ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 FRÅN GÅNGNA SEKEL. 2. Här bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt?. I fjol fyllde Åbo Underrättelser 200 år
Sidan 11 Nu börjar förtids röstningen Sidan 5 FOTO: STATSRÅDET/PRESSFOTO Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är . Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. Nummer Vecka www.åu.fi TISDAG 1 april 2025 62 14 Jani Vidgren söker forn fynd i Åbo Sidan 4 FOTO: JACOB HJORTMAN Bostadslöshet står landet dyrt Bostadslöshet k ostar Åbo 10,5 miljoner euro varje år. Drygt 40 procent av dem har varit bostadslösa en lång tid. Just nu saknar 434 personer bostad i Åbo. För hela landets del är summan 92 m iljoner euro. Det finns mycket som talar för att det skulle vara bra för både ekonomin och samhället om de bostadslösa skulle få hjälp och tak över huvudet. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 202 Lösnummer 4,50 euro
Han visar även en del olika glasskärvor från glasflaskor. Det är därför kul att komma tillbaka till samma plats, säger Vidgren. – Kokärlet var ett vardagsföremål men glasbägaren var ett mycket fint lyxföremål, säger han. – Vi har ingen exakt ålder på de här byggnaderna men de är ungefär från 1500–1600-talen, säger Kari Uotila, som leder de arkeologiska utgrävningarna. Den livliga trafiken på Nylandsgatan bullrar ljudligt tätt inpå och mellan körfilerna jobbar ett team arkeologer varsamt. Vidren visar upp en skärva från ett gammalt kokkärl samt och en del av en finare glasbägare. Utgrävningarna på Nylandsgatan görs mellan övergångsställena som förbinder Gamla stortorget med Domkyrkotorget. När vi sedan har olika alternativ med olika för och nackdelar kan vi diskutera vilken lösning som är bäst för spårvagnsprojektet och mest ekonomiskt lönsam, säger Heini Ynnilä, ledande expert för Åbo spårvägsallians. – År 2021 grävdes det en vattenledning några meter härifrån, då såg jag samma byggnad från andra hållet. – Vi samlar information om hur vi kan bygga spårvägen så att det kulturella arvet bevaras så bra som möjligt. Förutom djurben som arkeologer alltid hittar i Åbo har de hittat en del gamla artefakter. FOTO: JACOB HJORTMAN. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi Arkeologerna gräver för att se hur spårvägen kunde gå Utgrävningarna ska ge information om hur spårvägen kan planeras säger Heini Ynnilä, som är ledande expert för Åbo spårvägsallians. Idag på måndag inleds också utgrävningar på Tavastgatan, utanför Gripen. Han är bekant med byggnaden från tidigare utgrävningar. På platsen utfördes utgrävningar också på 60-talet, då grävde man fram de lager som fanns kvar efter Åbo brand 1827. – Vi ska gräva mera för att få mera information om träbyggnaden. De delar som nu grävs fram av stenbyggnaden är en valvkällare och en mellanvägg till ett annat rum som också är byggt med ett valv. FOTO: JACOB HJORTMAN •. Den färglösa skärvan håller på att vittra sönder tillbaka till sand, säger han. – Glasflaskor har använts under lång tiden. 4. – Stenhuset har reparerats flera gånger när det skadats i bränder. Byggnaden fanns vid sidan av en gammal gata som gick från Gamla stortorget till domkyrkan, berättar arkeolog Jani Vidgren. Åbo har drabbats av dussintals bränder, och även träbyggnaden bär spår av brand. De gräver fram en gammal träbyggnad och en stenbyggnad från 1500–1600-talet. Provgrävningar sker parallellt på de rödmarkerade områdena på Nylandsgatan och på Tavastgatan. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER Arkeologiska utgrävningar görs som en del av planerandet av spårväg i Åbo. Byggnaden bär spår av bränder. GRAFIK: MAPCREATOR/ÅU Träbyggnaden grävs fram för att få mera information om vilken slags byggnad det har varit. Stenbyggnaden finns även omnämnd i skriftliga källor från 1600-talet. Byggnaderna har antagligen varit i bruk fram till Åbo brand. – Den gatan har funnits här så länge Åbo har funnits, säger Vidgren. De olika färjerna beror på vilken sand som använts för att göra glaset. – Nu går vi djupare än de grävde då, så att vi får veta mera om hur vi kan gräva för att bygga spårvägen, säger Uotila. Utgrävningarna pågår fram till maj. Efter branden täcktes det över och man byggde nytt, säger Vidgren
ÅU Förhandsröstningen börjar onsdag 2 april •. 12.20–12.25. Inom Pargas ordnas förhandsröstning ombord på M/S Falkö, M/S Utö, M/S Innamo och M/S Cheri. Den egentliga valdagen för bägge valen är söndagen den 13 april. Hangö Stadshuset •. 10.00–10.10 •. ÅU Två av tre Åbobor vill inte ha spårväg Tidningen Turun Sanomat har låtit göra en opinionsundersökning. Borstö: 2 april kl. Vänoxaby förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. 13.25–13.35 •. En person som befann sig på gården andades in giftig rök och behövde vård. I åldersgruppen svarade 42 procent positivt på påståendet medan 44 procent var emot. ÅU Utomlands pågår förhandsröstningen den 2–5 april. I Pargas och Kimitoön kan man också förhandsrösta ombord på förbindelsebåtarna vid vissa tidpunkter. Turun Autoalan Työntekijät och Turun Seudun Linja-autohenkilökunta säger anser att kollektivtrafiken i Åbo måste utvecklas med förnuft och inte med känsla. Själö: 2 april kl. Nötö: 7 april kl. 14.25–14.40 •. 12.00–12.05 •. 14.30–14.40 •. Kopparholm: 2 april kl. 16.20–16.25 •. Förhandsröstningen pågår fram till den 8 april. 12.25–12.30 •. 15.45–15.50 •. 16.40–17.05 •. Berghamn: 4 april kl. Åvensor: 2 april kl. 14.55–15.15 •. 8.55–9.05 •. 14.35–14.40 •. 11.30–12.30 •. Vänoxa, Släten förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. 09.55–10.00 •. På Justitieministeriets webbplats hittar man adresserna och öppettiderna för varje röstningsställe i hela landet. Flera av Åbos smala gator och de många backarna i centrum skulle också utgöra en utmaning för spårvägen, sägs det i utlåtandet. 9.25–09.30 •. 13.20–13.25 •. – När medborgarna tillfrågas om investeringar är majoriteten av dem emot. Raseborg Ekenäs bibliotek Kulturhuset Fokus Pojo bibliotek Bromarv Marthahus Villa Vera Bygdegården i Tenala •. Lökholm: 2 april kl. Maskinnamo: 2 april kl. Angesö förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. Pensar: 2 april kl. Kimitoön Biblioteket i Dalsbruk Villa Lande Föreningshuset Vårdkasen Hitis församlingshem •. Nådendal Stadshuset K-Supermarket Ukko-Pekka Merimasku bibliotek Rimito bibliotek Servicestället i Velkua, Kummeli •. Djupö förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. Undersökningen gjordes av Iro Research. Aspö: 7 april kl. Endast 24 procent svarade positivt och 10 procent tog inte ställning. Av de tusen Åbobor som svarade var 64 procent emot påståendet ”Åbo borde bygga en spårvagn i staden”. 18.00–18.05 •. Sandholm: 2 april kl. 13.45–14.05 •. Förbindelsebåt M/S Cheri •. ÅU AKT:s lokalavdelningar i Åbo är av motsatt åsikt om spårvagnar än vad den här texten säger, ”spårvagn till Åbo”. Hummelholm: 4 april kl. Många förhandsröstningsställen utomlands är dock öppna under en kortare tid än så, påminner Justitieministeriet. Förbindelsebåt M/S Falkö •. Åbo Huvudbiblioteket Hansakvarteret, 2 vån. 9.35–9.45 •. Holma förbindelsebåtsbrygga: 3 april kl. 10.10–10.20 •. 10.25–10.35 Förhandsröstning i Pargas skärgård •. S:t Karins Kaarina-talo Pikis bibliotek •. Salo Stadshuset Köpcentrum Plaza Halikko ämbetshus Perniön yhtenäiskoulu Pertteli kontor (ungdomsgård) Kiskola (ungdomsgård) Kiikalan Komisuon koulu, sporthall Kuusjoen koulu Suomusjärven koulu •. FOTO: KIM LUND Kvistbränning nära att sluta illa Ett lider förstördes i en brand på Lehtiniityntie i Salo på söndagseftermiddagen. Genom att vara en del av Nyföretagscentrens nätverk får stadens näringstjänster tillgång till utmärkt utbildning och verktyg – något som också stöder stadens strategi där tillväxt, utveckling och kvalitet är i fokus, skriver staden i ett pressmeddelande. Björkö: 2 april kl. Vänö förbindelsebåtsbrygga: 3 april kl. Lundo Stadshuset Yliskulman koulu Pahkamäen koulu Ilmaristen koulu Littoisten koulu Loukinaisten koulu Tarvasjoen koulu •. I åldersgruppen 65–74 var 78 procent emot spårvagn i Åbo och 14 procent för. Peno: 2 april kl. Utö 7 april kl. 16.00–16.10 •. Ängsö: 4 april kl. Den åldersgrupp där stödet för spårvagn var störst var åldrarna 18–24, men även där var anhängarna färre än motståndarna. ?5 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER Fackavdelningar i Åbo säger nej till spårvagn Biloch transportbranschens arbetarförbund AKT:s, fackavdelningar i Åbo säger i ett gemensamt utlåtande att det inte behövs några spårvagnar i stan. 13.00–13.30 •. 15.00–15.05 •. Bötesö förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. I Kimitoöns skärgård ordnas förhandsröstning ombord på M/S Jurmo. 9.50–10.00 •. Förbindelsebåt M/S Utö •. Valaffischer på Dombron i Åbo. Sagu Sauvotalo •. Jurmo 7 april kl. K-Supermarket Hirvensalo K-Supermarket Föri K-Market Jäkärlä Pansio Höveli Förhandsröstning i Kimitoöns skärgård, M/S Jurmo •. Järvsor: 2 april kl. 11.45–11.50 •. På onsdagen den 2 april öppnas förhandsröstningsställena för välfärdsområdesoch kommunalvalet. 11.35–11.40 •. Motståndet ökade successivt i takt med respondenternas ålder. Nummis bibliotek Kråkkärrets köpcenter Åbo universitet, naturvetenskapliga huset Natura K-Market Station S-Market Manhattan Prisma Gamla Tammerforsvägen K-Citymarket, Västcentrum K-Supermarket Runosbacken K-Citymarket Kuppis Köpcentrumet Skanssi, 2 vån. Reso Stadshuset Köpcentret Mylly •. 17.50–17.55 •. Förhandsrösta får man göra från vilket förhandsröstningsställe som helst. Gullkrona: 2 april kl. Pargas Stadshuset, fullmäktigesalen Kommunalstugan i Nagu Stabshuset, Gluggen, Korpo Houtskärs områdeskontor Snäckan, Iniö Norrskata skola Ljungheda, Mossala •. Innamo: 2 april kl. Biskopsö förbindelsebåtsbrygga: 8 april kl. En investering på flera hundra miljoner i spårvägen gäller enbart infrastrukturen och då är inte enda spårvagnslinje i trafik ännu. FOTO: KATARINA PADA Förhandsröstningsställen i vårt bevakningsområde •. Pengarna bör i stället användes till skolor, förskolor och vägunderhåll, konstaterar avdelningarna och avslutar med att säga: ”Våra skattepengar har många viktigare användnings områden än en spårväg”. 12.25–12.40 •. Turun Autoalan Työntekijät och Turun Seudun Linja-autohenkilökunta representerar tillsammans nästan 2 000 proffs inom transportbranschen. Elden kom åt att sprida sig och enligt Räddningsverkets meddelande var det nära att också själva boningshuset på gården hade drabbats. Trunsö: 2 april kl. OCKSÅ KOSTNADERNA väcker frågor och avdelningarna säger att ingen ännu vet de faktiska kostnaderna. Brännskär: 2 april kl. Branden fick sin början av kvistbränning på gården. 16.05–16.10 •. 15.15–15.25 •. Stenskär: 2 april kl. Örö förbindelsebåtsbrygga: 3 april kl. Tidtabellerna för förhandsröstning vid förbindelsebåtsbryggorna hittas också på Justitieministeriets webbplats. Brandkåren lyckades dock begränsa och släcka branden i tid. 13.55–14.10 •. Redan nu körs nästan hälften av den nuvarande Föli-trafiken med miljövänliga elbussar och i sommar utökas antalet med 23 eldrivna bussar. Tunnhamn förbindelsebåtsbrygga: 3 april kl. Förbindelsebåt M/S Innamo •. Träskholm: 2 april kl. 15.10–15.15 •. Om spårvägen byggs, befarar avdelningarna att antalet busshållplatser minskar och att det körs färre turer. 10.20–10.25 •. För företagen i Pargas innebär det att de får tillgång till certifierad företagsrådgivning, stöd för att starta och utveckla företag. Till exempel i Åbo finns 16 förhandsröstningsställen. Juho Rahkonen, från Iro Research, säger till TS att undersökningens resultat ligger i linje med andra undersökningar som gjorts i Finland. Motståndet kan bero på den höga statsskulden. ÅU Pargas vill stöda nya företagare Pargas stad har nu blivit medlem i föreningen i Finlands Nyföretagscentrum, en organisation som stöder nyföretagande genom ett brett nätverk av experter och resurser. Bodö: 2 april kl
