045 172 88 40 FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser LINN SCHÖNBERG EMILIA ÖRNMARK Stödet för miljövård av skärgårdens natur minskar chockartat. 10 juli 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro. SÄKERHET Sidan 4 Brandfara i småhus granskas Passagerare missnöjda med utebliven info från Finferries kring varför Hitisfärjan var dåligt lastad. För Jan-Erik Karlsson i Nagu är framtiden oviss och SLC säger att skärgården växer igen om inget görs. ONSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi ÅIFK-spelare laddade inför landslagsturnering Sidan 7 13 år efter första initiativet, sätter Naguborna nu sitt hopp till begravningsplatsens nya plan. Sidan 2 –3 Bönder slutar med viktig miljövård. Årgång 201. NAGU Sidan 6 Hopp om minneslund vid kyrkan 5 200 hushåll i Egentliga Finland ska senast nästa måndag självutvärdera brandsäkerheten. 28. Nummer 131. KIMITOÖN Sidan 5 Fick vänta utan förklaring Lämnar Sagalund efter lång tjänst Sidan 8–9 Christjan Brander | Boka dagen före utan extra kostnad.
Medan bilen skumpar fram på de små vägarna pratar han om hur fantastiskt livet som bonde ändå är. OMSTÄLLNINGEN AV gården från spannmålsodling till djurhållning krävde betydande investeringar. Det betyder att de betar på skyddade vårdbiotoper, det vill säga marker som traditionellt sett betats av djur på skärgårdens små jordbrukshemman. Samtidigt har även de övriga jordbruksstöden minskat. Man klagar ofta på att bönderna är miljö-, och klimatbovar men samtidigt ser man till att lönsamheten försvinner för oss som har ett bruk med positiv miljöpåverkan. Vi betjänar skärgårdsborna och sommargästerna på många olika sätt. De borde lita på oss bönder mera, vi Det är galet. ÅU HAR SÖKT livsmedelsverket för en kommentar om förändringarna i stöden för vårdbiotoperna. – Det varierar från gård till gård men stödnivåerna har minskat med ungefär 10–20 procent. NÄR PARET BLEV ekologiska bönder var det ett uppsving i satsningar på ekologiskt producerade varor. – Att ha djuren på bete på vårdbiotoperna är ett miljöarbete med stora kostnader. Vi kör runt med bilen till olika ställen för att hitta var de håller till just nu. De är utplacerade i skärgården på olika öar och marker. Det kan minska stödet chockartat för bönderna. – De kan ha utfört arbete i två år utan att veta vad ersättningen blir. FABRITIUS KRITISERAR starkt jordoch skogsbruksministeriet och livsmedelsverkets tillvägagångssätt. Jan-Erik Karlsson, ekobonde » » Jan-Erik Karlsson har i tjugo år sysslat med miljövård som ekologisk bonde. Man klagar ofta på att bönderna är miljö-, och klimatbovar men samtidigt ser man till att lönsamheten försvinner för oss som har ett bruk med positiv miljöpåverkan. ÅU NYHETER ONSDAG 10 JULI 2024 2 Prekärt läge för många skärgårdsbönder Nagubonde: ”Minska på byråkratin och lita på oss” – Hur mår mina damer idag, frågar ekobonden Jan-Erik Karlsson av sina kor. Framtiden är oviss för Karlsson. – Vi kunde rida på den vågen då, men nu är stöden inte samma och trenderna har förändrats. ATT VARA BONDE i skärgården medför en hel del utmaningar. Ekologiska bonden Jan-Erik Karlsson vet inte hur framtiden ser ut för den miljövård han bedriver med sina betesdjur. Karlsson använder sina kor för miljövård. Även om stöden minskar är kostnaderna samma. Skärgårdsmiljön bevaras här bland annat genom miljöstöd till djurägare som låter sina djur beta där. – Tidigare var det här en spannmålsgård, men med endast 35 hektar var den för liten för att kunna vara lönsam i dagens läge. Utöver det är betet mindre näringslikt än om djuren utfodras på konventionellt sätt. Istället så man får specialisera sig någon nisch. Nu börjar vi vara i det skedet att bruket är uppbyggt och vi skulle kunna börja utveckla verksamheten vidare. Man kan inte behandla en yrkesgrupp på det viset, det är lagvidrigt, säger Fabritius. Vad skulle du önska från myndigheternas och regeringen för att trygga böndernas framtid. – Vi har hela tiden investerat allt jordbruket gett i att bygga upp jordbruket. Två år senare gick vi även över till att bli ekologiska. Enligt Karlsson har även stöden till ekologiska bönder minskat så att det inte längre är någon betydande skillnad till stödet de konventionella bönderna får, trots att ekobönderna har högre utgifter. Då kan man enklare gå till banken med en plan och få lån. – Jag har också en stor pråm som vi kör ut boskapen till öar med, den kan jag även använda för annan frakt. Bönderna ska köra ut boskapen till holmarna och besöka dem några gånger i veckan. Precis som många andra bönder i skärgården har paret hittat på andra inkomstkällor på sidan om jordbruket. Nu har stödformerna förändrats och lönsamheten i miljövården minskar. – Här i skärgården kan vi inte odla på stora fält för att öka på effektiviteten. Karlsson har ungefär 30 får och 130 kor. Det tar nästan tjugo år att starta upp ett jordbruk, berättar Karlsson. Istället började vi med betesdjur och miljövård på vårdbiotoper. Till exempel äger de Nötöboden och har en stor hall där de kan hyra ut båtförvaringsplatser under vintern. Arvsskatten tog också lång tid att betala av. – Man måste kunna utveckla gården och anpassa sig efter marknaden. Nu NAGU. Man får lov att vara lite kreativ, säger Karlsson. Men att investera är svårt när vinstmarginalerna är små och bankerna inte är så ivriga att ge lån. Att kontrollen kan göras upp till två år efter att avtalet ingåtts ger stor osäkerhet för bönderna. Han pratar med korna för att de ska höra hans röst och inte springa iväg när vi närmar oss. – Stödet för vårdbiotoperna har förändrats så att endast områden som är gräs kan räknas till miljöstödet. – Se till att stöden är stabila. De görs under de två första åren av avtalet, säger Riikka Klemola, specialsakkunnig på Livsmedelsverket i pressmeddelandet i september. Det känns av för bönderna, säger Fabritius. Dessutom är det felaktigt att korna endast skulle äta gräs, där de betar äter de både vass, sly och till och med blåbärsris. Det är en livsstil som jag stortrivs med. PÅ SVENSKA lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) Åboland ser man oroligt på framtiden för den miljövård som bönder som Karlsson bedriver. – NTM-centralen utför för tillfället terrängbesiktningar. Vi har inte ångrat beslutet att bli bönder någon gång. – Nu har jag klagat mycket, och det är mycket som är osäkert, men det är ändå det bästa jobbet i världen. Vi går in i hagen för att se efter deras Highland Cattle-kor. Vid terrängbesiktningarna kan arealerna både minska och öka. I ett pressmeddelande från förra hösten säger deras specialsakkunniga att de inte vet vad den slutliga arealen för miljöstöden blir. – Man bygger upp en relation till korna, de är individer med olika personligheter. Helena Fabritius, verksamhetsledare på SLC Åboland, säger att flera bönder i skärgården slutat med miljövård med sin boskap. Om det fortsätter så här kommer skärgården, som tidigare präglats av jordbrukshemman och deras betande djur, sakta med säkert att växa igen. Om det visar sig att de fått för mycket stöd måste de betala tillbaka det retroaktivt. Dessutom sjunker jordbruksstöden och miljöstöden för vårdbiotoperna. – Bara bränslepriserna har i princip fördubblats. JACOB HJORTMAN. Då var det lönsamt och paret hade visioner på hur de skulle bygga upp gården och utveckla bruket. – Minska på byråkratin och förmyndarskapet. För oss har det gått från 30 000 euro om året för några år sedan till 60 000 euro om året. Det betyder att det tar betydligt längre innan korna växt till sig så att de kan slaktas. Byråkratin är en enorm börda, speciellt för ekobönder, och varje liten detalj övervakas. Samtidigt har kostnaderna för bönderna stigit betydligt de senaste åren. Det var just det Jan-Erik och hans fru Teija Åberg-Karlsson gjorde 2003 när de startade upp gården. – Det är galet. De ärvde gården av Teijas föräldrar och bestämde sig för att säga upp sig från sina gamla jobb och sadla om till bönder. Så att man vet åtminstone fem år framåt hur stödformen kommer att se ut
