18-> Alexandra & Max Duo Lö 29.7 kl.18-> Kristian Roso trubadur Öppet dagligen juni-augusti Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården. SKÄRGÅRDEN Sidan 6-7 Somrarna räddar butiker ÅBO. AFM [A] Peter Ekblad 040 581 1894 Upp till 17% egenförmån och 5% S-bonus. Seglade norsk jätte Sidan 22 Tio år av ponnyuppfödning MATILDA SAARINEN Sidan 15 Facket oroar sig för rådgivningen på svenska för de anställda vid Pargas stads kosthåll. Sidan 3 Svenskan ett problem vid Arkeaflytt Kommunerna hjälper till att finansiera nattlig flygledning vid Åbo flygplats. 29. Sidan 2 Flytande skräp samlas Tarmobutikerna i Åboland klarar sig tack vare sommarsäsongen. 22 juli 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. ÅBO Sidan 4 Nattflyg tryggade framöver Wärtsilä donerade en av Seabin Projects havsskräpkorgar till staden. Årgång 194. Nummer 139. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Buffé vardagar 15€, lö-sö 18€ (11-16) Lö 22.7 kl
Skräpkorgen suger med hjälp av en elektrisk pump upp ytvattnet in i en samlingsfilterpåse som kan rymma upp till 12 kilogram skräp. Hur mycket som samlas i den lilla sopstationen beror enligt Ceglinski på både vädret, säsongen och platsen den ligger på. ADRIENNE WESTERBACK LANSERING. FÖR tillfället består Seabin Projects team av fyra medlemmar men de hoppas snart kunna expandera gänget med 2–3 personer eftersom kapaciteten behövs. Future of the Seas (Havens framtid) är temat för Wärtsiläs satsning. – Havsskräpkorgen lät otroligt spännande och vi ansåg att den skulle passa bra in under vårt tema, säger Wärtsiläs kommunikationschef Sari Luhanka. Kommunikationschef Sari Luhanka hoppas att havsskräpkorgen ska få människor att tänka lite längre när det kommer till miljöfrågor.. Allt som allt planeras sex havsskräpkorgar placeras ut någonstans i Finland, varav Vasa är ett ställe. – Såhär till en början satsar vi på större hamnar som hittills varit väldigt intresserade, men sedan hoppas vi kunna utöka vårt utbud, säger han. Adrienne Westerback nyheter@aumedia.fi 045-1373663 Seabin •. •. Det australienska företaget Seabin Projects skräpkorg kan fästas i en flytbrygga så att den är placerad just under vattenytan där den sedan samlar upp skräp som flyter omkring i vattnet. – Det är mindre än vad som går åt per dygn då man ser på TV hemma, menar Ceglinski. DELÄGARE. – Så småningom hoppas vi kunna tillverka skräpkorgar av både större och mindre variant – för exempelvis privat bruk – samt sådana som kan vara flytande ute tills havs. – Som företag vill vi lyfta medvetenheten kring Östersjön och miljön överlag, menar han. Havsskräpkorgen är inte gjord för nordiska vinterhållande och kommer därför att lyftas upp i oktober. ÅU NYHETER LOKALT LÖRDAG 22 JULI 2017 2 Havsskräpkorgen ska hålla vattnen i skärgården renare På fredagen placerades en havsskräpkorg ut i gästhamnen i Åbo. MYCKET NÖJD. DET är Wärtsilä som i egenskap av pilotpartner nu har donerat den lilla sopstationen till staden, Finlands hundraårsjubileum till ära. WÄRTSILÄS kommunikationsledare Atte Palomäki är även han mycket nöjd över att företaget har möjligheten att vara en av Seabin Projects sex samarbetspartners. » » Skräpkorgar lite varstans är knappast en ovanlig syn då man rör sig utomhus i Åbo, men en skräpkorg i vattnet ser man kanske inte så ofta. Den första skräpkorgen i Finland lanserades i Ugnsholmen i Helsingfors i maj 2017. Peter Ceglinski från Australien tror på sitt Seabin Project och havsskräpkorgens framtid. Men den ska kollas ungefär två gånger dagligen. Skräpkorgen lades på plats vid gästhamnen i Åbo där man hoppas att den ska lyckas fånga upp så mycket skräp som möjligt. Men den ekonomiska biten var inte så lätt i början. – Vi gjorde därför bland annat en crowdfunding-video, där vi berättar om projektet och vårt mål med det, säger Cleginski. CEGLINSKI menar att det finns en oerhört stor marknad för Seabin Projects havsskräpkorgar. Övriga samarbetspartner finns i Spanien, Frankrike, Montenegro, Saudiarabien och USA. Turton och Cleginski slutade själv med sina andra jobb för två år sedan och började satsa på företaget på heltid eftersom bägge två helhjärtat tror på dess framtid. – Tre fjärdedelar av all den plast som produceras återvinns inte utan blir istället del av all den förorening som belastar vår planet. När vattnet som först sugits in sedan pumpas ut igen lämnas det uppsamlade skräpet kvar i filterpåsen. Det är främst plasten som är ett stort problem när det kommer till miljöbelastningen och det plastskräp som fångas upp i skräpkorgen går genast vidare till återvinningen. – Detta för att fånga folks intresse och ge dem chansen att donera pengar åt oss så att vi kunde fortsätta upprätthålla verksamheten. Det är Åbo stad som tillsammans med gästhamnen och studerande från Åbo yrkeshögskola sköter om skräpkorgen. Just nu finns det två i huvudstaden och en i Åbo. •. Men den beräknade mängden som samlas i den är 1–1,5 kilogram per dygn. ELEKTRICITETEN som går åt att hålla skräpkorgen igång är enbart 500 Watt. Han är oerhört glad över att få vara i Åbo och tycker det är fantastiskt att ha en samarbetspartner i Wärtsilä. •. Det var hans vän och delägare Andrew Turton som ursprungligen kläckte affärsidén år 2010 innan en båtresa till Hawaii. EN av Seabin Pojects grundare och verkställande direktör, Peter Ceglinski, är på plats för lanseringen av skräpkorgen. – Han stod på bryggan vid sin båt och noterade allt det skräp som flöt omkring i hamnen och tyckte att det var väldigt märkligt att det på land finns skräpkorgar överallt men däremot inte alls i vattnet, säger Ceglinski
En badtunna brann på Ikkalavägen i närheten av stadsdelen Saramäki i Åbo på fredagsförmiddagen. KIM LUND MIKAELA LUOMA. Båda männen var i ett större sällskap, men bråket hade i huvudsak varit mellan de två männen. PARGAS stad har i dag åtta matlagningskök och åtta utdelningskök i egen regi. Om ingen hade varit hemma hade det funnits risk för att branden spridits till husen i närheten, enligt Lankinen. – Många är rädda för att inte få hjälp på svenska och det är ett problem. Genom att överlåta kosthållet till Arkea ska Pargas spara drygt 200 000 euro per år och stadsdirektör Patrik Nygrén säger i sin föredragning att Arkea-alternativet är det scenario som innehåller minst risker. Sju kök är utlokaliserade. En av männen kunde gripas på plats, men den andra hann avlägsna sig. De mindre volymerna gör det svårare att bedriva en kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet samtidigt som personalens utvecklingsmöjligheter begränsas. Det har fått många att ifrågasätta hur det ska gå med den svenskspråkiga rådgivningen. Räddningsverket fick ett larm om rökbildning på en liten ö utanför Nötö i Nagu skärgård på fredagseftermiddagen. De nya vårdområdena ska inte köpa tjänster av kommunerna och därför skulle antalet portioner som levereras och produceras inom Pargas stad minska med en tredjedel. Räddningsverkets Mika Lankinen vet inte vilken ö det var frågan om, men konstaterar att det inte var frågan om någon brand. De anställda vid Pargas stads kosthåll oroar sig för hur det ska gå då Arkea blir deras nya arbetsgivare. Bråket tillspetsades då männen började fäkta med knivar mot varandra. Bråket hade fått sin start då männen hade börjat bråka om en tidigare händelse. Personalen flyttar över till Arkea som gamla arbetstagare, men för dem som har tidsbundna kontrakt kan flytten innebär en märkbar löneförlust. DE nya arrangemangen har lett till att minst tre anställda vid kosthållet i Pargas har sagt upp sig i stället för att flytta till Arkea. Det fanns ingen anledning till att driva igenom beslutet så snabbt, säger Luoma. – Det var inget bra beslut, men nu är det för sent att ångra sig. När man på riktigt behöver hjälp vill man få det på sitt modersmål. Arkea Ab ägs av Åbo stad, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och samkommunen för Egentliga Finlands specialomsorgsdistrikt. De lyckades släcka stora delar av branden tills en brandbil kom till platsen och släckte resten. BLIR ARKEA. ÅU Två män fäktades med kniv vid restaurang SALO. Enligt ögonvittnen hade männen försökt skada varandra, men inga skador uppstod eftersom de båda männen samtidigt undvek den andras knivhugg. Den gripna mannen bar tre eggvapen och en gasspray han inte hade tillstånd för. ÅU Sjöbevakningen kollade in rökbildning på ö utanför Nötö NÖTÖ. ANJA KUUSISTO Badtunna brann i Åbo ÅBO. Fem-sex brandbilar ryckte ut när brandlarmet gick. De gäller sådana vars kontrakt går ut efter den 1 september som sedan ingår ett nytt arbetsavtal med sin nya arbetsgivare Arkea. ÅU LOKALT NYHETER 3 LÖRDAG 22 JULI 2017 Oro i Pargas inför Arkeaflytt Huvudförtroendeman Mikaela Luoma har i sommar fått ta emot flera oroliga samtal av personalen vid Pargas stads kosthåll. Klockan var lite efter midnatt då polisen fick in en anmälan om att två män med kniv bråkade utanför en restaurang i centrum av Salo. Alla vapen beslagtogs av polisen. Exakt hur det gick till känner man inte till, uppger jourhavande brandmästare Mika Lankinen. Ett av argumenten för att flytta över verksamheten till Arkea har varit vårdreformens inverkan på kommunernas matlagning. När de anställda byter arbetsgivare byter de också fackavdelning och blir medlemmar i JHL:s enspråkigt finska avdelning i Åbo. Pargas köper från och med den 1 september kosthållstjänsterna av Arkea och många praktiska frågor oroar nu de anställda. Den 25 kvadratmeter stora terrassen där badtunnan stod brann också. Men de som har fast anställning vid Pargas stad kan inte få sin lön sänkt, säger Luoma, huvudförtroendeman vid Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL i Pargas. SOCIALDEMOKRATERNA, De gröna och Vänsterförbundet har motsatt sig flytten och nu när vårdreformen skjuts upp till år 2020 har kritikerna fått mera vatten på sina kvarnar. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Facket bekymrar sig för sämre svensk service då arbetsgivaren byts ut. Arkea har till exempel ingen förtroendeman som behärskar svenska, säger Luoma. Det finns många funderingar innan vi kommer vidare. Badtunnan överhettades då den värmdes upp. REFORMEN skulle innebära att stadens kosthåll skulle betjäna endast skolorna i Pargas stad och att personalen skulle minska från nuvarande drygt 40 anställda till omkring 30, sägs det i det beslutsunderlag som har legat som grund för stadsstyrelsen och fullmäktige. ÅU. – Arkea har sämre lönevillkor och skillnaden kan vara närmare 200 euro i månaden. Också lönevillkoren kan försämras. Man misstänkte redan från början att det inte var någon brand, men en av sjöbevakningens enheter åkte ut och kontrollerade platsen. Tursamt nog var både invånarna i egnahemshuset där badtunnan fanns och grannar hemma då branden bröt ut
