Därför trotsar vi dem och sänker våra priser ytterligare till fördel för våra kunder.. Vi på Luvans Oy tror på att en öppen konkurrens på marknaden är sunt för handeln, Åbo och för kunden. ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 22 april 2017 LÖRDAG VI TÖMMER BUTIKEN! ALLT SKALL BORT I DAG! DÄRFÖR HAR VI SÄNKT PRISERNA ÄNNU MER! SÖNDAG 12-22 LÖRDAG 10-22 Långöppet: Ni köper inte en matta endast för i år utan för resten av livet! Bilgatan 15, Åbo | Tel. 046 944 4001 Luvans Oy Förr 2300,300x200cm Förr 1450,250x150cm Vi finns på Bilgatan 15 Åbo Tel. 046 944 4001 40-60% rabatt oavsett pris O H IK U L K U T IE VANHA TAMPEREENTIE P O LT TO L A IT O K S E N K A T U ORIKEDONKATU K U O R M A K A T U AUTOKATU Förr 2340,300x200cm Förr 890,300x80cm SISTA DAGEN ! SISTA CHANSEN! SISTA DAGEN ! SISTA CHANSEN! SISTA CHANSEN! Förr 3900,350x250cm SISTA CHANSEN! Förr 1750,250x150cm SISTA CHANSEN! Förr 6490,250x160cm SISTA DAGEN ! Förr 990,220x160cm SISTA DAGEN ! Finns i flera storlekar SISTA DAGEN ! Förr 690,300x100cm Förr 2400,300x200cm 790 ,Bak htiar Mou sel 320 ,Sabz ewar 1799 ,Nain silkill ä 329 ,349 ,Kash gay 799 ,Kash an Toys erka n 499 ,199 9 ,Mou d med silke 295 ,Afsh ar 219 ,Sere bend 649 ,Sere bend Förr 2300,300x200cm Förr 1450,250x150cm 300x200cm Förr 5300,# # < RE ST UT FÖ RS ÄL JN IN G! 40 % 50 % 60 % 40 % 50 % 60 % RE ST EN AV LA GR ET SL UM PA S BO RT KO M IN OC H KO LL A! EN DA ST ID AG LÖ RD AG 10 22 & IM O RG O N SÖ ND AG 12 22 Vi har blivit nedringda av våra konkurrenter för att vi har för laga priser och förstör marknaden
FÖRHANDLINGARNA fortsätter på söndag. Parterna har i alla fall närmat sig en aning, säger Helle. Kim Lund » » Förhandlingarna fortsätter på söndag. Fotgängare fick hoppa åt sidan i torsdags då polisen jagade en mopedist som inte ville stanna. ÅBO UNIVERSITET HAR ansökt om tillstånd av ministeriet att få starta utbildningen nästa år i samarbete med Åbo Akademi. ÅU NYHETER LÖRDAG 22 APRIL 2017 2 på nätet Små framsteg i strejksamtal om skäritrafiken Parterna i arbetskonflikten som hotar stoppar delar av skärgårdstrafiken träffades i går för tredje gången. Efter söndagen vet jag hur vi går vidare. Men sista ordet är inte sagt ännu. Men framöver när folk går i pension behöver vi yrkeskunnig personal. Kim Wikström, professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi instämmer. ÅBO AKADEMIS rektor Mikko Hupa säger att det föreslagna samarbetet är otillräckligt med tanke på den stora bristen på diplomingenjörer i regionen. Sandviks fabrik i Åbo fördubblar sin produktion och rekrytera för tillfället personal både till produktionen och till utvecklingsenheten. Regionen behöver en permanent utbildning av diplomingenjörer i maskinoch materialteknik, säger Mats Eriksson, produktområdeschef för Sandviks tillverkning av lastare och dumpers. I ÅBOLAND stannar i så fall bland annat landsvägsfärjorna längs Skärgårdsdvägen samt förbindelsebåtarna m/s Viken på Pargas ruttområde och m/s Falkö på Nagu norra rutt. JAN-OLE EDBERG Vild jakt efter flyende amfetaminmopedist i Åbo BROTT. – Vi har för tillfället ingen omedelbar brist på arbetskraft. På fredagen försökte polisen stoppa en bilist som körde en stulen bil längs med Hovirinnantie i S:t Karins. BESVIKEN. Företagen inom varvsindustrin, metallindustrin och bilindustrin ropar efter yrkeskunnig arbetskraft. – Det behövs fler fartygsplanerare och planerare av fartygsmaskiner, säger han. Vi behöver experter i allt från materialteknik till datakunskap, säger Eriksson. SE ÅU.FI > OPINION INGEN FARA! Företagen besvikna över utbildningsförslag Också universiteten är missnöjda över att ingen permanent diplomingenjörsutbildning i maskinteknik föreslås i Åbo. Han hade gömt mopeden men polisen hittade den och verifierade att registerskylten var falsk. – Vi kommer att fortsätta att lobba hos ministeriet för en permanent utbildning, säger Kalervo Väänänen, rektor för Åbo Universitet. Regionen behöver en permanent utbildning av diplomingenjörer i maskinoch materialteknik, säger Mats Eriksson, produktområdeschef för Sandviks tillverkning av lastare och dumpers. HELLE SÄGER till ÅU att situationen är svår så som den alltid är vid strejkförhandlingar. Efterfrågan är stor på främst diplomingenjörer. Det är möjligt att vi fortsätter förhandla ännu nästa vecka. Både näringslivet och universiteten är besvikna över att utredningsmannen i sin rapport till Undervisningsministeriet inte föreslår en permanent utbildning av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik i Åbo. – Vi hade gärna sett en permanent diplomingenjörsutbildning, säger Tom Degerman, projektdirektör vid Meyer Turku. Men utredningsmannen föreslår ingen permanent lösning. OM PARTERNA INTE kommer överens om ett nytt kollektivavtal går Sjömansunionens, Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefälförbundets medlemmar på Finferries färjor och förbindelsebåtar i strejk fredagen den 28 april klockan 6.00 efter hand som färjorna och fartygen kommer i hamn. OCKSÅ VID VARVET är man besviken. – Klart att vi är besvikna över förslaget. Direktör Oskar Levander vid Rolls Royce som bygger upp en forskningsoch utvecklingsenhet i Åbo för fjärrstyrda fartyg säger att regionen behöver en bred teknisk utbildning som stöder landets marinkluster. Efter en jakt längs med gatan hann polisen ikapp mopedisten, en 1963 född man. Utredningsman Jari Jokinens förslag att utöka samarbetet mellan högskolorna i Åbo och tekniska universitet på andra orter i landet för att minska bristen på diplomingenjörer i regionen väcker missnöje på bred front. Jakten började på Perenngatan klockan 18.50. Jakten tog slut på Renginkuja, därifrån bilisten flydde till fots. – Det är en besvikelse. Jan-Ole Edberg jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Också universiteten missnöjda över att ingen permanent diplomingenjörsutbildning i maskinteknik föreslås i Åbo. – Vi jobbar så hårt vi kan, men det är för tidigt att säga hur det går. Fallet utreds som grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, olagligt bruk av narkotika och brott mot körrätten. Vajerfärjorna berörs inte av strejkhotet. Bilisten försökte fly i en hastighet som överskred 100 km/h, ibland på trottoaren. Under ledning av riksförlikningsman Minna Helle förhandlade man i flera timmar, men något genombrott nådde man inte. – Tillfälliga arrangemang löser inte problemet. Polisen sprang ikapp honom och ärendet utreds bland annat som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och brott mot körrätten.. En permanent utbildning behövs, inte en tillfällig lösning. Hos högskolorna är besvikelsen störst. – Vi har gjort små framsteg, men den svåraste frågan som gäller lönerna är fortfarande öppen. Mopedisten testade positivt för amfetamin. Det här är en besvikelse, säger Hupa. I stället ska högskolorna via samarbete och utökade studieplatser råda bot på den akuta bristen. Polisen försökte stoppa mopedisten för att kolla registerskylten, men mopedisten smet i väg och orsakade flera farosituationer på både trottoarer och vägar. Missat en kolumn
16. Årgång 194. Nummer 77. 22 april 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. Togs på bar gärning i går. Problemen finns i hela byggnaden. CHRISTOFFER HOLM Lekfull finska i svenska skolor Sidan 6 Rosellas kapten slarvade med sjösäkerheten, men Ålands tingsrätt straffar honom inte. S:T KARINS Sidan 4 Skolan befarar mögel En man bröt sig in i Sirkkala eftis – för elfte gången. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 02 274 9950 | annons@aumedia.fi | www.åu.fi Mega 5.5 Utdelning till stugägare Vappen Sö 30.4 12-18 Vappubuffé 12-16, pris 20€ Mån 1.5 12-17 Vappubuffé 12-16, pris 20€ Öppet 18.4.2017-29.4.2017 Fre 13-19, lunch 11-14, pris 10€ Lö 11-18, buffé 11-16, pris 18€ Sö 12-16, buffé pris 18€ Försäkra dig själv, ditt hem och din bil. Sidan 6 Inget straff för öppet bogvisir Svenska skolan stänger rum och flyttar elever till aulan. PARGAS Sidan 7 Många vill sköta Björkholm I dag gäller det Sidan 16. ÅBO Sidan 4 Serieinbrytare i eftis Tre företagare i final för att ta över Kronehags turistverksamhet
MANNEN BRYTER sig alltid in i eftiset på samma sätt – genom att ställa en soptunna under fönstret, kliva upp på den, krossa fönstret och sedan klättra in. Personalen blir skrämda men mest irriterade, säger Törnroth. ÅU NYHETER LÖRDAG 22 APRIL 2017 4 Mannen som brutit sig in i Sirkkala skolas eftis på Vårdbergsgatan gjorde det igen – för elfte gången. Han är hemlös och söker någonstans att bo och mat, tror Lehtinen. – Det är otroligt frustrerande. Det som är konstigt, säger Engblom, är att luften blev sämre efter renoveringen och under våren har situationen snabbt förvärrats. Dessutom kommer de att använda klassrum som står tomma under till exempel gymnastiklektioner. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi DRABBAT EFTIS. TÖRNROTH vet inte hur mycket fönsterreparationerna kostat men de ersätts snabbt och effektivt av Åbo stad. Vi brukar säga att det är en hemlös person som vill bo här så de inte blir rädda. Han bryter sig även tidvis in i andra fastigheter, bekräftar kommissarie Aki Lehtinen. Han påträffades av personalen inne i eftiset, som drivs av Folkhälsan, i går på morgonen. Engblom ser det som troligt att stadens folkvalda måste fatta ett beslut om Hovirintas framtid. DET ÄR främst sjätteklassarna som drabbas då klassrum 190 hålls stängt tills staden fattar beslut om hur den åtgärdar problemet. Men det är inte ändamålsenligt eftersom eftiset måste vädras. Ärendet utreds vidare. ÅU-FOTO. Knackkorv, köttpiroger och pålägg har försvunnit från eftisets kylskåp. År 2011 stal han nästan 400 euro som samlats in under en julbasar. SANNOLIKT kommer sjätteklassarna att få klara sig utan klassrum läsåret till slut. – De förbereder sig för högstadiet, säger Engblom. Polisen har inte kunnat stoppa honom. I FJOL HÖSTAS grundrenoverades klassrummen. Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi » » Situationen i Hovirinta skola blev värre efter renovering. Även om de senaste provtagningarna skulle visa definitiva resultat kommer staden knappast hinna lösa problemet inom maj månad. Hon tycker trots allt att staden lyssnat på skolans personal och gjort det den kunnat. Men han stjäl inte längre eftersom personalen tömt eftiset på alla värdesaker. Aulan har inretts så, att sjätteklassarna kan ha undervisning där. Mannen är en gammal bekant för polisen. Skolan har sammanlagt 430 elever, 170 svenskspråkiga och 260 finskspråkiga, och i den finska delen av skolan finns liknande problem, säger Engblom. De kommer och hämtar honom men har inte fått honom att sluta. Hela Hovirinta skola i S:t Karins dras med dålig inomhusluft. Englund har förståelse för hur svår situationen är. DRABBAD. – Här finns ingenting av värde längre, säger Törnroth. – Det handlar om människors hälsa, men det är också en ekonomisk fråga och skolan har redan genomgått en kostsam renovering. IBLAND HAR han varit kvar när personalen dykt upp på morgonen, ibland har de bara sett spåren av honom, berättar föreståndaren för eftiset, San Törnroth. Dessutom är problemet inte koncentrerad till rum 190 och inte heller till den svenska delen av Hovirinta skola. TÖRNROTH HAR flera gånger vittnat mot mannen eftersom han ibland stulit saker. Därför har staden också gjort kemiska luftanalyser, för att se om renoveringen orsakat försämringen. Samma man har brutit sig in här elva gånger. Polisen har även föreslagit att man sätter upp övervakningskameror men det har Åbo stad, som äger fastigheterna, inte gjort. NÅGON orsak till problemet har man inte hittat. De här symptomen hos en del elever och främst lärare på Hovirinta svenska skola i S:t Karins har fått rektor Maria Engblom att stänga ett klassrum. Dålig luft stänger klassrum i S:t Karins Ont i halsen, huvudvärk, svidande ögon och röstproblem. Någon måste i så fall också ha tid att gå igenom övervakningsbanden, konstaterar Törnroth. NU INVÄNTAR man de senaste mätningarnas resultat och å måndag ordnar Hem och skola i S:t Karins ett möte om problemet. Eleverna har tagit det med ro och jag är säker på att de klarar det. Barnen blir skrämda. Renoveringen av rum 190 påskyndades eftersom man redan då visste att luften där var dålig. Dess framtid måste stadens folkvalda avgöra, tror rektor Maria Engblom. FRÅGAN ÄR OM skyddskameror är nödvändiga eller lönsamma, eftersom polisen redan vet vem mannen är. JAN-OLE EDBERG Man bröt sig in i Sirkkala eftis – för elfte gången » » Bekant för polisen sedan tidigare. Ibland sover han över – en gång kunde polisen via spår i snön konstatera att han övernattat där i tre hela dygn. Skolans personal, föräldrar och tjänstemän kommer att vara på plats, men mötet krockar med stadsfullmäktiges möte. Törnroth berättar att man försökt vidta åtgärder enligt de skyddsråd man fått av polisen, bland annat satt ett galler framför fönstret
044 757 2928 Paimio p. HUNDEN ÄR en pyreneisk mastiff, en ras som avlats fram för att möta vargar och andra rovdjur som tar sig in på gården. Men som tidigare gäller det att ringa 112 om vargen dyker upp vid ens gård. Han är den man ska kontakta gällande rovdjursobservationer. VERONICA HEIKKILÄ » » Veronica Heikkilä: Snow ville plötsligt byta sida. Det är en ras som används för att möta rovdjur och nyligen har Snow varit på helspänn under promenaderna. Hur det ligger till kan ingen säga med säkerhet. Om det verkar flera ögonvittnen vara ense. Sista svenska guidningen om Wäinö Aaltonen ÅBO. Karins, Risto Alaheikka ekonomie magister Torneå, Anders Nordström politices magister Raseborg, Maria Holmberg merkonom Raseborg, Niklas Andersson, Master of Natural Resources Raseborg, Robert Nyman magister i idrottsvetenskaper Esbo, Timo Kiviaho ekonomie magister Helsingfors och Kalle Larsson filosofie magister Salo. Men också en ensam varg har setts, och ett vittne menar att den vargen har haltat. – Det är svårt att hinna se ordentligt då man skymtar en varg, säger Mikael Sundberg, Kimitoöns jaktvårdsförening. De övriga sökandena är Ann-Sofie Thomas politices magister Esbo, Antti Patrikka filosofie magister Kajana, Eero Soinio agronomioch forstmagister Lojo, Hannu Wuorela filosofie magister S:t. Såväl Aaltonens skulpturer – bland annat Guldflickan och Paavo Nurmi – som målningar, grafik och skisser samt medaljkonst visas.. Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi HÄR HAR VARG SIKTATS. HON BERÄTTAR: – Första gången hände det strax före påsk och andra gången i torsdags, på vår promenad längs landsvägen hemifrån Kråkvik till butiken i Genböle. ENLIGT POLISEN är inga nya åtgärder på gång. Så kallar Veronica Heikkilä sin pyreneiska mastiff Sakeros Toreador. ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 22 APRIL 2017 Eriksgatan 9 b 20100 Åbo tel. Kaikki betoni kovettuu. Jag har i alla fall noterat ett helt nytt beteende hos min hund, säger Veronica Heikkilä i Dragsfjärd. Den sista guidningen på svenska om jubileumsutställningen om den aboensiska skulptören Wäinö Aaltonen hålls på museet med samma namn i morgon klockan 15. 040 5340 324 Kyrkoesplanaden 13 21600 Pargas tel. Siksi se on rakentajan valinta. – Man undrar ju hur många vargar det finns. Om man ser en varg på en åker eller väg behöver man inte ringa. Mutta seosaineeton ASV-betoni saavuttaa suuremman lujuuden pienemmässä ajassa. SUNDBERG TROR att den varg som under påsken betedde sig aggressivt mot en bil som hade saktat in i Pemar inte var samma halta varg som under påsklördagens morgon sågs i Pemar centrum och senare sköts. 040 5870 757 Allt av sten vi gör det Nya gravstenar, tillägg av namn Renovering och rengöring av stenar Textkomplettering, renovering av text GRAVSTENSDAGAR to 27.4 lö 29.4 Goda förmåner under kampanjdagarna! Till vårt produktsortiment hör också Inredningsoch byggstenar. 0400 546 067 Meijeritie 5 bst 25 21530 Pemar tel. Tolv personer har sökt tjänsten som blev ledig efter att Tom Simola sade upp sig för att bli vd för Förlags ab Sydvästkusten som ger ut Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser. – Jag har lärt den att gå på vänster sida och det har den alltid gjort, men de här gångerna så ville den absolut gå på höger sida. POLISEN SNOW. Samtidigt var den på helspänn och spejade mot skogen till höger om oss, säger hon. 0400 588 946 Gravstensgatan 1 20720 Åbo tel. Pargas förra socialoch hälsovårdsdirektör Otto Ilmonen har sökt tjänsten som stadsdirektör i Raseborg. Vargar lär finnas kvar på Kimitoön – hund på helspänn Åtminstone två vargar, som rör sig tillsammans, finns på Kimitoön. Fråga mera av oss! www.loimaankivi.fi ASV BETONI ON LUJAA LAATUA ILMAN SEOSAINEITA Tilaa laatubetoni meiltä: www.asv. Polisens karta med rapporterade vargobservationer efter den 1 mars. 02 477 0120 ASV-Betoni Oy Ilmonen vill leda Raseborg DIREKTÖRSJOBB. Laatubetonit CEM 52,5 I –laadulla! -Kotimainen, vastuullinen perheyritysTurku p. Halvvägs ner i backen då man börjar skymta Genböles åkrar och Hannahemmet så insisterade hunden plötsligt på att byta sida och gå på min högra sida. Utställningen belyser mindre kända sidor av Aaltonen och hans privatliv bland annat genom brev som han skrev till sin familj. Ilmonen är i dag planeringsoch utvecklingschef vid Åbo Akademi. Bekanta i östra Finland har berättat om fall där en pyreneisk mastiff utan tvekan har gått mellan sin husse och en björn som plötsligt dykt upp, säger hon