BOLAGETS VD Martin Gauss säger att man är glada över att fira denna milstolpe i ”en av våra hemmamarknader”. Jourhavande brandmästare Tiia Salo sade till ÅU att huset finns ungefär mitt på ön. – Och vi ser fram emot att fortsätta samarbetet i framtiden, avslutar Gauss. FÖR TIO ÅR SEDAN. AKI RASK/PRESSBILD 15 år sedan Air Baltic startade sin Åborutt DEN 9 juli 2009 började det lettiska flygbolaget Air Baltic att flyga mellan Åbo och Lettlands huvudstad Riga. Rajupaja levererar bland annat ljud-, ljusoch videoteknik samt scener till evenemang. BETJÄNAR EVENEMANG. Evovler gör sina investeringar via fonden Evolver Fund I. JACOB HJORTMAN Åländskt investmentbolag blir huvudägare i Rajupaja Åländska investmentbolaget Evolver har köpt aktiemajoriteten i eventbolaget Rajupaja med bas i Åbo. Jani Rokala fortsätter som vd och blir nu även delägare. Ett Air Baltic-plan i Åbo år 2014, då man flugit mellan Åbo och Riga i fem år. Men den sista dagen jag får så har varit, så nu måste jag vänta till augusti. Antalet passagerare är nästan 400 000, berättar Air Baltic i ett pressmeddelande. Rajupaja finns i Åbo, Vanda, Jyväskylä och Kotka men jobbar i hela landet. Man utesluter inte heller en utlandssatsning. Huset kommer att totalförstöras, konstaterade räddningsverket i ett meddelande vid 16-tiden. Hus förstördes på Åselholm. – Ett stort tack till invånarna för det, säger Salo. ETT EXEMPEL PÅ hur byråkratin ställer till det visar Karlsson när vi besöker en hage där en del kor betar. Jan-Erik Karlsson efterlyser mindre förmyndarskap. Här skulle han vilja så höfrö medan vädret är bra, men får inte förrän i augusti. Kunder är allt från företag och festivaler till idrottsföreningar. Hon uppskattar att det är cirka 100 kvadratmeter stort. JOACIM ERICSSON vid Evolver Equity kommenterar: – Vid sidan av den accelererande digitaliseringen tror vi att liveevenemang fortsättningsvis kommer att ha en viktig roll i människors liv, om det så handlar om musik, sport eller företagseller branschevent. I Finland har bolaget sitt flygnav i Tammerfors med åtta rutter till olika platser i Europa. JACOB HJORTMAN har bra kännedom om våra marker och hur den bäst ska brukas. Ingen person har skadats. – Tänk om vi kunde köra på lokalproducerad biogas som görs på restprodukter från jordbruket och annat avfall. Sedan dess har man flugit över 8 000 gånger mellan städerna. Företagarna Jussi Mäkelä och Sami Tarkka fortsätter som betydande ägare i Rajupaja. Det här är fondens sjätte investering. JOHAN BACKAS BRÄNDER. I tisdags firade man alltså 15-årsjubileum. Släckningsarbetet skulle komma att pågå långt in på tisdagskvällen, konstaterade verket. ENLIGT ETT pressmeddelande ska Rajupaja med Evolver i ryggen fortsätta utvecklas till att bli landets ledande företag inom eventteknik och -tjänster. Ingen skadades i de två bränderna. Jacob Hjortman 050 356 7357 jacob.hjortman@aumedia.fi HIGHLAND CATTLE. Mer flexibilitet för bonden att använda eget omdöme skulle underlätta mycket, säger han. Ett egnahemshus började brinna på Åselholmsvägen på Åselholm i Iniö i Åbolands skärgård tidigt i går eftermiddag. Jean Lindén » » Vd:n: ”Vi ser fram emot fortsatt samarbete”. I Loimaa antände blixten två byggnader under tisdagen, ett stort lider och ett frontmannahusI det senare tvingades räddningsverket riva upp takplåt och väggpaneler för att kunna släcka. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumeda.fi » » Åbofirman i evenemangsbranschen utesluter inte utlandssatsning. ÅU 3 ONSDAG 10 JULI 2024 NYHETER Prekärt läge för många skärgårdsbönder Nagubonde: ”Minska på byråkratin och lita på oss” BYRÅKRATIN STÄLLER TILL DET. Vi är imponerade av Jussis och Samis vision, ambitioner och de resultat som företaget nått. Evolver fokuserar på nordiska småoch medelstora bolag. Han efterlyser också satsningar på biogas. PETRI VUORi, Finavias chef för ruttutveckling, säger att Rigarutten är viktig för Åbo flygplats och för regionens kommunikationer till hela Europa. I fjol var omsättningen nästan 11 miljoner euro. Air Baltics har sin största hubb hemma i Riga, med en stor mängd flygrutter till och från staden. Det skulle vara miljövänligt ochvi skulle dessutom bli mera oberoende av geopolitiken och oljepriserna. – Under åren har vi noterat hur passagerarantalet ökat på rutten, säger han och tackar Åbo flygplats och flygplatsoperatören Finavia för samarbetet. Karlsson har ungefär 130 Highland Cattle-kor som betar runt om i skärgården. Hon berättar att öns invånare hade hunnit förbereda släckningsslangar vilket gjorde att räddningsverket snabbare kunde komma igång med släckningen när man kom till platsen. Rajupaja opererar runtom i Finland, men hemma i Åbo är man bland annat bekanta som huvudsponsor av Kuppis ishall som nu bär bolagets namn. Det ser ut att bli bra väder utan för mycket torka nu och då borde jag passa på. Rajupaja, grundat 2014, uppger att cirka 60 personer är fast sysselsatta i bolaget. – Nu skulle vara en bra tid för mig att så ut höfrö här. Om jag bearbetar marken och sår ut nu börjar det växa ut på en vecka
Vi hittade brister som väcker bekymmer, säger Tassila. Då får bostadsägaren ett protokoll över bristerna som övervakas. RÄDDNINGSVERKENS PARTNERSKAPSNÄTVERK Subutex-liga fastnade i tullen – misstänks ha fört in droger för miljonbelopp via flyg Tullen undersöker en brottshelhet där en organisation förde in det narkotiska läkemedlet Subutex från Frankrike till Finland. När förundersökningen blivit klar går ärendet vidare till åtalsprövning vid Södra Finlands åklagardistrikt. Tidigare har det främst varit rumänska medborgare som sålt läkemedlen i gatubilden, men nu börjar det sprida sig mer till finländska medborgare också, säger han. En av de allmännaste bristerna i brandsäkerheten är att brandvarnarna inte fungerar. Om eventuella brister som kommit fram i självutvärderingen inte åtgärdas görs en riktig brandsyn på plats. Ifall de inte åtgärdas leder det i sista hand till hot om tvångsutförande eller till att vite utdöms. Med brevet om plikten att skicka in en självutvärdering av brandsäkerheten kommer en handbok som ska svara på frågor som kan uppstå. Läkemedlen infördes till Finland i vanlig passagerartrafik och bara i år tros ligan ha fört in tabletter till ett värde som uppgår till 1,8 miljoner i gatuhandeln. Räddningsverket kommer på besök om eventuella brister inte åtgärdas. Tullen misstänker en femmannaliga för olovlig införsel av Subutex, till ett värde av cirka två miljoner euro. Då meddelar räddningsverket vilken tid de är på väg, precis som innan systemet med självutvärderingar infördes. Självutvärderingsblanketten påminner hushållen om att ha koll på brandsäkerheten och hjälper räddningsverket att veta vilka hus som behöver granskas. SUBUTEX. I och med att räddningslagen ändrades i början av året är bostadsägaren nu ansvarig för brandsäkerheten i stället för den som bor i bostaden. RÄDDNINGSVERKET genomför också slumpmässiga granskningar samt brandsyner hos de hushåll som inte skickat in självutvärderingsblanketten. Det innebär att husbolagen nu behöver övervaka att allt är i skick i samtliga lägenheter i huset, och att de har rätt att gå in i hyreslägenheter för att kontrollera detta. TULLEN. – I fjol åkte vi runt och kontrollerade ifall hushållen hade fungerande brandvarnare. BESLAGEN AV narkotiska läkemedel har ökat stort under årets första halva. TULLEN SUBUTEX. – Om det visar sig finnas brister i brandsäkerheten kan vi ringa hushållen för att se till att de åtgärdas eller så kan vi komma på brandsyn. Drygt hälften skickar in blanketten innan den första tidsfristen löpt ut och efter påminnelser ligger siffran på kring 85–90 procent. Tullen har hittills beslagtagit mer än en halv miljon läkemedelstabletter – mer än under hela fjolåret totalt. I ÅR SKICKADES brev om självutvärdering enbart till småhusägare, men de kan också skickas till ägare av höghuslägenheter. Tullen har under förundersökningen beslagtagit sammanlagt 19 929 Subutex-tabletter. HANDBOK. Fem personer är misstänkta i fallet. Ett annat krav är att det måste finnas tillräckligt många brandvarnare placerade runtom huset. Räddningsverket skickar årligen ut brev till de hushåll som granskas. Kurirerna som reste med flyg förde in narkotikapartierna från Frankrike till Finland via Belgien, och narkotikan var gömd i kurirernas bagage. – Vi misstänker att organisationen fört in minst 60 000 Subutex-tabletter vid sex olika tillfällen i år, säger tullöverinspektör Janne Kallio. Vi försöker uppdatera handboken så att den ska motsvara det som folk undrar om. – Men det är också fortsättningen på en trend som har pågått i Finland i flera år, då försäljningen av narkotiska läkemedel ökar. Det kan vara fråga om att de inte har batterier eller att de är urladdade. Räddningsverkets handbok kan användas som hjälp då man fyller i självutvärderingsblanketten. Vid förundersökningen är fem personer misstänkta för brott, en finländare och fyra utländska medborgare. Det har varit väldigt uppskattat att vi håller koll på säkerheten så här, berättar Petri Tassila, riskhanteringschef vid Egentliga Finlands räddningsverk. Tassila säger att det som är relaterat till personsäkerheten är det viktigaste. Därtill är det viktigt att se till att det finns en nödutgång från andra våningen om en sådan finns. – Ändå kommer det en del frågor och många vill nog bara försäkra sig om att de gör utvärderingen rätt. Robin Sjöstrand robin.sjostrand@aumedia.fi » » Fem personer är misstänkta i ett fall där en liga förde in läkemedlet från Frankrike till Finland. ÅU NYHETER ONSDAG 10 JULI 2024 4 Nu ska 5200 hushåll i Egentliga Finland utvärdera sin brandsäkerhet Senast nästa måndag ska 5200 hushåll i Egentliga Finland skicka in en självutvärdering av brandsäkerheten i sina småhus. Enligt Janne Kallio beror det här delvis på att passagerartrafiken har ökat igen efter pandemin. Undersökningen utreder också andra narkotikapartier som organisationen har fört in i Finland. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi » » Det är oroväckande vanligt med defekta brandvarnare. Så här ser tabletterna ut. I SJÄLVUTVÄRDERINGEN ingår allt från att kontrollera brandvarnare till att se till att adressnumret är synligt för räddningsverket och att det finns en stege upp till taket för sotaren
