ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 11 juli 2020 LÖRDAG Nästa generation tackar! Kim Willgren, VD, Åbo och Åboland 045 632 2017 Åke Holmlund, Sales Partner, Västra Nyland 050 309 3993 Anton Store, Sales Partner, Nyland 050 302 9168 DU SPARAR PENGAR Solel kompenserar mellan 25-40% av din el Du får 4-8% årlig avkastning på din investering I snitt sparar du 40-60€/ månad i elräkning DU SPARAR MILJÖN Snittinstallationen på 16 paneler sparar ca. 800 kg koldioxidutsläpp / år ca 20 ton på 25 år Kommande generationer tackar Skaffa solpaneler till hem eller stuga nu! Ring genast för snabb leverans Investera och dra ner på elkostnaderna Ring oss så berättar vi mer!
Skärgårdens ringvägar lockar rekordmånga resenärer Juni månad var livlig på Skärgårdens ringvägar. Det har varit livligare under juni i år jämfört med fjolåret, säger Pargas stads turismchef Niina Aitamurto. Erik Alholm erik.alholm@aumedia.fi REKORD. Pekka Tulokas, beredskapsdirektör vid Socialoch hälsovårdsministeriet, säger att det här är det andra anskaffningsförslaget under epidemins gång. Jämfört med samma månad förra året ökade resenärerna med 26 procent på Skärgårdens ringväg och med 14 procent på Lilla ringvägen, uppger Pargas stad i ett pressmeddelande. AITAMURTO BERÄTTAR att Pargas tillsammans med Kimitoön strävar efter att särskilt förlänga höstsäsongen. I det gemensamma projektet ordnas workshops och utbildning för turismaktörer, så att de kan utveckla produkter som särskilt passar för hösten. Närmare 5 200 resenärer åkte längs Skärgårdens ringväg och mängden resenärer på Lilla ringvägen var nästan 6 300. TROTS ATT coronaläget i landet nu är lugnt vill man se till att vara väl förberedd ifall situationen ändrar fort i höst. – Förra året var ett rekordår när man räknade med resenärerna för hela säsongen på Skärgårdens ringväg och Lilla ringvägen. Den nu aktuella anskaffningen innehåller bland annat 3,2 miljoner kirurgiska munoch nässkydd och 9,5 miljoner andningsskydd. Ministeriet meddelar att ett anskaffningsförslag på skyddsutrustning för omkring 100 miljoner euro nu har getts till Försörjningsberedskapscentralen. KIM LUND » » Nästan 5 200 resenärer åkte längs Skärgårdens ringväg i juni.. RESENÄRERNA har även hittat till den yttre skärgården. Det här året kan man bland annat åka runt Skärgårdens ringvägar också de tre första veckosluten i september. Dessa är båda uttryckligen på grund av coronaepidemin, och i normala fall skulle anskaffningarna inte ha gjorts. Det är 49 procent mer än i fjol. – Båda två har varit stora anskaffningar för omkring 100 miljoner euro var. – Det förutspåddes att denna sommar skulle bli väldigt lyckad för den inhemska turismen och nu verkar det starkt som att dessa utsikter blir sanna. ÅU NYHETER ÅBOLAND LÖRDAG 11 JULI 2020 2 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI RESTAURANG/RAVINTOLA KORPO • (02) 463 1600 www.restaurangbuffalo.com (02) 463 1600, Korpo EVENEMANG TAPAHTUMAT ÖPPET | AVOINNA 27.6–9.8 12 € / 5 € 10 € / 4 € FRUKOST BUFFÉ AAMIASBUFFÉ 27.6–9.8 Live music by Mikko Sipola lördag 11.7 lauantai Live music by Gustav lördag 18.7 lauantai Live music by Toddy Berg lördag 1.8 lauantai Lounge music on the terrace torsdag-lördag 23–25.7 torstai–lauantai Live music by Hazze Wazeen fredag-lördag 24–25.7 perjantai–lauantai Live music by Patrik Linman fredag 31.7 perjantai kl. Resenärerna har hittat till den yttre skärgården. klo 8.00–10.00 Köket öppet dagligen Keittiö auki päivittäin 11.00–22.00 Vid förköp dagen före! Ennakko-ostos päivä ennen! Må/Ma-To 8.00-23.30 Fre/Pe 8.00-23.30 (01.30) Lö/La 8.00-23.30 (01.30) Sö/Su 8.00-22.00 Finlands lager för skyddsutrustning fylls på för 100 miljoner Socialoch hälsovårdsministeriet vill förbereda Finland på att åtgången på skyddsutrustning kan öka i höst. På Utö-rutten med fartyget m/s Baldur, reste i juni 6 250 passagerare. SPT » » Trots att coronaläget i landet nu är lugnt, vill Socialoch hälsovårdsministeriet säkra att Finlands skyddsutrustning räcker till ifall situationen ändrar fort i höst. – Vi följer med läget och vid behov kan vi göra ännu ytterligare framställningar till Försörjningsberedskapscentralen, säger Tulokas
LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–18 söndag 12–16 Hemleverans av mediciner! RING (02) 279 1200 ALLA FARMACEUTER TALAR ÄVEN FLYTANDE SVENSKA! Tillsammans skapar vi en trygg sommar. 11 juli 2020 Vecka Lösnummer 3,90 euro. Men färdiga instruktioner finns om coronaläget ändras. Kontakta oss så ser vi över ditt försäkringsskydd. 02 454 6600 www.lokaltapiola.fi Fre 17.7 The Cold Case Band Lö 18.7 Janne Engblom Duo Lö 25.7 P2 & Kimi$ Även ny bastu & jacuzzi att hyra! EMILIA ÖRNMARK Pelargonen är favoritblomman Sidan 6–7 SOFIA WESTERHOLM/SPT Herr Mumin är nu 70 Sidan 10–11 Föräldrar till barn som nu flyttar daghem är oroliga över att planerna enbart är kortsiktiga. Polisen ber om tips. 28. UTBILDNING Sidan 5 Normal skolstart i höst. BROTT Sidan 9 Stöldvåg mot båtar i Pargas Läsåret ser ut att köra i gång som vanligt efter sommaren. Årgång 197. ÅBO Sidan 4 Daghemsfrågan förvirrar Bensintankar och verktyg har stulits från flera båtar kring Pargas centrum. Nummer 131
– Jag vill helst inte att min dotters dagisdagar ska bli längre, men det kommer nog att hända i och med flytten, säger Åkermarck. Polisen grep den 42-åriga föraren. Han misstänks bland annat för grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt vållande av kroppsskada. – Jag undrar varför det måste tas till sådana här åtgärder för bara ett år. PRIVAT. Vi kan säga som så, att jag är helt glad över att inte vara i personalens skor just nu, säger Ohls-Eerola. Åkermarck upplever att beslutet att stänga Skolgatans daghem kom snabbt, och att hon som förälder inte har fått tillräckligt med information om varför daghemmet egentligen stänger. Kommunen anställde i det skedet även en sommarjobbare som tillsammans med församlingen har skött telefonservicen samt butikärendena i södra delen av ön ända fram till nu. Några desto större problem i transporten uppstår inte då daghemmet ligger på vägen till Kims arbete. Jessica Åkermarck har haft sin snart 3-åriga dotter på Skolgatans daghem. Bilen körde på fel sida av vägen och törnade mot mötande bilar. I och med flyttandet till nya platser hela tiden, är detta i praktiken inte längre en självklarhet, anser Ohls-Eerolas. Hjälpen har upprätthållits av Röda Korset i samarbete med Kimitoöns kommun och församlingen. – Säkert kommer barnen också att anpassa sig till det nya daghemmet, men flytten är nog inte ideal för speciellt de yngre barnen. Jakten tog slut i korsningen av Ruonan yhdystie och Armonlaaksontie då skåpbilen kom över i filen för mötande trafik och kolliderade med de andra bilarna. Hon tänker också att det antagligen kommer att bli större grupper i och med flytten. KIMITOÖN. I OCH MED stängningsbeslutet, blir det ett annat daghem längre bort som gäller till hösten för Åkermarcks dotter. Situationen är också problematisk för föräldrar som får längre vägar att föra och hämta barnen. Åkermarck påpekar att familjen har varit mycket nöjda med Skolgatans daghem och enhetschefen där och tror att situationen kommer att lösa sig. Dagisplatsen på Skolgatan fick de fick smidigt. Då vi var små fungerade daghem ännu som en förvaring av barn, medan personalen i dag ska följa en läroplan. För familjen Åkermarck har dagisplatsen varit smidig eftersom de själva bor på samma gata och har därmed bara behövt en bil. – Det känns som en väldigt kortsiktig lösning. HON FUNDERAR också ifall familjen behöver skaffa en till bil på grund av flytten, då det är hon som använder familjens bil i arbetet. Pappan kunde föra dottern till dagiset gående eller med cykel, vilket bidrog till att båda föräldrarna kunde vara involverade i dagisaktiviteterna. Så är inte fallet för alla, säger Ohls-Eerola. Överlag funderar Åkermarck varför det alltid kommer som en så stor överraskning att det finns många barn som behöver dagisplats till hösten. Daghemmens flyttar skapar nya utmaningar för föräldrarna. Tre personer fördes till sjukhus för kontroll, de övriga sökte sig till hälsovården på egen hand. ERIK ALHOLM FUNDERSAM. Hon och hennes man har också varit förundrade över varför det tar så lång tid för det nya daghemmet att bli klart, då det ändå stod tomt en lång stund. Kimitoöns kommun startade upp butiksoch apotekshjälpen i mars i samarbete med Kimitoöns församling. – Det kan se bra ut på papper men i praktiken är det i mitt tycke lite av ett kaos. För dem är det viktigt med trygghet. Polisen hade tagit emot flera samtal om skåpbilen som körde vårdslöst och med hög hastighet i Aura, Reso och Nådendal. Polisen tog upp jakten och lade ut en spikmatta vid Luonnonmaa. ÅU I GÅR. FÖRUTOM VÄGEN är familjen konfunderad över själva huset och området på Klockringaregatan som inte alls är anpassat för små barn. En skåpbilsförare som vid lunchtid på fredagen flydde undan Polisen orsakade en seriekrock norr om Omfartsvägen i Nådendal. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 11 JULI 2020 4 Vet du något som vi inte vet. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. BARN ÄR i behov av rutiner. Polisen mötte bilen på Rymättylävägen där den var nära att kollidera med polisbilen. 050 470 1530 Fyra bilar krockade vid häftig biljakt i Nådendal BROTT. . I artikeln om Röda Korsets mathjälp (10.7) förekom vissa oklarheter som kommunen vill förtydliga. SARA OHLS-EEROLA är en annan förälder vars familj påverkats av dagisfrågan. Sammanlagt fyra bilar och åtta personer var inblandade i olyckan. Var barnen nu ska husera då de är ute är ett stort frågetecken. De vet ännu inte till vilket daghem som dottern flyttas. Inom familjen har de fått fundera om kring vardagen. Skåpbilen väjde ut på vägrenen och fortsatte i hög fart mot Nådendals centrum. ÅU förtydligar Åbofamiljerna oroar sig över dagisflyttarna Daghemsfrågan i Åbo har under den senaste tiden varit aktuell i flera olika repriser. Ifall coronaläget blir värre igen kan Röda korset återuppta butiksoch apotekshjälpen beroende på rådande restriktioner i landet. – Några hundra meter längre från hemmet är det, men som tur ändå på vägen. FRÅGOR FINNS. Barnen har ändå tillbringat så lång tid på dagiset redan, att ett år till knappast kan göra så mycket, säger Åkermarck. En fråga hon ställer sig är om inga prognoser på att barnantalet skulle skjuta i taket har gjorts. I Sirkkala dagis hade barnen och personalen möjlighet att bland annat utnyttja den tätt intill liggande Vårdbergsparken. Sara Ohls-Eerola anser någon långsiktig plan borde finnas för de svenska daghemmen i Åbo. Jessica Gröning Jesper Lindblom » » Daghemsflyttarna medför nya utmaningar för familjerna och den kortsiktiga lösningen ifrågasätts. I början av juni fick man hjälp av Röda korset i norra delen av ön eftersom en del av kommunens personal som varit involverad i service återgick till sina ordinarie uppgifter. Hennes och Kim Eerolas knappt sexåriga son flyttar till hösten från Sirkkala dagis till Klockringaregatan. Hur allting ska förlöpa i praktiken i höst är ett frågetecken. De oändamålsenliga platserna är ett frågetecken
DET FINNS ENLIGT Torsell ändå en risk att det i något skede blir distansundervisning. ARI SUNDBERG/SPT INGER DAMLIN. PRESSFOTO UTBILDNINGSSTYRELSEN KURT TORSELL. När det gäller avvikande undervisningsarrangemang tror Damlin inte att ett system där samma lärare har både distansstudieelever och närstudieelever fungerar i längden. Man kan till exempel alternera mellan distansoch närundervisning i ett vecka–vecka-system eller låta hälften av en årskurs få distansundervisning och andra hälften närundervisning. Om avvikande undervisningsarrangemang krävs föreslår Utbildningsstyrelsen i de nuvarande intruktionerna bland annat att undervisningen kan ordnas som en kombination av distansoch närundervisning. Om en stadsdel i Helsingfors stängs ner berör det inte Hangö. Ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL). Torsell säger att det ännu finns mycket att lära sig när det gäller genomförandet av distansundervisning, men att lösningarna ute på fältet har varit uppmuntrande. Alla utbildningsstadier är skyldiga att följa hälsomyndigheterna. Torsell säger att det för tillfället inte ser ut att samhället kommer att stängas ner på samma sätt som under våren. Det är svårt att råda bot på den ojämlikhet som uppstår bland barn och unga till följd av distansundervisningen, tror Damlin. I början av augusti vet vi antagligen mera. Ett vecka– vecka-system bryter den rutinen. DAMLIN HOPPAS på olika lösningar för olika regioner och skolor och att man vidtar åtgärder där det behövs. ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 11 JULI 2020 Avoinna: ma-la 10–18, su 11–17 -40 % -75 % RANTAPOLKU 5 21660 NAUVO KAIKKI BRÄNDI OUTLET LÖYTÖJÄ Utgångsläge: Undervisningen i höst ordnas som närundervisning Utbildningsstyrelsen publicerade anvisningar och stödmaterial för höstterminen 2020 i månadsskiftet juni–juli och uppdaterar dem vid behov innan det nya läsåret startar. I UTBILDNINGSSTYRELSENS riktlinjer slås fast att utbildningsanordnaren under avvikande undervisningsarrangemang ska se till att eleverna har likvärdiga möjligheter till kommunikation. Mera troligt är att någon enskild skola, klass eller elev försätts i karantän. – Jag tror att vi inte kommer att ha en nationell lösning som gäller alla, snarare lokala lösningar. Även om det ser relativt bra ut för tillfället kan situationen förstås ändras snabbt. Christa Lundström SPT » » Enligt Utbildningsstyrelsen finns det olika scenarier för hur skolstarten ordnas, beroende på hur coronaläget ser ut på hösten. ÅTERSTÅR ATT SE. – När det gäller att stödja eleverna på distans har vi inte alltid den erfarenhet och det kunnande som behövs. – För lärarna innebär det en situation som de har svårt att förhålla sig till, och för eleverna är det en sämre situation för lärande. – Tillgången till datorer och nät är faktorer som kommunerna inte har kunnat ombesörja ännu, men erfarenheten är en trygghet för lärarna, säger Inger Damlin, ordförande på Finlands svenska lärarförbund. – Karantänfallen kommer vi säkert att ha en hel del av. Karantän tillämpas för de som kan ha blivit smittade, isolation gäller för de som är sjuka. – Min erfarenhet är den att ett sådant arrangemang skapar otrygghet. – Just nu ser det bra ut, det ser ut som att man kan köra i gång med normala regler. – Vi kan inte uppnå jämlikhet om vi är tvungna att distansundervisa. Men vi har färdiga instruktioner om det inte blir en normal skolstart. Direktör för den svenskspråkiga verksamheten på Utbildningsstyrelsen.. Hon anser också att man om det blir nödvändigt bör välja antingen distansundervisning eller undervisning i klassrummen, och inte köra med ett vecka–vecka-system. Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen, säger att man beroende på hur coronaläget ser ut har olika scenarier, men att utgångspunkten är att undervisningen på hösten ordnas som närundervisning. Skolan är mer än undervisning, den upprätthåller också strukturer i vardagen, och att få komma till skolan är en jätteviktig rutin. Men skolorna har gjort framsteg och tagit fram fiffiga lösningar. – Vi väntar på vad Institutet för hälsa och välfärd, hälsovårdsmyndigheterna och regeringen säger. Ojämlikheten beror också på de förutsättningar som eleverna har hemma, och de rår vi ju inte på. För de elever som mått psykiskt dåligt och börjat må ännu sämre har vi inte tillräckliga verktyg om det blir distansundervisning. OM AVVIKANDE undervisningsarrangemang krävs föreslår Utbildningsstyrelsen med stöd i de tillfälliga ändringarna i lagen om grundläggande utbildning bland annat att undervisningen kan ordnas som en kombination av distansoch närundervisning
De äldre rensar i trädgården, där hönsgödseln bidrar till att denna trädgård är extra grann och livskraftig. Tipsa oss gärna! Mejla nyheter@aumedia.fi Min trädgård I Anders Ginlunds trädgård i Västanfjärd har djuren en given plats Det är faktiskt inte bara hönsgödseln, utan också hönsen själva, som gör under i Anders Ginlunds trädgård i Tappo, Västanfjärd. Tuppen Hugo kommer och går som han vill. Den ursprungliga tanken med trädgården var att skapa vindskydd, men för varje år kommer hit nya arter. Det är tydligen inte bara vi som är regnskygga – plötsligt kommer tuppen Hugo rusande nedför backen. Ginlund visar stolt upp en stor pelargon, med otroligt ivriga röda blommor. I hönsgården bor 250 hönor. Det vänjer man sig vid, säger Ginlund. Mest är det pilfinkar och mesar. Ginlund bor här tillsammans med sin bror Pertti Metso. Gott om röda vinbär ser det ut att bli. Pionerna och syrenen har blommat ut, men nu är det istället liv i till exempel pelargoner, rosor och violer. FÅGLAR ÄR VÄLKOMNA. EN KRAFTIG REGNSKUR sköljer över trädgården och vi hinner precis ta skydd i det lilla lusthuset, där kaffet lämpligt nog står framdukat. Han slinker in i ladugården, och efter en stund gör hans följe av damer honom sällskap. För dem finns också ett tjugotal fågelholkar i trädgården. BRA VINBÄRSÅR. BOSTADSHUSET LIGGER uppe på ett berg, som sluttar brant ner mot parkeringen och hönshuset. – Här blir det i alla fall inte översvämning! Men blåser gör det. » » I hönshuset finns 250 värpande hönor. – I arton av holkarna häckar fåglar i år. Huset är från år 1723, kanske ännu äldre, men trädgården är anlagd under Ginlunds tid. Några ägg producerar de inte längre. Om vintern söker också vilda fåglar skydd i dem. Här blommar det friskt i rabatter lite här och var, då ÅU:s reporter hälsar på en dag i juli. I denna del av trädgården trivs Anders Ginlund, liksom hönorna. Det är hans favorit, och den är en av många växter här som tycks gilla den gödsel som produceras på gården. Till kvällen går de självmant in, i skydd för räv och kanske varg. Brodern är dock snabb med att berätta att det är Ginlund som är trädgårdsmästaren. Kommer det regn går han gärna in. Sedan ska han iväg efter foder till djuren, vilket istället är hans uppgift. Dagtid vilar sig hönorna gärna under de ståtliga tujorna i trädgården. CHEFEN PÅ GÅRDEN. I trädgården finns ett 20-tal fågelholkar.. ÄGGPRODUCENTER. Den handfull hönor som brukar sprätta omkring i trädgården firar sina pensionärsdagar här, tills de slutligen rofyllt somnar in. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 11 JULI 2020 6 ÅU hälsar på i spännande, vackra eller speciella trädgårdar i sommar