– Vi riktar ju också de här lektionerna främst till dem som har enspråkiga hem. – Jag vill lära mig finska eftersom det är ett annat språk. – Det säger något om hur ivriga barnen är, säger Elise Kurtén med ett leende. I Åbo kan man nu satsa på en mellanform. BLAND förstaklassarna är ivern inför de nya finskalektionerna redan stor. Vi vill avdramatisera starten då man börjar läsa finska. Bland de äldre eleverna som redan går på tvåan eller trean tycker man att det är orättvist att höstens tvåor får börja läsa finska medan de själva fick chansen först på årskurs 3. EMMA Suominen pratar både finska och svenska hemma och känner därför inte att hon behöver läsa finska redan på årskurs 2. Därför vill hon börja läsa finska i höst. Många av barnen pratar ändå finska med en av sina föräldrar hemma, och har därför inte så stor nytta av finska redan på andra klass. I Sirkkala skola erbjuds – Barn lär sig språk så snabbt, och vill lära sig. Skolan har redan skickat ut brev till föräldrarna. Alla är förstås välkomna men de enspråkiga har säkert störst nytta av dem, säger Elise Kurtén. TINGSRÄTTEN konstaterar ändå att Trafiksäkerhetsverket Trafi inte har gett tillräckligt klara anvisningar för rederiet och att Trafis inspektörer inte tidigare har reagerat på den allmänna praxisen att fartyg i många års tid har lämnat kajen med öppet bogvisir. Flera har redan hunnit prata om lektionerna med sina föräldrar, och säger själva att de ska börja i höst. BEFÄLHAVAREN ansåg sig inte ha gjort sig skyldig till något brott och att det var någon säkerhetsrisk att köra med öppet bogvisir eftersom det finns vattentäta portar innanför visiret. Idén är att barnen ska våga börja prata finska för att till exempel gå med i någon finskspråkig hobby. – Jag fick direkt ett par hurrarop och kommentarer om att det här är något man väntat på, säger Kurtén. Lektionerna ordnas utöver de 20 timmar i veckan barnen har nu, men Kurtén tror inte att tilllägget blir betungande. Kim Lund » » Ålands tingsrätt anser att Rosellakapten har gjort sig skyldig till grov oaktsamhet, men utdömer inget straff. PRESSBILD. FÖR TILLFÄLLET börjar barnen i Sirkkala skola med finska eller engelska i tredje klass. M/S ROSELLA. Thekla Sewón har också finskspråkiga kompisar men pratar bara svenska hemma. Aaltonen intygar att kraven ska vara låga. CHRISTOFFER HOLM Lindrigt brott köra med öppet bogvisir Det var den 6 februari 2015 som M/S Rosella avgick från Mariehamn mot Kapellskär. Även i Åbo har vi många barn som är enspråkiga. ATT LÄRA sig finska vid Sirkkalaskolan verkar vara mycket populärt. I Pargas och Kimitoön har man från och med förra hösten infört finska i första klass, i enlighet med de möjligheter den nya läroplanen ger. – Det ska vara roligt att lära sig. Den första undervisningen ska vara rolig och inbjudande, och framför allt kännas trygg. NELLIE Aaltonen är nu klasslärare på årskurs 1 i Sirkkala skola och blir därmed klasslärare för tvåorna i höst. Det här är jättefint. Dessutom kan de ta emot mera nytt än vad skolan vanligtvis har möjlighet att ge. – Barnen får lära sig genom att sjunga och leka. Hon är jätteglad för att eleverna får möjligheten att lära sig finska på ett roligt sätt redan på årskurs 2. Utgående från en helhetsbedömning är brottet ringa och tingsrätten utdömer därför inget straff för kaptenen. ÅU NYHETER LÖRDAG 22 APRIL 2017 6 Åboskolor satsar på rolig finska – Att lära sig finska handlar väldigt långt om inställning. SIRKKALA skola skissar nu på de nya lektioner som stödet ger möjlighet till. Klasskompisarna Lisa Salonen och Emma Suominen (längst fram till höger) kommer från tvåspråkiga hem och känner därför att de inte behöver läsa finska ännu. EN FLICKA som i höst börjar på tvåan, och som också ska börja den nya finskan, säger att hennes storebror som går på trean tyckte det var orättvist då lillasyster nu får börja medan han inte hade den möjligheten då han började tvåan. Thekla Sewón (längst bak till vänster) och Chiara Rönnlöf går på första klass i Sirkkala skola och ska börja läsa finska i höst. Så sammanfattar rektor Elise Kurtén vid Sirkkala skola målet med den satsning som Åbos svenskspråkiga skolor ska starta i höst. – Jag vill lära mig bättre finska. Aaltonen har själv en musikalisk bakgrund och vill därför föra in musik och sång i undervisningen. Rektorn Elise Kurtén och klassläraren Nellie Aaltonen är mycket ivriga inför Sirkkala skolas satsning på lekfull finskundervisning redan i årskurs 2. SOM EN del av den nationella satsningen på att tidigarelägga språkundervisningen i skolorna har Åbos svenskoch finskspråkiga skolor fått projektpengar på 190 000 euro för att satsa på språk. FIN MÖJLIGHET. Genom att inspirera och glädja barnen med en lekfull introduktion till finskan hoppas vi att den positiva inställningen håller i sig. Ålands tingsrätt anser att kaptenen har gjort sig skyldig till grov oaktsamhet genom att inte försäkra sig om att fartyget är i sjödugligt skick innan avgång. Bogvisiret stängdes efter 50 minuter då fartyget befann sig på öppet hav. I allmänhet börjar de tvåspråkiga barnen med engelska, medan enspråkigt svenska börjar med finska. Christoffer Holm » » I höst får alla svenskspråkiga andraklassare i Åbo chansen att lära sig finska på ett lekfullt och roligt sätt. – Det är fusk! Vi fick inte läsa finska på tvåan, ropar en pojke på väg ut på rast. Kaptenen beslöt att fortsätta sakta framåt i stället för att återvända till hamnen. Jag har många kompisar som bara pratar finska. Bland dem finns det sådana som behöver en puff och positiv grund för att lära sig finska, säger Elise Kurtén som själv jobbat som lärare i finska och dessutom skrivit läromedel på finska under sin karriär. I de svenskspråkiga skolorna ska man satsa på finskan. – Det finns absolut ett behov. NYA MÖJLIGHETER. Bogvisiret gick inte att stänga helt och hållet och felet upptäcktes först sju minuter efter avgång. – Jag pratar också finska med kompisar, säger hon. Och då kan jag börja någon ny hobby där det pratas finska, säger Chiara Rönnlöf, som kommer från ett enspråkigt svenskt hem. I praktiken innebär projektpengarna att barnen får välja två timmar finska per vecka från och med hösten. Samma koncept ska användas i både Braheskolan och Cygnaeus skola, och skolorna samarbetar kring projektet
I sin föredragning konstaterar Nygrén att cirka 30 procent av kosthållets personal i Pargas övergår till landskapet när ansvaret för socialoch hälsovårdsverksamheten också flyttar till landskapet. Entis affärsidé är att marknadsföra insekter som livsmedel. OKTANTTI TOG hem två av fyra möjliga pris: bästa företagspotential och priset bästa försäljare som gick till Alexandra Vellamo. Enligt föredragningen sparar staden drygt 200»000 per år efter övergången.. Arkea Ab ägs av Åbo stad, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och samkommunen för Egentliga Finlands specialomsorgsdistrikt. Pargas stadsstyrelse behandlar på måndag stadsdirektör Patrik Nygréns förslag enligt vilket Pargas överlåter sin kosthållsverksamhet till Arkea. Åbohögskolor dominerade i företagartävling i H:fors Arkea föreslås sköta kosthållet i Pargas Den segslitna diskussionen om kosthållets framtid i Pargas går mot ett avslut. Det var i februari i år som paret meddelade att de trappar ner och att skärgårdsstiftelsen går in som arrendator för turistanläggningen. Han vill inte säga något mera om företagens bakgrund eller verksamhetsplaner. ÅU NYHETER 7 LÖRDAG 22 APRIL 2017 Marjaniemivägen 50, 20100 Åbo • Endast 10 minuter från Åbo centrum! www.villamarjaniemi.fi FESTER OCH EVENEMANG Oförglömliga i Villa Marjaniemi • Bastukvällar vid stranden • Bröllop och andra familjefester • Karonkor • Möten • Rekreationsdagar V I L L A R U I S S A L O Tillägsuppgifter Tel. PARET KRONEHAG har bedrivit turistverksamhet på ön i drygt 50 år. DET HÄR BETYDER att stadens kosthåll decimeras kraftigt då kosthållet efter reformen endast sköter om bespisningen i staden skolor. ÅU » » Stadsstyrelsen tar ställning till frågan på måndag. Två pris gick till studerande vid Åbo Akademi. Då behövs inte kosthållets tjänster längre inom till exempel äldreomsorgen. Backman hoppas kunna presentera den nya företagaren i mitten av maj. Stiftelsens ordförande Bengt Backman är nöjd med det stora intresset och säger att man nu fortsätter förhandla med tre av företagen. DE SOM I dag jobbar inom kosthållet övergår till Arkeas tjänst. Tyngdpunkten i stiftelsens arbete ligger på den yttre skärgården. Avtalet ska träda i kraft den 1 augusti och gälla i sju år. STIFTELSENS SYFTE är att verka för en levande skärgård. Oktanttis Tanja Holm (ÅA), Matilda Karlsson (ÅA), Alexandra Vellamo (ÅA), Miikka Kettunen och Tatu Koskela (TY). SDP och De gröna har motsatt sig att kosthållet flyttar till Arkea. I FALL DE förtroendevalda godkänner serviceavtalet med Arkea beräknas den årliga besparingen för Pargas vara 213 000 euro per år. Oktantti består av studerande från Åbo Akademi och finska handelshögskolan i Åbo. Oktanttis affärsidé är att starta ett företag som förmedlar arbetskraft till rederier. Den vill stöda möjligheterna till fast boende och inflyttning till skärgården och gör det enligt devisen ”boende – näringar – hållbar utveckling”. 13.00 och 15.30 Sju vill ta över Björkholm Åbolands skärgårdsstiftelse har fått in sju ansökningar om att arrendera Kurt och Gulle Kronehags stugby på Björkholm i Pargas. SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN hyr ut turistanläggningen som omfattar 11 stugor, ett konferensrum för 60 personer, ett kapell och en bastu för 15 personer. ÅU OKTANTTIS LAG. ÅU » » Åbolands skärgårdsstiftelse fortsätter förhandla med tre av dem. DEN FRÄMSTA orsaken till omändringen är vårdreformen. Björkholm arrenderas ut från och med den 1 januari 2018. Nygrén tror att ett samarbete med Arkea är det bästa sättet att bevara de lokala köken och arbetsplatserna i Pargas. TURISTANLÄGGNING. BÄSTA FÖRETAG i tävlingen Ungt företagande finns också i Åbo. Åbolands skärgårdsstiftelse är också arrendator för Brännskär i Nagu som har i dag är en året runt bebodd ö med en livlig gästhamn och en aktiv turism. Fr.v. 040 132 7168 eller info@villamarjaniemi.fi Kom ihåg MORSDAGSBUFFÉN sön 14.5. YLVA VIKSTRÖM Högskolorna i Åbo nådde framträdande placeringar i tävlingen ”Våga vara företagsam” vars final arrangerades i Helsingfors på torsdagen. Vinnarna får representera Finland i Europamästerskapen. kl. Kosthållets personal i Pargas skulle minska från nuvarande 45 personer till cirka 30 befarar Nygrén. Priset gick till Entis NY som grundats av studerande vid Åbo universitet och Humak. Det i sin tur skulle leda till avsevärt högre portionspriser för skolmaten
Därför handlar det faktiskt om livsstilscoachning, att tänka om sin egen yrkesidentitet inom socialoch hälsovården. Mot mera gud. ”Jag tror inte att vi hunnit vänja oss vid det stora, fina utbud som finns i form av alla dessa vårdcentraler och närakuter runtom i Stockholms län. Det som på presskonferenser, seminarier och fortbildningar är Power Point-bilder med labyrintiska upplägg, är en enorm stressfaktor för alla som arbetar inom socialoch hälsovården. RÄDSLAN KAN ta sig fler uttryck: Man röstar på populister som lovar enkla lösningar. Men Reinfeldt tyckte det kanske också var patienternas fel. I Sverige finns till och med en särskild psykiatrisk klinik som vårdar sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom. Eller njuter av tillfredsställelsen att fylla en hink med bär. Patienternas fel också här. Kräv bättre ledarskap och mer stöd av cheferna. Den påverkar deras livsstil, attityder, värderingar, preferenser, och livsinnehåll. Eller litar på någon som lovar att rätta till allt det onda som rubbar ens tillvaro. ”Undersköterskor och vårdbiträden inom vård och omsorg har högst sjukfrånvaro och är dessutom en av de grupper på arbetsmarknaden där sjukfrånvaron ökar mest.” Det visade en rapport från Försäkringskassan 2014. Och ungarna får inga sommarjobb heller. Teknologie (!) doktorn och konsulten i digitala välfärdstjänster varnar för hur illa de kommunalt anställda mår – och hur ofantligt dyrt det blir. En av hans teser är att kännetecknet för medelklassen – duktigheten och skötsamheten – inte längre garanterar något i livet. Har någon alls tänkt på en handlingsplan som kunde ha förebyggande effekter bland de kommunalt anställda. VI ÄR MITT INNE i en av de största utmattningsprocesserna någonsin. Tänk om jag förlorar mitt jobb nästa år. ORDFÖRANDEN FÖR FÖRBUNDET för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Päivi Niemi-Laine, uppgav i vintras att hon är mycket oroad över hur personalen orkar i vårdoch landskapsreformen. Tänk om min nästa Visa-räkning är över 500 euro. Då tuktar man sin kropp och mäter steg och puls. HUR MÅNGA BITAR blir över. Definiera mål för hur folk ska må bra. I torsdagens Helsingin Sanomat fanns en kolumn av Pekko Vehviläinen. Ingen har ens ett hum om många bitar alla tiders ravensburger har. Eller så drar man till lingonskogen. DEN GIGANTISKA REFORMEN är som ett enormt pussel, men med en stor skillnad: När pusselbit efter pusselbit läggs i det här pusslet är det ingen som vet hur bilden ska se ut. Taggarna ut bara. Andra bitar har tappat sin form då de klämde fast i folkhemmets nya vårdupplägg. ”AV STÄNDIG RÄDSLA för stort och smått, jag blev allt mera en igelkott”. Där oroades man 2015 över den ”lavinartade ökningen” av antalet patienter. Det finns hopp för igelkottarnas ungar. Hur många har vi redan tappat på golvet. Tänk om Marine Le Pen vinner franska valet. ÅU LEDARE Tänk om mitt barn får anorexi. Det här gör många rädda. Satsa på förebyggande hälsovård och livsstilscoachning. Man kan bli en igelkott av mindre. ÄR VI PÅ VÄG mot en ny vår för solidaritet och socialism. Stefan Holmström stefan.holmstrom@aumedia.fi Som en igelkott. JUHA SILTALA är professor i historia vid Helsingfors universitet och fokuserad på så kallad psykohistoria: De psykologiska effekterna av historiska skeenden. Det finns mycket att oroa sig över på 2000-talet. Låten är Sven Booms, texten är av Nils Ferlin. De flesta inom socialoch hälsovården får tänka om då det gäller sin egen roll i den stora omställningen. I EN ARTIKEL som jag klippt ur Kyrkpressen för 15 år sedan talar ärkebiskop emeritus John Vikström om den heliga sorglösheten. Hur många anställda har vi redan tappat. Närvårdarfacket Super har haft en kampanj för arbetshälsa med temat ”Välmående vårdare vårdar väl!”. Många bitar blev över. Tänk om jag inte klarar av att uppdatera vår wifi-router. RUBRIKERNA I SVENSKA medier har avlöst varandra: ”Vårdanställda blir allt mer sjukskrivna”, ”Många mår väldigt dåligt och gråter”, ”Vårdpersonal blir utbrända och sjuka av att arbeta”. Den rädda medelklassen längtar efter att få kontroll över läget. Han har nyligen gett ut en bok om den finländska medelklassens uppgång, fall och rädslor. Juha Siltala svarar i en intervju i Helsingin Sanomat (19.3): Undersökningar bland ungdomar visar att allt färre unga tror att framgång i livet endast hänger på en själv. PÅ BORDET FINNS massor av blå bitar som kan vara hav eller himmel, gröna bitar som kan vara allt från gräsmatta och buskar till träd. Vårdoch landskapsreformen är redan nu en tuff belastning för socialoch hälsovårdens anställda. Där kanske det är så att vi inte lyckats tillräckligt med information.” Undrar hur valfrihetens nackdelar – för inte tror väl någon att allt kommer att handla om fördelar – kommer att förklaras hos oss. I SVERIGE HAR DE redan lagt mycket av pusslet. Sjukskötarfacket Tehy uppmanade inför kommunalvalet hur viktigt det är att professionella inom socialoch hälsovårdsbranschen är med i den kommunala beslutsfattande under den stora omställningen med vårdoch landskapsreform. Eller lägger sig i hårdträning inför maraton. Det fanns mycket att oroa sig för på 1900-talet då Ferlin skrev sina rader. Att göra sina läxor, komma i tid till jobbet och se till att ungarna är hela och rena kan ändå leda raka vägen till samarbetsförhandlingar. ”Förtroendevalda, beslutsfattare, agera!” kräver Vehviläinen, vars val av ordet ”livsstilscoachning” är viktigt. Tänk om Finland blir ännu mera inåtvänt. Vårdoch omsorgspersonalen är en av de grupper där sjukskrivningarna ökat mest sedan 2010. Vehviläinen räknar upp vad som borde göras: ”Kartlägg hur de anställda mår. Historikern Siltala prognosticerar ingen massflykt till kyrkorna som ett svar på medelklassens rädslor. Förtroendevalda, beslutsfattare, agera! I Sverige finns till och med en särskild psykiatrisk klinik som vårdar sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom. HUR MÅNGA ANSTÄLLDA blir över. MÅNGA ANDRA ÄR också oroade. Granskningen visar att vårdoch omsorgspersonal, som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare hade den högsta frånvaron 2014, 164 sjukfall per 1 000 anställda. Så har vi alla de där krumeluriska bitarna som gör att till och med slottet Neuschwanstein känns som en stram funkisbyggnad i jämförelse med alla de obegripliga vårdarkitektoniska formsmulorna som regeringen har öst ut över bordet. Pia Heikkilä Journalist på ÅU LÖRDAG 22 APRIL 2017 8 22.4.2017 INNERBANAN GNURF Vem vårdar vårdarna. Men då vi igelkottar tröttnat på jag-tillvaron i bärskogen eller maratonspåren kanske massrörelser lockar igen. Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt i Stockholm medgav detta 2013 (I Sverige är det landstingen som administrerar sjukvården). Fortbilda dem till välmåendeledarskap!” DE SOM LIDER MEST just är utan tvekan alla som påverkas av vårdreformen. Om att kunna släppa sina bekymmer – inte så att man sjunker ner i ansvarslöshet – men så att man har tilllit till att alla utfall i livet inte är beroende av ens egna strävanden. Vårdreformen. Mot mera Trump. Hur många bitar – anställda – får komma med. REFORMEN MED VALFRIHET, det som svenskarna kallar det fria vårdvalet, misslyckades, anser många. FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR granskat sjukstatistik för kvinnor och män för perioden 2010–2014
Vår ekonomi förlorar årligen miljarder på grund av sjukpensioneringar, sjukfrånvaron och arbetsolycksfall. Genom att förnya familjeledigheterna gynnas kvinnors sysselsättning. Visserligen föds det nu, i en spirande tillväxt, nya jobb. Trots att rektorn och personalen gör sitt bästa brottas man med stora utmaningar i Sirkkala med att kunna följa läroplanen. Det ger mera skatteintäkter, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Varje, även en liten, arbetsinsats är värdefull. I modersmål och litteratur skrivs nu två sextimmarsprov. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Om provet i modersmål och litteratur inte längre spelar en lika avgörande roll försvagas motivationen för de unga att fördjupa sig i läsning och skrivning – färdigheter som är livsviktiga i dagens värld. Staten fastställer ett enda lönepåslag som täcker alla lönebikostnader. Skapa en modell med minijobb där unga under 30 år får tjäna 500 euro i månaden utan att detta påverkar stöd eller andra förmåner. Den största förändringen föreslås gälla gymnasiets kärnämne, modersmål och litteratur. Sådana frågor är sysselsättningen och företagsamheten, som ju står för de skatter med vilka vi sedan kan upprätthålla välfärden. Stefan Wallin Svenska riksdagsgruppens ordförande . Nu hoppas vi på konkret hjälp av politikerna i Åbo för att få fart på projektet som nu först är i startgroparna. De nämns nämligen också i rapporten. Men trots detta finns det mängder med utmaningar kvar innan den nya skolbyggnaden står klar. DE UNGA då. Bättre arbetshälsa skulle gynna både samhället och individens livskvalitet. Tillåt lokala avtal i större utsträckning så gör vi det lättare för mindre företag att anställa. Regionala försök i Nyland och Birkaland har lyckats bra. Vi vill höja inkomstgränserna för studiestödet. En orsak till Sveriges goda ekonomi är det stora utbudet på utländsk arbetskraft. Ett första steg är att lönebikostnaderna slås ihop. Vi behöver ny samtalskultur på arbetsplatserna där man tillsammans diskuterar sig fram till lösningar som är bäst för företaget eller den offentliga arbetsplatsen. Det behövs mer kraft på det offensiva mittfältet och framåt. Vad är syftet med provet. Statistiken är tydlig – särskilt unga kvinnors sysselsättningsgrad är i alla nordiska länder högre än i Finland. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. till exempel slöjd-, handarbetsoch musiksal. Det är bra att det finns engagemang, hjälp och stöd är något som skolan verkligen behöver. Vi har med glädje följt med då Sirkkala skolas problem och framtida öde diskuterats av kommunalpolitiker i ÅU. I tisdags träffade partiordförande Anna-Maja Henriksson och jag statsminister Juha Sipilä med tolv SFP-förslag till hur arbetslivet kan förbättras. Petra Bredenberg Svenska modersmålslärarföreningen i Finland Sari Hyytiäinen Ulla Koivukangas Äidinkielen opettajain liitto Motiveringen om minskad arbetsmängd väcker frågor.. Liksom i fotboll kan halvtid vara läge att ändra på både taktik och laguppställning. Företaget betalar in detta till Skatteförvaltningen, som tar över administrationen och fördelar summan vidare till rätta instanser. I andra ämnen innebär det här två timmar kortare prov än tidigare. VÅR arbetsmarknad förändras med nya utmaningar – alltså möjligheter. VI BEHÖVER en mer jämställd arbetsmarknad. KLART ÄR att regeringen dessvärre inte kommer att uppnå sina centrala mål på 110 000 nya jobb och en sysselsättningsgrad på 72 procent. ÅU 9 LÖRDAG 22 APRIL 2017 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Också beskattningen kräver förnyelse. Är man nöjd med sin centerforward, sina defensiva mittbackar eller lagandan, som ofta är nyckeln till allt. PÅ ARBETSMARKNADEN möts utbud och efterfrågan på arbetskraft fortfarande inte – se bara på Nystad. Avskaffar vi behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggör det anställning i branscher som har brist på kunnig arbetskraft. Är detta raketvetenskap. Vi tycker Sirkkala skola äntligen förtjänar arbetsro efter många krävande år. Samtidigt motverkar vi grå ekonomi. Enligt senaste uppgifter ser det ut som om rivningen av Kärnhuset kommer att förverkligas i sommar, men ingen noggrannare plan om själva byggprojektet och behövliga tillfälliga utrymmen har gjorts. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Hur ska man kunna mäta de här färdigheterna med ett fyra timmar långt miniprov, som i värsta fall delvis består av flervalsuppgifter. Särskilt många uppstartsföretag lider mycket av behovsprövningen. Idag orsakar anställning av personal mycket ny administration, vilket är ett tillväxthinder. I praktiken leder det till att barnen blir tvungna att mitt under skoldagen förflytta sig till till exempel S:t Olofsskolan. Knappast. Vi behöver också ett nationellt program för bättre välmående i arbetslivet. Också populariteten med delningsekonomi ökar. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste ned. Då det gäller småföretagen vill vi ha smidigare rutiner för löneadministration. Ett dylikt projekt skulle leda till, förutom förhoppningsvis en skola med frisk inomhusluft, även positiv publicitet för Sirkkala skola och framför allt för Åbo stad. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person. Finland borde avskaffa arbetsmarknadshindren för invandrare. Nämnas kan vidare att ett lärarrum där alla ryms också saknas. I dag fungerar skolan i minimala utrymmen. ”Utgångspunkten för arbetsgruppens förslag har varit att stärka studentexamen som gymnasiets slutexamen och att främja utnyttjandet av studentexamen i högskolornas studerandeantagningar under de kommande åren”, skriver ministeriet. Det här innebär att om provet i modersmålet krymper till ett fyra timmar långt prov så förkortas provet med åtta timmar och borde då anpassas så att det omfattar en tredjedel av det nuvarande. Redan innan problemen med Kärnhuset konstaterades fanns det utrymmesbrist i Sirkkala skola. Wallin STEFAN WALLIN Riksdagsledamot, SFP Svenska riksdagsgruppens ordförande UTRYMMESBRIST. Läsoch skrivfärdigheter är redan nu avgörande för om en ung person når framgång eller hotas av marginalisering. Genom att låta privata arbetsförmedlingar stödja de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande. Lokala riksdagsledamöter som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin, SFP; Eeva-Johanna Eloranta, SDP; Li Andersson, VF; Ville Niinistö, De gröna och Saara-Sofia Sirén, Saml. Arbetsgruppen föreslår att provtiden för studentproven ska bli fyra timmar. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Eleverna undervisas i allt för små och undermåliga utrymmen, vissa viktiga bitar saknas helt . Finlands ekonomiska utveckling beror i hög grad på hur företagen kan ta till vara innovationer och ny forskning. Goda råd är dyra nu. Motiveringen om minskad arbetsmängd väcker frågor. På arbetsmarknaden möts utbud och efterfrågan på arbetskraft fortfarande inte – se bara på Nystad. Underminera inte läsoch skrivfärdigheter i studentexamen MODERSMÅLET. I ÅU:s ledare, 6.4.2017, presenterade Stefan Holmström en intressant idé. Det är i små och medelstora företag som nya jobb skapas. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Potentialen är stor, men lagstiftningen hänger inte med. I rapporten lyfter man helt berättigat fram oron för minskade kunskaper i matematik och främmande språk, men ingenting nämns om försvagade färdigheter i läsning och skrivning trots att flera forskare har konstaterat en nedåtgående trend. Finland borde vara proaktiv i att förnya lagstiftning och strukturer för att klargöra olika parters rättigheter och skyldigheter. Hurdana färdigheter förväntas examinanden kunna påvisa. Finland bör ha en klar strategi för hur vi håller oss i täten i utvecklingen. Knappast. En arbetsgrupp vid Undervisningsoch kulturministeriet publicerade i veckan en rapport om reformer i studentexamen. VI UPPREPADE också en SFP-käpphäst: höj övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget. Arbetserfarenhet underlättar sedan den nyutexaminerades övergång till arbetslivet. Vi anser att studerande bör få försörja sig utan sanktioner. Som föräldrar är vi också oroliga över hur personalen i skolan ska orka under de här omständigheterna. Dagens system ökar löneoch pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, samt skapar hinder för jämlik karriärutveckling. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Är arbetsmängden den mest centrala orsaken till en radikal reducering av studentprovet i modersmålet. Det var gratis råd – fritt fram att användas! Mottagandet var gott och stämningen konstruktiv. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Kan det målet uppnås om man inte värdesätter den grund för allt lärande som färdigheter i modersmålet de facto utgör. Med andra ord behövs nu handlingar i stället för tomma löften. Ami Le Bell-Rönnlöf Susanne Agte Föräldrar till Sirkkalaelever Sirkkala skolas utmaningar Med andra ord behövs nu handlingar i stället för tomma löften. Goda råd är dyra, men gratis Dammet efter kommunalvalet har lagt sig och den politiska vardagen är tillbaka i rikspolitiken. Han föreslår att man som ett pilotprojekt i Sirkkala kvarteret kunde bygga ett friskt skolhus helt i trä. På måndag bänkar sig regeringen för en halvtidsgenomgång av valperiodens resultat så här långt. VAD VAR det då vi föreslog. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Provet i modersmålet mäter hur väl examinanden har tillägnat sig ett omfattande ämneskunskapsinnehåll, läsoch skrivkompetens samt analytiskt tänkande och mognad inför fortsatta studier. . Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. VI BEHÖVER också nya arbetstagare. Bland annat energisektorns kraftiga förändring och Paris klimatavtal skapar stor potential inom miljöteknologi och cleantech. Varför vill man sänka statusen för provet i modersmålet och därmed ovillkorligen också statusen för hela ämnet. Vi är mycket lättade och nöjda över att beslutsfattarna i Åbo stad insett att Kärnhuset måste rivas och ersättas med ett nybygge. Men inte tillräckligt snabbt. Bättre samarbete och information mellan de olika parterna behövs. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Alltid när centrala politiska beslut fattas måste förutsättningarna för exportindustrin med högt förädlingsvärde beaktas. Förslaget att nedmontera provet i modersmålet motiveras i ministeriets pressutskick: ”Enligt arbetsgruppen är en kortare provtid motiverad med tanke på att proven digitaliseras och i syfte att minska den stress som examinanderna upplever.” I den finska publikationen nämns också en minskad arbetsmängd för examinanden, skolan, i den preliminära bedömningen och vid censorsbedömningen som orsak till reformen. SVENSKA riksdagsgruppen vill vara konstruktivt kritisk, som i de stora övergripande ödesfrågorna försöker hjälpa regeringen. Men gör det på ett civiliserat sätt. Enligt EU-kommissionen skapar EU:s nya avfallsdirektiv minst 170 000 nya jobb inom materialåtervinningsindustrin fram till 2035. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog
Västerbottningen Pehr Stenberg tillbringade tio år av sitt liv i Finland. Texterna belyser Skärgårdshavets och Östersjöns miljö och presenterar verksamheten vid Åbo Universitets forskningsstation på Själö. Osmo Vänskä fanns med i ledet från första början; han är ju utom en av våra finaste dirigenter också en virtuos på klarinett. ÅU KULTUR LÖRDAG 22 APRIL 2017 10 Symfonikonsert med blåsarkrafter KONSERTEN. Osmo Vänska både dirigerade och spelade klarinettsolo under veckans symfonikonserter. Professor Fredrik Elgh vid Umeå universitet prisbelöntes i mars i år av Svenska Akademien för det mångåriga utgivningsarbetet av 1700-talsprästen Stenbergs (1758–1807) självbiografi, vars fjärde del kom ut i fjol höstas. En kontrabas hör till verkets instrumentarium, och även annars är det träblåsarna som är i huvudrollen, fast valthornen också sticker ut positivt ibland. Böckerna omfattar 5 000 sidor och har kommit ut åren 2014–16. Dessutom dissonant eller annars på kollisionskurs med vanliga intervallbildningar. JAAKKO RUOLA. Orkestern ljöd snyggt och rent och spelade obekymrat den intrikata musiken med bravur. I samband med att utställningen öppnas berättar författaren Markku Lappalainen om sin nya bok om Skärgårdshavet. Hans hustru Erin Keefe briljerade som violinsolist. NAGU BERGHAMN. Åbo filharmoniker •. Föreläsningen hålls klockan 18.00. Verket börjar med höga blåsinstruments ädla duell med lägre, varefter krafterna fortsätter i större ”sämja”. Solistens säkra musicerande gjorde stort intryck, och inspirationen var påfallande, fast musiken ju i princip spelades från noter. Mot slutet, efter det snirkliga temat med variationer hugger finalen i med liv och lust, och det var inget tvivel om att musiken nu hade kommit tillända. På 1780-talet studerade han i Åbo och arbetade som informator hos familjerna Gripenberg och Carpelan samt flera finländska adelsfamiljer. Pehr Stenberg (1789–1807) var student vid Kungliga Akademien i Åbo och hans levnadsbana har grundligt undersökts. Stiligt spel av alla. Efter det flyttar den till Själö och i juli kan man se den i köpcentret Mylly i Reso och i samband med Tall Ships Race-tävlingen i Åbo. DEN SOM KANSKE inte trivdes med det sträva tonspråket dittills fick ju sedan sitt lystmäte när en cirka 15 personer stark ensemble satte igång med ett av Mozarts viktigare verk, Serenad nr 10, B-dur, även benämnd ”Gran Partita” (1781-82). I jämförelse med min egen LP-inspelning av verket lät Keefes version avgjort mer berörande och hördes samtidigt tydligare över blåsarorkestern (där slagverk och två kontrabasar även fanns med). Publiken applåderade förtjust (det hade den gjort också efter den stiliga violinkonserten), och musiken landade på 48 minuter speltid, snäppet snabbare än medeltalet, gissar jag. Seminarium om Pehr Stenberg på Åbo Akademi ÅBO. På torsdag möts en lång rad Pehr Stenberg-kännare vid ett seminarium på Åbo Akademi. Till vardags är ju namnkunnige Vänskä chefsdirigent för Minnesota symfoniorkester sedan många år tillbaka. Hon visade sig på styva linan i Kurt Weills expressionistiskt uttryckta Violinkonsert (1924), där solostämman i mina öron brukar klinga tonalt mer moderat än orkestern, fast det nog är en villfarelse. EN RÄTT STOR blåsarensemble startade med Igor Stravinskys ”Symfonier för blåsare” (1920). Övriga talar under seminariet är FD Laura Hollsten, professor Ingvar Dahlbacka, FD Jennica Thylin-Klaus, docent Anders Ahlbäck, FD Kristina Persson och FD Göran Stenberg, FD Rosemarie Fiebranz. Så den nästan fulltaliga torsdagspubliken var säkert nöjd med att blåsarna på estraden blåste vackert, eller åtminstone bra, vilket de ju gjorde under gästdirigerande Osmo Vänskäs kunniga ledning. Anders Chydenius, Jacob Tengström och Pehr Stenberg vid Kungliga Akademien i Åbo i komparativt perspektiv”. Inte sant?! Ingmar af Hällström Gran Partita •. Seminariet inleds av professor Gustav Björkstrand med rubriken ”Tre studenter. Sol: Erin Keefe, violin •. Stravinsky, Weill, Mozart PRESSBILD/LISA-MARIE MAZZUCCO DIRIGENT OCH SOLIST. Utställningen på Hansatorget pågår till den 4 maj. Något från baletterna hittar man kanske här, men annars är verket stramt hållet och mot slutet låter det smått koralartat. GENOM DE kontrasterande satserna lyste väl mest oboisterna och klarinettisterna, eftersom de instrumenten ju oftast är melodiförande. Dir: Osmo Vänskä •. Men alla spelar inte hela tiden på en gång; här finns plats för många intimare skeden med tystare tongångar. Seminariet är öppet för allmänheten och ordnas i Arken seminarierum ”Källan” med start klockan 13. Violinpartiet är ytterst virtuost, inte minst i de två första satserna. Det var bara för lyssnaren att luta sig tillbaka och njuta. För att vara en hyllning till två år tidigare avlidne tonsättarkollegan Claude Debussys minne klingar musiken oväntat käckt. President Sauli Niinistö är bokens och utställningens beskyddare. Symfonikonsert i Konserthuset to 20.4 •. Skärgårdshavet i bilder visas i Hansakvarteret UTSTÄLLNING. Vid torsdagskonserten – som dubblerades på fredagen – blåste det hårt därute, medan Åbo filharmoniker denna gång uppträdde med nästan enbart blåsare därinne. Även utan en utomstående dirigent – Vänskä instruerade tidvis från sin stol – klingade helheten oväntat snyggt och i överraskande grad också i gott samspel med precisionen i högsätet. Elgh deltar i seminariet och talar under rubriken ”Pehr Stenberg, liv, verk och intressen samt något om utgivningen av hans självbiografi”. VÄNSKÄ HADE TAGIT med sig sin hustru Erin Keefe, konsertmästare i Minnesotaorkestern som kvällens violinsolist. Det är naturfotografen Jaakko Ruola som i tio års tid har fotograferat olika skärgårdslandskap. I denna tolkning kom jag för första gången ordentligt in i musiken. Finurlig och välklingande musik, i de flesta skedena diverterande, som det ju anstår en serenad från 1700-talet. Sådana här blåsningar råkar man gärna ut för. En fotoutställning med panoramabilder från Skärgårdshavet öppnas på måndag i Hansakvarteret i Åbo. Ruola är bekymrad över Skärgårdshavets tillstånd och han vill med sina bilder väcka allmänhetens intresse för miljöskydd
PÅ TORSDAG ordnas bland annat svensk sagostund, nonstop skuggmålning och babygraffiti på huvudbibliotekets innergård. Babyveckans hela program finns i stadens evenemangskalender på sökordet ”Babyveckan”. SYNVINKELN. Arrangör är Åbo fritidssektor, programmet är koordinerat av barnkulturplanerare Leena Hiltunen och kulturkoordinator Anna Edgren. Babyveckan bjuder på ett brett utbud av avgiftsfria kulturupplevelser för familjens minsta på huvudbiblioteket och i Äventyrsparken samt Wäinö Aaltonens museum. UNDER HELA babyveckan finns mjukisbad och lekplatser framsatta på huvudbibliotekets barnavdelning Saga klockan kl. Föreställningen behandlar bebisens och förälderns förhållande. Förvånansvärt många kände en viss matthet och hjälplöshet inför att ha en åsikt på internet, även om de alla var journalister, vana med debatt. Stiger man fel kan det explodera. Inlägg kan raderas, men någon annan kan redan ha hunnit ta en skärmbild, sparat kommentarerna, sparat länken till artikeln, delat den i någon egen, sluten grupp, där dissekeringen lever vidare. Inte för att hon skulle dela åsikt med dem, men för att hon, trots sina egna fördomar, var nyfiken på deras världsbild. I dagens polariserade värld känns det framförallt pinsamt att av misstag och av egen dumhet hamnat i “fel läger”. Det blir en intensiv, härlig, öm och unik stund, en stund av ordlös kontakt med rörelser, gester, känslor och ljud. Hantera de som blir rabiata. 10.30 Guidning för bebisar och småttingar på svenska » » Babyveckan bjuder på kultur för 0–3-åringar nästa vecka. Klossteaterföreställningarna visas tisdag 25.4 kl. ”BabyTango” kombinerar en bebisanpassad dansföreställning med en gemensam dansstund för bebisarna och deras vuxna sällskap. Det är inte bara att lägga upp och låta vara, man måste joura under det följande dygnet. Plock ur svenska programmet •. Hon skrev att hon gått till de invandringskritiska demonstranterna som slagit läger vid järnvägsstationen i Helsingfors. Också den ordlösa teaterföreställningen ”BabyTango” kommer till Åbo för första gången. Då man måste lyssna, ta till sig och lära sig. Någon kommenterade att lägger man upp en artikel som delar åsikter måste man vara redo att ta konsekvenserna. Det kryllar av forum och grupper för precis allt och alla: anti det ena, pro det andra, gällande allt från vaccination till asylpolitik, grupper för kritisk mediegranskning; politiska grupper från höger till vänster, grupper med övertygelser, ideologier och agendor. Två föreställningar ges i Äventyrshusets Diamantteater fredag 28.5 kl. EFTER ATT HA kommit hem från workshopen, läste jag en kompis Facebookstatus. JOURNALISTFÖRBUNDET ordnade nyligen en seminariedag för frilansare med workshops, där en handlade om personbränding på sociala medier. Trots att det är himla obekvämt att bli medveten om att “den rätta åsikten” inte finns, och att tron på den ofta reflekterar perspektivlöshet. 9.30 Sommarskogen – rimjam på svenska med Paola Fraboni och Satu Laukkanen •. Varje grupp har en motsatsgrupp, en slags fiendegrupp, att kämpa emot. OCH KAN MAN medge att man haft fel. I sitt inlägg bedyrade hon hur viktigt det är att mötas med dem som har diametralt motsatt åsikt, inte i hetsiga internet lynchningar, utan som riktiga människor. 10–16. Fanny Malmberg kommunikationsansvarig på Steinersgymnasiet i Helsingfors Förvånansvärt många kände en viss matthet och hjälplöshet inför att ha en åsikt på internet, även om de alla var journalister. 11 och 13. Platsen för discot är Äventyrsparkens Diamantteater fredagen den 28 april kl. Torsdag 27.4 Wäinö Aaltonens museum kl. 17 på huvudbiblioteket. Babyveckan bjuder på evenemang som färgbad, babygraffiti, klossteater och tango. Att man lärt sig något. Färgbad, babygraffiti, klossteater och tango. Här kan man dyka ner och leka, eller kanske ta en lugnare paus ifall kulturutbudet blir allt för överväldigande. EFTERSOM SÅ MYCKET av den aktuella debatten förs på internet, främst i korta koncisa inlägg och kommentarer är det lätt att diskussionen polariseras, att det odlas föroch emotläger och att det luddiga området mittemellan är full av minor. ÅU KULTUR 11 LÖRDAG 22 APRIL 2017 Rimjam och bebistango i Åbo Är det värt att ta fajten på internet. Vissa var unga, som aldrig varit utomlands, vissa var uppriktigt rädda för det främmande. Vara närvarande tills diskussionen ebbar ut, vara konstruktiv. Det talades mycket om närvaro och aktörskap; att profilera sig, att ta ställning, delta i debatten. Veckan kulminerar som vanligt i bebisarnas eget valborgsdisco med både ballonger och musik som sätter fart på blöjbakarna. Det tvåspråkiga programmet är mångsidigt då kulturveckan för bebisar och småttingar kör igång i Åbo på måndag. Kl. 14–15, klädkoden och inträdet fritt. EN AV ÅRETS nyheter är klossteatern där klossar i olika trämaterial vaknar till liv genom musik, dockteater och ljudeffekter. 10 Sagostund på svenska, högläsare Andrea Schmidt •. Fienden är givetvis också infiltrerad överallt i samhället, bland beslutsfattare, myndigheter, i reklamer, företag, inom den egna kommunen. Torsdag 27.4 Huvudbiblioteket, Saga kl. DISKUSSIONER tenderar bli mer konstruktiva ansikte mot ansikte, då det inte är lika lätt att verbalt slå ner den med “fel” åsikt. Föreställningarna är ordlösa och passar alla åldrar. Även om man inte själv bidrar, går det inte att undvika att påverkas av alla diskussioner som förs på internet – eftersom så många av samhällsdiskussionerna förs här. Onsdag 26.4. Huvudbiblioteket, Studion kl. Allt program är avgiftsfritt, målgruppen är 0–3-åriga små kulturkonsumenter i vuxet sällskap. ÅU-FOTO NÄSTA VECKA. Den som rör sig här kan bli upplyst om att hen tydligen inte har förstått eller anklagas för att sympatisera med fienden. 10 och kl. 10.30 ordnas småbarnsvänlig konstguidning på Wäinö Aaltonen museet – också de vuxna brukar fascineras över kreativa sätt att närma sig konsten
ÅU TEXT 12 I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU TEXT I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917
Slopandet skulle knappast få någon att sluta använda hjälm men det skulle sänka tröskeln för nya cyklister. I vägtrafiklagen finns det däremot inskrivet en rekommendation: ”Cyklister och cykelpassagerare skall i allmänhet under körning använda vederbörlig skyddshjälm.” – Det här är tydligen den enda lagen i Finland i vilken man använder uttrycket ”i allmänhet”, säger trafikrådet Kimmo Kiiski vid Kommunikationsministeriet som varit med om att bereda lagen. Vi har en epidemi av orörlighet som bäst botas genom bättre möjligheter till vardagsmotion, säger Ollitervo. CHRISTOFFER HOLM. CYKELFÖRBUNDET anser att man i hjälmrekommendationen inte har beaktat dess inverkan på folkhälsan, cyklismens popularitet och trafiksäkerheten. Befriandet av stadscyklar från hjälmtvång ser han som juridiskt besvärligt. Skrämselpropagandan kan också ha andra negativa konsekvenser. I STÄLLET FÖR hjälmtvång förespråkar Cykelförbundet att man utvecklar infrastrukturen och sänker bilarnas hastigheter. Han frågar sig på vilka grunder just den här gruppen skulle lämnas utanför lagens skydd. De här två faktorerna skulle märkbart öka trafiksäkerheten och bidra till en tredje: en ökad mängd cyklister. Risken att utsättas för osakliga kommentarer kan höja tröskeln att ta cykeln, säger Ollitervo. Bland annat Cykelförbundet, Helsingforsregionens trafik (HRT), Helsingfors tingsrätt och Trafikjuridiska föreningen är för ett slopande av hjälmrekommendationen. Inne i större städer använder vanligtvis flera cykelhjälm, men även i Åbo syns många cyklister utan. KIISKI STÄLLER SIG skeptisk till att göra cyklande utan hjälm straffbart. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 22 APRIL 2017 14 Rekommendation om cykelhjälm kan komma att slopas Hjälmfria cyklister har varit fritt villebråd i diverse upplysningskampanjer. Kiiski påpekar att bruket av hjälm har ökat i slalombackarna utan tvång. Det här kan leda till att folk låter cykeln stå och tar bilen i stället. Det är klart mer än bland cyklister, säger han. – Kampanjerna för hjälmbruk har skapat en kultur där det är okej att kalla folk som cyklar utan hjälm vid öknamn. EN ANNAN möjlig följd av att sälja hjälmar med rädsla är att folk invaggas i en falsk tro att cykelhjälmen skyddar mot mycket mer än den verkligen gör. Instanser som Trafikskyddet, Automobilförbundet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen vill införa hjälmtvång. I lagberedningen har det också diskuterats varför det inte föreskrivs att fotgängare ska använda hjälm. Marja Ollitervo, Cykelförbundet » » Förslag från ministerium får stöd av bland annat Cykelförbundet. SLOPAD REKOMMENDATION. Jessica Suni SPT Nyttan av att slopa den är klart större än skadan med tanke på folkhälsan. UPPLYSNING är i vilket fall som helst det bästa sättet att tackla frågan. – Frågan om cykelhjälmen är framför allt en fråga om upplysning och barnuppfostran. Hon ser det som problematiskt att hjälmarna marknadsförs genom rädsla, vilket ger en bild av att cyklandet är farligt, något som inte stöds av forskningen. Slopandet skulle knappast få någon att sluta använda hjälm men det skulle sänka tröskeln för nya cyklister, säger styrelsemedlemmen Marjut Ollitervo. Marja Ollitervo, Cykelförbundet I Nederländerna använder just ingen hjälm – och det är världens tryggaste land för cyklister. Därför är det väldigt viktigt att använda cykelhjälm. MINISTERIET publicerade i februari ett lagutkast om vägtrafiken i vilket man föreslår att rekommendationen slopas. Invalidförbundet uppger att det årligen uppstår över 10 000 hjärnskador bland fotgängare som fallit, av dem 1 500 allvarliga hjärnskador. – Nyttan av att slopa den är klart större än skadan med tanke på folkhälsan. Han anser att frågan om cykelhjälm inte handlar enbart om juridik, utan också om moral och om hur samhället överlag borde skydda medborgare. I slutändan är straffrätten ett alternativ i sista hand, som inte borde användas för att lösa sociala problem, säger han. Kiiski säger att man under processen hört olika parter på bred basis samt bekantat sig med undersökningar och hur man förhållit sig till saken på andra håll i världen. TVÄRTEMOT VAD många tror är det inte lag på att använda cykelhjälm i Finland. – Även om skyddet av en hjälm var hundraprocentigt skulle nettoeffekten vara på minus om den minskade på cyklismen ens lite. Som exempel nämner Ollitervo Nederländerna: – Där använder just ingen hjälm och det är världens tryggaste land för cyklister. – Livet och särskilt trafiken är farlig. THL är redo att göra ett undantag för stadscyklar. Men om Kommunikationsministeriets lagutkast om vägtrafiken går igenom kommer rekommendationen att använda cykelhjälm att slopas. En viktig orsak är just att den inte är lagligt bindande
