on 12.2 kl. 17 Houtskär, Vesterlid KATRINA SÅNGEN OM EN KVINNA På Stora Scenen to 13.2 kl. Dessutom vill man få förstöra bon innan häckningen börjar. 18.30 fr 14.2 kl. Dragning till våldet hos Macbeth Sidan 9 FOTO: OTTO-VILLE VÄÄTÄINEN Fiskeriområde i Pargas söker tillstånd att förstöra skarvbon Pargas-Nagu fiskeriområde ansöker om tillstånd att skjuta skarv på öarna i Kyrkfjärden utanför Pargas centrum och utvidga jaktområdet för skarv till halvön Kvarnholms västra udde. 18.30 lö 15.2 kl. 14 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!. 18.30 Björneborg, Mikaelsgården lö 15.2 kl. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 202 Lösnummer 4,50 euro. Sidan 5 02 277 7377 I RAMPLJUSET DET SOM BLIR KVAR MÄNNISKOR SOM INTE VILL ELLER KAN PRATA MED VARANDRA. Nummer Vecka www.åu.fi ONSDAG 12 februari 2025 28 07 ”Bilarna ska stanna!” Sidorna 2–3 FOTO: EMILIA ÖRNMARK Eleverna Eleonore och Arthur Abrahamsson tycker att bilisterna kunde bli bättre på att väja för fotgängare här nära Amosparkens skola
Vi pratar om hur situationen vid övergångsstället kunde lösas och för Arthur och Eleonore är svaret enkelt: – Bilarna ska stanna! Arthur säger att det är bra om bilisterna dessutom tydligt visar om de tänkt stanna eller inte, så att oklara situationer kan undvikas. – Jag kommer att följa henne till skolan över korsningen. Kommentarerna i trafikenkäten kommunen utförde i december ger ungefär samma svar om det här stället i Kimito, men tillägger att det dessutom är mörkt om morgnarna en stor del av läsåret. En del av de upplevda problemen gäller statliga vägar, och gällande det finns ännu ingen tidpunkt för Arthur och Eleonore går över farligt övergångsställe Eleonore och Arthur tycker det gick bra att ta sig över Åbovägen den här måndagsmorgonen. Men här finns alltså ingen korsning som krånglar till det. Speciellt orolig är Abrahamsson inför nästa år, då hennes yngsta dotter ska börja i skolan. FOTO: EMILIA ÖRNMARK •. Kimitoöns kommun har gjort en kart läggning av farliga platser längs skolvägen. Syskonen Eleonore och Arthur Abrahamsson korsar det övergångsställe som upplevs som farligast.. 2. Arthur håller med om att den första bilen kunde ha stannat för dem, liksom de två följande gjorde. Ibland väljer de övergångsstället ett stycke längre mot centrum som de tycker fungerar lite bättre. – Folk kör fort, folk väjer inte trots att där går barn och hundar. Jämfört med normal trafik i Kimito känns morgontrafiken här faktiskt ganska livlig, såväl från Kimitohållet mot skolan och dagis som från Åbohållet mot Kimito. Han tycker att bilarna kör fort här och Eleonore håller med. ARTHUR OCH ELEONORES mamma Heidi Abrahamsson tog chansen att i enkäten uppmärksamma detta ställe. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER Mörkret släpper sakta sitt grepp om Kimito centrum då klockan snart ska slå åtta. – Det händer att bilarna inte stannar, säger hon. Syskonen Eleonore och Arthur Abrahamsson kommer promenerande längs S:t Andreasvägen med sikte på Amosparkens skola på andra sidan av Åbovägen. Han går i fyran och Eleonore i sexan. Men skolvägen beskriver hon som en daglig rutin framom något som känns obehagligt eller farligt. Då går man bakom scoutstugan, för att sedan följa stigen ner i diket och därifrån balansera på den smala vägrenen till övergångsstället. Arthur har dock i färskt minne en morgon då han blev tvungen att vänta en stund mitt mellan körfälten på den smala refugen för att komma över. Vidare verkar det på basen av svaren i enkäten överlag vara svårt att på ett tryggt sätt ta sig från Kimito centrum till Amosparkens skola: ett heltäckande nät av gångoch cykelbanor saknas. De två beger sig över vägen och i dag går det rätt så bra. Många behövliga trafikåtgärder vid skolorna kan kommunen enligt tekniska chefen Oscar Lindblad ta sig an ganska snabbt, som till exempel att sätta ut skyltar där sådana saknas. Hon tycker att den elektroniska tavlan som visar glad eller sur gubbe utgående från om hastighetsbegränsningen på 40 kilometer i timmen hålls, är en psykiskt bra grej. Det toppar listan över platser i trafiken som upplevs som farliga av vårdnadshavare och skolelever. En eventuell åtgärd här kunde enligt kartläggningen vara ett upphöjt övergångsställe, men det här är en sak för NTM-centralen. Två av tre bilar stannade. Den kartläggning av farliga platser längs skolvägen Kimitoöns kommun gjort tillsammans med Valonia visar att just det här övergångsstället inte känns tryggt. Hon konstaterar dock att ofta är gubben på tavlan sur. – Det brukar nog oftast gå bra, säger Arthur om övergångsstället
ÅU. Visionsbilden visar vyn från söder. Om allt går enligt planerna ska det här bli ett nytt centrum. Lindblad ser denna förfrågan med fokus på trafikfrågor ur barns synvinkel som lyckad. FOTO: ÅBO STAD, LUNDÉN ARCHITECTURE COMPANY, RENELL KÄPPI ARKKITEHDIT & COBE Avbrott i radiooch tv-sändningar Frekvensändringar på radiooch tvstationen i Åbo kan orsaka avbrott i sändningarna på onsdag nästa vecka. Övergångsstället ett stycke närmare Kimito centrum har sina brister. Vi ser att vi i vårt arbete har nytta av de här uppgifterna. I den helhet som nu ska planeras ingår bland annat markundersökningar i Kuppis och vid anslutningen till Österås. Övergångsstället vid Tullbacksvägen – farligt. Detta är inte en officiell gångväg. Dalsbruksvägen – folk kör fort, avsaknad av gångoch cykelbana. Skolans nedre parkeringen – bilar, bussar och barn huller om buller. Den nya detaljplanen som behövs för att arbetet med Kuppis spets ska komma vidare har fördröjts. – Tanken är att vi ska göra en likadan förfrågan årligen, eftersom vi anser att detta gav värdefull information. Den fasen berör bland annat markägare till fastigheter vid Kalevavägen och TS-yhtymä, som ger ut Turun Sanomat. Vägen i vänster hörn är S:t Andreasvägen, som rakt över möter Edvin Widesvägen. ?3 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER åtgärder. I den senare fasen skulle man bland annat planlägga ett par kvarter vid Kalevavägen, ett och ett kvarter vid Fäbogatan. Dessa korsar Åbovägen. Ändringsarbetena medför ett avbrott på högst två timmar i tvsändningar av kanalknippen A och B onsdagen den 19 februari. ”Sisu-backen” (en genväg från Domarringen och gamla centrum ner till skolan) – backen anses vara hal och brant. Tanken är att politikerna ska kunna fatta ett första viktigt delbeslut i sommar. Till de som berörs av den första fasen hör till exempel Turun Teknologiakiinteistöt och byggbolaget YIT. Det handlar om en plan för infrastrukturen för åren 2025–2027. Korsningen vid Taalintehtaan koulu (Skogssjöbergsvägen) – folk kör fort, märkningen av övergångsstället syns dåligt. Avbrotten i Åbo radiooch tvstation påverkar också sändningsstationerna i Korpo, Gustavs (Grönvik), Loimaa, Pargas (Houtskär), Salo (Isokylä) och Nystad (Orivo). Ändringsarbetena har att göra med den riksomfattande övergången till HD, det vill säga högupplösningskvalitet på sändningarna. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Storsatsningen Kuppis spets ska avancera redan i sommar Den första fasen av Kuppis spets, med den nya indelningen. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Ett plock bland andra ställen i trafiken vid skolor som upplevs som farliga: •. •. Den andra fasen skulle i så fall kunna börja planläggas i vår. •. •. Amosparkens skola syns i övre högra hörnet. Det betyder att arbetena med det nya stora campusområdet, Åbo yrkeshögskolas Taitokampus, inledas senast i början av nästa år. Det startar nästan direkt från diket på den här sidan. •. •. Det i sin tur beror på det osäkra marknadsläget och skattetekniska utredningar, som tar tid. Farthinder finns. Bussarnas vändplats – folk kör hårt, ingen takförsedd plats att vänta på bussen. Övergångsställe Edvin Widesstigen – dålig sikt, övergångsstället leder ner i diket. – Det beror på att förhandlingarna mellan Åbo och stad och markägarna har dragit ut på tiden, skriver staden i ett pressmeddelande. S:t Andreasvägen – livlig trafik, avsaknad av gångoch cykelbana. – På det här sättet kan man säkerställa att området utvecklas som en helhet, skriver staden i ett utskick. KUPPIS SPETS innebär att det omkring Kuppis station byggs bostäder, service och arbetsplatser samtidigt som det blir en knutpunkt för trafik. •. Det handlar också om gator och vattenförsörjningen till hela området. •. Stadsstyrelsen i Åbo har godkänt ett första tilläggsprojekt för storsatsningen Kuppis spets. Det här sköter kommunen i samarbete med NTM-centralen och de första mötena har redan hållits. Den här helheten finns inte med i den ursprungliga överenskommelsen, som ska utföras enligt en alliansmodell. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Övergångsstället som syns på bilden toppar Kimitoöns kartläggning över farliga ställen i trafiken nära skolor. Det meddelar bolaget Digita, som driver och underhåller telekommunikationsmaster. Den beräknas kosta 2,1 miljoner euro och är ett tillägg till tidigare kostnadsberäkningar. Amosparkens skola: •. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Kuppis spets är det nya storområdet kring stationen i Kuppis, där Åbo yrkeshög skolas nya campus ska växa fram samtidigt som Kuppis knyts ihop med Österås genom ett nytt lock över motorvägen. Den här infrastrukturplaneringen ska vara klar sommaren 2027. Enligt stadens markanvändningschef Jyrki Lappi är det nödvändigt att detaljplanen åtminstone till de centrala delarna godkänns i sommar, för att ska kunna framskrida. Stadsstyrelsen godkände också förslaget att detaljplaneringen för det enorma utvecklingsprojektet, som ska knyta ihop Österås med Kuppis, delas upp i två faser. Dalsbruks skola/Taalintehtaan koulu: •. Trafikkartläggningen är en del av Kimitoöns kommuns arbete inom Unicefs Barnvänlig kommunmodell
