Det är lättare att shoppa i Skanssi än i Mylly, säger Camilla Ekman. Trots det växer stammarna. det är billigare än du tror! Gamla Bläsnäsvägen 3, 21600 Pargas . 02-458 5990 Pargas läkarcentral Paraisten lääkäriasema Inhems k läkarservice över 10 år Öppethållningstider: Vardagar: Mån–Torsdag 7.30–18 Fredag 7.30–15, Lördag 9.30–15 Trafikkampen i Åbo hårdnar. 17 februari 2018 Vecka Lösnummer 2,90 euro. ÅBO UNDERRÄTTELSER Kontakta annons@aumedia.fi eller 02-2749990 Din annons kunde vara här …. Kassandra och Camilla Ekman är på shoppingrunda i köpcentret Skanssi. Spårvagnstillverkaren Transtech vill korrigera en enligt bolaget ojämlik och felaktig kollektivtrafikutredning. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Tolkien med extra allt Sidan 16–17 Upp till 17% egenförmån och 5% S-bonus. TRAFIK Sidan 9 Yrkesförare agerar Avskjutningen ökade med cirka 20 procent. ÅBO Sidan 2 Krav: human asylpolitik. Nummer 34. PARGAS Sidan 6 Rekordjakt på hjortdjur Asylsökandes egna berättelser framhävs i ”We still see you” i Åbo på söndag. Sidan 8 ”Superbussen är bara hajp” PÅ SHOPPING. 7. Årgång 195. JAN-OLE EDBERG De shoppar gärna i Skanssi Sidan 4–5 OTTO-VILLE VÄÄTÄINEN Höll tyst stund för dem som omkommit i trafiken till följd av dåligt skötta vägar
– Många av de som deporteras tillbaka till Afghanistan växte upp i Iran och de har inget skyddsnät och inga kontakter i Afghanistan. Kontakta oss genast. Begränsat parti. De har ordnat evenemang, hjälpt till att göra asylsökande och flyktingars röster hörda och därmed försökt påverka Finlands flyktingpolitik. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi » » De asylsökandes röster hörs på söndag under evenemanget ”We still see you”. 02 410 3300 Multavierugatan 8 | 20100 Åbo www.barkbacken.fi Kvalitet för seniorboende Några lediga lägenheter! Nu också högklassiga möblerade lägenheter för korttidsboende t.ex. under renoveringar. De talar en annan dialekt och ser helt annorlunda ut. OCKSÅ PÅ VINTERN! takrenovering med Nycklarna i handen -principen Ring (02) 435 8006 • Regler för lotteriet: www.kymppi-katto.fi För den snabba beställaren TAKRENOVERING NU, KONTAKTA OSS OCH VINN EN Barkbackens Servicehus i Åbo ligger på ett historiskt vackert område och det består idag av de anrika Servicehuset Wilén och Servicehemmet Candolin. WE SEE YOU-kampanjen startade hösten 2016 och över 8 000 gillar deras Facebooksida. Fallet har väckt stor uppmärksamhet, liksom den här veckans rapportering om fallet med irakiska Ali som sköts ihjäl direkt efter att han avvisats från Finland tillbaka till Irak (Svenska Yle 12.2). Lena Nykänen är en av arrangörerna bakom evenemanget i Åbo som uppmärksammar landets stränga asylpolitik. WE STILL SEE YOU ordnas i Åbo svenska församlings lokal Aurelia på Auragatan klockan 17.30–20. WE STILL SEE YOU. HON PÅPEKAR också att merparten av de som kommer från Afghanistan är hazarer, ett folkslag som är ytterst utsatt. Hon påpekar också det bisarra i att en domstol i Frankrike nyligen valde att inte skicka tillbaka en asylsökande till Finland, där hen först sökt asyl. Vi är här för våra boenden. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 2 Peetu Karlsson 0400 375 833 Jari Kutvonen 0400 293 392 Vinterrea på produkten Fabrikens Vinterkampanj -20% på produkten. Deltagarna får en lägesrapportering från Afghanistan och Irak. Höjer rösten för mer human flyktingpolitik Nu måste vi se över Finlands asylpolitik och Migrationsverkets verksamhet, konstaterar Åbobon Lena Nykänen. – Men det verkar ju inte som att de har koll på läget. FÖRSVÅRAD familjeåterförening, begränsad rätt till juridisk hjälp och att man inte längre kan få uppehållstillstånd på basis av humanitärt skydd är några av de förändringar som skett i Finlands asylpolitik de senaste åren, berättar Nykänen. Evenemanget ordnas just den här söndagen eftersom det den här helgen demonstreras för en humanare flyktingpolitik i flera städer i Europa, bland annat i Helsingfors i dag. Hon och flera andra medlemmar i organisationen ”We see you” i Åbo ordnar evenemanget ”We still see you” i Aurelia på söndag. I TORSDAGS rapporterade ÅU om fallet då frun och dottern får stanna i Finland medan familjens pappa avvisas till Irak (15.2). Söndagens evenemang är en del av verksamheten. – Det är ofattbart groteskt, säger Nykänen. Fritt inträde, men en valfri summa kan betalas för att stödja församlingens arbete med papperslösa människor i Åbo. Men domstolen i Frankrike bedömde att det var för riskabelt för asylsökanden att skickas till Finland eftersom hen troligen skulle ha utvisats därifrån till Irak och därmed riskerat tortyr eller omänsklig behandling (ÅU 31.1). Tvångsdeporteringar ska stoppas, är politikernas åsikt. ANNINA SUOMINEN. Medlemmarna vill visa att de fortfarande ser de som kommer till Finland och hoppas på en ny start, ett nytt liv. Till exempel kom FN just ut med en rapport om att över 10 000 civila dödats i Afghanistan i fjol, säger Nykänen. Ställningstagandet ska lämnas in till statsministern, inrikesministern och justitieministern. Det blir även mat och mingel samt uppträdanden och en kortfilm om hur det är att leva som kvinna i Afghanistan. Det tvåspråkiga servicehuset är ett icke vinstbringande företag, vars verksamhet även idag stöds av donationer. LAURI KATTELUS, Samlingspartist och ordförande för stadsstyrelsen i Åbo, kommer också på besök och berättar om det ställningstagande angående asylpolitiken som över hälften av Åbos fullmäktigeledamöter skrev under i december i fjol. Ställningstagandet omfattar bland annat krav på en asylpolitik som baserar sig på europeisk och internationell lagstiftning och humanitära värderingar. Migrationsverket har bedömt att Irak och Afghanistan är trygga länder och utvisat en stor del av de asylsökande därifrån tillbaka. Våra främsta värderingar är trygghet, kvalitet, hemtrevnad, aktivitet, individualitet och respekt. ASYLSÖKANDE och flyktingars egna röster hörs på söndag. Enligt Dublinförordningen ska EU-länderna hantera dylika fall på det viset. BARKBACKENS SERVICEHUS Tel
SPT » » Kandidaterna debatterade i Åbo domkyrka i går kväll. Ärkebiskopen väljs torsdag den 1 mars. De har kanske en annorlunda syn på kristendomen, men vi kan närma oss varandra. Vartsalafärjan tar ombord färre ton några veckor framöver Luoma och Vikström har olika syn på ärkebiskopens roll Ärkebiskopens roll, ekumenik, kvinnopräster, samkönade äktenskap och kyrkans samhälleliga uppdrag var ämnen som diskuterades under fredagskvällens paneldebatt mellan Tapio Luoma och Björn Vikström. ÅU NYHETER 3 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 Lägg trädgårdsmästarens äss på bordet! med den här handen behöver man inte blu a när det gäller jordarbeten Mylla är en välmående trädgårds www.multa. I många ärenden tycker de lika, men inte i äktenskapsfrågan. Han vill bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet. DEBATT. Larmet om bostadsbranden kom strax före klockan 17 på eftermiddagen och flera brandbilar och polisbilar larmades till platsen. Det är såklart viktigt, men i slutändan är det viktigaste inte att kyrkan upplevs som betydelsefull utan att Gud gör det, säger Luoma. Han tror att samarbetet med väckelserörelserna kan ge frukt, trots meningsskiljaktigheterna. Luoma delar oron, men anser att det inte är kyrkan i sig utan Gud som borde tilldelas den största uppmärksamheten. MIA HÄMÄLÄINEN. Ärkebiskopen måste också vara en god teolog, i synnerhet i kontakten med andra länders kyrkor, säger Vikström. Det är också oerhört viktigt att ärkebiskopen bidrar med gemenskap i församlingarna, men samtidigt är en ledare för hela kyrkan, säger Luoma. KANDIDATERNA diskuterar också ekumenikens betydelse i en värld som ständigt förändras. – Vi borde inte längre se kvinnopräster som ett problem utan borde glädjas över den rikedomen. På fredagen ställdes de mot varandra för sista gången inför det slutliga valet den första mars. TROTS att Luoma och Vikström har en liknande syn på teologin, vill de axla ärkebiskopsrollen på olika vis. Det är klart att ingen kan representera alla medlemmars röst, men målsättning ska vara beredd på att lyssna och ge rum för olika rörelser inom kyrkan. Den tredje mars är det trettio år sedan Finland fick sin första kvinnliga präst, men diskussionen om kvinnopräster pågår fortfarande. . Vi måste också visa att vi står för dessa värderingar. Orsaken är reparationsarbete. Hos oss hittar du allt jordmaterial som du behöver för trädgård och byggande! Uitontie 10 | 21500 Pikis | 0400 526 623 ÅBO. – Det är viktigt att biskopskollegiet har en galjonsfigur som står för gemenskap. Branden var begränsad till en lägenhet och man lyckades släcka den snabbt. De materiella skadorna blev förhållandevis små. Sand En bra sand garanterar roliga lekar i sandlådan och något man landar mjukt på Naturstenar För japanska trädgårdar, prydnadsbyggande & springbrunnar Stenkross och grus Stark grund när man bygger med jord www.sora. Färjan går mellan Vartsala ö och Vartsala fastland i Gustavs. Vi ska inte bara prata om kärlek, jämlikhet och förståelse. Han ser sig själv som en tränare, mittfältare eller lagledare som tar hand om dem som har råkat illa ut i matchen. Igår debatterade kandidaterna, biskopen i Esbo stift Tapio Luoma och biskopen i Borgå stift Björn Vikström, i Åbo domkyrka. Polisen i Åbo utreder brandorsaken. I den första valomgången fick biskopen i Esbo stift Tapio Luoma 259 röster. – Vi måste komma ihåg att största delen av invandrarna är kristna. Utredningarna av brandorsaken fortsätter. – Valresultatet visar att frågan om kvinnor borde få prästvigas är fortfarande aktuell, men Auvinen fick också röster av kvinnliga präster. Luoma tror inte att det beror på hans lite konservativare åsikter, utan snarare på hans erfarenhet av väckelserörelserna. Han tror ända att kyrkan förr eller senare kommer att godkänna äktenskap mellan samkönade, och är då beredd att följa kyrkans regler. – För mig är äktenskapet fortfarande något mellan en man och en kvinna. Polisen utreder branden i Laustis TRAFIK. EN av kyrkans mest aktuella frågor är om prästerna ska viga samkönade. – När medlemsantalet sjunker lägger vi mycket tid på att försöka göra kyrkan meningsfull i dagens läge till varje pris. Valets andra omgång hålls torsdagen den 1 mars. Jag ser förbryllat på den snabba åsiktsförändringen, säger Luoma. Röstmagneten Tapio Luoma är biskop i Esbo. I den här frågan är kandidaterna av olika åsikt. Vartsalafärjan kan endast ta 70 ton från och med fredagen den 16 februari två-tre veckor framåt. Vikström beskriver Luoma som en domare som inte själv deltar i spelet, men blåser av matchen när spelarna sparkar på varandra eller yttrar fula ord. En person har hörts som misstänkt, men då utredningen har framskridit har dennes ställning förändrats och personen är inte längre misstänkt. – Jag tycker att samarbetet mellan olika kristna inriktningar i Finland är gott i dagens läge, säger Luoma. Borgå stifts biskop Björn Vikström fick 179 röster. – Många, inklusive jag själv, funderar på hur man håller ihop kyrkan när det finns så olika teologiska inriktningar. – Ärkebiskopen ska vara hela kyrkans andliga ledare, vara i kontakt med prästerna, församlingarna och förtroendemän. . De flesta finländare hör ännu till kyrkan, men medlemsantalet sjunker stadigt. En person fördes allvarligt skadad till sjukhus, där hen senare avled av sina skador. Hans far John Vikström har varit ärkebiskop och hans farbror Erik Vikström biskop i Borgå stift. Biskop Björn Vikström är valets svenskspråkiga kandidat. Luoma växte upp i en omgivning där väckelserörelserna hörde till församlingslivet, en erfarenhet som han är tacksam över. BÅDE Luoma och Vikström tycker att motståndet mot kvinnliga präster är förlegat. Auvinen har öppet sagt att han röstar på Luoma och uppmuntrar sina väljare att följa hans exempel. Polisen har förhört och talat med ett flertal personer med anledning av branden i ett höghus på Kämnersstigen i Laustis i måndags. – Vi strävar efter att normala och intelligenta finländare kan stå för att de är troende kristna och hittar glädje och trygghet i sitt liv genom Gud, säger Vikström. – Utan vidare. HAN är lika optimistisk när han svarar på frågan om kyrkan har hopp. Ärkebiskopen representerar också kyrkan i samhället och kan lyfta upp kyrkans tro och syn på människan. Många har väldigt svårt att förstå varför man ska behandla homosexuella sämre. Hoppet är själva kärnan i kristendomen. – Min åsikt beror inte bara på riksdagens beslut och samhällets, utan bygger också på bibeln och våra traditioner. Han har poängterat vikten att prästerna ska sköta om sitt personliga andliga liv. Normalt kan färjan ta 130 ton. Ekumenik är strävan efter att uppnå enhet i tron på Kristus, alltså en gemensam kristendom som inte förutsätter likriktning eller konformism. KANDIDATERNA försökte också svara på en av kyrkans största utmaningar i dag: att nå ut och vara attraktiv för unga. Ville Auvinen som är emot kvinnopräster fick ungefär lika många röster i ärkebiskopsvalets första omgång som valets enda kvinnliga kandidat Heli Inkinen. Paneldebatten ordnades i Åbo domkyrka. Inte ens döden saknar hopp på grund av återuppståndelsen