Jag känner i alla fall att jag har ganska lång erfarenhet av att cykla så därför använder jag inte alltid. Han ser demoniserandet av personer som cyklar utan hjälm som kontraproduktivt. Av allt man kan skydda är huvudet viktigast. När jag var 13 var jag med om en mopedoch cykelolycka. Jag vet inte om det är farligare att cykla i Åbo än på andra platser, men jag använder oberoende alltid hjälm. Jag använde hjälm även som mindre. Om cykelskadorna försvann, skulle jag inte ens märka det, säger Siironen. Kanske en aning, men poängen är att en bra sak fördöms. » » Folk kan inbilla sig att det är farligt att cykla och att det är idioti att inte använda hjälm – när det inte finns vetenskapliga bevis för någotdera, säger Jari Siironen. Finsk statistik visar att hälften av hjärnskadorna sker bland fotgängare av vilka största delen är berusade. Finsk statistik visar att hälften av hjärnskadorna sker bland fotgängare av vilka största delen är berusade. – Jag tänker mig att det ingalunda är någon vits att vänta på att en olycka ska hända för att börja använda. MARTIN HÖGSTRAND, ÅBO » » Gallup i Åbo: PATRICIA TORVALDS, ÅBO MARJA-LEENA, ÅBO ANDREAS ANDERSSON, ÅBO SOFIA LILJESTRÖM, ÅBO. Vid sidan om att man fokuserar på fel saker. Sofia Liljeström, Åbo Text & foto: Christoffer Holm, ÅU – Jag använder cykelhjälm då och då, men jag har nog cyklat utan ända sedan jag var liten. – Jag använder cykelhjälm eftersom jag inte vill slå ihjäl mig. Han anser att hjälmtvång troligtvis bara skulle leda till att cyklandet minskar, vilket skulle ha en negativ effekt på befolkningens hälsa utan att på riktigt minska antalet hjärnskador. – Om spriten tog slut i världen, skulle jag bli arbetslös. Jessica Suni SPT Till skillnad från den bild upplysningskampanjerna målar upp, är hjärnskador ganska ovanliga bland cyklister i Finland. Han anser att ett hjälmtvång vore till mer skada än nytta, eftersom det skulle göra cyklandet mindre lockande. Jag använder hjälm då jag cyklar längre sträckor, men inne i stan är det jobbigt att ha med den då man har kassar och ska in i affärer. – Då jag var barn var båda mina föräldrar viktiga med att man skulle använda hjälm, och jag har gjort det sedan jag var liten. Sedan fanns det heller inte riktigt cykelhjälm då jag växte upp. Jag är från Kimito men har cyklat mest i Åbo efter att jag flyttade hit. Använder du cykelhjälm – och varför (inte). ÅU 15 LÖRDAG 22 APRIL 2017 REPORTAGE Neurokirurg: Kontraproduktivt att demonisera cyklister utan hjälm Bruket av cykelhjälm brukar motiveras med att hjälmen skyddar mot hjärnskador. Men om en olycka någon dag är framme får jag förstås äta upp mina ord. – Inte är det fördömligt, utan hälsosamt. Sedan kan man diskutera om det skulle vara ännu hälsosammare med hjälm. Sedan litar jag väl kanske lite för mycket på min förmåga i trafiken, men jag känner mig ganska säker på Åbos cykelvägar. Att skydda huvudet är en så liten investering både ekonomiskt och praktiskt. Om jag inte skulle ha använt hjälm då skulle jag ha mist livet. Han stör sig också på att det första folk fäster uppmärksamhet vid när det sker än cykelolycka är om cyklisten använde hjälm eller inte oberoende av om hen slagit huvudet. Däremot rapporteras det om personen använde hjälm eller inte, vilket obestridligen skuldbelägger offret, säger han. Om jag kan skydda huvudet så gör jag det. BEFOLKNINGENS HÄLSA skulle troligtvis förbättras avsevärt om alla skulle byta ut bilen mot cykeln, oberoende av hjälmanvändningen, säger Siironen. CYKELHJÄLMAR SKYDDAR mot ytliga sår och skrapor och Siironen uppmuntrar folk att använda hjälm, men han poängterar att lätta cykelhjälmar inte alls ger ett så bra skydd mot hjärnans rörelser som sker inuti skallen vid fall. – Jag använder inte hjälm eftersom det är lite otympligt. – Inte frågar man någonsin om personen var full eller blev påkörd. Neurokirurgen, docent Jari Siironen på neurokirurgiska kliniken vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt oroar sig för att folk har en alltför positiv uppfattning om skyddseffekten av lätta cykelhjälmar. Han säger att cyklande hur som helst alltid är en positiv gärning, både med tanke på cyklisten själv och den allmänna trafiksäkerheten. – Folk kan också inbilla sig att det är väldigt farligt att cykla och att det är idioti att inte använda hjälm när det inte finns vetenskapliga bevis för någotdera, säger han. Särskilt kunde det ha en negativ effekt på folk som cyklar då och då. SIIRONEN SITTER MED i en God medicinsk praxis-arbetsgrupp för vård av hjärnskador där han tilldelats ansvaret för hjälmar. Det här kan leda till att man tar större risker och kör fortare med hjälmen på. Bilarnas hastighet, skilda filer för cyklister och mängden cyklister har enligt Siironen en mer avgörande betydelse för trafiksäkerheten än hjälmbruket. Till skillnad från den bild upplysningskampanjerna målar upp, är hjärnskador ganska ovanliga bland cyklister i Finland
Jean Lindén » » Ska hämta in fyra mål på bortaplan i Sjundeå. ÅIFK:s Emilia Skön när hon gjorde ett av sina fyra mål i torsdags. De följande minuterna lovade inte heller gott för Inter. Det var ingen stor underhållning de 3072 i publiken i Kuppis bjöds på när Inter fick finbesök från Åland. ÅIFK-TRÄNAREN Besim Qerimi var fundersam och besviken efter matchen: – Vi får försöka hitta på nåt annat då, sade han och syftade på dagens returmöte. DÄR FINNS OCKSÅ HELA MATCHREFERATET FRÅN I TORSDAGS – ÅU.FI > SPORT JOHAN BACKAS MÅL IGEN. MEN I BÖRJAN av andra halvlek rann matchen iväg till gästerna, som tidvis lyckades med det mesta. De bästa chanserna kom när Mariehamns Rezgar Amani sköt i burgaveln från fritt läge och när Kuqi missade tomt mål i andra ändan av planen. Fjolårets finska mästare IFK Mariehamn var bättre under matchens fem första minuter, men sett till den övriga drabbningen är det Inter som ska vara mera besvikna efter två missade poäng i 1-1-matchen. HEMMALAGET åt sig in i matchen och tog över allt mer. För att utmana Sjundeå IF i dag krävs vassa avslut och tajt försvar. Tuff uppgift för ÅIFK:s damer i dag HANDBOLL. NI KONTRADE mycket i första halvlek. JEAN LINDÉN LÄS HUR DET GICK PÅ ÅU.FI I DAG. Det han missade i placering lappade han med sin snabbhet. Det handlar om den andra av två bronsmatcher, där det sammanlagda resultatet räknas. EFTER paus tappade Inter intensiteten, men gästerna var inte mycket bättre. INLEDNING var katastrofal för Inter. FOKUSET SOM FÄLLER SJUNDEÅ. I Åbo i torsdags föll ÅIFK med 27–31 (15–15). Det blev rätt snabbt 16–22, och efter det var SIF:s ledning aldrig mindre än fyra mål. Anfallet var helt bra men vi borde ha gjort mål i våra lägen. ÅU SPORT LÖRDAG 22 APRIL 2017 16 Delade poäng i trög match FOTBOLL. Han konstaterade att försvarsspelet inte höll. – Vi försökte nog spela på samma sätt, med snabba anfall. Åbolaget fortsatte få in bollar och skapa oreda i IFK-straffområdet, men in i mål lyckades man inte få bollen. Vad skiljde taktiken i andra halvlek från den första. Efter hattricket på hemmaplan i premiären hittade Njazi Kuqi nätet också mot IFK Mariehamn.. Men om man inte skapar tillräcklig press på motståndaren i försvaret är det svårt att kontra. Mot slutet sjönk ålänningarna lågt och koncentrerade sig på försvaret. I brist på flera skadade försvarare, bland annat Henri Lehtonen och Ari Nyman som båda fick utgå i förlusten mot KuPS, turade Philip Njoku som mittback. DET VAR OCKSÅ en del slarv och ribba ut oför ÅIFK som aldrig på allvar var på väg in i matchen igen, även om lyckades knappa in på slutet. En bra vinst på fyra mål och på lördag ger vi allt på hemmaplan. Knappt hade domaren Jari Järvinen visslat igång matchen innan Aleksei Kangaskolkka var ensam igenom och placerade in 0-1. Trots Inters övertag var de klara chanserna lätträknade. Johan Backas » » Inter och IFK Mariehamn gnetade till sig en poäng var. MEN SJUNDEÅS Madeleine Lindholm, som gjorde hela 12 mål i Åbomatchen, utlovar stenhårt motstånd: – Försvaret borde ha varit bättre då vi visste att Åbo har bra skyttar. Bronset på spel. EFTER FÖRSTA halvleken såg det ut att bli en gastkramande första bronsmatch. Ställningen var lika efter att ÅIFK kört med snabba kontringar medan SIF mera passade runt och sökte luckor. Med det var hon tredje bästa målskytt i laget efter Ellen Norrgrann (9) och Anna Harri (8). När Åbo IFK:s damer kliver in på planen i Sjundeå i dag är uppgiften given: att hämta in ett fyramålsunderläge mot SIF. Då halva första halvlek var spelad forcerade Njazi Kuqi in i straffområdet och fick in kvitteringen på andra försöket
EFTER TRÄNINGSMATCHERNA känner Ahonen till en del av motståndarlagen från Åbotrakten, men de mera långväga lagen har han ingen större koll på. – Vi bygger framtidens ÅIFK, en stor del av vår tankegång går ut på att ge de unga speltid och erfarenhet. – Vi har i själva verket tränat lite mindre än i fjol, jag tror det blev för mycket för hårt förra säsongen. Vi har ingen utpräglad målskytt. Vårt spel ser också bättre ut i år, säger Ahonen som också tror att vinters futsalmatcher förberett laget på ett snabbt passningsspel. Men i år ska ÅIFK upp till tvåan igen. PÅ PLUSSIDAN torde Sofia Saranpää vara det största utropstecknet. Några skador och andra frånvaron har ändå gjort att truppen är i minsta laget. I fjol kunde varken han själv eller de mera rutinerade spelarna leda de yngre spelarna tillräckligt bra, tycker han. Men ett litet frågetecken är vem som ska göra målen. – Det är tuffa spelarförluster, det kan man inte kringgå, säger Ahonen. Det är i minsta laget, men vi kommer att få hjälp av B-flickorna där 4–6 spelare säkert är aktuella för spel under säsongen, säger Ahonen. – Seriens rytm lider av det. JOHAN BACKAS MATTHIAS AHONEN. NÄR LAGET började träna i november såg det bra ut. ÄVEN om målet är att stiga så snabbt som möjligt tillbaka till tvåan är det långsiktiga arbetet ännu viktigare. AHONEN HOPPAS att de mera erfarna i truppen stiger fram och visar vägen. ÅIFK–MaPS på måndag 18.15 på Idrottsparkens övre plan. – Ifjol var vi en god bit över 20 spelare, nu är vi kanske 17. Orsaken är att ÅIFK i fjol föll från tvåan, och att hans lag sannolikt hör till de mera hårdsatsande i divisionen under. Johan Backas 050-562 1258/johan.backas@aumedia.fi Försvaret tror jag kommer vara starkt. Ahonen förstår inte riktigt idén med en så lång paus. Ahonen räknar där med en stabil back. – Alina Lehtimäki har varit högerback eller -ytter, men kanske hon rent av får spela anfallare då hon ändå är så rutinerad. . Men nu tänker vi inte på det, utan på att ta tre poäng på måndag för bästa möjliga start på säsongen. Tränaren Matthias Ahonen räknar med att hans lag är bollförande i många matcher i år. Vi har ingen utpräglad målskytt, så det kommer säkert att fördela sig ganska jämnt. – När vi tappar bollen ska vi pressa ganska högt upp för att vinna tillbaka den. JOHAN BACKAS. EN MATCHPAUS från den 21 juni till den 6 augusti betyder nästan sju veckor utan match mitt på sommaren. Vi får se under säsongen om vi är mogna att vinna serien, säger Ahonen. Lotta Saharinen är länge borta efter skada och Malin Selén lär missa åtminstone första matchen av samma orsak. ÅU SPORT 17 LÖRDAG 22 APRIL 2017 Snabbt tillbaka till tvåan FOTBOLL. – Försvaret tror jag kommer vara starkt. ÅIFK:s damer 2017 •. » » Det är målet för ÅIFK-damerna som inleder säsongen på måndag. AV FJOLÅRETS nyckelspelare har Tiia Hirvonen och Jessica Parkkinen flyttat utomlands. Men ett litet frågetecken är vem som ska göra målen. – Ilves 2 kommer vara tuffa, det är jag säker på. Åbo IFK:s damer har tränat hela vintern med stort fokus på passningsspel och hur man ska öppna försvar som ligger lågt ner i banan. Janina Orell (mv), Emilia Tiensuu (mv), Alina Järvipetäjä (mv), Emilia Kilpinen (c), Hibo Mohammed, Tiia Sauvonsaari, Emma Dahlblom, Ioanna Kallio, Ella Riikonen, Ella Muhli, Alina Lehtimäki, Sofia Saranpää, Gabriella Raittila, Emilia Backman, Maiju Salmela, Anniina Laukka, Malin Selén. . Malin Selén är snabb, skicklig och fysisk trots att hon är ung, så henne väntar jag mig också mycket av, säger Ahonen. MISSLYCKAT FJOLÅR
Från Åboland invaldes: Jonas Heikkilä, Mona Lehtonen (De gröna), Kjell Wennström, Peter Mattjus, Inger Wretdal (SFP) samt Tomy Wass och Jan-Otto Andersson (VF). Det hade medfört en klar förlust för oss, säger Keskos regiondirektör Olli Setänen. Också Siwa-affären i Engelsby i Kimito finns på listan över butiker där Kesko satt lapp på luckan. Bolagets övriga styrelseledamöter och suppleanter återvaldes och bolagets styrelse har intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma därmed följande sammansättning; Ben Lundqvist (ordförande), Nils-Erik Eklund, Erik Grönberg, Agneta Karlsson, Dick Lundqvist, Lars G Nordström och Peter Wiklöf jämte suppleanterna Ulrica Danielsson, Stefan Lundqvist och Johnny Rosenholm. Livsmedelsaffären Valintatalo i Ispois i Åbo stängs. Ännu finns det lediga platser till sommarens Ö-Kivaläger. Lägret är öppet för alla åldrar och arrangeras av föreningen Finlands öar–Suomen saaret. Namnen hade fallit bort i ÅU 19.4. Seminariet behandlar Korois under medeltiden och vidare fram till vad platsen utvecklats till i dag. Det är gratis att delta och ifall att man inte vill närvara vid brödkyrkan, kan mathjälp hämtas ungefär klockan 13.45– 14.15. Laget placerade sig på fjärde plats i handbollsturneringen för högstadieskolor i Svenskfinland som avgjordes i början av veckan. Ett nytt Folkting med 75 ledamöter har utsetts. – Till dem ska man ha förhandsanmält sig men inte slänger vi ut någon, säger Eija Lamsijärvi från projektet Kustens mat. Samtidigt pågår föreläsningar. I Molpe och Borgå ordnas skärgårdsläger och på ön Lappo på Åland blir det seglarläger. Valintatalo i Ispois stänger ÅBO. Sveriges delaktighet i slavhandeln har länge varit ett okänt kapitel i den svenska historien. Professor Holger Weiss vid Åbo Akademi gästar Folkets bildningsförbunds filosoficafé i Åbo på söndag. Barnen behöver inte ha några kunskaper i det andra språket från tidigare. Tillställningen består av gemensam måltid, lite musik och uppmuntrande prat och gemenskap. Företagsbesök i Kimitos eget ölbryggeri och till Närboden i Tjuda, Kimito hörde också till programmet. I dag lördag är alla välkomna att bekanta sig med utbudet i den ”butik” som mathantverkarna håller öppen i gula villan på Storfinnhova gård klockan 9–13. Till ny ordinarie ledamot av bolagets styrelse valdes Peter Wiklöf. Sittande Nico Heinonen, Mikael Pesonen, Robin Keto, Benjamin Fellman, Cajus Maskula och Felix Nordqvist. Affären hör till de tiotal Valintatalooch Siwa-affärer som Kesko stänger i sydvästra Finland. Program: http://www.abo.fi/fakultet/News/Item/item/12669 Seminariet är öppet för alla intresserade. Mer info på www.koroinen.info (på finska). Föreläsningen börjar klockan 17 i restaurang Skolan på Eriksgatan 18. 0500 827 728 leila.mattsson@aktialkv.fi Terhi Nordqvist t. Följande fick mandat i styrelsen som omfattar förbundsmötet 2017 till förbundsmötet 2019: Lena Sjöberg, Gröna, Helsingfors (ersättare Jonas Heikkilä, Gröna, Åbo), Oskar Dikert, VF, Helsingfors (Veera Sui, VF, Helsingfors), Niklas Rönnberg, SFP, Helsingfors (Karin Palmén, SFP, Helsingfors), Barbro Schauman, SFP, Åbo (Tomas Björkroth, SFP, Pargas), Nina Björkman-Nystén, SFP, Lovisa (Leena Lindfors, SFP, Lovisa), Holger Wickström, SDP, Raseborg (Thorolf Bäckman, SDP, Raseborg), Sofia Stolt, SFP, Grankulla (Fredrika Fellman, SFP, Vanda), Maj Björk, SFP, Pargas (Clara Lindqvist, SFP, Sibbo). Åboland har sju ledamöter i nya tinget FOLKTINGET. Tidsbeställning: (02) 458 5990 må–to 7.30–18, fr 7.30–15, lö 9.30–15 Jour 8-12 vardagar 10-15 lördagar Harri Backman – Med.lic, specialläkare i urologi – Behandling av prostata-, testikeloch urineringsbesvär – Ultraljudsundersökning av prostata – Diagnostisering och behandling av testosteronbrist Har nu mottagnin g hos oss! FÖREDRAG Den 27 april klockan 13.00–17.00, seminarierum “Källan” (C 201), i Arkenkvarteret, Fabriksgatan 2, Åbo. Viking Line Abp höll stämma MARIEHAMN. Att ändra om dem till K-butiker och fortsätta verksamheten hade inte varit lönsamt. tet samt omfattade styrelsens förslag att i dividend för räkenskapsåret 1.1.2016– 31.12.2016 utdelas euro 0,40 per aktie. JUHA PERÄMÄKI. – Affärerna har varit till salu men ingen köpare har hittats. I dag arrangerar den finska friförsamlingen Kotisatama igen sin månatliga brödkyrka i Pingstkyrkans lokaler på Skolgatan 13 klockan 13. Arrangörerna bjuder på kaffe i pausen. Seminariet är gratis, men delar av resten av programmet kostar. År 1229 flyttade den finländska biskopen, i det som kom att bli Åbo ärkestift, från Nousis till Korois. SEMINARIUM OM PEHR STENBERGS LEVERNESBESKRIVNING (1789–1807) OCH HANS TID I FINLAND FASTIGHETER Fastighetsförmedling AB Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas www.aktiaafm.fi Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas Petri Abrahamsson t. Inkommande vecka kommer Kotisatamas vänner dessutom att dela ut mathjälp i Tennby och Söderby. Mera information fås på www.foss.fi/projekt och av projektledare Carmela Johansson på nummer 040-485 1022 eller carmela. En del av programmen leds endast på svenska eller finska, men med hjälp av stödord och kroppsspråk förstår alla varandra ändå. Följande personers mandat fortsätter till förbundsmötet 2018: Monica Björkman, SFP, Esbo (ersättare Håkan Sandell, SFP, Vanda), Werner Orre, SFP, Raseborg (Eivor Björklöf, SFP, Ingå), Oscar Ohlis, SFP, Helsingfors (Tove Ørsted, SFP, Helsingfors), Inger Wretdal, SFP, Kimitoön (Mats Audas, SFP, Åbo), Widar Nyberg, SDP, Pargas (Carita Henriksson, SDP, Pargas), Anette Karlsson, SDP, Vanda (Elisabeth Helander, SDP, Helsingfors), Thorolf Sjölund, Saml, Kyrkslätt (Johan Silverberg, Saml, Kyrkslätt), Heikki Pakarinen, Saml, Esbo (Inari Grönholm, Saml, Esbo). Man har hittat fynd i stadsdelen från 1100-talet och framåt, då Korois by fungerade som en handelsplats. Weiss presenterar och diskuterar kring sin bok ”Slavhandel och slaveri under svensk flagg”. I Åboland ordnas ett familjeläger på Rosala. Gitarristen ”Hombre” Lampinen dog i fjol. Rätt datum Minneskonserten för ”Hombre” Lampinen på Kåren är lördagen den 13 maj (ÅU 11.4). Mathjälp i Pargas i dag PARGAS. ÅU 19 LÖRDAG 22 APRIL 2017 ANNONSER LÄKARE Inhe msk läka rservi ce över 10 år Gamla Bläsnäsvägen 3 21600 Pargas (f.d. Församlingens matbil står onsdagen den 26 april bredvid Tennby Sale klockan 14–14.45 och därefter i Söderby vid Stenroos gamla butikslokal, Söderbyvägen 41 mellan klockan 15– 15.45. William Sahlström, Otto Hamido, Rasmus Norström, Emil Långstedt, Kalle Helminen, Samuel Edberg, Alexander Mäkelä. Apotekshuset) www.skargardsdoktorn.fi Till läkare och laboratorium även utan tidsbokning. Arrangörer: Historieämnet vid Åbo Akademi i samarbete med Historiska Samfundet i Åbo, Projektgruppen för utgivning av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning och Kungliga Skytteanska Samfundet. johansson@foss.fi. Wiklöf ersätter Trygve Eriksson som avböjt återval. Middag för cirka 50 mathantverkare ordnades på Storfinnhova i går kväll, med Gunilla Törnroos, Mats Grönblom och William Hellgren som kockar. Boken handlar om hur Gustav III i slutet av 1700-talet gjorde den lilla ön SaintBarthélemy i Västindien till en frihamn som kom att bli en viktig knutpunkt för slavhandeln i regionen. Svensk slavhandel på filosoficafé ÅBO. Av de 75 ledamöterna är 47 nya. 040-300 2312 terhi.nordqvist@aktialkv.fi Mathantverk till salu på Kimitoön LÖRDAG. Lägren riktar sig till både finskoch svenskspråkiga barn och programmet leds växelvis på båda språken. FÖREMÅL FÖR MINNESKONSERT. Åland har sju platser. Finlands första mathantverksdagar någonsin hålls på Kimitoön. Föreningen Elävän kulttuurin Koroinen ordnar ett seminarium om stadsdelen Korois medeltida historia på söndag. Avstämningsdag för dividendutbetalning är måndagen den 24 april 2017 och utbetalningsdag är tisdagen den 2 maj 2017. Vandra i medeltidens fotspår i Korois på söndag ÅBO. Alla som har behov får gärna komma efter matkassar också då. Där säljs knäckebröd, sylter, safter, maränger, efterrättssåser gjorda på bär med mera. Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, med uppdrag att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. 0400-905 599 petri.abrahamsson@aktialkv.fi Leila Mattsson t. SFP har 40 platser, SDP 11, Vänsterförbundet 6, De gröna 4, Samlingspartiet 4, KD 2, och Centern 1 plats. Intresserade kan också delta i en arkeologisk vandring och se en fotoutställning, eller varför inte åka häst och vagn och besöka S:t Marie kyrka. Anmälan görs på webben på okiva.foss.fi, sista anmälningsdag är den 7 maj. Anmälan om deltagande senast måndagen den 24 april till siv.osterlund@abo.fi. Det nya Folktinget består av 40 kvinnor och 35 män. I sin bok tecknar Weiss en bild av hur Sverige blev en del av slavhandeln och hur slaveriet på SaintBarthélemy såg ut. Stämman fastställde moderbolagets bokslut och koncernboksluFlera från Åboland i Sydkustens styrelse INRIKES. Sydkustens landskapsförbund omvalde enhälligt riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) från Borgå till ordförande under sitt möte i torsdags. I slutet av samlingen delas EU-matkassar samt bröd och en del andra livsmedel som man lyckats få ihop ut. Lediga platser till Ö-Kivalägren SOMMARLOV. Övre raden fr.v. S:T OLOFSSKOLANS HANDBOLLSKILLAR
9–16.30 och lö enl. Understödet beviljas för stödande av ungdomsverksamhet som organiseras av ungdomar och för verksamhetsgrupper för ungdomar. lägerverksamhet och andra verksamhetsformer som organiseras av ungdomar. Grupper som får understöd kan också vara ungdomsgrupper som verkar tillsammans med vuxenorganisationer. Styrelsen Gratis offert! Tel. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. Min kära make, vår älskade pappa, svärfar, moffa, faffa gamilmoffa, gamilfamoffa och bankmoffa. Information fås från adressen www.turku.fi/avustukset Understöd till ungdomsorganisationer Tilläggsuppgifter t. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst Åbo stads ungdomsnämnd beviljar PROJEKTUNDERSTÖD för resten av år 2017. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). 16. ÅU ANNONSER LÖRDAG 22 APRIL 2017 20 FÖDELSEDAGAR DÖPTA FÖDDA Läs bloggar på ÅU:s webb BEGRAVNINGSTJÄNSTER Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. 046-564 8295 Montering av plåttak och rännor DIVERSE MÖTEN DÖDA Jordfästningen äger rum i Nagu kyrka söndagen den 30 april kl.13.00. Ansökan kan ske med ungdomsväsendets ansökningsblankett eller elektroniskt. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Hans-Ole Dahlén * 13.6.1925 † 13.4.2017 I våra hjärtan finns du alltid kvar Marita Anne och Affe Linda och Stefan John, Emmy-Lina Raffu och Susanna Ludvig Lotte och Calle Marika och Daniel Macke och Ida Micke och Alexandra Magnus och My Jocke och Marika Alfons, Adrian Släkt och Vänner Du styrde du ställde du ville vårt väl Du gjorde det med hela din själ Tack kära make och far Vi kommer alltid att minnas dig sådan du var.. 050 554 6113. Vår son föddes 18.1.2017 (3450 g, 53 cm) Vid dopet 25.3.2017 i Korpo kyrka fick han namnet Elias Michael Amandus Faddrar: Oscar Palén, Janina och Kasper Karlsson Lyckliga föräldrar Malin Andersson och Olof Henriksson Medlemmarna i föreningen Logen nr 3 Brahea av Finland I.O.O.F. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vår dotter, Idas lillasyster, föddes 17.4.2017 i Helsingfors Lyckliga föräldrar Laura och Mikael Alanen 85 år Astrid Knuts 29.4 kaffepannan varm kl. 28, 20700 Åbo Tel. 2/3 av personerna som ansvarar för verksamheten eller de som förverkligar projektet bör vara under 29 år. KUNGÖRELSER JURIDISKA BYRÅER Tavastg. 19 i föreningens lokal för behandling av 10§ i föreningens stadgar nämnda ärenden. Tel. Projektunderstödet beviljas för tillställning som sker vid en viss tidpunkt t.ex. Välkomna! 80 år Berit Peltonen 27.4 Firar ej, bortrest. Därefter inbjudes vänligen till minnesstund i Församlingshemmet. Den elektroniska ansökan kan göras på adressen lomakkeet.turku.fi (ansökningstiden är 15.5 kl. Ett varmt tack till Grannas personalen. Försenade ansökningar behandlas inte. Ansökan bör lämnas in senast 15.5.2017 kl. överensk. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. 16.00). Tel. 14-16 på Aftonro. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). r.f kallas till ordinarie vårmöte den 9 maj 2017 kl
02 274 9900 Grundad 1824. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Annonspriser (inkl. moms 10% 5 dagars upplaga ti–lö Endast lördagsupplagan Inkl. chefredaktör: Stefan Holmström tel: 040-500 0873 Andra redaktör: Carina Holm Nyhetschef: Pia Heikkilä, tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas, Jan-Ole Edberg, Anja Kuusisto, Stefan Holmström, Jean Lindén, Dan Lolax, Hannes Nyberg, Annina Suomi nen, Maria Thölix. moms 24 % 12 mån 135,00 euro 6 mån 75,00 euro Tidsbunden prenumeration Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. moms 10% Lördagens papperstidning och hela ÅU:s digitala innehåll ÅU Helg Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 22 APRIL 2017 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 1000 1000 1000 1000 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1030 1030 1030 1035 Kustvädret i går kl 15 temp. +2 -1 +3 +3 +2 +5 +6 +7 +6 +7 +6 +8 -3/ -1/ +1/ +3/ +0/ -0/ -0/ -2/ +3 +4 +6 +6 +8 +7 +6 +8 6 9 13 15 15 6 5 Sön +2 +5 +5 +6 +7 +7 +7 +7 Mån +6 +5 +5 +4 +6 +6 +5 +7 Tis +4 +2 +4 +4 +5 +5 +5 +5 Ons -0 +4 +4 +5 +5 +5 +5 +6 Russarö 7 W 10 Utö 7 W 7 Kumlinge 9 NW 7 Åbo +4cm Föglö +6cm Hangö +5cm Amsterdam 13 1 Aten 15 3 Berlin 14 3 Bryssel 13 2 Budapest 4 Dublin 12 3 Frankfurt 14 1 Köpenhamn 12 3 Larnaca 22 2 Las Palmas 23 3 Lissabon 26 2 London 14 3 Madrid 19 1 Malaga 18 1 Mallorca 18 1 Moskva 8 3 New York 18 2 Oslo 12 2 Paris 16 1 Prag 11 3 Reykjavik 3 7 Rhodos 20 2 Rom 16 1 S:t Petersburg 3 5 Stockholm 13 1 Tallinn 8 5 Venedig 13 1 Warszawa 10 3 Wien 10 2 Zürich 11 1 Förlags Ab Sydvästkusten VD och ansvarig redaktör Harry Serlo ANNONSER OCH PRENUMERATIONER LOKALREDAKTIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi, pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Pargas/ Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Redaktör: Kim Lund mobil: 040 587 3759 epost: kim.lund@aumedia.fi Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@aumedia.fi Fick du inte tidningen. moms 10% 12 mån 255,00 euro 6 mån 135,50 4 mån 90,90 3 mån 69,90 12 mån 86,00 euro 6 mån 53,80 3 mån 31,40 1 mån 12,00 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. Den högsta temperaturen är +3 till +9, i landets norra del -1 till +5 grader. wind m/s I landets norra del är molnigheten riklig, i resten av landet växlande. I söder är också åska möjligt. Åbo 2017 Salon lehtitehdas Lösnummer 2,20 € inkl. moms 24 %) I text, efter text 2,73 e /spmm Kungörelser 3,22 e /spmm Dödsannonser 2,23 e /spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 e Familjeannonser – 1 x 50 40,00 e – 2 x 50 (med bild) 60,00 e Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. moms 10% och 24% Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. Regnskurar med inslag av snö kan förekomma lokalt i hela landet. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi. Mån € 12 275,00 11 268,10 10 250,30 9 229,60 8 207,60 7 184,30 Mån € 6 159,50 5 134,80 4 110,00 3 85,30 2 57,80 1 30,30 Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Tf. Vinden är omkring nord och mest svag eller måttlig
FD Marianne Fred vid yrkeshögskolan Novia talar om apollofjärilen och dess levnadsmiljöer. »» Åbo Frimärkssamlareförening Vi håller möte måndagen den 24 april klockan 18.30 i Svenska gården, Stora köket, källaren. PONTUS ANCKAR »» Pensionärsklubben Festingarna Snackbaren öppnas onsdagen den 26 april kl. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 22 APRIL 2017 22 5.52 21.08 Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . Senaste tider har man kunnat se att även vitsvanshjortar och rådjur älskar denna blomma. Vem bor i din holk. Föreningen konstaterar bland annat att Kvists doktorsavhandling från 1991 om hälsovårdscentralernas telefonkonsultationer var den första i landet om telemedicin. Ett av få undantag är Jungfruskär där antalet Adam och Evor har stigit från under 100 individer till över 3 000. Program: Hälsningsord från Pargas stad, musik med Roger Henriksson, pensionärskören uppträder med Ami Taulios ledning, servering. Kom in på en kopp kaffe. . Sällskapet kan också hjälpa till med rådgivning eller röjning av igenvuxen växtplats. Arkipelagiasällskapet har mångårig erfarenhet av röjning av orkidéns växtplatser på Forststyrelsens mark i Houtskär. I Åboland växer Adam och Eva nuförtiden endast i Houtskär – där blomman har utnämnts till sockenblomma – samt på en holme i södra Nagu. Torsdagen den 27 april klockan 18.30 byteskväll på samma plats. Tema: Vem sitter på ditt fågelbräde. På måndag: Albertina, Pertti, Albert, Altti. 14. 20 år senare fanns endast 30 blommor kvar. Förhandlingar och genomgång av aktuella händelser, lotterier och auktion. I morgon: Georg, Göran, Örjan, Jyrki, Jyri, Jori, Jiri, Yrjö. På annat håll i Finland har Adam och Eva aldrig vuxit. +358 (0)20 765 9520 30.7.2017 Pris fr. Hittar du den hotade orkidén i skärgården. Det är ofta enris, rosor och albuskar som småningom kryper närmare och täcker växtplatserna. Kvist tilldelades föreningens eHealth-utmärkelse vid ett seminarium i Åbo denna vecka. Sällskap ber om observationer. Snackbarsledare Elisabet Ekman, 050–5239753. Han var också med och grundade föreningen 1995, gjorde upp dess första stadgar och var dess första ordförande. Också Virpi Jylhä, Hanna Kuusisto och Pekka Mattila uppmärksammades. Hans G. Kl. Tidigare har blomman varit rätt så allmän i Åbolands skärgård, men den senaste naturinventeringen från år 2015 visar den nästan helt har försvunnit från gamla betesmarker och gårdsplaner där den blommade ymnigt ännu för 20 år sedan. Arkipelagiasällskapet ber allmänheten om hjälp med att kartlägga förekomsten av orkidén Adam och Eva. ADAM OCH EVA förekommer i vårt land endast i sydvästra skärgården. Mårten Kvists arbete för telemedicinen uppmärksammas HÄLSOVÅRD. UPPGIFTERNA om förekomsten av Adam och Eva ska skickas till arkipelagia@gmail.com . ADAM OCH EVA. Kl. Suomen telelääketieteen ja e-Health seura (ungefär Finlands förening för telemedicinoch e-Health) uppmärksammar läkaren Mårten Kvist i S:t Karins för hans arbete för telemedicinen, alltså för medicinsk vård på distans. Tidigare påträffades orkidén också i Iniö, Korpo, Kimito och Hitis skärgård, men där har den försvunnit sedan 1990-talet. Sällskapet tar emot uppgifter om orkidéns växtplatser, gärna också om antalet blommande individer. MÅRTEN KVIST. Samling på Församlingshemmet. Orkidén blommar i dag nästan enbart på Jungfruskär i Houtskär. 215,75€/person Kryssning till Riga med M/S Europa Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 5.52, ner 21.08, i morgon upp 5.49, ner 21.11, måndag upp 5.46, ner 21.14, tisdag upp 5.43, ner 21.16. DAN LOLAX. På Åland har växten blommat i större antal, men även där har den minskat kraftigt. 15.30 i Kommunalstugan. 13.30 Uppvaktning vid veteranstenen. ADAM OCH EVA trivs på soliga, gärna kalkhaltiga ängar och hagmarker, men den lider av skugga. På onsdag klockan 17.30 i Forum Marinum förelläser biologen Leif Lindgren om Adam och Eva och berättar om vilka skyddsåtgärder som har vidtagits för att rädda blomman. » » Förekomsten av Adam och Eva har rasat. Orkidén har två olika färgformer: röda och gulvita. På en holme i norra Houtskär hittade man år 1995 1 015 orkidéer. Hästbacka visar konst på frimärken. Alla hjärtligt välkomna, även ickemedlemmar. ARKIPELAGISÄLLSKAPET ber nu skärgårdsbor och sommargäster att iaktta sin omgivning och spana efter den sällsynta orkidén. På tisdag: Markus, Mark, Marco, Merko, Markku. Jungfruskär i Houtskär är ett positivt undantag. Kvist har också haft en framträdande roll vid ordnandet av både nationella och internationella kongresser samt fungerat som expert vid WHO:s Europabyrå och när sjukvården byggdes upp i de krigshärjade ex-Jugoslaviska länderna. Torsdagen den 27 april firar vi veterandagen tillsammans med Nagu krigsveteraner. Namnsdagar i dag: Alina. Tummen upp för Ombudsposten i Nagu! Bra betjäning och fina blommor, hälsar en supernöjd kund
Det första innehåller 16 000 verser och det andra 12 000. Profilen är alltid en känd person. ÅU 23 LÖRDAG 22 APRIL 2017 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Skolmat 24–28.4 Åbo mån Gräddig broilersås tis Tomatisk köttfärslåda ons Knackkorvssås tors Fiskfärs fre Passerad grönsakssoppa S:t Karins mån Italiensk köttfärssoppa tis Mandelfisk ons Broilersoppa tors China-town, ris fre Hamburgerbuffet Pargas centralkök mån Grisköttssås tis Morotspuresoppa ons Sjömansbiff tors Strömmingsflundror fre Skinkfrestelse Kimitoön mån Vegetarisk lasagne tis Broilersoppa ons Köttgryta tors Stekt-/ugnsforell fre Kebab Vem är profilen. Hon föddes i Manchester den 15 juli 1858. Vår Profils liv verkar innehålla fler frågetecken än säkra uppgifter. Motståndarna anser att diktverken måste ha skrivits av flera personer. Vår Profil behövde en sådan. Schliemann hittade också ”Agamemnons dödsmask”. Enligt en del mycket gamla uppgifter var han nämligen blind. Vår Profils diktverk har en speciell egenhet. Vår Profils diktverk har säkert ett mycket gammalt ursprung. Då skrev han två stora diktverk, som sedan har blivit mycket berömda. Anders Palm Emmeline Pankhurst Förra veckans profil var Emmeline Pankhurst. Där hittade han Troja! Schliemann gjorde flera intressanta fynd. Fynden väckte sensation. Lös gåtan. Det stämmer. De är Smyrna, Rhodos, Kolofon, Salamis, Chios, Argos och Athen. För just vid den här tiden infördes nämligen det grekiska alfabetet och de gamla muntliga berättelserna började efterträdas av en skriftlig kultur. Priamos var kung i Troja och är en av huvudpersonerna i vår Profils diktverk. Kriget varade i tio år. Bland annat ansåg han sig ha funnit ”Priamos skatt”. Han har inte någon grav någonstans. De finns också de som tror att de båda diktverken skrivits av en hel grupp författare och att vår Profils namn egentligen bara är beteckningen på ett författarkollektiv. De skildrar en sorts sagovärld där människornas liv blandas med gudarnas. I dag är forskarna mycket tveksamma till om den plats Schliemann fann verkligen är sagans Troja. Hon dog i London den 14 juni 1928.. Bråket började redan på 1700-talet och har sedan rasat ända fram till våra dagar. Det är nämligen mycket osäkert om han faktiskt har existerat. Om vår Profil har existerat så levde han för mycket länge sedan, omkring 700 f Kr. De öppnar porten till en ny tid. Men vår Profils båda diktverk, Iliaden och Odyssén, lever vidare. Det finns också flera målningar av honom. En mytisk plats som vår Profil kanske bara hade hittat på. Det finns ytterligare en del märkliga uppgifter om honom. Det här ändrade sig på 1870-talet. Kanske härstammar de från muntliga berättelser som vår Profil samlade in och skrev ner någon gång kring 700 f Kr. Visserligen var han blind. Sju olika platser tävlar med varandra om att vara hans födelseort. Brittisk politisk aktivist och stor förkämpe för kvinnlig rösträtt. Vissa skillnader verken emellan kan förklaras med att han skrev det ena när han var ung och det andra då han blivit gammal. Vem var han. Det första diktverket heter Iliaden och skildrar ett krig mellan de båda staterna Sparta och Troja. Kanske skrev vår Profil det första verket och någon eller några andra det andra. De är de äldsta grekiska verk som finns bevarade. Sparta är en grekisk stad. Men Troja antogs vara en sagostad. Dessa var nästan alltid blinda. Den var gjord av guld! Agamemnon är en annan av huvudpersonerna i Iliaden. Diktare med oklar existens Det finns flera byster av vår Profil. De som tror på vår Profil menar att han har funnits och att han har skrivit båda verken. Man vet inte var vår Profil föddes. Schliemann hyllades som ”den moderna arkeologins fader”. Sedan dess har arkeologin gått framåt med stora steg. På en av dem ser vi honom tillsammans med sin ledsagare. Att inte kunna se är ett besvärligt handikapp, särskilt om man inte lever på en plats hela tiden. De betraktas nämligen som inledningen till den grekiska antikens litteratur, vilken sedan kommit att betyda så mycket för västerlandets civilisation. Mellan dem råder det en strid på kniven i den här frågan. Ingen vet var vår Profil dog. Det var i så fall i rättan tid. Där kan man fortfarande beundra en del ruiner från stadens storhetstid under antiken. Det här är ju inte mycket att ta på. I dag har den cirka 15 000 invånare. De båda diktverken är mycket imponerande alster. Han var inte någon krigare eller äventyrare, utan sysslade med kultur. Vare sig han funnits eller inte, så har han skänkt oss en mängd äventyr som fängslat oss i årtusenden. Han kan kanske också ha varit en kringvandrande sångare, en så kallad Rapsoder. Vår Profils vara eller inte vara har blivit en stor vetenskaplig stridsfråga. Då inledde den tyske arkeologen Heinrich Schliemann en serie utgrävningar i närheten av hamnstaden Canakkale i västra Turkiet. De framställer honom som en vis gammal man med ett stort skägg. Den ligger på södra Peloponnesos. Men han kan ha dikterat texten för någon medhjälpare. Han ansågs ha bevisat att vår Profils diktverk skildrade händelser som verkligen hade inträffat. Kanske föreställer de konstfärdiga bysterna någon annan. Vår Profil var författare
