Nummer 211. Sidan 3 Skolväg går före syskon vid skolval ARKIV/EMILIA ÖRNMARK Sabbelskasernen kan slippa skyddet Sidan 8 Arkitekten Elissa Aalto var mycket mer än stjärnarkitekten Alvar Aaltos fru. VÄSTNYLAND Sidan 7 Folket formar framtiden Stadsstyrelsen godkände detaljplanen för ett utebad mellan Kvarnbron och Teaterbron i Aura å. ÅBO Sidan 3 Ja till utomhusbad i ån. 1 november 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. TISDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Print & Signs & Visibility 02-421 790, Mainoskyltit.fi Koffset Redakörsstigen 2, 25700 KIMITO BYGGER RAKENTAA Malmtec . Politikerna fattar beslutet på onsdag. 045 111 5280 tommymalm1@hotmail.com Hälsa eller stödbehov, skolvägen, syskon och lottdragning avgör var svenska Åbobarn ska gå i skola om platserna i önskad skola inte räcker till. VÄSTNYLAND Sidan 14 En annan Aalto får lysa Bussarna tillbaka vid Åbos hjärta Sidan 2 ROBIN SJÖSTRAND Raseborgs planläggning har tagit hjälp av invånarna för att utforma framtiden. Årgång 199. 44
Ett annat exempel är att de gånger linje 13 går ända fram till Impivaara simhall så heter den numera 13A. Hon är en av de guider som Föli har på plats fram till onsdag denna vecka, för att informera om de nya hållplatserna. FÖLI/ROBIN SJÖSTRAND TRÄTORGET. ÅU NYHETER ÅBO TISDAG 1 NOVEMBER 2022 2 Nu går bussarna i Åbo till Salutorget igen På måndagsmorgonen var det nypremiär för Salutorget som nav för bussarna i Åbo. Flera av linjerna tar passagerarna till Trätorget där linjerna till till exempel Lundo, Pemar och Pikis avgår. KORTE SÄGER ATT planen har varit att hålla de mest trafikerade linjerna kring torget, medan de mindre rutterna har centrerats till Trätorget. Så här ser busshållplatserna för Salutorget ut. Egentligen ska guiderna finnas på plats mellan klockan fem och nio på morgonen, men klockan är närmare tio och Korte är fortfarande kvar. På kvällarna är scouterna på plats, säger Korte. – Jag kan inte slita mig härifrån! Det är så härligt att vi äntligen har bussarna tillbaka på Salutorget! säger hon och skiner i kapp med höstsolen. Efter drygt fyra år av tillfälliga hållplatser är busstrafiken tillbaka i stadskärnan och därmed är torget tillbaka som den naturliga knutpunkten i staden. – Dagstid har vi Fölikompisar som finns på plats, det är pensionerade frivilliga som står till tjänst. Åbos kollektivtrafikdirektör Sirpa Korte säger att det är en stor glädje att bussarna är tillbaka i stadskärnan igen. Robin Sjöstrand 050-301 4856 robin.sjostrand@aumedia.fi » » Flera linjer går nu via Mariegatan igen och Trätorget har fått en uppsamlande hållplats. Hon berättar att det var speciellt att vara på plats först av alla på måndagsmorgonen. Det gör att vi har en hållplats vid Trätorget där 28 linjer passerar, säger kollektivtrafikdirektören och tar fram sin mobil för att visa en bild på den späckade skylten. – Vi har också gjort små ändringar i linjerna, till exempel för att busstrafiken är tillbaka på Mariegatan igen efter fyra år. Sammanlagt 28 linjer samsas om den här hållplatsen vid Trätorget. Planen har varit att skapa en knytpunkt också där, för att binda samman det mindre torget med centrum.. Däremot har man dragit flera av linjerna som går från Salutorget också via Trätorget för att också det ska bättre fungera som en knutpunkt i Åbo. LYCKLIG. – Det är så roligt att vara här, för alla jag har mött är glada, oberoende om de är helt vilse eller inte. – Det var mörkt och kallt när vi kom hit klockan fem, men känslan när de första bussarna rullade in vid torget gjorde allting varmt och ljust igen! FÖRUTOM FÖLI-GUIDERNA som finns på plats på morgnarna fram till onsdag, så ska det finnas personer som kan hjälpa till under resten av dagen. – Vi har till exempel delat upp linje 1 så att den normala linje 1 går mellan hamnen och Åbo flygplats, medan 1B går mellan hamnen och bussstationen. RUNT TORGET. Utöver det har vissa linjer fått helt nya placeringar och en del linjer är helt nya. Det nya upplägget har återbördat en del hållplatser till de placeringar de hade innan de tillfälliga arrangemangen, medan en del hållplatser har fått hålla den plats de haft under de senaste fyra åren. Det har varit förvirrande för turister när samma linje ibland stannat vid Salutorget och ibland fortsatt till flygplatsen. Åbos kollektivtrafikdirektör Sirpa Korte står iklädd en orange trafikväst utanför Hamburger Börs och hjälper vilsna passagerare hitta rätt. Under de timmar Korte har tillbringat på torget under måndagsmorgonen har hon bara fått bra feedback för de nya arrangemangen. Busschaufförerna är också nöjda – det finns helt klart en känsla av att vi har fått Salutorget tillbaka igen
De bilar som kontrollerades var alla i gott skick och Polisen upptäckte inga brister som skulle ha påverkat trafiksäkerheten. Ögonvittnen uppgav att roddbåten hade i själva verket setts drivande i Hallisforsen redan på söndagen. Om kriterierna och kilometergränserna för gratis skolskjuts fylls, så har eleven rätt till skolskjuts till den skola som anvisas, om familjens egna önskemål inte kan uppfyllas. ARKIV/JEANETTE ÖSTMAN De föreslagna antagningsgrunderna •. Stadsstyrelsen godkände också att man, när man planerar det nya musikhuset vidare, ska se till att det kan användas för musik på ett mångsidigt sätt, enligt ett förslag från stadens kanslichef Tuomas Heikkinen. Det vanligaste felet var att chaufförens namn och kontaktuppgifter inte var framlagda på en synlig plats i bilen. Staden skulle hyra området på Wiklunds gård på adressen Brahegatan 8a under tiden 1.1.2024–31.12.2027. SIRKKALA SKOLA kommer från och med hösten 2023 att ha tre parallellklasser med 23 barn i två vanliga klasser vardera och 14 barn i en klass för barn med stort stödbehov. 4. FAMILJERNA HAR också betonat att det är viktigt med entydiga kriterier när de från och med årsskiftet ska kunna välja skola för sina ettor. Alla förare hade sina tillstånd i skick, men fem förare hade inte tillstånden med sig i bilen så som lagen förutsätter. Det visar den kontroll som Polisen i fredags gjorde tillsammans med Skatteverket och Transportoch Kommunikationsverket Traficom. Planerna på musikhuset går vidare ÅBO. SAMTIDIGT betonar man att elevens lärstig till den grundläggande utbildningen bör beaktas redan då barnet antas till förskoleundervisningen. Carina Holm 045-131 9620/carina.holm@aumedia.fi Förslag: maximiantal platser I Åbos svenska förskolor: •. Hälsorelaterad orsak eller stödbehov •. Nästan varannan taxiförare gör sig skyldig till småslarv ÅBO. Från stadens sida betonar man också att syskonkriteriet ska väga tyngre än till exempel skolvägens längd. I fortsättningen kommer förändringen att beröra de svenska Åbobarn som fyller sex år och som man ansöker om förskoleplats för. FÖRST PÅ TREDJE plats kommer frågan om barnet redan har syskon i den aktuella skolan eller inte. Då den första räddningsenheten anlände till platsen konstaterades det att man inte kan utesluta att en person kan ha hamnat i vattnet. Tanken är att den här lärstigen, från förskolan till grundskolans sista årskurs, ska vara så hel som möjligt. Den nuvarande Saluhallen och dess koncept ska utvecklas i ett samarbete mellan Åbo stad och JKMM Arkkitehdit Oy, som staden har kommit överens om ett så kallat innovationspartnerskap med. Totalt kontrollerades 87 taxiförare i Åbo, Björneborg och Raumo. I dag finns det en parkeringsplats där. SKOLVAL. 40 av dem fick någon slags anmärkning. Braheskolan 20+20 •. Enligt det föravtal som stadsstyrelsen godkände, och som staden har gjort upp med TOK som äger det aktuella området är månadshyran för det 30 000 euro. ÅU ÅBO NYHETER 3 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 Lotten kan avgöra svenska Åbobarns skola Många svenska familjer har lyft fram syskonkriteriet i diskussionen om var sjuåringar i fortsättningen ska börja i skolan i Åbo, när staden nu ska göra om de svenska elevupptagningsområdena i staden. På det stora hela sköter sig taxiföretagarna, men det slarvas en hel del med vissa småsaker. Stadsstyrelsen i Åbo godkände för sin del projektplanen för det nya musikhuset, som ska byggas vid ån och ersätta det nuvarande Konserthuset. 2. Stadsstyrelsen i Åbo godkände planerna på att Saluhallens verksamhet tillfälligt flyttas till varuhuset Wiklunds innergård, medan saluhallsbyggnaden renoveras. För att det ska bli så rättvist som möjligt är det ett team som tittar på barnets skolväg, eller det som kallas tillgängligheten från hemadressen. Sirkkala förskola och skola 20+20+14 För antagning till åk 1: •. Lottdragning ÅBO. Jourhavande brandmästare Marko Virolainen uppger att dykarna inte har gjort några fynd. 3. Utom att renovera Saluhallen grundligt planerar staden också att bygga en hel del nytt i kvarteret, bland annat under den nuvarande Saluhallen. Det vill säga att det är viktigt för familjerna att syskon får gå i samma skola. Braheskolan 23+23 •. Sirkkala skola 23+23+14 » » Hälsa eller stödbehov, skolvägen och syskon avgör hur Åbos svenska skolplatser fördelas, om skolplatserna inte räcker till enligt familjernas önskemål. TILL NÄST TITTAR man på skolans tillgänglighet enligt ruttplaneraren för kollektivtrafikens Föli. På onsdag fattar politikerna beslut om hur det blir med de svenska sjuåringarnas skolval i Åbo från och med hösten 2023. Förslaget till kriterier för hur man ska placera eleverna om antalet platser i den önskade skolan inte räcker till är klara. Syftet med att göra om elevupptagningen för de svenska skolorna till ett enda område är att minska trycket på Cygnaeus skola som är överfull, samtidigt som staden vill att familjerna själva ska få välja skola. Roddbåtens ägare är tills vidare okänd. Dykare letade efter person i Hallisforsen KIM LUND. Vattendykningsenheten kalllades till platsen för att genomsöka området. 1. Skolans tillgänglighet enligt Fölis ruttplanerare •. Från stadens sida betonar man att en elev som flyttar inom Åbo har rätt att gå ut den skola, där han eller hon var elev före flytten. För det behövs beslut om särskilt stöd eller andra intyg. Det ska byggas enligt en så kallad alliansmodell, där parterna delar på ansvaret. Om antalet sökande är större än antalet platser tillämpas antagningsgrunderna så att man allra först ser om barnet har någon hälsorelaterad orsak eller ett stödbehov. ENLIGT FÖRSLAGET ska systemet från och med årsskiftet göras om så att svenska Åbofamiljer anmäler barn som ska börja i skolan till Cygnaeus, Sirkkala eller Braheskolan. Över hälften av de 67 som svarade på stadens förfrågan anser att det viktigaste kriteriet när skolplatserna fördelas är att syskon får gå i samma skola. I teamet finns experter på geodata, representanter för kollektivtrafiken, rektorer och områdeschefen från småbarnspedagogiken. Enligt Virolainen har ingen person anmälts försvunnen. ATT ELEVupptagningsområdena nu görs om berör omkring 250 barn, det vill säga de svenskspråkiga barn som är 6 eller 7 år under år 2023, och som antingen bor i Åbo eller i kranskommunerna. Nu är kriterierna klara och på onsdag ska politikerna i bildningsnämndens svenska sektion ta ställning till dem. Flyttad Saluhall fick klartecken TRAFIK. – Syskonkriteriet tillämpas ifall eleven eller förskoleeleven har syskon i samma skola under det år som skolgången eller förskolan inleds, står det i beredningen. Cygnaeus skola 20+14 •. Det nya musikhuset som helhet får enligt stadsstyrelsens beslut högst kosta 82,75 miljoner euro. Cygnaeus skola 23+23 •. På måndagsmorgonen larmades räddningsverket om en drivande roddbåt i Hallisforsen i Åbo. Stadsfullmäktige har sista ordet. I SISTA HAND avgörs skolan av lottdragning. Syskon i skolan •