– Vi betjänar också på svenska. Men när det finns mycket kunder i affären hörs också svenska röster. Jag har också svenskspråkiga vänner i Pargas som brukar besöka köpcentret, säger hon. I lugnet i ett hörn i köpcentrets andra våning sitter Pargasbon Vilhelmiina Tulla ensam på en bänk och stickar sockor. Camilla Ekman och dottern Kassandra har nyss kommit ut från en herrekiperingsaffär. Hon ordnar kläder i butiken i Skanssi när ÅU kliver på. Februari är traditionellt en stillsam månad inom handeln då lugnet lagt sig efter julhandeln och reaförsäljningen i januari. – Ibland när jag behöver någon speciell sak kommer jag hit. Men storleken spelar tydligen ingen roll, åtminstone inte den här tiden på året. Men överlag har vi ganska många kunder som talar svenska. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 4 Skanssi lockar många svenska kunder Det är sen måndag eftermiddag i köpcentret Skanssi i Åbo. Det är ganska lätt att ta sig hit och det går snabbt att handla här, säger Mäkelä, som är ortoped vid ÅUCS. Hon besöker Skanssi ett par gånger i månaden. Det sägs att Skanssi lockar fler svenska kunder än Mylly. De är på väg hem efter att ha varit på shoppingrunda i köpcentret. Många av dem kommer från Pargas, säger Rinta-Kanto. Skanssi har också ett bra urval och det går snabbt och behändigt att göra uppköp, köpcentret är lagom stort, säger hon. Utöver henne talar några till i personalen också svenska. – Det är bra avkoppling i bussen eller som nu i köpcentret, säger Tullla, som väntar på att hennes föräldrar ska bli klara med sina uppköp. SÅ SMÅNINGOM ÖKAR kundtillströmningen. TILL OCH MED I ALKO är det glest med kunder. BETJÄNAR OCKSÅ PÅ SVENSKA. PÅ VISSA håll i byggnaden är det nästan tyst. Skanssi är inget undantag. – Vi har shoppat och köpt födelsedagspresent, säger Camilla Ekman. LÄTTILLGÄNGLIGT. – Det är kort väg hit då vi bor i Piispanristi. Längs köpcentrets promenadstråk finns det ännu gott om utrymme. Vi har ganska många kunder som talar svenska. EN SKILLNAD FINNS ändå mellan köpcentren. » » Vi har betydligt fler svenska kunder i Skanssi än i vår butik i Mylly, säger försäljare Laura Rinta-Kanto. Kundtillströmningen har ännu inte tagit fart efter helgens kommers, det är glest med folk i köpcentret. Då ÅU besöker köpcentret kan man lätt räkna besökarna. Hom brukar besöka Skanssi ett par gånger i månaden. – Kunderna uppskattar när de får betjäning på sitt modersmål. Vilhelmiina Tulla från Pargas stickar sockor medan hon väntar på att föräldrarna ska bli klara med sina uppköp.. – Vi har betydligt fler svenska kunder i Skanssi än i vår butik i Mylly, säger försäljare Laura Rinta-Kanto på flytande svenska. I ÅBO BOR också Keijo Mäkelä som är den första svenska kunden vi stöter på. Hon shoppar hellre i Skanssi än i Mylly. Han är på väg till Clas Ohlson för att köpa kablar. Familjen bor i Åbo. Klockan börjar närma sig fem. – Man hör ofta svenska här. Det är ovanligt lugnt med tanke på att Skanssi är ett betydande köpcenter i Åboregionen även om det är minst i klassen bland de tre stora. Många börjar också på svenska, de vet att man blir betjänad på svenska i vår butik. Anette Roos och Janina Saaros i personalen säger att de hör svenska i affären nästan varje dag. Han bor i centrum och besöker inte Skanssi så ofta. Hos Polarn o. Pyret som har affär i båda köpcentren märks skillnaden tydligt. Kunderna kommer och går, men de är fortfarande få. Ett besök mitt i veckan i köpcentret Mylly nyligen visade att man också där lätt kan räkna besökarna. Ryktet har tydligen spridit sig, säger Rinta-Kanto, som själv lärt sig svenska av sin finlandssvenska man. Keijo Mäkelä tycker att det går snabbt att göra uppköp i Skanssi. Hon har sticksömmen med sig var hon än rör sig. KOPPLAR AV MED STICKORNA. Då får vi positiv respons av kunderna, säger de. – För tillfället är det ganska lugnt. Många av dem kommer från Pargas, säger Rinta-Kanto, som säljer barnkläder
Många av dem kommer från Pargas.. Caféoch restaurangverksamheten hör till de segment i köpcentret som i fjol ökade sin försäljning medan försäljningen av mode och kläder minskade. Redan nu finns aktiviteter och olika typer av tjänster som besökarna kan nyttja. SERVICEN I MONITORI som administreras av Åbo stad är dessvärre huvudsakligen finskspråkig. I köpcentret finns också banktjänster och en bostadsförmedling. Hon har flera år bakom sig med jobb inom marknadsföring och försäljning. Hon är full av iver med att ta i itu med sitt nya uppdrag. Bland nykomlingarna finns också några restauranger. – Avsikten är att utveckla köpcentret enligt kundernas önskemål, säger Maarit Hurme, ny chef för köpcentret sedan årsskiftet. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi Överlag har vi ganska många kunder som talar svenska. – Dyrare mode säljer fortfarande bra. – Jag gillar inte att shoppa i Mylly, det är för stort och shoppandet tar tid. TIDEN GÅR OCH PLÖTSLIGT fylls köpcentret med allt fler besökare. – Köpcentrets alla informationstavlor ska snart förnyas, i samband med det ska saken rättas till, säger Hurme. Vi har bussförbindelser och en bilparkering med plats för 2 400 bilar. Vilken typ av evenemang önskar man. Grundat 2009. Ägs sedan i fjol av CBRE Group, ett amerikanskt multinationellt konsultföretag i fastighetsbranschen med huvudkontor i Los Angeles, företaget är noterat på börsen i New York. Många av dem kommer från Pargas, säger Rinta-Kanto, som säljer barnkläder. Också samservicekontorets informationstavlor i köpcentret är enbart på finska. Pannukakkutalo och Splizzeria har nyligen öppnat. Kontoret som betjänar i köpcentrets andra våning är en gemensam servicepunkt där Åbo stad, Egentliga Finlands arbetsoch näringsbyrå, FPA, Polisen, Magistraten och Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet deltar. Man hittar bättre i Skanssi, säger Ekman. – Vi köper det mesta från Skanssi, allt från livsmedel till mode, säger Stina Sandberg. – Caféoch restaurangverksamheten är en bransch som växer. Bland dem finns Hehku, en affär specialiserad på skönhet och välmående som öppnar i april. TRIVSELFAKTORN och servicen har betydelse i utvecklandet av Skanssi. – Biblioteket har blivit mycket populärt. Man vill också veta vilka som besöker köpcentret och vad de köper. Dessutom kan man tanka billig bensin här. Butiken hör till en nybildad affärskedja som expanderar i landet i Keskos regi. I en del affärer är det till och med kö till betjäningsdisken. En fördel är också att köpcentret har en varm bilparkering. Dessutom finns samservicekontoret Monitori. Det märks också hos oss. I samservicekontoret finns också ett bibliotek. Köpcentret ligger på fyra kilometers avstånd från Åbo centrum. Och besökarna ska kunna göra annat än bara shoppa. I KÖPCENTRET FINNS också en familjeklubb där man ordnar ledd verksamhet med sång och lekar för barn. Omfattar 41 000 kvadratmeter affärsyta. – Läget är bra. Han brukar besöka Skanssi ungefär en gång i veckan och har bara positivt att säga om köpcentret. För dem har Skanssi blivit en bekant shoppingarena som de besöker 1–2 gånger i veckan. Vi tänker fortsätta med marknadsföring på båda språken. Det ligger dessutom på vägen till jobbet, säger David Nylund. Det är frågor som ledningen i köpcentret Skanssi funderar på för tillfället. Då kan föräldrarna komma med sina barn till klubben och shoppa under tiden, säger Hurme. PÅ TVÅ SPRÅK. FLER NYA AFFÄRER öppnar i Skanssi i vår. Invid köpcentret finns en bensinstation och i anslutning till bilparkeringen finns en biltvätt. – Det tänker vi fortsätta med. Största delen av köpcentrets reklam och reklamkampanjer ordnas på både finska och svenska. – Under sportlovet är den öppen varje morgon. – Skanssi ska vara trivsamt och lätt att nå. Klubben drivs i Åbo stads och församlingarnas regi. Ligger vid Skansengatan 2 invid motorvägen till Helsingfors. •. Den svenskspråkiga information som finns tillgänglig är mycket begränsad. •. – Vi bor i Björkas och då ligger Skanssi nära. Och från början av mars kan man också skaffa fiskelov i kontoret, säger Hurme. Tvåspråkigheten uppskattas av våra kunder, säger hon. Och marknadsföringen görs på två språk, säger Maarit Hurme. Försäljningen var i fjol 123 miljoner euro. Tvåspråkigheten uppskattas av våra kunder, säger köpcentret nya chef Maarit Hurme. BETJÄNAR OCKSÅ PÅ SVENSKA. I EN AV AFFÄRERNA står Åbobon Bengt Stenlund, tidigare rektor vid Åbo Akademi, och väntar på att bli betjänad. •. Jag har bara varit några veckor på jobb och vet inte om det finns uppgifter om saken, säger Hurme. Sysselsätter 700 anställda. Längs promenadstråket i gatuplanet kommer Åboborna David Nylund och Stina Sandberg gående tillsammans med dottern Saga Nylund. – Här kan man bland annat ansöka om pass hos polisen. Hon har också jobbat med försäljning och marknadsföring i programbyrån Auraviihde. I höstas ökade utlåningen med 20 procent jämfört med hösten året innan, säger Hurme. ÅU 5 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 NYHETER ÅU på tisdag: Hansa tappar kunder, Mylly växer. •. Över 1 000 bilplatser är varma, vilket uppskattas av kunderna, säger hon. Hur öka trivseln. •. •. Vi har ganska många kunder som talar svenska. Innan Hurme kom till Skanssi jobbade hon i sex år som försäljningschef vid kulturoch företagscentret Logomo. JAN-OLE EDBERG Skanssis nya chef vill satsa på ökad trivsel Vilka tjänster vill besökarna ha. En stor fördel är att köpcentret ligger nära hemmet. Men hon känner inte till hur många av köpcentrets 90 affärer som betjänar på båda språken. Skanssi marknadsför sig på båda språken. Det är främst försäljningen av billigare kläder som minskat till följd av att återvinning och kläder i återvunnet mode har blivit populärare, säger Hurme. JAN-OLE EDBERG Skanssi •. Och blir man hungrig kan man äta på någon av köpcentrets restauranger, säger Stenlund. Inhyser 90 specialbutiker och en hypermarket. – Det är svårt att säga hur läget är på den punkten just nu. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Köpcentret ska vara trivsamt och lätt att nå. Klockan närmar sig halv sju och nu är antalet kunder betydligt fler än för några timmar sedan
Ett annat tvistefrö är prövotidens längd för nyrekryterade medarbetare, uppger riksförlikningsmannens kansli. Det är inte meningen att utrota stammarna, utan hålla dem på en lämplig nivå som kunde vara något mindre än den nuvarande, säger verksamhetsledare Olle Lerche. Till dem hör bland annat Vekaranappulat, dit det svenskspråkiga daghemmet Knatteskär i Åbo och Voivala daghem i S:t Karins hör. •. Pargas jaktvårdsförening: •. Någon entydig förklaring på att älgarna minskar i antal finns inte, men en orsak kan vara den ojämna könsfördelningen mellan älgtjurar och älgkor. Där fälldes endast 88 djur jämfört med 112 under den förra jaktsäsongen. Rådjur: 827/628 •. Kuriosa: En överkörd utter påträffades i Ersby. Vid årets vilträkning konstaterades 257 älgar och älgstammen har minskat konstant sedan toppåret 2011 då det räknades till 372 djur. Kalvarna har varit små och det finns skäl att minska på avskjutningen av älg, säger Nyström. Rådjur: 421/364 •. En mindre reglerad hjortjakt skulle ändå knappast få några dramatiska konsekvenser för beståndet tror Lerche. Det meddelar riksförlikningsman Minna Helle. Vår målsättning är att stammarna i alla fall inte ska växa, säger jaktvårdsföreningens verksamhetsledare Mickel Nyström. •. I Pargas har älgstammen hållits konstant på mellan 175 och 185 djur de senaste åren. Inom Pargas jaktvårdsförening fälldes 200 fler rådjur än året innan och 30 fler vitsvanshjortar. Åbolands skärgårds jaktvårdsförening: •. Och även om man på något sätt skulle lyckas skjuta bort djuren från ett visst område, skulle det endast vara en tillfällig lösning. I dag finns det betydligt fler tjurar vilket gör att nativiteten minskar och det föds färre älgar. I Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö ökade avskjutningen på vitsvanshjort med drygt 20 procent och på rådjur med över 15 procent. Företaget Norlandia Päiväkodit som har två dagis i Åbo berörs också. RIKSFÖRLIKNINGSMAN Minna Helle står i kontakt med förhandlingsparterna och meddelar om fortsatta förhandlingar efter sina sonderingar. » » Trots ökad avskjutning fortsätter stammarna att växa. Också företaget Pilke Päiväkodit, dit bland annat Pilke Äppelbo i Åbo hör finns med på listan över de daghem som berörs, liksom företaget Touhula Varhaiskasvatus, med flera daghem i Åbo. Vitsvanshjort: 189 fällda djur säsongen 2017–2018, 155 säsongen 2015–2016. Men trots det är i synnerhet rådjursstammen på kraftig frammarsch och både i Pargas och i skärgården uppmanas jägarna att intensifiera jakten under nästa säsong. – Men jakten bygger alltid på ett hållbart nyttjande av en viltresurs, det är inte meningen att utrota stammarna, det har ingenting med jakt att göra. – Nästan alla licenser utnyttjades och vi nådde vårt mål. Det har skjutits rekordmånga rådjur och vitsvanshjortar i Pargas och skärgården unden den gångna jaktsäsongen. Det betyder att den kontrollerade avskjutningen försvinner och att byråkratin kring jagandet minskar. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Jaktstatistik •. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 6 Skärgårdsjägare fällde rekordantal hjortar och rådjur Jaktvårdsföreningarna i Pargas och skärgården har slagit alla tidigare jaktrekord då det gäller vitsvanshjort och rådjur. Älg: 73/76 •. Strejken är utlyst till den 7 och 8 mars och kommer att omfatta daghem som drivs av sammanlagt 22 olika bolag på olika håll i Finland. Sammanlagt ökade avskjutningen med cirka 20 procent jämfört med i fjol. •. – När rådjursjakten släpptes fri var det många som trodde att stammen skulle kollapsa, men med facit på hand ser vi att ingenting hände. Mickel Nyström och Olle Lerche kan se tillbaka på en rekordstor jakt på hjort och rådjur. JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA får ta emot en hel del respons av folk som beklagar sig över hjortdjur som äter upp deras planteringar och saboterar deras trädgårdar. I DAG KRÄVS ingen licens för att jaga rådjur, det räcker med att ha jakträtt så får man gå på rådjursjakt under jaktsäsongen. I skärgården minskar älgbeståndet. Man kommer också att ansöka om flera licenser för hjortar till höstens jakt. I takt med att hjortstammen växer, är det många som vill släppa hjortjakten fri. Vitsvanshjort: 889/716 •. – Jag är lite orolig. Varsel om strejk kan drabba Knatteskär och Äppelbo En lång rad fackförbund som företräder privatägda daghem varslar om strejk. SOM orsak till strejken uppger fackförbunden att arbetsgivarparten har avbrutit förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal den 15 februari. KIM LUND NÖJDA JÄGARE. Inför nästa säsong planeras redan en utökning av jakten. Tvisten gäller nivån på löneförhöjningarna och arbetsgivarens förslag att omförhandla karenstiden och den lön som betalas till de anställda i samband med sjukfrånvaro. 558 jägare, av dem är cirka 120 aktiva inom något jaktlag. SAMTIDIGT SOM hjortoch rådjursstammarna växer ser det sämre ut för älgstammen i synnerhet i skärgården. Arbetstagarna företräds av fackförbunden JHL, Jyty-Pardia-STHL, Talentia, TSN, Erto, Super och Tehy. Jakt får inte bedrivas på närmare avstånd än 150 meter från bebyggelse vilket gör det i det närmaste omöjligt att jaga i till exempel bostadsområdena i Pargas. Arbetsgivaren representeras av Hyvinvointialan liitto. 818 jägare av vilka cirka 250 ingår i ett jaktlag. SPT/ÅU » » En lång rad fackförbund som företräder privatägda daghem varslar om strejk.. •. Älg: 88/112 •. Nya djur söker sig snart dit det finns mat och skydd och någon snabb eller enkel lösning på problemet är inte i sikte. , OCKSÅ INOM Åbolands skärgårds jaktvårdsförening sköts betydligt fler djur än under fjolårets jakt. PÅ JAKT. Men att komma åt cityrådjuren och -hjortarna är inte alldeles lätt