– Det är bra. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Skolfrågan viktigast – ”Elever har rätt till bra lokaler” •. OCKSÅ BOENDEFRÅGOR ser Strandberg som viktiga de kommande åren. FOTO: EMILIA ÖRNMARK. 2026 ska eventuellt beslut fattas om flytt av årskurs 7–9 från Dalsbruk till Kimito. De behöver moderna och ändamålsenliga lokaler. – Vi vill ha en bra tomtreserv och utveckla boendefrågor. Det gäller allt från markpolitik och planläggning till trivselfaktorer, som till exempel planteringar. Kommunen brukar tala om sin strävan efter att kunna erbjuda ”attraktiva bostadsområden” – hurdana områden är det. Så långt som till någon kampanj för att marknadsföra Brinkkulla har kommunen inte ännu kommit. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER Ett anslag på 50 000 euro för planering av en ny skola finns i årets budget. Vi ska satsa på allt som stöder det. Eleverna har rätt till ändamålsenliga utrymmen. Vi frågar dem vad som är viktigast för kommunerna/städerna de kommande fyra åren och hur man borde jobba för de här frågorna. Vi ska göra sådant som ger mervärde i företagens verksamhet. Den skulle ersätta Kimito skolcenter som är i dåligt skick. Men vi satsar på tätorterna, eftersom servicen finns där. Enligt Strandberg ökade sålda övernattningsdygn med hela 28 procent under hösten. – Hustekniken är gammal, liksom byggnadssättet, säger Erika Strandberg. Hälften av våra elever går i skolcentret. Vidare påpekar Strandberg att en framtida byggnad måste vara en lösning som kan justeras och anpassas till att tiderna och elevunderlaget förändras. Två nya bostadsområden är aktuella: Brinkkulla i Kimito och Sabbelsberg i Dalsbruk. Vidare hoppas Strandberg att det under kommande mandatperiod på Kimitoön blir mera diskussion om miljö och klimat, även på investeringsnivå, då Kimitoön utsetts till pilotområde inom regeringens Skärgårdshavsprogram. GÄLLANDE VÅRDFRÅGOR är kommunens händer som bekant rätt så bakbundna och rollen är begränsad till intressebevakning. Enligt Strandbergs uppgifter ska den frågan gå framåt i år. Planen som den ser ut nu involverar diverse ommöbleringar av elever, bland annat så att de yngre eleverna från Keskuskoulu flyttar till Amosparken, medan Taalintehtaan koulus elever flyttar till Dalsbruks skola. Inom turismen, där Kimitoön har en stor roll, siktar man på större grupper och jobbar fortfarande med att förlänga säsongen. – Det är ju förstås individuellt hur folk vill bo, till exempel hur nära man vill ha sina grannar. •. Kimitoöns kommun direktör Erik a Strandberg lyfter utan tvekan upp skolfrågorna bland de viktigaste för kommunen de kommande fyra åren då kommunal valet närmar sig. Ett exempel på en nysatsning här är ombyggnaden av parken i Dalsbruk och utvecklingen av Amosparken i Kimito. FOTO: EMILIA ÖRNMARK ÅU intervjuar stadsoch kommundirektörer inför valet •. En längre säsong ger arbetsplatser året om som i sin tur ger inflyttning. Strandberg säger att förverkligande hänger ihop med hur elevprognoserna utvecklas. Hon ser en ny byggnad som en förutsättning för en modern och kvalitativ undervisning. Erika Strandberg säger att eleverna har rätt till ändamålsenliga lokaler. Kimito skolcenter samlar tre skolor under samma tak: Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1–9), Kimitonejdens skola (åk 7–9) och Kimitoöns gymnasium. ÅU intervjuar lokala stadsoch kommundirektörer samt borgmästaren i Åbo inför valet. Hur går en helt ny byggnad ihop med den redan godkända utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen. Fullmäktige fattade i juni beslut om riktlinjerna, alltså om ”utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen 2026–2031”. – Politiskt förstår jag att de här frågorna kopplas ihop, men jag ser att besluten borde fattas helt separat. 6. Du menar att nuvarande byggnad inte längre går att renovera. – Kommunen har en samordnande roll. Strandberg exemplifierar med expertservicen, där kommunen erbjuder lokala företagare kvalificerad experthjälp inom viktiga områden som till exempel marknadsföring. Kampanjen för Sabbelsberg på en nationell auktionssajt gav inga konkreta resultat och kommunen letar nu nya vägar. Bildningen är kommunens största sektor numera. Då det kommer till detaljplaneområden säger Strandberg att kommunen aktivt visar intresse för markområden och har nyligen köpt ett område i Kärra, där en detaljplaneändring är aktuell. Strandberg poängterar att trivselfaktorerna omfattar både nya och befintliga invånare och handlar om allt från bra service, rekreation och hobbyer till gatubelysning och allmänt välskötta områden. Kommunalvalet ordnas samtidigt som välfärdsområdesvalet den 13 april. En för kommunen aktuell fastighetsfråga i sammanhanget är välfärdsområdets nyinvestering inom äldreomsorgen, det som i Varhas listor heter ”ersättande lokaler för Hannahemmet”. – Att folk vistas här fast de inte är skrivna här är viktigt. Som en viktig fråga vill Strandberg ännu lyfta näringslivet
– I centrum för utredningen var problem med definition av färjan: färjor kan anses vara antingen förlängningar av landsvägarna eller så kallade övriga fartyg, konstaterar Bieber. Parkeringsplatserna märks ut med skyltar. ATT FÄRJORNA, beroende på sammanhang, kan ses både som förlängning av landsväg och som ”andra fartyg” leder enligt Otkes till att ansvaret för sådant som teknisk säkerhet, bemanning och behörigheter sprids ut mellan parter som Traficom, NTM-centralen och tjänsteleverantören. Men vajerfärjorna är fortfarande något av en juridisk gråzon, enligt Olycksutredningscentralen Otkes. Samtidigt säger han att olyckan i februari förstås var så pass speciell att det inte kommer att vara svårt att räkna ut vilken av OTI:s kommande rapporter som handlar om just den olyckan. Mika Peltola är ordförande för OTI:s undersökningskommission i Egentliga Finland. Han säger till ÅU att institutet utreder orsakerna till olyckan och hur liknande olyckor kan undvikas i framtiden. Försöket pågår fram till att saluhallens renovering inleds. Åbo stad har fört diskussioner med Wolt och Foodora om försöket. OTI:s uppdrag är att arbeta för att förebygga trafikolyckor i Finland. Parkeringen är avgiftsbelagd. Han konstaterar att den var mycket beklaglig, och bekräftar att Institutet för olycksinformation OTI för ett tag sedan besökte olycksplatsen. ÅU JANINA ACHRÉN EN AKTIV RÖST FÖR ÅBO 234 KOMMUNALVAL Be ta la re ka nd id at en Botar människor och fixar staden det är inget aprilskämt 645 Vörlund-Wallenius Terhi Bästa möjliga Åbo terhivw.fi Annonsen betalas av kandidaten. Matbudens felparkeringar väcker ibland irriterade känslor, säger Nelli Korpela, projektplanerare på Åbo stad i ett pressmeddelande. Budtrafiken kommer inte att minska och därför måste vi se över användningen av de tillgängliga utrymmena, säger Korpela. Tiina Bieber säger att Otkes rekommendation att förnya lagstiftningen fortfarande gäller. Målet för igenkänningen är kurirernas väskor, som är lätta att identifiera på grund av sin färg. Tiina Bieber, kommunikationschef på Oktes, noterar att Otkes utredde vajerfärjan L-317:s kollision med bryggan i Korpo år 2023. Peltola betonar att OTI:s utredningar alltid är helt åtskilda från polisens utredningar av eventuella brott i samband med olyckor, och vattentäta skott finns mellan dem. Försöket syftar till att minska antalet felparkerade fordon i Åbo centrum, speciellt på Eriksgatan och Auragatan. Peltola säger till ÅU att den inte innehåller specifika detaljer om plats och personer, utan talar om ”en färjeolycka i Egentliga Finland”. I vattnet olycksbilen, till höger Högsårafärjan. ?7 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER I slutet av februari omkom en bilist efter att plötslig ha backat genom akterklaffen på Högsårafärjan och sedan sjunkit i vattnet. Dit hör att samordna opartiska undersökningar av trafikolyckor med dödlig utgång och administrera information om dem, uppger OTI. FOTO: ARKIV Matbud får två p-platser på saluhallens gård i Åbo Två parkeringsplatser på saluhallens innergård i Åbo reserveras för matbud. Det är mycket tråkigt och vi står här med lika många frågetecken som alla andra. I HÖGSÅRAOLYCKAN, som skedde när färjan stod vid färjefästet, är det alltså OTI som leder utredningen. Representanter för bägge företagen stöder projektet. Den är konstruerad så att den ska stå emot kraftiga stötar, men kör man mot den med tillräckligt stark kraft kan den ge vika, konstaterade Fagerström. Utredningen ska vara klar nästa år. Olyckan skedde då bilarna höll på att köra av färjan. I Högsårafallet har polisen tidigare meddelat att man inte misstänker något brott, och utreder händelsen som om en så kallad dödsorsaksutredning. Efter olyckan i Korpo år 2023 rekommenderade Olycksutredningscentralen Otkes att lagstiftningen för färjetrafiken görs tydligare. Parkeringstiden är högst tio minuter och är endast avsedd för upphämtning av beställningar. FOTO: SIMO PÄIVÄRINTA/ARKIV Överkommissarie Mika Peltola har lett OTI:s undersökningskommission i Egentliga Finland i över 20 år. Det här betyder också att nationella Olycksutredningscentralen Otkes inte utreder olyckan, även om expertis därifrån kan bistå utredarna. Tanken med OTI:s utredning är inte att hitta skyldiga, utan att förbättra säkerheten i framtiden. – Vi vill utveckla alternativ för att säkerställa att parkeringen är kontrollerad i de mest trafikerade områdena. Han berättade att färjans akterklaff var uppfälld och säkrad. Håkan Fargerström, vd på Finnferries, säger att han inte nu har något nytt att berätta om olyckan från rederiets sida. En rapport publiceras när utredningen är klar. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Utredning av Högsåraolyckan har startat Institutet för olycksinformation, OTI, har börjat utreda färjeolyckan i Högsåra i Kimitoön. I februari, efter olyckan, sade Fagerström till ÅU: – Det var ett helt normalt läge och mitt i allt händer något så här oförhappandes som varken vi eller någon annan kunde påverka. Parkeringsplatserna övervakas med hjälp av bildigenkänning från en övervakningskamera
Det berättar Erika Hellström i början av förra veckan. Styrelsen har kommit överens om kortfristig finansiering för att kunna erbjuda de viktiga tjänsterna för kunderna men dessa pengar måste betalas tillbaka snabbt. Något förvånad är dock Enestam över att röret flyter upp, eftersom åtgärder nyligen gjorts. Avloppsröret går någon enstaka meter utanför familjens brygga. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Marina i Ekenäs skärgård i ekonomiskt trubbel. Finansieringsunderskottet är cirka 80 000 euro. Det har tidigare visat sig att tyngderna har en tendens att flytta på sig. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Avloppsrör flöt upp till ytan Röret från Tyska holmens reningsverk är synligt på havsytan utanför Byholmen. FOTO: ERIKA HELLSTRÖM Röret utanför Byholmen granskades av dykare under veckoslutet. 8. Efter att röret besiktats sommaren 2022 har dykare varit på plats och satt ytter ligare 70 till 80 tyngder på röret. Att röret varit synligt ovanför ytan igen sedan dess var Enestam inte medveten om då ÅU ringde honom på fredagen. – Röret har börjar stiga sedan hela Kimitoöns avlopp började transpor teras hit, säger Hellström. Jag ringde vattenverket och fick veta att tyngderna gett efter. En entreprenör anlitades som åkte ut för att åtgärda problemet dagen efter. Därför vädjar andels laget nu om hjälp. Andelslaget har tidigare haft 331 medlemmar och skulle behöva 150 nya medlemmar för att åtgärda de ekonomiska problemen. Under hösten fick man cirka 16 000 euro i frivilliga betalningar från medlemmarna. Nu följer vi med situationen för att kunna åtgärda det här, sade Enestam på fredagen. Utloppsröret från Tyska holmens reningsverk i Dalsbruk steg ovanför havsytan utanför Byholmen för drygt en vecka sedan. Andelslagets styrelse har med hjälp av en advokat gjort en överklagan till försäkringsnämnden men processen kan ta länge. På måndagen säger Enestam att det handlar om uppskattningsvis tre av rörets äldre vikter som lossnat. Plaströret på 1,3 kilometer som leder till utsläppspunkten är byggt år 1976 och närmar sig således 50 år. Han tar tacksamt emot informationen och säger att folk gärna får höra av sig i ärenden som detta – gärna för ofta än för sällan. Trots bensinsystemets försäkring har andelslagets försäkringsbolag vägrat att ersätta kostnaderna för läckaget. – De gamla vikterna består av två halvor som är fästa i varandra med metalltråd och nu har tråden gett efter, säger han. ERIKA HELLSTRÖM bor i sitt barn domshem på Byholmen sedan hösten. Hellström plockar fram en ÅU artikel från tiden då den hätska diskussionen om centraliseringen av avloppsvattenreningen var aktuell. Niklas Enestam, vd på Kimitoöns vatten, bekräftar problemet med tyngderna. Tanken var då att avloppsröret skulle utmynna i stora Falköfjärden längre söderut, men på grund av en protesterande vattenägare kom bolaget i stället att lägga röret på eget vatten. DYKARE INSPEKTERADE röravsnit tet under helgen. Hellström har minnen från barndomen om hur hon brukade stå på röret då hon badade vid bryggan. Andelslagets styrelse skriver på Facebook att läckaget har orsakat mycket stora ekonomiska problem. Det var 2016 som avloppsvatten behandlingen centraliserades till Dalsbruk efter att Tyska holmens avloppsreningsverk förbättrats och förstorats. – Men då hade röret sjunkit ner igen. FOTO: ERIKA HELLSTRÖM •. Det vet hon eftersom hennes far Sven-Erik Hellström aktivt beva kade frågan då han ännu levde. 2017 RAPPORTERADE ÅU om att röret flutit upp till ytan flera gånger ge nom åren, på lite olika platser: direkt utanför Byholmen eller längre ut på Falköfjärden där röret slutar. Vid vilkentidpunkt det här åtgär das är ännu oklart, men dykare måste anlitas för att få arbetet utfört. Någon kompensation för de olägen heter röret orsakat har Byholms borna aldrig fått. På fredagen sade hon att röret fortfarande var synligt till och från, men att inga åtgärder gjorts. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER – Röret sjönk, steg och sjönk igen. Vattenverkets jour fick vetskap om problemet förra sönda gen och konstaterade då snabbt att platsen inte är nära farleden och att röret således inte utgör någon fara för båtfarare. Försäkringsbolaget vägrar ersätta kostnaderna för detta och nu har andelslaget ett akut behov av pengar. Hellström säger att ingen båt finns vid deras brygga nu, men ser en risk i om någon är ute på sjön här i trak terna i mörkret. Ur artikeln framgår att ett avloppsreningsverk i Dalsbruk krävdes på 1970talet då Wärtsilä, stålverkets dåvarande ägare, byggde flervåningshusen Klockberga och Trollberga. Då en vikt gett vika har rörelsen som uppstått på verkat andra vikter i närheten. Då konstaterades att röret för öv rigt ser okej ut. Ett sätt att hjälpa är att bli medlem. I augusti i fjol upptäckte man ett läckage på Sandnäsudds bränslestation i Ekenäs östra skärgård. Hon säger att också sommaren 2023 var röret synligt på havsytan. En andel kostar 500 euro. Över Byholmen löper röret på land. Åtminstone 20 personer hade re dan under förra veckan anslutit sig efter andelslaget efter dess upprop i mitten av mars. Andelslagets medlemmar kan också hjälpa till genom att betala en frivillig donation. Sedan dess har röret seglat upp till ytan i flera repriser, läckt samt orsakat huvudbry på landbacken då grävmaskinsarbeten ska göras
