Vi tog reda på. Sidan 14–15 5G-mobilnät vänder allt upp och ner En hel del restauranger är öppna under nästa veckas tre röda dagar. kuusilähetti.fi 041 707 9225 Julgran till hemdörren 59 € • skyltar • dekaler • tejpningar • storbildsutskrifter • trycksaker • textiltryck • layout, ombrytning 20 december 2018 TORSDAG STORUTDELNING – SUURJAKELU Underjorden blir ett stort värmebatteri Sidan 2 Vad tycker de som vill efterträda rektor Mikko Hupa. REKTORSVAL Sidan 18–19 De som vill leda ÅA svarar Nu är det operatörerna som sätter upp sina basstationer – när 5G byggs ut kan det bli Åbo stad som tar kommandot. ÅBO Sidan 20–21 Gamla träd är en skatt STEFAN HOLMSTRÖM JAN-OLE EDBERG. KROGLIV Sidan 17 Allt fler äter ute på julen Möt Aki Männistö, trädexperten som har koll på Åbo stads 33 500 träd
Företaget har för tillfället ett 100tal energiprojekt på gång. TILL VOLYMEN motsvarar hela systemet inklusive parkeringshuset sex sjuvåningshus. Starten sker vid den del av torget som vetter mot Auragatan. En trafik som tidigare var koncentrerad till gatorna runt Salutorget. Under sommaren samlar energisystemet värmeenergi från solen som värmer upp torgets yta genom rörsystem som installeras under kullerstensbeläggningen. Värmen lagras i 1,2 miljoner kubikmeter lera under torget för att återanvändas om vintrarna. Vi förhandlar också med företag som är intresserade av att hyra lokalerna, säger Pölönen. Kapitalinvesteringsbolaget Taaleri är huvudfinansiär och ägare till parkeringsanläggningen. Det handlar om 1,2 miljoner kubikmeter lera som fylls med värme som kan tas tillvara. Av de 2000 pålarna är 500 så kalllade energipålar som innehåller rör där det uppvärmda vattnet cirkulerar. Enligt Jari Pölönen, vd i företaget T-Park som ansvarar för byggandet av parkeringsanläggningen, är lastbilsrallyt inte så omfattande jämfört med busstrafiken i centrum. Till Salutorget kommer man upp via trappor eller hiss från parkeringsanläggningen. Över 100 000 kubikmeter jordoch lermassa kommer att forslas bort med lastbilar. NY TEKNIK. – Liknande system används i byggnader bland annat i Kanada och i Sverige. JAN-OLE EDBERG. Jan-Ole Edberg 050-434 2457 jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Torgparkeringen i Åbo värms upp med klimatsmart solvärmesystem. Det gör systemet mycket kostnadseffektivt. Den värmeenergi som lagras i värmelagret under sommaren uppgår till 11,2 gigawattimmar. – Vi förhandlar som bäst med ett tiotal företag. S:T KARINSBON Salomaa som har rötter i Stockholm har studerat vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi och vid Hanken i Helsingfors därifrån han har en ekonomie magisters-examen. PARKERINGEN PLANERAS i samarbete med Åbo stad. Målet är att den underjordiska parkeringen står klar i slutet av 2020. Företaget är ett konsultföretag som är specialiserat på energieffektivitet där fokus ligger på optimering av investerat kapital i fråga om energilösningar. Nikolas Salomaa vd i företaget nollaE demonstrerar solvärmesystemet som ska värma upp parkeringshallen under Salutorget. Kostnaderna beräknas stiga till totalt 40 miljoner euro. HUVUDENTREPRENÖR för byggandet av torgparkeringen är byggnadsföretaget Skanska. NÄR GRÄVNINGSARBETET är klart startar pålningen av parkeringsanläggningen, också den sker sektorvis. – Planeringen av affärslokalerna pågår för tillfället. Kostnaderna beräknas till totalt 40 miljoner euro. Totalt handlar det om 22 kilometer pålar som slås ner i leran och används till energilagring. Den producerade värmen ersätter köpt el som annars skulle behövas för att värma upp parkeringshallen och torget ovanpå med värmepumpar. Enligt Pölönen är intresset stort. Bland dem finns parkeringsanläggningen som byggs under Salutorget i Åbo. MED HJÄLP AV energipålar som innehåller rör där det uppvärmda vattnet cirkulerar lagras energin till 50 meters djup i lerjorden under torget. – När den första sektorn är färdigt pålad kan vi börja bygga själva parkeringsanläggningen, säger Pölönen. I början på nästa år hoppas vi ha nått ett resultat, säger han. – Leran där värmen lagras fungerar som ett energibatteri. Affärsytan omfattar totalt 10 000 våningskvadratmeter. – Systemet är klimatsmart. För tillfället byggs stödväggar av stålsponter längs torgets kant längs gatan för att man ska kunna utföra grävningarna ner mot djupet. Affärslokalerna byggs under Köpmansgatan, Eriksgatan och Auragatan. KLAR OM TVÅ ÅR. Företaget har utvecklat ett energisystem som tidigare inte använts i parkeringsanläggningar i landet. För energisystemet har bolaget fått 1,3 miljoner euro i energistöd från arbetsoch näringsministeriet. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 20 DECEMBER 2018 2 Leran under torget blir p-hallens värmebatteri Solvärmesystemet som ska värma upp parkeringshallen under Salutorget i Åbo är en innovativ lösning som utnyttjar både torgets yta och leran under torget för att värma upp parkeringshallen. Men det här är första gången som energisystemet används för att värma upp en parkeringsanläggning samt en torgyta. Pölönen är nöjd. Hela ytan på torget fungerar som solfångare och värmer vattnet i rörsystemet. – Pålningen startar på vårvintern och beräknas pågå i sex månader, men inte oavbrutet, säger Pölönen. – Energisystemets kapacitet är mycket stor. Jan-Ole Edberg » » Bygget av parkeringsanläggningen under Salutorget i Åbo är i full gång. – Systemet sparar energi och är helt funktionsdugligt också i den här typen av byggnader, säger han. Det är till kapaciteten det största som någonsin utvecklats, säger Salomaa. Man beräknar att 10– 20 lastbilar i timmen kommer att köra i skytteltrafik till och från torget så länge jordtransporterna pågår. Systemet som installeras i torgparkeringen räcker till för att värma 560 hus, säger Salomaa. Man sparar 950 000 ton i koldioxidutsläpp om året jämfört med om man använder fjärrvärme som energikälla, säger Salomaa, som grundat företaget nollaE. 2000 pålar går åt till att påla Salutorget, deras längd varierar från 20 till 70 meter. – Man uppskattar att cirka 200 bussar i timmen trafikerar i centrum, det är en betydligt större trafik än de kommande lastbilstransporterna, säger Pölönen. ENLIGT SALOMAA är energisystemet som parkeringsanläggningen utrustas med unikt till sin omfattning när det storleken och kapacitet. Torparkeringen får gångförbindelser till varuhuset Wiklund, köpcentren Forum och Hansa samt till KOPkolmio. Värmeenergin som lagrats i lerjorden täcker uppvärmningsbehovet för den underjordiska parkeringshallen och håller torgområdet ovanpå hallen isoch snöfri om vintrarna. – Det behövs inga solfångare eller solceller, det skulle bli mycket dyrt. T–Park anlitar också ett flertal underleverantörer, bland dem Åboföretaget nollaE som är specialiserat på energieffektivitet. Målet är att den underjordiska parkeringen står klar i slutet av 2020. Motsvarande system som används i Kanada värmer en by med 56 egnahemshus. – Energilösningen är klimatsmart och kostnadseffektiv, säger Nikolas Salomaa, vd i Åboföretaget nollaE som utvecklat tekniken. JAN-OLE EDBERG Torgparkeringen ska stå klar 2020 Anläggningen som får plats för drygt 600 bilar i 1–2 våningar byggs i etapper eller block. Systemet värmer också upp affärslokalerna som planeras under gatorna intill torget. – Den är också enkel. – Värmen från torgytan återvinns och pumpas ner via energipålarna till bottenleran som utnyttjas som energikälla. I anslutning till gångförbindelserna från parkeringen till köpkvarteren byggs affärslokaler. Systemet fungerar med cirkulationspumpar, rör och vatten, säger Salomaa. Byggnadsarbetet startar i vår. Staden ansvarar för förnyandet av torgets yta och de intilliggande gatuområdena medan T-Park ansvar för byggandet av parkeringen
2025 tas den nya passagerarterminalen i bruk som blir gemensam för Viking Line och Tallink Silja. REGISTRET lanserades i måndags och förutom polisen används det av de övriga förundersökningsmyndigheterna, det vill säga Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Försvarsmakten. Det jobbar vi för varje dag. Sjöstrand som har rötter i Nagu har bakom sig en karriär inom bland turistbranschen och rekryteringsbranschen. Är för tillfället tränare i ett juniorlag i innebandy i Pargas IF. Med alla inhoppare och deltidsanställa stiger personalstyrkan till drygt 100. Systemet är ändå inte självgående. Sjöstrand har direkt ansvar för ett försäljningsteam på tio personer. – Alla poliser har möjlighet att mata in information i Poti, men informationen är inte synlig för alla. •. 040 761 8484 vardagar/arkisin 10-18 lördagar/lauantaisin 10-16 Även nätbutik/myös nettikauppa: www.oceanspirit.fi www.merikauppa.fi En Stor Julkram och Gott Nytt År till alla närståendevårdare i Åboland önskar Folkhälsan Polisens nya tipsregister avslöjar dolda kopplingar Om polisens nya underrättelsesystem Poti hade funnits i augusti 2017 hade chanserna ökat för att terrordådet i Åbo hade kunnat stoppas. Aktuell: Som ny regionchef för Viking Line i Åbo. Utbildning: Politices magister och ekonomie magister från Åbo Akademi. Vi konkurrerar också med hotelloch resebranschen på land, säger Sjöstrand. Henri Forss/SPT » » Hade eventuellt kunnat stoppa terrordådet i Åbo om det varit i bruk då. •. Tips som kommer till Poti lagras i tio år innan de raderas automatiskt och alla har rätt att granska sina egna uppgifter i registret. Hos Viking Line hör också försäljningen till hans viktigaste uppgifter vid sidan av kundoch samhällskontakter. Så långt har den teknologiska utvecklingen inte gått. – Det här är saker som har stor betydelse för hamnen och hela rutten. Viking Line har ny regionchef i Åbo Pargasbon Philip Sjöstrand är sedan tre veckor tillbaka ny regionchef för Viking Line i Åbo. •. ENLIGT POLISSTYRELSEN har utvecklarna lagt ner mycket tid på att garantera de registrerade personernas rättssäkerhet och informationsskydd. De går igenom uppgifterna och då kan de upptäckta kopplingar så att saken kan föras vidare. JAN-OLE EDBERG. Grundidén med registret är att informationen är centraliserad och därmed blir lättare att använda. – Vi tävlar inte enbart med vår konkurrent. Han var vd i företaget åren 2011 och 2012. Vårt mål är att skapa nya kundupplevelser och få nöjda kunder. Bor: I egnahemshus i Pargas. Sjöstrand trivs på sitt nya jobb. Passagerarfartyget som byggs i Kina kölsträcks i maj och levereras 2021. Intressen: Föreningsliv och idrott, gillar att spela innebandy och att skida. INNAN SJÖSTRAND kom till Viking Line jobbade han en kort tid som försäljningsoch utvecklingschef vid Salomonfarm i Kasnäs. Personalen är hjälpsam och trevlig, säger han. Nu i början har han fullt upp med att sitta på möten och lära känna personalen. PÅ NY POST. Odlar potatis och grönsaker på egen täppa hemma både på friland och i växthus. – Vi har poliser som jobbar med att behandla den information som matas in. – Jag har fått ett bra mottagande. – Viking Line är ett bra varumärke, de är känt och uppskattas av resenärerna. Viking Line har ett 60-tal heltidsanställda i Åbo. Född: I Nagu. Sjöstrand har också jobbat fem år i rekryteringsföretaget Mercuri Urval. Som sådant ersätter det bland annat polisens register för observationsoch underrättelseregister samt registret över misstänkta brottslingar. I POTI SAMMANSTÄLLS alla tips från hela landet, varefter systemet hittar kopplingar mellan uppgifterna. Poti har ändå inget samband med Försvarsmaktens militärspaning eller Skyddspolisens civila underrättelseverksamhet. – Vår viktigaste uppgift är att fylla fartygen på Åborutten, säger han. Med hjälp av den centraliserade informationen i Poti kan polisen snabbare komma ligorna på spåren. Ålder: 35 år. De två sista åren i företaget ansvarade han för bolagets verksamhet och ledarskap i västra Finland. Det är så Polisstyrelsen marknadsför sitt senaste verktyg. I praktiken fungerar registret så att myndigheterna matar in tips och observationsuppgifter som kommer både innanför och utanför myndigheterna själva. Poti kan användas bland annat för att avslöja terrorism och organiserad brottslighet som polisen därefter kan utreda. Information är till exempel namn, bilars registreringsnummer eller observationer av suspekt beteende. I och med att vissa av uppgifterna är sekretessbelagda kan det ändå hända att man inte får något svar. •. Den finns dessutom i blodet, trädgårdsmästaren Udo Drude, känd från trädgårdsradion, var min morfar, säger Sjöstrand. •. Vår viktigaste uppgift är att fylla fartygen på Åborutten, säger Viking Lines nya regionchef Philip Sjöstrand. Han efterträder Riikka Arola som flyttat Sunborn. Konkurrensen om resenärerna är hård. Poti är ett nationellt register där polisen kan registrera tips och observationer i förebyggande syfte, alltså innan det finns en brottsmisstanke som leder till en förundersökning. Enligt polisinspektör Måns Enqvist representerar Poti ett nytt tänkesätt inom polisen. SJÖSTRAND SER fram emot rederiets nybygge som om några år sätts i trafik parallellt med Viking Grace på rutten Åbo–Mariehamn–Stockholm. Jan-Ole Edberg 050-434 2457 jan-ole.edberg@aumedia.fi Philip Sjöstrand •. •. På 2000-talet under studietiden vid Åbo Akademi jobbade han med olika uppgifter i Naguföretaget Strandbo Group. Dold talang: Gillar trädgårdsodling som en bra motvikt till jobbet. Familj: Frun Sarah, är financial controller i verkstadsföretaget Sandvik i Åbo, och barnen Kevin 9, Joel 7 och Noa 5 år. Bolagets marknadsföringsavdelning arbetar med att nå enskilda kunder. – Trädgårdsodlingen är en bra motvikt till jobbet. Det är åtminstone tanken. •. » » Pargasbon Philip Sjöstrand tar över efter Riikka Arola. HAN SER ÄNDÅ med tillförsikt på framtiden. Åborutten är mycket viktig för oss, säger Sjöstrand, som på fritiden om somrarna kopplar av med trädgårdsodling. ÅU ÅBO NYHETER 3 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 Maritima kläder, gåvor, inredning och båtkärl Slottsgatan 37b, Åbo Linnankatu 37b, Turku tel./puh. Vi har många trogna kunder. Det finns olika nivåer i Poti. Fokus ligger på företagskunder, konferenskunder och grupper
Nattklubben renoveras liksom 100 av fartygets hytter. Serenade har nyligen varit på dock i vid reparationsvarvet i Nådendal och snart står Symphony i tur för dockning, också den i Nådendal. Fartygen Serenade och Symphony på rutten Helsingfors–Stockholm omfattas också av dockningar. En del av fartygen renoveras. SJUKVÅRDSDISTRIKTET. Jan-Ole Edberg 050-434 2457 jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Fartyget är bland de sista i trafiken mellan Finland och Sverige som renoveras. DESSUTOM BYGGS fartygets cafeteria om till ett så kallat fastline-café i bistrostil där gästerna också erbjuds varmrätter. Sjukvårdsdistriktets nya långtradare börjar köra i regionen efter årsskiftet. Också Star som trafikerar rutten Helsingfors–Tallinn är på dock i januari. Systerfartyget Baltic Queen som trafikerar rutten Tallinn–Stockholm dockas för ett motsvarande byte av växellådan. Tack vare apparaturen får närsjukhusen nu tillgång till ett större utbud av medicinska avbildningstjänster än tidigare. Mattorna förnyas också i aulan vid fartygets hissoch trappuppgångar samt i en del korridorer. Fartyget är på dock i Gdansk under perioden 20.1–6.2. JAN-OLE EDBERG Sjukvårdsdistriktet har nu egen långtradare för magnetundersökningar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt börjar köra en långtradare med den nyaste magnetbildtekniken. Långtradaren reserveras dessutom en dag i veckan för ÅUCS Ortos patienter vid kirurgiska sjukhuset. Europa som är äldst i flottan renoverades redan tidigare, säger Nöjd. Mattorna i korridorerna och i allmänna utrymmen förnyas också. Inredningen i fartygets nattklubb fräschas upp, buffén förnyas och shoppingbutiken för kläder och mode förstoras. I och med den nya långtradaren får sjukhusen inom distriktet tillgång till större utbud och en större mängd undersökningar. Samtidigt byttes också fartygets växellåda ut. Baltic Princess genomgick en motsvarande renovering i början av året. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 20 DECEMBER 2018 4 Galaxy dockas för renovering Passagerarfartyget Galaxy som trafikerar rutten Åbo–Mariehamn– Stockholm dockas i slutet av januari. Tallink har renoverat sina fartyg för 80 miljoner euro. Den tidigare roterande enheten kostade 700 000 euro årligen i hyra och personalkostnader.– Långtradaren börjar besöka de närliggande sjukhusen från och med början av år 2019 och den är i användning mellan klockan 7:45 och 18:00. ÅU TAR BILDER. RENOVERAS. Fartygen trafikerar fem rutter på Östersjön. Den nyanskaffade långtradaren har tillverkats i Holland och kostade 1,5 miljoner euro. Sjukvårdsdistriktet räknar med att den snabbt betalar sig tillbaka. Med skivundersökningar får man mer mångsidig information. Fartyget är på dock i Gdansk 6–17 januari. SENARE I VÅR dockas fartygen Victoria och Isabelle som trafikerar rutterna Stockholm–Tallinn respektive Stockholm–Riga. Också detta är en förbättring jämfört med den hyrda enheten. – De är de sista fartygen i flottan tillsammans med Galaxy och Symphony som renoveras. Efter det är Tallinks alla passagerarfartyg renoverade förutom nybygget Megastar. Galaxy är på dock i Gdansk under perioden 20 januari–6 februari för renovering. Med apparaturen i den nya magnetlångtradaren kan man också undersöka hjärnan, ryggraden, lederna i armar och ben och musklerna i nedre extremiteterna. – Dockningarna har medvetet koncentrerats till januari eftersom månaden är den lugnaste på hela året, säger Tallink Siljas kommunikationschef Marika Nöjd. Tallink har under de fem senaste åren renoverat sina passagerarfartyg för 80 miljoner euro. DE FLESTA AV fartygen dockas i januari. Inom medicinsk avbildning håller man allmänt taget på att övergå till specialundersökningar, medan de traditionella röntgenundersökningarna minskar. Tallink har största delen av sina passagerarfartyg på dock i vinter för översyn. En del av magnetkameraundersökningarna, till exempel av hjärtat, utförs fortfarande vid ÅUCS. Galaxy renoveras under den över två veckor långa dockningen i Gdansk. Den nya magnetlångtradaren betjänar Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS patienter i Loimaa, Salo och Nystad. – IBLAND BEHÖVS exempelvis avbildningsundersökning av förlossningskanalen i slutet av graviditeten och denna görs nuförtiden med magnetavbildning. Inget ersättande fartyg sätts in på rutten utan resenärerna hänvisas till Baltic Princess som trafikerar kvällsavgångarna från Åbo. – Tidigare har våra patienter varit tvungna att åka till Åbo exempelvis för att utföra magnetundersökningar av buken, säger radiologiskötaren Riitta Rastas vid Salo sjukhus. Tack vare långtradaren kan den väntande mamman också välja sitt närsjukhus som plats för avbildningen, säger Rastas. Symphony genomgår en motsvarande renovering som tidigare gjorts på Serenade