Alla kvinnors hus (Kaikkien naisten talo) i Åbo är grundat specifikt för att nå och kunna hjälpa papperslösa och personer som riskerar att bli papperslösa (se ÅU 15.2). Därför faller det på kommunerna att bestämma hurudan hjälp de erbjuder. Papperslösa har nu samma rätt till hälsovård som asylsökande. För två år sedan röstade fullmäktige i Åbo igenom att gravida och minderåriga har rätt att använda de kommunala hälsovårdstjänsterna. Ingen papperslös som hon har försökt hjälpa har fått ekonomiskt stöd från socialtjänsten i Åbo. De vill att den nuvarande situationen kartläggs för att ett politiskt beslut sedan kan fattas i frågan. Den diskussionen pågår nu mellan staden och aktörer inom tredje sektorn i Åbo. Socialtjänsten i Åbo följer socialoch hälsovårdsministeriets rekommendation från förra hösten, där ministeriet uppmanar kommunerna att endast ge brådskande socialhjälp och stödet ska vara tillfälligt. Kämpar för att papperslösa i Åbo ska få en drägligare tillvaro. Boende, hälsovård och ekonomiskt stöd är det som mest akut borde åtgärdas. Saunders lyfter fram bristen på nödinkvartering i Åbo. Då är det kompletterande utkomststödet som stadens socialbyrå beviljar det enda alternativet. I Helsingfors får papperslösa också utkomststöd på två gånger 50 euro varannan vecka plus betalningsförbindelser till butiker. På samma gång utreds också vistelsens faktiska natur. – I socialarbetet i Åbo utreds individens eller familjens situation och behov av hjälp. ÅU-FOTO NIINA RATILAINEN (GRÖNA). •. Socialoch hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att alltid kontakta Migrationsverkets lägescentral för att utreda om personen har uppehållsrätt och i annat fall hänvisa personen till systemet för frivillig återresa. Minna Saunders. •. Dessa instruktioner följer man på socialtjänsten i Åbo. Emma Strömberg 040-180 3032/ emma.stromberg@aumedia.fi Bakgrund •. Men i Åbo har det inte varit praxis. Förra året besökte ungefär 100 personer Global clinic i Åbo. Men Marttila berättar att de som besökt mödrarådgivningen ofta bara kommit någon enstaka gång och sedan inte dykt upp igen. •. Målet är att samarbeta med alla aktörer som arbetar med papperslösa för att kunna hänvisa till rätt ställe. De är ofta rädda för myndigheter. •. Papperslösa har bara rätt till att få akut vård. Papperslös är en person som vistas i Finland utan uppehållstillstånd. Antalet papperslösa i Finland har vuxit de senaste åren efter att allt större andel av asylsökandena fått negativt asylbeslut. •. Källor: Socialoch hälsovårdsministeriet, Flyktingrådgivningen. Global clinic har öppet en gång i veckan och allt arbete sker på frivillig basis. SAUNDERS KONSTATERAR att socialoch hälsovårdsministeriets rekommendationer skapar stora problem för organisationens arbete att skapa drägligare villkor för papperslösa i Åbo. Huvudregeln, i enlighet med ministeriets rekommendation, är att om stöd beviljas sker det tillfälligt, alltså tills personen återvänder till sitt hemland, skriver Virta per e-post. Vesa-Pekka Rantalainen på kliniken säger att siffrorna från januari tyder på att antalet kunder kommer att öka det här året. •. – Alla kvinnors hus vill kunna samla upp de hjälpbehövande och hjälpa dem till den tjänst de behöver, säger Minna Saunders som jobbar på Alla kvinnors hus. Stadens hälsocentral samarbetar med Global clinic, som kan hänvisa personer som har rätt till kommunal hälsovård vidare till dem. – Säkert finns det många som inte hittar till våra tjänster eller inte vågar använda dem. Socialoch hälsovårdsministeriet gav för ett år sedan rekommendationer till kommunerna. Jane Marttila, ansvarig läkare på hälsocentralen, säger att enstaka papperslösa har besökt hälsovården. Det är främst fråga om gravida kvinnor som besökt mödrarådgivningen och barn som besökt skolhälsovården. De gröna vill att Åbo tar efter Helsingfors, där papperslösa får både ekonomiskt stöd och hälsovård. FPA skulle kunna ge utkomststöd åt papperslösa, men gör i regel inte det. I HELSINGFORS röstade kommunfullmäktige igenom att utvidga hälsovårdstjänsterna för papperslösa så att det inte bara gäller akut vård. Det finns uppskattningsvis 3?000 papperslösa i Finland. PARALLELLT MED diskussionerna som förs mellan Åbo stad och tredje sektorn har De grönas fullmäktigegrupp gjort en fullmäktigemotion om frågan. Så förutom boende, hälsovård och ekonomiskt stöd är också skolgången en fråga för politikerna att diskutera. Det finns ingen lagstiftning om papperslösa. » » Organisation: staden borde göra mera. Saunders betonar också att det är viktigt att ta i beaktande den känsliga situation papperslösa är i när man utvecklar stödtjänster. ÅU-FOTO MINNA SAUNDERS. SEDAN TVÅ år tillbaka får papperslösa som är gravida eller under 18 år använda de kommunala hälsovårdstjänsterna i Åbo. MIA HÄMÄLÄINEN De här människorna finns kvar oberoende av ministeriets rekommendationer. STÄNGDA DÖRRAR. Ratilainen tar också upp att alla barn som befinner sig i Finland har läroplikt, vilket alltså gäller även minderåriga papperslösa. De gröna i Åbo vill utvidga servicen för papperslösa. •. – Vi vill att Åbo tar modell av Helsingfors och utvidgar stödtjänsterna för papperslösa, säger Niina Ratilainen, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp. – De här människorna finns kvar oberoende av ministeriets rekommendationer, betonar Saunders. ÅU NYHETER 7 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 Papperslösa i Åbo får minimalt stöd Vilka stödfunktioner får papperslösa i Åbo och vilka tjänster borde staden erbjuda. Ministerierna har gått in för att tala om personer som vistas olagligt i landet istället för benämningen papperslös. Enligt dem ska papperslösa bara erbjudas brådskande socialhjälp och det ska vara ett tillfälligt stöd. På förfrågan om hur stadens socialtjänst agerar gällande papperslösa hänvisar chefen Minna Virta till ministeriets rekommendation
Superbussalternativet gör saken mer komplicerad. DET SOM Rinne trots allt stöder, och som finns inkluderat i motionen, är tanken om en utställning, till exempel i huvudbiblioteket, som skulle förklara de olika alternativen. Rinne har för avsikt att inleda den diskussionen på nästa fullmäktigemöte. Skälet är att det inte längre enbart handlar om ja eller nej till spårvagnar. Det samma skulle ske i Åbo. Också Ratilainen har, via konsultföretaget Rud Pedersen, kontaktats av kollektivtrafikoperatören Nobina, som ÅU skrev om i går. Bland annat menar Orre att driftskostnaderna för superbussen är högre i Åbo än i Nantes på grund av det kallare klimatet. Rinne säger att hon föredrar spårvagnsalternativet men att hon vill höra invånarnas åsikter innan hon bestämmer sig. Orre säger att utredningen är överraskande ojämlik och att kalkylerna inte håller måttet. Transtech vill träffa stadens politiker för att ge bolagets syn på kollektivtrafiken. FÖRUTOM ATT peka på brister i utredningen vill Transtech berätta om spårvägarnas fördelar överlag, och om att till exempel i Tyskland så pågår en boom med investeringar i både nya och gamla spårvagnar. Spårvagnen som besökte Åbo i januari återkommer för några dagar i slutet av februari. SPÅRVÄGARNAS fördelar tvivlar Rinne inte på. I sitt svar på motionen säger Hintsanen att en utställning är värd att diskutera. Den kommer inte ensam. – Jag har rest med spårvagn i många olika städer, bland annat i franska Nantes dit stadsstyrelsens stadsutvecklingssektion ska åka. – Men till exempel är kostnadsberäkningen för superbussen i franska Nantes inte jämförbar med de i Åbo eftersom förhållandena är så olika. ÅU NYHETER LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 8 Spårvagnstillverkare risar Åbos utredning Kampen om kollektivtrafiken i Åbo intensifieras. Om en vecka på måndag anländer spårvagnstillverkaren Transtech till Åbo. Dels vill Transtech ge sin syn på den tilläggsutredning som fortfarande väntar på att godkännas av stadsstyrelsen. Spårvagnen kommer att finnas på Salutorget den 26–27.2, för allmänheten att bekanta sig med. ÅU-FOTO ÅU I GÅR De gröna vill inte att kollektivtrafikutredningen åker på utlåtanderunda om tjänstemännen inte svarar heltäckande på partiets frågor om utredningen (ÅU 13.2). Hur mycket är ett avtal med Åbo stad om spårvagnstrafiken värt för Transtech. Vi är kundorienterade och utgår från kundens behov. En beställning från Åbo skulle vara värd mellan 50 och 80 miljoner euro, med underhåll inkluderat runt 100 miljoner. – En folkomröstning måste vara enkel. Ratilainen säger att det kan ske senare i vår. – Just nu baktalas spårvagnsalternativet och allmänheten ställer sig allt mer bakom superbussarna. ÅTERVÄNDER. » » Transtechs vd kallar kollektivtrafikutredningen för bristfällig och ojämlik. – I dagsläget framstår den som en stor buss med lite större passagerarkapacitet än vanliga bussar. Det säger Niina Ratilainen, De grönas fullmäktigegruppordförande. Om Åbo fullmäktige väljer spårvagnar handlar det för oss om att inleda en diskussion för att se hurdana behov som finns och om vi kan tillgodose dem. Dan Lolax Gröna beredda att stoppa utredning. Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi Rinne efterlyser bättre information Innan fjolårets kommunalval lämnade Pirjo Rinne, fullmäktigeledamot och stadsstyrelsemedlem för VF, in en motion om att en folkomröstning borde ordnas i spårvagnsfrågan. – Det vore bra om man kunde placera en superbuss bredvid spårvagnen men tyvärr finns det inga superbussar, säger Lasse Orre, vd för Transtech. I Nantes har spårvagnsnätet motverkar segregationen. Rinne påpekar att även om tillgången till information förbättrats så finns det fortfarande många som inte använder sig av nätet. Partiet har bett om att få svaren på förhand, innan de behandlas av stadsstyrelsen på mötet den 5 mars. Exakt vad som är fel i utredningen vill han hålla inne med tills Transtech träffar beslutsfattarna i Åbo. VF har inte gruppbeslut i fullmäktige. På så sätt skulle fullmäktigegruppen kunna bilda sig en uppfattning om svaren, säger Ratilainen. I dagsläget är det oklart om partiets önskan tillmötesgås och över huvud taget om hur pass offentliga svaren är. Orre menar att dels har ingen definierat vad en superbuss är. INNAN UTREDNINGEN kan sändas på utlåtanderunda ska tjänstemännen förklara de kostnadskalkyler som framhåller superbussalternativet som investeringsmässigt sundare än en spårvagnslinje (se artikel intill). – Man kan inte vara för öppen i den här frågan. Motionen, och stadsplaneringsdirektören Timo Hintsanens svar, behandlas i fullmäktige 26.2 men Rinne ställer sig inte längre bakom förslaget. Med sig har bolaget också den gula spårvagn som bär Åbo stads vapen och som just nu är i användning i Helsingfors. Det skulle också innebära ett par hundra årsverken. Något möte mellan partiet och Nobina har inte ännu ordnats. Man upplever att hajpen kring superbussalternativet inte är förankrat i verkligheten. HON VILL att de båda alternativen presenteras jämlikt. – Vi har en orderstock värd 300 miljoner euro och optioner på beställningar för ytterligare 900 miljoner. KOMMER NI, utöver seminariet nästa vecka, att fortsätta lobba för spårvägarna. – Jag skulle inte kalla det lobbning. Dessutom är spårvagnen ett mer långsiktigt alternativ. ORRES PIK säger också något om varför Transtech ordnar ett seminarium för Åbos fullmäktigeledamöter och nämndmedlemmar
