. 3. 040 412 5370 | info@fibresin.fi | www.fibresin.fi 02 454 3200 | info@aboprint.fi | Norrby Strandväg 2, PARGAS www.aboprint.fi Painotuotteet Tekstiilit & merkinnät Tarrat & kyltit Suurkuvatuotteet Auto-/ikkunateippaukset Trycksaker Textiler & textiltryck Dekaler & skyltar Storbildsprodukter Bil& fönstertejpningar ÅBO AKADEMI/PAMELA FRISTRÖM Även om marinen inte syns till dagligen så är den redo, bedömer ex-kommendör. SKÄRGÅRDEN Finlands försvar flexibelt Tisdagens skollunch ersattes i sista stund på grund av kvalitetsproblem, de äldres mat påverkades inte. Nummer 12. Årgång 199. 20 januari 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. 045 172 88 40 Penguin 38 Beställ nu! . Sidan 6 Rederier tror på framtiden SJÖFART Över en miljon röstade Sidan 8. PARGAS Sidan 7 Sidan 2–3 Soppan försvann i skolorna Helsingfors tingsrätt ska avgöra om tre tidigare styrelsemedlemmar i Pohjola-Nordens understödsstiftelse ska betala nästan 300 000 euro i skadestånd. Sidan 9 Oksanenaffären blir rättssak Den färska rederibarometern förutspår bättre tider för rederier som i huvudsak kör frakt. TORSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Forskar i finländarnas näthat Sidan 10–11 Christjan Brander | Boka dagen före utan extra kostnad
Är inte orolig i nuläget. Det är centralt att marinen har ett system med snabba rörliga enheter, med system med lång räckvidd, säger Anders Gardberg. Där vill man kanske delvis av inrikespolitiska skäl visa att man har ett försvar och är beredd, säger Gardberg. Det är en bra väg, säger han. FLEXIBELT FÖRSVAR. ÅU NYHETER TORSDAG 20 JANUARI 2022 2 ”Åland är inte försvarslöst” Ålands demilitariserade status betyder inte att Åland per automatik är försvarslöst. Det svenska försvaret ökade nyligen sin närvaro på ön Gotland i samband med ökad rysk aktivitet på Östersjön, som i sin tur är kopplad till konflikten mellan Ryssland och Ukraina och spänningarna mellan Ryssland och Nato. GARDBERG PÅPEKAR att man i Finland före Krimkrisen bedömde att beväringar inte kan sättas in i väpnade uppgifter, utan att sådana måste skötas av anställd personal. Det handlar om till exempel kryssningsrobotar och missiler som gör att man inte behöver röra sig på demilitariserat vatten, utan kan operera effektivt ändå, säger Mats Löfström. Men både Åland och Skärgårdshavet är marinens ansvarsområde. PRIVAT. Men så är givetvis inte fallet. – När folk förfärar sig över att Åland är demilitariserat så brukar jag ibland säga att det inte finns så hemskt mycket trupper i Åbolands skärgård heller. I Sverige rapporteras flera observationer av okända drönare över bland annat kärnkraftverket Forsmark och slottet Drottningholm, medan man i lördags i Tikkakoski kunde se ett fraktflygplan med rutten Moskva–Leipzig ta en lång omväg och flyga över Försvarsmaktens och Flygstabens underättelsetjänsts lokaler. GARDBERG BEDÖMER att det finns en bra beredskap även om man inte » » Anders Gardberg, tidigare kommendör för Nylands Brigad, säger att försvaret utvecklats till en flexibel beredskapsorganisation som snabbt kan sätta in trupper och förflytta dem. Det skapar en oro som gjort att man följer med läget noga och har höjt beredskapen. – Främst för att det skulle innebära oerhörda konsekvenser för Rysslands del. – I debatten ges ofta bilden av Åland som en vit fläck på kartan och att området skulle vara helt försvarslöst. Det viktiga är att justera den egna beredskapen och inte naivt tror att inget har förändrats, säger Gardberg. HUR ALLVARLIGT tycker du att hela det säkerhetspolitiska läget är. ANDERS GARDBERG. Tack vare undantagsmöjligheter i Ålandskonventionerna finns det möjligheter för marinen att röra sig där. Tvärtom finns det en noggrant utarbetad beredskapsplan för hur Åland ska försvaras vid en eventuell militär konflikt, utgående från konventionen om Ålands demilitarisering och neutralisering. Han gick själv i pension från Försvarsmakten för sju år sedan, en tid efter Krimkrisens början i 2014. – Nog har det försämrats hela tiden. – Man har en bättre möjlighet att justera beredskapen beroende på läget. I svensk media rapporteras det friskt om det ryska hotet, medan det i Finland varit betydligt lugnare med den saken. Vad definierar beredskapsorganisationen. – Man har sett en fortsättning på upptrappningen och vet inte heller Rysslands motiv. Till exempel Nylands Brigad finns med där och svarar för marinens beredskapsenhet. Försvarsmakten kan med kort varsel sätta in trupper och snabbt förflytta dem. Den tekniska utvecklingen inom försvaret har förändrats dramatiskt sedan Bomarsundstiden och man kan göra mycket utan att egentligen behöva röra på sig särskilt mycket. Ända sedan Krim har man gjort en stor omställning för att ta bort alla de hinder som fanns i den finska lagstiftningen som gjorde att man inte effektivt kunde använda stående förband i operativt bruk, säger Gardberg. – Sedan dess har Försvarsmakten gått från att vara en utbildningsorganisation till att bli en beredskapsorganisation. Men det finns tydliga system för det» » Den tekniska utvecklingen gör att man kan operera effektivt utan att behöva röra sig på demilitariserat område, säger riksdagsledamoten Mats Löfström. Åbolands skärgård och Åland har väl i hög grad blivit ett gemensamt operativt område. LÖFSTRÖM påpekar dock att risken för en väpnad konflikt mellan Ryssland och Finland eller Sverige är mycket liten. – Under de senaste åren har man rättat den existerande lagstiftningen så att man även kan reagera mot ”gröna män” som inte har militära insignier. MATS LÖFSTRÖM. – Jag tror att det kan vara klokt av Finland. Efter det uppmärksammade mötet mellan Ryssland och Nato i Bryssel för en vecka sedan har både privatpersoner och myndigheter i Finland och Sverige rapporterat om rysk militär närvaro i form av drönare och flygplan i ländernas respektive luftrum. Flera ryska militärfartyg har också befunnit sig i Östersjön den senaste veckan och Sverige har flyttat flera förband till Gotland som svar på provokationerna. DET HAR VARIT mycket tal om Åland nu, men hur ser du på Skärgårdshavets strategiska läge. Upprustningen och upptrappningen av Rysslands militära närvaro i Östersjön har skett under flera års tid, men spänningen mellan Ryssland och organisationerna i väst, i synnerhet Nato och EU, har vuxit sig allt starkare de senaste månaderna Bland annat har Ryssland framfört krav om att större nationer ska kunna styra över mindre länders försvarspolitik, något som Nato och EU starkt motsätter sig. ARKIV/HENRI FORSS ”Beredskapen är god även i Skärgårdshavet” I det spända läget kring Östersjön har Finland valt en lägre profil än Sverige utåt när det gäller strategisk kommunikation, säger överste i avsked Anders Gardberg, tidigare kommendör för Nylands Brigad. I Sverige har man ett annat läge, då man nu håller på att återta förmågor som man lade ned för drygt tio år sedan. Mats Löfström påpekar att man inte ska tolka tystnaden i finländska medier som att det inte händer någonting politiskt
Lantrådet påpekar att uppdelningen är väldigt tydlig: utrikesoch säkerhetspolitik är Finlands behörighet. – Vi har sådana regelbundet där vi bjuder in experter för att få en bredare bild av en fråga, säger Thörnroos. Bilden av Ryssland skiljer sig markant mellan Finland och Sverige. Veronica Thörnroos (C) säger att man från landskapsregeringens sida inte känner någon oro för Rysslands upptrappning. – Ålands demilitarisering går långt tillbaka i tiden, uppfyller sedvanerätten och har djupa rötter. – I Finland har det militära hotet alltid hängt över oss på ett annat sätt. I mötet deltog fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark , lagtingsdirektören Susanne Eriksson och talmannen Bert Häggblom. NYA ÅLAND/STEFAN ÖHBERG ”Beredskapen är god även i Skärgårdshavet” FLEXIBELT FÖRSVAR. Kan det kopplas till en främmande makt är jag säker på att man vidtar nödvändiga åtgärder. – Regeringen är inte orolig, utan vi är trygga med den politik som Finland för i frågan, säger hon. Man har gjort klart att Finland inte är en bro mellan öst och väst, utan en del av väst. Sverige var inte en krigförande part. – Åland har inte behörighet i frågan och deltar därför inte heller aktivt i dialogen mellan Finland och Ryssland, utan det är helt och hållet rikets ansvar. Det är såklart ett faktum att Ryssland har ett konsulat på Åland och har internationell rätt bakom sig, men sedan kan man egentligen bara spekulera i det övriga och det ska inte jag göra. Landskapsregeringen har egentligen inga synpunkter på Finlands relation till Ryssland, men vi följer läget noga. Något som Sverige inte måste, menar Löfström. Carina Karlsson Nya Åland nyheter@aumedia.fi Åland deltar inte i dialogen mellan Finland och Ryssland Åland landskapsregering kallade under tisdagseftermiddagen till överläggningar för att diskutera det rådande säkerhetsläget i Östersjön. Det var ingenting dramatiskt i det, utan en allmän uppdatering helt enkelt. Jean Lindén 050-336 6557/jean.linden@aumedia.fi Jag är säker på att den finländska marinen har varit ute med finskflaggade fartyg och följt med läget lika noggrant som Sverige. Det är främmande utrikespolitik för Finland att man ensidigt skulle vidta åtgärder. Vilka risker kan det innebära om läget förvärras och finns det anledning att försöka påverka den närvaron. – Det flygs ryska bombplan i området varje dag och den marina aktiviteten har blivit högre. Mats Löfström. ATT Ryssland testar gränserna på det här sättet är ingen ny företeelse, påminner Löfström om. LÄNDERNAS kraftigt skilda inställningar till Ryssland har både historiska och geografiska orsaker, menar Löfström. ÖVERLÄGGNINGEN i går beskriver hon som en ”helt vanlig överläggning om aktuella händelser”. – Nej, det skulle jag inte säga. Den snabba flytten av militära förband och utrustning till Gotland handlar främst om att öka krismedvetenheten i samhället, något som inte nödvändigtvis behövs i Finland, enligt Löfström. – Rysslands rätt till ett konsulat på Åland regleras genom internationella avtal mellan Finland och Ryssland och det är inte upp till Åland att besluta om det. Därför har Finland en annan historia gentemot Ryssland och säkerheten i Östersjön överlag. Jag är helt säker på att man följer med situationen minst lika noga som Sverige, även om det inte syns i direktsändning, säger han, men tilllägger att han inte vet tillräckligt mycket om incidenten i Tikkakoski för att kommentera den. Men i Finland har det inte hänt, säger han och fortsätter: – Under andra världskriget var hela Finlands existens på spel. – Vi hade först en kort historisk tillbakablick om Ålandskonventionens tillkomst och sedan informerade Sia och berörda tjänstemän om läget. Av det jag ser från sidan om så anser jag att det finns en beredskap som kan anpassas enligt läge, säger han. – Jag har svårt att uttala mig om det. Man har beredskap och planer för alla typer av scenarion som kan tänkas inträffa. Alla som har släkt från den tiden som då bodde i Finland och på Åland har berättelser från kriget och det finns såklart inte i Sverige, annat än bland de frivilliga som deltog. DEN 1 500 kilometer långa landgränsen mot Ryssland tvingar också Finland att föra kontinuerlig dialog med grannen i öst. – Det viktigaste är att marinen har ett system med snabba rörliga enheter med system med lång räckvidd. Därför måste det finnas en relation och det finns därför också ett självändamål för Finland att ha en dialog med Ryssland. Vad betyder Ålands status som demilitariserat område i det här läget. ARKIV/LINNEA DE LA CHAPELLE dagligen ser marinens fartyg i Åbolands skärgård. Landskapsförvaltningens ledande tjänstemän var också på plats. LANTRÅD. ÅU 3 TORSDAG 20 JANUARI 2022 ta som riksdagen inte är involverad i. – Jag tror att den har stor betydelse. – Sverige har rustat ned aktivt sedan kalla krigets slut, då säkerhetsläget i Europa förbättrades kraftigt på kort tid. Finland å andra sidan har inte nödvändigtvis samma åsikt som Ryssland och säger det helt öppet, till exempel när det gällde annekteringen av Krim. – Jag vill inte uttala mig specifikt om det, men jag är säker på att det utreds noggrant av ansvariga myndigheter. Bemanningen är också mycket mindre nu än under kalla kriget och även när man byggde gasledningen Nordstream fanns högre närvaro än vad det gör nu. Men jag är säker på att den finländska marinen har varit ute med finskflaggade fartyg och följt med läget lika noggrant som Sverige. Då kan man verka mera flexibelt. Man har avskaffat den allmänna värnplikten och dragit tillbaka sin militära närvaro på Gotland, och nedrustningen har också skett mentalt i samhället. – Sverige har själva valt att inte upprätthålla någon dialog med Ryssland. Det är centralt att marinen har ett system med snabba rörliga enheter, med system med lång räckvidd, säger Anders Gardberg. Vi är trygga med den utrikespolitik som Finlands regering för. Men i Finland finns en konkret rysk närvaro, då det är en granne, och man kan inte välja sin granne. I Sverige har man under flera år satt mer pengar till försvaret, men det bygger inte en större krismedvetenhet bland befolkningen. LANTRÅDET fortsätter med att recitera en del av president Sauli Niinistös tal från demilitariseringsseminariet i höstas, där han bland annat nämnde konventionens betydelse utanför Åland. Carin Karlsson Nya Åland nyheter@aumedia.fi » » Landskapsregeringen höll ändå överläggningar om säkerhetsläget i Östersjön. Hur ser bilden av Ryssland ut på Åland och vad rotar sig den i så fall i, tror du. Men enligt lantrådet Veronica Thörnroos var det endast ett möte för att fördjupa kunskaperna om vad som händer. Finns det någon oro i regeringen kring utvecklingen som sker just nu. Åland har ju redan rysk närvaro genom det ryska konsulatet. Det är försvarsmakten som styr det och de har en oerhört hög beredskap