– Och själv tröttnar jag aldrig på kebab. Själv är Vainio född på Heideken och växte upp i Hammarbacka. 15 år senare flyttade restaurangen in i grannhuset och disponerar där i dag över hela bottenvåningen på 250 kvadrat med stora kök och lagerutrymmen och ett 60-tal kundplatser. Kommersen var stor. Kuningaskebab har funnits på Österlånggatan sedan början av 1980-talet. Med en budget på 4 000 mark hade Jari Vainio rustat upp en lokal på 34 kvadratmeter på Österlånggatan 88. FINLÄNDSK KEBAB. Omsättning 2017: 1,03 milj euro •. Vainio uppmanade dem att skaffa sig utbildning och yrke. Och Vainio var såld. Men de fick inte stanna i branschen. Några år senare utbildade han sig till kock och köttmästare och fick jobba på flera av stadens krogar. LUNCHTIDEN BÖRJAR vara över för den här dagen och kundströmmen har avtagit. Rörelsevinst: 115 000 euro » » Jari Vainios Kuningaskebab har funnits på Österlånggatan sedan öppningen 1983. Efter 35 år som kebabkung börjar Jari Vainio vänja sig vid tanken att en dag sälja sitt företag. En siffra som trots vegetrenden till och med stigit lite grann den senaste tiden. SOM TJUGOÅRING började han planera och drömma om en egen restaurang. Då restaurangen övergick från får till nöt tog försäljningen fart på allvar. Efter att ha påpekat detta fick han slutligen grönt ljus. Först ut: Kuningaskebab. Maria Thölix 040-709 1446 maria.tholix@aumedia.fi Kuningaskebab •. Åtgången är 800 kilogram kött per vecka. Hälsan är god, han tycker om att arbeta och ha en plats att gå till på morgonen. Tack vare att verksamheten började gå runt hade han möjlighet att köpa sig en strandtomt i Nådendal. Personal: 9 personer + säsongsarbetare •. RESTAURANGENS kebabkött består av 100 procent nötkött. Det kommer i dag kommer från en av landets stora livsmedelskoncerner via Paimion palaliha i Pemar men tillreds trots det enligt Vainios recept. DEN FÖRSTA rätten var pitakebab. Åbo har de senaste åren lyfts fram som Finlands mathuvudstad. Där fick han sedan hoppa in som diskare och ta sig an olika uppgifter i köket. Men hos hälsoinspektören blev det stopp. Flera kebabspett går åt om dagen. En kebabrestaurang var inte tillräckligt hygienisk, köttet skulle bara locka till sig flugor. Köttet består av 100 procent inhemsk nöt. Med ett undantag: ”flaskpojke” på restaurang Foija. Men efter hand började allt fler yngre personer köpa trähusaktier i området som i dag är en eftertraktad stadsdel. Han vill ha ett jobb utan några som helst krav på varken syssla eller lön. – Och de saknar nog inte restaurangen. Och kunde öppna sin restaurang som 23-åring. – Folk hade fortfarande fördomar mot får. Hans bror som jobbade på sjön hade stött på en ny rätt i Stockholm. Adress: Österlånggatan 90 •. DE FÖRSTA ÅREN som kebabkrögare var utmanande. I den nya artikelserien besöker ÅU tio restauranger som skiljer sig ur mängden. MARIA THÖLIX SAMMA ADRESS. Dessvärre fanns det inte mycket att erbjuda en 14-åring. Krogutbudet såg annorlunda ut på den tiden och i skuggan av husmanskosten som serverades på de flesta barer och restauranger, saknades både gourmetoch snabbmatskoncepten. – Men jag har redan dragit ner på arbetstimmarna, från 14, 15 i dygnet till sex, sju. Restauranger i mathuvudstaden. Han provade sig fram och utvecklade själv ett kebabrecept och var redo att inleda karriären som företagare. Kebab med pommes frites är den populäraste rätten som går bäst åt. ÅU ÅBO NYHETER 5 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 Han tröttnar aldrig på kebab 13 mark. Vid Hötorget tittade Vainio första gången på hur fem personer hyvlade kött från en 100 kilos bit. I början tillredde Vainio kebabköttet själv i restaurangen. Fast det kött vi importerade från Island var av lamm och jättemört och smakligt. I närheten av restaurangen bodde på den tiden mest äldre människor som inte var intresserade av Vainios nymodighet. – Om restaurangen gick i konkurs skulle de stå utan någonting alls. Vainio besökte Gyros grilli i Björneborg som nog hade fått tillstånd för sitt kebabkött utan problem. ATT DET BLEV restaurangbranschen var en slump. Efter åtta år i folkskolan marscherade Vainio in på arbetskraftsbyrån. Riktigt redo är han ännu inte. Samtliga rätter följer samma koncept. – Det var dollartecknen som lyste i mina ögon. Typ: Kebabrestaurang •. Under 2000-talet har kebablistan kompletterats av hamburgare och sallader. – Snabbmat av hög kvalitet. Det kostade en pitakebab då Kuningaskebab slog upp sina dörrar klockan elva den första mars år 1983. HANS EGNA barn jobbade som tonåringar på sin pappas restaurang. DE DÄRPÅ FÖLJANDE månaderna ägnade han sig åt att återskapa smaken eftersom ett recept på kebabkött inte var lätt att få tag på. Vainio tackade ja och gick raka vägen från byrån till restaurangen. Jari Vainios restaurang serverar snabbmat tillagad på färska och inhemska råvaror. SNABB KVALITET. Döttrarna jobbar i dag som bokförare och specialsjuksköterska. Där har han bott de senaste tjugo åren och har inga planer på att återvända till hemstaden
Det var president Urho Kekkonen som fattade tycke för den åboländska juldelikatessen. 10–16 söndag 23.12 kl. frågade republikens president Sauli Niinistö och fick höra om hur Klas Mattsson vadade efter årets julgädda. Den Korpobördige ambassadören Klaus Sahlgren såg till att återuppliva jultraditionen efter Koivisto. ÅU NYHETER ÅBOLAND TORSDAG 20 DECEMBER 2018 6 Ge en upplevelse på havet MINISEMESTER TILL ÅLAND 99 € per person ALLT INGÅ R: båtr esor , hote ll, 3 rätte rs midd ag & fruko st! KO RU L I N N E A Vi köper guld Eriksgatan 16 Mellan Saluhallen och Restaurang Koulu tel. När gäddan överräcktes i går fick president Sauli Niinistö och fru Jenny Haukio också både julgran och julskinka. Traditionen med julgäddan härstammar från 1700-talet då Korpoborna uppvaktade kungen i Stockholm med en gädda. FISKAFÄNGET lyckades bra och förutom presidentens gädda fick Mattsson sex gäddor i ungefär samma storlek. SÖREN JONSSON/SPT SÖREN JONSSON/SPT MOTTAGARNA. PÅ VÄG. CARINA HOLM JUL. Men den ena tar en tupplur och den andra passar på att leka, det vill säga Lennu, säger Haukio. – Finns det fiskare kvar på Korpo. SÖREN JONSSON/SPT. 10–19, lördag kl. Slottets gädda kommer från Jurmo President Sauli Niinistös och fru Jenni Haukios julgädda kommer liksom i fjol från Jurmo där Klas Mattsson fångade den cirka 2 kilo stora gäddan på nät i en grund vik. Dessutom uppträdde Cantores Minores-kören och senare också Finlands lucia Elin Qvist. SPT–ÅU Kekkonen ville ha sin julgädda MED PÅ SLOTTET. I delegationen som åkte till Talludden ingick pensionären Jacob Fellman, äldreomsorgsledaren Erja Rajakangas och handelsmannen Kristian Eklund. Finlands lucia 2018 Elin Qvist med sina tärnor uppträdde för presidentparet. Mattsson vadade ut till näten och vittjade dem klädd i en torrdräkt. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Klas Mattsson fångade den två kilo stora gäddan på nät på en meters djup. Under Mauno Koivistos tid som president tog han inte emot någon gädda, men därefter har presidenterna tagit emot julgåvan. Delegationen från Korpo, som i år överräckte gäddan på Talludden, bestod av handelsmannen Kristian Eklund, äldreomsorgsledaren Erja Rajakangas och pensionären Jacob Fellman. – Det gick behändigt då där endast är högst en meter djupt. – Så nu har vi själva och grannarna också en julgädda. Danielsson jobbade aktivt för att uppmärksamma avfolkningen av skärgården på 1960-talet. ÅRETS FÅNGST. – Den skulle gärna ha fått vara lite större, men viken bottenfrös så jag vågade inte ha näten ute längre än två dagar. 050 463 1181, måndag–fredag kl. 11–16 www.korulinnea.fi Bra erbjudanden! GLITTRIGA GÅVOR Vi köper och tar gamla guldsmycken i utbyte. Men varken Lennu eller presidentsonen Aaro syntes till. Julgäddan vägde två kilo innan den rensades. – Båda är här i huset. Han brukade besöka sin vän, Brunskärsbon Anders Danielsson, i den åboländska skärgården. Också hunden Lennu fick ett par julgåvor
– Den ringlar hit och dit som en drucken orm. Tidtabellsmässigt kan det också därför bli kallare vintrar igen, säger Rosenlund. Familj: Hustrun Milla och två söner, Victor och Felix. – Låg solfläcksaktivitet verkar gå hand i hand med kalla vintrar i norra Europa. Det har blivit tongivande för vår tid att jetströmmen har blivit oförutsägbar. USA fastnade under ett par år under en sådan, då talade man om ”polar vortex”. Ett aktivt naturintresse är bra, säger han. » » Lufttrycksindex och solfläckar tyder på att det lönar sig att klä sig varmt. Eller grodorna, som somliga använt för att spå väder. Vi frågade Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör på Yle och aktuell med boken ”Väder som förändrade världen”. Symptomatiskt för vår klimatverklighet är att den vädertyp som sätter in, blir kvar längre, enligt Rosenlund. Indexet anger balansen mellan lågtrycket över Island och högtrycket över Azorerna och signalerar de storskaliga vädertrenderna. 2009–2010 rådde det solfläcksminimum, och den vintern var mycket kall och snörik. Ibland kan strömmen göra en kraftig krök söderut, vilket får kall luft att dras ned i ”gropen” norrifrån. Det här vet Google inte om mig: Jag har fler kameraobjektiv än strumpor. – Jag är en grodprofessor utan grodor. Då var det varmt, länge. – De hade några bisarrt kalla vintrar, säger Rosenlund. •. Det här är samma upplägg som i somras. När solen har många fläckar – som egentligen är lokala magnetfält som inte släpper ur energi – strålar solen starkare i ultraviolett. – Jag tror att vi har en period av lite kallare väder på kommande. Solfläckarna. – Mitt mattehuvud var för dåligt så det blev journalistik i stället. Det slår oftare in, enligt Rosenlund. Det som kommer, det kommer. En tid fanns det också en dröm om att bli meteorolog. Den strålningen absorberas av jordens ozonskikt. DEN SENASTE solfläckstoppen – visserligen en svag sådan – inträffade 2014. Då får man ställa frågor åt folk som har bättre mattehuvud än jag. SYDLIG BANA betyder att kölden från Arktis kommer närmare oss. Skriver helst: Blogg (marcusrosenlundblog.com) •. Det här fenomenet är ännu något kontroversiellt bland meteorologer, påpekar han – Solfläcksprognosen kan sägas vara något av en ”meteorologisk version” av rönnbären. KÖLDSPÅR. – Polarjetströmmen verkar ha halkat in på en förhållandevis sydlig bana. Stora temperaturskillnader sätter fart på strömmen och håller den rak. För tillfället förutspås ett låst läge för vintern: Prognoserna utlovar blockerande högtryck över Grönland och ett annat över nordvästra Ryssland. Men det är såklart inget väderfenomen. – Stratosfären sväller upp som en bulladeg. Rosenlund kan också betrakta väderfenomen utan att börja tänka på index eller vetenskapliga infallsvinklar. – Jag kan exempelvis se att det kommer ett regnområde, men att jag har en halvtimme på mig att gå ut med hunden. Frågan om varför det är så är knepigare, då det finns så många faktorer som spelar in. – Jag kan koppla av ganska bra och ta vädret med jämnmod. DET FINNS ytterligare en faktor. JETSTRÖMMEN har en koppling till det så kallade NAO-indexet. Stefan Holmström 040–5000873 stefan.holmstrom@aumedia.fi Marcus Rosenlund •. De första vårdagarna i april är favoritvädret, säger Marcus Rosenlund. CATA PORTIN * Observera att marken lokalt kan ha varit vit av snö flera av dessa julaftnar, men det har varit för lite snö för att vara av "mätbar mängd" på Åbo flygfält.. Högsta önskan: Att mina barn ska få bli gamla och lyckliga. Först ska vi ändå klara en sannolikt något kallare vinter. – Skillnader betyder spänning och spänning betyder energi. ROSENLUND tror att han ärvde väderintresset av sin morfar, som fyllde almanackor med väderobservationer. När Arktis blir varmare, blir polarjetströmmen långsam och instabil. Bor: Esbo. RÖNNBÄREN, JA, var blev de. En av dem är polarjetströmmen, luftströmmen som rör sig från väst till öst mellan Arktis och våra breddgrader. Rosenlund anser ändå att det skulle vara intressant att göra ett radioinslag om huruvida rönnbär och väder korrelerar. •. De flesta långtidsprognoser tyder på det. Nu är det kylan som håller i sig. Till vardags har Rosenlund gärna koll på vädret med den norska yr.no-tjänsten eller Forecas regnradar med prognos. ÅU NYHETER 7 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Vädret på julafton i Åbo 2008–2017 (Åbo flygfält, läget klockan 14, källa: Foreca) – 1,8 – 2,5 – 19,7 + 4,0 – 10,0 + 4,0 – 3,0 + 4,0 + 5,0 + 1,0 Temperatur Snödjup* Vind 3 4 5 3,6 4,1 5,1 2,6 4,1 5,7 5,7 En riktig vinter på kommande Nyfiken på julens och vinterns väder. Det är för övrigt också då som satelliter och rymdskrot trillar ned, på grund av ökad friktion. – Jag har märkt att det är exaktare om man spår i olika index och isobarer (lufttryck). Många bär – mycket snö eller kallla vinter. Född: 1969. Här finns ändå en osäkerhetsfaktor. De milda västliga strömmarna stoppas. – Atlanten är blockerad. Läser helst: Populärvetenskap och -historia samt science fiction. De senaste långtidsprognoserna från olika meteorologiska institut säger samma sak: – Nästan alla är inne på det spåret att det blir en kallare vinter än normalt. •. Om ni ser mig på väg in i en kamerabutik: hindra mig, snälla. – Det sägs att tre vintrar efter solfläcksmaximum brukar vara ganska milda, och det har vi ju haft. •. Rosenlund utdömer ingalunda gamla ordspråk eller uppfattningar. •. Inte för att han tror att rönnen kan förutspå väder, utan mer som lite modern ”väder-Mythbusting”