Här, hos Tappo Tipu, produceras numera ungefär 200 ägg per dag, alltså nästan ett ägg per höna. – Och den här tallen fick vi i en julkorg för sju år sedan. Nu har vi 250 hönor i hönshuset. MÅNGA NIVÅER. Största delen av äggen säljs direkt från gården. GINLUND POÄNGTERAR att i denna trädgård är det inte klippta gångar och raka rader som gäller. – Djur har alltid hört till här. De är sju år gamla och gavs av Ginlund chansen till sköna pensionärsdagar i Tappo istället för att gå till slakt. Men åtminstone för en trädgårdsamatör ser nog odlingarna väldigt städade och organiserade ut. Inte bara blommor och grönt får plats i denna trädgård. ÅU REPORTAGE 7 LÖRDAG 11 JULI 2020 I TAPPO. NEDANFÖR KULLEN, bakom hönshuset, betar baggarna Choko och Laku. Då var den 15 centimeter hög, säger Ginlund och visar på ett rejält barrträd, som skiljer sig från de traditionella finländska arterna. Här är det oslaget, det tycker insekterna om, säger Ginlund och visar på en ängsliknande del av trädgården. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi. I Anders Ginlunds trädgård finns flera stora träd, blandat med buskar och blommor. – Det blir en god skörd i år, säger Ginlund, och lyfter på en av vinbärsbuskens grenar. – Hönorna gillar att gå här och plocka, säger Ginlund. Denna speciella tall anlände till gården som 15 cm hög i en liten julkorg. Här finns röda vinbär, krusbär, en vinranka samt plommonoch körsbärsträd. Uppe på kullen, omgiven av en blommande trädgård, ligger bostadshuset. Föräldrarna har haft kor och hästar, och så har här också funnits suggor. Bredvid flädern finns några små silverlönnar, som förhoppningsvis ska växa sig till rejäla träd. Stora klasar av än så länge gröna bär hänger här. Mellan bastun och bostadshuset finns Ginlunds favorithörn av trädgården. EMILIA ÖRNMARK FLÄKT AV HUMOR. Det hela började med att vi ville fylla den tomma ladugården och skaffade då 15 hönor, berättar Ginlund. Då Ginlund skaffar något nytt till trädgården ska det gärna vara träd eller buskar. JULTALL. – Det får gärna vara lite vilt. Runt buskarna syns resultat av den fjäderklädda städpatrullen
Utöver detta måste man ytterligare beakta ett stort antal andra faktorer. ÅU LEDARE LÖRDAG 11 JULI 2020 8 INNERBANAN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi En krog som inte var god nog CORONAVÅREN har vållat problem för många företag. OM NÅGRA DAGAR, måndag 13 juli, övergår restaurangerna till normala öppettider. Det finns kanske fördelar med att inte ha en plan för livet – man tvingas att verkligen tänka till. SERVICEN i många samhällen och tätorter, bygger på att det finns driftiga och modiga företagare. Svaret jag kom fram till var att litteraturvetenskapen ändå är min plats. Kristider är en effektiv drivkraft för innovationer. STORA AKTÖRER kan relativt enkelt pröva olika restaurangkoncept. CORONAVÅRENS PRÖVNINGAR har också tvingat både restauranger och samhället överlag att utveckla nya koncept. Restaurangbranschen, som också till vardags är en tuff bransch, råkade ut för sin genom tiderna tuffaste utmaning. Jag har alltid haft lätt för att läsa och skriva, så litteraturvetenskapen i Åbo blev ett naturligt val för mig. Flera städer har också vidtagit konkreta åtgärder för att underlätta restaurangernas verksamhet. Det krävs ett unikt utbud eller en stjärnprodukt, rätt strategisk placering och personal som älskar mat. DET VISADE SIG vara det bästa beslutet jag kunde ha fattat. Ju mindre ort, desto större betydelse har enskilda företagare. Där valde Mac Daniel´s Grill i Kimito att utnyttja stängningen under coronavåren till att renovera hela restaurangen. Matlagningen har övergått från att vara något som sysselsatte kvinnorna i hemmet till att bli en utåtriktad verksamhet i lokaler på paradplatser i stadsbilden, öppna för alla. Även om det inte ledde till en examen i slutändan. Kroggäster väljer i allt högre grad också alkoholfria drycker. En företagare med en eller några restauranger har ett helt annat läge. Problemet var att jag aldrig tog mig tiden att tänka på vad jag vill arbeta med i framtiden. Studierna flöt på och jag tog kandidatexamen. I dag hittar man någonting för var och en. MARA, som är arbetsgivarförbundet för bland annat restauranger, har krävt en tillfällig sänkning av mervärdesskatten för restaurangtjänster. Jag började sakna litteraturen. Sedan kom tiden då det var dags att bestämma sig för vad man ville studera vid högskolan. De stora krogaktörerna sysslar också med annat än restauranger. Här har restaurangerna olika utgångslägen. Tiden på socionomlinjen gav mig perspektiv. EFTERFRÅGAN PÅ hotelloch restaurangtjänster är för tillfället klart mindre än vanligt. Det gäller bara att modigt ta för sig och ha en vilja att lära sig nya saker. Synen på mat och måltider ändras kontinuerligt. ÅBO HAR ett brett utbud av restauranger. 11.7.2020 Ibland behöver vi prova oss fram Enligt min erfarenhet är det få skolelever som har en klar plan för vad de vill arbeta med i framtiden. Jessica Gröning Sommarredaktör på ÅU Tiden på socionomlinjen gav mig perspektiv. Lanserar man ett misslyckat koncept är risken stor att hela företaget måste läggas ner. Möjligheterna att öppna eller förstora uteserveringarna har förenklats och tillståndsprocessen har försnabbats. Som socionomstuderande ville jag ständigt fila på formuleringarna i uppsatserna och blev besviken över hur lite språket sedan beaktades i bedömningen. Man väljer i första hand en krog som verkar inbjudande eller som är känd för sin goda mat och gemytliga stämning. ATT DRIVA EN KROG kräver kunskap och mångsidigt kunnande. Till slut var jag tvungen att faktiskt tänka på vad jag ville göra i livet. Det är värt något extra år av studier för att finna sitt intresse, för världen behöver fler motiverade människor som kan komma med nya idéer. Jag ångrar inte mina socionomstudier, tvärtom var det precis vad jag behövde. Restaurangbranschen har utvecklats historiskt från kalaskokerskor till gourmetkrögare. Ibland kan det också vara så att det inte finns alternativ, är man hungrig måste man äta på den krog som finns på orten. Det här beror på flera saker. Inte för att jag var speciellt intresserad av någondera. Men något kändes inte rätt. FÖR den enskilda krogbesökaren är det inte speciellt intressant att känna till bakgrunden för den restaurang man besöker. Allt ska fungera, från det man stiger in tills man väljer att stiga ut. Krogens betydelse för ortens livskraft är betydande. Jag var definitivt en av dem som inte visste vad jag ville. Säsongsvariationen är stor, men det minskar inte nämnvärt på krogarnas betydelse för livskraften. Under gymnasietiden fokuserade jag på ämnen som lärarna hade sagt att passar bra ihop, historia och samhällslära. Jag insåg att man visst har möjligheter som litteraturvetare. ETT EXEMPEL på framtidstro och innovation inom restaurangbranschen hittar man på Kimitoön. Trots att Åbo är en ansedd restaurangstad, måste enskilda krogar varje dag prestera bra, för att skylten också framöver ska finnas kvar i gatubilden. I Åbo är Turun Osuuskauppa en stor aktör inom restaurangbranschen. RESTAURANGBRANSCHEN är trendkänslig. Jag insåg att jag inte kan göra en skillnad för någon om jag vantrivs med det jag gör. Nagu, Korpo, Dalsbruk, Kasnäs och Högsåra är exempel på orter i Åboland där krogarnas betydelse för ortens livskraft är betydande. En övergång till normalläge kommer inte att betyda att allt åtgår till tiden före coronavåren. AKTÖRERNA HAR olika ekonomiska förutsättningar att verka och klara av svackor i verksamheten. Jag började sakna litteraturen.. Det här visar att man måste våga satsa och planera framtiden, trots att omvärlden är i oordning. FÖR KUNDEN är krogen en helhetsupplevelse, god mat räcker inte. Tidigare i sommar har man kunnat läsa om andra krogar i Åbo som upphör med sin verksamhet. Ett läsår gick – jag fick nya härliga vänner och lärde mig mycket nytt. Det blev många funderingspromenader längs med Aura å. Restaurangbranschen är även annars en av de affärsgrenar där det förekommer mest konkurser. JAG HOPPAS att det i framtiden också finnas utrymme för studerande att testa sig fram. Åbos restauranger lockar besökare även från andra orter. Om det visar sig att konceptet inte fungerar, kan man lägga ner restaurangen och starta en ny med en annan profil. En höst med nya begränsningar kan bli ödesdiger för flera restauranger, i alla fall om man finansierat vårens inkomstbortfall med lånepengar. Då kom funderingarna: vad skulle jag göra nu. Men intresse för ämnet är en viktig utgångspunkt för att det ska fungera. Företag och organisationer arrangerar inte tillställningar, utländska turister kan inte komma till Finland och det finns en allmän försiktighet att besöka restauranger. EN VÄSENTLIG SAK i sammanhanget är att krog inte är en synonym till sprituosa. JAG SÖKTE mig till socionomlinjen i Novia, övertygad om att jag ville göra en verklig skillnad i människors liv. I måndags meddelade Åboföretaget Manu Events att bland annat restaurangen Bassi vid åstranden i Åbo stängs. Mindre restaurangföretagare måste konkurrera med större koncerner på marknaden. Det är inte alltid så klart vad man vill göra i framtiden. För att kunna vara innovativ behövs resurser, både pengar och personresurser
