Öppet 10–11.9.2022: Lördag 11–19 Söndag 12–16 Boka även bastu & jacuzzi Även uthyrningsrum Välkommen! Biodling pop i Åboland Sidan 6–7 NINA BJÖRKMAN Karin Gottberg jobbade på Klosterbacken i maj 1976 då drottning Elizabeth II och prins Philip kom på besök. 10 september 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. Årgång 199. MILJÖ Sidan 3 Vattnet ovanligt lågt nu Efter yrande förra veckan säger bussbolag att skolrutten präntats in. Lätt att komma. Med hiss eller trappa. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hansas hjärtligaste apotek! Hansatorget 2. 36. vån. SIRKKALA SKOLA Sidan 4 Nu ska bussen hitta rätt JOHAN BACKAS Hon trivs på Kårkulla Sidan 8–9. Nummer 175. ÅBO Sidan 2 Keramiker minns drottning En orsak är mindre vatten i Östersjön, en annan är vattentillströmningen genom sunden i Danmark
Men det finns förstås mycket annat att tänka på i dagens världsläge. Det enda var att vi inte skulle ta initiativ till något samtal. Drottning Elizabeth, född Elizabeth Alexandra Mary Windsor, blev 96 år gammal. I keramikverkstaden jobbar den då 25-åriga Karin Gottberg. – Egentligen var det inget speciellt med besöket, men visst var det skojigt att träffa henne. 2022 TAUNO AHLFORS/ÅBO AKADEMIS BILDSAMLINGAR TAUNO AHLFORS/ÅBO AKADEMIS BILDSAMLINGAR TAUNO AHLFORS/ÅBO AKADEMIS BILDSAMLINGAR 1976. Drottning Elizabeth II och prins Philip guidas runt på Klosterbacken av museichef Knut Drake. » » Keramikern från Sjundeå minns drottningens besök i Åbo. 1926 – 8.9. De åt också middag på Gullranda med president Kekkonen som värd.. Enligt medieuppgifter var kronprins Charles, hans son prins William och drottningens andra tre barn, prinsessan Anne, prins Andrew och prins Edward på plats i Balmoral då drottningen dog. DÖDSBUDET från i torsdags kom inte som någon överraskning för Gottberg. Karin Gottberg är keramiker i Sjundeå. – Hon har ju haft stor sammanhållande inverkan på sin omgivning, så det är säkert mycket som förändras nu. Allt var noga förberett och man hade putsat upp alla fasader och byggt upp kulisser längs vägen hon skulle gå så att allt skulle se bra ut. Bland annat hade de gamla trähusen i Kaskisbacken fått ny målarfärg. Drottningen stannade i verkstaden i några minuter innan hon gick vidare. PRIVAT PÅ BESÖK. – Hon log och såg intresserad ut, men hon frågade inget. Hon studerar psykologi och biologi vid Åbo Akademi och har drejandet som en kär hobby, en hobby som senare blir hennes levebröd. GOTTBERG minns hur alla var engagerade och koncentrerade inför besöket. MARTTI PUHAKKA/ÅBO MUSEICENTRAL Drottning Elizabeth II avled fridfullt på slottet Balmoral i Scottland på torsdagseftermiddagen. Elizabeth II 21.4. Annars skulle vi bara jobba på som vanligt och låtsas som om hon inte var där. – Det var lite av ett spektakel. I maj 1976 sommarjobbade hon på Klosterbacken då drottning Elizabeth II kom på besök. I dag bor hon i Sjundeå där hon har egen keramikverkstad. De bodde ombord på fartyget Britannia som låg ankrat i Åbo hamn. – VISST var vi nervösa inför drottningens besök, men vi hade inte fått några särskilda direktiv på hur vi skulle uppföra oss, inga bugningar eller nigningar eller sådant. På Klosterbacken har förberedelserna inför drottning Elizabeth II:s och hennes makes prins Philips besök pågått i flera dagar och ungefär kvart före fem är det dags för kungligheterna att med museichef Knut Drake som guide göra en rundvandring på området. Drottning Elizabeth II och prins Philip anlände torsdag eftermiddag den 27 maj och lämnade staden fredagen den 28 maj. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Egentligen var det inget speciellt med besöket, men visst var det skojigt att träffa henne. MINNS DROTTNINGEN. Till programmet hörde bland annat besök på Klosterbacken och festmiddag på Åbo slott. ÅU NYHETER LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 2 Karin mötte drottning Elizabeth på Klosterbacken för 46 år sedan Det är en kylig vårdag i Åbo den 27 maj 1976. ”Det var lite av ett spektakel”
TAPIO KEKKONEN SPÄNDA LINOR. – För att en saltvattenpuls ska ske krävs en betydande och långvarig tillströmning inåt från de danska sunden. KRISTOFFER NÖJD. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Vattnet lägre än normalt längs kusten men läget är inte extremt. – Platser där det är grunt från början måste man undvika –40 centimeter är ganska mycket ändå. Holmberg säger att man måste vara extra försiktig vid lågvatten. På Bellevuestranden i Hangö har en sandbank blivit synlig tack vare lågvattnet. – Man ser alla möjliga stenar som man inte annars ser. Allmänt taget är vattenståndet 40 centimeter lägre än i medeltal. MIKAEL KILPI är pensionerad havsfågelforskare i Hangö och har rört sig mycket på både land och hav. – Sådana här perioder med lågt vatten inträffar nu och då speciellt på höst och vår, säger Aleksi Arola, havsexpert på Meteorologiska institutets havstjänster. ÅU VÄSTNYLAND NYHETER 3 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI RESERVERA TID FÖR MUSTNING! VARAA AIKA MEHUSTAMISEEN! Vattenståndet en halv meter lägre ”Man ser alla möjliga stenar” Både i Västnyland och i Åbolands skärgård har det låga vattenståndet noterats och många delar med sig av bilder på sociala medier. HAN HAR NYSS kommit i land från ett uppdrag. Under natten till fredagen var vattnet i både Hangö och Åbo som lägst –49 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattenståndet. Också den senaste tidens högtryck sänker vattennivån vid vår kust – detta i kombination med nordliga vindar som i allra högsta grad har en sänkande effekt på vattenståndet, säger Arola. – Visst är det lågt men jag har nog sett det lägre Jag har dock ingen direkt statistik på det. I allmänhet brukar det vara lägre på våren, säger Holmberg. En som påverkas av det låga vattnet är taxibåtsföretagaren Robert Holmberg i Ekenäs. ÄVEN OM DET kanske inte är så estetiskt med lågvatten på alla ställen är lågvattnet i sig inte skadligt för naturen, säger Arola. Däremot påverkar det människornas verksamhet. – Östersjöns totala vattenmängd är för tillfället mindre än normalt och detta styrs i första hand av vattenutbytet via de danska sunden. Och Kilpi har rätt. På de långgrunda stränderna i Hangö syns lågvattnets följder på landskapet extra tydligt. – Visst är det lågt. Ibland har ett lågt vattenstånd i Östersjön gynnat tillströmningen av salt syrehaltigt vatten från Atlanten. Jag tror inte att det är ett direkt extremfenomen, säger han. VATTENSTÅNDET VID Finlands kust påverkas av den totala mängden vatten i Östersjön, vindoch lufttrycksförhållanden, vattenrörelser i bassängen på grund av tidigare förändringar i vattenståndet och i väldigt liten skala av tidvattnet. Dessa förhållanden är väldigt ovanliga. Detta sker ungefär en gång per år, vilket innebär att det enligt Meteorologiska institutets sätt att följa upp nivåerna inte är helt ovanligt. Vanligtvis rör sig vattnet av och an i sund, säger Arola. Denna danska skönhet ligger mer eller mindre på botten i Södra viken i Ekenäs på grund av lågvattnet. Jag har dåligt minne men jag minns inte när det senast var så här lågt. Jag var nyligen tvungen att ta i land vid grannbryggan i stället då jag inte kom åt rätt brygga på grund av det låga vattnet. – När vattnet är lågt är till exempel farlederna grundare än normalt och risken för att köra på grund med båt i allmänhet större. Också han har noterat lågvattnet. Men det kräver också gynnsamma väderförhållanden. Det finns bryggor som man inte kan anlöpa. MER LAND. Vattenståndet är lågt vid hela Finlands kust för tillfället. PÅ ENSKILDA mätstationer har man ändå inte noterat speciellt lågt vattenstånd eftersom vädret har varit ganska lugnt på sistone. Läget är inte exceptionellt men inte heller helt normalt
Operatören LS-Liikennelinjat Oy (TLO) sköter linjerna, med hjälp av ett par bussbolag. Veckan innan lär en förälder ha tvingats guida chauffören rätt. Skolan finns sedan i fjol i tillfälliga lokaler i Kärsämäki, cirka 4 kilometer nordost om centrum. Att missa en skolbuss är extra problematiskt eftersom den högst kör två turer per morgon. •. PLANERINGSCHEFEN Lauri Jorasmaa vid Åbo stad säger att han inte är medveten om mer omfattande problem med linje 76, och inte heller på linje 79. Enligt uppgifter till ÅU ska buss 76 på morgonen torsdagen den 8 september ha varit fyra minuter för tidig, vilket gjort att åtminstone ett barn missat bussen. Linje 79 körs från Kråkkärret via Svalberga, Hammarbacka, Sirkkala skola, Nummis och Räntämäki till skolan i Kärsämäki. Jag fick kännedom om det här ena fallet, efter vilket vi vidtog åtgärder så att det inte ska ske på nytt. SKJUTSAR SIRKKALAELEVER. Nu hoppas Kurtén att man tagit lärdom, och att chaufförerna har bättre koll. – Chauffören beklagade att det skett. Enligt en förälder ska det även ha hänt att rutt 79 kört fel, åtminstone i våras. Det upprör föräldrar till barn i Sirkkala skola i Åbo. Linje 76 körs från Ilpois via Harittu, Luolavuori, Sirkkala skola, Nummis och Räntämäki till skolan i Kärsämäki. TLO uppger att Jalobus normalt kör linje 76, men att det ibland händer att något annat bolag som man samarbetar med får rycka in.. ELISE KURTÉN SÄGER att hon, och även flera föräldrar, har varit i kontakt med ansvariga för att berätta om problemen – med Föli som ansvarar för kollektivtrafiken, med kollektivtrafikdirektören och Fölichefen Sirpa Korte samt med bussbolaget Jalobus som ingår i LS-Liikennelinjat som sköter de två linjerna. Men de ska ju inte behöva göra det, säger Kurtén. Och åtminstone bland de äldre av dem finns det nog de som säger till ifall bussen kör fel. För att ta eleverna till och från skolan har busslinjerna 76 och 79 skapats. Den kanske största missen ska ha gjorts mitt i förra veckan. De har kört fel, och det har hänt att de frågat barn i bussen hur de ska köra. Men det spelar egentligen mindre roll var den hamnat, för mig räcker det att en buss alls kör fel. Känner du till det. Buss 76 på Kaskisgatan på fredag eftermiddag, på väg mot Ilpois efter skoldagen. – De kan kasta åt bägge hållen, vilket också konstateras på Fölis nätsida. Vi hoppas att linjen nu funkar bättre. Jorasmaa är medveten om fallet förra veckan då en chaufför på linjen 76 körde fel. Men linjerna fungerar inte felfritt, enlig föräldrar som bland annat diskuterat problemen på Facebook. – Om linjerna startat när skolåret börjar så kan det ta ett tag innan alla lärt sig dem perfekt. EN FELKÖRNING uppges ha skett även veckan innan på 76:an, då chauffören enligt en förälder ska ha medgett att hen inte känner till rutten. Jag har åtminstone försökt instruera alla chaufförer. – Nej, jag kan inte svara på det. Men fel inträffar ibland på alla Fölilinjer. SKÄRMDUMP FRÅN FÖLIS SAJT De två skollinjerna •. – Det var en betydande försening, och det är förstås extra viktigt att det blir rätt på skollinjerna, säger Jorasmaa. SIRKKALAS REKTOR Elise Kurtén bekräftar att det funnits problem. Efter det gick vi igenom rutten med alla våra chaufförer så att det inte ska hända igen. Han vet inte på rak arm hur länge det tog innan bussen hittade tillbaka till rutten, men tror att det handlade om ungefär 20 minuter. – En del chaufförer verkar inte ha vetat hur rutterna går. Han känner inte till att bussen i torsdags skulle ha startat för tidigt från starthållplatsen. Jean Lindén 050-3366557 jean.linden@aumedia.fi » » Föräldrar klagar på bussar som kör fel. Den grövsta missen skedde alltså för en dryg vecka sedan då en buss på linje 76 hamnade långt från sin rutt. •. Och problemen sägs fortsätta. Han konstaterar att skollinjerna ju inte körs året om, och att det kan behövas att bolagen och chaufförerna fräschar upp minnet för hur linjerna går då de kör igång igen på höstarna. Då körde buss 76 fel på morgonen, och ska ha hamnat i Kuppis innan den hittade tillbaka mot Peltola och till sin riktiga rutt – med resultatet att den blev kraftigt försenad hela morgonen. •. JEAN LINDÉN LINJE 76. Jalobus lovar bättring efter incident förra veckan. REKTOR ELISE KURTÉN betonar att Sirkkala skola är mycket tacksam över att linjerna skapats. Han säger att man varit i kontakt med Jalobus som normalt kör linjen, och att bolaget vidtagit åtgärder för att se till att alla chaufförer har koll på rutterna. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 4 Bussbolag: Vi har tagit tag i problemen med Sirkkalabussen Skolbussar som kör fel rutt, är försenade – eller tvärtom alltför tidiga. Rutterna bygger på var eleverna bor och är anpassade efter skolans schema. Jesse Jalonen på Jalobus säger att det nog kan spela in. Även detta, att bussar kör före tidtabellen, uppges ha skett fler gånger. De kör normalt två turer på morgonen och två returer på eftermiddagen under skolveckan. När det gäller bussar som ibland lär ha varit 4–5 minuter i förtid påpekar Jalonen att tidtabellerna för hållplatserna under ruttens gång endast är riktgivande. – Det mesta funkar bra, och våra elever är bra på att använda bussarna. Och problem sägs ha funnits sedan i fjol. •. PÅ JALOBUS säger körsamordnaren Jesse Jalonen att han, efter händelsen, talade med chauffören som sagt att hen nog hade kollat rutten men att det ändå blev fel. ÅU FÖRSÖKER nå Fölichefen Sirpa Korte, men hon är på resa och hänvisar oss till planeringschefen Lauri Jorasmaa på Åbo stad. – Barnen berättade att den körde någonstans i Skansentrakten, där den inte alls ska vara. Det ska inte ske, säger Kurtén. Det har även varit en del andra, mindre dramatiska problem, säger Kurtén – men också ett fall där en chaufför missade att en ensam elev fanns i bussen och därför avvek från rutten
– Vi skulle behöva mer egen elproduktion att väga av mot elförsäljningen för att lyckas med det. Samtidigt beslutade man att säga upp tillsvidareavtal med kunder utanför Karleby. Mamman hade testamenterat hela sin egendom åt lillebrodern, 58-åringen fick endast sin laglott. Innan strejken kan endast ett mycket begränsat antal patienter intas för intensivvård. HOVERFELT SÄGER att en öppen försäljning till hela landet tidvis kan leda till en stor tillströmning kunder. Allting är mer eller mindre dyrt just nu, men vi har haft stunder under sommaren och hösten där vi har varit så förmånliga i jämförelse med många andra elförsäljare att vi har fått en snabb tillströmning av kunder. Vd Frank Hoverfelt vid Raseborgs Energi säger att man i nuläget inte har några planer på att säga upp befintliga elavtal. Till slut lyckades den yngre brodern fly och ringa polisen. Den 9 maj kom den äldre brodern till sin avlidna mors lägenhet på Slottsgatan för att gå igenom den egendom som enligt bouppteckningen tillhörde honom. – Vi fortsätter sälja el till våra nuvarande kunder, oberoende av var de är bosatta. Raseborgs Energi har 36 anställda och en omsättning i 20-miljonersklassen. Tingsrätten bedömer därför att motivet till dådet snarare beror på ett starkt hämndbegär än på att brodern skulle ha känt sig ekonomiskt förfördelad. ÅUCS skulle inte kunna behandla patienter som behöver hyperbar syregasbehandling (HBO). Universitetssjukhusen samarbetar tätt för att säkerställa patienternas liv och säkerhet. ARKIV/KRISTOFFER NÖJD 58-åring döms till nästan 8 års fängelse för mordförsök De två bröderna hade haft endast sporadisk kontakt de senaste trettio åren. Från och med måndagen den 12 september kommer dessa patienter att kontaktas av ÅUCS. Bolaget säger att det inte är möjligt att sälja el över hela landet i detta marknadsläge. I praktiken skulle detta betyda följande, skriver Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i ett pressmeddelande: Det skulle inte gå att remittera patienter från sjukhusen inom ÅUCS specialansvarsområde (Egentliga Finland, Satakunta, Vasa och Åland) till ÅUCS intensivvårdsavdelning under tiden 15– 24 september, utan patientvården måste tryggas av andra universitetssjukhus. Nya kunder tar vi däremot för tillfället enbart i Raseborg. När brodern kom till lägenheten gick 58-åringen genast till attack. Från och med torsdagen den 15 september, skulle inga nya patienter tas emot på intensivvårdsavdelningen. Men det något mindre bolaget Raseborgs Energi har inte sagt upp några avtal och enligt vd Frank Hoverfelt har man inga sådana planer i nuläget. ÅUCS är den enda enheten i Finland som kan ge hyperbar syrgasbehandling som är den enda behandlingen som finns för svår dykarsjuka. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Raseborgs Energi har inga planer på att säga upp några avtal. Om strejken blir av måste ÅUCS intensivvårdsavdelning stängas tre dagar. Risken kunde begränsas ännu mer genom att sälja enbart till nuvarande kunder, men vi vill ogärna begränsa raseborgare från vår försäljning, även om de inte tidigare har varit våra kunder. ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 Åbos bredaste sortiment av uteväxter! Fleråriga uteväxter -30% -50% Stamkundserbjudande HÖSTENS BLOMLÖKA R Köp 5 betala för 4 Gäller prisgruppslö k Du kan bli stamkund via vår hemsida eller vid kassan i vår butik Öppettider vardag 9–19 | Lö 9–17 | Sö 10–16 Alakyläntie 2-4, 20250 Åbo | info@viherlassila.fi | viherlassila.fi Rusch efter billig el kan bli problem Karleby Energi tog i början av september beslut om ett pristak på elpriset för Karlebyområdet. På Raseborgs Energi har man diskuterat pristak på elpriserna men tillsvidare kan man inte införa några. ÅBO. Om strejken som Tehy och Super varslat om förverkligas och om skyddsarbete inte finns att få, måste intensivvårdsavdelningen vid ÅUCS stängas. Lillebrodern försvarade sig och båda bröderna fick skärsår av kniven. – Den risken har vi begränsat genom att sälja enbart inom Raseborg, det vill säga till våra ägare. Men vi följer med möjligheterna till pristak och även den politiska diskussionen kring ämnet, säger Hoverfelt. Därför har vi valt att begränsa försäljningsområdet. Med sig hade han en elpistol, en stridskniv, gummistövlar, skyddshandskar, en uppblåsbar simbassäng för barn samt starkt frätande avloppsreningsmedel. – Sedan är det svårt att ordna nya mängder för samma pris. PÅ KARLEBY ENERGI jobbar cirka 100 personer och omsättningen är omkring 100 miljoner euro. Det har stundvis varit mycket svårt för oss att göra prissäkringar på Nasdaq överhuvudtaget, varför vi har svårt att hålla försäljningen helt öppen. BEGRÄNSAR LITE. Dessutom skulle cirka 20 operationer inställas, det vill säga sådana där intensivvård behövs efter operationen. Kim Lund » » Utrustad med kniv, elpistol och ingredienser för att göra sig av med kroppen uppsökte mannen sin lillebor i Åbo. UR TINGSRÄTTENS dom framgår det att brödernas relation hade varit inflammerad i flera år. I NULÄGET NÄR prissäkringarna är osäkra är det med andra ord en för stor risk att hantera försäljningsvolymer som man inte kan förutspå. Detta kan leda till att den mängd el bolaget har säkrat för ett visst partipris säljs slut. TINGSRÄTTEN konstaterar att tillvägagångssättet tyder på ett noggrant planerande och att 58-åringen kom till Åbo i syfte att ta livet av lillebrodern. Domen kan överklagas hos hovrätten. Tidpunkten för strejken skulle bli 20.9 kl. Enligt åklagaren hade han förberett sig på att mörda lillebrodern och göra sig av med hans kropp. Däremot tar man inte emot nya kunder utanför Raseborg. 00.01 till 23.9 kl. Det här hade gjort honom bitter och hatisk mot brodern. 23.59. Därför döms Jukka Antero Ukkonen till 7 år och 10 månaders fängelse för mordförsök. Han ska också betala sin bror drygt 11 000 euro i olika ersättningar. På Raseborgs Energi har man inga planer på att säga upp avtal. – Det finns många vars tidsbundna avtal har gått ut eller går ut som letar efter så förmånliga avtal som möjligt
Men den honungen är besvärlig att slunga, den sitter som knäck i ramarna, säger Friberg. Mer honung föder högre efterfrågan. Honungsskörden blir god i år. GILLAR BIN. Många biodlare vill just därför avsluta säsongen innan ljunghonungen kommer. Här har man fått ta hjälp av värmen i bastun för att göra slungandet aningen lättare. Det var många seriösa blivande biodlare som ville gå på kurs hos Solveig Friberg i somras. NINA BJÖRKMAN. Hon visar på en stor hink med riktigt trögflytande mörk honung. FÖR FRIBERG föddes biodlingen ur hennes stora trädgårdsintresse. I dag har hon femton bisamhällen. EMILIA ÖRNMARK BIKURS. ÅU NYHETER KIMITOÖN LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 6 Rekord i honung hos Solveig Friberg på Kimitoön Tiden för att skörda honung börjar vara över för i år. Man räknar normalt med att ett bisamhälle ger fyrtio kilo honung och det här är första året som Rosendalbina producerar till och med lite mer än så. – En del av sanningen är nog faktiskt att jag gillar surr i trädgården. Solveig Friberg är intresserad av binas roll som pollinerare. För mig är det nog den ekologiska sidan som är intressant – det här är nog ingen lönsam bisyssla! Solveig Friberg » » Allt fler i Åboland vill nu odla bin. Hos biodlaren Solveig Friberg i Rosendal, Kimitoön, är det just nu aktuellt att ge bina sockerlösning som komplement till den honung hon tagit ifrån dem. ENLIGT FRIBERG står kunskap högt i kurs om man siktar på en effektiv och lönsam biodling, utöver att bina ska överleva. Följden blev en bikurs och det första bisamhället, som snart blev två. För mig är det nog den ekologiska sidan som är intressant – det här är nog ingen lönsam bisyssla! säger Friberg och syftar på all den utrustning som krävs. – Det viktigaste är nog att lära sig om hur man förhindrar att bina svärDet är spännande med biodling, man lär sig mera hela tiden. Då klarar de vinterperioden fram till april, då de första videknopparna förhoppningsvis slår ut. Hon fascinerades av surret bland blommorna och blev intresserad av vad som lockar pollinerare. I yrkesvärlden räknas hundra samhällen som en stor biodling. – Det är spännande med biodling, man lär sig mera hela tiden. – Speciellt sensommarhonung kommer det mycket av i år, då det finns mycket ljung. Men många har ju bin för pollineringens skull, för att få större skördar till exempel från bärodlingar