Området som brann var 50 gånger 50 meter stort. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi » » Området som brann var 50 gånger 50 meter stort. En person från räddningsverket åkte ut och kontrollerade platsen i går. – Det ser ut som om vi fick det i mål. Bland annat gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma kommer att kunna fortsätta landa i dåligt väder om det behövs. JAN-OLE EDBERG Åska kan ha orsakat branden på Björkholm Markbranden som bröt ut på Björkholm öster om Sommarö vid Kirjais i Nagu orsakades eventuellt av blixtnedslag under åska. Avtalet ska skrivas under av alla parter i augusti, säger han. Helikoptern tog vatten från havet för att släcka branden som bröt ut på torsdagseftermiddagen. Det är viktigt att flygplatsen inte stängs ner nattetid ens under en kort tid, eftersom det kraftigt skulle försvaga den och försvåra möjligheten att ta den i bruk senare. ÄRENDET har varit en riktig långkörare. DET nya avtalet angående verksamheten kommer att vara i kraft minst tre och upp till fem år, enligt Pekka Sundman. TRAFIK TILLÅTS NATTETID. Pekka Sundman » » Kommunerna rycker in med pengar. ÅU NYHETER LOKALT LÖRDAG 22 JULI 2017 4 Nattbemanningen säkrad på Åbo flygplats Avtalet är inte ännu underskrivet, men Pekka Sundman, direktör för ekonomioch strategiärenden på Åbo stad kan med nästan hundra procents säkerhet säga att Åbo flygplats fortsätter att vara bemannad nattetid. Efter några år kommer flygledningen antagligen att skötas på distans. Yle Åboland var först ute med nyheten om att den är tryggad. Exakt hur stora summor det är frågan om är ännu oklart. Finavia och gränsbevakningen står för resten. AVTALET innebär glädjande nyheter för flygtrafiken men även för räddningshelikoptrar, som kommer att kunna fortsätta landa i Åbo i dåligt väder. Branden, som bröt ut på torsdagseftermiddagen, släcktes under torsdagskvällen. Den nattliga bemanningen skulle egentligen ha tagit slut den första augusti i år. Åbo flygplats fortsätter vara bemannad nattetid. Därför är det bra att vi nu fick det här avtalet. LINDA KARRENTO-GERS. Det innebär att flygplan och räddningshelikoptrar kan landa där på natten. Räddningshelikoptrarna kan tryggt landa i dåligt väder framöver. Det uppger jourhavande brandmästaren Marko Rostedt. – Vi vet inte ännu om det var så, det här är bara spekulationer. Nu tar kommunerna i Egentliga Finland tag i saken och hjälper till med finansieringen. Gränsbevakningen meddelade tidigare att helikoptern hade tvingats landa på annat håll i dåligt väder några gånger om året. – Sedan får vi se hur det går i fortsättningen. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi Det är viktigt att flygplatsen inte stängs ner nattetid ens under en kort tid, eftersom det kraftigt skulle försvaga den och försvåra möjligheten att ta den i bruk senare. Men det ser ut som om ingen människa varit inblandad i alla fall, säger Rostedt. SLÄCKNING. Riksdagsledamöter från Egentliga Finland, politiker i skärgården, invånare med flera har satt upp ett hårt motstånd mot nedkörning av flygplatsen. Åbo kommer antagligen att betala mest av kommunerna eftersom finansieringen baserar sig på invånarantal. SUMMAN för att hålla i gång flygplatsen är 400 000 euro. Inrikesministeriet meddelade att gränsbevakningen slutar betala för detta i fjol
Trasiga båtar kan vara svåra att transportera bort från skärgården. Båtägarna behöver inte vara på plats under insamlingen. Enligt henne kommer de anmälda båtarna från ett ganska utspritt område. – Vi förväntade oss samma mängd i år så det glädjer oss att den ökat så mycket, säger Murto. Att transportera trasiga båtar går lättare med nya Roope än det gick med det gamla fartyget som har samma namn. Anmälningstiden har gått ut. Den som inte hann med får tyvärr vänta tills nästa gång. Håll skärgården rens servicefartyg samlar in över 50 trasiga båtar i samband med sina vanliga avfallsrundor i skärgården i sommar och i höst. Genom insamlingen får båtägarna hjälp och förhoppningsvis kan så stora delar av båtarna som möjligt återvinnas. Därför kan man inte längre anmäla sig. 11-18. Anmälningstiden för de som vill ha båtar borttransporterade tog slut i torsdags. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi » » Insamlingen koordineras med servicefartyget m/s Roopes vanliga arbete i skärgården. – Nu planerar vi vilka rutter vi ska ta. ÅU LOKALT NYHETER 5 LÖRDAG 22 JULI 2017 SOMMARENS STORA KAVALKAD AV NUTIDSKONST FRÅN FINLAND OCH UTLANDET 10.6–13.8.2017 Utställningen är öppen varje dag kl. Roope samlar in de anmälda båtarna från invånarnas och stugägarnas stränder. Senast år 2014 då cirka 20–30 båtar samlades in. INSAMLINGEN sker i augusti och september. HÅLL skärgården ren har ordnat liknande insamlingar tidigare. Någon risk för att fel båt nappas finns det inte. Håll skärgården ren skickar ut märken som ska klistras på båtarna. De kommer att få information om tidpunkten för insamlingen så småningom. KIM LUND. M/S ROOPE. Håll skärgården ren invigde sitt nya servicefartyg i sommar. Information om konstnärssamtal och restaurang Kitchens öppethållningstider: www.logomo.fi Hampspinnaregatan 14, Åbo Över 50 trasiga båtar forslas bort från skärgården 56 trasiga båtar transporteras bort från Skärgårdshavet då sydvästra Finlands avfallsservice (LSJH) ordnar en båtinsamlingskampanj i samarbete med organisationen Håll skärgården ren. Vi hoppas på ett fortsatt samarbete med LSJH, säger Katriina Murto, organisationssekreterare på Håll skärgården ren. En viss koncentration till skärgården kring Pargas kan skönjas. Murto vet inte ännu från vilket område det hämtas flest båtar. Insamlingen koordineras i samband med servicefartyget m/s Roopes vanliga arbete i skärgården. Den har pågått sedan juni. INSAMLINGSOMRÅDET begränsas i öst till Storön i Kimitoön, i väst till Skiftet och i norr till gränsen till Gustavs och Tövsala
På grund av Wihuri har ett litet lager kan varornas bäst före datum vara bara några dagar framåt. – Sommartid funkar det bra, men datumen är inte alltid de bästa, säger Stenström. Alla försöker dra åt samma håll, säger Stenström. Alexandra’s på Norrskata (stängt i sommar) •. – Människor förstår inte att det som jag köper in mina varor för, så kan de köpa billigare i Keller S-butiker. I LANTHANDELN. – På sommaren blomstrar det, men på vintern är det tyvärr knapert för små butiker, säger Stenström. De flesta produkterna går bra att äta även efter att datumet passerats, men vissa vill inte köpa till exempel mjölk som går ut nästa dag. – Sommartid kommer den att finnas kvar, men jag kan aldrig garantera vintrarna. Kärleken till ön är allt för stor. Lanthandeln har funnits sedan 80-talet, men sedan 2006 drivs den av Mikaela Stenström som då tog över affären efter svärmor Birgitta Holmström. Till sin hjälp anställer Stenström fyra sommararbetare. •. 2. – Det är skönt med lugnet här och en sak som jag lärt mig är att åldern inte har någon betydelse när det gäller vänner. Varorna kommer två dagar i veckan. Vad är Tarmo Närköp. Mikaela Stenström kom till Hitis 2002 och har drivit Holmströms Lanthandel sedan 2006. Iniö Lanthandel •. 1. Stenström är nöjd över transporten ut till ön. De flesta produkterna går bra att äta även efter att datumet passerats, men vissa vill inte köpa till exempel mjölk som går ut nästa dag. – Datumet är en köpmans värsta fiende. – Men där kommer priset in i bilden, säger Stenström. Jag vet inte var jag skulle bo om jag inte bodde här. Samtidigt flyttades förvaltningsansvaret över till Metro-tukku som är en del av företaget Wihuri Oy Aarnio. •. STENSTRÖM BERÄTTAR att det är många bybutiker som tvingats stänga. När Mofjärden övergår till Hitisvägen smalnar vägen av. Stenström drivs också av sin kärlek till ön. Men kärleken till ön kom långsamt. Kontrasterna mellan sommar och vinter är enligt Stenström det som får henne att tycka om Hitis. I AFFÄREN SÄLJS allt från mat till frukt till kontorsmaterial. BUTIKEN HAR öppet året runt. Sedan en tid tillbaka serveras lunch varje sommardag och två dagar i veckan under vintern. Vintern är en stor kontrast, då Mikaela jobbar ensam i butiken. 3. Första gången hon besökte ön var hon inte förtjust. I sommar har verksamheten utökats med en bar och en ölkran. •. Stenström beställer dels från Wihuris lager, men också lokalt öl och bröd från Rosala. För att affären skulle fortsätta hållas på fötter året om krävs det att alla cirka 200 invånare på Hitis-Rosala skulle handla basvaror i butiken året om. Nötöboden •. Men Mikaela Stenström skulle inte byta ut bybutikslivet på Hitis. Den ekonomiska pressen vintertid gör att framtiden för lanthandeln är oklar. Kedjans koncept är att ha butiker i storleksklassen under 400 m oavsett läge. 5. – Jag vill bo på Hitis och har min familj här. Men sen träffade hon sin sambo och har bott här på heltid sedan 2002. År 1995 fick kedjan namnet Tarmo Närköp. Andrea Södergård 050 3644 594 / nyheter@aumedia.fi Tarmo Närköp i Åboland •. Idag finns det 130 Tarmobutiker i Finland. – Då är kunderna mina arbetskompisar, säger Mikaela. Satavan Kyläkauppa på Satava i Åbo » » På sommaren blomstrar lanthandeln men på vintern är det knapert. Två kurvor efter frivilliga brandkårens hus ligger Holmströms Lanthandel på högra sidan. TROTS LÅNGA dagar, hårt jobb och ekonomisk press skulle Stenström inte byta ut tillvaron i lanthandeln på Hitis. De tror att jag köper in varor för samma pris som Seller K-affärer och att jag tar mycket vinst, när det inte är så, säger hon. Holmströms Lanthandel på Hitis •. – Det var på vårvintern 1997 och jag tänkte att vem skulle vilja bo här, säger hon. Jag skulle nog bli inbunden om jag inte jobbade här, säger hon. – Om jag inte skulle jobba i affären skulle jag inte träffa människor. Datumet är en köpmans värsta fiende. Med sommargästerna kommer kunderna och då håller butiken öppet alla dagar i veckan. En affärskedja som bildades 1993 av 500 självständiga köpmän i lanthandlar och närbutiker som köpte in varor från Wihuri partihandel. 4. Mikaela Stenström. När man bor så litet händer det inte så mycket på vintern. ÅU NYHETER ÅBOLAND LÖRDAG 22 JULI 2017 6 Hon driver Tarmobutik på Hitis – sommaren ger plus Från Långnäs färjfäste tilll Holmströms Lanthandel på Hitis tar det tio minuter med bil. •
– Det är tråkigt att behöva förklara för kunderna att det inte kommit in det ena eller andra. – Det är alltid en nyckelfråga hur man får transporterna att löpa på ett bra och vettigt sätt och hur man kombinerar transporterna ut i skärgården, säger Ramberg. Paret har fått hjälp med byråkratin och val av sortiment. Hon värdesätter företagets flexibilitet. PÅ NORRSKATA har paret Dan och Gertrud Mattsson sommartid drivit familjeföretaget Alexandra’s med butik, restaurang och café vid öns gästhamn. I mars höjdes elpriserna vilket innebar att Nötöbodens elräkning ökade med 30 procent. Innan lanthandeln på Iniö drev Ramberg en sommarbutik på Porkala dit han beställde varor från Wihuri. För Liski-Tirkkonen på Nötö är det skärgårdsmiljön som lockar. Trots det kan vinterverksamheten hamna i vågskålen framöver. ÄVEN NINA Liski-Tirkkonen på Nötö skymtar orosmoln i horisonten. Basvarorna kommer via partihandeln medan vi beställer in lokala grönsaker och bröd. Så guld och gröna skogar är det inte, men det ger ett mervärde att träffa och prata med sommargästerna och samtidigt erbjuda dem lite service, säger Dan Mattsson. Istället är det kontakten med kunderna som gör att bybutikerna ännu lever kvar. Herrick Ramberg » » Alla fem Tarmobutiker i Åboland finns i skärgården. HERRICK RAMBERG vid Iniö Lanthandel riktar ett stort tack till Iniöborna som år efter år fortsätter vara lojala mot sin bybutik. – Det har varit en stor del av vinteromsättningen och om de slutar köpa via oss kommer det ha stor betydelse för vinterverksamheten, säger Ramberg. – Om man vill lyfta egen lön så rekommenderar jag inte att driva en bybutik. Men på grund av pågående förhandlingar med Pargas stad angående bryggan som sjönk i höstas har verksamheten legat på is den här säsongen. MAN BLIR INTE rik på att driva en bybutik. – Vi kommer igen, säger Dan. Tidigare köpte socialvården på Iniö sina varor via lanthandeln. Hon tror att de kommer hitta en lösning på transportproblematiken. NÄRBUTIK. Det är jättefint, säger Ramberg. Andrea Södergård 050 3644 594 / nyheter@aumedia.fi Tarmo lämpar sig bra för fristående handlare. Visst