Kunskapen är också villkorad på det sättet att den ofta har ett bäst före-datum. Inget av det här skulle vara ett problem om åsikten inte börjat göra anspråk på att beskriva verkligheten genom att kalla sig ”alternativa fakta”. NÅVÄL, INGET av det här skulle vara ett problem om inte åsiktens anseende överstigit sitt egentliga värde. Världen förändras, liksom vår förståelse av den, och därför kräver kunskapen en arbetsinsats. ÅSIKTEN kräver ingen arbetsinsats och den är inte tidsbunden. Det andra botemedlet är insikten att ingen människa kan veta allt: att ingen kan avkrävas att veta allt, men att man kan ha djup kunskap inom ett begränsat antal områden. Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi Kunskapen kan inte lösgöra sig från verklighetens ok, men åsikten får tuta och köra tills någon annan åsikt tutar högre och kör fortare. Att kräva att vi bygger åsikten med fakta som grund vore ett hot mot den rätten, ett hot mot yttrandefriheten till och med. Men om det på riktigt var så att allt det vi har åsikter om också bottnade i en djup förståelse, ja då skulle var och varannan av oss vara rena rama universalgeniet. Men det är ansatsen och det som den signalerar som är det fina, det vill säga att experter och den kunskap de besitter finns till för de genuint nyfikna. Vi tar det som ett tecken på att den genuina nyfikenheten finns där, som en motkraft till den åsiktsdrivna ytströmmen. FULLT HUS. Inte en stol var tom då Undra! ordnades på Råttis i Pargas. Visst, genom att ”tycka till” om allt mellan himmel och jord så ger vi sken av att ha kunskap om det vi har åsikter om. Det ena är nyfikenhet. NATURLIGTVIS ÄR en två timmar lång vetenskapsafton bara en början. Vi har ”rätt” till en åsikt, säger vi förnärmat om någon ifrågasätter den. PIA HEIKKILÄ Ps PÅ TISDAG: Så sjöng körerna under helgen.. Undra! är också en övertygelse om att kunskap är allt annat än tråkigt, och en vinnare i längden. ÅU LÖRDAG 22 APRIL 2017 24 Nyfikenheten vinner! De flesta av oss har åsikter om det mesta, men vi har kunskap om betydligt färre saker. » » Att ha ”rätt” till en åsikt gör inte åsikten sann. Jämfört med den färgsprakande provokativa åsikten, som skapar den ack så viktiga ”debatten”, ter sig kunskapen grå och byråkratisk.’ Kunskapen kan inte lösgöra sig från verklighetens ok, men åsikten får tuta och köra tills någon annan åsikt tutar högre och kör fortare. Däremot kan den andras kunskap bli en deposition i min kunskapsbank. PÅ TORSDAGSKVÄLLEN i Råttis i Pargas var det glädjande många som tog vara på möjligheten att bredda sin horisont. KUNSKAPEN är villkorad på så sätt att den förutsätter kännedom om hur saker och ting verkligen är, i motsats till hur man vill eller tror att något är. Vetenskapsaftonen Undra!, som ÅU ordnar tillsammans med Åbo Akademi, kan ses som en motrörelse till den åsiktsdrivna ytströmmen: en uppmuntran till att dyka djupare. DET FINNS ett några enkla botemedel mot den här trenden, som också beskrivs med begrepp som ”fake news” och ”åsiktsbubblor”. Det är inte en personlig förlust om någon vet mera än mig om någon viss sak. Det vill säga att vara genuint intresserad av att ta reda på för att man själv inte vet. Det tredje är att det inte finns någon skam i att lyssna på experter
Vi skapar framtid STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI 1OO år
Vi har en lagstadgad plikt att berätta om hur pengarna förvaltas och används. Genom att berätta om vad vi gör idag och vart bidragen går synliggör vi arvet från dem som genom tiderna donerat till oss. Bland de ursprungliga donatorerna märks industrimagnaterna Ernst och Magnus Dahlström, släkten von Rettig, konsulparet Alfred och Hélène Jacobsson, konsul Conrad Spoof och arkitekt Lars Sonck. I dag är Stiftelsen för Åbo Akademi bland de tio största stiftelserna i Finland. Ansvarig utgivare: Lasse Svens Redaktion: Ulrika Grägg, Lasse Svens, Sanna-Maria Sarelius, Sam Sihvonen Upplaga: 58 000 I juni 1917 knakade storfurstendömet i fogarna och Finland gjorde sig färdig för självständighet. År 2017 fyller Stiftelsen för Åbo Akademi 100 år. I år firar vi våra första hundra år av verksamhet. De beslut vi fattar idag kan komma att forma samhället om hundra år. 1917 hände många stora saker i Finlands historia. Bilagan är producerad av Å Communications. Det alltmer förfinskade Helsingforsuniversitetet ansågs inte i tillräcklig grad kunna ge utbildning på svenska. I vår verksamhet ingår också att driva museer, stöda teaterkonsten, och att arbeta för att bevara historiska miljöer och utveckla fastigheterna vi förvaltar. Fortfarande är stiftelsens viktigaste uppgift att stödja och delta i upprätthållandet av Åbo Akademi, samt att även i övrigt främja finlandssvenskt kulturarbete och särskilt vetenskaplig forskning. När vi frågar oss själva vad syftet med vår verksamhet är, svarar vi att skapa framtid – genom att stödja toppforskning men också genom att föra vidare ett historiskt kulturarv till kommande generationer. Lasse Svens, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi Utdelning med genomslagskraft Bi ld : Åb o Ak ad em is bi ld sa m lin ga r. De trettiofem driftiga Åboborna förenade sina krafter och sina pengar för ett gemensamt mål: att återupprätta den svenskspråkiga universitetsutbildningen i staden. Hundra år senare uppgår egendomens värde till cirka 600 miljoner euro. Idag skulle man kalla donatorerna för höjdare inom näringslivet. Vi har under det senaste året arbetat med att utveckla vår kommunikation och att förtydliga vårt samhällsansvar. Anrika Kungliga Akademien i Åbo (senare Kejserliga Akademien), grundad av drottning Kristina år 1640, hade flyttats till Helsingfors år 1827. Stiftelsen för Åbo Akademi är ett bevis på att enskilda människors insats och engagemang kan ge storartade resultat. Än idag studerar, forskar och undervisar man vid Åbo Akademi i byggnader som bär namn av sina tidigare ägare: Dahlströmska palatset (Humanisticum), Spoofska huset (Teologicum), Cajanderska huset (Geologicum). Den ursprungliga donationens värde var 3,47 miljoner mark. År 1956 fick Åbo Akademi sitt första statsbidrag och från och med 1963 utföll bidraget som lagstadgat statsunderstöd. Vår nya logo påminner oss om vår 100-åriga historia men tar sikte på framtiden. Vilken effekt har våra satsningar. Stiftelseurkunden för Stiftelsen för Åbo Akademi är daterad den 18 juni 1917. Universitetet Åbo Akademi grundades följande år och upprätthölls enligt urkundens principer utan stöd av varken stat eller kommun fram till medlet av 1950-talet. Man beslöt att grunda en stiftelse, vars ändamål var att med avkastningen av det donerade kapitalet upprätthålla ”en högskola med svenska som undervisningsspråk under namn av Åbo Akademi”. Stora summor, men viktigare än siffrorna är genomslagskraften av utdelningen och det som pengarna möjliggör. Trettiofem personer donerade en grundplåt på 3,47 miljoner dåtida mark år 1917 för att trygga universitetsutbildningen på svenska i Finland. Ifjol understödde vi ÅA med 17 miljoner euro till forskning och undervisning. Vi jobbar med ett evighetsperspektiv och det genomsyrar hela vår verksamhet, vare sig det gäller att renovera byggnader för kommande generationer eller att förvalta kapital på ett ansvarsfullt sätt. I stället för att göra en historik tar vi sikte på framtiden och vill med den här bilagan bjuda på en inblick i aktuella projekt som vi medverkar i. Vi skapar framtid är en bilaga utgiven av Stiftelsen för Åbo Akademi sr. Åbo, som sedan 1200-talet varit centrum för bildning i landet, hade varit utan högskoleutbildning i 90 år. Vi bär ett ansvar gentemot våra donatorer, inte bara de ursprungliga trettiofem, utan gentemot alla som visat oss sin generositet. År 1981 förstatligades Åbo Akademi, som det sista universitetet i Finland. Vad skulle bli ogjort utan vårt bidrag. Vår viktigaste uppgift har sedan grundandet varit att stödja och befrämja Åbo Akademi. I den här bilagan berättar vi om verksamheten och ger exempel på hur arvet från donatorerna används hundra år senare. Våra donatorers exempel visar att vem som helst kan vara med och skapa den framtid som man tror på. Stiftelsen och Åbo Akademi skildes vid förstatligandet ifrån varandra i juridisk och ekonomisk bemärkelse och Stiftelsen för Åbo Akademi fick en ny roll och nya stadgar. Transparens, samhällsansvar och öppenhet är ledstjärnor i vår verksamhet. Senare testamenterade många av donatorerna sina hem till det nygrundade universitetet. De fungerar som en daglig påminnelse om den stora samhälleliga effekt en grupp privatpersoners engagemang kan ha. I Åbo samlades en hop beslutsamma samhällspåverkare i det Dahlströmska palatset för att underteckna en stiftelseurkund som möjliggjorde högskoleutbildning på svenska i Finland. Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja vetenskaplig forskning och finlandssvenskt kulturarbete. De byggnadshistoriskt värdefulla byggnaderna bildar ett kulturarv som Stiftelsen för Åbo Akademi värnar om
Stiftelsen ger både spets och bredd åt Åbo Akademi I en tid där nedskärningar inom universitetsvärlden blivit vardag, har Stiftelsens för Åbo Akademi stöd till Åbo Akademi varit en viktig del i den externa finansieringen av universitetet. Vi är redan nu ett av de mest internationella universiteten i Finland och har en god chans att i framtiden kunna med framgång konkurrera om goda internationella studenter, forskare och lärare. Stödet hjälper till att hålla kvar undervisning även i ett antal mindre ämnen, som Åbo Akademi anser vara viktiga, men som inte kunde fungera med endast statens finansieringsmodell, konstaterar Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. Det är också den speciellt goda kontakten mellan studerande och lärare som präglar arbetet vid Åbo Akademi. Förenklat uttryckt: ju bättre avkastning på de placerade medlen, desto mer kan man dela ut. Hur ser framtiden ut för Åbo Akademi – och hur ska det svenskspråkiga universitetet i Finland vara konkurrenskraftigt i framtiden. Läs mer på stiftelsenabo.fi/sv/donationer Text: Sanna-Maria Sarelius Bild: Jaska Poikonen Text: Petter Andersson. Våra unika campusmiljöer i Åbo och Vasa är viktiga framgångsfaktorer i den konkurrensen. Vi förvaltar aktivt portföljen men vi glömmer aldrig att det finns en annan aspekt på vår verksamhet än att optimera avkastningen maximalt. Den långsiktiga placeringsplanen är att ungefär hälften av kapitalet ska vara bundet i fastigheter, fyrtio procent i aktier och tio procent i räntebaserade papper. I praktiken är det placeringsdirektör Christian Backholm och portföljförvaltare Daniel Raukunen som sköter om placeringsverksamheten. Den externa finansieringen blir allt viktigare för universiteten i och med universitetslagen som trädde i kraft år 2010. Konkurrenskraft genom ökad internationalisering Åbo Akademi har gått från att ha varit ett privat universitet till ett statligt finansierat universitet till att idag vara en offentligrättslig juridisk person med ansvar för sin likviditet, finansiering och förmögenhetsförvaltning. Nya donationer behövs År 2016 uppgick stiftelsens stöd till Åbo Akademi till 17 miljoner euro. Är du intresserad av att donera och få en egen fond i ditt namn. Nu om någonsin behövs det stöd för att bevara svenskspråkigheten i Finland. Ett ansvar som förpliktar Årsresultatet utgör grunden för det årliga bidraget till Åbo Akademi. Vi har ett hundraårigt samhällsansvar som förpliktar, konstaterar han. Stiftelsen är härmed också en av Finlands största stiftelser vars uppgift är att stöda ett universitets verksamhet. Genom nya donationer kan vi öka understödet till Åbo Akademi och trygga en svenskspråkig miljö för internationellt konkurrenskraftig forskning och undervisning, säger Lasse Svens. Vår uppgift är att se till att utdelningen till akademin hålls på en jämn och hög nivå oberoende av marknadsläge, konstaterar Christian Backholm. Om utdelningen ska växa behövs också nya donationer. Han ser att framtiden kommer att innebära en kraftig internationalisering av universiteten i Finland. Han efterlyser ett större engagemang för svenskans ställning överlag. Jag tror på en ljus framtid för Åbo Akademi så länge vi fortsätter satsa på utbildningens höga kvalitet och ser till att vi inom våra starkaste forskningsområden håller internationell toppnivå, såsom idag, säger Mikko Hupa. I fortsättningen kanske behovet är större. När det gäller toppforskningen delfinansierar Stiftelsen för Åbo Akademi de fyra interna spetsforskningsenheterna vid Åbo Akademi, och vidare riktas också specialstöd till forskningen i marinbiologi. Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar ett kapital värt 600 miljoner euro. Vad möjliggör stiftelsens understöd för Åbo Akademi. Förutsättningen för en konkurrenskraftig svensk utbildning är att svenskan har en stark ställning i samhället. Stiftelsen understödde Åbo Akademi med 17 miljoner euro år 2016. Man har som målsättning en realavkastning på fyra procent på det placerade kapitalet, de senaste åren har utbetalningen i medeltal legat på tre procent av placeringsportföljens nettovärde. Då Åbo Akademi förstatligades år 1981 gjordes ett avtal med staten, där Stiftelsen för Åbo Akademi förbinder sig att underhålla de fastigheter som den äger där Åbo Akademi verkade vid ingången av avtalet. Under årens lopp har Stiftelsen för Åbo Akademi mottagit hundratals stora och små donationer, från aktier och fastigheter till instrumentsamlingar, konst och förstås reda pengar. Placeringsverksamhet med samhällsansvar Vill du veta mer om hur stiftelser fungerar. Många har valt att låta sin livsgärning gå vidare via en fond som bär det egna namnet. Internationellt rekryterade studenter och lärare kommer att vara viktiga också för Åbo Akademis framtid. Skattmästare Lasse Svens beskriver placeringsfilosofin som en balansgång mellan god avkastning och ett kulturarv vars värde inte går att mäta i pengar. Framtiden är oviss för universiteten och kraven på ökad extern finansiering kommer inte att försvinna. Med det kontinuerliga stödet kan Åbo Akademi göra satsningar på toppforskning, erbjuda stipendier och resebidrag för studerande och forskare, samt göra strategiska satsningar. Stiftelsens för Åbo Akademi viktigaste ändamål är att ekonomiskt stöda upprätthållandet av Åbo Akademi. Stiftelsens understöd går å ena sidan till att stöda toppforskning vid Åbo Akademi, och å andra sidan till att stöda bredden i utbildningen. Åbo Akademis medelinsamlingskampanj pågår till slutet av juni, läs mer på abo.fi. Professionell förmögenhetsförvaltning med konkreta målsättningar har en central roll i Stiftelsens för Åbo Akademi verksamhet, men det finns andra kriterier än maximal avkastning bakom placeringsfilosofin. Den årliga utdelningens storlek är beroende av hur mycket kapitalet avkastar
Man bygger inte god verksamhet på dagsländor. En högre vetenskaplig nivå är svår att nå, säger han. Jag är inte riktigt färdig med doktoranderna förrän de har ett kontrakt för fortsättningen, även om en del väljer andra vägar än den rent vetenskapliga. Text: Carina Holm Bild: Veikko Somerpuro Mer än trettio doktorer har utexaminerats inom ämnet marinbiologi vid Åbo Akademi sedan Erik Bonsdorff blev professor där 1999. Framgång föder framgång, men kedjan är förstås inte slumpmässig, konstaterar Erik Bonsdorff. Det har gått bra för ÅA:s doktorer i marinbiologi också efter examen. Han innehar C.O. Jag är ingen curlingprofessor, men unga människors karriärbygge är viktigt. Jag vill ge de unga som jobbar med mig en långsiktig chans. Fem av dem disputerar i vår. Jag har fått fokusera på att bygga upp en internationell forskarutbildning och fått möjlighet att bygga vetenskaplig framgång, säger Bonsdorff. Han har jobbat nordiskt och internationellt från början. Deras satsning har gett mig möjligheten att arbeta långsiktigt. Att marinbiologin vid ÅA har nått status som ett av Åbo Akademis satsningsområden och varit med i ett nordiskt Center of Excellence har i sin tur bidragit till EU-nätverk. När jag går i pension om fem år ska marinbiologin vid Åbo Akademi vara så stark att det inte ska råda någon tvekan om att det är ett ämne att satsa på också i framtiden. Att han har utsetts till Årets professor av det finländska Professorsförbundet har också uppmärksammats internationellt. Kedjan är inte slumpmässig ÅA:s marinbiologi kan få tiotals ansökningar från hela Europa till enskilda doktorandtjänster. Tallgren-professuren i marinbiologi, särskilt Östersjöns och skärgårdens ekologi och miljö, sedan 1999, en professur som finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi. Hans forskare har fått vetenskapliga artiklar publicerade i ansedda och högklassiga tidskrifter som Nature. I. Jag är tacksam för att Stiftelsen för Åbo Akademi i tiderna gjorde denna framsynta satsning. Det är viktigt att forskarutbildningen leder till fortsatt forskning och aktivt samhällsengagemang. Professorsförbundet utsåg honom i år till Årets professor. Framgång föder framgång FORSKNING Man bygger inte god verksamhet på dagsländor. Vi har byggt upp ett utbildningspaket helt från början och har i dag uppnått internationellt konkurrenskraftig vetenskaplig standard på högsta nivå. Det har också lett till att elva universitetsrektorer från samtliga nordiska länder har ställt sig bakom ett gemensamt memorandum för marin forskning i Norden. Mer än 75 procent av doktorerna har fortsatt inom vetenskapen vid universitet, forskningsinstitut och internationella rådgivande organ. sina vetenskapliga arbeten ser Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, alltid till att tacka Stiftelsen för Åbo Akademi som finansiär. Karriärbyggare för unga Marinbiologins forskningsgrupp vid ÅA består i dag av omkring 15 personer. Trettio doktorer på aderton år Under Bonsdorffs tid som professor har mer än trettio doktorer utexaminerats från ämnet marinbiologi. – Jag har fått möjlighet att bygga framgång, säger han, och ser det fortfarande som sin uppgift att stöda unga människor i deras karriärer. Stiftelsens satsning på marinbiologi vid ÅA har gått ofattbart bra
Hedersvåld är inget nytt i Finland Grans betonar att hedersvåld inte kan begränsas till en viss världsdel, religion eller kultur. Också olika familjer kan tolka dem olika. Jag har också fått insikter som kan användas senare. Att lämna synliga spår är en skillnad mellan hedersrelaterat våld och annat våld, där förövaren oftast inte vill synas. Tidigare har det mest varit medborgarorganisationer som har arbetat för att förebygga hedersrelaterat våld. Tvång och rädsla finns också i Finland Hon säger att kvinnor – också i Finland – dagligen tvingas till sådant de inte vill eller att de måste avstå från vad de vill. Jag vill jobba med att förebygga våld i praktiken vid någon myndighet. Hedersvåld är inte heller något nytt i Finland. Då bestämde hon sig för att själv skriva en doktorsavhandling om statens roll när det gäller att förebygga hedersrelaterat våld. Finland är en laglydig stat. Det har betytt att jag har kunnat jobba med min forskning ostört och på heltid. Enligt planerna ska PM, LLM Lisa Grans doktorsavhandling i folkrätt vid Åbo Akademi vara klar nästa år. är Lisa Grans jobbade för att förebygga kvinnovåld vid Förbundet för mänskliga rättigheter i Helsingfors märkte hon att den forskning som hon skulle ha behövt inte fanns. Men en av poängerna med hedersrelaterat våld är att genom till exempel en syra-attack lämna synliga spår och på det sättet visa att familjen tar avstånd från ett visst beteende, som kan vara sexuellt eller socialt. Kvinnor i Finland blir misshandlade för att de vill skilja sig och på det sättet vanära familjen och det finns kvinnor i Finland som måste gifta sig mot sin vilja. Den typen av bestraffning bygger inte på några juridiska normer. Forna tiders skampåle där människor spändes fast till allmän beskådan utanför kyrkan var ett sätt att bestraffa den som hade vanhedrat familjen på ett olämpligt eller oaccepterat sätt. Det finns flickor här som är rädda för hur de ska kunna bevisa att de är oskulder på bröllopsnatten. Statens roll som förebyggare Hedersrelaterat våld är ett intressant ämne, eftersom man inte har forskat så mycket kring det juridiska, det vill säga vad en stat är skyldig att göra för att förebygga det, säger Lisa Grans. De sociala normerna, som våldet används för att upprätthålla, varierar mycket mellan olika grupper. Vill förebygga våld i praktiken Även om det inte har skett något hedersmord i Finland ännu, så har det förekommit försök. Även om det inte har skett något hedersmord i Finland ännu, så har det förekommit försök. Istanbulkonventionen förpliktar nu Finland att föra statistik över olika former av våld mot kvinnor. Den innebär förpliktelser för de femton stater som har ratificerat den. ARBETSSTIPENDIUM N Text: Carina Holm Bild: Jaska Poikonen. I och med att det nu finns en europeisk konvention som listar statens skyldigheter har finansieringen för skyddshem ökat och numera finns det en telefonlinje dit utsatta kvinnor kan ringa dygnet runt. Vanligtvis förknippas hedersvåld med hedersmord eller tvångsäktenskap. Europarådets Istanbulkonvention, som trädde i kraft 2014, är den första europeiska konventionen för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Tack vare ett arbetsstipendium från Stiftelsen för Åbo Akademi kommer hon enligt planerna att disputera nästa år. Det kan handla om att hon har rökt eller talat med en okänd man på gatan, vilket hennes familj inte kan acceptera. Intressant är att det krävdes en tydlig juridisk skyldighet för att Finland skulle agera. Det har varit skönt att låta tankarna flyta, kunna koppla ihop dem och se det stora sammanhanget. När avhandlingen är klar vet hon vad hon vill göra. Det finns ingen statistik på hedersrelaterat våld från polis eller domstolar, bland annat för att man inte har utbildning i att känna igen sådant. Grans säger att det finns många andra former av hedersvåld också och att våldet kan vara mer vardagligt som att en kvinna blir dragen i håret eller slagen. När Lisa Grans i sitt arbete upptäckte att det inte fanns juridisk forskning om hur man förebygger hedersrelaterat våld beslöt hon sig för att själv skriva den avhandling som hon saknade. Möjlighet att jobba heltid och ostört I fjol på våren fick Lisa Grans ett elva månaders arbetsstipendium från Stiftelsen för Åbo Akademi. Arbetsrubriken är ”The potential of international human rights law to prevent honour-related violence, with particular attention to the prohibition of torture and the right to private life”