Även högskolorna måste tas med i arbetet med att skapa sömlösa vårdvägar bland annat mellan skoloch studenthälsovården och specialistvården. Varje kommun ska inte behöva oroa sig för hur den sk får en läkare till orten. Mentalvårdstjänster med låg tröskel behövs genast. Dem kan jag bara berömma. Hon säger att reformens poäng är att vi ska må bättre. Jean Lindén 050-336 6557 jean.linden@aumedia.fi De unga och föreningarna måste fås med i planeringsarbetet. – Det kan vara nyttigt för vårddistriktet att ha service på många platser i landskapet. •. Vad handlar valet om. – Kontakten med hälsovården i Reso funkade smidigt via Oma olotjänsten på nätet, och jag fick snabbt ett sjukintyg. Lindqvist nämner barn och unga samt mentalvård som ett par av sina huvudteman. Fram till årsskiftet 2022–23 ska politikerna förbereda för det nya välfärdsområdet, som träder i kraft 2023. Valet gäller socialoch hälsovård men också räddningsväsendet. – De unga och föreningarna måste fås med i planeringsarbetet. Finlands budget för socialoch hälsovård är mindre än i övriga Norden. Men min utgångspunkt är att vi ska må bättre. ”Poängen med reformen är att vi ska må bättre” Vänsterförbundaren i Emma Lindqvist i Reso har smittats av corona. Själv har jag mest använt rådgivningstjänsterna på senare tid. Men varje kommun behöver nödvändigtvis inte ha en fysisk vårdcentral. – Hm, en bra fråga. ÅU NYHETER TORSDAG 20 JANUARI 2022 4 ÅU:s kandidatintervjuer •. I en del landskap med stor glesbygd kan avlägsna byar få besök av vårdbussar, ger Lindqvist som exempel. – Om personalen känner att den inte orkar så måste man förbättra arbetsförhållandena. •. När någon mår dåligt ska man få diskutera med någon direkt och inte efter två månader. •. Du sitter i landskapsfullmäktige. •. Ett välfärdsområde har hand om områdets primärvård, specialiserad sjukvård, socialservice, tjänster för barn, unga och familjer, tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, tjänster för äldre, mentalvårdsoch missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, elevoch studerandevård, främjande av välfärd och hälsa samt räddningsväsendet. Vilka vårdtjänster kan flyttas bort från Reso till Åbo. Enheter som ständigt har många utmattade eller sjukskrivna anställda måste få mera personal. På tal om tvåspråkiga Åbolands sjukhus konstaterar hon att landskapet också i fortsättningen kommer att ha andra sjukhus än bara ÅUCS, men säger samtidigt att svensk service inte bara ska erbjudas på ett ställe. Jag tror det! Jag har även suttit fyra år i markanvändningssektionen. Hon tar sjukvårdsdistriktets labbtjänster i Reso som exempel. Hennes partner insjuknade först och tog ett pcr-test i vården, så själv gjorde Lindqvist bara ett hemmatest. Lindqvist, som sitter både i Resos stadsstyrelse och -fullmäktige, säger att VF i flera år försökt driva igenom att vårdcentralen ska få kvällsjour. Den 23 januari väljs ett fullmäktige för varje välfärdsområde. I Reso har vi vänsterförbundare försökt arbeta bland annat för välmåendet, kvällsjouren och för att förbättra närståendevårdarnas situation. – Det kommer att kosta i början, och pengarna ska i första hand fås in genom skatter – inte kundavgifter. – Många har inte gjort något alls för välmåendet eller lönerna i vården, eller för att servicenätet ska vara täckande. Har du varit i varje kommun i Egentliga Finland. Förhandsröstningen pågår till den 18 januari (tisdag), utomlands avslutas den i?dag. •. Där vill hon jobba bland annat för de unga, för mentalvården och för de anställdas välmående. Lindqvist vill även att kommunerna och landskapsförbundet aktivt är med i planeringen av hela reformen, till exempel för att garantera att servicen går att nå även utan egen bil. Partierna har själva utsett vilken kandidat som ska representera partiet. – Vardagens vårdbehov ska kunna skötas mitt i vardagen. Egentliga Finland bildar ett välfärdsområde, med ett fullmäktige med 79 medlemmar. Inför välfärdsområdesvalet ger ÅU synlighet åt de största partierna i form av intervjuer med en av partiets kandidater. När vi satsar på förebyggande arbete och mentalvård så kommer vi att på längre sikt spara pengar i specialistvården. Har du märkt bland bekanta att de upplever hela valet som lite diffust. Hon säger att välfärdsområdet genast måste få ett ungdomsfullmäktige. •. Hur ska man få mer händer i vården. Emma Lindqvist, 33-årig vänsterförbundare i Reso, sitter redan i landskapsfullmäktige. INFÖR VALET utlovar alla partier bra service om man röstar på dem. Själv medger Lindqvist att räddningsväsendet, där bland annat de frivilliga brandkårerna ingår, är något som hon måste läsa in sig mer på. FINSKSPRÅKIGA EMMA Lindqvist säger att rätten till vård på modersmålet måste garanteras, och man ska inte tvingas resa till andra ändan av landskapet för att få den. Nu är det välfärdsområdet som blir arbetsgivare, och man kan tänka sig kreativa lösningar där personalen inte alltid arbetar på samma ort. Vi får inte utgå från pengarna. Emma Lindqvist tycker att väljarna ska kolla vad kandidaterna och partierna faktiskt har gjort för socialoch hälsovården i kommunalpolitiken. Hon konstaterar ändå att det är viktigt att man ser till att alltför stort ansvar inte faller på enskilda frivilliga bland annat i skärgården. LINDQVIST ANSER att varje kommun i Egentliga Finland ska ha minst en vårdcentralläkare samt grundläggande vårdtjänster. Den egentliga valdagen är 23.1. Emma Lindqvist, VF » » Emma Lindqvist i Reso blir irriterad när någon ser välfärdsområdena som ett sätt att spara pengar. Det får vi titta på. Förstås vill jag se högre löner, men det räcker inte. Lindqvist, som jobbar med digital marknadsföring, är sista dagen i karantän när ÅU ringer för en intervju. Under coronatiden har vårdcentralens telefonlinjer haft långa köer, men överlag har vi bra socialoch hälsovårdstjänster i Reso. En sak kan dock förbättras. En bekant hade snackat med sin kompis som är sjukskötare och som inte visste att vad välfärdsområdesvalet är, vilket är lite bekymrande. Landskapet har blivit ganska bekant för mig. Emma Lindqvist ser också välfärdsområdet som en chans att utveckla bättre specialenheter, till exempel ätstörningseller transkliniker. •. Vi måste också lyssna mycket mer på de anställda när det gäller hur arbetet organiseras. •. De nya politikerna inleder sitt arbete den 1 mars. Det viktiga nu är att skapa en takorganisation som kan skapa en bra servicehelhet. Resultatet fastställs 26.1. Lindqvist vänder på frågan. Det lönar sig säkert på alla sätt att labbtjänsterna finns nära Resoborna, som en länk mellan basoch specialistvården. Lindqvist säger att det finns många vårdutbildade som lämnat vården, och som vi borde försöka locka tillbaka. JOEL TÖRRÖNEN. Nu hoppas hon även på en plats i Egentliga Finlands kommande välfärdsområdesfullmäktige. De här tjänsterna har tidigare skötts av kommunerna och i vissa fall samkommuner. DET IRRITERAR henne när folk beskriver de nya välfärdsområdena som ett sätt att spara. – Absolut! Jag har fått frågor som ”Är det riksdagsval redan?” eller ”Kan jag som Åbobo rösta på dig?”. REGIONEN ÄR BEKANT
Men coronapandemin har utvidgat behovet av att använda hemmet. ÅU NYHETER 5 TORSDAG 20 JANUARI 2022 Priset på tvårummare ökade mest i Åbo i fjol Den livliga bostadshandeln har lett till att utbudet av bostäder till salu har minskat i hela landet, enligt fastighetsförmedlaren Huoneistokeskus. Julsäsongen var mycket lyckad. Beslutet om eventuell vattenpark i Ispois skjuts upp ÅBO. I Helsingfors ökade intresset med 8,9 procent och i Åbo 3,6. ÅU » » Åbo flygplats nådde däremot inte ens samma nivå i fjol som 2020. Företaget räknar med 10 000–20 000 besökare per säsong. TILLBAKAGÅNG. Vattenparksföretaget skulle också enligt förslaget som nämnden tog ställning till få placera en enkel biljettförsäljningsoch lagerbyggnad på stranden. Inga bestående byggnader får ändå uppföras. Nu används det som centrum för hobbyer, arbete och underhållning, säger Marina Salenius, affärschef på Huoneistokeskus, i ett pressmeddelande. Bilbatterier brann i fabriken i Nystad NYSTAD. Årshyran föreslås vara 350 euro i året. Personalen i fabriken vädrade nu luften i fabriken efteråt. Äldre tvårummare blev dyrare på flera orter i landet. Ärendet tas nu upp av nämnden för andra gången. Bilbatterier brann i Valmet Automotives bilfabrik i Nystad på onsdagseftermiddagen. Förslaget remitterades i maj 2020. Själva badstranden skulle fortsättningsvis vara öppen för alla. Åbo flygplats hade 51 086 passagerare år 2021. STEFAN HOLMSTRÖM. Priset på äldre tvårummare har gått upp i hela landet i fjol, mest i Åbo. Antalet lägenheter till salu på tjänsten Etuovi minskade med 12 procent i fjol jämfört med 2020. Mest ökade de i pris i Åbo, med 14,7 procent. FINLANDS regionala flygplatser hade 1,1 miljoner passagerare i fjol. Få flög till Asien. Flera internationella rutter öppnade 2021. Mannen har pratat med tonåriga flickor och även tagit fysisk kontakt med dem, enligt polisen. Larmet gick vid tvåtiden. BOSTÄDER GÅR ÅT. – År 2021 visade oss att flygtrafiken kommer att återhämta sig så snart pandemin är över. Därifrån reste 4,3 miljoner i fjol. Den som har sett mannen eller händelsen ska ta kontakt med polisen på vihjeet.lounaissuomi@poliisi.fi. Stadsmiljönämnden i Åbo bordlade ärendet om en vattenpark vid Ispois badstrand på tisdagen. Sydvästra Finlands polisinrättning vill ha tips om en man som rörde sig i Vätti, någonstans mellan Satakuntavägen och Rieskalähdevägen, på eftermiddagen torsdagen den 13 januari. Flygplatserna i Lappland hade sex procent flera charterflyg 2021 jämfört med tiden innan pandemin, 2019. Egen stuga eller litet hus med trädgård hör också till fjolårets trender. Priserna på äldre tvårummare ökade med 2,9 procent eller 90 euro sett till hela landets fjolårsstatistik. Det finns inga uppgifter om att bränderna skulle ha ett samband. Det är företaget Suomen vesipuistot som vill hyra ett cirka 2 400 kvadratmeterstort område vid badstranden och bygga en vattenpark på området. Flygtrafiken började ta fart i juli efter att gränsrestriktionerna luckrats upp. I Esbo ökade kvadratmeterpriset på äldre tvårummare med 111 euro (2,6 procent). Hans ögonlock hängde och han hade buskiga, mörka ögonbryn. Nya utrymmen och tjänster öppnar under våren och bland annat tar vi i bruk en toppmodern, ny säkerhetskontroll, säger Vuori. Julsäsongen gav flygplatsen ett enormt lyft – i december reste över en miljon passagerare via Helsingfors-Vanda. Sex brandbilar ryckte ut. Priset på äldre tvårummare minskade mest i Björneborg (5,1 procent) och i Kouvola (5,4 procent). Även på Åbo flygplats ökade antalet resenärer mot slutet av året men också under sommaren. År 2019, året innan coronapandemin, hade flygplatsen i Åbo nästan 453 000 resenärer. Polisen ber nu att mannen själv tar kontakt med polisen för att reda ut saken. ARKIV/EMMA STRÖMBERG Polisen söker äldre man som hade fysisk kontakt med tonårsflickor ÅBO. Brandorsaken utreds vidare. – Tidigare valde förstagångsköparna en enrummare eller en tvårummare och köpte senare, då familjen växte, en större lägenhet. INTRESSET för att köpa äldre bostäder ökade med 12,8 procent i hela landet. Det var frågan om batterier som brann i produktionsprocessen. Åbo hade inte ens hälften så många resenärer 2021 som 2020. Den genomsnittliga räntan på ett bolån var 0,76 procent. Kvadratmeterpriset ökade med 398 euro i Åbo, i Helsingfors landade man på 231 euro (+4,1 procent). 