har det varit mycket papper att fylla i, men det har aldrig varit ett stort problem, utan vi har frågat oss fram, säger Gertrud Mattsson. Lanthandeln i Hitis är en av fem butiker i Åboland som är del av dagvaruhandelskedjan Tarmo. – De är butikstrogna på Iniö och åker inte till fastlandet för att storhandla. Förhoppningsvis får vi logistiken att rulla resten av säsongen, säger Liski-Tirkkonen. På sommaren utökas antalet anställda. Det intygar både Liski-Tirkkonen och paret Mattson. Vissa spelar golf, men vi har sommarbutik och restaurang, säger hon. Men miljön här är underbar och det är kul att hjälpa kunderna. Så lite skrämmande är det att se hur vi klarar av höjningen det närmaste året. I onsdags när ÅU ringde upp hade en del av Nina Liski-Tirkkonens varor inte kommit med förbindelsefärjan Eivor. Basvarorna kommer via partihandeln medan vi beställer in lokala grönsaker och bröd, säger Ramberg HAN SÄGER ATT logistiken är en stor del av handeln för små butiker. Hustrun Gertrud fyller i: – Man kan ha olika hobbyer. Vad som händer med den funktionen efter att Pargas gett över kosthållet till företaget Arkea återstår att se. – Verksamheten är annars också utmanande och utdelningen liten. ÄVEN PÅ NÖTÖ har man upplevt problem med logistiken. Han är nöjd med samarbetet med Wihuri som sträcker sig över två årtionden. De upplever att samarbetet med närköpskedjan Tarmo har en god balans mellan självständighet för köpmännen och stöd från kedjan. Men de är väldigt förstående och förstår villkoren i skärgården. Dagarna är långa och det är mycket jobb. – Vi ska inte diskutera lönsamheten. Utbudet på varor är relativt bra och jag tror nog vi kommer att lösa den senaste tidens logistikproblem. – Vi startade det här med hjälp av våra vänner. ÅU 7 LÖRDAG 22 JULI 2017 ÅBOLAND NYHETER Hon driver Tarmobutik på Hitis – sommaren ger plus På somrarna klarar sig Tarmo mot de stora På Iniö drivs lanthandeln – som hör till kedjan av Tarmo-butiker – av Herrick Ramberg. Hjälpen har kommit både från Wihuri och från parets bekanta. Köpmännen är nöjda över kedjans flexibilitet, men varutransporten kan vara krånglig. – Tarmo lämpar sig bra för fristående handlare eftersom man är mer självständig och kan anpassa sortimentet. Det är en stor oro, säger hon. – Som en fågel Fenix reser sig ur askan, tillägger han. Iniö Lanthandel håller öppet året om och sysselsätter för närvarande tre personer fördelade på två heltidstjänster. HOS PARET Mattsson väcker diskussionen om sommarbutiken många glada minnen och en del saknad. Hon säger att trots att det varit krångligt med transporterna under sommaren så är diskussionen med butikskedjan goda. Det var ju så roligt att ha affär, säger Gertrud. – Nu när jag talar med dig om det här kan jag inte låta bli att tänka att sjuttons brygga som sjönk. – Vi har varit deras kunder i fyra år och samarbetet har fungerat bra. ANDREA SÖDERGÅRD
Marja Lindström öppnade galleriet år 2015 i det gamla fårhuset på familjens ägor på Rugnola gård. DET första collaget är bilder på mat, främst frukt och grönt, som hon klippt ut ur supermarknadernas reklamblad. » » Övre våningen i det gamla fårhuset på Rugnola gård i Kimito står även i år värd för sex olika Kimitoökonstnärers verk. I galleriet ställer konstnärerna ut allt från akvareller och oljemålningar, till skulpturer och textilhantverk. När det kommer till skulpterandet så tänker hon inte alls på förhand utan motivet får ta form vart efter. I centrum för verket står naturens mångfald och Kainz hoppas få betraktaren att tänka steget längre också – vad är det vi egentligen äter. Galleriet befinner sig på Finnuddsvägen 790, Kimito. FÅRHUSET. Ett av Hedda Kainz urklippscollage porträtterar det materiella överflödet. Alla de sex konstnärerna som ställer ut i Galleri Aili är bosatta på Kimitoön. Det är första gången som hon ställer ut i Lindströms gallerivåning och hennes bidrag är tre oljemålningar och två collage. ANNE-MARIE Westerlund ställer också ut för första gången i Galleri Aili och det är främst akvareller hon valt att lägga fram. – Egentligen står skulpterandet närmast mitt hjärta men jag ansåg inte att jag hade tillräckligt med sådant material för en utställning så det fick bli några akvareller istället. – DET ÄR väldigt svår teknik tycker jag, så ibland kanske det lyckas och ibland lyckas det inte alls, skrattar hon. DE övriga fyra konstnärerna som också ställer ut på vindsvåningen är Annika Baarman-Sundblom, Maria Gustafsson, Iiris Lyra och Marja Launis. – Men sedan handlar det säkert också om att jag spänner och anstränger mig för mycket, om jag är avslappnad lyckas det betydligt bättre. DET är Marja Lindström som bor på gården som bestämde sig för att rusta upp övervåningen i den gamla stenbyggnaden för att kunna hålla utställningar där sommartid. – Det gäller att hitta trevliga bilder och färger, planera helheten och sedan limma lager på lager av tidningsurklippen så att det blir rätt. •. WESTERLUND tar sin huvudsakliga skaparinspiration från sina resor och även om hon inte hinner måla just då så är motiven baserade på fotografier och vyer från utfärderna. De enda skulpturerna hon valt att hämta med sig till Galleri Aili är två fina marskatter som hon är väldigt nöjd med. BLANDADE VERK. – Det är inte alls så lätt som det kanske ser ut, påpekar hon. •. Öppethållningstider: tisdag– söndag klockan 12–18. – Det är viktigt för mig att det känns rätt och så gillar jag känslan av att få leka trots att det jag skapar ändå är gjort på allvar, ler hon. ÖVERFLÖDIGHET. Galleriet är ett före detta fårhus på Rugnola gård som är byggt år 1907. Byggnadens övervåning fungerar som galleri medan nedervåningen är loppis. Det är på övervåningen i den gamla stenbyggnaden som galleriet befinner sig.. Innan tankarna på ett galleri överhuvudtaget fanns ordnade Lindströms yngsta dotter Matilda Lindström gårdsloppis i byggnadens nedre våning varje år och loppiset finns fortfarande kvar. DE två collagen är tillverkade av fullständigt återvunna material enligt samma princip men har vitt skilda motiv. Kainz menar att tillverkandet av ett collage lätt är 50 timmars arbete. Det andra collaget föreställer skor och väskor klippta ur glassiga modemagasin. Två av de sex konstnärerna, Hedda Kainz (t.v.) och Anne-Marie Westerlund, är glada över att få ställa ut i Galleri Aili. – Här ville jag visa på all den materiella överflöd vi lever i hela tiden, efter att själv ha chockats över utbudet och alla saftiga priser då jag bläddrade igenom några tidningar. Kainz menar att hon målar sådant hon ser, en kraftig solnedgång eller rimfrost på fönstret, men strävar inte på något sätt till att målningen ska likna det som hon målat av. Tidigare var det Lindströms föräldrar som huserade på Rugnola och galleriet är också döpt efter Lindströms mamma Aili Wikman för att hedra hennes minne. •. KONSTNÄRERNA. Westerlund började sin karriär med oljemålningar på en kurs hos det som nu är Kimitoöns vuxeninstitut och målandet av akvareller tycker hon i själva verket att är ganska besvärligt. ÅU KULTUR LÖRDAG 22 JULI 2017 8 GALLERIINNEHAVARE. Bland verken finns akvareller, kalligrafisk poesi och diverse konsthantverk. I år är det konstutställningen Utsikter – Insikter som pågår till den 20 augusti i det före detta fårhuset på Rugnola gård. Adrienne Westerback nyheter@aumedia.fi 045-1373663 Galleri Aili •. – Jag upplever att jag har en mycket mer direkt kontakt med motivet då och så är det en helt annan känsla än att måla med pensel, säger hon. Kainz målande går lite i perioder och tekniken varierar ofta beroende av inspirationen. Kainz har använt sina händer och en palettkniv i målandet. Kainz har först klippt ut bilder och figurer ut tidningar för att sedan limma fast dem på duken. HEDDA Kainz är ursprungligen från ön men bodde flera år i både Danmark och Tyskland innan hon flyttade till Dragsfjärd år 2011. ADRIENNE WESTERBACK Enbart konstnärer från Kimitoön i Galleri Aili Det är tredje sommaren som Galleri Aili i Kimito öppnat sina dörrar för besökare
Hon var naken och lägenheten hade spår efter en hård strid. I detta höghus på Fredsgatan skedde det brutala mordet på Sirkka-Liisa Waljus. Följande eftermiddag hittas hon strypt i sin lägenhet. KRIMINALROMAN. Tidningen rapporterade till en början dagligen om mordutredningen, men så småningom avtog intresset då polisen inte gjorde några framsteg. Vuorijoki hade varit reporter på Uusi Suomi på 60-talet och skrivit både om Bodommorden och mordet på Waljus. MORDPLATS. I anteckningarna figurerar en man vid namn Hans Assman. Polisen försökte ännu in på 70-talet hitta mördaren men utan resultat. Fotot är från 1966. ÅU KULTUR 9 LÖRDAG 22 JULI 2017 Åbos kändaste mordmysterium blev roman På natten den 23 juli 1963 sågs Sirkka-Liisa Waljus lämna restaurang Valencia på Eriksgatan i Åbo tillsammans med en utländsk man. – Det var ett så mystiskt fall att det inspirerade mig att skriva en delvis faktabaserad brottsroman. LEIF SPÅNGBERG FAKTABASERAD. Andersson har spenderat otaliga timmar med att gräva i fallet och läsa alla Turun Sanomats artiklar om mordet. – Det var en låt där man sjöng om hur roligt vi hade det för ett år sedan. Emma Strömberg 040-1803032/nyheter@aumedia.fi Det var ett så mystiskt fall att det inspirerade mig att skriva en delvis faktabaserad brottsroman. Polisen sökte länge efter en utländsk sjöman och flera blev anhållna utomlands och förhörda. POLISEN hittade bevismaterial som fingeravtryck och ett blodigt fotavtryck på brottsplatsen och var till en början hoppfull om att hitta mördaren. Men polisen lyckades inte hitta någon som kunde vara misstänkt för mordet. Det var ett musikpostkort som man kunde spela på grammofon. – Det var utmanande att skriva i det formatet, särskilt att skriva en flytande dialog på finska. Andersson skrev boken ”Kadonnut kuristaja” på finska eftersom allt material om fallet var på finska och alla samtal om mordet har gått på finska. Helt tydligt ville avsändaren påminna läkaren att han kommer ihåg och har ett vakande öga över denne. » » På söndag är det 54 år sedan Sirkka-Liisa Waljus blev strypt i sin lägenhet på Fredsgatan i Åbo. Han misstänktes ha kopplingar till båda morden. Men han lyckades påvisa alibi i båda fallen. Mordet på Waljus har förblivit olöst, liksom Bodommorden som skedde tre år tidigare. UNDER den tiden umgicks SirkkaLiisa Waljus med Assman enligt vittnens utsagor. I Martin Anderssons brottsroman blir mordgåtan löst. ”Kadonnut kuristaja” baserar sig till stor del på verkliga händelser kring mordet. ASSMAN blev förhörd av polisen som misstänkt för både Bodommorden och mordet på Waljus. Mannen talade antingen tyska eller holländska. Det gick rykten om att hon idkat utpressning på en del kunder. HAN bor i Sibbo och har skrivit flera historiska böcker om bygden, men aldrig en roman. HANDSTILEN var samma som Assmans och kortet var skickat från Sverige där han befann sig under den tiden. – Jag har skrivit på kvällar, nätter, veckoslut och på flyg från Bryssel. Waljus officiella yrke var försäkringsförsäljare, men hon försörjde sig egentligen på prostitution. – Mördaren kan ännu vara i liv, konstaterar Andersson. De tog en taxi till hennes lägenhet på Fredsgatan. Men det konstiga var att kortet var undertecknat Sirkka-Liisa. EMMA STRÖMBERG. Enligt Andersson baserar sig romanen på de verkliga händelser som man vet om, men eftersom mordet aldrig blev löst har han fått hitta på lösningen på mordet. MARTIN Anderssons intresse för det olösta mordet väcktes när han förra sommaren hittade sin svärfar Asko Vuorijokis gamla anteckningar på sommarstugan. Bland anteckningarna hittade Andersson ett julkort. Andersson har arbetat med boken vid sidan av sitt heltidsjobb som statlig tjänsteman med EU-ärenden på sitt bord. Kortet var sänt år 1962 till en av de kirurger som angett Assman som misstänkt för Bodommorden, efter att denne strax efter morden kommit in på sjukhuset med kläder som verkade vara blodstänkta. Mord preskriberas aldrig och om vittnesmålen stämmer borde den skyldiga i dag vara 76–78 år. Martin Andersson blev så nyfiken på mordgåtan att han skrev en delvis fiktiv bok om fallet. Assman var bekant för Skyddspolisen och misstänktes för delaktighet i spioneri för öststaterna. Förövaren hittades aldrig