Gatuplaneringen och bryggområdets planer kan läggas fram till påseende i början av nästa år. Området är inte detaljplanerat sedan tidigare. Den gata som går från Segelrondellen i nordvästlig riktning heter Vapparvägen och den har gett kvarteret dess namn. INTILL DEN NYA avtagsvägen uppstår det som man kanske kan kallla hela kvarterets visuella lockbete: en ny park, en båtmack, en besöksbrygga. ÅU NYHETER PARGAS TORSDAG 20 DECEMBER 2018 8 Vapparvägens affärskvarter kan bli Pargas inkörsport Vapparvägens affärskvarter var ett hett debattämne när Pargasfullmäktige beslöt om budgeten förra veckan. Vi vill ersätta det med en ny byggnad så nära gatorna som möjligt, och samtidigt beaktar vi att servicetrafiken till grannen Axxell ska fungera. Stadsstyrelsen är nästa instans för detaljplanen. De pengar som beviljades går till byggandet av en ny gata, parkeringsområde, hamnoch parkområde och muddring i Kyrksundet. Vi har skissat mycket på det här området som vi vill att ska kännas som att ”nu kommer man till Pargas”. – Staden äger tomtmark i kvarteret som uppstår, en annan markägare är TOK-kedjan, som har visat intresse för att förnya sin S-market. Efter den lilla bro där Skärgårdsvägen passerar över Kyrksundet ska denna nya avtagsväg från Skärgårdsvägen dras. Också på andra sidan Vapparvägen, där det nu finns två egnahemshus, är tanken att rita in en byggnad intill Skärgårdsvägen. När man kör ut från kvarteret i riktning mot Åbo blir det via Segelrondellen. Så här har affärerskedjorna gemensamt resonerat, förklarar Heidi Saaristo-Levin, planläggningschef i Pargas. DETALJPLANEN för kvarteret är godkänd i byggoch miljönämnden men ska via stadsstyrelsen och fullmäktige innan den är godkänd. STADEN ÄGER också den mark där Parkino-huset nu finns, och fullmäktige gav pengar till rivningen av Parkino. Sådana planeras i kvarteret (se kartskissen) som då också ska få en ny infart från Åbohållet sett. NY INFART. En inlösning kan vara en sista utväg, om man inte når ett förhandlingsresultat. EFTERSOM S-MARKET ska förnyas och byggnaden hysa andra affärer såsom Lidl med flera behövs nämligen också ännu fler parkeringsplatser. – Det är dyrt och utmanande att bygga där i leråkern, och muddring krävs också i sundet. – Vi har bett om utlåtanden om husets kulturhistoriska värden och det får rivas. En annan samarbetspart med intresse för projektet är Lidl, vars affär skulle komma i samma byggnad som TOK. – Bryggan kallar vi Handelskajen. – Att få staten, Närings-, trafik och miljöcentralen, med på en ny avtagsväg är inte så vanligt, men de har godtagit den här tanken. Affärskvarteret ska uppstå i centrala Pargas. » » S-market, Lidl med flera ska finnas under samma tak. En erfaren geotekniker på Ramboll är stadens konsult här och vi har lyckats komma ned i kostnadskalkylerna utan att ge avkall på tanken med stadens inkörsport. Sen byggs en ny gata och vid sundet en besöksbrygga, kallad Handelskajen.. Den skulle i detaljplanen vara en restaurang, jag kan tänka mig att läget talar för en drive-inverksamhet. Deras krav var att gatan inte blir enkelriktad, utan man får också köra ut från kvarteret där, men endast i riktning mot skärgården. Staden väljer själv vem den säljer åt. INVID DEN ligger i dagsläget S-market och en ABC-mack. NÄR SAARISTO-LEVIN säger att man vill få en byggnad närmare Skärgårdsvägen och Vapparvägen rimmar det med den nya strategin i staden, som betonar en förtätad stadskänsla. Efter bron över Kyrksundet i Pargas ska en ny avtagsväg från Skärgårdsvägen komma. – Det är i mitt tycke en av hela landskapets mest attraktiva affärstomter, med tanke på mängden trafik som passerar. – Också Reimaris besöksbrygga är i stadens ägo och på det här sättet skulle vi få besöksbryggor på båda sidor om Skärgårdsvägen. – Vi vill komma bort från flygfältskänslan med öppna fält. Av de två egnahemshusen med tomter äger staden det ena och angående det andra är förhandlingar med ägaren på hälft. Ännu har ingen intressent visat intresse för att bygga här, men då en detaljplan nu görs är det för en kontorsoch affärsbyggnad som tomten planeras
Exakt var de skulle placeras i Åbo kan Salonen ännu inte uttala sig om. •. – Planerna går vidare i två parallella processer. Den tekniken kräver att man gräver upp ett helt gatuavsnitt. I FINLAND ÄR RADARkamerorna ännu nya och har hittills installerats endast i Uleåborg. – Nu är det ju inte så att vi blir nedringda med investerare som är intresserade av Pargas. Kamerorna som installerades i Åbo för snart ett år sedan har haft en positiv effekt på bilisternas beteende överlag. – Stadsstyrelsen ska å sin sida bedöma om det här är ett förnuftigt projekt, vilken verksamhet där kunde finnas, ska till exempel stadens Seniorrum eller annat finnas där. Och tanken är verkligen inte att tömma Köpmansgatan, tanken är att skapa en bättre, fungerande stadsbild och väcka intresse för Pargas och serviceutbudet här, också bland inflyttare. Ett anslag som ännu inte finns reserverat i nästa års investeringsplan. Byggoch miljönämnden styr i Pargas planläggningen och avgör om vi kan ha en tomt i Centralparken och vad där i så fall kan finnas, säger SaaristoLevin. Ett besvär kan skjuta på projektet ett helt år. ÅU PARGAS NYHETER 9 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 Följ aktuella planer på webben •. Men i det här kvarteret har vi kommit långt. Anja Kuusisto 050 4002352/anja.kuusisto@aumedia.fi Byahusets planering börjar ta form Efter årskiftet kommer en kungörelse – en annons – i tryck om att planeringen för ett såkallat Byahus i Pargas har anhängiggjorts. Under Aktuella planer i Pargas hittas aktuella frågor såsom Byahuset i Centralparken, Malmstranden, Sattmarksbryggor och Vapparvägens affärskvarter. Efter anhänggiggörandet är följande skede att ett planförslag görs upp, och då kan den som vill invända emot något göra anmärkning. ANJA KUUSISTO HÄR ÄR KVARTERET. Det sistnämnda finns under följande rubrik: Uppgörande av detaljplan för ett oplanerat område nordväst om segelrondellen i Parsby stadsdel samt uppgörande av detaljplan och -ändring för delar av kvarter 24 med omgivning och delar av Vapparvägens vägområde i Bläsnäs stadsdel i Pargas. Anja Kuusisto 050 4002352/ anja.kuusisto@aumedia.fi » » Hus och tomt som skissas till Centralparken i Pargas står i startblocken i en planeringsprocess. Den skulle också ingå i det utbyggda affärskvarteret. De tio kameror som installerades i Åbo för snart ett år sedan har bidragit till en stabilare trafikkultur som staden nu ytterligare vill trygga.. DÄRFÖR ÄR också öppen information i planeringsprocessen tidigare skeden så viktigt. – Med radartekniken kan man undvika det här problemet. Kostnadskalkylen är totalt 1,1 miljoner för stadens del. En viktig investering anser stadens trafikplaneringschef Matti Salonen. HAR GJORT GOTT. De traditionella fartkamerorna fungerar med en nedgrävd så kalllad induktionsögla. NÅGRA ANDRA RÅGRANNAR än sig själv och staten – angående Skärgårdsvägen – har inte staden för själva den planerade tomten intill det hörn av Centralparken där busstationen ligger. De får heller inte placeras i marken i närheten av kablar och ledningar – vilket gatorna i centrum är fyllda av. Matti Salonen uppskattar därför att det är mest realistiskt att de nya övervakningskamerorna reses först år 2020. I planeringsskedets sista fas talar man om besvär, och det är sådana all planering vill undvika eftersom man då hamnar i en rättsprocess i förvaltningsdomstolen. På Pargas.fi klickar du Tjänster i balken upptill – på dator, på mobil är vyn en annan – och väljer sedan Planer och fastigheter>Aktuellt inom planläggningen>Aktuella planer i Pargas (eller Nagu osv). •. – De bidrar till en allmänt tryggare trafikkultur. Det gynnar alla. – Det ingår mycket infra i det här projektet, säger Saaristo-Levin. – Att anhängiggöra en plan betyder att man meddelar att man tänker inleda ett planearbete, och den som har synpunkter får gärna lämna in dem redan i det skedet, säger stadens planläggningschef Heidi Saaristo-Levin. – Det måste vi diskutera närmare tillsammans med polisen. Åbo får flera plåtpoliser Mellan fem och tio hastighetsövervakningskameror med ny teknik planeras till Åbo. Det är också polisen som har hand och kamerorna och själva övervakningen, medan staden skulle stå för stolparna och arbetet att placera dem. DE TRADITIONELLA övervakningskamerorna som togs i bruk i Åbo i början av januari finns på Satakuntavägen, Kärsämäkivägen, Begravningsplatsvägen, Vakka-Suomivägen, Lillheikkilävägen, Hallisvägen, Gamla Tavastlandsvägen och Rustmästarevägen. MARCUS BACKLUND VAPPARVÄGENS AFFÄRSKVARTER I DETALJ. DE NYA KAMERORNA som Åbo har i siktet övervakar bilisterna per radar. En övervakningskamera kostar staden cirka 15 000 euro. PARGAS STAD Om ingen besvärar sig kan byggandet av kommunalteknik och gator komma igång i sommar eller hösten 2019. Intill Segelrondellen och Skärgårdsvägen i Pargas finns i nuläget en S-market. Maria Thölix 040-709 1446 maria tholix@aumedia.fi » » Senast 2020 ska kameror med ny radarteknik göra trafiken säkrare i staden. Om du vill se vilka planer som är på gång i din stadsdel i Pargas ska du göra så här: •. Jämfört med andra metoder att begränsa hastigheten, som till exempel farthinder, sänker kamerorna farten på en längre sträcka, säger Salonen. Den här skissen över området hittar du också på stadens webbsajt
Nu har nästan alla andra tagit efter. ÅU SPORT ISHOCKEY TORSDAG 20 DECEMBER 2018 10 Kallio längtar inte tillbaka ISHOCKEY . Han följer för tillfället ett tjugotal spelare, både backar och forwards, i huvudsak i finska, svenska och tyska ligan. FREDRIK HÄGGMAN. Det blev en personlig agenda för mig att hjälpa klubben att ta tillbaka sin plats som en av de främsta i Finland. Är den finländare som gjort flest poäng i svenska hockeyligan genom tiderna •. Tomi Kallio •. UTIFRÅN matcherna rekommenderar han spelare till sportchef Antero Niittymäki som hanterar lagbudgeten. På juniornivå är Kallio däremot aktiv. Om man inte kände press över sitt eget spel så var det laget. Framför allt är han ute efter två egenskaper hos spelarna: spelsinne och stark skridskoåkning. Matchen spelas klockan 18.30. Det blev en personlig agenda för mig att hjälpa klubben att ta tillbaka sin plats som en av de främsta i Finland. Fredrik Häggman fredrik.haggman@aumedia.fi När jag flyttade tillbaka till Åbo 2015 så var TPS ett lag som folk skrattade åt. – De färdigheterna måste man ha för att hänga med i dagens läge. – Jag har faktiskt inte känt något sug efter att spela alls, det krävs så mycket jobb för att upprätthålla den fysiska konditionen. Det bästa med att inte längre spela hockey: Att slippa stress och sömnlösa nätter. Kallio har varit med på ett hörn i fråga om den här säsongens värvningar, men annars inte haft något inflytande på årets lag. På några år gick TPS från att vara 13–14 i ligan till att spela semifinal. I KVÄLL avtackas Tomi Kallio också i sin hemstad. Beslutet att sluta fick gro en längre tid, men ända tills nu har det känts som det fanns bensin kvar i tanken. Dessutom kändes det som rätt beslut då Tallinder och Perrín lämnade TPS samtidigt. Har du någongång sedan pensioneringen känt att du hade haft mer att ge som spelare. TIDIGARE i höst hedrades Tomi Kallio av sin gamla klubb Frölunda då Göteborgslaget mötte Mora i SHL. I huvudsak handlar hans jobb om att hitta passande lirare till nästa säsong. Sju år efter att han lämnade staden är Kallio fortfarande en favorit bland publiken på Scandinavium. Jag vill ha tid för familjen. För Åbosonen Kallio är det fortfarande ishockey som gäller för hela slanten – som spelarscout för TPS, expertkommentator i Telias studio och juniortränare. Gjorde debut i TPS säsongen 1995–1996 •. Meriter: FM-guld med TPS 1999 och 2000, SM-guld med Frölunda Indians 2003 och 2005 samt med Växjö Lakers 2015 •. JOBBET som spelarscout betyder i praktiken att Kallio ser väldigt mycket på ishockey – oftast hemifrån, ibland på plats. – Ishockey är min passion och jag vill inte jobba med något som jag inte brinner för. I våras slutade veterantrion Eric Perrín, Henrik Tallinder och Tomi Kallio i klubben. – Det var otroligt fint. Det är anmärkningsvärt. . TROTS intresset för att fortsätta inom sporten var tränaryrket aldrig ett reellt alternativ. – Juniorerna utvecklas snabbt på bara några år, det är väldigt intressant att följa. Livet som seniortränare är osäkert, och familjen är rotad i Åbo. När TPS för tre år sedan började spela vad vi kallar aktiv ishockey var det många finländska lag som fortfarande spelade avvaktande, väntande på att motståndaren skulle göra bort sig. Dessutom hade jag en ovanligt lång spelarkarriär – jag har sett den där cirkusen redan. Matchen hann Kallio bara se slutet av, då så många av Frölundafansen ville prata med honom. Den rollen faller mer i hans smak. Sönerna, 7 och 10 år gamla, följer i faderns spår och Kallio tränar bådas lag. Tomi Kallio hyllas under kvällens match mot tabellettan Kärpät. •. Jag visste att Göteborgarna uppskattade mig men det värmer ändå att se 12 000 åskådare på plats på en match som annars skulle locka 7 000. – Jag trivs med det jag gör nu, men oavsett kommer jag fortsätta att jobba med ishockey. Det är roligt att kunna dela med sig av min erfarenhet, inte bara åt mina pojkar utan åt hela laget. – När jag har hittat en spelare som jag tycker kan vara intressant för TPS så ser jag alla hans matcher. – När jag flyttade tillbaka till Åbo 2015 så var TPS ett lag som folk skrattade åt. NÖJD MED TILLVARON. Och hur ser framtidsplanerna ut. I kväll hyllas han i Åbohallen. » » TPS-ikonen Tomi Kallio satte punkt för sin 23-åriga karriär i våras. Född 27 januari 1977 i Åbo •. Bästa motståndaren/medspelaren under karriären: Det är svårt att välja en, men Mario Lemieux, Jaromir Jagr, Teemu Selänne var alla bland de absolut bästa. Det blev ingen titel under ytterforwardens tre sista år i TPS, men Kallio är mer än nöjd med det han och TPS åstadkom säsongerna 2015–2018. . TPS har genomgått ett grundligt generationsskifte sedan ifjol. Den tid som Kallio inte lägger på ishockeyn spenderar han med familjen. – Du vet aldrig hur länge du får sitta kvar som elittränare. Familj: fru och två söner •. Du kan ju själv försöka räkna ut hur många timmar ishockey det blir. Men jag hade inte tänkt mig att det skulle gå så här snabbt. Sedan han flyttade därifrån har röster höjts från supporterhåll om att hissa upp hans tröja i taket – vilket har inte hänt, eftersom det enligt interna regler kräver 10 säsonger i klubben
Som bonus till guldet får Scharlin en resa till Barcelona för att se en proffstennisturnering. F I / H C T P S VUXNA från 20 € // BARN under 7 år GRATIS, 7-15 ÅRINGAR 8 € // UNGDOMAR under 21 år samt studeranden, pensionärer, arbetslösa, funktionshindrade från 18 € >>> ticketmaster.fi/hctps Vid Gatorade Centers dörr vuxna + 4 € / Barn + 2 € // MATCHBUSS 100: Start från Slottsgatan 13 (T87) med 5 – 10 minuters mellanrum från och med 1 h 20 min innan matchen startar, sista turen 20 minuter innan matchstart // P-avgift 6 € K A P T E N K A L L I O S F A R V Ä L S M A T C H K A P T E N K A L L I O S A V S K E D S M A T C H Medaljregn över ÅLK TENNIS . – Jag tänkte inte så mycket på det när jag spelade, men det är ett jätteroligt pris att få, säger Scharlin. Fredrik Häggman Jag skulle påstå att ÅLK är den mest framgångsrika juniorklubben i Finland i år. Eftersom ÅLK-juniorerna tränar över åldersgränserna kan de äldre spelarna också stöda och sporra de yngre. – Vi vill ha professionella spelare som hör till den absoluta inhemska toppen. – Det går bra för ÅLK eftersom vi har jättebra tränare, de är ivriga och hjälper alltid till när man har problem, säger Eriksson och får stöd av sina klubbkamrater. Den yngsta av de tidigare nämnda tränar ungefär 7 timmar i veckan. Träningsmässigt satsar juniorerna för fullt. Alla medaljörer är inte heller uppräknade. De äldre å sin sida kommer upp i över 10 timmar. Många av ÅLK:s tonåringar har börjat i klubbens tenniseftis, och visar nu exempel åt dem som nu går i tenniseftiset, förklarar Skogman. – Vi har länge haft som målsättning att vara en av Finlands ledande tävlingsklubbar. Som en pajazzovinst, sammanfattar ÅLK:s verksamhetsledare Johan Skogman det gångna året för Åbo Lawn-Tennis Klubb. Vad är då målsättningen på sikt. – Även om tennis är en individuell sport är det viktigt att det finns en stark samhörighet i föreningen. I DECEMBER fick Åboborna Lucas Eriksson, 10, Leo Stenlund 12, Oliver Byskata 13, Sade Scharlin, 13, Asta Miettinen, 14, och Kasper Byskata, 16, alla fira medaljer som avslutning på året. Det, tillsammans med en bra organisation och träningsschema, har skapat bra förutsättningar för juniorerna. DET HÄR är bara några av de över 40 medaljer som ÅLK-spelare samlat på sig under året. Miettinen, Stenlund och Eriksson tog brons i JGP Masters, Kasper Byskata tog ett silver i Cinia JGP. ENLIGT Skogman spelar de yttre omständigheterna också in. Till höger tränarna Ville Nygård och Akis Amoutzos. På juniorsidan har ÅLK gått starkt framåt de senaste åren. TENNISFRAMGÅNGAR. Lucas Eriksson, Leo Stenlund, Sade Scharlin, Oliver Byskata, Asta Miettinen och Kasper Byskata har alla avslutat året med medaljer. Johan Skogman » » 2018 avslutades med pallplaceringar över hela juniorfältet. På damsidan är det bättre, men på herrsidan är vi inte riktigt där ännu, säger Skogman. ÅU 11 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 TENNIS SPORT TORSDAG 18:30 TPS-KÄRPÄT > > T I C K E T M A S T E R . Långsiktig satsning har gjort ÅLK till Finlands främsta juniorförening, säger verksamhetsledare Johan Skogman. Tränaren Akis Amoutzos håller med. En viktig faktor till framgången är ÅLK:s träningscenter Aktia Arena, som stod klar 2011. Det är ett långsiktigt arbete som kulminerade i år. – Det finns inga exakta jämförelser, men jag skulle påstå att ÅLK är den mest framgångsrika juniorklubben i Finland i år, säger Johan Skogman. FREDRIK HÄGGMAN. Scharlin och Oliver Byskata tog hem den ädlaste valören – Byskata i en deltävling i Tennis Europe-touren och Scharlin i Cinia JGP