Därför måste vi nu se vilka byggnader vi kunde avyttra, säger Henrik Jansson, direktör för Forststyrelsens naturvårdstjänster. mag. NIKLAS VAULANEN 24, Åbo, pol. Om man upplever ett kontinuerligt behov av omkörning lönar det sig att först kontrollera den egna hastighetsmätarens värde, säger Noora Airaksinen, ledande trafiksäkerhetsexpert inom vägtrafik i pressmeddelandet. Om vädret och väglaget tillåter är det möjligt att man övergår till sommarhastigheter i hela landet före påsk. MONIKA ANTIKAINEN 49, Rusko, museichef, FM, socionom YH VEERA GRANROTH 26, Åbo, pol. Men innan man gör något drastiskt måste Forststyrelsen höra med olika myndigheter, så som Museiverket, om det överhuvudtaget går att göra något med fastigheterna eller om de är skyddade. Hastighetsbegränsning är den högsta tillåtna körhastigheten, inte målhastigheten, påminner Trafikledsverket. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Forststyrelsen överväger att sälja fastigheter i Åboland •. Vårens väderförhållanden varierar ofta och nattfrost kan förekomma på olika håll i landet, vilket kan göra vägytorna hala särskilt under morgontimmarna, påminner man från Trafikledsverket. Om skadorna på vägavsnittet är särskilt besvärliga kan man av säkerhetsskäl bli tvungen att lämna kvar de sänkta hastighetsbegränsningar tills beläggningen kan repareras när väglaget torkar, säger Tuomas Österman, trafikregleringsexpert vid Trafikledsverket i ett pressmeddelande. – I och med att vi har så många fastigheter som vi sköter om måste vi gå igenom dem alla och se på olika alternativ. EGON NORDSTRÖM 68, Pargas, pensionär, filosofie doktor, docent NIKO SANDBERG 24, Åbo, studerande MIKAELA SUNDQVIST 43, Åbo, miljöbiolog, fil. FOTO: TUULI MERILÄINEN 2?500 fastigheter runtom i Finland finns i Forststyrelsens ägo. FOTO: KIM LUND I utredningen ingår åtta fastigheter, varav fyra finns i Åbolands skärgård: fyrmästarens hus på Utö, timmerhuset på Nötö, servicehallen utanför Blåmusslan i Kasnäs och några byggnader på Houtskär Bergman. Forststyrelsen gör en utredning för att se vilka fastigheter man kunde göra sig av med eller på andra sätt minska underhållskostnaderna. mag. En möjlighet är också att montera ner byggnaden och flytta virket till en annan plats. kand., organisationskoordinator TERHI VÖRLUNDWALLENIUS 60, Åbo, hälsocentralläkare ARKI RATKAISEE VARDAGEN AVGÖR. – Under vintern kan det ha uppstått sprickor eller andra skador i beläggningen. ÅU I landets södra delar går man över till sommarhastigheter denna vecka, om vädret tillåter. Forststyrelsen har 2 500 fastigheter, allt från små vildmarksstugor till större byggnadskomplex och alla kostar pengar att underhålla. – Hastighetsbegränsning är den högsta tillåtna körhastigheten, inte målhastigheten. Orsaken är att pengarna sinar och man har inte råd att underhålla dem alla. ?9 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER Stegvis mot sommar hastigheter på vägarna Hastighetsbegränsningarna för vintern och den mörka tiden slopas stegvis från och med onsdagen den 2 april, med början i södra Finland och på västkusten. Eftersom statens finansiering har minskat drastiskt, i fjol med elva miljoner, måste vi nu prioritera vilka fastigheter vi satsar på, säger Jansson. Utredningen ska vara klar i höst. Det kan bli aktuellt att sälja, eller i värsta fall riva någon byggnad, men det kostar. – Trots att vi har mindre pengar är det meningen att vi sköter de fastigheter vi har kvar på ett bra och ansvarsfullt sätt. ANSVARSTAGANDE RÖSTER – PÅ SVENSKA De Gröna i Egentliga Finland 2443 2444 2449 2454 2501 2522 11 556 559 564 572 594 113 625 632 638 645 JANINA ANDERSSON 54, Åbo, verksanhetsledare, pol. NTM-centralerna bestämmer lokalt för när hastighetsbegränsningarna ändras, beroende på väderleksförhållandena och väglaget. kand., studerande JONAS HEIKKILÄ 50, Åbo, ledande miljöpedagog SAARA ILVESSALO 35, Åbo, jurist, förvaltningschef RAIJALIISA JÄÄSKELÄINENSANDQVIST 68, Åbo, specialistpsykolog, pensionär RIINA LUMME 32, Åbo, förbundssekreterare, pol. Det är ändå meningen att övergången sker senast före utgången av april. kand. Forststyrelsen utreder vilka av deras omkring 2?500 fastigheter och byggnader som kunde avyttras
De svenskoch tvåspråkiga högskolorna behöver samarbeta mer med varandra och med sam hället, inte minst med arbets livet.. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Fler ska utbildas kostnads effektivt trots små grupper Kenneth Nordberg är en av rapportens två författare. FOTO: FRANK A UNGER ”Det krävs tid för att utveckla sam arbeten. det är utmaningen att hur ska vi både ekonomiskt och socialt, hur ska vi få de här miljöerna att bli lite större så att vi kan hålla studerandena intresserade av att studera.” Kenneth Nordberg säger att de intervjuade ÅArepresentanterna å andra sidan betonar Åbos fördelar som studiestad. NÄR ÅA:S STUDERANDE nyligen frågade ut ledningen om nedskär ningarna och framtiden var det flera studenter som oroade sig för hur det ska gå för de mindre ämnena, inte minst inom humaniora. Dessutom finns ju frågan var man alls ska hitta framtidens stora mäng der högskolestuderande. – Om vi ska hänga med andra länder måste befolkningen vara högt utbildad. De här små miljöerna kan vara så små att det liksom blir trångt helt enkelt ... I Vasa har man justerat språkkravet för en småbarnspedagogiken för att locka fler finskspråkiga, konstateras det. EN SAK som här lyfts fram är avsak naden av obligatorisk praktik vid många universitetsutbildningar. – Här har Novia lyckats öka antalet studerande kraftigt, framförallt ge nom utländska studerande. En fördel är att man får en nära kontakt till de som undervisar. •. •. Det var en sak som de regionala aktörerna utanför universitetsvärlden nämnde. De kommer inte av sig själva.” KENNETH NORDBERG, rapportförfattare Bilden från UniYH-dagen i Åbo i fjol våras då studerande på andra stadier bekantade sig med Åbo Akademis och Novias utbildningar. En annan potentiell rekryterings kanal som de intervjuade betonar är yrkesskolestuderandena som kan fortsätta till högskola. Även här nämns Novia, och uttryck ligen dess sjöfartsutbildning, som ett positivt exempel. Rapporten är egentligen en förstudie inför en större undersökning som forskarna hoppas kunna göra, där man vill höra studerandenas egna berättelser om sina val. Åbo Akademi är det bästa ex emplet på det, med sitt ansvar att vara ”Svenskfinlands universitet” för många utbildningar. Andra högskolor vill göra samma sak, säger Nordberg. Finansiering för den undersökningen finns dock inte ännu. De som har en utbildning behöver i dag uppdatera den i allt högre takt, inte minst i tekniska branscher. ”I intervjuerna spekulerar man ofta om hur de studerande tänker, men ingen vet riktigt hur det ligger till. – För de finlandssvenska utbild ningarna överlag är det att Svensk finland är litet och elevunderlaget begränsat, samtidigt som man måste erbjuda en stor bredd av utbild ningar, säger Nordberg. KENNETH NORDBERG kan inte ta ställning till Åbo Akademis nedlägg ning av Centret för livslångt lärande (CLL), men han säger att rapporten pekar på en klart växande efterfrå gan. – De som studerar exempelvis humaniora, samhällsvetenskap och vissa naturvetenskaper är väldigt fokuserade på ämnet men man är inte riktigt förberedd på arbetslivet efteråt. FOTO: ARKIV/JACOB HJORTMAN Vill även höra studerandena •. Här andas rapporten en stor oro för att den statliga finansieringen inte alls ökar i samma takt som kraven på att utbilda fler. Nordberg kommenterar inte heller nedläggningen av ÅA:s språkcenter, då man inte vet hur ÅA tänker sköta språkundervisningen. Men det finns många utmaningar med att få upp siffrorna. Samhällets stora behov av fortbild ning betonas i rapporten, också som en inkomstkälla för högskolorna. Men en intervjuad högskole repre sentant beskriver samtidigt små ämnen som dyra, och menar att de begränsar den sociala sidan av studerandet: ”om du är en studerande ung kille eller tjej som är 19 år och just kommit från gymnasiet ... Det betonas i den pinfärska rap porten ”Svenskfinland, högskolorna och flyttningsrörelsen – aktörernas perspektiv”. – Det kom tydligt fram, både genom högskolerepresentanterna och de regionala aktörerna, att behovet är växande. – Man har många ämnen med få anställda och få studerande, och få studerande per undervisare, konsta terar Nordberg. 10. Om jag börjar med en allmän fråga: vilken är den stora, grundläggande utmaningen för högskolorna. Skulle årskullarna öka vore det en annan sak, men de minskar, sam manfattar Nordberg. De kommer inte av sig själva, och de som ska sondera t errängen för möjliga samarbeten har kanske annat som de huvudsak ligen jobbar med, säger han. – Men det krävs tid för att utveckla samarbeten. så inser du att det är tre pinnar ... Rapporten ”Svenskfinland, högskolorna och flyttningsrörelsen – aktörernas perspektiv” är skriven av forskardoktor Kenneth Nordberg på Åbo Akademi och projektledare Magnus Enlund på Migrationsinstitutet. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER Samhället har bland annat ett stort behov av den fortbildning som hög skolorna kan erbjuda. Men den väldigt övergripande rap porten tar förstås upp många intres santa saker som blivit högaktuella i och med ÅA:s nedskärningar och omstrukturering. – Det blir problematiskt då grup perna bara blir större samtidigt som det verkar som om de studerandes behov av stöd bara ökar med tanke på hur välbefinnandet utvecklats, säger Kenneth Nordberg. •. Jag har stärkts i övertygelsen att vi behöver höra studerandenas egen röst, mer än bara genom kryss i formulär”, säger Nordberg till ÅU. Men han konstaterar allmänt att språkunder visning är en sak som högskolor redan samarbetat kring. I rapporten konstateras att genom strömningen – alltså hur många som tar examen – är klart lägre vid universiteten; cirka 50 procent, jäm fört med yrkeshögskolornas 60–70 procent. – De lyfter fram studielivet som en dragningskraft, och där finns ju en större gemenskap även om vissa ämnen är väldigt små. •. Den presenterar även statistik om studerandenas flyttrörelser: vart unga i Svenskfinland flyttar för att studera, hur många som stannar på studieorten efter examen, och hur det här matchar de olika regionernas behov. – De anser att ämnena behöver hitta metoder för att hitta arbetsli vet, samtidigt som den traditionen saknas i många ämnen, säger Nord berg. Den bygger på intervjuer med fö reträdare för högskolorna i Svensk finland, men också på samtal med samhällsaktörer i regionerna och med undervisningsministeriet. Han säger att intervjuerna är gjorda i fjol, innan den stora förändring som ÅA nu går igenom var känd. FÖR ÅA:S DEL nämner rapporten målet att både öka antalet utländska studerande och överlag studerande med annat modersmål än svenska. Det betyder mindre pengar för undervisning per studerande, och antagligen större gruppstorlekar. Forskardoktor Kenneth Nordberg på Åbo Akademi är rapportens huvudförfattare. och sen kommer du in ... Rapporten konstaterar att små gruppstorlekar överlag ses både som en fördel och en sårbarhet. Men det kan samtidigt öka behovet av stöd till de studerande. Zoomar vi ut så är regeringens mål att 50 procent av de unga ska välja högskolestudier år 2030, en rejäl höjning från cirka 40 procent i dag