Detta ger bättre möjlig heter för samverkan, nätverkande och tillväxt – även utanför kommun gränserna, heter det i meddelandet. – Det faktum att staden tappat bort mina ansökningar under proces sens gång har gjort det hela mer omständligt än det hade behövt vara. STADSSTYRELSEN BEHANDLADE ersättningsärendet i måndags och ordförande Gilla Granberg (SFP) konstaterar att ärendet nu är slut behandlat från stadens sida och man hoppas kunna vända blad. Däremot har Laaksonen redan tidigare JO-anmält staden för den utdragna behandlingen. Stadsstyrelsen i Pargas konstate rade att man ersätter Laaksonen för utebliven inkomst med 3 480,18 euro och dagtraktamenten med to talt 3 930 euro. Staden hade kopplat in revisions samfundet BDO som utomstående expert i ärendet, där staden bland annat utredde Laaksonens fak tiska hemvist och omfattningen av hennes företagsverksamhet och inkomster. 4. FOTO: PARGAS STAD. Den nya näringslivsavdelningen ska successivt att börja arbeta en ligt den nya modellen under våren. Det hänger ihop med Pargas nya, helhetsinriktade näringslivsavdel ning som nu byggs upp. – Det är självklart att det ska gå att vara aktiv inom det politiska beslutsfattandet oberoende av var man är bosatt i kommunen. – Samtidigt satsar staden mer än någonsin på skärgårdsutveckling, med en ny enhet och utökade resur ser. Summan känns stor, men då man slår ut den på hela tidsperioden rör det sig om ungefär 250 euro i månaden. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Utredningen kring Lotta Laaksonens ersättningar klar Frågan om Lotta Laaksonens uteblivna ersättningar och traktamenten är nu avgjord och båda parterna nöjer sig med beslutet. Där samlas sysselsättningstjänster, närings livsutveckling, skärgårds och tillgänglighetsfrågor samt kommu nikation och marknadsföring. Staden jobbar som bäst med en uppdatering av förvaltningsstadgan som ska godkännas under våren – och i den uppdaterade stadgan ska den här biten inte lämnas öppen för tolkningar. – Processen har varit enormt tung också för min del och jag är väldigt nöjd och lättad över att ärendet nu är slutbehandlat. Beslutet i styrelsen var enhälligt. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER Den interna utredningen kring fullmäktigeledamot Lotta Laaksonens (VF) uteblivna ersättningar för inkomstbortfall och uteblivna dagtraktamenten under åren 2022–2024 är nu klar. LAAKSONEN SJÄLV säger att hon också kommer att nöja sig med beslutet och kommer inte att söka ändring i det. GRANBERG KONSTATERAR att proces sen varit oerhört arbetsdryg för sta dens personal, men att den samtidigt är ett viktigt prejudikat. Turismnäringen och skärgårdsutvecklingen får mer muskler Skärgårdsutvecklingen och turismnäringen i Pargas stad får mer resurser, berättar staden i ett pressmeddelande. – Den här typens ärenden brukar inte landa hos stadsstyrelsen, men enligt gällande förvaltningsstadga landar tvister kring ersättningar på styrelsens bord. Sam tidigt har processen visat på behovet av att policyn kring ersättningar och dagtraktamenten är tydlig och klar i förvaltningsstadgan. Turismnäringen integreras nu tydligare i stadens bredare närings livshelhet tillsammans med stadens kommunikation och marknadsfö ring, skriver staden. Vi har inte haft problem eller bekymmer med andra för troendevaldas ersättningar eller traktamenten under den tid jag varit styrelseordförande. Enligt Laaksonen har ansökning arna om dagtraktamenten varit i sin ordning, men formeln för hur inkomstbortfallet för en företagare kalkyleras oklar. En klagan hos Justitieombuds mannen angående den utdragna behandlingen av ansökningarna har hon däremot lämnat in redan tidigare. ÅU Pargas stad satsar mer på skärgårdsutveckling. Den totala summan landar på 7 410,18. Styrelsen beslöt också att staden inte betalar ränta på grund av att ansökningarna varit bristfälliga. Pargas stad ersätter Lotta Laaksonen (VF) med drygt 7?400 euro för utebliven inkomst och dag traktamenten. Avdelningen skapades i samband med att stadsfullmäktige godkände budgeten för i år, som hängde ihop med en organisationsförändring. – Nej. DEN NYA avdelningen genomförs utan nyrekryteringar och byggs upp genom interna omstruktureringar, skriver Pargas stad. I enlighet med förvaltningsstadgan konstaterar staden att ersättning för inkomstbortfall betalas för verklig förlust av förvärvsinkomster, inte för förlorad arbetstid eller för eventuellt uteblivna inkomster. LOTTA LAAKSONEN ställer sig till förfogande som kandidat för Vän sterförbundet både i kommunalvalet och i välfärdsområdesvalet i vår. FOTO: MIKAEL HEINRICHS •. För första gången avsätts också en särskild personresurs med fullt fokus på turismnäringen och dess utveckling. Staden betalar inte heller ut dagtraktamenten för den del som Laaksonen yrkat på ersättning både från staden och välfärdsområdet. Nu har jag också fått klara och tydliga instruktioner för hur jag i framtiden ska anhålla om ersättningarna. Finns det något som pekar på att flera motsvarande processer är att vänta
Granström tror inte att HFD:s beslut får några konsekvenser för fiskeriområdets ansökan. Fiskeriområdet hade ett motsvarande tillstånd i fjol och året innan. Fiskeriområdet önskar få skjuta 800 skarvar i år och lika många nästa år. En av motiveringarna till domstolens beslut var att det fanns risk att andra fågelarter än skarvarna skulle ha lidit av jakten. I själva verket gällde det endast skarvens underart, det vill säga storskarven som är fridlyst och som inte häckar i Finland. Kim Lund Fiskeriområde i Pargas vill fortsätta skjuta skarvar •. Skar varna på Högen är mellanskarvar. Under de år som skarvarna häckat på Högen har de hunnit ställa till med stor skada på naturen, säger Granström. Vi skjuter inne i kolonin och risken för att träffa andra fåglar, i synnerhet på hösten, är mycket liten. Granström hoppas att NTMcentralen meddelar sitt beslut före semestrarna så att jakten kan komma igång den 18 juli, en vecka tidigare än i fjol. Allt detta uppgår till nästan 800 000 euro i värde. I år ansöker fiskeriområdet om tillstånd att utvidga jaktområdet till halvön Kvarnholms västra udde, säger Olav Granström, verksamhetsledare för Pargas-Nagu fiskeriområde. År 2024 fälldes 457 skarvar, år 2023 över 600 på den största ön Högen där det finns en stor skarvkoloni. Kvarlåtenskapen omfattar enligt bouppteckningen banktillgodohavanden, aktier, en bostadsaktie och en fastighet i Pargas. – Kvarnholm har varit en tillflyktsort för skarvarna då jakten har pågått på Högen. ?5 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER ÅU förtydligar I tisdagens artikel om den olagliga skarvjakten fick man den uppfattningen att HFD var orolig för att man skulle skjuta andra fågelarter än skarven. Granström säger att det är svårt att uppskatta hurudan effekt den tidigare jakten på Högen har haft på skarvstammen. Testamentatorns vilja är att pengarna ska användas för att förvalta segelfartyget Pommern. FOTO: PARGAS-NAGU FISKERIOMRÅDE ”Man kan se att vegetationen är kraftigt förstörd av fågelspillningen och att trädtopparna är döda.” OLAV GRANSTRÖM, verksamhets ledare för Pargas Nagu fiskeriområde Mariehamns stad har genom ett testamente ärvt en kvarlåtenskap till ett värde om 792?771 euro. De har flugit dit för att vila sig, men de har inte häckat där. I stället måste de föras till soptippen eller grävas ner. – Det borde inte påverka oss. Varje år är lite olika och en del skarvar kan ha flyttat bort då jakten börjar. Det kan hända att träddöden accelererar nu när den har kommit igång. I fredags meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att den skarvjakt som Eurajoki-Lapinjokis fiskeriområde bedrivit utanför Raumo och den intilliggande skärgården var lagstridig. ”Av testamentet framgår att det är de avlidnas yttersta vilja att all egendom ska försäljas och