Höjningen av styrräntan kan bli 0,25 procent om ett år vilket är väldigt sparsamt i sammanhanget. Det är svårt att se förbi krönet när man befinner sig i uppförsbacke. Men vad exakt det är som fullmäktige får framför sig, och om det blir ett definitivt beslut, är oklart. 2020 förutspås tillväxten bli 1,3 procent och år 2021 1,1 procent. (...) Finansministeriet meddelade förra veckan att tillväxten är på väg att mattas av i hela världen. 20.12.2018 EKONOMI. Manni att det är full möjligt att besluten skrinläggs. EN KORT resumé för den som behöver en. Politiskt sett vore det en prestigeförlust för partiet om nuvarande fullmäktige ratade spårvagnsalternativet eller sköt det på obestämd framtid. Det mest sannolika sceneriet just nu verkar vara att fullmäktige i januari skjuter fram beslutet om kollektivtrafikreformen. (...) Trots att tillväxten har varit god har det rekordlåga ränteläget fortsatt. q Turkulainens kartläggning 9.12 visar att en klar majoritet av fullmäktige antingen inte bestämt sig eller säger nej till båda. Under veckoslutet kunde regeringen glädjas över uppgiften att Finland för första gången på tio år kan minska statsskulden. Finansministeriet förutspår dessutom att takten för tillväxten kommer att avta. Men frågan borde snarare vara varför de har pågått så länge. INTRYCKET AV den pågående diskussionen är att det råder en osäkerhet, till och med ett ointresse bland Åbobor och beslutsfattare som den rödgröna spårvagnsivern inte kan rå på. John-Erik Jansén Ledare i HBL Dan Lolax dan.lolax@aumedia.fi. Ränteläget är förstås tacknämligt för de med bostadslån, vilket är den största investeringen som de flesta människor gör. Två alternativ finns: Åbo satsar upp till 380 miljoner euro på en snabbspårväg som går mellan Kråkkärret och Reso via centrum, med spårvägar som förgrenar sig från huvudbanan. Att regeringen vill se det minskade lånebehovet som ett resultat av den förda politiken är lätt att förstå. KANSKE KAN De gröna också hoppas på att partiets stöd i fastighetsaffären med Hemsö fungerar som argument i tuffa förhandlingar. Bedömningen av bland annat Aktia är att räntorna inte verkar stiga radikalt den kommande tiden. Det är ett faktum att Åbo växer. Hur motivera en investering på hundratals miljoner när staden visar ett budgetunderskott på tiotals miljoner och det inte råder brist på renoveringsoch investeringsobjekt. Nu verkar nästa regering stå inför ett liknande sparbeting. VI NÄMNDE intrycket av den pågående diskussionen och menar med det bland annat följande: q Turun Sanomat kunde 16.12 berätta att 46 procent av 501 tillfrågade Åbobor säger nej till både spårvagn och superbuss. ÅU LEDARE TORSDAG 20 DECEMBER 2018 12 GINLUND PLOCKAT Spårvagnsfrågan kan bli en svidande förlust för Gröna i Åbo I JANUARI nästa år tar fullmäktige i Åbo ställning till den kollektivtrafikförnyelse som behövs med tanke på befolkningstillväxten i staden. DET ÄR SVÅRT att se förbi krönet när man befinner sig i uppförsbacke. Utgångsläget för den nya regeringen är ändå svårare eftersom regeringen Sipilä fick draghjälp av en stark ekonomisk tillväxt. Till en del beror det här på att den ekonomiska utvecklingen har varit god, men också tillfälliga orsaker spelar in. Men om det skulle visa sig att konjunkturen svänger neråt, i stället för att sakta öka, har det finansiella systemet förbrukat ett av sina främsta instrument för att ge investeringsviljan en skjuts och därmed snabbt kunna påverka utvecklingen. Ett parti har alla ägg i en korg. Det beskrivs som att de ekonomiska sötebrödsdagarna är slut. Dessa är trots allt i minoritet i fullmäktige, och De gröna kan alltid hoppas på att politiken i Åbo är stringent. (...) När regeringen Sipilä tillträdde beslöt den att balansera statens ekonomi genom att minska utgifterna med fyra miljarder euro. Eller så går man in för eldrivna dubbelledsbussar som får egna körfält och som kostar upp till 170 miljoner euro. En förlust i kollektivtrafikfrågan kan göra fullmäktiges andra största parti till en knepig samarbetspartner för Samlingspartiet och SDP. Det handlar bland annat om försäljningsintäkter och om tidigarelagda låneamorteringar till staten. Johan Orre Ledare i Nya Åland EKONOMI. Men om de aktuella bedömningarna slår in möts den nya regeringen av en helt annorlunda konjunkturbild. De tillväxt-, utvecklings och miljömål som staden själv ställt motiverar en kollektivtrafiklösning med tillräcklig kapacitet. I Finland beräknas tillväxten under 2019 avta till 1,5 procent jämfört med 2,5 procent 2018. För att staden ska utvecklas vettigt och kunna hantera en befolkning som år 2030 beräknas vara 220 000 själar kan den inte längre förlita sig enbart på linjebussarna. DE GRÖNA i Åbo placerade från början sina ägg i en korg. DE GRÖNAS svårighet att entusiasmera folk över partigränserna och, verkar det som, Åbobor överlag kan ges en enskild förklaring: ekonomin. FÖRUTOM DEN här uppförsbacken möter De gröna också ett ideologiskt motstånd. Det vill säga att det finns partier och anhängare som aldrig skulle stödja ett förslag som De gröna driver. Den frågan är knepig att svara på, speciellt om allmänheten inte tänder på alla cylindrar när den hör ”snabbspårvagn” – vilket verkar vara fallet. En snabbspårväg är en investering som måste betraktas ur ett femtioårigt perspektiv men beslutsfattare tenderar att vara bundna till sin mandatperiod. Förmågan till långsiktiga beslut i ekonomiskt tunga tider, ideologiskt motstånd, en ointresserad allmänhet – allt det här spelar roll när Åbos fullmäktige nästa år fattar beslut om kollektivtrafiken. q I samma tidning 16.12 säger Samlingspartiets fullmäktigegruppordförande Olli A. Bland annat utbildningen drabbades av nedskärningar. Men någon signal om att det börjar finnas resurser att fördela när valrörelsen tar fart handlar det inte om. Argumenten för det kommer handla om att man vill invänta klarare besked om ekonomi, teknik och befolkningstillväxt. Redan innan kollektivtrafikutredningarna tog vid ställde sig partiet sig bakom spårvagnsalternativet. Bussarnas fördel är att de är billigare men de har inte samma livslängd och kapacitet som spårvagnarna, som också skulle ha en större inverkan på näringslivet och boendet i staden. Det lär knappast påverka bostadsspararna i någon större utsträckning. Åbo siktar på att balansera sin budget 2020 och har nyligen fått ett tillskott i kassan tack vare fastighetsaffären med svenska bolaget Hemsö.Men faktum kvarstår: just nu tar staden lån för att betala löpande utgifter
Förslaget att Åbolands sjukhus skulle bli ett regionsjukhus under ÅUCS är problematiskt ur flera synvinklar. Men också populismen har ett ursprung. FRÅGAN som naturligtvis gäckar oss är vad som riktigt ligger bakom turbulensen vi ser i många EU-länder just nu. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Lokala tjänstemän och experter är ansvariga för att folk i mögelhusen inte informeras om problemen och evakueras i tid, innan de blivit så sjuka att de får bestående men eller hamnar på operationsbordet. Såklart finns det inget enkelt svar, ingen enskild förklaring. Frågan är sedan om det är sympatisk lyhördhet eller bottenlös naivitet av presidentstyret att ge efter för dem, som med utomparlamentariska metoder försöker nå sitt mål. I resolutionen från EUtoppmötet förra veckan varnas för desinformation och hybridverksamhet inför EU-valet och efterlyses gemensamma åtgärder på EUnivån för att motarbeta detta. Det är en felaktig uppfattning att man kan göra så. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Kedjan är alltid lika stark som dess svagaste länk. Att ändra om gamla hus till täta pottor med maskinell ventilation tycks bara inte funka. Resolutionen tryckes på alla EUspråk. Det slår grundlagsexperten, juris doktor och professor i förvaltningsrätt Olli Mäenpää fast i ett utlåtande som Folktinget och Finlands Kommunförbund begärt i ett tidigare skede. Det är bra att sjukvårdsdistriktet vill satsa mer på att utveckla svensk service. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Polen och Ungern utmanar centrala rättsstatsprinciper, tillika fundament i EU:s värdegrund. Utstötning, utanförskap, misslyckad integration av människor från andra länder eller helt enkelt bristande allmänbildning hör till bilden. Det är det minsta man kan begära. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Det som började med missnöje mot höjda bränslepriser har nu blivit en katalysator för diverse ilska. Men gör det på ett civiliserat sätt. Lämpligen kunde den också distribueras på ryska och kinesiska. Turbulensen är av varierande slag – där kanske den gemensamma nämnaren ändå delvis vuxit fram ur populismen, alltså detta med att ge enkla svar på komplicerade frågor. Wallin STEFAN WALLIN Riksdagsledamot, SFP, Åbo ordförande i framtidsutskottet Byt ut våra mögliga byggregler SJUKA HUS. Det kommer förresten att ta ett tag innan man utan att stappla lärt sig uttala hela namnet på efterträdaren. Det här är synnerligen viktigt då det är stora skillnader i språkgrup pernas storlek så som det är här hos oss. Det är beslutsfattare och experter på riksnivå som är ansvariga för landets mögeloch inomhusproblem. Åbolands sjukhus ska vara garant för svenskan också i morgon VÅRD. Då får den som vill minst istället mest. Folke Pahlman Pargas Ska tjänstemän ställas till svars för att de reparerar enligt de riksomfattande byggregler som gäller. Det blev lite oklart vad västfolket ville, men volymen i megafonen var hög. Tillgången till vård är nog en rättighet, men inte en grundlagsenlig sådan. Och tankarna gick såklart till den senaste tidens oroligheter i Frankrike, där den gula västen blivit varumärket för denna senaste upplaga av franska gatuparlament. I Tyskland är en vingklippt Merkel på väg ut, frågan är bara hur och när. Är det en extremt stark eller otilllåtet svag president som har råd att göra detta. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Bägge har fullt upp med sina inrikespolitiska minfält och speciellt Merkels sits är svår. ITALIEN övertrasserar sina offentliga resurser och bäddar för en självförvållad rävsax. ske genom intensifierat samarbete och personalutbyte. Samtidigt är det värt att komma ihåg den Taxellska paradoxen; enspråkiga lösningar är den bästa garantin för tvåspråkighet. Över 100-åriga hus har fått mögelproblem kort efter att en tillbyggnad uppförts. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Blir det repressalier om de struntar i reglerna och istället följer sunt förnuft. Samma tankegång gäller också när det kommer till att organisera vården. Därför krävs det att vi har klara svenska strukturer som garanterar service på svenska – nu och i framtiden. Det kan bl.a. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Det fanns en tid på 1980-talet då denna, personifierad av Mitterand och Kohl, rent av symboliserade enigheten och styrkan i ett Europa, som därtill återfick sina forna konturer efter Berlinmurens fall. Utnyttjar man det öppna samhällets styrkor – öppenheten – på ett fullt lagligt, men ska vi säga gement sätt kan man bevisligen också lyckas splittra och härska. Som mår bra bara de slipper moderna metoder. Partier som drivs av nationalism och invandringsfientlighet klarar sig bra också i många andra länder. I synnerhet inte om användarna ytterligare, i avsikt att spara, stänger av ventilationen i många timmar över natten efter att folk som vistats där gått hem. Därför kan tillgången till vård inte åsidosätta de språkliga rättigheterna. I tiotals år har vi här i landet försökt reparera gamla hus med moderna metoder. De språkliga rättigheterna är en grundlagsenlig rättighet. Hur mycket fukt har inte dessa utsöndrat som borde ventileras ut. När ska beslutsfattare på riksnivå få information från experter på fältet och inse att dagens byggregler inte fungerar. Det finns en lång rad exempel på att dessa hus drabbats av mögeloch inneluftsproblem. En del av mina vänner i Storbritannien hävdar att Stanna kvar-lägret helt enkelt tog förgivet att britterna nog visste hur – och hur mycket – England vunnit på EU-medlemskapet. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Vi har en krackelerande union. I FALLET Brexit var en orsak något så ”enkelt” som dålig politisk kommunikation. Sandra Bergqvist Vice ordförande SFP Finns det vilja och genuin förståelse för vad service på det egna modersmålet innebär, så finns det också lösningar. FÖR SNART 24 år sedan då Finland (tillsammans med Sverige och Österrike) blev EU-medlem skedde de till de ljuva tonerna av Europahymnen, i sus och dus efter att ordningen återställts i vår världsdel. Samtidigt är det värt att komma ihåg den Taxellska paradoxen.. Är de det. Kanske borde tjänstemän med sina experter sättas till svars för att de inte protesterar mot dagens regler med att säga att så här kan vi inte fortsätta. Om man verkligen vill satsa på den svenska servicen är det bäst att börja där utmaningarna att få service på svenska är som störst – och det är inte på Åbolands sjukhus. Roten till många typer av missnöje återfinns ofta bland individer eller grupper, som av olika orsaker hittat sig i samhällets marginaler och tappat tron på de traditionella sätten att driva sin sak. PROTESTERNA i Frankrike är såtillvida märkliga att ingen riktigt vet hur de organiseras och av vem. Det hörs röster som kritiserar tjänstemän som om de vore de mest skyldiga till möglet. På samma sätt har lite yngre dagisoch skolhus drabbats efter att de reparerats eller byggts till enligt dagens regler. ÅU 13 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Börjar man granska land för land i EU och noterar turbulens, sprickor, navelskåderi och populism börjar listan bli ganska lång. En strävan efter att förenhetliga administrationen går inte före skyldigheten att tillgodose de språkliga rättigheterna. Den krackelerande unionen I tisdags samlades några tiotals demonstranter i gula västar framför huvudtrappan till riksdagen, som hade inlett slutspurten med höstens budgetbehandling. Frågan är hur många de svaga länkarna hinner bli. Att det därtill finns en del yttre aktörer som med hybridverksamhet och nättrollande försöker manipulera folkopinionen och skapa misstro mot ledarskapet och politiska processer gör inte saken bättre. Åtminstone ser det inte särskilt bra ut när presidenten en lördagsmorgon inspekterar glassplitter, ödelagda butikskvarter och omkullvälta bilar i centrala Paris – för att sedan snällt gå med på att frysa bränslepriserna och öka de offentliga utgifterna med tiotals miljarder euro. Nu när EU-parlamentsvalet 2019 närmar sig finns det tonvis med högoktanigt politiskt sprängstoff på bordet. Här kan man förbättra samarbetet med Åbolands sjukhus på många olika sätt. Jag vill passa på att önska alla ÅUläsare en avkopplande jul och ett gott nytt år 2019! Roten till många typer av missnöje återfinns ofta bland individer eller grupper, som av olika orsaker hittat sig i samhällets marginaler och tappat tron på de traditionella sätten att driva sin sak. ETT öppet samhälle, som bygger på tanken att politiska processer och beslut växer fram inom ramen för organiserade, överenskomna och förutsägbara mekanismer, är samtidigt extremt sårbart gentemot dem, som jobbar med andra metoder. Hur kan vi i dag ha satt som norm att det är bra om ett nybyggt hus håller 30-50 år då vi har kvar i vår omgivning hus som är hundratals år gamla. Så gick det som det gick. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Utmanad från både från ytterhöger, vänster och inifrån sitt eget parti avgick hon efter 18 år som CDU-ledare. Så brukar det i och för sig alltid gå när en nyvald fransk president börjar verkställa de reformer på vilka han med klang och jubel blivit vald. Ska tjänstemän ställas till svars för att de reparerar enligt de riksomfattande byggregler som gäller. Man helt enkelt glömde argumentera, korrigera och replikera då Boris Johnson och Nigel Farage inför folkomröstningen åkte omkring i sina kampanjbussar fulltextade med halvsanningar och direkta lögner. Finns det vilja och genuin förståelse för vad service på det egna modersmålet innebär, så finns det också lösningar. AXELN Paris–Berlin har alltid varit viktig i EU. Förväntningarna på en renässans för denna axel, nu med Macron och Merkel, kom dock snabbt på skam. Därmed heller ingen enskild lösning. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Framförallt är uppfattningen om att man kan ställa tillgången till service på svenska och tillgången till specialsjukvård mot varandra mycket oroande. Och så förstås Brexit, detta sorgliga monument över det galna med att folkomrösta om komplicerade, polariserande frågor