15 procent av resenärerna utgjordes av personer som mellanlandade i Finland. Räddningsverkets uppgift var sedan att granska platsen och röja undan, säger jourhavande brandmästare Eemu Hyvönen. – Personalen genomförde en lyckad evakuering av fabriken. Enligt Huoneistokeskus har den exceptionellt stora trenden att köpa en trerummare ändrat på den vanliga logiken på bostadsmarknaden. DEN STÖRSTA ”vinnaren” bland flygplatserna i Finland är föga förvånande Helsingfors-Vanda. I hela Finland fick flygbranschen ett uppsving, speciellt under julsäsongen. Efter att barnen flyttat ut har man köpt en mindre lägenhet. Sedan 2019 har utbudet minskat med nästan 26 procent. 2021 reste ändå betydligt färre än 2020 då flygplatsen hade 112 585 resenärer, av dem cirka 87 000 internationella. Däremot har antalet bostadsaffärer ökat i storstäderna de senaste två åren. I november 2021 tog de finska hushållen bostadslån på totalt cirka 1,93 miljarder euro, vilket är 3,1 procent mer än samma månad år 2020. ÅU » » Förstagångsköpare väljer överlag större bostäder nu, enligt fastighetsförmedlare. – Flygplatsens nya avgångsoch ankomsthallar öppnade lämpligt inför julen. 46 180 av dem, alltså lite mer än 90 procent, var internationella resenärer. Måndagen den 10 januari brann det också i fabriken. Allt fler som köper en bostad för första gången väljer en större bostad, till och med trerummare. Folk vill resa, säger Petri Vuori, direktör för ruttutveckling på Finavia i ett pressmeddelande. Flygtrafiken återhämtar sig i Finland – Lapplandsturismen blomstrade Flygtrafiken i Finland återhämtade sig bra under 2021. I storstäder har det ökat med 14,8 procent och på andra håll med 17,7 procent. Semestermånaden juli samt december var de månader då flest reste till och från flygplatsen. 5,4 miljoner passagerare reste till någon av landets flygplatser under året. Mannen var i 60-årsåldern och han hade en svart mössa på huvudet, svarta handskar och svart jacka. Flest resenärer flög till och från Tyskland, Sverige och Spanien
Över 8 000 nya coronafall i Finland, 270 i Åbo Antal fall lokalt på onsdagen •. – Ett tema förårets evenemang är hemmet på en ö bredvid staden. Hamnen har direkt anslutning till Norra Erstan, och farleden har just renoverats, vilket innebär att provkörningar också är möjliga, säger Tuomas Levanto, vd för Active Expo. Det visar den rederibarometer som Transportoch kommunikationsverket Traficom, Rederierna i Finland och Ålands landskapsregering har låtit göra. Kimitoön: 219 (+9) •. ÅU NYHETER TORSDAG 20 JANUARI 2022 6 Höga bränslepriser och personalbrist oroar Rederierna börjar återhämta sig från coronakrisen. — Vi hoppas att stöden inte längre ska behövas och att situationen normaliseras tills sommaren, säger Eklund. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Det har alltid svårt att hitta kunnigt sjöfolk och under pandemin har situationen förvärrats. I Åbo har 270 nya fall bekräftats, i Pargas tio och i Kimitoön nio. Bränslepriset är ett tillväxthinder enligt 55 procent av rederierna. Passagerarna har inte hittat tillbaka till fartygen. Enkäten skickades till de finländska rederierna samt till utländska rederier som är viktiga för Finlands sjötrafik. — Det har alltid svårt att hitta kunnigt sjöfolk och under pandemin har situationen förvärrats, säger Repka. I FJOL FICK rederierna 35 miljoner euro i coronastöd och 67 miljoner i bemanningsstöd, ett stöd där staten betalar tillbaka arbetsgivaravgifter till rederierna. Projektchef Sari Repka på Sjöfartsbranschens utbildningsoch forskningscentral vid Åbo universitet lägger ändå in en brasklapp. Eftersom området har ett eget hamnområde kan man i framtiden åka med båt till arbetet i Nådendal eller Åbo från bostadsmässområdet, säger Timo Tirri, bostadsmässans projektchef. Polisen i Salo undersöker vad som förorsakade fredagens bussolycka i Salo. 86 procent av de svarande säger att efterfrågan på transporter har återhämtat sig och hälften tror att den positiva utvecklingen fortsätter. Bostadsmässan bjuder också på båtexpo NÅDENDAL. Också bristen på personal är ett problem för rederierna. I bussen fanns elva passagerare plus chauffören. Två personer skadades lindrigt. – Mässhamnen är mycket skyddad och ett bra ställe att bekanta sig med båtutbudet. Projektchef Sari Repka » » Passagerartrafiken lider fortfarande av coronan. REDERIBAROMETERN har producerats av Shortsea Promotion Centre Finland, som verkar i anslutning till Sjöfartsbranschens utbildningsoch forskningscentral vid Åbo universitets Brahea-centrum. En buss på väg från Helsingfors till Åbo körde då i diket och välte på en busshållplats vid avfarten till Piihovi ABC. Behovet av sjötransporter kommer ytterligare att öka i framtiden förutspår den färska rederibarometern KIM LUND LIDER ÄNNU. 8 382 nya coronafall har bekräftats i Finland på onsdagen. Besökare kan bekanta sig med allt från små fiskebåtar till stora långfärdsbåtar i bostadsmässområdets egen hamn på ön Luonnonmaa. Undersökningen genomfördes som en webbenkät i oktober-november 2021. En utställning med nästan hundra båtar kommer att komplettera programmet på bostadsmässan i Nådendal i sommar. Enligt undersökningsledare Jukka Korhonen var chauffören nykter och hen körde inte heller för fort. Lundo: 1 047 (+17) •. De rederier som i huvudsak kör frakt har klarat sig bättre än passagerarrederierna. Salo: 2 989 (+79) •. Bussolyckan i Salo: Inget brott förorsakade dikeskörningen OLYCKOR. För fraktfartygen går det bättre. S:t Karins: 2 208 (+58) •. Kraschen under coronaåren har varit så hård att det inte är så konstigt att det nu ser bättre ut. Den främsta orsaken till olyckan var det hala väglaget. Åbo: 17 781 (+270) •. Barometern kartlägger årligen uppfattningen om sjötransporternas och rederibranschens utveckling hos rederiernas högsta ledning. PANDEMIN förorsakar dessutom fortfarande obalans och stockningar inom sjöfartssektorn globalt, säger direktör Pipsa Eklund på Transportoch kommunikationsverket. – Vi följer aktivt coronapandemins effekter på sjöfarten och rapporterar om situationen inom statsförvaltningen. Själva hamnområdet som helhet representerar den senaste kajoch strandbyggnadstekniken. – Det är glädjande att företagen ser positiva tendenser, men passagerarrederierna har tappat hälften av sina resenärer och fortsatta reserestriktioner är mycket utmanande, säger Linnéa Johansson, avdelningschef vid Ålands landskapsregering i ett pressmeddelande. Bostadsmässan i Nådendal ordnas 15.7–14.8.. — Vi kan trots allt inte slå oss på bröstet alltför hårt. FJOLÅRETS barometer visar på en kraftig, snabb och positiv utveckling av konjunkturerna, transportefterfrågan och priserna inom sjöfarten. Regeringen har gett Traficom i uppgift att bevilja rederierna coronastöd för att säkerställa tillräckliga sjöfartsförbindelser för samhället. Det är Active Expo som också arrangerar Nådendals båtmässa. Även framtidsförväntningarna är positiva. Siffran inom parentes visar hur många nya fall som uppdagats sedan dagen innan. Nådendal: 990 (+30) •. Det är på fraktsidan som prognoserna ser bra ut. JAN-OLE EDBERG CORONA. När nya klimatneutrala bränslen kommer ut på marknaden kommer bränsleeller energipriset sannolikt att stiga ytterligare i framtiden. FULLT PÅ DÄCK. Reso: 1 739 (+35) •. Pargas: 534 (+10) •. DE HÖGA bränslepriserna och kraven på miljövänlig sjöfart är ett orosmoment bland redarna. Sedan pandemins början har 407 711 coronafall bekräftats i Finland
Vid stadens äldreomsorg serverades däremot soppan. – Därför fattade vi beslutet att byta ut lunchen till en annan maträtt, svarar Isberg. DE MATENKÄTER som Pargas stad låtit göra under fjolåret visade på ett utbrett missnöje med matens kvalitet, särskilt inom äldreomsorgen. MONICA FORSSELL Föli straffar inte bussbolag för inställda avgångar ÅBO. Kostfiber 1,2 g •. HÖLL INTE MÅTTET. Beslutet gäller tillsvidare samt också retroaktivt, från den 1 januari. Skolelevernas enkät visade i sin tur på att eleverna var relativt nöjda med skollunchen. ARKIV/KIM LUND •. Fett, totalt 3,6 g •. I stället fick elever och skolpersonal invänta ersättande lunch som serverades ungefär en timme senare än de tidigaste matturerna var inprickade. Ingredienser: tärnad potatis, vatten, regnbågslaxtärning (Sverige), matgrädde 13?%, gul morotsstrimla djupfryst, morot, purjolök tärnad, lök, fiskbuljong lågsalt, dill, majsstärkelse, joderat salt, kryddpeppar, grönpeppar. Elever som hade senare matturer märkte i sin tur knappt av någonting annat än att det serverades havregrynsgröt i stället för soppa. På onsdagen körde hon till Pärnäs i skydd för stormvindarna som utlovas tills torsdagen, säger Finferries säkerhets och trafikdirektör Pasi Roos. Fisksoppan byttes ut mot gröt i Pargasskolorna i tisdags. I de fall bussbolag inte klarar av att sköta tidtabellsenliga avgångar inom Fölis kollektivtrafik, ska de betala en sanktionsavgift. REPLOT 2. Energi, kJ 332 kJ •. I Skräbböle skola och Malms skola fick eleverna som hade tidiga matturer vänta en god stund på den ersättande maten. varav sockerarter 1,5 g •. varav mättade fettsyror 1,4 g •. Kolhydrater 6,5 g •. Kollektivtrafiknämnden beslutade därför på onsdagen att inga sanktionsavgifter uppbärs om orsaken är coronasmitta. Källa: menu.kaarea.fi Replot 2 klarade sig utan skador efter bottenkänning Landsvägsfärjan Replot 2 som i måndagens storm slet sig från förtöjningarna och drev in i Älviken i Galtby klarade sig utan några skador. ENLIGT SERVICECHEF Niina Isberg på Kaareas centralkök i Pargas fattade man beslutet att dra tillbaka fisksoppan som skulle serveras i skolorna eftersom man i den interna kvalitetskontrollen hade märkt att den inte fyllde kraven till alla delar. Protein 5,4 g •. – Hon körde till Pärnäs för egen maskin och dykarna hittade inga skador på vare sig skrov eller propellrar, endast några små skråmor. Näringsvärde (100 g/100 ml) •. Staden har lovat följa upp matens kvalitet och ett utlåtande om enkätresultaten är under arbete. Färjan drev i måndags cirka 100 meter och fastnade i bottenleran inne i viken efter att förtöjningstrossarna hade brustit på grund av stormvindar med en hastighet på upp till 30 meter i sekunden. Reservfärjan Replot 2 låg med ena ändan mot en privat brygga och andra ändan mot båthusen i Galtby när dykare gick ner för att kontrollera skrovet. Salt 0,69 g » » Tisdagens skollunch i Pargas fyllde inte Kaareas kvalitetskrav, drogs tillbaka efter att redan ha levererats till skolorna. Nämnden beslutade också att det är kollektivtrafikdirektören som kan ta beslutet om när sanktionsavgifterna återinförs, i enlighet med smittläget.. Energi, kcal 80 kcal •. Antalet inställda avgångar har nu ökat kraftigt då många förare har insjuknat i covid-19. Också småbarnspedagogiken fick ersättande mat under tisdagen. Äldreomsorgen fick däremot sin soppa. Kim Lund » » Körde till Pärnäs för att skyddas mot stormvindarna som utlovas. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi Gräddig laxsoppa •. Några närmare detaljer om var det gått fel ger hon inte. Äldreomsorgen i Pargas serverades däremot sin gräddiga fisksoppa till lunch under tisdagen, återkallandet gällde med andra ord enbart skolornas lunch. ÅU NYHETER 7 TORSDAG 20 JANUARI 2022 Fisksoppan fyllde inte kraven – byttes ut i sista stund Tisdagens skollunch i Pargas hade redan anlänt från centralköket till flera av skolorna då budet om att den gräddiga fisksoppan som stod på menyn under inga omständigheter fick serveras