434 personer saknar bostad i Åbo i dag. FOTO: KIM LUND Tre fackförbund som representerar offentligt anställda har varslat om strejk den 15–16 april. Om Statens arbetsmarknadsverk fortfarande är ovilligt att förhandla, är löntagarorganisationerna beredda att utöka stridsåtgärderna. Att stöda bostadslösa genom att erbjuda dem en bostad löser problemen på sikt, är hans åsikt. En bostadslös person tillbringar i medeltal 6 dygn på sjukhus. De tidigare varslade övertidsoch skiftbytesförbuden samt förbudet mot att samla in flextimmar har varit i kraft sedan den 19 mars och gäller alla arbetsavtalsanställda vid staten. Enligt Karvonen är frågan om Finland vill spara 510 miljoner euro de kommande 10 åren eller om vi ska spendera nästan en miljard på bostadslöshet. För varje person som sitter i fängelse spenderar staten 82 000 euro per år. ?11 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 NYHETER •. KRING 10–15 PROCENT av bostadslösa rehabiliteras och övergår till en mera självständig bostadssituation varje år med hjälp av den här modellen, enligt Sininauhasäätiö. Med strejkvarslet eftersträvar löntagarna en återgång till förhandlingsbordet och löneförhöjningar som motsvarar den allmänna linjen även för dem som arbetar för staten. FOTO: ARKIV/KRISTOFFER NÖJD. Att arbetsgivaren dragit sig ur förhandlingarna är ofattbart och oansvarigt i detta världsläge. Bostadslöshet k ostar Finland 92 m iljoner euro varje år. Att lära sig att sköta en bostad och rehabiliteras tar länge om man bott länge på gatan. Innan arbetsmarknadsverket avbröt förhandlingarna hade man föreslagit löneförhöjningar som enligt löntagarna tydligt underskred den allmänna linjen, det vill säga 6,3 procent i stället för 7,8. Bostadslöshet ökar också risken för att hamna i fängelse igen. Bland annat Polisinrättningen i Västra Nyland berörs av strejkvarslet. Statens arbetsmarknadsverk avbröt förhandlingarna om statssektorns tjänsteoch arbetskollektivavtal den 7 mars och inga förhandlingar har förts sedan dess. – ”Pate” är ett bra exempel på en person som bott på gatan i 10 år och lite över 8 år i en servicebostad. Gatan är ett dyrt hem, konstaterar stiftelsen Sininauhasäätiös vd Kimmo Karvonen i ett pressmeddelande. Statssektorns strejk börjar 15 april klockan 00.01 och slutar 16 april klockan 23.59. Mänskliga, personliga fördelar kommer omedelbart och ekonomiska fördelar för samhället på lång sikt, säger Kimmo Karvonen. Stiftelsen har låtit göra en utredning där man räknat ut kostnaderna för långvarig hemlöshet och vilka besparingar som kan uppnås genom att arbeta för att åtgärda bostadslöshet och missbruk i Finland. Drygt 40 procent av dem har varit bostadslösa en lång tid. –Statens personal jobbar med uppgifter som är nödvändiga för ett tryggt och fungerande samhälle. Nu har Pate bott i en egen hyresbostad i ett par år. Strejken gäller alla arbetsskift som inleds inom denna tid vid de verksamhetsställen som nämns i strejkvarslet. Summan för en person under ett år är 40 400 euro. Även uppgifter som anknyter till kommunaloch välfärds områdes valet ligger utanför strejken. Av de 3 800 bostadslösa i Finland hör 60 procent till dem som varit bostadslösa en längre tid. – Det är möjligt att lösa problemen men det kräver aktiva åtgärder och pengar. I Åbo kostar bostadslöshet 10,5 miljoner euro varje år. Förutom polisen ingår alla eller utvalda delar av Brottspåföljdsmyndigheten, Statskontoret, Servicecentret för statens ekonomioch personalförvaltning och Statens center för informationsoch kommunikationsteknik i strejkvarslet. Proffsen vid staten förtjänar nu på alla sätt mer uppskattning av sin arbetsgivare, säger JHL:s ordförande Håkan Ekström i ett pressmeddelande. Att arbeta med bostadslöshet i Åbo skulle kunna spara 5,8 miljoner euro per år. Statens tjänsteoch arbetskollektivavtal omfattar cirka 76 000 tjänstemän och arbetstagare. ÅU Hem till bostadslösa skulle spara pengar för Åbo stad De bostadslösas natt är ett återkommande evenemang i Åbo. Då räknar man med socialservicekostnader på över 14 000 euro, utkomststöd på över 7 000 euro, missbrukarvård för över 5 000 euro, specialistsjukvård för nästan 4 000 euro, psykiatrisk specialistsjukvård för närmare 4 000 euro samt kostnaderna för polisens tjänster och kriminalvård på sammanlagt kring 4 000 euro. Varje år släpps kring 1 000 personer ut ur fängelserna i Finland och blir bostadslösa. Utanför strejken avgränsas sådana arbetsuppgifter där ett avbrott i arbetet skulle medföra fara för liv eller hälsa, eller betydande fara för egendom. Efter att personen fått en bostad börjar hens situation utredas och rehabilitering inleds. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Polisen i Västnyland kan gå i strejk – ”Ofattbart och oansvarigt” säger fackboss om arbetsgivarens agerande Polisen kan gå i strejk den 15 april om inte arbetsgivarna återvänder till förhandlingsbordet. Den här gången handlar det om procent, inte promille. Deras arbete innefattar mycket ansvar och påverkar medborgarnas vardag, och detta borde synas även i anställningsvillkorens utveckling och i löneförhöjningarna. Den som bor på ett serviceboende tillbringar i medeltal 3,9 dygn på sjukhus och de som rehabiliteras och bor självständigt tillbringar i medeltal 1,2 dygn på sjukhus. Det är Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och Fackförbundet Pro som har varslat om strejk på valda arbetsplatser
Vad händer när krisen slår till i ett hushåll där man inte är van vid att hantera digitala problem, eller hos någon som inte vet hur man byter lösenord. 12. Förutom en plan B för vår fysiska vardag, behöver vi också se till att vi har en sådan för det digitala. Vi bokar vård, deklarerar och undertecknar protokoll med våra bankkoder. Någon nyhet är det här inte, och just det är en varningssignal som borde tas på allvar. Att vi, som invånare i världens lyckligaste land och kända för ett omfattande välfärdssystem, fortsätter ignorera brödköernas beständighet är – och borde vara – en vanära för oss alla. Brödköerna är inte bara ett uttryck för individens nöd, utan också ett samhällssår som kräver akut behandling och preventiva åtgärder. Så där satt jag. Så länge som allt fungerar känns det självklart. Men det kan vara precis det som gör skillnad om – eller när – krisen kommer. Deras engagemang i matbanksverksamhet får inte normalisera statens frånvaro, för det är där det har brustit. JAG MÅSTE MEDGE att det inte kändes särskilt aktuellt. Den nya broschyren poängterar att den motståndskraft vi behöver är något ”vi bygger varje dag tillsammans med anhöriga, kollegor, vänner och grannar”. Vår digitala infrastruktur är en del av både vår samhällsberedskap och vår personliga trygghet. Kanske har du till och med lagt vattenflaskor i frysen. De växande brödköerna speglar den växande ekonomiska ojämlikhet och osäkerhet som råder. Arbetsmarknaden och energipolitiken borde reformeras, fler bostäder till rimligt pris borde byggas och mer flexibla stödsystem som beaktar människors varierande livssituationer borde införas om vi ska kunna minska fattigdomen på lång sikt. Hur når vi våra närmaste om nätet ligger nere. Kanske har du bunkrat upp med några extra konserver, wc-pappersrullar och batteriförpackningar. När det inte gör det … ja, då står vi plötsligt där med händerna i molnet. Min forskarkollega Carl Heath vid RISE i Sverige brukar använda begreppet digital hemberedskap – en plan B för vår uppkopplade vardag. Vår digitala infra struktur är en del av både vår sam hällsberedskap och vår person liga trygghet.” GNURF. Och de blir bara fler: arbetslösa, pensionärer, studerande, utländska arbetstagare, ukrainare, barnfamiljer. För tio år sedan stod hundra personer i församlingens kö, i dag är de tvåhundra. Linda Mannila Företagare och forskare i gränslandet mellan människa och teknik ”I en allt mer o säker värld, med cyber attacker, klimat hot och geopoli tisk oro, behöver vi tänka brett. Brödköerna skulle vara tillfälliga, men de bara växer eftersom vårt socialskydd fortsättningsvis är otillräckligt. Har vi starka och säkra lösenord, eller är det fortfarande “Sommar2021” som gäller. Stigande mat-, boendeoch energikostnader belastar oproportionerligt mycket de mest utsatta, alltså borde grundskyddets nivå höjas så att det motsvarar dagens levnadskostnader. I en allt mer osäker värld, med cyberattacker, klimathot och geopolitisk oro, behöver vi tänka brett. Tusentals Åbobor går hungriga när vi låter skamfläcken växa ”Brödköerna är inte bara ett uttryck för individens nöd, utan också ett samhälls sår som kräver akut behandling och preventiva åtgärder.” susanna.landor@aumedia.fi Susanna Landor KOLUMNEN Konserver i skafferiet, men alla viktiga d okument i molnet. Vet vi var vi hittar tillförlitlig information om något allvarligt händer. “Om krisen eller kriget kommer” Den delades ut till alla svenska hushåll av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att hjälpa medborgarna bli “bättre förberedda på allt från allvarliga olyckor, extremt väder och it-attacker till militära konflikter”. 200 000 finländare förlitar sig årligen på mathjälp, enligt en uppskattning av Ruoka-apu.fi och Naturresursinstitutet Luke. Vad tänker vi göra åt det. Och nu känns den minst sagt högaktuell. Vi får nyheter via appar, kommunicerar med skolan via lärplattformar och ringer allt mer sällan – i stället chattar vi via någon av de många kanaler vi har tillgång till. SÅ NÄSTA GÅNG du fyller på konservburkarna: ta också en stund för att se över dina lösenord. Spara ner viktig information lokalt. Ingen bodde där annars så jag fick mest reklam i postlådan, men en morgon damp en broschyr ner genom brevinkastet. Tidningen har gjort ett nedslag hos Mikaelsförsamlingen som regelbundet delar ut mat till behövande (TS 26.3). Fenomenet är alltså inte är marginellt. I fjol delades en ny version av broschyren ut. Vanliga människor som inte längre har råd med en vanlig vardag. Gör en backup på foton du inte vill förlora. Drack mitt morgonkaffe, åt min gröt med keso och förkovrade mig i hur jag borde förbereda mig på det vi alla hoppas aldrig kommer inträffa. I dag ser vi allt fler hotbilder i horisonten, och både nationers – och vår egen – beredskap är viktigare än någonsin. Vad händer om de tjänster vi använder inte längre är tillgängliga. Regeringens nedskärningar inom socialoch hälsovården slår hårt mot dem som redan har det sämst ställt, och i kombination med att också finansieringen av organisationsverksamheten skurits ned blir allt fler utan hjälp. Prata med barnen om kritiskt tänkande – och med mormor om tvåfaktorsautentisering. Det är varken rätt eller rimligt att vältra över ansvaret för utsatta människors grundläggande behov på frivilligkrafter, kyrkans diakoni eller andra hjälporganisationer som inte är avsedda eller rustade för ändamålet. Köerna som ursprungligen uppstod som en tillfällig lösning under 1990-talets lågkonjunktur har blivit en bestående del av vårt samhälle. Det kanske inte låter lika dramatiskt som att bygga en bunker. När samhället digitaliseras blir vår vardag både smidigare och – ironiskt nog – mer sårbar. Dammat av vevradion som legat undangömd i förrådet. I maj 2018 jobbade jag som gästforskare vid Uppsala universitet och hade förmånen att hyra in mig i en av professorernas lägenheter under tiden. Brödköerna är ett konkret tecken på strukturella luckor i vår välfärdsstat och en alarmerande indikation på att våra skyddsnät inte lyckas fånga upp dem som är i störst behov av stöd. Kan vi sålla bort desinformation och skrämselpropaganda. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 LEDARE DEBATT Brödköerna i Åbo blir allt längre, skriver Turun Sanomat. Visst, det är vanskligt att jämföra, framför allt när socialvården administreras av välfärdsområdet och infrastrukturen av kommunen, men det är faktiskt vi skattebetalare och våra beslutsfattare som väljer vad och vem vi prioriterar. DIGITAL HEMBEREDSKAP handlar inte om avancerad cybersäkerhet, utan om några till synes enkla men viktiga frågor vi alla borde ställa oss. Alla matutdelande stödorganisationer i regionen, från Operation Matkasse och Röda korset till A-kilta, Åbo gatumission och andra församlingar, vittnar om att behovet av mathjälp ökar medan mängden mat som doneras minskar. Ekvationen blir allt svårare, och egentligen är det inte stödorganisationernas sak att lösa den. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning – hur stärker vi deras digitala beredskap. Samtidigt som många Åbobor köar för mat funderar man på att bygga spårväg för hundratals miljoner euro. Och kanske är de här frågorna inte så enkla ändå – speciellt när alla inte har samma digitala förutsättningar. Kommer vi åt våra viktigaste dokument utan internetuppkoppling