Hit hör exempelvis Viking, ”en rostig skorv som tyst tar sig in och ut ur asiatiska hamnar med sin olagliga fångst – det första fiskefartyget som blev efterlyst av Interpol”. Ormens väg på hälleberget var kort den här gången. Men olagligt fiske och överfiske är bara ett par av de gigantiska problem som haven lider av. Högt och hotfullt. Boken betecknas som en dokumentär thriller och även om ämnet är allvarligt kan den också läsas i vilken sommarhängmatta eller solstol som helst. Min öde ö. DET frustrerande för läsaren, som ibland måste påminna sig om att det är en dokumentär och inte någon osannolikt vild påhittad historia man läser, är att fiskepiraterna tydligen är så svåra att komma åt. Nej, jag ska inte komma närmare. Den blir klart irriterad över att bli störd. För att komma åt exploateringen av världshaven måste det internationella samfundet fortsätta att agera tillsammans – ju kraftigare och mer målmedvetet desto bättre. Det finns också flera andra flytande fiskfabriker som bland annat har gjort sig kända för att de byter namn och hemmahamn, åtminstone på fartygets namnskylt, när det passar dem. En öde ö. Det kan vara de där sällsynta minuterna i en hängmatta eller upptäckten av de första mogna bären. Slinker är fel verb, den glider. Och fiskepiraterna som är ute efter tandnotingen är enligt beskrivningarna i boken beredda att trotsa allt av lagar och regelverk, också naturens, i jakten på de åtråvärda simmande läckerheterna. Jag rycker till. – Jo, den ska få vara i fred. ”Jakten på Thunder” är spännande sommarläsning, men tråkigt nog inte fiktion. Organisationen Sea Sheperd har gjort sig känd för att vara ännu mer militant än miljöorganisationen Greenpeace i sina aktioner och har bland annat kämpat mot japanska valfångstfartyg. Rinner är definitivt rätt verb, för det är vad den gör, även om man kan undra hur en orm som inte är flytande kan rinna. Sedan ser jag det gula och lugnar mig. FÖR DE finns ju där. EN positiv följd av konferensen är att nya skyddsområden till havs grundades. PARADISET kan också vara en liten holme någonstans i skärgården, dit ingen annan har hittat just den här stunden. Då samlades stater, organisationer och företag för att diskutera hur skyddet av haven kan främjas. Det internationella fångstnätet när det gäller exploateringen av världshaven har tydligen alltför glesa maskor, då piratfartygen i tio år lyckas bedriva sitt olagliga fiske och dessutom få sina fångster sålda. FÖLJANDE orm är lika svart som snoken men det går varken att se fläckar eller eventuellt sicksackmönster. Nej, jag vill verkligen inte komma närmare. Efter att ha läst ”Jakten på Thunder” finns oron ändå där. Tack snok, bra med tydliga gula fläckar. JAG GÅR min väg. En härva av tallkvistar bromsar flyktvägen. Carina Holm Journalist på ÅU Tack snok, bra med tydliga gula fläckar.. Den skyddade havsarealens andel steg till nästan 4,5 procent (Landsbygdens folk 30.6.2017) och målet är att tio procent av världshaven ska vara skyddade om tre år. Det finns så mycket annat att njuta av i paradiset. ÅU LEDARE LÖRDAG 22 JULI 2017 10 22.7.2017 INNERBANAN GNURF Jakten på fiskepiraterna DE norska journalisterna Eskil Engdahl och Kjetil Saeter har med sin bok ”Jakten på Thunder”, Offside Press 2017, öppnat mångas ögon för det giriga rovfisket och den hänsynslösa exploatering av haven som pågår, trots internationella förbud och överenskommelser. ILLEGALT rovfiske på globalnivå är ett ärende både för Interpol och enskilda länders myndigheter. Thunder är ursprungligen byggd i Norge och också efterlyst av Interpol. Den slingrar sig i väg mot tallstammen, men kommer inte undan från viloplatsen på grenen så fort som den skulle önska. I sådana sommarparadis ska man dock alltid komma ihåg ormen. Över en tredjedel av fiskbeståndet anses vara överfiskat. Just nu är plastföroreningen av haven mycket aktuell och också i Finland försöker man öka medvetenheten bland folk om hur stor skada plast kan förorsaka. Det olagliga fisket av tandnoting beskrivs av författarna som en av de mest lukrativa fiskeverksamheterna i världen. Den ligger i midjehöjd på en tjock tallgren. VEM hade väl tänkt på att fiske kan vara så lönsamt att det ligger i samma klass som både människosmuggling och knarkhandel, om det är en tillräckligt attraktiv delikatess som fångas, vill säga. Listan över vad som behöver åtgärdas är lång: övergödning, försurning av vattnet, minskat antal arter och nedskräpning. Det internationella fångstnätet när det gäller exploateringen av världshaven har alltför glesa maskor, då piratfartygen i tio år lyckas bedriva sitt olagliga fiske. FISKEN lever i havsdjupen i Södra ishavet utanför Antarktis. Den första snoken är schysst och har klart lysande gula fläckar vid huvudet där den ringlar fram över klippan framför mina fötter. Den beskrivs som en best med underbett och ett förfärligt utseende, som kan väga 120 kilogram och bli över 50 år gammal och dess kött – ”fett, pärlvitt och benfritt” – betecknas som en gastronomisk sensation. Någonstans långt inne i reptilhjärnan (min, inte ormens) finns den där varningsinstinkten som får mig att rygga tillbaka av slingrandet, som jag först bara uppfattar i ögonvrån. Författarna talar om maffiaverksamhet. Enligt boken ska Thunder ha dragit in över sextio miljoner euro till sina okända ägare genom illegalt fiske i Antarktis. Jag skriker till. DEN BÖRJAR väsa. Det finns länder vars myndigheter ytterst motvilligt samarbetar med Sea Shepherd på grund av dess metoder. OTROLIGT gula är de på det här exemplaret hinner jag se, innan den slinker in i en spricka mellan stenarna. Det kan vara en frukost utomhus en varm dag eller en vindpinad eftermiddag då håret blåser åt alla håll och regnjackan knappt räcker till för sin uppgift. ETT steg i rätt riktning är att Förenta Nationernas första havskonferens ägde rum i New York i början av juni. Det är inte det enda piratfiskefartyget som är ute efter tandnoting. Tandnoting (Dissostichus eleginoides) är en sådan delikatess. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Ormar i paradiset Hur paradiset ser ut eller känns varierar enligt dagsformen. Att det är en utmaning i sig visar bland annat det att de efterlysta fiskefartygen kan fortsätta med sin olagliga verksamhet år efter år – och göra stora vinster på det. Nej, den rinner. Boken är en ögonöppnare för det hänsynslösa rovfiske och utnyttjande av haven som pågår, trots internationella avtal och förbud. Det är en välkommen målsättning. Det kan vara en livlig morgon vid mattvättningsplatsen vid reningsverket i Pargas, där man ser resultatet av sitt handgripliga arbete i smutsen som gör tvättvattnet grått. BOKEN handlar om Sea Shepards kamp mot det olovliga fisket. Den väser hela tiden och budskapet blir helt klart. Hur ska de internationella överenskommelserna övervakas så att de verkligen följs, när sanktionsmöjligheterna är begränsade och piraterna så svårfångade. ”Jakten på Thunder” blir extra intressant för en nordisk publik för att kapten på Sea Shepherds fartyg Bob Barker heter Peter Hammarstedt och har svenskt påbrå. BOKEN handlar om jakten på Thunder, ett fartyg som har gjort sig både ökänt och oönskat på grund av sitt olagliga fiske av tandnoting utanför Antarktis
Är det verkligen sant, att det är brist på expediter vid kundbetjäningen på polisinrättning i Sydvästra Finland. Det är skräcklitteraturens ö jag är på. Vanligtvis ökar antalet rattfyllerister under sommaren.. Före kvinnorna och de sinnessvaga är en del av Själö avskärmad för de spetälska. Ökänd bötesfälla enligt statistiken, lite nedförbacke och omedelbart efter 60-skylten en trafikkamera. Mia Franck Skribenten är FD och författare, bosatt i Åbo Jag är en kvinna som fått åka till och lämna själarnas ö. Av de cirka tio kundbetjäningsdiskarna är två bemannade. Himmelskt. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Uppe i 340. Marginalerna har minskats! När man inser att man har blivit så dålig chaufför att man inte samtidigt kan pricka exakt en hastighetsbegränsning, hålla reda på alla skyltar och hastighetsmätaren, hålla utkik efter rådjur, cyklister, fotgängare, och fartdårar som kör förbi eller hänger för nära bakom (då det sistnämnda händer brukar jag lätta lite extra på gasen), då vill man ha säkerhetsmarginal. Av högaktning ids man inte konfrontera med äldre damen. Det är en så otroligt vacker ö, Själö. Grävde sig fram för femton år sedan och gräver sig fram i mitt minne på nytt när jag står på gravgården och tittar på de vita korsen, kvinnokorsen. ÄVEN OM NAMNET härstammar från sälar och säljakt är det själarna som funnits där som ger kontrasten till öns egen skönhet. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Jag hör mig själv sjunga också. Tänker på att jag är en kvinna som fått åka till och lämna själarnas ö, det har inte unnats alla dessa som funnits där: Maria, Helena, Julia, Emilia, Sara, Johanna, Sofia och Ida. Alla de som gick genom porten in på sjukhusområdet, i osynlig text ovanför stod det ”I som här inträden, låten hoppet fara” men de var inte på besök som Dante Alighieri i helvetet utan det var enkel resa till ön. Hastighetsbegränsningen är inte rekommenderad hastighet, utan den hastighet man absolut inte får överskrida, kom ihåg det herr Lund (ÅU 21.7.)! Men nu har jag laddat ner Tomtom och är inte längre en snigel. Magnus Taxell Åbo Trafiksniglar På väg till svärmor i mellersta Finland. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Det är lätt att gräva gravar i sand. ALLT ÄR ISOLERAT: innanför staket, bakom dörrar, ön för ”vanliga” människor och sjukhusön, eller isoleringsön. Och när jag återvänder femton år senare ser jag mycket av det framför mig som hände då. ÅU 11 LÖRDAG 22 JULI 2017 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. En ny hastighetsbegränsning nånstans i buskaget är svår att observera i mörkret, från plåtpolisen en blixt som svider i ögonen, där rök 170 euro. Den handlar om att inte leva. Modern med barnen är på väg att gå till expediten, när herremannen reser sig och utropar att han suttit tre timmar här i väntsalen utan att fått kundbetjäning. Modern med barnen orkar knappt sitta stilla. På en skylt läser jag just det, isoleringsön. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Dessutom är låg hastighet klimatsmart i högsta grad om man har i tillräckligt hög växel. NÄR JAG KOMMER hem letar jag fram på skrivboken jag hade på ön för femton år sedan, hittar rödklövern jag plockade och pressade mellan pärmarna. Han använder visserligen en större båt men ändå, båt, en avskuren och isolerad plats och jag tittar misstänksamt på mina medpassagerarna, de verkar lyckligtvis trivas i solljus. Orsaken är ofta överhastighet eller rattfylleri. Ska man behöva vänta i tre timmar för att få sin sak utredd. AVKÖRNING är den vanligaste olyckan som leder till personskador under sommaren. De galna kvinnornas ö. I juli i fjol var antalet avkörningar som ledde till personskador sammanlagt 164. Själarnas slutna ö Redan på båten m/s Fanny tänker jag på vilket slutet rum en båt är. Jarl Ahlbeck pensionärsbilist Sommarstugefolket övervakas extra i trafiken nästa vecka Nästa vecka skärper polisen rattfylleriövervakningen på orter där det finns mycket sommarstugor. FÖR FEMTON ÅR sedan kom vi en grupp kvinnor till ön för att skriva ett veckoslut. Det är ännu längre sedan jag första gången hörde talas om den, första gången står jag i ett omklädningsrum efter ett motionsboxningspass och två av mina medboxare snackar om den enas gradu, Jutta Ahlbecks forskning (senare även en doktorsavhandling) om kvinnorna som skickas till Själö. Har nedskärningarna drabbat kundbetjäningen vid polisen så här pass hårt. Det gäller från måndag till söndag. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Jag ser hur vi sitter i rummet och formar lerskulpturer, vi målar med vänster hand och sedan skriver vi. Samtidigt säger guiden på rundturen att Själö valdes också för sin jordmån, sand. Jag hör sånger utanför bastun. En stund senare samma sak. Det är mest namn, ibland årtal. Nästan en tredjedel av hela årets dödsfall i trafiken inträffar under kvartalet juni–augusti ANTALET rattfyllerifall och fall av grovt äventyrande av trafiken ökar sommartid. Guiden säger att de döda ligger i lager, i våningar på gravgården. Men gör det på ett civiliserat sätt. En av texterna hör jag ännu. Där ligger kvinnorna tillsammans, tätt packade innanför staketet. Körtiden till svärmor har förkortats med en kvart. Nästa gång ryker körkortet. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Efter att modern och herremannen konfronterat sinsemellan, låter modern herremannen gå före. Så döden gräver sig fram i de texter vi skriver. Mats Strandbergs skräckroman ”Färjan” stävar fram i mitt minne. Med ett alltför långsamt och arrogant beteende kom nya expediter i tjänst. Då hinner man även förklara sig åt Frugan som har åsikter om ens körande, samt lyssna på Eric Clapton i bilstereon. Det uppenbarar sig en ny expedit, som visar sig vara enda som klarar av att kommunicera på svenska. Du kan vara anonym i exceptionella fall. De är sammanlagt sju expediter. I väntsalen sitter mor med barn, en herreman och några andra utspridda på bänkarna. Det är femton år sedan jag klev i land på ön första gången. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. – Unga trafikanter utgör en särskild riskgrupp. ÅU » » Antalet rattfyllerifall och fall av grovt äventyrande av trafiken ökar sommartid. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Det är tillåtet enligt lagen att vara trafiksnigel, man kör sakta och njuter av livet. – Ingen bör ta risken och sätta sig bakom ratten onykter eller åka med en berusad förare, påminner Ihalainen. ÅU-FOTO SKÄRPT ÖVERVAKNING. Jag lägger märke till att herremannen är märkbart irriterad och stressad. Kvinnor som betraktas som galna, kanske för att de blivit gravida före äktenskap, kanske för att de var fattiga och i vägen och kanske också för att de blivit galna av just det där med att vara kvinna i samhället. Inne i kyrkan på Själö ser man ännu spår av den egna bakdörren in, av inhägnandet av de som Gud förkastat, gjort sjuka i lepra. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Det är så vackert och på ängarna, de skyddade ängarna finns fästingarna, de som ger upphov till sjukdomar och krämpor som kan driva vem som helst till vansinne, så klart finns det mängder av dem på Själö. SYNVINKELN Kund väntade i tre timmar hos polisen Vid ett besök på kundbetjäningen för polisinrättning i Sydvästra Finland i Åbo, för ett annat ärende, blev jag mycket förvånad, men inte överraskad, över en incident. Då utbryter rabalder. Staten tackar. Deras riskbeteende är förknippat med bland annat sommarlovseller semesterstarten och -avslutningen, sommarevenemang samt andra fritidsaktiviteter, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen. I juni–augusti i fjol dog sammanlagt 30 personer i samband med avkörning. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Jag upptäcker senare ytterligare två expediter kommit. Att det är en av skräcklitteraturens viktigaste drag, platsens slutenhet, att det inte går att komma undan. Det var dessutom lunchtid, men ändå. En äldre kvinna sätter sig lugnt hos expediten. Jag är på väg till Själö. Jag har återfått körglädjen och bara en enda gång fått böter det sista halvåret, och då var Tom-tom bortkopplad till förmån för navigatorn. Äldre kvinnan reser sig och går. Appen varnar ljudligt i god tid för plåtpolisen och anger med tydliga siffror ens egen hastighet
ÅU TEXT 12 I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU TEXT I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 NATIONALBIBLIOTEKETS DIGITALA SAMLINGAR
ALBA GRIGORI. DÅ TUOMI väljer vilket sto hon ska betäcka med vilken hingst är det ändå lynnet på ponnyerna som är den viktigaste faktorn. Även om utställningarna just nu tar rätt så mycket tid så finns det nog en chans att hon i något skede återgår till trav. Shetlandsponny •. •. Det finns egna travtävlingar och utställningar för shetlandsponnyerna. Då Tuomi fick barn kom shetlandsponnyerna med i bilden. För att fölen ska vara attraktiva måste man veta vad man håller på med. Fölens namn börjar alltid på samma bokstav som mammans. AV PONNYERNA som går i hagen är fyra stycken Tuomis egna. » » Maura Tuomi har fött upp Shetlandsponnyer i tio år. NÄSTA UTSTÄLLNING som Tuomi är på väg till är i Ypäjä om två veckor. RANGORDNING. •. SHETLANDSponnyuppfödningen har ökat i Finland, men ändå är den inte lika stor som i Sverige, Holland eller Storbritannien. Fölet finns ändå fortfarande kvar hos Tuomi eftersom han inte kan skiljas från sin mamma ännu. Tuomi är mest aktiv inom rasutställningar med sina ponnyer. – Barnen måste ju få egna ponnyer så då skaffade vi shetlandsponnyerna Rusinante och Hekita. Ponnyerna brukar beskrivas som små, intelligenta och envisa. ÄVEN OM Tuomi kommer från en familj som alltid har bott inne i stan, har hon varit hästmänniska sedan hon var liten. – Jag träffade min man då jag var ungefär 20 år gammal, han jobbade i ett stall och ägde en finskhäst, så det var väl därifrån det började. – Och det är bara shetlandsponnyerna, förutom dem har vi några varmblod och en finskhäst. Under åren har hon hunnit föda upp 35 egna ponnyer. Ponnyerna används på bland annat ridskolor och som cirkusponnyer. UTSTÄLLNINGARNA FUNGERAR på samma sätt som hundutställningarna, ponnyernas utseende och rörelser värderas av domare. Ett av årets föl är redan sålt. Ponnyn Goldy bestämmer över den sammansättningen som går i hagen just nu.. Eftersom man inte kan betäcka samma ponnyer med varandra hur ofta som helst är det vanligt att man importerar både ston och hingstar från något av de tidigare nämnda länderna. – Då mina barnbarn blir äldre kan det nog hända att vi börjar satsa på ponnytrav, säger Tuomi och skrattar. – Jag har hållit på med det så pass länge att jag har fått en trevlig grupp med människor som håller på med samma sak, några av dem bor så långt härifrån att vi inte ses någon annan gång än på utställningarna, berättar hon. EFTER ATT TUOMI hade skaffat två ponnyer blev de bara fler och fler. Det går inte att leva på, men det är en hobby med många aspekter. TUOMI HAR sålt 29 av fölen hon har fött upp. Hekita var bara tre år då vi köpte henne, nu är hon 18 år och mina barnbarns ponny. Grigoris mamma heter Goldy. Ifall det är en bra kombination går det kanske att göra två eller tre gånger men inte mer än det, förklarar Tuomi. Förutom de på ängen räknar hon till ungefär tio egna ponnyer. Förr användes de i gruvorna eftersom de är små och starka. Men ännu är de så små att det inte är någon idé att börja fundera på det. Som de flesta hästmänniskor började hon på ridskola som flicka, men snart flyttade hon över till travbanan. Hur ponnyn klarar sig beror ändå inte bara på hur ponnyn ser ut, utan också på hurudana ponnyer domarna tycker om. Under hösten kan jag ha runt tjugo ponnyer, nu är de lite färre, säger hon. – Att bara jobba med ponnyuppfödning skulle inte gå ihop ekonomiskt så där som hunduppfödning kan fungera. •. SHETLANDSPONNYER ÄR aktiva ponnyer som gärna är med på det mesta. Efter det ska hon ännu på ett par utställningar innan vintern. Man kan inte heller betäcka samma sto med samma hingst hur många gånger som helst. Ett sto kan föda högst en gång om året, ibland mer sällan än det. •. För tio år sedan skaffade hon stuterinamnet Alba Shetlandponies. Matilda Saarinen 040-719 2282/nyheter@aumedia.fi Jag försöker föda upp mina ponnyer så att de utseendemässigt ska vara så nära rasstandarden som möjligt, men det viktigaste är ändå att ponnyerna är snälla och samarbetsvilliga. – Alla ponnyer är inte här just nu, men de är inte annars heller så många nu under sommaren, berättar shetlandsponnyuppfödaren Maura Tuomi. – Jag försöker föda upp mina ponnyer så att de utseendemässigt ska vara så nära rasstandarden som möjligt, men det viktigaste är ändå att ponnyerna är snälla och samarbetsvilliga, säger hon. Men det är inte allt här i världen, säger Tuomi. Åsikterna brukar variera beroende på från vilket land domaren kommer. Ponnyn kommer från Shetlandsöarna, nordöst om Skottland. Visst är det roligt att få visa upp ponnyerna då de är fina, och ännu roligare då de vinner. Av de sex hon har kvar är tre födda i våras. FÖRUTOM FINSKHÄSTEN skaffade Tuomi och hennes man några varmblod eftersom båda tyckte om trav. – Jag är inte så målmedveten då det gäller utställningarna. ÅU REPORTAGE ÅBO LÖRDAG 22 JULI 2017 14 Ponnyuppfödning – en heltidshobby På en äng i Patis, ungefär tjugo kilometer norr om Åbo, går åtta shetlandsponnyer och betar. Alltid går det inte heller som man vill, fastän man tror att man ska få sju föl kanske man får bara fem ifall något går fel under dräktigheten eller under förlossningen, förklarar hon. Tuomi anser att uppfödningen ändå bara är en hobby. – Det gäller att hålla reda på ponnyernas stamtavlor för att veta vilken hingst som skulle passa med vilket sto
MATILDA SAARINEN. ÅU 15 LÖRDAG 22 JULI 2017 ÅBO REPORTAGE ALBA NALINI. Är två år gammal och kommer antagligen stanna kvar hos Maura Tuomi som föder upp shetlandsponnyer i Patis i norra Åbo