Hon misstänker att antalet kan vara större. Östra Finlands universitet meddelade i ett nytt pressmeddelande på fredagen att universiteten kommer att ändra poänggränserna och anta fler nya studerande till de juridiska utbildningarna. AINE KAN INTE uttala sig närmare eftersom felet ännu utreds. Man kan tipsa Pargaspolisen på telefonnummer 0295-446 710. Egendom har stulits från både låsta och olåsta utrymmen, säger Polisen i ett pressmeddelande. Bensintankarna och kartplottern stals från Melinda Wenströms båt som var förtöjd vid Hesburger i Sundet. – Efter det här tar vi alla saker från båten med oss hem, säger Wenström. ÅU 9 LÖRDAG 11 JULI 2020 LOKALT NYHETER Brottsvåg i Pargas – bensintankar och plottrar har stulits Pargaspolisen utreder en brottsserie som har drabbat båtar i Sundet och andra platser runt centrum. – Vi strävar efter att lösa det här så fort som möjligt. Han säger att studerandena kommer att få mer information senast på måndag. När SPT pratade med Aine vågade han inte uttala sig om det ännu. Helsingfors universitet tar i år in 22 studerande till den juridiska utbildningen på svenska i Helsingfors och 12 till filialen i Vasa. – Det här rör det finskspråkiga urvalsprovet till de juridiska utbildningarna. DET FINNS ETT nationellt urvalsprov till juridikstudierna i Finland, men det gäller inte för utbildningarna på svenska. Vilhelmina Öhman SPT » » Felet drabbar sökande till Åbo universitet, Helsingfors universitet, Lapplands universitet och Östra Finlands universitet. Det slutgiltiga antagningsbeslutet syns på Studieinfo senast på onsdag nästa vecka, skriver universitet. Universiteten kommer att ändra provgränserna och anta fler nya studerande till de juridiska utbildningarna, meddelade Östra Finlands universitet på fredag.. Men just nu har vi skilda urvalsprov, säger Ellen Eftestøl, professor vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. BESTULEN BÅT. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Flera fall av inbrott i båtar kring Pargas centrum. Jag har också talat med andra båtägare som har blivit utsatta för samma sak. Alla deltagare i urvalsprovets andra skede har informerats om felet per e-post. De tomma bensintankarna hittades senare i buskarna i närheten av småbåtshamnen vid Sahojen Laivaus-vägskälet. Men vi måste förstås ta i beaktande studerandenas rättigheter. Enligt Östra Finlands universitet beror felet på att den optiska poängräkningen felaktigt gett minuspoäng för svar där examinanden kryssat i att hen inte svarar på en fråga. – Vi har försökt få ett samarbete med den svenskspråkiga juridikutbildningen vid Åbo Akademi. Så fort vi tagit ett beslut meddelar vi studerandena och allmänheten, säger Aine. UNIVERSITETEN använder ett gemensamt urvalsprov och gemensamma urvalskriterier till juridikstudier och det är Östra Finlands universitet som ansvarar för urvalsprovet. Eftestøl säger att det är tråkigt att felet skett och att det viktigaste i en sådan situation är att korrigera felet snabbt och meddela alla de som berörs. – Akterluckans lås var söndrigt och två bensintankar var borta och plottern var stulen. Tapio Määttä, rektor för Östra Finlands universitet, skrev på Twitter på torsdagen att ingen som redan beviljats en studieplats kommer att förlora den på grund av misstaget. Felet gäller en stor del av de 620 sökandena som deltog i den andra fasen av det gemensamma urvalsprovet för juridikstudier. Inga åtgärder förutsätts av sökandena. Misstankar om ett räknefel hade först cirkulerat på sociala medier. PRIVAT PIXABAY Felräkningen i urvalsprovet gäller inte de juridiska utbildningarna på svenska Östra Finlands universitet meddelade i ett pressmeddelande på torsdag att det uppdagats ett räknefel i poängräkningen i urvalsprovet för rättsvetenskapliga studier vid Helsingfors universitet, Åbo universitet, Lapplands universitet och Östra Finlands universitet. Polisen är också intresserad av iakttagelser som kan ha någonting med inbrotten att göra. Stölderna har skett vid månadsskiftet juni–juli. – Det har varit dåligt väder och folk har kanske inte varit ute till sina båtar. Inte de svenskspråkiga, säger professor Antti Aine, ordförande för urvalsnämnden för den juridiska fakulteten vid Östra Finlands universitet. Polisen uppmanar folk att kolla sina båtar. STUDERANDES RÄTTIGHETER. Polisen uppmanar därför båtägarna att kolla sina båtar och att göra en brottsanmälan om något saknas. Det finns väldigt snäva bestämmelser för sådant här. KRIMINALKOMMISSARIE Maria Sainio vid Pargaspolisen säger sig ha fått vetskap om fem stölder. Båten var förtöjd vid Hesburger. EN SOM HAR haft ovälkommet besök i familjens båt är Melinda Wenström. – Vi måste titta på alla studerandes inträdesprov. Tjuven eller tjuvarna har stulit bland annat bensintankar, kartplottrar och verktyg. – De som sökt till den juridiska utbildningen på svenska har informerats om situationen och att problemet inte berör dem, säger Eftestøl
Han hade då ingen aning om att hans ja kom att bli starten på 30 år lång muminkarriär. Benny Törnroos båtar, allmogebåten Ida till höger har han själv byggt på Brännskär under åren 2003–04. PRIVAT Benny Törnroos seglar och snickrar vidare i livet » » Han fyllde nyligen 70, muminkarriären har varat i över 30 år – fortfarande inleder han ofta konserter med ”Vem svänger på svansen i barfotadansen, jo Mumin!”. AQVARELLE OCH IDA. Men vem är Benny Törnroos förutom att han är den så kallade muminrösten. FAMILJEN är prioritet nummer ett. – Jag kunde inte tro mina öron då jag redan följande dag blev uppringd av flera olika skivbolag. Sedan i går njuter han av båtliv i Åboland skärgård. Och trots att han säger att han aldrig någonsin kommer att ångra att han slutligen tackade ja till Yle-producentens fråga kan man ändå ställa sig frågan; hur hade livet sett ut om producenten gett med sig efter första försöket. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 11 JULI 2020 10 H ar du sett den animerade tv-serien av Tove Janssons muminfigurer så vet du precis hur han låter, mannen som inleder varje avsnitt med sin muntra men samtidigt så trygga stämma. Trots det starka intresset för vad han NU TILL SJÖSS. Finländarna älskade berättelserna från Mumindalen, och inte minst hans stämma som inledde avsnitten. Första gången jag tillfrågades var jag mycket tveksam och svarade att jag eventuellt återkommer, andra gången sa jag att det blir svårt att få ihop tidsmässigt med tre små här hemma och tredje gången gav jag med mig, berättar Törnroos. – Jag hade jobbat på Yle i närapå 20 år då jag blev uppringd och frågad om jag ställer upp och sjunger in sången. Det blev starten på en muminkarriär som fortfarande pågår. Benny Törnroos var visserligen artist med en bakgrund i bland annat countrybandet Country Express, men hans koppling till Mumin var minimal då Yle behövde en röst som kunde sjunga in sången på såväl finska som svenska i början av 1990-talet. Törnroos startade en muminorkester och tillsammans med mumintrollen turnerar han runt än i dag. Intervjun gjordes i Helsingfors, men det mesta av sommaren har Benny Törnroos tillbringat i Kimito
EFTERSOM Törnroos förknippas så starkt med muminfigurerna kan en intervju inte avslutas utan frågan: ”vilken muminfigur är bäst?”. – Muminturnéerna har tagit så mycket tid och sångerna har varit färdigskrivna. NU TILL SJÖSS. •. YOUTUBE/SKÄRMDUMP. Tack och lov har jag haft min fru att dela det ansvaret med. – Där tänker jag väl lite mer som Muminmamman igen, alla har något gott inom sig. – Enkelt, min fru och mina barn. Hon har en stor famn, hon har förståelse för alla och hon är rättvis, utan att vara mjäkig. Trots det är han inte redo att kalla sig pensionär, och kommer troligen aldrig bli det heller. Törnroos skrattar till och säger att han bara väntade på att frågan skulle dyka upp. Törnroos hade hunnit fylla 35 år innan familjens första barn föddes. Konserten görs i olika uppsättningar och tillsammans med olika artister beroende på var och för vem den spelas. Som pensionist har han haft tid att ägna också musiken lite mer tid, vilket har resulterat i konserten ”Från Ö till Ö”, som han började turnera med i tisdags. •. Det är kanske främst den delen jag känner att är så lik mig. •. I grund och botten består den ändå av en samling visor som har en koppling till vad han varit med om under sitt 70-åriga liv och gemensamt formar visorna hans livsberättelse. – Jag kan i regel säga att varje journalist ställer den frågan. Efter en lång arbetsdag har bästa sättet för honom varit att ta tag i sågen och börja snickra, och det har resulterat i två egenbyggda båtar, Aqvareller och Ida. – Jag hade visserligen redan allt det, trodde jag. Här är han förevigad i Lanthaga i Koddböle i Kimito, för en intervju i ÅU för några år sedan. Favoriten bland muminfigurerna är Muminmamman. Ett ansvar över att barnen har rena kläder, uppför sig, har tak över huvudet och växer upp till goda människor. – Jag har alltid sagt att favoriten är