Sidan 2–3 Liten organisation ger stor hjälp PR IV AT Här greppas kartongen Mitten Tekniska nämnden i Raseborg har godkänt offert för moduldaghemmet. 2. I dag startar en hjälpförsändelse från Åbo till Kiev. TORSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi ÅBO & UKRAINA: Han hedras av flyg i dag Sidan 3 02 454 3200 | info@aboprint.fi | Norrby Strandväg 2, PARGAS www.aboprint.fi Painotuotteet Tekstiilit & merkinnät Tarrat & kyltit Banderollit & liput Auto& ikkunateippaukset Trycksaker Textiler & textiltryck Dekaler & skyltar Banderoller & ?aggor Bil& fönstertejpningar Det goda livet är lokalt Ladda ner ÅU-appen! JEAN LINDÉN Mellan nya Secondhand Switch och naturkosmetikbutiken Sileo råder vi-anda. 12 januari 2023 Vecka Lösnummer 4,50 euro. Årgång 200. Nummer 7. KARIS Sidan 7 Daghem för knapp miljon Vanliga samtal mellan lärare och elevvårdspersonal är viktiga, säger stadens bildningsdirektör. DALSBRUK Sidan 9 Företag jobbar ihop Sisu Ukraine vill vara ett komplement till de stora hjälporganisationerna. ÅBO Sidan 4 Elevvård även utan Wilma
Enligt Yle Urheilu var orsaken en festkväll i Vasa i helgen. ÅU NYHETER TORSDAG 12 JANUARI 2023 2 Röda Korset: Att donera pengar bästa sättet att hjälpa Ukraina Finlands Röda Kors uppmanar finländarna att donera pengar i stället för kläder, leksaker och andra varor till de hjälpbehövande i Ukraina. Genom sin frus bekanta kom han i kontakt med Joakim Hildén och tillsammans tog de initiativ till att grunda hjälporganisationen Sisu Ukraine. Privatpersoner har donerat allt mellan 20 till 1 000 euro och vissa företag har gett oss upp till 10 000 euro. World Vision •. ORGANISATIONEN beviljades insamlingstillstånd i våras och har sedan dess ordnat fyra kampanjer genom vilka man har samlat in pengar och förnödenheter till de hjälpbehövande i Ukraina. Redan tio minuter senare var felet åtgärdat, och strömmen var åter påslagen i samtliga hushåll. Laget hade fått ledigt på söndagen, men lagledningen gillade ändå inte spelarnas tilltag. SAMLAR IN. ÅBO. Den här gången har han med sig bärbara generatorer, stövlar, varma underställ, sockor och annan vinterklädsel som soldaterna behöver. TROTS KRIGET finns det både livsmedel och andra varor i butikerna, men priserna har stigit samtidigt som många ukrainare lever under fattigdomsgränsen, säger Korhonen. » » Sisu Ukraine ser till att hjälpen når dem som verkligen behöver den. – Det rör sig om cirka 200 euro som betalas ut en gång i månaden till personer som har registrerat sig som hjälpbehövande. Här kände But att han måste göra något för att hjälpa sina landsmän. Kyrkans Utlandshjälp •. Hockeylaget TPS meddelade överraskande i går att de ställer fem spelare åt sidan från gårdagskvällens match mot Jukurit. Spelarna är tillbaka i rinken i fredagens hemmamatch mot HIFK. Visst, stora aktörer som Unicef och Röda Korset gör ett gott arbete, men det finns också problem förknippade med dem, säger han. Spelarna det gällde var Jonne Tammela, Lassi Lehtinen, Aleksi Anttalainen, Ruben Rafkin och Topias Haapanen. – Men där kan man inte öronmärka föremålen för ukrainare utan de fördelas mellan alla invånare. SISU UKRAINE har inte hjälpt Ukraina endast med material. Kortvarigt strömavbrott på Runsala och Hirvensalo ARKIV/JAN-OLE EDBERG TPS ställde plötsligt fem spelare åt sidan – skälet en festkväll ISHOCKEY. Genom sina lokala samarbetspartners, Ukrainas Röda Kors, myndigheter och ministerier, fördelas pengarna till mindre bemedlade personer och krigsveteraner som ett slags socialbidrag, säger Marko Korhonen som är chef för den internationella katastrofhjälpen i Finland. JOAKIM HILDÉN säger att Sisu Ukraine vill vara ett komplement och ett alternativ till de stora hjälporganisationerna. Penningdonationerna kan också användas till att köpa kaminer, värmeaggregat och generatorer, föremål som det råder stor brist på i vinter. – Jag tror att vi fyller en viktig funktion för dem som tycker det är bättre att donera pengar till en liten organisation som man vet att gör ett verkligt konkret arbete. – Jag känner personligen människor som krigar vid fronten och jag vet att de förnödenheter jag har med mig går till rätt personer. Fördelen med en liten hjälpförening som Sisu Ukraine är det minimala behovet av administration och byråkrati, säger But. De här spelarna ska ha gått ut på restaurang för att ha roligt på kvällen. – Hjälpviljan har varit fantastisk. SERGEI BUT ÄGER en medicinsk klinik i Tjernihiv, cirka 150 kilometer nordost om Kiev och tack vare sina kontakter i området är han säker på att hjälpen når fram. Rädda Barnen •. – Nackdelen med stora organisationer är att de kan vara ganska opersonliga och sakna de rätta kontakterna på ort och ställe. – Att donera pengar är därför ett konkret sätt att hjälpa. Amnesty I dag startar Sergei But från Åbo till Kiev När Ryssland attackerade Ukraina den 24 februari i fjol var ukrainaren Sergei But på semester i Egypten med sin fru Malin Ahlbeck från Åbo och parets två barn. Man kan också vara i kontakt med en flyktingförläggning och föra dit kläder eller leksaker, säger Korhonen. Familjen bor sedan länge i Kiev, men på grund av kriget kunde de inte återvända hem, utan familjen kom i stället till Åbo. Klockan 15.50 uppgick antalet berörda hushåll till 441, uppgav Åbo Energi. Kim Lund » » Penningdonationerna riktas till krigsveteraner och ukrainare som inte har råd att betala sina räkningar. För pengarna har man köpt bland annat medicinsk utrustning så som bårar och tryckförband som But har lastat i sin bil och kört till Ukraina. Organisationen vill engagera folk som inte vill donera pengar till de stora aktörerna. Jag tror att finländarnas minnen av krigen mot Ryssland gör att ni har större förståelse för ukrainarnas kamp än vad många andra länders invånare har, säger But. TPS spelade på lördagskvällen match mot Kärpät i Uleåborg, men övernattade i Vasa på vägen hem. I dag åker han dit igen. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI. Varorna har föreningen inhandlat till ett förmånligt pris av en stor varuhuskedja som man samarbetar med. Finländare som kanske inte har råd att bidra med ekonomisk hjälp, men som ändå vill göra något gott kan till exempel delta i Röda Korsets frivilligarbete i Finland och fungera som stödpersoner för de ukrainska flyktingarna. Spelarna var inte skadade utan fick stå över på grund av ”interna saker inom laget”, enligt TPS webbsajt. Röda Korset •. De använder många mellanhänder och hjälpen kommer kanske inte alltid fram till dem som behöver den mest och de administrativa kostnaderna är höga. Plan International •. Några organisationer genom vilka man kan donera pengar •. Under våren gjorde organisationen en massiv insats för de ukrainare som flydde kriget, säger Joakim Hildén. – Det var en verklig bragd att vi kunde ordna tak över huvudet åt över 100 flyktingar som kom till Finland och Åland. Åbo Energi skulle utreda orsaken till felet. Genom att donera pengar till Röda Korset kan man hjälpa ukrainare i nöd. Ett fel i elnätet stängde av strömmen på Runsala och i vissa delar av Hirvensalo på onsdagen. Det kan till exempel vara familjer som har inkvarterat interna flyktingar och som behöver ekonomisk hjälp för att betala elräkningar och nödvändiga inköp. Unicef •
Sergei But startar i dag sin resa till Ukraina. Han lyckades hitta rester av jaktplanet i Päijänne i augusti 2022. ÅU » » Gösta Karlsson som hittades efter 80 år hedras med överflygning och välsignelse. PÅ WEBBSIDAN sisuukraine.fi kan man bekanta sig med föreningens verksamhet. I september 2022 undersöktes området av en dykningsgrupp från Finska vikens sjöbevakning, och man hittade kvarlevorna av den omkomna piloten. – Jag är säker på att Ukraina kommer att vinna kriget, det råder det ingen tvekan om. ÅU 3 TORSDAG 12 JANUARI 2023 NYHETER Sök till Bacheloroch Masterutbildning på engelska 4–18.1! Jaktplan flyger över Åbo i dag – för Pargaspilot På torsdagseftermiddagen kommer Flygvapnet ordna en överflygning med två Hornet-jaktplan i Åbo för att hedra minnet av Pargaspiloten fänrik Gösta Fredrik Karlsson. – Det är tragiskt att hjälpbehovet fortfarande är så stort. Gösta Karlsson omkom 21 år gammal i Asikkala den 9 september 1943 efter att ha störtat med ett övningsjaktplan i södra delen av sjön Päijänne. SERGEI BUT tvivlar inte på hur kriget kommer att sluta. Sergei But MOT KIEV. Hildén är inne på samma linje. DYKARFÖRENINGEN Lahden Pingviinit inledde nya eftersökningar av Karlssons jaktplan under hösten 2021. – Putin och Ryssland gör hela tiden värre och värre saker, som nu när de bombar sönder den civila infrastrukturen. Efter olyckan hittades inga kvarlevor. Det gör att folk hålls vakna och engagerade och att man vill fortsätta hjälpa oss, säger But. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi. Som Försvarsmaktens officiella representant närvarar överstelöjtnant Petteri Iitti som är chef för Sydvästra Finlands regionalbyrå vid Heikkilä militärområde. ”Jag är säker på att hjälpen når rätt personer”. Två Hornetplan från Karelens flygflottilj kommer att flyga över hjältegravarna i Åbo klockan 13.40, med väderreservation. Med sig har han bland annat vinterkläder till soldaterna vid fronten. Här ses Gösta Karlsson i ett övningsplan av modellen VL Tuisku. PRIVAT ARKIV Jag känner personligen människor som krigar vid fronten och jag vet att de förnödenheter jag har med mig går till rätt personer. Sergei But tror trots det att finländarna orkar fortsätta stödja ukrainarna. KIM LUND KRIGET HAR snart pågått i ett år och något slut är ännu inte i sikte. Flyghöjden är cirka 300 meter, uppger Flygvapnet. PILOT HEDRAS AV JAKTPLAN. Samtidigt blev också ekolodsföretagaren Kari Ylönen från Tavastehus intresserad av att lösa fallet. Ylönen anmälde sitt fynd till intendent Matias Laitinen vid Finlands flygmuseum, som bekräftade observationerna och underrättade polisen om fyndet. I dag hedras hans minne bland annat av Hornet-plan som flyger över Åbo. Men samtidigt är det positivt att kriget fortsätter engagera oss, vi får inte glömma att Ukraina för en likadan kamp som Finland förde för 80 år sedan. FÄLTBISKOP PEKKA SÄRKIÖ kommer att förrätta en välsignelse av fänrik Gösta Karlsson i Uppståndelsekapellet på torsdagen den 12 januari
– Därför frågar vi också i skolorna om det finns orsak till oro då en elev är frånvarande. HAN SÄGER ATT ärendet som bäst behandlas i riksdagens grundlagsutskott. AISHA ABUDU går i gymnasiet i Åbo och är ordförande för stadens ungdomsfullmäktige. CARINA HOLM Också diskussionerna lokalt fortsätter om hur skolpsykologer och kuratorer ska göra för att få den information om elever som de behöver för sitt arbete.. – Jag skulle inte dra för långtgående slutsatser om frånvaron förrän vi har vårens siffror i april. – Också diskussionerna lokalt fortsätter om hur skolpsykologer och kuratorer ska göra för att få den information om elever som de behöver för sitt arbete, utan att man bryter mot dataskyddsregler. – Det här är inget som varje stad eller skola kan lösa på sitt sätt. HAN SÄGER ATT frågan om tillgången till Wilma har blivit oproportionerligt stor. Det har väckt mycket debatt och viss oro om hur elevvården ska kunna fungera och framför allt om hur informationen om elever som behöver hjälp ska delas. Hon säger att ungdomar också måste få vara bara helt vanliga. De flesta vårdnadshavare har också gett sitt samtycke till att informationen delas. TIMO JALONEN. – Prestationskraven för oss unga blir enorma. – I tisdags hade vi ett möte med representanter från lokala Egentliga Finlands välfärdsområde om hur informationen ska delas mellan olika yrkesgrupper inom elevvården. ÅBOS BORGMÄSTARE Minna Arve har en önskan till alla vuxna Åbobor. Vi ska hellre skapa glädje och hopp än hopplöshet bland unga. Ofta berättar eleverna också själva om det som är på tok. – För många är det väldigt stressande att man i medierna bara lyfter upp unga som stör eller förstör. HAN SÄGER OCKSÅ att familjer i dag reser betydligt mer än under coronapandemin. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi » » – Frågan om hur information om elever ska delas måste lösas nationellt, säger Åbos bildningsdirektör Timo Jalonen. När Åbo stad informerar om alla de åtgärder som staden har på gång för att öka barns och ungdomars välmående är hennes uppgift att ge sin synvinkel på de Åboungas situation. Det stora problemet när en elev är frånvarande, oberoende om det beror på skolk eller en familjsemester, är att hen riskerar att få kunskapsbrister. De känner sina elever. ÅBOS BILDNINGSDIREKTÖR Timo Jalonen säger att frågan måste lösas på nationell nivå. ÅU NYHETER TORSDAG 12 JANUARI 2023 4 Skolfrånvaron ökar markant i Åbo Skolfrånvaron i Åbo har ökat betydligt efter coronapandemin. Ungdomsfullmäktiges ordförande i Åbo. Bildningsdirektör Timo Jalonen säger att man till och med kan tala om en ökning med femtio procent, men att det inte är så dramatiskt som det låter. Vi följer upp dem höst och vår. – Ibland ska man till och med kunna få vara dålig. – Personalen finns ju kvar i skolorna bland eleverna och i de flesta fall är det samma människor som fortsätter jobbet som tidigare. Åbos bildningsdirektör. SAMTIDIGT GÅR skolfrånvaron numera ner också i de lägre klasserna och är inte längre ett klassiskt fenomen i årskurserna 7–9. Han säger att det är en fråga som måste lösas nationellt. Det är okej att inte vara på topp alla dagar och det är okej att vara helt vanlig. När man varje vecka bara läser om unga som ett problem blir ungdomar som något slags skräpgäng, trots att det handlar om människor som skulle behöva hjälp eller som inte har fått den hjälp de skulle ha behövt. Timo Jalonen hoppas att det finns en nationell lösning om en eller två månader om hur man ska lösa tillgången till den information som finns i Wilma för elevvårdspersonalen. – Elever har ju uppmanats stanna hemma så fort de uppvisar minsta symptom på luftvägsinfektion. Det har bidragit till att frånvaron har skjutit i höjden. ”Man måste också få vara bara helt vanlig.” AISHA ABUDU. – Fortfarande är diskussionen mellan människor en viktig informationskanal också inom elevvården. – Fråga de unga i din omgivning varje dag hur det går och hur de har det. DEN ANDRA ytterligheten som medierna lyfter fram är högpresterande unga, som exempelvis skriver flera L i studentexamen. Vid behov kan elevvårdspersonal som numera hör till välfärdsområdet kontakta skolans sekreterare eller rektor för att få tillgång till uppgifter om en viss elev. CARINA HOLM ”Elevvården fungerar också utan Wilma” Sedan årsskiftet hör skolpsykologer och skolkuratorer inte längre till staden eller kommunen, som lärarna och rektorerna, och har inte längre tillgång till kommunikationssystemet Wilma. Allt det här påverkar hur unga människor mår, säger Abudu. Ny lagstiftning är på gång och förhoppningsvis klargör den vad som gäller. Carina Holm 045 131 9602/carina.holm@aumedia.fi » » Aisha Abudu, ungdomsfullmäktiges ordförande, vill inte att alla unga bara ska utmålas som problem eller som högpresterande
– Trots att drunkningsolyckorna har blivit färre är antalet personer som varje år drunknar i Finland betydande, säger Aleksandr Efimov, förbundets utbildningsplanerare. Enkäten skickades till de finländska rederierna samt till utländska rederier som är viktiga för Finlands sjötrafik. Under de senaste decennierna har antalet drunkningsolyckor minskat i Finland. ÅU NYHETER 5 TORSDAG 12 JANUARI 2023 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI ELPRISET STIGER. EMILIA ÖRNMARK. Flest drunkningsolyckor sker det på sommaren. 94 PERSONER DRUNKNADE I FINLAND I FJOL. Av dem som svarade övervägde 70 procent användning av biobränsle i flytande eller i form av gas, 55 procent metanol och 45 procent en kombination av LNG och biobränslen. I huvudsak inträffade drunkningsolyckorna under sommaren. AV DE drunknade var 54 män, 8 kvinnor och i 32 fall är könet inte känt. Det ryska anfallskriget har haft en betydande inverkan på rederiernas verksamhetsmiljö. fpa.fi/elstod Rederiernas framtidstro har försvagats Den årliga rederibarometern som mäter rederiernas framtidsförväntningar visar att osäkerheten sprider sig inom näringen. Det finns också tecken på en recession i världsekonomin. Vid sidan av den ekonomiska osäkerheten framträder svårigheten att anställa sjöpersonal allt tydligare som en framtida utmaning, sägs det i barometern. Kolla om du eller din närstående har rätt till stödet. Åtta personer drunknade till följd av att de gått genom isen i fjol. BAROMETERN kartlägger årligen uppfattningen om sjötransporter» » Bristen på sjöpersonal samt ekonomisk osäkerhet oroar branschen. Flest drunkningsolyckor inträffade det i södra Finland (22), i de västra och inre delarna av Finland (22) samt i östra Finland (21). Bland annat stigande bränslepriser och brist på sjöpersonal oroar rederinäringen. Barometern genomförs på uppdrag av Transportoch kommunikationsverket Traficom, Rederierna i Finland rf, Finlands Skeppsmäklarförbund rf samt Ålands landskapsregering. Nedsatt handlingsförmåga, riskfyllt beteende, bristfällig utrustning samt bristfälliga förberedelser för tillvaro till sjöss eller på isen samt rusmedel hör till de största bidragande orsakerna till att det sker drunkningsolyckor. ÅU Nästan 100 personer drunknade i fjol Enligt Finlands simundervisningsoch livräddningsförbund visar preliminära siffror för år 2022 att 94 personer drunknade i landet i fjol. KIM LUND nas och rederibranschens utveckling hos rederiernas högsta ledning. MOT SÄMRE TIDER. » » Antalet är betydande, men ändå klart mindre än året innan. BRÄNSLEPRISERNA har stigit och på grund av EU:s sanktioner mot Ryssland och de ryska motsanktionerna har rederierna varit tvungna att leta efter ersättande leverantörer längre bort och till ett högre pris. – Barometern beskriver väl den nuvarande situationen inom branschen. ELSTÖDET HJÄLPER. Hela 64 procent av de rederier som i fjol svarade på frågorna i en webbenkät förutspår sämre tider och tror att den positiva utveckling som var i sikte i den föregående barometern inte fortsätter. Dessutom återspeglas den gröna övergången, den ekonomiska osäkerheten och bristen på arbetskraft starkt i utsikterna för branschen, säger Tiina Tuurnala, verkställande direktör för Rederierna i Finland i ett pressmeddelande. REDERIERNA fick också svara på frågan hur de förhåller sig till nya miljökrav och vad de gör för att minska på fartygens utsläpp. Under 2000-talets första decennium drunknade i genomsnitt 200 personer per år i Finland. – Det är positivt att så många strävar efter att minska koldioxidutsläppen, säger Pipsa Eklund, direktör vid Transportoch kommunikationsverket Traficom. Rederibarometern har producerats av Shortsea Promotion Centre Finland, som verkar i anslutning till Sjöfartsbranschens utbildningsoch forskningscentral vid Åbo universitets Brahea-centrum. Det är 63 personer färre än året innan
Palén valdes till Årets sjukskötare år 2022 av Sjuksköterskeföreningen i Finland. Man måste som sårsköterska förstå hur sår läker och vad som kan förhindra eller påverka läkning, till exempel olika mediciner eller olika sjukdomar. AKUTVÅRDEN INTRESSERAR henne också. » » Lena Palén jobbar på Korpo hälsostation och har varit en av nyckelpersonerna i utvecklingen av distansmottagningen som är viktig för skärgården. – Viktigt är också att våga lära sig av sina misstag, för sådana kommer nog på vägen, säger hon. – Distansmottagningen ställer större krav på sjukskötarna, och det krävs mycket övning. – Den kräver viss kontinuitet och kunskap men är också väldigt tidskrävande. Palén började sin arbetskarriär som kock och servitör. Den nya arbetsgivaren för hälsostationen heter Varha, men Palén själv kommer inte att beröras av förändringarna förrän till sommaren. Familj: sambo, två barn och två katter •. Lena Palen drömde som yngre om att jobba som sjukskötare på något fartyg, men då hon bildade familj i Korpo föll den önskan bort. I motiveringarna står det att hon alltid visat ett stort intresse för patienternas mående och deras helhetsvård, och att också läkarna har ett stort förtroende för hennes kunnande. CHRISTINA JANSSON, som varit Paléns vikarie under sjukledigheten, har precis blivit fast anställd som sjukskötare på hälsostationen. – Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, det är här jag hör hemma, säger hon och uppmanar unga att modigt söka sig till yrket. Den goda samhörigheten är en jätteviktig del av yrket, säger Palén som tycker det ska bli spännande och utmanande att få återgå till arbetet då höften igen är frisk. ETT ANNAT STORT projekt som Palén varit med och utvecklat är distansmottagningen, där skötaren undersöker patienten på den lokala hälsostationen, samtidigt som man har kontakt med läkare i Pargas via en videolänk. ETT TECKEN PÅ det är att hon vidareutbildat sig till sjukskötare med begränsad rätt att förskriva en del receptbelagda mediciner. Därför söker hälsostationen nu en ny vikarie för Palén. Som skötare på en distansmottagning måste man ha en ömsesidig respekt med läkaren och kunna lita på varandra. Hon berättar att de har en fin gemenskap på arbetsplatsen, och om något är jobbigt så stöttar de varandra. – Utan mina kollegor sedan länge, Carita Lindbom, Catarina Lindberg och Eva Lönnqvist-Kari, hade jag inte varit den sjukskötare jag är idag. Förra året valdes hon till Årets sjukskötare. Då hon var 22 år sadlade hon om och började studera till sjukskötare i Vasa, och fortsatte sedan i Åbo. – Jag trivs definitivt bättre på jobb, säger Palén som varit fastanställd på hälsostationen sedan 2001. ÅU NYHETER TORSDAG 12 JANUARI 2023 6 Lena Palén är sjukskötaren i Korpo som kan se klart i akuta situationer Det är en vintrig januaridag i Korpo då ÅU träffar sjukskötare Lena Palén på Korpo hälsostation. – Alla akutsituationer kräver såväl teoretiskt som praktiskt kunnande. Fysiska läkare kommer alltid att behövas. Man måste kunna hålla många bollar i luften samtidig, men även prioritera rätt vid rätt vid rätt tidpunkt. – Distansmottagningen är ett komplement och man kommer aldrig att kunna göra allt via dator. Belastningen på hälsostationen ökar på somrarna, och det är också då det händer mera. Idag får hon nöja sig med att hälsa på kollegerna och återse sitt arbetsrum. Akutvård ger spänning och en adrenalinkick som gör att jag tänker klart och blir skärpt, säger Palén, som fått ta hand om infarkter, benbrott, ormbett, akut buksmärta och mycket annat under sin karriär. – Viljan att hjälpa fanns alltid där, och viljan att utvecklas i arbetet har också alltid varit stark. Fritid: Rör sig mycket i skog och mark, fiskar, spelar lite teater, ordförande för Korpo Ungdomsförening. PÅ KORPO HÄLSOSTATION. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Lena Palén •. Det kan gälla till exempel en urinvägsinfektion, ögoninflammation eller angina, som klart går att fastställa via snabbtest, eller att förnya vissa läkemedel vid långvariga sjukdomar, så som blodtryckseller astmamediciner. Ålder: 52 år •. För tillfället är hon sjukskriven på grund av sin höft, och väntar på operation. Lena Palén säger att arbetsgemenskapen varit mycket viktig för att hennes utveckling som sjukskötare. Här på bild med nya kollegan Christina Jansson (t.v.), som nu är nyanställd sjukskötare på Korpo hälsostation, och hälsovårdaren Carita Lindbom.. – Vissa patienter brukar skämtsamt kalla mig för doktor Palén, säger hon. I nuläget besöks Korpo hälsostation av läkare bara en dag i veckan, så betydelsen av distansmottagningen är stor då den sparar resurser, också för den som behöver vård. TUULI MERILÄINEN MED KOLLEGOR. Palén är också mycket intresserad av sårvård
ÅA-fakultet fick nytt namn Kimitoöns gymnasium vill locka från utlandet Då antalet elever i Kimitoöns grundskolor minskar avsevärt de kommande åren avspeglar sig det här sannolikt också i antalet studerande i Kimitoöns gymnasium. TPS 16-åriga mittbackslöfte Lucas Kyllönen ansluter till Mittbackslöfte från TPS till Italien italienska Genoa CFC:s U17-lag. KIMITOÖNS gymnasium har just nu 67 studerande, av vilka 20 studerar på den marina linjen. Filmsnuttarna har Kimitoön med sig. De studerande står själva för inkvartering och resor. Det här sker på tre ställen vid tre olika tidpunkter under januari månad. Eftersom halkskydden ska provas är det bäst om man hämtar dem personligen och med de vinterskor skydden ska användas med. Förkortningen är FSEJ. I Västanfjärd får man sina halkskydd på fredag (Knallis, 13.1 klockan 10–11), i Kimito på tisdag nästa vecka (Villa Lande, 17.1 klockan 10–12) och i Dalsbruk dagen därpå (Brukshallen, 18.1 klockan 10–12). Filmerna är gjorda av fotograf Mathias Lönnström. Kimitoön har den senaste tiden satsat på marknadsföring av gymnasiet, bland annat har skolan nu en ny logo och en presentationsfilm. Det är namnet på Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi som fått ett tillägg. Ett avtal med organisationen Finest Future är aktuellt och kan hämta fem internationella studerande till Kimitoöns gymnasium per läsår. Fakulteten heter sedan 1 januari 2023 Fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik. INTERNATIONELLA VINDAR. Men vi har även varit noga med att poängtera våra övriga trumfkort: tryggheten, den familjära stämningen och den kvalitativa utbildningen man har tillgång till hos oss, säger gymnasiets rektor Bob Karlsson på Kimitoöns webbplats. ÅU NYHETER & SPORT TORSDAG 12 JANUARI 2023 8 Kimitoöns digitala rekrymässa är här Kimitoöns kommun ordnar även i år sin egen rekryteringsmässa digitalt. Enligt en artikel på Svenska Yle vill Vesterbacka locka 15 000 utländska studerande per år till finländska gymnasier. Träningschefen Miro Varhelahti i TPS som tidigare fungerat som klubbens talangtränare och följt Kyllönens karriär på nära håll säger i ett pressmeddelande på TPS webbplats att flytten är en belöning för hårt arbete. Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala poängterar att de studerande är under 18 år gamla och att det därför är viktigt att säkerställa att en trygg och bra fritid för dem. Även Kimitoöns kommun deltar. MÄSSA PÅ SKÄRMEN. Kimitoön deltar också i den fysiska rekryteringsmässan i S:t Karins på torsdagen, där man kan bekanta sig med arbetsgivare i hela närregionen (Pemar, Pargas, Kimitoön, Sagu och S:t Karins). Kyllönen har också hunnit debutera i Finlands U16-landslag. Kimitoöns kommun delar ut avgiftsfria halkskydd åt 70 år fyllda kommuninvånare. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Kommunen kan bli en länk i satsning på att ytterligare stärka kunnandet i det finländska arbetslivet. Enligt förslaget inför svenska skolsektionens möte kan det bli aktuellt för Kimitoön att ta emot högst fem studerande per läsår, förutsatt att bildningschefen beviljas fullmakt att ingå avtalet. Jag hoppas att samma iver fortsättningsvis finns kvar och att han fortsätter utvecklas i Italien, säger Varhelahti.. Han är ett praktexempel på en spelare med tydliga styrkor som också är redo att jobba hårt för att utveckla sig själv. FINEST FUTURE ordnar behövliga språkstudier för de studerande i deras ursprungsländer och handleder lämpliga studerande att söka sig till gymnasier i Finland. I år är deltagarna tjugo plus kommunen. Förra säsongen spelade Kyllönen i B-juniorernas FM-serie med TPS samt i herrarnas Trea med TPS U23-reservlaget. Gymnasiet betalar en årsavgift till Finest Future på 2 500 euro. Projektet har pågått på finska i ett par år, nu är det aktuellt med en svenskspråkig version. PIXABAY ÅBO. – Vi har ringt igenom alla som varit med tidigare. Mässan öppnar i dag (torsdag) och är synlig ända till slutet av februari. – Lucas har under de senaste par säsongerna tagit stora kliv framåt. Man följer samma koncept som tidigare med filmsnuttar där företag som är i behov av personal presenterar sig och sina rekryteringsbehov för den kommande säsongen. Han brinner verkligen för fotbollen. Nu finns tankar om att gymnasiet genom ett avtal med organisationen Finest Future kunde locka studerande från utlandet. – Målet med det nya grafiska utseendet och filmen har i första hand varit att lyfta fram vår marina linje, som är ett alldeles unikt inslag i det finlandssvenska gymnasieutbudet. Gratis halkskydd för äldre på Kimitoön FOTBOLL. Den digitala varianten fick sin start under coronapandemin. Organisationens mål är att styra utländska studerande till finländska högskolor och därigenom också stärka kunnandet på vår arbetsmarknad. Det betyder tio färre än i fjol. Filmerna kan ses på Youtube och nås via kommunens webbplats, men kommer också att marknadsföras direkt till exempel till skolor. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » En tredjedel av deltagarna har fallit bort. Organisationen står vidare till hands bland annat med att stöda kommunen i integrationsprocessen. Vid årsskiftet har en av Åbo Akademis fyra fakulteter bytt namn. Det här ärendet ska svenska skolsektionen få ta ställning till under sitt möte på tisdag. Utöver det räknar man med kostnader för att stöda de studerande på fritiden och för extra undervisning i svenska. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK KIMITOÖN. Kimitoöns kommun har även i år gjort en digital rekrymässa. Det visade sig att de som inte är med inte hade så många lediga platser att fylla, utan redan har koll på det här, säger kommunens företagsrådgivare Mats Nurmio. Bland årets deltagare kan nämnas större turismaktörer som Örö, Bengtskär och Kasnäsudden, ett flertal restauranger, privata äldreboenden samt affärer. Orsaken till namnändringen är att ÅA i höst inleder en ny, fullskalig utbildning i juridik. Finest Future grundades år 2020, bland annat av Peter Vesterbacka, känd som en av nyckelkrafterna bakom succéspelet Angry Birds. Via programmet anlände cirka 140 gymnasieelever från utvecklingsländer till Finland hösten 2022. FINANSIERINGEN per gymnasieelev är densamma som för finländska gymnasieelever: Kimitoöns kommun får drygt 11 000 euro i statsandelar per elev. Genoas representationslag spelar på den nästhögsta serienivån, Serie B
– Petra säger alltid att man ska göra det man vill göra! säger Jessica och är tacksam för att hon blivit peppad. – Jo, så länge det är möjligt och man inte skadar andra, skrattar Petra bekräftande. ÅU 9 TORSDAG 12 JANUARI 2023 NYHETER Sileo och Secondhand Switch i Dalsbruk är bästa vänner I Petra Karlssons nya naturkosmetikbutik Sileo i Dalsbruk förverkligas nya idéer och planer titt som tätt. Det är möjligt att byta till sig någon annan produkt, eller så kan man få en slant. Här samsas flera företag under samma tak, bland annat Sileo och Secondhand Switch. Vi har dessutom båda mått dåligt. Företagsidén går ut på att folk kan donera sådant de inte längre behöver, men som är i gott skick. SILEO ÖPPNADE Petra i våras. Förutom att entrén till Dalscenter, där affären finns, har fått sig ett rejält ansiktslyft har den nya företagaren Jessica Röblom flyttat in – med en idé i taget. Företagarna Jessica Röblom och Petra Karlsson har varsitt företag vägg i vägg i Dalscenter, men föredrar att tala om ”vi” och ”vårt”. < EN PYSSLARE. HON GILLAR ATT sitta och pyssla om kvällarna. Förutom den egna produktionen finns här till exempel kläder, skor, leksaker, kärl, lampor och inredningsprylar. JESSICAS FÖRETAG heter Secondhand Switch. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi Det började med att jag frågade Petra om jag kan få sälja mina handmålade stenar och kort här. Här finns också trätavlor med inbrända visdomsord och handgjorda krämer. Då Jessica inte är här sköter Petra hennes affär och tvärtom. Jessica Röblom designar kort, stenar och tavlor. GAMLA FABRIKSKONTORET. Rum två och tre till höger hör till Sileo.. Möjlighet att ordna möten med tilltugg för föreningar och andra sällskap i kontorets gemensamma mötesrum finns, då man gärna också presenterar företagens produkter. Fastighetsförmedlingens kontor har flyttat längre in i huset, eftersom den inte har lika stor nytta av synligheten. Produktionstakten ser ut att vara ganska hög – det kan man konstatera med en snabb titt på hyllorna. VÄNNER OCH KOLLEGER. – Det började med att jag frågade Petra om jag kan få sälja mina handmålade stenar och kort här. HON JOBBAR TRE dagar i veckan i Hulta daghem och såg nu chansen att prova på något nytt. < ENTRÉN TILL DALSCENTER. Det lilla rummet rakt fram på vänster sida hör till Secondhand Switch, liksom det första rummet till höger. Utbudet är varierande. Här råder en vi-anda, snarare än ”mitt och ditt”. Damerna konstaterar att den kombinerade affären redan tagit plats som ett vardagsrum bland ortsbefolkningen. – Vi är barndomskompisar och kommer bra överens. Åbolands fastigheter hade inget emot att överlåta det synliga hörnrummet med utsikt över Dalsbruks hamn och i stället flytta längre in i huset. Det är terapi! Här får jag träffa folk och göra saker i egen takt, säger Jessica. – Det här är som en hobby för mig. På plats i sin affär är hon övriga dagar. – Under sommaren hade vi lite secondhandkläder i aulan. Jessica Röblom » » De två affärerna fungerar i tätt samarbete under samma tak. Rummet där Åbolands fastigheter haft kontor är nu en secondhandbutik. EMILIA ÖRNMARK I NY ANVÄNDNING. Förutom att switch som bekant betyder byta på engelska betyder det också växel – vilket syftar på rummets tidigare användning som fabrikens kontorsväxel. Snabbt blev det också burkar och hantverk och sedan började jag också köpa in produkter, som silversmycken och hårgrejer, säger Jessica. Här finns det alltid tid för att prata över en kopp te, utan att man behöver känna sig tvungen att handla. Även på beställning. Petra har kommit tillbaka efter utmattningsdepression (Sileo är latin och betyder omstart) och Jessica har diagnosen Parkinsons sjukdom. Snabbt hade Jessica avancerat så att det blev användning för ett litet rum till för produkterna. Snabbt blev det också burkar och hantverk. Det här ville man svara på och Jessica förfogar nu över ytterligare ett rum för sitt företag. Jessica Röblom målar och textar på stenar i alla former och storlekar. Det var inte praktiskt att ha dem där, men det blev populärt! Samtidigt meddelade secondhandaffären Källaren i Dragsfjärd att man stänger och det skapade efterfrågan på en ny lösning. Här finns bland annat naturkosmetik och andra ekologiska produkter. ÄLSKAR STENAR
– Däremot brukar vi förare ibland snacka med varann i telefon under längre körningar. – Det är viktigt att folk sorterar rätt från början: metall i metallinsamling och glas i glasinsamling och så vidare, så att det inte blir extra jobb att plocka bort det senare. Han samlar inte in kartong varje dag. GILLAR ATT SAMLA IN KARTONG. – Så ska man förstås vara noga och försiktig, i synnerhet då man jobbar nära skolor, och se till att ingen går under kranen, säger Poussa. Dela med oss av våra visdomar. Nästa dag ska han till Kimitooch Salotrakten. Ibland måste kärlen skakas, eller dunkas mot öppningen, för att kartongen ska trilla ner. Men återvinningsbil har han bara kört i två år. Då öppnas kärlets botten, och kartongen faller ner i bilens inre. Jean Lindén 050-3366557 jean.linden@aumedia.fi » » –»Jag gillar att köra kartong, konstaterar logistikveteranen Juha Poussa som samlar in returmaterial från Rinkis ekopunkter i Åboregionen. Men han är en veteran inom logistik. POUSSA HAR alltså rutin. – Man ska vara flexibel och lugn, inte minst i trafiken. FJÄRRKONTROLLEN. I dag ska han tömma kartongkärl bland annat i Rimito, Gustavs och ända bort i Nystad. Han styr sopbilens kran så att kärlet hamnar ovanför en stor öppning uppe på bilen. Annars ser man ju för det mesta kollegerna bara vid skiftesbytena. Det egna sorterandet har blivit bättre. Han är lite av en farbror för de yngre förarna. DET ÄR MINUS tio grader. – Jo, så är det nog. De flesta sköter sorteringen väldigt bra, men där finns nog ännu lite att förbättra, säger Poussa. Ingen dag är den andra helt lik. DET ÄR TORSDAG, strax efter klockan 8. Sedan sänker han sopkärlet så att en spak på kärlets sida pressas mot öppningens kant. ÅU REPORTAGE TORSDAG 12 JANUARI 2023 10 En morgontur med kartongbilen –. Man borde väl ha vuxit upp med Playstationspel. Med den här styr Juha Poussa bilens kran. Vi har bra chefer – men det ska jag kanske inte säga så att de blir styva i korken! Till skillnad från i varutransportbranschen ringer inte telefonen hela tiden, säger han. De yngre verkar ha lätt att lära sig. Det är lite städigare, säger 56-årige Poussa. I skärgården är det mycket mer kartong på sommaren, med alla sommargäster. Pikisbon Juha Poussa har jobbat på vägarna i nästan 40 år. Så länge vi sköter jobbet så kan vi förare sinsemellan flexa en del med jobbtiderna. – Men jag gillar att köra kartong. Poussa konstaterar att allt, med start från föraren, går aningen trögare när det är kallt. Det är skönt. Påverkar regnigt väder kartongen i kärlet så att den är svårare att skaka loss. Juha Poussa har kört sopbil i cirka två år. Har du själv börjat fundera mera på hur du sorterar nu när du kör sopbil. Hurudan ska man vara som person för att köra återvinningsbil. Dessutom varierar sopmängderna förstås enligt årstiden. När Poussa, med en manöver med kranen, stängt kärlets botten igen styr han åter ner kärlet på marken – till dess plats bredvid ett identiskt kärl som också ska tömmas. Om någon slängt till exempel metall längre ner i kärlet märker man det inte. Regnigt väder märks i mindre fulla insamlingskärl, då folk håller sig hemma.. Poussa har varit i farten sedan klockan 6. JAG IMPONERAS av hans precision med fjärrkontrollen. Men egentligen påverkar kylan inte jobbet, även om man förstås måste köra extra försiktig när det är halt. Hur länge tog det innan du kände att kranstyrningen satt helt i ryggmärgen. Nere på marken, bredvid en sopbil, står Juha Poussa med en stor fjärrkontroll. Men visst lär man sig kontrollerna som äldre också, fast det kanske tar lite mer tid. ”Man borde vuxit upp med Playstation!” Ett 600 kilogram tungt metallkärl fullt med kartong svävar i luften vid Seppäläntie i Masku. Alla trafikanter inser inte hur mycket utrymme våra stora fordon kan behöva, och då gäller det att ha spelöga. Taxi, buss, långtradare – han har kört det mesta sedan han började jobba i slutet av 1980-talet. – Arbetsgemenskapen här är den bästa jag upplevt under mina nästan 40 år i yrkeslivet. – Nej, men regnigt väder märks i mindre fulla insamlingskärl, då folk håller sig hemma. – Nog handlade det om tusen lyft. NÄR MAN ÅKER runt och tömmer kartongkärl ser man endast toppen av kärlen. Han verkar lyfta de enorma kärlen nästan med centimeterprecision. Vissa dagar är det glas, andra dagar metall. Han jobbar för Urbaser, som sköter tömningen av Rinki-ekopunkter runtom i Åbotrakten
DAGENS PROGRAM: TÖMMA KARTONGINSAMLINGAR. Hur mycket som ryms i kärlen beror på hur bra förpackningarna plattats till. Av dem tillverkar man nya produkter. Riv, platta till och packa kartongförpackningar innanför varandra. Det här hör hemma i kartonginsamlingen •. En morgontur med kartongbilen –. En stor produkt är kartonghylsor som finns i exempelvis inuti rullar med papper eller folie. Vid bolagets så kallade ekopunkter runtom i landet kan konsumenterna slänga förpackningar för återvinning. Skölj ur och låt torka. Men fibrerna används också till bland annat förpackningar, kuvert och laminatpapper. kartong runt dryckesburkars flerpack, t. FJÄRRKONTROLLEN. omslagspapper, t.ex. ”Man borde vuxit upp med Playstation!” TUNGA LÅDOR. Källor: Sydvästra Finlands avfallsservice samt Rinki. Det säger Pertti Tammivuori, operativ direktör för Finlands Förpackningsåtervinning Rinki. – En del kanske tänker sig att lådan eller förpackningen måste vara stor för att läggas i kartonginsamlingen. Med den här styr Juha Poussa bilens kran. hylsor från toalettoch hushållspappersrullar •. Rinki ägs av branschorganisationer inom handel och sköter företagens producentansvar när det gäller insamling av förpackningsmaterial. Insamlingskärlen på Seppäläntie i Masku väger i sig 600 kilogram. Så det är bäst att sortera rätt från början, och att det finns så lite andra material bland kartongen som möjligt. •. papplådor och vågpapp Gör så här: •. 6-pack •. mjölk-, surmjölksoch saftförpackningar •. Mottagningsplatser: •. Det är ingen katastrof om plastkorken på mjölkförpackningen åker med i kartonginsamlingen, men den ska egentligen sorteras som plast. •. VAD HÄNDER om fel material ändå hamnar i kartonginsamlingen. livsmedelsoch matförpackningar i kartong •. fling-, kexoch sötsaksförpackningar •. papperspåsar, såsom socker-, mjöloch brödpåsar samt papperskassar •. JEAN LINDÉN OLIKA SYSTEM. – Om det ser ut som kartong och känns som kartong ska man sortera det som kartong, konstaterar han. – Om det till exempel hamnar plast där så sorteras nog plasten bort i processen. Här, vid en ABC-mack i Reso, samlas kartongen in i säckförsedda kärl som är nersänkta i hål i marken. Om förpackningen har en kork skall den avlägsnas och sorteras som plast. Jean Lindén » » Returkartongen blir till hylsor och förpackningar. Men till exempel en pastillask är precis likadan kartong som en större förpackning. kopieringspappersomslag •. pizzalådor och äggkartonger •. Rinki-ekopunkter, sorteringsstationer, avfallscentraler och husbolagets avfallskärl. ex. ÅU 11 TORSDAG 12 JANUARI 2023 REPORTAGE Pastillasken duger också Kartong är ett rätt okomplicerat material att sortera. KARTONGEN SOM samlas in återvinns som fibrer. Men sedan måste ju plasten transporteras vidare, och det blir en onödig belastning på miljön. I till exempel mjölkförpackningar finns plasthinnor, men de är förstås inget som konsumenten måste försöka separera, påpekar Tammivuori. Snön yr när Juha Poussa med hjälp av fjärrkontrollen skakar säcken för att innehållet ska falla ner i bilen. FINNS DET NÅGOT som konsumenterna kunde tänka på när de sorterar kartong. Och det här sköter konsumenterna överlag bra
Carina Holm carina.holm@aumedia.fi. Få inte hjärtinfarkt i Lielax en snöig vintermorgon I måndags morse satt en långtradare fast i backen vid Kustö sund på Skärgårdsvägen på väg mot Pargas. Det var eländigt väglag också för personbilstrafikanter och som så många vintrar tidigare blir backen vid Kustö bro en alltför svår utmaning för den tunga trafiken. Men också förbindelsen på Kustösidan måste förbättras, det vill säga den vägsträcka som går under namnet Pargasleden. JU ÄLDRE JAG blir desto tunnare ter sig julens magi, och desto tydligare tankarna som väller in i dess ställe. EGENTLIGEN GILLAR jag julen. Långtradare som slirar i dåligt vinterväglag och blockerar vägen visar hur sårbar stora delar av Pargas och skärgården är. Jag har fört otaliga samtal om vilka hobbyer som stärker vilka egenskaper, om vilka kläder som är rätt och vilka uppoffringar som är nödvändiga för att barnen ska komma dit man önskar att de ska komma. Det samma gäller Lielaxvägen som när den drogs främst trafikerades av fotgängare och hästdragna kärror. Frågan sysselsätter både mig och föräldrarna jag känner, ibland till den grad att rustandet känns som en kapprustning. In i gemenskapen. Men jag tycker också om vardagar och jag tycker det är skönt när sådant som ändå ska ta slut väl gör det. Någon har knaprat på pepparkakshuset och granen har barrat sen julaftonen, eftersom vi glömde att vattna den när vi väl hade fått den att stå upprätt med hjälp av grus, aluminiumfolie och en slickepott. OCH TANKARNA går i samma banor som på Skärgårdsvägen dagen innan. I morgonrusningen bildas det genast långa köer, eftersom det inte finns några som helst omkörningsfiler, för att inte tala om någon alternativ rutt. Äntligen. Jag ska lyssna. Lyssna! säger Raumas bok. DET ÄR INTE JAG som ska ge styrkan och modet. Genom att bygga Pargasleden skulle man komma runt problematiken med slirande långtradare, som blockerar trafiken vid dåligt väglag vid Kustö bro. MITT I EN naturkatastrof, med krig i Europa och en lågkonjunktur i antågande borde jag kunna ge dem hopp. Freja Rudels Litteraturkritiker Jag öser på med julklappar, som en valhänt kompensation för det jag som förälder innerst inne skulle vilja ge mina barn. Tomtedörren har rasat. Bars i tysthet. Det är sånt jag önskar att jag kunde slå in och lägga under granen. DET FINNS OCKSÅ många andra vägar i regionen som inte längre motsvarar de krav som dagens trafikmängder och fordonsstorlekar täller. ÅU LEDARE TORSDAG 12 JANUARI 2023 12 12.1.2023 KOLUMNEN GNURF Lyssna! Vi städar ut julen. Hur skulle det gå till, då hela vägen är fullproppad också av mötande trafik. För tillfället sprängs det dagligen vid de stora brobyggena längs Skärgårdsvägen. Som Tove Jansson sa är det ”ingen konst att vara modig om man inte är rädd”. På vägen genom barndom och ungdom borde jag kunna ge dem styrka och mod att möta allt som ska komma. HUR RUSTAR MAN ett barn för livet. Vid akuta situationer är man beroende av Sjöräddningens Super-Puma eller ambulanshelikoptern. PÅ TISDAGSMORGONEN är det Lielaxvägens tur. Det ytliga överdådet och de uppskruvade förväntningarna uppenbarar något som saknas. Ska de bära ansvaret för otryggheten också. Dagens trafik ställer helt andra krav på den här centrala trafikleden än på den tiden då bilarna både var mindre och betydligt färre. En närmare tjugo ton tung fordonskombination slirar i en motsvarande backe och täpper till hela vägen. En färjas kapacitet är mycket begränsad i förhållande till de trafikmängder som det handlar om på Skärgårdsvägen varje dag, inklusive industrins tunga och långa transporter. Tanken om att rusta barnen för livet, att ge dem rätta egenskaper, sammanhang och tillräckligt hård hud är som en variant av den utplåning Rauma skildrar. DET SLÅR MIG att ett frö av detta finns i min dröm om julklappen med styrka och mod. De ignoreras eller förses med goda råd om att glömma och gå vidare: ”Ku onha se niinki et jos kaikki joit kaltoinkohdellaan polttaa kirjeensä ja pääse yli ja antaa anteeks ja unohtaa nii muil on sit helpompaa ku mitään ei tarvii muuttaa eikä mistään tarvii kantaa vastuuta.” DET ÄR GRYMT, men praktiskt ur ett vuxet maktperspektiv, om all utsatthet, allt illamående och all otrygghet bara raderades eller svaldes. DET ÄR DET som är det mest skrämmande med stora och tungt lastade långtradare som blockerar trafiken på Skärgårdsvägen – det finns inte någon väg man kan ta i stället för att komma förbi. Alla funderar vad som skulle hända om en ambulans eller andra räddningsfordon skulle behöva ta sig förbi. Det finns ingen fast förbindelse. Och alla som kör förbi, precis varenda en på väg mot Åbo och precis varenda en på väg mot Pargas tänker samma tanke: nämligen ”hjälp, så sårbar Skärgårdsvägen är!”. SAMTIDIGT ÄR det ett faktum att Skärgårdsvägen förutom de nya broarna också skulle behöva breddas för att skapa omkörningsmöjligheter. Både Hessundsbron och Rävsundsbron ska förnyas. Jag äter gärna och tycker om traditioner som samlar folk kring bord. Vad blir det då av dem som faktiskt känner sig otrygga. Blir det kris hjälper de vid plötsliga hjärtinfarkter eller akuta förlossningar. Den här morgonen är efterfrågan på bärgningsbilar stor och kön av bilister som ska ut mot Skärgårdsvägen sträcker sig under stora delar av förmiddagen flera hundra meter från olycksplatsen. Den är helt nödvändig för en säkrare trafik till och från Pargas, för såväl personer som alla industritransporter. HON HAR SÄKERT rätt. Det ska avhjälpa skärgårdsstadens sårbarhet. Värmen. Inte heller transporterna till och från industrierna i Pargas fungerar när en enda långtradare fastnar i den relativt lilla backen vid Kustö bro. Det är inte jag som ska avgöra vad världen är för en plats och vad den kommer att kräva av mina barn. Först ungefär fem (!) timmar senare är den smala och kurviga, men ändå förhållandevis vältrafikerade vägen helt öppen för trafik igen. ”Vi är instängda här, det finns ingen annan väg. Jag öser på med julklappar, som en valhänt kompensation för det jag som förälder innerst inne skulle vilja ge mina barn. Och beträffande självkänslan är den svår att banka in – det är väl den nöten alla kapprustande föräldrar kämpar med att knäcka. Dåligt väglag är trots allt vardag under en stor del av den finländska vintern. Inbyggt i den goda viljan att ge rätt vägkost, finns en idé om hurudant barnet borde vara. Dessutom skulle det behövas en fungerande reservväg. Vid behov hade man kunnat använda en grävmaskin från broarbetena som pågår vid Hessundsbron och Rävsundsbron för att med våld dra undan släpet och på det sättet öppnat upp ett körfält vid olycksplatsen. Precis varenda en som sitter i bilkön eller som inte ens ger sig iväg hemifrån för att man ändå inte kommer någon vart har tänkt samma tanke. Det skapar både otrygghet och många farliga situationer. Tänk, om något allvarligt skulle hända?” DEN POLIS SOM ÅU talade med (se gårdagens tidning) säger att det fanns en plan B för utryckningsfordon. Jag njuter av att barnen gillar den. Om man vågar säga nej och stå emot grupptrycket så är internatet en trygg plats”, kommenterar rektorn Lena Johansson läget. Och det är det hoppfullaste jag har läst på länge. Men ändå. SÅ VAD GÖR vi då. Och det är ingen liten börda att bära om tryggheten ska vara avhängig av deras egen förmåga att stå emot och säga nej. Skärgårdsvägen är inte rustad för trafikstockningar. En reservrutt med färja testades för något år sedan, men det säger sig självt att det inte är någon lösning på kort sikt en vinterdag med isar och ymnigt snöfall. Jag ska inte rusta, banka eller ge. ”Vi kan inte banka självkänsla i någon. MÖNSTRET GÅR IGEN i Iida Raumas Finlandiaprisade roman Hävitys, där de utsatta barnen får bära bördan av orätterna de utsätts för. ÄNDÅ ÄR DET mycket begärt att självkänslan bara ska finnas hos tonåringar som för första gången flyttat hemifrån. NU SÄGER många skärgårdsbor att det här är vardag för dem. Eftersom Skärgårdsvägen är den enda vägen som går till och från Pargas och stora delar av skärgården får en enda långtradare som fastnar på fel ställe konsekvenser direkt. Så sårbar är Skärgårdsvägen och hela skärgårdsstaden bakom den. TILLBAKA TILL den hjälplöst snurrande långtradaren i Kustöbacken, där kön nu är flera kilometer lång. PÅ VÄGEN TILL pappersinsamlingen blir jag påmind om en artikel jag läste här i ÅU 15.12, om hur barnen känner sig otrygga på Axxells internat i Karis på grund av droger och hot om våld
Om brister finns men företag inte visar tecken på klar förbättring bör man också kunna ifrågasätta deras förutsättningar att fortsätta verksamheten i branchen. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), anser att en massiv övergång till kontinuitetsskogsbruk skulle leda till minskad tillväxt i våra skogar (ÅU, 4.1). I lördags fick vi dessutom läsa om det tragiska dödsfallet i Esbo där en 35-årig kvinna dog i samband med att hon hölls ner av fyra väktare från företaget Securitas. Terhi Vörlund-Wallenius Riksdagsvalskandidat (SFP) Byggnadsvård ställer speciella krav ÅBOS GAMLA HUS. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Efter händelserna i Esbo har justitieminister Henriksson påtalat behovet av utredning gällande brister i företagens skolning eller övervakning samt eventuella lagstiftningsfrågor kring detta. FÖRSÄLJNINGEN SJÖNK. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. På lång sikt kan kalavverkningar bidra till att näringsomsättningen i marken minskar, vilket i sin tur kan leda till lägre markbördighet och produktivitet för växande träd, uppger Sveriges Lantbruksuniversitet. Luke föreslår följaktligen minskade avverkningsvolymer för att ge skogarna en chans att återhämta sig. Otso Kortekangas Modernt och nytt är sällan mer kostnadseffektivt i längden än ordentligt renoverat. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Det finns trots allt gränser för hur mycket och hur snabbt skogarna kan förnya sig. De misstänks nu för dödsvållande. En doktorsavhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet varnade i fjol för att kalavverkning har en negativ inverkan på artsammansättningen av svampsamhället i skogsmarken, vilket i sin tur påverkar markstrukturen och skogarnas förmåga att lagra kol. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Modernt och nytt är sällan mer kostnadseffektivt i längden än ordentligt renoverat. Alkoholkonsumtionen flyttade tillbaka till krogarna från hemmen när coronarestriktionerna hävdes. Två sätt att gynna ekosystemen är att lämna kvar en högre andel levande träd vid avverkning eller att välja kontinuitetsskogsbruk. ÅU 13 TORSDAG 12 JANUARI 2023 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. En orsak till att försäljningen minskade i fjol var att coronarestriktionerna hävdes och restaurangerna igen kunde hålla öppet som normalt. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. Jag talar givetvis om väktare i privata sektorn. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. » » Fräscht och enkelt är en trend som syns i Alkos försäljningsstatistik. För att styra in skötseln av skogsekosystemen i en hållbar riktning behövs det alternativa skogsbruksmetoder. Det är märkligt att SLC mot denna bakgrund väljer att försvara kalavverkningar, trots att metoden är mycket starkt ifrågasatt bland landets ledande forskare. Enligt Alkos bedömning hänger de vita vinernas popularitet ihop med trenden att välja fräscht och enkelt. ARKIV/ANNINA SUOMINEN. Försäljningen av alkoholfria produkter var på samma nivå som tidigare år. Det är viktigt att beakta längre tidsperspektiv då vi talar om skog också i ekonomiska termer. Min åsikt är att privata företag i säkerhetsbranchen bör kunna underställas kontinuerlig uppföljning. Kvaliteten på skogens markskikt är avgörande för trädens tillväxt. VÅLD. Med tanke på byggnaden ”Konsulinna” vill jag dock som historiker och ägare av gammalt hus bidra med ett annat perspektiv än ledarens. Kalavverkningarna förödande för artrikedomen FINLANDS SKOGAR. Natur och Miljö anser att i synnerhet avverkningen av större träd till pellets och flis måste begränsas. Spindelskivlingen är en viktig art eftersom den bryter ned organiskt material. Senast de vita vinerna var populärare än de röda var 2001. Flera nordiska skogsforskare slår larm om kalavverkningarnas förödande inverkan på skogarnas artrikedom. I något fall verkar väktarbolaget ha gjort mycket bristfällig kontroll av brottsregister i samband med rekryteringen vilket absolut inte får ske då man rekryterar till ett arbete där maktutövande ingår. Oviljan att göra det utgör enligt mig inte en komponent i en svårlöst paradox som ledaren beskriver den som. Avarnföretagets personal misstänks för över tjugo fall av misshandel och ännu flera fall befaras dyka upp. Alkos försäljning i liter innebär att Alko sålde 80,3 miljoner liter drycker i fjol. Camilla Sederholm Verksamhetsledare Natur och Miljö Natur och Miljö anser att i synnerhet avverkningen av större träd till pellets och flis måste begränsas. I FALL MAN jämför alkoholförsäljningen med åren innan pandemin sjönk försäljningen med 2,2 procent i fjol, konstaterar Alko i ett pressmeddelande. På sistone har det i samhällsdiskussioner talats en hel del om gängrelaterat våld. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Vi ser fram emot en livlig debatt! Vem vaktar väktarna. Som om inte detta skulle vara oroväckande nog har ett helt nytt ”gäng” kommit i rubrikerna på den senaste tiden. Jag anser att svaret bör vara ”staten”. Alko sålde 20,7 liter vita viner och 20,4 liter röda viner. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. Det finns trots allt gränser för hur mycket och hur snabbt skogarna kan förnya sig. Jag vill tacka för den intressanta ÅU-ledaren om ett viktigt ämne – gamla hus och byggnadsvård i Åbo (5.1.2023). Forskningen visar att till exempel svampen spindelskivling försvinner i skogar som har kalavverkats. Vitt sålde mer än rött – inte hänt sedan 2001 Alkos försäljning sjönk med ungefär tio procent 2022 och för första gången på tjugo år såldes det mera vita viner än röda. Nylund ser ingen orsak att se över skogsbrukets framfart eller kalavverkningarna, trots att en lång rad forskare påtalar behovet att minska på avverkningsvolymerna och undvika kalhyggen för att vi ska kunna värna om artrikedomen och kolsänkorna. Bifoga kontaktuppgifter. Eftersom bevarade skogar är bättre för klimatet höjs nu fler röster för att begränsa förbränningen av skogsbaserad biomassa. Det är nämligen rätt så enkelt och kostnadseffektivt att restaurera gamla fönster, kolla till exempel det fantastiska Instagram-kontot Gantelius fönsterhantverk från Skåne. Snarare är den ett utryck för samma kortsiktiga och envisa tänkande inom byggbranschen som ägarna av Kaskisbackens hus och TS-koncernen också verkar lita blint på. Man kan också med all rätt ifrågasätta huruvida utbildningen varit tillräcklig när det gäller trygga handlingssätt då man tar till maktmedel. Redan den romerska poeten Decius Junius Juvenali ställde frågan ”Quis custodiet ipsos custodes?” – Vem vaktar väktarna. Trycket på skogarna i vårt land är i dag extra stort på grund av energikrisen och Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina. Finare är det i alla fall inte. Genom att låta restaurera gamla fönster kunde Stiftelsen för Aboa Vetus & Ars Nova göra en kulturgärning som dessutom skulle leda till fönster som är mycket långvarigare och lättare att underhålla än träaluminiumfönster. Människor kunde också resa nästan som tidigare. Enligt Timo Pukkala, professor i skogsplanering, är det mer lukrativt för skogsägarna att satsa på kontinuitetsskogsbruk. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Enligt Naturresursinstitutet Luke har de finländska skogarna avverkats i alltför stor utsträckning de senaste åren, vilket har lett till en accelererande naturförlust och krympande kolsänkor med ökade klimatutsläpp som påföljd. Pukkalas kalkyler visar att kontinuitetsskogsbruk ger cirka 57 procent mer klirr i kassan än kalhyggen på lång sikt. Beträffande de vita och röda vinerna gick de vita vinerna om de röda vinerna i fjol. Finare är det i alla fall inte
Manus: Anders Larsson •. Regi: Jessica Edén Blårävar: •. Dramaturgi: Are Nikkinen •. Intensivast är Anders Larssons ”Good guy”, som nu sätts upp postumt. Good guy: •. Många minns att Larsson under sitt författarskap ägnade sig kompetent åt radiodramat. Det utspelar sig i en lätt arkaisk miljö där kyrkoritualernas språk är av äldre datum och barnen säger far och mor och inte mamma och pappa. I stället blir känslan otäckt förkroppsligad. De ruggiga detaljerna från brottsplatsen, en österbottnisk rävfarm, forslar dramat in i spänning, men kanske inte genuin skräck. De snabba, klara barnrösterna hos Rebecka Mellgren, Theo Zilliacus, Olivia Ellmén och Leo Waldén i ”Därinne” fungerar också där tempot blir hektiskt, deras skrik är kusligt underminerande. Olivia Ellmén och Rebecka Mellgren har två av rollerna i Svenska Yles skräcksatsning. Regi: Jarno Kuosa Offer: •. HUR GRÄNSER upprätthålls och överskrids handlar Ulrika Bengts ”Ett annat land” om. Stämningen mynnar ut i ett ganska uppgivet obehag, också det ett kvalificerat mörker. Barnen, två flickor och två pojkar, är tillräckligt gamla för att röra sig självständigt, men för unga för att motstå starka impulser och förstå när man ohjälpligt går över en gräns. Manus: Zacharias Hägerstrand •. Hvudpersonen – och lyssnaren – förlorar under gång fotfästet, allt var inte som man först trodde, eller ville tro. Manus: Johanna Holmström •. Regi: Jessica Edén •. Manus: Anders Slotte •. Barnens föreställningsvärld kan låta dem se och känna var tankar fysiskt finns och hur de tar makten över en. Men erfarna Niko Ingman behärskar den biten till fullo, mest minnesvärt i ”Good guy” där förhörsrummets klaustrofobi flyter ihop med ett splittrat psyke. En manusförfattare åker till sin fars gamla kåk för att klara en deadline. Ibland slutar hörspelet med en egen låt, som förankrar känslan – lite country i ”Blårävar” – eller låter något annat strömma in, som en befrielse, som i ”Ett annat land”. Nu publiceras fem singelhörspel (på Arenan sen 6.1.) utan annan seriedoft än gemensamt tema och gemensamt omfång, ungefär en halvtimme. Mest generös plats har Birthe Wingren och Maria Salomaa i respektive pjäser, deras tal är ofta monologer. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Alla pjäser är rätt dialogspäckade, det gör att det kan bli trängsel under halvtimmen, som också ska rymma en akustisk scenografi. MEN SÅ LÄNGE ljuddramat har repliker är rösten det viktigaste redskapet, den ska hitta sin gestalt och inte bara säga det som står i manus. Producent: Marina Meinander, Svenska Yle Drama BARNDOMENS GRÄNSLÖSHET ÄR GRANNE MED SKRÄCKEN. En av dem förolyckas, sen gapar avgrunden på olika sätt också för de andra. JanChristian Söderholms lite olycksbådande släpighet pekar ut honom som misstänkt. ÅU KULTUR TORSDAG 12 JANUARI 2023 14 Fem nyanser av fasa LJUDDRAMA . Pjäsen här gestaltar ett förhör efter ett brutalt övergrepp. Ljuddesign: Niko Ingman •. DRAMADEBUTEN heter ”Därinne”, skrivet av Zacharias Hägerstrand. Man räds det mindre än det som mer systematiskt äter sig in i en. Men också Marika Parkkomäki styr dramat med exakta tonfall. Musiken som komponerats av Peter Hägerstrand kommenterar stämningen i varje del, utan att förenkla eller understryka. ALLA PJÄSER ÄR rätt dialogspäckade, det gör att det kan bli trängsel under halvtimmen, som också ska rymma en akustisk scenografi. Låt det mörka komma ut •. BARBRO AHLSTEDT. Radion har länge krumbuktat sig under sitt konstnärliga uppdrag, lagt bort den traditionstyngda termen ”radioteater”, siktat på serier och dramapoddar. I fjol fick en interaktiv föreställning ett europeiskt branschpris. ”Offret” utspelar sig i en dystopisk framtid, där bristen på proteinrika livsmedel är markant och där människor lider av ensamhet och missbruk. Lyssnaren fattar fort att hämnd ska utkrävas. Det visar sig att man inte kan behärska avståndet till det hotfulla där heller. Skräcken startar inuti. KONSTELLATIONER som från en krimserie möter i ”Blårävar” av Anders Slotte. Musik: Peter Hägerstrand •. Bakgrunden är pandemin, en kvinna vill förskansa sig på sommarstället med sina vuxna barn (som inte ställer upp). ”Därinne” sköter elegantast gränsen mot det makabra, kanske övernaturliga. Han gräver i ett gammalt brott där de skyldiga gått fria. Fem ljuddramer på Yle Arenan, publicerade 6.1. De förströr sig med att beställa hem saker på nätet. ”Därinne” av Zacharias Hägerstrand är en vuxenpjäs, men rollerna görs av unga. Fasans röster kan annars bli litet väl uppskruvade i de andra avsnitten. Regi Jessica Edén Ett annat land: •. Av manusen är två av kända författare, två av bekanta dramaprofiler, ett av en debutant. Manus och regi: Ulrika Bengts Därinne: •. Allt går att få, men om det inköpta lever och måste matas behövs en del uppoffringar. En text med samma motiv som Johanna Holmströms ”Offer” hittas också i hennes färska novellsamling
199-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU fyller i år hela 199 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 110 år gamla.. Vad var likt och vad var olikt. ÅU 15 TORSDAG 12 JANUARI 2023 FRÅN GÅNGNA SEKEL
Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Inkl. 10 dagen före publicering. wind m/s Det är mulet och lokalt förekommer det lätt snöblandat regn eller duggren. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Inkl. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Åbo 2023. Vid östgränsen snöar det. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Till utlandet tillkommer portokostnader. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Temperaturen är +3, I norra Lappland -1 -4. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -1 -3 +1 +1 +1 +2 +0 +2 +3 -0 +4 +2 +2/ +2/ +2/ +3/ +2/ +2/ +1/ +0/ +3 +3 +3 +4 +3 +3 +2 +1 14 14 11 10 12 11 10 Fre +2 +2 +2 +4 +3 +3 +3 +2 Lör +1 +1 +2 +2 +3 +3 +3 +3 Sön -1 +1 +2 +3 +1 +2 +2 +1 Mån +2 +2 +2 +4 +3 +2 +2 +1 Russarö 2 W 18 Utö 4 S 17 Kumlinge 4 S 13 Åbo +42cm Föglö +32cm Hangö +30cm Amsterdam 10 1 Aten 14 1 Berlin 7 4 Bryssel 10 1 Budapest 9 4 Dublin 6 5 Frankfurt 10 1 Köpenhamn 7 1 Larnaca 20 1 Las Palmas 22 1 Lissabon 4 London 10 1 Madrid 8 1 Malaga 19 1 Mallorca 18 1 Moskva -9 1 New York 5 1 Oslo 4 8 Paris 12 1 Prag 7 1 Reykjavik -2 1 Rhodos 14 5 Rom 15 1 S:t Petersburg -2 1 Stockholm 4 4 Tallinn 2 1 Venedig 10 1 Warszawa 3 1 Wien 6 1 Zürich 6 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Inkl. I norra Lappland förekommer det också lokalt underkylt duggregn. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Den sydvästliga vinden är måttlig. ÅU VÄDER & SERIER 17 TORSDAG 12 JANUARI 2023 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 975 985 990 990 990 990 995 995 1000 1000 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1030 1040 1045 1045 Kustvädret i går kl 14 temp
– Jag är stolt över att mitt och arkitektens arbete, liksom många andra konstnärers och hantverkares arbeten, kommer att fortsätta att leva vidare som ett residens för konstnärer och forskare. Jag tror att den kommer att inspirera alla konstnärer och forskare som kommer att bo och arbeta i huset, säger Jan-Erik Andersson. Valet görs på våren. ”Visor från när och fjärran” heter en konsert som ges i Åbo lördagen den 21 januari. •. Bladhuset förblir fortfarande en mötesplats som tidvis kan besökas och användas för möten. Andersson kommer att flytta från huset till det sexkantiga Kuusio huset, som kommer att färdigställas på samma gård i vår. LIFE ON A LEAF har varit Anderssons och hans familjs hem före residenset. Visvänner uppträder i Åbo VÄNNER AV VISOR. Konstnärerna måste vara verksamma inom området och forskarna måste ha en doktorsexamen. – Vi erbjuder en unik arbetsplats där man kan forska, tänka, ta fram idéer, förbereda och skapa konst och vetenskap. (Bilden från 2015.). •. Residenset drivs av föreningen, vars syfte är att främja och uppmuntra samarbete mellan konst, arkitektur, akademisk forskning och näringsliv i syfte att skapa en stadsmiljö som främjar fantasi och kreativitet. En konstnär, en forskare eller ett par kommer att väljas. ANSÖKNINGAR FÖR det första residenset i huset är öppna fram till den 20 februari 2023. I morgon: Knut, Nuutti. Visans Vänner i Åbo, med bland annat Peter Lumme och Tom Gardberg, ordnar konsert. Huset blev färdigt år 2009. Life on a Leaf-huset ligger på ön Hirvensalo i Åbo, cirka fem kilometer från Åbo centrum. BOSTADEN, ett fristående hus i form av ett blad, är ett helhetskonstverk som har utformats av bildkonstnären Jan-Erik Andersson tillsammans med arkitekten Erkki Pitkäranta. Bladhuset i stadsdelen Hirvensalo i Åbo planerades av konstnären Jan-Erik Andersson och arkitekten Erkki Pitkäranta. Life on a Leaf r.f. Biljetter kan på förhand reserveras på nummer 040–504 1340 eller köpas vid dörren (endast kontanter). Ansökan är öppen för finländska och internationella konstnärer och forskare vars arbete fokuserar på stadsrum eller den byggda miljön. Huset stod färdigt 2009 och var en del av Anderssons doktorsavhandling i visuell konst vid Bildkonstakademin (Konstuniversitet). LIFE ON A LEAF. Den unika platsen kommer förhoppningsvis att inspirera många konstnärer och forskare med olika perspektiv, säger Sampo Ruoppila, ordförande för Life on a Leaf i föreningens pressmeddelande. Konserten börjar klockan 15 i Taimi 2, Trädgårdsgatan 21. ÅU SOLSIDAN TORSDAG 12 JANUARI 2023 18 9.27 15.52 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.27, ner 15.52, i morgon upp 9.26, ner 15.54. Besluten kommer att publiceras våren 2023. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Vill du bo i Bladhuset på Hirvensalo. Namnsdagar i dag: Eivor, Toini. ÅU EVENEMANG. De perioder som nu söks kan börja tidigast den 1 maj 2023 och sluta senast den 31 december 2025. Urvalet kommer att göras av sakkunniga som utsetts av föreningen Life on a Leaf. Huset och dess strukturer innehåller tiotals verk av lokala och utländska konstnärer som beställdes när huset byggdes. På scenen ställer sig Sonja Lumme, Trio Saludo, Magnus Gräsbeck, Kirsti Toikka, Jan-Ola Sunabacka och Tom Gardberg. Bildkonstnären Jan-Erik Anderssons skapelse ”Life on a Leaf”-huset, eller Bladhuset, i Åbo kommer att bli ett residens för konstnärer och forskare. Arrangör är Visans vänner i Åbo. Föreningen ansvarar för » » Ansökan för den första residensperioden är öppen fram till den 20 februari. Huset har fått mycket publicitet i både nationella och internationella konstoch arkitekturmedier. Vistelsen är för en period på 2–12 månader. Andersson har också ritat det tillsammans med arkitekten Pitkäranta
14.30 Kadonneiden kaupunkien jäljillä: Ninive. 11.33 Radio Suomen Päivä. 9.10 Sää. 11.00 Nyheter. 2.55 Sportnytt. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 12.45 Merisää. 0.30 Brottskod: Försvunnen. 16.50 Frendit. 8.50 Frusna vägar. 8.16 Vov och Gnägg. 1.25 Peltsis vildmark. 13.25 Hem till gården. 1.15 Maanteiden sankarit. 20.33 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 15.55 Yle News. 16.00 Yle Nyheter och sport. 9.00 Faija hoitaa. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 8.25 Rädda världen. 23.55 TV4Vädret. 7.35 Ricky Zoom. 0.00 Elokuva: Blockers. 19.10 Djurvänner. 11.30 Yle Nyheter norra Finland. 1.25 Olet mitä syöt. 17.55 UMK23 Historien bakom låten. Ninive – alaston Ištar-jumalatar, Joona ja valaskala. 21.00 Beck: Itkevä poliisi. Del 2. 20.20 Kun mopopoika sai lapsen: Hiukset näkyy jo. 18.02 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 16.55 Gold Rush: White Water. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 7.30 Hej Jycke. 7.47 Lilla Tvåan. 0.05 Remppa vai muutto Vancouver. 20.00 Nyheter. 8.15 Lilla Tvåan önskar post. 7.35 Max och Maja. 15.00 Vieraissa Australia. 4.20 Gränsbevakarna USA. 10.05 Asunnon metsästäjät. 11.02 Radio Suomen Päivä. 10.33 Radio Suomen Päivä. Kvartsfinal. 18.25 Jääkiekko: Sport–Kärpät. 22.00 Kong: Skull Island. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 21.00 Rikoksen anatomia. 9.30 Halv sju. 13.00 Nyheter. 6.15 Go’kväll. 22.00 Världens natur: Alaska Brittisk naturfilm från 2021. 4.20 Ghost Nation. 8.20 Vega Morgon. 21.00 Stugfixarna Norge. 11.25 Yle Nyheter Österbotten. 16.35 Pilanpäiten. 18.00 Efter fem. 13.55 Bytt är bytt. 18.05 Ett fall för KLURO. 11.00 Supernova. 12.35 America’s funniest home videos. 19.52 Vega Musik. 11.00 Hemmagympa med Sofia. 8.00 Nyheter. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 8.00 Herr Grävling och fru Räv. 8.05 Kokkaushaaste. 22.45 Ocean’s Eleven korkeat panokset. 11.05 Yle Nyheter Tavastland. 13.15 Kökets middagstips. 10.00 Nyheter. 16.10 Urheiluradio. 16.00 Haapasalo och kompisar. 7.00 Morgonstudion. 14.00 Yle Uutiset. 20.00 Yle Uutiset. 1.10 Hotell Romantik.. 22.15 Filosofiska rummet: Vad skapar en konstnär. 16.30 X3M:s bästa. 13.15 Ödets schackdrag. 19.00 Burgermännen i Norden. 11.00 Yle Uutiset. 7.00 Nyheter. 8.30 Mumfie. 18.00 Egenland – Finland är fantastiskt. 6.33 Vega Morgon. 23.40 Ekonominyheterna. 6.50 Lilla Tvåan. TV5 FI 6.20 Oman saaren metsästäjät. 7.10 Urheiluradio. 15.05 Onnenpyörä. Vieraana näyttelijä Vilma Kinnunen. Del 1. 12.50 Valmistuksen salat. 7.59 Lilla Tvåan. Lyckas Jani Wickholm få det pris han vill ha. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 20.03 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 2.20 4D: Kroppsmodifierarna. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 9.45 En ny dag. 6.55 Hej Jycke. 11.00 Yle Nyheter sydvästra Finland. 16.00 Sami Kurosen makumatka Pohjois-Karjalassa. 23.00 På kommande: Koskinen. 6.55 Muumilaakson tarinoita. 8.50 Brandman Sam. 8.45 Längtan till landet. 17.10 Uutispodcast. 13.40 Below deck Mediterranean. 8.35 Pyjamashjältarna. 19.55 Wheeler Dealers. 19.00 Ishockey: Junior-VM damer Junior-VM damer. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 10.00 Yle Uutiset. 8.10 Urheiluradio. 21.55 Radio Suomen Ilta. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Modiga kaniner. 9.50 En tvättäkta lantis 10.20 Bäst i mest 11.00 Kungliga slottet 12.00 Sidenvägen på 30 dagar 12.45 Kalkyl 13.00 Norr om Eden 14.20 Jazzklubben 15.00 Don Matteo utreder 16.01 Damernas paradis i Milano 16.44 Resmål ur Egenland 16.55 All världens byggskandaler 17.25 Norge runt 17.30 Itch 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Mitt i naturen 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Klipp ur Strömsö 20.00 Sin límites Sjömännen kämpar för livet ända till slut. 11.35 Masterchef USA. 18.50 Iltahartaus. 18.00 Yle Uutiset. Merisää. 17.35 Tuuli Saksalan keidas: Naisia ja kielisoittimia eli Victoria Iruemin viitoittamalla tiellä. 13.30 Klassinen kattaus. 11.10 Yle Nyheter Birkaland. KUTONEN FI 6.20 Mystery Diners. YLE VEGA 6.00 Nyheter. Ysaÿe: Kapriisi Saint-Saënsin valssietydistä (Leonidas Kavakos, viulu, ja Anne Epperson, piano). 15.55 Yle Nyheter från din region. 12.10 Urheiluradio. 21.17 Radio Suomen Ilta. 12.13 Radio Suomen Päivä. Markus Turunen. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.00 Trucking hell. 11.00 Gränsbevakarna USA. 15.55 Million dollar listing Los Angeles. 8.33 Vega Morgon. 8.28 Skattsökarna. 18.00 Muita urheilulajeja: Hockey Night Live. 12.30 Käräytyskamera. 9.30 Virkakoirat. 14.55 A-studion. 1.00 Gränsbevakarna Kanada. 20.00 Iholla. 9.40 Svenska Hollywoodfruar. 17.00 Uusi elämä etelässä. 8.12 Namnsdagsgratulationer: 12.1. 22.50 Lodjuren och jag. 13.10 TV4Vädret. 8.50 Gympastund: Sträck och tänj. 19.35 Smurfarna. Markus Turunen. ÅU RADIO OCH TV I DAG TORSDAG 12 JANUARI 2023 20 SUB FI 6.30 Teletapit. 3.30 For life. 10.00 Miia Krause: Vieläkö palaute kohdistuu sukupuoleen, Mervi Kallio. 20.00 Olet mitä syöt. 18.55 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 7.40 Arvokaman etsijät. 21.00 Nyheter. 22.00 Romarrikets arkeologiska hemligheter. TV4 13.00 TV4Nyheterna. 11.03 Vega Förmiddag. 15.40 Yle Oddasat. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 3.15 Suomen surkein kuski. 9.11 Alueradio. 19.22 Näst sista ordet: ”Vår tax blev rasande när nyheterna pratade om Kekkonen”. 15.50 Yle Nyheter på teckenspråk. 20.40 Super-duper-asgrymt! 20.55 Bernies äventyr. 16.55 The mentalist. 12.45 Väderoch sjörapport. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 14.00 Nyheter. 0.00 Nattklassiskt. 22.50 Lokala nyheter 23.00 Hockeykväll 23.30 Rapport 23.35 Dödligt kapitel (R) 0.20 Stockholms gängkrig – bakom rubrikerna. 13.55 Kullan sukeltajat. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 9.54 Andrum. 18.10 Matchocken. 22.00 Marko & Irma. 23.30 Vega Musik. JIM 9.00 Nu eller aldrig. 19.02 Jazzklubin konsertti-ilta. Aki blir förtjust i en 1800-tals toalett. 3.10 Nyhetstecken. 8.14 Lilla Tvåan. 8.40 Lulu och kon. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 11.44 Oddasat. 19.50 Keno. 1.20 Finlands auktionskung. 13.00 Politiikkaradio. 18.00 Parittomat viikot. 10.35 The mentalist. 7.10 Vega Morgon. 17.30 Vegatoppen. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. 11.15 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 9.00 Yle Uutiset. 18.00 Sinkkuillallinen. Markku klipper, limmar och målar. Uutiset ja sää radiossa. 22.15 Yöklassinen. 14.05 Kokkikisa ruokakaupassa. 16.13 Alueradio. 22.00 Madventures Finland. 7.15 Charlie och Lola. 20.00 TV4Nyheterna. 19.00 Huvila & Huussi. 18.25 Greta Gris. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 6.30 Regionalt. 20.30 Farmen. 0.50 Kriminalarkivet: Ambassaddramat. 23.05 Sinkkuillallinen. 20.02 Sää. 2.20 Kuutamolla. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 10.00 Sami Kuronens smakresa i Norra Karelen. 7.10 Aamusoitto. 19.02 Urheiluradio. 18.55 Kerstins kanin. Del 6 av 26. 18.25 Kielen päällä: Teititellen vai sinutellen. 19.15 Aftonandakt. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 15.03 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 21.50 Merisää. 14.00 Suurmestari UK. 11.05 Oman saaren metsästäjät. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 12.1. 8.30 Paavo Pesusieni. 10.02 Radio Suomen Päivä. 14.30 Farmen Finland. 6.59 Hyvää huomenta. 20.20 Zoki Poki. 9.05 Muistojen bulevardi. 7.00 X3M Morgon. 8.13 Alueradio. TV3 6.00 Extreme makeover: Home edition. 18.03 Vegatoppen. 9.00 Yle Uutiset. 15.02 Kulttuuriykkönen: Lähi-idän muinaishistoria mylläsi ihmisten identiteettejä. 21.00 Sveriges mästerkock. 10.55 Sydöstra Finland. 19.30 Bygga för framtiden. 21.02 Urheiluradio. 11.40 Yle Oddasat. 8.30 Regionalt. 23.05 Pantbanken. Del 6 av 30. 19.00 Brillebjörns detektivbyrå. 10.50 Pontikankeittäjät. 9.40 Yllätystuunaajat. 21.03 Grönroos Garage: Helsingfors klubbscen 1984). 14.00 Sinkkuillallinen. 6.00 Bing 6.05 Sunny Bunnies 6.10 Arpo 6.15 CoComelon 6.35 My Little Pony: Pony life 6.45 Pyjamashjältarna 7.10 Smurfarna 7.20 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 7.45 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.55 Lego Ninjago 8.10 Tara Duncan 8.25 S.M.A.S.H! 8.35 Pac-Man och spökäventyren 9.00 Roliga hemvideor 10.00 Extreme cake makers 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Renovera eller flytta Australien 15.00 Playgrounds of the rich and famous 16.00 Stjärnkockarnas Bocuse d Or 17.00 Onnenarpa 17.05 Renovera eller flytta Finland 18.05 Roliga hemvideor 19.00 Arman och femtioårskrisen Del 6 av 6. 11.00 Poliisit UK: Ajojahti. 6.25 Yles morgon. 7.53 Ykköskolumni. 20.30 Antikduellen (R) Dansk antikvitetsserie från 2013. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 22.05 Lukulamppu. 21.00 Nu kör vi! 21.00 Sveriges sista kungar. 12.01 Nyheter. 7.40 Taskuvaari. 13.30 Superhandlarna. 20.20 TV4Vädret. Del 10. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 2.00 Lainvalvojat. 0.00 The rookie. 19.30 Oleg – en sovjetisk filmstjärna (R) Amerikansk dokumentär från 2022. 23.00 Yle Uutiset. 15.00 Elämää luonnon armoilla. 18.40 Fantastiska uppfinningar. 3.20 Poliserna 2022. 10.03 Vega Förmiddag. 17.55 Below deck Mediterranean. 23.00 Tulossa: Nyt jos koskaan. 13.00 Simpsonit. YLE RADIO 1 FI 6.05 Aamusoitto. 15.35 Yle Nyheter på lätt finska. 21.00 Yle Uutiset. 1.05 Paratiisihotelli Suomi. 6.52 Killi och Kicky. 0.55 Law & order: Special victims unit. Demokrati, allmän rösträtt och parlamentarism är ännu inte infört i Sverige. Magdalenefjorden sett från luften. 23.00 TV4Nyheterna. Antalet män har minskat. Rentoa puhetta, kiinnostavimmat vieraat ja kulttuurin ajankohtaisaiheet debatoitavina. 16.05 Lainvalvojat. 20.00 Amerikas antikälskare. 1.25 Navy CIS. 8.40 Bitchin’ rides. 20.00 Frusna vägar. 12.10 Luonnonsuojelun juuria ja rönsyjä: Hippien niputusta ja vanhoja metsiä luonnonsuojelu mediassa. 13.03 Vega Dag. 21.00 Nu kör vi! Svensk kortfilm från 2022. 14.44 Arkivfilmer: Löner i skymundan. Millaisia ylellisyyksiä Rooman keisarit rakennuttivat kesäpalatseihinsa. 11.20 Yle Nyheter östra Finland. 10.00 Uusi elämä etelässä. Issa och Malin är ditt favoritsällskap varje eftermiddag på X3M. 19.15 Jasmine och Jambo. Anna Möttölä, redaktör Joonas Alanne och skådisen Aurora Manninen samtalar om Steven Spielbergs tidiga verk. 20.45 Iltasoitto. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 Nu kör vi! 23.35 Vetenskapens värld: Tutankhamons rymddolk (R) 0.35 Fractures. 8.10 Greta Gris. 7.23 Regnbågsflickan. 19.45 Skrivbolaget. 14.55 En plats i solen. 12.05 Kiinteistöveljekset. 17.10 Urheiluradio. 6.05 Alueradio. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 16.10 Vega Eftermiddag. 9.05 Urheiluradio. 20.15 Lilla Aktuellt. 6.45 Min lillebror. 20.25 Pirjo. 6.35 Hartaita säveliä. 18.45 Våfflan. 21.15 Vilse i Skottland. 5.50 Merisää. 18.00 Yle Uutiset 18.00 18.21 Halv sju i dag 18.23 Yle Nyheter från din region 18.30 Halv sju 19.00 Idrottens stora partiledardebatt 20.00 Kära barn 20.25 Pirjo 20.29 Yle Nyheter 20.55 Sportrutan 21.05 A-Talk 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Fjärrlinjen: Farliga oljekällor 22.55 Oddasat 23.10 Tyst vittne 0.05 Halv sju. 11.20 Din hjärna. 10.45 Norge runt. 7.00 Greta Gris. 20.00 Remppa vai muutto Vancouver. 14.50 The real housewives of Beverly Hills. 8.47 Galaxen i sociala medier. 22.00 Nyheter. 8.15 Djuren på Djuris börjar skolan. 15.45 Novosti Yle. Haastattelussa Elsi Sloan. 16.00 Vintiöt. 8.00 Fåret Shaun. Det finns idag inte många stora områden kvar som kan kallas orörda, där naturen ännu lever på sina egna villkor. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 10.45 McLeods döttrar 11.30 Sjukhuset i Holby City 12.30 Isbrytaren 13.40 En tvättäkta lantis 14.10 Glittret av det lapska guldet 15.05 Skidskytte: Världscupen 16.52 Svalbard sett från luften 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Årets idrottsögonblick 2022 18.05 Glittret av det lapska guldet 19.00 Moderna män 19.25 Syskonbädd: En gammal god mosaikvideo 19.30 Jukka Lindströms Historik 19.53 Pirjo 20.00 Finlands idrottsgala 22.00 Alltid bakom ratten – Kalle Rovanperäs väg till världsmästare 23.00 Böle 23.25 Predatorerna 20.00 Finlands idrottsgala. 7.45 Zouk, den lilla häxan. 17.13 Alueradio. 8.10 Ykkösaamu. 14.03 Vega Dag musiknyheter. Hiukset näkyy jo. 17.00 Yle Nyheter. 20.41 Mer om filmen: Sugarland Express Mer prat om klassikern. 7.30 Regionalt. Hippien niputusta ja vanhoja metsiä luonnonsuojelu mediassa. 12.00 Toisenlaiset teiniäidit. 12.55 Radio Suomen Päivä. 15.00 Yle Uutiset. 22.00 Yle Vega. 7.55 Simon. 4.10 Kaappaus keittiössä. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 7.53 Alueradio. 6.57 Bali. 19.00 America’s funniest home videos. 21.01 Kreativa förhållanden 21.30 Sheryl 23.02 Dokumentärprojekt: Colombia in my arms 21.01 Kreativa förhållanden. Tre år efter avfärden förverkligar de få överlevande av manskapet sin ledares dröm. 12.58 Yksi on hyvää seuraa. 23.40 Minnen från Sovjetunionen. 12.30 Lyckoviken. 1.55 Suurmestari UK. 15.02 Alueradio. 13.05 Kokkaushaaste. 17.08 Lyckoviken. 15.00 Yle Uutiset. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 7.21 Lilla Tvåan. 1.55 Antikduellen. 3.55 Kiinteistöveljekset. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 The fast and the furious: Tokyo drift 23.15 På kommande: Koskinen 23.20 Arman och femtioårskrisen 0.20 Högt i det blå. 18.35 Hartaita säveliä. 10.00 Hänt på Mallorca. 9.23 Vega Förmiddag. 12.00 Kulturcocktail live 2023. 9.00 Brevmysterierna. 2.55 Supertähtien yllätysremontit Suomi. 18.00 Hengenvaarallinen saalis. 20.25 Mexiko – dit djuren vandrar. 9.00 Nyheter. 0.00 Yle Uutiset. 20.00 Finlands auktionskung Sprattveckan. 16.55 Grand designs Nya Zeeland. 16.10 Faunin iltapäivä. Veckans duellanter Margit Damgaard-Lauritsen och Ulrik Kemnitz ger sig ut på första dagens inköpsrunda i trakterna kring Aalborg. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 23.02 Yöradio toiveiden yö. 9.40 END: Vihreät Valot ”Heilutaan”. Även 14/1. 15.55 Latela 6.0. 6.54 Andrum. 6.50 Aamuhartaus. 11.00 Remppa vai muutto Vancouver. 0.30 Vandring längs övergiven räls. 15.00 Nyheter. 7.13 Alueradio. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 12.00 Gränsbevakarna Australien. 14.55 Wheeler Dealers. 21.55 Elokuva: Reservation Road. 21.00 Suurmestari (R) Jakso 7/10. 19.05 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. Mihin kaupunkiin valaan vatsaan joutunut Joonakaan ei halunnut mennä. 2.15 Arvokaman etsijät. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat (R) 12.00 Jamie Oliver: Helpot arkiruoat (R) 12.30 Supernanny Suomi (R) 13.30 Huimat huushollit (R) 14.30 Paras vuosi ikinä (R) 15.00 Suomalainen menestysresepti (R) 16.00 Uuno Turhapuro armeijan leivissä 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Uuno Turhapuro armeijan leivissä 20.00 Olet mitä syöt Jakso 6/8. 1.05 Simpsonit. 12.00 Yle Uutiset ja sää. Film 1: Den längsta väntan. 10.15 Blod, svett och T-tröjor. 8.15 Ung vardag. 0.00 Trucking hell. 11.35 Yle Nyheter Lappland. 2.25 Min Barbie och jag. KUNSKAPSKANALEN 17.00 UR Samtiden – Gräv 2022. 11.35 Vega Förmiddag. 13.00 Välimeren unelmakodit. 14.02 Alueradio. 21.00 Philomena. 12.20 Landet runt årskrönika 2022 (R) 13.05 Inför Idrottsgalan (R) 13.10 Amelia Adamo – le och leverera (R) 14.10 Kampen om Vita huset (R) 14.55 Skidskytte: Världscupen 17.00 Ishockey: Junior-VM damer 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Sveriges sista kungar Svensk dokumentärserie från 2023. Alaska är ett av dem. 1.15 Livet på Island. 3.20 Pontikankeittäjät. 8.10 Oggi ja torakat. 16.00 Riksdagens frågestund. 18.00 Nyheter. 19.00 Nyheter. 23.00 Elokuva: Turvatalo. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Hamilton 23.35 Supernanny Suomi (R) 0.30 Tolpalla. 7.05 Onnenpyörä. 6.06 Vega Musik. 2.25 NCIS: Los Angeles. 14.00 X3M Eftermiddag. 17.00 Vi flyttar hus. 7.50 Merisää. 17.05 Supertähtien yllätysremontit Suomi. 10.47 Yksi on hyvää seuraa. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 18.30 Prince Harry Interview: 60 Minutes. 19.00 Unelmahäät. 21.00 Elokuva: Poliisiopisto. 18.15 Charlie och Lola. 12.30 Finlands auktionskung. 7.59 Hyvää huomenta. 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Forum 17.15 Min Barbie och jag (R) 17.45 Peltsis vildmark 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Ögonblick från Svalbard (R) Norsk dokumentärserie från 2021. 18.30 Tilde. Gustaf V tar över i en tid när kungen styr riket. 6.45 Gold Rush: White Water. 23.00 Verkligheten i P3. 8.00 Undercover boss US. 7.48 Q Putte 5. 9.05 Från villebråd till måltid. 12.00 Moderni perhe. 22.05 Urheiluradio. 13.00 Yle Uutiset. 17.52 UMK23 Låttextvideo. 21.00 Arman under Polstjärnan. 7.33 Vega Morgon. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 20.03 Kaffekvarnen. 18.50 Merisää