– Hur tätt ska 5G-nätet vara. MÖJLIGHETER . – Det kan ju inte bli så att lyktstolpar blir julgranar med alla operatörers egna apparater, utan det behövs nya spelregler för hur tillstånd beviljas. Stefan Holmström 5GKIRI •. 5G kommer säkert att föra med sig nya tjänster och lösningar också för Åbo stad, tror strategioch utvecklingsdirektör Jussi Vira Åbo stad. Mindre 5G-nät har testats på olika håll och världens första 5G-samtal ringdes i somras från Tammerfors till Tallinn. ENLIGT VIRA HAR Helsingfors stad och Aalto-universitetet ett projekt där man studerar hur ny teknik kunde smälta in i stadsbilden. – Tillsammans med städerna lär vi oss vad 5G betyder och vilka effekter det har. Tanken är att 5GKIRI-projektet ska ge svar på dessa frågor, säger Vira. •. Vem ska ha ansvaret för att det görs och vem betalar. •. OPERATÖRER HAR sett på städer som tillståndsbeviljare, städer har sett operatörer som grävare och byggare, förklarar Savisalo. Den nya tekniken dyker först upp i stadscentra, industrioch hamnområden, nya bostadsområden och de viktigaste landsvägarna, förutspår Savisalo. Det försöker åtta finländska städer – Åbo är en av dem – reda ut tillsammans med i det så kallade 5GKIRI-samarbetet. – Ingen vill ha grå lådor överallt. – Vi är en ingenjörsbyrå och tänker på det hela ur väldigt praktisk synvinkel. I projektet deltar Åbo, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg och Vanda. STEFAN HOLMSTRÖM 5G kan behöva sändare och fiber i många lyktstolpar Vilka krav ställer den nya femte generationens mobilsystem. Källa: Sitowise (sitowise.fi) » » Styrning behövs då nätverket av fiber och basstationer ska bli tätare än någonsin förr. MYCKET AV DET som nu har visionerats för 5G kan man redan göra i nuvarande 4G. Nu är det samarbete mellan städerna som gäller, för de kan möjliggöra hela 5G, säger Savisalo. Nu ska de som en del av sitt arbete lära sig kommunikationsnätverkens ekosystem och tänkandet. Finland är kanske något av en pionjär, men alla är ännu i barnskorna då det gäller att förbereda sig på den nya tekniken. Sändarnätet blir så tätt att alla inte kan bygga eget. – Vi har tusen ingenjörer som har tjänat sitt levebröd på praktiskt arbete, som att planera och låta bygga gator, bron och byggnader. – Vilken är stadens roll då fiber dras till varje stolpe. – Det som vi säger åt städerna är att om de inte gör något annat nu, så lägg i alla fall in en fiberkabel för framtiden i varje ny lyktstolpe. Då behövs en ny form av styrning, säger Vira. I början handlar det i första hand om att uppdatera existerande 4G-stationer. Vad ska hända för man verkligen ska kunna bygga ut ett 5G-nät i exempelvis Åbo, säger Anssi Savisalo. Den femte generationens nät blir enligt honom en del av kommunalteknik på samma sätt som gator, vattenrör och elnät. TIDIGARE HAR OPERATÖRERNA byggt ut och uppgraderat sina egna mobilnät. Om det är staden som investerar så hur ska operatörerna bidra. – Det är nu basstationerna kommer till varje lyktstolpe. – Tidigare har teleoperatörer sökt lov för att ställa upp en station i terrängen eller på ett tak, men det är sannolikt att staden nu blir en mer aktiv part i planeringsoch byggnadsskedet. – Det handlar om nya sätt att arbeta, inte om exakt hurdana antenner och stationer som ska resas. Savisalo tror att den största bromsen för 5G kan vara om operatörerna i början inte finner sådana kommersiella lösningar som sporrar dem till att bygga ut nätet. •. Ett av målen är att främja samarbetet mellan städer och operatörer och förbereda städerna på de nya behov som kan följa av 5G-tekniken, såsom det täta basstationsnätet och de krav som ställs på tillståndsprocesser. Företaget, med över 1 400 anställda, är det största finskägda planeringsoch konsultbolaget inom byggbranschen. Det är 5G:s stora dataöverföringspotential som möjliggör nya verksamhetsformer, bland annat det som kallas sakernas internet. Lyktstolparna kan inte bli julgranar med alla operatörers egna apparater.. Det nya 5G-nätet för med sig det som kallas små celler – ”small cells” – mindre enheter som kompletterar de traditionella basstationerna. Vira påpekar att 5G i det inledande skedet inte kommer att vara så värst synligt. Målet är en enhetlig linje i att reda ut vilka tillvägagångssätt som kunden vara ändamålsenliga. Stefan Holmström 040–5000873 stefan.holmstrom@aumedia.fi » » Femte generationens mobilsystem handlar ändå i första hand inte om teknik utan om nya sätt att planera städer. – 5G kommer säkert att möjliggöra nya tjänster och lösningar för staden på ett sätt som kan förbättra livskvaliteten. Savisalo är servicechef på företaget Sitowise, som koordinerar de åtta städernas 5GKIRI – ”5GSpurten”. Företaget Sitowise koordinerar 5GKIRI-projektet. Därför är det i stadens intresse att vi möjliggör utvecklingen. DEN NYA TEKNIKEN väcker också frågor om hur investeringar fördelas, då optisk fiber ska dras till allt fler ställen. Det ställer helt nya krav på stadsoch gatuplanering, beviljandet av bygglov och stadens andra processer. – Då vi i framtiden behöver många 5G-stationer per kvadratkilometer så går det här inte. ÅU REPORTAGE TEKNIK TORSDAG 20 DECEMBER 2018 14 Åbo vill vara med om 5G-spurten När 5G ska byggas ut är stadens roll en annan än den man varit van med, säger Jussi Vira, strategioch utvecklingsdirektör vid Åbo stad. 5GKIRI är ett diskussionsforum och en plats för att utbyta erfarenheter. ATT DET VAR SITOWISE som tog initiativet till 5GKIRI-projektet var logiskt. Eftersom 5G kräver ett mycket tätare nätverk, som just lyktstolpar, kommer 5G att bli en del av stadens infrastuktur. Fiber dras knappast till varje lyktstolpe men visst kommer det att ändra stadsbilden. •. Sitowise sköter lovprocesser för operatörers mobilmaster och Savisalo vet tillståndsprocesser som har tagit två år. Statsrådet beviljade nyligen 5Gkoncessioner till operatörerna Telia Finland, Elisa och DNA. 5GKIRI är en del av 5G Momentum-projektet, som koordineras av Kommunikationsverket
Då det gäller frågan om att samsas om teknik påpekar Laukkanen att de finländska operatörerna samarbetar redan nu, bland annat i form av lokaler som används gemensamt. Mängden applikationer blir bara fler och det förutsätter mer kapacitet, säger Juha Laukkanen, regionchef för Elisa i västra Finland. – Vi ser det som så att efterfrågan på 5G-teknik är given då människor använder allt mer data i sin vardag. Den femte generationens mobilsystem är snabbare, stabilare och mer utvecklat än 4G-nätet. •. Många helt vanliga lytstolpar kommer att förses med så kallade små celler, 5G-nätets nya basstationer – ibland på bara 150 meters avstånd från varandra. •. I vår kommer säkert 5G-routers, säger Laukkanen. FINLAND ÄR KANSKE pionjär på näten, men det tar sin tid innan 5G blir vardag för konsumenterna. 5G är avgörande för sakernas internet (Internet of Things), då vardagsföremål, maskiner, fordon och byggnader kan styras eller utbyta data över nätet. •. – Den första fasen är inget bekymmer eftersom vi har alla 5G-stationer för att trygga täckningen. UNDER PERIODEN 2020–2025 blir 5G-basstationerna säkert fler än 4G-stationerna i stadsmiljöer, säger Laukkanen. – Eftersom det ibland kan vara en utmaning att hitta rätt platser för teknik så har vi gått in för samarbete då det handlar om att trygga en bra mobiltäckning. Det kan också vara att utländska företag intresserar sig för Finland som är i täten då det gäller att bygga kommersiella 5G-nät. – Då det gäller mobiltelefoner, i alla fall om vi tänker större volymer, så talar vi säkert om hösten. Något av det första i hemmen är sannolikt 5G-routers som gör det möjligt att surfa trådlöst på hög hastighet om hemmet är uppkopplat med optisk fiber. •. Den största utmaningen är att apparaterna kommer lite senare, säger Laukkanen. Åbo ekonomiska region betyder i praktiken allt från Lundo till Nådendal. Operatörerna DNA, Elisa och Telia tilldelades nyligen 5G-koncessioner för kommersiella nät, som öppnas vid årsskiftet. VISION. GRAFIK: EUROPEISKA KOMMISSIONEN / ÅU Elisa uppdaterade sitt nät i Åboregionen i våras Operatören Elisa uppdaterade i våras sitt basstationsnätverk i Åbo ekonomiska region för att fungera med 5G-teknik. Tekniken kommer att användas för massiva anslutningar (sensoroch mätarnätverk), uppkopplade saker (självstyrande fordon och fjärrstyrda robotar) och mobilt bredband med höga hastigheter. Företag och industri kommer sannolikt att ta till sig 5G före privatkonsumenter. 4G lever vidare och utvecklas parallellt med 5G. OSTA KÖP OUTLAND ER / RENEGAD E 1000 € SAAT AJO-/LIS ÄVARUS TEITA DU FÅR KÖR-/TIL LÄGGSU TRUSTN ING Mathias Westerholm +358 44 977 9550 mathias@gpboatservice.fi (2017-2018) (värde) (arvo) Erbjudandet ikraft till 21.10.2019 Tarjous voimassa 21.10.2019 saakka 5G kan behöva sändare och fiber i många lyktstolpar Vad är 5G. Nättekniken är mogen men vi får en vänta en stund på apparatsidan. ÅU 15 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 TEKNIK REPORTAGE AURAGATAN. Elisa ger inte ut exakta summor för investeringar, men det handlar om ”flera miljoner euro” i Åboregionen, säger Laukkanen. Stefan Holmström » » Finland är pionjär på 5G-mobilnäten – men apparaterna kommer först senare. När vi går in för ett tätare nätverk behöver vi säkert se hur vi kunde strömlinjeforma processerna. – Många apparatoch applikationsleverantörer är nyfikna på oss eftersom vi är tekniska pionjärer och har stora mängder mobilanvändare. •. Det är då tillståndsfrågan blir aktuell. 5G-tillämpningarna kan handla om allt från massiva sensornät som har koll på en stads vattenrörsnätverk till trafikstyrning där exempelvis ett sjukhus kan ställa om trafikljus så att ambulanser kommer smidigt fram, nya nöjestjänster för privathushåll, effektivare eldistribution, p-platser som berättar om lediga platser, övervakningssystem för hur rena vattendrag är och mycket mer.. – Åbo stad har varit mycket tillmötesgående och insett den nya teknikens behov
SVÅRT FÖR PRODUCENTERNA. Producentpriserna är tagna från Lukes statistik. Industrin får större andel av matpriserna – handeln och bönderna mindre Handelns andel har minskat lite mer än producenternas, visar en färsk undersökning som ekonomiska forskningsinstitutet PTT och Naturresursinstitutet Luke har gjort. PASTERHAN ger också ett exempel: om den senaste snöfria skylten visar 100 och den nästa skylten inte går att se på grund av snö är den högsta tillåtna hastigheten 80 kilometer i timmen. ENLIGT undersökningen har den andel som konsumentpriserna utgör av handeln minskat. Inom projektet undersöker Luke, Konsumentforskningscentralen vid Helsingfors universitet och PTT strukturen, funktionen och konkurrensen på livsmedelsmarknaden. vån Fina förmåner. I ett inlägg på Facebook skriver Pasterstein att om hastighetsskylten är snötäckt får man i en tätort köra högst 50 kilometer i timmen och utanför tätorten högst 80 kilometer i timmen. I utredningen har man tittat på livsmedelspriserna åren 2008, 2012 och 2016. Bli förmånskund ! Polisen: Gör så här då skylten är insnöad ÅU skrev förra veckan om en Nagubo som först fick böter då han körde drygt 70 kilometer i timmen på en sträcka där högsta tillåtna hastighet var 60 kilometer i timmen. VAD GÄLLER jordbrukare har andelen minskat. INDUSTRINS andel av konsumentpriserna i pengar är densamma. ÅU NYHETER INRIKES TORSDAG 20 DECEMBER 2018 16 Fridfull Jul och Gott Nytt År! HANSATORGETS APOTEK Universitetsgatan 20 Öppet: Vardagar 9–20 | Lördagar 10-19 | Söndagar 12–18 (julafton, juldagen och nyårsdagen stängt) Välkommen till ett lokalt ägt apotek i Hansakvarteret 2. Det är inte ovanlgt att det kan se ut så här. Industrin har inte klarat av att skaffa större inkomster från marknaden men eftersom priserna sjunkit har den relativa andel som industrin får ökat. ÖVERKOMMISSARIE Dennis Pasterstein vid Polisens trafiksäkerhetscentral gjorde ett försök att förklara vilka regler som gäller, och nu gör han det igen eftersom det fortfarande råder förvirring kring det här. – Det sänkta priset på mat har gagnat konsumenterna, men för de andra aktörerna i kedjan är det ett problem, i synnerhet med tanke på lönsamheten, säger PTT:s jordbruksekonom Johannes Piipponen i pressmeddelandet. Dessutom bör bilisten iaktta sin omgivning och hålla en lämplig situationshastighet, skriver Pasterstein. Både handelns och producenternas andelar har minskat. Då man tolkar resultaten måste man beakta matens ovanliga prisutveckling under de senaste åren, menar forskare. Det gick inte att se siffrorna på skylten på grund av snö och boten drogs senare tillbaka. SONJA FINHOLM/SPT. SPT » » Industrins relativa andel av konsumentpriserna på baslivsmedel har ökat under de senaste åren. Priset på mat steg i Finland under åren 2008–2013, men har sjunkit efter det. JEAN LINDÉN » » Diskussionen om vilken hastighet bilisterna ska hålla fortsätter. Eftersom den allmänna marknadsutvecklingen gått neråt har också producenternas andel av matpriserna minskat. Det är viktigt för hela livsmedelskedjan att man i kedjan kan producera sådana mervärdesprodukter som konsumenten är beredd att betala för. Till exempel att man prutat på täckningsbidraget. Undersökningen är en del av forskningsprojektet ”Matmarknadens föränderliga struktur och konkurrensens funktion”, som finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond. Det tyder på att nedgången i priset på mat har påskyndats, inte bara på grund avde sänkta kostnaderna för råvaror, utan också på grund av handelns egna åtgärder. – När man jämför dessa år måste man alltså komma ihåg att den summa i euro som ska fördelas mellan olika parter i livsmedelskedjan har minskat de senaste åren, säger Lukes forskningsprofessor Jyrki Niemi i ett pressmeddelande. ÅU ÅU 15.12 ÅU HUR GÖRA. Prisoch mängduppgifter inhämtades av totalt tio olika aktörer. Eftersom den allmänna marknadsutvecklingen gått neråt har också producenternas andel av matpriserna minskat. I UNDERSÖKNINGEN har forskarna tittat på priserna i mjölk-, köttoch spannmålssektorn
Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi De satsar på öppet •. Flera restauranger i anslutning till hotell håller öppet. En del har inte svarat på ÅU:s förfrågan. ALLA VOIVELJETS restauranger – Smör, E. Julinia: Öppet 26.12, dukningar klockan 12, 14 och 16. Bassi öppnade i år, och testar alltså att vara öppna på julafton för första gången. LÅNGTRADAREN kör till tio orter i Finland och i många städer har tusentals människor samlats kring långtradaren. Coca-Cola har anlitat extra personal för att dirigera trafiken och arrangörerna hoppas att Åboborna har tålamod och bevarar julsinnet trots de exceptionella trafikarrangemangen. I dag besöker den Åbo salutorg mellan klockan 15 och 19. Flera företagare meddelar att de alltid hållit stängt dessa dagar och inte ser någon orsak till att hålla öppet i år heller. De föregående åren har det varit relativt fullsatt. Den syns i tv-reklamer i över 100 länder. ÅU » » Långtradaren besöker Finland för första gången. – Det har funnits folk som på en liten sommarfestival, säger Natri. FISKRESTAURANGEN Bassi har valt att hålla öppet och arrangera två juldukningar på julafton. Ekblom, Panini, Tiirikkala, Göran och Bruukki – är stängda på juldagen, den 25 december. På annandagen är Görans café öppet klockan 11–19. » » Juldukningar är efterfrågade, enligt flera företagare. Bassi: Öppet på julafton, två dukningar klockan 12.30 och 15.30 •. Frans & Emilie: 24–26.12 klockan 12–22.30 •. •. Tiirikkala: Julglögg 24.12 klockan 11–14, en tradition sedan många år tillbaka •. Allt flera väljer gärna att sätta sig till ett färdigdukat bord numera, berättar Heli Nieminen, marknadsföringschef på Manu Events som driver restaurangen. Göran: Öppet på julafton med en dukning (fullsatt) •. Pinella: 24.12 jullunch, dukningar klockan 12, 12.30, 14.30 och 15 •. – De har varit väldigt efterfrågade, men det finns ännu några få platser kvar (förra veckan, red.anm). NÅGRA RESTAURANGER är öppna endast en eller två dagar den 24–26 december. ÅBO HANDELSKAMMARE har noterat att utbudet av alternativt julfirande ökat i Åbo under de senaste tre–fem åren, konstaterar Paula Virri på handelskammaren. En liknande uppståndelse väntas i Åbo då långtradaren i dag är parkerad på Salutorget på mellan klockan 15 och 19. Majoriteten av Åbos restauranger, cirka två av tre i centrum eller i närheten av centrum, håller stängt under julhelgens tre röda dagar. Grill it! Marina: Öppet 24.12 klockan 12–21, 25–26.12 klockan 14–23. Bistro Julienne: Öppet 24.12, nästan fullbokat, och 25–26.12 klockan 17–21. Den italienska restaurangen Sergio’s hör till dem. Det gäller främst hotellvistelser och julkryssningar, men även restauranger och annan service satsar på öppet. ÅU-FOTO. POPULÄR. På julafton är restaurang Göran öppen, med juldukning klockan 13. I Åbo uppmanas folk att anlita kollektivtrafiken och undvika bilkörning i centrum. COCA-COLA FLERA ÄTER UTE PÅ JULAFTON. Det är kanske det femte året som vi haft öppet den dagen. •. – Intresset för Finlandsturnén har överraskat oss och överträffat alla våra förväntningar, säger Coca-Colas kommunikationschef Théa Natri. Även det är en populär tradition som passar fint eftersom evenemanget ordnas vid samma tidpunkt som och i närheten av julfredens utlysning. PÅ TIIRIKKALA ordnas traditionsenlig julglögg klockan 11–14 på julafton. Men majoriteten, cirka två av tre, i centrum eller i närheten av centrum, håller stängt under julhelgens tre röda dagar. De som skulle besöka oss då skulle sannolikt vilja ha traditionell julmat, säger restaurangchefen Toni Laine. I dag är den i Åbo. Att hålla öppet endast en av de tre dagarna relativt vanligt. De andra dagarna håller vi stängt eftersom vi inte erbjuder traditionell julmat och de flesta tillbringar julen med familjen hemma. ÅU 17 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 ÅBO NYHETER Flera restauranger öppna i Åbo under julhelgen Åbo är en stad full av restauranger. Sergio’s: Öppet 26.12. Exakt hur det står till med alla enskilda restauranger känner jag inte till, men senast i går pratade jag med en person på Scandic som berättade att allt fler väljer att övernatta hos dem under julhelgen, säger Virri. – Det har blivit vanligare att välja att fira utanför hemmet och utbudet har därmed ökat. Coca-Colas långtradare väntas skapa trafikkaos i Åbo När den juliga Coca-Cola långtradaren för första gången besöker Finland är det upplagt för kaos. Långtradaren är också viktig för marknadsföringen av drycken. Pippurimylly: Öppet 26.12 klockan 13–20 •. Det är en tradition som man upprätthållit många år, och i år liksom tidigare, har det blivit fullbokat redan i november. •. •. – Då brukar det vara mycket folk i rörelse, konstaterar Anna Leminen, försäljningssekreterare på Voiveljet. Kiinanmuuri: Öppet 26.12 klockan 12–21. En del restauranger har inte svarat på ÅU:s förfrågan. Miljontals människor har sett Coca-Colas juliga långtradare. – Vi är öppna på annandagen. Karu Izakaya: 17–24 den 25–26.12 •. Men utbudet ökar och har ökat de senaste åren. Långtradaren har i 20 år besökt över 300 orter runtom i världen och setts av miljontals människor. När den förra veckan var i Uleåborg köade folk i flera timmar för att få gratis dricka och för att se på ekipaget