År 2017 har 35 personer har fått arbetsstipendier för sina doktorsstudier till ett sammanlagt värde om 570 000 euro, medan sex personer har fått stipendier för post doc-forskning för sammanlagt 120 000 euro. Stiftelsen för Åbo Akademi delar ut arbetsstipendier för doktorander och post doc-studerande vid Åbo Akademi för maximalt ett år i taget. Den beskriver växtplankton i brackvattenhällkar med fokus på betydelsen av skala. FAKTA Text: Carina Holm Bild: Tore Lindholm / Kerstin Häggqvist. Vem som får stipendierna bestäms av Nämnden för forskarutbildning vid ÅA. ARBETSSTIPENDIUM Jag fick tid att sitta ner och försöka se övergripande mönster i materialet. FM KERSTIN HÄGGQVIST lägger fram sin doktorsavhandling i miljöbiologi vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi våren 2017
Det räcker inte att ta ett vattenprov från ett hällkar eftersom man får ett helt annat resultat om man jobbar med en centimeterskala och i stället tar flera prov från samma kar. Men det kan vara viktigt att också beakta förhållandena utanför en enskild sjö, till exempel genom att titta på tillrinningsområdet som finns omkring sjön. Lokala strukturer har global betydelse Att förstå vad som påverkar vilka arter av växtplankton som finns i ett visst hällkar på ett skär på Åland kan öka förståelsen för strukturer och processer i hela det globala ekologiska systemet. Att studera vad som påverkar vilka arter av växtplankton som finns i grunda vattenpölar på klippor i den åländska ytterskärgården kan öka förståelsen för det globala ekologiska systemet. Kan arter som bidrar till algblomningen överföras från andra vattendrag i närheten. Fokus på skalan När man studerar förekomsten av mikroorganismer, som växtplankton, borde också mekanismerna som påverkar var de finns studeras i den skala där dessa små organismer existerar. De är lika viktiga för oss som träd och gröna växter. Näringsämnena och andra förhållanden i sjön har betydelse då algblomningar uppkommer. De är svåra att skilja åt om man inte gör en genetisk analys. Sådana påverkar andra organismer. Växtplankton är oersättliga, eftersom de står för ungefär hälften av världens syreproduktion, som är grunden för allt liv. Många av dem är egentligen inte så små för att vara växtplankton med sina 3040 mikrometer. Ett hällkar som är en halv meter djupt kan innehålla 30-40 arter av växtplankton. Jag fick tid att sitta ner och försöka se övergripande mönster i materialet. U. Dinoflagellater som simmar omkring med hjälp av sina flageller är mina favoriter. Tack vare stipendiet fick jag tid att ta ett steg tillbaka och tänka efter. Att växtplanktonarterna förändras kan leda till förändringar i djurplankton, som äter växtplankton. Möjligheten att se mönster Häggqvist har fått tre vetenskapliga artiklar publicerade i samband med arbetet med sin doktorsavhandling och har ytterligare ett manuskript inskickat. Att hon fick ett arbetsstipendium från Stiftelsen för Åbo Akademi både i fjol och i år har betytt oerhört mycket. Hon har också studerat vilka bioaktiva kemiska föreningar en art av växtplankton från ett hällkar producerar. Mekanismerna, som styr artsammansättningarna mellan olika hällkar, kan också användas för att att bättre förstå om och varför arterna varierar mellan olika zoner i havet. Hennes forskningsresultat kan också användas till exempel när det gäller algblomning i sjöar. Efter långa dagar av fältarbete och provtagningar kunde jag fokusera helt och hållet på att skriva vetenskapliga artiklar och på min doktorsavhandling. Kerstin Häggqvist, doktorand i miljöbiologi vid Åbo Akademi, kunde koncentrera sig på att skriva sin avhandling klar tack vare arbetsstipendium från Stiftelsen för Åbo Akademi. Om man förstår mekanismerna som styr artsammansättningen mellan olika zoner i havet kan man bättre förutspå hur dessa organismer och deras viktiga funktioner reagerar på störningar, som till exempel klimatförändringen. För sin doktorsavhandling har hon först identifierat växtplanktonarter från 34 vattenpölar, eller hällkar som de egentligen heter. Växtplankton är lika viktiga för oss som träd och gröna växter, säger hon. nder flera somrar har Kerstin Häggqvist legat på knä på kala klippor i Ålands nordvästra ytterskärgård med Husö biologiska forskningsstation som bas för att samla vattenprover med växtplankton. ”Dinoflagellater är mina favoriter” Växtplankton är oersättliga. I följande steg har hon fokuserat på växtplanktonarterna i tre hällkar. Hon har försökt förstå vad som påverkar vilka arter som finns var, både på en kilometeroch en centimeterskala. De i sin tur äts av fiskar som ju också är viktiga för oss på ett mera konkret sätt. En mindre skala ökar möjligheterna att se mekanismerna bakom
Restaureringen av slottet har varit en tidskrävande och noggrann process. En bro mellan kulturarv och framtid Kankas gård Slottets konstruktion med en kvadratisk grundplan är unik i Finland, men förekommer på flera håll i Sverige. Gården, som varit en viktig mötes-, arbetsoch handelsplats i regionen, har åter blivit en plats med liv och kommers. Stiftelsen för Åbo Akademi köpte gården av baron Aminoff år 1992. Då ryktet spreds att Sibelius led brist på cigarrer var Churchill en av räddarna i nöden som skickade honom cigarrer. Populära marknader ordnas på hösten, våren och under jul. I Stiftelsens för Åbo Akademi verksamhet ingår även att bevara och befrämja finlandssvensk kultur. I köpet ingick slottets lösöre. Anderssons omfattande samling musikvetenskapligt och musikhistoriskt material, noter, instrument, brev och bilder utgjorde de musikhistoriska samlingarna vid Åbo Akademi. USA hittade fram med adressen ”Jean Sibelius, Finland”. Stenslottet var bebott från medeltiden fram till 1990-talet och antas vara den äldsta kontinuerligt bebodda slottsbyggnaden i vårt land. Händelsen ledde till att regeringen övervägde att ge tullfrihet åt alla tobaksvaror som ”bevisligen är avsedda som gåvor”. Under sina första år verkade museet i olika byggnader i akademikvarteren, men sedan år 1968 har Sibeliusmuseum funnits på sin nuvarande plats. Finansministeriet beviljade tullfrihet för cigarrerna som skickades till Sibelius. Kankas gård i Masku är en av de få bevarade medeltida herrgårdar som byggts av den högre adeln. Det innebär att slottet har en rik interiör där exceptionellt mycket har bevarats. Nationaltonsättaren Jean Sibelius livsverk har tilldelats ett eget utrymme. Grunden för Sibeliusmuseums verksamhet lades år 1926, då Otto Andersson blev den första professorn i musikvetenskap vid Åbo Akademi. Mer kuriosa om den stora kompositören finns i Sibeliusmuseum. Bland de tidigare ägarna märks sådana fantasieggande namn som Djekn, Dettloff, Ribbing och Hasselbom-Fredenskiöld. I dag fungerar stenslottet i första hand som ett museum, medan gårdsbyggnaderna tagits i kommersiellt bruk. Möten, marknader, fester Karaktärsbyggnaden uppfördes av Henrik Claesson Horn i mitten av 1500-talet, men de äldsta källarvalven uppskattas härstamma från 1400-talet. Sibeliusmuseum 500 år gammal herrgårdskultur bevaras för framtiden Mästaren älskade cigarrer. På Kankas finns en restaurerad ladugård och två gårdsbyggnader som går att hyra till möten och fester. Konstsamlingen med pärlor från inhemsk 1800-tals och 1900-talskonst finns utspridd i akademikvarteren, myntoch medaljsamlingen är deponerad hos Egentliga Finlands landskapsmuseum och sjöhistoriska samlingarna finns hos Forum Marinum i Åbo där Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi verkar. Bland den stora mängden akademiska och kommersiella fastigheter som Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar kan en medeltida herrgård i Masku kännas som en udda avstickare. Trots att stiftelsens huvuduppdrag är att stöda Åbo Akademi, är man också mån om den kulturbärande verksamheten. Men herrgårdar hör till vårt kulturarv och är viktiga att bevara. Faktum är att operan aldrig var försvunnen eller helt bortglömd – den har hela tiden funnits i tryggt förvar i bland annat Sibeliusmuseums arkiv. Museets samlingar består av cirka två tusen instrument från olika håll i världen. År 1949 ändrades samlingarnas namn med Jean Sibelius samtycke till Sibeliusmuseum. Sibelius lämnade alltså inte bara spår i finländsk musikhistoria, utan också i politiken – kring tobak. Museerna Ett hem och Sibeliusmuseum, Kankas gård i Masku och Åbo Svenska Teaters teaterhus är de synligaste exemplen men egendomen innefattar också mindre kända samlingar. Bara en del framfördes samma år som operan blev färdig – ingen scen i Finland var tillräckligt stor för operan. Genom att köpa Kankas gård år 1992 ville man bevara herrgårdskulturen som en del av den finlandssvenska kulturen. Gården är öppen för allmänheten under sommaren och övriga tider enligt överenskommelse. Här har svenska kungligheter övernattat och samlats, från Gustav Vasa till Gustaf II Adolf. Visste du att Stiftelsen för Åbo Akademi även har biologiska samlingar som omfattar 200 000 växter, 140 000 insekter, 12 000 fåglar och ägg, 21 000 svampar samt 8 000 exemplar av lavar och mossor. Till sist blev cigarrförsändelserna så många att Sibelius måste be alla sina cigarrälskande välgörare sluta. Till skillnad från Sverige har avståndet mellan herrgårdar och vanligt folk varit stort i vårt land, säger intendent Ulrika Grägg vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Utställningsverksamheten och konsertverksamheten finansieras med medel från Stiftelsen för Åbo Akademi. Till och med Winston Churchill, en annan känd livsnjutare, kunde relatera till hans stora passioner. Operan som helhet skulle få sin världspremiär i Hamburg år 1892, men en koleraepidemi råkade bryta ut och hindrade planerna. Bild: Åbo Akademi. KULTUR Sibeliusmuseum är Finlands enda egentliga musikmuseum. I år, 127 år efter att operan blev färdig fick den sin världspremiär i Åbo, samma stad där Karl Müller-Berghaus skrev den. Operans framförande stötte på motgång efter motgång. Cigarrpolitik Jean Sibelius var en verklig livsnjutare. Världspremiär, 127 år senare ”Operan som var försvunnen i över hundra år” kallas operan Die Kalewainen in Pochjola ofta. De stora högarna cigarrlådor från bl.a
De drivande krafterna för dess förverkligande var doktor Nils Henrik Pinello och kommerserådet Abraham Kingelin. Stiftelsen för Åbo Akademi är näststörsta fastighetsägaren i köpcentret Hansa, som omger Åbo Svenska Teater. Finlands första egentliga teaterhus byggdes i Åbo 1810, på samma plats där Åbo Svenska Teaters teaterhus står idag. Visste du att Stiftelsen för Åbo Akademi även har biologiska samlingar som omfattar 200 000 växter, 140 000 insekter, 12 000 fåglar och ägg, 21 000 svampar samt 8 000 exemplar av lavar och mossor. J. En tidsresa till ett hundra år gammalt borgarhem Makarna Jacobsson Detalj från Ett hem Salongen i Ett hem Bild: Jaska Poikonen Bild: Pette Rissanen Texter: Sanna-Maria Sarelius, Melker Ylikallio. Efter att den ursprungliga teaterbyggnaden totalförstördes i Åbo brand år 1827, gav man i uppdrag åt P. Tidsresan inleds genast i farstun. Museet Ett hem verkade i Jacobssons stenpalats på Tavastgatan 30 till krigsutbrottet 1939. Stenhuset for illa med tiden och revs. Det doftar en svunnen tid, en blandning av antika möbler, oljemålningar, spännpapp och patinerade trägolv. Innan man ens sett skymten av de otaliga gyllene tavelramar, praktfulla speglar och orientaliska prydnadsföremål som fyller museet Ett hem har man redan förflyttats till en annan epok, med en annan rytm. Hur skulle man idag bli bemött om man testamenterade sin Lack-hylla, sina muminmuggar och Billy-bokhyllor till en stiftelse. Tanken att en familj för 90 år sedan insett att deras hem skulle bli en sevärdhet och ett museum är samtidigt roande och respektingivande. Sedan 1839 har det spelats teater i det vackra nyklassicistiska huset, som tillföll Stiftelsen för Åbo Akademi år 1967. Konsul Alfred Jacobsson och hans hustru Hélène hörde till de ursprungliga donatorerna som deltog i grundandet av Åbo Akademi. Konstsamlingen med pärlor från inhemsk 1800-tals och 1900-talskonst finns utspridd i akademikvarteren, myntoch medaljsamlingen är deponerad hos Egentliga Finlands landskapsmuseum och sjöhistoriska samlingarna finns hos Forum Marinum i Åbo där Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi verkar. Stiftelsen stöder teaterkonsten genom att överlåta teaterhuset i Åbo Svenska Teaters bruk. En bro mellan kulturarv och framtid Finlands äldsta ( och vAcKrAsTe ) teaterhus Museet Ett hem Mitt i den akademiska miljön på Biskopsgatan, bland bilar, cyklar, forskare och studerande finns ett gult trähus där tiden tycks ha stannat för hundra år sedan. De donerade sitt hem med lösöre till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1928 för att ”det i orört skick skulle vittna om livet i en högreståndsmiljö vid sekelskiftet”. I Stiftelsens för Åbo Akademi verksamhet ingår även att bevara och befrämja finlandssvensk kultur. Gylich att rita ett nytt, tidsenligt teaterhus. Museet öppnades åter för publik år 1965 i en träbyggnad på Biskopsgatan 14. Museerna Ett hem och Sibeliusmuseum, Kankas gård i Masku och Åbo Svenska Teaters teaterhus är de synligaste exemplen men egendomen innefattar också mindre kända samlingar
Priset bär namnet efter Per Brahe, som bidrog till att den Kungliga Akademin grundades i Åbo. – Bland företagare har jag fokuserat på entreprenörer. – Men forskningen tar inte slut där. Du har ett stort ansvar för vad du lär ut. Han är tacksam för allt det finansiella stöd som Stiftelsen för Åbo Akademi har gett honom under åren. Att få Per Brahe-priset av Stiftelsen för Åbo Akademi i fjol var ett stort erkännande i sig, säger han. Stiftelsen för Åbo Akademi delar också ut Ralf Törngren-priset till studerande eller anställd som gjort en väsentlig insats för utvecklandet av ÅA eller dess studentkår. PER BRAHE-PRISET SHAHROKH NIKOU är född 1969 i Teheran, Iran. Forskningen ska ta en tredjedel av hans arbetstid, undervisningen resten. Undervisning kräver uppdatering Sedan han disputerade för fem år sedan har han skrivit eller medverkat till trettio vetenskapliga artiklar. Shahrokh Nikou undersöker hur kombinationen och förhållandena mellan faktorer som en familjeföretagarbakgrund, sociala normer och socialt kapital ser ut för den som vill bli entreprenör. Teknologin är den röda tråden Teknologin är den röda tråden som knyter ihop alla hans fyra forskningsområden. Han är också docent i företagsledning. Vetenskapliga artiklar är värdelösa om man inte har möjligheten att presentera dem. Han betonar betydelsen av fokus och motivation för en framgångsrik forskare och talar också om hängivenhet och målmedvetenhet. – Mitt mål är att kunna bidra ens lite till att minska samhällets kostnader för de äldre genom att motivera dem att hållas friska. Det ger mig också idéer som forskare, för en god lärare måste vara uppdaterad. Det är som att be en förälder peka ut sitt favoritbarn, säger Shahrokh Nikou, forskare och akademilektor i informationssystem vid Åbo Akademi. Han disputerade i ämnet informationssystem vid Åbo Akademi 2012 med avhandlingen ”Opening the Black-Box of IT Artifacts – Looking into Mobile Service Characteristics and Individual Perception” som handlar om mobila tjänster och konsumentens medvetenhet. Fokus och motivation – I min forskning försöker jag limma ihop spridda bitar, nå ny kunskap som kan användas praktiskt och som samhället kan ha nytta av till exempel i form av sänkta hälsovårdskostnader. Han forskar bland annat i hur teknologin har påverkat värderingarna hos de digitalt infödda, den generation som är född efter 1990, och som alltid har haft internet som en del av sitt liv. – Dessutom är jag intresserad av att veta hur centralt det är att man tror att man har de förutsättningar som behövs för att grunda ett företag. – Jag undervisar i 4–5 kurser per år. Undervisningsmaterialet måste vara relevant, eftersom det kan finnas studerande som vet mer än läraren. Det innebär mycket förberedelser och är utmanande, speciellt om man som Shahrokh Nikou undervisar i ett ämne som informationssystem, som ständigt och snabbt förändrar sig. Det fjärde området som intresserar honom är myntets andra sida, det vill säga marknadsaspekten: vilka faktorer får människor att bli entreprenörer. – Det får mig att känna mig ännu mer hängiven och visar att stiftelsen och Åbo Akademi värdesätter ett gott arbete. Vill bidra till friska äldre Hans tredje forskningsområde handlar om dem som har fyllt 65 år. – Det har haft en stor inverkan på min karriär. Hans mål är att bli professor, en bra professor. Ju mer du vet, desto mer finns det att veta. Sedan 1987 delar styrelsen för Stiftelsen för Åbo Akademi varje år ut ett vetenskapspris till ”en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd”. I gränssnittet mellan människa och maskin Motivation, hängivenhet och beslutsamhet behövs, om man som Shahrokh Nikou har publicerat omkring trettio vetenskapliga artiklar under de fem senaste åren. Goda möjligheter att skapa nätverk – Trots att Åbo Akademi är ett litet universitet tillåter det forskare att växa och erbjuder goda möjligheter att skapa internationella forskarnätverk, säger Shahrokh Nikou, som har skrivit sina artiklar tillsammans med forskare från andra ämnen vid Åbo Akademi och forskare i bland annat Nederländerna, Kina och USA. – Nej, fråga inte vilket av mina forskningsområden jag gillar bäst. – Du kan inte visa statistik från 2016 om den inte längre stämmer. För att kunna studera vad som driver människor att bli entreprenörer måste vi bättre förstå hur de tänker, men än så länge är vår kunskap om vad som får människor att vilja bygga upp företag begränsad. FAKTA Målet är att styra celler i tid och rum Text: Carina Holm Bild: Heikki Räisänen. I fjol fick han Per Brahe-priset av Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsen understödde mig när jag skrev min doktorsavhandling och jag har fått bidrag till internationella konferenser. Jag försöker förstå hur man kan använda avancerad teknologi i smarttelefoner, som hälsoappar, för att öka de äldres välbefinnande och upprätthålla deras hälsa. – I ett bredare perspektiv är jag också intresserad av hur konsumenter, som individer, förhåller sig till den nya teknologi som finns på marknaden. Vilka faktorer påverkar hur man ser på till exempel till smarta hem, där köksmaskinerna kommunicerar med hjälp av internet
– När till exempel materialvetenskap och cellbiologi möts, uppstår nya gränsytor som ger nya upptäckter, säger Österbacka. I kombination med cellbiologi ger det forskarna nya verktyg att studera cellernas funktion och möjlighet att kontrollera cellfunktioner, säger FunMats projektchef Ronald Österbacka, professor i fysik vid Åbo Akademi. De nya upptäckterna bygger på tidigare forskning som har gjorts vid Centret för funktionella material, med papperselektroniken som grund. Ju mer färg desto mer celler. Efteråt kan det komposteras eller brännas. De kan välja att föröka sig eller att dö, att röra sig eller att differentiera sig och bli en annan typ av cell, till exempel då stamceller bildar olika typer av vävnadsceller. I förlängningen handlar det om själva livet SPETSFORSKNING De fyra interna spetsenheterna vid Åbo Akademi, som understöds av Stiftelsen för Åbo Akademi 2015-2018 är • Brain Train inom psykologi, som handlar om att träna minnet • YARG Unga vuxna och religion i ett globalt perspektiv • Framtida förädling av skogens biomassa • FunMat Funktionella material för att reglera cellen FAKTA Ronald Österbacka är professor i fysik, Emil Rosqvist forskar i fysikalisk kemi. Papper ger helt nya möjligheter FunMats forskare har ersatt traditionell cellodling genom att bestryka papper med elektroder, elektroniska sensorer eller det material man vill studera. Det handlar om själva livet – Kan man styra celler och deras funktioner handlar det i förlängningen om livet, säger han. I stället för att anskaffa analysapparatur värd 20 000 euro kan pappret analyseras med hjälp av en scanner som mäter färgskalor. Utan det ekonomiska stödet från Stiftelsen för Åbo Akademi hade det här inte varit möjligt, säger Österbacka. – Analysen kan användas för att förstå vad i materialet som styr cellernas tillväxt. Det är en av de interna spetsforskningsenheterna vid ÅA som Stiftelsen för Åbo Akademi understöder och som nu strävar efter att bli en av Finlands Akademis spetsenheter. Nya gränsytor ger nya upptäckter Den interna spetsenheten vid FunMat består av forskare från papperstillverkning och -förädling, fysikalisk kemi, polymerteknologi, fysik och cellbiologi. Kan minska amputationer Han säger att resultaten kan ge läkarvetenskapen helt nya möjligheter att förstå hur vävnader skapas och fungerar för att hitta nya läkemedel eller få sår att läka snabbare. – Vi jobbar med ett unikt koncept. På det sättet skapar forskarna landskap för celler, med en yta som de gillar eller ogillar och som styr cellens val. I den utvidgade gruppen jobbar man också med till exempel farmaceutisk nanoteknologi, bioavbildning och mycket känsliga biosensorer. En av de nio professorerna i den utvidgade gruppen är Mikael Lindfelt, som ska ge de övriga redskap för hur man hanterar etiska frågor som uppstår i det här mångvetenskapliga projektet. Men det här är ett brett projekt och det händer också oväntade saker längs vägen, som kan ge goda resultat, säger Ronald Österbacka. Text: Carina Holm Bilder: Jaska Poikonen. Bygger på tidigare forskning Funktionellt papper har många fördelar. Syftet är att hitta material som kan påverka cellers funktion – i tid och rum. Som bäst arbetar sammanlagt närmare hundra forskare under nio professorer vid Åbo Akademi med att förstå hur material kan styra celler och deras val i tid och rum. Om femtio år kanske vi kan undgå tio miljoner amputationer som görs i världen på grund av oläkta sår. Det är lätt och tillverkas av förnybart material. Det vill säga att med hjälp av material kunna påverka var och när cellen gör sitt val, för att kunna användas till exempel vid sårläkning. Fem laboratorier samarbetar inom ramen för FunMat, Centret för funktionella material vid Åbo Akademi. Därför är etik en viktig aspekt. Målet är att styra celler i tid och rum Det ser ut som en papperslapp med vita prickar, men i varje vit prick kan man odla celler. Det är billigare än nuvarande metoder och gör snabb och storskalig screening möjlig och enkel. Celler kan göra några val
D Bilder: Jaska Poikonen FASTIGHETER Detaljer från Humanisticum Stiftelsen för Åbo Akademi köpte Arken år 2000 av Åbo stad och omvandlade det gamla fabrikskvarteret till ett centrum för humaniora. Ett hem ger en unik inblick i ett borgarhem från tiden kring sekelskiftet 1800-1900. När rivningsbeslutet för palatset på Tavastgatan fattades, flyttades lösöret till ett trähus i ÅA-kvarteren. Samlingen är högaktuell bland forskare som en följd av dagens nyreligiositet och alla nyfinländare, påpekar Grägg. – Tanken var att den stora allmänheten skulle kunna ta del av en högre utbildning under en tid då staten inte hade förutsättningarna för detta. Oändligt underhåll Även om fastigheter i bästa fall har en mycket lång livscykel gäller detsamma inte för byggnaders ytor, tekniska system eller användningsändamål: förutom regelbundet underhåll kräver byggnader större ingrepp i form av grundreparationer eller ombyggnation med några decenniers mellanrum. De ansågs bara vara ålderdomliga och omoderna, till och med jugendarkitekturen ansågs vara för dekorativ, säger Grägg. – Var ska kärnan finnas. Järnfabrik blev humanistcenter I de fall hus inte kunnat räddas, har allt ändå inte gått förlorat, som Alfred och Hélène Jacobssons hem vid Aura å. Ett bra exempel är ASA-huset, en före detta tv-fabrik. Själva platsen, nära Gamla Stortorget och stadens centrum, var också viktig, säger Grägg. Humanisticum renoverades pietetsfullt år 2005, berättar intendent Ulrika Grägg. – Då fanns ingen kunskap om hur man renoverar, inte heller någon som åberopade att man skulle bevara gamla hus. Hus Lindman är ett före detta bostadshus som på 1960-talet omvandlades för akademiska behov och nu har byggts om till en restaurang. Huset är ett av många som donerades till Åbo Akademi för att det alls skulle bli möjligt att driva ett universitet. Historisk mark Allra först skulle Grägg ändå ta besökare till Dahlströmska palatset, Humanisticum. – Investeringarna har också krävt ett visst mod. – Först en dramaguidning på Ett hem, sedan lunch på restaurang Hus Lindman, därefter ett konsertbesök på Sibeliusmuseum eller en öppen föreläsning på Arken. Jo, på den historiska marken. et fanns en tid då ingen hade en tanke på att gamla hus har ett värde i sig, säger Ulrika Grägg, intendent vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Fastighetsvård med ett evighetsperspektiv Stiftelsen för Åbo Akademi vårdar de historiska byggnaderna vid akademikvarteren för framtida generationer. Det fanns en dröm om att akademin skulle återuppstå på den plats där den funnits. ÅA:s humanistcenter Arken var förut Åbo Jernmanufakturs fabrikskvarter. Arkens bibliotek. Det är också hit till Biskopsgatan som Grägg skulle ta besökare på en rundvandring i akademikvarteren. Trots det har Stiftelsen för Åbo Akademi inte bara lyckats rädda gamla hus men också varit något av en banbrytare i att omvandla fastigheter. Där finns bland annat Nordens största religionsvetenskapliga bibliotek. Målen utgör ett urval av de fastigheter stiftelsen förvaltar. Under det senaste dryga årtiondet har vi åtgärdat en massiv reparationsskuld i våra fastigheter i akademikvarteren, konstaterar utvecklingsdirektör Bill Anckar. – Det är bara att knacka på. När stiftelsen köpte ASA-fastigheten undrade man om en fabriksfastighet faktiskt var lämplig för akademisk verksamhet
Att vårda och underhålla byggnadsarvet och göra kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer tillgängliga för allmänheten är en väsentlig och bestående del av stiftelsens kulturbärande syfte, tillägger Grägg. Renoveringen av fastigheten, som tidigare inhyst Teologiska fakulteten och ÅA:s kursboksbibliotek, blir klar till sommaren. En arbetsplats med hisnande vyer. Sedan dess har också ÅA.s behov av lokaler ändrat. – Det är vår uppgift att bli mera öppna och berätta om vad vi gör. – Det var bland annat meningen att förnya endast en del av fasaden men den var i sämre skick än vad vi uppskattat, säger Mika Soinio, fastighetschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Arbetet för att bevara historiska byggnader har haft en betydande inverkan på stadsmiljön i Åbo, ett arbete vars omfattning få känner till. Målet är att stiftelsen nu ska öppna upp och förtydliga sin roll för allmänheten. Vi tror dessutom att kontrasten mellan gammalt och nytt, klassiskt och modernt, starkt bidrar till att skapa den inspirerande och minnesvärda campusmiljö som särskiljer ÅA från de flesta andra universitetsområden. I juni ska Reuterska huset invid Domkyrkan stå klart. I höst flyttar bland annat Folkhälsan i Åbo in i nyrenoverade Reuterska huset. Ett sådant objekt är Reuterska huset. Idag är verksamheten inte bunden till vissa fastigheter på samma sätt, konstaterar utvecklingsdirektör Bill Anckar. Reuterska huset ska vara inflyttningsklart i juni. Grägg tar Observatoriet på Vårdberget som ett exempel: många har vandrat omkring på Vårdberget, men få vet att Observatoriet inhyser stiftelsens kansli. I stiftelsens fastighetsportfölj intar de en särställning, konstaterar Anckar. – Vi har en stor roll i att bevara hus och se till att de hålls i skick, men samtidigt förväntas vi kunna erbjuda våra hyresgäster ändamålsenliga utrymmen som uppfyller dagens krav på utrymmeseffektivitet, trygghet, luftkvalitet och energiprestanda, säger Bill Anckar. Dessa grundsaneringar har långt sammanfallit med ÅA:s minskade utrymmesbehov och ambition att koncentrera verksamheten till ett fåtal större enheter som Arken och ASA, vilket betyder att stiftelsen fått hitta ny användning för sådana byggnader som ÅA inte längre behöver. Mellan några stockvarv låg också historiska gamla dokument, som kunde räddas. Besökarna är uppriktigt förvånade när de får höra om vår 100-åriga verksamhet och beundra Åbovyerna från Observatoriet. Liksom de flesta gamla byggnader har det år 1861 uppförda huset bjudit på överraskningar. – Vi tar emot gruppbesök efter kontorstid och berättar om byggnaden och om oss själva. Under arbetets gång har byggarbetarna också stött på improviserade bygglösningar, som stora näverflak. Den genomgripande renoveringen har bjudit på flera överraskningar. I portföljen ingår bostäder, utbildningsfastigheter, kontor, affärslokaler och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter såsom Kankas gård och Åbo Svenska Teaters teaterhus. Här spelar de akademifastigheter stiftelsen själv förvärvat en viktig roll, eftersom användningen av dessa fastigheter inte styrs av en donators vilja. S tiftelsen för Åbo Akademi förvaltar akademikvarterens fastigheter med ett evighetsperspektiv. När Åbo Akademi som det sista privata universitetet förstatligades år 1981 förband sig stiftelsen att underhålla de fastigheter som ägs av stiftelsen och där Åbo Akademi verkade vid ingången av avtalet år 1981. Fastighetsvård med ett evighetsperspektiv Ny teknik är den stora utmaningen Mika Soinio har varit med om flera stora renoveringsprojekt som Stiftelsen för Åbo Akademi utfört. Vill öppna upp sig Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar en fastighetsmassa vars värde uppskattas vara drygt 320 miljoner euro. Bilder från Observatoriet.. Den stora utmaningen är att få in all ny teknik i huset som ritades av Frans Wilhelm Lüchow och Georg Theodor Chiewitz för över 150 år sedan. Stiftelsens förhoppning är dock att ÅA också i framtiden bedriver forskning och undervisning i de gamla, vackra byggnader som är belägna i den nationellt värdefulla kulturmiljön invid Åbo domkyrka och Aura å. Många av dessa byggnader var i tiderna stordonatorernas hem, och de har därmed också ett viktigt symbolvärde
Forntida ockultism och moderna tvärvetenskaper under samma tak • Donnerska institutet grundades 1959 på basen av en donation av Uno och Olly Donner. Det kommer också att handla om konstnärliga processer, saker som inte är färdiga, det ofullständiga. I år har institutet delat ut forskarstipendier för två doktorsavhandlingar under arbete. Institutet, som upprätthålls av Stiftelsen för Åbo Akademi, driver idag mångsidig tvärvetenskaplig forskning och deltar i att arrangera Aboagora, där konst och vetenskap möts. Den ena sker i samarbete med Polisyrkeshögskolan och handlar om hur bland annat människosyner påverkar hur hatbrott behandlas i det finländska rättssystemet, och den andra om muslimsk feminism i Sverige. Scripta Instituti Donneriani Aboensis är en av institutets publikationer, där artiklar och föredrag gjorda för konferenserna publiceras. • Institutets forskningsunderstöd har i år gått till Malin Fredriksson vid Åbo Akademi och Vanja Mosbach vid Uppsala universitet, för deras doktorsavhandlingar. Exempelvis nypaganaismen är ett modernt fenomen som inspirerats av forntida mytologier. • Fredriksson skriver sin doktorsavhandling om hatbrott och det finländska rättssystemet med rubriken ”Negotiations of racist hate crimes in the criminal justice system in Finland.” Arbetet sker i samarbete med Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Mötet mellan konst och vetenskap ligger nära Uno och Olly Donners breda intresse för det mystiska och stora krafter. FD Ruth Illman är institutets föreståndare. Där konst och vetenskap möts Ett projekt Ruth Illman gärna lyfter fram är det tvärvetenskapliga evenemanget Aboagora. Evenemanget för samman vetenskapen och konsten, och låter forskare och konstnärer hitta gemensamma uttryck för sina arbeten. Därför känns det ju också bra att utveckla det, säger Ruth Illman. Även om vi kan se att stora institutionella religioner backar så är intresset för andlighet oerhört stort idag och växer hela tiden. Donnerska institutet vid Åbo Akademi har sitt ursprung i donatorerna Uno och Olly Donners intresse för det mystiska. Institutets syfte är att ”att på strängt vetenskaplig grund befrämja religionshistorisk och kulturhistorisk forskning”. Det centrala är världens öde och människans öde. I år är evenemanget inspirerat av fornnordisk syn på tiden och ödet, och temat är verðandi, ”det blivande”. Jag tror inte att de såg det som ett motsatsförhållande, utan att det ena styrker det andra. Illman påpekar att tron på en större kraft är vanligare än vad man skulle vänta sig. Institutet satsar också mycket på publikationer. Hur mycket kan människan påverka historiens gång. Århundraden gamla läderinbundna böcker och hyllor ägnade åt ockultism, alkemi och hemliga sällskap i institutets bibliotek ger en liten fingervisning om den mystik som fascinerade makarna Donner, och fick dem att låta grunda institutet. Jag tror att den här frågan verkligen ligger i linje med vad våra donatorer skulle ha önskat sig. Det vi gör idag, vilket ansvar har vi för det. • Mosbachs avhandling behandlar muslimsk feminism i Sverige under titeln “Making space public: purpose-built mosques and the renegotiation of borders and identities in Sweden.” FAKTA DONNERSKA INSTITUTET Text: Melker Ylikallio Bild: Heikki Räisänen. • Institutet är en del av Stiftelsen för Åbo Akademi. En av de senaste volymerna behandlar digitalisering ur religionens synvinkel, och innehåller bland annat en artikel om hur katolska munkars bruk av Facebook går ihop med klosterliv. Hatbrott och digital religion Det forntida och mystiska intresserade Donnerska institutets upphovsmän, men institutets syfte är också att stöda forskning i mer moderna företeelser. Grupperna är små, men idéerna har en större betydelse i samhället än vad själva grupperna i sig indikerar. Föreståndare Ruth Illman berättar att intresset för den gamla mystiken blomstrat upp efter millennieskiftet, och lever en stark renässans. Där finns också paneler som kommer att handla om invandringsfientlighet och rasism
De som lyckades bäst fick lämna in en noggrannare forskningsplan. Delegationens ordförande är minister Christoffer Taxell. Det är en medveten satsning, eftersom det kanske är lättare att få pengar för forskare inom naturvetenskap och teknik, där man mer konkret kan påvisa nytta. Kravet att på tre minuter presentera en lång forskningskarriär för potentiella finansiärer väcker blandade känslor. • Finansierar strategiska forskningssatsningar och forskarstipendier till ett värde av 2,9 miljoner euro år 2017 FAKTA Skattmästare Lasse Svens Skattmästarens sekreterare Eva Perälä Ekonomidirektör Marian Westerlund Byråsekreterare Catrin Gustafsson Avdelningssekreterare Christina Henriksson Controller Malena Lassus Junior Controller Lotta Sunde Fastighetsassistent Ellen Söderlund Controller Elina Latvakangas, föräldraledig Placeringsdirektör Christian Backholm Portföljförvaltare Daniel Raukunen Utvecklingsdirektör Bill Anckar Fastighetschef Ari Ahokas (akademifastigheter) Fastighetschef Mika Soinio (kommersiella fastigheter) Fastighetsövervakare Matti Kaijankoski (andra än utbildningsfastigheter i Åbo) Maskinmästare Kenneth Kallinen Fastighetsövervakare Kim Pettersson (utbildningsfastigheterna i Åbo) Serviceman Kimmo Kangas Intendent Ulrika Grägg Museiassistent Anni Mannevaara Donnerska institutet Biblioteksamanuens Joakim Alander Bibliotekarie Björn Dahla Biblioteksamanuens Malin Fredriksson Föreståndare Ruth Illman Bibliotekarie Anna Nyman, föräldraledig Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Koordinator Hanna Lindqvist Vi som jobbar på Stiftelsen för Åbo Akademi Stiftelsen för Åbo Akademi främjar högre utbildning och forskning sedan 1917. • FD Camilla Kronqvist (filosofi) ”Explorative inquiries: analytical tools for reflecting on oneself, others and the world of kindergarten”. Forskningens ändamålsenlighet och genomslagskraft blir allt viktigare när kampen om pengarna hårdnar. En röst som väger tungt Vi är ett verktyg för Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsens för Åbo Akademi personal. Vi har det vetenskapliga kunnandet när bidrag till forskningen ska fördelas, säger Hanna Lindqvist, koordinator för Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut. Stiftelsens skattmästare Lasse Svens är föredragande för stiftelsens styrelse med sju medlemmar. I fjol ordnade Forskningsinstitutet för första gången en pitching där forskare inom humaniora, teologi och pedagogik kort och slagkraftigt skulle presentera sin forskning för en extern utvärderingspanel. Hon ser Forskningsinstitutet som en bro mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och Åbo Akademi när det gäller forskningsärenden. Vårt ändamål är att ekonomiskt understöda Åbo Akademi – det svenskspråkiga universitetet som är verksamt i Åbo. Också humanister får pitcha Forskningsinstitutet understöder de fyra interna spetsenheterna vid Åbo Akademi. Drygt 25 personer jobbar med ekonomi, placeringar, fastigheter och våra samlingar. En bro som hjälper till att styra pengarna rätt. Ordförande är kommerserådet Peter Boström. Stiftelsen ska också stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, med betoning på vetenskaplig forskning. Vi vill att våra ekonomiska satsningar ska ligga i tiden, säger Lindqvist. * • FD Antony Fredriksson (filosofi) ”The art of attention: intersubjectivity in the philosophy of perception”. Årligen lämnar institutet en miljon euro i stipendiemedel för ÅA att dela ut till doktorander och post doc-forskare. Stiftelsen har också en delegation med närmare 50 medlemmar. I juni ordnas en motsvarande pitching. Vi finns i Observatoriet på Vårdberget i Åbo. Det här är ett högaktuellt behov. • Främjar och stöder vetenskaplig forskning av i första hand forskare med anknytning till Åbo Akademi. En bro till forskarna. Institutet är en liten aktör men vår röst väger tungt. Men det är ett bra sätt att konkretisera vad kärnan är och vart forskaren vill komma, konstaterar Hanna Lindqvist. Tre projekt inom filosofi och genusvetenskap* fick sedan 32 000 euro var. Institutets styrelse står för det vetenskapliga kunnandet när projekt som har ansökt om finansiering ska bedömas. • Biträdande professor Salla Tuori (genusvetenskap) ” Presence, culture and transformation (PreCuT)” Forskningsinstitutet vid Stiftelsen för Åbo Akademi grundades 1972. Stöd för utsatta akademiker En ny satsning är ”Scholars at Risk”, där Forskningsinstitutet gör det möjligt för Åbo Akademi att kanske redan i höst ta emot utsatta akademiker, som hotas, förföljs eller trakasseras
Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundas. Sibeliusmuseum flyttar till en ny museibyggnad ritad av Woldemar Baeckman. Stiftelsen för Åbo Akademi fyller 100 år! Kvarteret med Åbo Jernmanufacturs fastigheter inköps – går idag under namnet Arken. STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI 1OO år Stiftelsen för Åbo Akademi grundas. Handelshögskolan vid Åbo Akademi inleder sin verksamhet. 1917 1981 1918 1934 1954 1959 1968 1972 2017 1974 1927 2000 2007 2006 Stiftelsen köper Observatoriet, här finns idag stiftelsens kontor. Åbo Akademi får för första gången statsunderstöd för sin verksamhet. Stiftelseurkunden är undertecknad den 18 juni 1917. Åbo Akademi förstatligas som sista universitet i Finland. Donnerska institutet för religionhistorisk och kulturhistorisk forskning grundas med medel donerade av Olly och Uno Donner. Lassfolks spetsfabrik i Jakobstad. ASA-fabriksfastigheterna inköps.. Åbo Akademi invigs. Idag bär kvarteret namnet Campus Allegro. Stiftelsen köper kvarteret med bl.a. Tack vare en donation från Gertrud och Gösta Branders inleds byggandet av Åbo Akademis bibliotekshus. Pedagogiska fakulteten inleder sin verksamhet i Vasa