Dahlström skaffade sina två första samhällen under kursen efter en idé om att producera vikingamjöd med egen honung. Vid 4-tiden fick en bilist väja för en älg på väg 110 i Salo. Djuret dog inte i krocken men det uppstod skador på bilen. Samtidigt betjänar det här de producenter som inte har haft möjlighet att öppna sina gårdar för besökare, säger Terhi Löfstedt från MTK, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter i ett pressmeddelande. – Då alla inte har möjlighet att ta bilen till gårdar i närheten är det här en välkommen förnyelse. Lon dog i krocken och bilen fick omfattande skador. Räddningsverket fick rycka ut hela tre gånger under natten mellan torsdagen och fredagen för att ta hand om bilar som krockat med djur på vägarna. Ett lodjur försökte ta sig över vägen men blev påkörd av en bil. mar och hur man förebygger sjukdomar. – Honung fungerar också som smakförstärkare i matlagning, både på sött och till exempel på biffen. Ett annat ord för det här är honungsvin, och det är alltså en alkoholhaltig dryck med en jäsningsprocess. Lokal honung hittar man till exempel via direktförsäljning. Chans att träffa närmatsproducenter i dag TRAFIK. Hon hoppas att konsumenterna hittar de lokala försäljarna, eller åtminstone köper den inhemska honungen i affären. Också älgen klarade sig med livet i behåll men bilen fick så stora skador att Räddningsverket måste larmas. Inga personskador uppstod dock. BICYKEL. Ungefär en timme senare krockade en bilist med en hjort, också på motorvägen, men i S:t Karins. – Det här är ännu på idéstadiet, men visst skulle det vara roligt att göra mjöd av egen honung och sälja den vidare, säger Dahlström. Denna sort är seg som knäck. En krock av det ovanligare slaget inträffade strax efter midnatt på motorvägen mellan Helsingfors och Åbo, i Halikko. Att söta te med honung torde vara bekant för alla, men användningsområdena är mycket fler än så. Närproducerad honung på Kimitoön kan man hitta via de större direktförsäljningsställena och genom Reko, samt på Dalsbruks torg under Närmatsdagen den 10 september. En praktisk kurs i biodling arrangerades av Kimitoöns vuxeninstitut hemma hos Friberg under våren och sommaren, där hon själv lärde sig massor, även om hon också fungerade som assisterande lärare. Träffa ÅU på September Open i Dalsbruk 10.9.2022 REN HONUNG UTAN TILLSATSER. ÅU 7 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 KIMITOÖN NYHETER NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Delta i vårt lotteri där huvudvinsten är två biljetter till Eva Dahlgrens konsert 1.10 i Åbo! Vi lottar även ut 2 stycken ÅU Allt -prenumerationer (6 mån). LJUNGHONUNG. Tolv blivande biodlare deltog, också från Pargas och Åbo. I NÄRMATSDAGEN i Åbo deltar femton närmatsproducenter från Egentliga Finland. Starten för biodlingen har gått relativt bra för Dahlström, men han konstaterar att bina kan hitta på lite vad som helst – som till exempel att börja svärma och bilda ett samhälle till. En del av de medverkande företagen bjuder in besökarna till den egna gården, medan andra ställer sig på torg med sina produkter. Bi-teamet har slagit sig ihop för att spara lite på de investeringar biodling kräver. ATT HA BIODLING som hobby verkar intressera allt flera i Åboland. I SAMBAND MED firandet av Närmatsdagen på lördag (10 september) vill Solveig gärna slå ett slag för närhonung. SOLVEIG FRIBERG gläder sig över det rådande intresset för biodling och menar att efterfrågan ökar i kapp med att fler erbjuder honung och lyfter fram användningsmöjligheterna. De gårdar och företag som deltar i evenemanget hittas på www.närmatsdagen.fi NÄRMATSDAGEN kommer med ett nytt koncept i Egentliga Finland i år. Det bekräftar Titti Edfelt, kursens lärare, som för Pargas del känner till åtminstone två nya biodlare. Bland produkterna kommer det att finnas bland annat kött, bondböna, vitlök, rotsaker, honung, bakverk och bröd. I stället för att kunderna som tidigare har besökt producenternas gårdar, kommer producenterna i år till tätorterna och torgen. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi Poängen med den nationella Närmatsdagen som går av stapeln i dag (10 september) är att köpa direkt av producenten. Besökarna har då chansen att stifta närmare bekantskap med aktörerna på landsbygden. Det kan vara färska råvaror eller förädlade produkter. På Kimitoön blir det Närmatsdag på Dalsbruks torg, där fler producenter ordnar ett gemensamt evenemang. Årets skörd blev 60 kilo honung – det ska nog räcka dels till mjöd, dels till att stilla den honungälskande familjens behov. Lodjur i krock på motorvägen. Den här bicykeln finns vid Solveig Fribergs trädgård i Rosendal. EN AV DELTAGARNA på kursen var Christoffer Dahlström, som hade med sig tre andra familjemedlemmar. – Men så finns det också de som har honung bara för husbehov, säger Edfelt. Vidare är det känt att honung har vissa hälsoeffekter: den sägs kunna lindra flunsa och så har den en läkande och bakteriedödande effekt på sår. I Åbo är det på Gamla Stortorget som Närmatsdagen firas i dag (klockan 12–16). Inte heller den honung som är lite grynig har tillsatt socker – det handlar bara om hanteringen som gör den slät. Just nu är det tid att bekämpa kvalster hos bina. Antalet biodlingar med försäljning på Kimitoön är fem till tio och motsvarande antal gäller också för Pargas. Enligt Närmatsdagens webbplats är 250 objekt i hela landet anmälda till årets temadag. Solveig tipsar om att ringla honung på färska bär och naturell yoghurt och att använda till ugnsrostade grönsaker samt på stekt eller rökt fisk. – Det är mycket sjukdomar som rör sig just nu, säger Friberg, som är glad över den utökade bikunskap hon skaffat sig om till exempel just det här
Vid Kårkullas start på 1960-talet sades det att det bästa för personer med IF var att flytta till Kårkullas vårdhem i Pargas redan i ung ålder. DET VÄXER upp en helt ny generationen av unga med IF. För det är hon väldigt glad, men inte bara för egen skull. – De lever, klär och sminkar sig likadant som sina jämnåriga och är aktiva på sociala medier. FÖR EN DRYG månad sedan fick Norrdahl ta emot utmärkelsen som årets finlandssvenska psykolog. Sedan länge har den övergripande tanken varit att det bästa stället är det egna hemmet. – Jag har haft nytta av dem alla. Det är många psykologer som stannat länge i Kårkulla och det är knappast ett sammanträffande för psykologarbetet här är meningsfullt, säger Norrdahl. Det har jag haft enorm nytta av i mitt Kårkullajobb. Nu styr lagen när det gäller rätten till självbestämmande och delaktighet hos personer med IF. Men hon försöker se livsglädjen och vill skratta med sina servicetagare. – Sedan är det roligt att bygga längre relationer med servicetagarna, skulle jag jobba som skolpsykolog skulle barnen bytas ut efter några år. – Jag gillar sättet att jobba med ett multiprofessionellt team, då kan vi se till att servicetagaren får så god vård som möjligt. Hur framtiden ser ut då samkommunen avslutas vid årsskiftet och respektive välfärdsområde tar över verksamheten vet Norrdahl inte. På den tiden fanns ingen anpassad undervisning utan de gick i vanlig skola. I dag är föräldrarna i allmänhet välunderrättade över vad det finns för stödmöjligheter, och vet också vilka krav de kan ställa på service.. Då talade man allmänt i samhället om utvecklingsstörda, medan den rätta benämningen i dag är personer med intellektuell funktionsnedsättning eller funktionsvariation. I dag är föräldrarna i allmänhet välunderrättade över vad det finns för stödmöjligheter, och vet också vilka krav de kan ställa på service. När hon flyttade tillbaka till studiestaden Åbo från Närpes tänkte hon att hon stannar några år, men blev så tagen av Kårkullas arbetssätt att hon ännu är kvar. JOHAN BACKAS Tidigare kunde föräldrarna känna skam över att ha ett barn med IF, men samtidigt känna en stolthet i att klara sig själva. Hon berömmer också hängivenheten hos kollegerna och vårdpersonalen överlag. När hon gick i folkskolan i Korsnäs hade några av skolkamraterna intellektuell funktionsnedsättning (förkortas IF). NORRDAHL beskriver sig som kunskapstörstig och vetgirig. ÅU INTERVJU LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 8 Humorn är viktig i psykologens arbete I 34 år har Anita Norrdahl varit psykolog i Kårkulla samkommun. » » Kårkullas ledande psykolog Anita Norrdahl möter lidande, sorg och frustration. EFTER ATT HA praktiserat som hälsocentralpsykolog och arbetat ett år på arbetskraftsbyrån som yrkesvalspsykolog var det för Norrdahl ett ganska enkelt val att pröva på arbete i Kårkulla. Under åren har hon studerat vidare till bland annat psykoterapeut, arbetshandledare, sexualterapeut och parterapeut, och gått en längre ledarskapsutbildning. De utgick ständigt från den enskilda mänskan och hennes behov. Jag förstår att organisationen som en stor arbetsgivare måste vara transparent och tåla granskning och kritik, men det har nog stundvis varit tungt med alla negativa skriverier i pressen, säger Norrdahl. Men visst är hon bekymrad över hur långsamt processerna gått i Egentliga Finland. NORRDAHL SER sig själv som en förvaltare av det fina arv som tidigare Kårkullaveteraner utfört, till exempel Lasse Weckroth, Gunilla Sandelin, Britta Holmkvist, Siv Fagerlund och flera andra. Synen på till exempel sexualitet hos personer med IF har förändrats kraftigt under åren och förutsätter ny kunskap. – Det är roligt att Kårkulla får lite positiv publicitet också. Vi behöver mer forskning för att hitta arbetssätt och metoder att jobba med sådana problem hos ungdomar med IF. Som ledande psykolog ingår givetvis en del administrativt arbete och ledarskapsfrågor. – Då lärde jag mig hur jag ska umgås och kommunicera med personer med IF. – Tidigare kunde föräldrarna känna skam över att ha ett barn med IF, men samtidigt känna en stolthet i att klara sig själva. Många utmaningar kopplade till IF lever kvar genom decennierna, men nu är det omgivande samhället något helt annat än vad tidigare Kårkullapersonal var vana vid. Jag insåg hur olika typer av IF kan ta sig olika uttryck hos personer. Stödet ges till hemmet eller i form av korttidsvård. – Tidigare sågs nästan allting med sexualitet hos personer med IF som problembeteende, medan vi nu jobbar för att också den sexuella hälsan hos vår målgrupp ska vara en del av helhetsmåendet. Vi ser tyvärr också hur ungdomar med IF drabbas av sådant som ungdomar i allmänhet kämpar med: självskadebeteende, skärande, ätstörningar, ångeststillstånd och osäkerhet kring könsidentitet. Kårkullas servicetagare kallades tidigare klienter och sedan brukare. MYCKET HAR ändrat sedan 1988 då Norrdahl tog sina första steg i Kårkullas korridorer
Det samma gäller kontinuiteten, att det så långt som möjligt är samma läkare och personal som sköter om dem. Hobbyer: Vuxenstudier, matlagning och bakning, motion i frisk luft, att sluka tidningar och böcker. – Vi ska ännu bättra på skyltningen och kanske också göra i ordning något vedskydd, berättar t.f. Naturstigen, som har fått markeringar i form av gula romber på träden, går upp i skogen nära dasset och leder tvärs över ön till västra stranden där det finns en nybyggd grillplats uppe på klippan med utsikt över vattnet. Den nya byggnaden inspekteras av (fr.v.) Edel Engman, Petri Huovila, Carl-Sture Österman och Henrik Holmström. – En av målsättningarna med Pargas pärlor-projektet är att iståndsätta och sköta vårdbiotoperna samt de skogsmiljöer som finns här på Norrbyholmen, men också på Långholmen, berättar Österman när vi går genom trolsk gammal skog med jättegranar och tallar som han lovar ska få växa vidare ifred. Jag brukar faktiskt ibland ha med mig egna disktrasor i handväskan och byta ut folks om de är stinkande och äckliga. – Projektet har finansierats till hälften med stadens pengar och resten av finansieringen kommer från staten, säger Pargas före detta miljövårdschef Carl-Sture Österman. Vi har bara frågor, men inte just några svar. ENGMAN HAR JOBBAT med lönestöd för Parfix med att bland annat sätta upp dasset och bygga grillplatsen med tillhörande stängsel. ÅU NYHETER 9 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 Humorn är viktig i psykologens arbete Anita Norrdahl •. Aktuell som: Årets finlandssvenska psykolog. •. JOHAN BACKAS – I övriga regioner ser man redan någorlunda hur vår verksamhet kommer smälta in, men här är det nog hemskt oklart. •. •. Nu ska han, tillsammans med handledaren Henrik Holmström från Parfix, ännu se till att de nya infoskyltarna kommer upp på öns sydsida nära bryggan så att man kan se dem genast då man stiger i land. •. Det har sagts att det blir lättare att rekrytera tillräckligt med folk när vi hör till välfärdsområdet, men varifrån skulle den personalen komma. – Det är sällan man ser så stora granar som här, konstaterar Edel Engman och tar fram måttbandet för att mäta omkretsen på en individ som konstateras ha en omkrets på 2 meter. Anita Norrdahl är ledande psykolog på Kårkulla och fick motta utmärkelsen för en dryga månad sedan. Ännu har jag inte hört om någon avdelning som har för många vårdare. Ogillar: Girighet och folk som har stinkande disktrasor. – Jag drömmer också om visionärt ledarskap inom framtidens vårdvärld, där kreativiteten får