ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 13 januari 2024 LÖRDAG
Klimathistorikern Stefan Norrgård har samlat data om Aura ås islossning från de senaste 274 åren, bland annat genom att kamma igenom tidningar som ÅU. Det rapporterades även om hur många som drunknat i Aura å. Det varierade från plats till plats, men några gränser för hur tjock isen skulle vara för att gå på den fanns inte. För tillfället får Förin hjälp av en isbrytare och fortsätter sin tjänst. Förut var det vardag, säger Norrgård NORRGÅRD JOBBAR för tillfället på en bok om Åbo stads klimathistoria. Det är bara på senare år, när broarna blivit fler och isen sämre samt stadens kontroll över isen hårdare, som man slutat gå på isen, säger Norrgård. Nu då isen över Aura å igen tjocknat berättar Norrgård om hur man förr i tiden förhöll sig till isen i Åbo och hur olikt det är idag. – Det går såklart att romantisera isen med skridskobanor och gångbroar, men eftersom vi inte längre egentligen behöver isen har den inte längre en lika stor roll i vårt samhälle. I tiderna samlades stora skaror stadsbor längs åstränderna för att bevittna islossningen. Aurabron var då en populär utsiktsplats.. På 1800-talet var det ett stort nöje för tusentals Åbobor att följa med då ”Hallisgubbarna”, alltså isflaken, flöt ner för Aura å. Ett beslut att Förin ersätts av en gångbro över Aura å förväntas tas under kommande vecka. Att skapa en kronologi över samhällets förändring i Åbo i takt med klimatuppvärmningen är en omfattande uppgift. ISLOSSNINGEN. – Ur tidningarna jag läst framgår det tydligt hur man skrivit mera om isen i takt med att staden vuxit. Enligt Stefan Norrgård är åar som fryser varje år väldigt sällsynta ur ett internationellt perspektiv. ÅU NYHETER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 2 Åns is har gått från att vara vardag till att vara ett nöje Det finns väldigt få åar i världen med en lika lång och noggrann mäthistoria som Aura å. – Förr i tiden lades spångar ut på isen nästan genast det fanns ens lite is på ån. ATT GÅ på isen brukade vara vardagligt i Åbo, speciellt för arbetare som skulle ta sig till fabrikerna vid åmynningen. AURA ÅS istäckes sociala dimension är enligt Norrgård praktiskt taget obefintlig idag. Spångarna var mer en slags livlina än en egentlig bro, säger Norrgård. Aare Kiviranta aare.kiviranta@aumedia.fi » » – Vi har sakta men säkert alienerat oss från isen, säger klimathistorikern Stefan Norrgård. Det är ju idag som det är unikt och roligt att gå på isen, ett äventyr, en söndagspromenad. Enligt data som Norrgård samlat är 2008 och 2020 de enda åren då Aura å inte alls frusit under åren 1749–2024. – Fram till 1939 fanns bara Aurabron och Dombron i Åbo. – I Åbo har man alltid gått på isen. Speciellt då de första fabrikerna kom till, var det väldigt viktigt för människor att veta hur tryggt det är att gå över isen. AARE KIVIRANTA IS VID FÖRIN. – Datan visar att ån fryser till senare och islossningen sker tidigare, och allt pekar på att förändringen fortsätter åt samma håll, säger Norrgård. YPPERLIGA FÖRHÅLLANDEN. Datamaterialet om islossningen i Aura å är den tredje mest omfattande kartläggningen av islossningens tidpunkt i världen. Senast har en så kallad isbro ersatt Förin 2018 och 2014. IDAG KRÄVER installationen av en gångbro över Aura å att isen är åtminstone 30 centimeter tjock. Numera är islossningen inte längre en för allmänheten betydelsefull händelse. – Vi har sakta men säkert alienerat oss från isen. Bodde man i Martinsbacken och skulle till jobbet på andra sidan ån men inte ville gå en omväg på 6 kilometer, så gick man över isen, säger Norrgård
PARGAS Sidan 6 Med mars kommer köerna AN N IN A SU O M IN EN Regeringen beslöt nyligen att staten står för 51 procent av investeringen i Västbanan (tidigare Entimmeståget) medan kommunerna ska stå för 49 procent. Men Åbos ekonomi klarar inte den modellen. Nu kan du boka mottagningstider från och med 11.1.2024 www.ajanvaraus.terveystalo.com Tel: 0900 30 000 Aningaisgatan 13, 20100 ÅBO www.geri.fi Väntplatserna vid Rävsundsbron kommer sannolikt att tas i bruk i mars. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Vi har listorna för de mest lånade skönlitterära böckerna i våra kommuner. Årgång 201. FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser Minna Raivio Specialist i geriatrik och docent (HY), specialexamen i minnesstörningar. RASEBORG Sidan 9 Tvist om somrigt skyfall Bedrägliga isar i Åboland Sidan 14–15 KIM LUND. Lätt att komma. vån. Med hiss eller trappa. BIBLIOTEK Sidan 16–17 Så ser boklånetoppen ut 9 tomma lokaler på Åbos gågata Sidan 4 HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hansas hjärtligaste apotek! Hansatorget 2. Detaljer klarnar nästa vecka. 13 januari 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro. 2. Sidan 5 Åbos pengar räcker inte för Västbanan Pohjola kräver staden på pengar efter att ha ersatt en vattenskada efter hårda regn sommaren 2021. Nummer 9
Farkkutalli stängde i fjol. Det handlar säkert om den strukturella förändringen inom handeln, säger han och syftar bland annat på att folk handlar mer på nätet och att service samlas i köpcenter utanför stan. LÄMNAR CENTRUM. PENTIKÄINEN TAR inte ställning till om Pentik återvänder till Åbo centrum igen. – Antalet kunder har rasat. Gerry Weber stängde nyss. ÅU räknar till totalt 9 lokaler som är på väg att tömmas eller redan är tomma på gågatan. Idelli säljer köksartiklar, erbjuder en del service och har också en stor kundmängd på nätet. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 13 JANUARI 2024 4 Tre butiker stänger på gågatan Idelli på gågatan i Åbo sätter lapp på luckan i centrum, som flera andra gjort på sistone. Han kommenterar inte heller orsakerna till färre kunder i centrum. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Företagare vid gågatan i Åbo risar bristen på gratis parkeringsplatser. De anställda i butiken på gågatan erbjuds arbete i någon av de andra butikerna i Åboregionen, enligt Pentikäinen. Våra kunder säger att de inte tänker köra ner i parkeringen och betala för en halvtimme, säger han. Vi skulle fortsätta om vi kunde anställa någon. PÅ GÅGATAN har klädaffären Gerry Weber nyligen stängt och Pentik stänger inom kort. Universitetsapoteket (i hörnet) bytte lokal för två år sedan och dess tidigare lokal står ännu tom.. Jag är orolig då det blir så tyst i centrum, säger Tasto. Men de konstaterar också att det handlar om en strukturell förändring inom handeln som även märks i andra städer. – Jag tycker att torgparkeringen inte hjälpt situationen över huvud taget. Pentik har ännu 28 butiker i landet och produkterna säljs fortfarande hos två stora återförsäljare i Åbo centrum, liksom i butiker i Västra centrum och Reso. Antalet kunder har rasat. Också Power i Hansakvarteret lämnar centrum. Idelli stänger efter snart 15 år på gågatan. Bland annat stängde en jeansaffär i fjol, en inredningsaffär strax innan jul och en skoaffär i somras. – Men läget är inte unikt för Åbo utan samma trend syns ju i Helsingfors, säger han. ÅU räknar till 9 lokaler som är tomma eller på väg att tömmas fram till salutorget. TASTO KRITISERAR att Åbo stad höjt parkeringsavgifterna och att det inte längre är möjligt att parkera gratis ens en kort tid i närheten. Det gör oss ledsna att det har blivit så här. Makaronitehdas har öppnat på gågatan där en annan restaurang nyligen stängde. NY RESTAURANG. IDELLI HAR funnits i Åbo i nästan 15 år men snart kommer Tasto och frun Eeva Viitaniemi att vara pensionärer. TOMT HÄR OCKSÅ. ÅU har tidigare rapporterat om att Halonen lämnar centrum efter att ha haft butiker här sedan 1985. Det gör oss ledsna att det har blivit så här. Tasto och Eeva Viitaniemi, Idelli ANNINA SUOMINEN LAPP PÅ LUCKAN. Produkter finns dock hos återförsäljare i centrum. Pentik fortsätter i Västra centrum och Reso men inte på gågatan. STÄNGT. PASI PENTIKÄINEN, vd på Pentik, bekräftar för ÅU att Pentik lämnar Åbo centrum helt och hållet. Tvärtom. – Vi har tyvärr inte tillräckligt med kunder i centrum
Det gäller EU-pengar för byggplanering av sträckorna Salo–Hajala och Esbo–Hista. Samtidigt har kommunerna fått hela ansvaret för skulderna, som har uppstått delvis på grund av verksamhet som har förts över till välfärdsområdena, understryker Åbos tjänstemän. STYRELSEN SKA, som ett tilläggsärende med snabb tidtabell, ta ställning till Västbanans nya finansieringsmodell. Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, anser Åbo stad. ÄGARFÖRDELNINGEN för aktiebolaget bakom Entimmeståget skulle enligt ministerutskottets färska beslut se ut så här: staten 51 procent, Åbo stad 13,25 procent, Esbo 13,25 procent, Helsingfors 7,5 procent, Salo 4,84 procent, Lojo 4,84 procent, Vichtis 4,84 procent och Kyrkslätt 0,48 procent. Om man går vidare med projektet enligt ministerutskottets nya ansvarsmodell så skulle det kosta omkring 65 miljoner euro för Åbo att bygga sträckorna Salo–Hajala och Esbo–Hista. Projektet heter numera Västbanan, och stadens pengar räcker inte till enligt statens nya finansieringsmodell. » » Stadsstyrelsen får överraskande tågprojektets finansiering på sitt bord på måndag. DE BETONAR ATT staden ohjälpligt kommer att skuldsätta sig under de kommande åren. – Projektbolagets avsikt är att fortsätta förhandla under våren 2024 om vem som ska betala vad. Som en parentes kan nämnas att ministerutskottet också godkände att projektet byter namn från Entimmeståget till Västbanan, och namnbytet godkändes också av projektbolagets bolagsstämma den 20 december i fjol. Åbos mål skulle också vara att alla bolagets nuvarande ägare deltar i projektets finansiering. NU FÖRESLÅS ÅBO också sätta en deadline för hela projektet med snabb tågtrafik mellan Åbo och Helsingfors. – Vårdreformen har försvagat kommunernas investeringsförmåga rejält, då omkring sextio procent av kommunernas skattepengar fördes över till välfärdsområdena. Stadsstyrelsen får finansierinen av Västbanan, som tidigare hette Entimmeståget, på sitt bord som ett extra ärende på måndag. – Hur bolagets finansieringsförbindelser fördelas är en förhandlingsfråga, anser de. Det är bråttom, för ansökningstiden löper ut den 30 januari. Carina Holm 045 131 9620 carina.holm@aumedia.fi Åbo stad: Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors. ARKIV/MIKAEL PIIPPO TAR FAJT MED STATEN. DET FINANSPOLITISKA ministerutskottet beslöt nämligen också den 19 december 2023 att ägaroch finansieringsansvaret för banprojektet till flygplatsen Helsingfors-Vanda ska fördelas så att staten står för 70 procent, Helsingfors stad för 18,17 procent, Vanda för 9,08 procent samt Lahtis för 2,75 procent. Det viktigaste målet för Åbo skulle vara att kommunernas andel av finansieringen och ägandet minskar, så att den motsvarar den minskning av kommunernas investeringsförmåga, som socialoch hälsovårdsreformenen har lett till. – De finansieringsandelar som ministerutskottet anger har parterna inte nått enighet om under de förhandlingar som förts, betonar de. Enligt Åbo stad är det viktigt att förhandlingarna fortsätter, med vissa villkor. HEIKKINENS FÖRSLAG ÄR också att Åbo ska svara att EU-pengarna borde komma alla delägare till godo, så att deras finansieringsandelar skulle minska. Det är budskapet från Åbo stads ekonomidirektör Valtteri Mikkola, sambandsdirektör Matti Niemi och kanslichefen Tuomas Heikkinen till stadsstyrelsen i Åbo som möts på måndag. ARKIV/CARINA HOLM. De påpekar också att det inte har fattats något beslut om att banan alls ska byggas. Åbo stads ekonomidirektör Valtteri Mikkola och kanslichefen Tuomas Heikkinen. Åbos tjänstemän hänvisar till ett annat beslut som utskottet fattade samtidigt om ett annat banprojekt. DET VAR NÅGRA dagar före jul som regeringens finanspolitiska ministerutskott beslöt att staten ska stå för 51 procent av Västbanans finansiering medan kommunerna som berörs ska stå för 49 procent. – Underskottet i ekonomiplanen gör att det inte är möjligt med tanke på stadens investeringsförmåga att delta i finansieringen av banprojektet enligt statens beslut, skriver de till stadsstyrelsen. ÅBO STADS KANSLICHEF Tuomas Heikkinen föreslår därför att stadsstyrelsen besluter om vilka stadens mål är när förhandlingarna med projektbolaget fortsätter. Bland annat Lojos stadsdirektör Pekka Puistosalo har redan tidigare sagt att den nya finansieringsmodellen är katastrofal, ur kommunalekonomisk synvinkel (HS 9.1.2023). ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 Åbo tar strid med staten om entimmeståget – Åbo har inte kapacitet att investera i banprojektet Västbanan, som tidigare hette Entimmeståget, enligt den modell som staten nu har fattat beslut om. – Åbo stad anser att kommunernas andel av banprojekten åtminstone måste vara enhetlig och att man därför inte kan kräva en större finansieringsandel av kommunerna för Västbanan, påpekar tjänstemännen till stadsstyrelsen. – Att ytterligare öka ansvaret för ny finansiering är oskäligt med tanke på kommunekonomin. HANDLAR OM PENGAR. ÅBOS TJÄNSTEMÄN påpekar till stadsstyrelsen att de nuvarande ägarandelarna inte automatiskt kan betyda en motsvarande fördelning av kostnaderna. SAMTIDIGT BETONAR stadens tjänstemän att det att man nu skulle ansöka om nödvändiga EU-pengar inte förbinder delägarna att delta i en framtida finansiering av Västbanan. Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, skriver de till politikerna, som har sista ordet på måndag. De tre tjänstemännen hänvisar till att Åbo stad redan nu beräknas göra ett underskott nästa år, trots inplanerade sparåtgärder på 40 miljoner euro. Förslaget är att Åbos mål ska vara att staten förbinder sig att betala tillbaka det kapital som de andra delägarna har placerat i projektet, om banprojektet inte har blivit verklighet inom före utgången av år 2040. NU SKULLE DET GÄLLA för projektet att ansöka om viktiga EU-pengar inom januari
Men något desto mer vill han inte ännu säga om de kommande arrangemangen. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi Jag är personligen rätt skeptisk till hur det hela kommer att fungera rent praktiskt. BLIVANDE VÄNTPLATS. Kaj Adolfsson på Pargasföretaget Kuljetus ja Kaivuu Siivonen konstaterar att den nya bron borde ha byggts redan för 20 år sedan. Väntplatsen på S:t Karinssidan ligger också rätt långt ifrån bron, vilket enligt Adolfsson kan göra det hela ännu knepigare med tanke på personbilsköerna som oundvikligen bildas medan den tunga trafiken släpps igenom, från ett håll i taget. – Vi informerar närmare i pressutskicket under nästa vecka. Jag är personligen rätt skeptisk till hur det hela kommer att fungera rent praktiskt. – Man vet ju inte hur länge bilarna tvingas stå på väntplatsen och det blir förstås en ekonomisk fråga i och med det. NTM-centralen kommer att informera närmare om de kommande arrangemangen under nästa vecka bekräftar broingenjör Ari Salo. Alla fordon som överskrider 20 ton styrs till väntplatsen, frånsett bussarna. Väntplatserna kommer att ha trafikljusstyrning. Kaj Adolfsson, transportföretagare » » Efter krismötet i september i fjol hette det att den tunga trafiken på bron mellan S:t Karins och Pargas skulle bli enkelriktad redan i december, vilket senare preciserades till februari 2024. – Kunderna är inte villiga att stå för kostnaderna som det medför att stänga bron för övrig trafik medan en lavettransport tar sig över. – Det är självklart att det här arrangemanget ställer till med många problem. Den tunga trafikens väntplats på S:t Karinssidan av bron ligger en dryg kilometer från själva bron. ÅU NYHETER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 6 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Långtradarnas väntplatser vid Rävsundsbron tas i bruk senare än planerat Nu är ändå det senaste budet att väntplatserna tas i bruk sannolikt under mars månad. DET KANSKE största problemet – förutom arbetsoch körtidsbestämmelser – är att kalkylera offerter för transporter över bron. FÖR LOKALA transportföretag kommer systemet att innebära en rejäl pärs – och gör det dessutom betydligt svårare att ge offerter på transportuppdrag. JOHAN BACKAS. TRANSPORTERNA på lavett har i praktiken dött ut så gott som helt, menar Adolfsson. Om man ser till långtradarnas längd, i dag maximalt 34,5 meter, ryms det inte ens sex stycken sådana på väntområdet på en och samma gång. PÅ S:T KARINSSIDAN blir det ett cirka 200 meter långt extra körfält på åkern som tjänar som väntplats, medan väntplatsen på Pargassidan blir kortare och bredare så att de sväljer ungefär samma antal långtradare. Det förutsätts nämligen att bron stängs för övrig trafik trots att helhetsvikten endast är 64 ton i och med att axeltrycket blir så stort vid sådana transporter. Vi har rätt få körningar längre bort mot Tavastehusoch Lahtishållen, men en hel del till Åbotrakten
Gilla Granberg Åbo tredje mest lockande staden i landet Förra året var Åbo den tredje mest attraktiva staden framkommer det i en undersökning av Taloustutkimus. ARKIV/LUKAS SÖDERQVIST. – Enligt mätningarna har Åbo inte lockat så här många finländare sedan 2012, säger Åbo stads forskningsdirektör Timo Aro. Endast Tammerfors med 38 procent och Helsingfors med 33 procent kilade förbi Åbo. PARGASFULLMÄKTIGE valde i december Tom Simola, 55, till Pargas nya stadsdirektör i en sluten omröstning. Andelen steg med två procentenheter jämfört med 2022. Men inte riktigt lika mycket som den kära konkurrenten Tammerfors. Pargas nyvalda stadsdirektör Tom Simola och stadens ledning förhandlar om ett direktörsavtal. En tredjedel av finländarna var intresserade av att bo i Egentliga Finland. Om allt går som staden hoppas, kan nya stadsdirektören Tom Simola tillträda eventuellt redan i början av mars. Rösterna föll 22 för Simola, 10 för Jari Kesäniemi och 3 för Antti Kuusela. – Vår målsättning är att avtalet ska vara så klart att det kan tas upp för beslut i stadsstyrelsen då vi möts den 12 februari. JOHAN BACKAS Vår målsättning är att avtalet ska vara så klart att det kan tas upp för beslut i stadsstyrelsen den 12 februari. ÅU NYHETER 7 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 Lux Söderlångvik 25.11–17.12.2023 Belysta konstverk i parken & gårdens julevenemang KONSTNÄRER: Alexander Reichstein Petra Barre-Cygnel | Pia Holm | Tuure Leppänen | Anne Roininen | Olli Valkola 25.11 | Vernissage 2.12–17.12 | Pepparkakskonstverk: Rösta på din favorit och vinn ett pris 8.12 | Musikstund i museet med Henrik Huldén och Niklas Nylund 10.12 | Vinterbad & Afternoon Tea 16.12 | Julmarknad & pyssel och rim med Katarina von Numers-Ekman 17.12 | Julgransjippo & Lucia Söderlångvik gård Amos Andersonvägen 2, Dragsfjärd, Kimitoön | soderlangvik.fi Förhandlingarna om avtalet med Simola pågår i Pargas – Förhandlingarna är i gång och framskrider smidigt och bra, jag skulle påstå att vi ligger rätt nära en lösning. FÖRHANDLAR. Egentliga Finland var enligt undersökningen det tredje mest lockande landskapet. I valet av reserv om staden av någon orsak inte kommer överens med Simola om ett direktörsavtal fick Kuusela 20 röster och Kesäniemi 15 röster. ÅBO ATTRAHERAR. Enligt undersökningen kunde 29 procent av finländarna i fjol tänka sig att bo i Åbo. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi » » Förhoppningen är att stadsstyrelsen kan ta direktörsavtalet till behandling på sitt möte den 12 februari. – Men det är som sagt en situation som hela tiden lever och uppsägningstider som ska beaktas, påminner Granberg. De som svarade på undersökningen uppskattade särskilt studiemöjligheterna, kulturutbudet och tjänsterna i Åbo. Andelen steg med 6 procentenheter jämfört med 2022. Så säger Pargas styrelseordförande Gilla Granberg (SFP), som tillsammans med fullmäktigeordförande Tomas Björkroth (SFP) och styrelsens andra vice ordförande Markku Orell (Saml.), förhandlar med Tom Simola om direktörsavtalet och innehållet i det
Alexander Stubb (Saml) 127 röster 2. Tidigare teman har varit bland annat ”Tatu & Patu”, ”Star Wars” och ”My Little Pony”. ÅU WILMA MURTO. Finlands mest motionerande kommun: Björneborg •. Årets tränare: Gordon Herbert •. ÅU SPORT & NYHETER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 8 Sommarjobba på ÅU! Vill du rapportera till våra läsare om vad som händer i Åbo, Åboland och Västnyland. Evenemanget pågår klockan 10–13. Eller är du intresserad av att hjälpa till med vår kundtjänst. Jutta Urpilainen (SDP) och Mika Aaltola (Obunden) 7 röster var 8. Balkongen är 38 kvadratmeter och en ordinarie familjehytt är 14 kvadratmeter stor. Jag vill tacka den utmärkta personalen som har jobbat systematiskt och långsiktigt. Hör av dig med en fritt formulerad ansökan! Reporter: johan.backas@aumedia.fi / 050-5621258 Kundtjänst: anne-maarit.itanen@aumedia.fi / 050-435 2284 Sista ansökningsdag 19.1. Föreningen har omkring 4 900 medlemmar. FINLANDS FRIIDROTTSFÖRBUND Pristagarna •. Årets lag: tennislandslaget i Davis Cup •. Genombrott: Martti Puumalainen •. Vid valet av bästa affär tas bland annat utvecklingen av affärens försäljning, kundresponsen och personalledningen i beaktande, berättar K-gruppen. Li Andersson (VF) 16 röster 4. Orsaken till Barbietemat är att barn gillat att läsa om Barbie samt att Barbiefilmen kom ut i fjol. Harry Harkimo (RN) 15 röster 5. Stafettkarnevalens skapare CarlOlaf Homén belönades för sitt livsverk inom idrotten. Priset för årets idrottare tillföll basketspelaren Lauri Markkanen som spelar i NBA för Utah Jazz och i det finska landslaget i basketboll, Varggänget. Av 215 elever som röstade skrev 127 elever Alexander Stubbs namn på sin valsedel. I dag ordnar Reso bibliotek ett Barbieevenemang för barn. Bästa K-Citymarketen i Finland finns i Västcentrum i Åbo. Årets unga idrottare: Saga Vanninen •. Det blir pyssel och Barbierelaterade boktips. 40 dockor ställs ut i en vitrin. Om ungdomarna i Karis avgjorde presidentvalet skulle alltså Stubb väljas direkt via första omgången. Pekka Haavisto (obunden) 14 röster 6. Årets idrottsögonblick: Wilma Murto •. – Det här är en jättefin grej. Stavhopparen och Åbobon Wilma Murto har belönats för årets idrottsögonblick vid den årliga Idrottsgalan. RESO. Årets idrottare: Lauri Markkanen •. Sari Essayah (KD) röster. Livsverk: Carl-Olaf Homén •. ÅU rättar SKUGGVAL. Hall of Fame-medlemmar: Sami Hyypiä, Juha Kankkunen, Mika Kohonen och Riitta Salin. Förebild: tennislandslaget i Davis Cup •. Åboklubben Turun Urheiluliitto utsågs till årets idrottsförening och berömdes för att erbjuda allt från hobbyverksamhet till toppoch paraidrott. Årets idrottsförening: Turun Urheiluliitto •. Dessutom uppmärksammades K-Citymarketen i Kuppis för att ha den bästa nätbutiken. Finlands mest aktiva arbetsplats: Mehiläinen •. Klockan 13 uppträder en ”modeprinsessa” som barnen får hälsa på efter uppträdandet. Stubb president – om Kariselever valde Så fördelades rösterna 1. Murto satte stopp för en åtta år lång finländsk medaljtorka när hon vann brons i friidrottsVM i Budapest i augusti. Vi förväntar oss ett gott språk och allmänbildning, det övriga som behövs lär vi dig. Reso bibliotek ordnar lördagsevenemang för barn en gång i månaden. Tävlade i VM i Budapest och vann brons med resultatet 480. Vi har ett kunnigt och ivrigt gäng, så det känns bra att fortsätta jobbet, säger affärens köpman Juha Jylli. Det blev fel i enheterna i gårdagens artikel om hyttstorlekarna på Icon of the Seas. Citymarket i Västcentrum bäst i landet Wilma Murto, Åboförening och Homén fick pris på Idrottsgalan SPORT. Jussi Halla-aho (Sannf) 36 röster 3. Karis svenska högstadium har ordnat skuggval. Barbiefest för barn i dag ÅBO. Helst studerar du på högskolenivå eller har redan fått en examen. Årets idrottsmanager: Erkki Alaja •. Bakgrundskraft: Harri Syväsalmi •. Den lyxiga familjesviten för åtta personer är drygt 160 kvadratmeter stor, inte 1 700