Med undantag för Anne Kyllönen som bytts ut mot Riitta-Liisa Roponen är kvartetten intakt. Mäkäräinen är fortfarande en skidskytt i absolut världsklass även om hennes mästerskapsfacit är avgjort blygsammare än i cupen. Ett fantastiskt ögonblick för Pärmäkoski som ännu inte är klar med sitt olympiska äventyr. f i / k a s i p a l l o / Damer ÅIFK–KyIF Revansch! Damerna möter åter serienykomlingen KyIF i Samppalinna LÖRDAG 17.2. I förrgår efter fristilstian hade hon till på köpet den stora äran att dela platsen på pallen med barndomsidolen Marit Bjørgen som klockades för exakt samma tid. På distansen nådde hon upp till den 85-procentiga träffsäkerhet i skyttet hon haft i världscupen där hon är totalledare. Mäkäräinen har trots allt sex VM-medaljer hemma i prisskåpet. Och naturligtvis skulle det vara en ordentlig missräkning om herrhockeylaget inte slår sig in bland de fyra främsta. Inför OS snackades det blygt om att ifall det ska bli några framskjutna placeringar så är det stafettlagen som ska stå för dem. På torsdagen prickade 22-åriga Hanna Öberg ner alla sina tjugo tavlor och vann ett fullkomligt sensationellt guld i skidskyttarnas distanslopp, där vårt äss Kaisa Mäkäräinen trots en i övrigt hyfsad insats igen sköt för många bom för att blanda sig i tätstriden. Mats Lundberg » » ÅU:s Mats Lundberg förutspår flera OS-guld för Sverige. Vad de svenska skidskyttarna är kapabla till efter veckans prestationer kan man bara fantisera om. I paritet med Sverige och vinterjätten Norge är det anspråkslöst, men den blåvita truppen är i alla fall på god väg att uppfylla olympiakommitténs ungefärliga målsättning om sex–sju medaljer. ÅU SPORT 9 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 Lördag 17.2 kl. | P a vg i f t 6 € . EN BUBBLARE. Att det sedan finns de som tar sig fram ännu fortare är inte så mycket att göra åt. Med två brons har Pärmäkoski nu tagit det sista steget in bland de riktiga toppåkarna i världen. a i f k . NATTEN TILL FREDAG vår tid var det dags för ett nytt blågult guldjubel då Frida Hansdotter knäckte den amerikanska jättefavoriten Mikaela Shiffrin i slalom och på hösten av sin karriär fick sin efterlängtade fullträff. 16.30 Inträde: vuxna 10 €, studerande och pensionärer 5 €. Under såna förhållanden blir sammanhållningen en viktig utslagsfaktor. Hon har dessutom en för finska idrottare ovanlig förmåga att jämt se ljust på tillvaron. I dag är hon givet ankare i det stafettlag som har ett sliver från Sotji för fyra år sedan att försvara. KAISA MÄKÄRÄINENS sista chans till en olympisk medalj är i eftermiddag då masstarten avgörs. Förutom Pärmäkoski har ingen av lagkamraterna övertygat hittills. YTTERLIGARE CHANSER tillskrivs Iivo Niskanen i femmilsloppet som den här gången går i den klassiska stil han föredrar. F I Ett uns avundsjuka KRÖNIKA. Så har det varit för Sverige de senaste dagarna. w w w . Eviga tvåor som Stina Nilsson och Hansdotter byter sina tidigare silverepitet mot guld, Charlotte Kalla kan mycket väl bli spelens skiddrottning medan den före OS okände skidskytten Sebastian Samuelsson helt otippad spurtar in på en andraplats. 2 2 € / B A R N 8 , 5 € M ATC H B U S S 1 , a vg å n g a r m e d 5 -1 m i n i n t e r va l l 1 h 2 m i n f ö r e m a t c h e n s b ö r j a n , s i s t a t u r e n 2 m i n f ö r e m a t c h e n . Så fast det med facit i hand är svårt att längre räkna in henne bland de heta medaljfavoriterna ska hon heller inte per automatik avföras från diskussionen. Precis som på söndag då det är herrarnas tur. Damlejonen är inför lördagsförmiddagens pirriga kvartsfinal mot Sverige skyhög bronsfavorit bakom suveränerna Kanada och USA. De kvinnliga skidåkarna med Krista Pärmäkoski i kanonform har två stafetter och tremilen kvar. WIKIMEDIA COMMONS. 17:00 HC.TPS.FI/LIPUT Å B O V S . Aino-Kaisa Saarinen är vid 39 års ålder inte lika snabb som för några år sen medan frågetecken kan ristas för Kerttu Niskanens och Roponens form. EN SOM INTE haft anledning att gräma sig över sina prestationer i OS är Krista Pärmäkoski. Laget går heller inte av för hackor. Ilkka Herola (bilden) har tillsammans med Eero Hirvonen närmat sig världseliten i nordisk kombination. DET KOMMER fler svenska framgångar i Sydkorea – var så säkra. | H C.T P S . Därtill finns ett par bubblare i form av Enni Rukajärvi som ännu tävlar i big air där hon i fjol åkte hem ett VM-silver, och i nordisk kombination där Eero Hirvonen och Ilkka Herola nådde var sin topp åtta-placering i den första av två individuella tävlingar på programmet. Inte sedan Virpi Kuitunens glansdagar har en enda av våra längdåkare klarat av att skida hem mer än en individuell medalj från samma mästerskap. Skicrossåkaren Sanna Näslund som dominerat världscupen i vinter har inte tävlat än, Kalla och de andra damåkarna är inte färdiga med sitt och i curling har Lag Hasselblatt och Lag Edin alla chanser att knäcka Kanada och övriga toppnationer. Lagandan som innebär att varje åkare utöver sig själv tror på de andra blir avgörande då damerna skidar sin stafett. Jag vet, vi ska inte jämföra oss med våra nordiska grannar, men det går inte att komma runt att nästan hela den svenska truppen har ett otroligt flyt just nu. Men normala insatser räcker inte till medalj på OS där flera konkurrenter skjuter bättre än tidigare under året. LIKVÄL ÄR medaljen långt ifrån självklar. F I / L I P U T B I L J E T T F Ö R S Ä L J N I N G I G AT O R A D E C E N T E R : F R . FINLAND har hittills samlat tre brons. 1 8 , 5 € / B A R N 7, 5 € > H C .T P S . T A M M E R F O R S T P S L U K K O B I L J E T T E R I F Ö R K Ö P : F R . Medan Finland stakar sig vidare fram i bronsspåret, regnar det guld över Sverige vid OS i Pyeongchang som börjar vara halvvägs
Av dessa jobbar ca 22 000 inom socialoch hälsovården. EFTERFRÅGAN på service samt fakta och statistik, kommer att styra beslutsfattandet mera än tidigare. Övriga uppgifter som överförs till landskapen är bl.a. Korpo eller Dalsbruk, så är det svårt att acceptera att servicen arrangeras annorlunda då kommungränserna förändras. Det här systemet är intressant, ju fler friska kunder serviceproducenterna lyckas locka, desto mera pengar får de. Kan landskapsreformen i praktiken garantera jämlik vård ur regional synvinkel. Allra minst då man väljer ett sådant angreppssätt.. VEM ska då betala allt detta. Blå framtids målsättningar i allmänhet och speciellt med landskapsreformen är ganska svårtolkade. Man kan därför konstatera att styrningen och beslutsfattandet torde professionaliseras, om reformen blir av. SETT MED brittiska, eller annars bara urbana ögon förstår man att det kan låta helt makabert. Jämlik vård torde avse jämlik ur både socioekonomisk och regional synvinkel. Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Sisu är pop Sisu är pastiller, lastbilar och den kända finländska kämparandan. POLITISKT SETT finns det två stora målsättningar med reformen, att skapa nya landskap och att öka valfriheten. Den som vi än tycker att det borde finnas mer av (kanske i detta OS?), den som vi ibland menar att överdrivs så att vi tar oss vatten över huvudet och kämpar motströms. Totalt kommer de nya landskapen att få åtminstone 25 olika uppgiftshelheter. Även inom specialsjukvården (sjukhus) har patienten möjlighet att välja sjukhus. Såsom att sisu också är det som krävs för våra största sommarnöjen; finländarna lastar dricksvattendunkar i båtar och åka ut till sina kobbar där de bor i så obekväma förhållanden som möjligt. OM REFORMEN förverkligas, kommer ca 23 300 kommunalt och statligt anställda i Egentliga Finland att byta arbetsgivare. Kommer det att finnas en VIP-lucka eller kunder med guldkort på de kommande vårdcentralerna. Får man på riktigt välja var man får vård. Man kan fråga sig om det för regeringen blivit viktigare att bara genomföra en reform av något slag, än det hur socialoch hälsovården i vårt land ser ut efter reformen. Centerns patentlösning på de flesta problemen heter landskap och för Samlingspartiet är patentlösningen oftast privatisering eller i denna reform omskriven till ökad valfrihet. JÄMLIK VÅRD och ökad valfrihet låter bra, på alla vis. Är perspektivet snävare är svaret nej. Avsikten är att spara 3 miljarder under 10 år, samtidigt som servicen ska bli bättre. EN SÅDAN SISU applåderar jag. Det här är bra på många vis, och ännu bättre på sådana områden där det kommer att finnas alternativ att välja mellan. Utformningen har under årens lopp ändrat och nu talar vi om en vårdoch landskapsreform. Många förknippar till exempel sisu med den egenskap hos finländare som fick det lilla landet att ge sig in krig mot en mycket större granne i öst. Glad beslutsamhet, det känns nästan som något man kunde ta till ledtråd i livet. Hur blir det här då mera jämlikt. Jag har beundrat min fars sisu när han som ung soldat sändes till ”Ihantalan taistelu”, och jag har beundrat min mors sisu i en tid då jag föddes, då familjen varken hade rinnande vatten eller elvärme. Kunder som behöver vård för mera än 200 euro per år kommer inte att vara lika attraktiva. I mindre kommuner fattas ibland politiska beslut som bygger mera på känsla och allmänna opinionen, än på kvalitet i vården eller ändringar i efterfrågan, som sker på grund av bl.a. befolkningsförändringar. Ett bra exempel på detta är nuvarande sjukvårdsdistrikt. Redan det att man inte ens har kunnat enas om vad reformen ska heta, berättar en hel del. Hon poängterar att sisu för henne inte är synonymt med ensamvargar, devisen ensam är stark får ge sig framom en sisu som betyder glad beslutsamhet. För att påminna om verkligheten, så har man sedan år 2014 möjlighet att inom den offentliga vården välja hälsocentral för minst ett år. Jag var baby när familjen i mitten på 60-talet flyttade in i den ”lyxen”, i höghus i Vasa. Ser man till hela landskapet så är svaret ja. Det här låter ju förträffligt. Varför gör de på detta viset, liksom. Det håller jag fast vid, men sisu finns också i dag, av många slag. Vårdoch landskapsreformen ska träda i kraft 1.1.2020. Kommer det att finnas en VIP-lucka eller kunder med guldkort på de kommande vårdcentralerna. För gemene man är den här helheten nog ganska svår att överblicka, nästan omöjlig. Jag inser att sisu för mig personligen kan ha blivit ett begrepp från en förgången tid. Man kan ju verkligen semestra bekvämare! Att Nylund själv ser på hemlandet Finland utifrån verkar vara precis vad som har behövts – som så ofta gör det gott att få lite distans, då ser man så mycket mer och kan upptäcka att det självklara inte alls är självklart, att det nödvändiga kanske inte är nödvändigt, att saker kan göras på så många andra sätt. Det som kommer att ändra är att valfriheten att välja hälsocentral utvidgas till att gälla även privata vårdproducenter. Det beror helt på perspektivet. Hennes infallsvinkel är att berätta om Finland och finländarnas sisu för britter, skottar, walesare. räddningsväsendet, arbetsoch näringstjänster, miljöoch hälsoskyddet. Enligt nuvarande plan är det vi alla, det vill säga staten. TROTS komplexiteten och omfattningen av den här reformen, är regeringen övertygad om att allt ska gå väl och landskapsval ska hållas i oktober detta år. Vad betyder reformen för den enskilda människan. Den fasta summan kan utgöra 2/3 av totalersättningen, utöver detta betalas för vissa saker enligt vårdbehovsbedömning. Svaret är både ja och nej. SKAPAR vi nu trots allt en modell, där de som har en försäkring eller pengar att betala kommer att vara lite mera fria och jämlika. Många frågor är fortfarande öppna och osäkerheten kring reformen är ännu stor. Stora organisationer med tusentals anställda styrs av experter, inte av landskapsfullmäktigen. Det frilansjournalisten Nylund lär världen är en mångsidig bild av sisu. Lokalt verkar olika kommuner också förbereda sig och resonera mycket olika. Nylund intervjuas i Hbl (15.2) och hon konstaterar att sisu verkar vara så hett stoff att hennes liv känns lite galet just nu. Så jag dammar av sisun, med glad beslutsamhet! Anja Kuusisto Sisu i sig är det ju inget fel på. Men har du trott att den finländska sisun hör till de egenskaper som hela världen förknippar oss med, gör det gott att inse att det finns oändligt många ute i världen som varken vet vad sisu eller Finland är. Summan som nämnts för den årliga fasta ersättningen är ca 200 euro per kund. MEN DET kanske förändras nu, då Joanna Nylunds bok om sisu kommer ut på engelska, och direkt har fått kontrakt om översättning till elva andra språk. Sådana minnen, eller berättelser, är för mig synonymt med sisu. Varför kommer denna utveckling att ske. Sisu i sig är det ju inget fel på. När vi ännu kopplar in den politiska uppstarten, Blå framtid, så får vi reformpolitik i kubik. PÅ SAMMA VIS som jämlik vård låter ökad valfrihet jättebra. Det här ger en bild av reformens omfattning. ENLIGT NUVARANDE PLANER betalar landskapen i framtiden årligen en fast summa till den vårdproducent som kunden väljer. ÅU LEDARE LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 10 17.2.2018 INNERBANAN GNURF Reformpolemik i kubik EFTER MÅNGA ÅR av försök och misstag har vi igen en version av vårdreform inne på slutrakan. För att göra det enkelt så används här begreppet landskapsreformen. Det har visat sig svårt att byta perspektiv, bland annat kommunsammanslagningarna har visat att om perspektivet ur servicesynvinkel varit t.ex. Många saker tyder på att flera regionala förändringar kommer att ske, om landskapsreformen paddlas i land. Reformen som började med att förnya socialoch hälsovården, skapa större helheter och erbjuda lika vård i hela landet, har allt mera övergått till att vara en politisk reform där tyngdpunkten flyttats över till att skapa nya landskap. I Åboland kommer sannolikt alternativen att vara få, om man inte väljer att ta sig till Åbo. Allra minst då man väljer ett sådant angreppssätt som Nylund verkar ha