plats. Dessutom har man röjt, både i skogen och på strandängarna. ÅRETS FINLANDSSVENSKA PSYKOLOG. TUULI MERILÄINEN UNDERVEGETATION. Roger Grunér (t.v.) och Henry Österlund är anställda som projektarbetare för projektet Pargas pärlor och jobbar bland annat med att röja skog och slå strandängar.. – Granarna och höet ska vi bränna bara det blir lite fuktigare i terrängen, berättar Roger Grunér som varit anställd som projektarbetare i tre år. •. Nu hinner chefer överlag inte med annat än att dagligen kämpa med magra resurser och stor personalbrist. Bok som jag minns: ”Stenarna skola ropa” av Ruth Rendell. STRANDEN PÅ sydsidan har fått en liten brygga där man kan ta iland med båt, och i skogsbrynet under de mäktiga tallarna finns nu ett utedass med komposterande toalett. Jobbar som: Ledande psykolog vid Kårkulla samkommun. – Pargas stad måste se till att det sköts. Bor: I Åbo. NORRDAHL LYFTER fram att vård på eget modersmål är ytterst viktigt för personer med IF. Gillar: Humoristiska och generösa människor. – Humorn är väldigt viktig, jag har under mottagningarna som mål att vi båda ska skratta högt minst en gång under varje samtal. Johan Backas 050-562 1258 johan.backas@aumedia.fi Pargas dolda pärla är nu bättre utrustat för besök Norrbyholmen, ett i tiderna välbesökt friluftsområde i Pargas, ligger bara ett stenkast från stadens centrum, mellan Kirjala och Kyrksundet. miljövårdschef Petri Huovila från Pargas stad. Nu är Norrbyholmens dass klart att användas. Jag kan tio år senare minnas vad folk sagt, deras kroppsställning när de sade det och vad de hade för parfym. Vem som ska sköta om dasset och grillplatsen på Norrbyholmen då projektet är slut, är inte ännu klart. •. – Men det ska synas i vardagen också och inte bara i festtalen. •. Det är en tillgång i arbetet, som både roar och oroar folk. PÅ ÖN SOM ÄGS av Pargas stad har projektarbetarna som är anställda för projektet Pargas pärlor röjt stora mängder små granar för att hålla landskapet mer öppet, och på strandängarna har de slagit det höga gräset. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi » » Norrbyholmen i Pargas har fått både naturstig, dass och eldplats och en liten brygga där dagsbesökaren kan lägga till. Hon gillade när välfärdsområdets högsta chef Tarmo Martikainen nyligen i ÅU uttalade sig om humana värden och hur de anställda ska trivas på sina arbetsplatser. Han jobbar nu tillsammans med Henry Österlund med att samla ihop de små granar som de röjt i skogen. Familj: Man och två vuxna söner. Dold talang: Jag har ett ”multidimensionellt” minne. Den har koppling till intellektuell funktionsnedsättning och handlar om en familj som anställer ett hembiträde som varken kan läsa eller skriva, men inte vill erkänna det utan hellre begår mord för att inte bli avslöjad. Ålder: 61 år. •. Så visst finns det en risk att vi som är en minoritet i den svenskspråkiga minoriteten lite glöms bort. NYTT. ÄVEN OM arbetet som psykolog ibland kan upplevas tungt och utmanande då man möter lidande, sorg och frustration över vad en funktionsnedsättning kan medföra, så försöker Norrdahl få fram det ljusa och livsglädjen. Hela Norrbyholmen är klassad som värdefull vårdbiotop på landskapsnivå, och här betar får från Stentorp sedan många år tillbaka. Nu har den natursköna ön, tack vare det nu avslutade projektet Naturen kallar, fått bättre faciliteter för att kunna tillgodose friluftsfolkets behov. Kanske kan Parfix ha en roll här, tror Österman. ”Min man brukar fråga om jag ska doktorera på senaste numret av ÅU då jag läser den så noggrant.” •. ÖSTERMAN BERÄTTAR att Pargas pärlor-projektet som leds av Helena Särkijärvi, förlängts till augusti/ september 2023 och inom projektet ska Grunér och Österlund ännu röja värdefulla biotoper i både Hessund och Kirjala, och liksom i Finbydal ska de röja och frilägga hällmarker från mossa för att skapa biotoper där den sällsynta apollofjärilens larver ska har möjligheter att trivas
I förra veckans budgetria godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. Det betalas ut ett extra barnbidrag i december och barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs temporärt. Trots små positiva signaler i befolkningsutvecklingen ser den stora bilden ändå bekymmersam ut. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. När viktiga milstolpar firas gäller det också att blicka framåt. Finländarna kompenseras även med ett temporärt skatteavdrag för den del av elräkningen som går över en viss summa. MED TANKE PÅ Kimitoöns framtid får man hoppas att fullmäktigeförsamlingen i framtiden kan höja både blicken och nivån på diskussionen. Var finns de stora politiska framtidsfrågorna. Utgångspunkten torde vara att det är något som behövs och som ökar öns attraktionskraft. Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa. NYA FRAMTIDSSYMBOLER behövs kontinuerligt och klart oftare än med 50 års mellanrum. Tillväxten fortsatte och år 2020 fanns det cirka 5,2 miljoner fordon i trafikbruk i Finland, av vilka drygt 3,6 miljoner var personbilar. Det jag är alldeles speciellt nöjd över är att vi nu lagt den planerade fastighetsskattereformen på is. Tätorter har skapats och skapas kring busstationer och andra trafikknutpunkter. NÄR någonting nytt ska skapas, går det oftast relativt enkelt att genomföra, om det är privata aktörer eller staten som äger projekten. EN ANNAN TENDENS är att man i politiken på ön ofta hör resonemang som bygger på att kommunen ska fungera enligt samma principer som ett företag. Regeringen beslutade också om åtgärder som stöder barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn. När det handlar om kommunala framtidsprojekt finns det ofta en risk att det börjar krångla till sig. Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. Anna-Maja Henriksson Justitieminister, SFP:s partiordförande Det viktiga är nu att hålla ihop inom EU. Elpriser, stärkt köpkraft och framtidstro Vi lever i exceptionella tider. Nya infrastrukturprojekt skapar nya möjligheter runt omkring sig. DEN STIGANDE INFLATIONEN, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås ändå oss finländare, och många har varit i kontakt. Broarna behövs i första hand för dem som bor och verkar på Kimitoön. Framtidssymboler som skapar en bättre eller smidigare vardag kan vara både statliga, kommunala eller privata, i bästa fall en helhet, där alla dessa är involverade. PUNGBÖLE BRO och broarna vid Strömma kanal sammanfogar Kimitoön med fastlandet. För mig och SFP är det viktigt att finländarna under den kommande vintern inte ska behöva oroa sig för ifall de har råd med mat eller ett varmt hem. ATT DET ÄR TURBULENT på elmarknaden syns nu varje dag. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. I Kimitoöns kommun var det nyligen aktuellt att bygga en ny kort väg på Vreta industriområde i Kimito. I små kommuner har även små saker en tendens att bli stora politiska frågor och resonemangen irrationella. Borde nästa storsatsning handla om attraktiv boende för äldre. Också lånepaketet till Fortum handlar i slutändan om att trygga bolagets likviditet och den inhemska energiförsörjningen. FRAMTIDSSYMBOLERNA behöver inte vara broar eller vägar, men de måste vara någonting som syns i vardagen och som inger en tro på framtiden. Det är ett ettårigt försök, och det blir intressant att se om det också kan sporra till mera arbete. Det har hänt mycket på Kimitoön under de 50 senaste åren. I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det här ska vi minnas varje dag. VAD KUNDE då bli Kimitoöns följande symboliska bro, där man kan rulla ut den röda mattan under invigningen. Det viktiga är nu att hålla ihop inom EU. UNDER 1900-talets början började trafiken i Finland flytta från farlederna till landsvägarna. Det ska vi inte låta honom göra. Lyckas man inte skapa sinnebilder som skapar nya tankar och ger möjligheter, är det sannolikt att aktiviteten och utvecklingen avtar. En betydande åtgärd är också en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna. Just nu förmedlas en sömnig bild av politiken i ökommunen. SLUTSATSEN är att Kimitoön snart behöver en ny bro. Vi sänker momsen på el från 24 % till 10 %. EU-kommissionen har för sin del signalerat att den nästa vecka kommer med en rad förslag till åtgärder. DET FINNS EXEMPEL på hur lätt det är att strula till enkla saker. Vissa saker kan vi påverka själva, andra är sådana att vi är beroende av gemensamma beslut i EU. Vilka är då framtidssymbolerna för Kimitoön under resten av 2020-talet. Beslutet var nödvändigt för att lugna ner situationen. Mekanismen kommer att påminna om hushållsavdraget, och ska gälla för elräkningar under månaderna januari-april 2023. Politiken på Kimitoön dras med problemet att man ofta röstar för eller emot på grund av projektens geografiska placering. På måndag fattade vi i regeringen ett beslut i 10 miljardersklassen, för att trygga de finska elbolagens likviditet. NÄR MAN tittar på åldersstrukturen kommer ett av Kimitoöns framtida varumärken att vara många glada pensionärer. Allt från pristak på el som importeras från Ryssland till windfall-skatt tycks finnas i kommissionens verktygsback. Också ett broexempel finns. Nya satsningar behövs. DE KONKRETA ÅTGÄRDERNA vi i regeringen föreslår för riksdagen är många. Efter kriget tog tillväxten fart och i mitten av 1960-talet fanns det enligt Statistikcentralen cirka 0,5 miljoner personbilar i Finland. Det kommer att märkas på allas elräkningar. Den nordiska elbörsen och handeln med futurer, som kräver kontantgarantier har bokstavligen skenat i höjden. OM MAN VÄLJER taktiken att vänta och se, borde man i alla fall veta vem eller vad man väntar på. FRAMTIDSSYMBOLER är inte samma sak som kommunala projekt. Vissa tecken på detta har redan kunnat skönjas. FRÅN BUDGETRIAN finns även goda nyheter för Egentliga Finland, som bland annat tryggad finansiering för verksamheten vid Nationella läkemedelsutvecklingscentret i Åbo. Det symboliska värdet är egentligen minst lika stort som den praktiska nyttan med en väg över havet. Men en bro är inte endast en bro. Beslutsprocessen och den politiska diskussionen kring den kan närmast definieras som genant, då man betraktar händelseförloppet utifrån. NÄR Pungböle bro invigdes blev Kimitoön mera tillgänglig och bron svarade på det stora behovet av bättre vägar för den ökande trafikmängden. Tittar man på till exempel Google Maps är det 49,1 kilometer eller 34 minuter från bron till järnvägsstationen i Kuppis i Åbo. Det som förblir oklart är om det finns drivkraft och målsättningar i politiken i Kimitoöns kommun. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det höjs till garantipensionens nivå, och betyder att man får bli med mera pengar i handen vid utmätning. Den här frågan är komplicerad av många olika orsaker. EN BRO är lika mycket en symbol som den är en vägstump. VÄGAR, broar och järnvägar är avgörande element som i hög grad styr den lokala och regionala samhällsutvecklingen. Nu i slutet av veckan ser det ut som att priserna gått ner. REGERINGEN underlättar de överskuldsattas situation så att det görs en temporär höjning av det skyddade beloppet i utmätning. Pungböle bro firade 50 år den 8 september. De exakta beloppen klarnar i den vidare beredningen. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. ÅU LEDARE LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 10 10.9.2022 KOLUMNEN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Vad blir Kimitoöns nya bro. Trots att Kimitoön är relativt nära, lyfts Kimitoön ofta fram och till och med profileras som en fritidsort. Tuffa tider kräver tuffa tag och enighet. Det finns flera exempel projekt som skapat både framtidstro och utveckling. Ett skilt direkt elstöd ges till de finländare som inte kan göra skatteavdraget. Lövö bro på vägen till Kasnäs togs i bruk år 2011. Det behövs regelbundet nya symboler som representerar framtiden för att skapa optimism och driva på utvecklingen. Denna tankegång håller inte, eftersom kommuner inte ska syssla med lönsam verksamhet
TILLSVIDARE TAR MAN inte passagerare som reser till fots. MIDDAGEN SERVERAS i bufféformat under en timmes tid. Så vi körde genom Västra hamnen och ut på Esplanaden för att ta oss till Tulludden och fartyget genom Frihamnen. – Det är normalt för en ny rutt att det är lugnt i början. Personalen påminner resenärerna om tiderna över högtalaren. Den har också ett litet skrivbord och tillhörande stol. Då gjordes mycket, säger Serikovs. Stämningen ombord är avslappnad. – Rutten är helt enkelt främst fokuserad på frakt och fordon med eller utan passagerare, säger han. Jag tänker mig att det är var sjunde våg som orsakar det. Intrycket är något föråldrat men rent och fräscht. Många reser med husdjur. Där visas man upp för rampen på det övre lastdäcket. I fartygets högtalare informerar kaptenen om att det utlovas 14 sekundmeter nordlig vind och vågor på två meter. Fast man måste resa med fordon behöver man inte köpa en hytt för resan. STÄMNINGSFULT. – Det var en bekant i Pargas som nämnde den här möjligheten. Men Stena Line har stora förhoppningar om tillväxt på linjen på sikt, säger kaptenen Hannes Usin. Utsikten över det öppna havet på fördäck är fin. PÅ DÄCK 6 FINNS förutom receptionen en liten shop med begränsade öppethållningstider (och utan alkohol), en bar, en buffélinje och en salong med en liten lekhörna. PÅ BRYGGAN. Det visar sig vara Transfennicas M/S Pulpca och Finnferries M/S Finnhawk som har förtur. Men det är viktigt att vara tillbaka vid 17-snåret. Beroende på när man checkar in kan man vänta just där i hamnen eller ta en tur på stan. Och det kan vi erbjuda, säger Serikovs. PÅ ÄVENTYR. Man får själv ta för sig av salladsbordet medan de varma rätterna slås upp av personalen enligt vad man önskar. Det, berättar kaptenen Usin en stund efteråt, händer inte så ofta. Vi är alltid glada att se folk ombord. Pontus och Britt-Marie Mattsson från Borgå tog M/S Gothica för att nå snabbare till Österlen. – Det finns också husdjurshytter. Dit går man med sina resedokument till disken där man får kvitton för tur och eventuell retur samt eventuella hytter och måltider. Sedan eskorteras man i karavan genom hamnområdet. Läget är det samma på returen med M/S Urd från den nya hamnen Norvik i Nynäshamn två dygn senare. I övrigt vill de ha mat, en öl och en god natts sömn. Någon drive in-check in finns tillsvidare inte, så efter den första bommen tar man till vänster och parkerar med flera långtradare och några personbilar vid den terrakottafärgade byggnaden vid hamnens infart. Ute på däck står Britt-Marie och Pontus Mattsson från Borgå. Fartygschef Artjoms Serikovs och kapten Hannes Usin hoppas på både mer frakt och passagerare på linjen mellan Hangö och Nynäshamn. Även en platt-tv men några kanaler får jag inte upp. – Nordlig vind är i allmänhet inget större problem till havs, det är mer när man lägger till, säger kaptenen Hannes Usin när jag träffar honom senare. Rederiet har investerat i dem. M/S Gothica styr mot solnedgången i väster, närmare bestämt Nynäshamn. – Vi riktar främst in oss på frakt men vanliga resenärer är alltid välkomna. Och för äventyret.. De har hittat ut på däck för att se Gothica kasta loss och lämna Hangö. Fönsterhytten på M/S Gothica har en koj nertill och nedfällbar koj på väggen ovanför. Det finns en tyst lounge där man kan tillbringa natten. – Oftast startar vi till och med lite i förtid, förstås efter att ha kollat med kontoret att alla är med. Danskflaggade M/S Gothica och systerfartyget M/S Urd är byggda i början av 80-talet men i gott skick. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 12 Tomt på ”Sverigebåten” från Hangö Som Ekenäsbo och en som tillbringat mycket tid i Hangö, känns det onekligen lite konstigt att följa långtradarna genom rondellen på Korsmansgatan för att ta ”Sverigebåten” från Västra hamnen. Vi har planerat att besöka Österlen länge så vi tänkte prova hur det här känns. Man kanske vinner någon kilometer i och med att Nynäshamn ligger söder om Stockholm och man har hela dagen på sig att köra genom Sverige, säger Pontus. Vi är bara en handfull bilar och fyller upp en bråkdel av däcket. Fartygen har en besättning på drygt 20 man. Vad jag har hört är chaufförerna rätt nöjda. De lär ju ska vara större än de sex andra i följden.) Lite senare informerar kaptenen om att starten skjuts upp med en kvart på grund av andra fartyg som ska lägga ut först. De sparar i både kilometer och bränsle. (När jag skriver detta vid skrivbordet i min enmanshytt kränger båten till ordentligt emellanåt. – För tillfället är det inte så fullt. – Båda fartygen är i god kondition. Men man märker fort att vi inte är speciellt många som valt att resa med M/S Gothica den här dagen. Och priset är okej. Vi var på torrdocka tre veckor i maj i Gdansk. Det anses ganska långsamt men funkar med tidtabellen och håller kostnaderna nere. Vi hade lite mer beläggning i juni och juli, säger Artjoms Serikovs som är fartygschef Hangölinjens fartyg M/S Gothica och systerfartyget M/S Urd. På Hangö-Nynäshamnlinjen marschar man 13 knop. Frukosten fungerar enligt samma koncept. Då plockas man upp av Stevenas följebil, i vårt fall klockan 17.08. Och det tycks vara ganska normalt. Enligt Stena Lines kommunikatör Stefan Elfström beror det att det inte finns någon gångväg för passerare tillgänglig. Hans pappa var sjöman så att åka » » Men Stena Line hoppas att fler hittar färjan till Nynäshamn. Man får också en lapp med texten ”NYNÄSHAMN” och resans datum att sätta i vindrutan. I RECEPTIONEN på däck 6 kvitterar man ut sin hyttnyckel mot kvittot man fått vid incheckningen. På Gothica är besättningen från Lettland, Litauen, Estland, Sverige och Danmark. Cirka en gång i veckan lägger Stena Lines fartyg till i Yttre hamnen vilket var fallet nu. En gång hade vi en dam med fem hamstrar i en bur, säger Serikovs road. Då har vi lättare att köra ekonomiskt och spara bränsle
ÖSTERGREN HAR stenkoll på gästhamnen. – Det är inte lika slipat som på Glory men man behöver inte så mycket tjänster när man åker nattbåt, säger Pontus. Man kan bada i stort sett längs hela kusten, säger Östergren som också tipsar om second hand-butikerna i centrum. – I centrum finns dessutom flera andra affärer som inte tillhör några kedjor. MED SINA DRYGT 29 000 invånare har Nynäshamn haft en stark tillväxt – cirka 5 000 invånare på de 20 senaste åren. KRISTOFFER NÖJD MYSIGT. Att passagerarutrymmen är begränsade till däck 6 och väderdäck, att det saknas diskotek, Harry Sälar och Ville Vikingar är egentligen inte ett problem. – Vi har haft bra siffror om man jämför med pandemin. Vi kommer inte riktigt upp till nivån 2019 men det har varit en bra säsong, säger Kristina Stugholm som är föreståndare på turistbyrån. Så där märks en skillnad. På bryggorna går Mats Ågren med barnbarnet Calle. Jag hade tänkt att det fanns ett tiotal, säger Britt-Marie. Det finns glasstilverkare, bryggerier som är etablerade leverantörer till Systembolaget och så Chokladhuset som levererar choklad till Nobel Night Cap som är Nobelfestens efterfest. Det är lätt att ta sig hit med pendeltåget, säger Mats Ågren. Pontus Mattsson, passagerare På andra sidan färjorna är mysfaktorn hög När man anländer med färjan till Norvik kan Nynäshamn te sig lite ruggigt. De kan tipsa om hur man gör ett lyckat besök i skärgårdsstaden. Kristoffer Nöjd » » Det är värt att göra ett längre stopp i sjöfartsstaden Nynäshamn söder om Stockholm. – Det här gör man mer för upplevelsens skull. Det är också naturen och möjligheten att komma nära vattnet som lockar. ÅU REPORTAGE 13 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 Tomt på ”Sverigebåten” från Hangö KRISTOFFER NÖJD med ett fraktfartyg känns lite som att återuppleva gamla minnen. Också i Nynäshamn jobbar man på att förlänga säsongen åtminstone in i september. Det har blivit mest sporadiska besök under åren men det var länge sedan sist. – Kryssningsresenärerna har ofta köpt en resa med Stockholm som destination. Det blir något av en ”food court” med skärgårdsstuk. TURISTAKTÖRERNA i Nynäshamn har utöver de regelbundna färjorna även internationella kryssningsfartyg att beakta. Det är något speciellt med vattnet. Men det hör väl till en sjöfartsstad. Nynäshamn är ett bra val då det är på pendlingsavstånd från Stockholm. De har bilat ner från Stockholm, det tar bara en timme. Det är ett litet äventyr, säger Pontus. – Man kanske vill ha en båtplats eller bara möjligheten att ta sig ut i kajaken eller på sitt SUP-bräde. Den sista dagen i augusti ligger det drygt 40 gästbåtar vid bryggorna. Har man tur råkar man på turistoch hamnvärdinnan Wilma Östergren eller Kristina Stugholm, föreståndare på turistbyrån. OS-VÄG. – Man kan promenera eller cykla längs med Strandvägen mot ön Trehörningen dit det går en gångbro. Men om man redan upplevt Stockholm eller upplever det stressigt att besöka ytterligare en storstad på kryssningen så är det ett bra alternativ att bli i Nynäshamn. Från Lövhagen kan man ta sig ut på landtungan Knappelskär som sträcker sig ut i havet. Man flyttar främst från Stockholmsregionen eftersom det är ganska dyrt att bo i Stockholm. – Det finns lite olika badplatser runtom i staden. Många åker också ner för att bada i havsbadet. – Inflyttningen är rätt stor och det byggs mycket i Nynäshamn. Det är också en grej att ta sig till ändstationen med tåg. På Hamnbodarnas innergård blomstar fikakulturen. Mats och Calle har tur. Lite så är det onekligen. För en förstagångsbesökare är gästhamnen ett bra ställe att börja på. Där finns också stadens besökscenter som även fungerar som hamnkontor. Sedan har vi många pensionärer som besöker oss utanför högsäsong. DEN 3 KILOMETER långa Strandvägen som man också kan uppleva med bil i ena riktningen byggdes för OS-seglingarna 1912. Strax därpå anländer Destination Gotlands stora färja M/S Visby och svänger smidigt i sundet för att lägga aktern till rampen och ta emot de väntande fordonen. – Vi kom ner för att kolla på lite skärgård, båtar och vatten. Där finns också ett komplex av hamnbodar som bildar en krans kring en trivsam liten innergård. Där kan man gå upp i ett gammalt vattentorn som försåg havsbadet med vatten förut. Det är mysigt. Och så höghuset Fyren, förstås, Nynäshamns nya landmärke. Man kanske inte ens behöver åka in till stan varje dag då distansarbete har blivit vanligare, säger Stugholm. Båtgästerna lär trivas i hamnen där det finns flera restauranger, bland annat en med eget fiskrökeri, och mycket underhållning på sommaren. – Vi får ju fler besökare året om tack vare fler färjelinjer. Utsikten över skärgården och staden är fantastisk. – Men i somras hade vi stundvis nästan fullt i gästhamnen och vi har över 300 platser, säger Östergren. Mats och Calle Ågren har åkt ner från Stockholm för att kolla på båtar och hav. Vi har också många studenter från Stockholm som gör utflykter hit under året. Nynäshamn erbjuder både landsbygd och skärgård. Paret Mattsson tycker att fartyget är ungefär vad de hade tänkt sig. Nynäshamn bjuder också på många smakupplevelser. Vägen byggdes för OS-seglingarna 1912 och följer kusten.. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi Det är inte lika slipat som på Glory men man behöver inte så mycket tjänster när man åker nattbåt. Man kan också titta på de fina sekelskiftesvillorna i området, säger Stugholm. De har ett unikt utbud, säger Stugholm. Siluetten från havet präglas av Destination Gotlands och Polferries bjässar till färjor som kör till Visby och Gdansk. Det är ett fenomen som blivit större under pandemin. Den utmynnar i Lövhagens friluftsområde där det bland annat finns badstränder, vandringsleder och ett kafé i en gammal bondgård. STOCKHOLMARE. När salongen färgas orange av solnedgången i väster och Bengtskärs fyr skymtar i horisonten i norr sätter man gärna ner sig och bara är. – Men det finns hytter så förskräckligt. Strandvägen är ett måste i Nynäshamn. Men när man tar en närmare titt på Nynäshamn blir man lätt begeistrad av det mysiga gästhamnskvarteret, de ombonade villorna och naturen med havet inpå