Det är tämligen svårt att få vård på svenska om det finns nån vård eller service alls! Vänstern jobbar för att vård finns, på nära håll också i skärgården och på små orter, för att de massiva avgiftsförhöjningarna som regeringen tvingade fram ska återtas, för att välfärdsområdena ska ges den självständighet som var meningen, bland annat för att kunna investera mera i egen billigare service (äldreboenden, barnhem), och för att minska på den hårda centraliseringsivern som varken sparar pengar eller gör servicen bättre. Med kommande stödreform har vi nu alla chanser att få barn att känna sig som en del av gruppen där differentiering på individuell nivå accepteras och görs i klasserna. Vi behöver bli bättre på att lära våra barn empati, resiliens och förmåga att lyssna på varandra. JAG VET att det inom Varhas förvaltning finns personer som ihärdigt arbetar för att förstärka svenskan inom vårt välfärdsområde. Vi behöver våga sänka tempot och bättre prioritera det som är väsentligt. Vi kan förbättra individanpassad undervisning, men då behöver vi bättre insyn i varje elevs behov. Om vi vill skapa en hållbar och framgångsrik verksamhet måste vi börja med att satsa på personalens välmående. Stig Jankes SFP i Åbo Kandidat i kommunalvalet i Åbo Kjell Wennström SFP i Åbo Kandidat i kommunalvalet i Åbo och i välfärdsområdesvalet ”Allt detta kan medföra en risk att bli utsatt för nätfiske. En uppenbar risk är att de statliga medlen inte leder till ett tillskott, att istället dras motsvarande summa av i kommunernas egen finansiering. Allt detta kan medföra en risk att bli utsatt för nätfiske. Det finns ingen quick fix som löser problemen i skolorna. Det innebär att allt fler tjänster enbart fungerar i digital form. Myndigheterna skickar från och med början av 2026 elektroniska meddelanden till Suomi.fi-tjänsten i stället för papperspost till dem som identifierat sig i myndigheternas webbtjänster.” Detta innebär i korthet att ifall användaren identifierar sig på någon myndighets nätsida och på så sätt visar att personen är kapabel att mota myndighetsmeddelanden kommer dessa i framtiden enbart digitalt. Men det sker också förbättringar, långsamt. Men alla är inte nöjda. Många har säkert fått mejl som till synes kommer från Skatteförvaltningen. Inom Varha har 5,7 procent av befolkningen svenska som modersmål. Inför reformen har staten beslutat om en årlig tilläggsfinansiering till kommunerna. Vad beror det på att Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, med en budget på över 2 miljarder euro, inte kan leverera det viktigaste styrdokumentet till invånarna, på landets bägge nationalspråk, finska och svenska. Kombinerat med vissa kloka förändringar då bristen på personal blir allt större, och för att alldeles särskilt kunna ta hand om de stora årsklasserna som just nu behöver hjälp och stöd i vardagen. Nina Söderlund Vänsterförbundet Medlem i Varhas fullmäktige och styrelse, kandidat i välfärdsområdesvalet, Nagu Varha är ett tvåspråkigt välfärdsområde Eftersom jag kandiderar i det kommande välfärdsområdesvalet tänkte jag att jag ska läsa på, för att lära mig mer om läget inom välfärdsområdet. Den största faktorn för hållbar vård är en välmående personal. Dagens samhälle avspeglar sig i skolan. Syftet med medlen är att skapa bättre förutsättningar för undervisningen, bland annat fler lärartjänster och mindre gruppstorlekar i undervisningen. Vi hör om utmattning, hög arbetsbelastning och en växande känsla av att inte bli hörda. SDP torde stöda den, men blir vi fler. ” Det börjat vara i sista stund att rädda välfärdssamhället Vad ska hända med socialoch hälsovården och räddningstjänsten under kommande valperiod. Alla måste känna att deras åsikter och behov tas på allvar och att de får möjlighet att utvecklas. Vi undertecknare vill påverka myndigheternas agerande och göra seniorernas röst hörd. I politiskt beslutsfattande behövs personer med kunskap om utbildningsvärlden.” DEBATT OPINION. Nämnas kan myndighetsmeddelanden, -beslut, ansökningar, deklarering, tillstånd, fullmakter och tjänster inom vården och omsorgen. Förändringarna har varit kostsamma, inte ekonomiskt utan i den arbetsinsats våra anställda har lagt ner och den belastning det innebär för deras ork. Hjärnan förbiser dock det mindre goda som varit. Vi har alla ett ansvar att vara goda förebilder och ge våra barn möjlighet att utvecklas och hitta sig själva. Vi kan läsa på Suomi.fi:s nätsida ”Finland övergår till att prioritera digital myndighetskommunikation 2026. Att vi tillhör ett av de fem välfärdsområdena med ett universitetssjukhus höjer kraven på vår kompetens. I mejlet finns en länk som mottagaren ombeds öppna för att få skatteåterbäringen ”utbetald direkt”. Med nuvarande resurser klarar vi inte av att möta samhällets och läroplanens förväntningar. Låt oss få de resurser som behövs, fortbildning, samundervisning och möjligheten till speciallärare i klassen. Vill vi på riktigt kasta ut barn från klasserna för att sitta ensamma med sina tankar. Den flexibilitet och det bondförnuft som behövs i dylika förändringsprocesser har man inte vågat använda. Oron är påtaglig. Goda minnen dyker upp, minnen som ger glädje och energi. Kommunikation är nyckeln. Sparkraven ställer nya krav på organisationen, samtidigt som förväntningarna på att förnya servicestrukturen är höga. Den förtroendebrist som finns måste få ett slut, men så länge orealistiska sparåtgärder pådyvlas oss uppifrån är det svårt. Tron att skolan kan bli som förr är orealistisk. För de allra äldsta och de minnessjuka i olika åldrar är paddan inget alternativ, och alla som behöver måste absolut få plats på boenden med vård dygnet runt. Genom att bygga motivation och framtidstro hos våra barn är chansen större att lyckas med inlärningen. Detta kommer att spara pengar, men för att komma så långt behövs lite mera medel i det här skedet och de pengarna ger regeringen inte, och inte heller mera tid. Mötesprotokoll från Varhas många olika organ är inte heller översatta till svenska, inte ens välfärdsområdesstyrelsens protokoll. Också på svenska givetvis. En orolig och föränderlig värld där tempot är högt gör att allt fler längtar tillbaka till en känsla av trygghet och kontroll över sitt liv. Nyligen kom ännu fler. Till och med i tvåspråkiga Vanda och Kervo välfärdsområde (2 procent svenskspråkiga), kan man ladda ner en budgetbok för 2025 på svenska. Vänstern har redan länge ansett att så bör ske och på senaste fullmäktigemöte lämnade Centern in en sådan motion. Men varför sliter vi ut vår personal. Att vi i styrelsen vågade fatta beslutet att nästan helt sluta med jättedyra inhyrda läkare var mycket bra och sparar förstås pengar, likaså att vi beslöt hålla oss till 14 dagars vårdgaranti fast regeringen tycker att tre månader är helt okej. En snabbsökning visar att man hos grannen, i det tvåspråkiga Västra Nylands välfärdsområde (12 procent svenskspråkiga), kan ladda ner budgetboken på deras hemsida. Förändringen börjar med oss vuxna, hur vi talar och beter oss i den föränderliga världen. Wiveka Kauppila Pol.mag., sjukskötare, kandidat i välfärdsområdesvalet , SFP Digitaliseringens vånda Myndigheterna har en stark strävan att få allt digitaliserat på gott och ont. Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, har nu varit i gång i nästan tre år. Vi föreslår därför att Åbo stad erbjuder kontinuerlig utbildning och stödtjänster för seniorer och andra behövande i användningen av digital teknik – lämpligen via stadens bibliotek och arbetarinstitut. Jag menar att personalen inte har blivit tillräckligt hörda. Vi som har suttit i Varhas styrelse i tre år grubblar förtvivlat på varför våra beslut så ofta inte följs av dem som ska förverkliga besluten. Århundradets största reform går inte att genomföra på tre år. Sista spiken var när personalförmånerna minskades. Kraven på skolan är höga, allt mer sätts in, vilket ökar markant på tempot med negativa effekter. Trots det verkar det saknas en systematik i arbetet då det gäller att inkludera den svenskspråkiga befolkningen, åtminstone då det gäller tillgängligheten till information. För en del är digitaliseringen inget problem medan andra ser den som ett påtvingat hot. Det är också viktigt att invånarna upplever att förändringarna har förbättrat deras möjligheter att få högklassig vård. Detta kräver små undervisningsgrupper, samt mer tid för planering tillsammans med speciallärare och andra. Fredrik Jensén Kandidat i välfärdsområdet i Egentliga Finlands välfärdsområde Kandidat i kommunalvalet i Pargas Svenska folkpartiet ”Det verkar saknas en systematik i arbetet då det gäller att inkludera den svenskspråkiga befolkningen, åtminstone då det gäller tillgängligheten till information.” Resurserna räcker inte för att följa läroplanen Var det bättre förr. Den stora frågan är: vågar också de andra partierna redan i vår gå in för det som är helt nödvändigt, det vill säga att Varha på eget bevåg går in för att nå ekonomisk balans på 2–3 år i stället för redan nästa år. Men jag är illa rädd att pengarna inte räcker. Det handlar inte bara om arbetsmiljö och arbetsbelastning, utan också om att ge personalen en känsla av delaktighet och respekt. Vill vi ha grupper där elever känner sig mindre värda. Vår komplexa kommunstruktur med glesbygd och skärgård skapar särskilda utmaningar. Samarbetsförhandlingar, uppsägningar, nya arbetsuppgifter och chefer har skapat en negativ stämning. Mycket har gjorts, men mycket återstår. I politiskt beslutsfattande behövs personer med kunskap om utbildningsvärlden. Det är en sak att tala om förändring och utveckling, men att glömma dem som genomför förändringarna är en helt annan. En kunnig och motiverad personal säkerställer högklassig vård för invånarna. Varha har redan länge jobbat på att hela landskapets invånare inom 2025 ska ha tillgång till ett så kallat eget team, det vill säga minst läkare och vårdare, eventuellt socialarbetare, fysioterapeut. Särskilt inte i Egentliga Finland som är extremt splittrat. Det är en ledarskapsfråga och senast nu måste ledarskap börja innefatta också samarbete, flexibilitet och långsiktighet. Efter att ha sökt på Varhas hemsida, verkar det stå klart att det viktigaste styrdokumentet inom Egentliga Finlands välfärdsområde, budgeten för år 2025 och ekonomiplanen, inte går att hitta på svenska. Det börjat vara i sista stund att rädda välfärdssamhället. Det beror på hur det går i valet: vinner de partier som anser att ekonomin kommer först eller vi som anser att de grundlagsenliga rättigheterna och välfärdssamhället kommer först. Oroande är att personer inte insatta i skolornas vardag tror sig veta bättre än vi som jobbar i skolorna, vilka resurser undervisningen behöver. Tillsammans kan vi bygga en tryggare värld! Jeanette Björklund Rektor Kommunaloch välfärdsområdesvalskandidat SFP ”Oroande är att personer inte insatta i skolornas vardag tror sig veta bättre än vi som jobbar i skolorna, vilka resurser undervisningen behöver. Fostran är hela samhällets ansvar, inte bara skolans. ?13 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 Har Varha glömt personalen
Slutligen behöv vi också fler med pedagogiskt kunnande med i välfärdsområdets beslutande organ. Politiskt käbbel leder sällan till någon större framgång för en kommun. Arbetsgivare, skolor och servicehem kan också bidra genom att främja aktivitet och uppmuntra till små pauser för att röra på sig under dagen. Det går troligen inte att mäta i pengar och tid, inte heller att räkna upp allt man gör, men de som ger sin tid och och sitt intresse för det frivilliga gör en stor samhällsgärning Glädjande är också att se att traditionen lever vidare hos yngre förmågor vart efter vi äldre drar oss tillbaka. Politikerna kan komma med nya förslag eller besluta om vidare utredningar. För Åbo kostar vår fysiska inaktivitet över 100 miljoner per år. I stället för att måla upp hotbilder om att skolor ska läggas ner eller sticka huvudet i sanden och säga att allt blir nog bra så har kommunen valt att förbereda sig genom att ta fram en plan. Planen är inte ett beslut utan ett sätt att ha alternativ om utvecklingen fortsätter. Och gå och rösta!” Små steg, stora vinster Vi har alla hört talas om att vi borde ta 10 000 steg om dagen för att hålla oss friska, men för många kan det kännas oöverkomligt. Verksamheten bidrar i allra högsta grad till ökat välmående på alla plan oberoende om man är ”givare” eller mottagare, ung eller gammal, samtidigt som samhället sparar reda pengar i minskade vårdkostnader. Nästa fullmäktige, som snart tillträder, får ansvar för att ta ställning till framtidens utmaningar. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 OPINION DEBATT Välfärdsområdet bör ta ansvar för dem med psykiskt illamående Då vården inte har tillräckliga resurser faller vårdansvaret mer och mer på skolan. Vuxna som inte hittar sin plats i arbetslivet kostar samhället massor. Personalen på skolan gör allt de kan och skräddarsyr personliga planer för barnen. Därför är det här en fråga vi vill hantera varsamt, med barnens bästa i fokus – både nu och i framtiden. Barnen är vår framtid och välmående ungdomar som ger sig ut i arbetslivet bör vara vårt mål. Att delta i samhällsdiskussionen, i demonstrationer och debatter. En del studier visar att enbart det faktum att man börjar mäta sina steg leder till att antalet steg ökar. Genom att planera i tid, så kommer vi kunna erbjuda bra undervisning med behöriga lärare för alla barn, även långt in i framtiden. Därför vågar jag påstå att jag känner väl till det oerhört stora och viktiga arbetet man gör inom tredje sektorns föreningar och organisationer. Det går att både spara och utveckla samtidigt men det måste göras med eftertanke och omfattande konsekvensbedömningar. Vardagsmotion behöver inte vara komplicerat, men det kräver att vi tänker om kring hur vi rör oss i vardagen. I stället borde man fundera på varför vårdpersonal väljer att gå över till de privata. Att öppna munnen när det behövs. Men som många andra mindre kommuner står vi inför en stor utmaning, det föds färre barn. Ett enkelt knep för att öka sin dagliga rörelse är att använda en stegmätare. Samhället har inte råd att blunda för den existerande och växande skaran med barn och unga som mår dåligt. Här finns mycket att göra, både på individoch samhällsnivå. Varje extra tusen steg du tar minskar risken för förtida död med hela 15 procent. Det har plötsligt blivit nästan rumsrent att offentligt häva ur sig kommentarer om medmänniskors hudfärg, religion och modersmål, vilka för bara några år sedan hade varit ett tecken på ytterst dålig uppfostran. Det politiska arbetet, särskilt i en liten kommun mår bra av samarbete, för det mesta kan man hitta kompromisser om bara viljan finns. När det gäller Varhas problem med att rekrytera läkare så ska man nog inte skylla på de privata utförarna. Jag har i princip hela mitt liv varit aktiv i olika föreningar och förbund och sysslat med frivilligt arbete på flera nivåer lokalt och nationellt, både på ”salsgolvet” och i olika styrelser. Med andra ord: varje steg räknas! Det finns också skillnader beroende på ålder. Skolpersonalens kunskapsområde är däremot främst pedagogik och det är mycket svårt att bota psykiskt illamående med just pedagogik. Skolorna lägger massvis med personalresurs på att ta hand om de barn och unga, som egentligen inte är mottagliga för inlärning. Det är svårt att säga hur många år vi har på oss. Färre barn innebär mindre statliga bidrag – och de är viktiga för vår ekonomi. Och gå och rösta! Terhi Vörlund-Wallenius Hälsocentralläkare, stadsfullmäktigeledamot Kandidat i kommunalvalet i Åbo De gröna ”Tig inte inför o rättvisor. Det är inte personalen det är fel på, det jobb ni gör är guld värt, utan det är resursbristen som utgör problemet. Därtill har välfärdsområdet sagt upp professionella stödpersoner, samtidigt som man vädjar i medierna om frivilliga stödpersoner, eftersom efterfrågan är så stor. Vårdpunkten i Dalsbruk är nödvändig och den jobbar vi för, både inom Varha och kommunen. Så nästa gång du väljer bort bussen en hållplats tidigare eller tar trapporna istället för hissen, kom ihåg – varje steg räknas! Janina Achren Kommunalvalskandidat i Åbo SFP ”Arbetsgivare, skolor och servicehem kan också bidra genom att främja aktivitet och uppmuntra till små pauser för att röra på sig under dagen.”