Det var alltså fråga om ett ovanligt, rentav exceptionellt väderfenomen. Den dagen var regnmängderna i Ekenäs centrum ställvis ännu större, upp till 41 millimeter i timmen. Räddningsverket hade den dagen 15 skadebekämpningsuppdrag. DÅ SKADAN uppstod förekom rikliga lokala regnoch åskskurar i centrum av Ekenäs. Vill du träffa nya människor. I Meteorologiska institutets utlåtande konstateras att mängden regn per timme sannolikt har varit ovanlig, eventuellt till och med exceptionell. ARKIV/JOHAN BACKAS. Välkommen med! Agneta Markkula agneta.markkula@evl.fi/0403417757 Aurelia, Åbo svenska församling Auragatan 18 i Åbo. Valet ordnas i början av juni. Flera fastigheter fick in regnvatten i sina källare. Tekniska nämnden i Raseborg ska behandla ärendet den 16 januari. STADEN ANSÅG att Fennias beslut inte byggde på fakta. Han fick omfattande kritik för sina nazistkopplingar, då han bland annat tidigare hade talat på ett extremhögermöte i Åbo. Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra skriver i ett pressmeddelande att dagens EU lägger sig i sådant som det inte borde göra. Kom och ”prata bort” en stund, eller ge tips och idéer på vad vi kunde göra tillsammans. – Sannfinländarna har ett bra utbud av finsksinnade EU-kandidater som kan främja våra nationella intressen. POHJOLA motiverar sitt ersättningsyrkande med att staden enligt vattenlagen i egenskap av ägare och eller innehavare av avloppsnätet är skyldig att ersätta skadan oberoende av vållande, förutsatt att funktionsstörningen inte har en exceptionell yttre orsak. Kom med på våra Drop in för vuxna! Varannan onsdag med start 17.1.2024 bjuder vi på kaffe/te kl. Enligt Meteorologiska institutets utlåtande har den högsta nederbördsmängden per timme under varit 25 millimeter i den radarskärm som gäller adressen i fråga och 33 millimeter i radarskärmen alldeles intill. Pohjola anser att stadens avloppsnät inte hade lett ut regnvattnet, vilket ledde till att vattnet rann in i kundens källarutrymmen utifrån och orsakade skada. Sannfinländarnas omdiskuterade riksdagsman, Vilhelm Junnila, från Nådendal ställer upp i valet till Europaparlamentet i juni. 16.30–18.30 i Aurelias första våning. Vilhelm Junnila vill sitta i EU-parlamentet Känns det ensamt ibland. Det finns också i övrigt tecken som tyder på att parlamentet efter sommarens val kommer att förändras i en mer sund och realistisk riktning, anser hon. Bland drabbade fastighetsägare har vissa försäkringsbolag ersatt skadan, andra inte. Junnila hann vara näringsminister i några dagar i somras innan han lämnade regeringen. Frågan är om stadens avlopp inte höll måttet eller om det var så exceptionellt väder att man inte kunde förvänta sig det. ÅU » » Försäkringsbolag vill ha ersättning av staden efter att källare i Ekenäs fylldes med vatten efter störtregn sommaren 2021. Tvist om vattenskada i Raseborg efter skyfall I samband med ett skyfall den 26 juni 2021 var det flera fastigheter i bland annat villaområdena Ormnäs och Knipnäs i Ekenäs som fick in regnvatten i sina källare. ÅU NYHETER 9 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 POLITIK. Fennia är ett av de bolag som inte ersatt privata fastighetsägare i det aktuella fallet. Eftersom staden enligt Fennias uppfattning inte är skyldig att ersätta skadan täcks den inte av stadens ansvarsförsäkring. Pohjola Försäkring Ab var ett av de bolag som ersatte skadorna i en av dessa fastigheter och vill nu att staden i sin tur ersätter dem för utgifterna på drygt 18 000 euro. ENLIGT STADENS försäkringsbolag Fennias uppfattning var skadan i detta fall inte ersättningsgill, eftersom skadan hade uppkommit på så sätt att det under en längre tid hade samlats sand i regnvattenbrunnen, vilket ledde till att brunnen täpptes till. På stadens begäran gjorde Meteorologiska institutet en uppskattning av regnmängderna på den adress där skadorna uppkom. Med beaktande av lutningen på gatan i fråga har vatten strömmat längs gatan mot den skadade fastigheten från ett annat närområde, där nederbörden också var 33 millimeter. Fennia meddelade i ett nytt beslut att skadan berodde på exceptionella och oväntade väderförhållanden och att staden därför inte hade kunnat förhindra skadan genom att agera annorlunda. TVIST. På grund av att brunnen täpptes till kunde regnvattnet inte rinna ner i brunnen vilket ledde till att det i stället rann till kundens fastighet och orsakade skada. Eftersom skadan för vilken Pohjola ersätter sin kund har orsakats av oväntat och ovanligt kraftigt regn, det vill säga av en sådan exceptionell yttre orsak som eliminerar ersättningsansvaret som nämns i vattenlagen, anser staden sig inte vara ersättningsansvarig för skadan. På grundval av den kompletterande informationen bad staden Fennia att rätta sitt beslut. Stadens dagvattenbrunnar var tungt belastade i Ekenäs i juni 2021. Bland Sannfinländarnas övriga nyutnämnda kandidater till Europaparlamentet finns Mauri Peltokangas från Karleby, Teija Makkonen från Helsingfors, Lauri Laitinen från Villmanstrand samt Nanna Väätäinen från Kuopio. Staden skaffade ytterligare information bland annat om regnmängderna under de dagar då skadan uppkom
Staten kan ändå göra som den vill och köra över de andra, även om de skulle vara samstämmiga. Snipp, snapp, snut, var det så här sagan om entimmeståget tog slut. Vad framtiden för med sig vet vi lika lite om nu som tidigare generationer gjort i betydelsefulla brytningstider, vare sig vi pratar om 1917–18, 1941, 1948 eller 1991. KANSKE DEN NYA finansieringsoch ägarmodellen är en win–winsituation för alla. Nu får vi se hurudana uttryck vår medverkan i “de stora grabbarnas gäng” kommer att ta sig här hos oss. Presidentvalets resultat i USA kan ha större betydelse för Finland än vårt eget val. Man kan bli mörkrädd för mindre. Fyra miljarder euro är väldigt mycket pengar för något som kritikerna redan länge har sagt aldrig kommer att handla om bara en timme, utan snarare en och en halv timme, mellan Åbo och Helsingfors. HISTORIENS VINDAR kan svänga snabbt. Ukraina. Vi grep tag i det bräckliga halmstrået. Då har Åbo inget annat val än att ta sitt förnuft till fånga, oberoende av hur mycket stadens egen statsminister har drivit på entimmeståget. Åbo har helt enkelt inte råd med Västbanan, om inte staten betalar en större andel. Man kan bli mörkrädd för mindre. Hur månne året kommer att beskrivas i framtida finländska historieböcker. NU HAR VISSERLIGEN något beslut om att den här snabba tågförbindelsen ska byggas eller icke inte fattats. NU GÖR STATEN EN snygg manöver, för att ha ryggen fri och glorian rak. Det var kanske inte bara ryssarna som, för att citera vår president, tog av sig masken och visade sitt rätta ansikte. TRE ÅR senare var katastrofen ett faktum. Där står staten för 70 procent, medan kommunerna bara behöver dela på 30 procent av ansvaret (se sidan 5 i dagens ÅU). Ibland har valen visat sig bli de rätta, ibland går det riktigt fel. Vårt nya halmstå, presidentstyrets USA som på sistone gjort begreppet demokrati till närmast en parodi, ter sig för många som en koloss på lerfötter. Någon egentlig diskussion förs inte. Risken för urspårning växer NU tar städer och kommuner strid med staten om det som tidigare hette Entimmeståget, men som nu har fått ett alldeles nytt namn i Västbanan. Vi spelade med säkrare kort 1941 när vi gick med i Nazitysklands anfall på Sovjet. I samma veva fattade nämligen samma utskott beslut om hur ansvaret ska fördelas mellan stat och kommuner när det gäller banprojektet till Helsingfors-Vanda flygplats. Sture Lindholm Lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium, författare och forskare Jag gjorde under julhelgen ”misstaget” att läsa Paasikivis dagböcker från 1940-talet på nytt. Och det vill staten uppenbarligen inte göra. Då undertecknades den formella pakten med Nazityskland först tre år senare, när det redan var uppenbart hur kriget skulle sluta. Finlands chans att överleva som en självständig stat var om ryssarna kunde lita på oss, att inget hot mot dem kom från finländskt område. Det stärker givetvis vår säkerhet, med ett oberäkneligt Ryssland som granne. Den allra största vinnaren är naturligtvis skattebetalarna som slipper betala, oberoende av om projektet kallas Entimmeståget eller Västbanan. Det höll ända till 2023. Åbo stadsstyrelse föreslås till och med sätta en deadline för hela snabbtågsprojektet. Åbos egen Petteri Orpo har lagt ner mycket prestige på att den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors ska bli av. De mest vidsynta, eller skrupelfria, som Urho Kekkonen gjorde i tid en helomvändning. Men om också projektets stora pådrivare Åbo med sina 13,25 procent börjar hojta att man inte har råd att gå med på de villkor som staten nu har ritat upp, så kan man undra vad det blir kvar av alltihop. Finland hade satsat på fel häst. JAG GJORDE under julhelgen ”misstaget” att läsa Paasikivis dagböcker från 1940-talet på nytt. Staten sätter kommunerna i en omöjlig ekonomisk sits och alla kan dra sig ur utan att någon förlorar ansiktet. Men Ryssland förblir vår granne. NU PROTESTERAR KOMMUN efter kommun mot denna fördelning som de anser vara djupt orättvis. Så tänkte också de flesta sommaren 1941 när de tyska soldaterna steg i land i Finland. Staten behåller majoriteten med sina 51 procent. MEN HAR vi i Finland till fullo insett vad vi gett oss in i. Tyskarna ville göra slut på kommunismen – och var i behov av livsrum i bl.a. Då ville tyskarna ha revansch från förödmjukelsen 1918. Därmed kan de dra sig ur projektet, trots all prestige som åtminstone Åbo har lagt ner i det hittills. Vi drar en kollektiv suck av lättnad över vårt nya DCA-avtal som ger USA rätt till militärbaser i Finland. Statsminister Petteri Orpo kan bara beklaga att inte kommunerna bär sin del av bördan av ett sådant betydelsefullt samhällsutvecklingsprojekt, och därmed rädda sitt ansikte, om och när entimmeståget läggs ned. Tre månader senare tvingades vi med vapenmakt driva bort “våra vänner” genom Lappland. ÅU LEDARE LÖRDAG 13 JANUARI 2024 10 13.1.2024 KOLUMNEN GNURF Historiens vindar kan svänga snabbt Häromveckan var det aktuellt att göra ett bokslut över 2023. Det passade oss bra, vi såg dessutom chansen att ta tillbaka det vi berövats i vinterkriget. NU GÖR STATEN, det vill säga Petteri Orpos regering, så att det ser ut som om det är kommunerna som tar livet av entimmeståget. Åbo stad och de andra kommunerna kan bara beklaga att de måste ta sitt ansvar för den egna ekonomin. Likheterna med ryssarna efter 1991 är slående idag. På måndag väntas Åbo sälla sig till kören som skriker ”Oskäligt!”