I fjol var det tioårsjubileum för Malmbacka stugoch kolarby. I början jobbade man i tysthet för att ingen skulle skjuta ner de udda planerna direkt. En orsak till att man inte pratat så mycket om kolning kan vara att det var ett jobb som järnbruken påtvingade jordbrukarna. I Sverige däremot har man låtit traditionen gå vidare, säger Kita. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 14 Kola i mila – en tystad tradition Det är lite som att resa tillbaka i tiden till en nybyggarplats i den amerikanska västern när man kommer till Malmbacka i Snappertuna i Ekenäs. Under kvällen blev vi bekanta med svenska kolargubbar och vi berättade för dem om våra planer. Utan kol fungerade inte bruken. Det är vanligtvis en upphöjning i terrängen med gropar i en cirkel runtom. KLARA ATT KOLA. Här kan man uppleva kolarlivet – en tradition som är mer eller mindre död på annat håll i Finland. De första kolmilorna eldade man i stora gropar, sedan kom liggmi» » Kolarskogen i Malmbacka i Snappertuna är landets enda aktiva kolningsplats. Här har Kita och Tom Österlund byggt upp, eller rättare sagt återuppbyggt, ett litet kolarsamhälle. – Vi fick reda på att en mila skulle tändas i Skinnskatteberg i Sverige. Vi åkte dit, såg hur det gick till och sov i kolarkojor. Det finns tusentals kolbottnar i Nyland men vi hade inte förstått vad de var, säger Kita. Faktum är att det inte är så lätt att känna igen en kolbotten. Kita och Tom Österlund vid resmilan som ska tändas på Malmbacka på lördag. Planerna blev verklighet. – Det användes mellan 7 000 och 15 000 kol per bruk årligen. – När skogen började ta slut i Sverige kom man hit, säger Kita. – Forngården i Snappertuna hade en utställning om kolning i mila. MYSIGT. Kita och Tom Österlund värmer sig i kolargubbens koja som precis som förr i tiden ligger närmast milan.. I helgen firar man ett försenat 10-årsjubileum med kolarhelg och program. UNDER MALMBACKAS kolarhelg den 10–11 september kan man förutom bland annat musikunderhållning och marknad vara med om att tända en mila. PÅ MALMBACKA vill man informera om en stor men bortglömd del av historien som i allra högsta grad berör oss som bor med brukssamhällen runt hörnet. Tänk hur mycket ved det behövdes för att göra det kolet, säger Tom. MEN PARET Österlund blev intresserad av att utforska ämnet. Familjen Österlund köpte Malmbacka 2008. Det är lite nedtystat i Finland. – Tjäran tas upp i historieböckerna men inte kolningen i samma mån. År 2010 fick de bekräftat att det finns kolbottnar på tomten. Där nämndes groparna som skapas av milorna
MAGNUS SKREDE Lördag 10.9 kl. Johanna af Schultén, Sophia Heikkilä, Sonia Haga och Mitja Sirén på scenen. De är mysigt inredda med eldstad, stearinljus och fällförsedda britsar. Hundarna kan vara i Raumo eller någon annanstans, tillsammans eller på skilda ställen. . 050 470 1530 Kola i mila – en tystad tradition KRISTOFFER NÖJD lorna där klabbarna staplades vågrätt. På Malmbacka kolar man med 1,5 meters klabbar och den mila som ska tändas på lördag kl. Om milan används flera gånger bildas det med tiden en bra botten av kol och tjära som kallas ”skorpa”. Det kan hända att hundarna ännu lever men polisen misstänker att de är i dåligt skick. I EN RESMILA börjar man med att bygga en platt botten där pölkar (klabbar) placeras liggande i en solfjäderformation med en pölk i mitten, ”kungen” som pekar rakt upp. En något lyxigare version av dessa serveras på Malmbacka med lättsaltad bacon, lingonsylt och svagdricka (kotikalja). Hasán är regissör och även djupt engagerad i pjäsens text. Polisen vill veta mer om försvunna hundar i Raumo. – Att ge en offentlig röst åt dem som inte har någon har alltid varit en av mina drivkrafter som författare och nu får Själökvinnorna tala. Sedan stybbar man milan vilket betyder att man skyfflar kolstybb över den. Milan tänds uppifrån genom tändtrumman i mitten. Under kolningen lagade man ofta kolarbullar med ett skal av deg med fläsk inuti som man sedan gräddade i eld. Då milans volym minskar efter hand måste den klubbas så att den hålls tät. Därför byggde man enkla kolarkojor för kolarna att övernatta i. – Det sägs att det berodde på att de är oberäkneliga och heta av sig, säger Tom och ler. Inträde: vuxna 13€, studerande och pensionärer 8€. FÖR KOLARGUBBARNA var det viktigt att ha regnskydd, mat och möjlighet att sova. Sedan kom kolugnarna som man fortfarande kan beskåda i Dalsbruk, till exempel. Det var i augusti som man hittade flera döda hundar och hundar i dåligt skick i en privatbostad. Man kolade ofta en mila i året. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 Vet du något som vi inte vet. Hon har sett mycket fram emot att vara med om att skapa en scenversion av berättelsen. I Sverige däremot har man låtit traditionen gå vidare. Kita Österlund TEATER. – I berättelsen flätas personhistoria och en tid i Finlands historia ihop på ett berörande och mångbottnat sätt. Runt ”kungen” i mitten bygger man en triangelformad tändtrumma. – Om man grillar med kol från en mila måste man prova sig fram och inte ha så bråttom, säger Kita. Där fyller man på med mindre klabbar efter hand tills milan brinner och locket kan läggas på. När allt har kolats ner till kol klubbas milan tät en sista gång för att sedan få svalna. www.aifk.fi/kasipallo/ Herrarnas FM-liga i handboll ÅIFK-GrIFK Kamratmöte i Fågelboet då herrarna möter GrIFK! RAUMO. Sedan börjar man rada stående pölkar runt ”kungen” med en liten lutning inåt. Skådespelar gör Ylva Ekblad, Sonia Haga, Sophia Heikkilä, Minttu Mustakallio, Åbo svenska teaters blivande teaterchef Kira-Emmi Pohtokari, Saga Sarkola, Mitja Sirén och Johanna af Schultén. I resmilorna som användes på 1600–1900-talet kolade man ofta med tre meter långa klabbar i milorna som kunde vara upp till 100 kubikmeter. Det är det som skapar groparna runt milan. Kolet som produceras i milan är ofta i större bitar än det man köper i affären och energivärdet är betydligt högre. Medan förundersökningen pågår kan polisen inte berätta mera om det misstänkta brottet. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Som betalning fick man en så kallad kolpeng, det vill säga brukets egen valuta som följaktligen bara kunde användas där. Resmilorna blev populära på 1800-talet. DET FÄRDIGA kolet fördes i så kalllade kolryssar, det vill säga en korg av flätade spjälor, till bruken för att användas i masugnarna främst. Svenska Teaterns i Helsingfors storsatsning i höst blir ”Själarnas ö” som har premiär i dag. Författaren Johanna Holmström berättar i pressmeddelandet att det handlar om verkliga människor som varit förebild för de personer som kommer att porträtteras på scenen. För regi och bearbetning av texten står Mikaela Hasán. När man är klar med detta täcker man pölkarna med granris. Malmbacka säljer kol säckvis. Kolmilorna hade alltid kvinnonamn. Personen som bor i bostaden misstänks för grovt djurskyddsbrott och en förundersökning har inletts. Hundarna är omplaceringshundar och enligt polisens information har åtminstone en del av dem ägts av någon annan. Stora hundar har försvunnit i Raumo. Man vet inte var de befinner sig. Det förkolnade ytterskalet skalades bort innan man åt bullen. Johanna Holmströms text ger starka bilder och förnimmelser av vad människor, som av olika anledningar varit intagna eller arbetat på Själö hospital, kunde ha tänkt, känt och upplevt, omgivna av havet och tystnaden, säger Hasán. Det är lite nedtystat i Finland. Men kolargubbens koja hyrs vanligtvis inte ut till utomstående. Sydvästra Finlands polisinrättning ber nu allmänheten om information och tips om hundarna, som är inblandade i ett misstänkt grovt djurskyddsbrott. 13 är mellan 13 och 14 kubikmeter i storlek. Föreställningen baserar sig på Johanna Holmströms roman om kvinnorna på Själö med samma namn. Om det inte har funnits en mila på platsen förut får man täcka granriset med det jordmaterial som finns. Närmast milan finns kolargubbens koja, placerad på tio meters avstånd från milan så som var kutym. PÅ MALMBACKA finns nio stycken kolarkojor och en kolarstuga som man kan övernatta i sommartid och i några även på vintern. 14.00 Samppalinna bollhall. Själös kvinnor får liv igen – ÅST:s nya teaterchef på scenen GER SJÄLÖS KVINNOR NYA RÖSTER. Det var en tre veckor lång process som vanligtvis motsvarade 100 dagsverken i arbetsinsats. – Den här försöker vi hålla för oss själva, säger Kita och Tom. – Att få se en av mina texter få liv på Svenska Teaterns scen har varit en av mina drömmar sedan jag började skriva, säger Holmström. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi Tjäran tas upp i historieböckerna men inte kolningen i samma mån. Information som passar in på beskrivningen kan skickas till vihjeet.lounais-suomi@poliisi.fi. I samband med utredningen har polisen kommit fram till att den misstänkte även haft andra hundar. Det är frågan om sex hundar och åtminstone av raserna Ceskoslovensky vlciak och Siberian husky
Den går på, som historien går på, också när man inte vet sig någon levandes råd. Lyser och lågar •. Berättelsen brister inte hos Lundberg. Vasa brand fastnar i hela sin sotiga tröstlöshet, på händer och kläder och humör. Lundberg hemfaller ändå aldrig åt namedropping. Robert är en eldsjäl som brinner för folkbildning. Valentin klarar sig, kommer hem till sin käresta och bildar familj med henne i Borgå. Läsningen är ett återkommande tema, ett slags universalnyckel till livet och en uppenbar grundförutsättning för romanen: det är bara en författare som har levt läsande som kan skriva en bok som denna. Fem flickor vandrar iväg med lappar runt halsen där prästen skrivit vem de är och varifrån. ”LYSER OCH lågar” handlar om idealister och höga ideal. SKILDRINGEN AV Valentins vandring mot kriget, med mannar som stupar i den ena sjukdomen efter den andra i vad som ter sig som ett allt huvudlösare företag känns brännande aktuell. Omslag: Mika Tuominen •. Lundberg vet att litteraturen har sina egna lagar, och det är under dem hon lyder. Huvudpersonerna har hon hämtat ur den egna släkten och många prominenta kulturpersonligheter passerar revy i romanen. Det är dialekt där det behövs och en hel uppsjö av ord vi har glömt att vi hade. 378 s. Det är genom henne historierna om föräldrarnas vandringar filtreras och får en närmast mytologisk aura. Tron på bildningen och den tro på människan som bildningsidealen rymmer känns i dag lika angelägen som den är avlägsen. I tid sträcker sig romanen från Vasa brand 1852 till efterdyningarna av inbördeskriget på 1920-talet. Bitt är eländigast av dem alla, men det är henne som soldaten Valentin Nyström får ögonen på. ”Som bakgrund till boken ligger livslång läsning”, skriver Ulla-Lena Lundberg längst bak i sin nya roman, i en kommentar till dess material. Olga har läshuvud och hon kärar ner sig i likasinnade Robert Rostedt. Det är i blicken på människorna Lundberg verkligen briljerar. Förlaget, 2022 •. Hon tror på det han tror på, kan och vet minst lika mycket som han, försöker bli klok på deras relation och sin roll och sköter markservicen. Ett skimmer som stärks ytterligare när pappa Valentin dör. Februarimanifestet förkroppsligas i unga pojkar som funderar på vart de kan fly för att slippa ta värvning i ryska armén. Robert dör i tuberkulos. CATA PORTIN. ”Lyser och lågar” följer tre generationer genom Krimkrig, nödår, förryskning och självständighet. SOMMAREN EFTER Vasa brand vandrar Bitt från Vörå till Helsingfors tillsammans med några väninnor. Det finns en fascinerande kontrast mellan styrkan i språket och sårbarheten som tematiseras. Som husmor och lärare på skolan ser hon rektorerna komma och gå och världshändelserna gripa in i undervisningen. I SITT ESSE. Personerna som figurerar i romanen har alla en litterär funktion. Inbördeskriget tränger sig in mellan gård och torp. ”Lyser och lågar” är först och främst en roman, och som sådan gör den historien sällsamt levande. Äldsta dottern Olga är romanens nav. Räckvidden i tid och de många personerna gör ändå att den nya romanen inte känns fullt så djup och intim som Finlandia-prisade föregångaren ”Is” (2012) eller det fenomenala självporträttet ”Sibirien” (1993). Kvar blir Olga med lilla dottern Karin. av Ulla-Lena Lundberg •. Döden kommer och tar sitt, och sen ska man ta sig vidare och vidare och vidare. Tio år efter Finlandiaprisade ”Is” återkommer Ulla-Lena Lundberg med en imponerande brett upplagd roman. Om de var böcker att älska så inger ”Lyser och lågar” respekt. VALENTIN KUNDE läsa och skriva och det skulle hans barn också få lära sig. I Finns ska ungdomar få växa i anden, lära sig diskutera och bilda sig med hjärta och hjärna. Tre kommer fram. I centrum lyser tron på bildning. Tonen växlar mellan klar, klämkäck och krass, och därunder ryms vad som helst. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Ulla-Lena Lundberg vet att litteraturen har sina egna lagar, och det är under dem hon lyder. När hon visar hur människor möts och glider isär, behöver varandra, bär varandra och gör varandra illa. HISTORIEN SOM UTGÅNGSPUNKT. Vid hans sida står Olga. Det behövs inga pigor i en stad där husen brunnit upp och fattiga gårdar kan inte föda hur många munnar som helst. Som rektorer för Finns hamnar exempelvis Uno Stadius och Arvid Mörne under Olgas lupp. Lundbergs helhetsgrepp och perspektiv är imponerande. Men lika uppenbart är det att människan är mer komplex än alla idealbilder. Hon ser på ett sätt som bara den som har levt och läst kan se. Vi får följa en släkt i tre generationer, genom Krimkrig, nödår, förryskning och självständighet, från analfabetism till bildningsidealism och skolvägran. Han studerar, blir upptäckt av folk med inflytande och pengar och får möjligheten att grunda en folkhögskola i Esbo. Lundberg har ett distinkt och säkert språk som tillsynes lekande lätt uppenbarar världen. Finns folkhögskola är hans verk, men den blir Olgas liv. Det läsande livet blir på många sätt påtagligt i ”Lyser och lågar”. Henne han har sett i sina drömmar. ÅU KULTUR LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 16 Brinnande idealism och människor bortom idealen BOKEN. Det är uppenbart att Lundberg sympatiserar med de idéer hon dammar av. Han fixar en plats åt henne som piga och drar själv iväg mot Krim för att kriga. När hon fångar deras tillkortakommanden och stunderna då de växer utöver sig själva. Än en gång står Krim i centrum för meningslös misär och slöseri med människoliv i krigets namn. SOM SÅ OFTA hos Lundberg får historien inspirera fiktionen. LUNDBERGS BERÄTTANDE har en alldeles egen styrfart. Så framträder den själviska mansgrisen under Robert Rostedts bildade yta, lättnaden när någon äntligen dör som ändå ska göra det, besvikelsen då den dotter man banat bildningsvägen för plötsligt inte vill ha den utan väljer en bondlurk, skammen över att i grunden härstamma från torpare i Österbotten, alla förödmjukelser som är livet och lusten att få dö ifred. Hon är flink med orden, får dem att sjunga och dansa och hitta varandra på precis rätt ställen
Man beslöt att vänta till efter semestrarna. Nämndens ambition var ännu i våras att hemsjukhuset skulle kunna starta innan välfärdsområdet tar över vården. Pargas sjöräddare startade i fredags mot Åland med räddningsbåten Fagerholm. Hur har ni förberett er. ÅU NYHETER 17 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 Sjöräddare från Pargas tävlar på Åland i helgen Sjöräddningsfärdighetstävlingen är den 35:e i ordningen som arrangeras av Finska Sjöräddningssällskapet och i år är det Ålands Sjöräddningssällskap som fungerar som arrangör tillsammans med Finlands Sjöräddningssällskap. EMILIA ÖRNMARK. Krista Gröndahl » » Ett tremannalag från Pargas sjöräddare deltar i Baltic SAR Games i Mariehamn. – Det hänger väl på personal, säger Backas, men vet att just nu ses vårdformer som hemvård, närståendevård och hemsjukhus som viktiga. Bland de olika momenten som ingår finns första hjälpen, sjömanskap, navigering, kommunikation, ytlivräddning samt ett moment som presenteras under fredagens lagledarmöte. Både ungdomslag och vuxenlag tävlar, men som lagledare Krista Gröndahl från Pargas sjöräddningssällskap säger är den viktigaste behållningen för det egna laget att efter en paus på två år få träffa andra sjöräddare i dessa sammanhang. MOT ÅLAND. HEMSJUKHUS finns på många håll i Egentliga Finland. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi Vi har inte siktet inställt på att vinna, utan med vårt unga lag vill vi i stället träffa andra, samla på oss erfarenheter och lära oss nya saker. Välfärdsområdet informeras om att målsättningen är att ett hemsjukhus i välfärdsområdets regi startar på Kimitoön. – Jag hoppas framför allt att vi ska ha kul, säger Seespuro. Resan blir samtidigt en utbildningsåktur, vi har gjort reseplanering på förhand och möter upp med en del andra stödtrupper från föreningen som åker med Viking Line till Åland, säger Gröndahl. – Vi har inte siktet inställt på att vinna, utan med vårt unga lag vill vi i stället träffa andra, samla på oss erfarenheter och lära oss nya saker, berättar Gröndahl som har Enni Wahlroos och Severi Seespuro med sig i laget som ska tävla mot 15 andra lag på lördag. – Den svåra personalsituationen gör att hemsjukhuset inte kan köra i gång, säger nämndens ordförande Carita Backas (SFP). Tävlingarna ordnas vanligtvis årligen, varannan gång till havs och varannan gång i insjömiljö. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Kommunens mål är att välfärdsområdets startar ett sådant. Hemsjukhus är ett komplement till vård på hälsocentralsjukhus och utgår från hälsocentralsjukhuset. Eerik Kiskonen, Krista Gröndahl, Enni Wahlroos och Severi Seespuro åkte med. – Pargas sjöräddare har inte deltagit i tävlingarna på ett tag, men nu beslöt vi oss för att vi ska aktivera oss på den här fronten igen efter en liten paus. – Vi har förstås dejourerat, men också övat båthantering, eldsläckning och första hjälpen. Det var från början tänkt att Kimitoön skulle starta upp ett hemsjukhus redan i våras. – Det som kanske är litet annorlunda är att vi faktiskt åker över i vår mindre båt Fagerholm. Lag från Sverige och Estland deltar också. Förhoppningen och målet är att välfärdsområdet startar ett hemsjukhus på Kimitoön. Ju aktivare man är, desto mer nyttig erfarenhet samlar man på sig, säger Gröndahl. Dessutom får varje lag ha en serviceperson med sig som inte löper tävlingsbanan. LAGET STARTADE mot Åland i fredags kring klockan 12 från Pargas sjöräddares hemmahamn vid lotsstationen i Lillmälö tillsammans med Eerik Kiskonen som fungerar som lagets hjälpreda och allt-i-allo under resan. Man försökte rekrytera personal men lyckades inte. LAGEN BESTÅR av en lagledare och två medlemmar. De två ansökningar man fick ta emot räckte inte – minst tre, gärna fyra sjukskötare hade behövts. Det delgavs under omsorgsnämndens möte på torsdagen. Tävlingarna sker på vatten och på land i närheten av Östra och Västra hamnen i Mariehamn. INGET HEMSJUKHUS ÄN. Vad ser ni mest fram emot med tävlingen. MIKAEL HEINRICHS Det blir inget hemsjukhus i Kimitoöns regi Det hemsjukhus som Kimitoöns kommun planerat starta upp blir inte av. GRÖNDAHL ÄR SJÄLV inne på sin 16:e säsong som sjöräddare medan medtävlandena är med för första gången i vuxenserierna
ÅU 19 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 90 år gamla.. Vad var likt och vad var olikt. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden
02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Havsörnsstammen har stabiliserats i Finland. I Finska viken drygt 50 och i Åland drygt 120. Stiftelsen rapporterar årligen om havsörnens häckningsresultat bland annat till Miljöministeriet, Naturhistoriska centralmuseet, Finlands miljöcentral och miljöbyrån vid Ålands landskapsregering. Mellanskarvens populationsökning har dock stannat av och forskarna bedömer att havsörnens roll är betydande i den processen. RESULTATEN visar att havsörnsstammen längs Finlands kust och i skärgården har stabiliserats. Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Antalet är på samma nivå som i fjol. Bolaget Houtskär Boden Ab upptogs i företagsregistret 1998. JOUKO HÖGMANDER ÅU skrev igår om Houtskärboden som kommer att stängas i höst. Åbo 10.9.2022 STADSMILJÖN @AUnderrattelser NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Ett varmt tack till Er alla som hedrat minnet av Heidi Österlund och deltagit i vår sorg och saknad. Ejdern och trutarna har minskat i antal på grund av havsörnsstammens tillväxt. Men av allt du gav oss kära, finns minnet kvar ändå. Tel. överensk. ÅU » » Flest halvstora ungar i Egentliga Finland. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst Ett varmt tack till alla som hedrat minnet av min man, vår pappa Henrik Holmedahl Gun-Britt, Carita, Anne och Malin Vår kära mor, svärmor, farmor, mormor och gammelfarmor Ines Solveig Jansson Född: 4.12.1938 Houtskär Död: 17.8.2022 Åbolands sjukhus Tung är sorgen, svår att bära, tomt det är i hemmets vrå. Ser man till de olika regionerna i landet finns det just nu flest halvstora ungar i Egentliga Finland. Minna, Johanna, Tage och Lars-Åke med familjer Färsk rapport: Över 600 havsörnsbon i Finland Havsörnsreviren i Finland har kontrollerats och sammanlagt 623 bebodda bon har hittats. Butikens historia sträcker sig dock längre bakåt i tiden än vad som nämndes i gårdagens text. 9–16.30 och lö enl. Med djup saknad Lars-Erik, Nina Maria och Nadine med familjer Kristina, Erik, Jennica och Veronica Släkt och vänner Jordfästningen äger rum i Houtskärs kyrka lördagen den 17.9.2022 kl. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 DÖDA KUNGÖRELSER KUNGÖRELSE Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändringar • VII stadsdelen, tomt 16 i kvarter 9 och en del av Slottsgatan samt VI stadsdelen, en del av Auragatan, adressen Slottsgatan 13/Auragatan 6 (plan nr 21/2022) Auragatan 6 • VII stadsdelen, tomterna 3, 4 och 15 i kvarter 9 samt delar av gatuområdena Eriksgatan, Kristinegatan och Slottsgatan, adresserna Eriksgatan, Slottsgatan, Kristinegatan (plan nr 18/2022) Saluhallens kvarter • Stadsdelen Moikois, tomt 2 i kvarter 51, adressen Trygränden 8 (plan nr 19/2022) Trygränden 8 Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på Åboservicen och på internet. HAVSÖRN OCH KRÅKA. Under de senaste decennierna har havsörnens återkomst påverkat många fåglars stammar. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Houtskärboden grundades 1927 ÅU finns också på instagram @abounderrattelser. 28, 20700 Åbo . Antalet är 174 i Egentliga Finland. I inlandet ser havsörnarna ut att sakta bli fler medan någon ökning inte syns i skärgårdsområdena. Harry och Leonie Österman tog sedan över år 1955 och drev den fram till 1991 då Håkan Hansen tog över verksamheten och han har drivit den i 31 år. Tel. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Nya revir uppstår i takt med gamla revir blir öde. Flitig har du alltid strävat, och för mödor aldrig bävat, tills du inte kunde mer. Adolf Österman och Maggie Österman grundade lanthandeln Houtskärboden år 1927. DET ÄR Fiskgjusestiftelsens volontärer som räknat bona. 9–12. Häckningen ser dock ut att ha lyckats bättre än i fjol och man hittade åtminstone 629 levande, minst halvvuxna ungar, vilket är lite fler än i fjol. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Havsörnen är en central indikatorart för Östersjöns tillstånd, och stammens utveckling följs upp inom ramen för Konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö, Helsingforskommissionen (HELCOM). www.turku.fi/sv/kungorelser Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande planerna som blir anhängiga, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Auragatan 6, planläggningsarkitekt Sanna Lahti Saluhallens kvarter, planläggningsarkitekt Nella Karhulahti Trygränden 8, planläggningsarkitekt Tito Tunnela. 13.00. Stiftelsen ser gärna att allmänheten meddelar uppgifter om havsörnsbon till exempel till e-postadressen merikotka@saaksisaatio.fi. Kundservicen vid stadsmiljön, Åboservicen, Puolalagatan 5, 1 våningen, mån–fre kl. ÅU ANNONSER & NYHETER LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 20 MEDELSVÅRT SVÅRT SUPERSVÅRT JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. De nyligen invandrade arterna mellanskarv och vitkindad gås har tvingats anpassa sig till havsörnens närvaro och predation. Garagedörrar Tel
Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Främst i landets mellersta delar kan enstaka regnskurar förekomma. +8 +5 14 14 12 14 13 13 17 13 16 16 +1/ +1/ +3/ 11/ +5/ +4/ +8/ +1/ 14 13 17 16 16 16 15 15 6 5 4 5 6 5 5 Sön 14 15 16 16 17 16 15 15 Mån 15 16 16 16 17 17 16 17 Tis 15 14 15 16 16 16 16 16 Ons 13 13 15 15 16 15 14 12 Russarö 14 SE 6 Utö 15 SE 6 Kumlinge 15 SE 6 Åbo -46cm Föglö -42cm Hangö -43cm Amsterdam 17 5 Aten 31 1 Berlin 22 4 Bryssel 18 3 Budapest 26 4 Dublin 18 2 Frankfurt 20 3 Köpenhamn 18 3 Larnaca 34 1 Las Palmas 27 1 Lissabon 4 London 19 2 Madrid 29 2 Malaga 28 1 Mallorca 31 2 Moskva 12 2 New York 25 2 Oslo 14 1 Paris 20 3 Prag 19 2 Reykjavik 16 3 Rhodos 29 1 Rom 30 2 S:t Petersburg 14 3 Stockholm 15 4 Tallinn 15 1 Venedig 25 1 Warszawa 14 3 Wien 23 2 Zürich 19 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Inkl. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. 02 274 9900 Grundad 1824. Inkl. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Till utlandet tillkommer portokostnader. Vinden är mest svag. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Inkl. I stora delar av landet är temperaturen 12 till 16 grader, i norra Lappland är det lite svalare. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. 10 dagen före publicering. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Åbo 2022. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. wind m/s Ett högtryck för fortsättningsvis med sig uppehållsväder med växlande molnighet
kl. Hans Hästbacka berättar om våra ugglor, därutöver sedvanlig genomgång av aktuella händelser, lotterier och möjligen också auktion. Lucas Karlsson och Linnea Lindell visar upp kojan på den nedre sidan av dagiset. att hållas av Klaus Juvas som då berättar om Pargas Kalks historia. I KOJAN. Det bekräftar sexåriga Einar Cygnel – smakprovet var ingen höjdare. DE BARN SOM ÅU:s reporter lyckas hejda för en pratstund tycker alla att dagisgården blivit finare och mer spännande. Färgen, skapad av bland annat rödbetor, är inte längre kvar – men för Linnea är det inte viktigt just nu. PROJEKTET STARTADE inomhus med att så frön redan tidigt i våras och har involverat alla cirka 20 dagisbarn. 0400-999 745 Lisa. EMILIA ÖRNMARK ÅU finns också på instagram @abounderrattelser. – Det är nog en höjdpunkt för barnen då Petra kommer, säger Mikaela Östermalm från personalen. På fågelholkarna i trädet intill sitter färgen däremot kvar och enligt personalen hade man i våras faktiskt besök av några fåglar i dem. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 22 6.46 20.08 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 6.46, ner 20.08 i morgon upp 6.48, ner 20.05. Jag tycker det är viktigt att upprätthålla kontakten till naturen – att de får gräva i myllan och vara nyfikna, säger Barre-Cygnel. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR »» Åbo Frimärkssamlareförening ÅFF inleder höstsäsongen nu på måndag den 12.9. Preliminärt kommer föredraget den 26.9. Linnea berättar att hon själv har hamrat, målat och pyntat holken med knappar. Namnsdagar i dag: Östen, Kalevi, Kaleva. Alla hjärtligt välkomna, även icke-medlemmar! »» Svenska Skrubben Svenska Skrubben börjar hösten med att besöka nya S:t Karins Svenska Skola den 14.8. Här finns en liten mysig tygkoja att krypa in i. Möjligen kokar vi kaffe. Till exempel har en lämpligt lös gren fått ett sockhuvud med man och blivit en gunghäst. TOG INITIATIV. – Jag har alltid haft barnen med då jag odlar. På måndag upp kl 6.51, ner kl 20.02, tisdag upp kl 6.53, ner kl 19.59. Treåriga Stina Lumme förevisar ivrigt att den faktiskt går rätt hårt. Vi träffas vid den gula ingången och går tillsammans in och tar av oss skorna. Välkomna med. Här vid popcornsmajsen. – Morötter hade vi också, men dem har vi ätit upp! berättar barnen. PÅ GUNGHÄSTEN. 14.00. Vi blir guidade runt i skolan av rektor Maria Engblom. Hon tycker att projektet varit roligt och tycker om att få plocka grönsaker här i trädgården. Hon har på eget initiativ initierat projektet, medan Svenska kulturfonden bidragit med en slant. Alma vill visa upp några pumpor i imponerande storlek i en odlingslåda. Hon ställer gärna upp för ett foto i kojan tillsammans med Lucas Karlsson, 4,5 år och deras nyskördade majskolvar. 2022 kl. På måndag: Dagny, Neo, Nova, Vilja, Valma. Petra BarreCygnel, som har sin son i förskolan i Västanfjärd, leder projektet. Vi följer tidigare praxis och har möten den andra och fjärde måndagen i varje månad fram till och med den andra måndagen i maj, med undantag för juloch påskveckan. Alma Huldén, 6 år, bekräftar att tomaterna smakade bra. Tanken bakom projektet är att inspirera till kreativitet och lek och att skapa en plats där barnen kan uppleva, känna dofta och se. Stina Lumme visar hur det här ska gå till. På tisdag: Ylva, Orvo. Det första mötet är alltså måndag den 12.9. I DAG ÄR DET skördedag för bönor och popcornsmajs, fast riktigt färdig hann majsen inte bli i år. Många av grödorna har använts i maten och i frukosten här på dagis, som potatis och tomater. Hon har själv sin son här i förskolan och tittar till odlingarna så gott som dagligen. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Odlingar, spännande konstverk och färgglada fågelholkar pryder Sofia daghems gård. Västanfjärdbarn piggade upp sin dagisgård – Kom! Jag ska visa dig vad jag har målat! ropar sexåriga Linnea Lindell ivrigt och springer över dagisgården och runt knuten bakom Sofia daghem i Västanfjärd. Bland annat har man köpt små vattenkannor, som varit i flitigt bruk. Inte bara odling har ingått, utan även konstskapande. BÖNOR, INSEKTHOTELL, popcornsmajs, pinngubbar, pumpor, gunghästar, jordgubbar och konservburksbin – det är några exempel på vad barnen sedan i våras skapat här på dagisgården tillsammans med Petra Barre-Cygnel, konstnärlig ledare. 18.30 på Gillesgården, Auragatan 1 G, Stora köket, Källaren. Petra Barre-Cygel ser gärna att projektet kan få en fortsättning. I morgon: Alexander, Sandra, Alexandra, Alex, Alec, Santeri, Santtu, Aleksanteri, Ali, Ale. Vid dagisväggen syns ståtliga solrosor – målet att de skulle nå upp till fönstret nåddes
PRIVAT UNDERHÅLLNING. Serien vill förmedla en hög igenkänningsfaktor till tittaren och öppna upp ett helt nytt sätt att se på fenomenet pension. Sist men inte minst skjuts fyrverkerier från Samppalinnakullen klockan 21. Samlingen skedde på skärgårdsrestaurang Oobu i Åbo den 25 augusti. Dessutom blir det dansoch musikuppträdanden. På hotellet på Kakolabacken ordnas det rundvandringar. Det ordnas skärgårdsoch designmarknad på det (nästan) färdiga och officiellt invigda Salutorget. Yle Fem visar i höst en ny dokumentär-serie ”Sista dagen på jobbet” där tittaren får följa sex varma karaktärer som tar steget in i pensionärslivet. Den startar på Yle Fem på måndag, 12 september och kan också ses på Yle Arenan. Sittande från vänster: Margareta Nyman (Blumberg), Marianne Blom (Karlsson), Lisbeth Veso (Kuntze) och Ingeborg Spiik, som också skrev notisen. ÅU 23 LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT LÄSARBILDEN Vet du något som vi inte vet. Helikopterläkare Jarmo Lehtonen från Åbo. Söndagen den 19 september är det återigen dags för Åbodagen. akutvården vid ÅUCS. Flera museer är öppna med fritt inträde: Biologiska museet, Klosterbacken, WAM, Apteksmuseet, Qwenselska huset, Åbo slott och Kurala bybacke. Åbo stadshus är öppet klockan 12–15. Vissa ser det som att lägga ena foten i graven, andra ser det som frihet medan några ser det som en chans att äntligen få förverkliga sig själv och starta nya projekt. Där får man också lyssna till borgmästare Minna Arves tal ”Turku täsä ja ny” klockan 12.35. Där säljs skärgårdsdelikatesser, handarbete och Åbodesignade produkter. Och mellan verserna berättade var och en om hur livet under alla dessa år hade gestaltat sig. 050 470 1530 Åbo svenska samskola, studentklassen 1962 firade att det gått 60 år sedan studentsången ljöd. En av de medverkande är helikopterläkare Jarmo Lehtonen (FinnHEMS Åbo) som har en gedigen bakgrund inom bl.a. De övriga karaktärerna är Britten (lokalvårdare), Rafael (lastbilsoch busschaufför), Barbara (planläggningschef), Kenneth (kriminalkommissarie) och Gungerd (resebranschen). Personerna kommer från vitt skilda arbetsbakgrunder och de upplever pensionen på väldigt olika sätt. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Norbert berättade om Svenska Gårdens historia och alla lät sig väl smaka av Oobus goda fisk/kötträtter. . 60-ÅRSJUBILEUM. Åbodagen har ordnats sedan 1961. Kustflottans minröjningsfartyg Katanpää besöker Aura å klockan 14–18. MEDVERKANDE. Fyrverkerier, ankrace och fritt inträde till museer på Åbodagen. Från vänster: Tom Zilliacus, Henrik Smeds, Nina Fomin, Tuula Laine (Jansson), Annika Winther (Wirkberg), Senita Lindström-Paasonen, Birgitta Jalander (Lehtonen), Sten von Hellens, Norbert Agte, Jan Grönstrand, Karin Isaksson (Ahlblad) och Johan Sonck. Posanka-racet i ån ordnas också igen och på kvällen kan man se ett videokonstverk till tonerna av Åbo filharmoniska orkesters musik. Det blev en livlig kväll med snapsvisor som Marianne samlat ihop och Annikas specialskrivna sång om oss och våra lärare. Föreningar, partier och organisationer presenterar sin verksamhet på Gamla Stortorget. TAGE RÖNNQVIST/EVA LINGON ÅBO Må Korvsoppa/Kikärtsoppa Ti Ugnsfisk/Grönsaker med tagine Ons Korngrynsgröt To Broilerbiffar, Grönsaksbullar Fre Köttmakaronilåda/ Grönsaks-makaronilåda S:T KARINS Må Köttfärssås/Grönsakssås, pasta Ti Fiskpinnar, potatismos, Vegetariska pinnar, potatismos Ons Knackorvsoppa/ Vegetarisk soppa To Feta-grönsaksfrestelse Fre Broiler-batatsoppa/ Härkis-batatsoppa PARGAS Må Carbonara-skinksås/ Mifu-sås Ti Köttbullar/Vegetariska biffar Ons Laxsoppa/ kokos-kikärtsoppa To Broilersås/ Grönsaksgryta Fre Tex-mex-grönsakspastagratäng KIMITOÖN Må Lasagne Ti Korvsoppa Ons Stekt eller ugnsfisk To Thaibroiler Fre Kålgryta Skolmaten vecka 37 ÅBO. Hur ser sista dagen på jobbet ut
Yttrandefrihet räddar liv. ÅU LÖRDAG 10 SEPTEMBER 2022 24 En begränsning av yttrandefriheten är alltid en alarmsignal om att demokratin vacklar. Det är inte någon slump att diktatorer alltid först begränsar yttrandefriheten. Låt oss skydda yttrandefriheten. TIDNINGENS LOGO Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn ÅBO UNDERRÄTTELSER. Alltid och överallt