Detta framdrivs av styrelsens godkända fastighetsstrategi 2017-2025 (godkänd 17.8.2017) som utmynnar i att den totala mängden kvadratmetrar som ÅA verkar i måste minskas fram till 2025. Rektor har det övergripande ansvaret och ansvarar för att den verksamhet som ÅA bedriver är saklig. Hur mycket olika grupptillhörigheter påverkar individens identitetsbildning och i vilken mån dessa blir aktuella i en förutsägbar framtid beror på hur samhället och debattkulturen utvecklas, minst lika mycket som vilka grupperingars identiteter blir aktuella eller tilllåtna/tabubelagda att fundera på. Universitet är samfund där debatt och undervisning bör ha sin grund i forskning. » » Malin Brännback, dekanus vid ÅA ÅU-FOTO 1. Med anledning av debatten ställde vi dem fem frågor. Då förlorar vi ytterligare tre stora auditorier, totalt sju auditorier. Bakgrunden var att en personalförening – Intresseföreningen för jämställdhet vid Åbo Akademi – planerade hålla en paneldebatt om jämställdhet i ÅA:s lokaler. Man får tycka och tänka som man vill privat, men sker debatten offentligt och som en del av det universitetet står för, så bör debatten nog beakta relevant forskning och argumentationen bör vara saklig. ÅA kommer snarast att utveckla principer för hur ÅA:s utrymmen kan användas. 2 . Sex personer har möjlighet att efterträda honom. Ja det tror jag. Det är ett stort ansvar som vi måste sköta väl. Här tror jag vi kunde vara lite modigare, speciellt om studenterna själva föreslår eller vill delta i dylika evenemang. Det finns planer på att Gadolinias campus byggs cirka 2023. Beter någon sig tillräckligt illa så tillrättavisas eller avlägsnas hen. Att förstå och kommunicera förs ofta fram som viktiga färdigheter som man lär sig på universitet. Till slut backade ÅA:s rektor Mikko Hupa från ett tidigare beslut om att låta paneldebatten hållas på universitetsområdet. Troligt är också att auditorierna kommer att beläggas med hyresavgifter. Alla som är aktiva inom universitetet bör själv ansvara för att de själva och verksamheten de ingår i är saklig. Fram till åren 2023–2024 kommer ÅA att ”bo rätt tätt”. Det behövs dessutom utrymmen för etentamina och mindre grupparbetsrum. Därför måste ÅA se över sina principer för hur och när utrymmena används. Bland de inbjudna fanns Alexander Bard, en svensk mångsysslare som uttalat sig nedsättande om kvinnor och minoriteter i sin kritik mot me too-rörelsen. 2. Tror du att diskussioner som rör ”identitetspolitik” är något som ÅA kommer att tvingas beakta mera än tidigare. I Aurum kommer det att finnas ett stort auditorium. Detta var tydligen ett synnerligen brydsamt undantag. Det var inte lätt för beslutsfattarna att främja ÅA:s strategi som gränsöverskridande, öppet och djärvt universitet – och samtidigt se till att studenter och personal upplever arbetsklimatet som tryggt. ”Bevara oss väl!” – så tycker rektorskandidaterna om hätska debatter på ÅA Frågorna: ÅBO AKADEMI. Universitet är underbara ställen där unga fiffiga människor har en möjlighet att ta del i och lära sig sådant. Rektor bär alltid det slutliga ansvaret för de beslut som fattas vid ÅA. » » Christina Nygren-Landgärds, vicerektor vid ÅA 1. 3. Men även i övrig verksamhet är det naturligt att aktuella frågor diskuteras. Dessa diskussioner har förts en längre tid redan och det är en tillfällighet att principerna för fastighetsanvändning sammanfaller med debatten om vem som får debattera i ÅA:s utrymmen. Dessa principer ska godkännas av ÅA:s ledning. Bevara oss väl! Normalt bör universitetets ledning befatta sig med målsättning och förfaringssätt, inte beslut i enskilda fall utan riktlinjer. Vi hör alla till någon minoritet. Diskussioner förs med Åbo Universitet, Åbo yrkeshögskola och Novia för hur vi ska kunna utnyttja gemensamt och effektivast de utrymmen som finns i Åbo. Det är varken mer självklart eller lätt än att växa till människa i övrigt. HUPA SLUTAR som rektor nästa år. Då utvecklingen i samhället och vår globala omvärld allt mer och under en längre tid individualiserats, och då den enskilda individens röst får större genklang framför det kollektiva, då berör det ÅA och även andra organisationer. 2. Tre frågor får svar här. Som även andra organisationer har ÅA ett ansvar att föra en lyhörd dialog med sin omgivning, sin personal och sina studenter. Arrangörerna och ordförande ansvarar till sin del för debattens gång, men egentligen är det nog var och en av deltagarna som ansvarar för sin del. Det är helt klart så. 2. Både som vuxna människor och rent juridiskt. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 20 DECEMBER 2018 18 Under november rasade en debatt på Åbo Akademi om vilka personer som får föra fram hurdana åsikter på universitetet. ÅA:s uppdrag är i första hand att erbjuda forskningsbaserad utbildning och bedriva forskning, och det berör även identitetspolitiska frågor. Jag tror dock på debatt, och på att det är hälsosamt att lära sig lyssna på och tala med människor som tänker olika än man själv. 3. Jag ser gärna att debatter ordnas där ÅA:s egna forskare är engagerade och där debatten eller symposiet eller konferensen bidrar till dels den forskning som bedrivs vid ÅA men också till debattörernas och publikens ökade förståelse för det som debatteras. Troligt är också att auditorierna kommer att beläggas med hyresavgifter. Men sådant har jag aldrig själv upplevat i akademiska sammanhang. Alla som är aktiva inom universitetet bör själv ansvara för att de själva och verksamheten de ingår i är saklig. Jag är säker på att Bard förstår att en del av vad han skrivit upplevs som synnerligen osakligt av många. Ska arrangörer ansvara för att debatter är sakliga eller ska ÅA:s ledning alltid fatta beslut om vad som får ordnas på universitetet och vilken är rektors roll i sådana beslut. 3. Kort sagt tror jag nog att vi kommer att se en hel del mer av det du kallar identitetspolitik. Om inte, vilka sorts frågeställningar bör universitetet vara extra noggranna med. Mer vanligt är nog att publiken avlägsnar sig, om debatten inte är tillräckligt bra. Fram till åren 2023–2024 kommer ÅA att ”bo rätt tätt”. Samtliga svar finns på åu.fi Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi » » ÅU bad de sex rektorskandidaterna att reflektera över hur Åbo Akademi ska hantera debatter som den i november. I och med att Aurum nu byggs och ÅA avstår från Axelia 2021, avstår vi också från fyra stora auditorier. ÅA existerar inte i ett socialt vakuum utan påverkas av förändringar i sin omgivning och skall utvecklas i samklang med sin omgivning. Längden på svaren bestämde de själva. 1. Är alla typer av frågeställningar lämpade för att debatteras vid ÅA. » » Patrik Scheinin, professor vid Helsingfors universitet HELSINGFORS UNIVERSITET 1. 3. Jag anser att alla frågor kan, får och ska diskuteras människor emellan, men i universitetets undervisning, forskning och andra evenemang som universitetet ordnar och ansvarar för, ska diskussionen vara problematiserande, vara i relation till forskning och utifrån olika perspektiv. Enligt planerna skulle förtur ges till vår egen undervisning, därefter kan föreningar vid ÅA eller utomstående boka. Vi har fortfarande behov av stora auditorier, dels på grund av stora grundkurser men också för allmänna tentaminas, disputationers och inträdesförhörs skull. Det är egentligen underligt att det talats så lite om till exempel hur det är att vara man, pappa och medarbetare i dagens samhälle. Men naturligtvis finns det undantag. Jag ser också att vi involverar alumner och studenter och att debatter bidrar till att bredda ÅA:s samverkan och engagemang i samhället, med företag och intressenter
Samhällsdiskussionerna om människors olika identiteter och erfarenheter kan och bör givetvis hämta kunskap från forskningen, och samtidigt påverkar diskussionen också, direkt eller indirekt, universitetet som miljö. Med utgångspunkten ”skillnad” framför ”likhet” finns det tre möjliga vägar framåt när det gäller samexistens. Det är inte ett tvång, utan önskvärt och en möjlighet. Jag anser att man vid ett universitet ständigt för diskussioner om dessa slags frågor, men på de villkor som gäller för normal vetenskaplig kunskapsproduktion: kritisk evaluering, seminarier, argumentationsanalys, källkritik och diskussioner. Ett universitet är en autonom organisation med tydliga målsättningar och en given värdegrund, helt i likhet med en offentlig skola. Däremot behöver vi ständigt göra bättre på forskning baserad undervisning som beaktar relevanta frågor/erfarenheter hos levande människor och skapar grundlig kompetens hos våra forskare, lärare och studerande att hantera sådana frågor. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär per definition den mångsidiga respekt som gör att också svåra och kontroversiella frågor kan debatteras. En är att låta fragmentiseringen fortgå tills identitetsgrupperingar är så finmaskiga att det knappt finns något gemensamt kvar att samlas kring. 3. 2. Förutsatt att ett samtal följer den öppna och kommunikativa dialogens villkor är själva frågeområdet sällan problematiskt; inte bara rektor men varje medarbetare behöver rannsaka sig själv och fråga sig om man har ärliga föresatser, om man moraliskt kan stå för sina beslut och handlingar, och om de ligger i linje med universitetets idé och värdegrund. Forskningen kan och bör vara fri. 3. Med avseende på sådana evenemang är min utgångspunkt att det som händer i ÅA:s lokaler ges viss legitimitet av ÅA, även när vi själva inte arrangerar. » » Moira von Wright, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola ANNA HARTVIG/SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA. Se mina svar ovan. Som jag ser det finns svaret i det som är universitetens grunduppgift: att främja fri forskning och undervisning av högsta kvalitet, i samverkan med det övriga samhället, och att bedriva sin verksamhet på ett vetenskapligt sätt. Varken universitetsledning eller rektor ska i princip blanda sig i tillställningar som skapas vid ett universitet, av till exempel ämnes-, studenteller personalföreningar i syfte att använda sig av expertis för att förstå fenomen bättre eller för att popularisera vetenskaplig forskning. Den teoretiska diskursen har inom vissa områden rört sig i riktning mot alternativ tre, medan ”some-verklighetens” människor ständigt verkar bekräfta alternativ ett. » » Mikael Lindfelt, dekanus vid ÅA ÅU-FOTO 1. ÅU 19 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 ÅBO NYHETER 1. Det finns en väl inarbetad pedagogisk form för dessa samtal där en central del utgörs av öppenheten och av att låta olika perspektiv komma till tals så att kunskap, intresse och olika argument, inte ideologiproduktion, står i fokus. För mig finns det inga särskilda begränsningar på frågeställningar. En anledning till det är den ökande allmänna medvetenheten om egna och andras identiteter, och deras betydelse på många plan. Aktuella exempel är klimatomställningen, migrationen och demokratin. Det är viktigt att det finns öppna arenor för samtal mellan vetenskap, konst och politik. Ja. Själv ser jag det andra alternativet som den bästa vägen vidare, där dialogisk respekt är en ledstjärna för att både bejaka skillnader och vara seriöst intresserade av ”den andra/de andra”. » » Fritjof Sahlström, dekanus vid ÅA ÅBO AKADEMI 1. Om frågan handlar om man vid ÅA behöver mera av den typens diskussioner är mitt svar nej. 2. En annan är att erkänna skillnader, men inse att dialogiska situationer måste kunna skapas. 2. Detta är den primära formen för debatt för forskare och lärare vid ett universitet. Det ska ett universitet bidra med. Det finns ett mycket litet antal evenemang som kan vara av en sådan karaktär att den ÅA-legitimering av evenemanget som användningen av akademins lokaler innebär kan vara problematisk, till exempel i förhållande till akademins uppgift och värderingar. ÅA bidrar redan nu både med kunskap om och goda exempel på identitetspolitik, och möjligheterna och förutsättningarna för det kommer att öka. I ÅA:s lokaler finns också annat än forskning, och så skall det få fortsätta vara. Vetenskapen, och vetenskapligt baserad undervisning, är per definition saklig, allsidig, öppen för kritik och granskning. Det är viktigt att det finns öppna arenor för samtal mellan vetenskap, konst och politik. Identitetspolitik rent allmänt är en framväxt av vissa enligt mig legitima insikter som betonar skillnader framför för givet tagna likheter mellan människor. Vad som beaktas som ”diskussioner om identitetspolitik” ska inte avgränsas till en viss grupps strävan att ordna offentliga paneldiskussioner, som förs som en ”åsiktsbrottning” i etiskt känsliga frågor. Den kollegiala granskningen av vetenskaplig kvalitet, och det vetenskapliga samfundets principer och processer för etisk granskning, säkerställer att frågor som kräver som kräver särskild noggrannhet behandlas korrekt. Inte vill väl någon heller att domstolar ska börja pröva sina fall genom att avstå från grundliga argument, väl förda resonemang av kompetenta personer och i stället införa offentliga debatter med olika åsikter om dessa fall. Jag är inte helt bekväm med en fråga som i detta sammanhang vill veta om Åbo Akademi ”tvingas beakta [identitetspolitik] mera än tidigare”. Än en gång: Det finns få institutioner som debatterar så mycket och så grundligt som man gör vid ett universitet, så låt universitet få vara de slags institutioner där de gör mest nytt för samhället. En tredje möjlighet är att försöka komma bort från allt betonande av skillnader och i stället mera aktivt efterlysa det för alla människor gemensamma. I sådana fall är det önskvärt att akademins ledning har möjlighet att göra en förhandsbedömning, i god dialog med arrangörerna och med öppenhet och mångfald som ledstjärnor. Om ”debatteras” förstås som en offentlig tillställning av åsiktsbrottning – i stil med politiska debatter i media – är frågan alldeles för smal. 3. Kritiskt tänkande, seminarier och problematiseringar av olika perspektiv är grundpelare i det akademiska samtalet. Rektors roll är att bidra till och säkerställa att Åbo Akademi har så goda förutsättningar som möjligt för vetenskaplig excellens. Rektor och övrig ledning har ansvaret och förtroendet att leda universitetet så att det kan utföra sina uppgifter väl. En annan är att ÅA:s minoritetsprofil innebär en medveten satsning på forskning och undervisning med särskild relevans för identitetsfrågor. I strikt mening är väl mitt svar ovan ett nej. Universiteten arbetar med långsiktiga perspektiv och långsam kunskapsutveckling, men forskningen och den högre utbildningen tar självklart också intryck av samtidens frågor och problem. Det viktiga är att de hanteras med de normala arbetssätt som används vid universitet. Experter formade av denna vetenskapliga praxis ska kunna användas på olika sätt, i debatter och diskussioner, vid universitet och i andra forum. Däremot är ett universitet inte någon öppen samhällsarena för vem som helst att agera på