Den här vintern är inget undantag. Uittamovägen en tidig februarimorgon. – Nyligen körde en tankbil i diket i Dalsbruk bara för att vägen var osandad, säger Lindroos. Ännu lägre blir den med miljövänligare bränslen. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Vägen kan nog vara plogad, men man har inte sandat, säger Isotalo, som sett farliga situationer uppstå i trafiken till följd av att vägytan varit hal. HAN ANSER ATT landsvägarna var i bättre skick förut när vägunderhållet fungerade. Torvalds NILS TORVALDS Skribenten är medlem av Europaparlamentet (SFP/ALDE) Yrkesförarna kräver bättre vinterunderhåll Yrkeschaufförerna är oroliga för den bristande trafiksäkerheten på våra landsvägar. Chaufförernas tysta stund är ett nödrop om att något måste göras.Vinterunderhållet måste få mera resurser. När åkeriföretagaren fattar sitt köpbeslut behöver han all tillgänglig – och pålitlig – information. – Man blir bekymrad då man ser i vilket skick våra landsvägar är. Också yrkesförare har omkommit i trafikolyckor som kunde ha undvikits ifall vägförhållandena varit trygga. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Transporterna stannade då chaufförerna höll tyst stund för dem som förolyckats i trafiken till följd av dåligt skötta vägar. JAN-OLE EDBERG. Det blir inte alls lättare av att lastbilstillverkarna år 2016 tilldömdes en rejäl straffsats på nästan 3 miljarder euro för att ha upprätthållit en priskartell. De stora riksvägarna är i huvudsak bra skötta. Terhi Laurén, vd i åkeriorganisationen Turun Autoilijat i Åbo, säger att yrkesförarna och transportbranschen i flera års tid gjort påstötar till myndigheterna om att vinterunderhållet av vägarna måste förbättras. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Motsvarande regler har redan tidigare funnits (och överträtts) för personoch skåpbilar. Modernare lastbilar och klarare regler kan med andra ord göra mycket för miljön. Dödsolyckor har inträffat till följd av halt väglag. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Deltagandet var frivilligt och många yrkeschaufförer valde att inte avbryta sina körrutiner klockan 12 då det var meningen att den tunga fordonstrafiken stannar och motorerna tystnar. Det är väldigt ambitiöst och stora åtgärder måste till för att det ska uppnås. Samma sak gäller för sandningen. Han tycker att initiativet är bra. OM VI INTE hade haft skandalen med manipulerade utsläppsvärden, hade det kanske varit lite mera möjligt att lyssna på tillverkarnas klagomål. BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN är en av de drivande faktorerna som påverkar åkeriföretagarens beslut och val av tillverkare när han fattar ett för företaget jättelikt investeringsbeslut och köper en ny lastbil. OSANDADE VÄGAR är ett stort bekymmer för yrkestrafikanterna. Men nu kommer klagomålen från lastbilstillverkarna. VARFÖR ÄR DET här viktigt och intressant för någon annan än för en Europarlamentariker. – Men inget har hänt. I Finland sköts de här transporterna till 90 procent på gummihjul. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Åkeriföretagaren hade alltså vare sig tillgång till pålitliga uppgifter om bränsleförbrukningen eller om hur prisbildningen fungerade. Modernare lastbilar och klarare regler kan göra mycket för miljön. ORON ÄR STOR hos chaufförerna som nu vill uppmärksamma beslutsfattarna och vägmyndigheterna på bristerna i vägunderhållet framför allt om vintrarna. VINTERUNDERHÅLLET I ÅBO. OLLI-PEKKA ISOTALO. Lasten som lastbilen drar på I ett fungerande samhälle krävs det en stor mängd logistik och transport av diverse frakt. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Långtradarchauffören Olli-Pekka Isotalo från Eura hör till dem som valde att stanna sin långtradare vid tolvslaget. Att den här informationen finns och att den stämmer när myndigheterna till exempel bestämmer utsläppsgränser och/eller eventuella miljövägtullar är också väsentlig. Våra inhemska företagare tvingas dessutom konkurrera med diverse mellaneuropeiska företag, som ibland tolkar reglerna lite vårdslöst. För yrkeschauffören Tero Lindroos i Dalsbruk gäller samma sak. Men gör det på ett civiliserat sätt. ATT DE HÄR företagen och fordonen har en stor betydelse för landet torde därför inte vara oklart för någon, och det är därför jag med stort intresse har arbetat med det kommande regelverket kring utsläppsgränserna för lastbilar. Med en lägre bränsleförbrukning sparar åkeriföretagaren stora pengar också om det alternativa och mera miljövänliga bränslet kostade lite mera. Det är det vi nu i Europaparlamentet har jobbat aktivt för. NÄR ÅKERIFÖRETAGAREN fattar sitt köpbeslut behöver han all tillgänglig – och pålitlig – information. Klassningen av vägarna måste också ändras så att vinterunderhållet av de mindre landsvägarna kan förbättras, säger Laurén. Det är lastbilar, som huvudsakligen ägs och opereras av små familjeföretag som i medeltal har ett till tre fordon. Men så är avståndet till Åbo centrum också tre kilometer. ÅU 11 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 NYHETER & DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. LASTBILARNA BÄR alltså på en bokstavligen rätt så tung börda. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Regeringen har satt som mål att vi fram till 2030 ska halvera alla utsläpp i trafiken i jämförelse med nivån från 2005. Men på de mindre landsvägarna har vinterunderhållet klart försämrats, säger Isotalo. En del olyckor har krävt dödsoffer. För det första så har vi miljöaspekten. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Skriv kort och snärtigt på god svenska. En låg bränsleförbrukning ger naturligtvis i regel lägre utsläpp. För oss återstår det att visa hur koldioxidoch fossilneutralt vi kan få vårt samhälle att fungera. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. – Nu kan det dröja länge innan en väg plogas. Utan lastbilar så fungerar inte samhället och utan en utsläppsminskning klarar vi inte beslut från COP21-mötet I Paris. Yrkeschaufförerna som får sitt levebröd från landsvägstransporterna löper i snitt större risk att skadas eller förolyckas i trafiken eftersom de befinner sig på vägen största delen av sin arbetstid . Dåligt skötta vägar har under åren lett till farosituationer och olyckor. Den oplogade vägen ser ut som en skogsbilväg. – Det finns vägar på Kimitoön som är dåligt skötta, framförallt i Västanfjärd är vägarna dåliga. Det handlar i det här fallet om att skapa ett så transparent sätt som möjligt för konsumenten (åkeriföretagaren) och myndigheterna att hålla koll på bilarnas utsläpp och bränsleförbrukning. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Du kan vara anonym i exceptionella fall. På initiativ av transportbranschen intresseorganisation SKAL höll yrkeschaufförerna på fredagen en tyst stund i 20 minuter för att minnas dem som omkommit eller skadats i trafiken till följd av brister i vägunderhållet. Han tycker också att SKAL:s initiativ är bra
Viktigast är att hon nu känner sig fullt frisk. CT-bilder och ny magnetröntgen tas för att utreda vad som skett. » » Först efter magnetröntgen hos privatläkare togs Linda Mannila från Pargas på allvar. Linda Mannila, 36, har återvänt hem till Pargas efter en arbetsresa till San Fransisco. Numera står jag och böjer huvudet neråt också hos frisören då håret tvättas, säger Linda. Men eftersom hon är på väg hem till Pargas samma dag blir det ett beslut om att åka till ÅUCS i stället hvc-personalen anser att den tre timmar långa bilresan inte är för mycket. Orsaken var inte genetisk, det har utretts. LINDA HAR ALDRIG haft neurologiska problem förr. Hon är i fysiskt gott skick och mån om att sköta sin hälsa. På fredag morgon kör hon och maken Petri från Pargas till Terveystalo för att hämta bilderna och föra dem till sjukskötarväninnans bekanta läkare – neurolog på ÅUCS. Men stroken upprepades inte, säger Linda. Linda fick också ett sakligt svar med ursäkter undertecknat av flera läkare på den neurologiska avdelningen. Jag får en plats på neurologiska avdelningen på T-sjukhuset och de tar en mängd prover och tester. Symptomen lättade, men synen var känslig i många veckor efteråt. Det är det värsta man kan göra om det har skett en bristning i en blodåder i nacken, säger Linda. Men muskulaturen på vänster ansiktshalva är fortfarande slapp, synen mycket otydlig och huvudvärken fortsätter. Jag visste nog innerst inne att det här inte är muskelspänningar, även om jag förstås gärna ville tro på det. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 12 Linda fick en stroke – skickades hem från ÅUCS två gånger utan vård Det är försommar år 2015. På akuten på ÅUCS tycks därför jourhavande neurolog ha svårt att ta hennes symptom på allvar. Du har haft en stroke. Båda läkarna som tog emot henne och skickade hem henne för att ”sköta sina spända nackmuskler” har svarat och medgett felbedömning. En ny läkare tar emot. Hon får tid hos en neurolog på Neo som tycker att Lindas symptom är oroväckande. På torsdag kväll var jag på allvar rädd för att jag skulle Jag känner min kropp ganska bra. – Det fanns två stunder som var värst under veckan efter midsommardagens morgon: Då jag vinkade hej då åt vår 4-åring och 6-åring då jag leddes in i ambulansen, utan att jag visste vad som var fel på mig. Hon kan ändå fungera någorlunda normalt trots att värken håller i sig. – Jag har själv läst på mycket. Hon säger att erfarenheten lärt henne att man ska stå på sig då man känner att något i kroppen inte är som det ska – fast det viftas bort av en läkare.. Det är helgdag och hon befinner sig hemma hos svärföräldrarna i Kristinestad. På torsdag eftermiddag görs magnetröntgen på Terveystalo. PÅHEJAD AV SIN sjukskötarväninna beslöt Linda ett drygt år efter stroken att kontakta ÅUCS angående den felaktiga vård hon fick där vid sina två första besök. Hon skrev ett utförligt brev med exakta tidsangivelser och klockslag för vårdbesluten och sände mejlet till flera instanser på ÅUCS, främst till den neurologiska avdelningen. Då hon ska sätta upp håret i hästsvans fungerar inte koordinationen och hon slår sig själv i pannan med vänstra handen. Främst vill hon lyfta fram att också unga människor kan drabbas av stroke och att symptomen kan vara diffusa. Blodflödet har förhindrats och hon har haft en liten stroke i lilla hjärnan. I USA talar man om ”beauty parlor stroke”, en bristning som kan ske i blodådrorna i nacken då nacken belastas kraftigt medan man sitter länge i stolen hos frisören för att håret ska färgas eller tvättas. Den liknar ingen huvudvärk Linda någonsin haft förr. Jag visste nog innerst inne att det här inte är muskelspänningar, även om jag förstås gärna ville tro på det. Det känns inte så skojigt längre. Svaret fick vi först på fredag morgon. Linda var fullt frisk då det skedde. Nu märker hon att vänstra mungipan ser konstig ut och ansiktsmusklerna är slappa. Den andra läkaren tackade mig varmt för responsen och sade att detta lärt henne att i framtiden bättre kunna diagnosticera symptom på stroke, även om patienten är ung. Hon skojar bort det skedda med maken Petri och klarar till sist av att ta sig till badrummet. Hon kan gå med stöd längs en rak linje, och hon kan föra pekfingerspetsarna mot varandra och klarar en del andra neurologiska test som görs då man misstänker blodpropp eller hjärnblödning. På lokala hälsocentralen vill de sända henne med remiss till centralsjukhuset i Vasa. LINDA ÄR NÖJD över svaren och hoppas att detta kan hindra att samma sak händer någon annan. Hon tränar aktivt och äter rätt, trots ett intensivt arbete som forskare. – Klart att jag många gånger har tänkt på vad som kunde ha hänt mig för att jag inte genast fick rätt vård, säger Linda. MÅNDAG MORGON. – EFTER DETTA fungerar vården till 100 procent. Allt sköts mycket professionellt, säger Linda. De stannade hos mina föräldrar och svärföräldrar i Kristinestad medan jag och min man åkte mot Åbo och ÅUCS. LINDA LÅG en vecka på ÅUCS. – Ingen kunde säga när exakt den skett. VÅRDADES FEL. Enligt läkaren hänger hennes problem ihop med spända nackmuskler och stress. – Den första läkaren lyfte främst fram min unga ålder och mitt goda fysiska allmäntillstånd som en förklaring till att han gjort en felbedömning. I dag, drygt två år senare, ser hon sig själv som fullt återställd. Hon larmar genast: Du ska in på akuten. En märklig huvudvärk vill inte ge med sig. Hon får inte utsätta nacken för vissa rörelser som till exempel att lyfta armen för att måla tak, lyfta tunga tyngder högt över huvudet på gymmet eller åka bergoch dalbana. Men man medicinerade mig noggrant för att det inte skulle upprepas. Ingen vill ju få höra att man är allvarligt sjuk. Hon blir hemskickad med muskelavslappnande mediciner utan den magnetröntgenundersökning hon bad om. Två ÅUCS-läkare har medgett felbedömning. Hennes make är arg. Jag satt själv hos frisören i den ställningen några dagar efter hemkomsten från San Fransisco. ORSAKEN TILL STROKEN är fortfarande oklar. – Till det mest skrämmande hörde att jag första gången sändes hem med uppmaningen att massera nacken. Linda åker in till ÅUCS jour igen. MEN PÅ MIDSOMMARDAGENS morgon är någonting fel. Den andra stunden var strax efter magnetröntgen på Terveystalo då röntgenskötaren sa att bilderna visar att något har skett i min hjärna men att ingen läkare finns på plats för att svara på vad. Då Linda ska sätta sig i bilen för att åka hem till Ljusudda kräks hon. Hon var sjukskriven från jobbet som forskare i datavetenskap vid Åbo Akademi i två månader och på tre månader fick hon inte köra bil. Vänner och bekanta är arga och oroliga. Det visar sig så småningom att Linda haft en liten så kallad dissektion i en av pulsådrorna i nacken. Själv är hon lite rädd och känner sig dum för att hennes besvär viftas bort. Det är småsaker, säger Linda. Symptomen fortsätter. Hon åt medicinen Marevan i ett halvt år tills dissektionen hade läkt och kommer att äta en tablett primaspan, som påverkar blodets förmåga att koagulera, dagligen i resten av sitt liv. Linda Mannila från Pargas skickades hem från ÅUCS akutmottagning två gånger midsommaren 2015 – trots att senare magnetröntgen visade att hon drabbats av en stroke. Upprepade gånger. Linda blir hemskickad med uppmaningen att försöka stretcha och massera nacken. Hon skriver genast ut en remiss. Hon får mediciner som ska motverka nya proppar. HON HAR FÅTT utförliga och sakliga svar från ÅUCS. EN VÄNINNA som är sjukskötare övertygar Linda om att söka sig till privat magnetröntgen. Hon är inte bitter och inte ute efter att svartmåla ÅUCS. – De första veckorna var jag ganska känslig och orolig för att det skulle hända på nytt , till exempel en krypande känsla i ansiktet kunde få mig att åka in till ÅUCS. – Jag känner min kropp ganska bra. Linda stiger upp men kan inte resa sig utan ramlar tillbaka i sängen. SYNEN BLIR OTYDLIG och Linda märker att hon har svårt att gå rak. Ingen vill ju få höra att man är allvarligt sjuk, säger Linda
