Åbo Underrättelser 15.03.2014

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

pris 2,00 e LÖRDAGEN DEN 15 MARS 2014 Jubileumsveckoslutsvisning Under visningen Handpenning** kasko- och livförsäkring* Idag kl. kl 11?15 BESTÄLL SERVICE ENKELT Tel. årgång 191 . LIVET ÄR LOKALT nr 52 . är större än i ?koda Octavia Combi och Volvo V70). Civic Tourer har även en effektiv drivkraft och låg förbrukning, från 3,8 l/100 km då CO2-utsläppen är endast 99 g/km. Också utrustningen är helt unik för sin klass som t.ex. 010 569 8080 Även bytesbilsförsäljningen är öppen lö och sö Bilarna på bilderna är specialutrustade. Tre års serviceavtal med fast månadsavgift fr. www.åu.fi . Ny och sportig SUV. = 41 304,77 ?. moms 24 %), från mobiltelefon 8,35 c/samtal + 17,17 c/min LQNO PRPV . nyheter@fabsy.fi . ADAS-bromssäkerhetssystemet. NYA ER TOUR CIVIC VISNING A FÖRSTch i morgon idag o KOM TILL OSS OCH TITTA OCH KOLLA ÄVEN PÅ ADRESSEN HONDA.FI Honda Civic Tourer 1.8 Comfort, skattefritt pris 18.041 ?, bilskatt 5.599,33 . (02) 274 9900 . Fr. 39 201 ?. GLA 200, bilskattefritt pris fr. = 39 200,52 ?. + leveranskostnader 600 . 10?15 och i morgon kl. = 24.240,33 ?, CO2-utsläpp 146 g/km, EU-medelförbrukning 6,2 l/100 km. Honda Civic Tourer 1.6 Comfort Diesel, skattefritt pris 21.503 ?, bilskatt 3.937,17 . Tre års serviceavtal med fast månadsavgift fr. 28 ?/mån. GLA. + lev.kostn. 30 050 . 600 . Fri bilförmån fr. + leveranskostnader 600 . CO2-utsläpp 137 g/km, bränsleförbrukning 5,8 l/100 km (NEDC). 28 ?/mån. Kan även fås med nyaste generationens 4MATIC-fyrhjulsdrift. Helsingin Sanomat, 30.11.2013: ?Raka vägen in bland jättarna? ?Civic Tourer är rymlig, men det syns inte? AutoBild Suomi, 4.12.2013: ?Modi?kationernas fest? ?Den provkörda :1.6 i-DTEC turbodieseln har fenomenal drivkraft från låga varvtal och ger en kraftig effekt på 300 Nm.? IltaSanomat, 29.11.2013: ?Välplanerade utrymmen? ?Familjebilen har en fartfylld design och skiljer sig från mängden? I nya Civic Tourer kombineras sportighet med de största utrymmena i sin klass. Den stiliga och unika designen i nyhetsmodellen, farmaren Civic Tourer, kombineras på ett häpnadsväckande sätt med det största bagageutrymmet i sin klass (624 liter som t.ex. 11?15. = 26.040,17 ?, CO2-utsläpp 99 g/km, EU-medelförbrukning 3,8 l/100 km. VEHO ÅBO Vesilaitoksentie 1, 21200 Reso Tel. 775 ?/mån., bruksförmån fr. 805 ?/mån., bruksförmån fr. vecka 11 . Fr. + beräknad bilskatt 8 550,52 . Samtalspris till 010-numret: inrikessamtal från fast telefon 8,35 c/samtal + 6,00 c/min (inkl. Välkommen! 75 ? 75 ? /år www.mercedes-benz.? Nya C och GLA premiärvisas denna helg! Nya C-klass. 600 . 625 ?/mån. 41 305 ?. C 180, bilskattefritt pris fr. CO2-utsläpp 116 g/km, bränsleförbrukning 5,0 l/100 km (NEDC). + lev.kostn. Fri bilförmån fr. + beräknad bilskatt 7 454,77 . 595 ?/mån. 33 250 . 010 569 2848 Må?fr 9?18, lö 10?15, sö 16.3
(UEMXGDQGHW J¦OOHU L 9HKR $XWRWDOR D?¦UHUQD .DVNRHUEMXGDQGHW J¦OOHU Q\D RFK DQY¦QGD SHUVRQ RFK SDNHWELODU I¸U SHUVRQOLJW EUXN )¸UP§QHQD J¦OOHU GHW I¸UVWD I¸UV¦NULQJV§UHW )¸UV¦NULQJHUQD JHV DY /¦KL7DSLROD RFK HUEMXGDQGHUQD I¸UXWV¦WWHU DWW PDQ WDU /¦KL7DSLRODV WUD?N HOOHU OLYVI¸UV¦NULQJ
.U¦YHU HWW SRVLWLYW NUHGLWEHVOXW ZZZ YHKR ? MYYNNIN AJANVARAUS Ta kontakt, vi betjänar.
FREDAG kl 11-13 Kom och träffa och diskutera med ÅU:s nya chefredaktör Pär Landor. Kom med nyhetstips DELTAG I VÅR TÄVLING! Vinn ett presentkort t Otrolig de! judan b r e t s e f T ENDAS A I HANS ! A I N A M A S N VI SES PÅ HA värt 1824 till Hansa Utlottningen sker 23.3. Vinnaren meddelas personligen ?. E-POST: NYHETER@FABSY.FI ÅBO UNDERRÄTTELSERS JUBILEUMSÅR FORTSÄTTER ig Bekanta d med ÅU:s ning mobila tid på hjul. ÅU MED PÅ HANSAMANIA 19?23.3.2014 ONSDAG . LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 2 LOKALT ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900
?yers ? kuvert . nyheter@fabsy.fi . Öppningserbjudande ?15% af?scher . ÅBOLAND De lever i rädsla för polisen. Administrationen ses som ett Sidan 8?9 ska göras om så fort som möjmöjligt sparobjekt. Håll längre öppet vid in?uensatider, säger medicinalråd Timo Keistinen. . Men kritiker talar om en okontrollerad verksamhet i en juridisk gråzon. (02) 274 9900 . Ofta kunde några gubbar dela på en taxi på middagstimman och åka till Hangö för att bunkra, innan det fanns Alko i Dalsbruk. Det berättade Ulla Granroth då ?minnesgruppen. årgång 191 . www.åu.fi . Foto: Monica Sandberg Bland annat sådana färder var ett inslag i Dalsbruks 1960-tal. . pris 2,00 e Hälften av Åbos ledande politiker talar för ny budget ?Annars behövs panikåtgärder i höst? . ÅBOLAND ÅU-foto SIDAN 19 Pargas kan förlora också magistraten Går samma öde till mötes som skattebyrån. . Då man väl har börjat diskutera 60-talet ?nns det massor av minnen, säger Ilse Hellström. Minoritetsombudsmannen saknar resurser för att övervaka. Foto: Dan Lolax Sidan 11?15 Med taxi över isen till Alko i Hangö Många minnen. senast sammanträdde för att diskutera 60-talet. SIDAN 26 Ett demokratihus med öppen glasvägg mot stadshuset kan påminna beslutsfattarna om demokratins innersta väsen, om det mandat som är givet av uppdragsgivarna. LEDAREN SIDAN 4 SIDAN 19 Företagare krävs på hundratals euro i bluffräkningar Samtal till lurendrejarna kostar 25 euro i minuten. Lämnade tryggheten för skärgården För 15 år sedan lämnade Maria Pick telekomunikationsbranschen och Åbo för att bli handelsman på Rosala. Det var en liten notis i ÅU för som ?ck henne att göra det. Pick är först ut i vår serie där ni läsare får berätta vilken ÅU-artikeln ni kommer bäst i håg. postkort ? och mer är på kommande ? Det finns ett liv efter pensionen info@pargasport.fi . visitkort . (t.v.) och Ulla Granroth. Hör av er! SIDAN 27 ÅU-foto. 040 670 3248 SYDKUSTEN LIVET ÄR LOKALT LÖRDAGEN DEN 15 MARS 2014 nr 52 . PARGAS SIDAN 10 ?Flextider behövs vid hälsostationer? Fyra av partiernas gruppordfö- ligt, medan fyra ännu vill avvakrande anser att budgeten för i år ta. www.pargasport.fi Öppet med lunch nästa gång lö 22.3 Välkommen reklam & tryck www.painonappi.fi Välkommen till vår nya webbutik! Attuvägen 1025 PARGAS Tel. vecka 11 . Migrationsverket och utlänningspolisen i Åbo berömmer sitt samarbete
som för ett år sedan tänkte högt om en paviljong med demokrati som bärande och samlande tema. Idén får ett första egentliga politiska mottagande i stadsplanerings- och miljönämnden (där frågan ligger bordlagd)på tisdag. Det ?nns hjälp! Torbjörn Kevin 15. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 4 LEDARE ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. stadsdirektör Aleksi Randell . En stark autonomi för Krim inom Ukraina hör till de alternativ som redan ligger på beslutsfattarnas bord. Det skadar inte om vi kan dra lite växlar på de historiska och geogra?ska paralleller som Krimkriget för 160 år sedan och hanteringen av Ålandsfrågan i Nationernas förbund ger en grund för. Snarare får vi väl frukta en längre tid av oro med allvarliga följder särskilt för den vanliga ukrainarens vardag när ekonomin är i spillror och den sociala situationen spänd. Under de förhållandena är det inte utan sin betydelse om folkrörelser, intellektuella och enskilda politiker, även när de inte uttalar sig med tung makt bakom sig, kan bidra till att väcka hopp om att goda lösningar är möjliga att uppnå utan vapenskrammel och ?Det skadar inte om vi kan dra lite växlar på de historiska och geogra?ska paralleller som Krimkriget för 160 år sedan och hanteringen av Ålandsfrågan i Nationernas förbund ger en grund för.? våld. I det sammanhanget är jämförelsen mellan Krim och Åland intressant. Låt bygga ett demokratihus i hörnet av Slottsgatan och Auragatan. skriver han också. Du är välkommen att höra av dig! F re, demilitarisering, neutralitet och autonomi, är autonomin den som på kort sikt har den största aktualiteten. är en idé som nu kan vara värd att lyfta fram och pröva i diskussionen. Thomas Wallgren EU-kandidat SDP CITATET När ledamoten Kari Rajamäki säger att Samlingspartiet nu kör sin Natomoped med framhjulet i luften, och partikamraten Jouko Skinnari säger att han misstänker att den samlingspartistiska trion ?inte har medicineringen på plats. Ett demokra- tihus med öppen glasvägg mot stadshuset kan påminna beslutsfattarna om demokratins innersta väsen, om det mandat som är givet av uppdragsgivarna. Romantik. 3. Hans kan väl aldrig mena att en handskriven siffra som är fel skulle bli rätt för att den är handskriven. Lyckligtvis framstår inte heller de värsta scenarierna, med fullt krig eller regelrätt inbördeskrig som sannolika. I praktiken ligger den en bit in i framtiden. En ny: Gör det så att en bit av hörnet av Slottsgatan och Auragatan reserveras för något som kunde kallas demokratihus. Det är glädjande nog högsta stadsledningen . som demokratin behöver för sin livskraft.? park. Det gör mig varken mer maskinlik eller underkastad. I inlägget 11.3.2014 skriver Hans att han är ?slarvig, otålig, kreativ, föga noggrann och har dåligt minne?. Datorn kräver att han ska vara petnoga. Men sådant kan också förändras. I tider av förändring kan goda idéer därför ibland få stor betydelse. En Ålandslösning för Krim . på medborgarna. De som talar för en demokratipaviljong tror att det kan ha en livgivande effekt på hela det framtida Fortuna-kvarteret. Det är möjligt. Men då blir byggnadens innehåll avgörande . Ett på alla sätt oprioriterat område i stadens absoluta centrum. Men det kan väl bli en park fullt ut? Motfråga: Vilken är den drivande kraft som lyfter bort p-platserna och gör skvären till ett grönområde. Döp skvären till Medborgarskvären. Städer får ha idéer En gammal tanke: Utveckla Fortunakvarteret till ett centrum för kultur, handel och turism. Stadshuset är stället där de slutliga besluten fattas. neutralitet (som kan syfta till demilitarisering på lång sikt) med autonom status under Förenta Nationernas, Ukrainas, och Rysslands gemensamma beskydd . SDP:s fullmäktigegrupp, Centern och SFP i Åbo). Men nu är skvärhörnet de facto ingen ?En demokratipaviljong kan få en konkret betydelse. Paviljongen kan vara den givna platsen för alla ?vitaminer. Här kan visualiseringar av olika slag och andra dokument visas och ?nnas tillgängliga . Datorer har bara två nackdelar brukar jag påstå: a) de arbetar 100 % logiskt och b) gör exakt som man kommenderar dem. Fel input blir fel output. och det blir alldeles fel. 2014 Mot varandra står två så kallade mjuka värden. som demokratin behöver för sin livskraft: . nytt och gammalt i arkitektoniskt samtal. Det går att konkretisera den spänningen. bland annat Museiverket . och vägleder stadens egna medborgare i beslutsfattandet. På tisdag testas kreativiteten bland beslutsfattarna. betydelse. Stadshuset har en arkitektonisk och visuell synlighet mot ån . mellan stadshuset och demokratipaviljongen . Här står givetvis starka psykologiska faktorer i vägen. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Åbo stad har möjlighet att visa att man satsar på dialog med invånarna. och det är här det andra mjuka värdet kommer in. Åbo stad är ingen spjutspets när det gäller att lyssna till sina invånare. Besvären rinner in i strida ?oder. Det är svårt att korka upp den aboensiska beslutsprocessen. En demokratipaviljong kan få en konkret betydelse. fysiskt eller virtuellt. . De som motsätter sig ett nybygge talar för att Stadshusskvären mellan stadshuset och Slottsgatan ska utvecklas till en park. Stadshusskvären är i dag ingen park . Av Ålandslösningens tre pela- Mona Fernelius Astrid Lindgren stenograferade om kuriosa i skrivdebatten: Astrid Lindgren stenograferade sina böcker. Christel Pakarinen S Åland som förebild för Krim Å ör att glädja herr Rosing hade jag tänkt att det här inlägget skulle publiceras i handskriven form, men anpassar mig till ÅU:s datorer(!) på begäran. Vi lär oss av historien att upplevelser av stora kriser kan skapa ett överraskande utrymme för snabba förändringar i vad som anses möjligt och önskvärt. I det sammanhanget kan Ålandslösningen påminna om betydelsen av att autonomin knyts till en av Förenta nationerna och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, en del av FN-systemet) uppbackad folkrättslig neutralitet, inte bara till en stormaktsöverenskommelse. Krims demilitarisering däremot framstår förstås vid en första anblick som en utopi. Enligt elaka tekniker är det vanligaste felet på datorn ett SBT-fel (Skit Bakom Tangentbordet). Att känna sig styrd/begränsad av datorn beror (enligt min 25-åriga utbildningserfarenhet) på bristande kunskaper och intresse, främst det förstnämnda. Den är en visuellt och också annars orolig parkeringsplats som går under namnet skvär. Park? dialogen som sitt blodomlopp. Städer som vill värna om demokratin behöver nya inspirerande element. Åbo stad kan i konkret handling visa att man menar något med de eviga fraserna att man vill ?lyssna. Paviljongen kan vara den givna platsen för alla ?vitaminer. Att känna sig tvungen att underkasta sig hör i hop med nyss nämnda faktorer. Jag erbjuder därför herr Rosing en kostnadsfri halvdagsutbildning någonstans på Kimitoön med rubriken ?Bli vän med din dator?, alternativt ?Lär datorn lyda?. Det är ett p-område med p-platsletande genomgångstra?k. Här kan medborgarmöten ordnas. q Här kan partier och föreningar kalla till öppna möten. Demokratipaviljongen kan bli ett cen- trum för politisk aktivism utanför partiernas aktiviteter . Ändå gäller även i en krass realpolitisk analys att Rysslands och Ukrainas objektiva militära intressen går att ta tillvara utan militär närvaro på Krim-halvön. Men det är möjligt att Hans är ett undantag. Också det, men mera en konkret möjlighet för Åbo stad att blir en nationell föregångare. De röster som motsätter sig ett husbyg- ge i hörnet . och döp skvären till Medborgarskvären. lands demilitarisering efter Krim-kriget (1856) och Ålandskonventionen (1921) har igen världspolitisk aktualitet. Det är knappast sannolikt att krisen i Ukraina får en snabb lösning. Åbo saknar exempel på tidigare projekt som haft den kraften i sig själv. Tänk er en ?dialog. Här kan stadens tjänstemän kontinuerligt informera om vad som är aktuellt . Att minska otåligheten är det däremot sämre med, den träningen får man ansvara för själv. ?En siffra fel... sina träd till trots. hävdar att stadshusets ?hierarkiska position. men måste inte vara partiexkluderande. Demokratipaviljongen kan vara ett aktivitetscentrum med den politiska En demokratipaviljong är därtill ett ståtligt visitkort för besökare att ta med sig från Åbo . ÅU har mina kontaktuppgifter. Med ökade kunskaper och höjd kompetens brukar intresset också ökas för det mesta. det har aldrig varit ett landmärke inåt mot stadens centrum. Demokratihuset kan bli det landmärke som leder turister . Desto större skäl att använda datorn som hjälpmedel! Slarvet kan enkelt rättas till, kreativiteten kan öka (det har jag levande bevis för!), noggrannheten förbättras och datorminnena rymmer allt vi vill komma ihåg, dessutom kan vi be datorn påminna oss om viktiga saker. minnet av en stark symbol med det konkreta tilläggsvärdet att paviljongen faktiskt har betydelse i stadsbygget. Vem vill säga nej till detta? Bland annat partier som vädjar för parkens fortsatta existens (för ett år sedan bl.a. fysiskt och virtuellt. . Ett nej till en nybyggnad med en demokratidimension betyder inte automatiskt en satsning på en park som ingen park är. Ett ja till idén om ett demokratihus är något mer än ett beslut om en ny byggnad. Det ger beskedet att beslutsfattarna menar något när man säger att man vill involvera medborgarna i stadsbygget. Så låt bygga paviljongen, satsa på en dialog . gav de prov på den ryggmärgsre?ex som har hämmat ett seriöst meningsutbyte. Simpla slängar och krystade lustigheter visar att man inte vill ta tag i sakargumenten. Då är det en beprövad metod att försöka förlöjliga sin motståndare. John-Erik Jansén Västra Nyland. lider, och att man tvärtom ska accentuera ?monumentalbyggnadens
Man ska verkligen känna ett personligt engagemang i det man gör, och bara vissa personlighetstyper passar in på olika, speci?ka jobb. Ungefär: läsa mail, fatta något beslut nu som då. ?Multiplicera dessa tal med en hypotetisk ökning på 100 nya möllor per år, som väl skulle betraktas som en sansad ökning nationellt, skulle kalaset enligt dessa försiktiga beräkningar kosta kring 50 miljoner per år enbart för de nybyggda möllornas del.? wattimme. kring 30 euro, varvid skillnaden var 53,80 euro. i ÅU. Men nu ?nns det ju också andra motiv att försvara vindkraften än hållbarhet och miljövänlighet, inte minst i vårt land. Det är såklart inte realistiskt att precis alla skulle göra såsom Timothy Ferriss föreslår. För sådana pengar ordnar stat och kommun en hel del sjukvård, skolgång och äldrevård, vägar och färjor. Såhär mycket gratis pengar ?nns alltså enligt lagen att få för en teknologi som förutom buller och estetiska risker redan visat betänkliga och svårlösta svagheter i våra nordliga förhållanden: möllvingarna blir isklädda med påföljd dels att man måste stoppa möllan, dels måste värja sig för potentiell livsfara p.g.a. Provocerande ifall det är möjligt för någon, för antagligen är mindre arbete en dröm de ?esta aldrig kan förverkliga. Det är ur de mest orealistiska idéerna de största förändringarna kommer.? Arbetets inrutning och avgränsning i tid och rum är bekant. 10 000 MWh x 6,90 euro/MWh = 69 000 euro om året. Dessutom utbetalas ett s.k. rörligt stöd (i lagen preciserat såsom inmatningspris . Det vill väl alla. Filosofen Bertrand Russell skrev en gång (1932) essän ?Till lättjans lov?, där han framförde förslaget att alla kunde dra ner sin arbetstid till fyra timmar per dag. Det kallas hållbar utveckling. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Använd förnuftet KORTEN PÅ BORDET m vindkraften garanterade att vi inte behöver ha kärnkraft och/eller fossilkraft skulle det kunna vara motiverat att bygga dem. Men det vet vi i dag att de inte garanterar. för det mesta fossilbaserade lösningar, alltså. Bygger vi möllor på varje kobbe ska det väl räcka till för en kännbarare del av Finlands energibehov . LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 DEBATT 5 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. hälften av tiden skulle en 2 MW mölla under ett år kunna ge 8 760 MW x 53,80 euro/MWh = 471 288 euro. Lägger man ihop nyss anförda summor är man uppe i över en halv miljon euro i understöd per mölla och år. i allmänhet vill folk inte verka slösaktiga på grund av det intryck det ger och vilka följder det kan ha (att förlora allt). Vilken företagare säger nej till hundratusentals gratis euro? Med säkerhet duger det för rationella utländska placerare. Multiplicera dessa tal med en hypotetisk ökning på 100 nya möllor per år, som väl skulle betraktas som en sansad ökning nationellt, skulle kalaset enligt dessa försiktiga beräkningar kosta kring 50 miljoner per år enbart för de nybyggda möllornas del. Om tio år skulle summan kumulativt kunna vara uppe i 500 miljoner per år. Det är stora summor, och pengarna skulle tas ur statens medel uppsamlade från oss skattebetalare. Sosnovy Bor? Tysk brunkolsel? Så kära vänner, gröna och andra välmenande ideologer: Försök hjälpa till så staten istället kan kanalisera pengar på sådant i skärgården som alla där upplever sig behöva: vägar, färjor, förbindelsebåtar, skolor, hälsovård, omsorg. En stor lottovinst, hur osannolik den än är, möjliggör en frigörelse från många tvång. Men ofta är tvången så konventionella att de skapar ramar för vardagen och struktur åt livet som vi blivit beroende av. Det är en typisk amerikansk självhjälpsbok för den som vill ha ett bättre liv, med råd och tips på hur man ska trappa ner arbetsmängden och ändå kunna leva ett drägligt liv ekonomiskt. Men det är ur de mest orealistiska idéerna de största förändringarna kommer. Ferriss är heller inte den första att ifrågasätta livets struktur. Författaren, Timothy Ferriss, ?ck burnout vid 27 års ålder och bestämde sig att göra drastiska förändringar i sitt liv. Ferriss modell går ut på att äga ett (lyckat) företag och outsourca allt egentligt arbete så att det enda som kommer på ens bord är det man verkligen måste göra. ett ställe att vara på en viss tid av dagen. Så som lottovinnarna vill man upprätthålla en viss ?hederlig. Vilket jobb tillåter så få arbetstimmar? Måste man ha vunnit på lotto för att det ska vara möjligt? Kan man ens tänka sådana tankar, det är ju inte (känns inte) rätt? D Rubriken på denna kolumn hänvisar till en bok jag råkade hitta på biblioteket en tid tillbaka. en potentiell turismtrumf av stora mått sedan när medelhavsländerna i klimatuppvärmningen blivit alltför heta. Om en mölla alltså skulle snurra med god effekt t.ex. Det moderna arbetet är ett kall som känns i hjärta och själ, och därmed följer en total hängivelse utöver tidens och rummets inramning, livet blir karriären och karriären blir livet. Underrubriken till Ferriss bok lyder: Konsten att leva mer och jobba mindre. Vad gör man då. Livets utformning innebär att vi gärna vill ha något yttre som ger en mening åt vardagen . I december 2013 var marknadspriset enligt www. talouselama.. Dålig ekonomi helt enkelt, åtminstone när statsstöden om 12 år upphör. En icke-hållbar teknologi. Och: Är det klokt att lägga in möllor i vår med europeiska mått mätt jungfruliga natur . Det har vår riksdag skött om på parlamentarisk väg. Tyskland laborerar i sin Energiewende (där kärnkraften bannlysts) febrilt med effektivare lösningar i form av bl.a. arbete. bild av sig själv, men att dygnet är delat in i åttatimmarspass är som känt ?bara. De är ekonomiskt tryggade, men vill ändå inte ändra så mycket på sitt gamla liv. . Miljömedvetenhet har blivit något av en ideologi, och