. Barnomsorgen fungerar utan köer och skolorna är små och personliga. Det finns barn och unga i våra skolor, som mer eller mindre ”förvaras” där. Dåligt uppfostrade individer väljs numera till och med in i riksdagen. Kommunerna har på sitt ansvar att sköta invånarnas välmående med förebyggande åtgärder och senast nu är det dags att öka stödet till våra föreningar och frivilliga organisationer och samarbeta kring ekonomin, lokaler och verksamheten. Det betyder att övriga elever med stödbehov för inlärning, skolans primära uppgift, blir lidande. Kulturoch fritidslivet är levande, servicenivån hög, och pendlingsavståndet till Salo och Åbo gör oss ännu mer attraktiva. ATT TRO att vinster som uppstår i välfärdsföretag skapas på bekostnad av antingen tjänstens kvalitet eller personalens löner och villkor känns inte riktigt relevant. Vården, alltså välfärdsområdet, bör ta sitt ansvar och lägga rejäla tilläggsanslag på förebyggande vård för barn och unga. Det här gäller oss alla, både politiskt aktiva och beslutsfattare men även gemene man på gatan. Detta visar hur stor påverkan små, medvetna val kan ha. Offentlig, ja all verksamhet har vare sig tid eller råd att inte utveckla sin verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. En studie publicerad i European Journal of Preventive Cardiology visar att redan 4 000 steg om dagen kan minska risken för förtida död, och att så lite som 2 300 steg dagligen förbättrar hjärtoch kärlhälsan. Det finns gott om både bostäder och tomter. Men forskning visar att även betydligt färre steg ger stora hälsofördelar. Till exempel för personer över 60 år visar forskning att minst 6 000 steg per dag kan minska den totala risken för död med hela 42 procent. Ghita Edmark SFP Kandidat i kommunaloch välfärdsområdesvalet ”Genom att planera i tid, så kommer vi kunna erbjuda bra undervisning med behöriga lärare för alla barn, även långt in i framtiden.” Föreningar, talkoanda och välmående Hur skulle vi klara oss utan alla våra föreningar, som sprider så mycket glädje och välmående genom sitt frivilliga arbete för allas vårt bästa. DÄRFÖR BORDE VI satsa på att skapa en miljö som uppmuntrar till rörels e. Frågan väcker oro bland dagens beslutsfattare – därför har man valt att agera i tid. Som ordförande i Kimitoöns råd för äldre och personer med funktionsnedsättning deltar jag i Varhas äldreråds möten där jag aktivt för fram frågor som är aktuella i vår kommun. Vi har en mycket fin kommun – men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre. Men hur ser vår vardag ut när det gäller att samla steg. Samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna/skolorna bör också stärkas, åtminstone i västra Nyland. Att spara in på barnens bekostnad är både kortsiktigt och ohållbart. Vårt läge är unikt: naturskönt, lugnt och tryggt. Våra duktiga företagare bidrar till välfärden och skapar arbetstillfällen. Tig inte inför orättvisor. Bara en fjärde del av oss finländare motionerar tillräckligt och över 80 procent av oss sitter stilla alldeles för mycket med tanke på vår hälsa. Här lever vi i en fungerande tvåspråkig miljö, med närhet till både naturen och vardagens service. Då vi nu står inför ekonomiskt stramare tider i kommunerna är jag mycket oroad över läget. Det är viktigt att våga bygga broar mellan olika aktörer, att underskatta innovationskraften och produktivitetsutvecklingen i tjänsteföretag i allmänhet och i välfärdsföretag i synnerhet är fel väg att gå om målet är utveckla en god vårdoch omsorg för alla. Genom att ta fler steg i vardagen stärker vi inte bara vår hälsa utan bidrar också till ett mer hållbart samhälle. Maj Björk Pargas Kommunalvalskandidat SFP ”Glädjande är också att se att traditionen lever vidare hos yngre förmågor.” Även dåligt uppfostrade väljs in i riksdagen De hårdnande attityderna i det finska samhället är mycket oroväckande. Det bästa av allt. Det kan handla om så enkla saker som fler gångoch cykelvägar, eller att göra det enklare att välja trapporna istället för hissen. 14. VI VET att skolor och dagvård är hjärtat i många barns och familjers liv. JAG VILL ändå ge en stor eloge till all personal som för tillfället jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag brukar inte delta i namninsamlingar, oftast på grund av att jag inte har den information som jag vill ha för att fatta mitt beslut. Förhoppningsvis finns snart en hybridmodell, ”Iniömodellen”, på plats. Oundvikligen riktar sig denna fientlighet även mot våra egna minoriteter vare sig det handlar om språk, religion eller sexuell läggning. Under en relativt kort tidsperiod har samhällsklimatet blivit mer och mer intolerant och främlingsfientligt. Vi måste göra det synligt att en stor andel av Finlands befolkning fortfarande är väluppfostrade och bryr sig om sina medmänniskor. På drygt 20 år har antalet nyfödda i kommunen halverats, och enligt befolkningsprognoserna ser den trenden tyvärr ut att fortsätta. Jag har bland annat tagit upp Dalsbruks servicepunkt, läkarbristen, matfrågan, alarmarmbanden, dagverksamheten, röntgen och problemen med vård på fel nivå. Genom bidrag från FPA och betalningsförbindelser har köerna till den offentliga vården kunnat minskas. Enda sättet att försöka vända trenden är att inte tiga och att inte titta bort. För vårdpersonalen rent generellt är det bra att det finns olika arbetsgivare att välja mellan annars kanske fler skulle välja att jobba med något helt annat. Men för att kunna behålla vår service och trygghet måste kommunens ekonomi skötas ansvarsfullt. Att blanda sig i när man ser att någon trakasseras. Det finns många sätt att påverka. Niclas Zweigberg Kandidat i Västra Nylands välfärdsområdesval SFP Politiskt käbbel leder sällan till någon större framgång för en kommun Svar till Otto Bruun i ÅU 29.3.2025. Vårdplatserna är fullsatta och personalen till stödfunktionerna inom vården är överarbetade och har brist på resurser
Tack vare SFP:s ansvarsfulla ekonomiska politik har mycket redan kunnat göras – och mer är på gång. ÅA har som ett litet svenskspråkigt universitet en närapå omöjlig, men inte omänsklig, uppgift att sköta om ett brett spektrum av undervisningsuppgifter – och forskning. För några år sedan började sprickorna i den svenskspråkiga lärosätets fasad synas också i pressen. Jag var ängslig, jag skulle ut i stora världen, jag skulle till Åbo, jag skulle börja studera vid Åbo Akademi (ÅA). Rune Frants Professor emeritus, Leiden University Nöjd studerande och forskare vid Åbo Akademi 1963–1973 Ledningens behandling av Vasacampuset är inte bara skadligt för Vasaenhetens, men för hela akademins, framtid, skriver Rune Frants. Om vi inte är förberedda kommer detta att leda till stora utmaningar för vår kommun. Vid ÅA har man tydligen gjort ett annat val och följt en teknokratisk strategi. Men då vill jag igen lyfta fram bristen på rum i våra skolor. Löften som saknar ekonomisk täckning låter kanske lockande, men utan en stabil ekonomi finns det inget utrymme att förverkliga dem. För att vi ska lyckas med det, behövs det fler bostäder och lägenheter. Gällande just andra stadiets studieplatser är jag mycket bekymrad. Utan långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande förlorar vi handlingsutrymme i viktiga frågor. Jag har alltid läst Meddelanden från Åbo Akademi. Då avvärjdes det tack vare att stadsstyrelsen också ville hålla beslutsrätten om andra stadiets studieplatser. Under hela mitt liv har jag följt med ÅA:s väl och ve och var mycket nöjd och stolt när ÅA etablerade sig i Vasa. Framför allt hyreslägenheter. Jag vill också uppmärksamma väljarna att det är två skilda val. Ledningens behandling av Vasacampuset är inte bara skadligt för Vasaenhetens, men för hela akademins, framtid. Renoveringen av Hitis-Rosala bibliotek, arbetet i Dalsbruks hamn och läktarbygget i Amosparken är exempel på viktiga investeringar i vår gemensamma framtid och mera är på kommande. Det minsta ÅA:s ledning kan göra är att återinrätta en stark ledning i Vasa. Jag trivdes vid ÅA. Ur syn, ur sinne! Det kan kännas obehagligt att höra – Vasa är inte längre Pampas som kan behandlas styvmoderligt av en elitär klick i Åbo. Hösten 1963 steg jag på bussen, Satakunnan Liikenne, vid busstationen i Vasa. I decennier har De gröna haft en aktiv grön representation i fullmäktige och nämnder. Rektorn måste avgå. Det räcker inte att vi håller kvar beslutanderätten i Åbo, vi behöver åtminstone ett regionalt samarbete om vi vill säkra ett rimligt utbud av studieplatser på svenska. Tyvärr är det för sent – det har redan runnit för mycket vatten under Aurabron. Undervisningsgrupperna får inte bli för stora! Ett antagande på basis av visionen om 500 bostäder på fem år. De kallade sig forskare vid ÅA – lät imponerande – en av dem var från grannbyn Karperö. Han har väl motiverade ställningstaganden gällande Pargas möjligheter och behov. Jag förstår att ÅA var nödgat att omorganisera. Medan de som blir invalda i kommunalvalet kan påverka övriga saker inom kommunen, där de största ekonomiska utgifterna är undervisningssektorn. Jag har fått höra stadsdirektören Tom Simolas åsikter och visioner om Pargas framtid ett par gånger redan. Oavsett om det handlar om utbildning, fritidsaktiviteter, samhällsservice eller att stärka det lokala näringslivet, så är allt beroende av att kommunen har en sund ekonomi. Jag lärde mig mycket om biologi och kemi, jag lärde mig tänka kritiskt – av det har jag haft nytta hela mitt liv. Egentligen finns det bara ett uttalande: gör om, gör bra. I de allra flesta frågor har sektionen varit mer eller mindre enig, numera är vi till och med eniga om ”Lilla Hanken”. De är också en del av Pargas och vi behöver hålla skärgården levande och då bör det satsas resurser dit också. Nu har situationen blivit fullständigt kaotisk. Om hälften är barnfamiljer med barn i skolåldern, betyder det 50 nya skolelever per år, som ska rymmas i våra skolor. Tyvärr går den troligen också i graven. Därför behöver vi politiker som tar ansvar och ser till att vi har en trygg ekonomisk grund även när tiderna blir tuffare. Kommunen har även antagit ett klimatoch hållbarhetsprogram för att säkerställa en hållbar utveckling. Svante Karlsson Kandidat i kommunalvalet i Pargas SFP ”Sedan hoppas jag också att man inte e nbart ser på u tvecklingen av huvudorten Pargas, utan även kommer ihåg Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.” För att driva svenska frågor behövs engagemang i många partier Inför val vill SFP:are ofta hävda att de är det enda partiet som jobbar för svenska frågor. FOTO: ÅBO AKADEMI/PRESSFOTO. Att man har mage att lämna Vasa utan tydlig ledning i form av en dekan är oacceptabelt och djupt sårande. Sedan hoppas jag också att man inte enbart ser på utvecklingen av huvudorten Pargas, utan även kommer ihåg Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Lyckligtvis stod också några äldre gossar och väntade på bussen. Men man kan inte låta bli att minnas att i maj 2017 var resten av sektionen (endast undertecknad och Pia-Maria Gardberg (också grön) röstade emot) berett att ge bort Lilla Hanken till Axxell. Jag har varit med om att strukturera många sparronder vid universitetet i Leiden och vet hur svårt och emotionellt det kan vara. För en stabil och trygg framtid på Kimitoön – rösta med eftertanke! Jan Drugge Quo vadis min Åbo Akademi. Gröna fullmäktigegruppen vill alltid höra min åsikt i svenska frågor. ?15 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 DEBATT OPINION ”50 nya skolelever per år borde få plats i Pargas skolor” Mer bostäder betyder mer elever. Ord som autoritär, elitär och trumpiansk bubblar upp. Om antalet elever dessutom