. Till exempel Lojo har en andel på 4,84 procent i Västbanans bolag. Det betyder att de andra delägarna, det vill säga kommunerna kan skrika sig hesa i protest. Det är skäl att hålla i minnet om och när vi tar oss brösttoner igen. Rysslands aggression mot Ukraina fick Finland att glömma de historiska lärdomarna från Paasikivis tid. Att Finland sommaren 1918 band landets öde till Tyskland, bara en månad innan kejsardömets kollaps och Tysklands kapitulation i världskriget, har bortförklarats som ovana att sköta utrikespolitik. Sovjet, eller ryssarna, visade sig starkare än vad våra krigsoptimister räknat med. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi. Efter 105 år av försök att vara en militärt alliansfri stat tog Finland steget in i ett fullvärdigt medlemskap i världens för tillfället starkaste militärallians. Detsamma gjorde nog också många andra, som de finländare som sponsorerade raketer med hälsningar till ryssarna från farfar på Karelska näset. Som president Tarja Halonen konstaterade nyligen: den bästa klokheten om Ryssland är efterklokheten. Alla mer eller mindre välvilliga ambitioner att skapa fredliga och “normala” förhållanden med Ryssland gick i stöpet, likt försöken att gå vidare i Europa efter första världskriget. När alla redan hade fokus på julfirandet fattade nämligen regeringens finanspolitiska ministerutskott beslutet om ansvarsfördelningen i projektbolaget: 51 procent för staten och 49 procent för kommunerna. Trafikledsverket har redan tidigare sagt att snabbtågsprojektet kommer att gå på förlust om det blir av. Finländarnas självkänsla har ju i andra sammanhang inte visat sig vara den bästa. Om en linje visar sig felaktig har man redan bytt linje, och då till den rätta. Om vi satsat på rätt häst återstår att se. I stället för att det blir regeringen som måste fälla det ekonomiska miljardprojektet Västbanan skjuter man över ansvaret på kommunerna. Men då gällde det Finlands existens. Samma stad har haft entimmeståget som sitt viktigaste projekt inför regeringsförhandlingarna. Snipp, snapp, snut, var det så här sagan om entimmeståget tog slut. Har entimmeståget, det vill säga Västbanan, inte blivit verklighet senast år 2040 så ska kommunerna kräva att få tillbaka det som de har satsat i projektet av staten. DET ÄR INTRESSANT att Åbo stad nu ställer sig upp och ilsket stampar med foten. Det passar Orpos regering mer än väl att skylla på kommunerna, eftersom det har varit Samlingspartiets huvudsakliga mål i Egentliga Finland att förverkliga Entimmeståget. Genom att öka kommunernas finansieringsandelar, i en situation där de fortfarande försöker hämta sig efter den ekonomiska chock som vårdreformen förde med sig, gör regeringen deras situation mer eller mindre omöjlig. VÄSTBANANS NYA ägaroch finansieringsmodell är ett smart drag av regeringen. Lojos stadsdirektör Pekka Puistosalo har redan sagt (HS 9.1) att den nya finansieringsmodellen är katastrofal, ur kommunalekonomisk synvinkel. NU SKRIKER HANS egen hemstad att den inte har råd att bära ett så här stort ekonomiskt ansvar för projektet. Staden har gjort en budget med underskott för i år, trots sparåtgärder värda fyrtio miljoner euro. Staten kan med andra ord rycka sorgset på axlarna och bara djupt beklaga att det inte blir något entimmeståg, eftersom kommunerna inte förstår sitt eget bästa och därför inte betalar vad de borde. I vårt nationella krisläge 1944 lanserade den nye statsministern, senare president, Paasikivi sin tes om att ryssarna bara hade säkerhetspolitiskt intresse av Finland. HELSINGIN SANOMATS Saska Saarikoski skrev häromveckan träffande att det i Finland bara finns en utrikespolitisk riktig väg att gå, och det är den rådande. Vad som än händer
Stiftelsen kommer att uttolka och bära sitt majoritetsägaransvar med en entydigt vilja att stöda ÅU. Den bro, som spänner över generationer, från tsarvälde och Storfurstendöme till självständig republik, som överlevt både kalla och heta krig, sett fyrtiotvå USA-presidenter komma och gå – liksom Åbo brand, som ÅU under sitt fjärde år i något skede rapporterade om till skärrade stadsbor. Men säg det såhär då: varför skulle en vaken kunskapsbank nöja sig med att se, men inte röra. Så hade utrikesredaktören i september kanske tagit in nekrologen över Frankrikes kung Ludvig XVIII. Som pådrivare, kommentator och förmedlare av nyheter om Åboland har ÅU varit en starkt sammanahållningsskapande faktor. VI TALAR om tidningen som 1884 berättar om stadens kamp mot råttor. Livet. Här framkastades första gången tanken på återupprättandet av Åbo akademi. Detta blott för att nämna några.” BLOTT NÅGRA, inte helt oviktiga frågor för landsändans, landets utveckling. NU VÄNDER vi blad. I ett nummer att Nattens Dagblad, en välkänd valborgspublikation i Karleby, fanns en annons: ”Gamlakarleby manskör söker två kassörer – en ny och den förra”. Ja, Napoleon hade för övrigt dött bara två och ett halvt år innan det första numret av ÅU utkom. Den ägarpolitik Stiftelsen för Åbo Akademi företräder utgår från exakt detta. Detta för att anlägga ett tidsperpektiv. Vi kunna dock påminna om några. Om vi vill, alltså. I digitala tidningsarkiv hittar vi gårdagarnas blad, dessa virtuella fiskpapper som varken doftar, gulnar eller prasslar. Vår värld har aldrig varit så stor men samtidigt så liten. Och då handlar det alltså om drömjobbet där gränslös respekt hör till de (tills vidare) skattefria naturaförmånerna. Tala om historiens vingslag. Där, exakt där, kommer lokaltidningen in i bilden. Att veta – och förstå. Livet var lokalt redan då. Med den precisionspassningen till den kommande rekryteringsprocessen vill jag tacka tidningens personal, önska ÅU:s följande chefredakör, den i ordningen sextonde namngivna, alla bläddrande och klickande läsare och festpubliken här i Finlands äldsta teaterhus en fortsatt spännande resa mot ÅU:s 300-årsjubileum. MED ETT ljudlöst klick erbjuder webbtidningens arkivfunktion alternativ till saxens och papprets långvariga symbios. Signalordet är nu ”digital” – också för oss i syntax error-generationen. JAG ÄR övertygad om att Åboland som vi känner det idag inte vore Åboland om inte ÅU funnits. I våra lokala liv. I vår digitala värld har vi av utveckligen möjliggjord lättja kunnat göra oss av med vanan att för hand klippa ut artiklar i papperstidningen vi tänkt spara för eventuella senare behov. I maj 1824 hade man kultursidan rapporterat att Beethovens 9:e och sista symfoni uruppförts i Wien. Båtplatsen, förbindelsebåten. Det handlar om att trygga ÅU:s finansiella situation i symbiotisk kombination med tuff kostnadsdiciplin i tidningens drift och redaktionella arbete. Att veta – och förstå. Att ge ut en liten lokaltidning på ett litet språk på papper fem dagar i veckan, distribuera bladet i stad och i skärgård och samtidigt försöka vara relevant och konkurrenskraftig på webben, det platsar inte på Forbes Magazines lista över världens smartaste affärsidéer. Ett annat svar har med just litenheten, alltså storleken att skaffa. DÄR, EXAKT där, kommer lokaltidningen in i bilden. Stefan Wallin Styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, som är ÅU:s huvudägare Oförändrat, ja, tvärtom möjligen förstärkt, är också vårt behov av att veta hur all förändring påverkas oss, vår trygghet, våra sammanhang, vår framtid. Rutinerna, hemmet, skolan, dagis, hälsocentralen, äldreboendet, gymmet, arbis, föreningslokalen, kören. Vi vet också att de digitala läsvanorna tar över allt mer och att det leder till förändringar i mediahus som sysslar med printjournalistik, inte minst på grund av oproportionellt höga kostnader för distributionen. ÅU 11 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 Mot nya äventyr på det lokala livets ändlösa resa Om det klassiska knepet att påvisa vakenhet och belästhet varit att inleda med ett Chuchillcitat så skall jag följa den nya tidens trend. I något skede – eftersom redaktionen och tryckeriet på Domkyrkoskvären brann upp. Nu, som inledning på jubileumsåret, söker ÅU ny chefredaktör – de förra har vi nog koll på. Här ha våra viktiga hamnoch trafikfrågor för första gången bragts till diskussion. I MÅNGENS öra klingar kanske ordet ”agendajournalistik” som att kommentatorn själv blir aktören. Dit är det bara drygt 99 år. SAMTIDIGT HAR dessa enorma nyhetskaskader och de stora välmående plattformarnas kamp om själar och klickningar inte ändrat eller ens försökt ändra på en fundamental sak: människans vardag är fortfarande här och nu. ALLT DET här och mycket annat hände för mycket länge sedan, under 1824, då Åboborna börjat köpa sina ÅU-lösnummer i boklådan, en liten träbod mitt på stadens på den tiden enda bro, Pennibron, som inte längre finns. Att berätta. Den väcktes nog på annat håll, möjligen i någon annan tidning. NYHETSFÖRMEDLINGEN BLIR allt viktigare i en verklighet där nyheterna ökar. Samtidigt, i detta gigantiska nyhetsflöde, har ansvaret kanske aldrig varit så stort på dem som silar och sållar, skiljer väsentligt från mindre väsentligt, tillämpar källkritik, agerar portvakter för fake news, publicerar eller inte publicerar. Plikten här är både ett mål och ett medel, för att inte säga självändamål. Om nyhetströskeln sett ut som idag hade ÅU i februari det året kunnat berätta att Peru fått en diktator vid namn Simon Bolivar. Men tiden har icke medgett detta. Vi ser konsolidering och koncentration av ägarskap på mediafältet, en trend som säkert fortsätter, gränslös. Scoutkåren. Där är också svaret på varför en liten avis på svenska fortfarande utkommer 2024, tvåhundra år efter att boklådans luckor slogs upp på en träbro mitt i Aura å. Digitalt tillgänglig är också årgång 1824 av Åbo Underrättelser, landets äldsta alltjämt utkommande dagstidning. Som tur finns ÅU, men gällande villkoren för dess existens är det hederligt att kalla en spade för en spade. Oförändrat, ja, tvärtom möjligen förstärkt, är också vårt behov av att veta hur all förändring påverkas oss, vår trygghet, våra sammanhang, vår framtid. Jag bevisar här ”alltid” med att citera ledaren i ÅU:s 100-årsnummer den 3 januari 1924: ”Det skulle verkligen vara av intresse att visa, hur många för vår stad betydelsefulla initiativ Abo Underrättelser tagit, antingen rent spontant eller på uppmaning av intresserade. I början blandades spridda reflexioner inspirerade av Stora Världen med notiser om hur ett arvsskifte utfallit, borgensförbindelse aktiverats eller att ungkarlsrum uthyres på Slottsgatan. Här väcktes förslaget om ett stadsbibliotek för orten. Samma tidning där president Mauno Koivisto 1984 berättar om sin kamp mot en annan gnagarart, lämmeljournalisterna, lämlarna, sopulit, som blev en legend. Detta i Bo Stenströms intervju i 160-årsjubileumsnumret av ÅU. Och hade inte ÅU funnits borde man ha skapat ÅU. MEN LIKA förtrollande som historien är som ymnighetshorn för nostalgiskt himlande med ögonen är den förpliktigande för framtiden. Vi vet ju skillnaden mellan Gud och en chefredaktör. ÅU ÅRGÅNG 1824 utkom femton år efter att Finlands och Sveriges skiljsmässa utropats i Fredrikshamn. Det betyder att vi idag står inför de yttersta av frågor: hur skall vi se till att landets äldsta utkommande röst hörs även framöver. Den framtid vi vet så lite om förutom att vi förhopningsvis