samtliga penningmedel användas till att bibehålla, restaurera och förvalta segelfartyget Pommern som förvaltas och handhas av Mariehamns stad”, står det i beredningen till stadsstyrelsens möte där man ska behandla gåvan. Pargas-Nagu fiskeriområde har lämnat in en ny ansökan om att få skjuta skarv på öarna i Kyrkfjärden utanför Pargas centrum. Staden är ägare till Pommern sedan man beslutade motta det som gåva i januari 1953. – Man kan se att vegetationen är kraftigt förstörd av fågelspillningen och att trädtopparna är döda. I ansökan ingår en annan nyhet. I fjol fälldes 457 skarvar på ön Högen utanför Pargas. Pargas-Nagu fiskeriområde ansöker nu om tillstånd att få fortsätta med jakten i år och nästa år. – Vi ansöker om att få förstöra bon före häckningen börjar. – Antalet bon har i alla fall inte ökat, men det är svårt att säga om det beror på jakten eller något annat. – Enligt lagen får man inte använda fridlysta arter som människoföda. Stadsdirektörens förslag inför torsdagens möte är att stadsledningen ska ges i uppdrag att avyttra den genom testamente förvärvade egendomen och bereda ett ärende om inrättande av fond och godkännande av fondstadgar. FOTO: NICLAS NORDLUND NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI. Testamentet är ett inbördes testamente mellan den nu avlidna och en tidigare avliden make. Heidi Hendersson/Nya Åland nyheter@aumedia.fi Testamente på 800?000 euro och bostad i Pargas för att ta hand om Pommern Mariehamn fick museifartyget Pommern som gåva i januari 1953. Antalet bon minskade från cirka 860 till omkring 800, men det kan ligga inom felmarginalen eftersom det inte finns några riktigt tillförlitliga mätinstrument, säger han. Pargas-Nagu fiskeri område vill skjuta skarv på öarna i Kyrkfjärden, och även utvidga jaktområdet till halvön Kvarnholms västra udde. Granström hoppas också få tillstånd att laga mat av skarvarna, men han vet redan nu att det blir avslag på det önskemålet
– Deras kommunikation fungerar bra, konstaterar hon. Linolas skyddande balsam som lösning: Ingen behöver stå ut med sår och smärta i det intima området eftersom det finns en lösning. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 Marina Salenius, chef för Huoneistokeskus affärsverksamhet, blir nu vd. Det har städats mycket men det fortfarande mycket kvar att städa. De minsta grynen kommer att bli kvar, säger Pekkanen. Skavande underkläder och inkontinensskydd kan förvärra symtomen ytterligare. www.linola.fi MINNESLAPP FÖR APOTEKET Linolas Skyddande Balsam finns i apotek. Där kan man också meddela om man som privat markägare hittar fettgryn och önskar att de frivilliga grupperna deltar i rengöringsarbetet. Den övriga i ledningsgruppen fortsätter också. Urineller avföringsinkontinens kan enkelt leda till obehaglig hudirritation och orsaka ömhet i könsorganens område. Affären påverkar inte de anställda eller kunderna, skriver bolaget i ett pressutskick. Det handlar bland annat om att utveckla den digitala biten, och att hitta nya modeller för att öka kontorsnätets täckning i landet. Det intima områdets särskilt känsliga hud är därmed intensivt skyddad. Fördelar i korthet: • Bildar en andningsbar skyddsfilm på huden • Håller fukt och irriterande ämnen borta från huden • Passar särskilt bra för yttre intimområdet och skinkorna • Skyddar och återfuktar alla hudområden Miljontals människor lider av inkontinens, även om få pratar öppet om ämnet. PEKKANEN TYCKER att det har varit fascinerande att se hur naturen fungerar och nämner den döda fisken som har lockat över 15 000 måsar till Hangö, vilket är mer än på sommaren. Nu ska man kika på ”alla möjligheter” att öka Huoneistokeskus försäljning. Bolagets ledning. Åtminstone på måndagen rörde sig den av Neste anlitade sugbilen fortfarande i Hangö. Den skyddande balsamens ingefärsrotextrakt har en antiinflammatorisk effekt och bisabololi lugnar huden. Miljöaktivisten Inkeri Pekkanen som driver Facebookkontot Roskapostia Hangosta säger att det kom mer av båda på torsdagen – åtminstone på Tulluddens hela längd men antagligen också på enstaka andra stränder. STADEN VILL att de som rör sig på stränderna fortfarande ska meddela fettgrynsobservationer och på egen hand utförda städningar via e-post maankaytto@hanko.fi. Man har också räknat till 30 havsörnar på Gråskär som ligger rakt söder om Fyra Vindarnas Hus. Eftersom det ännu finns fettgryn och död fisk på stränderna uppmanas invånarna att hålla sin hundar kopplade på stränderna. Då var det naturligt att hitta ett nytt hem för Huoneistokeskus. Så i stället kom staden med traktorgrävare och tog bort det värsta, säger hon. – Vid det här laget har den börjat lukta, i synnerhet vid insamlingen vid Fyra Vindarnas Hus, säger Pekkanen. Bolaget uppger att man i fjol förmedlade över 3 000 affärer till ett värde av över 500 miljoner euro. – Men när bostadsförsäljningen nu återhämtar sig har vi sökt en lösning som gör att vi snabbare och med självständigt kan förändra vår verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Hon tycker att städandet överlag har förlöpt bra efter de initiala dröjsmålen som berodde på den döda fisken som uppenbarade sig när städandet var tänkt att köra i gång. Krämen lämnar en transparent, långvarig skyddsfilm som håller irriterande ämnen borta från huden men låter den samtidigt andas, så att fukt inte ackumuleras på huden. Inkontinens orsakar lätt hudirritation och känslighet i det intima området. Även Kari Virta, vd för säljaren Retta Group, är nöjd med affärsuppgörelsen. Man har köpt samtliga aktier av den tidigare ägaren Retta Group. Marina Salenius säger att branschen de senaste åren upplevt stora förändringar, och att det under den tiden varit tryggt att ingå i Rettakoncernen. – Lösningen möjliggör en snabbare och mer flexibel utveckling av Huoneistokeskus än vad som tidigare var möjligt, säger han. Då förlorar huden fukt och skadliga bakterier förökar sig lättare. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Hangö fick mer fett och död fisk – lockade fåglar Inkeri Pekkanen på informationsmötet om miljöskadan som hölls den 5 februari. 6. – Det här var stränder som WWF redan hade städat. Resultatet är att irritationer gör det intima området ömt. På tisdagen skulle Pekkanen med WWF och Forststyrelsen till några öar för att städa, men på måndagen var det fortfarande oklar vart. En koll på bolagets sajt visar att man nu har 33 kontor i landet, bland dem finns kontoren i Åbo, Karis och Lojo. Men fiskens bäst före-datum närmar sig nu. Med inhemska, kapitalstarka investerare som delägare siktar man nu på tillväxt. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Mäklarkedjas ledning köpte upp sig själva Den stora mäklarkedjan Huoneistokeskus operativa ledning, tillsammans med en grupp inhemska investerare, blir själva ägare av bolaget. Nu har också Neste öppnat sin ersättningsansökan som riktar sig till WWF:s frivilliga (till exempel för klädsel och resekostnader), fastighetsägare (för rengöring av stranden) och personer eller organisationer med övriga eventuella ersättningsanspråk. Huoneistokeskus vd Marina Salenius, och bakom henne, från vänster, regionchefen Topi Salmi, vice vd:n Jussi Paaso, regionchefen Marko Vierto samt marknadsföringsoch regionchefen Olli Pohjonen. Han säger att Retta-koncernen nu fokuserar på fastighetsförvaltning. Irriterad hud på grund av inkontinens?. FOTO: KRISTOFFER NÖJD Så här uppstår hudirritation: Med åldern blir huden tunnare och torrare och därmed mer känslig för irritation. Städningen har fortsatt i Hangö både i WWF:s och Nestes regi. Linolas Skyddande Balsam fungerar som en lösning på hudirritationer förorsakade av inkontinens. FOTO: PRESSBILD Fortfarande sköljer det upp fett och död fisk på stränderna i Hangö. – I något skede måste myndigheterna ta ställning till vad som är tillräckligt. Om urin och avföringsrester tillförs kan hudens skyddsbarriär brytas