– Tack vare anmälningar kan man komma fram till att till exempel vissa implantat eller proteser ska användas på ett annat sätt än hittills. En del tar det mycket sakligt, andra vill inte alls vidkännas möjligheten att man gjort ett fel. DEN SOM misstänker att allting inte gått rätt till i vården ska i första hand diskutera med läkare och personal på den enhet där man vårdats. Man vågar inte föra sina misstankar på tal. Hon säger att erfarenheten lärt henne att man ska stå på sig då man känner att något i kroppen inte är som det ska – fast det viftas bort av en läkare. Den byråkratiska processen kan vara ganska krävande. – Varierande. Jag försöker vara snällare med mig själv. De flesta vårdfel anmäls aldrig. ”Fler borde anmäla vårdfel” förbli sådan jag var då: med ansiktsmusklerna hängande, suddigt synfält och obalans i gången. Där bokförs klagomålen och det förs noggrann statistik. Pia Heikkilä 040-5554254/pia.heikkila@aumedia.fi. SÅ GICK DET INTE och för det tackar Linda Mannila den högklassiga sjukvården på ÅUCS. Likt många andra som drabbats av en allvarlig sjukdom i relativt ung ålder fick jag – inte ens 40 år fyllda – en insikt om hur begränsad vår tid är. – Det finns ett stort mörkertal, de flesta misstänkta vårdfel anmäls troligen aldrig, säger Laine. Anmälningarna kan alltså ytterst leda till att vården i landet förbättras, säger Laine. – Många skyggar för att hävda sin rätt inför en läkare. Tack vare en privat sjukförsäkring – som hon ironiskt nog tecknade 6 månader innan stroken – har hon fått kostnaderna ersatta för vården på Neo och Terveystalo. – Man kan gärna ta kontakt med patientombudsmannen för att få råd och stöd, säger Laine. Linda Mannila från Pargas skickades hem från ÅUCS akutmottagning två gånger midsommaren 2015 – trots att senare magnetröntgen visade att hon drabbats av en stroke. Det kan vara bra att ha stöd av patientombudsmannen. Pia Heikkilä 040-5554254/pia.heikkila@aumedia.fi » » Patientombudsmannen på ÅUCS: Mörkertalet är stort. Det säger Juhani Laine, ledande patientombudsman på Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, som innefattar bland annat ÅUCS. En sådan anmälan görs till exempel för att söka om ersättning för förlorad arbetstid på grund av vårdfel. PIA HEIKKILÄ Fler patienter som misstänker vårdfel kunde gärna ta kontakt. ÅU REPORTAGE 13 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 VÅRDADES FEL. Man vågar inte föra sina misstankar på tal. Det sista steget för anmälan om vårdfel är anmälan om patientskada som görs till den nationella patientsäkerhetscentralen. Då kan man kanske ännu rätta till sådant som värkmedicinering eller välja bättre hjälpmedel. Man kan också fylla i en anmälan om patientsäkerhetshändelse (på nätet), eller en fritt formulerad anmärkning till enhetens närmaste chef. Hur förhåller sig läkare och sjukvårdspersonal till misstankar om vårdfel. Erfarenheten från sommaren 2015 har lärt Linda att det gäller att stå på sig – och påmint henne om vad som är viktigt i livet. – Jag gjorde ganska stora förändringar i mitt liv efter sjukdomstiden. I stället lider man i tysthet och tänker att det man känner är normalt och acceptabelt. Många skyggar för att hävda sin rätt inför en läkare. Laine tror att den låga benägenheten att göra formella anmälningar om vårdfel bottnar i en slags auktoritetsrädsla. Resultaten presenteras för läkarkåren bland annat på de årliga nationella läkardagarna. MEN ATT FÅ ERSÄTTNING i pengar för begångna vårdfel är inte det enda målet med anmälningar till patientsäkerhetscentralen. Så borde det inte vara. Hon överväger att lämna in en anmälan om vårdfel också till patientsäkerhetscentralen
Så förvaltas ett skogsarv. En större hackspett arbetar rytmiskt på en grankotte i sin smedja uppe i en torraka och en flock gråsiskor klänger i en klibbalskrona där de tömmer alkottar på frön. En annan specialistart i fara är trädkryparen, som bygger sitt bo bakom stora barkstycken som håller på att lossna från döda träd. Håkan Eklund Fotokursledare (Axxell Utbildning), frilansskribent, fotograf Fotoblogg: www.fotosidan.se/blogs/ hawk Skogsekologiskt sett är staden en exemplarisk markförvaltare och skogsägare, liksom grannen S:t Karins. Kommunägda skogar, också på landsbygden, skall vara till för medborgarnas välmående, som rekreationsskogar. Om bara skogsägaren kunde unna dem en gnutta livsrum, och skulle ha råd att lämna murkna björkar åt dem, kunde vi behålla dessa fåglar. De är genetiskt präglade på att fixa bohålet själva, men med sina klena små näbbar klarar de bara av att pillra ut mjuk träfiber ur murkna björkstubbar. TROTS ATT ÅBO stads skogar inte är milsvida, snarare utspridda små skogsöar i olika biotoper, är de ekologiskt mycket rika. Men sådan fattigmanslyx har inte skogsbruket råd med. De tillhör ju våra ”egna”; de flesta fåglar är ju för det mesta på semester utomlands – som nu. Trots att talltita och tofsmes är hålbyggare, häckar de ogärna i holkar. Som i sin tur gynnar artmångfalden. Skogsekologiskt sett är staden en exemplarisk markförvaltare och skogsägare, liksom grannen S:t Karins. Speciellt i tallplantager på torrra momarker lyser den biologiska mångfalden med sin frånvaro, där trivs inte ens jaktbart vilt. Här trängs olikåldriga träd av olika arter i de mest varierande livsskeden. Ett unikt sammanträffande som är få förunnat; båda arterna är sällsynta vintergäster i Åbotrakten. Sådana träd finns inte lägre i ekonomiskogar, väl nog i Åbo stads skogar. Skogar som ägs av kommuner och församlingar, av oss alla gemensamt, skall inte ha ekonomi som förvaltningsmål, som privatskogsbruket har. Båda tillhör de arter som det ensartade ekonomiskogsbruket obevekligt putsar bort; i en röjd och gallrad monokultur med välartade likåldriga friska träd finns inget för tajgaskogsspecialister. » » Åbo stads skogar inte är milsvida, men ekologiskt mycket rika – och väl värda ett besök. Vår inhemska talltita har berövats sin livsmiljö i ekonomiskogar.. HÄR FÅR GRANAR med rotröta dö i lugn och ro, och under höststormar dråsa i backen. Varje art har sin egen nisch att utnyttja. I SKOGSLANDET Finland är det bara avverkningsbara kubikmetrar som gäller, som å ena sidan är förståeligt, men nog borde väl en gnutta sunt ekologiskt förnuft också rymmas med. HÅKAN EKLUND SYNS ALLTMER SÄLLAN. En timme tidigare har jag haft både tretåigoch vitryggig hackspett samtidigt i kikarbilden, två specialistarter, födosökande i samma döda träd mitt inne i en Runsalaskog ett stenkast från Åbo centrum. Borta är sommarhalvårets intensiva ljudlandskap och gytter av liv, men helt tyst är det inte. Av de tidigare så vanliga tofsmesar och talltitor finns bara en spillra kvar i Finland. Sneda, fula och halvdöda eller helt döda träd får samsas om utrymmet med ungskog och ståtliga timmerträd. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 14 Livskvalitet finns i Åboskogar I vinterskogen råder en högtidlig stillhet. Alla är accepterade och alla behövs i skogsekosystemet. DEN TRETÅIGA är en utpräglad gammelskogsart där gran dominerar, den vitryggiga är en björkskogsart från de gamla svedjemarkerna i öster. Under tusentals år har skogarnas livscykel fungerat så, och en mängd skogsarter har ju utvecklats enligt det. Den industriella putsningsmanin är ju bara ett halvt sekel gammalt. Om viljan fanns. De är äkta inhemska, övervintrande skogarter som är mycket ortstrogna. Många kanske tycker att det ser ”ostädat” ut, men det är så en äkta skog skall se ut
En ekonomiskog, där inte ens jaktbart vilt trivs, eftersom buskskiktet saknas. I MOIKOIS, HIRVENSALO, ÅBO. HÅKAN EKLUND KIMITOVÄGEN, SAGU. En spännande blandskog med ett rikt fågelliv. En ekologiskt rik rekreationsskog omringad av urban bebyggelse. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 RUNSALA, ÅBO. HÅKAN EKLUND
Uppdraget just här är att se om alla består det sceniska provet, scenografen och dräktskaparen, ljusdesignern, maskören, pyroteknikern, alla, alla. För att inte tala om scenteknikerna som i stunden trycker på rätt knapp, så att bergets port öppnar sig, odjuret sprutar eld eller dimman väller in.När föreställningen efter fyra timmar tar emot applåderna får hantverkarna som håller till bakom scenen hörbart bifall. Premiär på Stadsteaterns stora scen 15.2. Stridsscenerna blir stora och intensiva på Stadsteatern, där man gärna visar upp vad allt man kan göra på sin nyrenoverade scen. Det tillför en lärorik läxa om (mänskliga) proportioner, till exempel. ETT RIKTIGT RINGEN-FAN har nog inte något emot det, det finns vissa ingredienser som bara måste vara med, hur klichéaktiga de än kan kännas. I Tolkiens version är det en långdragen historia, som litteratur i fantasygenrer ofta är, men på Stadsteatern kan man få berättelsen i en version som går på en kväll. Stefan Karlsson iklär sig Frodos kappa i Stadteaterns ”Taru sormusten herrasta”. I rollerna: Stefan Karlsson, Hannes Suominen, Teemu Aromaa, Markus Riuttu, Mika Kujala, Markus Järvenpää, Miska Kaukonen, Antti Kyllönen, Olli Rahkonen, Joonas Saari, Anna Victoria Eriksson m fl. Maskering: Minna Pilvinen •. Det är scenografins fest, och mer än pompösa borgruiner och portarna in i förtrollade berg är det de öppnare landskapen, där man kan se scendjup och perspektiv, som tar hem priset. Fast gränserna är inte alltid tydliga i ”Sagan om ringen”. Regi: Mikko Kouki •. ”TARU SORMUSTEN HERRASTA” balanserar på den branta stig som ska ta hem föreställningen i en estetik som ligger någonstans mellan film och monumental liveprestation. •. 19 000 biljetter har sålts till Åbo stadsteaters uppsättning av ”Sagan om ringen”. 85 procent av biljetterna är redan sålda.. Skådespelarna har att förhålla sig – och ibland spela emot – den här överväldigande uppsättningen. Men berättelsen blir också sönderklippt av kraftfulla scenbyten och kan få något tablåliknande över sig. Det är ett sätt att främmandegöra ondskan som blir extra understruket på en teaterscen. Ljuddesign: Iiro Laakso •. Det är på gott och ont. av J. Premiären hölls i torsdags. R.R. Ljusdesign: Janne Teivainen •. IBLAND TENDERAR DE att stjäla föreställningen, men emellanåt samspelar allt, som i pjäsens början, där hobbitarna, på väg på sin riskabla resa, gömmer sig bland ogenomtränglig växtlighet för de svarta riddarna, stiliserat och sagoaktigt gestaltade. Men huvudsaken är äventyret, den ringen som måste återföras till platsen där den blivit till, för att detroniseras. Pyroteknik: Tero Aalto •. Och de märkliga skogsväktarna, enterna, de får givetvis sin gestaltning här, de tillhör de visuella wowögonblicken, som det finns fler av. Koreografi: Oula Kitti •. Därför har Mikko Koukis regi inte gjort så mycket till exempel åt trollkarlen Gandalf, som rent ut sagt är en rätt tråkig figur som för det mesta bara står rätt upp och ner och harangerar världen. UPPDRAGET. Händelserna utspelar sig i en tidlös värld som har sagans konkretion. ÅU KULTUR LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 16 Stadsteaterns Tolkienuppsättning blir scenografins fest PJÄSEN .Tolkiens ”Sagan om ringen” är berättelsen med extra allt: trollkarlar, alver, ondsinta orcher, en förtrollad ring, en jättespindel och mycket mer. KANSKE ÄR DET just detta bakvända sagouppdrag, inte erövrandet utan återställandet, som gjort sagan så attraktiv. Det är helt på sin plats. Scenografi: Teemu Loikas •. Han är lite nördigt oskuldsfull, men inte oemottagligt för ringens mörka kraft. Projektioner: Sanna Malkavaara •. Ursprungstexten innehåller ju mer komplicerade spår, och de syns som glimtar här – ringen kan ju göra ens bästa vän till fiende. KAMPEN MELLAN ONT OCH GOTT. Man kan se ”Taru sormusten herrasta” som ett elddop för nyrenoverade stora scenen. Tolkien •. Det är ett delikat uppdrag, för om dess ägare trär den på sitt finger blir han genast korrumperad av makten. Dramatisering: Sami Keski-Vähälä •. OTTO-VILLE VÄÄTÄINEN 19 000 biljetter till ”Sagan om ringen” sålda TEATER. Scenografen Teemu Loikas har också tänkt ut fantastiska skogslandskap, ibland är de bara en samling höga stammar, en annan gång trassliga grenverk som får sin volym av ljus och skugga. En annan kliché är orcherna, som rör sig i kollektivt krum under gutturala läten. FÖR SKÅDESPELARNA blir det en Taru sormusten herrasta (Sagan om ringen) •. Dräkter: Pirjo Liiri-Majava •. Stadsteatern sätter upp 34 föreställningar i vår och fortsätter sedan på hösten
Den ena och den andra beklagar och mumlar nånting om ”ni är ju så många”, ”det finns inte pengar”, ” ni måste förstå”. Själv tycker jag att just de, fast de är intensiva, blir ett slags transportsträckor, som tar lite tid av de relationer (och av alverna!) som också måste få plats på scenen. Det har i första hand varit männens och slipsarnas arena. En plattform där de kvinnodominerade branscherna har haft en dålig position när spelreglerna har gjorts upp. Som en del annat verkar just det vara underförstått i nya iscensättningar av ”Sagan om ringen”. Vem/vad är det då som sätter en prislapp på vad vårdarens arbete är värt när det bevisligen inte är vare sig utbildning, arbetets art eller ansvar som avgör. I samband med förhandlingarna nyligen utlystes övertidsförbud. NU HAR VÅRDFACKEN igen försökt lyfta upp frågan till debatt. Och i scenrummet klättrar Kaukonens Klonkku bokstavligen på väggarna. För att höja värdet på kvinnans euro räcker det inte med att vårdarnas löner stiger procentuellt lika mycket som i andra branscher. Låter det tryggt och hållbart. Och om de till exempel inte mera orkar eller vill – då kraschar hela apparaten. FANTASTISKT ATT ni orkar, ropar alla i kör. Hannes Suominens sätt att lämna bipersonkomiken bakom sig i avgörande scener är fint att se. Frodo måste tämja honom och göra honom till vägvisare. Stefan Karlsson arbetar fram en Frodo som är lite nördigt oskuldsfull, men som ändå håller som identifikationspunkt i sagoäventyret. Mobilisera och politisera, var forskarens svar på frågan var förändringen kunde ta sin början: Skapa ett tryck. Men sen, när det blir frågan om lön för arbete blir det så stilla och så tyst. Skådespelarna kan ge också genomgångsscenerna en behövlig ytspänning. Nån blir misskött, nån dör ensam, nån får ligga med dyngsur blöja så länge att huden fräts sönder. Mika Kujala delar (till all lycka) med sig av sin karisma till Gandalf. Kvinnans euro är 84 cent. MEN I GRUNDEN handlar det inte om tid eller enstaka oproffsiga vårdare – det är inte rätt fokus. EN AV DE minnesvärda är Miska Kaukonen som har rollen som Klonkku, alias