kommer att tillbringa en del tid i den. Det är en identitetsfråga. Servera surbröd också då folk hellre vill ha maräng, som Torbjörn Kevin illuststrerade för i Yle på 200-årsdagen den 3 januari. » » Det här festtalet höll Stefan Wallin, styrelseordförande för ÅU:s huvudägare, Stiftelsen för Åbo Akademi, på Åbo Underrättelsers 200-årsfest i Åbo den 6 januari.. Ju mera vi vet om varandra, från Hitis till Hyppeis, desto bättre förstår vi varandras behov, utmaningar och lösningar, i bästa fall gemensamma sådana. Men ändå i något skede, eftersom en sann nyhetsnäsa inte låter sig stockas av lite sot. Den digitala tryckpressen vilar aldrig. VI HAR också besvarat den. Varför skulle den som bantar inte få diskutera lunchsedlar. Alltså journalisterna, journalistiken, det fria ordet, de som paketerar för oss, på vårt mandat. Med Joseph Pulizers ord, jo, han med priset: En tidning, som är trogen sina syften, bryr sig inte enbart om hur saker är – utan hur de borde vara. DÅ ÅU:S ledarskribent i 100-årsnumret 1924 förkunnade att ÅU ”inte kan sky några kostnader” då man ”välunderrättat, snabbt, överskådligt uppställt, intresserar för de aktuella frågorna och förfäktar en möjligast korrekt, sann fosterländsk uppfattning utan att den svenska befolkningens och det borgerliga samhällets intressen lämnas därhän” så var mediafältet och kostnadsutvecklingen lite annorlunda än idag. Det betyder skyldighet att rapportera, men också att med gott självförtroende vara en pådrivare av samhällsutvecklingen. En tidning är precis lika liten eller stor som den själv gör sig till. I detta blad framkastades först tanken på en järnväg till Åbo. Låta bli att peka på verktygsbacken. Aldrig har vi vetat så mycket om så mycket – och detta så snabbt eftersom vi gör det i realtid. Som vi märker fanns frågan om torgparkeringen inte på listan. Men bron ÅU finns kvar. I våra lokala liv. Den trenden uppfyller ett syfte ifall den samtidigt innebär att lokala röster inte tystnar. Också i Stiftelsen för Åbo Akademi, som står för över 80 procent av ägandet och enligt sin syftesparagraf har ett ansvar för att stödja och främja finlandsvenskt kulturarbete, har vi ställt oss exakt den frågan. Att finnas till för att kunna berätta. Gud tror inte att han är chefredaktör. Där, på Nationalbibliotekets webbsidor, finns den som en tidsmaskin, vars varvtal känns nästan overkliga, hur äkta de än är. ÅU HAR alltid varit en del av samhällsutvecklingen, också då det handlat om att sticka ut näsan först
Varför ska det vara så svårt att få tid till en läkare. Det saknas inte komiska och burleska inslag samt detaljerade miljöskildringar och samtidskritik. Svenskarna har haft en stark benägenhet att utnyttja denna underlägsenhet. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Sverige har haft ett stort försprång genom att industrialiseringen vidtog i ett mycket tidigare skede än i Finland. Utges i Sverige i samarbete med Appell Förlag •. Då fick man höra att det var Sovjet som styrde oss. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Nu byggs ett tredje Iconfartyg på Åbovarvet BYGGSTART. Olof Öström Tavastehus-Brändö Natomedlemskapet bör innebära större möjligheter att klara vår utsatta position. 218 s., inbunden •. NOVELLERNA uppges skildra ”mörka familjehemligheter, förväxlingar och spökerier, men också glada picknickar med punschdränkta studenter och hisnande färder där resenärerna jagas av vargar”. ”Noveller i urval” av Zacharias Topelius •. I bokens inledning berättar litteraturvetaren Yvonne Leffler om ett ovanligt mångsidigt författarskap, heter det i ett pressmeddelande. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Visst, det klagas på personalbrist, men med en sådan produktivitetsminskning krävs det mer än dubbelt så många läkare och sjukskötare. En utjämning mellan länderna har skett även om Finland för närvarande befinner sig i en nedgång därför att man inte anpassat sin ekonomi till resurserna. I går startade produktionen av det tredje fartyget i Iconklassen på Meyers varv i Åbo. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Ekonomi förändrar människornas värderingar och beteende. Vår president Sauli Niinistö kan ta åt sig en del av äran för att svenskarna uppfattar Finland positivare. – Med Icon III befäster vi ytterligare vår position som en av världens progressivaste fartygsbyggare. Det är faktum som inte kan förnekas. Varför denna produktivitetsminskning. Är man osäker på ett språk så vet vi hur svårt det är att hävda sig socialt. Under det kalla krigets dagar påverkade Sovjetunionen Finlands utrikesoch inrikespolitik. Bygget ska vara klart 2026. Rätt vård i rätt tid är den bästa förebyggande vården. Vård och omsorg är en offentlig servicebranch! Den bör organiseras och ordnas utgående från behovet av service, behovet av vård och omsorg. De har kunnat se honom i teve agera för Natomedlemskap. Det var ganska långt outbildad sådan. Tror inte heller att läkare eller sjukskötare skulle göra sitt jobb sämre eller långsammare än för 20 år sedan. Bokens urval bygger på delutgåvan Noveller och kortprosa (2020, utg. Sedan kom kriget som ganska många numera betraktar som passerat – så inte jag, som anser att påverkan ännu gör sig påmind, strukturellt. Jag tror att de ekonomiska aspekterna tidigare haft avgörande betydelse. Natomedlemskapet bör innebära större möjligheter att klara vår utsatta position. Novellerna ger prov på 1800-talets populära underhållningslitteratur, konstaterar Svenska litteratursällskapet i Finland. Sveriges ambassadör Nicola Clase i Finland instämmer. Finland och Sverige har kommit närmare varandra. Vi måste försöka glömma det nu när situationen har förändrats. MEYER TURKU. Eftersom jag under viss tid vistades i södra Sverige så har jag personligen erfarenhet. Bättre utbildning, bättre utrustning, bättre medicinering och bättre IT-stöd. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Vi seniorer, som hör till målgruppen, vill att vården organiseras så att det blir lätt att få kontakt med och tillgång till den. – Kul att få bjuda på en Topelius som varken är sagofarbror eller historieprofessor! I de här novellerna är han ute efter att underhålla och väcka känslor, med full koll på sin samtid. Anna Movall & Jörgen Scholz •. Och det här greppet funkar förvånansvärt bra än i dag. Svenska seniorer i Åboland Kjell Wennström Ordförande Om vården måste spara kan primärvården inte vara den man börjar med. Eftersom jag är hemmahörande i den östra åländska skärgården kom jag ofta i kontakt med emigranter därifrån och ibland också med dem som hade utgått från fasta Åland eller från den åboländska sidan. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Språket har haft en betydelse genom att många finländare av de emigrerade hade svag utbildning och därmed inte kunde språk. VÅRDEN. Normalt verkar vården löpa och fungera när man väl är inne i rullorna. – Det har skett en enorm omsvängning, säger Finlands ambassadör i Sverige, Maimo Henriksson i en intervju nyligen i HBL. Enligt en studie som baserar sig på offentliga källor konstaterar Kauppalehti att läkarna vid vårdcentralerna år 2000 tog emot i snitt 14,4 patientbesök under en arbetsdag. – Zacharias Topelius noveller – kryddade med humor och romantik, spänning och äventyr, skräck och skenbart övernaturliga fenomen – publicerades i tiderna som följetonger i Helsingfors Tidningar och Åbo Underrättelser. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Som det nu alltid är också nuförtiden uppstår det en spänning på arbetsplatserna per automatik. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. På plats vid den högtidliga ceremonin på varvet var representanter för rederiet Royal Caribbean, som beställt fartyget, samt personer från Meyer Turkus ledning. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Omslag: Kristin Lidström •. Om vården måste spara kan primärvården inte vara den man börjar med. Svenskarna hade självfallet en högre position, finländarna kände sig underlägsna vilket ledde till ett komplex som har varit mycket svårt att avlägsna. Svårt att få kontakt med vården och svårt att få tid till vård. Svensk industri behövde arbetskraft som det fanns en hel del av i Finland. (Fr.v.) Henrik Mantere, chef för Meyervarvets skrovproduktion, Sebastian Brunila, projektchef vid Royal Caribbean och Sami Kouvonen, projektchef vid Meyer. Finland och Sverige närmar sig varandra GRANNLAND. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Kan det vara något fel på systemet, något fel i hur vården och omsorgen organiseras. Det ska också medges att en del inte var särskilt motiverade. Anna Movall & Jörgen Scholz) som ingår i Zacharias Topelius Skrifter. Förvisso förekommer det också problem inom vårdapparaten såsom nu under juloch nyårshelgen när patienter som inte kunde flyttas vidare till en vårdavdelning stockade till jouren. » » En del av dem gick i tiderna som följetonger i ÅU. Men gör det på ett civiliserat sätt. Emigranterna hade självfallet lyssnat på den svenska opinionen. Samtidigt kan vi läsa otaliga artiklar om hur hälsovården utvecklas med stormsteg. Med det traditionella första byggnadsmomentet, steel cutting (stålskärning), inleddes ett tvåårigt arbete med byggande och utrustande. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Topelius vet precis hur man komponerar en bra berättelse, men han lägger också in en helt egen twist som läsaren inte kan förutse, säger bokens utgivare Anna Movall och Jörgen Scholz. År 2021 var antalet 5,4 besök, det vill säga en minskning med över 60 procent. ÅU DEBATT & NYHETER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 12 TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Utg. När man väl kommer till en läkare så verkar det löpa rätt bra. Det är ungefär det samma som hemsjukvården klarar idag, 4–6 patienter per arbetspass. I projektet deltar tusentals personer från olika branscher. Det pågick tills kommunistväldet föll ihop. Medierna är också bra på att exponera och uppförstora. Fartyget, vars namn inte ännu har avslöjats, kommer utgöra en viktig del i Royal Caribbeans flotta. ÅBO. Meyer Turkus och Royal Caribbean Groups långsiktiga målsättningar konkretiseras och vi sätter nya standarder i sjöfartsindustrins gröna omställning, säger Meyer Turkus vd Tim Meyer i ett pressmeddelande. Ny bok med Topelius noveller Den nya boken ”Noveller i urval” presenterar elva korta berättelser av Zacharias Topelius
Karin och Kaj har också fem barnbarn. – Ja, jag var ju med om allt möjligt och tyckte det var roligt och Karin var hemma och skötte barnen. JONAS EDSVIK/NYA ÅLAND. Den 24 januari fyller han 80 år och relationen till det andliga och musiken har format honom till den han är i dag. Nu hoppar han in på olika ställen och hjälper till när det behövs. Hans relation till musiken tog sin början på riktigt i sjuårsåldern, i samband med skolstarten. Carin Karlsson Nya Åland nyheter@aumedia.fi » » Ålänningarna känner honom bäst som kantor. VAD HAR du för planer för framtiden. I FÖRÄLDRAHEMMET fanns inga instrument, men hans moster Edith hade ett orgelharmonium som KajGustav fick låna. Sedan satte jag mig i salen och spelade utan att egentligen kunna, men jag hittade på. Då gjorde det ont i hjärtat. Då kanske musiken kan tala på ett annat sätt. På den tiden var Stefan Snellman kyrkoherde i stan och han övertygade Kaj-Gustav, som stod i valet och kvalet mellan att satsa på att livnära sig som musiker eller göra något annat, att bli kantor i Mariehamn. Han säger också stolt att han nog haft alla Mariehamnsungar på ”Klapp och klang”. Men hon hade en kärlek och vänskap till oss barn som var så oerhört stark. KAJ-GUSTAV NÄMNER körerna han har lett, Sångfesten 1996 och framförandet av vännen Jack Mattssons åländska ”Requiem” i Reykjavik som exempel. Helena arbetar som lärare och Micke är föreståndare är Lemböte lägergård. 1969 gifte han sig med Karin, som är utbildad sjukhuspräst, och de bosatte sig på Brändö där Kaj-Gustav arbetade som kantor till 1973 då den unga familjen flyttade till Mariehamn. – Han klättrade på väggarna, säger Karin Sandholm. – Jag har inga speciella planer. – Jag tycker om att laga gammaldags mat, som till exempel potatisgröt. Under konvalescensen utvecklade Kaj-Gustav Sandholm ett nytt intresse, nämligen matlagning. – Min moster bodde på vägen till skolan och när jag kom från skolan gick jag in till moster Edith och då fick jag mjölk och bulle. ANNARS VAR det mest musik som gällde för Kaj-Gustav och redan som liten pojke bildades starka band både till den och till det andliga. Det är vissa som frågar ”vad har du för storverk på gång nu då”, men jag har inget stort i tankarna. Det var en sak vi åt mycket hemma när jag var barn och det var jättegott, speciellt om man stekte den. Det är inte så stor skillnad mot tidigare. SNART JUBILERAR HAN. – Ja, det kan vara så. – Det känns inget speciellt. Den första melodin som jag kommer ihåg att jag lärde mig var ”Ett litet barn jag är”. KAJ-GUSTAV FLYTTADE till Kumlinge och Åland 1962 för att arbeta som kantor och avlade kantor-organistexamen vid Sibelius-Akademin fem år senare. Kaj-Gustav Sandholm är ett välkänt ansikte i Mariehamn som kantor och musikledare. MEN ATT arbeta med sitt största intresse har också inneburit en del tid borta från familjen, särskilt i början. Denna Laura var låghalt och hade puckelrygg, hon var inte som andra. ÅR 2004 tvingades Kaj-Gustav undergå en bypassoperation och sätta in en ny hjärtklaff. Han växte upp med sina föräldrar och en tolv år äldre syster, som blev som en extra mamma för honom, och många släktingar bodde nära familjen. – Det är det fantastiska med mitt yrke, att den musik jag har gjort kanske har betytt mycket för en del, och kanske till och med varit en andlig upplevelse eller något som just då har behövts för att man har varit i en sådan situation att ord kanske inte är det som man vill höra. Jag är så tacksam över att jag har fått göra allt som jag har gjort, och jag hjälper till så länge jag orkar för jag tycker att jag mår bra av det. Att den blir läkande. – Du måste berätta vad Micke sa en gång, flikar frun Karin Sandholm in. – Jag var ju alltid borta på kvällarna. – Jag skulle kanske inte kalla det att vara stolt, utan snarare att jag är glad över att få ha varit med om vissa saker för jag har alltid varit beroende av att ha andra med mig. Men snart 80-åriga Kaj-Gustav Sandholm från Karis har många fler tangenter på sitt klaver. Och så ska det vara mycket smör på! HAN GICK i pension i samband med operationen, men har sedan börjat jobba igen och firade 60 år som kantor för två år sedan. Vår son Micke, han är född 1973 och var en månad gammal när vi flyttade till Mariehamn, undrade när han var runt tre eller fyra år när jag var ledig en kväll ”varför är pappa hemma?”. Det finns många tillfällen med starka upplevelser. Alla älskade henne. BARNEN MICKE och Helena har på sätt och vis gått i sina föräldrars fotspår, men inte riktigt. ÅU ÅLAND & KARIS KULTUR 13 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 Reservdelar till hjärtat gav Kaj-Gustav ny kraft Kaj-Gustav Sandholm föddes i Karis den 24 januari 1944 och han beskriver barndomen som en mycket lycklig sådan. ”Jag kan inte tänka mig livet utan den”, säger han om sitt förhållande till Gud. Hur känns det att fylla 80. Är det något, när du ser tillbaka på ditt liv, som du är extra stolt över. Jag känner mig inte gammal. Operationen visade sig vara en stor framgång, men rehabiliteringen tog lång tid, nästan ett år, och Kaj-Gustav, som är van vid att ha många järn i elden, blev rastlös. Jag kommer inte ihåg ett enda ord som hon har sagt, men hennes väsen var sådant att min tro växte, säger Kaj-Gustav. – Jag blev haffad till söndagsskolan när jag var fyra år och hade en söndagsskollärarinna som hette tant Laura Heinonen. – När jag var tillräckligt stor kunde jag cykla till mina mostrar och morbröder när som helst och bli där över natten om jag ville
De är rätt utrustade med isdubbar, byteskläder och livlinor. TROTS DET relativt goda isläget har det redan hänt olyckor. Lindström skulle inte heller köra med en elbil. Det är inte så ofta det händer, men det är så det ska vara då det är vinter. Helst ska man inte åka ut ens då, säger sjöbevakningsmästare, Robin Lindström, vaktofficer på Susiluoto sjöbevakningsstation. Däremot finns det en grupp människor som inte alltid har tillräckligt med isvana för att kunna röra sig säkert på ett fruset hav, säger Lindström. – Det här bara mina spekulationer, men man vet inte vad som händer om batteriet kortsluter sig och bilen blir strömförande då den hamnar i vattnet. – Det åker alltid ut en helikopter, en ambulans, och en brandbil med räddningsutrustning och ytbärgare. – Om kylan håller i sig kan vi nog få is ända ut till Utö i år. Därför är det bra att ha en fönsterhammare med sig. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 13 JANUARI 2024 14 Menföre och förrädiska isar i skärgården Den kalla vintern har satt fart på isbildningen i skärgården. Det är också bra att utrusta sig med spade och kedjor om man fastnar. Skridskoåkarna har i allmänhet god kännedom om isläget och vet hur isarna beter sig. – Under pandemin blev det vanSJÖBEVAKARE. Förra veckan var det lock på fjärdarna runt Aspö och Nötö, nu är det is endast runt holmarna. – Helst ska man köra med öppna fönster, har man en bil med centrallås kan dörrar och fönster låsa sig och man kommer inte ut. Hastigheten är avgörande och man ska inte köra fortare än 40 kiEn räddningsdräkt är absolut värd pengarna, utan den är det bäst att hålla sig på land. Beroende på förhållandena rycker sjöbevakningen ut antingen med svävare, snöskoter eller med bil till närmaste strand därifrån vi kan springa ut på isen. – Under veckoslutet blev det varmare och den nordvästliga vinden gjorde så att isen drev utåt. lometer i timmen. Det samma gäller för pimpelfiskarna. Tjockleken varierar från några centimeter till 15 centimeter. Robin Lindström är sjöbevakningsmästare och vaktofficer på Susiluoto sjöbevakningsstation.. – Hela rutten är istäckt och folk har kört med snöskoter och fyrhjuling från Biskopsö till Dalsbruk. De två personerna i bilen hade lyckats ta sig ut ur bilen innan den sjönk, promenerat i land och beställt en taxi. Havsisarna brukar växa som mest i januari och februari och vara som tjockast i mars. DET ÄR sällan det blir bil-isar i Skärgårdshavet och man ska hålla sig på land så länge det inte finns markerade isvägar. Den mest dramatiska var i söndags då en bil körde genom isen i Rimito skärgård. I Kimitoöns inre skärgård har isarna vuxit till sig ordentligt, säger Niklas Löfberg som kör skolskjutsar med svävare från Dalsbruk till Vänoxa och Biskopsö. LÅNGFÄRDSSKRINNARE och fiskare är de första som brukar ge sig ut på isarna. När larmet går är det fullt pådrag säger Lindström. En räddningsdräkt är en billig livsförsäkring om man går igenom isen. MEN LÄGET ändrar snabbt säger Kenneth Jansson på Nagu Berghamn. Stora delar av Skärgårdshavet är täckt av is och enligt Meteorologiska institutets iskarta går iskanten ungefär söder om Lohm i Korpo, i norr vid Enskärs fyr och i väst vid de åländska skärgårdskommunerna Brändö och Kumlinge. I PLURRET. En grupp långfärdsskrinnare följde bilspår som slutade i en vak. Men det finns sprickor och råkar lite här och där och man ska inte ge sig ut på isen om man inte känner till området. DET VANLIGASTE uppdraget för sjöbevakarna är ändå att rädda människor som gått genom isen. Nu har vi ett ordentligt menföre, men man vet inte hur det blir framledes. MEN I FALL isen blir tillräckligt tjock och det plogas upp isvägar, är det några saker man bör tänka på, säger Lindström. Eftersom de rör sig i grupp är det sällsynt att sjöbevakningen behöver åka och rädda någon som har plurrat. DET ÄR LÅNGT kvar av vinter och mycket hinner ännu hända, säger också lotskutterföraren Tore Johansson på Aspö. Robin Lindström, vaktofficer, Susiluoto sjöbevakningsstation » » Sjöbevakare tipsar hur man ska agera om man plurrar
Sparka med fötterna och satsa allt på det första försöket, det kan vara ditt sista. . •. Isen har lagt sig över stora delar av havet. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 Menföre och förrädiska isar i skärgården Utrustning för den som går på isen •. Ta med en käpp eller stav för att kontrollera isens bärighet. Den ska finnas minst 5 centimeter, men gärna 10 centimeter, kärnis för att isen ska bära en vuxen människa. Klä dig ändamålsenligt. Packa ner en extra omgång kläder i en vattentät påse i ryggsäcken. Kim Lund 040-587 3759 kim.lund@aumedia.fi < VINTERVY. . •. Häng isdubbar runt halsen eller lägg dem i bröstfickan. Lägg mobiltelefonen i en vattentät ficka eller påse. – Men egentligen är det inte så stor skillnad hur du gör, huvudsaken är du kommer upp. Använd isdubbarna och slå sönder isen med armbågarna. Om man vet hur man ska göra, ökar chanserna att överleva, säger Robin Lindström, vaktofficer på Susiluoto sjöbevakningsstation. Visselpipa kan också visa sig vara ett nyttigt redskap. Packa också ner ett rep, en kastlina eller ett starkt snöre, som du vid behov kan använda till att hjälpa andra som rör sig på isen. DEN BÄSTA livförsäkringen för den som rör sig på isen är en räddningsdräkt, en investering på cirka en tusenlapp som det är värt att satsa på säger, Lindström. MAPCREATOR/KIM LUND > I GUSTAVS. I nödsituationer rycker de ut med snöskoter, svävare eller bil.. – En räddningsdräkt är absolut värd pengarna, utan den är det bäst att hålla sig på land. En flytoverall kan invagga en i falsk säkerhet men om olyckan är framme är den inte till mycket hjälp. •. – Overallen suger i sig vatten och fördubblar din vikt. Källa: Gränsbevakningen KIM LUND Om kylan håller i sig kan vi nog få is ända ut till Utö i år. •. Utanför Susiluoto sjöbevakningsstation i Gustavs är isen mellan 5 och 15 centimeter tjock. På åu.fi finns en video på hur det går då ÅU:s reporter försöker ta sig upp ur vaken. – Vänd dig mot riktningen därifrån du kom. SKULLE DET gå så illa att isen brister gäller det att bevara lugnet och inte råka i panik. Tvärtom, säger Lindström. Om du hamnar i vattnet är det bästa alternativet en räddningsdräkt som håller dig torr och varm samt håller dig flytande. Tore Johansson, kutterförare, Aspö ligt med distansjobb och folk köpte fina fritidshus eller byggde om sina stugor till året runt-stugor. •. På Susiluoto sjöbevakningsstation jobbar nio sjöbevakare. Packa ryggsäcken så att den flyter. Isdubbarna ska vara lättillgängliga. De vill förstås gärna dit också på vintern, men saknar erfarenhet av att röra sig på isen. •. Det blir omöjligt att ta sig upp ur vaken och det tar inte många minuter innan du drabbas av hypotermi och blir handlingsförlamad