I en mening har Västerlandet alltid gått under, i föreställningens värld. Men historien jobbar ju långsamt, medan kuppmakare, omstörtare och de som startar krig opererar snabbt. Historien visar på det. Inte piska i betydelsen det får i kombination med den där moroten, utan piska i betydelsen kritisera och nedgöra. FLYTTEN TILL Åbo beror på familjeskäl, uppger hon. Sofia Virtas ambition är att utmana Samlingspartiet i Åbo, som för tillfället är borgmästarparti. Hon påpekar att De Gröna har en stark kandidatlista i Åbo och hon tror att partiet kan återta platser i kommunfullmäktige. Jyri-Petteri Paloposki, ordförande för De Gröna i Åbo, är glad över nyheten. Och lite på mig själv. FOTO: PRESSBILD Delad glädje – dubbel glädje! Fira Alla hjärtans dag 14.2 med att unna dig själv och någon du håller kär trivsamma lässtunder med Åbo Underrättelser. Hur trögt och naivt är det inte att inte se hur gränslös den groteska utvecklingen är! Det kan alltid bli värre än det man skissat i sin fantasi (den vildaste). Hon kandiderar även i välfärdsområdesvalet. Det är roligt att gå in i valvåren tillsammans med partiets ordförande, säger Jyri-Petteri Paloposki. DOCK VILL jag påminna om något. Mitt svar är att flera trots allt gör det, läsecirklar har blivit populära. Den beror på världen. Det misstänker jag. Jag lugnas lite av läsningen (talet finns på SLS:s nätsidor), och av den eftertänksamma rytmen i festtalets stilistik. De döda är svåra att räkna, många undviker att göra det. Och titeln på en av mina käraste antologier, kärleksdikter utvalda av en sällsynt osentimental redaktör. Och detta menar jag är en del av Västerlandets styrka. Alla krig kan ta sig in till oss, vi scrollar genom dem. Du har en obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.” Jag har en obehaglig känsla i bröstet hela dagen, och jag vet vad den beror på. Nu är det i fritt fall. ACS De Grönas ordförande Sofia Virta flyttar från S:t Karins till Åbo och ställer upp i kommunalvalet i Åbo. Men de kan ge lite av sin klaröghet. Ihan sama, som vi säger i Finland. Fun fact om Jantelagen är att den har gestaltats och fått namn i en roman. Mot Jantelagen kunde man protestera, men makten som styr världen nu kan skita i oss utan några särskilda formuleringar. Historien jobbar ju långsamt, medan kupp makare, omstörtare och de som startar krig opererar snabbt. – Det här är naturligtvis en stor sak för oss. Överst får jag läsa detta: ”Ring 112 om något av följande stämmer för dig: Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter. Det är en rad av Eeva Kilpi. När jag växte upp härskade Jantelagen utbrett, i synnerhet i skolan fick man smaka den, ibland lömskt sockrad. ”Ring mig innan världen exploderar”. Hon deltar i stadsfullmäktige i S:t Karins för sista gången nästa veckas måndag. En aldrig helt stillad existentiell ångest, en i det kollektiva undermedvetandet förankrad bild av Sammanbrottet, nästan arketypisk i Jungs mening, föder en känsla av att inte alls vara orubblig, ofelbar, oövervinnerlig, utan öppnar tvärtom för skepsis och omprövning”. Utnyttja erbjudandet senast 17.2.2025: pren@aumedia.fi / 02 274 9900. Jacob Hjortman De Grönas ordförande byter S:t Karins mot Åbo Sofia Virta flyttar från S:t Karins till grannstaden Åbo. Jag är benägen att piska mig själv, ofta. Och Jantelagen behövs inte längre, för människan i en globaliserad värld känner automatiskt sin obetydlighet. MEN VÅR tid har väl slutat ge namn åt begrepp med fraser ur litteraturen. Orubblig, ofelbar (och så vidare) är till exempel diktaturen, det är en inneboende svaghet som till slut får den på fall. Men för varje krig som börjar, för varje attack mot mänskliga rättigheter känner man hur ens värde dalar. Nu är en bra tid att flytta när min mandatperiod i S:t Karins går mot sitt slut. – Åbo är en mer lämplig och stad för oss att bo i, och vi har länge pratat om att flytta dit. Ge bort en ÅU Veckoslut-prenumeration i 3 månader för bara 27,95 € (ord. Den samlingspartistiska regeringen har fört en riktigt dålig politik och jag vet att det finns ett stort missnöje med regeringen också i Åbo, säger Virta i ett pressmeddelande. De kan inte trösta en. Och den offentliga diskussionen är så pass inkonsistent och flyktig att sättet att formulera konflikt, värderingar och utveckling i en roman kan vara tilldragande. De kan inte blanda bort faktum att fysiska hjärtan kommer att trasas sönder i världen också på Alla hjärtans dag. Vem läser romaner som nästan är hundra år gamla i dag, frivilligt och utan betalt. ?7 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER Innan världen exploderar Googlar kombon ”hjärta och smärta”, lite på skoj inför Alla hjärtans dag. I sitt festtal på Svenska Litteratursällskapets årliga Runebergsfest (och i år tillika 140-årsjubileumsfest) rörde historikern Peter Englund vi tidens undergångsstämning: ”Vi lever i en historisk tid, och historiska tider är sällan lyckliga. 83,85 €) och få samtidigt själv en månad gratis läsning! Med ÅU Veckoslut ger du din kärlek eller vän dagliga nyheter på åu.fi och i ÅU-appen, e-tidningen tisdag-lördag och papperstidningen fredag och lördag. – Vi siktar på att utmana Samlingspartiet i Åbo, på samma sätt som De Gröna gjort i Helsingfors. Den som försöker vara stor på sociala medier blir hårt tillrättavisad: Gå och dö! På skoj eller på riktigt, det får man avgöra själv. Man får en underligt stark känsla av skuld för att ens vardag är hyfsat förutsägbar och man kan och dricka kaffe och betala räkningar från ett konto som tills vidare finns kvar varje gång man loggar in. Obehaget i bröstet som inte går över på en kvart känns mer för varje krig som börjar
Det kan vara kommunala beslutsfattare, organisationer eller i sista hand riksdagen, beroende på vad frågan rör.” CHRISTIAN BEIJAR Från vänster: Carita Isaksson (Åbo svenska pensionärsklubb, SPF Åboland), Jarl Danielsson (Mariehamns Pensionärsförening), Leif Holländer (Norra Ålands Pensionärer), Jan-Peter Kullberg (SPF Åboland),Mona Lehtonen (SPF Åboland), Christian Beijar (Mariehamns Pensionärsförening), Gunnel Jansson (Pargas svenska pensionärer), Torbjörn Sjöblad (Norra Ålands Pensionärer) och Esa Mäkelä (Dragsfjärds Pensionärsförening). Talarna kommer överlag att ha lokal koppling, säger arrangörerna. – Resultatet av parlamentet, det vi kommer överens om, ska riktas till dem saken berör. För de här åren har man fått Leader-pengar från EU:s landsbygdsfinansiering och kompletterande bidrag av Kulturfonden. NÄSTA ÅR ordnas träffas man på Åland, och år 2027 ordnas ytterligare ett parlament i Åboland. •. 8. I måndags, på hostelfartyget Bore i Åbo, hade man sitt tredje gemensamma planeringsmöte. – ”Nu går pensionärerna i strejk!” visionerar Jan-Peter Kullberg med glimten i ögat ett kommande ställningstagande. Skiftets pensionärsparlament är ett samarbetsprojekt mellan SPF Åboland och de åländska pensionärsföreningarna Mariehamns Pensionärsförening och Norra Ålands Pensionärer. Det kan vara kommunala beslutsfattare, organisationer eller i sista hand riksdagen, beroende på vad frågan rör. Skiftets pensionärsparlament. •. MAN RÄKNAR nu med omkring 50–60 deltagare i Kasnäs, cirka 20–30 av dem från Åland. Ordnas 8–9 april i Kasnäs. Bland talarna har man pensionsförsäkringsbolaget Elos vd Calle Pettersson, för övrigt hemma från Kimtioön. FÖR ETT par år sedan började man planera ett liknande parlament över Skiftet, alltså fjärden som skiljer – eller kanske snarare förenar – Åboland och Åland. Dessutom kommer skärgården, och förutsättningarna att bo i den, att finnas med som en röd tråd, eftersom det också är en sak som förenar många i Åboland och Åland. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 NYHETER Inspirationen till det nya pensionärsparlamentet är hämtad från Kvarkens pensionärsparlament, där österbottniska och västerbottniska pensionärsföreningar sammanstrålar. Deltagandet kommer att kosta, med tanke på mat och eventuell logi, men Jan-Peter Kullberg betonar att man ska hålla avgiften så låg som möjlig. Mer information på webbsidan aboland.spfpension.fi (välj sedan undersidan Skiftets pensionärsparlament). Exakt hur många de blir klarnar förstår först när anmälningen öppnat och stängt. •. FOTO: JEAN LINDÉN Det första parlamentet •. Ämnena är allvarliga, men kring planeringsbordet råder samtidigt en lättsam stämning när man berättar om satsningen för pressen. Visst har pensionärsföreningarna haft kontakter över den gränsen förr, men nu ska samarbetet fördjupas. – De samlingarna är välbesökta. Skiftets pensionärsparlament är ett treårigt projekt. SPF Åbolands medlemsföreningar är pensionärsföreningarna i Dragsfjärd, Iniö, Kimito, Korpo, Västanfjärd, Pensionärsbostadsföreningen i Houtskär, Pensionärsklubben Festingarna i Nagu, Pargas svenska pensionärer samt Åbo svenska pensionärsklubb. •. Men målet är att parlamentet ska leva vidare också efter det. Mötena över Kvarken startade 2017. •. •. Dessutom finns en förhoppning om att få med pensionärsföreningar från Roslagen på svenska sidan. Så heter de åboländska och åländska pensionärernas nya satsning på att tillsammans diskutera och lyfta frågor som är viktiga för dem.. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Pensionärer på bägge sidor om Skiftet förenar krafterna ”Resultatet av parlamentet, det vi kommer överens om, ska riktas till dem saken berör. Ombudsman Mona Lehtonen vid SPF Åboland nämner den pågående pensionsreformen som en viktig fråga som kommer att diskuteras. OCH SNART lanseras det färdiga programmet för det första parlamentet, i Kasnäs på Kimitoön i april. Vi var och ”spionerade” på dem för ett par år sedan, och fick blodad tand, säger Jan-Peter Kullberg, ordförande för SPF Åboland där nio åboländska pensionärsföreningar är med. Där ska man diskutera och höra föredrag på fyra huvudteman: ekonomi, boende, hälsa och digitalisering. TANKEN ÄR att Skiftets pensionärsparlament också ska försöka förenas om ett eller flera offentliga uttalanden. Det är viktigt att vi också når ut, säger Christian Beijar från Mariehamns Pensionärsförening. Tillsammans har föreningarna i Åboland och Åland nästan 4 000 medlemmar. Programmet publiceras snart. – ”Vi vägrar lyfta pension!”, kontrar Torbjörn Sjöblad från Norra Ålands pensionärer