Inloggningarna ökade med nästan 10 procent från året innan medan både samtalen till telefonservicen och besöken på skattebyråerna minskade. Åbo Akademi erbjuder i år 212 platser i nio engelskspråkiga magisterprogram med totalt elva inriktningar. Turun Osuuskauppas nya Salebutik på Auragatan 6 i Åbo öppnar i dag klockan 10. Även de finländska krishanteringstrupperna hade möjlighet att rösta på förhand på basen i Erbil i Irak och i Jabal Marun i Libanon. På fartygen röstade knappt hundra besättningsmedlemmar. POPULÄR TJÄNST. Pandemin påskyndade utvecklingen ytterligare. Medan 675 000 personer besökte skattebyråerna ännu för fem år sedan, besökte nästan 70 procent färre personer skattebyråerna i fjol, lite över 210 000 personer. Ny matbutik öppnar på Auragatan i dag ÅA:s internationella program lockade rekordmånga ÅBO. Då saknas ännu en del poströster från utlandet. Vi vill möta behoven ur ett brett spektrum och erbjuda ett så mångsidigt utbud som möjligt. KIM LUND Redan före coronan hade många personer märkt att det inte var nödvändigt med ett besök på skattebyrån för att sköta skatteärenden. Totalt röstade strax över en miljon finländare på förhand, då siffran landade på 1 036 113 röster, det vill säga 26,4 procent av de röstberättigade. Novia utbildar allt fler på engelska UTBILDNING. Endast en procent av finländarna besökte en skattebyrå. – Den nya butiken invid Salutorget betjänar invånarna i närområdet, de som arbetar i centrum av Åbo och enstaka förbipasserande. Jämför man med röstningsmönstren i tidigare val ser det ut som att det slutliga valdeltagandet landar någonstans mellan Europaparlamentsvalets 42,7 procent och kommunalvalets 55,1 procent. Det var särskilt programmen ”Teaching and Learning”, ”Advanced Practice Nursing” och ”Sustainable Chemical and Process Engineering” som var mycket populära. Antalet sökande till Åbo Akademis internationella magisterprogram ökade för femte året i rad. 92 procent av finländarna skötte i fjol sina skatteärenden på Minskatt. Av utbildningarna är sex på bachelornivå och nio på masternivå. De sökande som antas kontaktas i slutet av mars. Pandemin påskyndade utvecklingen ytterligare. I Åbo har 30,3 procent (50 056 röster) röstat på förhand medan Kimitoön landade på 31,0 procent (1 750) och Pargas på 29,5 procent (3 642). Totalt erbjuds 317 studieplatser, jämfört med 274 i fjol. UTRIKESMINISTERIET meddelar att totalt 2 923 personer röstat på förhand i utlandet via Finlands ambassader och konsulat. Så här röstade man på förhand i år och i tidigare val. ÅU NYHETER TORSDAG 20 JANUARI 2022 8 Över en miljon röstade på förhand Tisdagen som var den sista dagen då man kunde förhandsrösta i välfärdsområdesvalet blev som väntat den livligaste. JÄMFÖRELSE. ÅU » » 3,1 miljoner finländare använde sig av tjänsten. Nu sköts merparten av skatteärendena i tjänsten Minskatt som får bra respons av kunderna, säger kundrelationsdirektör Marja Koskimäki från Skatteförvaltningen i ett pressmeddelande. Antalet sökande ökade också klart, från 1 776 till 3 497, uppger Novia. Som vanligt har Gustavsborna varit flitigast då 38,3 procent redan röstat. Enligt preliminära siffror sökte sammanlagt 995 personer till de engelskspråkiga programmen, jämfört med 812 i fjol. Förutom basvaror erbjuder vi take awayprodukter som färdiga sallader. Cirka 64 procent av alla röster utomlands gavs i Spanien, totalt 1 866 röster (i kommunalvalet 318), varav största delen, 998 röster, gavs i Fuengirola (i kommunalvalet 198). Det var möjligt att förhandsrösta i 69 länder vid totalt 93 röstningsställen. MIKAEL HEINRICHS Nästan alla finländare sköter sina skatteärenden på nätet I fjol sköttes 92 procent av skatteärendena på webbtjänsten Minskatt. Vi är mycket glada över resultatet som är i linje med vår strategi och överträffade våra målsättningar, säger rektor Örjan Andersson. Vi kommer också att börja samarbeta med Fafa’s i Kop kolmiohuset, säger TOK:s Mika Aaltonen i ett pressmeddelande. Det totala antalet sökande på nationell nivå har också stigit klart jämfört med i fjol, uppger Utbildningsstyrelsen. Studierna inleds i höst.. År 2021 var inloggningarna i Minskatt nästan 28 miljoner och sammanlagt 3,1 miljoner privatpersoner använde tjänsten minst en gång. AV de personer som använde Minskatt år 2021 var 85 procent nöjda med tjänsten. ÅBO. Andelen nöjda användare har ökat något från året innan. Mönstret följer i stort sett det bekanta från tidigare val. År 2021 kom det in 20 000 frågor via kanalerna och nästan 50 000 nya följare. – Vi har de senaste åren successivt utökat utbudet av engelskspråkiga utbildningar för att svara till det allt mera internationella arbetslivet. Endast en procent besökte i fjol en skattebyrå. Pyhäranta ligger sist i Egentliga Finland då endast 17,0 procent röstat på förhand. Dessutom ordnades förhandsröstning för personalen på ca tjugo finska fartyg. Det är en ökning med nästan en femtedel. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi Förhandsröster VFV 2022 KV 2021 EV 2019 RV 2019 PV1 2018 Åbo 30,3 35,8 26,4 41,1 40,1 S:t Karins 26,3 30,5 20,5 34,8 34,1 Pargas 29,5 35,0 23,5 38,2 36,5 Kimitoön 31,0 36,5 23,1 32,8 38,6 Hela landet 26,4 33,1 21,2 36,6 36,7 Slutliga valdeltagandet, 55,1 42,7 72,1 69,9 hela landet » » Det slutliga valdeltagandet ser ut att landa en bit under 50 procent. BESÖKEN på skattebyråerna har minskat rejält redan under flera års tid. – Siffrorna talar för att Åbo Akademi och finländsk universitetsutbildning har ett gott rykte och är attraktiv också i en situation som globalt sett är mycket osäker för unga människor, säger Gurli-Maria Gardberg, områdeschef vid Åbo Akademis utbildningsservice. Ansökningstiden till Yrkeshögskolan Novias internationella engelskspråkiga bacheloroch masterutbildningar är över. I EGENTLIGA Finland har 27,9 procent röstat på förhand. Skatteförvaltningens inlägg i sociala medier fick sammanlagt 22,2 miljoner inläggsvisningar och 200 000 följare år 2021. – Redan före coronan hade många personer märkt att det inte var nödvändigt med ett besök på skattebyrån för att sköta skatteärenden. Butiken kommer att ha öppet klockan 6–24 varje dag
MEDLEMMARNA har också försummat sin uppgift att övervaka att inte samma person (Oksanen) både godkänner utbetalningarna och betalar ut dem. Kimitoöns tekniska chef Ralf Nyholm är förvånad över att ansökningarna inte är fler, vilket han förväntat sig. EMILIA ÖRNMARK Helsingfors tingsrätt behandlar Oksanenaffären Patentoch registerstyrelsen (PRS) har lämnat in en stämningsansökan till Helsingfors tingsrätt. DALSBRUKS GÄSTHAMN. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Om DB Marina även i fortsättningen ska sköta gästhamnen avgör tekniska nämnden. Inlämningstiden för anbuden tog slut den 14 januari. PRS SÄGER att trion har brutit mot stiftelselagen och slarvat vad gäller övervakningen av stiftelsens penningtransaktioner som sköttes av Oksanen. Förslaget inför tekniska nämndens möte på tisdag är att man väljer detta företag för att driva och vidareutveckla verksamheten i Dalsbruks gästhamn. ÅU har försökt nå undersökningsledare Jenni Lehtilä utan att lyckas. Därför innefattade konkurrensutsättningen två skilda avtal: ett skötseloch underhållsavtal för hamnverksamheten och ett hyresavtal för fastigheterna på 20 000 euro per år. Johan Sundqvist (SDP) valdes ursprungligen också till gruppen som nämndens representant, men anmälde jäv och deltog inte i utvärderingsprocessen. Hon har tidigare sagt till ÅU att hon anser PRS krav vara absurda. ”Styrelsemedlemmarna borde ha märkt avvikelserna mellan utbetalningarna och de summor som bokfördes i resultaträkningen”, säger PRS i sin stämningsansökan. Dessutom yrkar man på att två av medlemmarna solidariskt betalar 156 000 euro plus dröjsmålsränta. Sidan där upphandlingen fanns vet Nyholm att var välbesökt. En av medlemmarna är stiftelsens tidigare ordförande, riksdagsledamot och S.t Karins stadsstyrelseordförande Anne-Mari Virolainen (Saml). Anbudet kommer inte helt oväntat från DB Marina, som drivit verksamheten de senaste tre åren. Den består av näringslivschefen Erik Lund, tekniska chefen Ralf Nyholm, fastighetsoch infrachefen Jonas Pomrén samt Helena Fabritius (SFP) som representant för tekniska nämnden. Jonas Pomrén jobbar inte längre för kommunen, men var med under arbetsgruppens arbete. PRS POÄNGTERAR att styrelsemedlemmarna inte misstänks för något brott och att de inte har varit medvetna om Oksanens affärer. Oksanen misstänks för grov förskingring och missbruk av förtroendeställning. PohjolaNordens tidigare generalsekreterare Michael Oksanen misstänks ha förskingrat 275 000 euro ur stiftelsens kassa. DB Marina föreslås bli den som driver verksamheten här också framöver. Därmed har de svarande agerat oaktsamt och brutit mot stiftelselagen. Men det här gör att den del av hamnen som finansieringen gäller inte kan hyras ut. Det här skulle gälla för perioden 2022–2026 med option på ett plus ett år. ARBETSGRUPPEN har utvärderat anbudshandlingarna och intervjuat företaget. ÅU 16.12.2021. Kommunen har satsat stort på utveckling av gästhamnen, för vilket man fått projektfinansiering från landsbygdens utvecklingsprogram. De har därför en skyldighet att ersätta stiftelsen för den ekonomiska skada som försummelserna har förorsakat, skriver PRS. De ska inte heller ha dragit någon ekonomisk nytta av oegentligheterna. Osaken är de misstänkta ekonomiska oegentligheterna inom Pohjola-Nordens understödsstiftelse. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Tidigare styrelsemedlemmar i Pohjola-Nordens understödsstiftelse krävs på nästan 300 000 euro. FÖRSLAGET KOMMER från den arbetsgrupp som tekniska nämnden tillsatt. – Men vi söker en operatör och så här vet vi vem vi har att göra med, säger han. I STÄMNINGSANSÖKAN yrkar PRS att stiftelsens tre tidigare solidariskt betalar 92 650 euro plus dröjsmålsränta i skadestånd. ÅU 9 TORSDAG 20 JANUARI 2022 NYHETER Kimitoön fick ett enda anbud om Dalsbruks gästhamn Kimitoön har fått in ett enda anbud gällande drivandet av gästhamnen i Dalsbruk. På basen av verksamhetsplan, intervju samt branscherfarenhet anser arbetsgruppen att DB Marina är ett lämpligt företag för uppgiften
Hennes forskningsfält är folkloristiken och det är från den vinkeln hon har undersökt sitt material – drygt 350 anonyma kommentarer som kritiserar finlandssvenskar på nätforumet Suomi24. Emotiva uttryck är att beskriva en känsla utan att använda känsloord, till exempel säga att svenskspråkiga finländare ”ser sig som svenskar” är ett exempel på ett emotivt uttryck där ett till synes sakligt konstaterande får en affektiv laddning. DE BESTÅNDSDELAR som hon har tittat på i kommentarerna är något hon kallar affektiva verktyg – och de består av metaforer, emotionsord, emotiva uttryck och ortografiska praktiker. Den grundläggande tanken är att om Finland skulle bli kvitt svenskan så skulle landet stå som en stolt och självständig nation, säger Sandell. Sandell berättar vidare att ortografiska praktiker till exempel kan handla om stavning, utropstecken och när man väljer att använda versaler, medan emotionsord är som det låter – rakt uttryckta känslor. Istället består en stor del av näthatet av någorlunda välformulerade halvsanningar och ogrundade påståenden. – I och med innehållsanalysen har jag fått damma av min kunskap om 1800-talets historia och tiden innan Finlands självständighet. – Finlandssvenskar målas upp som samhällets parasiter och landsförrädare, och mycket fokuserar på skolsvenskan. – Jag har undersökt hur näthat görs, det vill säga hur det tar sig i uttryck. Egentligen är det ganska lite sådant. Genom historiska, ofta skeva, paralleller målar kommentarerna upp ett Finland där det finns hårda gränser mellan ett ”vi” och ett ”de andra”, och de svenskspråkiga framställs som en grupp som inte hör hemma i Finland. Det handlar inte om att säga att man hatar den och den, utan kommentarerna kan vara sakliga och välformulerade. Ändå kan de förstås som hatiska beroende på hur de framställs, säger Sandell. I materialet hänvisas ofta till fennomaner och svekomaner, så jag har fått läsa in mig på Johan Vilhelm Snellman och språkstriderna i början av 1900-talet. Det säger ÅA-forskaren Karin Sandell, som på fredag disputerar om näthat mot finlandssvenskar. Det finns en del forskning som definierar de som näthatar, men jag tycker att det är en farlig väg att gå – att dela in folk i grupper på det sättet. Var hämtar man sin information och hur bemöter man det som skrivs – tror man på det?. PÅGÅR FORTFARANDE. En stor del av hatet håller fast vid 1900-talets språkstrider. – Metaforer är språkliga bilder, till exempel att beskriva det svenska språket som något invasivt. I SIN AVHANDLING tar Sandell inte ställning till vem det är som har skrivit kommentarerna. Det är svårt att säga hur många av » » Karin Sandell disputerar om näthat mot finlandssvenskar: ”Vi ses som parasiter och landsförrädare”. Karin Sandell har undersökt näthat mot finlandssvenskar i den doktorsavhandling som granskas nu på fredag. På 1930-talet var spänningarna ibland så stora att det ledde till slagsmål på gatorna. Om finlandssvenskarna inte ser sig som finländare i första hand är det lätt att ifrågasätta deras lojalitet gentemot Finland. – De flesta verkar vara män, om man ser till innehållet i texterna, men det är inte något som jag har lagt fokus på. ROBIN SJÖSTRAND FORSKAR OM NÄTHAT. ÅBO AKADEMI/PAMELA FRISTRÖM Den enda lösning som finns är utbildning inom källkritik och mediekritik. Istället överraskades hon över hur mycket historia hon var tvungen att läsa för att kunna sätta kommentarerna i en kontext. ÅU NYHETER TORSDAG 20 JANUARI 2022 10 ÅA-forskning: I näthatets värld är finlandssvenskarna vårt lands inre fiende Näthat är inte bara utropstecken och svordomar. Den här kommentaren postades för några dagar sedan på diskussionsforumet Suomi24, där skribenten vill avslöja den ”svenska lögnhistorien”. DET SOM FÖRVÅNADE Sandell mest under hennes forskning var inte det starka hatet som uttrycktes i kommentarerna, det var hon beredd på