– Stadsvatten innehåller till exempel skadliga partiklar och sot och genom att ta tillvara dagvattnet redan där det uppstår i stället för att låta det rinna ut i Aura å och andra vattendrag hindrar vi föroreningarna från att nå havet. FÖR trädexperten spelar enskilda träd inte så stor roll. Därför handlar det inte om några långa trädrader, men också ett par, tre träd på en gata får stor betydelse, säger han. MÄNNISTÖ räknar upp: träden vid Gamla stortorget, Porthansskvären och Braheskvären är planterade omkring 1833, medan träden vid Aurabron och Dombron är planterade 1835. En del respons kommer det via stadens webbformulär och då brukar Männistö förklara varför ett visst träd måste fällas. Det ger ett visst tidsperspektiv, säger Männistö. – Jag hoppas att trädet fortsätter att glädja människor också på det här sättet, säger Männistö. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 20 DECEMBER 2018 20 Åbos träd är en nationell skatt Åbos äldsta träd är den omkring 250 år gamla Pehr Kalms (1716–1779) ek vid Sibeliusmuseum. Men trädet skadades svårt i en sommarstorm år 2016 och en del av stammen finns nu bevarad som miljökonstverk i Tomasparken nära Åbo universitet och Helsingfors riksväg. Imponerande träd finns också mellan Aurabron och Dombron, och vid Lilltorget. Han konstaterar att Åbo är en stad där man inte kan kringgå historien. VARJE ÅR FÄLLS mellan 170 och 250 stadsträd. Det är en miljögärning och ett sätt att skydda Skärgårdshavet och Östersjön. – Man kunde tro att det blir ett himla liv varenda gång ett träd måste fällas i centrum, men de flesta träd fälls faktiskt utan något större hallå. Oftast är trädet i ett sådant skick att det är farligt om det faller okontrollerat. Visst kan man tala om en trädskatt, till och med på nationell nivå, även om stadens träd kanske inte är något som människor tänker på till vardags. Också stadens träd vittnar om det som har hänt för hundra eller tvåhundra år sedan. Aki Männistö har koll på Åbo stads 33 500 träd. Aki Männistö, trädexpert vid Åbo stad, säger att den troligen planterades på 1770-talet. Pehr Kalm tros ha planterat eken vid Sibeliusmuseum i mitten av 1700-talet. – Det har funnits många träd i Åbo som planterades då, men de förstördes i Åbo brand 1827. TRÄDEN är också viktiga när staden utvecklas i dag. ÅBOS ÄLDSTA TRÄD. – Trädbeståndet i allén har förnyats två gånger. Dagens träd är ungefär hundra år gamla. – Det är stort för en stad om man jämför med andra finländska städer. Ett exempel är Trädgårdsgatan som efter många års diskussioner har fått fält för cyklister. Samtidigt bidrar klimatförändringen till att trädens betydelse också i städerna blir allt större. PRIVAT. » » Bland stadens omkring 33 500 träd finns träd från 1770-talet. Längs åstranden följer trädplanteringarna de dåtida skandinaviska och centraleuropeiska idealen, där man har försökt göra ån till en kanal med stenmurar som kajkanter. Ån rymmer en viss mängd vatten, men blåser det in mer från havet och åns yta stiger har vattnet ingenstans att ta vägen. – De har betydelse för hur människorna trivs och för boendemiljön. GATUBRUNNARNA hinner inte med vid häftiga regn och gatorna svämmar över. Den som vill se riktigt stora Åboträd i dag ska titta på träden kring Gamla stortorget eller på de popplar som finns kvar i Tomasparken. SOM TRÄDEXPERT vid staden är hans främsta uppgift att ha koll på de omkring 33 500 träd som staden har i sitt trädbestånd. Däremot kan människor bli upprörda över träd som ska fällas i ett bostadsområde långt från centrum, om det är ett träd som är viktigt för en familj eller ett fåtal människor. Stadsträden har många funktioner. Han är mer intresserad av den nytta som stadsborna har av stadens träd. OCH SER MAN på allén som går längs Slottsgatan, från Åbo slott till Åbo energi, så planterades den första allén där redan på 1600-talet. Männistö säger att också små lösningar har betydelse för att få resultat i stor skala. TRÄDEXPERT. Männistö rekommenderar också träden på Vårdberget och i Lönnrotsskvären. Han skrattar lite åt att nationallandskapet med Åbo domkyrka och träden vid ån, som han betecknar som en del av folksjälen, bygger på tyska lindplantor. Årligen beskärs mellan 5 500 och 6 200 träd i staden. – Åbo är ju inte Kervo eller Träskända, där mycket har byggts upp under en enda generation. – När vi förbättrar förutsättningarna för cyklister förbättrar vi hela staden. Det är inte lätt när staden är gammal, hus och gator flyttas inte lätt. MED HJÄLP AV mikroborrar tar arboristerna reda på om det finns röta i stammen, medan ultraljud används för att skanna stammen och mäta dess hårdhet. Också turister trivs i grönskande städer. Carina Holm 045-131 9620/carina.holm@aumedia.fi De flesta gamla träd som finns i centrum i dag är planterade efter Åbo brand, vilket betyder att också de har en betydande ålder i dag. Att få marken att suga upp vatten är svårt när den är asfalterad. Träden i Puolalaparken är från 1900-talets början. – Träden är också viktiga för att kunna ta emot ökande regnmängder, när vintrarna blir våtare. De renar luften, binder gatudammet och upptar koldioxid. Det går att räkna ut hur mycket syre stadens träd producerar. – När träden har planterats berättar om hur staden har byggts under olika epoker. – Man kan inte jämföra olika år med varandra, eftersom det genast får betydelse om en hel rad med till exempel trettio träd fälls. Träden är också viktiga för stadens ekologi med insekter och fåglar. De flesta gamla träd som finns i centrum i dag är planterade efter Åbo brand, vilket betyder att också de har uppnått en betydande ålder i dag. Stadsträd är ofta almar, lönnar eller lindar, vars skick inte ens en expert kan avgöra med blotta ögat. Åbo är känsligt för översvämningar. – Ett trädproffs kan se att en björk mår dåligt, men ädlare lövträd kräver undersökningar. Lindarna mellan Dombron och Aurabron är planterade 1842, medan träden i Samppalinna och på Vårdberget är från 1850-talet. Träden är en viktig del av helheten och därför har vi också planterat nya träd på Trädgårdsgatan. Därför leds dagvatten, som regnvatten, på asfalterade områden till gatuträden som suger upp ytvattnet från trottoarerna. ÄNNU FÖR några år sedan hade Åbos största träd, en tsarpoppel, en omkrets på 675 centimeter
FABRITIUS TYCKER själv att ändringen av lagstiftningen är bra. – Jag förstår att de som redan har anslutit sig är besvikna och jag hoppas att de som ännu inte har anslutit sig inte tecknar några avtal med vattentjänstverket under årets sista dagar, säger nämndens ordförande Helena Fabritius (SFP). Om man tänker på näringsutsläppen då man bor långt ifrån havet är sannolikheten för utsläpp liten. På Kimitoön finns det fortfarande cirka 200 hushåll som inte har anslutit sig till Kimitoöns vatten. Det betyder att reglerna för vem som måste anluta sig till det kommunala vattenoch avloppsnätet ändras. – Jag förstår att de är besvikna, säger tekniska nämndens ordförande Helena Fabritius. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Många har redan anslutit sig. NY LAG. Vattenoch avloppsanslutningen har kostat cirka 6000 euro plus moms. Efter det görs det skillnad på om man bor i en tätort eller utanför. Efter årsskiftet är inte fastigheter utanför tätort längre tvungna att ansluta sig till det kommunala vattenoch avloppsnätet. Tekniska nämnden i Kimitoön beslöt i tisdags att förslaget till ny indelning läggs till påseende. – Personligen tycker jag det är vettigt. Hittills har det inte haft någon betydelse. FOLKE PAHLMAN SJÖFART. ANSLUTNINGSTVÅNGET gäller fortfarande dem som bor innanför ett tätortsområde. Fartyget har tidigare trafikerat Utörutten med namnet m/s Aspö. En del av dem har fått brev från kommunen där de med hot om vite har uppmanats att ansluta sig. Reglerna förändras för vem som måste anluta sig till det kommunala vattenoch avloppsnätet. Fartyget är byggt år 1996 i Norge. Ärendet går nu vidare till kommunfullmäktige. ANNINA SUOMINEN STEFAN HOLMSTRÖM Helomvändning i Kimitoön – krav på anslutning slopas 2019 Lagen om de kommunala vattentjänstverkens verksamhetsområden ändras från och med den första januari. ÅU Före detta Utöbåt blir hotellbåt HOTELLBÅT. Också några träd har betydelse både för trivseln och för regnvattenupptaget på en gata, säger Aki Männistö. Båten är öppen från oktober till maj. Den får ta 275 passagerare ombord. M/s Isosaari är före detta m/s Aspö. Under sommaren kör den kryssningstrafik till Mjölö och Skanslandet utanför Helsingfors. Företaget Suomen Saaristokuljetus fartyg m/s Isosaari blir hotelloch restaurangbåt i Helsingfors. ÅU 21 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 ÅBO & ÅBOLAND NYHETER Åbos träd är en nationell skatt TRÄDGÅRDSGATAN. Dessutom finns där en restaurang med plats för 80 personer och skilda bastur för män och kvinnor. PRESSBILD. När Trädgårdsgatan fick cykelfält fick den också nya träd. Ombord finns 17 hytter med plats för sammanlagt 48 personer
Smörj och bröa en springform med 30 centimeters diameter med mandelmjöl. Skaka om burken tills det bildats en tjock och krämig sås. TILLSÄTT resten av ingredienserna och rör om till en jämn smet. . BRYSSELKÅL & POTATISSALLAD 4 portioner 3 msk olivolja 1 krm salt 1 krm grovmalen svartpeppar 3 vitlöksklyftor 6 fasta potatisar 200 g brysselkål 2 msk smält smör 1 tsk flingsalt 1 rödlök 3 msk kapris DRESSING 0,5 dl olivolja 1 msk vitvinsvinäger 2 tsk dijonsenap 2 tsk honung VÄRM ugnen till 225 grader. TILLRED dressingen genom att placera samtliga ingredienser i en liten glasburk med lock. ÅU MAT TORSDAG 20 DECEMBER 2018 22 Julmat på 30 minuter RENFILÉ MED GRÄDDSÅS 4 portioner 2 ren innerfiléer (cirka 800 g) 1 rödlök 2 vitlöksklyftor 2 msk smör 2 tsk sojasås 1 krm grovmalen svartpeppar 2,5 dl grädde 2 msk rönnbärsgelé SKALA och finhacka rödlöken och vitlöksklyftorna. Tillsätt vitlöken och fräs ytterligare en minut. TVÄTTA och halvera brysselkålen och rada upp på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. SAFFRANSKLADDKAKA (GL) 8 portioner 1,5 dl mandelmjöl 1,5 dl majsmjöl 150 g smör 280 g vitchoklad 3 ägg 1 krm vaniljpulver 2 msk ljus sirap 0,5 g saffran 1 krm salt MANDELMJÖL smör VÄRM ugnen till 175 grader. SOFIE SERGELIUS SAFFRANSKLADDKAKA. Rör ner sojasås, svartpeppar, grädde och rönnbärsgelé. Ta bort filéerna ur stekpannan och låt köttet dra sig på ett skärbräde i 10 minuter. Låt såsen koka i ett par minuter, sänk därefter temperaturen och låt sjuda medan köttet tillreds. HETTA upp resten av smöret i en ny stekpanna. Salta och peppra renfiléerna och stek dem sedan 3 minuter per sida. Sofie Sergelius sofie.sergelius@hssmedia.fi 040 544 3997 » » Orkar du inte med julens matstress i år. SOFIE SERGELIUS. Tvätta och skär potatisen i klyftor. RENFILÉ MED GRÄDDSÅS. Fler recept och inspiration på foodly.fi BRYSSELKÅL OCH POTATISSALLAD. Smält smöret i en kastrull. SOFIE SERGELIUS . Skala och skiva rödlöken. Här tipsar vi dig om enkla julrecept du kan tillreda på 30 minuter. Ringla det smälta smöret över brysselkålen och strö över av flingsaltet. Tillsätt vitchokladbitar och saffran och rör om tills chokladen smält. Häll massan i springformen och grädda i mitten av ugnen i 20 minuter. Grädda potatisen i mitten av ugnen i 25 minuter, och brysselkålen längst ner i ugnen i 20 minuter. Hetta upp en matsked av smöret i en stekpanna och fräs rödlöken i ett par minuter. Rör ihop potatisklyftorna med olivolja, salt och peppar. Strö rödlöksskivorna över potatisen då det är 5 minuter kvar. Blanda ihop potatisen med brysselkålen i en skål och rör ner kapris. Ringla dessingen över salladen och servera medan allt ännu är varmt. Häll över på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Skiva upp renfilén och servera med såsen. Servera med vaniljglass och bär
AKTUELL Varje dag på webben. Välj den prenumeration som passar dig bäst: Din lokaltidning är landets bästa BESTÄLL PÅ NÄTET www.åu. 9-15 SKICKA E-POST pren@aumedia. FÖR STA MÅN ADE N 1€ *) Tidningarnas förbund: Vinnare i kategorin Bästa lokaltidning som utkommer minst tre dagar i veckan * ÅU FREDAG 23 MARS 2018 30 Lite bättre paikallislehti. ÅU 23 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 ÅBO UNDERRÄTTELSER Voita luksusviikonloppu Kasnäsissa! Vinn ett lyxveckoslut i Kasnäs! ÅU FREDAG 23 MARS 2018 30 Lite bättre paikallislehti. 9-15 SKICKA E-POST pren@aumedia.fi BESTÄLL PÅ NÄTET www.åu.fi/prenumerera Välj den prenumeration som passar dig bäst: Å Co m m un ic at io ns Årets bästa julklapp! ÅBO UNDERRÄTTELSER RING KUNDBETJÄNINGEN 02 274 99 00 må-fre 9-15 SKICKA E-POST pren@aumedia.fi. FÖR STA MÅN ADE N 1€ *) Tidningarnas förbund: Vinnare i kategorin Bästa lokaltidning som utkommer minst tre dagar i veckan * Vill du ha en ÅU-prenumeration eller ge en prenumeration i gåva. /prenumerera RING 02 274 99 00 må–fre kl. Vill du ha en ÅU-prenumeration eller ge en prenumeration i gåva. BESTÄLL PÅ NÄTET åu.fi/prenumerera GE EN ÅU-PRENUMERATION I JULKLAPP: NÄRPRODU CERAD Mest lokalnyhete r från Åboland. ALLTID TILL HANDS Nyheterna direkt i din mobiltelefo n.. 9-15 SKICKA E-POST pren@aumedia. /prenumerera RING 02 274 99 00 må–fre kl. RING 02 2749900 må–fre kl. Vill du ha en ÅU-prenumeration eller ge en prenumeration i gåva. Välj den prenumeration som passar dig bäst: Din lokaltidning är landets bästa BESTÄLL PÅ NÄTET www.åu
I väster och i söder är temperaturen -2...-5, i resten av landet -5...-12 grader. -7 -8 -8 -6 -9 -6 -11 -4 -4 -8 +0 -3 -5/ -5/ -4/ -1/ -4/ -4/ -3/ -5/ -4 -4 -4 +0 -4 -3 -2 -2 8 10 12 12 11 9 7 Fre -8 -7 -4 -0 -5 -5 -6 -5 Lör -9 -8 -5 -1 -7 -5 -7 -7 Sön -10 -10 -9 -1 -10 -9 -6 -5 Mån -7 -7 -7 -1 -11 -7 -4 -3 Russarö SE 7 Utö 2 SE 7 Kumlinge 1 E 4 Åbo -17cm Föglö -15cm Hangö -18cm Amsterdam 8 3 Aten 10 2 Berlin 2 3 Bryssel 9 5 Budapest -4 2 Dublin 8 3 Frankfurt 4 3 Köpenhamn 4 3 Larnaca 14 9 Las Palmas 23 1 Lissabon 15 4 London 9 2 Madrid 10 2 Malaga 15 1 Mallorca 18 2 Moskva -6 7 New York 2 1 Oslo 3 Paris 10 3 Prag 3 Reykjavik 8 3 Rhodos 15 2 Rom 12 2 S:t Petersburg -7 3 Stockholm 1 1 Tallinn -4 7 Venedig 5 3 Warszawa -2 3 Wien 1 3 Zürich 3 3. Till utlandet tillkommer portokostnader. Inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 € Familjeannonser – 1 x 50 40,00 € – 2 x 50 (med bild) 60,00 € Annonsmaterial senast kl. moms 24% ÅU surf+ 14,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Våra nya prenumerationsmodeller ÅU surf 6,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 24% ÅU veckoslut 18,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. LOKALREDAKTIONER Pargas / Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Redaktör: Anja Kuusisto Tel: 050 400 2352 Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Redaktör: Monica Sandberg mobil: 040 582 8276 epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER Sanna Koistinen 050 359 7787 Ulf Bergman 040 053 3716 Axel Sjödahl 040 761 5187 annons@aumedia.fi PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. wind m/s Molnigheten är mest riklig och det snöar lokalt. ÅU VÄDER & SERIER 25 TORSDAG 20 DECEMBER 2018 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ ÅBO UNDERRÄTTELSER Grundad 1824. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% och 24% ÅU allt 24,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Inkl. Åbo 2018 Salon lehtitehdas Fick du inte tidningen. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Närmast i Norra Lappland och i landets västra delar molntäcket kan spricka upp. 10 dagen före publicering. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Förlags Ab Sydvästkusten, VD Tom Simola Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschef: Johan Backas Tel: 02 274 9929 I redaktionen: Jan-Ole Edberg, Monica Forssell, Pia Heikkilä, Carina Holm, Stefan Holmström, Fredrik Häggman, Dan Lolax, Kim Lund, Annina Suomi nen, Maria Thölix. Inkl. 02 274 9900 995 1000 1000 1005 1005 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1035 1035 1035 Kustvädret i går kl 14 temp. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Den sydostliga vinden är mest svag