Joseph Bernard Åbo – Alla borde absolut använda munskydd. Då det ordnas evenemang skulle det behövas mer personal. Det är så mycket corona i farten just nu och jag vill absolut inte bli smittad och föra viruset till sjukhuset. Jag insjuknade i covid-19 för ett par år sedan och låg en tid på sjukhus. TANKEN ÄR ALLTSÅ att en flotte på högst 1 500 kvadratmeter ska byggas i ån, mellan Teaterbron och Kvarnbron. Bland annat därför ska kostnadsberäkningen för infrastrukturen mellan Kvarnbron och Teaterbron behandlas av stadsstyrelsen som ett skilt ärende. Därför använder jag munskydd i butiker och på allmänna platser. OOPEAA/NORDIC URBAN. » » Det finns just nu inga officiella rekommendationer om att använda munskydd. Jag är vaccinerad fyra gånger och har inte varit sjuk ännu. Carina Holm 045-131 9620 carina.holm@aumedia.fi » » Rösterna föll 12–2 i stadsstyrelsen för att Åbo stad ska kunna gå vidare med planerna på en flytande badinrättning i ån. Jag har tagit tre vaccin och har inte varit sjuk. I somras märkte man att kajkanten på den sträcka där flotten planeras eventuellt har försvagats. Pekka Palonen Åbo – Jag hade redan slutat använda munskydd, men nu har coronafallen ökat markant den senaste tiden, om jag kan skydda mig på ett så enkelt sätt som att använda munskydd så jag gör det. Jag tänkte gå och testa mig eftersom jag ska på ett 1-årskalas och jag vill inte smitta familjen. Rösterna föll 12–2, där Vänsterförbundet förlorade. Men de är inte många. Enligt beräkningarna skulle den flytande kulturflotten i ån sysselsätta omkring fyrtio personer. Staden räknar med att mellan 300 000 och 400 000 besökare per år skulle besöka flotten. Häromdagen var jag i bussen där en man stod och hostade, man kan smittas var som helst så det gäller att vara försiktig. VF VILLE BLÅSA av den detaljplaneändring som krävs. Men det finns fortfarande de som tar det säkra före det osäkra och använder munskydd i rädsla för coronaviruset. Enligt partiet har miljön vid åstranden där badinrättningen planeras förändrats så mycket under projektets gång att trafiken kommer att bli en utmaning på Östra Strandgatan. ETT STEG VIDARE. Marja-Liisa Muttu Åbo – Min man ligger på ÅUCS hjärtavdelning och jag besöker honom dagligen. Som mest skulle en tredjedel få användas för restaurangverksamhet. Därför borde man hitta en annan plats för kulturåflotten, anser VF:s ledamöter i stadsstyrelsen, Jaakko Lindfors och Mirka Muukkonen. Jag är annars också försiktig och brukar gå till butiken på morgnarna då där inte är så mycket folk. Jag är vaccinerad fyra gånger och har inte varit sjuk. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi De flesta vågar numera visa både näsa och mun också då de rör sig i större folksamlingar. Jag fick hänga en god stund i Hansakvarteret i Åbo innan jag hittade fem munskyddsanvändare som vill ställa upp på intervju och bild. ETT LITET MEN HAR dock dykt upp i planerna. Sira-Aulikki Iivonen Åbo – Jag använder alltid munskydd. Utomhusbadet i Aura å tog ett steg vidare i går då stadsstyrelsen godkände den detaljplaneändring som krävs för projektet. ÅU NYHETER ÅBO TISDAG 1 NOVEMBER 2022 4 Munskydd syns fortfarande i gatubilden, men användarna är i minoritet Hanna Saari Åbo – Jag börjar vara så pass gammal att jag inte vill bli sjuk i covid-19. Misstanken nu är att kajen eventuellt har försvagats på ett ännu större område. – Det oljud som badflottens verksamhet kommer att medföra passar inte heller ihop med kulturstranden. VF ville flytta utomhusbad i Aura å, men förlorade En flytande badinrättning, som fungerar året om i Aura å, med inslag av kultur och rekreationstjänster tog ett steg vidare när stadsstyrelsen i Åbo röstade om den detaljplaneändring som krävs för projektet. När jag kommer hem är jag noga med att tvätta händerna, och ibland använder jag handsprit. Jag var nyligen på en tillställning med 30 personer där en man gick omkring och hostade och snöt sig
Tallink tar i dag ut drygt 10 euro mer per biljett och resa och dess resenärer spenderar också lika mycket mer ombord. I Viking Lines fall har passagerarintäkterna totalt stigit och man får i dag in 18,1 euro mer per passagerare. För Viking Lines del blev det till och med bättre än för tre år sedan. Istället kostar varje resa i genomsnitt 20 euro mer per passagerare i dag än för tre år sedan. Noterbart också att båda rederierna tappat frakt – samt att marknaden till viss del delats upp där Viking Lines moderna Åbobåtar ätit marknadsandelar. Trots det nådde vi ett rörelseresultat för kvartalet som överskrider 2019 års, säger vd Jan Hanses. Tallinks intäkt per passagerare har stigit ännu mer, med 22 euro. MEN DET ÄR mycket mer som skiljer jämfört med för tre år sedan. Förr eller senare måste även våra konkurrenter göra det, sade Tallinks koncernchef Paavo Nõgene förra veckan. Under förra året gick man dessutom till aktieägarna och fick in 49,6 miljoner i Viking Line respektive 35 miljoner i Tallink i nyemissioner. Det har gjort att snittnivån ökat – och de passagerare som kommer med på de premisserna konsumerar mer ombord, säger Jan Hanses. Vi jobbar hårt på att vidarebefordra våra kostnader till passagerarna. Det tyder på att Tallink i sin tur dominerar rejält på Helsingforsrutten. – De höjdes i augusti för att behålla marginalerna när inköpspriserna ökade. Viking Line har tappat 12,9 procent och Tallink 36,3 procent. – De beslut vi tagit verkar vara bra. Programdirektör Katja Creutz från Utrikespolitiska Institutet talar under rubriken: ”Europeisk säkerhet i en tid av global maktkamp”. I Tallinks fall kan en del förklaras med att man inte längre trafikerar Riga-linjen och har haft reducerad trafik mellan Sverige och Estland. Vi får se hur länge de kan behållas. Båda rederierna transporterade betydligt färre passagerare. Trots ett nytt fartyg, Viking Glory, så har Viking Lines långfristiga skulder endast ökat med 115 miljoner euro samtidigt som rederiets flotta värderas 169 miljoner högre. Rederiernas resultat: Lika bra som före pandemin Det tredje kvartalet i år är den första perioden som på riktigt kan jämföras med tiden före pandemin för färjeoch kryssningstrafiken. Erbjudandet gäller till 6.11. – Vi har både höjt biljettpriset, men främst minskat på fribiljettsdistributionen. – Trafikintensiteten var jämförbar med årets trafik och bunkerpriserna steg med 66 procent. KUNDERNA HAR BETALAT MERA. Nya Åland har jämfört kvartalsrapporterna från förra veckan med motsvarande 2019. De höjda ombordpriserna diskuteras i sociala medier. Hur mycket har ni höjt dem. ÅU NYHETER 5 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 INRIKESOCH SÄKERHETSFRÅGOR! 1.11 klo 17-19 i Nådendals stadshus fullmäktigesal Riksdagsledamot Sandra Bergqvist talar om aktuellt från riksdagen: ”Från sote till ekonomi och skärgård”. AKTUELL DISKUSSION OM Ruskigt billigt! Beställ ÅU Surf+ för bara 22,95 €! Prenumerera 3 månader till priset av 1. Rederiet har valt att chartra ut sina fartyg istället. Björn Nylund Nya Åland nyheter@aumedia.fi. Men Viking Line och Tallink redovisar ändå tillsammans 1,3 miljoner färre resenärer under högsäsongen jämfört med före pandemin. I Tallinks fall handlar det om över en miljon färre passagerare. » » Passagerarna sägs vara tillbaka. Båda rederierna har kraftigt bantat personalstyrkan, och i synnerhet Tallink, men samtidigt har kostnaden per anställd ökat. MEN BÅDA rederierna har kompenserat detta rejält. Höjda biljettpriser har kompenserat för bortfallet i antal resenärer. Det är högsäsong, och både Viking Line och Tallink har gjort sina bästa rörelseresultat, engångsposter borträknade, på mycket länge. Tallink uppger å andra sidan att man haft 49 procent av passagerarna mellan Sverige och Finland under det tredje kvartalet. EN STOR SKILLNAD är hur de båda rederierna i dag står sig finansiellt. ARKIV/KIM LUND Tallinks skulder har dock ökat med 209 miljoner – och därtill kommer ett lån om 198 miljoner som ska lyftas i november när nya fartyget MyStar till slut levereras. Erbjudandet gäller nya prenumerationer. Vi kan inte höja priserna för mycket heller. Båda rederierna har gått igenom stålbad, nyttjat stöd och finkammat kreditmarknaden
DEN PRIVATÄGDA Sabbelskasernen, som ligger i närheten av brandstationen i Dalsbruk, kan utan överdrift beskrivas som en eländig syn. Folk har undrat när huset ska ge vika och falla ut över vägen. Omvägarna är i bruk fram till sommaren 2024. Enligt Räddningsverket ska det inte ha varit halt på vägen då olyckan inträffade Bil i diket. Aktuellt just nu är att NTM-centralen begär utlåtanden från diverse instanser för att få byggnadens skyddsmärkning upphävd. Omvägarna är nödvändiga för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt, berättar projektchef Erkki Mäkelä vid Trafikledsverket. Enligt honom har ett bygglov i tiderna beviljats på den attraktiva tomten, men allting föll på att det inte gick att få rivningslov för det gamla huset. Många ser huset som en fara för förbipasserande. En person fördes till sjukhus för vård. Om skyddet beslutade NTM-centralen. Bland annat har det handlat om att bomma igen fönster och dörrar. – En vilja att bygga nytt här har i alla fall funnits, vet Renfors. Räddningsverket fick larm om en trafikolycka i Aura på natten mellan söndagen och måndagen cirka klockan 1.30. – Om byggnaden inte är skyddad har fastighetsägaren naturligtvis flera alternativ för att åtgärda situationen, säger Renfors. NTM-centralens överinspektör Kirsti Virkki bekräftar det här och svarar ÅU att ärendet behandlas som bäst. Gångoch cykelrutten flyttas från den nuvarande järnvägsbron till Raunistula arbetsbro i början av 2023, då rivningen av järnvägsbron inleds. Så här ser huset ut just nu. TRAFIKLEDSVERKET AURA. – Arbetsområdena är mycket trånga och vi använder stora arbetsmaskiner. Om fastighetsägaren ändå inte skrider till åtgärder kan byggnadstillsynsmyndigheten (alltså byggoch miljötillsynsnämnden) bestämma att byggnaden ska rivas. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Processen har startat och NTMcentralen räknar med att ha behandlingen klar i år. KIMITOÖNS tillsynschef Dan Renfors förväntar sig att fastighetsägaren skrider till åtgärder i rask takt om skyddet upphävs. Banprojektet Kuppis– Åbo är i full gång. Därför har rutterna för gångoch cykeltrafik ändrats. De tillfälliga gångoch cykelrutterna är i bruk fram till sommaren 2024, med undantag av lederna på den nuvarande järnvägsbron och Raunistula bro. Men om nämnden måste inleda en förvaltningsprocess, till exempel förorda en rivning, tror Renfors att det kan bli en lång process. En personbil hade kört i diket i korsningen av Karviaistentie och Kirkkotie. En besvärstid på trettio dagar följer efter att beslutet har delgivits. Längs Aura å byggs de nya broarnas landfästen, strandsläntens stödväggar samt nya gångoch cykelrutter. I DET SKEDET hade NTM-centralen under åren både utfärdat hot om vite och begärt ut vite för att fastighetsägaren inte utfört de åtgärder hen blivit ombedd att göra. ÅU NYHETER DALSBRUK TISDAG 1 NOVEMBER 2022 6 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Hopp finns om upphävt skydd för Sabbelskasernen Långköraren på Kimitoön om den fallfärdiga Sabbelskasernen i Dalsbruk kan enligt NTM-centralen nå en milstolpe ännu i år. NTM-centralen har stått i beråd att göra åtgärderna på fastighetsägarens bekostnad. Bara hål återstår av fönstren, övre våningens golv har setts falla ut genom fönstren tillsammans med glasskärvor, brädstumpar och annat bråte. Gångoch cykeltrafiken från Raunistula arbetsbro dirigeras till Raunistula nya gångoch cykelbro hösten 2023, när bron står klar. DILEMMAT ÄR att huset är skyddat sedan ungefär tio år tillbaka, med stöd av Lagen om skyddande av byggnadsarvet. Ändrade rutter för fotgängare och cyklister i Lontis BROBYGGET. Det har förändrat gångoch cykelrutterna längs Aura å i Lontis. I september i fjol gav fullmäktige tekniska nämnden i uppdrag att be NTM-centralen upphäva skyddsmärkningen av Sabbelskasernen. RENFORS TROR inte att själva processen med att upphäva skyddet nödvändigtvis behöver dra ut på tiden, förutsatt att ingen besvärar sig. SABBELSKASERNEN I DALSBRUK. År 2018 lämnades en motion in av Vänsterförbundet om att något måste göras åt kasernens öde, sedan dess har den varit föremål för diskussion under flera möten på nämnd-, styrelse och till och med fullmäktigenivå. Enligt Virkki är det Museiverket, kommunen, ägaren och grannarna som ska höras vid behandling av ärendet och NTM-centralen försöker ha det här färdigt ännu i år. EMILIA ÖRNMARK ÅBO