omfattas idag av hela mainstreamen, inte bara av pionjärerna som för några årtionden sedan. Vindkraften är en av de teknologier som den hållbarhetstänkande miljöideologin kör fram. Vår skärgård är ännu ett oupptäckt paradis för väldigt många mellan- och sydeuropéer. I Mellaneuropa börjar allt ?er röster höjas mot vindkraften även bland grönt tänkande folk. Någonting i de trakterna kan det alltså sannolikt röra sig om. en social konstruktion, det är inte så världen måste fungera. Fanny Malmberg Magnus Gräsbeck Åbo Skribenten går mediautbildning på Axxells folkhögskola, och är snart färdig ?losof. Då måste vi få ersättande energi någonstans ifrån. Vindkraften kan inte rädda oss från växthuseffekt och kärnkraftsfaror, men estetiskt kan den förstöra en i turisters och lokalbefolknings ögon unik skärgårds- och kustmiljö. Vi uppmanas i dag av tänkare och gurun att vara visionärer, tro på vår kreativitet, komma med galna idéer. Men vem kan jobba så lite. Finlands lag stadgar om kännbart ekonomiskt stöd ur statens medel åt dem som driver vindmöllor. I lagen om stöd till produk- tion av el från förnybara energikällor (1396/2010, 30 § Fast produktionsstöd för el), fastslås att det åt producenter av vindkraftsel utbetalas ett fast produktionsstöd à 6,90 euro per mega- Fyra timmars arbetsvecka et känns som en extremt provocerande tanke ? att bara behöva jobba fyra timmar i veckan för att klara sig ekonomiskt. nedfallande is. Konsekvensen blir låg nyttjandegrad och extra kostnader och arrangemang för säkerheten. Vi ser den överallt, vi växer upp med den och in i den. Ett aktualitetsprogram i teve rätt nyligen talade om att en vindkraftsföretagare kan få trekvarts miljon euro i stöd per mölla. Det känns skämmigt att ägna så lite tid åt ?riktigt. Samhället skulle inte fungera, och det skulle inte ?nnas någon kvar att outsourca arbete åt. Var innovativ, kom med nytt! Det behövs nu. Sedan årtusenden har man inom handel infört tullar, måttstandarder, valutor, unioner, regleringar och avregleringar i framstegssyfte. Inom hantverk och industri har man nått allt bättre innovationer: elektricitet, åskledare, telefon, ångmaskin, dynamit etc. Gräver man ner sig och försvarar sin tro, sin övertygelse, vindkraften ändå? Har man egentligen rätt att göra så? Har man rätt att göra så om vi betänker det de allra flesta energiteknologer och ?vetenskapare idag vet: Vindkraften kan aldrig fylla annat än en minoritetsdel av vårt energibehov om vi vill kunna fortsätta med den levnadsstandard vi har idag. Det har många energi- och miljöinsatta konstaterat upprepade gånger bl.a. fossilkraften. Men när det nu visar sig att vindkraftverken inte reellt kan vara räddningen mot växthuseffekt och kärnkraftsfaror. Det skulle t.ex. för Gräsböleparken kunna innebära gratis inkomster på uppskattningsvis t.ex. Gott och väl, skulle man tycka. Resten av tiden skulle man ägna åt så kallade kultiverade hobbyer, genom vilka man i större utsträckning kunde förverkliga sig själv. Att hota livets struktur på detta sätt är både spännande och avundsvärt. fram till vår tids otroliga teknologi. O En del innovationer har redan nått vägs ände: ångmaskinen och trådtelefonen har i praktiken vikit för otto-resp. Det är därför lottovinnare gärna fortsätter arbeta. Lottovinnare skiljer sig från resten av befolkningen på den punkten att de de facto har råd och inte behöver spara ihop till inköp. då när det blåser och vingarna inte är täckta av frusen våtsnö. Men nu vet alla att när det är som kallast och energibehovet är som störst i vårt land blåser det föga, och möllorna står stilla. syöttötarif?) i upp till tolv års tid, baserat på skillnaden på ett i nämnda lag fastställt riktpris (83,50 euro/MWh) och marknadspriset per MWh. Fint att det ?nns hållbara alternativ till kärnresp. Dessutom ses det moderna arbetet ofta som en förlängning av den egna, inre, personen. dieselmotorn, reaktionsmotorn, elmotorn, hybridmotorn och mobiltelefonen etc. Medveten strävan att förbättra på ett sätt som håller för tidens tand underskrivs av de ?esta. solpanelparker och kraftverk drivna med sopor, kol, naturgas, skiffergas, solpanelparker . Forskning visar att många lottovinnare väljer att leva som förr och fortsätta jobba
I ett spel för gallerierna? Valkampanjen är en i detalj välplanerad och i detalj väl- JUBILEUM ?Vad i hela...?? Marina Palace fyller 40 år En hög med tv-apparater på Åbo torg ?ck på fredagen förbipasserande att vrida på nacken. Installationen förklaras av Johannes Färm vid yrkeshögskolan Novia. . ÅU-foto. (opus 35; 1888). Hans grundtempon i denna ryska musik med starka exotismer i bagaget var idealiska, och liksom Beethovenverket landade sviten på jämnt 45 minuter speltid. En handfull solister har specialuppgifter, inte minst konsertmästarens violinsolo som går som en röd tråd genom verket. Eller är han en papp?gur, och en spratteldocka, i händerna på kampanjmakarna. Redan på 1960-talet tog planerna på ett storhotell vid Aura å fart , och på 1970-talet hade tillräckligt många gamla byggnader rivits ?ur vägen. Marina Palace hör numera till Radisson Blu-kedjan. Åbokändis. Man skapar image, inte åsikter. Foton för af?scher, papp?gurer och bokmärken, av kandidaten, analyseras i detalj. av regissören Tuukka Temonen (Saml) utspelas i Samlingspartiets konferensrum och visar hur en valkampanj planeras. Kameran är på plats mellan november 2011 och februari 2012. Så hörde också bägge konsertnumren till standardrepertoaren. Den venezolanske dirigenten Christian Vásquez dirigerade kunnigt Åbo ?lharmoniker och var till största delen resultatrik i sina tolkningar. Ludwig van Beethovens vio- linkonsert, D-dur (opus 61; 1806), håller fortfarande positionerna som en av de största . Och även om konserten ju inte komponerades för en orkester av dagens numerär, så hördes nog solisten i snart sagt varje takt. G-durmellansatsen (Larghetto) gavs vacker karaktär, och här lyste Soumms instrument med snygg klang. Finalens ystra rondotema lektes fram ?nurligt (men kunde kanske ha charmerat mera?), och balansen till orkestern hölls god. . Och han lämnar rummet motvilligt. Vi får se några mycket korta snuttar från valfester och kandidaten lyser med sin frånvaro. så skapas den serna. Krister Lindberg | lindberg?lm@gmail.com Den tredje satsen lyckades som väntat bäst vad klangen beträffar. Vásquez tempoval var lyckade i sats som sats. Beethovenkonserten fick nog ovanligt mycket temperament i tolkningen, och man kan säkert vara av olika åsikt i det avseendet. Själv kan jag kanske uttrycka det så här: På konsert var fransyskans livfulla spel en imponerande upplevelse, men på skiva föredrar jag nog en interpreta- KONSERTEN TUSEN OCH EN NATT Symfonikonsert to 13.3 i Konserthuset Åbo filharmoniska orkester Dir: Christian Vásquez Sol: Alexandra Soumm, violin Beethoven, Rimskij-Korsakov tion närmare det klassiska idealet, låt vara att D-durkonserten mer än gläntar på romantikens dörr. Temperament fanns det ock- så i Christian Vasquez syn på Nikolaj Rimskij-Korsakovs mest kända verk, den symfoniska sviten ?Scheherazade. Filmen håller vad den lovar. för nybygget. Hotellet ritades av arkitekterna Jaakko och Unto Rantanen och bygget sköttes av företaget A.Puolimatka Oy. 40-års?randet pågår hela året, med olika jippon, teman och erbjudanden. Kameran har tagit sig in i rummet bakom kulis- PR Tv-reklam. Marina Palace blir of?ciellt medelålders. Även de ?esta andra . Här fanns många mycket vackra passager. Som helhet fungerade musiken nog, och dess berättande karaktär belystes för det mesta riktigt bra. Men ett par extra övningar kunde kanske ha gjort tolkningen trovärdigare än nu. Musik av samma tonsättare i en stil som påminner om ?Scheherazade. skötte sig riktigt bra. Inte helt färdiga tedde sig ett antal passager, ibland träblåsaranförda, som ibland lät småfalska eller annars bara smått risiga i klangen. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Unga konsertgäster med temperament Trots dubbleringen av veckans symfoniprogram var torsdagspubliken mycket talrik. Det är en marknadsföringsgrej för Televisio Lifestyle Store, utförd och planerad av oss, studerande vid Novia. I undervisningen vid Novia arbetar man i dag mycket med projekt, där studerande samarbetar med företag och organisationer. Televisio Lifestyle Store är en butik på Tavastgatan 32 som säljer kläder och accessoarer. Ett av Åbos mest kända hotell, Marina Palace vid åstranden, fyller 40 år. Hotellet, som i dag har 184 rum, öppnades i mars 1974. Sauli Niinistö besöker inte kabinet- pratar inte politik. Så här sprittande är dokumentären Presidentintekijät. Bilden av en president . Foto: Jonas Möller FILMEN PRESIDENTINTEKIJÄT ????? sekreteraren. tet. cello, oboe, harpa m.?. Snygg musik även den. Ingmar af Hällström Dokumentärfilmen ?Presidentintekijät. är hans konsertuvertyr Rysk påsk (?La grande pâque russe?) från samma år, och den räcker bara knappt 15 minuter. Många foton förkastas, med vitsiga motiveringar, andra manipuleras. violinkonserten. Liksom senare i Johannes Brahms konsert i samma tonart kommer solisten in i spelet först när orkestern har presenterat innehållet. Den franska Moskvafödda solisten Alexandra Soumm uppvisade från första början en stor och välklingande ton, och hennes teknik var alltigenom de 45 minuterna pålitligheten själv. Yttersatsernas kadenser sprakade av liv, och frenesin väckte uppmärksamhet, även om tydligheten i vissa takter hotades. Den 25 minuter långa första satsen bjöd på välnyanserat spel, också från orkesterns sida. Man gör allt för att undvika arrogans. Men har kandidaten egna åsikter. Han har egna åsikter, men de dränks av parti- Det skapas inte politik, man Arbetsgruppen analyserar och förutser vad journalisterna och redaktörerna mest sannolikt kommer att gräva i. De analyserar det för?utna och alla benrangel putsas. Under lupp läggs svagheter och styrkor; i förhållande till motkandidaten. Svordomar, fula ord och smaklösa vitsar regnar alltmer enligt hur stressande situationen blir. Men ?lmen är inte speciellt kritisk. Regissören är objektiv likt ?ugan i taket. Också hela orkesterns tuttiavsnitt lät ibland ganska fult, och då hör ändå Rimskij-Korsakov till instrumenteringens stora namn... Valkampanjen. Därnäst ser vi kommunikationskonsulten Kirsi Piha. Affärsmannen Hjallis Harkimo besöker rummet med mellanrum, han skaffar fram de pengar kampanjen behöver. Hans fru är medlem av gruppen, men bara i inledningsfasen. Finland 2014 Regi: Tuukka Temonen Dokumentär 1:19 T Mest i bild är partisekretera- re Taru Tujunen, hon har bestämda åsikter om allt mellan himmel och jord. Och en stark vilja. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 6 KULTUR ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. om inte den största . Hon drar sig inte ens för att gå bakom ryggen
LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 KULTUR 7 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Donna, en fyrtioårig ensamstående mamma, ska snart gifta bort sin dotter So?e. So?e, som inte vet vem som är hennes pappa, läser sin mammas dagbok och förstår att det ?nns tre möjliga pappor: Sam, Bill och Harry. För att ta reda på vem pappan är bjuder hon i hemlighet in dem till sitt bröllop. Papporna spelas av Riko Eklundh, Kristofer Möller och Vallu Lukka. I andra huvudroller ses bland andra Anna Hultin och Maria Sid. Musikalen bygger på ABBAs musik och inkluderar 22 av ABBA:s hitlåtar. Den har ?er spelade produktioner internationellt än någon annan musikal och Svenska Teaterns produktion är den första i Finland. VÅRTECKEN Bo?nken kom till Korpo Torsten Mårtensson i Kait, södra Korpo, ringde in och berättade att bo?nken har återvänt från sydligare trakter. . Jo, ibland måste man skratta. Historien visar att vad som helst kan hända. mest från 20-, 30- och 40-talen. Magnus Dahlström var en av de donatorer som gjorde återupprättandet av Åbo Akademi möjligt (of?ciellt 1919). 15. Nya bilder lördagar och tisdagar. Mamma Mia-stjärnor presenterades regisserad teater. Tillsammans med brodern Ernst stod Magnus Dahlström för ?nansieringen också när Åbo ?ck sitt konstmuseum . Filmen är proffsig men snäll, och summan av avslöjanden är noll. Inte speciellt spännande. Bilderna är tagna av B. E-POST: NYHETER@FABSY.FI En donator begravs FÖRRA SEKLETS ÅBO Donatorn Magnus Dahlströms begravning i mars 1924, för 90 år sedan. Filmen Bamse och tjuvstaden visas på Bio Fix i Villa Lande på söndag kl. 18.30 i Nagu och torsdag kl. (FNB?SPT). Lundsten / KameraBoden. 18.30 i Korpo. Mia Hafrén och Lineah Svärd i huvudrollerna. Riko Eklundh en av papporna. Svenska Teatern har nu slagit fast rollinnehavarna i ABBAmusikalen Mamma Mia! som har premiär i Helsingfors den 27 september. Huvudrollerna kommer att spelas av Mia Hafrén som mamman och Lineah Svärd som dotter. Mamma Mia! utspelar sig på en grekisk ö. Det invigdes i april 1904. ÅU publicerar under sitt jubileumsår en serie bilder från ett lite äldre Åbo . Lehtikuva Över 54 miljoner människor världen över har sett musikalen. 15 i Pargas, onsdag kl. Folk är olika och har olika åsikter om den saken. Intressant. Ett tiotal bo?nkar har jag redan observerat, säger Mårtensson. Stararna anlände i går till Friskalaviken på Hirvensalo i Åbo och vårens första tussilago dök också upp där, hälsar Pekka Laukkanen. Mia Hafrén. det första som byggdes utanför huvudstaden. Filmen har svenskt tal och är otextad. Bio Sydväst visar Need for speed, som är baserad på ett av världens mest populära dataspel. Visningar på söndag kl. En pytte liten detalj kan bli uppförstorad i medier, och i skvallerkvarnarna, och kan få folk (väljarna) att vända kappan. Det insamlade videomaterialet är naturligtvis ytterst värdefullt. Men på biograferna? Bamse och Need for speed på skärgårdsbiograferna Bamse är för första gången på bioduken
Fyra vill inte ännu ta ställning. Carina Holm | 274 9928/carina.holm@fabsy.? SDP, Centern, KD och Sann?nländarna i Åbo anser att Åbo stads budget, som godkändes i december i fjol, borde rivas upp och göras om i vår. Samlingspartiet, SFP, VF och De gröna anser att det är för tidigt att ta ställning. Inga politiska förhandlingar om att göra om budgeten har ännu förts och man har inte fått något förslag från stadsdirektör Aleksi Randell. I ett pressmeddelande sammanfattar föreståndaren för Husö biologiska station, Johanna Mattila, det med fotbollstermer: . KL 14-15 Ett Woodpecker 165 E -hem med källare, OHYHUHUDW VRP )O\WWI§UGLJW (Q éQ KHOKHW S¨ VOXWWQLQJHQ K¹JW YDUGDJVUXP VWRUD I¹QVWHU 3¨ RPU¨GHW êQQV GHW WRPWDU YLG Q§UKHWHQ DY KDYHW WLOO VDOX Adress: Lövnäsvägen 26, Pargas. Dessutom ger utnämningen ÅA en synlighet som är viktig i konkurrensen om forsknings?nansieringen. Och det ger våra studerande möjligheten att jobba med utrustning av högsta kvalitet. Också Åbo Akademis fältstation Husö biologiska station på Åland stod i rampljuset i går då Finlands nationella kommitté för forskningens infrastrukturer vid Finlands Akademi offentliggjorde en nationell strategi och en uppdaterad vägvisare för forskningens infrastrukturer fram till 2020. Fältstationen ingår tillsammans med fältstationerna Tvärminne Zoologiska Station vid Helsingfors universitet och Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo universitet i projektet ?Finnish Marine Research Infrastructure?, som leds av Finlands miljöcentral. Åbos politiker på att göra om Fyra av partiernas gruppordförande säger ja till att riva upp årets budget. Det betyder att vi nu spelar i Premier league. Beslutsfattarna har därmed inte heller någon ÅU 12.3 Å information om hur det senaste sparprogrammet har förverkligats, det vill säga vilka åtgärder som har genomförts och vilka som verkligen har inneburit inbe- Hur ska Åbo spara konkret? HUSVISNING Välkommen till helgens husvisningar LÖ 15.3. E-POST: NYHETER@FABSY.FI . KL 15-16 Traditionshus Kotikartano 155 (boyta 161 m2. har av Finlands Akademi utsetts till ett första rangens centrum för biomedicinsk forskningsteknologi under de följande 10?15 åren. Projektet är ett stort paneuropeiskt forskningsprojekt kring visualiseringsteknologi inom biovetenskaper och medicin. Topprankingen innebär att ÅA:s och Åbo universitets gemensamma forskningsenhet Turku Bioimaging får möjlighet att medverka i betydelsefulla internationella projekt inom biovisualisering. Biovisualisering är ett område där man med hjälp av toppmoderna mikroskop och avancerade vävnadskameror studerar strukturer och förändringar i celler, vävnader och patienter. Biovisualiseringen har en enorm genomslagskraft över hela det medicinska fältet och är avgörande då läkarvården utvecklas, säger John Eriksson. ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Finland anser att vi är värda att lyftas upp på en piedestal på europisk nivå, så att vi där kan marknadsföra oss och skapa kontakter med och kanske bli delar av europeiska nätverk. De grönas gruppordförande Elina Rantanen säger att hon väntar på stadsdirektö- rens förslag innan hon tar ställning. . 6N\OWQLQJ IU¨Q GHQ I¹UVWD URQGHOOHQ S¨ /¹YQ§VY§JHQ .DVWHOOL I¹UV§OMDUH 6DUL +DLMDQHQ éQQV S¨ SODWV S¨ KXVYLVQLQJHQ LÖ 15.3. Därför kan det vara nödvändigt att göra en ny budget för i år. VF:s Li Andersson säger att stadens bokslut för föregående år inte ännu är färdigt. . LÖRDAG 15 MARS 2014 8 LOKALT ÅA:s biologiska station i högsta divisionen Nu vet övriga Finland det ÅU kunde berätta för läsarna redan i december i fjol: det av Åbo Akademi-professorn John Eriksson ledda biovisualiseringsprojektet ?EuroBioimaging. Stadens ekonomi är ?era miljoner på minus och ju längre man skjuter upp besluten, desto svårare blir de. Ordentliga prognoser för hur budgeten förverkligats i år kommer först senare i vår
(WW KHP VRP VNU§GGDUV\WWV HIWHU NXQGHQV EHKRY VRYUXP S¨ DQGUD Y¨QLQJHQ +XVHW §U Q§VWDQ I§UGLJW Adress: Sysilaxvägen 12, Pargas. 6N\OWQLQJ IU¨Q 6N§UJ¨UGVY§JHQ YLG 3DURF IDEULNHQ
.DVWHOOL I¹UV§OMDUH 6DUL +DLMDQHQ éQQV S¨ SODWV S¨ KXVYLVQLQJHQ SÖ 16.3. KL 12?14 Ett modernt hem som arkitekt ritat (boyta 102 m2
Jag väntar på förslag från stadens ledning om hur ekonomin ska anpassas. Jarmo Rosenlöf SDP . Man har redan börjat förändra ledningen och organisationen slimmas. . Därför är det viktigaste att få strukturella förändringar inom social- och hälsovården. Ju större budget, desto större betydelse har de. Inbesparingar behövs inom alla sektorer. Vi godkänner inte stora sparåtgärder gällande personalutgifter inom vård, omsorg och utbildning. Genom att skära ner personal orsakar man lätt mer utgifter i form av arbetsohälsa och dåligt fungerande service. VF vill att staden tar fram en utredning över hur utgifterna för att man köper tjänster har utvecklats under de senaste åren. Bland annat i Kajana har man återgått till att producera en stor del av socialoch hälsotjänsterna i egen regi, och sparat en betydande summa. I Åbo har man inte ens producerat en ordentlig jämförelse. . 6WLOLJ KHOKHW VRP éQVOLSDWV PHG KM§OS DY LQUHGQLQJVSODQHUDUH LQQHK¨OOHU WUH VRYUXP 3XXVWHOOL N¹N RFK 0DULFNHQV P¹EOHU 'HWWD .DVWHOOL KHP NDQ GX N¹SD .DVWHOOL ?ER /LOOL $UYRQHQ WHO 6DUL +DLMDQHQ WHO 3§LYL /DPPHUYR WHO Med: .DVWHOOL é Adress: Isokyläntie 13, Nådendal, Kultaranta Resort. 6N\OWQLQJ IU¨Q 5\P§WW\O§QWLH .DVWHOOL I¹UV§OMDUH 6DUL +DLMDQHQ .LLQWHLVW¹PDDLOPDV UHSUHVHQWDQW -DQQH 6DOPLQHQ VDPW 3XXVWHOOL UHSUHVHQWDQW -DQQH ?KPDQ éQQV S¨ SODWV S¨ KXVYLVQLQJHQ Pentti Huovinen Saml . Utan sådana åtgärder lever vi verkligt länge på lån ännu och gör Åbo till en kriskommun samtidigt som det är mycket orättvist mot framtidens Åbobor. . Viktigare än inbesparingar är åtgärder som förbättrar näringslivets välmående så att vi får ?er jobb till Åbo. När det gäller de ekonomiska understöd som staden själv kan bestämma över borde man fundera om de kunde vara inkomstrelaterade. Elina Rantanen Li Andersson De gröna VF . Vi måste fundera hur all service kan ordnas smartare. I stället borde man inom staden satsa målmedvetet på att öka sysselsättningen, så att också staden själv sysselsätter, och på det sättet öka skatteintäkterna.. Annat som behövs är färre administrativa steg, mer makt på gräsrotsnivå och smartare enskilda åtgärder och arbetsbeskrivningar. Man kunde spara genom färre steg i administrationen och genom att ?ytta personal internt. . Vi reparerar och upprätthåller stadens byggnadsbestånd, ibland ganska oändamålsenligt. . Det bästa vore att få tillväxt och med den nya arbetsplatser och nya invånare. Utan sådana är ett hållbart sparande inte möjligt. . Vi använder fortsättningsvis mycket pengar på väggar. Det viktigaste är att förnya strukturerna
De ekonomiska utsikterna är betydligt sämre nu än då budgeten gjordes. Centerns Jarmo Laivoranta säger att en ny budget behövs, eftersom det bara leder till en tvångssituation som är dålig för alla, om man skjuter på nödvändiga beslut och fortsätter att leva på lån. . Allas ansvar måste också klart de?nieras och kostnaderna i förhållande till budgeten måste följas upp och kunna jämföras. . Alternativet är att budgeten sannolikt överskrids, vilket inte är god förvaltning. Permitteringar löser inga problem på lång sikt, det syns bara i ett års resultat om ens då, ifall kostnaderna för ogjort arbete skjuts över på någon annan. Vi ska se hur den första fasen i samarbetsförhandlingarna lyckas. Det borde absolut hittas en lösning på de ständigt ökade kostnaderna för specialsjukvården vid ÅUCS. De stiger, trots att användningen inte ökar. E-POST: NYHETER@FABSY.FI En knivhöggs och en föll från balkong bereder sig årets budget En man knivhöggs i Pemar i Egentliga Finland på torsdagen. Utöver det föll en annan person från balkongen, sannolikt från samma bostad där knivhuggningen inträffade. Alla sektorer måste spara på sitt sätt. Hittar personalen och stadens ledning tillsammans åtgärder som faktiskt hjälper? . SFP försöker in i det sista trygga en god skola. Art Bank | 0400 524177 | Köpmansgatan 24, 21600 Pargas gallery@artbank.fi | www.artbank.fi . Jag skulle leta efter inbesparingar i invandringen. Blåvita frontens Olavi Mäenpää svarade inte på frågorna. ÅBO Universitetsgatan 27 silmaasema.. Båda männen fördes till sjukhus. Kommissarie Raimo Erkkilä, som leder utredningen, uppger att båda männen ?ck allvarliga skador. Summorna som måsta sparas är betydande, men i förhållande till stadens budget som helhet är de inte omöjliga. ränte gsbetalnin tid!* *Engångskredit, du betalar endast kostnaderna d.v.s. | laserleikkaus.. Man måste göra verksamhetsplaner med kostnadsberäkningar som utgår från den service som måste produceras och övergå till ledarskap som baserar sig på kunskap, så att arbetet blir intressantare och ger möjlighet till betydande inbesparingar, utan att servicen försämras. Christel von FrenckellRamberg Ville Tavio 24 mfråni Sann?nländarna SFP . För skolor är det besvärligare, i synnerhet när det gäller stödpersonal och timlärare. Administrationen som har många steg, svävar fritt från serviceproduktionen med en oklar ansvarsfördelning skapar onödigt arbete och ineffektivitet. När ingen behärskar helheten och verksamhetens koppling till ekonomin inte är genomskinlig uppstår kostnadsläckage. . Så här svarar partiernas gruppordförande. Carina Holm | 274 9928/carina.holm@fabsy.? 15?18 11?16 12?18 stängt Salvador Dali Private Exbition Inträde: 8:? . Läs mer på www.silmaasema.? Fråga mer eller beställ tid: 040 191 8938 . Enligt prognoserna för de kommande åren förutspås tillväxten bli noll. Också KD:s Ville Auvinen ÅU 5.3. Å 3 sparingar. Hon betonar att regeringens förslag till nytt system för statsandelar fortfarande är på remissrunda och att ändringar är möjliga. . En av dem vårdades fortfarande på intensivavdelningen på fredagen. Polisen har gripit två personer. De andra partierna drev just i fullmäktige igenom det nya integrationsprogrammet, utan någon information om inbesparingar. Ville Auvinen Starroperation on för en bättre livskvalitet Efter starroperationen blir färgerna klarare och synen förbättras. Erkkilä uppger att polisen utgår från att våldsdåden inträffade i samma bostad. Jag tror inte att stadens bolag kommer mycket lättare undan i fall deras omsättning sjunker i ?era år på grund av lågkonjunkturen. . och behandlingsavgiften 4 ?/mån. Fallet utreds som två dråpförsök. Polisen larmades till platsen efter halv tio på torsdagskvällen. Silmäsairaala vid Silmäasema i Åbo gör din starroperation då det passar Dig bäst. Vår läkare som opererar: Jari Mäkinen KD . Det förpliktar också till svåra beslut. Sannfinländarnas Öppet: ti?fre lö sö må De kommande sparplanerna gäller inte stadens bolag. (FNB) SDP:s gruppordförande Jar- mo Rosenlöf anser däremot att budgeten borde rivas upp så fort som möjligt. . SFP har förbundit sig i avtalet med de andra partierna, utom VF, att få stadens ekonomi i balans. Med de uppgifter vi har nu går det ännu att balansera budgeten genom att förhindra att utgifterna ökar. International Art Gallery Ville Tavio säger att man blir tvungen att ändra budgeten åtminstone delvis. . kontoavgiften 35 . När det är fråga om sparåtgärder som potentiellt påverkar personalen är det viktigt att man har all nödvändig information innan man fattar beslut. är för att göra om budgeten i tid, för att undvika panikåtgärder i höst. . Personalen inom dagvården styrs av lagstiftningen som anger antal barn per vuxen. Det är sant att en stor del av stadens verksamhet är lagstadgad och den är svår att spara in på, till exempel när det gäller den personalmängd som krävs. Men byråkratins och administrationens strukturer är fortfarande sådana att de kritiskt måste granskas. . Kvar blir vård och omsorg, men kan man spara i dem. Vi är också klokare då vi vet hur det går med statsandelarna för Åbos del. Vi väntar på sparförslag från sektorcheferna och ser sedan närmare på mer konkreta sparåtgärder. SFP:s Christel von Frenckell-Ramberg säger att det är lättare att senare i vår bedöma om budgeten ska rivas upp. . | kaihi.?. Men situationen är svår och de slutliga besluten kommer efter många och långa förhandlingar. Jarmo Laivoranta Centern . Det kunde underlätta för kommande år. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 LOKALT 9 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Att få stopp på läckagen förutsätter att arbetet och processerna de?nieras klart, och att resurserna mäts och prissätts rätt
Helst ska en hälsocentral fung- öronvärk kan det vara möjligt att få en tid. Att ha en jour med tjänsteinnehavande läkare i reserv under veckoslut skulle inte vara en bra idé säger Korhonen. . Det skulle också vara bra med ?exibla öppethållningstider, så att man vid till exempel in?uensatider kunde ha utvidgade mottagningstider. Enligt Keistinen kan en läkarkandidat trots det ha jour under till exempel veckoslut, förutsatt att det ?nns en ?riktig. läkare med hemmajour och som vid behov kan rycka ut och bistå kandidaten. I jourförordningen sägs också Keistinen ser alltså inga juri- att det vid en jourmottagning måste ?nnas en legitimerad läkare i tjänsteförhållande med kommunen på plats för att vid behov kunna begära tjänstehjälp av polisen eller fatta beslut om tvångsomhändertagande inom psykvården. :d6)27 7-78% (Y LMRRIV mRRY Jo YX FMPHRMRK M EXX K}VE JSXS F}G OIV SG L ERZmRHE HMR HMKMXEPE W] WXIQOEQIVE 4d 7:)27/% 46)0-1-2c6 %0978%:% 7931)/7- QE 3TM XIOIQmmR OYZEOMVNSNE /EQIVE %MXER ,4 SLNIPQEPPE. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 10 LOKALT ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Kvälls- och veckoslutsjouren vid Pargas hälsostation ?yttar till Åbo den första juli. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Pargas hälsostation. Men om det råkar ?nnas lediga tider och man ringer klockan 15 med svår vårdsministeriet har varit med om att bereda den förordning som bland annat stipulerar att en jourmottagning bör ha tillgång till laboratorium och röntgen, något som Pargas hälsostation saknar under kvällar och veckoslut. Enligt honom går det ändå bra att ha läkarmottagning utan labb och röntgen för att se över mindre, icke-akuta åkommor. . Då skulle vi i princip ha tre jourer: samjouren i Åbo, jouren vid hälsocentralen och en hemmajour och det skulle inte vara vettigt. era också utanför tjänstetid, men det är sådant som måste bestämmas av kommunen. . ÅU-foto Nya synpunkter på Pargasjouren Medicinalrådet Timo Keistinen som förberett jourförordningen anser att invånarna bör få sjukvård också utanför tjänstetid. Kim Lund | 040-587 3759/kim.lund@fabsy.? Jourdebatten i Pargas har tagit ny fart efter att ett rätttelseyrkande på social- och hälsovårdsnämndens beslut att ?ytta jouren till Åbo lämnades in. Undertecknarna Cornelius Colliander (De gröna), Helen Oivo (De gröna), Carita Henriksson (SDP) Kvällsmottagning med tidsbeställning Den nu planerade förlängda mottagningstiden till klockan 18 vid Pargas hälsocentral ska i första hand betjäna sådana som inte behöver akut läkarvård och sådana som har svårt att besöka läkarmottagningen och Stina Engblom-Colliander, ordförande i äldrerådet i Pargas, yrkar på att nämnden fattar ett nytt beslut och att kvälls- och veckoslutsjouren blir kvar i Pargas. Medicinalrådet Timo Keistinen vid social- och hälsopå dagtid säger överläkare Katariina Korhonen vid Pargas stad. I motsats till en jourmottagning som i princip ska ta emot patienter på direkten fungerar kvällsmottagningen mellan 16 och 18 enligt på förhand beställda tider. . Enligt medicinalrådet Timo Keistinen borde kommuninvånarna få vård också utanför tjänstetid. Att kolla öronin?ammationer och begynnande luftrörskatarrer kan man göra utan eget laboratorium
WYSQIOWM " L =LHIR MPPER OYVWWM /YVWWMQEOWY
När du kommer hem från jobbet och hämtar ditt barn från dagis och barnet klagar på öronvärk, så borde man få tid, inte nödvändigtvis till klockan 22, men till 18. . i Åbo har sänt en klagan till JK om detta förfarande, som de menar handlade om att styra och påverka stadsstyrelsen till diska hinder för att en mindre hälsostation, i det här fallet Pargas, har mottagning också utanför tjänstetid. Hälsocentralerna borde också erbjuda service sådana tider som folk hinner besöka dem, också med icke-brådskande fall. Att över hälften av de patienter som i dag besöker kvälls- och veckoslutsjouren i Pargas inte är direkta jourfall som behöver akutvård, visar att det ?nns ett behov av förlängda mottagningstider också för mindre åkommor, säger Keistinen. . Kalla det då fast kvällsmottagning och inte jour. XM 0mV HMK K}VE JSXSF}GOIV QIH /EQIVE &SHIRW ,4 TVSKVEQ. Tänk om livsmedelsaffärerna skulle stänga klockan 18. WMW º PELNEOSVXMR OYZEOMVNSNE ZEVXIR ,931 /EQIVE %MXER OYZEOMVNEX XILHmmR EMHSPPI ZEPSOYZETETIVMPPI Justitiekansler får klagan om Randell En förening i Åbo vill att justitiekansler utreder om Åbos stadsdirektör har begått ett fel. Gjorde stadsdirektör Aleksi Randell fel då han skickade ut ett brev till alla Åbo stads anställda om samarbetsförhandlingar ? innan stadsstyrelsen fattat beslut om att de ska inledas? Brevet, som gäller 12 000 anställda, sändes ut fredagen den 21 februari och först på måndag den 24 februari behandlade stadsstyrelsen samarbetsförhandlingarna. Föreningen ?Työ ja tutkimus
To WZIRWOE " L )R OZmPPWOYVW /YVWEZKMJX
MROP º TVIWIRXOSVX J}V JSXSF}GOIV 3&7 /EQIVE &SHIRW JSXSF}GOIV K}VW To mOXE JSXSTETTIV QE :EPSOYZEYWOYVWWM MPXEE ]LX L /YVWWMQEOWY /SYPYXXENE 7XIR )VMO 0YRHWXIR 7MRYPPE SR HMKMNmVOOmVM QYXXE IX XMIHm QMXIR WMXm Om]XIXmmR 8ISVMEE NE Om]XmRX}m /%-//- 19/%%2 )11) :c0-8c /9/% 32 1==22=8 /%1)6%2 XM *SXSOYVW OZmPPEV XSX L /YVWEZKMJX 9XFMPHEVI 7XIR )VMO 0YRHWXIR (Y LEV IR HMKM W]WXIQOEQIVE QIR ZIX MRXI LYV HIR JYRKIVEV 8ISVM SGL TVEOXMO %00% 1)( 3&)63)2() :)1 731 7d08 /%1)6%2 Qo 0mV HMK K}VE JSXSF}GOIV QIH /EQIVE &SHIRW ,4 TVSKVEQ
WZIRWO WI SZER QE 3TM XIOIQmmR OYZEOMVNSNE /EQIVE %MXER ,4 SLNIPQEPPE
säger föreningen i sin klagan. Ordförande för ?Työ ja tutkimus?, som hör till Vänsterförbundets kommunorganisation, är PM Markku Alin. 9XFMPHRMRIR KIRSQJ}VW SQ QMRWX HIPXEKEVI TIVW QE\ :M J}VFILoPPIV SWW VmXXIR XMPPmRHVMRKEV M TVSKVEQQIX 4MHmXmQQI SMOIYHIR QYYXSOWMMR SLNIPQEWWE 1IVE MRJS M FYXMOIR TIV XIPIJSR IPPIV To [IFFIR 9XFMPHRMRKIR F}VNEV OP ` /SYPYXYW EPOEE OPS /h41%27+%8%2 ` d&3 ` [[[ OEQIVE EMXXE ½. WYSQIOWM OXW IH 1MOmPM OMMRRSWXYWXE XSYOSOYYWWE NmVNIWXIXmmR ZMIPm L R ZEPSOYZEYWOYVWWM 3Q HIX ½RRW MRXVIWWI Wo SVHREW HIX mRRY M QEN IR L W JSXSOYVW 7MXSZE MPQSMXXEYXYQMRIR ZMMQ ZVO IRRIR EMXXEOSYPY$KQEMP GSQ &MRHERHI ERQmPER WIREWX H]KR J}VI FSHIRWOSPE$KQEMP GSQ Aleksi Randell. Stadsdirektören kan väl inte skicka ut brev där det antyds att personal ska sägas upp, om inte stadsstyrelsen har fattat beslut om det. ÅU-foto att godkänna stadsdirektörens planer.