Finsk översättning: Matti Rossi •. HEISKANEN PLANTERAR tidigt en dragning till våldet hos Macbeth, i snabbelysta flashar får vi se ruggiga scener, bilder från vad som komma skall. Regin som har Kari Heiskanens signatur har att balansera mellan dialog och action. Shakespeare tycks ibland som av en gemensam tanke dra in samtidigt på olika scener. Mordet på Duncan (Mika Kujala), den ganska självbelåtna kungen som trott sig sitta säkert, gör honom instabil, men det är ovisst om han ångrar sig. Med olika avstånd och med ljussättningens hjälp – den är gjord av Riku Rämä – kan man laborera med proportioner, så att gestalterna i en del scener verkar resliga och dominanta, i nästa små och utsatta. Där finns ingen återvändo och offren blir stora. ”Det är inte heller helt nödvändigt att köra med bil in i en Shakespearepjäs, som man gör här, och som jag sett förut. Lady Macbeth som gått så hårt ut får betala med ett sammanbrott. På scenen ser han syner när häxorna trugat på honom en flugsvamp. Macbeth nöjer sig inte med befordran, han vill bli kung. DET UNDERHÅLLANDE kan bli onödigt lättlöpt. ?9 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 RECENSION KULTUR PJÄSEN. I rollerna: Eero Aho, Riitta Salminen, Ulla Reinikainen, Asta Sveholm, Ulla Koivuranta, Mika Kujala, Antti Peltola, Stefan Karlsson, Viljo Kiukkonen/Kuutti Viljainen, Sami Lalou, Esko Lehtonen/ Aatos Höglund, Kirsi Tarvainen •. Frisyr och mask: Saara Tawast •. •. En våldsam episod gestaltas just som film (fast med levande skådespelare) långt bort i fonden, med replikerna textat återgivna. Radarsvepet från vår horisont fångar ”Hamlet” som hade premiär på Svenska Teatern i höstas, ”Romeo och Julia” som kommer upp på ÅST nästa säsong och ”Macbeth” som hade premiär på Stadsteatern sista januari. I den här förställningen är häxorna (Ulla Reinikainen, Asta Sveholm och Ulla Koivuranta) flyttade från heden till en tivolimiljö, de har blivit lyckohjulets värdinnor i högklackat med turkosfärgade frisyrer. Mer än avtäckande av ett politiskt maktspel är det en ond saga om hur långt man kan gå, när man struntar i all anständighet och människoliv inte längre betyder något. Macbeths lejda mördare påminner om maffiatorpeder eller västernvåld eller Tarantinostämningar. Macbeth själv byter om ofta, först ses han som soldat, sen syns makten allt mer i manteln, i svart och lite guld. Jani Uljas magnifika scenografi som arbetar på höjden, bidrar till det ödesmättade. Föreställningens koppling till vår tid knyts genom referenser till film och populärkultur, häxornas omvandling redan nämnd. Men Heiskanens användning av scenen är genomtänkt och effektiv. Bearbetning och regi: Kari Heiskanen Scenografi: Jani Uljas •. Föreställningar på Åbo Stadsteaters stora scen 31.1–3.5. Eero Aho och Riitta Salminen som paret Macbeth i Kari Heiskanens regi på stadsteatern. av William Shakespeare •. Och åskådarna har med sig nyheternas våldsrapporter när de bänkar sig i salongen, hör ekon av dem i pjäsens brutala åskådlighet. I programbladet nämner regissören vår tids diktatorer. Dräkterna i Tuomas Lampinens design känns tunga, de bärs som signatur och ett slags plikt. Ljusdesign: Riku Rämä •. Replikernas versmått och poetiska ordval är för dagens åskådare nästan som scener i sig. Inte förbjudet heller, men man måste vilja lite mer än att bara parkera honom i vår tid.”. Ann-Christine Snickars nyheter@aumedia.fi ”Macbeth” är den blodiga maktens pjäs – påminner om vår tids grymhet Mördandets motiv och mekanismer. Stadsteaterns aktörer har tydlighet och flyt, men man kan gardera sig och ta del av pjäsen på förhand. Dräkter: Tuomas Lampinen •. Häxorna på heden har planterat fröet till viljan, hälsat honom med ett ”Hell dig! Du ska bli krönt till kung!”. Alla är tragedier, i ett par av dem finns kärlek, i den tredje dominerar makthunger och våld. Den återkommande handtvagningen påminner en om att förövarna är medvetna om vad de gjort. Senare i pjäsen ska ju Macbeth också hallucinera, se vålnaden av den han egenhändigt mördat. Prisbelönta Shakespeareöversättaren Matti Rossis finska version, som gäller här, finns i bokform, lättillgänglig på biblioteken. Föreställningen visar i alla fall i snabba bilder, som inte finns inskrivna men som organiskt växer ut ur texten, att Macbeth är en av de mest drabbande påminnelserna om hur det övervägda våldet driver maktkonstellationerna över en gräns. Macbeths lejda mördare påminner om maffiatorpeder eller västernvåld eller Tarantinostämningar i Kari Heiskanens regi på Åbo Stadsteater. Riitta Salminen håller väl i den övergången, men hennes roll tycks underligt avskild från resten av skeendet. Det är en spektakulär lösning, men jag kan sakna de öppet monstruösa och gränslösa häxorna som ägnar sig åt trollformler och grymma dekokter på orm och fladdermus. Och det är inte heller helt nödvändigt att köra med bil in i en Shakespearepjäs, som man gör här, och som jag sett förut. Den biten finns men är otäckt kort i ”Macbeth”. Lady Macbeth tänker sedan ut det operativa och Macbeth utför det. HUVUDROLLEN AXLAS av Eero Aho, genom hans Macbeth går starka motstridiga känslor, de får ett fysiskt uttryck. FOTO: OTTO-VILLE VÄÄTÄINEN Macbeth •. Det gäller att spetsa öronen. Men ett enskilt mord räcker inte, de som kan avslöja mördaren och hota makten måste också bort. Inte förbjudet heller, men man måste vilja lite mer än att bara parkera honom i vår tid. Det är en tablå som sätter mer spår än de snabba associationerna där man kan börja se på Macbeth som på en viss agent med rätt att döda. Macbeth är de krigande männens pjäs, man ser att våldet är en tung börda för den enskilda att bära. När han kröns till kung avslöjar det vita pälsverket hans falskhet. Ljuddesign: Eetu Karioja •. SHAKESPEARES TRAGEDIER tar kål på många i rollförteckningen, men innan man griper till våld brukar man reflektera över saken
Åbo domkyrka, 9 februari •. Det skulle ha varit intressant att i programbladet läsa något om vad Miira Kaarenoja och Marjo Tuominen ville förmedla i sina korta koreografier. Tomi Punkeri, bas •. FOTO: TUOMAS KOURULA Key Ensemble tillsammans med Finländska barockorkestern i domkyrkan. Key Ensemble, Finländska barockorkestern, Turun Seudun Tanssioppilaitos •. Tomi Punkeris mjuka och klara barytonstämma minns jag speciellt från basarian Quoniam med barockhorn och träblåsare. Anna Edgren Innerlighet, pukor och trumpeter Väloljat samspel mellan Key Ensemble, Finländska barockorkestern och Turun Seudun Tanssioppilaitos. Aarne Mansikka, tenor •. Troligen hördes mässan i den form som vi känner den först år 1859 i Leipzig, mer än hundra år efter tonsättarens död. En stor grupp längre hunna danselever från Turun Seudun Tanssioppilaitos kompletterade i ett antal satser musiken med dans. Formationerna tog plats i mittoch tvärgången, rörelserna var ställvis unisona, ställvis individuella liksom olika stämmor i en kör. Jag är allergisk mot att kultur och konst så ofta i dag ska göras till lätt säljbara storspektakel. I de många ariorna med mindre continuo-instrumentalensemble steg Seppinen åt sidan och musikerna följde varandra. Fast egentligen skrev Johann Sebastian Bach (1685–1750) aldrig någon h-mollmässa. Kaisa Ranta och Essi Luttinen bjöd på flera aria-pärlor både tillsammans och var för sig. Efter flera intressanta konserter avslutades årets kyrko musikvecka i Åbo dom kyrka med det som av många uppfattas som Johann Sebastian Bachs musikaliska tes tamente tillsammans med det instrumentala monumentalverket Die Kunst der Fuge, nämligen hans mässa i hmoll.. FOTO: TUOMAS KOURULA Katedralen klingar! •. Mellan de första Kyrie-utropen och det avslutande lugnet i Dona nobis pacem ryms allt från jublande virtuositet och mjukt porlande pastorala tongångar till växlingar mellan homofoni och polyfoni samt passionsdoftande delar som går över i dansanta partier. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 KULTUR RECENSION KONSERTEN. Exempelvis är Sanctus är komponerad för en julgudstjänst 1724, medan de sist färdigställda satserna är skrivna med spretig handstil av en åldrad och nästan blind kompositör. Hans röst vävdes ihop i en välsignande väv tillsammans med orkesterns cello och traverso, det här var också en av satserna där lyssnarna tydligt kunde njuta av Anna-Maaria Oramos följsamma och drivande orgelspel. Men om spektaklen är av den här arten är jag såld. Med alla den katolska mässans fasta liturgitexter tonsatta bildar de drygt tjugo satserna en imponerande helhet av körpartier, arior, olika stilar, kompositionstekniker och stämningar. Dels går de flesta satserna inte i h-moll, dels är helheten sammanfogad av musik skriven under 25 års tid. Samspelet var väloljat och alert med all önskvärd idiomatisk känsla för musikens frasering och karaktär. 