ökar, bör också skolorna få mer resurser för att trygga en god undervisning. Utan en stark ekonomisk grund kan vi inte upprätthålla de tjänster och den infrastruktur som gör kommunen till en bra plats att leva och verka i. Jag håller fullständigt med honom och stöder hans idéer och åsikter. Jag har själv aktivt jobbat för svenska frågor i över 20 år, först som medlem eller suppleant i svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning och nu under de senaste fyra åren som vice ordförande för denna sektion. Jag flyttade med familjen till Nederländerna 1973 och hade privilegiet att få arbeta som forskare och lärare vid universitet i Leiden, ett av de mest anrika universiteten i världen. Vi ser nu hur allt fler reformer läggs på kommunernas bord och långt ifrån alla är ekonomiskt gynnsamma. Nu är fältet alldeles för splittrat och konkurrensen till till exempel Katedralskolan blir onödigt stor för att rimliga alternativ inte finns. Den pågående reformen verkar närapå obegriplig, framför allt själva processen. Det kan gott hända att ni måste få dragkraft av Vasa inom några år. De som blir invalda till välfärdsvalet kan påverka sjukvården och äldrevården. Det betyder i medeltal 100 bostäder per år. Jag har som politiker men också som förälder kämpat för att få bättre beslutsunderlag, beredningar och rimliga förhållanden (till exempel tillfälliga skollinjer till Kärsämäki) för alla barn och föräldrar i Åbo. Nu är det viktigare än någonsin att rösta på ett parti som har realistiska lösningar och en hållbar ekonomisk plan för framtiden. Jag hoppas få väljarnas fortsatta förtroende så att jag kan fortsätta jobba för att barn och ungdomar i staden och regionen ska få en bra uppväxt i bra miljö och verktyg att forma sin egen framtid. Trots att kvalitet var det viktigaste målet, genomsyrade den mänskliga synen vårt arbete. Vi behöver mer inflyttare till Pargas. På vissa orter kan det kanske stämma men Åbo är inte en av dem. Men, alla skriverier, inklusive ledningens tafatta och amatörmässiga svar på frågor, talar sitt tydliga språk. Sedan dess har de mörka molnen över ÅA blivit allt tyngre. Regionens beslutsfattare måste sätta sig vid samma bord och fundera på hur vi erbjuder svenskspråkiga studier på andra stadiet i vår region. Givetvis är det för utomstående svårt att greppa alla svängar i långdansen. VASAREGIONEN ÄR ett av Finlands viktigaste innovationscenter. Flera projekt är redan igång. Om det kommer fler barnfamiljer till Pargas, måste det också finnas plats för deras barn i våra skolor. Jonas Heikkilä Kommunaloch välfärdsområdesvalskandidat för De Gröna Vice ordförande i svenska sektionen ”Gröna fullmäktigegruppen vill alltid höra min åsikt i svenska frågor.” En stark kommunal ekonomi är grunden för vår framtid Inför kommunalvalet är det viktigt att vi lyfter blicken och fokuserar på det som verkligen har betydelse för Kimitoöns framtid – en stabil och hållbar ekonomi. Idag har vi en stabil ekonomi, men det gäller att planera klokt för framtiden
NYTT FRÅN FÖRSAMLINGARNA 2 Åbo svenska församling Döda: Ritva Marjatta Mohn 96 år, Inga-Lill Nyroos 96 år, Aimo Alf Törn 86 år, Allan Ossi Alfred Michelsén 85 år, Maija Liisa Wulff 83 år 2 Finska församlingar i Åbo och S:t Karins Döda: Seija Aantaa 94, Helvi Marjatta Rantala 93, Seppo Kalervo Sumentola 92, Aino Orvokki Sinkkonen 93, Aili Inkeri Arvonen 90, Katri S andell 87, Anja Kaarina Kivistö 83, Ari Johannes A lander 74, Maija Helena Sairanen 73, Greta Carmela Silvennoinen 71, Jorma Veli Isopoussu 68, Lea Elviira Laakamaa 99, Asta Annikki Väisänen 87, Lilli Maija Lukala 86, Toivo Mikael Tarna 85, Liisa Katriina Santti 82, Martti Päkkilä 81, Aulikki Maria Artamo 78, Mikko Juhani Nurmi 73, Kirsti Tuulikki Talsi 83, Kirsi Marika Pihlaja-Alho 61, Veera Kyllikki Fernelius 99, Veikko Topias Kesäläinen 94, Leila Kaarina Nurmi 90, Aili Orvokki Keskisarja 87, Vilho Kalevi Keskisarja 87, Pirjo Tuulikki Lahtinen 78, Leena Marketta Toivonen 74, Pirkko Marjatta Pesonen 83, Eeva-Liisa Vainikainen 78, Merja Helena Seppä 57, Risto Kalevi Holminen 81, Raimo Aatami Hänninen 91, Tauno Juhani Hovi 85, Anja Katri Muuriaisniemi 84 Döpta: Lemmy Olavi Eevert A lanko, Leno Mikke M atias Jämsä, Linda L innea M yllyniemi, Wilma Kerttu Jannentytär Röytiö, S eela Maria Laiho, Lyydia Helena Sarlotta Hellsten, Frida Lea Marie Heurlin, Lenni J ohannes Siitonen, Aili A urora Ikonen, Samuel Mikael Antero Lakari, Elias Carl Eino Reunanen, Kristiina Susanna Vasarainen •. Totalsumman 17 miljoner är en halv miljon mindre än året innan. Kostnaderna för verksamhe ten vid Donnerska institutet uppgick till 0,6 miljoner euro, vilket är i nivå med året innan. I BRONSMATCHEN vann Matt lidenStorängen över Sossen med 17–14 (5–8). Som utställningsobjekt är den därför ganska utma nande, konstaterar Jan Fast. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Lasari, Lasse, Maija, Maria, Marja, i morgon Tiitus, Tito, Viljo. – Man kan säga att världskri get utspelade sig lika mycket bland ingenjörerna som på slagfältet. Han tillägger att stiftelsen strävar efter att bibehålla sitt bidrag till Åbo Akademi på nuvarande nivå under den pågående strategiperioden, som löper till 2030. Helsingfors: upp klockan 06.44, ned 20.04, i morgon onsdag 06.41–20.07. – Den är ju helt digital och saknar alltså fysiska egenska per. Världens troligen äldsta kryptovaluta har hittats i Hangö. ÅU ÅAstiftelsen delade ut drygt 20 miljoner euro i fjol – noterar tydligt besökaruppsving på sina museer. JAN FAST ser gärna att det sker när de andra omfattande fyn den från de konfliktarkeolo giska utgrävningarna i Hangö visas upp på Hangö museum på hösten. Den största delen – 17 miljo ner euro – fick Åbo Akademi. Det var arkeologen Jan Fast som gjorde fyndet i samband med utgrävningar vid ett tyskt så kallat transitläger från an dra världskriget. – Men det skulle vara lätt are om vi också hittat någon teknisk utrustning som kan kopplas till fyndet, men det enda vi nu hittat är själva kryptovalutan. Både utställnings och konsertverksamheten var livlig, och våra museer hade totalt 32 160 besökare under året – en ökning med nästan 80 procent jämfört med före gående år, säger museichef Teemu Kirjonen. ÅU Sarlinska skolans flickor från Pargas tog guld i skolhandbollen I Sarlinska skolans guldlag spelade: •. Åbo: upp klockan 06.55, ned 20.15, i morgon onsdag 06.52–20.18. – Jag trodde jag såg i syne. Isabella Kallinen (mv), Elin Eklund (3 mål), Savannah Almér (6), Edith Laurén (1), India Norräng, Jamilah Ranta-aho (13), Frida Ström (4), Catina Sundström (3), Corinne Winqvist, Alice von Schoultz (1), Aline von Schoultz, Kaisa Perttula (7), Senja Katajainen. Här ingår kostnaderna för stiftelsens museer Sibelius museum, museet Ett Hem och Casa Haartman samt kostna derna för att upprätthålla Åbo Svenska Teaters utrymmen. Så beskriver Fast situatio nen när hans lilla spade träf fade och sedan sjönk igenom fyndet. Guldet gick till Sarlinska sko lans lag som stod för en ma kalös vändning i finalen mot Karis svenska högstadium. Stiftelsens stöd till kultur verksamheten var 3,2 miljo ner euro i fjol, vilket är en halv miljon mer än året innan. ?19 ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 DAGBOK DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 06.14, ned 20.19, i morgon onsdag 06.10–20.23. Sarlinska låg i paus under med åtta mål vid 5–13, men vände i andra halvlek till 20–19. Andra halvlek (matcherna spelas enligt 2 x 15 minuter) slutade med osannolika 15–6 till Sarlinska. Exakt hur och när krypto valutan kommer att ställas ut för allmän beskådan är oklart. 3,9 miljoner euro av den summan gavs som forsk ningsfinansiering, 3,5 miljo ner euro i form av vederlags fria fastigheter, 1,7 miljoner euro som stipendier och 7,9 miljoner euro som verksam hetsbidrag. I fjol stödde Stiftelsen för Åbo Akademi forskning, utbildning och kultur med 20,2 miljoner euro. – Våra satsningar på stra tegisk marknadsföring, medialt genomslag och ökat samarbete börjar ge resul tat. – Stiftelsens långsiktiga stöd till Åbo Akademi bygger på en hållbar förvaltning där vi enbart delar ut avkastningen från vår placeringsförmögen het, säger stiftelsens skatt mästare Lasse Svens. Stiftelsens administrativa kostnader och kostnader för fastighetsförvaltning uppgick till 3,1 miljoner euro, vilket är en ökning med 0,2 miljoner euro. – Många känner säkert till den tyska kryptoapparaten Enigma. Det förvånar mig inte om man även haft någon form av primitiv dator som ”mineat” kryptovaluta, even tuellt för att dryga ut krigs kassan. VID HÖSTENS UTSTÄLLNING i Hangö kommer fynd från Bengtskär, skärgårdsstri derna i Hangö, Kabanovs kommandoplats, det tyska militärlägret på Tulludden, det finska och svenska för läggningsområdet i Harpar skog och från sökandet av stupade och försvunna efter striderna år 1941 att kunna ses. Det flimrade för ögonen. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Världens äldsta krypto valuta upphittad i Hangö Jan Fast i samband med utgrävningarna i Hangö. Det uppger stiftelsen i ett pressutskick. FOTO: PRIVAT Finalturneringen i skolhandbollen för flickor i åk 7–9 spelades i måndags i Esbo. Hur en digital valuta ham nat i marken i Hangö är inte helt klart, men Jan Fast har en teori. I semifinalen vann Sarlinska skolan över MattlidenStor ängen med 18–13 (10–7) med an Karis svenska högstadium vann över S:t Olofsskolan med 26–17 (13–9). 2 namnsdagar I dag Harald, Jonni, Peppi, Raita, Pulmu, i morgon Vidar, Viggo, Pellervo (enligt Sveriges almanacka i dag Harald, Hervor, i morgon Gudmund, Ingemund)
23.00 Lokala nyheter 23.10 Rapport 23.15 Her smell Amerikanskt drama från 2018. Ilta-Sanomat julkaisee kymmeniä lukijoiden kuvaamia videoita kuukaudessa. Kansainvälinen huippukokki Toni Toivanen kuljettaa kilpailijat japanilaisen ruokafilosofian ytimeen. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 18.55 Bluey. 20.00 Frendit. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 6.35 Kökets middagstips. 12.30 Salatut elämät. TV3 6.00 Stugfixarna Norge. 17.00 Tulossa: Veikkausliiga. 21.03 Den klassiska konserten: Vox Clamantis sjunger Arvo Pärt. 18.00 Remppa vai muutto Suomi. JIM 12.00 Duudsonit tuli taloon. 22.00 Vem ska jag tro på. 20.15 Lilla Aktuellt. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 23.40 Övergivna byggnader. 11.15 Yle Uutiset Pirkanmaa. 7.05 Daniel Tigers kvarter. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Radio Suomen Aamu. 11.05 Huutokaupan metsästäjät. 21.50 Merisää. 16.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. 21.00 Historia: Martin Luther Kings dröm. 1.55 Bästa bilden. 1.40 Koko Suomi leipoo. 5.50 Merisää. 14.50 Unelmahäät. 7.35 Heja! Heja! Billy Bilsson. 13.00 Politiikkaradio. 11.35 Restaurant: Impossible. 18.55 LuontoSuomi: Retkeilyetiketti 0203-17600. Svensk samhällsserie från 2025. 7.55 Pacific Blue. 12.55 Radio Suomen Päivä. 18.00 Skogens fem gröna bröder. 18.00 Yle Uutiset 18.21 Puoli7 tänään 18.23 Yle Uutiset alueeltasi 18.30 Halv sju 19.00 Prisma: Det läkande viruset 19.54 Pengafinland i korthet: ut i världen 20.00 Kära barn 20.21 Hannarna (R) 20.29 Yle Uutiset 20.55 Urheiluruutu 21.00 A-studion 21.30 Fredagsdokumentären 21.40 Pengafinland i korthet 21.45 Yle Uutiset (21.45) 21.49 Urheiluruutu 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi 22.00 Wolf Hall (R) 23.00 Oddasat 23.15 Fjärrlinjen: Kanarieöarnas turismtrötthet 19.00 Prisma: Det läkande viruset. 20.35 Maailmanpolitiikan arkipäivää. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 8.15 Ett djur tittar in. 11.25 Yle Uutiset Itä-Suomi. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 1.4. 11.10 Yle Uutiset Häme. 9.05 Muistojen bulevardi. 17.05 Krogarna i kondis, Gordon Ramsay! 19.00 Panttilainaamo. 19.35 Vandring längs övergiven räls. 20.30 Robinson. Hela världen är i chock när Titanic sjunker i april 1912. 21.00 X3M Metall. 6.50 Lilla Tvåan. 6.15 Fråga doktorn (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Gilmore girls 12.05 Superföräldrar (R) 12.35 Uppdrag AI (R) 12.50 Skandalerna som skakade medievärlden (R) 13.05 Bordtennis: WTT Champions 16.00 Husdrömmar (R) 17.00 Mexiko med Eva Longoria 17.40 I vår herres hage (R) 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2025. 8.55 Top Gear. 21.00 Yle Uutiset. 18.00 Yle Uutiset. Yle News broadcasts in English daily on Yle Radio 1 (3:55 pm) and on Yle Mondo (3:30 pm Mon-Fri, 3:29 pm Sat-Sun). 19.00 Koti koiralle UK. 22.00 Yle Vega. 7.53 Radio Suomen Aamu. 15.50 A-studion. 17.00 Sinkkuillallinen. Jakso 4. 22.50 Atatürk och det moderna Turkiet. Natsi-Saksa kaappaa suomalaisten hämärämiesten laivan. Uutiset ja sää radiossa. 7.13 Radio Suomen Aamu. 15.55 Tehoosasto. 14.00 X3M Eftermiddag. 20.00 TV4Nyheterna. 16.30 Yle Uutiset alueeltasi. 4.05 Liikennepoliisit UK. 9.58 La Promesa. Herrar. 13.00 Finlands auktionskung. Natsi-Saksa kaappaa suomalaisten hämärämiesten laivan. 10.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. 20. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 14.00 Penn & Teller: Naruta meitä! 15.00 Huutokaupan metsästäjät. 11.05 Yle Uutiset Lounais-Suomi. 14.02 Radio Suomen iltapäivä. 13.30 Radio 1:n iltapäivä. 11.33 Radio Suomen Päivä. 21.00 Elokuva: Richard Jewell. 