Lördag 15 mars Åbo Underrättelser Reportaget En tillvaro av rädsla och osäkerhet . De flesta som medverkar i det här reportaget gör det anonymt. Vem skapar rädslan. Folk är jätterädda. Det börjar med ett dämpat samtal på en buss i Åbo. närmare bestämt utlänningspolisen i Åbo. Text och bild: Dan Lolax | 274 9939/dan.lolax@fabsy.? Läs mera på nästa uppslag. Med vem måste förbli oskrivet. Svaret är polisen
En av mannens vänner, bosatt i en annan stadsdel, ringer och frågar varför polisen söker honom. . Kvinnan har kommit dit via Italien, omedveten om resvägen. Paret flyger till Finland. Bättre att dö här än i Irak, sa hon. Han säger att det sker dagligen, att polisen till och med ringer på mitt i natten. . Det doftar som det brukar i höghus om vardagseftermiddagar, av matos. Jag hittar dörren jag söker och ringer på. Mannen som öppnar den och välkomnar mig in har jag fört korta telefonsamtal med. Men jag övertygade henne om att vi hittar en lösning, säger mannen. Lösningen resulterar i att kvinnan får läkarvård och gömmer sig. Efter det börjar utlänningspolisen följa efter mannen. Att till exempel gömma en illegal invandrare är inte ett sådant brott. I tre månader är kvinnan gömd. De tror att jag, en arbetande skattebetalare, är en brottsling! Polisen ställer frågor om paret till andra invandrare. För utlänningspolisen, vars uppgift det är att ta reda på hur de som söker uppehållstillstånd tagit sig till Finland, berättar hon inte hela sanningen. Dels för att hon inte vet, dels för att hon är rädd för att sändas tillbaka till sin familj. En dag ringer en granne mannen, som då är på jobb. Grannen berättar att någon med disponentens hjälp har tagit sig in i lägenheten där kvinnan är . Familjen säger nej. Han försöker på nytt. Jag är en ärlig människa och vill bli behandlad som en sådan. Och i sex år verkade Finland vara ett respektfullt samhälle, säger han. Sedan vändes hans värld uppochned. kvinnan om två dagar och sätter henne på ett flygplan till Italien. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 12 VECKÄNDAN ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Hon är redan bortlovad får han höra, den här gången mer hotfullt . Jag har blivit gråhårig det senaste halvåret, säger han och drar handen genom håret. Mannen kom till Finland från Mellanöstern för sju år sedan. Vi vill bara leva i fred, säger mannen.. Enligt Dublinförordningen ska kvinnan sändas till det EU-land hon först kom till. Hon är gravid i femte månaden. Att Italien, ett land i ekonomisk kris och redan tungt belastat av flyktingströmmar, inte kan garantera en gravid kvinnas säkerhet spelar ingen roll för Migrationsverket och utlänningspolisen, säger mannen. I grunden är det här en kärlekshistoria. Två människor, båda från Mellanöstern, träffar varandra på nätet. I sex år har han haft ett jobb. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Reportaget: En tillvaro av rädsla och osäkerhet Jag har aldrig hört någon säga något gott om polisen. Om familjen får reda på det är också kvinnans liv i fara. Då jag kom till Finland kunde jag ingenting, jag hade ingen utbildning. De ställde frågor om oss till våra grannar, visade ett foto av henne för dem. Hon säger att hon vill bo med honom i Finland. Via vänner kommer hon i kontakt med en människosmugglare. Jag gav dem det, de tittade på passet och försvann sedan. Nu gör Migrationsverket bedömningen att kvinnan är i landet illegalt. precis som bland finländarna. . De söker efter kvinnans pass. . Men det är det inte. Båda lider av stress. Nu pratar inte grannarna med mig längre. Alla är inte lika. Hur kan man annars förklara att polisen dyker upp på platser som bara nämnts i telefonkonversationer. De skajpar med varandra och blir förälskade. Han åker till kvinnans hemland för att be om hennes hand. De måste sluta se på invandrare på ett och samma sätt. Då jag träffar dem första gången är babyn två veckor gammal. Det här borde vara en lycklig tid för dem. Paret kallas till polisstationen. Utlänningspolisen säger att de hämtar Hon ville ta sitt liv efter det. Vi har undvikit att prata detaljer på telefon. I vardagsrummet möts jag av en kvinna. Hon håller parets nyfödda i sin famn. Har alla fel? R ädsla är en subjektiv känsla, frammanad av en personlig upplevelse. Men varför upplever nästa alla som har att göra med utlänningspolisen att de behandlas som brottslingar? frågar sig en av dem jag intervjuar. . Men jag är inte kriminell. ensam. Panikslagen kör mannen hem. Det är han stolt och tacksam över. . Mannen kan inte sova. . Mannen betalar 12 000 euro för att kvinnan ska kunna fly från sin egen familj. Ett par veckor senare träffar de varandra igen i ett europeiskt land. Jag har aldrig hört någon säga något gott om polisen. Kvinnan så pass mycket att hon inte kan amma. Jag är inte arg på finländarna utan på polisen. sätter han sin fot på familjens mark igen blir han skjuten. Paret trotsar familjen och träffas i hemlighet. Misstankarna har bekräftats av personer med insyn i polisens verksamhet, säger han. Bara då polisen utreder grova brott är avlyssning juridiskt motiverat. En finländare lärde mig det yrke jag har i dag. Han är inte finländsk medborgare men han jobbar och betalar skatt som vilken finländare som helst. Han säger att invandring inte är någon svartvit fråga, att det bland invandrare finns kriminella . Det visar sig vara folk från Gränsbevakningsväsendet som har vänt ut och in på lägenheten, säger han. Hon på ett förfalskat pass. Hon ville ta sitt liv efter det. Bättre att dö här än i Irak, sa hon. . Gravid i åttonde månaden kan hon inte längre sättas på ett flygplan till Italien. Men ingen av dem vågar tro att de nu kan känna sig trygga. . Har alla fel? Folk är inte bara rädda, de är också arga och upprörda. Jag träffar människor som säger att fler skulle vara upprörda om de visste vilka befogenheter polisen har. Jag träffar människor som säger sig vara avlyssnade, att polisen beter sig respektlöst och oövervakat i en juridisk gråzon. En sen vardagseftermiddag står jag i en trappuppgång i Åbo. De hade visat honom en bild av mig och frågat om han vet vart jag tar vägen då jag inte jobbar. Mannen är säker på att hans telefon avlyssnats
En polis måste förstå det. Gör dig inte skyldig till minsta förseelse. I vårt hemland hjälper muslimer och kristna inte varandra. Hon hoppas på ett svar i vår. Läs mera på nästa uppslag. Två separata instanser som ska utgöra olika skeden då uppehållstillstånd behandlas framstår som samma myndighetskropp. Det skapar en känsla av otrygghet. En ljusglimt i det mörker som paret i en lägenhet i Åbo upplever är den hjälp de fått. De vill visa sin tacksamhet. . i samma rum. Då jag senare går igenom mina anteckningar hittar jag det här citatet: . Det här är vad de berättar. Polisens resurser motsvarar inte den ökande andelen utlänningsärenden som kåren måste klara av. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 VECKÄNDAN 13 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. De jag pratar med kan inte bekräfta att så är fallet men är samtidigt inte förvånade. att kontakta sin advokat eller sina barn . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Hans erfarenheter leder honom att säga att det finns rasism inom poliskåren. Han nämner också ett annat problem. Utlänningspolisen och Migrationsverket delar lokaler i Åbo. Du blir märkt av polisen. Det gör ditt liv till ett helvete. och den klagandes redogörelser mot varandra: ?Beskrivningarna av händelseförloppet är ställvis starkt motstridiga. Men invandrare i Åbo är rädda för polisen och deras rädsla är motiverad. Och: . För många invandrare är ordet rasist det enda de har att försvara sig med. De säger att de följer regelboken, men de delar ju för fan kaffepanna! K lagomål om polisens agerande ska sändas till Riksdagens justitieombudsman. Jag beställer klagomål som är offentliga och som rör utlänningspolisen. Det här leder till frustration. Då lagen trädde i kraft frågade vi inrikesministeriet hur det är tänkt att vi ska sköta uppdraget. Två av dem rör uttryckligen nämnda enhet i Åbo. Ett handlar om att polisen då den verkställde en utvisning inte lät den utvisade ta med sig sina personliga ägodelar, inklusive en dator, och att tidpunkten för utvisningen hemlighölls. Den utvisade fick inte heller ta emot kontanter. Personen som sänt in klagan skriver att polisen uttryckt sig osakligt då utvisningen diskuterats. Du blir märkt av polisen. Det gör ditt liv till ett helvete. Jag får höra om hur en invandrare sut- tit flera dygn i häktet. Vi tycker att resurserna borde finnas med i statsbudgeten, det handlar trots allt om en lagstadgad uppgift. Det är inte olagligt men respektlöst och något som polisledningen och den ansvariga ministern Päivi Räsänen borde känna till. Det faktum att utlänningspolisen och Migrationsverket delar lokaler blir återigen ett samtalsämne. Men en äkta känsla garanterar inte en rättvis beskyllning. Jag pratar med personer som har insyn i polisarbetet. vars välbefinnande polisen inte brydde sig om ? och utan tillgång till dusch eller mediciner. Den klagande anser också att polisen uppfört sig våldsamt och uttryckt sig osakligt. Jag fastnar för hur JO ställer polisens Mycket av det jag hör handlar om poli- sens beteende. Det är en lösning som bäddar alltför lätt för inofficiella rådslag. Och för en person som flytt undan en brutal polismyndighet kan det vara svårt att lita på att personen som förhör henne den ena dagen inte tillhör samma myndighet som intervjuar henne den andra . Men på ingen punkt anser JO, efter att ha hört polisens redogörelse, att polisen har agerat fel. Samma bedömning gör JO i ett klagomål om en annan utvisning, en där den utvisade placerades i en smutsig cell utan möjlighet Mitt råd till alla, inte bara invandrare, är: Stick aldrig ut. Poliser är människor, visst, men de får inte agera irrationellt, säger en av dem jag intervjuar. Jag säger att det finns misstankar om att polisen avlyssnar telefoner. Men ministeriet vill att vi bygger upp verksamheten med projektpengar, säger minoritetsombudsmannen Eva Biaudet som ursprungligen hoppades på att ansvaret skulle falla på justitieombudsmannens axlar. I mitten av februari i år sände Biaudet in en ansökan om projektmedel från EU. Gör dig inte skyldig till minsta förseelse. Ingen ska behöva vara rädd för en myndighet, inte ens invandrare. tänker jag. F aktum är att Finland länge struntat i ett EU-direktiv som ger en tredje part mandat att övervaka hur utvisningarna verkställs. Efter en hastigt tillkommen lagändring utsågs minoritetsombudsmannen vid årsskiftet till den övervakande parten. Tidigare har polisen meddelat ombudsmannen om hur man verkställt omhändertagningar och utvisningar. Men minoritetsombudsmannens juridiska befogenheter har inte möjliggjort mera än en snabb och inte särskilt tillförlitlig bild av läget. Nu har ombudsmannen de lagliga verktygen . Polisernas och väktarnas redogörelser är sinsemellan väldigt enhetliga och också detaljerade.? Om utlänningspolisen begår övertramp, vem kan då bevisa det. Tre stycken kommer per e-post, det senaste från september i fjol. Frustration i kombination med ett yrke där det hör till arbetsbilden att lyssna på lögner är farligt. Alla lämpar sig inte för att jobba med utlänningsärenden och invandrarna är lätta måltavlor då tålamodet tryter. De jag pratar med säger: . men resurserna saknas ännu. . Mitt råd till alla, inte bara invandrare, är: Stick aldrig ut. Utan kristna människors hjälp vore hon i dag på gatan i Italien eller död, säger han och nickar mot kvinnan som har den sovande babyn i sin famn. P arets oro är äkta. Polisen påstås ha gett olika svepskäl för frihetsberövningen men det egentliga skälet ska ha varit beskyllningar om rasism.
Vi tänker att de inte gör fel. Men så är det förstås inte. Hur ska detta system byggas. Vi ska förverkliga det Finland förbundit sig till. utlänningspolisen med . vilket lagen inte heller förskriver . Många faktorer bidrar till oron, säger Biaudet. . Vi är inte olika organisationer med tydliga regler. Kollegialiteten är inte avgörande då uppehållstillstånden utreds, bedyrar hon. Men hon utesluter inte att för en person som flytt undan myndigheterna i hemlandet kan skillnaden mellan de två myndigheterna vara svår att greppa. tanter i blomsterhattar. Då en tillståndsansökan utreds är polisen med i början och förhör den sökande. Men det här handlar om vårt rättssystem. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Reportaget: En tillvaro av rädsla och osäkerhet Det handlar om ett fåtal som tar utvisningar som personliga nederlag. EU-direktivet är inte det enda som motiverar att utvisningarna övervakas. som Virpi KohtalaHannula gör med de som söker uppehållstillstånd är intensiva upplevelser. Hennes uppgift är att ta reda på varför den sökande vill stanna i Finland och på basis av den informationen . Det är påfrestande att vänta länge på ett beslut. Vi kan försnabba processen i inledningsskedet genom att sitta med då polisen förhör den som söker uppehållstillstånd, påminna polisen om vilka ytterligare uppgifter som behövs och den sökande om vilka handlingar hon ska ta med sig till Migrationsverkets intervju, säger hon då vi träffas i ett mötesrum på polisstationen i Åbo. Jag frågar om den sökandes rättsskydd inte naggas i kanten om fokus är på en snabb process och i förlängningen en kostnadsfråga. En snabb process är viktig ur den sökandes perspektiv, säger Kohtala-Hannula. . De som utvisas är ofta människor i stor nöd som inte vill lämna landet. och den polisens förhör ger . LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 14 VECKÄNDAN ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det finns inget groll mellan organisationerna. Ofta tror man att allt beaktats men en utomstående kan påpeka viktiga saker som förbisetts. Det säger han då vi träffas några dagar senare, i samma mötesrum som jag intervjuat Virpi Kohtala-Hannula. Suomis chef, kriminalkommissarie Pia Holm, är också med. Eva Biaudet understryker att hennes uppgift inte är att ingripa eller stoppa utvisningar, enbart att övervaka och rapportera. Redan nu står det klart att Biaudets stab inte kommer att ha resurser att följa med varje utvisning. Jag redogör för henne om fall i Åbo där polisen utan förvarning . Vi ska förverkliga det Finland förbundit sig till. D e jag pratat med har efterlyst det som Minoritetsombudsmannen enligt lagen måste göra, men ännu inte har resurser att göra. Det finns också de som vill att polisen är en så liten del av tillståndsprocessen som möjligt. Vi är inte tanter i blomsterhattar. Målet är främst att kartlägga hur personen tagit sig till Finland. Därefter överlämnas ärendet till Migrationsverket. Mina erfarenheter från arbetet mot människohandel är att polisen inte alltid gillar att vi rotar i deras angelägenheter. dramatiska situationer kunna hanteras så odramatiskt som möjligt? Minoritetsombudsmannen börjar med att samla information, ta modell av andra länder och diskutera processer. . fatta ett beslut. . Men Kohtala-Hannula säger att hon sällan får kritik för hur hon sköter sitt jobb. . Hur ska ? för att använda Biaudets ord . Det finns de som vill reducera utlänningspolisen till en gummistämpel . så lågt är förtroendet för kåren. Jag bokar intervjuer med Migrationsverkets och utlänningspolisens representanter för att bättre förstå varför. Överinspektör Virpi Kohtala-Hannula vid Migrationsverket är van att prata om samarbetet med utlänningspolisen. Bara några veckor innan vi träffas har hon för Yle i positiva ordalag berättat om hur försöket med att låta verkets tjänstemän jobba i polisens lokaler gett goda resultat. De som söker uppehållstillstånd kostar staten mindre då utredningen av deras ansökningar går snabbare. . Ofta är det personliga och tragiska berättelser som förmedlas via tolk. Ibland händer det att hennes kompetens ifrågasätts, ofta om den som intervjuas är högutbildad. inte förhör, det sysslar Det här handlar om vårt rättssystem. barn i familjer som sökt uppehållstillstånd har rätt att gå i skola. Eva Biaudet säger att det gäller att bygga upp ett system där allas rättigheter respekteras, att skapa procedurer som beaktar de utvisades vardag. . De har inget nätverk i Finland, en del av dem känner inte till sina mänskliga rättigheter. Om tillståndet nekas verkställer polisen utvisningen. . Vi vill få en uppfattning om hur utvisningar verkställs i Finland i dag, säger Eva Biuadet. Vilket betyder att förutom polisen och de närmast involverade är det få som känner till hur utvisningar verkställs. Samarbetet med polisen kommer att vara avgörande, säger Biaudet. Inte heller på personnivå har jag upplevt några problem. Virpi Kohtala-Hannula säger att det täta- re samarbetet till trots så handlar det om två Intervjuerna . Och det finns fall, främst i övriga Europa men också i Finland, där dessa rättigheter har kränkts. Det dröjer ett tag innan minoritetsombudsmannen har ett fungerande system i bruk. Det gäller att vara koncentrerad till 110 procent. Sedan årsskiftet är hon utredningsledare för utlänningspolisen i Åbo. Janne Suomi är gruppledare. Kritiken är orättvis enligt Suomi. Och då det sker gäller det att ta kritiken som konstruktiv. F ör kriminalöverkonstapel Janne Suomi hör kritiken däremot till vardagen. Vi kom inte hit för att vi tyckte att utlänningspolisen gjorde ett dåligt jobb. I Finland tenderar vi att ha en övertro på myndigheterna. Men visst är det som så mycket annat i dessa tider också en ekonomisk fråga. Är det problemfritt att Migrationsverket och utlänningspolisen delar lokaler? Det förutsätter till exempel att samspelet mellan organisationerna fungerar också på personnivå. . Vi har blivit utvisningens ansikte utåt men kan inte kommentera den för en tredje part. Därför är det dumt att kritisera polisen för ett beslut som andra instanser tagit. Den kritik som jag tagit del av handlar bland annat om hur polisen verkställer utvisningsbesluten, att det sker hårdhänt och respektlöst.. inlett utvisningar mitt i natten. Det har också hänt att barn hämtats direkt från skolbänken . Hon betvivlar inte att polisen vill göra det som är rätt, men minoritetsombudsmannen har möjligheten att öppna upp perspektiven.