10. Under Jutta Seppinens självklara ledning flödade musiken organiskt såväl i majestätiska tutti-partier som i lugnare eller allvarsamma satser. Essi Luttinen, alt •. Jutta Seppinen, dirigent •. DET VAR inte första gången Key Ensemble och FiBo tillsammans serverade den aktuella mässan för en stor och ivrig publik, och det hördes. Tenorsolisten Aarne Mansikka, bekant bland annat från Key Ensembles och Helsingfors kammarkörs sångarled, fick mot slutet i Benedictus bjuda på en av kvällens intimare stunder. När sista ackordet klingade ut under valven svävade den främsta dansaren upplyft i luften mot högkoret, som en lovprisning i både ton och rörelse. Ett läckert exempel är duetten Et in unum Deum med sina vokala ekoeffekter. Kaisa Ranta, sopran •. Medan sista satsen med pukor och trumpeter byggdes upp mot den avslutande kadensen samlades dansarna i mittgången nära musikerna
Efter festivalen i fjol gick man ut med att årets festival ordnas den 15–16 augusti, det vill säga den helg som All Things Live nu har bokat. Till ÅU säger Mäki: – Vi diskuterar datum och plats med staden och publicerar detta så fort det är klart. ?11 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 KULTUR Ett av Jean Sibelius barnbarn, Satu Jalas, som är bosatt i Italien, kommer till Åbo för att uppträda med sin violin. Uppträdandet är en del av temakvällen ”Sibelius i Italien” som ordnas på museet för andra gången. FOTO: FREDRIKA BLOMQVIST ”Vi försöker framför allt få en bra helhet så att man inte bara kommer in sent på kvällen för att se ett bra band.” DANIEL LINDHOLM en av Augustinattens arrangörer. Vd:n för det Vasabaserade bolaget som haft stora ekonomiska svårigheter, Tommi Mäki, säger till Yle att man ändå har för avsikt att arrangera Raseborg Festival i Ekenäs i sommar – om inte i Stallörsparken så någon annanstans. Nordic Live Productions har lämnat in en skrivelse där man överklagar detta beslut. – Vi har i fem års tid planerat att vi borde göra något på lördag också i och med att hela området ändå är uppbyggt. Augustinatten och Raseborg Summerfest har fått boka Stallörsparken genom ett tjänstemannabeslut. Vår publik köper ganska sent. Målet är att släppa lördagens artister och också de sista för fredagens yngre publik så fort som möjligt. Konkurrensen kan bli lite för stor. Dag två är tänkt att bli en rockpräglad kväll för en mognare publik. FOTO: JARKKO LAINE/MAJA MOAN/ERIK ÅHMAN Anders Sjöblom och Daniel Lindholm är arrangörerna bakom Augustinatten. – Det ska bli väldigt trevligt. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Jean Sibelius barnbarn uppträder i Åbo – med sin morfars favoritviolin •. Jalas fick den i gåva av honom när han själv inte längre kunde spela. Om man riktar sig till olika publikgrupper kan det gå, säger Daniel Lindholm som är en av Augustinattens arrangörer. DET SKULLE vara fråga om en handfull etablerade artister som tilltalar likaväl 50-talister som 80och 90-talister. Men det beror på artisterna. DEN HÄR skrivelsen ska tas upp i tekniska nämnden om en dryg vecka. – Lite så. Så om Nordic Live Productions vill ordna en festival i Ekenäs i sommar så måste den ordnas någon annanstans. Syns det i biljettförsäljningen. Sibeliusmuseum bjuder på ett ovanligt uppträdande i morgon, den 13 februari. – Vi försöker framför allt få en bra helhet så att man inte bara kommer in sent på kvällen för att se ett bra band. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Tre festivaler kan slåss om publiken i Ekenäs i sommar – ”Låter lite i överkant” Raseborg Festival, Augustinatten med bland annat Ballinciaga, och Raseborg Summerfest med bland annat KAJ på scenen planerar festivaler i Ekenäs i sommar. – Vi har tidigare bedömt att det blir för mycket slitage på parken om där ordnas festivaler i juni och att det får ordnas max två evenemang där per sommar. Redan då brukade hennes morfar hjälpa henne med tekniken. Men i år har staden hyrt ut parken för Augusti natten och den nya festivalen Raseborg Summerfest. Åbo var en viktig stad för min morfar och han har uppträtt mycket där, säger hon. Men finns det publik för tre festivaler i Ekenäs. När Jalas var liten spelade hon till en början på en liten violin för barn. Det är inte vilken violin som helst som Jalas kommer att uppträda med. Hon brukade ofta spela för sin morfar innan han gick bort två år senare. – Han uppfattade inte så mycket, men han sa alltid hur vackert det var när jag spelade, berättar hon. Enligt branschfolk återstår då två alternativ: Marknadsplanen eller området i anslutning till restaurang Bossanova i Ormnäs. – Kanske i viss mån. Violinen är mycket värdefull. Svenska Yle berättade nyligen att Nordic Live Productions har överklagat beslutet att hyra ut parken till Raseborg Summerfest i stället. – Det låter nog lite i överkant i mina öron. Det blir Jalas första egna uppträdande i Åbo. Men vi har sålt helt okej. Det säger också andra arrangörer. Den 13 februari kan man uppleva något alldeles sällsynt på Sibelius museum i Åbo. Hon kommer att spela en rad olika verk, men det alla har gemensamt är att de är verk som hon spelat för sin morfar. Britt-Marie Granström (SFP) som är ordförande i nämnden känner till ärendet. Raseborg Summerfest lovar släppa fler artister till alla hjärtans dag. FOTO: LINN SCHÖNBERG I fjol lockade Nordic Live Pro ductions Raseborg Festival 10?000 besökare till Stallörs parken i Ekenäs i mitten av augusti. Och i juni. Augustinatten som gjort sig känt som en endagsfestival för en yngre publik siktar i år på en tvådagarsfestival. Den var Sibelius favorit och han spelade en stor del av sina verk på den, så Jalas ser det som en ära att få spela på den. Det är lite problematiskt. Det är många som inte turnerar i år. – För att tillfredsställa den publik som inte varit tillfredsställd sedan Deep Purple var här men ändå särskilja oss från den pop och folkfest som Raseborg Summerfest erbjuder. Då var hon tolv år gammal. Det är min åsikt. På evenemanget kommer även pianisten Folke Gräsbeck och den italienska Sibelius-forskaren Ferruccio Tammaro att medverka. – Det har varit svårt att boka artister i år. Man har gråtit lite då det har blivit outnyttjat på lördagen. Stainer-violinen har nämligen tillhört självaste Jean Sibelius en gång i tiden
Han representerar det bästa av den Åbobaserade gemenskapen och omtanken. I fjol gick utmärkelsen till ungdomarna Joose Kankare, Benjamin Venhomaa och Onni-Wiljami Virtala, som rensade Aurajoki från skräp. FOTO: CAMILLA MAGNUSSON •. Långdistanslöparen Mustafe Muuse är Årets Åbobo. Vid sidan av hans prestationer på tartanbanorna lyfter de som röstat på honom fram hans personliga egenskaper. Också borgmästaren Minna Arve berömmer Muuses engagemang för jämlikhet och lika behandling av alla människor. I motiveringarna sägs bland annat att han är en förebild med stort F och att han tar ställning i viktiga frågor samt arbetar för ungas bästa, oavsett bakgrund. – Mustafe Muuse är en exceptionell förebild och en uppmuntrande röst för många. Helsingfors: upp klockan 08.06, ned 17.03, i morgon torsdag 08.03–17.05. På andra plats kom influeraren Veronica Verho med 3 633 röster. Tredjeplatsen gick till Kuppis Citymarkets köpman Hannu Aaltonen med 2 338 röster. IT-rådgivning ges före kl 13. ÅU Han är Årets Åbobo – beskrivs som en förebild med stort F ”Mustafe Muuse är en exceptionell förebild och en uppmuntrande röst för många. Vår gäst är Fader Waldemar (Vladimiros Rusanen) från Ortodoxa församlingen i Åbo. Som pris får omröstningens topptrio en bit av Kakolabergets granit format av en gammal sten från Salutorget. Åbo: upp klockan 08.18, ned 17.12, i morgon torsdag 08.15–17.15. ?15 ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 DAGBOK DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 08.58, ned 15.55, i morgon torsdag 08.53–15.59. 2 namnsdagar I dag Elma, Elmi , i morgon Algot, Sulo, Sulho (enligt Sveriges almanacka i dag Evelina, Evy, i morgon Agne, Ove). Tidigare Årets Åbobor är bland andra fotbollsmålvakten Lukas Hradecky, bloggaren Laura Satamo, köksmästaren Erik Mansikka och skådespelaren Miska Kaukonen. Han påminner oss om hur individers handlingar kan påverka hela samhället, säger Arve i ett pressmeddelande. Hans berättelse visar att ihärdighet och tro på sina mål kan leda långt.” MINNA ARVE borgmästare Långdistanslöparen Mustafe Muuse har valts till Årets Åbobo. Hans berättelse visar att ihärdighet och tro på sina mål kan leda långt. PUFFAR 2 Åbo Svenska Pensionärsklubb Välkomna till Fredagsträffen den 14 februari kl 13 i Alexandrasalen på Universitetsgatan 19 B. Vid sidan av hans framgångar på löparbanorna lyfter många av dem som röstat på Muuse fram hans personliga egenskaper. Muuse som representerar Turun Urheiluliitto vann i somras FM-guld i terränglöpning och sprang hem segern på 5 000 meter i de finländska mästerskapen i friidrott. Valet avgjordes genom en omröstning bland Åboborna där Muuse fick 3?796 röster.. Han har i flera olika sammanhang betonat vikten av jämlikhet och likabehandling och uppmuntrat unga att tro på sina drömmar. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Aleksi, Aleksis, Mitjo, i morgon Martti, Svetlana