På fredagskvällen fick nödcentralen ett samtal om en dikeskörning i Tykö. Den misstänkte föraren som fanns på platsen verkade berusad. – Det verkar som att raseborgarna vill locka flera invånare till byarna, bygga ut och ha en levande naturnära glesbygd med närtjänster. Under hösten 2022 går projektet in i en ny fas. Festen hade eskalerat till slagsmål och handgemäng, vilka polisen utreder som misshandlar och olaga hot. Polisen gjorde husrannsakan i personernas hytt och kunde beslagta en mindre mängd narkotika. Det kan handla till exempel om megatrender gällande digitalisering och urbanisering, statliga eller lokala planer såsom ”Planen för främjande av cykling i Raseborg”, och analyser som befolkningsprognoser, säger Backas. SAMLADE TANKAR. I Bromarv kunde man i Framtidsbladet läsa om rekordinflyttning. Fallet utreds som rattfylleri. Polisen påträffade en ung bilförare på platsen, och förarens blåstest uppmätte 0,48 mg/l. I Karis var naturen och hållbarheten och de nya evenemangen stort i fokus. Två personer överlämnades till polisen från fartyg. Nu kommer invånarnas idéer kombineras med trender och prognoser som sedan sammanställas till olika framtidsscenarion. Flera verkstäder ordnades under våren. I samband med att polisen stannade en personbil framgick det att föraren var berusad, och hen blåste 0,35 mg/l i alkometern. Forskning hävdar att det är mer energieffektivt och hållbart att förtäta i stadscentra, än att låta glesbygdsområden växa. I söndagsottan anmäldes ytterligare en avkörning, den här gången på Romsilantie i S:t Bertils. Under morgontimmarna samma dag utredde polisen ett misstänkt fall av rattfylleri på Joensuunkatu. Fallet utreds som grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten. RESULTATEN FRÅN invånardeltagandet kommer att användas i första hand till framtagandet av utvecklingsbilden. RASEBORGS STAD PERIFERIN. – Det är fint och exceptionellt att en stad tar med invånarna när man skapar en ny utvecklingsbild. Pojo funderade på hållbara nya fordon som hydrokapseltaxin. Projektet ”Raseborg 2050” ska utmynna i en utvecklingsbild för markanvändningen som är ett slags långsiktig strategi. I Ekenäs förutspådde man att Raseborg har de mest välmående byarna i hela Finland, så välmående att man lever längre och inte alls är i behov av sjukhus. I Snappertuna blev det både ökat invånarantal och turism tack vare nya kryssningsfartyg som tar i land vid det upprustade slottet. Personerna hördes under söndagen och försattes därefter på fri fot med varsin böteslapp, skriver polisen i ett pressmeddelande. Två personer har överlämnats till polisen från ett fartyg, meddelar åländska polisen. I Svartå odlar man i framtiden nya former av närmat som lokalodlade bananer och kaffe. Byarna och utvecklingen av dem kom starkt fram under arbetets gång. Att öka infrastrukturen på glesbygden kan vara utmanande då det från statligt håll finns krav på att vara återhållsam med glesbygdsbyggandet och undvika en splittrad infra. Fallet utreds som rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten. FRAMTIDSPROJEKTET engagerade invånarna: sammanlagt inkom 659 svar i Visa på kartan-enkäten och cirka 90 personer från olika delar av Raseborg deltog i framtidsverkstäderna. Polisen påträffade den misstänkte föraren, som blåste 1,50 mg/l i alkometern. ÅU VÄSTNYLAND NYHETER 7 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Raseborgs invånare tror på växande byar Under våren 2022 samlade Raseborgs planläggningsenhet invånarnas syn på framtidens Raseborg genom en enkät samt framtidsworkshoppar i olika delar av Raseborg. Jag har inte hört om någon annan stad som gjort samma sak på den här nivån. På morgonnatten på lördagen meddelades polisen om en avkörning med en eventuellt berusad förare på Somerontie i närheten av korsningen till Mäenalantie. Orsaken till överlämnandet var narkotikabruk. I ENKÄTOCH workshopmaterialet kan man hitta flera återkommande teman som engagerar raseborgarna. På platsen påträffades en berusad förare i närheten av bilen som kört av vägen, och hamnat på en åker. Övningen framkallade både skratt och applåder. Utvecklingsbilden som är en strategi för markanvändningen i kartformat, färdigställs under år 2023. – I framtidsscenarierna tar vi i beaktande megatrender och prognoser, strategier och planer samt olika analyser och beräkningar. Fallet utreds som grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten. Förarens blåstest uppmätte 0,68 mg/l. Intresset för hållbara lösningar, självförsörjning, närmat och småskalighet verkar förena många raseborgare. Polisen underrättades även om en fest på Olkakirveenkatu, där det även fanns minderåriga. Under verkstäderna fick deltagarna skriva sina egna rubriker i ”Framtidsbladet”. Raseborg är verkligen i utvecklingens framkant och det är värt att vara stolt över, säger geografen Efe Ogbeide från FEMMA Planning Oy som höll i trådarna för workshopparna. Bland annat dessa saker måste vi ta i beaktande och se flera olika perspektiv samtidigt när vi börjar forma utvecklingsbilden, säger stadsarkitekt Johanna Backas. ÅU » » Projektet ”Raseborg 2050” ska utmynna i en utvecklingsbild för markanvändningen. RASEBORGS STAD POLIS. Rattfyllerister och dikeskörningar sysselsatte polisen i Salo ÅLAND. Samtidigt ställer klimatmålen krav på samhällsstrukturen
Skyddsarbetet började 2019 i projektet Ett levande Östersjön som finansieras av Ålandsbankens Östersjöprojekt, projektet fortsätter ännu. ÅU NYHETER TISDAG 1 NOVEMBER 2022 8 Gullkrona är Skärgårdshavets största privata marina skyddsområde Den här hösten skrevs ett stycke av Östersjöns historia, då Skärgårdshavets största privata marina skyddsområde inrättades på vattenområdet runt ön Gullkrona. Jag hoppas att det här pilotprojektet funderar som exempel och inspirerar till att andra motsvarande skyddsområden bildas, konstaterar fiskelagsmedlemmen Irina Wahlström. Genom hela processen har man beaktat att begränsningarna inte ska orsaka orimliga förhinder för lokalbefolkningen. I området kring Gullkrona växer en ålgräsäng, där ett ankringsförbud kommer att gälla. JUKKA RAPO/BSAG. ÅU » » Området omfattar 4 800 hektar undervattensnatur. Under fåglarnas häckningstid gäller rörelseförbud runt fåglarnas häckningsöar. – Beslutet om att stifta ett privat skyddsområde på Gullkronas samfällda vatten var exceptionellt i många avseenden. Strandvattnen är ofta ägda av privatpersoner, därför är inrättandet av ett privat skyddsområde ett konkret sätt för markägaren att hjälpa Östersjön. Data som har samlats inom inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (Velmu), visar att de grunda strandvattnen oftast är mest rika på biologisk mångfald. Markägarna gjorde ett enhälligt beslut om att stifta skyddsområdet redan i maj 2021. BALTIC SEA ACTION GROUP (BSAG) har koordinerat Gullkronas skyddsprocess, men själva skyddsansökan gjordes i fiskelagets namn. Exempelvis fiske, jakt och byggande har inte begränsats. Nästa sommar inleds projektet SaaristoRider (SAARI), där vattenkvaliteten runtom Gullkrona kartläggs med finansiering av Egentliga Finlands Förbund. I genomsnitt är privata skyddsområden i Östersjön ca 280 hektar stora. Skärgården utgör alltså undervattensmiljöns skattkammare i Östersjön. Det behövs även mera privata naturskyddsområden för att uppnå målet om att skydda 30 procent. – Vi är glada att vår ö råkar vara på en plats där det finns ett så aktivt och handlingskraftigt fiskelag. Gullkrona marina skyddsområde är 4 800 hektar stort och därmed det största privata skyddsområdet i Skärgårdshavet. Alla bestämmelser angående naturskyddet och begränsningarna som införts har redan från början formats tillsammans med markägarna, alltså Gullkrona fiskelag. Vårt mål är att förtydliga skyddsprocessen så att tillvägagångssättet blir enklare och mera lockande för privata markägare, berättar BSAG:s projektledare Anna Klemelä. SKYDDSÅTGÄRDERNA i Gullkrona är en del av BSAG:s projekthelhet för marina miljöskydd, där målet är att öka mängden privata marina skyddsområden i Östersjön. För mig har skärgården kring Gullkrona i årtionden varit en alldeles särskilt älskad plats där jag finner lugn och ro. Den här bilden är tagen utanför Örö i september 2021. JAAKKO RUOLA/BSAG UNDERVATTENSNATUR. – För att skydda ett stort havsområde som Gullkrona, behövs mångsidiga kunskaper och växelverkan mellan olika parter. Vi är mycket glada över att vi tillsammans med de andra delägarna har kunnat bidra till initiativet att bilda skyddsområdet. SKYDDAT. Man har från början samarbetat med Egentliga Finlands NTM-central, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral och Miljöministeriet. GULLKRONA MARINA skyddsområde ligger i Pargas, söder om Nagu. Vi har följt med utvecklingen av Östersjöns tillstånd under årens lopp, ibland med mycket tungt sinne. Nu har området fått en officiell skyddsstatus från Egentliga Finlands NTM-central. – För oss har det alltid varit oerhört viktigt att respektera skärgårdens naturvärden och mångfald. FINLANDS, EU:S och FN:s gemensamma mål är att minst 30 procent av landoch havsområden ska vara skyddade senast år 2030. Skyddandet av den biologiska mångfalden hjälper det känsliga Östersjön att motstå hot från klimatförändringen och övergödning. Markägare bör uppmuntras till naturskyddsåtgärder och skyddsprocessen behöver göras så enkel och tilltalande som möjligt för markägaren. I och med att området skyddas, förbjuds vattenbruk, upptagning av sand och andra aktiviteter som i hög grad påverkar havsbottnen. Genom VELMU-programmet börjar vi bättre förstå de skyddsvärda naturvärdena och NTM-centralen hoppas att Gullkrona fungerar som exempel för andra, kommenterar Egentliga Finlands NTM-centrals överinspektör Leena Lehtomaa. Bakgrundsarbetet gjordes av en omfattande samarbetsgrupp om drevs av BSAG och Forststyrelsen tog reda på områdets naturvärden, som fungerar som grund för skyddsbeslutet. För att naturskyddet ska fungera effektivt, behöver skyddsåtgärderna riktas till områden med störst biologisk mångfald. BSAG är även med i projektet LIFE IP-BIODIVERSEA som utvecklar Östersjöns skyddsnätverk och som finansieras av EU:s LIFE-program. FÖR ATT INRÄTTA ETT skyddsområde på privatägda vattenområden, krävs det att alla markägare ger sitt godkännande. Det är särskilt betydelsefullt att den här miljön, havet och allt liv det innefattar, nu skyddas genom konkreta åtgärder, gläder sig fiskelagsmedlemmen Satu Helkama. Gullkrona marina skyddsområde ligger i Pargas, söder om Nagu. Hjälpen som sakkunniga har bidragit med har varit ovärderlig. SKYDDANDET AV ÖSTERSJÖNS biologiska mångfald är viktigt, eftersom mångfalden av arter och levnadsmiljöer hjälper havet att klara av hoten som exempelvis klimatförändringen och övergödning innebär. I området växer en ålgräsäng, vid den kommer ett ankringsförbud att gälla