Men hans ringa utbildning är ett problem. Finska pratar han nästan flytande, men han kan inte läsa eller skriva. Han räcker mig en bunt formulär. Ja, det är viktigt att ingen mystik kring polisens arbete uppstår. Liksom Virpi Kohtala-Hannula är Holm och Suomi nöjda över att Migrationsverket nu finns i samma lokaler som polisen. Livet är hårt just nu, säger han och försöker le. På en ?lt på golvet har parets nyfödda somnat. Kvinnan sitter på knä bredvid och håller varsamt babyns hand i sin.. Men lagligt sett har de ingen rätt att agera. Polisen har aldrig tillräckligt med resurser. Det har fört med sig en snabbhet i processen. Det ligger inte i någons intresse att göra situationen mer komplicerad. Dels är det en resursfråga, dels är det en fråga om att varje polis ska kunna sköta utlänningsärenden, inklusive utvisningar. Då jag frågar om det finns tillräckligt med utbildning för poliser då det handlar om utlänningsärenden svarar Janne Suomi nej. . Antingen är man illegalt eller legalt i Finland. . Men ibland är vi tvungna att använda handklovar och ta folk i förvar. Pia Holm säger att man ska prata om utlänningspolisen inom citattecken. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Janne Suomi säger att varje person ges en mänsklig chans. . Ordet har introducerats av organisationer som vill att alla som kommer till Finland ska få stanna. Kyrkan vill ofta ha en roll i utlänningsfrågor. För polisen vore det inte ett problem men i den sökandes ögon kunde det se misstänkt ut. Minoritetsombudsmannen har till uppgift att i alla faser övervaka hur avlägsnanden ur landet verkställs. Utlänningslagen, 152b § itt intryck är att de som kritiserar utlänningspolisen inte är naiva. Vilken höjd den har bestämmer politikerna. Holm och Suomi tangerar alltså själva det som kritikerna befarar är en bidragande orsak till polisens agerande: bristfällig utbildning och underbemanning. Vilka metoder har ni för att hitta pap- perslösa som gömmer sig i Åboregionen? . Papperslös låter bättre i medierna. Det garanterar rätt beslut för rätt människor. Kritiken mot arrangemanget begriper han inte. . Det finns ingen polis som uteslutande jobbar med utlänningsfrågor. Men jag vill påpeka att det ligger i deras intresse att bli funna. Min personliga åsikt är att det inte finns tillräckligt med utbildning. Samtidigt verkar polisen och ombudsmannen förstå den rollen på olika sätt. Polisen menar att man fortsätter underrätta minoritetsombudsmannen som tidigare. Ombudsmannen påpekar att polisen nu är skyldig att rapportera på ett mer ingående sätt, svara på frågor och tillåta insyn i en verksamhet man tidigare hade ensamrätt på att redogöra för. J ag står igen i trappuppgången och ringer på hos paret med babyn. Det har gått några veckor sedan intervjun. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 VECKÄNDAN 15 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Vi utgår alltid från människan. De har fått positiva signaler från folk som är införstådda med deras situation. Statsmaktens beslut visar hur man prioriterar och jag är av den åsikten att utlänningspolisen borde ha mera resurser, säger Pia Holm. Janne Suomi jämför polisens situation med en sandhög. . Tvärtom så har de krympt de senaste åren. Global Clinic har han hört talas om men polisen har aldrig varit i kontakt med dem. Förhållandet med kyrkan däremot är problematiskt. . De som är illegalt i Finland kan bli offer, utnyttjade sexuellt eller som arbetskraft. Holm säger att polisen inte använder ordet papperslös. De säger inte att alla utvisningsbeslut är felaktiga. De vill inte vara en frihamn för varje människa som väntar på att bli utvisad. Men de säger också att myndighetsbeslut och polisens agerande måste kunna ifrågasättas. De vill se en saklig och jämställd behandling av människor som söker uppehållstillstånd, så att alla involverade förstår att det inte handlar om personfrågor eller om att så snabbt som möjligt få en utvisning till stånd. Minoritetsombudsmannens nya roll är välkommen. Men ingen myndighet har varit i kontakt med dem. Fortfarande vet de inte om kvinnan får stanna i Finland. Mannen vill söka ?nländskt medborgarskap och på så sätt förbättra familjens chanser. Jag upplever att det ofta handlar om privatpersoner som tar ställning i kyrkans och den egna församlingens namn, säger Suomi. Suomi tror också att bland dessa finns utlänningspolisens största kritiker. Människor som engagerat sig för flyktingar upplever utvisningsbeslut som personliga nederlag. Nu blir alltså minoritetsombudsmannen en del av utlänningspolisens arbete. Men varken Pia Holm eller Janne Suomi tror att det i praktiken medför några större förändringar eftersom polisen också tidigare meddelat ombudsmannens kontor om verkställda utvisningar. . den sistnämnda erbjuder sedan ett år tillbaka papperslösa i Åboregionen vård. Röda Korset är polisens långvariga samarbetspartner, säger Janne Suomi. Men det borde finnas mera. Har ni tillräckliga resurser? . Annat vore om till exempel Minoritetsombudsmannen fanns i samma lokaler. Suomi säger att det är en lösning som han länge lobbat för. . Men man måste komma ihåg att många av dem som gömmer sig inte saknar personhandlingar, de vill bara inte visa dem eller så har de självmant gjort sig av dem. M På tal om andra organisationer, jag frågar hur polisen samarbetar med Röda Korset, kyrkan och Global Clinic . Utlänningspolisen och Migrationsverket är trots allt länkar i samma kedja. Metoderna tänker vi inte diskutera, säger Pia Holm. Överlag tycker jag att övervakningen av polisens arbete skärpts de senaste åren, säger Suomi. Hans chef föregår min följdfråga och säger att kontrollen naturligtvis är en bra sak, varpå Suomi tillägger: . Det byråkratiska språket är svårgenomträngligt också för mig. . Grundkurserna och fortbildningen som bland annat Migrationsverket ger är bra. Vår uppgift är att gräva i den, göra den mindre
Till sist blev han helt enkelt dödskallemärkt! De etablerade forskarna vägrade att acceptera vår Profil och hans ?naiva berättarglädje. Det skedde för det mesta genom skidåkning, skridskoåkning, ridning, segling och långa promenader. Den här regelbundna motionen var mycket viktig för Carl. Hon kunde stenografera och hjälpte honom i hans arbete, vilket sparade mycket tid. Napoleon III var brorson till Napoleon I. Carl tjänade så mycket pengar att de så småningom kunde skaffa sig en villa i Djursholm. Vår Profil dog i juni 1941. Han hade nämligen ett stillasittande arbete. En sådan här affär skulle aldrig kunna gå med vinst. Då var det bättre att satsa på säkrare kort. Men Carl hade trots allt haft stor framgång med sina läroböcker. Dessutom var han god vän med förlagschefen G B A Holm. Om allt skulle med måste det bli flera böcker. Han hann undan och klarade sig precis från att dras med i skredet. Det var egentligen inte så konstigt att han lyckades med den här bravaden. Napoleon III var fransk kejsare 1852?1870. De anklagade honom för att ha gjort sig skyldig till en del ?förment partiska och nationalistiska övertramp?. Carl fick naturligtvis också på pälsen av en mängd olika forskare och kulturpersonligheter. Profilen är alltid en känd person. En hurtfrisk historiker Vår Profil är mannen som räddade livet med ett lappkast. Jag har många gånger tänkt att en teater är som ett akvarium. En sluten arti?ciell miljö som inte har något med verkligheten att göra. Det säger Harriet Nylund-Donner som efter ett besök hemma hos teaterns försäljningssekreterare Tor Kreutzman plötsligt hade pärmbilden till ?Tjugofem år senare. Det skapade närhet och dramatik. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 15 MARS 2014 16 VECKÄNDAN ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Hette också Charles i förnamn. Det ger huset och scenen en speciell karaktär, tycker frilansskådespelaren Riko Eklundh. Han debuterade själv på ÅST:s scen för 25 år sedan i pjäsen ?Kom igen, Charlie?. Vem är profilen. Lös gåtan. Därför började han sin författarkarriär med att skriva läroböcker i det ämnet. Men kritiken mot hans ?Öden. Då hade han hunnit bli 65 år gammal. I februari 1918 gick en grupp socialdemokratiska ledamöter till och med till angrepp mot honom i en motion i Sveriges riksdag. Förlaget fortsatte att ge ut hans böcker i ytterligare något årtionde. Vad skulle det kosta att trycka dem. klar för sig. Uppe på ett skåp stod bilden av en gul ?sk som Kreutzman fotograferat under en av sina resor som akvarie?skdomare i Asien. . Det skedde under en påskvecka då han var ute och åkte skidor i fjällen. De skulle skildra Sveriges historia på ett så enkelt och lättläst sätt att alla skulle bli fängslade av den. Förlaget tvekade naturligtvis. Sverige hade en lång historia. Den här gången handlade det inte om någon lärobok, utan om en serie böcker för den breda allmänheten. Sveriges historia har blivit populär igen, både genom riddare i Västergötland och berättande program i tv. kom till slut att omfatta nio band på sammanlagt 6 007 sidor och publicerades 1913?1924. ?Ödena. Så småningom nådde man en kompromiss. och betraktade honom som en ?krönikör från ett avlägset århundrade?. Nu har bladet vänt. Han hade börjat sin bana som lärare men övergick mycket snart till att bli författare. Vår Profil hade undervisat i historia. Varje band såldes i över 100 000 exemplar. Om man lyckades nå den brytpunkten erbjöds han i stället en högre royalty på den fortsatta försäljningen. Vår Profil tackade ja och började jobba. Vår Profil kom från Göteborg. Han tyckte inte att det fanns någon anledning att hetsa upp sig. Han skrev och skrev. De rackade ner på hans ?föråldrade historiesyn. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Den mystiske profilen. Det var inte bra. (se artikel ovanför) och festligheter under hela året. Huvudfesten äger rum den 30 mars, då en häftig 25-årsgala ord-. För den som snokar rätt på honom och hans ?Öden. i ämnesfältet. ?Teatern är som ett akvarium? . Tvärtom så växte den sig starkare hela tiden. Fisken heter Aravana. Den ges nu ut i nytryck inbunden med hård pärm. ÅST firar 175 Gamla och nya stjärnor firar Finlands äldsta teaterhus. Johanna Bruun Åbo svenska teater har fyllts av oavbruten teaterverksamhet i 175 år. Gratulerar! Antalet deltagare denna gång: 70 Profilpost Profilens rätta namn är: ................................................................................................................................ Insänt av: Namn: ................................................................................................................ ................................................................................................................................ Adress: ............................................................................................................. ............................................................................................................................... ............................................................................................................... ? Svaret på veckans profil vill vi ha fredagen den 21 mars klockan 12. Adressen är: Profilen ÅU/redaktionen Pb 211 20101 Åbo Vill du svara per e-post är adressen: dags@fabsy.fi Skriv ?Profilen. De tyckte inte alls om hans populära stil och anklagade honom för att inte vara tillräckligt vetenskaplig. Carl tog kritiken med ro. på ett bibliotek eller antikvariat väntar en spännande läsupplevelse. Vem var han? Text: Anders Palm Napoleon III är svaret på förra veckans pro?lfråga. Napoleon III. En del kritiker tyckte att Carl var alldeles för fosterländskt sinnad. blev en enastående succé. säljs i ÅST:s biljettkassa. Det gör också den förra historiken ?Åbo teaterhus 150 år? som är skriven av Eeva Maija Viljo, Lena Nyman och Clas Zilliacus. Man kom överens om att Carl inte skulle få något royalty förrän förlaget fått täckning för sina utgifter. Plötsligt upptäckte han en lavin som kom dundrande rakt ner emot honom. Vår Profil gjorde ett lappkast och stack iväg bort från lavinen så fort det gick. Han fick gott stöd av sin hustru som hette Eva. Den är över en meter lång och lyckobringande, berättar Nylund-Donner. ?Tjugofem år senare. Det är också 25 år sedan den senaste historiken om teaterhuset skrevs. Det här kvartalet firas nu med Haje Nylunds nypublicerade historik ?25 år senare. tystnade inte. Han bad att få skriva ett par böcker till. Arbetet tog elva år! Hans ?Svenska folkets underbara öden. Vår Profil är inte längre dödskallemärkt. Men han är bortglömd. Föddes i Paris den 20 april 1808. De hade två barn tillsammans. De blev mycket populära och sålde i stora upplagor, framför allt beroende på att Carl introducerade en sorts ny berättande stil som gjorde historieämnet mycket mera levande. Framgången gav Carl blodad tand. Den totala försäljningen av alla banden klättrade upp till långt över en miljon. Vår Profil skapade helt enkelt det populäraste historiska verket som någonsin givits ut i Sverige. Carl blev rik på sina skriverier. Han fick naturligtvis också mycket beröm för vad han åstadkommit. Han hyllades som en förmedlare och en pedagog. Vår Profil hette Carl. Han var en inbiten sport- och friluftsidkare som alltid såg till att hålla sig i god form. Han skrev som man pratade. och kritiserade hans ?hurtfriska stil?. Många fackmän blev naturligtvis avundsjuka på vår Profil. Holm bestämde sig för att ge ut det stora verket. Han dog efter en njurstensoperation i London den 9 januari 1873. Pristagare denna gång: Överraskningspris: Robert Rikberg, Ingå ÅU-pennor: Karl-Erik Sund- blom, Nivelax och Marcus Henriksson, Pargas Priserna kommer per post. Tack vare hans insats fick det svenska folket upp ögonen för sin historia. Men alla stämde inte in i lovsången