Roos tipsar om att det lönar sig att komma i tid och undvika tidpunkter då det finns speciellt långa köer. – Det blir jobbigt då man inte kan räkna med att komma hem i tid. Förutom det finns nu även tysta utrymmen där man kan jobba i lugn och ro eller ringa samtal. – De nya utrymmena gör det möjligt att ordna undervisning och arbeta på olika sätt. Under högsommaren är pressen på färjtrafiken hård. KUSTFLOTTAN. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi » » Renoveringen av Kustflottans strandkasern i Pansio i Åbo är klar. Kustflottans strandkasern i Pansio har genomgått en renovering som började i november förra året. Svaret var ungefär att så här går det, det är bara att svälja det, säger hon. Den blev full, och i stället fick hon vänta på färjan hem ända till klockan 16.35. Till exempel har klassrummen flyttbara mellanväggar så att man antingen kan ha ett stort rum, eller göra det till två eller till och med fyra mindre rum, säger Ilkka Saari, kundansvarig vid Försvarsfastigheter. – Jag vet inte om det handlar om nonchalans eller inkompetens, säger hon. VÄNTETIDEN BLIR SPECIELLT svår med en barnfamilj. Hon skulle ta färjan som gick hem till Långnäs på Rosala-Hitis-sidan klockan 15. – Man får planera om hela dagen med mattider och annat helt enkelt. I KASERNEN delar kvinnor och män samma utrymmen, men om man som kvinna till exempel inte vill dela logement med män kan man få ett eget rum. Situationer undersöks endast om det har kommit flera negativa kommentarer om läget. Om man inte ryms i färjan gör det också att till exempel dagispersonalen måste bli på jobbet senare för att vakta barnen. Granlund tycker att det skulle vara skäligt att ge barnfamiljer gratis förkörsrätt på färjan. Det är ingen ny sak som det är frågan om, säger han. Sammanlagt kan nu 62 beväringar bo i kasernen. ÅU NYHETER 5 ONSDAG 10 JULI 2024 Passagerare fick vänta när färja lastades ineffektivt – ”Nonchalans eller inkompetens” I måndags tvingades Anette Granlund vänta en och en halv timme på färjan Aurora som trafikerar RosalaHitis och Kasnäs. Man kan ju förstå ifall färjan är full, men nu var den inte det. LASTNING. – Vi litar på vår personals arbete och har stabila rutiner. Det var Granlund som tog kontakt med Finferries. – Det var inte ett vänligt bemötande. Renoveringsprojektet kostade 3,9 miljoner euro. Pasi Roos berätatr att stora fordon kan orsaka utmaningar på färjorna. ALLTID KAN BILHYLLAN inte användas. Det är endast Sterna som ibland trafikerar Pargas–Nagu, Aurora som trafikerar Hitis–Kasnäs, Falco som trafikerar Korpo–Houtskär–Norrskata och Aura som trafikerar Iniö– Gustavs som har billhyllor. NU UPPFYLLER byggnaden de tekniska och funktionella kraven för hur en modern kasern ska vara enligt försvarsmaktens arbetsoch inlärningsmiljökoncept. Lilli Vainio lilli.vainio@aumedia.fi » » Anette Granlund och Johan Santalahti väntade på nästa färja till Hitis i över en timme. Vi förvarar också vår utrustning på ett helt annat ställe än där beväringarna sover, för att säkerställa att inomhusluften är bra och för att de ska kunna bo så säkert som möjligt, säger Saari. BYGGNADEN ÄR från 1940-talet och har senast renoverats på 1970-talet. Hon tycker det skulle vara tid att ta itu med problemet. Ofta har man istället ökat färjans kapacitet genom att öka på längden och bredden. I måndags måste jag släpa ut två sovande barn ur bilen för de kunde inte vara där i den här hettan. – Man kunde använda lite mera spelöga då man lastar färjan. – Hela färjans kapacitet nyttjades inte. Enligt passagerarna var färjan Aurora inte lastad effektivt. Då blir man riktigt förbannad. – Ibland finns det så många stora fordon att de inte ryms i mittfilen mellan bilhyllorna, säger han. Både Santalahti och Granlund är missnöjda med kundservicen. ARKIV/ EMMA STRÖMBERG Kustflottans kasern i Pansio renoverades – togs i bruk i måndags I höstas påbörjade man renoveringen av Kustflottans strandkasern i Pansio i Åbo. Roos säger att det inte förekommer regelbundna kontroller av lastningen. De nya utrymmena togs i bruk av rekryterna som ryckte in i måndags. FÖRSVARSMAKTEN. Granlund har också hört om andra liknande fall på färjan, men har inte själv varit med om samma sak tidigare. Enligt dem var färjan inte effektivt lastad. Enligt Roos är det svårt att undvika problemet. Även han har hört om liknande fall, men har inte själv varit med om det tidigare. Nu är reparationerna klara och kasernen togs i bruk av rekryterna som ryckte in måndagen den 8 juli. Då kan den helt enkelt inte användas, säger Pasi Roos, säkerhetsoch trafikdirektör på Finferries. – Ofta finns det stora fordon som inte ryms under bilhyllan. Bilhyllor finns inte på alla färjor. Just på grund av den stora presssen skulle Santalahti önska på en högre kapacitet på färjan under sommaren. PÅ ANDRA VÅNINGEN gjordes också ett rum om till ett logement för 8–10 personer. – Just den här färjan som går klockan 15.00 är alltid proppfull, säger han. Bland annat har den första våningen har fått nya klassrum och simulatorrum, och på den andra våningen har man bytt ut tekniksystemen och fönstren. OCKSÅ JOHAN SANTALAHTI blev på stranden och vänta vid samma tillfälle. Med sig hade hon sina två unga barn, varav den yngsta endast är lite över en vecka gammal. Enligt henne var lastningen inte effektivt gjord då en av bilhyllorna på färjan inte användes. Man vet att pressen är stor den här tiden på sommaren, och kön går att se på långt håll. Det var tre bilar som blev på stranden i onödan, säger Granlund. – Luftkonditioneringssystemet har förnyats helt och hållet. JOHAN SANTALAHTI PÅ FINNFERRIES
– Vi driver ännu på att Nagu borde få en strölund och den här platsen skulle kunna vara en lämplig plats. Strölundar är oftast områden som är mer naturenliga än en minneslund. 2016: gör Turunen lämnar in initiativ om en separat strölund i Klockstapelbacken i Nagu. Kapellrådet beslutar gå vidare med frågan . 2018: Turunen lämnar in en namninsamling med över 280 namn som understöder strölundsinitiativet. Vi hoppas också att minneslunden ska inrättas som planerat och att den inte faller bort i den nya helhetsplanen, säger Auer. •. kaplan Terttu Laaksonen. Alla planer ligger på is i väntan på en helhetsplan för kyrkogården. 2011 lämnade hon in det första initiativet till församlingen för en minneslund på Nagu begravningsplats. – Svaret blev att det inte finns behov av en minneslund i Nagu eftersom det finns en i Pargas. Jim Karlsson informerar på kapellrådets möte att minneslundsfrågan behandlats i kyrkorådet och att den bordläggs eftersom minneslunden anses höra ihop med hela Nagu kyrkogård som ska få en ny helhetsplan. – Vi vill också att det skall finnas en plats i Nagu där de anhöriga får vara med då askan strös ut. En strölund är det mest ekonomiska begravningssättet, både för församlingen och för de anhöriga. Ärendet remitteras. INGA SVAR. För Nagu begravningsplats del har kartläggningen blivit klar 2021. •. Auer är prästvigd och fast bosatt i Nagu, sitter med i kyrkofullmäktige för andra perioden och har tidigare suttit med i det Gemensamma kyrkorådet. •. » » Anja Turunen och Viveca Auer önskar att Nagu begravningsplats äntligen ska få en minneslund och att en strölund inrättas. 2011 lämnar Turunen in det första initiativet till en minneslund. •. Namn på gravsatta uppförs på en särskild tavla. 2024: Budgetmedel finns reserverade för uppdateringen av kyrkogårdsplanen för Nagu kyrkogård. Planen är beställd av gemensamma kyrkorådet och behandlas 2015. DE SENASTE ÅREN har Viveca Auer hjälpt Turunen att driva frågan vidare. – Enligt kyrkolagen ska församlingarna lyssna till församlingsmedlemmarna i ännu högre grad än förr. Teologiskt sett är en strölund inget problem. Men sedan dess har inget hänt, säger Turunen. •. Ingen strölund finns inom Pargas kyrkliga samfällighets område. •. •. Minneslund: en särskilt avgränsad plats på en kyrkogård för diskret och anonym nedgrävning eller spridning av aska efter kremering. Vi vandrar vidare till Klockstapeln intill kyrkan där Auer och Turunen föreslår att en strölund kunde inrättas. Men man vill bli begraven där man bor. kaplanen Terttu Laaksonen (t.v.) TUULI MERILÄINEN. 2015: Saatsi Arkkitehdit gör upp en plan över begravningsplatsen som omfattar en minneslund inne på kyrkogården. – Det är vanligare att man frågar efter möjligheten att strö askan i havet. – Samma år förordnade Kapellrådet för Gemensamma kyrkorådet att planen förverkligas i sin helhet. Anja Turunen (i mitten) och Viveca Auer hoppas att minneslunden äntligen ska tas upp i den nya planen över Nagu begravningsplats. Turunen har varit fast bosatt i Nagu sedan millennieskiftet. Två år senare tryckte hon på igen eftersom inget hände. TUULI MERILÄINEN Så här har processen gått •. Finns på kyrkogården i Pargas. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Minneslund och strölund •. Två diskussionstillfällen om minneslunden ordnas för församlingsmedlemmarna. Jag hann redan sända ut tackbrev till alla som engagerat sig i processen. Processen som pågått i över 13 år har stannat upp eftersom minneslunden de senaste åren väntat på en helhetsplan för Nagu begravningsplats – en plan som låter vänta på sig. – Ärendet med gravgårdsplanen för Nagu begravningsplats går vidare under hösten då gravgårdsplanen uppdateras. UTANFÖR KYRKAN träffar vi på t.f. Initiativet stötte på motstånd, bland annat hos den dåvarande kyrkoherden, och Kyrkorådet ville inte ha en strölund utanför kyrkans murar. TURUNEN FORTSATTE att jobba för saken och 2015 verkade det som om en minneslund äntligen skulle bli verklighet då Saatsi arkkitehdit gjorde en plan för begravningsplatsen med omliggande områden där en minneslund ingick. FIN PLATS. Alla vill inte ha en kistbegravning eller en urna och gravsten. Här kunde det finnas en minneslund om inte beslutsfattandet och verkställandet inom församlingen skulle vara så långsamt. 2019: har kapellrådet frågat efter en lägesrapport gällande minneslunden. Kapellrådet förordar att planen ska förverkligas i sin helhet 2016. På en begravningsplats borde alla begravningsformer vara möjliga, inte bara kistbegravning, säger Turunen. Han säger att det i Nagu finns möjlighet till begravning i kista eller urna. •. På Nagu begravningsplats besöker Anja Turunen och Viveca Auer en gräsplätt intill kyrkomuren med utsikt mot kyrkans klocktorn. •. ÅU NYHETER NAGU ONSDAG 10 JULI 2024 6 Lång process för minneslund i Nagu – första initiativet togs redan 2011 Det finns ett behov av platser där man kan placera askan efter en avliden, inte minst i Pargas där drygt 70 procent av de döda kremeras. På begravningsplatserna läggs urnorna i gravar reserverade för detta på skilda områden för urngravar eller i annan grav på begravningsplatsen. Här tillsammans med t.f. Ledningen har enligt förvaltningschefen signalerat att det finns ”stora svårigheter med en lösning i Klockstapelbacken” men ingen redogörelse för vilka svårigheterna är. Februari 2013: Gemensamma kyrkorådet, som är det beslutande organet gällande ärenden inom begravningsväsendet, behandlar initiativet som lämnats av Turunen och konstaterar att det redan finns en minneslund i Pargas och att det inte finns behov av en i Nagu. •. Då ÅU lyckas få tag på Jim Karlsson, fastighetschef för Pargas kyrkliga samfällighet, konstaterar han att det är sällan någon frågar efter möjligheten att strö askan i en strölund. Strölund (eller askgravlund): Till skillnad mot vad som gäller för minneslund har de anhöriga rätt att närvara vid nedgrävning av aska. Tidigare inrättade församlingarna i första hand minneslundar, men numera är strölundar vanligare eftersom de anhöriga får delta då askan strös ut i en strölund. Mars 2013: Gemensamma kyrkorådet inväntar Nagu kapellförsamlings utredningar om en eventuell minneslund varefter man fattar beslut i frågan. Kyrkorådet vill inte att en strölund inrättas utanför kyrkogårdens murar. Hon understöder planerna på en minneslund och en strölund vid Nagu kyrka. 2020: har arbetet med att kartlägga kyrkogårdarna i skärgården inletts. Här framför klockstapeln hoppas Turunen och Auer att en strölund kunde inrättas eftersom de anser att platsen passar utmärkt för det. Anhöriga får inte kännedom om var askan nedsatts eller spridits eftersom gravsättning i minneslund i regel sker utan anhörigas närvaro. Det är en vacker, lite undanskymd plats med direkt utsikt mot kyrkan
Landslagsmatcherna spelas också mer sällan vilket gör att det känns speciellt att få vara med. Axel Kouame akterseglade också ett par motståndare innan han lade upp för Nzoko. Siffrorna 3–0 efter 2–0 i halvtid lämnar inget utrymme för spekulationer. – Vi ska kunna ta hem hela turneringen. Sydafrikanen Darren Smith, tillbaka på topp i startelvan, öppnade målskyttet redan efter drygt två minuters spel. – Förberedelserna börjar ordentligt först när man går på flygplanet och ska åka iväg – då är man redo att spela. Vi fortsatte att skapa chanser och i dag utnyttjade vi dem också tillräckligt ofta för att kontrollera hem matchen, sade målskytten Smith till tv-kanalen Ruutu efter slutvisslingen. Efter en stark insats i turneringen i Tallinn känner sig spelarna redo för Europamästerskapet.. – Som anfallare betyder det förstås mycket att göra mål. Lite träning ännu i dag och sedan är vi redo att kämpa om segrarna, instämmer Bredenberg. . Ligajumbon FC Lahti hade inte mycket att hämta då man på måndagen gästade FC Inter i Åbo. Ingen av motståndarna är för svår, säger Bredenberg. Senast då Darren Smith med ett hårt skott ner i främre hörnet gjorde 3–0 var matchen packad och klar. Nu är laget redo inför nästa stora utmaning, nämligen europeiska handbollsförbundets EHF Championship i Kosovo som inleds på lördag den 13 juli. Helt obevakad inne i boxen var det ingen större konst för honom att förpassa Timo Stavitskis precisa passning upp i nättaket. Mats Lundberg Förberedelserna börjar ordentligt först när man går på flygplanet och ska åka iväg – då är man redo att spela. I praktiken handlar det alltså om B-EM. Vi ska också se till att ta bättre beslut när vi har en man mer på plan. – Vi ska undvika att göra tekniska fel, för man blir hårt bestraffad av onödiga misstag. Samspelet, inte minst med Axel, fungerar utmärkt just nu, säger Smith. Det är ändå lite nervöst redan nu, säger Kronberg. – Mitt mål är att försöka utvecklas ännu mer och att förhoppningsvis stiga upp till herrlaget, säger han. Det är ett laddat och fokuserat lag som på tisdagen samlades för ett träningsläger i Samppalinna bollhall i Åbo. Mot ett så tamt motstånd som Lahtis för närvarande är, var det riskfritt att fortsätta gå på offensiven. Sammanlagt är fem ÅIFK-spelare med i landslaget. Andra halvlek blev mer en formalitet då gästerna inte över huvud taget var förmögna att hota hemmalaget. Tillsammans med Jean (Botué) har vi en bra konkurrenssituation som sporrar oss att hela tiden bli bättre. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi » » Finlands juniorlandslag i handboll ser positivt på sina chanser i EHF Championship som inleds i Kosovo i helgen. Aaron Kronberg LINN SCHÖNBERG LINN SCHÖNBERG ÅIFK-REPRESENTATION. REDO FÖR EM. På söndag med avspark klockan 17 spelar Inter borta mot Ekenäs IF. ÅU SPORT 7 ONSDAG 10 JULI 2024 ÅIFK-spelare laddade inför Europaturnering – ”Vi är redo för att kämpa om segrarna” För en vecka sedan tog herrarnas U20-landslag i handboll en stabil turneringsseger i Baltic Sea Cup i Tallinn, då de besegrade Estland, Lettland och Litauen utan problem. INTERS DOMINANS belyser skottstatistiken i halvtid, 9–0 varav sex bollar var på mål. Genom den klara segern passerade Inter IFK Mariehamn och är nu första lag under mittstrecket. SPELARNA ÄR osäkra på hur motståndet i EM-turneringen kommer att vara, men de tror ändå starkt på sina chanser. Axel Kouame assisterade också till denna fullträff med en vacker djupledsboll. – Jag tycker att vi är klara för turneringen. UNDER TRÄNINGSLÄGRET gäller det att finslipa det sista inför mästerskapet. Ligajumbon blev en munsbit för målhungrigt Inter FOTBOLL. Aaron Kronberg, Liam Ranta-aho och Emil Bredenberg är tre av dem. Där deltar tolv länder som inte kvalificerat sig för egentliga EM ,som spelas i Slovenien. . Det är den sista förberedande träningen innan resan till Pristina i Kosovo. Inter hade fått den smakstart laget behövde och tuppkammen hos hemmaspelarna växte. Vi tränade på det redan i Estland och då fungerade spelet bättre, men vi kan ännu förbättra oss på den fronten, säger lagets huvudtränare Andreas Rönnberg. Vad behöver ni träna på inför turneringen. Killarna menar att tempot är högre i landslagsmatcherna och att spelet ser annorlunda ut. För Liam Ranta-ahos del är drömmen på god väg att gå i uppfyllelse, då han i augusti flyttar till Danmark för att fortsätta karriären i KIF Kolding. ATT SPELA i landslag är ärofyllt, och kraven är högre än när man spelar på klubbnivå. Hur förbereder ni er mentalt inför ett så här stort mästerskap. ÅU pratade med ÅIFK-spelarna Liam Ranta-aho, Aaron Kronberg och Emil Bredenberg för att kolla läget inför mästerskapet. Med tiotalet minuter fram till paus dubblade sommarens komet Djoully Nzoko ledningen då han med 16-åringens fart i benen sprang loss från sina bevakare. Vi visade att vi kunde slå dem, så då ska vi kunna vinna nu också, fortsätter Kronberg. ALLA TRE siktar på att fortsätta spela handboll på hög nivå och bli professionella handbollsspelare i framtiden. Det blev en ensidig tillställning som de blåsvarta dikterade från första till sista spark. – Tre av lagen i EM är samma lag som vi mötte i Estland. – Stämningen i laget är bra tack vare våra tre vinster i Tallinn, så det känns nog väldigt bra just nu, säger Ranta-aho. Avståndet upp till Haka är sex poäng, så det blir ändå en grannlaga uppgift att nå övre slutserien på de matcher som är kvar. – Det blev mycket lättare för oss efter det tidiga målet