Åland har just nu brist på coronavaccin och bokade vaccinationstider flyttas därför fram två veckor. Men jag vill ändå tro att de flesta människor klarar av att förhålla sig till fakta på ett bra sätt. Finns det någon lösning för att bli kvitt näthatet. ARKIV/ARI SUNDBERG OJ OJ vad hurri ”männen” är avundsjuka på oss ”fennon” alltså riktiga finnar, vi som är riktiga män och inga slipade pajaser som ser ut som homon – som de där håkan [sic!]. Robin Sjöstrand 050 301 4856 robin.sjostrand@aumedia.fi SALO. Affekt i na?that mot det svenska i Finland”. Stadsmiljönämnden godkände planen på en gångväg nedanför ärkebiskopsgården vid Aura å i Åbo, mellan Agricolagatan och Fabriksgatan, på tisdagen. Deras verksamhet finansieras med finska skattemedel, själva lägger de in och gömmer sina pengar i skattefria stiftelser, som äger bl.a. ”Entimmeståget” är ett av Finlands största infrastrukturprojekt just nu Bolaget Turun tunnin juna oy och Welado har tecknat ett tvåårigt planeringsavtal för den nya tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo. Ärendet ska ännu behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Fem järnvägsspår tas i bruk på sträckan, två av dem mellan Esbo och Salo och de andra mellan Salo och Åbo. Men det är inte heller relevant för min undersökning. – Överlag så tycker jag att vi behöver ta det som skrivs på nätet på allvar, oberoende av om det är anonymt eller med namn. Den beräknas kosta 3,1 miljoner euro att bygga. Det betyder att olika signaturer enkelt kan ha samma avsändare. •. Tempot kan återupptas i februari, då en större leverans väntas, skriver Ålands hälsooch sjukvård (ÅHS) i ett pressmeddelande. Welado oy ska leverera experttjänster och tekniskt stöd till projektet. På Åland har 6 258 doser vaccin givits hittills i januari. Åbo stad har även tre gånger tidigare planerat olika lösningar för att förbättra området. Nu planeras den snabbare tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors. Vad kan vi göra för att motverka det här. Ny gångväg längs med Aura å ett steg närmare att byggas Tillfällig brist på vaccin på Åland SJUKVÅRD. Tiderna planeras in så snart vi har fått bekräftelse på leveranserna, säger smittskyddsläkare Tora Woivalin i pressmeddelandet. Karin Sandells disputation •. Men efter att ha jobbat med materialet sedan 2015 så är jag ändå trött på det, säger Sandell och skrattar. Welado levererar experttjänster inom bland annat järnvägsspårsteknik, brobyggarteknik och säkerhetsteknik. MIKAEL PIIPPO. En personbil körde av väg 52 i Salo, i närheten av Helisnummi, vid niotiden på onsdagsmorgonen. Det är härligt att få med Welados expertis i projektet, säger Annika Salokangas, projektledare på Turun tunnin juna, i ett pressmeddelande. TRIGGAR. universitet och kustos a?r professor Lena MaranderEklund, Åbo Akademi. FM Karin Sandell disputerar i nordisk folkloristik med avhandlingen ”Parasiter och ’ba?ttre folk’. De har förskansat sig i sina egna Victoria Kvarter och i koloniträdgårdarna, dit finnarna inte har tillträde. Diskussionsklimatet blir överlag mera aggressivt. ÅU » » Nytt avtal tecknat om planeringstjänster. – Redan under planeringsstadiet kommer projektet att sysselsätta hundratals experter, planerare och entreprenörer. Planeringen av den snabbare tågförbindelsen väntas pågå till slutet av 2023. Man vet inte vem mottagaren är och hur kommentaren tas emot – dessutom är det som skrivs på nätet mera bestående än till exempel en konflikt i krogkön eller vid kaffebordet. Var hämtar man sin information och hur bemöter man det som skrivs – tror man på det. Blir du inte utmattad av att läsa så mycket hatiskt mot oss finlandssvenskar. Hurri ”männen” är som svedumännen, alltså feministiska mesar som man skrattar åt. Enligt information från ÅHS har man använt upp nästan allt vaccin som finns i lager och leveransen av nya doser har inte motsvarat behovet. Opponent a?r docent, universitetslektor Tuija Saresma, Jyva?skyla. Nya Åland/Carin Karlsson scentral är det oklart vad som låg bakom olyckan. – Den enda lösning som finns är utbildning inom källkritik och mediekritik. ”De har sin egen flagga, som har spanska flaggans fa?rger”, kan man la?sa i materialet i Sandells avhandling. Forum och Stockmann i centrum av Helsingfors. ÅU 11 TORSDAG 20 JANUARI 2022 NYHETER ÅA-forskning: I näthatets värld är finlandssvenskarna vårt lands inre fiende Svenskfinland är en virtualstat i Finland, där suruna* lever sina egna bekymmersfria liv. Nämnden godkände förslaget enhälligt. Enligt räddningsverkets lägePersonbil körde av vägen i Salo ÅBO. Inga allvarliga skador uppstod. Kommentar ur Sandells material *Suru är en förkortning av suomenruotsalainen, som används ofta i kommentarerna. – Mitt material är insamlat mellan 2015 och 2017. Värdet på kontraktet är cirka en halv miljon euro. Sannfinländarnas Jyrki Åland föreslog också att området mellan Dombron och Agricolagatan ska planeras så att även det blir så lättillgängligt som möjligt. Sedan dess tycker jag att det har blivit vanligare med ett hårdare språk också där folk kommenterar med eget namn. SNABBARE. Den snabbare tågförbindelsen är ett av Finlands mest betydande infrastrukturprojekt just nu. – Nätet är ingen isolerad plats utan det språkbruk som används på nätet förekommer också i andra sammanhang, till och med i riksdagen. NORMALISERINGEN AV hatretoriken är också något som Sandell tycker sig ha lagt märke till under de senaste åren. När åsikter framförs som fakta är det sällan så enkelt eller svartvitt som det utmålas. – Suomi24 är ett anonymt forum där den som kommenterar får fylla i sitt namn för varje ny kommentar den gör – man måste inte registrera sig. Frågan blev aktuell igen efter ett initiativ av Biskopsgatans invånarförening, Kyrkostyrelsen och Åbo domkapitel. Meteorologiska institutet har utfärdat en varning för halt väglag för såväl fotgängare som cyklister i Egentliga Finland. Vaccinationstiderna för 800 personer har därför flyttats fram två veckor. – I februari väntas igen större leveranser och vi kan återuppta ett högre vaccinationstempo. Det som däremot är relevant är att kommentarer som finns på anonyma nätforum har en tendens att bli normaliserade och krypa ut också i den allmänna debatten. Det är frågan om en gångväg som byggs som en brygga invid den nuvarande strandkanten. Kommentar ur Sandells material de drygt 350 kommentarerna som har skrivits av samma avsändare. De berörda har meddelats via sms. •. Den finlandssvenska flaggan a?r en sak som kommenterarna i Sandells material inte ser med blida ögon på. Disputationen sker på fredag 21.1 klockan 12.15 och kan följas via videola?nk. Det är en summa på ungefär 37,5 miljoner euro. Hälften av projektets ekonomiska understöd kommer ur EU:s finansieringsorgan CEF (Connecting Europe Facility). Det har jag förstås ingen forskning på, men det är en känsla jag har. – Nja, jag skulle säga att jag är mera luttrad än utmattad
För Åboland är det viktigt att så många som möjligt av de invalda förstår vad service på svenska innebär och vad som krävs för att det ska förverkligas i praktiken. Politikerna kommer att skapa ramarna och spelreglerna för verksamheten. Därför har det en stor betydelse vilka som väljs in i välfärdsområdets fullmäktige i Egentliga Finland. VÄLFÄRDSOMRÅDENA innebär inte endast en ny förvaltningsnivå, de innebär också ett helt nytt perspektiv i beslutfattandet. Välfärdssamhällets trygghetssystem fungerar då vi tillsammans och solidariskt ansvarar för dem. Beslutsfattandet i de nya politiska organen kan komma att handla om att välja bort, inte att utveckla verksamheten. VARJE RÖST har betydelse i varje val. Vi måste vara beredda att betala för dem och ta ett visst ansvar för att systemet fungerar. Helikopterperspektivet byter från 20 kilometer till 200 kilometer. Det här har statsministern bekräftat flera gånger, senast i går i MTV3 valdebatt, där samtliga partiordförande deltog. Ingen har ändå klart kunnat säga hur det ska genomföras i praktiken. Det kommer att behövas nya rutiner, processer och modeller för alla delområden. Vilken service ska vi förvänta oss att vi har rätt att få. I en allt mer individualiserad värld blir det mer fokus på rättigheter än på skyldigheter. Den stora omedelbara förändringen kommer att vara en märkbar ökning av den interna byråkratin. Urvalet av kandidater är stort. Politikerna kommer också att besluta om var vård ges och hur servicenätet överlag ska se ut. Välfärd är på mångas läppar för tillfället. Vad är det vi idag avser med vårt välfärdssamhälle och vad är folks inställning till begreppet. Det här är ett stort ansvar. Med välfärdssamhället kommer individuella rättigheter men även ett samhälleligt ansvar. Det är naturligtvis ändå all anledning att betona att vaccinationsgraden i Finland tacksamt nog är väldigt hög. HUR obekvämt och krasst det än låter, kommer pengarna att styra verksamheten också i de nya välfärdsområdena. Frågan lyder snarast – kan vi fortfarande tala om välfärd eller har vi övergått till jagfärd. Hur vården fungerar är en central del av vårt välfärdssamhälle. Vad blir bättre nästa år. Sverige har hållit en återhållsam linje då det gällde att stänga ner samhället för att undvika smittspridningen. TORSDAG 20 JANUARI 2022 12 20.1.2022 KOLUMNEN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi På söndag avgörs vem som bestämmer om välfärden Helikopterperspektivet byter från 20 kilometer till 200 kilometer. Det är staten som sitter på penningkistan, vilket märkbart begränsar beslutanderätten i varje välfärdsområde. Någonstans på vägen har det fått en alltmer varierande innebörd – beroende på vem du frågar. Vokabulären kring valet är lite klumpig på svenska men valet är inte mindre viktigt för det. DET som alla och envar nu kan göra, för att på bästa sätt på lång sikt skapa fungerande välfärdsområden, är att rösta och medverka till att välja in personer som vill jobba för en bättre socialoch hälsovård. Kanske vi i dagens samhälle till och med har det lite för bra. AVSIKTEN MED de nya välfärdsområdena är bland annat att förbättra tillgången till service. Det kräver en lika gemensam kontribution som det gäller en gemensam rätt. En förvaltningsreform löser inte de ekonomiska utmaningarna och ökar inte mängden personal. Möjligheterna att ytterligare höja skatterna är begränsade. Finland står inför den största förändringen inom den offentliga sektorn sedan 1860-talet. Historien skiljer sig åt och det är klart att det här präglar samhället på olika sätt. Vi ska rösta om vem som sitter i det nya välfärdsområdesfullmäktige och hur de nya välfärdsområdena byggs upp. Men där finländarna ofta varit ett plikttroget folk, tagit samhällsansvar och följt regler ser vi en förändring. Är vi faktiskt beredda att upprätthålla ett välfärdssamhälle eller har vi blivit för individualiserade för det. Du ska få hjälp då du behöver det. POLITIKERNA i välfärdsområdet kommer inte att fatta beslut om vem som får vård och vilken form av vård som behövs. DÅ VI JÄMFÖR Sveriges och Finlands coronastrategier och inställning till restriktioner är det på sin plats att blicka bakåt på ländernas historia. GRANNLANDET Sverige har ofta setts som något av en världsförbättrare. Då de egna rättigheterna testas en aning är man genast upp till kamp. EGENTLIGA FINLAND kommer att ha ett större ansvar, än många andra välfärdsområden, för att det ska finnas vård och omsorg på svenska. SÅ NU DÅ vi går till vårt allra första välfärdsval är det också skäl att fundera vad vi avser med välfärd. HUR BRUTALA BESLUT som kommer att behöva fattas, avgörs av kommande regeringssammansättningar. Hur väl alla system fungerar är en annan diskussion men i grund och botten bygger välfärdssamhället på dessa allmänna trygghetssystem, som vi gemensamt bidrar till. TIDIGARE STATLIGA REFORMER har visat att större enheter gör svenskan mindre. Restriktionerna har varit få, smittspridningen stor och istället har man varit mycket medveten om de individuella rättigheterna och åtgärder har vidtagits med dem i fokus. Det här bygger på en hittills självskriven solidaritet om att vi handlar för allas bästa. Sandra Bergqvist Riksdagsledamot, SFP Kanske vi i dagens samhälle till och med har det lite för bra.. Hur kommer de nyvalda politikerna att definiera till exempel lokal service. FÖRÄNDRINGARNA inom socialoch hälsovården kommer att ske stegvis och långsamt inom de nya välfärdsområdena. Den som inte ännu har röstat, ska definitivt göra det på valdagen. Du ska få vård då du behöver det. Vi lever i ett samhälle där det finns allmänna trygghetsstrukturer oberoende individens ekonomiska situation. Nuvarande regering har lovat betala alla tilläggskostnader som reformen innebär med statliga medel. Samhället tar hand om både barn och åldringar. Samhällsansvaret har betonats och alla har hjälpt till. Alla torde hitta en kandidat, som motsvarar de egna värderingarna och åsikterna. Det är ett stabilt land som tagit emot alla med öppna armar. STATENS PENGAR är skattemedel som samlas in av finländare och företag. Samhällsansvaret glöms bort och de egna rättigheterna sätts före samhällets bästa. HUR livsviktig och välmenande socialoch hälsovård och räddningsverksamhet är, kan man inte resonera enligt modellen att verksamheten kan kosta hur mycket som helst, då staten betalar. Har vi välfärd eller jagfärd. Finland är redan i dag ett land med höga skatter. Räcker inte skattemedlen måste staten låna pengar. När det går så, har vi också tappat förståelsen för vad välfärdsbegreppet verkligen går ut på. Under coronapandemin har svenskarnas inställning till rekommendationer och framförallt restriktioner därmed förvånat en aning. Statsskulden har ökat märkbart under denna regeringsperiod. Men de uppstår inte gratis. Om några dagar har vi det allra första välfärdsområdesvalet. Oberoende av vad man anser om de nya välfärdsområdena, måste nu alla krafter sättas på att bygga upp bästa möjliga service inom de givna ramarna. Det är här jag tycker mig se en förändring. UNDER coronapandemin upplever jag att synen på välfärdssamhället ändrat. Vilka skyldigheter har vi som medborgare. Bättre och snabbare vård kräver mera pengar och flera händer inom vården. ÅU LEDARE SKAPANDET AV välfärdsområden är i första hand en politisk reform, inte en reform av socialoch hälsovården. SAMMA ANTAL personal ska sköta samma uppgifter som tidigare. Ett samhälle som jag tror att många av oss uppskattar men vars betydelse vi ibland mår bra av att bli påminda om
Samlingspartiet och SFP jobbar båda för mindre köer till hälsocentralerna, för en kvalitativt god vård, fungerande vårdkedjor och äldreomsorg, för tillräckliga resurser för räddningsväsendet, för ett närmare samarbete med social-, primärhälsovården och specialsjukvården, för förebyggande verksamhet både inom hälsooch mentalvården samt för att den tredje sektorn och den privata sektorn, t.ex. I den pågående valkampanjen har det framkommit att Vänsterns kandidater i hela landet är rätt ensamma om att ifrågasätta ”den enda sanningen” att alla äldre skall bo hemma så länge som möjligt. Pargas stadsstyrelse fattade beslut om att inte göra något åt serviceboendebehovet inom äldreomsorgen, genom att prioritera enbart administrativa utrymmen för 800 000 euro i Malmkulla och investera nollbudget för äldreboende igen en gång. Undersökningen definierar närservice som tjänster som kan nås från hemmet med personbil längs landsvägar eller gator inom 20 minuter. äldreboendet Aftonro. Verkligen sorgligt att de äldre fått en så undandskymd plats i debatten före valet. I många kommuner, inte minst i Åbo, är Samlingspartiet en nära samarbetspartner i svenska frågor och samarbete behövs för att nå resultat. VAL. Det är inte realistiskt med dagens resurser att läkarkontakt kunde etableras samma dag för alla som tar kontakt. VAL. I en utredning av Näringslivets delegation framgår det att 51 procent av oss finländare anser att det går för långsamt att få kontakt till en läkare. Men att med alla medel tvinga också minnessvaga, sjuka och rädda ensamma äldre att bo hemma med hjälp av hemvård och hemsjukvård är en trend som nu på många orter gått för långt. Carita Henriksson SDP Medlem i socialoch hälsovårdsnämnden, Pargas Pargas stadsstyrelse fattade beslut om att inte göra något åt serviceboendebehovet inom äldreomsorgen. Vi har liknande värdegrund. Är besviken på SFP vars majoritet i stadsstyrelsen valde att än en gång cementera en nollinvestering och ett oförbättrat serviceboende för de äldre. Den yrkeskunniga personen som svarar på den sjukes/ sjukas kontakt ska kunna bedöma vilken vård och hur snabbt personen behöver och om det gäller läkarvård, ska den ordnas inom den tidsram som i just den situationen är ändamålsenlig. Observera att vi inte längre kommer att publicera sådana valinsändare där skribenten riktar sig mot någon specifik person – eftersom denna i så fall borde ha rätt att också svara inför valet. Redaktionen Välfärdsområdesvalet 2022 Debattörer!. Hur nära är nära. med en sjukskötare eller hälsovårdare, alternativ med en yrkeskunnig person som specialutbildade för detta uppdrag. Egentliga Finlands välfärdsområde samlar som bäst in åsikter gällande dess framtida service. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. En röst på Mikaela Luoma betyder även en röst för Pargas där arbetet kan fortsätta i välfärdsområdet. Detta medför att så länge det finns en sköterska som kan sköta undersökningsutrustningen så kan specialisten sitta någon annanstans. Det måste det nya välfärdsområdet ha som sitt rättesnöre. För en styrelseplats behövs sannolikt fler än 4 mandat. Välfärdsområdet gör en serviceundersökning som är tänkt att svara på hur tjänsterna borde utvecklas, bl.a. Slutsatsen är alltså att vårt tekniska valförbund har stor betydelse för hur många fullmäktigeplatser SFP får. Om inte de lokala politikerna i Pargas vill göra något åt det lokala serviceboendebehovet för de äldre, så vem skall man då rösta på i välfärdsområdesvalet som Pargasbo. Därför rekommenderar vi korta, fokuserade texter. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Detta betyder inte nödvändigtvis kontakt till läkare. Valförbundet tävlar alltså med de övriga partierna om fullmäktiges 79 mandat. Ensam hemma. Väljarna är inte dumma. I framtiden kommer den lokala mottagningen dessutom att kunna ta stöd av olika specialister på distans. Men att få kontakt med hälsovården samma dag betyder att den behövande får diskutera eller chatta kring vad som felas t.ex. Robert Paul Läkare, valkandidat, SFP, Reso Nu då välfärdsområdena blir större enheter finns det bättre möjligheter. För att minst 6 SFP-kandidater ska få ett personligt röstetal på kring 1 000 röster och finnas med bland de 25 kandidaterna i toppen behövs en koncentration av rösterna. Nina Söderlund Ramsö i Nagu Fullmäktiges viceordf. Inom valförbundet SFP och Samlingspartiet avgörs den interna platsfördelningen på basis av båda partiernas kandidaters röstetal som måste vara så högt att kandidaterna ryms bland de kanske 25 invalda av valförbundets närmare 100 kandidater. närservicetjänsterna. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Detta kan göras redan idag, men blir säkert i framtiden det nya normala. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. genom servicesedlar utnyttjas i servicen. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. De frivilliga avtalsbrandkårerna kommer även i framtiden att ha en stor betydelse. Enligt första momentet i paragraf 1 i lagen om ordnande av socialoch hälsovård stadgas att ”Syftet med denna lag är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa och välfärd samt säkerställa jämlika, samspelta och kostnadsnyttoeffektiva socialoch hälsovårdstjänster i hela landet.” Observera att ”jämlik” service inte betyder ”lika som”, den får nog ordnas på ett annat sätt, men den ska nog till sin kvalitet och kvantitet motsvara den som ges på större enheter. Ulla Achrén Nicke Wulff SFP-fullmäktigegruppens presidium, Åbo Ju mera vi splittrar våra SFP-röster, desto flera röster hamnar utanför de 25 invalda. ÅU 13 TORSDAG 20 JANUARI 2022 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Gynnar valförbundet Samlingspartiet. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Väljarna vet att partiet ensamt, dvs. på egen lista, skulle få in 4 kandidater och att SFP:s möjligheter till 6 invalda är stort i valförbund med Samlingspartiet. Det är viktigt att den sjuka medborgaren för sakkunnig rådgivning snabbt – det lindrar ångesten och förbättrar utsikterna till rätt avmätt och framgångsrik terapi. Mikaela Luoma har tillsammans med undertecknad länge arbetat för att öka antalet serviceboendeplatser i Pargas. Å andra sidan gynnar ett totalt stort röstetal oss båda så att det finns så många mandat som möjligt att dela på för valförbundet. Ett tack är motiverat för den klara signal och vägledning beslutet ger inför välfärdsområdesvalet. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Som jag ser det måste vården och omsorgen på en ort som Iniö ordnas runt en existerande serviceenhet såsom t.ex. Nu då välfärdsområdena blir större enheter finns det bättre möjligheter till sådana arrangemang. Oberoende av inkomster. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. En klar signal! VAL. Valförbundet gynnar SFP om vi koncentrerar rösterna VAL. Man ska uppleva att man får lika bra vård och omsorg på en liten enhet som på en stor. Vid en virtuell valdebatt i Iniö fick de närvarande kandidaterna frågan ”Hur ska vården och omsorgen ordnas som närservice” t.ex. Tillgången på hvc-tjänster VAL. Där finns vårdpersonal, utrymmen och utrustning som vården och omsorgen behöver i en sådan omgivning. Nu då vi får våra välfärdsområden har vi en chans att rätta till detta missförhållande och missnöje. Hur ofta det ordnas mottagning och hur ofta det finns läkare på plats ska i framtiden bestämmas av behovet. Det är finaldagar i valet, vilket syns bra i ÅU:s debattspalt. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Men gör det på ett civiliserat sätt. och kandidat för Vänstern Det behövs flera olika slag av vårdarrangemang som ger den trygghet vi alla vill ha då vi blir äldre. 20 minuter med bil är inte mycket, förutom för räddningstjänsten, framförallt inte ute i skärgården där man just och just hinner till färjan på den tiden. ute i Iniö efter reformen. Allra minst de som röstar på SFP och vår värdegrund. Redan idag tittar ögonläkaren hellre på bilder från öronsnäckan på sin PC än tittar in i örat på traditionellt vis, man kan ju förstora bilden på datorn efter behov. Gällande räddningstjänsterna kommer säker att vara så att man på mindre orter får förlita sig på delvis frivillig verksamhet. I min begreppsvärld borde var och en som känner sig sjuk eller annars behöver råd och hjälp med sin hälsa få kontakt till hälsovården samma dag. Jo, ju mera vi splittrar våra SFP-röster, desto flera röster hamnar utanför de 25 invalda. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Eftersom den egentliga valdagen är på söndag är målet att få in de sista valinsändarna på fredag. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Det behövs flera olika slag av vårdarrangemang som ger den trygghet vi alla vill ha då vi blir äldre, och som alla närstående önskar. skulle det på många mindre orter finnas behov av ”första respons” enheter motsvarade den som Hitis FBK har på Hitis-Rosala. Då kan man ju fråga sig vem som jobbar för de äldre i Pargas och för oss som bor på orten för ett förbättrat antal serviceboendeplatser inom Pargas område när vi går in i SOTE. Därifrån utgår hemservice och hemvård och där kan det ordnas en hv-mottagning. Men även här ser jag att det finns utrymme för utvecklingen och förbättringar t.ex. På så vis är sannolikheten störst för publicering. Grundtanken med ett valförbund är att partierna tillsammans med sina röster maximerar antalet mandat för valförbundet. Det är givetvis en fantastisk grundprincip och det krävs mycket arbete för att många faktiskt skall kunna bo tryggt i sitt hem. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Kjell Wennström Kandidat i välfärdsområdesvalet, SFP Man ska uppleva att man får lika bra vård och omsorg på en liten enhet som på en stor. I svårare medicinska situationer fungerar ju 112 utmärkt och kontakten till hälsovården är så gott som omedelbar
Det är en stor befrielsescen, men också det kanske bara en dröm. Rosie är hans käresta. Just nu läser man gärna in pandemin i parets isolation i en krigsdrabbad stad. av Christian Brandt •. Det är farligt att gå ut, det blir allt farligare att stanna kvar. ”Du skojar”, säger hon när han berättar om den. Christian Brandt har ett sätt att lägga ut motiv med en precision som när en akvarellist nuddar med penselspetsen vid den våta ytan och ser hur färgen sprider sig. Det är jaget, Joe, som för ordet. Drömmar, sjukdomshallucinationer (Joe har ramlat och slagit huvudet) och minnen från barndomen tränger sig in i berättelsen, slår sönder kronologin och uppfattningen om vad som egentligen händer. Hans författarskap riktar sig till dem som inte är beroende av att historien är förankrad i en miljö som går att känna igen i vår tid och vår vardag, eller för den delen i en reellt existerande ort. De vandrar genom underjordiska tunnlar, möter gestalter som den underliga Råttan, men också den omhändertagande kvinnan Emily. Förlaget Kain, 2021 •. Kortromanen ”Rosie” utgår från en historia där ett par sitter isolerade i sitt hem. Det finns en publik för romaner som opererar på annat sätt, som tackar nej till ett episkt berättande och historier som arbetar sig fram på förväntat vis. Motivfläckarna flyter in i läsaren och blir tydliga eller matta beroende på vilken mottagning man har. ÅU KULTUR TORSDAG 20 JANUARI 2022 14 En roman som tackar nej till den fjättrande epiken BOKEN. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumeda.fi Christian Brandt har ett sätt att lägga ut motiv med en precision som när en akvarellist nuddar med penselspetsen vid den våta ytan och ser hur färgen sprider sig. 100 s. Ett vagt eko av Willy Kyrklunds berättelse ”Solange” kryper in i min läsning (fast här kommer det inte att vara kvinnan som försvinner, som hos Kyrklund, i så fall snarare mannen). Ett spår i romanen är uppgörelsen med det förflutna (det finns saker som grävs upp, helt konkret). DEN LÄSNINGEN kan för all del vara bara min association och fångst, men Brandts alla verk öppnar sig också mot annan litteratur, dock utan klumpiga hänvisningar eller utpekanden, mer som en färg eller en antydd riktning. CHRISTIAN BRANDT. Rosie är pianist, Joe är posttjänsteman, i alla fall har han varit det. Rosie •. DET FINNS EN sorgsenhet kring kvinnostaden och känslan den lämnar hos Joe: ”Om hur männen och kvinnorna övergav varandra om hur hatet blev för stort om hur alla försök att i sista stund bygga broar misslyckades.” Joe förhåller sig beskyddande till Rosie, men det är i honom en diffus sjukdom tagit fart. ”Hela romantiken utför stupet med en gång”, är hennes träffande analys. TILL SLUT KAN de bildspäckade sekvenserna bli lite överlastade, men stilen är alltid suggestiv. Den vet Rosie inget om. Här skymtar också kvinnostaden, där stämningen är hotfull och hårda straff verkar kunna utmätas. Han har skrivit åtta prosaböcker, alla i en suggestiv stil där realismen bara är en bräcklig yta. På ett annat plan håller samma drömscenario ihop Joe och hjälper honom genom prövningen. Omslag: Pamela Brandt •. Nu gäller det Prokofjevs Pianokonsert nr 3 i C-dur. Det är en av finesserna med hans texter. Christian Brandt har tidigare gett ut sju böcker och den åttonde, ”Rosie”, är en kortroman på hundra sidor. ”Därute pågår kriget. Motivfläckarna flyter in i läsaren och blir tydliga eller matta beroende på vilken mottagning man har. JOE TAR MED sig Rosie genom en mystisk dörr som han upptäckt i tvättstuga. Som vanligt sitter vi vid köksbordet och jag lutar mig framåt för att dämpa svindeln.” Så börjar romanen ”Rosie”. Han låter först sig själv vara litet i skuggan och presenterar sig med föroch efternamn, Joe Silbermann, i kapitel sju. Han, berättaren, tänker på tiden då de träffades, det beskrivs kortfattat men intensivt. Nu har de annat att tänka på, hur mycket mat det finns i kylskåpet, till exempel, och när det ska bli elavbrott igen. DE ÄR UTLÄMNADE till varandra i ett hus som håller på att tömmas på sina invånare. De befinner sig i ett krig, men läsaren associerar också till pandemin. Och i upplösningen får berättelsen färg av musiken, som ju funnits med från början som en del av Rosie. CHRISTIAN BRANDTS romaner börjar ofta i en tydligt utmejslad scen, sen rymmer berättelsen ut genom sprickor i beskrivning och atmosfär och går sina helt egna vägar. PRIVAT. STÄMNINGAR ATT KÄNNA IGEN. Det är en av finesserna med hans texter
ÅU 15 TORSDAG 20 JANUARI 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 90 år gamla.. Vad var likt och vad var olikt. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024
moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Den nederbörden kommer mest i form av snö. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Stefan Holmström, Jean Lindén, Kim Lund, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. Temperaturen till en början är 3...-10 och temperaturen sjunker under nollstrecket under kväll. Det nederbördsområdet rör sig österut under dagen och det blir uppehållsväder från väst. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas och på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito. Inkl. -2 -4 -6 -2 -7 -5 -0 -2 -2 +0 -0 +0 -3/ -3/ -3/ -0/ -2/ -2/ -1/ -1/ -2 -2 -2 -0 -1 -0 +0 +0 11 16 18 19 22 9 5 Fre -5 -3 -4 -0 -4 -4 -4 -4 Lör -14 -9 -10 -1 -7 -7 -5 -4 Sön +0 +0 -2 +1 -1 -2 -3 -5 Mån +2 +2 +1 +3 +2 +2 -0 -1 Russarö 3 W 12 Utö 4 W 13 Kumlinge 4 SW 10 Åbo +40cm Föglö +28cm Hangö +29cm Amsterdam 7 3 Aten 9 2 Berlin 3 3 Bryssel 5 3 Budapest 4 4 Dublin 8 2 Frankfurt 3 3 Köpenhamn 4 3 Larnaca 10 2 Las Palmas 20 2 Lissabon 13 4 London 9 3 Madrid 14 1 Malaga 16 1 Mallorca 14 1 Moskva -5 2 New York 3 2 Oslo 5 1 Paris 6 3 Prag 1 3 Reykjavik -1 2 Rhodos 9 1 Rom 13 2 S:t Petersburg 2 3 Stockholm 6 4 Tallinn 4 3 Venedig 8 1 Warszawa 2 3 Wien 3 1 Zürich 3 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. wind m/s Det nederbördsområdet kommer in från väst. 02 274 9900 Grundad 1824. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. Varierande vinden är från svag till frisk. Till utlandet tillkommer portokostnader. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Kontoret stängt för besökare tillsvidare. 10 dagen före publicering. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Kundansvarig (Kimitoön) Anna Kevin 050 590 4522 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Inkl. Det är uppehållsväder i Lappland. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Åbo 2022. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. ÅU VÄDER & SERIER 17 TORSDAG 20 JANUARI 2022 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 980 985 985 985 990 995 995 995 1000 1000 1000 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1030 1030 1040 1040 Kustvädret i går kl 14 temp. Inkl. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration
KAMOUFLERAD STUGA. Vi återkommer senare om februariträffen, hälsar Röda Kors vännerna, Korpo kapellförsamling och Kombi.. avtal, testamente eller skatterätt, så kan Luckan i Åbos avgiftsfria juridiska rådgivning vara ett bra första steg att ta. Rådgivningen är ett samarbete mellan Luckan i Åbo och rättsnotariestuderande vid Åbo Akademi från ämnesföreningen Stadga. Jurmo. Solen går upp och för ett ögonblick färgas hela landskapet av olika rosa nyanser. Boka in dig för en halvtimmestid på förhand per telefon, 02 233 1986, eller epost, abo@luckan.fi. Så här års saknas fritdsbåtarna helt. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Gratis juridisk rådgivning på Luckan våren 2022 Har du en juridisk nöt du behöver hjälp med att knäcka, om t.ex. Det finns också möjlighet till deltagande på distans. Följande rådgivningstillfälle är tisdagen den 1 februari kl. Vintertid bjuder skärgården på praktfulla soluppgångar och många färger. ÅU SOLSIDAN TORSDAG 20 JANUARI 2022 18 9.13 16.11 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.13, ner 16.11, i morgon upp 9.12, ner 16.13. Tisdagsträffen inhiberad Tisdagsträffen för daglediga i Korpo den 25 januari på församlingshemmet är inhiberad på grund av rådande coronaläge. I morgon: Agneta, Agnes, Auni, Aune, Oona, Netta. Vi förbehåller oss rätten till ändringar. Namnsdagar i dag: Sebastian, Fabian. » » Inte bara vitt och svart. 16–18 på Luckan, Auragatan 1 H. MONICA FORSSELL Vinterfärger i skärgården TYST PÅ HAVET. Handdesinfektionsmedel och ansiktsskydd finns. STORSTRÖMMEN. Vårens övriga rådgivningar blir tisdagen den 1 mars, tisdagen den 5 april och tisdagen den 3 maj
Tuhatluvulle tultaessa pyhiinvaellukset pyhille paikoille vilkastuivat. 3.35 NCIS: New Orleans. 1.00 Resident. 2.05 Uppdrag granskning. 18.00 Muita urheilulajeja: Hockey Night Live. 8.15 Dock´n´roll. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. 8.50 Gympastund: Sträck och tänj. 18.30 Bolibompaklubben. 9.23 Vega Förmiddag. Kreikka, Kreeta Off season. 12.30 Salatut elämät. ”Erkki Metsola on meidän voimaeläin”. 12.45 Väderoch sjörapport. 11.24 Yle Nyheter Tavastland. 17.00 Aktuellt 17 med väder och Nyhetspodden. 7.07 Lilla Tvåan. 16.55 Kaarojen kaksintaistelu. 15.02 Kulttuuriykkönen. 8.16 Namnsdagsgratulationer: 20.1. 5.45 Sverige idag.. 22.00 Tulossa: Rikkaat ja rahattomat. 7.30 Greta Gris. 19.35 Gigantosaurus. ÅU RADIO OCH TV I DAG TORSDAG 20 JANUARI 2022 20 SUB FI 6.50 Muumilaakson tarinoita. 19.20 Tillbaka till Japan. 8.47 Dagens Galaxen: Galaxen i sociala medier. 3.30 Poliserna – hemlarm. 7.13 Alueradio. 7.49 Lilla Tvåan. 23.00 På kommande: Katiska 2 23.05 The Hitman’s Bodyguard 1.30 Lejongrottan USA. 20.03 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 10.02 Radio Suomen Päivä. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 6.15 Aamusää 6.25 Uutisaamu 9.30 Emmerdale (R) 10.00 Kauniit ja rohkeat (R) 10.30 Koiralle koti 12.00 Valitut Palat Collection (R) 12.30 Kaappaus keittiössä (R) 13.30 Tolpalla (R) 14.30 MTV Uutiset Live 15.00 Supernanny (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen Jakso 247/640. 9.55 Arvokaman etsijät. 18.50 Top Gear. 8.30 Paavo Pesusieni. 18.00 Att leva på Färöarna. 20.05 Baneheia totuutta jahtaamassa. 7.55 Biet Maya. 8.00 Nyheter. 10.03 Vega Förmiddag. 15.00 Suomen surkein kuski. 12.05 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 2.30 El Chapo. 15.03 Vega Eftermiddag med Kustrundan. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.30 Kiri & Lou. 7.10 Urheiluradio. 11.00 Yle Nyheter Nyland. Del 32 av 54. 14.00 The real housewives of Beverly Hills. 23.02 Yöradio. 6.59 Hyvää huomenta. Issa och Malin är ditt favoritsällskap varje eftermiddag på X3M. 21.17 Radio Suomen Ilta. 20.55 Småkryp. 7.59 Hyvää huomenta. KUNSKAPSKANALEN 15.00 UR Samtiden. 7.48 Enni och Roy. 21.00 My och Anka är panka. 19.20 Uttern Sven. 3.40 Barnwood Builders. 8.25 Kaninhopp. 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Del 4128. Offenbach: Alkusoitto oper. 18.02 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 15.55 En plats i solen – borta eller hemma bäst. 17.00 Kiinteistöveljekset: Rempalla uuteen kotiin. 6.45 Hej Jycke. 19.00 Mountain men. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Antikrundan Svensk antikvitetsserie från 2022. 9.45 En ny dag. 7.45 Lilla prinsessan. 13.00 Yle Uutiset. 14.00 X3M Eftermiddag. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Alueradio. 18.00 Below deck Mediterranean. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 16.30 X3M:s bästa. 16.09 Vega Eftermiddag. 10.15 Kvinnor i försvaret 2. 16.00 Tolpalla. 9.00 Hästgården Heartland. Del 119 av 143. 7.37 Mauno. 7.25 Olobob-toppen. 9.31 Valitut Palat Collection. 21.50 Merisää. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 23.00 Daniel Olin radio med Gideon Bolotowsky som gäst. 3.00 Nyhetstecken. 10.25 En kunglig affär berättelsen om Kurt Haijby. 23.15 eLiiga Late Night. 9.00 Nyheter. 21.00 Nyt jos koskaan. 18.31 På semester med tvillingarna Bob. 7.10 Charlie och Lola. 12.01 Nyheter. 21.00 Aarrepaja Jakso 9/10. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 18.25 Jääkiekko: Kärpät–Pelicans. 19.00 Lässugen. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 18.40 Greta Gris. 18.00 Gränsbevakarna Australien. 8.10 Ykkösaamu. 12.10 Urheiluradio. 19.00 Lyxfällan. 21.00 Antikrundan. 12.00 Uljas universumi. 22.30 Mellankrigstidens drömmar. 0.00 Forna rymdvarelser. 18.00 Ett fall för KLURO. YLE RADIO 1 FI 6.05 Aamusoitto. 7.53 Alueradio. 18.20 Bing. 23.00 Iltahartaus. 20.00 Finlands auktionskung Del 2 av 10. 7.10 Aamusoitto. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Antikmagasinet. 7.00 Wheeler Dealers. 12.12 Yle Nyheter Lappland. 23.25 Afrikas vilda årstider. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 22.00 Allsvenskan – här kommer Degen Svensk dokumentärserie från 2021. 15.00 Top chef jr. 9.00 Undercover boss US. 21.00 Nyheter. 22.00 Kymmenen Uutiset Jakso 119/366. 