Gollum. Finland står inför den största reformen i modern tid (Sote) – utan vårdarna blir det ingen vårdreform. Som i alla äventyrsberättelser blir vändningarna till slut ganska många. Alternativt får man nys om nån otroligt ovänlig, cynisk, frustrerad vårdare som beter sig oprofessionellt. Lönerna är i snitt lägre i kvinnodominerade branscher. RELATIONERNA MELLAN de olika ”folkslagen”, som anstränger sig för att leva i fred, beskrivs mest i replikform. I längden. Den kan förblöda. Och om de till exempel inte mera orkar eller vill – då kraschar hela apparaten SYNVINKELN Stadsteaterns Tolkienuppsättning blir scenografins fest utmaning att så att säga hålla sig inom formatet, men ändå ha en individuell karisma på scenen. I förlängningen en som kanske blir utan jobb. Man vet aldrig varifrån det blåser, hur en dag ska komma att se ut, och oberoende av hur den ser ut ska man vara beredd att lägga pusslet rätt. Patricia Bruun sjukskötare och journalist Vi har alltså en enorm vårdapparat som bygger på att tillräckligt många kontinuerligt i alla lägen ställer upp och jobbar övertid. Det talas ofta om tidsbrist när det händer akuta och hemska saker inom vården. Åhå, voj nej, tänkte jag och många med mig. Kananen drar paralleller till arbetsmarknaden och de traditionella trepartsförhandlingarna mellan arbetstagare, arbetsgivare och regering. ÅU KULTUR 17 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 Mina systrar och jag Det heter att man inte ska bita den hand som föder en. Metoo har tydligt visat hur strukturerna fungerar, hur den som står i maktposition utnyttjar ett sårbart underläge hos motparten och därigenom bibehåller sin makt. Det har ältats och ältats. Vi har alltså en enorm vårdapparat som bygger på att tillräckligt många kontinuerligt i alla lägen ställer upp och jobbar övertid. Den som bryter mot normerna sätter sig själv på spel med risk för att kanske inte bli trodd eller bli stämplad som otrevlig, besvärlig, okvinnlig. Att tänka så spelar bara dem i händerna som säger att lösningen ligger i bättre ”lönsamhet” som ligger i matautomater eller mobiltelefoner som checkar ut och in vid hembesök, som räknar att sträcka X tar Y antal minuter att köra, som fortsätter kalkylera oberoende av hur verkligheten ser ut. Arbetsmarknaden är tudelad. Men en av de roller som tycks växa organiskt ut ur just detta scenäventyr tillhör Frodos vän Sam, som får utveckla sig till en lojal och initiativrik vän. Väck allmänheten. Samma procent betyder att glappet hålls konstant eller till och med växer. JOHANNES KANANEN, forskare i socialpolitik vid Helsingfors universitet, kommenterade nyligen den segregerade arbetsmarknaden genom att dra paralleller till Metoo-kampanjen. Olli Rahkonens Legolas har ett stillsamt fysiskt kroppsspråk som får hans gestalt att lysa. Kolla istället hur hela systemet är uppbyggt, vilka principer och vilken grund vilar det på. Det handlar om maktstrukturer och könsroller, sa han. Det finns all orsak att vara orolig, ska jag säga. Det är inte lätt. Jag tänker nu på mina systrar (och bröder) ute på sjukhus, vårdcentraler, på vägen till och från hembesök, i korridorerna, vid dödsbäddarna, på mottagningarna – de som ska finnas till hands 7/24 – skärpta, vakna, proffsiga, vänliga, snabba, flexibla – för om de missar på nån av dessa punkter kommer det som en rekyl, direkt. Vi måste sluta prata om fel saker. Vips höjdes röster om hur detta kan komma att förlama patientsäkerheten. Jag skulle vilja ändra lite och säga att man inte ska bita den hand som vårdar en. Kirsi Tarvainen som inte bruka väja för stora utspel, syr nu in sin energi i Galadriels underbara klänning (som alla dräkter designad av Pirjo Liiri-Majava). Stridsscenerna blir det också. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi OTTO-VILLE VÄÄTÄINEN. Vårdfacken säger att det skulle vara politiskt klokt att tänka efter nu. Honom tar man inte var man sätter honom, Kaukonens varelse bär upp det farliga gränsöverskridandet. Motparten tiger. Till vilken kategori hör han egentligen
ÅU NYHETER 19 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 SE VIDEO PÅ ÅU.FI PARGAS. – Tidigare hade jag inte dansat sådana här så det var mycket att lära sig, säger Melinda. Trettioen dansade loss i Pargas NY PLATS. Nu gör vi det vi tidigare har pratat om. Studerande från båda Pargasgymnasierna deltog i år i de gamlas dans i Pargas. Inte tantvarning, sammanfattar hon. hjälper Marina Johansson med Melindas frisyr. Eftersom många av danserna innehåller hopp framåt och bakåt så gäller det att ha en festfrisyr som håller. VAD MELINDA ska välja för yrke är än så länge oklart. MED SIG i salongen i går hade Marina Kimitoflickan Christa Karlsson som i vår blir färdig frissa från Axxell i Karis. – Vad gjorde man förr, innan hårspray fanns, undrar Marina men sätter för säkerhets skull en massa hårspännen också. MONICA SANDBERG ALLT KLART! Melinda Johansson valde en rätt tidlös klänning.. Det här var första gången som också Pargas svenska gymnasium deltog i festligheterna som tidigare uppmärksammats endast av finskspråkiga Paraisten lukio. HON GILLAR ATT göra festfrisyrer också om det inte är så lätt. Men alla festfrisyrer blir ändå lite olika. Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi » » Gamlas dans betydde en minnesvärd dag också för familjen Johansson i Västanfjärd. – Nej, jag hittade den i första butiken. Med andra flickor brukar vi göra en riktig provkamning ungefär en vecka före, säger Marina. SEDAN NOVEMBER har åk 2 i Kimitoöns gymnasium övat in de danser som står på programmet i dag. Att vi först i åk 2 börjar göra studiebesök i Åbo Akademi och högskolor har också bidragit till att jag ännu inte har kunnat bestämma mig, säger hon. – Här som i allt annat gäller att ha gjort skapligt grundarbete och ha uttänkt vad man vill. – Jag började gymnasiet mest för att få tid att tänka på yrkesval, men det är så mycket annat – alla tenter att klara av, dansövningarna och så övade vi in en teaterpjäs till julfesten, om hur Kimitoön kunde se ut i en modernare version. Och tillägger: – Jag kan inte riktigt fatta att jag faktiskt ska dansa i dag, tänk att det är den dagen nu äntligen! Marina menar att det här blir ett minne för livet medan vanliga skoldagar kanske inte blir ihågkomna. Och klänningen då, var den svår att hitta. Tidigt på morgonen satte hon sig i stolen hos frissan – som råkar vara hennes mamma, Marina Johansson. Men bröllop, examensfester och Gamlas dans brukar bjuda på chans att hålla uppe kunskapen. Publiken bjöds – precis som utlovat – på fina klänningar och stiliga kostymer, vackra frisyrer, glada miner och fartfyllda danser. – Det ska ju vara festfrisyr men inte allt för strikt. Sammanlagt 31 andra årets gymnasiestuderande uppträdde i går under dagen för sina klasskamrater och högstadieelever i Sarlinska skolans gymnastiksal. I år dansade man i Sarlinska skolans gymnastiksal i Pargas. HEMMA HAR mor och dotter lite grann prövat på förhand, så i stort sett är det klart hur det ska bli. Och nu har Melinda kommit så långt att det är dags för Gamlas dans – därav festfrisyren. – Ett hedersuppdrag, skämtar hon, men med lite allvar i rösten också. Melinda har långt och tjockt hår så spännen kan behövas. Hon har en hårfärg som heter isblond – det är en av färgerna som är inne just nu, tillsammans med blont hår och varmt brun färg. Melinda och Marina började dagen med festfrisyr I går fick Västanfjärdsflickan Melinda Johansson, 18 år, sitt livs första riktiga festfrisyr. MIKAEL HEINRICHS STILRENT. Det här är dotter nummer två som är på väg att flyga ut – äldre systern Marecia blev student för ett par år sedan. En tidlös klänning som jag säkert kan ha också vid andra fester, säger Melinda. Praktikanten Christa Karlsson t.v. – I 31 år har jag jobbat som frissa och fortfarande trivs jag, särskilt efter att jag i fjol flyttade min salong Alexandra´s hit till ”gamla Strandells” i Nivelax, säger hon. INTE SÅ ENKELT. – Och så ska det vara mycket lockar, säger hon
Fahler * 2.5.1925 † 11.1.2018 TILL SALU Pargas Jaktvårdsförening Kurs för jägarexamen börjar onsdag 28.2 kl. Djupt sörjd av Elsie Alex med familj Marcus med familj Madeleine med familj Birgit Släkt och vänner Tack för rosorna vid vägen, tack för törnet ibland dem. Tack för kors och tack för plåga, tack för himmelsk salighet. Välkomna! STORA SKOLTRÄFFEN Åbolands svenska Marthadistrikt r.f. VÅRMÖTE lördagen den 3 mars 2018 kl. Program: Sång av elever från Katedralskolan och ett anförande av Sabrina Casagrande-Niemi om släkten Casagrande och den kända leksaksaffär som bär samma namn. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Kamelian är släkt med tebusken. De anhöriga för alla f.d. Tack för resta himlastegen, tack för evigt tryggat hem. Är du nyfiken på vad man kan göra inom Röda Korsets mångkulturella verksamhet. 040 574 2324. Efter mötet föredrag om isvägar av Bosse Ahlnäs. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ BEGRAVNINGSTJÄNSTER Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. Anmäl dig genom att senast 7.3.2018 betala in middagens pris 35,00 € på föreningens konto FI43 6601 0001 1743 41, BIC: AABAFI22. Under sportlovet visas också miniatyrträdgårdar som lärarstuderande från Namibia har gjort. Evenemanget ordnas den 28 februari klockan 16.30–18.30 i Röda Korsets kontor, Kaskisgatan 13 A 3. Därefter minnesstund på Voivala herrgård, Ruokokatu 9, S:t Karins. Arr. På sv./fi tel 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! FASTIGHETER • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling JURIDISKA BYRÅER Tavastg. 24.1.2018 i Åbo Kvartersklubbens veckoprogram 19.2–2.3 Folkhälsans Kvartersklubb finns på Henriksgatan 9. Pensionärsföreningen i Iniö r.f. 18.00 på Bryggerirestaurang Skolan i Åbo. I vinterträdgården visas som bäst nästan trettio sorter av tulpaner. STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN Vår älskade professor Boris Håkan Sjöberg f. Välkomna! Fredag 10.00 Babyoch knatterytmik (23.2) 14.00 Bingo (2.3) OnSdag 10.30 anhörigcafé (21.2) 11.00 Seniordans OBS tiden! 13.00 Lättmotion (28.2) 17.30 Lek&Skoj klubb (28.2) TOrSdag 10.30 Balansövningar (1.3) 11.30 Korsordsgruppen 13.00 Hemliga utfärden, träff vid Stadsbibliotekets huvuddörr (1.3) 14.00 Ingen 50+ 18.30 Linedance Måndag 11.00 Bridge 12.00 Hjärnjumppa TISdag 10.30 Familjecafé 13.30 Karagruppen (20.2) 13.30 Stickcafé ÅBO UNDERRÄTTELSER Utomlands Läs ÅU:s e-tidning Vårt varma tack till alla som hedrat minnet av vår kära Margareta Helena Fransén och deltagit i vår stora sorg. | Servicelinjen P1 kör precis intill. Plats: Finlands fiskeri och miljöinstitut Livia, Kirjala. För mer information se www.aboland.martha.fi Välkommen! EVENEMANG. Välkomna! FÖRENINGAR ADVOKATBYRÅER Jordfästningen äger rum i Kärsämäki kapell, Tolpontie 2, onsdagen den 28.2. Anmälan senast 24.2 till ordforande@aboland.martha.fi eller ring 044-557 7209. Anmälningar: nina.lundstrom@parnet.fi eller 0400-320 148. Vår kära Else Hjördis Gråhn f. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Tel. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Under inspirationskvällen ”Smakprov på mångkulturalism” kan man bekanta sig med både Röda Korsets integrationsstödjande verksamhet och med arbete mot rasism. Kasnäs bad. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi DÖDA I ljust minne bevarad Marianne och Christer Gretel Jordfästningen har ägt rum i kretsen av de närmaste. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Då har du nu chansen att få veta mera och komma med i verksamheten. 12.30 i Församlingshemmet i Iniö. Tel. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. De studerar vid lärarutbildningen i Raumo. Besökare kan också gå på skattjakt i växthusen, där nya färggranna undulater flyger omkring. Tack för stridens klara låga, tack för allt i evighet. 15.9.1930 i Närpes d. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. överensk. Ange skola och födelseår i meddelandefältet. Stadgeenliga ärenden. 18.00. kl. Katedralskoleföreningen i Åbo. Anmälningen sker via Lyyti, senast 21.2. kallar till årsmöte onsdag 28.2 kl. I den botaniska trädgården på Runsala blommar kameliorna från Sydostasien som bäst, med sina vaxartade blommor som påminner om rosor, trots att växterna inte alls är släkt. Vi tackar Hemmets personal för god omvårdnad. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. Vänligen meddela om ni deltar i minnesstunden senast 24.2.2018, tel. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. ÅU ANNONSER LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 20 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Garagedörrar och fönster Enligt kundens egna mått. 11.30. Tilläggsinformation: Bertel Wahlström, tfn 050 342 4512. Kameliorna blommar på Runsala. Miniatyrträdgårdarna visas från och med tisdag den 20 februari. Telefonnummer 044 488 3000. 14.00. 28, 20700 Åbo Tel. Under kvällen diskuteras också konkret vad var och en kan göra inom verksamheten. elever och lärare från Åbo-skolorna Classicum, Hörran, Flickis, Samsis och Kattan lördag 17.3.2018 kl. Delta i mångkulturell verksamhet ÅBO. 9–16.30 och lö enl