ÅBO MUSEICENTRAL/NADJA SARELL ÅBO. Det är Hanna Kronqvist som tar över Florakören och Brahe Djäknar. HANNA KRONQVISTS dirigentskap börjar efter nyår. I utställningen som är fullspäckad med aktiviteter och överraskningar tar man ett kliv vi in i prinsessan Katarina Jagellonicas värld. Prinsessans resa visar att även prinsessor var riktiga människor som kände glädje och sorg. Utställningen Prinsessans resa är öppen i Åbo slott mellan den 2 november och 7 april 2024 . Dikterna hittade vi i hans diktsamling ”Sånger och syner” från år 1918. Dirigenten är alltså anställd vid Åbo Akademi. HANNA KRONQVIST, 42, har själv sjungit i Florakören under sin studietid i Åbo. Låtarna var då väldigt hembygdsromantiska och beskrev naturen och känslan av hemlängtan. Duon har skrivit all musik och lyrik till albumet. Det positiva mottagandet inspirerade duon att utveckla sin musik, och i produktionen lutar de just nu mot 50och 60-talens folk revivalsound. Konserten i Sibeliusmuseum hålls onsdagen den 2 november klockan 19–20. ÅU Prinsessan Katarina Jagellonica tar barnen med på resa i Åbo slott KATARINA JAGELLONICA. Skivan fick trevlig publicitet och spelades på radio runtom i världen, berättar Jessica Riippa. Nadja Sarell har gjort illustrationerna till utställningen och Dog Design har planerat det grafiska uttrycket. HANNA KRONQVIST. Hon sjöng in i Flora år 2000. I dag dirigerar hon allfinlandssvenska projektkören Exaudio och kammarkören Nox i Vasa. Hon är filosofie magister från ÅA med huvudämnet musikvetenskap och dessutom musikpedagog, utbildad vid Åbo yrkeshögskola. – Det finns inga andra sådana dirigenttjänster i Svenskfinland, knappast i hela Finland, säger Kronqvist. Ny dirigent för Florakören och Brahe Djäknar. – För mig representerar studentkörerna både tradition och förnyelse. Skivreleasekonsert med nya österbottniska folkvisor. Smycket var en present av hennes far. Konserten i Sibeliusmuseum är samtidigt skivreleasekonsert för duons andra album ”Irrbloss” som ges ut samma dag. ÅU 9 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 KULTUR Kronqvist ny dirigent för Flora och BD Studentkörerna vid Åbo Akademi har fått en ny dirigent. Hon efterträder Ulf Långbacka, som lämnar körerna efter att ha dirigerat dem i över 30 år. Det håller jag fast vid även som dirigent, och tänker jobba med bådadera. År 2007 vikarierade hon Långbacka under en tjänstledighet och 2010– 2011 ledde hon Brahe Djäknar inom ramen för projektet ”Henrik och Häxhammaren”. De traditionsrika konserterna brukar fylla kyrkan till sista plats. – Det känns jätteroligt men också pirrigt! säger Kronqvist. Utställningen uppmuntrar inte bara till att själv vara aktiv och uppleva saker utan också till att fundera på prinsessans liv och jämföra det med nutiden. Långbacka dirigerar ännu årets adventskonserter i Domkyrkan den 25 och 26 november. Duon gav ut sitt första album ”Vedil” år 2020: – Vår första skiva innehöll nya kompositioner och arrangemang till befintliga folksånger samt texter av vår hembys Nedervetils skald Alexander Slotte. Kusinerna Niko Riippa (gitarr) och Jessica Riippa (sång) hämtar inspiration från sina musikaliska rötter och skriver texter som kommer nära, i hopp om att lyssnaren ska stanna upp. Hon kommer att pendla till Åbo för att leda ÅA-körerna, precis som hon pendlar till Vasa för att leda Nox. Dörrarna öppnar kl. Uppdraget som dirigent för Florakören och Brahe Djäknar är unikt i och med att det är frågan om en halvtidstjänst. Det enda föremål som finns kvar i dag som man säkert vet att har tillhört Katarina är hängsmycket med den första bokstaven i prinsessans namn. Hängsmycket hör till Uppsala domkyrkas samlingar och finns utställt på Prinsessans resa i Åbo slott fram till den 23 april 2023. Den svenske prinsen hertig Johan av Finland valdes till hennes make, och de gifte sig i Vilnius år 1562. Den riktar sig framför allt till barn i åldern 6–10 år. Det här är början på Katarinas resa runt Östersjön till Åbo slott och slutligen till Stockholm, där hon så småningom kröntes till Sveriges drottning. 18.30. Genom olika historier om Katarina och roliga uppgifter får barnen bekanta sig med olika skeden i Katarinas liv och följa med hennes uppväxt som prinsessa. Prinsessans resa är en utställning för hela familjen. KONCEPTET till utställningen har utarbetats i samarbete med den prisbelönta nederländska byrån för innehållsplanering Studio Louter, och Taina Väisänen på Takt har ansvarat för lokalplaneringen. På tisdag öppnar utställningen Prinsessans resa i Åbo slott. Kronqvist är dessutom styrelseordförande för De ungas körförbund DUNK och jobbar också med frilansuppdrag. VISIONER OCH IDÉER för ÅA-körerna väntar hon med att presentera. Under Svenska veckan onsdagen den 2 november bjuder konsertserien Sibbe Live! på folkmusik med den österbottniska akustiska duon Kusinerna Riippa. Hon älskade hängsmycket och begravdes till och med bärande det. Pia Heikkilä 040-555 4254/pia.heikkila@aumedia.fi » » Hanna Kronqvist tar över efter Ulf Långbacka den 1 januari 2023. KATARINA JAGELLONICA (1526–1583) föddes in i den inflytelserika Jagellonska dynastin och växte upp i kungens hov i Kraków i Polen. Katarina förde med sig en enorm hemgift till Åbo. FRIDA LÖNNROOS KULTUR. Hon är bosatt i Esbo
– Och så kom den, min huvuddisciplin, säger hon och skakar eftertänksamt på huvudet. Meriter: Har deltagit vid paralympics i Sydney år 2000, i Aten år 2004 och i Peking år 2008. INTE SÄRSKILT MÅNGA ålänningar kan säga att de haft ett tidigare världsrekord i sitt namn, eller att de har deltagit i tre skilda olympiska spel – och det för tre olika nationer. Och några år senare skulle chansen dyka upp när tillförordnade kyrkoherden i Saltvik, Carolina Lindström, kontaktade henne via en gemensam bekant. Om jag klassas som rörelsehindrad, tar man inte alls i beaktande att jag också är NATALIE ÖRNKVIST •. – Jag friidrottade lite också, men kom alltid tillbaka till simningen. – Hon frågade vår gemensamma vän om hon kände någon som kunde tänka sig att komma till Saltviks församling för att jobba – och det gjorde hon ju. – Mamma är till hälften engelska och till hälften walesiska, och min barndom tillbringade jag faktiskt dels i England, dels i Tyskland. Samtidigt gjorde brasilianskan Fabiana Sugimori, på banan bredvid henne, sitt livs lopp och noterade ett nytt världsrekord. VI TRÄFFAR NATALIE Örnkvist en solig höstdag, under samtalet ligger Hero troget vid hennes fötter som för att skydda henne från den okända besökaren. Heros uppgift i livet är att bana väg för Natalie och vara hennes ögon, men mellan varven vill han bara vara som hundar är. Innan hon blev Saltviksbo, men efter framgångarna som simmare i Aten, började Natalie Örnkvist spela målboll. EFTER EN tankepaus återupptar hon berättelsen: – Jag var slutkörd och trött, och simmade min sämsta tid på hela säsongen. •. – Katten Kajsa och kaninerna Hallon och Hassel, hans kompisar, väntar där ute, säger hon. Serien inleds med mångkonstnären Natalie Örnkvist, som har en osannolik meritförteckning, man kan säga att hon gör det hon vill, medan vi andra får nöja oss med att göra det vi klarar av. Själv kom hon till Åland år 2017 efter att ha studerat vid Sibeliusakademin i Helsingfors mellan 2012 och 2017. 50 meter frisim var den sista grenen i Atenäventyret, och under spelen hade Natalie Örnkvist redan hunnit slå personliga rekord i samtliga av sina grenar. Har ett VM-guld och två VM-silver från VM i Argentina 2002. Men den imponerande meritlistan till trots är det en ytterst ödmjuk och verklighetsförankrad människa som tar emot Nya Åland i sitt hem i Saltvik. Arg och besviken som jag ännu var, svarade jag bara blankt nej, haha. ÅU SPORT TISDAG 1 NOVEMBER 2022 10 Idrottsdoldis trots VM-guld, OS-meriter och världsrekord – Saltviksbon är flerfaldig paralympier Redan långt innan Nya Åland når fram till hennes gårdsgrind vet hon att någon närmar sig – det ser utbildade ledarhunden, som passande nog heter Hero, till med all önskvärd tydlighet. – Jag tror mig faktiskt vara den enda som har tävlat i tre olika paralympiader, för tre skilda länder. När man tävlar i paralympics gör man det antingen som synskadad eller som rörelsehindrad – inte bägge. – Sedan dess kallar jag mig ålänning. HON VAR BARA två år när hon, tillsammans med mamma Mary åkte med till simhallen där systrarna Elisabeth och Ruth tränade. EFTER ATT HA gjort sin församlingspraktik i Esbo församling, den största svenskspråkiga församlingen i Finland, tog Natalie Örnkvist chansen att bli kantor i Saltvik. Och under en treårsperiod, innan Aten-OS, simmade jag väldigt intensivt, vilket år 2004 resulterade i mina fyra medaljer. Har tre silvermedaljer och ett brons från paralympics. Hon blev snabbt en av det tyska landslagets nyckelspelare och behöll den statusen i nästan tio år. – Efter loppet intervjuades jag i tv och fick frågan om brasilianskan helt enkelt var bättre den här dagen. – Det finns en del konstiga regler som borde ändras. Vid flera tillfällen har hon skrivit till den internationella paralympiska kommittén i ett försök att få till regeländringar. Natalie Örnkvist berättar att hon är synskadad sedan födseln, men att hon kan uppfatta ljus i viss mån, åtminstone med det ena ögat. – Han vet inte ens att tänderna kan användas till annat än att äta och att hämta saker till mig, säger dagens åländska idrottshjälte Natalie Örnkvist. Medaljerna bärgade hon under tysk flagg, och fram till spelen stod världsrekordet på 50 meter frisim i hennes namn. – Ja, det kanske inte är en helt felaktig beskrivning, säger hon med det skratt hon genom hela intervjun har så nära till. I samma veva hade familjen träffat en tonårstjej i simhallen, som drömde om att bli simtränare, och den korta historien är att den här tjejen blev den som lärde Natalie att simma – en lärdom som förde henne till en framgångsrik karriär i såväl målboll som simning. – Jag vet inte riktigt varför, men i något skede sade jag till en kompis i Helsingfors att jag inte skulle ha något emot att jobba på Åland. Jag har ju växt upp med två äldre och tävlingsinriktade systrar. – Jag gör inte så mycket väsen av mig, säger hon. – Där och då skrek jag så mycket att jag också ville i vattnet att mamma till slut tröttnade och sade ”okej, fine”. Har innehaft världsrekordet i sin klass i S11-simning. Likt Hero, banar Natalie själv också vägen för synskadade som vill idrotta. Synskadan är hon som sagt född med, och senare i livet tvingades hon också acceptera ett rörelsehinder som numera innebär att hon sitter i rullstol. Hennes numera bortgångna pappa var från Tornedalen, men Natalie Örnkvist, som tidigare hette Ball i efternamn, är uppvuxen i England. Dessutom var hon uttagen till London-OS 2012, men tvingades avstå på grund av interna paralympiska regler som kräver deltagande i VM de närmaste två åren innan paralympics. – Eller, det kanske är hjärnan som lurar mig att tro att jag fortfarande förnimmer ljus ibland, jag vet inte, funderar hon. Först för England, sedan en kort tid för Tyskland och sist men inte minst för Finland. Han pockar på hennes uppmärksamhet och vill gärna gå ut en sväng. •. •. – Men så långt bak i tiden som jag kan minnas har jag varit idrottsoch tävlingsinspirerad. DET HAR ALLTSÅ blivit dags för första delen i reportageserien med fokus på tämligen okända – men på så många sätt enastående åländska idrottare. NATALIE ÖRNKVISTS SYSTRAR bor numera i Spanien respektive England, och mamma Mary är också kvar i England. » » Natalie Örnkvist är sinnebilden av en idrottshjälte.. Hero, ska det visa sig, är en högljudd men genomsnäll svart labrador
•. Det vore väldigt kul, men för en sådan satsning behöver jag få träna betydligt mer. Eller vore det säkrare med en elrullstol där ena handen alltid är fri. Jag tror det är jätteviktigt att försöka förstå att vi klarar av egentligen allt som ni gör – men på vårt eget sätt, säger hon och fortsätter: – Egentligen borde det vara obligatoriskt för skolelever att titta på de paralympiska spelen – jag tror det kunde skapa tankar som ”om de kan göra det där – tänk då vad jag själv kan åstadkomma”. HAR DU FÅTT några svar från kommittén. MEN DU satsar på att delta i FM. Olika typer av funktionshinder benämns ju oftast som just hinder – vilka fördelar finns det med att vara blind. Om det vore praktiskt och logistiskt genomförbart skulle hon gärna träna ännu oftare, eftersom FM-tävlingarna i Vasa står bakom hörnet. VAD BORDE vi icke funktionshindrade tänka mer på i vårt bemötande av funktionshindrade. Samtalsämnet glider in på synskadan och hur den har påverkat henne i livet. Jag uppfattar avsaknaden av svar som att kommittén är medveten orättvisorna, men att de inte är intresserade av att göra något åt saken. – I och med att hon också är fysioterapeut förstår hon precis vilka problem jag har med olika muskler. DET är alltså vi som är vana att navigera världen visuellt som tror att blindhet är ett problem. Men det finns kostnader som behöver täckas. ÅU 11 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 SPORT NATALIE ÖRNKVIST. •. Ni är så vana att använda ögonen att ni blivit beroende av dem. En match spelas mellan två stycken tremannalag. De flesta saker går att göra på andra sätt, men med minst lika bra resultat. De första Paralympiska spelen anordnades i Rom 1960, och de första vinterspelen 1976 i Örnsköldsvik. – Ja, jag tror det. Bland mycket annat vill hon få till stånd ändringar kring blindas rätt att framföra elrullstolar med assistans av sina ledarhundar. – Är det alltså bättre att använda en manuell rullstol som kräver bägge mina händer, där jag inte har någon aning om vad som finns framför mig. I mästerskap får spelarna maximalt ha en tioprocentig syn för att delta. STEFAN ÖHBERG/NYA ÅLAND synskadad och därigenom blir det helt enkelt orättvisa tävlingsförhållanden, det vill jag försöka få en ändring på. Peter Pussinen Nya Åland MÅLBOLL •. •. – Nej, inte ens ett ”tack för ditt mejl”. Det var först efter gymnasiet som jag förstod att folk har uppfattningen att det är ett problem att vara blind. – Men jag tror det vore svårt att övertyga KST att stå för så många fler resor i veckan. Det brukar bli runt tolv träningspass per vecka, av olika slag. Svaren hon fick var att synskadade inte tillåts använda elektriska hjälpmedel – alls. I original kallas sporten goalball och utövas av synskadade i mer än 100 länder. INFÖR DINA OS tränade du enormt mycket – på vilken nivå håller du träningen nu. Det är svårt att jobba 100 procent samtidigt som man tränar för ett OS, säger hon efter en lång stunds kontemplation. Tillsammans med Hero navigerar hon, i sin stol, bland annat till arbetsplatsen – Saltviks församling. •. – Ja, absolut. •. – Det är nog en del av mig som person, jag har alltid varit en tävlingsmänniska och jag har aldrig förstått det där med att umgås och prata om all möjligt annat medan man tränar – jag vill verkligen träna när jag tränar, säger hon med ännu ett hjärtligt skratt. NUMERA HAR Natalie Örnkvist, som den första blinda finländaren, sin elrullstol. AVSLUTNINGSVIS – blir det några fler OS för din del. HUNDEN HERO tycks ha glömt bort sin önskan att gå ut och tar nu en kort tupplur. Jag har förmånen att använda den delen av hjärnan till att lyssna och tänka, säger hon och fortsätter: – Jag uppfattar ofta saker i ett samtal som seende inte lägger märke till. Jag vill väldigt gärna ha med henne som assistent till FM, men vi får se hur det går med finansieringen. Paraidrottens motsvarighet till de Olympiska spelen är de Paralympiska spelen, som arrangeras av samma tävlingsorganisation, på samma ort, i nära anslutning till OS. Lagen har varsitt nio meter brett och 1,3 meter högt mål att vakta, respektive göra mål i. – Just nu försöker jag träna simning med Ålands simförening fyra gånger i veckan, plus roddmaskin och styrketräning i form av handcykling och gummibandsövningar. – Så jag kontaktade två hjälpmedelsföretag i Helsingfors och förklarade min situation och att ÅHS ergoterapeut, som var väldigt stödjande i ärendet, var med på hela upplägget. VAD betyder det för dig att få träna. Källa: Wikipedia PARAIDROTT •. Det är det inte – jag kan göra precis allt jag vill göra. •. Så det verkar vara på rätt väg, säger hon. Målboll utvecklades i Österrike efter andra världskriget för att rehabilitera krigsveteraner som förlorat synen. – Det är nog lätt att seende och icke funktionshindrade, i sina tankar, begränsar människor och har låga förväntningar på exempelvis synskadade. Det låter kanske lite dumt och drygt, men jag tror att ni seende använder uppemot 80 procent av hjärnans kapacitet till att ta in synintryck. – Att jag nog använder min hjärna mer än genomsnittet. – Jag blev så arg, säger hon och tänker tillbaka på händelsen. Tränar simning minst fyra gånger per vecka, men helst skulle hon träna betydligt mer. Paraidrott är samlingsnamnet för sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. UTÖVER ATT GÖRA sitt bästa för att förändra den paralympiska världen är Natalie Örnkvist också en pionjär på många andra områden. Källa: Wikipedia. – Efter mig har en till i Finland fått börja använda elektriskt hjälpmedel, och jag känner en i England. – Vad ska jag säga. Hon berättar att simföreningens Mikaela Lingonblad är en stor inspiration och hjälp för henne. Sporten är en officiell paralympisk gren sedan 1980
Sanna Marins kvinnoprofilerade regering har fått utstå spott och spe. Yngre och äldre forskare, professorer och forskningsledare tävlar om att få sitt forskningsprojekt finansierat. Många tycker att Finland redan uppnått full jämställdhet. Detta betyder att finansieringsrumban äter bort tid från undervisning och faktisk forskning. Det finns alltid konkurrerande och etablerade perspektiv som en ny upptäckt kan bryta med och därför presenteras och granskas forskningsresultat extremt gediget. På arbetsmarknaden finns fortfarande kraftigt kvinnooch mansdominerade branscher. I försvarsutskottet samt i jordoch skogsbruksutskottet sitter – år efter år – mest män medan socialoch hälsovårdsutskottet befolkas av en majoritet kvinnor. Finansministerposten har innehafts av en kvinna två (2) gånger. År 2019 blev Sandra Bergqvist SFP i Egentliga Finlands första kvinnliga riksdagsledamot någonsin. Precis som på arbetsmarknaden är segregationen tydlig också i riksdagsledamöternas vardagsarbete. Det tar årtionden att förnya vetenskap eftersom de flesta fenomen som forskare undersöker är mångtydiga och komplexa. Arbetet för jämställdhet är långt ifrån slutfört. I vårt valdistrikt ser upplägget lovande ut. Så stor har andelen kvinnor aldrig varit tidigare. En del tycker att kvinnorna redan tagit all makt. Fina resultat kan uppnås inom projekten och de kan leda till stora framsteg. Om vi tänker oss att en forskare lägger ungefär en månads arbetstid på en ansökan och att en forskare med de krävda kompetenserna har en lön på minst 4 000 euro i månaden så kostar systemet universiteten ungefär sex miljoner euro i bortkastad arbetstid (ett mycket moderat estimat). Däremot har den haft manlig majoritet de senaste 115 åren. I april kan kvinnorna ta en historisk seger FINLANDS riksdag har aldrig haft kvinnlig majoritet. Det kräver fortsatt uppmärksamhet och uthållighet på alla nivåer i beslutstrappan. Yrkesval hör till de tydligast segregerande arenan. DE NUVARANDE 17 riksdagsledamöterna från Egentliga Finlands valdistrikt kommer från sju partier. Bakom det hela ligger förstås ett rejält maskineri som håller det hela i gång och ordnar det som krävs för att skapa konkurrensen. Det tar sin tid. Men möjliggör dagens vetenskapspolitiska ramverk den långsiktighet som forskning kräver. Dessutom är det endast en bråkdel (15 procent år 2022) som faktiskt blir finansierade. DÄRTILL KOMMER kostnaderna av att universitetspersonalen arbetar på forskningsplaner. Vi är långt ifrån en situation där kvinnor dominerar i politiken. Som bäst pågår kandidatnomineringen inför riksdagsvalet i april. Hur innerligt vi än eventuellt skulle inbilla oss det motsatta skiljer sig kvinnors och mäns levda erfarenheter fortsättningsvis från varandra. Siffror kan lugna den som oroar sig för kvinnomakten: I Finlands 76 regeringar har en kvinna varit statsminister i tre (3) regeringar. DET ÄR UNGEFÄR en månad sedan Finlands största forskningsfinansiär, Finlands Akademi, har stängt sina traditionella höstutlysningar. Detta långsiktiga arbete har spjälkats ner i små bitar. FRÅN ETT KOSTNADSperspektiv har 85 procent av de ansökande kastat bort sin tid trots att forskningsplanerna givetvis används i andra utlysningar. Detta ofta utöver att de uppfyller sina grunduppgifter: erbjuder forskningsbaserad undervisning för kommande generationer. 1 496 projektplaner förkastades under utlysningen 2021. Det enklaste svaret är att föreställa sig motsatsen: En beslutande församling som består av endast endera könet. Av partiets 17 kandidater är åtta kvinnor och nio män. FÖR ATT RIKSDAGEN som väljs i april 2023 ska kunna bli historisk (hundra kvinnor!) behövs det kvinnliga kandidater att rösta på. Av de 17 är nio kvinnor och åtta män. ÅU LEDARE TISDAG 1 NOVEMBER 2022 12 1.11.2022 KOLUMNEN GNURF Långsiktigt arbete på kort sikt Forskning och vetenskap är långsiktigt. Johnny Långstedt FD Miljontals euro i bortkastad arbetstid då forskare tävlar om att få pengar för sina projekt – gynnar detta forskningen. KRAVET FÖR internationellt hög forskningskvalitet understryks av att forskningsplanerna eller finansieringsansökningarna (som är en mer beskrivande benämning) bedöms av internationella experter på respektive områden. Sannfinländarna är det enda parti som nominerat alla sina kandidater. Hur ett sådant system stöder undervisningsoch kulturministeriets utsagda mål ”en kvalitativt mer högtstående, internationell och effektiv högskolesektor med större genomslag” förblir nog ett mysterium. Däremot har den haft manlig majoritet de senaste 115 åren. För att inte tala om den psykologiska kostnaden av att få fulla poäng i evalueringen och ändå bli utan finansiering. Av dem är 49 kvinnor och 40 män. I projekt och temporaritet som begränsar forskarkårens framsteg. Blir de hundra i riksdagsvalet 2023. Den nuvarande riksdagen slår ändå rekord: 47 procent av ledamöterna är kvinnor. Finlands riksdag har aldrig haft kvinnlig majoritet. Det innebär formulerandet av en gedigen forskningsplan som är konkurrenskraftig på en internationell nivå. Redan förda kamper måste föras igen. Hela faderullan kostar förstås, inte bara att upprätthållandet av strukturerna kring ”systemet”. NÅGON KAN TYCKA att dylika sifferexerciser är onödiga och rentav gammalmodiga. De sju nuvarande riksdagspartierna har hittills nominerat 89 kandidater. SFP har hittills nominerat tio kandidater: sex kvinnor och fyra män. TVÄRTOM, konkurrensutsatt finansiering kostar och lägger till kostnader på högskolor och forskare som redan har det tajt. DÄRTILL DEN indirekta kostnaden av tankeverksamhet bort från undervisning och faktisk forskning. I skuggan av klimatkris och krigshot är det lätt att förminska vikten av kvinnors rättigheter och jämställdhet: trots att bäggedera främjar både hållbar utveckling och fred. Det betyder med andra ord att man utgångsmässigt inte nödvändigtvis vet hur man ska uppnå en viss kunskap. I forskningskontexten skapar det en massa extra arbete och byråkratiska institutioner som främst upprätthåller sig själva. VARFÖR ÄR representation viktigt. 94 av de 200 ledamöterna är kvinnor. DÄRTILL ÄR DET mesta som forskas sådant som inte har utforskats tidigare. Däremot garanterar hundra kvinnor i riksdagen varken jämställda beslutsprocesser eller jämställd politik. Allt detta för att man tror att konkurrens gynnar kvalitet. HANNE SALONEN/RIKSDAGEN Pia Heikkilä pia.heikkila@aumedia.fi. Det betyder att nya metoder och principer måste utvecklas och beprövas. KANSKE LYCKAS en projektansökan och forskaren har möjlighet att jobba på sin forskningsidé, men vad händer om tre år när projektfinansieringen tar slut. Utrikesminister Pekka Haavisto har sammankallat till en internationell kongress om feministisk (jämställdhetsfrämjande) utrikespolitik i Helsingfors den 16 november. Skillnader i erfarenhet är en central orsak till att kvinnor och män behöver vara jämlikt representerade i politiska organ. Både lokala och globala strävanden efter jämställdhet står under ständiga hot. Spelar det verkligen någon roll hur könen är representerade i riksdag och regering, i kommunfullmäktigen och nämnder. Även forskare är begränsade av de 24 timmarna i dygnet. SAMTIDEN VISAR OSS dessutom med all tänkbar tydlighet att inga segrar har vunnits för gott