lite av en blandning av alla karaktärer vilket i och för sig är sant, men den här gången tänker jag ändå ge det egentliga svaret. – Jag hade hunnit fundera en hel del och oroat mig över om jag skulle få bli pappa. •. •. Min tanke har alltid varit att livet går ut på tre saker: man ska skaffa sig något att göra, någon att älska och ett klart mål för framtiden, säger han. Startade sin artistkarriär på 1970-talet och medverkade då bland annat i bandet Country Express. På åu.fi hittar du också ÅU:s intervju med Benny Törnroos 2015 – samt en video där han sjunger muminsången tillsammans med Kim Lund. Sedan i går njuter han av båtliv i Åboland skärgård. MUMINKARRIÄREN har upptagit en stor del av Törnroos liv och tiden har gett honom massor, allt från spännande människomöten till upplevelser utan dess like. Född 16 juni 1950 i Helsingfors. Ett av dem samt frun deltar i spelningarna med muminorkestern och med den äldsta sonen delar han det starka intresset för segling. . Han tystnar för en stund och ger ett intryck att av svaret på frågan kommer utebli. – Dessutom kan jag inte förbise att den tryggat min ekonomi under åren. I våras bestämde han sig slutligen för att efter 44 år på Yle slutligen gå i pension. Men samtidigt konstaterar Törnroos ändå att muminsångerna gjort honom lite lat då det handlar om att skapa egen musik. Trots att musiken, snickrandet och seglingen är viktig så finns det en sak som för Benny Törnroos alltid går i första hand: Familjen. •. De starka familjebanden avspeglas också i svaret på frågan om vad Törnroos uppskattar allra mest i sitt liv. I dag har Törnroos tät kontakt med de tre utflugna barnen. KIM LUND själv kallar ”sina två s”, segling och snickrandet, så har de sysslorna ingen chans mot familjen, som består av fru, tre barn och ett barnbarn på 1,5 år. . 2015. Ser han på sig själv så är det en Muminpappa han ser. Då vårt första barn föddes insåg jag att det var först då jag egentligen fick mitt mål för framtiden. – Jag har sagt att jag är ”pensionist”, en bra blandning mellan pensionär och artist. Sofia Westerholm SPT Min tanke har alltid varit att livet går ut på tre saker: man ska skaffa sig något att göra, någon att älska och ett klart mål för framtiden. SOFIA WESTERHOLM/SPT KODDBÖLE. I år har det blivit många veckor där som en följd av coronavåren. Men familjelivet förde inte enbart med sig ljuv bebisdoft och söta småbarnslockar. Slog igenom som ”muminrösten” i samband med att han sjöng in introt till tv-serien Berättelser från Mumindalen. Det är Muminmamman. Utöver musiken hör även snickrande och segling till hans stora intressen. Då är det lätt att man blir lite lat med att själv vara kreativ och skapa. •. Bor i dag i Esbo tillsammans med sin fru och sin hund. ÅU REPORTAGE 11 LÖRDAG 11 JULI 2020 Benny Törnroos •. – Jag fick lära mig att familjelivet för med sig ett enormt ansvar. Kreativiteten har han under åren i stället fått utlopp för då han snickrat. Intervjun gjordes i Helsingfors, men det mesta av sommaren har Benny Törnroos tillbringat i Kimito. – Muminpappan har kopplingen till skärgården, seglingen och äventyren. Tillbringar det mesta av sommaren i Koddböle i Kimito. Och att jag sedan fått bli pappa två gånger till efter det känns helt otroligt. På åu.fi hittar du också vår intervju med Benny Törnroos 2015. Till familjen hör även tre utflugna barn och ett barnbarn på 1,5 år. Bland alla muminfigurer finns ändå inte en enda figur han inte gillar
67 s. jag nickar och ler / en rad raka tänder skallrar •. DEBUT. IRONIN ÄR i stället viktig hos Emma Levo, som är andrapristagare. Två av skribenterna, Anna Brear och Emilia Pennanen skriver på finska och på engelska. ”ZEITGUEST” ÄR som sagt trespråkig. En är Arvid Mörne-pristagarnas antologi, utgiven av Svenska folkskolans vänner, som är tävlingens arrangör. En inledning låter så här: ”jag står med fötterna på balkongräcket och med fingrarna i takrännan / solen lyser och på andra sidan staketet är gräset grönt. Volymens miss är att den inte presenterar skribenterna, det är onödigt anspråkslöst. Grafisk form: Rikhard Hormia •. Victor von Hellens, som är en av redaktörerna för den trespråkiga antologin ”Zeitguest” debuterar med en egen samling på Schildts & Söderströms i höst. Hon skriver också om samkönat sex utan nån vidare kontext, det är befriande för alla slags läsare. Slutorden är: ”Nu tänker jag på annat”. BOKENS ANDRA redaktör, Leo Pahta, deltar med dikter både om natur och stad – den urbana miljön förefaller nyansrikare och mer hemlighetsfull med sina tillfälliga människomöten och med spårvagnarna – det mest lyriska kommunikationsmedlet! Antologin har till och med ett ganska lyckat exempel på figurdikt, Jussi Puukka har till exempel skapat ett suggestivt mönster av ordet ”iloitse”, som genast börjar glida från den spontana översättningen (Gläd dig!), eftersom den saknar imperativets utropstecken. // på många sätt är det väl en vacker dag.” Wentjärvi studerar bildkonst i Jakobstad och det gör också Alexandra Harald, som fått hedersomnämnande. MÖRNE-TÄVLINGENS förstapristagare Ellenore Wentjärvi skriver om kraftfullt om tonår (trots, sensitivitet, förtvivlan, hat). Finsk poesi i dag känns generös visavi motivkrets och ganska tillåtande när det gäller kontakt med äldre diktning. TITELN PÅ DEN snyggt producerade trespråkiga antologin ”Zeitguest” är mitt i prick. En dikt heter ”väntar”, den har extraherat verbet ur ett sammanhang och ställer det i en särskild spalt, det känns ödesdigert. Sist läses Mia Öblom, som medverkar med prosalyrik. Böckernas tillkomst är olika, Mörnedikterna är valda av en jury, ”Zeitguest” har dikter som passerat en redaktion. MEN MAN KAN också bli förtjust i alldeles rättframma prosadikter som Veera Ojolas ”Whitney Houstonin hautajaiset”, där diktjaget upplever en tröst i det tröstlösa, försvarar sig mot en pedagogisk röst som säger hur man borde avläsa litteraturen och hävdar ett eget sätt att skilja på vad som är en kärlekshistoria och vad som är ren skräck Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi KULTUR BÖCKER LÖRDAG 11 JULI 2020 12 Trots och tröst och väntan – nyanser i ny poesi BOKEN. De är överståndna men lätt återkallade i presens. Omslag: Tintin Rosvik •. Den andra hedersomnämnda, Sandra Holmqvist, är den enda som mer konsekvent rotar sina poetiska bilder i naturen. Anspråket ligger inte på att vara ”tidsanda”, man är i stället gäst i tiden. Särskilt en text med motivet ”tomhet” är skarp och osentimental. Motivet finns också hos Victor von Hellens, som använder tangentbordets olika alternativ att markera okänt innehåll (olika tyTiteln på den snyggt producerade trespråkiga antologin ”Zeitguest” är mitt i prick. Den andra heter ”Zeitguest” och är ett kollektivt projekt, redigerat av Leo Pahta och Victor von Hellens. Att växla mellan svenska och finska är ett privilegium för finländska poesiläsare – dikter på det andra inhemska kan skapa en krävande och/eller ljuvlig närhet. Däremellan har dikten öppnat ett liv, en avgrund. Red: Victor von Hellens, Leo Pahta •. 96 s.. Tredjepristagaren Christoffer Steffansson kommer nära den kaskadestetik man sammankopplar med estradpoesin, den är en blandning av smarta infall och sånt som bara är för mycket. Vinnarbidragen i Arvid Mörnetävlingen 2020 •. Antologin inleds av Lina Bonde, som debuterade i våras med en egen samling, ”tecknar snö”. Khaos Publishing, 2020 •. Spänningarna bärs upp av finskans finessrika lokalkasus. Ellenore Wentjärvi fick första pris i årets Arvid Mörne-tävling. Victor von Hellens debuterar med en egen samling, ”Något i tiden håller på att ta slut”, på Schildts & Söderströms i höst. PRESSBILD EMILIA PENNANEN Zeitguest •. SFV, 2020 •. Den kräver en särskild lyhördhet av läsaren och kommer egentligen till sin rätt först när det finns ett riktigt brännande motiv, som i dikten som börjar: ”Jag brukade tänka på det varje dag, / den gången han slog mig”. Anspråket ligger inte på att vara ”tidsanda”, man är i stället gäst i tiden. Onni Nieminens korta naturögonblick är en del av en genre, kan också läsas som skeva haikun. För närvarande studerar hon bildkonst i Jakobstad. Men siktar han på genren föremålspoesi (han har en lång dikt om en överrock), något som kräver ett tränat öga och förmåga att komprimera reflektionen, kan utfallet bli spännande. ETTA. Det kan säga något om kreativitetens bredd – det kan ha betydelse för kompositionen också i skrift. Man ska kanske vänja sig vid att poeter skriver på alla de språk de kan och nyttjar den känslorepertoar de olika idiomen korresponderar med. Hon har redan gjort sig ett namn genom att skriva in utanförskap i en självklar närvaro – då uppstår en friktion som ger mycket energi. ÅU per av streck) mellan stroferna, som ofta ordmässigt är repetitiva. Två nyutkomna antologier ger prov på hur yngre skribenter uttrycker sig i dikt
Deltagarna fick se fina bilder därifrån samt höra om hur Jungfruskär fungerar ur naturskyddets synvinkel. Berätta, att jag medvetet förstörde våra hav och vårt klimat för att jag inte orkade ändra på mina vanor eller skicka ett mejl till våra beslutsfattare. Några var med för första gången – och allt där emellan. – Vi var väldigt nöjda med den otroligt aktiva publiken på 30 personer! BIOSFÄRSAMBASSADÖREN Rainio välkomnade publiken till Vesterlid, till evenemanget där man äntligen fick träffa människor och diskutera viktiga ämnen. Efter att coronaviruset hade tvingat Houtskärsföreningarna att skippa Houtskärveckans händelser beslöt Pro Houtskär att ordna Miljödagen – återigen på Vesterlid, med i sär satta stolar, mycket desinfektionsmedel för händer och beredskap att stoppa människomassorna ifall det skulle ha kommit för mycket folk. Cecilia Lundberg presenterade bland annat operationen ”Det unika Skärgårdshavet”. Varför märkte man inte de katastrofala följderna. Brydde man sig helt enkelt inte. SKYDDSBIOLOG Maija Mussaari från Forststyrelsen hade rubriken ”Hur står det till med Houtskärs kulturbiotoper?” De finaste kulturbiotoperna finns på Jungfruskär. Till slut diskuterades möjligheterna att söka pengar för naturvård från ett nytt projekt som har börjats i år, nämligen Miljöministeriets Helmi-projekt. Då mängden vatten i sjön minskade kraftigt, ökade vattnets salthalt, vilket i sin tur ledde till att en stor del av växtligheten runtom och i sjön dog tillsammans med fiskarna. Publiken diskuterade ivrigt om bland annat vad en enskild individ eller en liten förening kan göra för att konkret kunna hjälpa. Även om mekanismen är annorlunda, håller även Östersjön långsamt på att dö. HUR SKA JAG kunna se kommande generationer i ögonen och säga att jag visste hur jag kunde minska mitt ekologiska fotavtryck men ändå inte gjorde någonting. Jag tänker på de årliga, stora sorgliga rubrikerna om blåalgerna, den gröna geggan som flyter i havet och gör det friska, blåa vattnet till en tjock och smutsig massa. EN LITEN ”händerna upp”-förfrågan i slutet av Miljödagen avslöjade att det i publiken fanns flera miljödagsveteraner som hade deltagit i alla eller nästan alla miljödagar. Hur kunde man tillåta situationen pågå i åratal, utan att inse att man var tvungen att ändra på någonting för att undvika en ekologisk katastrof. Syrefattigheten i havsbottnen ökar och övergödningen är ett hot mot mångfalden i havet. Men jag vet ju att de har rätt. MARINBIOLOG. För överlevnad skulle även den behöva mera gammaldags ängar med rätt sorts växtlighet. Aralsjön blomstrade tills Sovjetunionen började utnyttja de vattendrag som rann ut i Aralsjön. Nästa års planering började genast. Den som vi känner kanske bäst är Adam och Eva. Klippet om Aralsjön får mig att tänka på vårt eget hav, Östersjön. JUNGFRUSKÄR HAR även rikedom i fauna. – Sällan har jag varit så försiktig med att marknadsföra och informera om föreningens händelser, skrattar Päivi Kuntze dagen efter evenemanget. Och det gäller ju inte bara växter. DET KÄNNS OTROLIGT att tänka att man helt enkelt tillät allt det hända. Hon presenterade bland annat operationen ”Det unika Skärgårdshavet” som har utarbetat ett åtgärdsprogram som ska bromsa övergödningen av Skärgårdshavet. På 1960-talet bestod över 90 procent av Skärgårdshavets växtlighet av blåstång – nu är andelen enbart 1–2 procent. PRIVAT PRIVAT. Enligt forskare hittar vi den skyldige i spegeln, precis som med klimatförändringen. Marinbiolog Cecilia Lundberg, numera utbildningsplanerare på Åbo Akademi, talade om temat ”Miljön, havet, klimatet – Sommarfilosoferingar och lite fakta”. Helmi Andersson Studerande, studentkårsaktiv, Åbo Akademi Jag minns ännu då jag som tioåring fick höra att de arktiska isarna smälter på grund av att vi människor använder för mycket fossila bränslen. Jag hoppas att jag inte blir tvungen. ÅU 13 LÖRDAG 11 JULI 2020 MILJÖ NYHETER Det är dags att ta huvudet ur sanden JAG SNUBBLADE nyligen in på ett nyhetsklipp som handlade om den tragiska historien om Aralsjön. Skötselarbetet har pågått på Jungfruskär i årtionden och nu börjar man märka att många växtarter som man trott ha försvunnit har återfunnits. Ett fint exempel har varit Pro Houtskärs mångåriga engagemang i projektet Pro Hålax vik, som tyvärr ligger stilla för tillfället i väntan på pengar. Jag vet helt enkelt inte hur jag skulle kunna göra det. Mnemosynefjärilen finns på Jungfruskär och på några få övriga ställen på Houtskär. Ön är den enda livsdugliga platsen för många utrotningshotade kärlväxter. Till slut hittade ”gubbarna” dock en miljövänlig lösning till problemet. LUNDBERG BERÄTTADE om olika saker som hotar Östersjön. PRO HOUTSKÄRS ordförande Päivi Kuntze och miljöansvariga Kristiina Rainio hade räknat ut att upp till 40 personer skulle tryggt ha kunnat vistas i Vesterlids sal. Pro Houtskär tackar varmt alla deltagare och hoppas att så småningom kan även lite större evenemang kunna ordnas – såsom dopet av ejdern, som nyligen skaffades till Houtskär. Det är inte lätt att förstå hur man ska äta om man vill tänka ekologiskt och etiskt. Jag har blivit bra på att tränga bort den rädslan då jag blivit äldre, men den återkommer allt oftare i takt med att nyheter om klimatförändringen och minskad mångfald i naturen blir vanligare. Härifrån växte igen en ivrig diskussion om möjligheterna att bevara och återuppliva gamla ängar på Houtskär. Under kaffepausen serverades ekologiskt kaffe och jättegoda bakverk från Rainios ekologiska gård Smiss. Maija Mussaari berättade om Houtskärs kulturbiotoper. Det förut blomstrande havet är nu, trots åtgärder för återhämtning, blott ett minne. Därefter fortsatte programmet med Klimatsmart från Houtskär-revyn ”2020 Heilt hyvölööst”. Men i det hav som i mammas barndomsminnen är fyllt av blåstång, har jag vadat i vattnet bland sjögräs. Om projektet kan läsas i utredningen Skärgårdshavets blåa bok som har utkommit i juni 2020. Därefter har den alltid firats på Skärgårdsmuseet. Under 1950-talet var Aralsjön den fjärde största insjön i hela världen; sjön var rik på fisk och en välfärdskälla för människorna som bodde runt dess stränder. JAG MINNS ÄNNU då jag som tioåring fick höra att de arktiska isarna smälter på grund av att vi människor använder för mycket fossila bränslen. Jag sprang runt i huset och släckte alla lampor i ren skräck och ångest då jag tänkte på de svältande isbjörnarna och krympande isflaken. Idéer om insektshotellbygge för barn, talko för återupplivandet av ängar och en paneldiskussion om aktuella miljöfrågor med tre–fyra panelister har redan kastats fram. FORSTSTYRELSEN. Päivi Kuntze Ordförande för Pro Houtskär » » Deltagarna fick höra om miljöaktioner och kulturbiotoper – samt uppleva lite revy. SYNVINKELN Miljödag på lite annat sätt i Houtskär Den första miljödagen i Houtskär ordnades för femton år sedan på Vesterlid. Dock är Houtskär det bästa området för fjärilen i skärgården. JAG HAR HAFT lyckan att få växa upp vid havet. Ju mer jag lär mig om klimatförändringen och den ekologiska kris vi har framför oss, desto mer vill jag lägga huvudet i sanden och bara hoppas på att alla prognoser och forskare har fel. Blåstångsbeståndet har minskat dramatiskt
Född: I Helsingfors. DET HAR FUNNITS tråkiga stunder då hon sett personer fatta dåliga beslut som inte gynnar dem på sikt, och ibland känns det som om vissa drabbas av allt för många motgångar. diakonissa i Houtskär 1982–83. KYRKANS ARBETE för utsatta är fortsatt viktigt, enligt Nikander. ÅU 15 LÖRDAG 11 JULI 2020 PARGAS LOKALT Hon har sett samhället bli allt hårdare Det märks att Martina Nikander är bekant för många i Pargas. ANNINA SUOMINEN. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi Martina Nikander •. Jag har också hållit andakter, pensionärsträffar samt läger och utfärder. Jag har bett om att hon får leva så länge jag arbetar, och det har hon ju gjort, säger Nikander. •. När människor ställs inför kriser är det många som söker hjälp och stöd hos den. BEKANT PERSON I PENSION. – Hon kom från himlen precis då jag behövde henne. Men ofta kan vi hjälpa människor snabbare än andra instanser, till exempel om någon förlorar elförsörjningen i sitt hem eller behöver mat. Hon arbetade länge som sjukskötare och hälsovårdare, och som t.f. Martina Nikander har sett samhället bli allt hårdare medan hon arbetat för Väståbolands svenska församling. Flera personer vill stanna och prata en stund då vi vandrar genom centrum – för att inte tala om att hälsa på 15-åriga toypudeln Misan. » » Martina Nikanders jobb som diakonissa för Väståbolands svenska församling har varit krävande ibland, men också innehållit många ljuspunkter och skratt. Favoritböcker: ”The Creator and the Cosmos” av Hugh Ross och ”Imagine Heaven” av John Burke. – Vi anställda både spelade och sjöng i musikalen. Vi vill hjälpa människor att hitta till rätt instans som kan hjälpa dem. Hur mycket man än försöker går det inte att hjälpa alla. Jobba i trädgården, vara ute i naturen, motionera, spela flöjt och litteratur. I ekonomiska ärenden ska kyrkan inte vara den som ställer upp i första hand. En stor del av hennes eget arbete har också handlat om det. Planer: Ta hand om hälsan, familjen, nära relationer. Aktuell som: Går i pension från jobbet som diakonissa i Väståbolands svenska församling. DET GLÄDJER Nikander att det finns så många som vill hjälpa andra som har det svårt. Det var otroligt kul. – Inga frågor är fel, vi är skapade till att vara tänkande varelser. Nikander fick den vänliga pudeln för tolv år sedan, efter att ha väntat länge på att få en. Hon anser också att kyrkan kunde gör mera för att vara mera tidsenlig, och bland annat uppmuntra till diskussioner och frågeställningar om kristen tro. Familj: Maken Åke och Toypudeln Misan. Men dagen innan ledigheten fick hon ett samtal, och i stället för den ursprungliga hunden blev det Misan som anlände till hennes hem. – Man märker att pengarna räcker till mindre än förr, så det är klart att det måste vara betydligt svårare för dem som redan tidigare har haft ekonomiska svårigheter. Sedan sökte hon och maken ett hus på landet, och landade i Pargas år 1989. •. – Men vi har nog lyckats hjälpa många. DIAKONIARBETET har varit enormt varierande, säger Nikander. Det blev fjorton år på Pargas hälsovårdscentral, och under den tiden utbildade hon sig också till diakonissa. Samhället har blivit betydligt hårdare under de sexton år som hon arbetat som diakonissa. Jag har tagit emot klienter på vår mottagning, dit man kan komma för att till exempel hämta en matkasse, för att prata eller för att få någon form av hjälp. TILL DE ROLIGARE minnena från Nikanders yrkesliv hör bland annat att öva in och spela pjäsen ”Leo X Luther” som skrevs av Jari Heikkilä inför Martin Luthers reformationsjubileum 2017. Bor numera i Pargas. – Det känns inte så dramatiskt att gå i pension, det känns som om jag när som helst kan hälsa på och välkomnas. ATT NIKANDER valde diakonin som yrke är inte en slump, men hon sökte sig inte till en början aktivt till yrket. Jobbet har varit krävande ibland, men innehållit många ljuspunkter och skratt. Hon skulle ha fått en innan det årets semester, men det gick inte som planerat. •. Det var där hon träffade sin blivande man – bara tre dagar innan hon skulle lämna orten. Nikander har även fungerat som ansvarig för insamlingen Gemensamt Ansvar, varit med och ordnat välmåendedagar för närståendevårdare varje höst och inför julen har hon fått vara en del av den stora ”karusellen” då församlingen organiserat utdelning av julmatskassar med mera. – Jag vet att kyrkan har allt färre medlemmar, kyrkan har och kommer att ha en plats i samhället. •. – Ingen dag är den andra lik. Församlingen känns också mera familjär än hennes tidigare arbetsplatser. Favoritplats i Pargas: Det egna hemmet och på sommaren stugan i Houtskär. Hon återvände sedan till Helsingforstrakten, där hon är född och uppvuxen, och jobbade tre år i Kyrkslätt och tre år i Sjundeå. •
– Vi kan skicka en förfrågan om sådant om vi anser att det finns orsak till det. FASTIGHETER • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling Petri Abrahamsson fastighetsmäklare 040 090 5599 Cia Rusi fastighetsmäklare 040 300 2306 Leila Mattsson fastighetsmäklare 050 082 7728 Terhi Nordqvist fastighetsmäklare 040 300 2312 Vad gör din bostad unik. Varmt tack till alla för vänlig hågkomst. HARTIG VILL INTE ge information om var ubåten befinner sig eller spekulera om vart den är på väg. 14 på Nötö Hembygdsgården. Kaffeservering. överensk. Enligt SVT är fartyget en 154 meter lång atomdriven ubåt av klassen Oscar. Mikael Piippo SPT pren@aumedia.fi En fortlöpande prenumeration är alltid förmånligast ÅBO UNDERRÄTTELSER. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). – Den har hela tiden befunnit sig i internationella vatten och fartyg som rör sig i internationella vatten har ingen plikt att anmäla om sin färd, säger Hartig. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. VID FÖRSVARSMAKTEN i Finland bekräftar Ossian Hartig, nätverkskommunikationschef vid Huvudstaben, att en rysk atomubåt färdas i Östersjön. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Låt oss minnas de glädje dagar då vi tillsammans var. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi ADVOKATBYRÅER Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson JURIDISKA BYRÅER Tavastgatan 28, 20700 Åbo 02 232 2199 office@juridic.net VH Bertil Zetter ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. 9–16.30 och lö enl. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden samt stadgeändring. Hjärtat nu sin vila fått. ÅU ANNONSER LÖRDAG 11 JULI 2020 16 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Garagedörrar och fönster Enligt kundens egna mått. Rysk atomubåt färdas i Östersjön INRIKES. Varmt tack till Björkebo personal för kärleksfull och bästa omvårdnad under Eckos sista år. Tel. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. Tack för varmt deltagande i vår stora sorg och saknad. På sv./fi tel 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Vi vet. – Om den är på väg österut finns det några ryska hamnar som den kan tänkas åka till, säger han. I minnet vi ser Dig precis som du var. Hartig vill inte heller kommentera om Försvarsmakten vet vad som finns ombord på ubåten. Med sorg och saknad Anita Lisa Brorson Markku med familj Samt övrig släkt och vänner * 17.8.1944 † 20.6.2020 I våra hjärtan finns du alltid kvar Älskad – saknad Inger Mona och Petri Malin och Svante Felix, Eddie Emilia och Jere Joni och Emmy-Lina Anette och Peter Albin och Laura Anton Samt övrig släkt och många vänner Låt oss minnas de soliga dagar då sorg och smärta fjärran var. Tack även till Regnbågen för vår kära Bottes sista tid. Julku * 14.10.1923 Nykyrka † 28.06.2020 hemma i Hangö Livets dag till afton gått. Välkommen! Styrelsen FÖRENINGAR DÖDA Jordfästningen har skett i stillhet bland närmaste släkt och vänner. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. Vi ökar värdet på din bostad – aktiaafm.fi Tack till alla er som hedrat minnet av vår kära Per Stefan Lehtinen De anhöriga Jordfästning i stillhet. Jordfästningen har ägt rum i kretsen av närmaste släkt och vänner. En rysk ubåt med kapacitet för kärnvapen anlände till Östersjön genom det danska sundet Stora Bält på torsdagen, rapporterar SVT. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. – Även om det är sällsynt med en atomubåt i Östersjön vill jag betona att militärfartyg rör sig i Östersjöns internationella vatten hela tiden och att det inte är något som behöver anmälas i förväg. Vår Kära Bror-Gunnar ”Botte” Karlsson TILL SALU BEGRAVNINGSTJÄNSTER Nötö Hembygdsförening rf kallar till årsmöte lördag 25.7.2020 kl. Tack min kära, älskade pappa, moffa, gammelmoffa och svärfar. Tel. Vår kära Sirkka Inkeri Pettersson f. Varmt tack för deltagande i vår sorg. Vår kära Karl-Erik ”Ecko” Nylund * 14.2.1935 † 11.6.2020 Jan Emilia, William, Julia Nina och Janne Anton, Daniel, Oskar, Josephine Johan Joakim, Kristel övrig släkt och vänner I minnet Du lever, Du finns alltid kvar
Annanstans är vinden svag eller måttlig. I landets mellersta delar kan det också förekomma enstaka regnskurar. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% ÅU allt 29,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Förlags Ab Sydvästkusten, VD Tom Simola Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Universitetsgatan 20, 3 vån. moms 10% ÅU veckoslut 23,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. ÅU VÄDER & SERIER 17 LÖRDAG 11 JULI 2020 Grundad 1824. I söder är vinden måttlig till frisk, tidvis kand vindbyar vara hårda. I redaktionen: Jan-Ole Edberg, Carina Holm, Stefan Holmström, Anja Kuusisto, Kim Lund, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Lukas Söderqvist (vik), Emilia Örnmark. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas och på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito. wind m/s Det regnar i landets södra del. Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Till utlandet tillkommer portokostnader. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 9,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER Sanna Koistinen 050 359 7787 Axel Sjödahl 040 761 5187 Markus Lindström 050 475 7724 annons@aumedia.fi PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Spridda regnskurar förekommer i Lappland och vädret är molnigt. 13 12 16 15 15 17 16 19 19 15 16 17 +9/ 10/ +9/ 12/ 11/ 13/ 13/ 13/ 18 18 19 16 16 14 17 18 5 2 5 8 10 19 12 Sön 16 16 16 17 17 18 18 19 Mån 16 15 15 15 15 16 18 18 Tis 18 18 19 18 19 19 18 19 Ons 18 18 19 18 20 19 19 20 Russarö 17 SW 2 Utö 17 S 4 Kumlinge 18 W 5 Åbo +21cm Föglö +17cm Hangö +15cm Amsterdam 16 5 Aten 31 1 Berlin 25 3 Bryssel 16 5 Budapest 31 4 Dublin 15 2 Frankfurt 23 3 Köpenhamn 14 5 Larnaca 32 1 Las Palmas 26 1 Lissabon 27 4 London 17 2 Madrid 31 1 Malaga 28 1 Mallorca 30 2 Moskva 22 2 New York 32 1 Oslo 19 1 Paris 21 3 Prag 31 2 Reykjavik 12 1 Rhodos 29 1 Rom 30 1 S:t Petersburg 19 2 Stockholm 19 4 Tallinn 18 3 Venedig 29 1 Warszawa 27 3 Wien 32 1 Zürich 29 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. moms 10% ÅU surf+ 17,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Åbo 2020 Tryckeri: Salon lehtitehdas LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 1000 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Inkl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Temperaturen är mellan 15 och 20 grader. 10 dagen före publicering. 02 274 9900. Inkl
INTRÄDET TILL söndagens konsert är fritt. På tisdag: Alice, Alicia, Alisa, Aliisa. Saaristo Open lockar gräddan av inhemska artister Konsert med tonsatt poesi ges i Korpo På söndag kväll uppträder sångaren Julia Korkman och pianisten Patrik Komorowski i Skärgårdscentret Korpoström. Den traditionella rockfestivalen Saaristo Open ordnas i S:t Karins den 27–29 augusti. PRIVAT. Festivalen var i ett skede hotad av coronaepidemin och arrangörerna beslöt i våras skjuta upp den från början av juni till slutet av augusti. DUO. – Det är en konsert med mycket tonsatt poesi. På söndag blir det konsert med Julia Korkman och Patrik Komorowski i Skärgårdscentret Korpoström. På repertoaren finns både nya och gamla dikter på många olika språk, berättar Julia Korkman. – Egentligen är det mer av en performans än en konsert. UTÖVER Korkmans och Komorowskis gemensamma konserter uppträder Komorowski med en egen konsert på måndag i Skärgårdscentret Korpoström. Musiken och konserten är meditativ och eftertänksam. BLAND DE NYARE verken som duon kommer att uppträda med finns bland annat den finlandssvenska författaren Matilda Gyllenbergs dikt ”Till alla mina vänner på Instagram”, som Korkman har tonsatt. SÖNDAGENS konsert fungerar som en hyllning till poeterna med en särskild hälsning till den i fjol bortgånge Claes Andersson, med vilken Korkman konserterat aktivt och gett ut två skivor. Konserten som ordnas i samarbete med Korpo kulturgille heter ”Så lite vi behöver” och börjar klockan 18. – Jag fick många förfrågningar om att medverka i konserter som streamades på nätet men jag var skärmtrött, jag saknade den kollektiva upplevelsen i att spela live. På måndag upp kl 4.27, ner kl 22.45, på tisdag upp kl 4.29, ner kl 22.43. Man satsar också extra mycket på att hålla alla ytor vid utskänkningsställena rena. På måndag: Joel, Ilari, Lari. Toivo Kärki är känd som den finska schlagerns och tangons kompositör, medan hans tonsättningar av svenska dikter är mindre kända. På repertoaren finns bland annat verk av Philip Glass, Max Richter, Terry Riley och Erik Satie. – Till rariteterna på repertoaren hör också Toivo Kärkis tonsättningar av svenska dikter. Idén till promenadkonserten fick han i våras då coronarestriktionerna var i kraft och man inte kunde uppträda inför publik. Klara Fält klara.falt@aumedia.fi » » Julia Korkman och Patrik Komorowski uppträder med tonsatta dikter på konserten ”Så lite vi behöver”. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi MUSIK. Det är redan elfte gången festivalen samlar musikvänner och festivalfans till Hovirinta. I morgon: Herman, Hermanni, Herkko. På den tre dagar långa festivalen uppträder bland andra Lauri Tähkä, Michael Monroe, Suvi Teräsniska, Popeda och Neljä Ruusua. Besökarantalet begränsas från fjolårets 15 000 till 7 500 enligt Regionförvaltningsverkets direktiv. Dikten har tonsatts av Korkmans bror Petter Korkman och framförs också på konserten. Namnsdagar i dag: Nelly, Ellinor, Nora, Noora, Elli, Nelli. – Efter coronavåren hungrar folk efter kultur och levande musik och det vill vi nu dela med oss, säger Korkman. Genren för konserten är minimalism och postminimalism. Den som besöker festivalen kan få ett munskydd och det finns också rikligt med handsprit utplacerat på området. Den 9 augusti kommer de dessutom att ge en större konsert i Björneborg. Konsertens namn ”Så lite vi behöver” anspelar på Anderssons dikt “Inandning utandning” vars centrala budskap är just detta: I slutändan är det så lite vi verkligen behöver. Man får komma och gå som man vill medan jag spelar, berättar Komorowski. Efter konserten i Korpoström kommer duon också att uppträda på Kökar och Föglö, samt i Ekenäs i sommar. Den äldsta dikten som framförs är en tonsatt version av Shakespears kända kärlekssonett ”Shall I compare thee”. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 11 JULI 2020 18 4.23 22.48 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp kl 4.23, ner 22.48, i morgon upp 4.25, ner 22.47
Man kan delta ensam, i par eller i mindre grupper. Sininen Hetki ordnas söndagen den 16 augusti klockan 21.30. Det gäller vare sig man längtar efter en annan person, ett djur, en plats eller en känsla. Personalen är vid Biblioteksbron vid Aura å. Allmänheten kan också vara med i projektet och delta i verkstäder som ordnas i dag och i morgon klockan 15–19. – Berättelserna om längtan, som samlats under sommaren, viras runt i dessa vackra, gamla träd vid Aura å, säger den ena av Holz Kollektivs grundare, konstnären och producenten Johanna Sinkkonen. KaiPuu var en av fem vinnare i tävlingen ordnad av Åbo stad. – Vi har byggt KaiPuu under de senaste dagarna, oberoende av vädret. Sammankomsterna och berättelserna har varit väldigt rörande, säger Sinkkonen. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ÅU 19 LÖRDAG 11 JULI 2020 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT LÄSARBILDEN Vet du något som vi inte vet. Konstprojektet ordnas av Holz Kollektiv. KIRSTI GESTRANIUS. – Det är intressant då man märker att allas längtan är olika, men å andra sidan likadan. Deltagande passar för personer i alla åldrar och kräver inte tidigare erfarenhet. – Det här konstverket framkallar samhörighet i dessa exceptionella tider, säger Sinkkonen. Denna sällsynta fridlysta apollofjäril fotades av Kirsti Gestranius den 6 juli på Bötesberget i Pargas. JESPER LINDBLOM FINBESÖK. Erik Alholm erik.alholm@aumedia.fi » » Flera hundra meter långt konstverk pryder träden vid Aura å. 050 470 1530 Längtan klär träden vid ån i blått Samhällskonstverket KaiPuu (längtan), består av stadsbornas berättelser. Träden är dekorerade med blåa garn. Den var riktad till professionella personer inom visuella yrken och man sökte efter konstverk för att göra staden vacker, samt uppliva sommaren och början av hösten i Åbo. Det räcker med att man dyker upp. KaiPuu-berättelser läses högt för åskådarna. SAMHÄLLSKONSTNÄR Pia Bartsch, den andra grundaren av Holz Kollektiv, säger att berättelserna har samlats via webbsidor och reklamer. Holz Kollektiv hjälper med att vira berättelsen i trädet. Konstverket finns på båda sidor om ån mellan Domkyrkobron och Aurabron. . Alla är välkomna. Tre exemplar observerades i terrängen. Man kan njuta av föreställningen på båda sidorna av ån, mellan Domkyrkobron och Biblioteksbron. PÅ SÖNDAG är konstverket klart, men KaiPuu kulmineras i augusti till Sininen Hetki-föreställningen
PIXABAY. Men trots att hans kraftfulla språk var han hur trevlig som helst. Ibland kryddar jag till och med mitt vardagsspråk med diverse krafttuttryck. Han säger att svordomarna inte alltid är av ondo. I ett brett uppslaget personporträtt i Helsingin Sanomats månadsbilaga för en vecka sedan sägs det att Marin har en annan sida än den som hon visar upp i medierna där hon alltid sakligt och lugnt för fram sitt budskap. Han berättade svavelosande historier om kräftfiske och gammelgäddor i sjön. Var och vart annat ord var en svordom då han förklarade att hans skylt som sade att det var privat område hade fallit och att han med jämna mellanrum fick förklara det för vilsna vandrare. Ps konsten att SVÄRA Min mor lärde mig att man inte ska svära. En som svär kan också uppfattas som ärlig och rättfram, säger Mertanen i intervjun. DET GÖR jag också och jag ser inget fel med det. Dessutom visar svärorden att man är obildad och inte riktigt rumsren, tyckte hon. Utan svordomarna skulle berättelserna ha varit mycket tråkigare. Vi kom in på privat mark där en medelålders man mötte oss. HS HAR också gått vidare på temat svordomar. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Svordomar kan berika språket, tycker ÅU:s Kim Lund. Men epitet som obildad och okunnig kan knappast användas på vår statsminister Sanna Marin (SDP). Det är ett tecken på att man har dåligt ordförråd och att man kompenserar sin okunskap med att ersätta de riktiga orden med svordomar. En SDP:are säger att när hon tappar nerverna visar hon det också. Svär man vid fel tidpunkt eller i fel sammanhang har min mor rätt: man upplevs som en obildad tölp och den stämpeln kan vara svår att bli av med. Gör man det på rätt sätt är svordomarna en språklig rikedom. I gårdagens tidning har man bland annat intervjuat psykologen Juho Mertanen om hur folk förhåller sig till svordomar och kraftuttryck. I VÅRAS var jag med min dotter och promenera runt Littois träsk. Sanna Marin kan naturligtvis inte svära offentligt och en redaktör kan inte säga vad som helst på en presskonferens eller i en intervjusituation. ÅU LÖRDAG 11 JULI 2020 20 I MORGON: Få gör något åt lupinerna. MEN TAJMNINGEN och det sociala sammanhanget är A och O. Sexuellt färgade svordomar hör ändå inte hemma i någons vokabulär. Men om situationen och sällskapet är de rätta kan svärorden ge tyngd åt budskapet och berika språket med en extra krydda. Det första intrycket skrämde oss. Men det är en balansgång att kunna använda svordomarna rätt och vid rätt tillfällen. Bakom kulisserna svär hon mycket sägs det i artikeln. ”Det har ju sa-an regnat hela veckan”, ”Jag frös så in i he-vete”, ”var f-n” är min penna” eller att av mina favorituttryck, ”voj nu hevetes glöd”. Tvärtom kan de i rätt sällskap och vid rätt tidpunkt stärka känslan av samhörighet och visa att den som svär på rätt sätt, är verbalt begåvad, säger han