Detta hade en engelsk rektor och hennes man försökt sig på medan guiden var upptaget med annat, med den påföljd att när båten kom tillbaka i hamn i Kirkenes, stod polisen där och pekade ut paret och bad dem följa med. När jag flyttade till Norge berättade ”alla” Pekkaoch Toivonenvitser åt mig – bara för att jag kom från Finland. Inom kort pep det till i min telefon och systern meddelade att dom för två år sen stannat precis på samma plats och tagit exakt samma bilder! Men – tur att vi stannade, resten av resan längs Stora Enare sjö gjorde vi nämligen i ösregn. Måste medge att det så småningom började irritera mig. Så fort man åker över till norska sidan i Näätämö, förändras naturen. Det blev ett dyrt besök. Ett stort runt rum var indelat månadsvis och visade Lappland och dess natur och djurliv och ljus, månad för månad. Så körde vi nöjda vidare. Det enda som piggade upp oss nu och då var renarna som syntes längs vägarna. Sen for vi lite inåt Pasvikelven som är en gränsälv mellan Ryssland och Norge. Och det var just denna kungskrabba som förr fanns bara runt Kamtjatkaön. DET FINNS OVANLIGT mycket sjöar däruppe och det tog en stund innan vi faktiskt kom till Stora Enare sjö fast vi såg vatten titt som tätt. En av männena är nämligen hemma från Neiden uppe i Lappland, eller Näätämö, som det heter på finska sidan. Här möts finska, norska och ryska gränsen. PRIVAT REDO. Det var intressant. Vi halade upp krabbtinorna och höll i jättekrabbor och fotade varandra. En strand lika vacker som i Frankrike men vattnet var betydligt kallare. ÅU REPORTAGE RESOR LÖRDAG 22 JULI 2017 16 Ett ovanligt resemål – där Finland, Norge och Ryssland möts För precis tjugo år sedan gifte jag mig med min norrman, flyttade till Norge och jobbade några år på ett sjukhus i Hamar. Han ville guida oss runt och vi kom överens om att vårt ”mål”, om två år, skulle vara treriksröset. Tre av mina kollegor och jag blev goda vänner och vi träffas fortfarande. Följande dag mötte vi våra vänner, som kom flygande från Oslo, på flygplatsen i Kirkenes, cirka 40 km från Neiden. Efter det gick vi till gränsen där vi bara kunde, men inte fick, ta ett steg och då vara på ryska sidan. Krabborna är stora, kan väga upp till 14 kg och ha en benbrädd på två meter! Kul. Det blev vi glada för. Vi stannade i Enare och besökte samemuseet Siida. DELIKATESS! Artikelskribenten Libbe Sumelius fiskar kungskrabba i Norge. PRIVAT VID BARENTSHAV. Nuförtiden deltar våra män i våra resor. TRERIKSRÖSET. NORDLIGASTE FINLAND längs Stora Enare sjö är mestadels flatt och skogbevuxet. Vi övernattade på Neiden fjellstue, några kilometer från gränsen till Finland. På 60-talet gjorde någon ett ”lyckat” experiment och planterade den utanför Murmansk. När jag var liten köpte mamma några gånger, den var dyr, en rysk konservburk med krabba som hette Tjatka. Norrmän uttalar nämligen aldrig – nen utan drar ihop det till nn.... Allt enligt guiden som inte för» » Libbe Sumelius berättar om en spännande resa upp till nordligaste Finland och Norge. På ett ställe går gränsen över på ”norska” siden ett stycke, för där ligger en ortodox kyrka som var viktig för ryssarna. Man har ju hört att det finns massor av den och att den håller på att utrota allt annat längs norska kusten. Norrmannen och jag, som inte har varit så långt norrut, varken på finska eller norska sidan, har sett fram emot denna resa ända sen dess och nu har vi gjort den – ett äventyr. Vi tog iland just före gränsen vid ett läger där krabbguiden berättade om förhållandet mellan Ryssland och Norge och om skoltsamerna som bor i dessa trakter, både i Norge, Ryssland och Finland, där de flesta bor. Det var jättegott. För två år sedan besökte det norska gänget vår stuga i Nagu. Där hyrde vi en bil som vi skulle köra med till Norge och Kirkenes. Det blir mera fjäll, om också inte så höga. Tomas, han som är från Neiden, berättade att vi omedelbart skulle köra vidare till Kirkenes – vi skulle nämligen på kungskrabbesafari. Så Stora Enare sjö (uttalas med mäktig röst) är minst lika känd i Norge som i Finland. Vi stannade förstås genast och fotograferade och filmade den exotiska synen och laddade upp på Facebook. Nu var vi alltså väldigt förväntansfulla till att bila längs Stor Enare sjö. Hur som helst utspelades större delen av dessa Pekkaoch Toivonenvitser vid eller på Stora Enare sjö. PÅ BÅTEN FICK VI på oss tjocka overaller och bänkade oss som i en buss – det var förstås inte en fångstbåt utan en turistbåt, men roligt var det iallafall. I Norge har vi nu och då köpt denna stora läckerhet för många hundra kronor per ben. Här är ressällskapet på väg på krabbsafari. NORRMANNEN OCH JAG startade tidigt en torsdag morgon med flyg via Helsingfors till Ivalo. Dels för att jag aldrig hört dessa vitser förr och dels (jag vet, barnsligt, men så var det) för att de alltid uttalade Toivonen = Toivonn. Nu var vi i SørVaranger kommune. I mitten presenterades samernas liv. Ett ställe för laxfiskare som ligger vid en strid älv. PRIVAT. Men, det ska jag inte berätta om nu, utan bara nämna att idén till vår följande resa föddes här. Ibland gör vi resor tillsammans. I JUNI VAR DET DÅ dags – vi visste ingenting om programmet på resan, vi skulle bara möta de andra i Kirkenes på Fredagen och så visste vi var vi skulle övernatta
Tomas hade beställt övernattning, 50 km söder om Kirkenes, på en Huskygård med 45 hundar. Ställvis höga kanter längs vägen. Egentligen så slutade vår resa där, efter det så vände vi kosan hemåt. Den byggdes 1869 som en av många kyrkor för att markera gränsen mot Ryssland. Fjällen var förstås försvunna och myrmarker hade tagit vid. Nu förändrade sig landskapet igen helt. Norrmannen och jag planerade att slå oss mer där, bygga ett hus där min matstol, mitt soffhörn och min sida av sängen var i Finland, medan hans var i Norge. PRIVAT stod varför en rektor inte lydde regler. Vi for vidare till Grense Jakobselv. Då spände vi ryggsäckarna på ryggen och traskade vidare. Jag hade till och med en huskyhund, modell mindre, i famnen. Efter en ordentlig marsch över myr och berg kom vi äntligen fram till målet – mitt i skogen på en kulle. Vi stannade och såg på Storskog gränsstation där alla dessa flyktingar cyklade in över gränsen för en tid sedan. Det var som en av oss kommenterade – ”Den här resan är nog hela tiden helt på gränsen” VI BILADE ALLTSÅ ända upp till mynningen och kom till Barents hav. Där såg vi Nikel, under Petsamotiden finska Kolosjoki, där Finland 1930 hittade nickel. På en höjd stannade vi och spanade över gränsen. Tror dock det förblir en dröm. Stranden mot Barentshavet var fin sandstrand. Myrmarkerna var så våta att det på ett vis var skönt när jag sjönk ner till vristerna i vattnet, för då var jag ju redan våt och behövde inte var försiktig. Öster om Kirkenes gör Norge ännu en bukt in i Ryssland. Med min superkamera såg jag massor av massiva höghus runt fabriken trots att Nikel bara har cirka 11 000 invånare. Om ni ser på en karta så ser man att Norge i norr sträcker sig runt Finland. Efter 500 meter träffar vi på en norsk soldat som iakttagit oss från tornet och nu kommit för att ge oss förhållningsorder. DEN SISTA DAGEN packade vi in oss i bilarna och for norrut. I fjärran såg vi ett vakttorn och visste att vi närmade oss gränsen. Framkomsten firade vi med skumpa och rester av krabban på smörgåsen. Ryssarna är inte att leka med. Då skulle vår omöjliga dröm gå i uppfyllelse – båda får vara hemma i sitt land men vi skulle ändå vara tillsammans. Den enda plats i världen där tre tidszoner möts på land. Kvällen avslutades med soppa på kungskrabba (fortfarande rester) och vild lax till middag och lägerbål i midnattssolens sken. Nu står där en jättestor rysk fabrik och spyr ut rök. Det första Skoltsamemuseet skulle öppna med stora festligheter efter 10 års kämpande. Detta stället låg vid samma Pasvikelv som vi fångat krabbor i, bara längre söderut, med Ryssland igen på andra sidan. Där skulle det nämligen hända något stort. Vem skulle ha trott att en resa i de egna länderna kunde vara så händelserik. Utan att gå närmare in på det, vi hann nämligen inte se museet inne, bara vara med om öppningfestligheterna ute, kan jag berätta att det var festligt värre, vi hörde många sametalare, men det bästa för mig var alla de vackra och intressanta dräkterna vi fick se. Det går liksom en norsk tunga ner, nästan lika långt syd som Enare, och där möts de tre länderna. Kameran gick het. Rekommenderas! Libbe Sumelius. Och så aktade vi oss noga för att röra den vita toppen av röset, och förstås för att gå runt röset, så att inte resan skulle sluta lika olyckligt som för rektorn och hennes man. ÅU 17 LÖRDAG 22 JULI 2017 RESOR REPORTAGE Ett ovanligt resemål – där Finland, Norge och Ryssland möts DELIKATESS! Artikelskribenten Libbe Sumelius fiskar kungskrabba i Norge. Och det var mycket! Resten fick vi ta med oss. Vi hade fem kilometer att gå. Nu var det lugnt. Nöjda plaskade vi tillbaka till bilarna och guppade hem till huskyna och en välförtjänt bastu med dopp i Pasvikelven. Treriksröset. På norska sidan var gränsstolpen gul och på ryska grönrödrandig. Och snön dök upp igen. Just före vägen slutade fanns lite bebyggelse, nuförtiden ingen åretomboare, men en fin kyrka, Oscar den andres kapell. Jag hoppade genast hem till Finland och bjöd de andra att komma på visit. Det var en upplevelse att doppa handen, och bara den, i Barentshavet. Jag som är rädd för hundar hade förträngt det, men det visade sig att dom egentligen är snälla. Det kändes lite konstigt att hela tiden ha Ryssland bara några meter ifrån. EFTER SAFARIN berättade Tomas att vi helt enkelt var tvugna att åka tillbaka 45 kilometer till Neiden. NÄSTA DAG skulle vi ta oss till vårt mål – treriksröset Finland, Norge, Ryssland. Och där är Grense Jakobselv den allra östligaste gränsen mellan länderna. Efter detta fick vi en festmåltid med så mycket krabba vi bara orkade äta. Skoltsamerna är alltså en sameminoritet och en försummad sådan. Men – det är ju inte precis en autostrada som för en söderut på denna norska tunga. Vi skumpade söderut, först 50 km på dåliga vägar, sen 20 km på grusväg, tills vi kom till vägens slut. Och det kom Skoltsamer både från Ryssland, Norge och Finland. De som hade en samedräkt hade den på sig. Skulle det inte ha varit för temperaturen kunde vi ha varit i Frankrike. Det blev fjäll och kalt och träden försvann
OVAN deras stånd på Tall Ships Races har de en skylt där de står ”Small Ships races” med en finsk och en svensk flagga i hörnen. I år har de givit ut den nyaste och sista delen som handlar om sumpskepparna i Åbolands och Ålands skärgård. BÖCKERNA handlar alla om handel med levande fisk i Stockholm från 1636 till 1897. ISABEL NORDBERG Kim Lunds kolumn om långsamma bilförare på Skärgårdsvägen i fredagens ÅU har väckt reaktioner. Isabel Nordberg 0451162844/nyheter@aumedia.fi » » Svenskarna Lars och Inger Soldéus har skrivit tre böcker om sumpskepp, på tisdag föreläser de i Houtskär. – Vi har seglat med egen segelbåt i 34 år, men vi hade ingen bakgrund eller koppling till sumpskepp, förklarar de. Att skriva böckerna har blivit mer en familjegrej förklarar de. Tro mej, jag gör allt på mopedbilsteorin för att få dom att förstå faran med att inte ta åt sidan. För att fiskarna ska fraktas i så kallt som möjligt måste de segla djupt så att havet kyler fiskarna. PÅ tisdag åker Inger och Lars Soldéus till Näsby, i Houtskär, för att berätta om sumpskepparna i trakten. Trafiksniglar Missat en ledare. Då de hörde det här blev de intresserade. Inger och Lars Soldéus tillbringar många av sina pensionsdagar med att läsa och skriva om de åboländska sumpskepparna. – Det hittade en kompis på i samband med Tall Ships, eftersom fiskhandeln också var ett slags race bland köparna. SOLDÉUS har forskat och skrivit om sumpskepparna i sammanlagt femton år. JOHAN GRÖNDAHL: Ett stort irritationsmoment som jag ser det är mopedbilarna som inte ger rum. När fiskhandeln slutligen blev fri växte en trafikerad fiskhandel upp mellan den finländska skärgården och Stockholm. ÅU 19 LÖRDAG 22 JULI 2017 NYHETER på nätet De föll för Åbolands sumpskeppare Under Tall Ships Races i Åbo håller det svenska paret Soldéus till på terrassen till Forum Marinum. DERAS intresse för Sumpskeppare och fiskhandel väcktes under en segeltur i Ålands skärgård, då de fick syn på en sump vid namnet ”Jehu”. Annars blir du en trafikfara då folk som har brått till nästa färja ska förbi. Namnet kommer från att de fraktar fisk i en fisksump i aktern av båten. Vissa bilister förstår inte att sakta ner om man inte ryms förbi. STARTAT FÖRLAG. – Det är inte många som vet någonting om sumpskeppare trots att fisköpare och sumpskeppare var aktiva i trehundra år, säger författaren Lars Soldéus. Alla är intresserade och vill berätta, säger de. – Det är inget vi blir rika på, men det är kul, säger Lars Soldéus. PARET förklarar att personerna i båten skrattade och förklarade att det inte var något fel på båten, utan att det var frågan om en sump. Lite nu som då möter eller blir man själv i långa köer efter en mopedbil. Men ett stort ansvar ligger även på föräldrarna. – Det har blivit vår hemskärgård, säger Inger Soldéus. JANETTE LAGERROOS: Så skönt att se de här orden svart på vitt! SUSANNE NYMAN: Eller.. Då seglade vi över för vi trodde de behövde hjälp, berättar Inger Soldéus och skrattar. – Då vi såg båten Jehu trodde vi den höll på att sjunka eftersom den seglade så djupt. se åu.fi > opinion ingen fara!. BRITT-MARIE JUUP: Om man inte vill, kan eller vågar köra enligt tillåten hastighet finns det med jämna mellanrum bushållplatser att vika in på och alla är nöjda! SIW WESTERBACK: Precis! Upplevde detta i veckan och jag reser endast nu och då. Så här ser paret Soldéus nya bok ut. om du inte vill trycka på gaspedalen-kör åt sidan. De som hann först på plats till hamnarna fick välja den bästa fisken, förklarar han. – Det är så lätt att bara knacka på och fråga om de hade sumpskeppare i släkten. FÖR att samla material har paret har åkt runt i Åboland och Ålands skärgård och talat med ortsborna om deras kopplingar till sumpskeppare. ISABEL NORDBERG 15 ÅRS INTRESSE. Sump kallas gamla träskepp som fraktar fisk. Föreläsningen äger rum på båtmuseet klockan 18. PETTER RÖNNLÖF: Håller helt med Kim här, tryck på gasen, men se upp för oss cyklister! Jag cyklar Prostvik-Pärnäs, men försöker hålla mig till tidiga morgnar, främst helgmorgnar, för övriga tider är det för farligt. De har tillbringat mycket tid på den finländska sidan, och känner sig alltid välkomna. En sump rymmer 2 ton fisk. Har nån förslag på vad vi ska göra innan nån på riktigt trycker en sån där plastlåda av vägen. Lite nu som då har jag förbannade yrkeschaufförer ihop med mej för att diskutera problemet. Vi är flera gånger i veckan ner med bilskolsbilen till Lillmälö för att träna på trafiken. Inger och Lars Soldéus har under sin pension startat ett förlag och skrivit tre böcker om fiskköpare och sumpskeppare. Inger Soldéus är före detta redaktör och förenklar texten för att göra böckerna mer lättlästa. På tisdag åker paret till Houtskär för att föreläsa om ämnet. Under det dåvarande svenska riket hade Stockholms fiskköparbämbetet monopol på att handla upp fisk i skärgården för att sedan sälja det till Stockholmarna
Seriekonst . Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Ta på dig långbyxor och ordentliga skor. 28, 20700 Åbo Tel. Fotokonst . Ett ödmjukt tack för alla blommor, gåvor, kort och hälsningar. Diversity Management and Inclusion . Sääksjärvi som är docent i biologi och entomolog vid Åbo universitet. Juridiska programmet . De uppträder med finsk fiolbaserad folkmusik. överensk. Tack för tröstande ord och värmande kramar, för fina gester och snälla tankar, tack för alla inbetalningar. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Det fungerande konceptet verkställs nu igen. Er omtanke ger oss kraft, tröst och styrka. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI BEGRAVNINGSTJÄNSTER Bekanta dig med insekter på Själö UTFLYKT. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Ring 044 330 5882. Här uppträder de: 25.7 klockan 13, Åbo stadsbibliotek 25.7 klockan 19 Råttis, Pargas 26.7 klockan 16, Korpo kyrka 27.7 klockan 16, Fridhem serviceboende, Houtskär 27.7 klockan 18 Skärgårdsmuseet, Houtskär 28.7 klockan 18 Snäckan Norrby, Iniö 29.7 klockan 13.30 Keistiö byskola, Iniö DUON EMILIA LAJUNEN & SUVI OSKALA. Vi är överväldigade av hur många som berörs av hennes bortgång. 14.00 i Pargas begravningskapell. Natur och medicin . Duo uppträder med folkmusik längs med Skärgårdens ringväg MUSIK. Insektsutflykten passar hela familjen. Tel. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Information om förbindelsen till och från Själö hittas på adressen utu.fi/seili under rubriken ”Vierailijalle”. Som vänlig inbjudan meddelas, att jordfästningen äger rum lördag 29.7.2017 kl. 1926 † 10.7.2017 Hon var maka och mamma, mommo och fammo. Onsdagen den 2 augusti ordnas en utflykt till insekternas värld på Själö. Tel. Konst . 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. Teater . OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ BEGRAVNINGSTJÄNSTER Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. Duon Emilia Lajunen & Suvi Oskala ordnar konserter längs Skärgårdens ringväg under en cykelburen turné. Dans Efter VNF-året räknas du fortfarande som förstagångssökande då du söker till universitet eller högskola. Vår älskade pappa morfar, farfar Aarre Aamos Willberg * 26.4. 040-300 2312 terhi.nordqvist@aktialkv.fi FASTIGHETER • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling JURIDISKA BYRÅER Tavastg. Duon trampade samma väg för två somrar sedan. Språk och turism . 9–16.30 och lö enl. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. Mode . Hon var vår älskade Marianne Holmberg som förlorade mot cancern och lämnade oss för tidigt, i stor sorg och saknad. Låt ankaret falla – jag är i hamn Av minnen bygger tiden trösten Henrik Kim Tina med familj Min bror, vår farbror Olle Karl Petter Pettersson * 28.12.1937 † 15.6.2017 Köpes egnahemshus i Pargas. Efteråt minnestund i församlingshemmet. I Finland lever över 20 000 insektsarter, men en stor del av dem är okända för människor. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi Tack för de många åren Du givit oss alla under ett långt liv! Marianne med familj Beatrice med familj Kjell med familj släkt och vänner Livet är den vackraste sagan. 0400-905 599 petri.abrahamsson@aktialkv.fi Leila Mattsson t. Börje, Marcus med familj, Carina och Clara med familj DÖDA SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Jordfästningen har ägt rum i stillhet. Studerande vid Axxell, Aboa Mare önskar hyra en etta eller liten tvåa i Åbo. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Utflykten pågår mellan klockan 13.30 och 15.00. Frågor och anmälan tas emot på adressen sales@visitseili.fi eller vardagar på nummer 040 777 3668. PRESSBILD. Läs mer och ansök: vnf.fi/studier VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA info@vnf.fi | 019 222 600 | www.vnf.fi ÖNSKAS HYRA ÖNSKAS KÖPA Fastighetsförmedling AB Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas www.aktiaafm.fi Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas Petri Abrahamsson t. Sääksjärvi är bevandrad i insektvärlden i Amazonas och leder arbetet vid enheten för biologisk mångfald vid Åbo universitet. På utflykten får man också bekanta sig med olika insektsfällor och höra om universitetets forskning kring fästingar, även om arten inte är en insekt. 0500 827 728 leila.mattsson@aktialkv.fi Terhi Nordqvist t. Allting beaktas. Guide är Ilari E. Gruppen samlas vid flaggstången framför restaurang Själö. ÅU ANNONSER LÖRDAG 22 JULI 2017 20 SKOLOR OCH KURSER ETTÅRIGA STUDIER – på spåret mot framtiden . Under utflykten får man bekanta sig med insekternas okända mikrovärld och få information om insektsforskningen vid Åbo universitet. Kontakta Kim, 044-770 5101
02 274 9900 Grundad 1824. wind m/s I Lappland är det rätt molnigt och mest uppehåll. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. moms 10% och 24% Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. moms 10% 5 dagars upplaga ti–lö Endast lördagsupplagan Inkl. moms 24 %) I text, efter text 2,73 e /spmm Kungörelser 3,22 e /spmm Dödsannonser 2,23 e /spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 e Familjeannonser – 1 x 50 40,00 e – 2 x 50 (med bild) 60,00 e Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi. Temperaturen är 17 till 22 grader, i Lappland 13 till 17 grader. Den nordliga till nordostliga vinden är mest svag. Åbo 2017 Salon lehtitehdas Lösnummer 2,20 € inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. moms 10% 12 mån 255,00 euro 6 mån 135,50 4 mån 90,90 3 mån 69,90 12 mån 86,00 euro 6 mån 53,80 3 mån 31,40 1 mån 12,00 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. 15 15 14 14 14 18 17 18 18 18 18 22 11/ 11/ +9/ 12/ +9/ 10/ 11/ 11/ 17 18 18 18 22 19 19 20 5 5 3 5 4 6 4 Sön 16 18 20 19 21 20 19 19 Mån 16 20 21 21 22 21 20 21 Tis 20 21 22 20 23 22 23 22 Ons 23 23 24 17 26 23 23 23 Russarö 19 W 6 Utö 19 NW 4 Kumlinge 16 NW 6 Åbo +2cm Föglö +5cm Hangö +4cm Amsterdam 21 1 Aten 32 1 Berlin 23 2 Bryssel 23 2 Budapest 4 Dublin 15 3 Frankfurt 26 1 Köpenhamn 17 3 Larnaca 31 1 Las Palmas 26 2 Lissabon 22 2 London 20 3 Madrid 30 1 Malaga 33 1 Mallorca 31 1 Moskva 22 2 New York 34 2 Oslo 20 3 Paris 24 2 Prag 26 2 Reykjavik 14 8 Rhodos 28 1 Rom 31 1 S:t Petersburg 20 2 Stockholm 21 1 Tallinn 18 2 Venedig 30 1 Warszawa 24 3 Wien 27 2 Zürich 25 2 Förlags Ab Sydvästkusten VD och ansvarig redaktör Tom Simola ANNONSER OCH PRENUMERATIONER LOKALREDAKTIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi, pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Pargas/ Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Redaktör: Kim Lund mobil: 040 587 3759 epost: kim.lund@aumedia.fi Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@aumedia.fi Fick du inte tidningen. Mån € 12 275,00 11 268,10 10 250,30 9 229,60 8 207,60 7 184,30 Mån € 6 159,50 5 134,80 4 110,00 3 85,30 2 57,80 1 30,30 Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Chefredaktör: Stefan Holmström tel: 040-500 0873 Andra redaktör: Carina Holm Nyhetschef: Anja Kuusisto, tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas, Jan-Ole Edberg, Pia Heikkilä, Jean Lindén, Dan Lolax, Annina Suomi nen, Maria Thölix. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 22 JULI 2017 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. moms 10% Lördagens papperstidning och hela ÅU:s digitala innehåll ÅU Helg Inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Annonspriser (inkl. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. I resten av landet växlar molnigheten och på många håll förekommer det regnskurar, lokalt även med åska. moms 24 % 12 mån 137,00 euro 6 mån 77,00 euro Tidsbunden prenumeration Inkl
ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 22 JULI 2017 22 4.45 22.28 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 4.45, ner 22.28, i morgon upp 4.47, ner 22.26, måndag upp 4.50, ner 22.23, tisdag upp 4.52, ner 22.21. Tummen upp för skeppare Sjölund med besättning på jakten Eugenia! Ni gjorde färden, i växlande väder från Kasnäs till Åbo den 20 juli, till ett minne för livet hälsar Tinne och Anne. De visade och berättade vad vi skulle göra och svarade dessutom alltid på dumma frågor, säger hon. – Under sin vaktpost skulle man spana efter båtar, kontrollera rodret, och hålla koll på att det inte brann någonstans eller att någon föll överbord. I morgon: Olga, Oili. Efter en lång väntan fick besättningen stiga i land. Hemma efter kl 17. JOHANSSON är nöjd med resan och har lärt sig mycket. EFTER en veckas seglats är hon redo att komma hem, men en vecka till skulle också gå bra för Linda Johansson. Den bästa arbetsuppgiften enligt Johansson, var att klättra upp i masten. Norskt skepp från Bergen •. Riggtyp: Barkentin •. Hon trivdes på toppen Med en vinkande och sjungande besättning seglade den norska bjässen Statsraad Lehmkuhl in i Aura Å. Tisdag: Jakob, Jim, Jimmy, Jaakko, Jimi, Jaakob. Bland cirka trettio sökande valdes fyra stycken elever som fick åka med. Arbetstiderna cirkulerade grupperna emellan. Linda Johansson klättrade fler gånger under seglatsen upp i masten. +358 (0)20 765 9520 Utforska världen via oss. Isabel Nordberg 0451162844/nyheter@aumedia.fi Statsraad Lehmkuhl •. DIT UPP. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . Besättningen bestod av cirka hundra personer, både unga och äldre. Danskan var svårare att lära sig men Johansson stiger i land med norskakunskaper i bakfickan. – Jag vet inte varför just jag fick åka men det kan bero att jag är ”skäriflicka” och att jag kan svenska. Besättningen bestod av flera unga från Norge, Danmark, Finland och Kalifornien. LINDA Johansson från Aspö var med i besättningen ombord. Anmäl dig senast den 4 augusti, helst kvällstid, på telefonnummer 024587559. UNDER seglatsen delades besättningen upp i tre olika vaktposter, röd, blå och vit. Då det var omöjligt att få tid i Pargas åt min mamma så hittade du efter många samtal ett tandlaboratorium i Åbo som trots semester tog emot oss! Tack för vänligt och mycket hjälpsamt bemötande säger Marina Lehtinen. Tummen upp åt Lindström på tandvårdscentralen i Pargas. Australien, Nya Zeeland etc. Det talades mycket norska och danska ombord på skeppet, funderar hon. Johansson går i Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio med inriktning på sjö och hav. Johansson blev erbjuden möjligheten att delta i en Tall Ships Racesseglats från Bergen till Åbo, via skolan. Läng: 97,2 meter » » Artonåriga Linda Johansson från Aspö fick segla över Östersjön med norskt jätteskepp från Bergen. – Det gick jättebra, besättningen var super och hade humor. Måndag: Kristina, Kerstin, Kristel, Tiina, Kirsi, Krista, Kristiina, Kiia, Kirsti, Tinja. Namnsdagar i dag: Magdalena, Malin, Malena, Madeleine, Lena,Leena, Matleena, Lenita. 10 utanför Ortodoxa kyrkan och för oss till Högsåra, till Farmors cafe, där vi intar en god lunch och njuter av samvaron och naturen. – Det är skönt att komma hem, men nog är det ju skönare och lugnare på havet, skojar hon. Roligast var det att klättra upp i masten. Dessutom talades det flera nordiska språk ombord. Under resan hann hon upp i masten otaliga gånger. – Varje gång de frågade runt om någon ville upp i masten var jag genast redo, berättar hon och konstaterar att man inte kan vara höjdrädd för den arbetsuppgiften. Hon har seglat med skolan, och har erfarenhet på havet som skärgårdsbo. Det 97 meter långa skeppet anlände i torsdags till Tall Ships Races efter en vecka på havet. ISABEL NORDBERG STATSRAAD LEHMKUHL ISABEL NORDBERG. Vår service är din trygghet! »» Lärarveteranernas sommarutfärd Måndagen den 14 augusti förverkligas vår plan att göra en sommarutfärd. Bussen startar kl. Byggdes i Bremerhaven i Tyskland år 1914 •. Besättningen bestod till stor del av norrmän från Bergen
Myndigheterna gjorde allt för att han skulle trivas. På KGB:s inrådan begav han sig till nationalisternas sida där Franco styrde. Det gick ju bra sedan Aileen dött. Aileen kom från en fin familj och skulle passa bra som hans fru. Men vad sysslade han med. Tillsammans med henne fick han uppleva flera våldsamma gatustrider i den österrikiska huvudstaden, då många människor dödades. Då pågick det spanska inbördeskriget. Litzi var en övertygad kommunist. Vår Profil var på ett strålande humör. Vår Profil blev förtjust. Litzi passade inte ihop med hans tilltänkta karriär i det brittiska etablissemanget. Där träffade han sin tredje fru som hette Eleanor. Men där lämnade han henne efter en tid. ÅU 23 LÖRDAG 22 JULI 2017 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Spionen som avslöjades Det var i december 1957. Han var charmig, glad och trevlig och dessutom alltid mycket välklädd. De hade träffats i Wien i början av 1930-talet, då vår Profil rest dit för att studera ”praktisk kommunism”. Han förblev en övertygad kommunist in i det sista. Han föddes den 6 september 1963 i staden Venlo i Nederländerna. Aileen hade verkligen fått dra ett tungt lass. Färska nyheter varje dag! Pröva ÅU Digital för 1 euro! Med ÅU-appen får du alltid de färskaste nyheterna från Åbo och Åboland, serverade direkt till din mobiltelefon. Hans första fru hette Litzi. Hon är fantastisk! Det här var typiskt vår Profil. Där lyckades han snoka reda på mycket information som rysarna fick nytta av. Vem var han. Nästan alla blev gripna. Hon var gift med en journalist, men skilde sig för att kunna gifta sig med vår Profil. Sedan kom barnen. De hade fem barn tillsammans. Ledare för det högerextrema partiet PVV, Partij voor de Vrijheid (Partiet för frihet), som han grundade 2004. Han tänkte bara på sig själv och inte på andra. I Ryssland mottogs han med öppna armar och utnämndes till ”Sovjetunionens hjälte”. Trots det hade han lyckats göra karriär och komma upp sig i samhället. Det var vår Profil! En god vän sändes iväg till Beirut för att prata med honom. Vår Profil gifte om sig för fjärde gången, med en mörk vacker ryska som hette Rufina. Lös gåtan. Han hade inte brytt sig särskilt mycket om sina barn heller. Fem stycken. Två andra journalister i bilen dödades, men vår Profil undkom med bara ett sår i pannan. De flyttade ihop. Profilen är alltid en känd person. Därför gjorde KGB ett kap när de lyckades värva honom som spion på 1930-talet. Adrian hade kontakt med några tidningar och for till Spanien som journalist. – Nu kan jag gifta mig med min nya kärlek. I långa perioder hade han varit borta från hemmet. Han hade just fått ett telegram hemifrån England, som berättade att hans fru Aileen hade dött. – Tänk så underbart. Han hade läst vid universitetet, men hade inte någon riktig yrkesutbildning. Ett av dem födde Aileen hemma på golvet under köksbordet mitt under en tysk bombräd hösten 1943! Vår Profil var fortfarande gift med Litzi. Några dagar senare smet han ner till hamnen och gick ombord på ett ryskt lastfartyg som förde honom till Odessa. Adrian var en societetspojke. Vår Profil hette Adrian. Vem var denna ”mullvad”. Geert Wilders Vem är profilen. Det måste vi fira, sade han till några vänner som han stötte ihop med i ett köpcentrum i Beirut. Först år 1962 kom de brittiska myndigheterna äntligen underfund med vem mullvaden var. Holländsk politiker. Eleanor fick också komma dit, men deras äktenskap sprack efter något år, beroende på att vår Profil varit otrogen. Anders Palm är svaret på Profilen publicerad den 15 juli. Besöket slutade med att Adrian gifte sig med Litzi och tog henne med sig hem till England. Där blev han något år senare anställd hos den brittiska underrättelsetjänsten. Ingen kunde tänka sig något annat än att han var en konservativ brittisk gentleman. Du kan avsluta prenumerationen när som helst.. Aileen var bara hans andra fru. Han fick en hög pension och flott våning i centrala Moskva att bo i. Det gick dåligt för de agenter som Storbritannien sände till östblocket. Det var i den här vevan som han träffade Aileen. Vår Profil var också kommunist. Det måste bero på att det fanns en förrädare i de egna leden. Digital prenumeration på ÅU: Första månaden 1 euro, därefter 6,95 euro/månad. Aileen hade ställt upp för honom på alla sätt. Men det var nära att hans tid som journalist fick ett abrupt slut. Många blev misstänkta, bland dem också Adrian. Hans barn kom ofta och hälsade på honom. Adrian var ofta borta. Men det dolde han omsorgsfullt. Först 1946 skiljde han sig från henne, för att kunna gifta om sig med Aileen. Under ett frontbesök träffades den bli som han åkte i av en granat. Det ledde till att han sändes bort från London, till en ny och mindre känslig post i Libanon. De träffades i januari 1963. Men frågan är om han blev riktigt lycklig. Hon hade skött marktjänsten och tagit hand om barnen. I mars 1938 fick vår Profil en medalj av Franco och återvände hem till England. Aileen visste bara att han hade ett viktigt jobb på utrikesdepartementet, men inte vad han gjorde där. Samtalet ledde inte till något annat än att Adrian förstod att han var avslöjad
En serietidning som ofta hyllas som det bästa som skrivs just nu, en episk fantasysvit på svenska och ett svenskt rollspel. Eller nästla dig in bland intrigerna i Tistla fäste och ta reda på vem som det är som styr bakom fascaderna. Skriven av Brian K Vaughn och illustrerad av Fiona Staples. Saga är en episk rymdopera som innehåller allt man kan önska, och lite till. Det är en berättelse som inte ryggar för det fantastiska eller för det allvarliga. ISABEL NORDBERG » » Har du fått slut på deckare att avnjuta i hängmattan eller på badstranden. Seriens mer queera element är också en frisk bris i serietidningarnas ändå rätt normativa värld. Ta därför chansen att redan nu plocka upp ett rollspel att spela med dina vänner i höst. Egentligen handlar berättelsen mycket om ödet, och människans mer eller mindre lyckade försök att bryta sig fri från det. SYMBAROUM Tyvärr har Per Gessle rätt, sommaren är kort. Rollspelsböcker är också bra på det sättet att man inte måste spela rollspelen om man inte vill, man kan också bara dyka ner i de fantastiska världsbeskrivningarna och regelsystemen. Mitt enda problem med serien är att skaparna tar så lång tid på sig att ge ut nästa nummer! SOMMARLÄSNING. Framförallt så är den överraskande. Många av mina vänner tycker att fantasy på svenska låter töntigt, men jag älskar verkligen spela rollspel bland svartalver och gardister. Med en viss varning för många underliga namn, men vem vill inte veta hur det går för Praanz da Kaelve, Lugal i underrättelsetjänsten Digeta Longa, i hans jakt på smugglare och konspiratörer. Frukta icke! Här kommer tre lästips från populärkulturens utkant. Så här kommer ett tips på en rätt ny och riktigt bra serie. Ps Alternativ i hängmattan SAGA Många vet att serietidningar är mer än Kalle Anka, Lucky Luke och Bamse, men inte alla. Man får lite av allt. ÅU LÖRDAG 22 JULI 2017 24 PÅ TISDAG: Plockar blåbär för att bygga hus. SVAVELVINTER I juni läste Radio Extrem fantasy utan drakar, och det är ju helt okej. Jag vill däremot slå ett slag för fantasy med drakar, för drakar är coola. Det finns ingen som skriver episk fantasy på svenska som Erik Granström. Jag tycker Symbaroum har en bra avvägning mellan politiska intriger och upptäcksfärder. Friskt blandas robotar med TV-apparater som huvuden och älskare från varsin sida av kriget med teman som otrohet och krigets omänskligheter. Fast med regler. Den är otroligt snyggt illustrerad och Vaughn är bra på att svänga känslan i en scen på en femöring. Alla vill utforska en en stor mörk skog som är fylld med ruiner från ett gammalt bortglömt rike. Och så sitter man ner runt ett bord istället för att stå i gympasalen i högstadiet. Granström har en fantastisk känsla för språket och leker gärna med ordens betydelse. För mig är det framför allt språket som fängslar mig i berättelsen. Världen är fantastiskt välskriven och det finns många chanser att rädda världen från den stundande undergången. Svavelvinter, den första delen av fyra i krönikan om den femte konfluxen, utspelar sig till stor del på den nordliga ön Marjura, en viktig källa till svavel för det Trakoriska riket. Saga, Svavelvinter och Symbaroum säger skribenten. Rollspel är som improvisationsteater. Symbaroum är mörk skogsfantasy när den är som bäst. Ett fantasytips på svenska, för jag tycker det tipsas för lite om svenskspråkig fantasy. Så dra på dig skattletarskorna och ge dig in i Davokars mörka skogar. Rollspel är den bästa chansen att få anfalla borgar, sno skatter av drakar och rädda världen, om och om igen. Johan Bergman. Intergalatiska krig, förbjuden kärlek och en stor katt som alltid vet om du ljuger. Det är dock snyggt förklätt till ett spännande och ofta lustigt fantasyäventyr. Det är ett otroligt gripande äventyr där personernas lojaliteter och slutgiltiga mål är långt från självklara