NU ÄR DET DAGS att stiga av för de ska byta tåg. Några timmar har redan gått och flickorna läser de färggranna broschyrerna om Korvatunturi. Hon väcker Nora och säger: – Stig upp! Vi ska fara till Korvatunturi! EFTER 2 TIMMAR sitter Emilia och Nora redan i tåget på väg till Lappland. Fastän hennes föräldrar många gånger sagt att han inte på riktigt finns, tvekar hon lite själv. Nora stannar väl för evigt på järnvägsstationen. Hon går runt och försöker hitta någon som skulle kunna hjälpa henne. Hon tittar ut genom fönstret och tänker på var jultomten är just nu. Deras julmiddag är alltid likadan, Emilias favorit är den stora skinkan som hon får äta av ännu länge efter julen. NORAS JULTRADITIONER ser helt annorlunda ut. Emilia vaknar tillsammans med solen. Snart börjar de prata om olika jultraditioner. Emilia ringer till sin mamma och frågar om hon kan bli över natten hos Nora. Emilia är hos sin bästa vän Nora, som är lika gammal som hon, alltså 10 år. INRIKES. Under hela december kan föreningar och privatpersoner nominera kandidater till SFV:s pris och medaljer. Hon skulle vilja se jultomten. Nora är lite bekymrad för att de inte berättade för sina föräldrar om resan. Bekanta dig med prisen och medaljerna på www.sfv.fi/prisochmedaljer, där du också kan nominera kandidaterna. Tummen upp till LokalTapiola i Pargas som skickade JULGODIS till Våra patienter vid Malmkulla bäddavdelning. När hon stiger av får hon höra att det tar endast 10 minuter att gå till Korvatunturi, så hon följer de tydliga skyltarna. +358 (0)20 765 9520 önskar Anita, Sari och Sanna Resan till Korvatunturi Det är den 23 december, en mörk och kall kväll. Emilia kommer plötsligt åter ihåg Nora. Efter en stund blir Emilia rädd att de missar tåget som strax ska starta. Emilia hinner med men efter tio sekunder ser hon Nora utanför tåget och då har det redan fortsatt sin resa. Hon skulle vilja se jultomten. Nora märker vad klockan är och börjar springa efter. Det får hon och flickorna börjar sova ganska tidigt för att vara pigga på julaftonen. Skicka in dina nomineringar senast 31.12. TÅGET ÄR SNART framme och Emilia har nästan glömt Nora i spänningen. Hon har en stor släkt och familj, så det är många som kommer till dem och firar jul. – Tänk att man bara för ett reklamtrick kan låta sig vilseledas så här och dessutom nästan glömma bort sin bästa vän! Text: Anni Jokinen 7a i S:t Olofsskolan Illustration: Ronya Törnroos 7a » » En julsaga om en jakt på jultomten, som slutar lite överraskande. Tack och GOD JUL, önskar skötare. Emilia är äntligen framme. Ännu hinner du nominera kandidater till SFV:s pris och medaljer. Deras följande tåg far efter 15 minuter så de tänker gå och se om det finns butiker på stationen. Nora har svårt att bestämma sig för någonting alls. De har inte riktigt någon julmiddag, de bara äter lite mer mat än vanligt. Känner du en eldsjäl som jobbar för bildning eller kultur på svenska i Finland. Hon bestämmer sig för att fråga en äldre tant var man kan hitta jultomten. Emilia berättar att de brukar öppna julklapparna först på kvällen och att där verkligen alltid går en jultomte. Hennes dröm har uppfyllts, hon älskar jul och jultomten är hennes förebild. I april 2019 delas prisen och medaljerna ut på SFV:s våroch utdelningsfest. Tanten svarar: – Inte finns här någon jultomte, det här stället är menat för turister! Själva jultomten bor nog mycket mera undangömt. ÅU SOLSIDAN TORSDAG 20 DECEMBER 2018 26 9.37 15.20 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.37, ner 15.20, i morgon upp 9.37, ner 15.21. När klockan är en minut före avfärd börjar hon springa mot tåget. Nora får öppna sina klappar redan på dagen, så där klockan 12 helt utan att känna till jultomten. Hon tittar ut genom fönstret och tänker på var jultomten är just nu. Till hennes familj hör bara hon själv, mamma och pappa. Emilia använde sina veckopengar till biljetterna. Skipper’s har nu öppnat på nytt i annan företagares regi. Emilia stängde av sin telefon, för att ingen skulle kunna ringa henne och förstöra hennes största dröm, att träffa jultomten. Emilia köper en julklapp till sin pappa, en mugg med en bild på en ren som drar en släde efter sig. Nu blir det dags att söka upp henne. Emilia blir nervös, vad gör Nora när hon inte ens har pengar med sig!. -RONYA TÖRNROOS Emilia vaknar tillsammans med solen. Namnsdagar i dag: Benjamin, Ben, Benny, Kerkko I morgon: Tomas, Tom, Tommy, Tomi, Tuomas, Tommi Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . ÅU rättar En precision angående restaurangläget i Dalsbruk: Företaget Staffberg stängde i våras Skipper’s pub och öppnade istället Stall’s Bar & Food på annat ställe
13.55 The real housewives of Beverly Hills. 9.05–9.55 Akvaariomestarit. TORSDAG 20 DECEMBER 2018 28 I MORGON: Filmåret 2018 Dok: Albanus söker sitt hem Yasmin är en finlandssvensk kvinna. 19.45 Home of the Olympics. AVA 6.00 Aamun AVAus. 1.00 Treasure quest: Snake Island. 23.25 Vega musik. 20.30 Förväxlingen Turkisk dramaserie från 2016. På Victoria's Secret modeshow 2018 i New York ses bl a den ikoniska Adriana Lima på scen för sista gången. 18.30 Moderni perhe. 2.55 Madventures I. Del 7 av 10. 12.00 Jamie Oliverin 30 minuutin ateriat. Redaktör: Barrbro Björkfelt. 18.15 Skidskytte. Rooleissa: Paulina Garcia och Sergio Hernández. Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland på grund av rättighetsskäl. 0.10 Olet mitä syöt. 23.45 Kuolen nauruun. 14.03 Vega dag. 12.01 Yle nyheter. 22.00 Tillsammans med Strömstedts Svensk livsstilsserie från 2018. 16.09 Vega eftermiddag. 9.00 Villi ja vapaa. VC. 2.00 Finska tullen. 20.35 Härölä 21.00–21.08 Pirjo 21.14–21.39 Pirjo 21.50 Yle nyheter 21.55 Sportrutan 22.00 Markus vs världen 22.45 Bates motel 23.25 Jenny+: Kroppsfrid NU! Hänger du med. 10.45 Alpint. 16.45 Alpint. 23.25 The joulukalenteri. 6.00 Sverige idag. Jakso 4/6. Direkt. 10.10 Rederiet. 1.35 Braindead. 23.00 Master of arms. 18.10 Simpsonit. 3.00 Master of arms. 0.50–1.50 Ett briljant gig. 15.00 Ägglikör till jul. 19.00 Simpsonit. 12.03 Slaget efter tolv – dagens debatt. Direkt. 20.05 Universitetets djursjukhus: Det aggressiva marsvinet Viuhti Del 14 av 40. 23.50 Robin Hood. 20.00 Jakttid Finskt jaktoch fiskemagasin från 2016. 21.00 Stand up! Finsk underhållningsprogram. 8.38 Morgonstudion. 4.55– 5.45 Deadliest catch. 19.00 Grand designs Australia. 11.50–12.35 Kokkaushaaste. 23.00 Sinkkuelämää. Dames, dogs and Danke. 2.15 Kloonattu koiranpentu. 12.05 Motorsport. 21.30 Tjuren Ferdinand – den sanna historien (R) Svensk dokumentär från 2014. 19.00 Uutiset 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Del 3485. 22.00 The last Alaskans. Då var hon redan 7 år, och hade levt ett hårt liv som tiggare och gatubarn i Coimbatore, Tamil Nadu. 17.30 Skidskytte. 8.43 Leo. Världscupen. 22.00–23.00 Aktuellt 23.00 Sportnytt 23.15 Gloria Chilensk-spansk dramakomedi från 2013. 7.33 Vega Morgon. 20.55 Eurosport news. YLE TV2 NELONEN YLE TV1 SVT1 SVT2 MTV3 YLE TEEMA & FEM YLE VEGA Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,0 6.33 Vega Morgon. EUROSPORT 1 6.00 Watts. 15.05 Jill Johnson – That's life! 16.30 Dom kallar oss artister: Ögonblicket 16.35 Drottning Silvia 75 år (R) 17.35 Muitte mu – Minns mig: konserten 18.25 Skidskytte 19.00 Rapport 19.13 Kulturnyheterna 19.25 Sportnytt 19.30 Lokala nyheter 19.45 Julkalendern: Storm på Lugna gatan (R) 20.00 Go'kväll 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 I rovdjurens spår 22.00 36 dagar på gatan 22.30 I Amundsens fotspår 23.00 Opinion live 23.45 Stacey Dooley: Massakern i Orlando 0.05 Rapport. 15.00 Pilanpäiten. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 19.55 Julkalendern: Maukkas och Väykkäs första jul Del 20 av 24. Jakso 12/12. 4.45–5.45 Kokkaushaaste. 22.15 Dagens debatt. 2.55 Hawaii five-0. 21.00 How do they do it. 0.00 Wheeler dealers. 8.20 Pikku Prinssi. 22.00 Skidskytte. 23.00 Kompisen lämnas utan: lilla jul 0.00 Arman och sista korståget. 0.25 Eurosport news. 18.00 Salvage hunters. Hon bor i centrum av Helsingfors, åker till jobbet varje dag, och har uppfostrat tre välartade barn. 12.30 Leilan ihana joulu. 13.00 Häähullut. 15.03 Vega eftermiddag. Minnen börjar nystas upp. Resan mot jul närmar sig sitt mål, Ernst tar sig an de sista rätterna till julbordet. 7.10 Vega Morgon. 21.00 Kick-ass 2. 23.00 Yle nyheter nyhetsfinland 23.10 Yle nyheter 23.15 Oddasat 23.30 En mycket engelsk skandal 0.30 Halv sju. 23.30 Home of the Olympics. 21.00 Jul med Ernst Svensk livsstilsserie från 2018. YLE BILDTJÄNST. 16.00 Unelmarempat. 6.30 Go’kväll. 12.00 Deadliest catch. 18.03 Vega Kväll med Vegatoppen. 13.03 Vega dag. 17.35 Wheeler dealers. 13.00 Motorsport. 21.03 Bokvaka med Hietanen & Henrikson och vänner. 21.00 Fast n' loud. Del 3 av 3. 18.55 Fixer upper (R) Amerikansk livsstilsserie från 2015. 6.25 Yles morgon-tv 9.30 Halv sju 10.00 Hjärtdoktorn 10.45 En glimt av Norge 11.00–12.30 Yle nyheter 12.30 Bara kärlek (R) 13.30 Sot och guld Finskt drama från 1945. 8.00 Yle nyheter med väderoch sjörapport. 19.00 Sjutton. 10.00 One Christmas eve. 12.15 Dokument inifrån: Skotten på Nygatan. 8.33 Vega Morgon. 21.10 A-studion: Talk 22.05 Fjärrlinjen: Facebookdilemmat Del 2 av 2. 15.05 Home of the Olympics. 19.30 Joulutarina. 4.00–5.00 Skidskytte. 5.50–6.36 En plats i solen – borta eller hemma bäst. 6.45 Nyhetsmorgon 11.00 Malou efter tio (R) 13.00 Hem till gården 14.00 Doktorn kan komma (R) 22.00 Tillsammans med … 10.00–17.15 Forum 17.15 Växthus med kyrkfönster 17.20 Finlands självständighetsdag (R) 17.45 Slavnationen Danmark (R) 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 19.00 Skidskytte Suora. 8.05 Nuori Robin Hood. Terminsslutet får många att tänka på sin framtid. 1.00–1.35 Pornokeisari Damon. 1.00 Goda och dåliga nyheter. 19.00 Yle nyheter med väderoch sjörapport. 23.00–0.00 Nyheterna 0.00 CSI. 1.00 36 dagar på gatan. 16.00 Yle nyheter med väder och sport. 3.35–4.25 Katujen kaaharit: New Orleans. 7.30 Regionala nyheter. 5.55–6.25 Akuten: De utbrända. 11.03 Vega förmiddag. 11.00 Yle nyheter. 12.45 Väderoch sjörapport. 19.50 Keno 20.00–20.30 Nyheterna 20.30 Halv åtta hos mig Svensk matlagningsserie från 2018. 13.35 Remonttipari. 21.00 CSI. . Med ett brev i handen, brevet genom vilket hon överlämnades till ett barnhem, söker hon efter ledtrådar till sitt förflutna på gator som ser bekanta ut. 14.00 Rakas, ostin meille kodin. 8.20 Vega Morgon. 3.55–6.00 Yön AVA. Ääriajankohtainen viikoittainen keskusteluohjelma, joka skalpeeraa tärkeimmät uutisotsikot, kohut ja puheenaiheet. 1 år på Yle Arenan från måndag 17.12.2018. 16.00 How do they do it. 2.00 Alpint. 2.05 Anklagelser. 18.30 Kreisit eläinvideot jouluspesiaali. Science fiction-komedi från 1985. Jenny och Niklas åker hem till författaren Björn Ranelid och hans fru Margareta. 21.00 Ridsport. 9.10 Andrum. 15.00 Yle nyheter. 0.00 Rocky Mountain railroad. 23.00 Kova laki: Erikoisyksikkö. 1.05 Kyrkbyggarna i Särkilax. . 22.00 Yle nyheter med väderoch sjörapport. Direkt. 20.58 Keno ja synttärit Kotimainen visailuohjelma. 10.55 Asunnon metsästäjät. 4.59–6.00 AstralTV. 9.40 Watts. 0.00–6.00 Nattklassiskt. 22.50 Efter Nio radio: Journalisten och författaren Sofia Torvalds säger nej till julstressen. cyber. 19.00 Grillit huurussa Finsk realityserie. Veckans finalvärd är frisören Stefan som rockar loss med sitt band och visar hur man stylar en pudel enligt konstens alla regler. 2.00 Muitte mu – Minns mig: konserten. 15.00 Yle nyheter 15.05 Yle nyheter på lätt finska 15.10 Yles morgon-tv: Dagens rubriker 15.30 A-studion 16.00 Riksdagens frågestund 16.52 Yle oddasat 16.55 Novosti yle 16.57 Yle nyheter på teckenspråk 17.00 Yle nyheter 17.10 Hjärtdoktorn 18.00 Yle nyheter 18.30 Halv sju 19.00 Sjutton (R) 20.00 Peltsis tuffa år (R) 20.30 Yle nyheter 20.55 Sportrutan 21.05 En vuxen kvinnas julkalender Del 20 av 24. 0.40 Skidskytte. 21.00 Terrassen 23.35 Levande arkiv: Nu är det jul igen 23.37 Saken är biff: Traditionell julmat 0.08 Saken är biff: Julmat 1/4. 7.45 Paavo Pesusieni. 13.55 Alpint. ÅU RADIO OCH TV I DAG 15.00 En plats i solen – borta eller hemma bäst. KUTONEN 6.30 Pontikankeittäjät. 6.50–10.00 Lilla tvåan 10.10 Uppfinnaren (R) 10.55 Alpint 12.00 Sjukhuset i Holby City 13.00 Casualty (R) 13.50 Alpint 15.00 Viki, Köpi & Henkka – utlämnade till vetenskapen 15.15 En tvättäkta lantis firar jul (R) 15.45 Marja Hintikka live (R) 16.35 En gång i veckan (R) 17.00 Lilla tvåan 17.48 Julkalendern: Maukkas och Väykkäs första jul 18.00–18.09 Glastaket (R) 18.20 Skidskytte Direkt. 2.00 Kultakuume spesiaali. Hon var ett av de första barnen som adopterades från Indien till Finland år 1979. Del 6 av 6. 4.00 Joulun suuri leivontakilpailu. 19.30 Salatut elämät. 2.50 Kari-Anne. 18.30. 23.00 Kultakuume spesiaali. 23.00 Kompisen lämnas utan: lilla jul. 2.00 Body fixers. 20.00 Fast n' loud. 9.00 Watts top 10. 10.00 Yle nyheter med väder. . . 8.20 Remonttipainajainen VIP. 16.00 Skidskytte. TV 5 FINLAND 7.25 Joulun suuri leivontakilpailu. 12.55 Svenska Hollywoodfruar. 18.40 The joulukalenteri. 9.16 Vega förmiddag. Del 72 av 72. 9.30 Mutsi. 17.30 Vega Kväll med Vegatoppen. 11.00 Grand designs Australia. 6.54 Andrum. 4.20– 5.15 Amerikan Anita. 12.30 Salatut elämät. 17.35 Paavo Pesusieni. 10.55 Alpint. 0.19 Saken är biff: Julmat 2/4. 1.30 Livet på Dramaten. Del 3 av 12. 12.00 Emmerdale. With Kenneth Tonef. 15.00 Lemmen viemää. 14.00 Yle nyheter. 10.00 Jamie Oliverin parhaat jouluruoat. 18.30 Dok: Albanus söker sitt hem. 14.30 Huutokaupan aarteet. 19.22 Bokvaka med Hietanen & Henrikson och vänner. 19.00 Hengenvaarallinen saalis. 23.00 Watts top 10. 22.45 Bates Motel. 20.00 Wheeler dealers. 15.55 Hela Danmark bakar 16.55 Veterinärerna (R) 17.55 Jul med Ernst (R) Svensk livsstilsserie från 2017. 19.15 Aftonandakt. DISCOVERY 6.35 How it's made. 15.00 Rocky Mountain railroad. 5.15– 6.05 Unga mammor. 6.55 Muumilaakson tarinoita. 7.00 Morgonstudion. 18.55 The real housewives of Beverly Hills. 18.00 70's show. 1.00 Nyhetsfönstret. 20.00 Kokkisota Jakso 4/12. 13.15 Alpint. 13.00 Ninja warrior. 8.45 Viidakon veijarit. 7.05–8.00 Lemmen viemää. 8.15 Tommys supersoffa 8.30 BUU-klubbens julkalender 9.00 På ö-äventyr i Danmark (R) 10.00 Dok: Herbert och Alice 10.30 En tvättäkta lantis (R) 11.00 Vinterdrömmen 11.30 Sportmagasinet 12.00 Estland – det vindpinade landet (R) 14.35–14.50 Jag var en vinnare (R) 15.00 En matresa i Mexiko 16.00 Don Matteo utreder (R) 17.05 Det goda livet 17.25 Plus 17.55 Yle nyheter 18.00 BUU-klubbens julkalender 18.30 Dok: Albanus söker sitt hem 19.30 Yle nyheter 20.00 La otra mirada – nya vindar Del 16 av 16. 14.00 Kansalainen Turhapuro. 12.00 Julkalendern: Storm på Lugna gatan – teckenspråkstolkat. 7.25 Tanked. 23.55–6.50 Nyhetsfönstret 6.00–9.00 Barnprogram 9.00 Fienden i mitt hem 10.00 Masterchef Kanada 11.00 Onnenarpa 12.00 Vet och vinn 13.55 Masterchef Kanada 14.55 Survivor 15.55 Finlands roligaste vanlis 16.55 Onnenarpa 17.00 Fyra bröllop Finland 18.00 Finlands auktionskung firar jul Del 1 av 1. 13.15 Livet på Dramaten. 19.55 Sömnlös i Seattle. SVERIGES TV3 6.30 Nanny. 16.40 Olet mitä syöt. 1.30 Alpint. 8.15 Julkalendern: Storm på Lugna gatan. 19.00 Wheeler dealers. 17.55 Lyxfällan. 19.55 På kommande: This Is Us 20.00 Victoria's Secret fashion show 2018 Amerikanskt underhållningsprogram. 7.00 Home of the Olympics. 14.55 One Christmas eve. Roberta ger Teresa ett oväntat förslag. 3.40 SvensSVERIGES TV4 6.00 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 9.05 Mitä tänään syötäisiin. 21.00 Radio Black Peter. 0.40 Saken är biff: Julmat 4/4. 15.25 Kreisit kotivideot. 1.00 Law & order: Special victims unit. 4.00 Survivor. 20.50 Watts top 10. 17.00 Häähullut. 21.00 Heikelä syndrooma Jakso 8/8. 13.45 Alpint. 21.00 Radio Black Peter Svensk dokumentär från 2018. SUB 6.35 Chuggington. 17.00 Asunnon metsästäjät. 2.35 Hengenvaarallinen saalis. 0.10 Trettioåriga kriget: Sveriges skräckvälde i Europa. 15.55 Hengenvaarallinen saalis. 0.25 Just friends. 3.25 Pinnan alla. Tysk-amerikansk-kanadensisk komedi från 2005. 7.00 Yle nyheter med väder. 22.00 Uutiset 22.25 Tulosruutu 22.35 Top gear 23.45 Kokkisota (R) 0.40 Rouva Ministeri. 13.00 Yle nyheter. Amerikansk realityserie från 2017. 22.00 36 dagar på gatan. 3.50 Fixer upper. 18.00 Yle nyheter. 3.30 Madventures l. 9.00 Yle nyheter. 6.30 Watts top 10. 10.03 Vega förmiddag. 13.45 Det söta livet – jul. 0.30 Saken är biff: Julmat 3/4. 14.30 Pulmuset. 2.45 Sportnytt. Yle Fem torsdag 20.12.2018 kl. 17.00 Mighty ships. Jakthunden Navajo har tillfrisknat i tassen och nu tar Sanna med hunden på fältprov, med start i vinnarklassen. 9.10 Kauniit ja rohkeat 9.35 Emmerdale 10.05 Rimakauhua ja rakkautta 11.00–12.00 Jamie Oliverin perhejoulu (R) 13.00 The chefs' line 13.30 Jamie Oliverin perhejoulu 14.30 Unelmarempat 15.25 Julkkis Pomo piilossa 16.25 Rimakauhua ja rakkautta (R) 17.25 Salatut elämät 17.55 Kauniit ja rohkeat 18.25 Emmerdale 18.55 Mitä tänään syötäisiin. 2.00 The last Alaskans. 9.15 Auction hunters. 8.30 Regionala nyheter. 14.55 70's show. 4.50 Hela Danmark bakar. 19.50 Jul hos Claus (R) Danskt magasin från 2013. 8.00 Aftonbladet Morgon. 22.00 C.S.I. 17.00 Aktuellt 17. 20.03 Bokvaka med Hietanen & Henrikson och vänner. 22.00 Tillbaka till framtiden. 16.10 Simpsonit. 18.00 Mutsi. 15.10 Fresh off the boat. 15.25 Tuhoutunut sekunneissa. 10.00– 11.00 Lemmen viemää. 16.15 Remonttipari. 3.20 Make your move. 1.00 Arktiset vedet. 8.30 Rapport. 9.45 Rally. 2.56 Arvostele mun illallinen Ruotsi. 21.00 Sin city. 20.00 Yle nyheter. 8.20 Marooned with Ed Stafford. 10.05 Wheeler dealers. 13.00 Yukon men. 17.30 Pulmuset. 9.05 Isojalan jäljillä. Jakso 76/146. 3.10 Remonttipari. I Indien hette hon Albanus. 9.55–10.45 Katujen kaaharit: New Orleans. 2.25 How I met your mother. 3.00–3.10 Nyhetstecken. 2.30 Snooker. 12.40– 13.30 Pontikankeittäjät. 11.00 Fast n' loud. 20.00 Ex-onnelliset. 11.45 Huutokaupan aarteet. 16.50 Svenska Hollywoodfruar. 11.55 Lyxfällan. 7.25 Hengenvaarallinen saalis. Terminsslut. 21.00 Yle nyheter. Expectant couple seeks nest. 1.05 Kardashianit muodin pyörteissä. 1.55 Svenska fall för FBI. 18.30 Kultakuume spesiaali. 4.00 Dual survival. 45 år gammal bestämmer sig Yasmin att tiden är mogen att besöka Indien och platserna där hon varit