12.00 Bob’s Burgers. 21.10 Världens natur: Däggdjurens planet. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.45 Fåret Shaun. 15.00 Alaskan jäälentokenttä. 8.30 Asunnon metsästäjät. 3.00 FBI. 17.50 Livet. 2.30 Atlantan plastiikkakirurgit. 18.50 Iltahartaus. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.05 Molnbebbarna. 11.45 Yle Oddasat. 7.00 Frusna vägar. 11.00 Nyheter. 14.33 Radio Suomen iltapäivä. 21.00 Diili. 12.45 Merisää. Itsehillintä. 22.30 Tulossa: Tähdet, tähdet. 11.02 Radio Suomen Päivä. 12.10 Urheiluradio. 15.03 Vega Eftermiddag. 0.00 The rookie. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 10.40 Försvunna arvingar. 7.23 Vilja vårdar. 17.10 När hjärtat kallar. Riisin valmistus vie kisaajat omiin maailmoihin. 7.05 Lilla Tvåan. 13.15 Löytöretki tuntemattomaan. 17.25 Vega Kväll. 19.05 Luonto-Suomi: Retkeilyetiketti 0203-17600. 22.08 Yöradio. 9.05 Urheiluradio. 21.00 Nyheter. 18.05 Astronella. 13.00 Simpsonit. 20.00 Yle Uutiset. 16.00 Yle Nyheter och sport. 11.00 Supernova. 7.16 Lilla Tvåan. Del 1 av 6. 2.25 Huutokaupan metsästäjät. 8.10 Urheiluradio. Jakso 3/14. 23.45 Top Gear Suomi Del 3 av 8. Den stora katastrofen har fortsatt att fascinera oss i över hundra år. 15.00 Flinkkilä & Kellomäki. 7.45 Cowboyhamstern Billy. (R) 23.35 Roba (R) 0.25 MasterChef Suomi. Erikoisjoukot. 15.02 Radio Suomen iltapäivä. Iltapäivien rentouttava musiikkihetki kevyen klassisen musiikin parissa. 16.40 Yle Oddasat. 19.22 När började vi se spöken. 18.45 Spektakulära tågresor i Schweiz. 12.40 Vänner. 17.13 Radio Suomen iltapäivä. Här möter du människor som valt att leva det enkla livet. 21.02 Urheiluradio. 23.35 Top Gear. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. Poliisit saavat Pihkahiipparin henkilöllisyyden selville. 18.00 Efter fem. 8.15 Naisten autopaja. 9.54 Andrum. 21.12 Radio Suomen Ilta. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 1.15 Arman under Polstjärnan. 16.55 Yle Uutiset alueeltasi. 10.10 Jägarliv. 14.30 Yle Uutiset alueeltasi. 10.00 Puutarhan pelastajat. Merisää. 14.15 Hot Rod Garage. 8.20 Peek Zoo. 17.10 Uutispodcast. 17.35 Hoffmanin perheen kultakuume. 19.15 Aftonandakt. 9.45 NCIS. 13.30 Rikkaat ja rahattomat. 18.35 Hartaita säveliä. ÅU TISDAG 1 APRIL 2025 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 21.00 Läckbergs. 9.05 Liikennepoliisit UK. 2.00 NCIS: Los Angeles. 11.49 Oddasat. 14.00 Nyheter. TV5 FI 6.15 Rantataloa etsimässä. 7.10 Aamusoitto. 1.35 Simpsonit. 10.00 Romuraudan valtiaat. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. KUTONEN FI 6.15 Miten kaikki tehdään. 0.50 The rookie: Feds. 16.50 Viittomakieliset tv ja areena 2025. 23.25 Roba. 18.40 Top Gear: Huteja ja hittejä. 16.10 Faunin iltapäivä. 16.13 Radio Suomen iltapäivä. 19.00 Mentalist. 19.22 What would Samira do: What would Samira do. 19.20 Rubble & Crew. 8.16 Namnsdagsgratulationer: 1.4. 8.50 Hemmagympa med Sofia. 12.35 Kokkaushaaste. 20.00 Vänner. 2.20 Nyhetstecken. 6.52 Maja Gå. 19.00 Bolibompa: Drakhjältar. 16.09 Vega Eftermiddag. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu Anna Keränen. 18.03 Vinn eller försvinn. 21.50 Där ingen skulle tro att någon kunde bo: Vårstunder Norsk dokumentärserie från 2025. 11.05 Pontikankeittäjät. 19.02 Urheiluradio. 18.00 Liikennepoliisit UK. 20.39 Vega Musik. 9.30 Halv sju. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 9.10 Sää. Rap. 20.03 Dokumenterat: Vipassana meditation ett själens balsam för många, men ett helvete för några. 8.50 Vanderpump rules. 13.02 Paikka auringossa Hanna Kataja-Rahko. 21.00 Erikoisjoukot Del 3 av 13. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 15.30 Yle Uutiset alueeltasi. 15.02 Kulttuuriykkönen. 12.10 Suuren meriseikkailun jäljillä: Natsi-Saksa kaappaa suomalaisten hämärämiesten laivan. KUNSKAPSKANALEN 16.00 UR Samtiden: Tyst vår – 60 år senare. 15.00 Yle Uutiset. 7.55 Sam & Julia. 17.00 Simpsonit. 10.00 Nyheter. 15.00 Nyheter. 11.40 Yle Uutiset Lappi. 21.00 Trädgårdstider. 3.05 Restaurant: Impossible. 6.45 Minibods. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Trädgårdstider Svensk trädgårdsserie från 2025. 6.58 Lilla bruna björnen. 7.00 Greta Gris. 3.45 The rookie. 7.30 Filtis & Fluff. 21.00 Mandelmanns gård. 2.10 Lomakoti auringon alta. 0.55 Amerikan kovimmat keräilijät. 1.15 Fantastiska djur. 7.50 Merisää. 1.10 Sinkkuillallinen. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 5.45 Sverige idag. Hartvigöya 1. Följ med till Norges avskilda pärlor till platser i vacker vinterskrud. 7.58 Pyssel. 6.40 Löytöretki tuntemattomaan. 22.30 Tulossa: Burgerimiehet Välimerellä 22.35 IS esittää: Sain sen videolle Del 12. 21.00 Elokuva: Prometheus. 15.15 Wheeler Dealers World Tour. 18.05 Ruotsin rajavartijat. 20.20 Romano mirits, Romanimusiikki-sarja osa 7. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 9.10 Severin. 21.00 Världens historia: Titanic i färg. 17.05 Lainvalvojat. 2.15 Arman Pohjantähden alla. 3.15 Kapen keittiökaappaus. 20.00 Kaikki vastaan kaikki. 22.00 På resa i Afrika. Nyheter och sport i radio. 20.02 Sää. 21.55 Radio Suomen Ilta. 22.35 Farmi Suomi. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Viidakon veijarit. 6.25 Yles morgon. 1.45 Morden i Helsingör. 17.00 X3M:s bästa. 22.30 Petolliset UK. 9.40 Antikduellen. 20.25 Extremmatte. 19.00 Lyxfällan. 16.45 X3M Nonstop. Jakso 4. 0.00 Nattklassiskt. TV4 6.10 Hem till gården. 8.18 Lilla Tvåan. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 23.00 TV4Nyheterna och sporten. 17.10 Urheiluradio. 22.54 Norrena & Frantz: Så skiljer du dig snyggt! 23.31 Vega Musik. Rentoa puhetta, kiinnostavimmat vieraat ja kulttuurin ajankohtaisaiheet debatoitavina. 9.11 Radio Suomen Aamu. 11.00 Klasariparatiisi Eva Tigerstedt. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Agenda (R) 17.50 Anslagstavlan 17.55 15 minuter från Uutiset 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Curling: Sverige– Kanada VM. 8.10 Greta Gris. 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.55 Marys lätta maträtter 15.25 Syke 16.25 Tähtiarpa 16.30 Diili 18.00 Huvila & Huussi Del 3 av 14. 18.30 Viikon luontoääni. 2.00 Arvokaman etsijät: Entisöijät. 21.35 Sari Valto. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 17.35 Kissankehto Susanna Vainiola. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 7.37 Träd Fu Tom. 19.00 Yle Uutiset ja sää. Perjantaisin ohjelmassa soivat kuuntelijoiden toiveet. 22.05 Urheiluradio. 23.00 Yle Uutiset. 10.45 The mentalist. 16.35 Selkouutiset tv ja areena. 16.33 Radio Suomen iltapäivä. 7.35 Lilla Tvåan. 18.00 Nyheter. 13.40 Arvokaman etsijät: Entisöijät. 18.02 Luonto-Suomi: Retkeilyetiketti 020317600. 15.30 Selviytyjät Suomi. Pernilla Månsson Colt och Malin Persson följer upp detta genom att bygga en så kallad keyhole gardenodling. 21.00 Historia: Martin Luther Kings dröm 21.55 Lilla syster Finskt drama från 1999. 8.20 På bottnen av skålen. 13.00 Yle Uutiset. 14.30 Lomakoti auringon alta. 12.13 Radio Suomen Päivä. 14.50 Lyxfällan. 21.00 The Voice of Finland. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.35 Lu och småkrypsgänget. 3.10 Rikkaat ja rahattomat. 19.02 What would Samira do: Break ups and make ups. 18.00 Frusna vägar. 12.03 Slaget dagens debatt. 11.20 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. 16.10 Urheiluradio. 22.45 Koskinen Del 8 av 10. 20.00 MasterChef Suomi. 18.40 Greta Gris. 11.35 Yle Uutiset Pohjois-Suomi. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 Utrikesbyrån 23.30 Dox: Årets hemmafru Irländsk dokumentär från 2024. ”Alla kan odla” blir säsongens tema. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat (R) 11.00 Ostoskanava Myori.fi (R) 12.00 Huimat huushollit (R) 13.00 Selviytyjät (R) 14.00 Suomen kaunein koti: Kesämökit (R) 15.05 Koko Suomi leipoo (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät 20.00 MasterChef Suomi Jakso 8/15. 1.25 Invandrare för svenskar. 12.05 MOT. 12.00 Himohamstraajat. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. Även 11/4. 13.00 Maryn helpot kokkailut. 16.30 Nyhetspodden. 20.03 Metsä-Suomi. 13.13 Vega Eftermiddag. 14.00 Yle Uutiset. 19.35 Äventyrsfamiljen på Kebnekaise. 14.03 Vega Eftermiddag. 7.11 Ricke. 1.55 Hoffmanin perheen kultakuume. 12.30 Aristoteleen kantapää. 6.50 Hej Jycke. 23.55 TV4Vädret. 20.55 Bernies äventyr. 23.00 Charterfeber. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 12.35 Vega Musik. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 12.55 Yksi on hyvää seuraa. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 9.00 Ostoskanava. 12.01 Nyheter. Även 3/4. 19.00 Ilta-Sanomien suuri vaalitentti Del 1. 7.50 BUU-klubben 8.20 Min trädgård (R) 9.00 Efter Nio 10.00 Himlaliv: Besök av Jesus på sjukhuset 10.20 Sportliv 10.30 Hemvändarna 11.00 Eugen den röde prinsen 12.00 Efter Francotiden familjen Alcántara (R) 13.02 Från Paris till Rom med Bettany Hughes (R) 13.47 Ny film: Jag talar till dig än 14.05 Sarpaneva och ett sinne för form 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 15.56 Ordboken (R) 16.00 Franciskus och jag historien om Guds fattige (R) 16.55 Gudomlig mat 17.25 Vilda kockar (R) 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Nätdejtingboomen (R) 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.54 En liten, stor värld 20.00 Detektiv Touré 20.55 Vad får mig att dansa. 14.00 Leijonan luola USA. 20.45 The grammar company. 9.30 Rantataloa etsimässä. 12.10 Miten kaikki tehdään. 2.05 Sportnytt. 11.40 Puls (R) 12.30 En tvättäkta lantis 13.15 Fotobonden (R) 13.55 Estonia och myterna 14.52 Resmål ur Egenland 15.00 Kalla på brandkåren! (R) 15.45 Betrodd man (R) 15.55 Syskonbädd: Rollerderbysystrarna (R) 16.00 Flickorna Gilmore 16.45 De makthavande (R) 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Resmål ur Egenland 18.10 Puls (R) 19.00 Moderna män (R) 19.25 Pirjo (R) 19.30 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet 20.00 Vikis och Köpis reseprogram 20.50 Dumpad (R) 21.00 Stjärnan i norr 21.47 Stacey Dooley: vid möten med döden 22.47 Sylt (R) 23.10 Kvävande kärlek 20.00 Vikis och Köpis rese program. 0.45 Romuraudan valtiaat. 8.10 Ykkösaamu. 16.55 The mentalist. 1.45 Fucking Bille. 13.16 Lyckan rullar. 18.50 Merisää. 16.45 Novosti Yle. 11.45 Stugfixarna Norge. 16.30 Alaska: Viimeinen rintama. 7.18 Lilla Pumpan. 13.00 Nyhetsdagen. 0.20 The Summit Suomi. 20.00 Suuren meriseikkailun jäljillä: Natsi-Saksa kaappaa suomalaisten hämärämiesten laivan. Del 1 av 2. 7.00 Kokkaushaaste. 19.15 Kom och lär med Max och Maja. 10.02 Radio Suomen päivä. 22.00 Bättre sex. 19.00 Levyraati. 3.15 Elämää äärirajoilla: Alaska. 19.50 Wheeler Dealers. 0.50 Då går jag ner i min källare – filmen om Pierre Isacsson. 3.55 Joonas Nordman Show. 18.30 Charlie och Lola. 8.25 Hundra procent varg. 12.35 När hjärtat kallar. 23.40 Ekonominyheterna. 7.45 Pernilla Wahlgrenin maailma. 10.30 Unelmaremontit Kaliforniassa. 15.55 Yle News. 7.06 Minilångtradare. 20.00 Himohamstraajat. 20.00 Nyheter. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2025. 7.10 Urheiluradio. 0.05 Kumman kaa (S). LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 17.00 Yle Nyheter med Nyhetspodden. 17.00 Yle Uutiset. 22.15 Fatta familjen: Hur lär jag mitt barn att gå på toaletten. 3.10 Botched: Mokatut kauneusleikkaukset. 7.25 Alaska: Viimeinen rintama. 20.20 TV4Vädret. 18.05 Vintertid hos djuren. 20.00 Amerikan kovimmat keräilijät. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 6.00 Sunny Bunnies 6.05 Tuire ja Sateenkaarimaa 6.25 Angry Birds Toons 6.30 Smurffit 6.40 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 7.05 LEGO Friends: Uusi luku 7.25 Lego DreamZzz 7.50 S.M.A.S.H! 8.00 Garden rescue 9.00 Remppa vai muutto UK 10.00 Marys lätta maträtter 10.30 Orka bättre 11.00 Vill du bli miljonär. 6.50 Aamuhartaus. 21.00 Elokuva: Rush Hour rankka pari. 19.40 Djupet. 0.05 FBI. 0.00 Nattklassiskt. 15.55 NCIS. 22.00 Knutby – Kristi brud. 18.20 Zouk, den lilla häxan. 20.20 Historiska apokalypser. 10.00 Sari Valto. 23.55 Poliserna 2017. 22.30 Miia Krause. 23.02 Paikka auringossa Hanna Kataja-Rahko. RADIO OCH TV TISDAG 1 APRIL. 7.10 Muumilaakson tarinoita. Suorana maanantaista perjantaihin. 11.00 Yle Uutiset Kaakkois-Suomi. 11.00 Remppa vai muutto. 23.40 Ny film: Simma mot friheten 23.55 Neighbour Abdi (R) 0.25 Damerna först. 8.00 Simpsonit. 8.00 Yle Nyheter och sport. 21.05 Politiikkaradio. 8.00 Fåret Shaun. 21.00 Världens historia: Titanic i färg Brittisk dokumentärserie från 2024. 9.00 Nyheter. 10.33 Radio Suomen Päivä. 11.30 Yle Uutiset Pohjanmaa. Drömmen. 16.00 Krogarna i kondis, Ville Haapasalo och Pipsa Hurme. 15.00 Yle Uutiset. 10.55 Yle Uutiset Uusimaa. 0.25 Resfeber: Turismens pris. 21.30 Unelmia Italiassa 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Pitääkö olla huolissaan. 15.35 Radio Suomen iltapäivä. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 23.10 Elokuva: Salaliittoteoria. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 7.15 Vida veterinär. 3.00 Pontikankeittäjät. 8.04 Safari. 6.45 Nyhetsmorgon. Pystyvätkö kokelaat rauhoittamaan itsensä joutuessaan tekemisiin käsikranaatin kanssa. 17.15 Barnafridskonferensen 2024. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu Anna Keränen. 13.50 Vanderpump rules