23.55 TV4Vädret. 10.45 Peltsis andra natur. 15.00 Nyheter. 20.02 Sää. TV5 FI 6.05 Beachfront Bargain Hunt. 14.00 Bytt är bytt. 12.04 Yle Nyheter norra Finland. 16.13 Alueradio. 7.35 Beccas gäng. 19.02 Urheiluradio. 12.50 Jag tänker, alltså existerar jag. 3.40 Penkinlämmittäjät. 6.54 Andrum. 6.57 Nalles vinter. 14.55 Nyheterna extra: Presskonferens coronaviruset. 7.00 Nasse. Del 1 av 12. 12.13 Radio Suomen Päivä. 2.25 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 18.00 Nyheter. 21.02 Urheiluradio. 20.10 Världens natur: Den legendariska puman. 19.25 Brillebjörn. 22.05 Greyn anatomia. 14.00 Beat Bobby Flay. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 23.10 Yöklassinen. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 19.00 Rapport 19.15 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2022. 19.22 Näst sista ordet: Gaslighta, djuränklig och svinnlåda vilka nyord kommer vinna eller försvinna. 19.50 Keno. TV4 11.00 Malou efter tio. 20.00 Kenen kotona. 23.00 TV4Nyheterna. 13.30 Klassinen kattaus. 21.55 Radio Suomen Ilta. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 7.40 Paavo Pesusieni. 22.05 Urheiluradio. 23.40 Simpsonit. 2.45 Sportnytt. 21.00 Elokuva: The Wolf of Wall Street. 10.33 Radio Suomen Päivä. Matka kuuhun (Philharmonia Orchestra/Antonio de Almeida). 8.20 Vega Morgon. 11.00 Nyheter. 13.41 Historia: Muhammad Ali. 8.13 Alueradio. 16.00 Gordon Ramsay’s 24 hours to hell and back. 13.00 Nyheter. 12.20 Yle Oddasat. 0.10 Elokuva: Pitch Perfect 2. 8.05 Morgonleken. Del 8. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 10.10 Hemmagympa med Sofia 10.30 På spåret (R) 11.30 Go’kväll (R) 12.15 Min sanning (R) 13.05 Uppdrag granskning (R) 14.05 Allt för Sverige (R) 15.05 Skidskytte: Världscupen 17.10 Sverige! (R) 17.40 The Graham Norton show (R) 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2022. 23.00 Yle Uutiset. 0.15 Diskriminering i rymden. 20.00 Jakten på den glömda historien. 2.00 Utrikesbyrån. 8.33 Vega Morgon. 22.00 Finlands auktionskung. Del 2 av 11. 17.10 Urheiluradio. 20.00 Frusna vägar. 13.00 Kiinteistöveljekset: Rempalla uuteen kotiin. 2.45 Olipa kerran elämä. 14.00 Alaskan erakot. 18.00 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 11.03 Vega Förmiddag. 7.33 Vega Morgon. JIM 10.55 På kommande: De rika och de panka. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 15.55 Yle News. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Temptation Island Finland 10 Del 18 av 22. 9.10 Sää. 1.40 Navy CIS. 13.05 Matresa i historien: Langinkoski. 10.00 Nyheter. Del 2 av 2. 6.52 Lillfinger. 18.10 Ax till max. 6.55 Kojsagor. 11.00 Kare Eskolan Uudet levyt. 20.30 Farmen. 15.00 Lejongrottan USA. 18.00 Efter fem. 13.10 Flickan i cirkusskolan vid Sidenvägen. 9.00 Barnwood Builders. 15.00 Beachfront Bargain Hunt. 20.03 Kaffekvarnen. 8.25 Världens underbaraste ungar. 14.02 Alueradio. 22.00 Nyheter. Del 1. LIV FI 11.00 Remppa vai muutto. YLE VEGA 6.33 Vega Morgon. 8.30 Regionalt. 20.00 Remppa vai muutto. 11.00 Yle Uutiset. 8.05 Viidakon veijarit. 19.00 Hurja painonpudotus Suomi. 9.00 Faija hoitaa. 11.00 Burgermannen i Finland. 6.50 Lilla Tvåan. 17.00 Frendit. 0.35 Top Gear. 10.00 Håll masken. 10.55 Yksi on hyvää seuraa. 22.00 Arman under Polstjärnan Del 1 av 8. 20.25 Katy. 8.19 Lilla Tvåan önskar post. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 23.00 Mountain men. 19.00 Olympialaiset: Leijonajoukkueiden julkistus. 13.03 Vega Dag. 1.00 Yle Uutiset ja sää. Melartin: Kvartetto kahdelle trumpetille, käyrätorvelle ja pasuunalle (Jouko Harjanne, Aki Välimäki, Esa Tukia, Simo Kanerva). 21.00 Sveriges mästerkock. 16.00 Yle Nyheter och sport. 9.25 Guld i köpstäderna. 10.00 Yle Uutiset. 18.20 Alastalon salissa. 14.00 VM 95: Takaisin Leijonaksi. Jakso 3/10. 12.10 Markus Leikolan totuudet ja todellisuudet: Totuus, koko totuus hyvä tavoite, vaikeampi löydettävä oikeutta jaettaessa. 18.00 Yle Uutiset. 11.35 Vega Förmiddag. 9.54 Andrum. 22.15 Filosofiska rummet: Pornografi fantasivärld eller filmat sexköp. 20.00 Nyheter. 8.00 Apan Assistent, mekaniker. 0.05 Vägen ut med Lars Lerin. 16.10 Urheiluradio. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 20.00 Yle Uutiset. 12.00 Suurin pudottaja Suomi. 22.08 Tiskijorma Jorma Hietamäki. Del 1 av 17. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 1.05 The victim. 0.40 NCIS: Los Angeles. 6.25 Yles morgon. 11.02 Radio Suomen Päivä. 7.00 Extreme makeover: Home edition. 22.00 Elokuva: Kohtalon valvojat. 9.05 Muistojen bulevardi. 12.00 Gränsbevakarna Kanada. 21.00 Katastrofen Costa Concordia. 16.00 Burgermannen i Finland. 17.13 Alueradio. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 14.30 Matkakuume: Varhaiset pyhiinvaellukset. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 22.00 Yle Vega. 13.30 Home and away. 19.00 Seitsemän Uutiset Jakso 119/366. 17.00 Real housewives of Dallas. 0.00 Yle Uutiset. Uutiset ja sää radiossa. 18.50 Merisää. 21.00 10 suomalaista sarjamurhaajaa. 6.35 Hartaita säveliä. 19.05 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. Hanna Kataja-Rahko. 23.00 Sinkkuillallinen. 8.40 Hunden Patu. 20.00 30 minuter (R) Svensk intervjuserie från 2022. 18.00 Sinkkuillallinen. 19.15 Du är bäst. 16.00 Alastomat selviytyjät. 7.09 Angelina Ballerina. 8.07 Korn av kunskap. 6.00 Bing 6.15 Arpo 6.20 Rusty Rivets 6.45 Krambjörnarna: Välkomna till Kramlandet 7.05 Pyjamashjältarna 7.30 Kindi Kids 7.35 My Little Pony: Pony life 7.45 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 8.00 Lego Ninjago 8.15 Tobot Galaxy Detectives 8.30 Angry Birds Stella 8.35 Teini-ikäisten mutanttininjakilpikonnien nousu 9.00 Renovera eller flytta 10.00 Annas läckra bakverk 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Annas läckra bakverk 14.55 Renovera eller flytta 15.55 Lejongrottan USA 16.55 Onnenarpa 17.00 Nu eller aldrig 18.00 Krogarna i kondis, Hans Välimäki! Del 2 av 8. 1.00 Arman och Finlands brottsmysterier. 20.21 Klipp ur Strömsö. 13.00 Politiikkaradio. 18.03 Vegatoppen. 12.00 Samtal med en filosof. 11.48 Kanske står du vid min sida. 22.00 Aktuellt 22.45 Sportnytt 23.00 Cyklopernas land 23.30 Naket i konsten (R) 0.30 Av hela mitt hjärta. 21.45 En byskola går i graven Finskt reportage från 2021. 13.00 Martina och badvakterna. 13.00 Hem till gården. 14.00 Baywatch. 7.50 Merisää. 11.40 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 8.55 En tvättäkta lantis. 14.00 Nyheter. 18.45 Ella, Oscar och Hoo. 11.33 Radio Suomen Päivä. 14.33 Filmkällaren. 14.03 Vega Dag musiknyheter. 19.30 Ekonomibyrån (R) Svenskt samhällsprogram från 2022. Del 2 av 8. Intervjuprogram där Anders Holmberg söker svar och går på djupet med en aktuell person. 15.00 Löytöretki tuntemattomaan. 10.05 Rantataloa etsimässä. 8.27 Belle och Sebastian. 13.00 Simpsonit. 10.00 Virtasen taloushistoria: Millainen eläke nuoria odottaa. 18.30 Hartaita säveliä. 18.30 Fantastiska uppfinningar. Merisää. 15.00 Yle Uutiset. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 0.00 Nattklassiskt. 6.50 Aamuhartaus. 19.45 Skrivbolaget. 22.00 Professor T. 9.00 Yle Uutiset. 15.55 Wheeler Dealers. 1.50 Super-Jahti. 0.00 House. 18.55 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 7.30 Regionalt. 19.52 Vega Musik. 12.45 Merisää. 11.56 Yle Nyheter Österbotten. 17.30 Vegatoppen. 18.30 Emmerdale Del 8939. 11.00 Ruokamatkalla USA:ssa. 5.50 Merisää. 20.15 Lilla Aktuellt. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 11.16 Yle Nyheter sydvästra Finland. 15.55 Tulossa: Rikkaat ja rahattomat. 20.00 Amerikas antikälskare. 17.10 Tuuli Saksalan keidas. 15.00 Yle Uutiset. 22.50 Lokala nyheter 23.00 Hjälp, vi har köpt en bondgård! 23.30 Hockeykväll 0.00 Rapport. 20.15 Sporten. 20.50 Iltasoitto. 1.05 Järnvägar och arkitektur. 19.00 Nyheter. 15.00 Toisenlaiset teiniäidit. 19.15 Aftonandakt. 8.10 Bluey. Hanna Kataja-Rahko. 18.00 Tutkimusmatka sotapropagandaan 1/6: Kreikka, Kreeta Off season. 1.00 Hawaii five-0. 14.37 Mer om filmen: Diktatorn. 14.00 Sinkkuillallinen. 2.40 Museoiden mysteerit. 7.53 Ykköskolumni. 12.00 Chicago Med. 7.34 Jaakkos maskin. 21.00 Yle Uutiset. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 15.02 Alueradio. 21.00 Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 12.00 Emmerdale. 13.00 Junior masterchef USA. Oikeudenkäynneissä jaetaa oikeutta ja käytetään tuomiovaltaa, kun on ensin saatu paras käsitys siitä, mitä on todella tapahtunut. 16.10 Faunin iltapäivä. 21.00 Katastrofen Costa Concordia Brittisk dokumentärserie från 2021. 8.20 Fåret Shaun. 11.00 Neljän tähden illallinen. 23.40 Sporten. 21.00 Cornwall med Simon Reeve. 17.00 Tankkaustarinat. 7.10 Vega Morgon. 8.17 Lilla Tvåan. TV3 6.25 Nanny. 21.00 Rankka päivä. 12.55 Radio Suomen Päivä. 1.15 Överklassmördaren. 9.11 Alueradio. 20.20 Sarjarakastajat. 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Nyheter på lätt svenska 19.00 Drömmen om Lappland Finsk dokumentärserie från 2021. 4.35 Rankat duunit. 20.00 Kenen kotona. 18.50 Iltahartaus. 20.30 Själens röda rum Turkisk dramaserie från 2020. 7.00 Nyheter. 20.35 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 21.03 Grönroos Garage Rusmedelsspecial Del 2. 11.00 Supernova. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Dagboken: Jag sökte dig och fann mitt hjärta. 11.15 Afrika med Ade Adepitan 12.15 Tareq Taylors matresa 12.45 En tvättäkta lantis 13.15 Casualty 14.05 Min Superhund 14.35 Färdmat på isländskt vis 14.53 UMK22: Historien bakom låten 14.58 Peltsis 5-i-topp: Beauty-tips 15.05 Skidskytte: Världscupen 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Volga på 30 dagar 18.45 Pojkarna i Punkaharju 19.15 The Dambusters 20.00 Rally-VM, förhandsstämningar 21.00 Betrodd man 3 21.10 Futsal: Italien– Finland 23.30 Volleyboll: Istanbul–LP Salo 20.00 Rally-VM, förhandsstämningar. 13.31 Resmål ur Egenland. 14.00 Yle Uutiset. 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.55 Koko Suomi leipoo (R) 23.55 Aarrepaja (R) 0.50 Jamien parhaat kasvisruoat. 0.40 Elämää Philadelphiassa. 11.32 Yle Nyheter Birkaland. 18.55 Murklor och purklor. 19.02 Sinfonia Lahden konsertti. 10.00 Bones. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 20.1. 17.50 Autopaja Goblin Works. KUTONEN FI 6.00 Ruokamatkalla USA:ssa. 22.05 Dokumentti: On tuullut ja lakannut tuulemasta. 22.55 Äänitarina: Mount Hanasaari. 16.00 Puutarhan pelastajat. 4.20 Alastomat selviytyjät. 6.35 Ti och Mo. 21.00 Lyxfällan. 3.20 Alaskan erakot. 8.10 Urheiluradio. 0.00 Remppa vai muutto. 11.10 PMS Forever. 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Forum 17.15 Världens historia: Spionen som räddade världen (R) 18.10 Tänk om Amerikansk faktaserie från 2020. 8.39 Galaxen: Flossa. 11.48 Yle Nyheter östra Finland. 9.30 Halv sju. Del 2 av 12. 12.24 Oddasat 12.40 Sanningsbördan 13.25 Du kära lymmel 15.05 Yles morgon bästa bitarna 15.55 A-studion 16.35 Tommi Läntinen 16.40 Yle Nyheter på lätt finska 16.45 Yle Oddasat 16.50 Novosti Yle 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk 17.00 Yle Nyheter 17.06 Yle Nyheter från din region 17.10 Sanningsbördan 17.55 UMK22: Historien bakom låten 18.00 Yle Nyheter 18.21 Yle Nyheter från din region 18.30 Halv sju 19.00 Hur moln dör 20.21 Klipp ur Strömsö 20.29 Yle Nyheter 20.52 Sportrutan 21.00 Stor valdebatt 22.30 Fjärrlinjen: Jeff Bezos och Amazons välde 23.25 Oddasat 23.40 Halv sju 5.55 Förstå din hund vem bor i ditt hem. 8.05 Extreme Homes. 2.35 Bones. 15.03 Don Matteo utreder 15.50 En stad en historia 16.00 Damernas paradis i Milano 16.45 Flickan i cirkusskolan vid Sidenvägen 17.06 Mäktiga maskiner och klimatmirakel 17.25 Hos veterinären 17.30 Holly Hobbie 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Trädgårdstider 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Från vassar till kobbar 20.00 Två liv 20.56 Min musik: Chisu ”Saaliit” 21.00 Meeri Koutaniemi, bortom bilderna 21.30 Ge oss Amy tillbaka 22.20 Amy Winehouse: I Told You I Was Trouble 23.15 Besinningslös babyfeber 21.00 Meeri Koutaniemi, bortom bilderna. Spelarna i Degerfors IF försöker hämta sig efter en nattsvart förlust mot AIK och hemmapremiären hotas av en för dålig gräsplan. 9.05 Urheiluradio. 8.30 Pax jordiska äventyr. 20.00 TV4Nyheterna. 8.00 Vanderpump rules. 11.05 Beachfront Bargain Hunt. 8.00 Miten kaikki tehdään. 7.05 Alaskan erakot. Sankaruus velvoittaa! Kotiliesi kehottaa naisia uhraamaan kiitollisena miehensä isänmaalle. 1.45 Kaarojen kaksintaistelu. 20.20 TV4Vädret. 16.55 Grand designs Nya Zeeland. Del 7 av 72. 13.00 Beachfront Bargain Hunt. 11.08 Yle Nyheter sydöstra Finland. 19.00 Ett hem till hunden Del 3 av 9