Oscar Byman Riksdagsvalskandidat för SFP i Egentliga Finland, Ekonom Innovationer är nyckeln till att hitta affärsmodeller som är lukrativa för både plånbok och klimat. Antalet vitkindade gäss växer i en enorm takt. SAMARBETET INOM kompetenscentret har till exempel utmynnat i projektet ”Ta mig med! Barns delaktighet, välbefinnande och trygghet i småbarnspedagogiken”. Åbo och hela Åboland behöver rösta in representanter som identifierar vår potential, ständigt vässer vår näringslivsprofil och ser till att skapa de förutsättningar som behövs för att locka företag, investeringar och arbetsplatser till vår region. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Petteri Orpo Partiordförande, Samlingspartiet Enligt Finlands viltcentral växer beståndet av vitkindade gäss med tio procent per år utan något som helst naturligt hot som skulle begränsa tillväxttakten. Finland behöver en modig innovationspolitik, satsningar på forskning och utveckling, sporrande beskattning, mera internationell arbetskraft och ekonomiska incitament som belönar de företag som driver den gröna omställningen. MEN DET BEHÖVS samarbete för att det här ska lyckas. Den tillfälliga gångoch cykelvägen mot vänster går mot Konsagränden och därifrån vänster över Toijalabanan till Raunistula eller höger längs Konsangränden förbi Sillankorva. Särskilt under de senaste 20 åren har problemen med gässen vuxit till allt större proportioner. Finland som ett exportberoende land behöver sina fungerande förbindelser också i framtiden. Bifoga kontaktuppgifter. Vår unika skärgårdsmiljö, där betydelsen av fungerande förbindelser inte nog kan betonas, erbjuder också möjligheter att testa nya lösningar i praktiken samtidigt som det kan öppna upp dörren för bättre förbindelser för dem som bor och lever i skärgården. Vänster mot Raunistula: längs tidigare järnvägen och vidare längs en tillfällig gångoch cykelväg mot Konsagränden. Enligt dem ska barn och unga röra på sig minst en timme varje dag och största delen av aktiviteten ska vara pulshöjande. ALLT FLER BARN och unga har problem med den psykiska hälsan. Målet är att alla barn och unga hittar ett sätt att röra på sig som passar dem bäst, som inspirerar dem att röra på sig och att få motionsvanor som varar hela livet. Åbo ska bli transportsektorns innovationshuvudstad GRÖN OMSTÄLLNING. Med en utbredd varvsoch bilindustri, en stark sjöfartstradition och flera universitet och högskolor ter det sig naturligt att det är just Åboregionen som kan leda utvecklingen i transportsektorns gröna omställning. Här utvecklas redan bland annat bilar som kan ladda sig själva med solenergi, drivgas för tung trafik som kan utvinnas från avfall och lösningar som kan revolutionera sjöfartsindustrin. Odlare har i många år fört fram sin förståeliga frustration över att de migrerande gässen äter tusentals hektar med odlingar per år. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Infomationsskyltar på finska finns det några av. I och med arbetet med järnvägsbron har gångoch cykelvägen mellan Tomasbron och nuvarande Järnvägsbron dirigerats om. Genom sektorövergripande och interprofessionellt samarbete och forskning kan man på bred front främja hälsa och välbefinnande bland barn och unga. För tillfället får vitkindade gäss skjutas endast med undantagslov av jordbrukare och odlare, vilket de i och för sig gjort. Många branscher står för tillfället i ett brytningsskede i sin gröna omställning, där innovationer är nyckeln till att hitta affärsmodeller som är lukrativa för både plånbok och klimat. Åbo som transportsektorns utpräglade innovationshuvudstad och -kluster för med sig nytta för hela Åboland. Det ger yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken nya färdigheter och verktyg för att stödja barns välbefinnande och delaktighet genom fysisk aktivitet som en del av vardagen inom småbarnspedagogiken. Vid Sillankorva finns en liten smal bro. Problemet är den vrickade lagstiftningen – enligt lag har man inte fått använda alltså nyttja de skjutna gässen på något sätt. Man kan vara relativt nöjd med beslutet som togs angående utvecklandet av vargjakten, men dessvärre får vi nöja oss med en delvinst angående jakten på gäss. Begreppet delaktighet betyder att man tillhör en grupp eller en gemenskap, att man har meningsfulla sociala relationer och att man upplever att man kan påverka saker som viktiga för en. Kanske till och med ”In i grytan med skarvarna!” om några år. Gångoch cykelvägen på Aura ås östra strand vid Lonttis är tillfälligt stängd. Det arbetar för att främja barns och ungas fysiska aktivitet, välbefinnande och delaktighet. Nu behöver vi jobba vidare med det här så att Åbo till fullo kan fånga upp den ekonomiska tillväxtpotentialen i transportsektorns gröna omställning. FYSISK AKTIVITET eller motion, psykisk hälsa och delaktighet hänger ihop. Kompetenscentret samlar ett stort antal forskare, experter inom motion, hälsa och utbildning från den offentliga sektorn, idrottsorganisationer samt andra aktörer. Fysisk aktivitet hjälper barn och unga att utveckla sina kommunikationsfärdigheter som i sin tur bidrar till att skapa och upprätthålla sociala relationer och därmed bidra till delaktighet. Motion påverkar den psykiska hälsan genom att den leder till ökat välbefinnande. Många saknar också sociala relationer och känner sig inte delaktiga. Den vitkindade gåsen är idag en skyddad art enligt naturvårdslagen, vilket i sin tur baserar sig på den första bilagan till EU:s fågeldirektiv. VID KOMPETENScentret idkar man idrottsmedicinsk forskning, men är också intresserad av sambandet mellan motion, fysisk och psykisk hälsa, välbefinnande och delaktighet hos barn och unga. De första vitkindade gässen möttes i Finland i Åbotrakten på 1980-talet. ”In i grytan med gässen!” är åtminstone en början på en vettigare jaktpolitik. Välfärden måste skapas innan den kan fördelas. Därför har vi i Samlingspartiet redan i flera år talat för att det är hög tid att inleda stamförvaltningsjakt av vitkindade gäss likt Estland och Sverige. Ansvaret för att barn och unga ska röra på sig tillräckligt delas av många olika instanser; familjen, småbarnspedagogiken, skolan, hälsovården, idrottsföreningarna och kommunen. Nu ska fotgängare och cyklister ta sig längs Lonttisvägen till tidigare järnvägen till Kuppis station. I Sverige och Estland har den flexibilitet som direktivet möjliggör utnyttjats, så att den vitkindade gåsen är en art som omfattas av jaktlagen. Motion bidrar till bland annat minskad risk för olika sjukdomar, bättre kondition och rörlighet. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Magnus Taxell. Därför behöver vi innovativa företag som skapar tillväxt, investerar och sysselsätter också i framtiden. Den utgör emellertid inte ett hinder för förvaltning av gåsbeståndet, eftersom det enligt artikel 4 i direktivet krävs att hänsyn tas till trender och förändringar i fågelpopulationerna. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. ÅU 13 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. I flera år har stadsborna våndats över att parkerna är fyllda med gåsspillning. Enligt Finlands viltcentral växer beståndet med 10 procent per år utan något som helst naturligt hot som skulle begränsa tillväxttakten. Finländsk forskning visar att inte ens hälften av barnen och de unga når upp till minimirekommendationerna gällande fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och motion har positiva biologiska, psykiska och sociala effekter. DET FINNS många barn och unga som rör på sig för lite. Ruttändring skapar förvirring ÅBO. Om man känner att man är delaktig och hör till en gemenskap så mår man bättre. Skyltar på svenska saknas helt och hållet. Endast den här sträckan över lilla smala bron kan skapa gnäll, då underlaget är vattenblandad mylla. Viktigt är också att vi prioriterar Åbo, som fungerar som ekonomisk motor för hela regionen. KOLUMNEN In i grytan med gässen! VITKINDADE GÄSS. Vi ser fram emot en livlig debatt! Barn som rör på sig mår bättre fysiskt, psykiskt och socialt I Åbo finns ett helt nytt kompetenscentrum för fysisk aktivitet hos barn och unga. Problemen kan inte längre kringgås med en axelryckning. Den 14 oktober tog Finlands riksdag dock ett steg mot en vettigare jaktpolitik då två medborgarinitiativ, ett angående vargjakt och ett angående gåsjakt behandlades. Höger mot studentbyn och Nummisbacken: längs tidigare järnvägen och längs järnvägsbrons gångoch cykelväg till Studentbyn. FORSKNINGEN VISAR dessutom att coronapandemin har haft en negativ inverkan på alla dessa områden gällande barns och ungas hälsa och välbefinnande. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Nästa regering måste definitivt ta de följande stegen. Riksdagen beslöt nämligen endast att påbjuda regeringen att stifta en lagförändring för att möjliggöra förbrukning av de gäss som skjuts. Inom kommande fyra år bör Åbo bo bli transportsektorns innovationshuvudstad. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Centret fungerar som ett tvärvetenskapligt nätverk för forskning och utbildning, där Yrkeshögskolan Novia har varit med ända från början. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. Kompetenscentret (Lasten ja nuorten liikunnan osaamiskeskus, som verkar tillsammans med Paavo Nurmicentret) koordinerar i Åboregionen arbetet för att alla de här instanserna kan samarbeta. Forskningen tyder också på att motion kan både skydda mot och lindra depression och ångestsyndrom. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Samtidigt måste vi eftersträva en hållbar tillväxt och gå ifrån fossila utsläpp. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Pia Liljeroth Överlärare vid institutionen för hälsa och välfärd Yrkeshögskolan Novia Forskningen tyder också på att motion kan både skydda mot och lindra depression och ångestsyndrom. Samtidigt gäller det för städerna att klara sig i konkurrensen, både nationellt och internationellt. Det här är ett steg på vägen till att lösa de utmaningar som Finland står inför både vad gäller klimatförändringen och vår ekonomi
Myntverket i Åbo grundades under Erik av Pommerns tid kring år 1410. Hon hade ett bra grepp med dem Jennifer Dahlbäck om Elissa Aalto » » Utställningen ”Arkitekt Elissa Aalto” presenterar den begåvade och målmedvetna arkitektens livsverk BETYDELSEFULL. Han ville ha ett rum i 1880-talsstil som skiljer sig från den övriga inredningen i huset. Elissa har färdigställt många byggnader efter Alvar Aaltos död. Utställningen belyser Elissa Aaltos offentliga och privata roll i arkitektbyråns vardag och vid sidan av sin berömda arkitektmake. Seminariet är öppet för alla. – Också arbetarna på byggarbetsplatserna tyckte om henne. Utställningen finns i bastubyggnadens gästrum, ett rum med tunga rosa och gröna tapeter inspirerade av August Strindberg respektive Henrik Ibsen. Som sig bör, är rummet fyllt av böcker. KRISTOFFER NÖJD Intressanta slantar från medeltiden Boken ger en heltäckande bild av myntningen, det vill säga mynttillverkningen i Åbo under åren cirka 1410–1558. Ritningarna för Sparbankens flygel i Ekenäs bär också hennes namn, säger Dahlbäck. ALEKS TALVE. – Det var Görans idé. Elissa Aaltos bestående avtryck hittas också i ett antal omsorgsfullt restaurerade byggnader samt det i världsklass unika bevarandet av en ritningssamling som en intakt helhet. Elissa var alltid med då Alvar Aalto besökte Schildts, säger Dahlbäck. Göran och Christine Schildt gifte sig 1966 och Aaltos och Schildts umgicks därefter flitigt. I Villa Skeppet ordnas guidade rundturer. Men den som renritade de första ritningarna för Villa Skeppet var Elissa Aalto. Hon var en fin människa att umgås med. MED ANLEDNING AV Elissa Aaltos (1922–1994) jubileumsår har Alvar Aalto-stiftelsen producerat en turnerande utställning, ”Arkitekt Elissa Aalto”, som presenterar den begåvade och målmedvetna arkitektens livsverk. Hon hade ett bra grepp med dem, säger Dahlbäck. Under Kristoffer av Bayerns och Karl Knutsson Bondes tid fortsatte myntningen i Åbo, men i detta skede präglades örtugar och penningar liksom i de övriga myntverken i riket. Alla föredrag hålls på svenska med undantag av Ivar Leimus, som håller sitt föredrag på engelska. ÅU KULTUR TISDAG 1 NOVEMBER 2022 14 Alvar Aaltos fru och stöttepelare lyfts fram i Ekenäs I ett lummigt kvarter mellan Södra viken och grönområdet HagenRamsholmen i Ekenäs finns ett dragplåster för arkitekturintresserade, Villa Skeppet av ritat av Alvar Aalto. Utifrån den större utställningshelheten har en mindre utställning sammanställts som visas i Ekenäs, i Villa Skeppets bastubyggnad. ÅU » » Åbo museicentral ger ut boken ”Medeltida silvermynt – myntning på Åbo slott”. Till en början präglades så kallade abon som var särskilt ämnade för den östra rikshalvan. Boken finns bland annat till salu i Åbo museicentralens museibutiker. Efter att Christine Schildt som var gift med författaren Göran Schildt flyttade ut 2017 har parets unika hem blivit ett museum. I den öppna hallen har man en vy över så gott som alla rum i huset, varav ett är Göran Schildts arbetsrum. Det lönar sig att boka en guidad tur på förhand men man kan också chansa och bara dyka upp på något av de fastslagna datumen. ELISSA OCH ALVAR AALTO var goda vänner med författaren Göran Schildt och hans båda fruar varav Mona var den första. (dock inte den 5 november). Samtliga bidrag i boken ges ut på både finska och svenska. . Jennifer Dahlbäck visar Villa Skeppets utställning om arkitekten Elissa Aalto. FREDAGEN DEN 4 november ordnas ett seminarium där bokens författare berättar om sina respektive ämnen. – Hon blir också delägare i byrån och blir tolken mellan Alvar Aalto och de övriga arkitekterna på byrån. Det blev det sista småhuset Aalto planerade som färdigställdes. Elissa som föddes 1922 och skulle fylla 100 år den 22 november i år, kom till Alvar Aaltos byrå 1949. Den föreliggande utgåvan har gjorts i samarbete mellan Åbo museicentral, Numismatiska Föreningen i Finland och Svenska Numismatiska Föreningen. – Vi skulle öppna 2020 då det var 50 år sedan Christine och Göran Schildt flyttade in i Villa Skeppet. Men på grund av pandemin kunde vi öppna först i maj 2021, säger Jennifer Dahlbäck som är verksamhetsledare för Christine och Göran Schildts stiftelse. Utställningen Arkitekt Elissa Aalto är öppen i Villa Skeppets bastubyggnad fram till den 29 november tisdagar, torsdagar och lördagar klockan 12–16. ÅBO MARK PRÄGLAD I ÅBO 1556. – Göran Schildt och Alvar Aalto blev vänner i samma tid som Aalto träffar Elissa. – För att kompensera för den plana tomten har man skapat nivåskillnader i huset. I Villa Skeppets garage har man inrett en reception och museishop där besökarna tas emot. Tillsammans medverkade Elissa Aalto och Göran Schildt till att arkitektbyråns ritningar och arkivmaterial såldes som en helhet till Alvar Aalto-stiftelsen och materialet började ordnas och katalogiseras. Göran Schildt fungerade som primusmotor för grundandet av stiftelsen och efter Aaltos död verkade han länge som stiftelsen ordförande. ALVAR AALTO RITADE Villa Skeppet (1969–70) till Göran och Christine Schildt. . Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi Också arbetarna på byggarbetsplatserna tyckte om henne. Vardagsrummet med utsikt över Södra viken är byggt ovanpå garaget, förklarar Dahlbäck. Under Gustav Vasas tid var myntverket åter tillfälligt verksamt på 1520-talet och under åren 1556–1558. ELISSA AALTOS ROLL som stöttepelare för Alvar Aalto, arkitektbyrån och Alvar Aalto-stiftelsen är anmärkningsvärd. Paret gifte sig 1952. Christine Schildt minns att Elissa spred glädje omkring sig. Arkitekturen är spännande. Donerad till Åbo stads historiska museum av Fredric von Rettig 1881. – Turerna har varit rätt populära, i juli var alla turer fullbokade, säger Dahlbäck. I boken behandlas de mynt som präglades i Åbo, myntningens olika skeden, myntverket, myntmästarna samt myntbruket under medeltiden. UNDER MEDELTIDEN var Åbo den enda orten i Finland där man präglade mynt
ÅU 15 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Vad var likt och vad var olikt. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 80 år gamla.. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden
moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. +1 +4 -0 -0 +0 +2 +3 +4 +9 +5 +9 +9 +2/ +3/ +4/ +7/ +6/ +7/ +7/ +4/ +6 +6 +9 +9 10 +9 +9 +8 2 2 2 3 4 6 8 Ons +4 +6 +8 11 +8 +9 +7 +6 Tor +7 +9 10 10 11 10 +8 +7 Fre +8 10 10 10 10 +9 +9 +8 Lör +7 +8 +7 10 +7 +7 +7 +6 Russarö 10 SW 6 Utö 10 SW 7 Kumlinge 10 S 6 Åbo +13cm Föglö +8cm Hangö +7cm Amsterdam 16 1 Aten 4 Berlin 17 4 Bryssel 18 5 Budapest 12 4 Dublin 15 5 Frankfurt 19 1 Köpenhamn 15 1 Larnaca 29 1 Las Palmas 26 1 Lissabon 4 London 17 1 Madrid 16 1 Malaga 23 1 Mallorca 26 1 Moskva 3 1 New York 17 1 Oslo 12 1 Paris 20 1 Prag 16 8 Reykjavik 8 1 Rhodos 23 1 Rom 22 1 S:t Petersburg 5 1 Stockholm 12 4 Tallinn 10 1 Venedig 21 1 Warszawa 13 1 Wien 11 1 Zürich 16 4 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. 10 dagen före publicering. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Inkl. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Inkl. Inkl. wind m/s Det är mest uppehållsväder, men i landets östra del kan det förekomma duggregn. Vinden är mest svag. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. Molntäcket är riklig och det kan spricka upp bara i landets västra del och lokalt i Lappland. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Åbo 2022. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. ÅU VÄDER & SERIER 17 TISDAG 1 NOVEMBER 2022 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 985 990 990 990 990 995 995 995 995 995 1000 1000 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 14 temp. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Till utlandet tillkommer portokostnader. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Temperaturen är 0...10 grader, i Lappland kan det vara kallare. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Inkl
Vi har kunnat dra paralleller till hur utmattade småbarnsföräldrar kan få hjälp idag, jämfört med hur det var förr, berättar Jansson som ett exempel på hur de arbetat. PRATA BOK. Namnsdagar i dag: Gun, Gunhild, Pyry, Lyly. ENLIGT Ingrid Jansson, lektor i modersmål och litteratur, är Läscentrets projekt Prata bok ett mycket viktigt och omtyckt sätt att få jobba med litteratur. KLASSEN HAR tillsammans tagit fram ett tjugotal frågor som fyra av ungdomarna ställde författarna på bokmässan. Boken handlar ju om psykisk ohälsa och hur kvinnor blev behandlade på den tiden. Anmäl till Harold 050-5166 520 eller Monika 0440-427 582, Kimitoön. De har alla fått lära sig hur man ska intervjua och anpassa sina frågor till svaren, men också hur man kan bemästra sin nervositet. Fyra Korpo-elever intervjuade Johanna Holmström om boken Själarnas ö och fyra Naguelever intervjuade Karin Erlandsson om boken Minkriket. Den sist nämnda är åter högaktuell i och med pjäsen på Svenska teatern som eleverna också fick se, tack vare bidrag från föreningen Hem och Skola. Lunch i skolan och därefter program. Boken är tung, men eleverna har inte lämnats ensamma i processen. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR »» Kvinnliga Akademiker i Åboland Vi ordnar författarträff med Merete Mazzarella den 9 november klockan 18.30 i Folkhälsans lokaler (Henriksgatan 9) våning 1. I morgon: Tobias, Topi, Topias. – Vi har arbetat jättemycket med boken ”Själarnas ö”, och det har varit en lång process. Jansson hoppas att hon får en möjlighet att ta med Korpoeleverna till Själö eftersom det visat sig att bara en av eleverna besökt ön. I Nagu har man läst boken ”Minkriket” och i Korpo boken ”Själarnas ö”. Om hemmen inte lyckats upp» » Som en del av projektet Prata bok intervjuade niondeklassare från Korpo och Nagu författarna Johanna Holmström och Karin Erlandsson på årets Bokmässa i Helsingfors. Hjärtligt välkommen! »» Åbolands synskadade rf Åbolands synskadade rf besöker Kimitoön och Brusaby lantbruksskola den 8 november kl 12.00. INOM PROJEKTET ska eleverna ännu skriva artiklar för Läscentrets tidning där de ska jämföra bok och teaterpjäs. INGRID JANSSON. Biljetter finns ännu till pjäsen Dracula den 19.11 kl 13.00, boka via kansliet 0400-151 322 . Oliver Söderholm (fr.v.) intervjuade författaren Johanna Holmström tillsammans med Karin Johansson, Luca Scavio och Felicia Hagström. Nya medlemmar hjärtligt välkomna! »» Dragsfjärds hembygdsförening Dragsfjärds hembygdsförening firar Svenska dagen tillsammans med Dragsfjärds kapellförsamling den 6.11 kl 18.00 i församlingshemmet i Dragsfjärd. För en del av eleverna var mässan extra spännande. Elever från Korpo och Nagu intervjuade författare på bokmässan På torsdagen åkte niondeklassarna från Skärgårdshavets skola i Korpo, tillsammans med niorna från Kyrkbackens skola i Nagu, till Helsingfors för att se pjäsen ”Själarnas ö” på Svenska teatern och besöka bokmässan. Arbetet med böckerna påbörjades redan vid skolstarten. Träffen ordnas tillsammans med SBV och Harriet Nyback-Alanen (tel: 040-769?1286 eller e-post: h.nyback.alanen@gmail.com) tar emot anmälningarna som vi behöver få senast 4 november. – Eleverna borde läsa flera böcker. ÅU SOLSIDAN TISDAG 1 NOVEMBER 2022 18 7.55 16.33 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.55, ner 16.33, i morgon upp 7.57, ner 16.31. Kommundirektör Erika Strandberg festtalar och vi får både sjunga och lyssna till musik. Kaffe/te med dopp serveras. Hon tycker att projekt som Prata bok är viktiga. – Bokmässan är ett ypperligt tillfälle att få eleverna att verkligen jobba på frågorna tillsammans då det är en intervju som sker på riktigt, säger Jansson
17.00 Yle Nyheter. 20.00 Rakaste vägen Del 9 av 10. 9.05 Muistojen bulevardi. 7.10 Aamusoitto. 21.00 Ensitreffit alttarilla Jakso 10/12. 2.40 Pontikankeittäjät: Mestari tislaaja. En kulturpodd med samhällsperspektiv: Bilen, mobilen eller appen därför går vi med på att ständigt bli övervakade. 9.40 Pacific Blue. 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2022. 7.30 Lilla Tvåan. 2.15 Bachelor 2022. 6.55 Hej Jycke. 18.00 Suurmestari UK. 8.25 Chicky Kyckling. 11.00 Strandvakterna. 15.02 Alueradio. 21.00 Hårt väder. Del 41 av 72. 22.05 discovery+ tarjoaa: Gossip Moms Suomi. Sarjan kaikki jaksot ovat kuunneltavissa Areenassa. Klockan tickar. 8.15 Dock´n´roll. Olli Haapakangas. 11.38 Yle Nyheter östra Finland. 7.45 Zouk, den lilla häxan. 7.01 Pysslarna. 23.00 Yle Uutiset. 14.03 Vega Dag. 11.06 Sydvästra Finland. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 14.48 Nyhetsåret. 19.15 Aftonandakt. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. Toimittajana on Jari Aula. 20.25 Gymnastik: Artistisk gymnastik: VM Artistisk gymnastik: VM. 10.02 Radio Suomen päivä. 6.05 Aamusoitto. 14.02 Alueradio. 18.30 Regnbågsstadens hjälte. 11.00 Yle Uutiset. 18.50 Fåret Shaun. 20.40 Iltasoitto. 14.00 Suurmestari UK. 11.33 Radio Suomen Päivä. 17.55 Svalbard sett från luften. 8.09 Ruso och Rihmalas. 14.30 Diili. 11.00 Supernova. 6.55 Muumilaakson tarinoita. 12.13 Radio Suomen Päivä. 23.50 Joonas Nordman Show. (R) 15.15 Doobidoo (R) 16.15 Fråga doktorn (R) 17.00 Sceningång Svenskt drama från 1956. 13.00 Politiikkaradio. 18.00 Kickar på outforskade platser. 16.55 Grand designs UK. Del 3 av 3. 10.33 Radio Suomen Päivä. 12.35 Million dollar listing New York. 6.59 Hyvää huomenta. 0.00 Nattklassiskt. 22.05 Sari Valto: Työelämän pinnan alla poreilee murros. 19.00 Rapport 19.18 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2022. Det är den mest välbevarade egyptiska graven som någonsin hittats. 18.10 Charlie och Lola. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 18.02 Radio Suomen Liikenneilta: Taksialan nykytila ja tulevaisuus missä mennään. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 10.00 Yle Uutiset. 18.25 Greta Gris. Del 6. 12.45 Merisää. 19.02 Radioteatteri esittää: Syvä uni 5/5. 20.20 Sarjarakastajat: Seinfeld. 12.00 Moderni perhe. 16.10 Vega Eftermiddag. 17.10 Urheiluradio. 18.00 Efter fem. 22.00 Arman och Finlands brottsmysterier. 7.00 Yle Uutiset ja sää. Romanielämää. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. Hemmetti, että sinä osaat olla söpö! 19.30 Radion sinfoniaorkesteri konserttilavalla. 19.02 Urheiluradio. 14.00 Sinkkuillallinen. 20.00 Suomen kaunein koti. 19.50 Keno. 10.58 Sydöstra Finland. 19.30 Världens historia: Hitlers tonårssoldater (R) Fransk dokumentär från 2021. 0.35 Navy CIS. 21.55 Fotboll: Marseille–Tottenham. 14.00 Nyheter. 16.40 Yle Nyheter på lätt finska. 18.03 Vega Kväll med frågesporten vinn eller försvinn. 12.10 Yle Oddasat. 9.30 Valitut Palat Collection. 6.33 Vega Morgon. 20.40 Radio Suomen Ilta. 8.47 Galaxen i sociala medier. 13.40 The real housewives of Beverly Hills. 16.10 Building Off the Grid. 18.15 Anslagstavlan 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Nyheter på lätt svenska 19.00 Jakttid Finsk fritidsserie från 2019. YLE RADIO 1 FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 8.10 Ykkösaamu. 10.00 Kärlekens och skammens frukter. 19.55 Sam tar över. 15.35 Top Gear: Parhaat palat. 13.25 Hengenvaarallinen saalis. 22.00 Yle Uutiset ja sää. Immunitetstävlingen förvandlas till en episk kamp som avgör folks öden. 11.00 Nyheter. 14.50 Kielen päällä. 18.00 Nyheter. 6.15 Aamusää 6.25 Uutisaamu 9.30 Emmerdale (R) 10.00 Kauniit ja rohkeat (R) 10.30 Schitt’s Creek (R) 12.00 Valitut Palat Collection (R) 12.30 Hudson & Rex (R) 13.30 Masked Singer Suomi (R) 14.30 MTV Uutiset Live 15.00 Maajussille morsian (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale Del 9173. 22.00 Resor längs vackra floder. TV3 6.00 Extreme makeover: Home edition. 11.00 Neljän tähden illallinen. 7.30 Regionalt. 21.00 Naked Attraction Suomi. 17.10 Murdochs mordmysterier. 13.30 Klassinen kattaus. 10.45 Norge runt. 9.54 Andrum. 8.25 Skrutt samlar höst. 18.05 Romano mirits. 6.52 Humf. 22.50 Tulossa elokuvateattereihin: Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 13.00 Puutarhan pelastajat. 23.45 Järnvägar och arkitektur. 21.17 Radio Suomen Ilta. 6.05 Alueradio. 19.20 Draken Vanessa. 5.50 Merisää. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 18.00 Arman Pohjantähden alla. 0.30 Gold Rush Kultakuume. 17.00 Virkakoirat. 7.30 Hej Jycke. 1.05 Världens historia: Hitlers tonårssoldater. 8.24 Galaxen. 11.00 Rantatalon metsästäjät. 17.13 Alueradio. 20.00 Natursköna tågresor i världen. Nimistöntutkija Terhi Ainiala kertoo. 12.01 Nyheter. 20.03 Radio Suomen Ilta. 13.30 Kompisen lämnas utan. 7.53 Ykköskolumni. 6.54 Andrum. 22.45 Den danska naziläkaren i Buchenwald. 6.50 Aamuhartaus. 15.02 Kulttuuriykkönen. 11.00 Klasariparatiisi. 8.33 Vega Morgon. 23.25 Amerikan rajavartijat: Meksiko. LIV FI 10.00 Remppa vai muutto: Ilo irti neliöistä. 9.23 Vega Förmiddag. 23.00 Alaskas isflygfält. 19.55 Kommer snart på bio: Kummeli förevisar: Kontio & P. 7.10 Vega Morgon. 13.15 Köket. 22.50 Lokala nyheter 23.00 Dox: Vägen hem – berättelsen om en adoption Norsk dokumentär från 2022. 20.02 Sää. 14.50 Lyxfällan. 7.53 Alueradio. ”Seinfeld on ollut mukana meidän maailmanympärysmatkalla”. 19.55 Wheeler Dealers. 19.00 Pantbanken. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 21.00 Nyheter. 7.55 Simon. 20.00 Suomen kaunein koti Jakso 10/12. 15.05 Kööpenhaminan vartijat. 8.00 Nyheter. 21.00 Världens historia: Mysteriet Tutankhamon Fransk dokumentär från 2022. 13.00 Simpsonit. 19.01 Bilakuten. JIM 10.00 Gränsbevakarna. 21.50 Merisää. 19.05 Radio Suomen Liikenneilta. 20.15 Lilla Aktuellt. 17.30 Vega Kväll. 0.05 4D: Rise of the Insta-Babies. 19.10 Greta Gris. 19.40 Englands historiska hus. 7.15 Charlie och Lola. 6.06 Vega Musik. Olli Haapakangas. 6.45 Sara och Anka. 19.00 Lyxfällan. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Hårt väder Svensk reportageserie från 2022. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 11.46 Yle Nyheter Österbotten. 14.25 Diesel Brothers. 22.08 Kantritohtori Teppo Nättilä. 19.30 Petra och patienterna. 10.00 Sari Valto: Työelämän pinnan alla poreilee murros. 20.00 Remppa vai muutto Vancouver. 2.30 15 minuter från Uutiset. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. Kitararockin kuolema. 16.00 Yle Nyheter och sport. TV4 6.05 Home and away. Två rätters presstest. 0.11 Ny film: Conversation in pieces. 1.05 Elokuva: Ehdottomasti ehkä. 7.15 Kokkaushaaste. 13.15 Nina och Erik. 12.00 Tankkaustarinat. 15.00 Liv D: Vaietut vaihdevuodet. 17.55 Masterchef USA. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 22.05 Urheiluradio. 0.55 Uusi elämä etelässä. 15.55 Yle News. 16.10 Urheiluradio. 20.25 Hälsa på liv och död. 16.00 Remppa vai muutto Vancouver. 7.59 Hyvää huomenta. 3.00 Nyhetstecken. 11.54 Norra Finland. 18.00 Sinkkuillallinen. 7.13 Alueradio. 0.00 Studio: UEFA Champions League. 8.20 Vega Morgon. 7.00 X3M Morgon. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 22.55 Sinkkuillallinen. 20.25 Historiska hemligheter. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 6.30 Rantatalon metsästäjät. 17.06 Yle Nyheter från din region. 19.00 Äärimmäinen matka. 8.21 Namnsdagsgratulationer: 1.11. 13.00 Yle Uutiset. 6.35 Hartaita säveliä. 18.50 Kanaler, båtar och kärlek. 20.00 Frendit. 18.55 Radio Suomen Liikenneilta. 10.35 Unforgettable. 12.55 Radio Suomen Päivä. 16.00 Gränsbevakarna Australien. 0.00 Nattklassiskt. 21.03 Den klassiska kvällen. 10.00 Nyheter. Del 12 av 12. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 2.30 Pacific Blue. 16.00 Huippumalli haussa. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 21.00 Världens historia: Mysteriet Tutankhamon. 20.00 Amerikas antikälskare. 11.14 Tavastland 11.22 Birkaland. Arkeen tuotua luksusta. 7.00 Greta Gris. 9.20 Bitchin’ rides. 21.15 Historia: Massakern i München 1972. 23.02 Yöradio. 1.35 Carina Bergfeldt. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Efterglöd. 8.50 America’s funniest home videos. 8.10 Horseland heppajengi. 8.15 Bäst i mest 8.55 Slappna av med Ulrika 9.05 Efter Nio 10.05 Himlaliv: Bönens kraft 10.25 Som alla andra 10.55 Spotlight 11.25 Carl och spelreklamshelvetet 12.00 Två liv 12.55 Den eviga freden 14.15 Smultronstället. V. 19.00 Uusi elämä etelässä. 21.00 Paholaisen asianajaja. 22.15 Sällskapet. 18.05 Arvokaman etsijät: Entisöijät. 22.00 Aktuellt 22.45 Sportnytt 23.00 Utrikesbyrån 23.30 En illegal värld 23.55 St Aidans sjukhus 0.40 Miisas samiska resa. 6.30 Köket. 0.00 Yle Uutiset. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 6.50 Lilla Tvåan. 4.10 Rimakauhua ja rakkautta. 12.10 Tiedeykkönen: Lapsi on luonnostaan utelias ja liikkuvainen älypotkupuvun avulla selvitetään, miten liike vaikuttaa oppimiseen. KUNSKAPSKANALEN 15.00 Bokmässan 2022. Hemmottelumusiikkia ja laulun mittaisia tarinoita tarjoilee musiikkitoimittaja Susanna Vainiola. 7.50 Merisää. 9.05 Urheiluradio. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Del 4298. 6.00 Bing 6.05 Krambjörnarna: Välkomna till Kramlandet 6.30 Sanna och regnbågslandet 6.55 Pyjamashjältarna 7.20 Smurfarna 7.35 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 8.00 LEGO Friends: Tyttöjen tärkeä tehtävä 8.20 Lego Ninjago 8.40 Tobot Galaxy Detectives 9.00 Extreme cake makers 10.30 Orka bättre 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Drömhem vid Medelhavet 15.00 Roliga hemvideor 16.00 Kommissarie Rex 17.05 Onnenarpa 17.10 Renovera eller flytta Finland 18.10 MasterChef Australien Del 60 av 62. 16.50 Novosti Yle. 11.00 Annan herkulliset leivonnaiset. 9.00 Yle Uutiset. 8.50 Smurfarna. 19.00 Simpsonit. Del 1 av 5. 17.00 Huvila & Huussi. 7.33 Vega Morgon. 15.03 Vega Eftermiddag. Uutiset ja sää radiossa. 19.00 Gold Rush Kultakuume. 7.10 Urheiluradio. Vad som händer i Vanda, stannar i Vanda. 7.32 Fixarna. KUTONEN FI 6.15 Top Gear: Parhaat palat. 8.00 The real housewives of Atlanta. 21.02 Urheiluradio. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 19.22 Den klassiska kvällen. 13.03 Vega Dag. 23.10 Elokuva: American Pie: The Wedding. 23.10 Yöklassinen. 7.20 Alaskan erakot. 18.05 Alaskan erakot. 8.30 Regionalt. Aulin: Scherzo (Solveig Funseth, piano). 12.30 Finlands auktionskung i Spanien. 21.55 Radio Suomen Ilta. 23.55 Remppa vai muutto Vancouver. 21.00 Kockarnas kamp. 0.00 Poliserna 2021. 17.10 Kissankehto Susanna Vainiola. 1.20 Omöjlig ingenjörskonst. 20.00 TV4Nyheterna. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 8.04 Pyssel. 7.44 Oiva. 15.55 The mentalist. 17.00 Finlands auktionskung i Spanien. 20.00 Frusna vägar. 0.50 Poliisit UK: Ajojahti. 7.00 Nyheter. 1.00 Gränsbevakarna USA. 2.45 Sportnytt. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 1.11. 15.00 Yles morgon bästa bitarna. 8.00 Halloweenin suuri leivontakilpailu. 7.52 FriskusRobban. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. YLE VEGA 6.00 Nyheter. 15.01 Ulosottomiehet. 12.00 Rikkaiden & kuuluisien Beverly Hills. 21.00 Finlands auktionskung. 11.02 Radio Suomen Päivä. 8.23 Lilla Tvåan. 8.35 Daltoneiden kanuuna. Syksyn taidetapausten yksi suosittu kohde on Hans Op de Beeckin valkoinen veistosmaailma Amos Rexissä. Konstnären Outi Heiskanen 15.05 Exotiska järnvägar 15.48 Svenska hemligheter 16.01 Damernas paradis i Milano 16.44 Lenas resor 16.55 1/2 rum och kök 17.25 Tänk om.. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 20.15 Sporten. 12.10 Urheiluradio. 22.00 Före filmen: Svart narciss 22.05 Bio Finland: Skierri dvärgbjörkarnas land 0.00 Ny film: Vid ett avsked. 7.35 Max och Maja. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Billions 23.50 Posse (R) 1.15 Myyrä. 18.00 Yle Uutiset. 11.35 Vega Förmiddag. 19.55 Rakastaa, ei rakasta. 8.30 Draken Vanessa. 12.30 Salatut elämät. 23.00 Iltahartaus. 14.00 Yle Uutiset. 13.10 TV4Vädret. 21.10 Världens natur: Kanadas hårda årstider. 20.00 Nyheter. 18.20 Lukulamppu. 15.00 Nyheter. 9.00 Yle Uutiset. 8.10 Hengenvaarallinen saalis. TV5 FI 6.05 Asunnon metsästäjät. 9.30 Halv sju. 17.30 Malory Towers 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Minnet av Ingmar Bergman 19.25 Klipp ur Strömsö 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.54 Skogshistorier: Spillkråkan 20.00 Nordiska rådets prisutdelning 2022 21.15 Historia: Massakern i München 1972 Del 1 av 4. 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk. 14.05 Kokkaushaaste. 18.40 Ella, Oscar och Hoo. ÅU RADIO OCH TV I DAG TISDAG 1 NOVEMBER 2022 20 SUB FI 6.30 Teletapit. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 13.00 Nyheter. 21.00 Top Gear: Parhaat palat. 5.45 Sverige idag.. 19.00 Bolibompaklubben. 12.05 Kiinteistöveljekset. 6.30 Regionalt. 19.35 Djupet. 14.30 Putro puhuu kuolemasta: Kitararockin kuolema. 15.00 Yle Uutiset. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Forum 17.15 Agenda (R) 18.00 15 minuter från Sápmi (R) Samiskt nyhetsprogram från 2022. 6.45 Nyhetsmorgon. 21.00 Lyxfällan. 12.02 Lappland. 23.45 Vega Musik. 13.05 Halloweenin suuri leivontakilpailu. 14.38 Arkivfilmer: Skönhet och mode. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 8.10 Greta Gris. 7.45 Professori Balthazar. 6.15 Fråga doktorn (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia 11.20 Rederiet 12.05 Kampen om livet (R) 12.35 Superföräldrar (R) 13.05 Briljanta forskare (R) 13.15 Hundra procent bonde (R) 13.45 Husdrömmar Sicilien (R) 14.15 Vem bor här. 1.35 Law & order: Special victims unit. 11.03 Vega Förmiddag. 20.55 Larva. 9.11 Alueradio. 7.00 Lilla Tvåan. 18.00 Yle Nyheter 18.30 Halv sju 19.00 Prisma: Det sjuka psykets hemligheter 19.56 Exploring Earth 20.00 Akuten: När räddningsarbetet kryper under huden 20.29 Yle Nyheter 20.55 Sportrutan 21.00 A-studion 21.30 Fredagsdokumentären: Tomas slagskämpe 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 22.00 Efterglöd 22.40 Oddasat 22.55 Fredag: Det våldsamma Finland 23.35 Halv sju 5.55 Akuten: När räddningsarbetet kryper under huden. Del 5 av 5. 11.30 Mellersta Finland och södra Savolax. 16.45 Yle Oddasat. 7.25 Lillfinger. 1.30 NCIS: Los Angeles. 8.35 Pyjamashjältarna. 0.35 Billions. 15.00 Yle Uutiset. 12.00 Yle Uutiset ja sää. Del 6. 8.26 Vilse i Oz. 21.00 Korso. 20.30 Robinson. 10.20 Mystery Diners. 9.00 Bob’s Burgers. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Big Brother Finland Del 59 av 85. Vanda. 21.00 Yle Uutiset. 13.00 TV4Nyheterna. 13.55 Bytt är bytt. 18.30 Hartaita säveliä. 1.35 Ghost adventures. 2.05 Stand up! ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 17.05 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 22.00 Buying blind. 8.10 Urheiluradio. 22.00 Dokument inifrån: Nytorgsmannen Svensk dokumentärserie från 2022. 20.20 TV4Vädret. 11.35 The good doctor. 2.00 Ekonomibyrån. Merisää. 23.45 Brottskod: Försvunnen. 10.03 Vega Förmiddag. 12.45 Väderoch sjörapport. För exakt 100 år sedan upptäcktes farao Tutankhamons grav. 16.00 Yle Uutiset ja sää. Idag kämpar man om semifinalplatserna i ett två rätters presstest som den belönade kocken Peter Gilmore kommer med. 13.25 Hem till gården. 6.25 Yles morgon. 16.10 Faunin iltapäivä. 8.00 Fåret Shaun. 20.03 Den klassiska kvällen. 8.13 Alueradio. 14.55 En plats i solen. 18.50 Iltahartaus. 18.50 Merisää. 0.35 House. Madetoja: Loppukohtaus ”Liisa! Älä itke, Liisa!” oopp. 16.30 X3M:s bästa. I rollerna: Edvin Adolphson, Gio Petré, Margit Carlqvist. 19.00 Nyheter. 22.00 Nyheter. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Nasse. 9.00 Nyheter. 22.35 Överlevarna Finland Hittar ägarna till de halva amuletterna varandra innan det är för sent. 1.05 Lejongrottan USA. 21.00 X3M Metall. 15.55 A-studion. 9.10 Sää. 11.20 Pontikankeittäjät: Mestari tislaaja. 20.00 Yle Uutiset. 8.50 Så gjordes Sagan om fjället 9.45 En ny dag 10.15 Jaktliv 10.45 Flyttdagböcker 11.15 McLeods döttrar 12.00 Sjukhuset i Holby City 13.00 Puls 13.50 En tvättäkta lantis 14.20 Exit Nordpolen 15.00 Fraktfart i det arktiska Kanada 15.45 Soffpotatisarna 16.34 En ny dag 17.00 Lilla Tvåan 18.00 En glimt av Norge 18.10 Puls 19.00 Paradiset 19.49 En stund i naturen 20.00 Natursköna tågresor i världen 20.45 Polisen reder ut 20.53 Pirjo 21.00 Möten och avsked 21.56 Julia Thurén på hatets väg 22.00 Casualty 22.40 Maskinmännen laddar upp på Tuben 23.20 Gymnastik: VM i artistisk gymnastik 0.20 Our girl. 0.30 Rapport. 7.23 Riku och Rami sjunger. 17.00 Aktuellt 17 med väder och Nyhetspodden. 16.13 Alueradio. Issa och Malin är ditt favoritsällskap varje eftermiddag på X3M. 14.00 X3M Eftermiddag. 23.10 Norrena & Frantz. 12.30 Murdochs mordmysterier. 12.14 Oddasat. 0.30 I rymden med Brian Cox. 22.00 Yle Vega. 7.51 Lilla Tvåan. 9.00 Asunnon metsästäjät