– Med Falla blev det mycket att göra och röra för besökarna. – Jag har funderat på att bli skolfarfar. BLAND MINNEN från Sagalund som rotat sig extra djupt hos Kujala nämner han storsatsningen Elsa Beskows sagostig i mitten av 90-talet. Frågorna och kommentarerna är ganska långt de samma, säger Kujala. – Gällande guidejobbet är det svårt att hitta nya vinklingar. Även om digitalisering enligt Kujala diskuterats flera gånger, till exempel så att guidning kunde fås genom en QR-kod, syns digitaliseringens framfart inte ännu i Sagalund. I pensionsåldern pratas det mediciner, sjukdomar och ork. Han värderar också upplevelsen att få visa upp en gammaldags skoldag gång på gång. GAMMALDAGS SKRIVSTIL. ÅU träffar honom en vanlig arbetsdag i Vreta skola – Kimitoöns första folkskola, men som numera är en del av Sagalunds museum. Det händer mer under en längre tid än förut. Att få bjuda på en gammaldags skoldag i rollen som den stränga lärare är en av de upplevelser vid Sagalunds museum som Jarmo Kujala kommer att minnas länge. Jarmo Kujala i rollen som den stränga läraren. I LÄRARROLLEN. Precis som jag själv har gjort någon gång. 8-åriga Roosa Lehto och hennes mamma Ilona Lehto från Helsingfors får smaka på en gammaldags skoldag under sitt förstagångsbesök i Sagalund. Här står den mänskliga kontakten fortfarande högt i kurs. I SKOLA FRÅN FÖRR. Här håller den stränga läraren till och här kan man se utställningarna ”Fångad av kameran” och ”Nattens drottning”. Och förstås lever hans stora intresse för teater vidare. Men om man umgås med unga kan man kanske hållas i tiden. Kujala trivs fortfarande bra med sitt jobb och känner vemod, men konstaterar att ett jobb ändå är ett jobb. Det här är Kujalas sista sommar i museets tjänst: Vid årsskiftet går han i pension. – Då hade jag nog hjärtat i halsgropen, men hon förstod situationen! Plötsligt avbryts ÅU-intervjun. – Tar du mössan bort här i skolan! Mamma också. Det är något i rösten, som inte ens behöver höjas, och i det respektingivande framträdandet som har den önskade effekten. ÅU NYHETER KIMITOÖN ONSDAG 10 JULI 2024 8 Jarmo Kujala lämnar Sagalunds museum efter 30 år Jarmo Kujala är för många känd som den stränga läraren i Vreta skola vid Sagalunds museum, men där har han också axlat roller som Axel Oxenstierna, Farbror Blå, gårdfarihandlaren, påsaryssen och drängen Anton. De lever i en annorlunda värld, som kan vara svår. Ett alldeles speciellt minne blir förstås dagen då Sagalund besöktes av president Tarja Halonen. – Fast museiområdet är det samma är Sagalund större än någonsin. Kujala går in i sin roll som den stränga läraren och 8-åriga Roosa Lehto och hennes mamma Ilona Lehto rycker till av tillsägelsen. Kanske en äldre kan ha något att ge. Det var då han hade rollen som Farbror Blå och en hel sagovärld byggdes upp i museiparken. Kujala vill också nämna det 10-åriga barnkulturcentret vid museet som gjort att verksamheten för barn blivit mer systematisk och planerad. Sagalund blev en plats där man får göra och ta del av. VI GÅR VIDARE till att prata om Sagalund och utvecklingen här. I Sagalund kan man även den här sommaren pröva på att skriva med riktig bläckpenna under den stränga lärarens vakande öga. Vad ska du fylla dina pensionärsdagar med. Vidare har Kujala lovat att utföra vissa arkivjobb för Sagalund efter sin pensionering. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Minnet av då han som Axel Oxenstierna vägrade hälsa på president Halonen har stannat kvar. Han är också den som i sitt trettio år långa värv vid museet byggt upp otaliga utställningar samt fungerat som guide och arkivarie. Gällande Sagalunds museiområde ser Kujala inte så stora konkreta förändringar under sin tid, frånsett Falla gård som flyttades till Sagalund för cirka tio år sedan. Kujala mötte presidenten i sin rollfigur Axel Oxenstierna (rikskansler och friherre) och kunde därför inte underlåta sig att hälsa på presidenten. VRETA SKOLA
Utställningen presenterar ett urval fotografier bland de tusentals som finns. Det finska uttrycket ”metsänpeitto” lutar suggestivt åt en plats medan ”skogstagen” antyder ett tillstånd. Huvudpersonen Ingrid vet inte om något annat sätt att leva, men hennes mormor berättade om en annan tid då man förhöll sig annorlunda till naturen. Där presenteras våra trädslag, folktron kring dem exemplifieras i grafiska berättelser, i ett härligt åskådligt presens som serien är så bra på. Mest känd är Elis Carlsson ändå för sina porträtt. Teatern var hennes värld. Signaturen ACS återkommer i ÅU varje onsdag. Utställningens namn kommer från att Weman kallades Nattens drottning, eftersom hon levde upp på natten, ofta med sina gäster som hon bjöd in till Blåa Hallen i Villa Sagalund. Enligt ryktet får de duscha, medan övriga stadsbor får sköta renligheten så gott det går med de knappa vattenransonerna. Skildringen där kretsar kring Ella, en ung kvinna som kommer ifrån sin familj under det ödesdigra skogsanfallet som slår sönder samhället. Bilderna är plockade ur Sagalunds samlingar och omspänner tiden mellan 1910och 1940-talet. – Weman var också författare och aktiv inom Kimito Ungdomsförening. I pensionsåldern pratas det mediciner, sjukdomar och ork. Under gruppens vandring händer underliga saker. Jarmo Kujala Skogen är bästa berättaren I Linnea Kuuluvainens debutroman ”Metsän peitto”, som kom ut tidigare i år, sägs att invånarna i Portsa hör till de privilegierade i Åbo. ACS REDO FÖR BAD. I ROMANBERÄTTANDET är det traderade en effektiv tändvätska. Romanen utspelar sig i framtiden, 2084. Jag börjar läsa för att jag är nyfiken på skönlitteratur som gör naturen till en självständig aktör, och nyfiken på vad man tar med sig av de klassiska dystopierna i framtidsprosan i dag. Barn får komma till bara under kontrollerade former, inte inom kärleksrelationer. ROMANEN anknyter till föreställningen att människor kan bli skogstagna, tappa bort sig temporärt eller för evigt, narrade av skogens väsen. Utvecklingen mot det har börjat redan 2060, det är romanens andra tidsplan. Han har haft en fördel i sin vana att jobba med arkiv och känner till Sagalunds samlingar. De är spännande hoptvinnade. Hon deltar i en exkursion i den farliga skogen, där syftet är att uppdatera viktig kunskap, avgöra om man kan överta den (igen) och göra den till bostadsområde. Där placerar författaren Sari Peltoniemi skogsmagin i en nutida tonårings liv, huvudpersonen Jouni genomgår en kris. Han blev tillfångatagen av de röda trupperna, men några fotografier hade han hunnit skicka hem till Kimito innan hans glasnegativ förstördes. Kujala har fokuserat på vissa teman som sommar, skärgård, människor, fordon och arbete. Den är skapad av Sanna Hukkanen (illustratör) och Inkeri Aula (kulturantropolog) och utkom på serieförlaget Arktinen banaani. ”Metsän peitto” är en roman som motiveras av tidens miljöoch klimatintresse. 