moms 10% och 24% ÅU allt 24,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. I landets mellersta och norra delar spricker moltäcket upp och det är uppehållsväder. moms 24% ÅU veckoslut 18,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. -15 -16 -7 -6 -8 -9 -8 -7 -4 -7 -2 -4 -12/ -12/ -7/ -4/ -7/ -6/ -5/ -7/ -7 -6 -4 -2 -3 -4 -4 -4 3 4 5 5 7 9 8 Sön -9 -7 -4 -1 -4 -6 -6 -6 Mån -8 -7 -7 -3 -6 -7 -7 -7 Tis -8 -7 -10 -7 -9 -8 -7 -6 Ons -6 -5 -3 -4 -5 -8 -6 -6 Russarö -1 SE 8 Utö -1 SE 8 Kumlinge -1 SE 4 Åbo -16cm Föglö -13cm Hangö -19cm Amsterdam 7 1 Aten 12 2 Berlin 7 2 Bryssel 8 1 Budapest 4 Dublin 8 3 Frankfurt 8 3 Köpenhamn 5 5 Larnaca 4 Las Palmas 22 1 Lissabon 18 1 London 10 3 Madrid 15 8 Malaga 18 1 Mallorca 16 1 Moskva -4 3 New York 14 3 Oslo 3 Paris 9 2 Prag 5 1 Reykjavik 2 2 Rhodos 12 5 Rom 13 1 S:t Petersburg -5 7 Stockholm 7 Tallinn -3 3 Venedig 7 2 Warszawa 2 7 Wien 3 1 Zürich 6 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER Grundad 1824. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Förlags Ab Sydvästkusten, VD Tom Simola Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig redaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Chefredaktör: Stefan Holmström Tel: 040 500 0873 Nyhetschefer: Pia Heikkilä Anja Kuusisto Tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas, Jan-Ole Edberg, Carina Holm, Fredrik Häggman, Jean Lindén (tjänstledig) , Dan Lolax, Emma Strömberg, Annina Suomi nen, Maria Thölix. 02 274 9900. Vinden är mest svag, i landets södra del är den nordostliga vinden måttlig. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 € Familjeannonser – 1 x 50 40,00 € – 2 x 50 (med bild) 60,00 € Annonsmaterial senast kl. Inkl. 10 dagen före publicering. Temperaturen är -3 till -10 grader, i landets norra del lokalt -10 till -20 grader. LOKALREDAKTIONER Pargas / Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Redaktör: Kim Lund Tel: 040 587 3759 Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Redaktör: Monica Sandberg Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER Ulf Bergman 040 0533 716 Sanna Koistinen 050 359 7787 annons@aumedia.fi PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Inkl. Våra nya prenumerationsmodeller ÅU surf 6,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 1000 1005 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1030 1035 1040 Kustvädret i går kl 14 temp. moms 24% ÅU surf+ 14,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Åbo 2018 Salon lehtitehdas Fick du inte tidningen. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. wind m/s Molnigheten är riklig i landets södra del och lokalt kommer det något snöfall. Inkl. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Till utlandet tillkommer portokostnader. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl
Namnsdagar i dag: Carita, Rita, Väinö, Karita. Amanda Audas-Kass samtalar med kyrkoherde Mia Bäck den 28 mars i Åbo svenska församlings samtalsserie. Övrigt program: allsång och information till medlemmarna. I september hade hon firat sitt 95-årskaffe i Keistiö skola, omgiven av en stor släkt och många vänner. Välkomna! Styrelsen »» Västanfjärds pensionärsförening Glöm ej månadsmötet 20.2 klockan 14.00 i församlingshemmet. Tisdag: Ragnborg, Heli, Heljä, Helinä, Hely. Under många år var Hulda en minnesgod och dialektkunnig källa i Keistiö byalags studiecirkel ”Hembygden” där byns olika skeden diskuterades. Uppvaktning. Måndag: Fritjof, Eija. Mer info om på www.turku.fi Möjligt att fira ett aktivt sportlov. . Ett minne som hon gärna återkom till var när hon i elvaårsåldern fick vara med på Berns Salonger när fiskuppköparen i Stockholm ville uppmärksamma Lars Viktors 50-årsdag! Hulda var sjutton år när vinterkriget bröt ut och hon var aktiv lotta på bland annat Jungfruskär. I simhallarna i Impivaara och Petrelius finns stora vattenleksaker till allas förfogande under veckan och i Impivaara finns det extra hopptider. Turku Band Stand ordnas på fredag kl. 18.30. En höjdpunkt från den tiden var den finlandssvenska veckan på Skansen våren 1987 där Hulda var med och kokade och serverade äkta sjöfågelsoppa med klimp och svartbröd. Gäst Kristina Hakola-Wass. Efter kriget gifte hon sig med Stig Jensen som hade växt upp på Åselholm och de byggde sig ett gemensamt hem i Keistiö. I samma hus hade hon varit en duktig, matematikintresserad elev i den nyöppnade folkskolan på 1920-talet och där också senare firat såväl bröllop som guldbröllop. Det är talande att Hulda kunde kallas ”Hulda-moster” även av dem som hon egentligen inte var moster åt! Två barn, fem barnbarn och sex barnbarnsbarn bär arvet vidare – de flesta av dem bor kvar i Iniö. Möjligheter till skridskoåkning finns på konstisarna i Kuppis och Barkplan, där man också kan hyra utrustning. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . Förstfödde Alvar och de fem döttrarna fick tidigt vänja sig vid ett gästfritt och livligt umgänge. Hon var Keistiö och Iniö trogen hela sitt liv. Hulda förblev Keistiö trogen i hela sitt liv, med undantag av läsåret 1940-41 i Åbolands folkhögskola i Pargas och de sista åren på äldreboendet Aftonro i Norrby. Turku Rock Academia är öppen för alla på tisdag den 20 februari klockan 18, då man har den amerikanska trummisen, kompositören och producenten Michael Blair som gäst. Både Stig och Hulda var intresserade av fiske och också då Stig var ute och trålade eller jobbade på förbindelsebåt fortsatte Hulda idogt med fiskandet som hon såg som sitt förvärvsarbete. . ”Ikirouta sulaa”, permafrosten smälter, ordnas onsdag–lördag klockan 10–16. ÅU rättar ÅBO. I bäroch svampskog vistades hon gärna. Under sportlovet finns det också fler avgiftsfria tider för allmänheten i stadens isoch fotbollshallar än vanligt. Tävlar gör Voidgazer och Funeralglade. Observera platsen och klockslaget! Den pensionerade läkaren KajOlav Forsén gästar vår träff och berättar om äldre människors medicinering. In memoriam »» Dragsfjärds Pensionärer Månadsträff måndagen 19 februari klockan 15 i Hotell Strand i Dalsbruk. Hulda var en mycket släktkär person, och samlade gärna kring sig både nära och avlägsnare släktingar. Vintertid gick hon till och med som ”nothjon” på notisen och lär mycket tidigt ha tagit för sed att klä sig i långbyxor, vilket inte var så vanligt för en flicka förr. LARS Viktor seglade före kriget till Stockholm med sin fisksump Frej, barnen fick följa med ibland och Hulda mönstrade tidvis rentav på som matros och gjorde många resor riktigt med papper från länsman. för Kimitoöns abiturienter 2018 och tack för överraskningen, hälsar städarna i skolcentret. Spelhålan är öppen för den som har ungdomskortet och som är i åldern 12–20 år på onsdag den 21 februari klockan 16–19. Huldas mormor ”Erkas Milja” Johansson var dess första ordförande och Hulda var medlem i över sjuttio år, varav sexton som ordförande och sju som kassör. Iniö Marthaförening fanns så att säga i släkten. I morgon: Tyra, Kaino. Fritidssektorn bjuder på mycket och varierat program för alla sportlovslediga den 19– 25 februari. Också Äventyrsparken ordnar sportlovsprogram med permafrost som tema. I Impivaara kan man låna skidor och annan nödvändig utrustning måndag–fredag klockan 11–19 och lördag–söndag klockan 11–16. +358 (0)20 765 9520 direkta flyg till San Francisco och med bil till Los Angeles. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 22 8.05 17.25 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 8.05, ner 17.25, i morgon upp 8.03, ner 17.28, måndag upp 8.00, ner 17.31, tisdag upp 7.57, ner 17.33. Förnamnet blev fel i gårdagens tidning. åren 1968-72 då FRK upprätthöll det såkallade Vinterhemmet för menföresdrabbade åldringar i den nedlagda skolan i Keistiö, och likaså då församlingshemmet byggdes och inreddes i Iniö i början av 90-talet. Barn under nio år kan delta i aktiviteterna bara tillsammans med en vuxen, eftersom parken inte erbjuder barnvakt. Tygtrycksoch keramikverkstäderna är öppna för ungdomar i åldern 13–28 år på sportlovsveckans onsdag klockan 14–20 och på torsdag den 21.2 klockan 14–20 är också äldre välkomna. Inget lotteri, så tag inte vinster med. Att dåvarande presidenten Kekkonen trivdes med jaktoch fiske sällskapet i Iniö är välkänt, och Hulda och Stig var inbjudna till självständighetsfesten på slottet år 1976. Lars Viktor var på sin tid en märkesman i Iniö, och i hemmet syntes ofta gäster från både nära och fjärran. Lola Schwartz, Leif Jensen och Rea Åkerfelt HULDA JENSEN. Kom in och planera din USA resa. Huldas insatser var viktiga t.ex. I den svenska ungdomsgården Zabadak ordnas utfärd till Superpark på måndag och på onsdag går man på bio, på tisdag och torsdag är det öppet hus, och på fredag den 23 februari blir det kockklubb. Vi inleder träffen klockan 15 med kaffe och fastlagsbulle. Hulda föddes den 29 september 1922 som det fjärde barnet av sex till Hanna och Lars Viktor Fagerlund på Solhem i Keistiö. Naturisarna är öppna med väderförbehåll. De lärde sig också att hugga i och Hulda blev en riktig ”pojkflicka” som hjälpte till också på sjön och utomhus, med djuren och med åkerbruket. Att baka var också en kär syssla, Hulda bakade svartbröd tillsammans med systern Gerda och var med och designade de ”Keistiöbullar” som numera hör till varje riktigt kalas i byn! TROTS bråda tider under de år då Hulda ställde upp för sina systrar, för de två egna barnen och för de åldrande föräldrarna hann hon också engagera sig i samhällslivet. Hulda var Iniös representant i Södra Finlands Mentalvårdsdistrikt i ca tio år och hon var också med i kyrkofullmäktige i tolv år och var en aktiv medlem i FRK:s Iniöavdelning. California Dreamin´ Hulda Jensen 1922 – 2018 Fredagen den 9 februari somnade Hulda Jensen in på Aftonro i Iniö efter ett långt och innehållsrikt liv
Går det att förutspå framtiden. Där vistades flera av tidens ledande konstnärer och vetenskapsmän. Hans fru hette Barbara. Det finns gott om horoskop i tidningarna. Vår Profil behövde en ny fru. HAN hade en bra lön. Hon var en ung, rik änka som han träffat 1595. Vår Profil insåg att det var fel. Nej, skall man ha ett riktigt horoskop så måste man anlita ett proffs. Han började leta och fick så småningom ihop inte mindre är elva kandidater. Flera av hans förutsägelser hade slagit in. Johannes jobb bestod egentligen av två delar. Då hade han efterträtt en annan hovastrolog som hette Tycho. Och han lyckades! Men det tog honom åtta år att komma på lösningen. Mest känd för sin dikt ”Tomten”. Han fick också en del extra inkomster genom att göra horoskop åt den kejserliga fältherren Wallenstein. Vår Profil blev sjuk. Vem är profilen. VAR det här ett fenomen som återkom med 800 års mellanrum. Rydberg dog i Djursholm den 21 september 1895. Vid den här tiden kunde ingen förklara varför planeten rörde sig som den gjorde. Han hade fått jobbet år 1601. Vår Profil var gift. Det innebar en stor omställning för vår Profil. Vår Profil försökte lösa gåtan. Äktenskapet med Susanna blev lyckligt. Den här gången gick det bättre. Arbetet tog på krafterna. Författare och journalist. Av dem valde han den femte. De fick sex barn tillsammans, av vilka dock tre dog vid späd ålder. Vår Profil hade ett gott rykte som astrolog. Det fanns många som ville ha pengar av honom. Hon verkar ha varit en argbigga som grälade på vår Profil för att hans arbete gav så dåligt betalt. Han gjorde ett nytt och ännu bättre teleskop, som var mycket starkare än Galileos. Han upptäckte att planeterna kretsade runt solen i elliptiska banor. År 1604 flammade det upp en så kallad supernova på natthimlen. Hette Också Abraham i förnamn. Och gick man ytterligare 800 år tillbaka så kom man tillbaka till Betlehems stjärna. Rudolf var kejsare i det så kallade tysk-romerska riket. Men han var ju hovastrolog och måste ägna mycket av sin tid åt att hjälpa Rudolf II med att förutspå framtiden. Världsrymdens hemligheter öppnade sig för honom. De gifte sig 1597 och fick fem barn tillsammans, av vilka dock två dog vid späd ålder. Men han var fattig och hade osäkra framtidsutsikter. SÄRSKILT Mars bana var svår att förstå sig på. Vid den tid, då Johannes levde, trodde alla astronomer att planeterna kretsade runt solen i cirkelrunda banor. Ett liknande himlaljus fanns omtalat från Karl den Stores tid på 800-talet. Profilen är alltid en känd person.. Där fanns också en del alkemister, som försökte framställa guld – dock utan att lyckas. År 1611 blev Barbara sjuk. Hans verkligt stora bedrift var dock att han lyckades lösa mysteriet med planeternas banor. Efter en kort tid dog hon. Men de verkar väldigt kortfattade och ytliga. Dels var han astrolog och försökte ge kejsaren goda råd. Vår Profil var visserligen adelsman. Lös gåtan. På hösten 1630 dog han i Regensburg. Johannes började fundera på vad det kunde betyda. Föddes i Jönköping den 18 december 1828. Dels var han också en riktig astronom, som försökte kartlägga planeternas rörelser. ÅU 23 LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Astronomen som gav kejsaren råd Kan man lita på ett horoskop. Nästan fabriksgjorda. Vår Profil var mycket duktig. Året därpå dog kejsar Rudolf II. Han försökte sätt p för äktenskapet. Hon hette Susanna och var 24 år gammal. Kan stjärnorna berätta för dig när du skall fria, byta jobb eller köpa en penninglott. I oktober 1608 så konstruerade en holländsk glasögonmakare det första teleskopet. Men han blev aldrig rik. Den nya kejsaren var inte intresserad av astrologi. Anders Palm Viktor Rydberg var svaret på förra veckan profil. JOHANNES har gått till historien som en världens av främsta astronomer och matematiker. Det blev klart i juli 1609. Vår Profil hette Johannes. Han var hovastrolog hos kejsar Rudolf II. Vår Profil fortsatte sitt vetenskapliga arbete. Och han var mycket kunnig då det gällde stjärnornas rörelser. Det ledde till at alla pusselbitarna föll på plats och gav en tydlig förklaring till hur solsystemet fungerade. Barbaras pappa tyckte inte om Johannes. Vem var han. Det berodde på att lönen utbetalades oregelbundet. Äktenskapet med Barbara blev inte någon fullträff. Därför var det nästan alltid ebb i kassan. Hade du levt för mycket änge sedan, så kunde du ha vänt dig till vår Profil. Kejsaren hade stora utgifter. Galileo fick höra talas om hans uppfinning och konstruerade ett bättre teleskop. Han lämnade hovet och fick försöka hanka sig fram som vetenskapsman
ÅBO UNDERRÄTTELSER. ÅU LÖRDAG 17 FEBRUARI 2018 24 Vem viskar nyheter i ditt öra. TIDNINGENS LOGOTYP Särskilt på webben lönar det sig att dubbelkolla vem som undertecknat nyheten. Dagstidningars uppgift är att erbjuda pålitlig information, analysera saker, korrigera rykten och samla bitar av information till helheter i alla kanaler. Din tryckta eller digitala dagstidning kan du läsa med lugnt sinne