Turtschaninoff, Maria: Arvejord •. Våhlund, Elias: Handbok för superhjältar. Eva Frantz: Ungen min får du aldrig •. Cedervall, Marianne: I gryningen andas inget •. Maria Turtschaninoff: Arvejord •. Astrid Lindgren: Ronja Rövardotter •. Läckberg, Camilla: Gökungen Svenskspråkig litteratur för barn •. 16, Med i matchen •. Kjellsdotter, Nilla: I rättvisans blod •. Riley, Lucinda: De sju systrarna: Majas historia •. Del 1, Handboken •. BLAND DE MEST reserverade böckerna inom alla Blankabiblioteken i år (alltså även Kimitoön) hittas bland annat Patrik Berghälls ”Slaget om Bengskär” och presidentfrun Jenni Haukios biografi ”Sinun tähtesi täällä”. Flygare, Ingrid: Vilket gulligt föl, Pytte! •. Elias & Agnes Våhlund: Handbok för superhjältar. Rowling: Harry Potter och de vises sten •. Marvel: 5 minuters sagor •. Brinck, Camilla: En oväntad vändning •. Uppgifterna gäller från den 1 januari 2023 fram till ungefär mitten av december, förutom för biblioteken i Pargas och Kimitoön vars siffror gäller för hela året. Sten, Viveca: Botgöraren •. Frantz, Eva: Ungen min får du aldrig •. Frantz, Eva: Ungen min får du aldrig •. R. Rudberg, Denise: De första tolv •. J.K. Jansson, Anna: Tala med de döda •. Kjellsdotter, Nilla: Himmelsgården Svenskspråkig litteratur för barn •. Collins, Karin: Flickan på udden •. Kjellsdotter, Nilla: Flickan i Stenparken •. ÅU KULTUR BÖCKER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 16 Den här skönlitteraturen lånade vi flitigast i fjol Vad lånade folk för böcker på biblioteken år 2023. Kaj Korkea-aho: Röda rummet •. Widmark, Martin: Tågmysteriet •. » » ÅU har kollat topplistorna för barn och vuxna i Åbotrakten, Pargas, Kimitoön, Raseborg och Hangö. Strömberg, Ellen: Vi ska ju bara cykla förbi •. Den listan gäller de mest reserverade på finska och svenska. Erlandsson, Karin: Fågeltämjaren •. Wolff-Brandt, Carina: Johanssons och Silverligan •. Norlin, Arne: Här kommer brandflygplanet •. Kinney, Jeff: Dagbok för alla mina fans. Del 10, Helt ute •. Böcker i den serien dominerade hela topplistan. Lars Mæhle & Lars Rudebjer: Bästisen •. Annika Leone & Bettina Johansson: Bara rumpor på camping •. Pokémon: extra stora handboken •. Vi har bett om tio-i-topplistorna i Åbo, Pargas, Kimitoön, Raseborg och Hangö. Ulla-Lena Lundberg: Lyser och lågar •. Annika Leone & Bettina Johansson: Bara rumpor •. Tove Jansson: Sommarboken •. Kjellsdotter, Nilla: Himmelsgården •. Siffrorna påverkas bland annat Åbo med omnejd Så här ser topplistorna ut i Vaski-biblioteken, det vill säga lån i Åbo och bland annat S:t Karins, Salo, Sagu, Rusko, Nådendal, Reso och Masku. Eklund Wilson, Erika: Märta på turridning •. Fotnot: De överlägset populäraste finska barnböckerna var Aino Havukainen & Sami Toivonens serie Tatu ja Patu. I höstas kom flera böcker som nu finns på listan med de mest reserverade böckerna, som inte hunnit hamna på listan med de mest utlånade, till exempel Kjell Westös ”Skymning 41”, konstaterar Kimitoöns bibliotekschef Eija Sjöblom. Owens, Delia: Där kräftorna sjunger •. Turtschaninoff, Maria: Arvejord •. Karin Collins: Snart har sommarn blommat ut •. Kirkkopelto, Katri: Molli får kvällsfnatt – Finlandssvensk litteratur är populär för vuxna och barn. Collins, Karin: Snart har sommarn blommat ut •. Ia Genberg: Detaljerna •. Alex Schulman: Malma station •. Svenskspråkig litteratur för vuxna •. Lundberg, Ulla-Lena: Lyser och lågar •. Widmark, Martin: Födelsedagsmysteriet •. Jonsson, Oskar: Stora boken om Vips •. Liza Marklund: Kallmyren Svenskspråkig litteratur för barn •. Efter lite tystare coronaår lånas det nu rekordmånga böcker i kommunens bibliotek. Del 7, Tillbaka •. Brinck, Camilla: Jakten på guldosten •. Camilla Läckberg: Gökungen •. Chanfreau, Sofia: Giraffens hjärta är ovanligt stort •. Vad läste barnen, eller föräldrarna för barnen. Jeff Kinney: Dagbok för alla mina fans. VISSA FINSKSPRÅKIGA böcker som inte ännu översatts går också hem bland läsarna, exempelvis Ann-Christin Antells Puuvillatehdas-serie och Satu Rämös deckare. Jansson, Anna: Dödens snabba vingar •. Pargas Svenskspråkig litteratur för vuxna •. Shapiro: Välkommen till Galar •. George, Lucy M.: Astronauten •. Genar, Katarina: Anden i glaset Kimitoön Svenskspråkig litteratur för vuxna •. Frantz, Eva: Hallonbacken •. Finlandssvenskt pop på Kimitoön. Griffith, Andy: Vår trädkoja med 13 våningar •. Forsström, Ted: Snälla Stella, sluta skälla! •. Riley, Lucinda: Atlas: historien om Pa Salt •
Denise Rudberg: Elva änkors man •. Tilda Mårtensson: Tre små grisar •. ÅU 17 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 BÖCKER KULTUR Den här skönlitteraturen lånade vi flitigast i fjol Det är trendigt med deckare och biografier samt aktuella och omtalade böcker och böcker som vunnit pris. Camilla Brinck: Musse & Helium: Äventyret i Lindrizia •. Sofie Sarenbrant: Parasiten Svenskspråkig litteratur för barn •. Kjell Westö, Karin Collins, Nilla Kjellsdotter, Ann-Christin Antell, Maria Turtschaninoff och Patrik Berghäll figurerar på ett eller annat sätt på topplistorna för fjolårets bibliotekslån på ÅU:s bevakningsområde. Ewa Klingberg: Offervilja •. Anna Jansson: Dödens snabba vingar •. Det är trendigt med deckare och biografier samt aktuella och omtalade böcker och böcker som vunnit pris. Lena Frölander-Ulf: Nelson Tigertass •. Camilla Brinck: Den hemlighetsfulla världen •. Bamse och häxans dotter (animerad film som är bearbetad till bok och berättad av Charlotta Borelius) •. Arne Norlin: Här kommer långtradaren •. Annie Ernaux: Min far & Kvinnan •. Jujja Wieslander: Mera fart Mamma Mu! •. Eva Franz: Ungen min får du aldrig •. Låntagarna följer med utgivningen och är flitiga med att reservera. Heidi Enberg, Raseborgs bibliotekschef < LÄSES OCH LÅNAS FLITIGT. Denise Rudberg: De första tolv •. Camilla Brinck: Musse & Helium: I Duvjägarnas klor •. Camilla Brinck: Musse & Helium: En oväntad vändning •. Ninni Schulman: Som vi lekte •. Lena Frölander-Ulf: Jag, Fidel och skogen •. – SPÄNNINGSLITTERATUR lånas mest liksom lokala/finlandssvenska författare så som Karin Collins, Maria Turtschaninoff och UllaLena Lundberg. Karin Collins: Nära till natten •. Lena Frölander-Ulf: Fidel och jag i storstan •. Ulla-Lena Lindberg: Lyser och lågar •. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi Brinck dominerar i Raseborg ETTA I RASEBORG.. Emelie Schepp: Björnen sover Svenskspråkig litteratur för barn •. En del böcker hamnade utanför topplistan men hade nästan samma antal utlåningar. Camilla Brinck: Den sista kampen •. Maria Turtschaninoff: Arvejord •. Lånesiffrorna är förstås högre för böcker som kommit ut tidigare under året och som finns i flera exemplar än sådana som kom ut först i höst och finns i färre exemplar, uppger bibliotekschef Heidi Enberg. Karin Collins: Nära till natten •. Maria Turtschaninoff: Arvejord •. Ingelin Angerborn: Alice vill inte allt! – På listan för barn är det samma författares serie som finns på 7 platser av 10, alltså Camilla Brincks Musse & Helium-serie. Arne Norlin: Här kommer glassbilen Hangö Svenskspråkig litteratur för vuxna •. Siv Widerberg: Flickan som inte ville gå till dagis •. Camilla Läckberg: Gökungen •. Camilla Brinck: Jakten på guldosten •. Astrid Lindgren: Jag vill också gå i skolan •. Nilla Kjellsdotter: Himmelsgården •. Karin Collins: Snart har sommarn blommat ut •. (Foto: Niklas Sandström, Peter Lundqvist, Kajsa Göransson, Niklas Sandström, Carina Holm, Niklas Sandström.) Raseborg Svenskspråkig litteratur för vuxna •. av hur många exemplar det finns av varje titel och hur tidigt eller sent under året boken kom ut. Låntagarna följer med utgivningen och är flitiga med att reservera. Karin Collins: Snart har sommarn blommat ut •. Lena Frölander-Ulf: En sann historia •. Sedan Arne Norlin med två böcker och Jujja Wieslander med en bok. Camilla Reid: Födelsedagskalaset •. Camilla Brinck: Mysteriet med hålet i väggen •. Lars Kepler: Spindeln •. Anna Jansson: Tala med de döda •
I år fyller ÅU 200 år. ÅU 19 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 90 år gamla.. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt
Stadgeenliga ärenden. 050 470 1530 STIPENDIER Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse utlyser understöd för medicinsk forskning för perioden 2024–2025 Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse sr understöder psykosomatisk och antroposofisk medicinsk forskning. 9–15. SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT KUNGÖRELSE I kraft Godkända detaljplaneändringar Stadsmiljönämnden godkände 31.10.2023: • 1:a (I) stadsdelen, delar av kvarter 36 och 37, delar av Joukahainengatan, Lemminkäinengatan och Sirkkalagatan, adresserna Joukahainengatan, Lemminkäinengatan, Sirkkalagatan (plan nr 7/2023) Sirkkalagatan Stadsmiljönämnden godkände 14.11.2023: • Stadsdelen Kärsämäki, tomterna 9, 10 och 11 i kvarter 103, adressen Boställsgatan 6 (plan nr 17/2021) Boställsgatan 6 Godkänd detaljplaneändring och ändring av tomtindelning Stadsmiljönämnden godkände 14.11.2023: • Stadsdelen Österås, tomt 1 i kvarter 24, adressen Svalbergagatan 17 (plan nr 14/2023) Svalbergagatan 17 Ovannämnda detaljplaner och tomtindelningar träder i kraft genom denna kungörelse 13.1.2024. Ett stort tack till personalen på Folkhälsanhuset/Havsviken. Kundservicen vid stadsmiljön, Puolalagatan 2, 2:a vån. Smith * 7.5.1944 † 3.1.2024 I juni 1967 i Åbo Hus svarade vi prästen: ”Ja!... ÅU ANNONSER LÖRDAG 13 JANUARI 2024 20 Vet du något som vi inte vet. och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Understöd beviljas även för forskning inom den medicinska inriktning som Rudolf Steiner lagt grunden till. www.turku.fi/sv/kungorelser Littoisvägen, planläggningsarkitekt Christiane Eskolin Pryssgränden 1, planläggningsarkitekt Laura Virkki Kvarnbacksvägen 20, planläggningsarkitekt Anna Solin Bertilsskvären, ansvarig byggherre Anna-Kaisa Kaukola Biodiversitetsparken i Skansen, landskapsplanerare Johanna Salmela Universitetsgatan 17 och 21, planläggningsarkitekt Nella Karhulahti Stationsplan, planläggningsarkitekt Anna Solin Ruohonpäägatan 6, planläggningsarkitekt Fanni Mikone Åbo 13.1.2024 STADSMILJÖN Nagu Ungdomsförening håller HÖSTMÖTE den 21.1. mån–fre kl. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Tel. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. kl. Forskningen skall anknyta till psykosomatiska sjukdomar (psykets inverkan på somat), blodsjukdomar eller psykiska faktorers inverkan på blod och blodcirkulation. Framlagda Följande förslag är offentligt framlagda 15.1–13.2.2024: Förslag till detaljplaneändring • Stadsdelen Österås, en del av Jahnvägen, Sädesärlegatan och Laukkavuoriparken och stadsdelen Svalberga, en del av Littoisvägen och Sädesärlestigen samt anslutande rekreationsoch parkstigsområden, adressen Littoisvägen (plan nr 10/2021) Littoisvägen Förslag till detaljplaneändring och tomtindelning/ ändring av tomtindelning • Stadsdelen Ruohonpää, tomt 21 i kvarter 29 och en del av Pirttilähdeparken, adressen Pryssgränden 1 (plan nr 5/2020) Pryssgränden 1 • Stadsdelen Lillheikkilä, tomt 1 i kvarter 14, adressen Kvarnbacksvägen 20 (plan nr 15/2022) Kvarnbacksvägen 20 Följande förslag är offentligt framlagda 15.1–29.1.2024: Förslag till parkplan • Bertilsskvären (Kähäri) • Biodiversitetsparken i Skansen, Skansbacken och en del av Skansens centralpark Förslagen till detaljplaneändring och parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, Puolalagatan 2, 2:a vån. Anvisningar, utdelningskriterier, ansökningsblankett och kontaktuppgifter finns på stiftelsens hemsida www.gyllenbergs.fi JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. Tel. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 ADVOKATBYRÅER Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Välkomna! Styrelsen FÖRENINGAR Bodil Harriet Lönnqvist f. Ansökningstiden är 24.12.2023–31.1.2024. 9–16.30 och lö enl. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändringar • 6:a (VI) stadsdelen, tomterna 2, 7, 10 och 11 i kvarter 13 samt en del av Auragatans gatuområde, adressen Universitetsgatan 17-21 (plan nr 16/2023) Universitetsgatan 17 och 21 • Områden i Norrstan, Storheikkilä och stadsdel VII, delar av lägenheten Rautatieasema 514:3:9 och inlösningsenheten Turun asema 871:5:1, tomt 2 i kvarter 64 och tomterna 3 och 4 i kvarter 18, adresserna Bangårdsgatan 37, 39, 41, 43, 45, 47, 51 och 53, Stockholmsgatan 1 (plan nr 31/2023) Stationsplan • Stadsdelen Kähäri, tomt 1 i kvarter 30, adressen Ruohonpäägatan 6 (plan nr 32/2023) Ruohonpäägatan 6 Programmet för deltagande och bedömning och ett meddelande om aktualiseringen av detaljplanen för Ruohonpäägatan 6 är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. 28, 20700 Åbo . Jordfästningen sker i stillhet. tills döden skiljer oss åt.” Nu har den gjort det. Tack älskling! Henrik Mamma, svärmor, mumi och syster i kärt minne bevarad Anki och Jocke Miranda och Rebecca Arthur och Mathilda Ingrid Kenneth och Mia Sonja och Vinski Bror Peter Jordfästningen äger rum i kretsen av de närmaste.. . 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi DÖDA Vår käre Make, Far, Farfar, Morfar, Gammelfarfar, Gammelmorfar och Svärfar Viktor Rafael Lönnqvist * 18.1.1930 Jakobstad † 5.1.2024 Pargas I kärt minne bevarad Anita Henrik och Anne Jenna Melwin Hanna och Rickhard Tove och Peter Alexander och Jenny Sam Sebastian och Aliisa Jennifer och Santeri Tack för allt vad du oss har skänkt, för oss Du strävat, på oss Du tänkt. Understöd kan därtill beviljas för anordnande av och deltagande i antroposofisk medicinsk fortbildning, litteraturutgivning antroposofisk medicinsk fortbildning, litteraturutgivning samt forskning gällande biodynamisk odling. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Garagedörrar Tel. ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 9 D, 20100 Åbo . överensk. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande parkplaner före anslagstidens utgång. 13.00 på Framnäs. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 15 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken)
Inkl. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 985 995 995 1000 1000 1000 1005 1005 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1030 1035 1035 1035 Kustvädret i går kl 14 temp. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Molnigheten är riklig, i Lappland varierande. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. I Lappland är det mest uppehållsväder, i början också i Östra Finland. Till utlandet tillkommer portokostnader. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Temperatur är -1 till -15, i Lappland -15 till 25 grader. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Inkl. Den sydliga vinden är mest måttlig, tidvis hårda vindbyar i västkusten. Inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. 10 dagen före publicering. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -15 -18 -19 -14 -15 -9 -15 -10 -3 -13 -1 -7 -16/ -12/ -13/ -4/ -13/ -13/ -13/ -17/ -4 -1 -3 -1 -4 -6 -7 -7 10 11 12 11 13 12 11 Sön -13 -11 -4 -2 -5 -6 -7 -8 Mån -13 -14 -12 -7 -13 -13 -10 -6 Tis -19 -20 -15 -8 -14 -13 -14 -18 Ons -28 -25 -16 -3 -8 -5 -7 -8 Russarö -2 NE 13 Utö 1 N 12 Kumlinge N 10 Åbo -4cm Föglö -2cm Hangö +8cm Amsterdam 6 1 Aten 10 1 Berlin -0 4 Bryssel 2 1 Budapest 1 4 Dublin 4 1 Frankfurt 1 Köpenhamn 1 Larnaca 20 1 Las Palmas 30 1 Lissabon 9 4 London 6 1 Madrid 6 1 Malaga 15 1 Mallorca 14 1 Moskva -12 1 New York 8 1 Oslo -2 1 Paris 3 1 Prag -1 1 Reykjavik 3 1 Rhodos 13 1 Rom 12 1 S:t Petersburg -13 1 Stockholm 4 4 Tallinn -5 1 Venedig 8 1 Warszawa -2 1 Wien 1 Zürich -2 4 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Inkl. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. wind m/s Det snöar allmänt. Åbo 2024. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. I norr är vinden mest svag
Jag är inte den enda som har fått upp ögonen för särarten.” TOTALT FEM skönlitterära verk var nominerade till litteraturpriset 2023: Julia Mäkkyläs novellsamling ”Apelsinfågeln”, Mikaela Nymans diktsamling ”För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled”, Sofia Parlands bok ”Skrivet på revbenen”, Adrian Pereras roman ”Alla mänskorna ha problemen” samt Kjell Westös roman ”Skymning 41”. Vidare anser de att författaren ”berör med belästa blinkningar till andra pärlor, men hennes egen röst och stil är unik”. På tisdag: Gudmund, Germund, Ilmari, Ilmo. På måndag upp kl. 13.00. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 13 JANUARI 2024 22 9.26 15.53 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.26, ner 15.53, i morgon upp 9.24, ner 15.55. I ÅR VALDES vinnaren för första gången av en läsarjury som bestod av Pertti Sormunen, Eddie Myrskog, Christina Mickos och Azra Arnautovic. 9.21, ner kl. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR Sofia Parland får Svenska Yles litteraturpris Svenska Yles tjugofjärde litteraturpris går till Sofia Parland för debutboken ”Skrivet på revbenen”. Tisdagen den 23.1 kl. Vi sjunger allsång, dricker kaffe, får höra information om aktuella saker samt har lotteri. I ÅU:S recension den 21 november skrev Freja Rudels följande om Skrivet på revbenen: ”Men det som verkligen fick mig att haja till var rösten: Sofia Parland låter inte som någon annan. I år var även första gången som vinnaren av priset inte tilldelas en penningsumma. »» Västanfjärds pensionärer Välkomna till årets första månadsträff på Bjärkas tisdag 16.1 klockan 14.00 med sedvanligt program. Vinnaren kungjordes i en direktsändning från Centurmbiblioteket Ode i Helsingfors på torsdagskvällen. Tidigare har prisvinnaren utöver utmärkelsen tilldelats 2 000 euro. PRISVINNARE. »» Dragsfjärds pensionärer Vi träffas till årets första månadsträff med program måndagen den 15 januari klockan 14 i Församlingshemmet. Torsten Bergman medverkar med tal och bilder från Albanien. Tidigare deltagare anmäler sej på plats. Tag med lotterivinst. 19.00 startar linedanskursen, Henriksgatan 9. I år går Svenska Yles litteraturpris till Sofia Parland. ALEKSANDRA LEMKE Juryn motiverar vinnarvalet bland annat med Parlands vassa uttryckssätt och innehåll i boken. Man behöver inte vara medlem för att komma med. Svenska Yles litteraturpris har delats ut sedan år 2000. I morgon: Zacharias, Sakari, Saku, Sasu. 15.58, på tisdag upp kl. Niklas Guseff, styrelseledamot i Varha, besöker träffen. JURYN MOTIVERAR vinnarvalet bland annat med Parlands vassa uttryckssätt och innehåll i boken. Enligt läsarjuryn är Parlands texter angelägna och aktuella, tankeväckande och till och med smärtsamma. Händelsekalendern 2023 kan ni beställa av Gunnar på mötet. Namnsdagar i dag: Knut, Nuutti. Varmt välkomna! Styrelsen. ÅU » » Vinnaren utsågs för första gången av en läsarjury. Nya deltagare är välkomna, anmälningar och frågor till folkhalsan.abo@gmail.com eller tfn 0408227 232. 9.23, ner kl. Västanfjärds pensionärsförening Birgitta Bertell, sekreterare »» Föreningen Folkhälsan i Åbo Vattengymnastiken i Caribia startar måndagen den 22.1 kl. På måndag: Doris, Solja. 16.00. Samma kontaktuppgifter som ovan! Båda kurserna ordnas i samarbete med SFV
2005 Hupisaaret, Uleåborg •. 2022 Gamla Raumo •. Temat för årets tävling är cirkulär ekonomi, vilket också är huvudkriteriet när vinnaren utses. 2003 Kommila, Varkaus •. ARKIV/EMMA STRÖMBERG. 2016 Reposaari, Björneborg •. Riktgivande frågor kan vara till exempel om invånarna använder sig av gemensamma färdmedel, om det finns ett bibliotek, konstutlåning eller annan liknande verksamhet på orten, vilka återvinningsmöjligheter det finns och om det finns någon verksamhet för att ta vara på matsvinn. 050 470 1530 Åbo Måndag: Knackkorvsås/Sojasås Tisdag: Kycklingbiff/Vegenuggets Onsdag: Korngryngröt Torsdag: Fisksoppa med mjölk/ Gul kikärtssoppa Fredag: Makaronilåda/ Grönsaks-makaronilåda S:t Karins Måndag: Broilersås/Quornsås Tisdag: Morotsbiff Onsdag: Tre fiskars soppa/ Rökt tofu-soppa Torsdag: Gröt Fredag: Ugnsknackkorv/ Eggie-knackkorv Pargas Måndag Kebabsås/Grönsakscurry Tisdag Fiskbullar/Vegetariska biffar Onsdag Texmex quorn-lasagnette Torsdag Korvsoppa/Morotspurésoppa Fredag Spenatplättar Kimitoön Måndag: Köttfärssås Tisdag: Broiler-rislåda Onsdag: Purésoppa Torsdag: Fiskbiff Fredag: Tacolåda Skolmaten vk. 2020 Drumsö, Helsingfors •. ÅU SOLSIDAN 23 LÖRDAG 13 JANUARI 2024 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vet du något som vi inte vet. 2018 Köklax, Esbo •. Förslag till Årets stadsdel kan lämnas in med ett webbformulär på adressen bit.ly/kaupunginosa2024 (på finska) fram till slutet av mars. 2001 Port Arthur, Åbo Källa: Finlands hembygdsförbund » » Nu kan du nominera din egen stadsdel – i synnerhet om den sysslar med cirkulär ekonomi. Vinnaren utses den 13 maj. ÅU Årets stadsdelar genom åren •. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. VEM SOM helst kan föreslå en urban stadsdel till tävlingen. ”PORTSA”. 2004 Kypärämäki-Köhniö, Jyväskylä •. 2017 Nordsjö, Helsingfors •. 2013 Kakskerta, Åbo •. 2002 Kottby, Helsingfors •. 2014 Pispala, Tammerfors •. Tävlingen Årets stadsdel som ordnas av Finlands hembygdsförbund har åter kört igång, och förslag på landets bästa stadsdel kan nu skickas in. . 2015 Håkansböle, Vanda •. 2023 Otnäs, Esbo •. 2009 Mosabacka, Helsingfors •. 2019 Tuira, Uleåborg •. 2012 Vapenbrödrabyn, Vasa •. 2008 Anttilanmäki, Lahtis •. Med cirkulär ekonomi avser förbundet att man inte ständigt producerar nya produkter utan utnyttjar det man har från förut så länge som möjligt. DEN SOM vill nominera sin egen stadsdel uppmanas berätta hur cirkulär ekonomi syns och förverkligas just där. 2010 Kasberget, Helsingfors •. Konsumtionen baserar sig på användning av tjänster och delningsekonomi, i stället för ägande, beskriver förbundet i sitt pressutskick. Nu söker man en ny vinnande stadsdel i Finland med temat cirkulär ekonomi. 2006 Gårdsbacka, Helsingfors •. 2011 Häntälä, Somero •. 2007 Nakertaja-Hetteenmäki, Kajana •. Port Arthur i Åbo var den allra första stadsdelen som fick ta emot utmärkelsen Årets stadsdel år 2001. 3 Bor du i Finlands bästa stadsdel. 2021 Stadsdel I, Åbo •
TIDNINGENS LOGO Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn Som liten pojke var jag intresserad av musiker, konstnärer och idrottare. Nyhetsmedierna är din pålitliga informationskälla längs vägen och de öppnar upp nya möjligheter. ÅU LÖRDAG 13 JANUARI 2024 24 Av hurudana bitar bygger du din väg i livet. Jag minns att jag på Shell i Rödsand läste inspirerande berättelser i min egen lokaltidning om hur folk från min by hade tagit sig hela vägen till världens stora scener, NHL-rinkarna och ända till torget i Finland. De artiklarna gav mig hopp om att jag också kan bli hela Finlands Jere från Vanda. – Jere HITTA DIN STORY ÅBO UNDERRÄTTELSER. Lärare, beställ gratis dagstidningar i undervisningssyfte! Tidningens kontaktuppgifter, beställningsanvisningar, deadline för beställning