2018. Som just för den tveksamheten fascinerar. Slutsats 2024: skogen är alltjämt bästa berättaren. Och handlingsspåren är lika spännande, särskilt projektet som Ingrid ingår i. Enligt Kujala blev ett tjugotal av Wemans verk publicerade, främst diktsamlingar och pjäser. Den förstnämnda har Kujala jobbat ett år med att sammanställa. Deltagarna medicinerar profylaktiskt för att motverka skogens onda påverkan. Börjar man rota i finskans talesätt och språkbilder kring skogen blir man garanterat dragen djupare och djupare in bland betydelsers överlappningar och perspektiv. Både ”Fångad av kameran” och ”Nattens drottning” hittas i Vreta skola. Plats och personer är okända.. SPECIELLT INTRESSANTA och vågade tycker han Elis Carlssons bilder från Viborg (1917–1918) är. Karlsson gjorde då praktik vid en fotoateljé då inbördeskriget bröt ut. NATTENS DROTTNING handlar om en annan för Sagalund bekant personlighet, nämligen Adèle Weman. I år har det gått 180 år sedan Weman föddes. Ett av fotografierna som kan ses på utställningen. I utställningen finns smakprov ur Wemans (”Parus Ater”) författarskap, info, porträtt, samt bilder ur Wemans egna album som inte varit utställda förut. ”METSÄN PEITTO” är en dystopi, men har drag av fantasy. Föreställningen och det sakliga kan korsa varandra i samma ord, härligt och gäckande, som skogen själv. ÅR 2084 är Åbo en isolerad diktatur. Jag ber Kujala plocka fram sina favoriter ur utställningen. Han lyfter fram några stycken, bland dem ett foto från 30-talet på två kvinnor och en man i baddräkter i vattnet vid en strand. Hon var Vreta skolas första lärare och museets grundare Nils Oskar Janssons kollega. Men om man umgås med unga kan man kanske hållas i tiden. – Utställningen kan förmedla en tidsbild och stämningar även till dem som inte känner personerna på bilderna, säger Kujala. Andra städer tros också vara muromgärdade småstater, ifall de finns kvar. Här finns övervakningen, ojämlikheten, kvinnokontrollen. Jag är nyfiken på skönlitteratur som gör naturen till en självständig aktör. Emilia Örnmark EMILIA ÖRNMARK Kujalas sista utställningar finns i Vreta skola Jag har funderat på att bli skolfarfar. Som förstärkning finns en förankring i samisk kultur. Och Ingrid förstår att historierna som hennes mormor berättat måste vara sanna, ett motstånd uppstår i henne. Och som man i skogen möter nya och nya träd, ramlar jag över en ungdomsbok från 2011, ”Kuulen kutsun metsänpeittoon”. Det blir också ett litet foto av en karl – eller är det en kvinna. ÅU 9 ONSDAG 10 JULI 2024 KOLUMN & NYHETER Jarmo Kujalas sista omfattande utställningar är nu aktuella i Sagalund ända fram till Oskarsmarknaden innan jul. Naturen verkar också tänka och agera som helhet, och den är inte välvillig. Det är för att skogen blivit aggressiv som muren kommit till. Folkloren fungerar som skräckelement, och jag är inte lika härdad som målgruppen, blir skraj och somnar med lampan tänd. – Den är så modern på något sätt, säger Kujala. Skogen där utanför bebos av hotfulla väsen, författaren har vävt in en del folklore om skogen. Men boken ”Metsänpeitto”(där titeln är ett sammansatt ord), är en grafisk framställning om skogsfolklore och har själva förmedlingen som mål. Den berättas likt en teveserie, så att handling och personskildring hela tiden är hopflätade med en jämn intensitet. Vidare blir det en rolig maskeradbild av Gunnar Sandvik, ett barn som Elis Carlsson skickligt fångat i leken och en bild av den första revyn på Wrethalla 1956 (”Nu kommer kometen”). Hon upptäcker att hon är gravid, det betyder att hon är illa ute. Hur tidsplanen relaterar till varandra anar läsaren snart. Den presenterar fem lokala fotografer: Elis Carlsson (Kimito), Gunnar Sundvik (Västanfjärd), Elvira Fredriksson (Dragsfjärd), Victor Meller (Skinnarvik) och Hugo och Bertha Fagerstén (Hitis). Det är hett och torrt, Åbo är omgivet av en mur, skild från det övriga landet
ÅU KNEP & KNÅP ONSDAG 10 JULI 2024 10 Krysshalvan Lösningen publiceras nästnästa lördag. Vid frågor om inslagen på sidan, kontakta korsord@bulls.fi Barnkryss Lösningar Sudoku Su pe rlä tt M ed el Barnkryss Krysshalvan Sudoku Vid frågor om inslagen på sidan, kontakta korsord@bulls.fi
Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 80 år gamla.. ÅU 11 ONSDAG 10 JULI 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. I år fyller ÅU 200 år. Vad var likt och vad var olikt
moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser 15 12 18 21 19 22 21 23 23 23 21 24 11/ 12/ +9/ 12/ 10/ 10/ 12/ 11/ 23 22 23 21 24 23 21 24 2 3 3 4 4 3 3 Tor 21 20 21 19 21 22 23 24 Fre 19 20 21 21 23 22 22 24 Lör 22 23 24 21 26 23 23 25 Sön 25 23 24 20 23 22 21 23 Russarö 18 W 8 Utö 17 SW 7 Kumlinge 20 SW 5 Åbo +12cm Föglö +10cm Hangö +7cm Amsterdam 26 1 Aten 37 1 Berlin 29 4 Bryssel 28 1 Budapest 4 Dublin 13 5 Frankfurt 30 1 Köpenhamn 20 1 Larnaca 35 1 Las Palmas 25 1 Lissabon 26 4 London 19 1 Madrid 30 1 Malaga 27 1 Mallorca 29 1 Moskva 30 1 New York 33 1 Oslo 21 1 Paris 25 1 Prag 28 1 Reykjavik 11 1 Rhodos 31 1 Rom 32 1 S:t Petersburg 23 1 Stockholm 21 4 Tallinn 21 1 Venedig 31 1 Warszawa 29 1 Wien 31 1 Zürich 28 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Närmast i nordöstra Österbotten kan några regnoch åskskurar förekomma. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. 10 dagen före publicering. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Inkl. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Inkl. Temperaturen är mellan 18 och 25, i Norra Lappland mellan 12 och 18 grader. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Åbo 2024. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. Den västliga vinden är mesta svag eller måttlig. På dagen är det klart eller halvklart, i landets norra del halvklart eller mulet. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. ÅU VÄDER & SERIER 13 ONSDAG 10 JULI 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 995 1000 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Till utlandet tillkommer portokostnader. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Susanna Landor Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. Inkl. wind m/s Det är mest uppehållsväder. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden
Chaufförerna är av den åsikten att jobbet är ett kundbetjäningsyrke, och att bemötande spelar roll. Cirka fyrtio chaufförer uppger att passagerarna inte hälsar alls. Vissa kommer långt ifrån, till exempel brukar en familj komma från Frankrike varje sommar. I KAFÉET SÄLJER flickorna bland annat bakverk, kaffe och te. ÅU rättar Alina och Tilda tar över Café Kardemumma på Hitis Ända sedan de var små har systrarna Alina och Tilda Rak hjälpt till med att driva Café Kardemumma på Hitis i Kimitoöns skärgård. Det menar cirka 900 av de busschaufförer som svarat på Biloch Transportbranschens Arbetarförbund AKT:s enkät. Vi vill också att glassen ska vara närproducerad, och det är Jymys glass som produceras i Aura. I år tar de över verksamheten och ska själva driva kaféet under sommaren. BAKVERK OCH GLASS. Man lär sig mycket om allt från prissättning och beställning till utbud och kundservice. Vi har liksom aldrig vetat om något annat än att jobba på kafé. I morgon: Nelly, Ellinor, Nora, Elli, Eleonora, Leonora, Noora, Nelli, Eleonoora. Majoriteten säger att passagerarna hälsar för det mesta. ATT FOLK hälsar upplevs enligt » » Resultaten från en färsk enkät visar att det har betydelse att passageraren hälsar när man kliver på bussen. Stjärnan i utbudet är ändå lösglassen, som de noggrant valt ut under vintern. På menyn kommer det att finnas glass med smakerna choklad, lakrits och vanilj. FÄRJA. ÅU SOLSIDAN ONSDAG 10 JULI 2024 14 4.21 22.50 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 4.21, ner 22.50, i morgon upp 4.23, ner 22.48. Det är också roligt att träffa kunder och höra varifrån de kommer. Det var vi själva som föreslog det, säger Alina Rak. Namnsdagar i dag: Saimi, Saima. Yle Åboland: Stella får kafé i sommar trots allt. – Vi är båda intresserade av att driva kafé och tyckte att det kändes som en spännande idé att ta över verksamheten. TIDIGARE HAR flickorna arbetat med att diska, baka, servera kunder och stå i kassan. Det är trevligt när någon märker att jag inte är en maskin, lyder ett av enkätsvaren. ALINA RAK ÄR femton år gammal och Tilda Rak är tolv. – Det känns bra då man bemöts som en människa. Det känns lite nervöst att vi ska driva det själva, men vi har ändå varit med så länge så det känns naturligt, säger Alina Rak. ALINA RAK Undersökning: busschaufförer uppskattar att passageraren hälsar De flesta passagerarna hälsar, och det har en betydelse för chauffören. Kaféet grundades redan innan de föddes. ENLIGT fackförbundets pressmeddelande hälsar ungefär två tredjedelar av passagerarna varje gång eller för det mesta. – Kaféet har funnits i hela mitt liv, och vi har jobbat där varje sommar. Färjan Stella som går mellan Korpo, Norrskata och Houtskär får ett kafé i sommar trots allt, rapporterar Yle Åboland. Enkäten besvarades alltså av över 900 chaufförer. Den resterande tredjedelen hälsar då och då. – Det är ett väldigt givande jobb. På kaféet säljer flickorna bland annat hembakade bullar, andra bakverk och glass. De har alltså redan erfarenhet av allting som krävs för att driva ett kafé. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Sommarmötet på Norrskata hålls i år den 14 juli och inte den 17 juli som det stod i lördagens tidning (6.7.24). – Vi har valt att sälja glass av märket Jymy, eftersom de har ett stort utbud av vegansk och laktosfri glass. Förutom det kommer flera andra smaker att rotera, bland » » Systrarna rak tar officiellt över efter sin mamma: ”Vi har aldrig vetat om något annat än att jobba på kafé”. – Jag hälsar inte på kaffebryggaren, men nog på den som kokar kaffet, säger en annan svarande. Kaféet ska öppna redan på onsdag. Det är företagaren Kim Fredenberg, som också sköter Kittuis camping, som tar över kaféet efter att den tänkta företagaren enligt Yle aldrig dykt upp
22.45 Dokument utifrån: Barnen som pressas att bli elitidrottare. 18.00 Finska tullen. Jakso 6/17. 23.30 Arman under Polstjärnan. 18.00 Ögonblick från Svalbard. JIM 9.00 Lejongrottan USA. 8.50 Hemmagympa med Sofia. 23.00 TV4Nyheterna. 9.05 Urheiluradio. Jakso 5/10. 20.00 Cleo löser fallet. 9.00 Strömsö 2020. 11.37 Lappland. 14.00 X3M Eftermiddag. 21.35 Trendikästä, ei kiitos! 22.10 Audiotaiteen oppilastöitä: Missä on poissa. 12.10 Kalle Haatanen: Helsinki juhlii. 13.30 Klassinen kattaus. 0.10 Yellowstone. 14.00 Sinkkuillallinen. 8.45 Tilde. 19.22 Näst sista ordet: ”Jag befruktar det värsta” – så här har vi försökt låta smarta och misslyckats. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 14.10 Moderni perhe. 9.54 Andrum. 13.10 Ruokamatkalla USA:ssa. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 10.30 NCIS: Hawai’i. 16.30 Yle Uutiset alueeltasi. 11.30 Stugor. 19.30 Sommarlov. 10.00 Trendikästä, ei kiitos!: Kotihoito ja kotikoulu: trendien vastaista kasvatusta. 17.10 Kaikki on Kaliforniasta: Miksi skeittaus syntyi länsirannikolla. Gershwin: Summertime (Anne-Sophie Mutter, viulu, ja André Previn, piano). 10.35 Musiikkikamari. 20.00 Frendit. 7.15 Lilla Tvåan. 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk. 6.50 Lilla Tvåan. 11.31 Yle Nyheter Pohjanmaa. 17.55 Below deck Mediterranean. 21.00 Q&AI: ”Istället för att du googlar dina symptom, kan AI föreslå en diagnos” – så här påverkas vården av AI. 7.59 Yksi on hyvää seuraa. 2.05 Brittien ökyimmät myyntikohteet. 13.45 Vintiöt. 7.10 Urheiluradio. 17.25 Vega Musik. 11.25 Sinkkulaiva. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 14.00 Sommar med Ernst. 23.00 Remppa vai muutto UK. 19.00 Lyxfällan. 20.00 Remppa vai muutto UK. 10.33 Radio Suomen Päivä. 18.02 Radio Suomen Kesäspesiaali. 17.30 Maarit nälkää ja rakkautta jakso 8. 11.19 Tavastland 11.22 Birkaland. Paula Jokimies. 16.00 En plats i solen. 7.53 Ykköskolumni. Illan mittelössä testataan, ovatko staycationit tuttuja landeille ja tietävätkö landet Vuoden Markku -palkintoa. 11.33 Radio Suomen Päivä. 15.02 Kulttuuriykkönen: Uudet kirjat kertovat ulkopuolisuudesta Japanissa. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 3.20 Panttilainaamo. Jakso 31/47. 11.00 Riston Valinta. 18.20 Charlie och Lola. 9.10 Neljän tähden illallinen. 13.20 Idrottsgymnasiet. 8.20 Grön glädje. 19.15 Aftonandakt. 11.25 Mellersta Finland och södra Savolax. 11.00 Fynda, fixa och sälj. 22.05 Urheiluradio. 23.40 Yöklassinen.. 23.00 NCIS: Los Angeles. TV3 7.55 Pacific Blue. 18.15 Fåret Shaun. 7.22 Ella, Oscar och Hu. I rollerna: Keira Knightley, Matthew Macfadyen, Brenda Blethyn. Att födas till kung. 23.15 Elokuva: Metsästäjä ja talvinen taistelu. 11.28 Yle Nyheter östra Finland. 15.30 Farmi Suomi. 20.55 Larva. 10.25 Wheeler Dealers. 7.45 Lilla prinsessan. 14.00 Lejongrottan USA. 8.26 Athleticus. TV4 11.05 Privatdetektiverna Shakespeare & Hathaway. 9.50 Gammalt, nytt och bytt. 17.10 Vera. 8.15 PAW Patrol. 16.13 Radio Suomen Kesäradio. 10.45 Mickes träbåt. Hannu-Pekka Björkman esittelee valon ja pimeyden maalarin Mathias Grünewaldin ja hänen mestariteoksena Isenheimin alttaritaulun. 12.03 Sommar i Svenskfinland. 21.00 Solsidan. 13.00 Puutarhan pelastajat. 22.00 Kanaler, båtar och kärlek. 18.30 Musiikkia parrasvaloista. Jakso 8/24. 0.15 Atlantens årstider. 15.50 Top Gear. 17.50 Radio Suomen Ilta. Jakso 5/9. 22.00 Fotboll: EM EM. 7.33 Lilla Tvåan. 15.00 Annan herkulliset leivonnaiset. 18.35 Hartaita säveliä. 7.55 Museoiden mysteerit. 15.09 Arkivfilmer: Med radion på stadion. 21.50 Merisää. 11.34 Norra Finland. Humphreyn Mary-täti tulee kylään ja osuu näkemään paikallisen liikemiehen murhan. 8.23 Namnsdagsgratulationer: 10.7. 14.00 Museoiden mysteerit. 15.30 Tennis: Wimbledon. 10.02 Radio Suomen Päivä. 16.00 Yle Uutiset ja sää. Del 54 av 100. 14.03 Vega Eftermiddag. 21.00 Robin Hood. 19.00 Kyllä nolottaa. 22.35 Ääniversumi. 0.00 Fotbolls-EM 2024: Studio. 18.40 Faster With Finnegan. 16.09 Vega Eftermiddag. 20.02 Sää. 12.15 Maatilan pelastajat spesiaali. 11.02 Radio Suomen Päivä. 23.24 Vega Musik. 11.16 Sydvästra Finland. 17.06 Yle Nyheter från din region. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 0.00 Vänner. 11.00 Supernova. 6.50 Aamuhartaus. 1.00 Koti koiralle UK. 10.30 Simpsonit. 10.00 Täydellinen kesä. 21.55 Radio Suomen Ilta. 1.20 Allt om porr. 18.35 Kvinnor på karriärstegen. 21.00 Elokuva: Harriet. 11.35 Svenska truckers. Jakso 3844. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 22.15 P3 Dokumentär: Bedragaren och dubbelmorden. 17.10 Urheiluradio. 16.33 Radio Suomen Kesäradio. 21.00 Yle Uutiset. 7.25 Yles morgon. 15.00 Yle Uutiset. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 14.30 Yle Uutiset alueeltasi. 20.00 Stadi vs. 20.00 Yle Uutiset. 13.50 Mickes träbåt. 20.00 TV4Nyheterna. 18.00 Nyheter. 19.00 Rapport 19.15 Lokala nyheter 19.19 Sportnytt 19.25 Kronprinsessan Victorias fond: Att ta makten i sitt eget liv (R) Svenskt reportage från 2023. 1.05 Tack Gud jag är homo. 13.14 Mitt afro och jag 13.17 Ny film: Namnet skämmer inte mannen 13.35 Design 3000 med Kasper Strömman 14.05 Sami Yaffa Sound Tracker 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 16.00 Damernas paradis i Milano 16.45 Ordet är mitt 17.00 Det bästa från Sodankylä 17.11 Historia för människor med dåligt minne 17.25 En tvättäkta lantis 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 Pettson och Findus 18.12 Fias älvor 18.17 Steffi 18.30 Från villebråd till måltid 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.45 Genjägarna lär dig mer 20.00 Makten 20.55 Vi folket med tilltro 21.00 Kaustby musikens vagga 22.00 Kino: No bears 23.45 Makten 21.00 Kaustby musikens vagga. 7.10 Muumilaakson tarinoita. 12.01 Nyheter. 9.10 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. 11.03 Sommar i Svenskfinland. 4.05 Asunnon metsästäjät. Uutiset ja sää radiossa. 23.15 Beck: Flickan i jordkällaren, forts. Merisää. 11.10 Yle Nyheter Nyland. 21.00 Världens natur: Skandinaviens kust (R) 21.50 Naturdagboken (R) 22.00 Aktuellt 22.25 Sportnytt 22.40 Bakom varje man 23.05 Arvinge okänd – Norge 23.50 Österbottens hjältar (R) 0.20 Livet är kort, konsten lång – filmen om Åke Göransson. 18.40 Regnbågsstadens hjälte. 21.00 Yle Uutiset. 15.44 Historien om Sverige. 10.30 Från buse till bästis. 10.00 Christoffer Strandberg Show. 0.00 Sinkkuillallinen. 9.00 Nyheter. 8.10 Vegetasaurier. 19.05 Radio Suomen Kesäspesiaali. KUTONEN FI 6.20 Arvokaman etsijät: Klassikkoautot. 19.02 Urheiluradio. Jakso 11/24. 11.20 Autopajat kuntoon. 15.00 Pelastajat. 17.35 M niin kuin musikaali: Reeta Vestman ja Tuukka Leppänen, oletteko laulajia vai näyttelijöitä. 9.30 Österbottens hjältar. 13.00 Bytt är bytt. Kansansäv. 21.00 Elokuva: American Pie Luokkakokous. 7.55 Rawdah drömmen om att bli modell. TV5 FI 6.10 Maanteiden Sankarit. 6.53 Lille Sten. 8.00 Fåret Shaun. 23.02 Yöradio toiveiden yö. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 7.13 Radio Suomen Aamu. 8.10 Dinoranchen. 10.00 Specialpolisen Hamburg. 15.35 Radio Suomen Kesäradio. 12.30 Lyxfällan. 2.45 Trucking hell. 14.35 Med livet i händerna. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 9.05 Muistojen bulevardi. 1.20 Komediaklubi. Jakso 8/9. 9.00 Yle Uutiset. 10.00 Nyheter. 7.35 Mumfie. Jakso 8. 11.15 Från villebråd till måltid. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Fotbolls-EM 2024: Studio Svenskt sportmagasin från 2024. 18.00 Pelastajat. Jakso 7/9. Jakso 10/22. 18.55 Radio Suomen Kesäspesiaali. 11.00 Trucking hell. 8.10 Asunnon metsästäjät. 18.03 Sommarpratare: Baba Lybeck. Jakso 3/10. 8.55 Unelmahäät. 21.41 Vega Musik. 18.35 Greta Gris. 13.03 Vega Eftermiddag. 11.00 Nyheter. 3.05 Nyhetstecken. 6.55 Kandidaterna. 10.20 Ett liv på havets villkor. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 11.00 Kauniit ja rohkeat (R) 11.30 ARPA.FI 12.30 Viisi miestä viikossa (R) 13.00 Ostoskanava Myori.fi (R) 13.45 Ex-Onnelliset (R) 14.40 Aarrepaja UK (R) 15.35 Hudson & Rex (R) 16.30 Masked Singer Suomi (R) 17.30 Kauniit ja rohkeat 18.00 Emmerdale Jakso 9676. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 22.30 Gränsbevakarna Australien. 7.55 Greta Gris. 21.05 Universum. 15.15 Utanför gränslinjen. Del 1 av 3. 15.52 Radio Suomen Kesäradio. 13.00 Finlands auktionskung. 20.30 Skattjägarna (R) Dansk antikvitetsserie från 2016. 21.00 Fotbolls-EM 2024: Studio. 7.45 Tipo. 6.00 Bing 6.05 Sunny Bunnies 6.15 Smurfarna 6.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 6.50 Tobot Galaxy Detectives 7.00 LEGO Friends Historier från Heartlake 7.25 Lego Ninjago 7.35 Sonic boom 7.50 Tara Duncan 8.00 Garden rescue 9.00 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 10.00 Millionaire holiday home swap 11.00 De rika och de fattiga 12.00 Onnenarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.25 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 15.25 Kommissarie Rex 16.25 Baka med Anna Olson 16.55 Onnenarpa 17.00 Garden rescue 18.00 Syke 19.00 Finlands auktionskung 20.00 Krogarna i kondis, Gordon Ramsay! Kocken i kris. 16.45 Yle Nyheter på lätt finska. 7.05 Hurjimmat minieläimet. 11.45 Ring min agent! 12.40 Vera. 15.02 Radio Suomen Kesäradio. 2.15 Mökin rakentajat. 21.34 X3M Nonstop. 6.55 Hej Jycke. 21.00 Diili. 17.00 X3M:s bästa. 18.00 Yle Uutiset. 20.30 Halv åtta hos mig. Lande (R) Jakso 8/14. 15.50 NCIS: Hawai’i. 22.00 Yle Uutiset ja sää. Jakso 3. 18.05 Petronix. 19.20 Hej Jycke. 16.00 Suomen surkein kuski. 20.00 Stadi vs. 23.00 Yle Uutiset. 6.55 Kirpputorikisa. 15.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.50 Gabbys gård. 11.00 8 minuter. 7.20 Kokkikisa ruokakaupassa. 14.00 Yle Uutiset. 0.30 Rapport. Burrell. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 17.45 Gold Rush Kultakuume. 17.55 Skogshistorier: Myrorna. 21.12 Radio Suomen Ilta. 3.50 Jay Lenon autotalli. 17.30 Espanjan rajavartijat. 21.00 Huvila & Huussi. 8.36 Hemma hos oss. 21.00 Charterfeber. 18.50 Merisää. 14.05 Grön glädje. 8.10 Urheiluradio. 19.00 Marko & Irma. 7.34 Mauno. 9.11 Radio Suomen Aamu. 16.00 X3M Sommarsnack: NICLAS PISS. Jakso 12/27. 20.15 Djurvärldens smartaste genier. 20.20 Jag blev pappa (R) Finsk dokumentärserie från 2023. Även 13/7. 0.35 Vi obehöriga. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 12.50 En tvättäkta lantis. 21.00 Nyheter. 11.41 Resmål ur Egenland. 6.00 Karin och Carl Larsson (R) 7.00 Historieätarna (R) 8.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia 11.20 Musikmakarna (R) 12.35 Livet i Fagervik (R) 13.20 Svenska tv-historier (R) 13.35 Allsång på Skansen (R) 14.35 Kärlek kostar kilon (R) 15.05 Drömslottet (R) 15.55 Antikrundan (R) 16.55 Stolthet och fördom Brittiskt romantiskt drama från 2005. 19.40 Top Gear. 16.39 X3M Throwback. 2.15 Autopajat kuntoon. 9.35 Masterchef USA. Jakso 14/26. 19.55 Unelmahäät. 14.30 Matkoja maalauksiin oppaana Hannu-Pekka Björkman: Valon ja pimeyden maalari. 15.00 Yle Uutiset. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Radio Suomen Aamu. 7.00 Greta Gris. 15.00 Onnela. 19.00 Nyheter. 15.00 Gränsbevakarna Kanada. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 15.30 Dox: Barnmorskorna i Myanmar 17.00 Rapport 17.05 Möte med – jiddisch (R) 17.20 Jag blev pappa (R) 17.30 Graviddagboken: I väntan på dig (R) 17.45 Jakttid (R) 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Mamma och jag (R) 18.35 Nyhetstecken 18.45 Uutiset 18.55 Oddasat 19.00 Världens historia: Trettioåriga kriget (R) 19.50 Bakom brottet (R) 20.00 Graviddagboken: I väntan på dig Finsk dokumentärserie från 2022. 15.00 Sveriges mästerkock. 11.13 Sydöstra Finland. Paula Jokimies. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 19.10 Biet Maya. 18.00 Sinkkuillallinen. 22.00 The Real Housewives Suomi. 20.20 TV4Vädret. 6.59 Yksi on hyvää seuraa. 13.00 Nyheter. 19.00 Arman och femtioårskrisen. 0.00 Nattklassiskt. 16.10 Faunin iltapäivä. 8.40 Bluey. Joku hengittää koko ajan niskaan. 20.30 Pirjo. 17.00 Simpsonit. 7.50 Merisää. 5.20 Kärlek kostar kilon. 9.55 Elokuva: Love Takes Flight. 3.00 Uusi elämä etelässä. 7.53 Radio Suomen Aamu. 1.10 Blue lights. 16.10 Urheiluradio. 8.45 Undercover boss US. 14.02 Radio Suomen Kesäradio. Love Bites -restaurangens unga ägarpar är i kris, för mannen som jobbar som kock kan inte kontrollera sin ilska i köket. 15.50 Veneilysää / Kesäradio. 16.00 Trucking hell. 9.30 Gold Rush Kultakuume. 0.00 Nattklassiskt. (R) Jakso 1/14. 4.00 Simpsonit. 7.30 Heja! Heja! Billy Bilsson. 22.00 Alert: Missing persons unit. 21.05 Tuntematon Baltia. 1.15 Maatilan pelastajat spesiaali. 17.00 Yle Nyheter 17.00. Opet vastakkain. 12.45 Väderoch sjörapport. 14.52 Yksi on hyvää seuraa. 23.40 Elokuva: Mamma Mia! 1.50 Espanjan rajavartijat. 16.55 Ingvar Lindqvist-dagen 2024. 8.55 Octonauterna. Även 11/7. semifinal. 20.03 Ordet läcker: Gå. 19.35 Kokobäng: Musik 2024. 16.00 Yle Nyheter och sport. Dagens viktigaste nyheter. 23.35 Murder Island (R) Jakso 4/6. 8.35 Arvokaman etsijät. 19.30 Kungen och jag (R) Svensk dokumentärserie från 2023. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 12.55 Radio Suomen Päivä. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 19.45 Superhjälteskolan. 14.42 Levande arkiv: Sommarköket: Rökning. 9.10 Sää. 10.00 Med bil genom Sydamerika. 7.52 Vad i all världen. 5.50 Merisää. 1.00 Vilse i Skottland. 13.00 Tuntematon Baltia: Liettuan ja Puolan yhteinen taival. 9.30 Omringade av vatten: Rosala Bengtskär Örö. 14.33 Radio Suomen Kesäradio. 21.03 Dokumenterat: Den mytomspunna fontänorgasmen. 16.50 The mentalist. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 18.05 Panttilainaamo. 21.00 Murha paratiisissa Jakso 5/8. 10.03 Sommarpratare: Baba Lybeck. 17.28 Yksi on hyvää seuraa. 17.55 Grand designs: House of the year. 12.00 Huvila & Huussi. 10.00 Puutarhan pelastajat. 20.03 Radio Suomen Kesäspesiaali. 19.00 Emil i Enånger och maskinerna. Studio inför kvällens semifinal. 23.05 The Outpost. 8.00 Simpsonit. 2.20 Skattjägarna. Missä on poissa. 14.00 Nyheter. 14.55 Faster With Finnegan. 14.38 Kommande: Kalle Träskalles pensionat. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 16.50 Novosti Yle. (Englanti) (sov. 7.15 Charlie och Lola. Jakso 8. Lande. 13.35 Charterfeber. 15.03 Vega Eftermiddag. 8.24 Lilla Tvåan. 8.25 Pyjamashjältarna. 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.20 8 minuter 18.30 Omringade av vatten: Suuri Jänkäsalo i Saimen 19.00 Historia: Bilderna från Mauthausen 19.53 Resmål ur Egenland 20.00 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.55 Sportrutan 21.05 A-studion 21.40 Sagor om sjöarna 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 22.01 Separation och skilsmässa 22.55 Gaialand 20.00 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet. 12.45 Merisää. 2.05 Simpsonit. Anderson vs. 1.25 LEGO Masters Australia. Ibert: Markkinaparaati (Ranskankielisen Sveitsin orkesteri/Neeme Järvi). 15.00 Nyheter. 15.05 Pappa kan nog 15.33 Ilosaarirock 2024 video 15.35 Människornas parti 16.05 Den stora keramiktävlingen 17.00 Lilla Tvåan 18.00 FM-ligan i boboll, Manse PP Pesäkarhut 20.30 Pirjo 20.45 Euro 2024 i fotboll: Ett sammandrag av matchen (9.7) 21.15 Euro 2024 i fotboll: Studio inför en semifinal 21.50 Fotboll: Euro 2024 23.55 Euro 2024 i fotboll: Studio efter en semifinal 0.15 Euro 2024 i fotboll: Ett sammandrag av matchen (10.7). 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Täydellinen kesä Jakso 8/14. 12.40 BBQkilpailu: Flay vs. 20.00 Nyheter. 8.29 Pok och Mok. 3.05 Hamptonin luksuslukaalit. 8.13 Radio Suomen Aamu. 6.45 Min lillebror. 0.35 Olet mitä syöt. 14.40 Below deck Mediterranean. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Denver. Jakso 7/12. 18.50 Iltahartaus. 11.35 Sommar i Svenskfinland. 19.02 Urkuyö & Aaria: Wesendonck lieder Tukahdutettu rakkaus. 1.40 Gränsbevakarna Australien. W.A. KUNSKAPSKANALEN 16.15 Sett 2024. 3.10 Ghost adventures. Liettuan ja Puolan yhteinen taival. 12.00 Bottenhavet: Den vilda skärgårdens puls. 22.00 Yle Vega. 11.00 Remppa vai muutto UK. 12.00 Salatut elämät. 7.16 Simon. 19.05 Sjungelungarna. 22.00 Beck: Flickan i jordkällaren. 16.55 Arvokaman etsijät. 19.55 Vänner. 5.50 Antikrundan. 12.10 Urheiluradio. 12.00 Wika! Den evigt unga diskodrottningen. 12.48 Ilosaarirock 2024 video. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Pitääkö olla huolissaan. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 10.7. 8.00 Nyheter. 17.13 Radio Suomen Ilta. 1.50 Möte med – meänkieli. 18.55 Viidakon tähdet. 7.57 Lilla Tvåan. 18.05 Ny i flocken. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 21.02 Urheiluradio. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Moonraker James Bond börjar utreda det mystiska fallet med en rymdfärja som kapas under färden och kommer tillverkarföretagets ägare, Hugo Drax, på spåren. 17.00 Remppa vai muutto UK. Jakso 10/10. 20.00 Finlands auktionskung. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Kojsagor. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 13.02 Kesäheila. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 20.30 Pyjamasklubben. 19.51 Vega Musik. 12.13 Radio Suomen Päivä. ÅU RADIO OCH TV I DAG ONSDAG 10 JULI 2024 16 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 22.00 Nyheter. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 8.00 Norman. 8.50 Sagor om fjällen. 11.45 Kirpputorikisa. 19.00 Koti koiralle UK. 2.50 Sportnytt. 0.30 Finska tullen brottslingar på spåren. Programledare: André Pops. Jakso 7/12. 23.35 Sipoon herttua 0.40 Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 1.20 Au pair i Sydafrika. 14.05 Mökin rakentajat. 21.00 Världens natur: Skandinaviens kust. 19.30 Övergivna byggnader. 7.10 Aamusoitto. 23.10 TV4Vädret. 13.25 Tösen från Muhos