13.35 The real housewives of Beverly Hills. 19.00 Mentalist. 8.45 Rubble & Crew. 17.00 Simpsonit. TV5 FI 6.25 Rantataloa etsimässä. 2.35 Ulosottomiehet. 0.50 Top Gear. 23.05 Amerikan kovimmat keräilijät. 11.54 Oddasat. 10.50 The mentalist. 4.20 Yliluonnollisen jäljillä. Musiikkia kevyestä jazzista etnon kautta populaarimusiikin helmiin. 11.05 Yle Uutiset Kaakkois-Suomi. 17.00 Teho-osasto. 23.00 Yle Uutiset. 7.55 Pernilla Wahlgrenin maailma. 16.09 Vega Eftermiddag. 7.30 Heja! Heja! Billy Bilsson. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 17.00 Himohamstraajat. 23.00 Diili (R) 0.30 Suomen huutokauppakeisari. 23.10 Remppa vai muutto UK. 7.25 Espanjan rajavartijat. 11.20 Evergladesin vartijat. 7.45 Smurfarna. 16.10 Faunin iltapäivä. TV4 6.10 Hem till gården. 6.45 Minibods. 7.18 Ella, Oscar och Hu. 10.00 La Promesa hemligheternas herrgård. 20.00 Frendit. 0.00 Nattklassiskt. 14.35 Lyxfällan. 21.00 Fiskarnas rike. 6.25 Yles morgon. Verta ja sortoa – Ukrainan lähihistoria. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Gilmore girls 12.05 Fråga doktorn (R) 12.50 Svenska hjärtan (R) 13.50 Innanför slottets väggar (R) 14.00 Cecilias unge (R) 14.30 Strömsö 15.00 Skidskytte: VM 17.10 Hockeybilder (R) 17.15 Åsa-Nisse och den stora kalabaliken 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2025. 8.15 PAW Patrol. 15.45 NCIS. 8.10 Ykkösaamu. N. 2.05 Alla andra kan dra åt helvete. 22.45 Där ingen skulle tro att någon kunde bo: Vinterstunder (R) 22.50 Lokala nyheter 23.00 Skidskytte: VM-magasinet (R) 23.30 Vem ska jag tro på. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 Politikbyrån 23.30 Ministern 0.25 Fiskarnas rike. 11.40 Yle Uutiset Pohjois-Suomi. 9.10 Sää. 3.02 Laiskanlinna Tero Liete. (R) 0.00 Främlingar. 21.00 Bachelor Suomi 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rikospaikka 23.35 Hautalehto (R) 0.30 Putous. 4.55 En plats i solen. 15.00 Huutokaupan metsästäjät. 10.15 Romuautot rahaksi. 2.25 Sportnytt. 22.00 Tulossa: Kurjen kirous. Martin Falklind bjuder på både hopp och förtvivlan när han tar med oss på en resa längs våra kuster. 7.16 Morgon med Nalle. 23.00 TV4Nyheterna och sporten. 21.00 Yle Sportens NHLpodd. 8.40 Bluey. 0.15 Välkommen till vuxenlivet. 13.30 Löytöretki tuntemattomaan. 2.30 Emma Willis: Syntymän ihme. 18.50 Merisää. 9.00 Yle Uutiset. 18.35 Hartaita säveliä. 7.28 Lilla Tvåan på finskt teckenspråk. Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. 3.10 River of No Return. 1.25 Vandringar. 21.00 Elokuva: Se. 1.05 Lee söker kärleken. 18.55 Filtis & Fluff. 13.25 Min man hann inte med. 9.45 Stugfixarna Norge. 21.50 Merisää. 2.40 Nyhetstecken. 13.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. 9.00 Yle Uutiset. 19.20 Sam & Julia. 17.00 Leijonan luola USA. 20.25 Pyjamasklubben. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2025. KUNSKAPSKANALEN 16.00 Nobelföreläsningar 2024. 22.15 P3 Dokumentär: Läktarkatastrofen på Hillsboroughstadion. 22.00 NCIS: Los Angeles. 12.45 Merisää. 18.20 Rubble & Crew. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 9.54 Andrum. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 5.50 Merisää. 18.55 Jääkiekkokierros. 2.00 Yle Uutiset. 15.00 Alaskan jäälentokenttä. 7.55 Pacific Blue. 6.50 Lilla Tvåan. 11.00 Supernova. 22.05 Urheiluradio. 7.29 Mauno. RADIO OCH TV ONSDAG 12 FEBRUARI. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. 21.20 Politiikkaradio. 20.10 Naturens slagfält. 21.50 Tuntematon Ukraina. 19.02 Radion sinfoniaorkesteri Musica Nova -festivaalilla. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 13.30 UEFA Champions League: Huippuhetket. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 21.00 Uppdrag granskning. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 11.35 Restaurant: Impossible. 11.02 Radio Suomen Päivä. 6.45 Nyhetsmorgon. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 21.30 X3M Nonstop. 7.10 Muumilaakson tarinoita. 13.13 Vega Eftermiddag med Arenantips. 23.26 Verkligheten i P3: Emelie utnyttjades av nätpedofil – satte dit sin förövare. 12.13 Radio Suomen Päivä. 16.50 The mentalist. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. 10.55 Yksi on hyvää seuraa. helmikuuta. Saknar du nära anhöriga eller har du en dålig relation till dem. 10.33 Radio Suomen Päivä. Raisiolainen lätkäfaija Artturi pohtii miten voisi tarjota kahdelle tyttärelleen laadukkaampaa kotiruokaa pikaruoan sijaan. 15.00 Nyheter. 22.00 Yle Vega. Politiikkaradio keskustelee vallasta ja vallankäytöstä joka arkipäivä. 13.35 Erakkoperhe erämaassa erikoisjaksot. 18.40 Greta Gris. 16.45 X3M Nonstop. 20.00 Kapen keittiökaappaus (R) Del 5 av 8. 9.30 Halv sju. 16.00 Yle Nyheter och sport. 21.00 Studio 65. 22.00 Vargasommar. 21.00 Elokuva: Kauhea kankkunen. 6.50 Hej Jycke. 8.21 Lilla Tvåan 8.22 Luktnytt 8.24 Vov och Gnägg 8.36 Hemma hos oss 8.50 Hemmagympa med Sofia 9.10 Hästgården Heartland 9.53 Antikduellen 10.21 Jägarliv 10.50 Alpint: VM 12.05 Puls 12.55 En tvättäkta lantis 13.25 Team Bachstad i Japan 14.00 Sportliv 14.10 Alpint: VM 15.15 Skidskytte: VM 16.45 De makthavande 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Natursköna Åland: Orkidéer 18.10 Puls 19.00 Ketonen & Myllyrinne 19.25 Syskonbädd: Du och jag och han 19.30 Vintagevärlden 20.00 Kieksi 20.30 Kriminalhistorier från Finland 21.00 Kons år 21.46 Special Rescue Station 63 22.15 Unga renskötare 22.45 Totta, tarua ja videopelejä 2024 23.15 Smugglaren 23.45 Baher of Finland 20.00 Kieksi. 2.05 Romuautot kuntoon. 19.05 Små vilddjur. 12.03 Slaget dagens debatt. 18.00 Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 23.20 Elokuva: Austin Powers ja kultamuna. 19.10 Vida veterinär. 1.02 Yöradio toiveiden yö. 23.51 Vega Musik. 15.03 Vega Eftermiddag. 1.45 Simpsonit. 15.02 Kulttuuriykkönen: Reidar Särestöniemi 100 vuotta Didrichsenin taidemuseossa. 21.00 Fiskarnas rike Svensk naturserie från 2023. 6.35 Löytöretki tuntemattomaan. 20.00 Latelan Laurin hurja remontti. 5.00 Yle Uutiset ja sää. 4.02 Radio Suomen Varhaisaamu Alma Hätönen. 21.02 Urheiluradio. 3.00 Yle Uutiset. 20.00 Stadi vs. RSO & Musica Nova. 8.19 Namnsdagsgratulationer: 12.2. 23.00 I död och lust. 23.40 Ekonominyheterna. 23.05 Dokument utifrån: Infiltrationen av extremhögern. 18.50 Arvokaman etsijät: Klassikkoautot. 17.13 Radio Suomen Ilta. 0.55 Brottskod: Försvunnen. 8.00 Fåret Shaun. 18.00 Sinkkuillallinen. 17.55 Romuautot kuntoon. 4.10 Hypoteesi UK. 12.10 Kalle Haatanen. 19.25 Natursköna tågresor i världen. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 18.02 Jääkiekkokierros. 22.00 Rättegången Svensk samhällsserie från 2024. 21.00 Koti koiralle. 19.15 Aftonandakt. 14.00 Ulosottomiehet. 5.45 Sverige idag. 8.02 Vegesaurier. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 7.46 BUU-klubben 8.15 Trädgårdsonsdag 8.45 Hemmagympa med Sofia 9.05 Fråga doktorn 9.50 Antikduellen 10.20 Ut i naturen 11.00 Strömsö 11.30 Du skall inte dräpa 12.00 Coitus Int 50 Revival Manserockens rötter 13.30 Ny film: The other voice 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 15.55 Don Matteo utreder 16.45 Jazzklubben 17.25 En tvättäkta lantis 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Det sitter i väggarna Del 6. 11.00 Riston Valinta. 21.00 Nyheter. 18.45 Fåret Shaun. 17.00 X3M:s bästa. 11.10 Yle Uutiset Lounais-Suomi. 17.00 Yle Nyheter med Nyhetspodden. 14.00 Nyheter. 1.40 Men of West Hollywood. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 20.03 Jääkiekkokierros. 22.45 Radioteatteri esittää: Rauhan poluilla osa 1. 7.10 Kokkaushaaste. 20.00 Vänner. 15.35 Wheeler Dealers. 21.00 Suomen huutokauppakeisari (R) Del 11 av 14. 18.00 Liikennepoliisit UK. 17.20 Nobel week dialogue 2024. 23.45 Elokuva: Tropic Thunder. 18.30 Stasi – staten mot folket. 7.10 Aamusoitto_. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Kaisu Kuu. Lär dig mycket om allt möjligt! Olika experter, sakkunniga och erfarenhetsexperter svarar på publikens frågor kring olika ämnen. 3.20 Matti Nykänen Elämä on laiffii. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 20.00 Radions symfoniorkesters konsert Del 6. 19.02 Urheiluradio. 20.00 Amerikan kovimmat keräilijät. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.35 Kojsagor. 7.53 Radio Suomen Aamu. 11.50 Yle Oddasat. 14.00 Yle Uutiset. 18.05 Petronix. Har din partner gått bort. 6.50 Aamuhartaus. 8.00 Yle Nyheter och sport. 1.35 Gränsfall. 2.02 Yöradio. 12.55 Maryn helpot kokkailut. Yle News broadcasts in English daily on Yle Radio 1 (3:55 pm) and on Yle Mondo (3:30 pm Mon-Fri, 3:29 pm Sat-Sun). 10.35 Mökkiunelmia. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 0.35 Hur fan hamnade vi här. 7.00 Frusna vägar. 2.30 Restaurant: Impossible. 1.30 Haluatko miljonääriksi. 11.00 Nyheter. 7.35 Mumfie. 19.00 Bolibompafamiljen. 2.45 Yöradio. 17.55 Ett fall för KLURO flygande fixpatrullen. TV3 6.00 Stugfixarna Norge. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu Alma Hätönen. 23.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. 9.35 Rantataloa etsimässä. (R) 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection (R) 14.55 Baka med Anna Olson (R) 15.25 Kommissarie Rex (R) 16.25 Tähtiarpa 16.30 Lomakoti auringon alta (R) 17.30 The voice of Finland (R) 19.00 Koti koiralle (R) Del 6 av 11. 8.35 Ulosottomiehet. 21.00 Yle Uutiset. 9.00 Octonauterna. 18.30 Charlie och Lola. 18.00 Efter fem. Kuka vie voiton. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu Alma Hätönen. 15.05 Story. 20.00 TV4Nyheterna. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Mot alla odds (R) 17.15 Hundra procent bonde (R) 17.45 Judisk högtid: Tu bishvat 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Vinterliv (R) 19.00 Världens historia: Pompeji (R) Brittisk dokumentärserie från 2024. 22.16 Ingres diamant och målningens värld Konstnären Ingres porträtt av Madame Duvaucey från 1807 väcker många frågor. 14.00 X3M Eftermiddag. 3.55 Husjägarna. Lande (R) Jakso 9/10. 12.35 Salatut elämät. 12.35 Kokkaushaaste. 16.35 Selkouutiset tv ja areena 2025 16.40 Yle Oddasat 16.45 Novosti Yle 16.50 Viittomakieliset tv ja areena 2025 16.55 Yle Uutiset alueeltasi 17.00 Yle Uutiset 17.10 Kommissarie Panda 17.55 En liten, stor värld 18.00 Yle Uutiset 18.21 Puoli7 tänään 18.23 Yle Uutiset alueeltasi 18.30 Halv sju 19.00 Nazi town, USA 19.54 En liten, stor värld 20.00 Kulturcocktail live 20.29 Yle Uutiset 20.55 Urheiluruutu 21.05 A-studion 21.45 Yle Uutiset (21.45) 21.49 Urheiluruutu 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi 22.00 Ministern 22.55 Oddasat 23.10 Máhccan Hemkomsten 19.00 Nazi town, USA. 10.02 Radio Suomen Päivä. 15.02 Levande arkiv: Helsingfors skidar. 1.20 Maanteiden sankarit. 20.30 Latelan Laurin hurja remontti. 11.00 Yle Uutiset. 20.00 Kalifatets slavar Svensk dokumentär från 2024. 23.40 FBI:n sisäpiirissä. 9.05 Top Gear. 21.55 Radio Suomen Ilta. 15.50 Unelmahäät. 11.30 Poliisit UK: Ajojahti. 21.30 Historien om framtiden. 14.45 Maanteiden sankarit. 11.00 Puutarhan pelastajat. 16.00 Raharemontti. Catherine Lamb: Portions transparents/opaque: skin/ shimmer. Itseään vaarallisiksi, notkeiksi ja nopeiksi kutsuvat stadilaiset saavat vastaansa vahvan vastuksen Savosta. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 4.00 Yle Uutiset ja sää. 23.40 Yöklassinen. 10.00 Lomakoti auringon alta. 13.25 Lomakoti auringon alta. 12.00 Himohamstraajat. Toimittajina Jussi Paasi ja Sanna Pirkkalainen. 15.25 Amazing Race Suomi. 15.55 Yle News. Har dina barn inte tid att träffa dig. klo 14 studiovieraana Yle urheilun vastaava tuottaja Kristiina Kekäläinen. 7.50 Merisää. 20.50 Grizzy och lämlarna. 7.15 Vida veterinär. 1.10 Lomakoti auringon alta. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat 11.00 Ostoskanava Myori.fi (R) 11.30 Ensitreffit alttarilla 13.10 Kotikeittiömestarit 13.35 Illallinen kansallismaisemassa (R) 14.20 Näin tehtiin elokuva Risto Räppääjä ja kaksoisolento 14.30 Putous (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät 20.00 Stadi vs. 0.00 Yle Uutiset. 8.40 Asunnon metsästäjät. 23.10 Historia: Gisslankrisen i Iran 22.16 Ingres diamant och målningens värld. 20.15 Lilla Aktuellt. 1.50 The white princess. 0.00 FBI. 8.10 Sam & Julia. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Uppdrag granskning Svenskt samhällsprogram från 2025. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. 13.30 Radio 1:n iltapäivä. 6.52 Lille Sten. Lande. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 10.35 Ukraina soi. 19.50 Wheeler Dealers. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 4.15 Liikennepoliisit UK. 9.05 Muistojen bulevardi. 7.00 Yle Uutiset ja sää. Vem var Madame Duvaucey och var hade hon fått en så dyrbar ring. 2.20 Västra gymnasiet. 23.00 IS esittää: Sain sen videolle. 10.40 Huutokaupan metsästäjät. 17.30 Pyöreä pöytä: Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. JIM 14.55 Tulossa: Leijonan luola Suomi. 8.25 Pyjamashjältarna. 8.07 Ruso och Rihmalas. 17.55 Frusna vägar. 20.20 TV4Vädret. 22.00 Kapen keittiökaappaus. I Stockholms tingsrätt ställs en kvinna från Västsverige inför rätta för att ha hållit slavar, alltså att ha ägt och sålt människor. 3.25 Huutokaupan metsästäjät. 20.00 Nyheter. 22.05 Vuorien sankarit. KUTONEN FI 6.15 Valmistuksen salat. 0.10 Sinkkuillallinen. 2.15 Pyöreä pöytä: Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. Nathanael Iselin, kapellmästare, Thierry Escaich, orgel. 21.00 Svenska truckers. 12.35 Vänner. 13.00 Rantabaari. 0.51 Doktrinen. 8.00 Lilla Tvåan. 18.10 Poliisikamera Ruotsi. 10.00 Nyheter. 19.52 Vega Musik. 23.30 Radio 1 soi. ÅU ONSDAG 12 FEBRUARI 2025 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 15.00 Yle Uutiset. 21.00 Elokuva: Bohemian Rhapsody. 8.00 Simpsonit. 7.10 Urheiluradio. 20.30 Farmen. 17.25 Lite klokare. 22.08 Yöradio. 12.35 Kommissarie Panda. 16.00 Alone yksin erämaassa. 0.00 Nattklassiskt. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 10.00 Tuntematon Ukraina: Verta ja sortoa – Ukrainan lähihistoria. 16.30 Nyhetspodden. 17.10 Uutispodcast. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 19.00 Panttilainaamo. 18.50 Iltahartaus. 12.30 Valmistuksen salat. 16.50 Espanjan rajavartijat. 19.45 Heidi. 0.05 Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 22.00 Mieletön vilppi (R) Del 1 av 3. 12.35 Vega Musik. 20.03 Grönroos Garage ”Reunions”. 3.00 Brilliant minds. Keskustelijoina ovat Kaarina Hazard, Juha Itkonen ja Maija Vilkkumaa. 8.15 Autojen fiksaajat. Jakso 6. 21.05 Musiikkikamari. 19.05 Jääkiekkokierros. 21.00 Poliserna 2017 (T). 14.25 Sinkkuillallinen. 18.00 Yle Uutiset. 2.30 Selviytyjät Suomi. Maailmanranta – Reidar Särestöniemi 100 vuotta avautui Didrichsenillä 8. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 12.2. 22.20 Natursköna Norfolk och Suffolk. 0.30 Rapport. 20.02 Sää. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 7.40 Riddaren Micke. 17.35 Laura Korhosen Jazzklubi: Viisi kysymystä, viisi vastausta. 21.12 Radio Suomen Ilta. 6.35 Kökets middagstips. 14.03 Vega Eftermiddag. 19.00 Janne Katajan Uskoisitko. Liigakauden aikana jokaisen lätkäfanin asialla! Seurannassa otteluita ympäri Suomen. Nyheter och sport i radio. Merisää. 11.50 NCIS. 18.03 Lite klokare. 7.05 Daniel Tigers kvarter. 7.53 Tipo. 13.00 Nyhetsdagen. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 19.00 Lyxfällan. 14.35 Top Gear: Jeremy Clarksonin parhaat. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 0.40 Kinas oupptäckta natur. 20.00 Yle Uutiset. 12.10 Lapplands natur. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 11.33 Radio Suomen Päivä. 1.05 Raharemontti. 19.00 Remppa vai muutto UK. 15.35 A-studion på teckenspråk. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Radio Suomen Aamu. 19.22 Språket: Att blanda tempus eller inte – det är frågan. 21.00 Sveriges mästerkock. 13.00 Politiikkaradio. 9.00 Nyheter. 16. 4.00 Kapen keittiökaappaus. 20.00 Huvila & Huussi. 11.15 Yle Uutiset Häme. 20.30 Studio 65 (R) Svensk samtalsserie från 2025. 23.55 TV4Vädret. 18.00 Nyheter. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 3.35 Pernilla Wahlgrenin maailma. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 10.15 Koiralle koti. 6.00 Sunny Bunnies (R) 6.05 Bing (R) 6.15 Smurffit (R) 6.25 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut (R) 6.50 Angry Birds Toons (R) 6.55 LEGO Friends: Tyttöjen tärkeä tehtävä (R) 7.05 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu (R) 7.30 Sonic Boom (T) (R) 7.40 Tara Duncan (R) 7.55 Angry Birds Stella (R) 8.00 Koti koiralle Australia (R) 9.00 Renovera eller flytta (R) 10.00 Rikkaat ja rahattomat (R) 11.00 Vill du bli miljonär. 0.00 Brilliant minds. 8.50 Masterchef USA. 7.55 Greta Gris. 7.00 Greta Gris. 18.00 Antikmagasinet. 16.05 MOT. 19.30 Joy. 9.30 Alone yksin erämaassa. 9.05 Urheiluradio. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa