Åbo Underrättelser 23.04.2016

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

HälsoHjälpen 0206100.. PostUtdelnInG sidan 3 Kirjala och lielax kan få sen post Pargaspojken Kristian Korpi, 10 år, har huvudrollen i en artikel i FDUV:s nya bok, skriven av Clara Henriksdotter. lÖrdAG Fotboll sidan 13 Inter har orsak till glädje Från och med måndag kan en del Pargasoch Åbobor få posten hem senare på grund av nytt postsystem. 16. Juliana Mannila var fyraårig Kievbo när explosionen i Tjernobyl inträffade. PArGAs sidan 14–15 specialbarn tema i ny bok Försäljningen av rederiet Bore till utlandet är ett hårt slag mot vår sjöfart, säger sjöfartsrådet Kaj Engblom i Åbo. Nummer Årgång 193. sidan 4 Landets flotta blöder sidan 6–7 sam satsar på att slå självUPPlevt. I dag är hon Åbobo med kärnkraft som ett av sina forskningsområden. Bli snabbare frisk. Vecka Lösnummer 2,20 euro. Foto: sIv sKoGmAn Åbobo med perspektiv på Tjernobyl sidan 16–17 vappen Fre 29.4 13-19 sö 1.5 12-18 Vappubuffa 20€ 12-16 välkommen Lö 30.4 11-22 vappuBuffa 20€ 11-16 kimme & anttu duo kl 18Rabbe Holmberg 040-557 4024 Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården. Åbo Underrättelser www.åu.fi 23 april 2016 77
Redaktör är Wilhelmina Sirén. Åbo var första stoppet på en turné som ska sprida nordisk kultur. Livet är lokalt, varje dag. Av det traditionellt manliga och det traditionellt kvinnliga. På scenen stod bland annat Idolfinalisten Simon Zion, Cajsa Siik och Fredrik Furu. Och jag påstår att ingen någonsin levererat ett så totalt fulländat paket av låtskrivande, musikerskap, sångröst, dans, kläder och visualitet. Men Prince var mer än bara sex. Men rötterna fanns inte bara där. 6 1 € första månaden. Programledaren Bengt Fahlström lutar sin något tunna kalufs mot kameran och förkunnar att borta i USA har superstjärnan Michael Jackson nu fått en utmanare – han heter Prince och klär sig och sjunger sexuellt utmanande. Han gjorde allt från samhällskritiska låtar till sköra kärleksballader, vilket förstås inte är ovanligt i soultraditionen. ÅU:s Jean Lindén minns prince i bLoggen diggat pÅ ÅU.fi > bLoggar ett med mUsiKen. Kolla in vårt klipp där vi talar med Michael ”Miche” Oksanen och Fredrik Furu som håller i trådarna. Av de fysiska, funkiga slagorden och det vackert, vemodigt litterära. ”Tarja Halonen” poppade upp i Åbo ÅU.fi > video F Ö R E N I N G S GLUGGEN YHDISTYS KANAVA 6,95 € / per månad norm. Prince i Paris 1990. LehtiKUva Pohjola-Norden ordnade ett popup-program i Forum i går. KiKa pÅ ÅU.fi Jag minns ett avsnitt av SVT:s Barnjournalen cirka 1983. Prince hade sina rötter i James Brown & co. En av hans största idoler var (kanadensiska singer-songwritern) Joni Mitchell. Och tänker man på kombinationen James Brown & Joni Mitchell känns det som många bitar faller på plats: Prince kombination av den svarta och vita populärmusiken. ÅU PÅ NÄTET LÖRDAG 23 APRIL 2016 2 reagera & disKUtera – pÅ twitter heter vi aU_nyheter vad händer pÅ Kimitoön. Komikern Christoffer Strandberg var konferencier och dök upp bland annat som Tarja Halonen. Av soul, rock och pop
– Nej, det går inte att få reda på det. Enligt bEslUtsFörslagEt för måndagens möte ska bland annat företaget Silver Coaching (Maria Silver) ges uppdraget att utveckla barnskyddet med hjälp av processbeskrivningar. Det går inte att förutse. – Posten delas ut som vanligt, enligt de vanliga tiderna. i Pargas stad påverkar det nya utdelningssystemet endast hushåll i områden i Lielax och Kirjala. Tidigare gjorde alla samma arbete, det vill säga delade ut och sorterade posten. Vi önskar att kunderna har lite tålamod i början, säger Paul-Erik Lindström, förman på Posten i Pargas. Dessutom har stadsdirektör Patrik Nygrén träffat den före detta enhetschefen Eva af Heurlin och berett henne möjlighet att liksom de som är i tjänst kommentera den ursprungliga skrivelsen, där tidigare socialarbetare kritiserade staden. ÅU-Foto » » Nytt utdelningssystem drabbar Åbo och en del av Pargas stads glesbygd. AK Pargasstyrelsen tar igen upp socialkrisen. Annina Suominen 050-411 3729/ annina.suominen@aumedia.fi Glesbygden i Pargas kan få sen post Förändring PÅ gÅng. Det är också vad styrelsen nu får ta ställning till. Posten ska också börja klippa gräsmattor, något som går att beställa via deras webbhandel. ÅU ÅBOLAND NYHETER 3 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Från och med måndag kan en del få hem sin post först senare på eftermiddagen. EgEntliga Finlands regionchef Hannu Riihimäki säger att förändringarna beror på vilket område man bor i, hur stora mängder post som skickas och när den skickas. Det går inte att säga en exakt tid. Är det möjligt för en kund att ta reda på om posten kommer hem senare än vanligt. Arbetsuppgifterna förändras till viss del och Posten börjar också erbjuda gräsklippning de dagar då det inte finns mycket post att dela ut. i oKtobEr ska socialoch hälsovårdsdirektören och personalchefen redogöra för styrelsen hur utvecklingsarbetet framskridit. Sen ska en också en ny personalförfrågan göras. Inga förändringar i Kimitoön. Där kan posten komma senare. – En del kommer att få posten på morgonen, en del senare på dagen. arbEtEt på Posten i Pargas ändrar en aning – nu ska två arbetsturer gå ut på att endast sortera post. Precis som i Åbo är det senast klockan 18 som gäller. Stadsstyrelsen förutsatte att en tidtabell och plan presenteras för styrelsen den 25 april. Orsaken är att Posten förändrar utdelningssystemet i hela landet. De flesta av postrutterna ändras och bilarna ska köra ut mer post samtidigt. De som kör ut posten ska också göra bara det och inte sortera den. – I centrum får man hem posten samma tid som vanligt, men i början kan det nya systemet orsaka förseningar även där. På måndag ändrar Posten sitt utdelningssystem. Den nya gräsklippningsuppgiften vill han inte kommentera i det här skedet, men påpekar att Posten redan sköter en del av matutdelningarna i Pargas stad, exempelvis till vissa skolor. Den ska presenteras våren 2017. Senast när stadsstyrelsen i Pargas möttes, den 4 april, beslöt styrelsen att en mängd utvecklingsåtgärdar ska vidtas inom det kritiserade socialväsendet. i Kimitoön påverkar det nya systemet inte utdelningen över huvudtaget, uppger Jere Aulén, som är förman på Posten där. digitalisEringEn i samhället har lett till att färre skickar fysisk post och Riihimäki konstaterar att Posten satsar mer på de digitala tjänsterna. Han kan inte ge några exakta uppgifter om hur utdelningen påverkas i de olika delarna av Åbo. Ledningen ska ansvara för att det görs en genomgång av rutiner och processer om integritet och sekretess på enheterna. Tanken är att gräset klipps de dagar då det finns mindre post att dela ut. Senast klockan 18 är posten framme, säger Riihimäki. – Basen i det nya systemet är att försöka göra utdelningsarbetet bättre och betjäna mottagarna bättre, säger Lindström. Socialoch hälsovårdsnämnden ska noggrant följa med arbetssituationen på enheterna och inför budgetarbetet göra en jämförande utredning av personalresurseringen inom socialväsendet
– Det känns vemodigt. Deras namn var Estraden, Serenaden och Heralden. Största delen, eller 200 personer, jobbar på fartygen. Nu förlorar vi den sista droppen av det lilla som fanns kvar av gamla Engship. Bores hela personal på 214 anställda övergår som gamla arbetstagare till det holländska rederiet. – Det är inte bra att en stor del av landets handelsflotta är i utländsk ägo med tanke på landets självförsörjningsgrad, framförallt i krissituationer. 2016 Försäljningen av Bore kan också föra något positiv med sig. spliethoff-koncernen tar över Bores nio RoRo-fartyg och Bores varumärke från början av juli. Det här är en jättestor nyhet inom sjöfarten. Men försäljningen av Bore kan också föra något positiv med sig på sikt, säger han. Också Bengt Engblom tycker att det är tråkigt att Bore säljs till utlandet. oroad. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 23 APRIL 2016 4 Rettig Groups försäljning av det anrika rederiet Bore till holländska rederiet Spliethoff väcker reaktioner i Åboland. – I vår har det gått tio år sedan vi sålde Engship till Bore och nu säljs Bore i sin tur. Landets handelsflotta blir allt mindre, säger Engblom. Fler av dem kommer från Åboland. – Försäljningen var oväntad. Han har själv en bakgrund som redare med rötter i Nagu. Pikisrederiet Langh Ship hör för tillfället till de få inhemska fraktrederier som har moderna fraktfartyg som seglar under finsk flagg. Tre av fartygen har sitt ursprung i Engships gamla flotta. – Försäljningen är ett hårt slag mot den finländska sjöfarten. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi Försäljningen av Bore hårt slag mot sjöfarten hÅrt slag.?Det är inte bra att en stor del av landets handelsflotta är i utländsk ägo med tanke på landets självförsörjningsgrad, säger Kaj Engblom. För sjöfartsrådet Kaj Engblom i Åbo kom affären som en stor överraskning. Bore är inte det första rederiet som blir utländskt. Det känns också vemodigt att Bore som är ett av landets äldsta rederier med rötter i Åbo säljs till ett utländskt rederi, säger Engblom. Det betyder att en stor del av de större och moderna fartygen i vår handelsflotta är i utländsk ägo. ÅU-foto ÅU 22.4. ett frÅgetecken är hur det går för den finländska besättningen ombord på Bores fartyg i fortsättningen. År 2006 sålde familjen Engblom alla aktier i rederiet och hela flottan till Bore. ÅU-foto » » Finland förlorar en stor del av sin moderna handelsflotta till utlandet, säger sjöfartsrådet Kaj Engblom. – Jag är nog mest bekymrad över de anställda. Tillsammans med brodern Kurt Engblom grundade han Rederi Engship i början på 1970-talet. Finnlines ägs sedan flera år tillbaka av ett italienskt bolag. Kaj Engblom Nu förlorar vi den sista droppen av gamla Engship. Jag är mest bekymrad över de anställda, säger Bengt Engblom. Bore som grundades 1897 är ett bekant rederi för Engblom. Vi måste komma i håg att Finland är en ö och att vår exportindustri är beroende av sjöfarten, säger Engblom. Finland förlorar nu en stor del av sin moderna handelsflotta till utlandet, säger Engblom. Många av Bores sjöanställda är finlandssvenskar. Rederiets hemort var Nagu och som mest hade man 16 fraktfartyg i flottan. Bengt Engblom. Jag känner flera som jobbar ombord på fartygen, säger han. – Affären öppnar för nya operatörer, och den kan också ge tillväxtmöjligheter åt våra små inhemska rederier, säger Engblom. Engblom befarar att försäljningen av Bore på sikt leder till att de finländare som jobbar ombord på fartygen kan förlora sina arbetsplatser. Det hade jag inte väntat mig, säger Engblom. Bengt Engblom i Åbo som också varit delägare och vd i Engship befarar samma sak
Brotten i Sydvästra Finland började minska redan i fjol och 2016 ser ut att fortsätta på samma sätt. EgEndomsbrottEn har minskat med över åtta procent. Åbovarvet får ny jättekran Åbo. Under perioden januari–mars anmäldes 8 680 brott till polisen. Det visar statistik som Sydvästra Finlands polisinrättning har sammanställt. •. Motsvarande siffra för samma tidpunkt i fjol var 942. – Var fjärde bilist som åker fast har tagit droger eller mediciner. – Brotten i sydvästra Finland började minska redan i fjol, och det ser ut som om det fortsätter så. På torsdagskvällen cirka klockan 23 inträffade ett intermezzo vid buss nummer 137 som var parkerad på Auragatan vid Salutorget. Åbo universitet belönar arbetet för asylsökande grÖngUlt. – Den som köper stöldgods kan göra sig skyldig till häleri, antingen avsiktligt eller av oaktsamhet. Det vanligaste är att cyklar som lämnats på en allmän plats, till exempel utanför en busstation eller järnvägsstation, stjäls. fnb Ny färg för polisen. Det är oroande, säger Huttunen. Den största minskningen finns i Satakunta, där antalet brott har minskat med 15 procent. Åbo. Stölder i bostäder, fritidsbostäder, affärer och fordon har minskat med nio procent. Polisbilarna kommer att ändra utseende. Reformen genomförs stegvis. En del av cyklarna tas isär och säljs som reservdelar. Det betyder att 50–60 cyklar per dag stjäls i Finland. AntAlEt narkotikabrott sjunker också. Mannen blev aggressiv och tog fram ett eggvapen med vilket han hotade chauffören. skriv upp cykelns modell och ramnummer. Det är över 8 000 fler än under samma tidpunkt i fjol. Under samma tid i fjol anmäldes 9 217 brott. Polisen varnar för att högsäsongen för cykelstölder är här och uppmanar cyklister att låsa sina cyklar. Det säkraste låset är ett U-format bygellås som placeras runt ramen, varefter cykeln låses fast i ett cykelställ eller något annat fast föremål. •. hAn sägEr att det är bra att be säljaren visa legitimation och köpkvittot på cykeln, när man köper en begagnad cykel, särskilt om den är ganska ny. Köparen är skyldig att ta reda på den begagnade cykelns ursprung. Fakulteten har också utsett årets humanistdoktor. •. Också här ligger Satakunta i topp, där har egendomsbrotten minskat med över 21 procent. ÅU ÅBOLAND NYHETER 5 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Under årets första månader har antalet brott minskat i Egentliga Finland. Basfärgen på fordonen är fortfarande vit men den så kallade varselfärgen blir gröngul. Det beror bland annat på att polisen ökat övervakningen av sådana brott, samt att man satsat mycket på förebyggande arbete bland barn och unga. I fjol kom mer än 20 0000 cykelstölder till polisens kännedom. Polisanmäl stöld. PolisEn uppmanar också människor att inte köpa stulna cyklar. Chauffören fick slutligen mannen att stiga ut ur bussen och springa bort. EnbArt i Helsingfors stjäls omkring 4 000 cyklar per år. ÅU-foto » » Allt färre brott begås i sydvästra Finland, visar polisens statistik. Enligt polisen säljs största delen av de stulna cyklarna till exempel på köp och sälj-sajter på internet. Det är också bäst att betala in beloppet på säljarens bankkonto. Enligt polisens uppgifter stjäls mer än 3 000 Jopo-cyklar per år. Hittills i år har 18 563 bilister åkt fast. Nu är sommaren på kommande och alla borde fundera på hur man bäst skyddar sin egendom för inbrott, säger Huttunen. skaffa ett ordentligt lås och använd det rätt. Valet föll på filosofie doktor Mona Mannevuo som disputerat i ämnet genusforskning. AntAlEt rAttfyllEristEr ökar. fotografera din cykel. Den kran som för tillfället finns i hamnen har en lyftkapacitet på 600 ton. I Åbo har våldsbrotten minskat med över 10 procent. Ökningen gäller speciellt misshandelsfall och sexualbrott som inträffat i privata bostäder. Tidsmässigt sker de flesta cykelstölderna under veckoslut och kvällar. När det gäller Åbo har våldsbrotten tvärtom minskat, med över 10 procent. Jämfört med i fjol har narkotikabrotten minskat med en femtedel. Linda Granback 050-572 6481/ linda.granback@aumedia.fi Våldsbrotten minskar i Åbo ÖVErVAkning. VÅldsbrottEn hAr däremot ökat med cirka fyra procent i Sydvästra Finland. En ung man som uppträdde förvirrat ville stiga in i bussen, men busschauffören bad honom avlägsna sig. Under perioden januari–mars i år inträffade 978 våldsbrott. För sin doktorsavhandling ”Affektitehdas. Dessutom ska cykelns ramnummer gärna kontrolleras, eftersom det ofta finns tecken på att man försökt få bort ramnumret om cykeln är stulen. Den populäraste cykelmodellen som stjäls är Jopo. Cyklar som lämnats på gårdsplaner och i förråd försvinner också ofta. Konecranes ska tillverka en lyftkran åt varvet Meyer Turku. Polisen grep honom på andra sidan gatan, men polisen önskar att ögonvittnen till händelsen tar kontakt på telefonnummer 0503499187. Man hotade busschaufför – ögonvittnen efterlyses Åbo. En del polismotorcyklar och terränghjulingar har redan den nya färgen. Siffran för Björneborg är hela 30 procent. Työn rationalisoinnin historiallisia jatkumoita” fick hon vitsordet laudatur. – Inbrotten i bostäder brukar minska vintertid, för då är många människor hemma och de har dessutom tagit bort värdeföremål ur fritidsbostäderna. Övergångsperioden för ändringen sträcker sig till åtminstone 2020. Nästan alla typer av brott har minskat, förutom våldsbrotten, säger polischefen Tapio Huttunen. – Den nya kranen medför att varvet kan öka produktionen, säger varvets vd Jan Meyer. Varningsklockorna borde ringa om säljaren till exempel begär 100 euro för en cykel som är som ny och värd 400 euro, säger polisinspektören Tommi Reen. •. Många bilister åker fast för fortkörning via kameraövervakning. Den blåa färgen som tidigare användes som varselfärg används i fortsättningen som övrig färg på fordonen. Kranen har kapacitet att lyfta 1 200 ton och investeringen är värd över 35 miljoner euro. Polisen: lås din cykel! Polisens goda råd till cykelägare •. förvara cykeln i ett låst utrymme om det är möjligt. Den nya kranen tas i bruk i maj 2018. Frivilligarbetet som görs för att stöda asylsökande flyktingar i landet har utsetts till årets humanistiska gärning av humanistiska fakulteten vid Åbo universitet
22?år.?Om?jag?inte?ger?mig?den?här. finns?oändligt?mycket?som?man?skulle?”kunna?kunna”?ännu.?Fast?nu?kan. kommit?från?honom?själv,?men?att. material?han?jobbar?med. 17-åring?märkte?jag?att?det?inte?skulle?lyckas.?Jag?räckte?inte?till.?Jag?började?med?tennis?som?11-åring?och?det. skilja?sig?från?de?tusen?andra?låtarna.?Att?komma?på?vad?som?är?morgondagens?melodi.?Det?behöver?inte?skilja?mycket,?men?låten?måste?ha. –?Jag?drömmer?om?att?vara?framgångsrik?i?dj-världen?med?några?hitlåtar,?också?utomlands,?och?uppträda?på?stora?festivaler. sam sonntag om: •. lagt?ner?en?massa?timmar?och?det?inte?blir?något?resultat. som?nyligen?grundat?ett?eget?bolag. Sam?säger?att?musicerandet?har. bland?annat?gitarrvirtuosen?Conny Berghäll?vars?gitarrklipp?på?Youtube?nått?storpublik. Nu?är?huvudprojektet?hans?solosatsning,?med?artistnamnet?Sambast. tid?åt?att?kolla?in?Youtubeklipp?om. eller?att?byta?bana?och?ha?ett?eget?företag?eller?ta?ett?jobb. •. Spotify. han?till?stor?del?har?sin?mamma?att. –?Jag?skulle?ha?fått?jobba?där?nu. utmaning?för?mig,?säger?Sonntag. Vad hoppas du ger dig pengar i framtiden. dem.?Men?det?är?en?lång?väg?dit. – Jag tänker bygga upp något lite annorlunda som involverar piano. –?Jag?och?två?andra?ska?göra?en?demo?åt?Isaac Elliot.?Sedan?får?vi?se?om. –?Det?var?en?bra?tid.?Jag?fick?möjlighet?att?satsa?på?musiken,?och?efter?det?har?jag?målmedvetet?försökt. Men det låter intressant och är otroligt fint att de lyckats, Janne och gänget. grundtrygghet?och?jobbar?en?del?hemifrån?med?att?ringa?och?boka?potentiella?kunder?för?ett?försäkringsbolag. Axwell & Ingrosso?och?deras?gamla. och?Avicii.?Garrix?är?19,?tre?år?yngre?än?jag,?och?gör?helt?otroliga?låtar!. det?lilla?extra. pop?än?klubbmusik. som?ska?öppna?karriären?på?vid?gavel. Sedan?följde?rockband?med?polarna,?till?exempel?Deep Sea Music?med. branschens?ekonomiska,?juridiska. Det var roligt. En del har sagt att det är fint att jag vågar testa nåt jag brinner för. –?Det?är?en?helhet.?På?kort?sikt?är. Som?junior?spelade?han?på?FM-nivå,. och?då?är?det?bra?att?höra?andras. •. försöka?få?det?att?rulla.?Det?är?en?stor. •. poplinjen?vid?folkhögskolan?Lärkkulla?i?Karis. proffs.?Kursen?består?av?några?träffar?i?Helsingfors?och?arbetsuppgifter?utöver?det. han har stUDiestöDet som?en. och?vann?dessutom?skol-FM?i?pingis. försöka?med?musiken.?Just?nu?känner?jag?att?jag?vill?göra?musik?”whatever?it?takes!”.?Jag?satsar?ett?år?nu.?I. i?högstadiet. på. Jean Lindén 040-548 5320/jean.linden@aumedia.fi Drömmen om den stora hitten Om jag inte ger mig den här chansen nu, när ska jag då göra det. att utveckla sitt dj-set:. Dessutom?kan?Sam?spela?piano?bra,. också.?Men?den?här?sommaren?satsar?jag?helt?på?musiken.?Jag?har?funderat?på?det?i?flera?år?redan.?Jag?är. remix,?alltså?en?”uppiffad”?dansversion?av?låten,?valdes?ut?till?en?ep-skiva. klubbmusik.?Snart?sitter?han?där?ännu?mer?än?vanligt. egentligen?var?det?där?som?allt?började.?Före?det?satt?jag?mest?och?donade?med?kompisarna. drömmen?om?den?stora?hitten,?den. Man?måste?leva?på?hoppet! sam sonntag återkommer?till. Överlag?brukar?kompisar?få?höra. VaD är Din styrka som musikskapare. samtiDigt proDUcerar han?musik?för?andra?artister?–?bland?annat. hans?flickväns?hyrestvåa?på?Tranebrunnsplan?i?Åbo,?ett?stenkast?från. låten?hamnar?på?hans?skiva.?Det?är. slutet?av?året?ser?jag?vart?jag?kommit. räknar?Sam?Sonntag?upp. senast 2014 fick han?ett?kvitto?på. har?sin?utbildning?att?falla?tillbaka. –?Men?drömmen?är?att?livnära?sig. Sonntag?tar?kliv?mot?den?drömmen. var?lite?för?sent. Jag tror man ångrar sig senare om man inte gör det. åsikter. Jag jobbar på hur jag i praktiken ska göra det. Hur är det att jobba med henne. för?vad?som?funkar?eller?inte?funkar.. sam sonntag är?hemma?från?Ingå. –?Hon?har?varit?lite?av?min?försökskanin.?Via?hennes?projekt?har?jag?utvecklats,?och?det?är?fint?att?det?blivit. komma,?ler?han. I praktiken kan man jobba varsomhelst, men med tanke på samarbeten i Finland är det bäst att bo i Helsingfors. och?har?”alltid”?hållit?på?med?musik.. men i tonÅren hade?Sam?faktiskt. Han har gjort det här länge och jag ser upp till honom.” (EDM=elektronisk dansmusik. det?”keikkor”?och?producentjobb.?På. i?min?ålder. den?lilla?grejen?som?får?din?låt?att. Hur hoppas du din karriär ser ut om några år. jag?ge?ut?den?musik?som?jag?själv. Som?barn?var?han?med?i?sångtävlingen?Stjärnskottet. –?Jag?levde?i?hoppet.?Men?som. Sam?konstaterar?att?han?ju?alltid. –?Jag?gillar?när?det?är?sång.?Men?nyligen?gav?jag?faktiskt?ut?en?instrumentallåt.?Hursomhelst?är?det?viktigt?att?det?är?bra?tryck?i?refrängen. om Dj-grejen?inte?lyckas?är?alternativen?att?producera?annan?musik,. hur?man?mixar?musik?och?tillbringat?tusentals?timmar?i?studion?för?att. stånd?och?bli?ett?kändare?namn.?Sedan?kan?jag?ta?nästa?steg.?Man?måste?bara?orka?hålla?på. Han?fick?möjligheten?att?göra?en?av. –?Jo,?en?hel?del.?Det?gäller?att?förstå. UnDer Den här våren kanske?Sam. att?han?lärt?sig?någonting. Jag kan också tänka mig att bo i Åbo, men har alltid drömt om att flytta tillbaks till Ingå. andra?grejer. dem.?Får?man?bara?den?där?hitten.... tacka?för?att?han?vågat?satsa. –?Man?är?ärlig?åtminstone.?Ibland. –?Man?måste?tro?på?sig?själv,?och. Det?tycker?jag?själv?åtminstone. de?20?utvalda,?lovande?musikskapare?på?intensivkursen?”Top?20?–?Future?Hitmakers”?som?ordnas?av?Teosto,?Music?Finland?och?Finska?musikförläggareföreningen. på?musiken.?Det?skulle?vara?häftigt! Vi?sitter?vid?matbordet?i?Sams?och. lång?sikt?radiospelningar?och?strömningstjänster.?Spotify?ger?inte?mycket?nu,?men?om?man?får?en?hit?så?kommer?det?en?del?därifrån.?”Keikkor”?är. fint?att?kursen?ger?kontakter?till?skivbolag?och?förlag?och?till?likasinnade. filar?på?sin?elektroniska?dans-?och. –?Jag?gillar?lite?det?där?att?man?inte?vet?hur?det?går.?Men?hitten?måste. är?på?rätt?väg.?Ibland?blir?man?rätt. Vad studiekompisarna tycker om hans musiksatsning: – Jag hoppas de tycker det är roligt och det känns nog som att de stöder mig. De?slantar?han?nu?får?från?musiken. affärstänkesättet?i?branschen.?Jag. Jag var förresten dj på en ’sillis’ nyligen. Jag är ’landebo’. först?gå?via?en?mixare. kommer?från?dj-gigs?och?via?Teosto?och?Gramex?efter?bland?annat?radiospelningar.?Plus?några?euro?från. blind?för?musiken?man?jobbar?med. allmän?bild?av?musik?och?ett?okej?öra. Det?är?inte?så?svårt?att?göra?en?hyfsad?låt,?säger?Sam.?Problemet?är?att. Låtskrivaren och producenten nalle ahlstedt i Åbo: – Jag har samarbetat med honom på en av mammas nya låtar, ’Show Your Heart’, och ser honom som min mentor. mixat.?För?några?år?sedan?måste?den. –?Alla?hans?låtar?blir?hittar.?Det?är. keyboard,?ett?par?högtalare?och?lite. Han?stack?till?”milin”?som?18-åring,. chansen?nu,?när?ska?jag?då?göra?det. För?i?år?blir?det?inte?det?vanliga. » » Sam ”Sambast” Sonntag i Åbo hårdsatsar på sin klubbmusik. –?Jag?har?hög?arbetsmoral?och?jobbar?tills?det?blir?bra.?Jag?har?en?bra. –?Men?den?stora hitten?saknas?ännu,?skrattar?Sam. Vem är bra på att hitta det lilla extra. barndomsgrannen?och?sångaren?Simon Sid,?även?bekant?som?fotbollsspelare?i?bland?annat?Ekenäs?IF. något?av?dem.?Det?höjer?självförtroendet.?Det?kan?vara?jobbigt?om?man. Vid?sidan?av?flickvännen?är?Simon. –?Så?det?finns?ingen?orsak?att?inte. och?efter?det?gick?han?ett?halvår?på. Det är mycket trioler upp och ner och många olika stilar i samma låt. Det är fint när andra finländare lyckas. Deltagarna?får?undervisning?om. Eller i Amsterdam, som är ’EDM-paradiset’. Tanken?är?att?satsa?på?det?egna?soloprojektet?och?vid?sidan?av?det?producera?och?skriva?för?andra. ÅU INTERVJU ÅBO LÖRDAG 23 APRIL 2016 6 –?Det?finns?kanske?lättare?val,?säger. den?första?som?brukar?få?höra?ny. Stockholm är också ett alternativ. I?sovrummet?skymtar?”hemmastudion”?–?en?dator,?en?sångmikrofon,?en. Swedish House Mafia?är?otroligt?bra,. Sam Sonntag. att satsa på popmarknaden i asien som exempelvis producenten och låtskrivaren janne hyöty i Vasa: – Jag känner inte till den marknaden och man måste sätta sig in i en ny stil då. –?De?kan?säga?om?de?tycker?att?det. sommarjobbet?på?Aktiabanken?i?Ingå. Har du haft nytta av det. lönsamma?om?man?har?många?av. Det?ger?mer?trovärdighet?och?flexibilitet,?säger?kan. Det inger hopp. bli?bättre?på?att?mixa?min?musik.?Det. bra?inte?räcker. T-sjukhuset. VaD är typiskt för din musik. –?Det?gäller?att?försöka?komma?på. en?annan?dröm:?att?bli?tennisproffs.. sam sonntag studerar?vid?Handelshögskolan?vid?Åbo?Akademi. –?Jag?hoppas?få?nåt?riktigt?stort?till. Internationellt är det Berlin, London eller Los Angeles. Och,?naturligtvis,?svenska?popgeniet?Max Martin. och?musikaliska?sidor?av?erfarna. gör?inte?mycket?pengar?nu?men?ska. hanns?mamma,?sångerskan?Susanne Sonntag.?Då?handlar?det?mera?om. Jag vill göra mera av dj:andet än att trycka på play och börja festa. skulle?säga?till?andra.?Men?vi?kommer?bra?överens. flera?remixar?av?reggaeartisten?Jukka Poikas?låt?”Crzybailaaja”.?Sams. bli?bättre.?Jag?har?ägnat?massor?av. kanske?man?säger?saker?man?inte. och?kan?grundteorin?i?musiken. sam gör ocksÅ musik?för?och?med. Där sitter Sam?Sonntag?ofta?och. Sillis=sillfrukost för studerande.). Bland?200?sökande?är?han?en?av. utvecklas?som?producent. musik?som?Sam?skapat. en?dröm?att?någon?gång?jobba?med. –?Det?hjälper?mycket.?Men?jag?vill. –?I?Finland?är?Jonas W Karlsson?jätteduktig.?Utomlands?Martin Garrix. Var han gärna bor efter Åa-studierna: – Svårt att säga
Foto: Jean lindén se & hör mUsik med sambast i webbversionen pÅ ÅU.Fi > video. –?Det gäller att försöka komma på den lilla grejen som får din låt att skilja sig från de tusen andra låtarna, säger Sam Sonntag som har sin studio i sovrummet. ÅU ÅBO INTERVJU 7 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Filar pÅ mUsikFiler
Om vi backar bandet några såg det ut så här: Posten håller på att göra samma misstag som senast, tycker de postanställda. Det kommer genast att innebära utdelningsfrekvenser som är så glesa att vi knappt ens har kunnat mardrömma om det. miniSter Anne Berner, som svarar för Postens utveckling, talar varmt för att öppna upp Posten så att andra, digitaliserade, aktörer kommer åt register och modeller. Också den, som till exempel nyhetsmedierna och varuhusen, har vaknat alltför sent till digitaliseringens inverkan på affärsverksamheten. Och om Finland spelade VM-final i ishockey. Dessutom har privata aktörer kunnat opera på de områden där businessen finns, det vill säga i stadskärnor. Barnen ber om någon annan skärm när de vill titta på nåt och fotbollen sänder Yle också på nätet. Johan Backas journalist på ÅU Ett liv utan tv, eller. men. Några dagar tidigare hade deras lek med lego blivit så häftig att en större legoplatta plötsligt hamnade en meter upp i luften och landade rakt i tv-rutan. En annan svårighet gäller förstås Postens roll i hela det geografiska Finland. Det finns ett stort men. Dilemmat Postens ledning har är förstås att den nya postlagen inte är klar, men anpassningen måste göras fortare än kvickt. Inte som i smarttelefonen eller surfplattan där man alltid kan hitta ett nytt program, och där barnen kan snubbla över saker som inte passar deras ålder. lehtikUva Pär Landor | par.landor@aumedia.fi Det var två ledsna och fundersamma barn som ”hjälpte till” att lasta vår tv i bilen i höstas. Självklart är Posten illa ute. Postens ledning motiverar med att utdelningsvolymerna nu är nere på samma nivå som på 1960-talet. Den här otakten kan mycket väl leda till att man nu anpassar för att – igen – stå inför det märkliga problemet med för lite folk, eller med fel folk i fel positioner, som till exempel som gräsklippare. efterSOm tv:n aldrig var en tidstjuv i vårt liv kan jag inte säga att vi nu skulle leka, läsa eller annars bara umgås mera än tidigare. Tre gånger fotbollsfest varje dag alltså. Ett halvår senare saknar ingen av oss den skrymmande dammsamlaren som mest bara tog plats i vardagsrummet.. Juni kan ofta vara kylig och regnig. Sannolikt blir alltså postutbärningen glesare än det man nu talar om. vi beStämDe oss för att inte skaffa en ny. Men det måste vara omöjligt för en vanlig mänska, som är van vid att Posten sköter utbärning, att förstå varför Posten alltså har möjlighet att klippa gräs, men inte dela ut post. Det är givetvis inget fel med att Posten söker nya former för sin verksamhet – framförallt för att slippa säga upp personal. Med spräckt ruta var det bara att föra mormors gamla tv till soptippen, och barnen fick följa med för att se följderna av hur det går när man inte lugnar ner sig trots uppmaningar. De visste inte riktigt hur de skulle förhålla sig till tv:n. Hur tänker man sig att den basservice Posten ska stå för ska fungera på landsbygden och i skärgården. kan den som ser minister Berner nästa gång säga till henne att det är mycket bråttom med en sådan postlag som fortsättningsvis förstår att det finns liv utanför tätorterna. Med den användningsgraden var det inte svårt att avvara tv:n, och med alla dagens skärmar inte ett lika betydelsefullt beslut som det hade varit tio år tidigare. POSten kommer alltså att tvingas anpassa sig till den rådande marknaden, där en hel del privata aktörer redan har lagt beslag på de läckra distributionsvolymer internethandeln har skapat. Aktörer som är intresserade av den uppgiften kan höra av sig till ÅU. Posten stretar i motlutet som består av digitalisering, budföretag och effektivitetstänkande. Hur det riktigt gick till visste ingen. Detta kommer att ställa krav på att till exempel Åboland och åbolands skärgård digitaliseras så fort och effektivt som möjligt. Med tanke på barnen var det enkelt att ha en apparat att placera dem framför där man visste att det intressanta programmet räckte en halvtimme och när det var slut så var det slut. Det vi en gång förknippade med Posten kommer vi inte att se röken av om några år. Och i sommar är det ju fotbolls-EM. Tv-bordet såldes vilket möjliggjorde en friare möblering av vardagsrummet (jippii, liksom). Som postkund blir det svårt att förstå vad postens ”kvalitet” – och verksamhet –?egentligen innebär och kommer att innebära. Det tredje stora problemet är att statsägda Posten styrs av postlagen. 400 sades upp, men 200 kallades in på nytt för att klara distributionen. Som skattebetalare borde man vara glad för att skattepengarna används effektivt. Som postkundkund blir det svårt att förstå vad postens ”kvalitet” – och verksamhet – egentligen innebär och kommer att innebära. Bråttom med postlagen Det är inte helt lätt att förstå att Postens anställda kan börja klippa gräs istället för att distribuera brev och paket. Ett motargument mot en ny tv är att EM räcker en månad och spelas när den vackra finländska sommaren är som bäst. Förutom buu-klubben var Champions League cirka 10 gånger i året det enda vi (jag) såg på tv. Men ett halvår senare saknar ingen av oss den skrymmande dammsamlaren som mest bara tog plats i vardagsrummet. Bland annat därför buntas postlådor ihop i kvarter i Åbo. Möjligen kommer detta att innebära att man får sin morgonpost så sent som klockan 18. mOtlUt. Nog kunde vi ju möblerat om med det kvar också. När jag insåg det funderade jag om det ändå var ett förhastat beslut att sälja tv-bordet. Ministern har kärat ner sig i modellen som finns i Nya Zeeland. Så, är det någon som har en tv att sälja. Post ska bäras ut, enligt Berner, typ tre gånger i veckan. Senare aviserade Postledningen samarbetsförhandlingar som siktade på att minska personalen med över 800. ÅU LEDARE GRÄSKLIPPNING MÄRKLIG LÖSNING LÖRDAG 23 APRIL 2016 8 innerbanan räck upp en hand den som för någon månad sedan trodde att Postens anställda skulle sysselsätta sig med att klippa gräs. Inte är det lika bekvämt att se på den vackra sporten i en liten datorskärm som på en stor fin tv (även om jag aldrig ägt just en sån tv...). POStenS situation är extra svår eftersom företaget ska kunna sköta distributionen i hela landet, men har nu svårt att hitta lönsamhet också på de allra bästa områdena, i takt med att volymerna minskar. Orsaken är som alla förstår digitaliseringen, budföretag och lågkonjunkturen. Vi vill vara med och digitalisera Åboland. 2014 vill Posten minska antalet anställda i distributionen med 800. Den uppdateras nu, och enligt kommunikationsminister Anne Berner kommer Posten att ta sin plats i den digitala världen. Att Posten söker nya marknader är bättre än att säga upp folk, men risken med den nya postlagen är att glesbygden och skärgården drabbas oerhört hårt. Postbilen ska stanna så få gånger som möjligt för att uppnå maximal effektivitet. De såg inte mycket på den, buu-klubben någon gång då och då, men ändå var den kär då den försvann. Men hur kan man vara säker på det
Holli tycker att ett tecken på det var när Sipilä citerade ekonomen Joseph Schumpeter och kallade honom för fadern till dagens innovationstänkande. Professor Anne Maria Holli på Helsingfors universitet konstaterade att det avslöjar en brist på uppskattning. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Både Hämeri och Forskarförbundets ordförande Petri Koikkalainen betonar att förbunden deltar i den offentliga diskussionen och talar direkt med de politiska beslutsfattarna och intressegrupperna. brÅTTom. Både Hämeri och Koikkalainen hittade i Sipiläs tal sådant som är positivt med tanke på framtiden men också sådant de ifrågasätter. – Vi har i tidigare diskussioner med SSI varit införstådda med att SSI utreder modeller för Studentbladets fortsatta verksamhet och meddelat att vi gärna diskuterar dem. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Men gör det på ett civiliserat sätt. deT cenTrala i förbundens framtidsvision är enligt Hämeri och Koikkalainen förutsägbar finansiering, arbetsro och att universiteten får fokusera på grundforskning och utbildning. Kommentarer fick bland annat det att Sipilä inte alls nämnde humanism eller samhällsvetenskaper. ÅaS fUllmäkTige består av 25 ledamöter, valda av kårmedlemmarna för en tvåårig mandatperiod, och utgör studentkårens högsta beslutande organ. Statsminister Juha Sipilä (C) uppfattar att förtroendet mellan regeringen och forskarsamfundet minskat. FNB Sipilä undvek diskussion » » Försvarade nedskärning på universiteten men stannade inte för att höra kommentarer. Statsminister Sipilä hade inte tid att lyssna på kommentarer. – Vi har levt på de kommande generationernas bekostnad. Åbo Akademis Studentkår gick ur SSI för några år sedan. ÅAS har tidigare meddelat SSI att man är intresserad av en dialog. – Statsministern lovade inga sötebrödsdagar för oss utan tvärtom var hans budskap att nerskärningarna var nödvändiga, säger Koikkalainen. STaTSminiSTern hade inte tid att stanna för att höra vad för slags kommentarer hans tal föranledde. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. ÅAS skriver i ett pressmeddelande att man med stort intresse följt med de reformer som planerats och som nu är på väg att genomföras inom SSI och Studentbladet. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Förbunden anser att de förslag om strukturell utveckling av universiteten ofta är för okonkreta och låter för orealistiska mitt i allt sparande. Han svarade på en fråga innan han lämnade seminariet. ÅU INRIKES NYHETER 9 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Tyck Till på ÅU:s insändarspalt. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Sipilä beTonade i sitt anförande att det är lätt att kritisera besluten regeringen gjort. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. – Redan studerandena under första och andra året vet att Joseph Schumpeter utvecklade en ytterst elitistisk demokratiteori som går ut på att folket inte alls har någon förmåga att inneha makt utan folkets enda uppgift är att välja de bästa beslutsfattarna vart fjärde år, sade hon. Men besluten har fattats utifrån vissa värderingar som testas hårt när det går dåligt. profeSSorSförbUndeTS ordförande Kaarle Hämeri tycker att det att Sipilä deltog i seminariet visar att regeringen vill diskutera med forskarsamfundet. I samband med seminariet presenterade de två förbunden sin gemensamma vision om framtidens universitet. Och det här intresserade, seminariet i Helsingfors lockade en rekordpublik. Man måste hitta en balans mellan värderingarna utan att glömma någon av dem. Under seminariet med det provocerande namnet Oy Finlands universitet Ab i Forskarförbundets och Professorsförbundets regi fick Sipilä på fredagen försvara och motivera regeringens nedskärningar i högskolorna. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Åa:s studentkår redo att diskutera. lehTikUva Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) är redo att diskutera Studentbladets framtid med Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) som ger ut tidningen. Vi uppfattar att SSI nu har fått klarhet i hur man vill gå vidare, och vi har därför bjudit in SSI till vårt fullmäktigemöte den 12 maj för att presentera nuvarande situation och framtidsplaner, säger ÅAS fullmäktigeordförande Milla Stenström. enligT studentkåren finns det nu en plan inom SSI för hur man ska gå vidare. Sipilä fick positivt gensvar för att han anser att projektfinansieringen gått för långt
Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Att leva är att vara i språket •. Huldén ser ledsen ut när han säger det. Som om det skulle kunna bli överdos av en språkets och poesins grand old man! Klas Fransberg och Anci Holm, som står för regi (Fransberg) och manus (Fransberg & Holm) i filmen, som är en hyllning till poeten som firat sina 90 år i år, har i stället arrangerat visningar runt om i landet. Pjäsen är skriven av Skini Lindgård och spelas i regi av Riddo Ridberg. Hon läser rättframt, markerande modersmålets grundposition, helt fritt från egenskaper som omvärlden genom tiderna pådyvlat dialekten. Han måste söka sig dit. spelar Doris. Eller sekvensen där han visar hur man kastar sten för att ”dräpa näcken”, ett uttryck som också fått bli titel på den första diktsamlingen. anci Holm återkommer också som diktuppläsare några gånger i filmen, som sådan helt genial, tycker jag. Huldéns debutsamling från 1958 heter just så.. Foto: lasse anDersson Teaterboulage körde igång Doris-repetitioner I sommar bjuder Teaterboulage i Pargas igen på nyskriven dramatik. Totalt 40 personer skall vara med i årets sommarpjäs, på och bakom scenen, och senaste söndag samlades de alla för första gången för rollutdelning och en första genomläsning. Det eftersträvade speciella ploppet kan liknas vid när man hittar det rätta uttrycket i en dikt. I Österbotten som kan vara topografiskt platt tycker man för all del om när man ser mycket vägyta. Mecki Ruokolahti spelar rollen som Doris. Vilken tur att Huldén aldrig blev veterinär, som han först tänkte! Filmen tar sig fram med lätta steg, och har en implicit humor, lik den som Huldén uppskattar i det inneboende skämtlynnet som finns till exempel i Kalevala, och som inte får en att gapskratta men i stället i största allmänhet på gott humör. DiKten FramstÅr också som redskap – och något man måste följa om man en gång gett sig i dess våld. Nu väljer man språkets väg, och man börjar på hemtrappan. Det kan liknas vid att hitta det rätta poetiska uttrycket. Också i ”Vill du slejkas?” år 2012 och revyn ”Det sjunde rondellseglet” 2015 . Att se den som en föreställning kan i själva verket förhöja upplevelsen. Här finns geväret med bara i dikten, uppläst i filmens början av poeten själv. Filmen är byggd kring samtal med Huldén, fast den som ställer frågorna (Holm) finns utanför den färdiga filmen utom, som en markör, i ett enda ögonblick – vid favoritkaféet i Helsingfors. Men den miljö man rör sig i mest är språket, eller språken – dialekten och högsvenskan. Det sker när man kastar en sten i sjön och det ploppar på ett visst sätt. en film av Klas Fransberg och Anci Holm •. Han spelar sin tonsättning av ”En dikt ska kunna sjungas” medan Huldén tittar på och hummar med. Åbopubliken minns att man nyss upplevt samma sång med samma pianist i en föreställning på ÅST i en stämning som var kärleksfullt utmanande. Nu är Åbo i turen. Filmen Kan vara snudd på lite för förälskad i vägar i bildsättningen. Språket är det hem man har – i filmen finns många lysande ögonblick som visar på det. Filmen räcKer bara tre kvart och får givetvis inte plats med allt som Huldén arbetat med under sitt akademiska och litterära liv, skulle den ta med allt blev den mest en katalog. Man tänker gärna på honom som en katt – ung eller gammal – som inte kan motstå rörelsen i nya motivfält som ger sig till känna. Den minns liksom plötsligt vilken genre den opererar i och levererar en dynamisk accent. Men ansikte mot ansikte är den dominerande filmpositionen, förutom när det kommer besök, till exempel av Kaj Chydenius. ”Doris – Flickan med läderrock” heter sommarpjäsen vars repetitioner precis har börjat. ÅU KULTUR LÖRDAG 23 APRIL 2016 10 Filmen. Mecki Ruokolahti som även spelat i många tidigare av Teaterboulages pjäser och revyer. Föreställning i Åbo Stadsbibliotek den 24.4 klockan 16. Det är en pjäs med gråt och skratt, svartsjuka och förlåtelse, kryddad med tidstypiska kläder, frisyrer och musik från början av 1980-talet. Det riktigt sorgsna är tanken på att döden skiljer oss från språket, kroppens beståndsdelar uppgår ju i kretsloppet. Ruokolahti medverkade i en Teaterboulagepjäs år 2008 och sen dess har det blivit många produktioner, både på och bakom scenen. Frestelsen att formulera sig kan sällan avvisas, menar poeten. Finns det något explicit underhållande i diktsekvenserna är det den lilla kristallkronan som är en del av rekvisitan. Nu finns en del glimtar där poeten rör sig bortåt och man ser hans rygg, det kan bli vemodigt i överkant. mUsiKexemplen följer redogörelsen och berättandet, men det finns också musik som är enkom komponerad av Stefan Backas och som är mer storvulen filmmusik. ”Den tillfällige diktaren” visas inte i brådrasket i teve, förmodligen för att man tycker att man alltför nyligen visat en annan om dess huvudperson, Lars Huldén. Den tillfällige diktaren Dräpa näcKen. Den spelar en roll i Huldéns egen tidigare och ganska kaxiga poetik, gestaltad i en tidig dikt där dess aktiva motpart är ett hagelgevär. Urpremiär blir det i danspaviljongen på Lillholmen i Pargas den 28 juni. Foto: Martin Karlsson, Jukka Rajala-Granstubb, Pekka Munsterhjelm, Thomas Vikfors •. Mest tar jag till mig scenen alldeles i filmens slut, där poeten sitter och räknar stavelser diskret på fingrarna, kommer till ”Lever nu trots allt!”. Där liknar ju dikten livet: det räcker inte riktigt att vara bara publik. I övrigt befinner man sig på och omkring Nörråkers, eller i hemmet i Majblomman i Helsingfors. musik: Stefan Backas •
Positionen jag befinner mig i som frilansande kulturjournalist är privilegierad och utsatt samtidigt. Det som började som en hobby för att återuppväcka minnen från amatörteaterintresset som barn och ung i Åbo, har nästan blivit ett halvtidsjobb för kulturgeografen bosatt i Helsingfors. synvinkeln PewDiePie bland världens mest inflytelserika Youtube-fenomenet PewDiePie, vars riktiga namn är Felix Kjellberg, finns med i årets upplaga av Time Magazines prestigefyllda uppräkning av världens 100 mest inflytelserika. Orsaken är att arbetena oftast tar mer tid än vad lönen kompenserar för, och att hinna jobba ihop tillräckligt för att klara hyran är därför en ständig kamp mot kalendern. Gör jag ett halvdant jobb måste jag fortfarande signera texten med mitt namn, och därmed äventyra mina chanser att få jobb igen. Vi behöver solidaritet, inte slarv Ur ett nyliberalistiskt perspektiv är frilansare som jobbar mycket och hafsigt rena drömmen. I jämförelse med till exempel stand up är improvisation mer ett samarbete. FnB–tt Den första improvisationsfestivalen i Åbos historia ordnas den 4 till 7 maj. PewDiePie är bland de mest populära på Youtube med 43 miljoner prenumeranter.. – Jag ställer inte någon ensam framför de andra och ber den improvisera, för sådan är improvisationen egentligen inte. På listan samsas svenska Kjellberg med namn som påven Franciskus, Facebooks grundare Mark Zuckerberg, artisten Adele och statsöverhuvuden som Xi Jinping och Barack Obama. ÅU KULTUR 11 LÖRDAG 23 APRIL 2016 ”Vi tänkte att arvodet skulle vara 200 euro” står det på skärmen, och jag får dra in naglarna för att inte genast knappa i väg ett ”jag gör det!” Istället googlar jag frilansjournalistförbundets arvodeskriterier och ger mig in i mitt livs första löneförhandling, med skammen blossande på kinderna. sÅ, min uppmaning till alla kulturfrilansare som brinner för sin bransch (vilket de flesta gör, få söker sig hit av andra orsaker) är istället denna: solidarisera er! Vägra gå med på att jobba för skräplöner, speciellt när det gäller dagstidningar eller institutioner. Problemet är bara att kulturjournalistiken blir närmast meningslös så fort den kvantifieras: vem vill läsa en ogenomtänkt essä, en intervju utan bakgrundsinfo eller en recension av en bok recensenten knappt hunnit läsa. Det känns pinsamt och obekvämt att ställa krav, men tänk på att du inte gör det bara för dig själv, utan för alla aktörer på fältet. Rädslan för arbetslöshet gör det omöjligt att tacka nej till jobb, samtidigt som det inlärda kravet på att vara duktig gör det omöjligt att göra jobben halvdant. Hennes råd till andra i samma situation är att bara lägga ner hälften så mycket tid på varje uppdrag, och lita på att det är gott nog. Mitt livs första löneförhandling höjde arvodet med 150 procent. Jag har förmånen att få erbjudanden som intresserar mig, men tackar oftast ja i ren panik snarare än med glädje. Hazel Salminen leder en kurs på svenska i Åbo den 6 maj. Den som jobbar snabbt kan klara sig på lägre arvoden per text och därmed ”producera mer kulturjournalistik” för pengarna. Varför ska en människa göra en massa hafsjobb, istället för att jobben delas upp bland flera som kan göra dem ordentligt. PewDiePie beskrivs som en av världens förnyare i en text av South Park-grundaren Trey Parker. Ur ett nyliberalistiskt perspektiv är frilansare som jobbar mycket och hafsigt rena drömmen. Workshopen kan passa den som bara vill prova på något nytt, eller den som kanske har sysslat med teater någon gång. Han beskrivs som personen som ”förvandlat det passiva datorspelandet till aktiv och njutbar underhållning”. Vi ska också uppträda under festivalen i Åbo och vi ger då en tvåspråkig föreställning, svensk-finsk. – Jag är aktiv i IMP, som är en improvisationsgrupp knuten till studentteatern i Helsingfors. Foto: anja kUUsisto » » Under Åbos första improvisationsfestival ordnas också en workshop på svenska. imP:s imProvisationer ingår i de föreställningar som visas på fredagskvällen med början klockan 19. Ett undantag är en workshop som Hazel Salminen håller fredagen den 6 maj. En del av mig vill hålla med, en annan blir irriterad. Ylva Perera Skribenten är litteraturvetare och frilansare. UnDer workshoPen ges en gnutta teori men betoningen blir på det praktiska och lekfulla: kreativitetsövningar, samspel med mera. Skapa ett klimat där vi kan värna om vårt hantverk, istället för att massproducera billigt skit. Festivalen går på tre språk, men merparten av programmet är på finska. i kolUmnen ”Duktiga flickor sänk era ambitioner” på Svenska Yles webb (17.4 2016) uttrycker kulturjournalisten Cecilia Floris frustration över att ständigt vara överarbetad. Den föreställningen ges i Luova på Köpmansgatan 4. Det är obekvämt, men det är viktigt. Festivalen pågår på tre adresser i Åbo, i Vimma på Auragatan 3, i Turun Ylioppilasteatteris utrymmen på Västra Strandgatan 23 och i Luova på Köpmansgatan. Mer information om workshopen får man till exempel via IMP:s Facebook, sök på IMP.studentteatern. Improvisation kan egentligen alla ha glädje av, den som någon gång ska uppträda inför publik, den som någon gång håller tal, den som är lärare eller ledare i någon form, säger Salminen. Mer information om festivalen överlag via www.turunylioppilasteatteri.fi Anja Kuusisto 050-400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi Improvisera på svenska på festival i Åbo häng meD PÅ kUrs! Improvisation är något man kan behöva i olika yrken och många situationer i livet. Åta er inte fler jobb än ni hinner med, tipsa om smarta kollegor istället. ett annat problem med dagens system är att frilansare uppmanas bli varandras konkurrenter – om inte jag tackar ja till jobbet med den här lönen gör någon annan det istället. – Workshopen är öppen för vem som helst. Det är ofta ett interaktivt samarbete med publiken, och det är ett samarbete mellan aktörerna. Det handlar om en lek för vuxna några timmar, säger Salminen. själv har hon blivit ordentligt biten av improvisationsflugan. Allt det här går tvärtemot poängen med en levande kulturjournalistik, för det krävs en mångfald av röster med olika perspektiv, inte en effektiv, likriktad kritikmaskin. Hazel Salminen leder den.
ÅU SPORT LÖRDAG 23 APRIL 2016 12 Pargas IF söker en egen ligalicens i handboll för nästa säsong. Varningar: T 3, P 0. Hartola 1–5. Vår tränare Besim Qerimi har hjälpt mig med sina kontakter, säger Nyström. Piffen spelar också sin tredje match i serien borta när man på onsdag klockan 18.30 spelar åboländskt derby mot Åbo IFK på Idrottsparkens övre plan. Målen kom på just snabba kontringar och ett par fasta situationer efter frisparkar från kanten. Planens lirare: Veli Hartola, PIF. foto: JoHan backas » » Styrelsen fattar snart beslut. Andreas Nyström, född 1991, hör till det mera rutinerade gardet i ÅIFK då han debuterade och gjorde mål som rekordung, 14 år, i FM-serien. Trots att en halvtimme återstod blev det inte flera mål och Piffen kunde galant hålla undan och ta hem segern. •. Lehtinen 1–2, 45+2. Men det ska styrelsen fatta beslut om. – Jag har redan fått flera samtal från sponsorer sedan det blev klart att vi ansöker om egen ligalicens. – Nej, vi har väntat för att veta hur förhandlingarna med PIF slutar. Målen: 16. •. Efter en dryg halvtimme gav Jonas Lehtinen Piffen ledningen igen med sitt andra mål för kvällen och på tilläggstid strax före halvtidssignalen spädde Veli Hartola på med att göra 3–1 till gästerna. andrEas nyström har varit en tongivande spelare i Åboklubben i många år och har också spelat för det finländska landslaget. Lite har jag funderat på att flytta utomlands för att spela, troligast i så fall till Sverige eller Norge. – De kom inte ens till ordentliga målchanser i andra halvleken så det var aldrig nån fara och vi spelade jätte bra kanske med undantag av de första 20 minuterna innan vi riktigt kom i gång, säger tränaren Joonas Laurikainen. Den senaste säsongen var tung för ÅIFK och i slutet avlöste storförlusterna varandra. Domare: Niko Mättö. •. PIF: Arnold Uschanoff – Antti Muuriaisniemi, Jaakko Vesala, Atte Holmberg, Ville Ranta-aho, Veli Hartola, Lauri Tulla, Gustav Nygren, Jonas Lehtinen, Petter Sumelius, Joni Saarinen. – Att göra en bra säsong. Johan Backas 050-562 1258/johan.backas@aumedia.fi ”Bambu” Eriksson: Inga problem att få ligalicens Jan ”bambU” Eriksson. Hartola 1–4, 60. Stjärnspelaren Andreas Nyström osäker på var han spelar nästa säsong, utomlands är ett alternativ. Han tror att förbundsstyrelsen i början av juni fattar det slutgiltiga beslutet om PIF:s licens. Om det blir ligaspel också nästa säsong är målet sannolikt att förnya serieplatsen, säger Söderholm. På vissa positioner söker vi förstärkningar, men Pargaskopplingen till laget ska vara stark. foto: gössE storfors. ÅU-foto » » PIF:s handbollsordförande säger att PIUG:en inte uppfyller alla krav, men räknar med dispens för det. – Vi hade blivit starkare tillsammans. Johan Backas 050-562 1258/johan.backas@aumedia.fi ÅIFK-ordförande: Som det ser ut nu spelar vi i ligan rUtinErad. Jonas Lehtinen 0–1, 20. Men samtidigt förstår han att PIF vill se hur långt de egna krafterna räcker. Vad säger du om Piffen kommer med ett erbjudande. – Som det ser ut nu tror jag vi fortsätter i ligan med eget lag. HUr sEr nästa säsong ut för ÅIFK:s del. HUr Viktigt skulle det vara för dig att spela i ett lag som inte förlorar så gott som varje match. Gjorde ett äkta hattrick på en kvart. – Nog har det en viss betydelse. Med hårdare motstånd också på träningarna utvecklas man som spelare, säger Nyström som fyller 25 år i höst. Pargas IF tog en klar bortaseger i sin andra bortamatch i rad i fotbollstrean när Turun Weikot på fredagskvällen förlorade med 1–5 (1–3) i Åbo. Vad är målet för säsongen. VEli Hartola. Eriksson tror intE det ska vara några problem för föreningen att uppfylla ligalicenskraven. Jag tycker det är synd att det inte blev någon sammanslagning, det känns som vi kunde ha fått ett bättre lag då. – Det är många andra ligahallar som inte gör det i dag, och ändå får klubbarna spela där. Han konstaterar att det var en bra laginsats, ypperligt försvar och fina kontringar. Hartola fortsatte andra halvleken där han slutade i första och gjorde två mål till inom fyra minuter och fullbordade ett äkta hattrick på en kvart. – Vi förde goda förhandlingar men den här gången ledde de inte till någonting konkret. Åbo IFK:s handbollsordförande Kaj Söderholm tycker det är synd att Pargas IF och ÅIFK inte slår ihop sina påsar i en gemensam handbollssatsning. Veli Hartola 1–3, 57. Piffen tog ledningen efter en kvart men TuWe kvitterade bara några minuter senare. Piffen är en folkrörelse här i Pargas och ska så förbli. – Jag tar det i beaktande, precis som alla andra alternativ. På måndag lämnar han in sitt examensarbete i nationalekonomi vid Åbo Akademi och sedan är fortsättningen öppen. Att hemmahallen PIUG inte uppfyller de nya säkerhetskraven när det gäller hur många meter det ska finnas fritt utrymme vid sidan av planen och bakom målen ser han inte som ett stort problem. Ordförande Jan ”Bambu” Eriksson vill inte gå in på detaljer varför det inte blev ett avtal med ÅIFK om ett gemensamt ligalag, utan säger bara att PIF vill försöka nå så långt som möjligt med egna krafter. Gösse Storfors PIF tog klar bortaseger FOTBOLL Division 3 tuWe–Pargas if 1–5 (1–3) •. Innan den gångna säsongen sade han att hans fortsättning beror på var han får jobb efter studierna. – Målen gick till rätt personer, de förtjänade dem verkligen och en som också spelade mycket bra var Lauri Tulla, både i försvaret och när han deltog i anfallen. Vi fortsätter att vara vänner och rivaler på var sitt håll. På samma område kan det bli svårt att kämpa om både spelare och sponsorer. Hur ser laget ut, har ni kontrakt med några spelare. Det blir alltså ingen gemensam satsning med ÅIFK, beslöt Piffens handbollssektion i torsdags. •. Banan är öppen Banan är öppen Boka logi via nätet fotboll. – Vi har ekonomin i skick och redan nu 19 kontrakterade spelare, då kravet är 14, säger Eriksson. Så vi ska nog också få dispens för det, säger Eriksson. – Ännu är det arbetsplatsen som i hög grad avgör var jag spelar. V. Fahran Omar 1–1, 32. ÅIFK känns kanske naturligare men inte har jag något emot Piffen. Jobbet med att knyta spelare till oss inleds så snabbt som möjligt, säger Söderholm. V. HandbollsförbUndEts tävlingschef Roger Sjölund tror inte heller det blir något problem med dispens för PIUG:en
lehtikUva Johan Backas 274 9932/johan.backas@fabsy.fi. Men när motparten sjunker lågt och tätt, som KuPS i andra halvlek, har Inter svårt att hitta nycklarna. Sow i sin tur kunde vara modigare när det gäller att följa i rygg på motståndare som möter bollen, ibland låter han dem vända upp för lätt. av inters sex ligamål hittills är det bara Sebastian Mannströms på övertid mot KuPS som inte kommit till efter ett inspel från kanten. VPS–Inter på söndag klockan 16. Dragtsmas drag att kasta in Philip Njoku som balanserande mittfältare är intressant. Men faktum är att det finns flera saker som tyder på ett lyckat år för Åboklubben. När Inter efter 75 minuter förberedde två byten var det nog många på Veritas stadion som trodde att unga dittills osynliga centern Benjamin Källman skulle få kliva av. Några sekunder senare kunde han slå inlägget som Benjamin Källman nickade in segermålet på. Joni Aho stiger gärna till vänster och hans precisa crossbollar är ett farligt kontringsvapen också längre ner i banan. Med Ari Nyman och Kalle Kauppi blir Inters centrala mittfält för statiskt och förutsägbart. Men när motparten sjunker lågt och tätt, som KuPS i andra halvlek, har Inter svårt att hitta nycklarna. När högeryttern istället hetat Juho Salminen har Belica ofta viftat ner honom för att istället själv kunna stanna kvar som djupledshot för motståndarbackarna. anfallsbesättningen har varierat friskt så här långt. Gnabouyou spelar kanske helst i mitten, men frågan är om inte fransmannen är farligast när han får bollen i foten på kanten och kan utmana ytterbacken. Som anfallare eller ytter bidrar Njoku med för lite slutprodukt i form av mål eller assist, men på mittfältet kommer hans kvicka fötter och aviga vändningar mer till nytta när det sedan räcker med en lätt passning för att byta kant eller väggspela sig framåt. Mot Lahti var det inhopparen Njoku som grävde fram bollen till målskytten Belica, mot HIFK kom Lehtonen in från bänken och serverade Belica inlägget till segermålet. Istället valde Dragtsma att byta bort den ju längre matchen led allt mer ointresserade och loja Gnabouyou. Philip Njoku, 19, gjorde mål mot HIFK som ytter men kom mera till sin rätt i följande match då han första gången spelade som defensiv mittfältare. Riktigt intressant blir det när Kennedy Nwanganga kan göra comeback. Efter den bedrövliga 4–0-förlusten mot Vandalaget är det lätt att peka på saker som inte fungerade, men faktum är att en del har fungerat riktigt bra för Inter i år. Sedan i fjol somras har han återhämtat sig från skador och gått klubblös, och är ett oskrivet kort som i bästa fall kan visa sig vara en joker i medaljjakten. Källman har inte kommit med i spelet så mycket de matcher han öppnat, men känns ändå som ett hot i straffområdet. Samtidigt gör självförtroendet att de vågar pröva på saker som andra inte gör. Men mest beröm förtjänar ändå Dragtsma för bytena mot KuPS. Mittbackarna Pape Habib Sow och Faith Obilor hör till ligans bästa. Även om han inte är vindsnabb klarar sig Sow med sin placeringsförmåga och rutin. Men gör man som högerback tre mål på tre ligamatcher kan man ta sig lite friheter. I matcher mot bättre motstånd där Inter inte för spelet kan det ändå hända att beslutsfattandet blir svårt på den nya positionen, då blir Marios Nikolaous insats än viktigare. Makedoniern varvar säkra brytningar med aktivt anfallsspel. I en mot en-situationer nöjer han sig med att följa med motståndaren tills denne tar en för lång touch, då sätter Sow in sin tackling. Nigerianen var farlig under sin förra sejour i Inter, men under de senaste fem säsongerna har han inte rosat marknaden i Belgien. Ett starkt lag plockar poäng också utan lysande spel, och det har Inter gjort i år. ÅU SPORT 13 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Efter den bedrövliga insatsen mot PK-35 i cupen är det lätt att såga Inter. På språng mot medalj Med många löpstarka och framfusiga anfallsspelare är kontringar Inters främsta styrka. Lite oroväckande är det ändå att både Lahti och KuPS fått nicka in mål i lägen där Aho och Obilor borde gått mycket aggressivare på bollen. bättre i central roll. Med skadebenägna Jukka Lehtovaara och oprövade Aati Marttinen bakom sig måste ändå Moisander hållas frisk. Intressantast känns trion Henri Lehtonen–Benjamin Källman–Guy Gnabouyou. Interikonen Lehtonen kan med sina löpningar och känsliga fot leverera bollar från vänsterkanten. Ett exempel är Obilors eleganta tvåfotsdribbling vid halva planen mot KuPS, i en situation där nio av tio mittbackar i finländska ligan bara skulle ha tjongat bort bollen. I uppspelsfasen har han fått som uppgift att stiga högt upp i banan, i senaste ligasegern mot KuPS betydde det att egentliga högeryttern Guy Gnabouyou fritt kunde kliva in i banan och skapa oreda. MÅlvakten Henrik Moisander har agerat säkert och styr rutinerat sin backlinje. . tränaren Job Dragtsma har visat lovande tendenser under inledningen av sitt sista år i Åboklubben, åtminstone när det gäller vilka byten han gjort. För att på allvar kunna kämpa om medaljerna måste Inter också hitta sätt att hota motståndarförsvaret mitt på planen. Till höger tror Egzon Belica tydligen att han heter Branislav Ivanovic och spelar i Chelsea. Det såg ju inte ut så i torsdagens cupmöte mot PK-35, men det finns alla chanser till medalj för Inter i ligan i år. . Vetskapen att de hör till ligans bästa kan tyvärr kosta en del poäng under säsongen. Med många löpstarka och framfusiga anfallsspelare är kontringar Inters främsta styrka. Försvaret ser stabilt ut. en liten varningsklocka ringer ändå för den nonchalans de båda mittbackarna stundvis visar upp. Det betalade sig tillbaka när det var just Källman som nickade in segermålet. Solomon Duah och Juho Salminen kan båda med sin löpvillighet utgöra hot som inhoppare mot trötta backlinjer, men väger lite lätt i ligasammanhang. Med två segrar och en oavgjord i ligan ligger laget efter bara HJK och IFK Mariehamn i den väldigt haltande tabellen, där andra tippade topplag inlett tungt. Med en tunn trupp är det ett måste att Dragtsma lyckas fullständigt i matchandet, annars lär medaljjakten ta slut innan den börjat
Men det är Kristian som har huvudrollen i den berättelse som finns i en färsk bok där också den här bilden ingår. FoTo: Lena MaLM. I familjen i Pargas ingår också två äldre söner. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 23 APRIL 2016 14 Tero, KrisTian och regina Korpi
För sex år sedan fick han diabetes. Hos fAmiljen Korpi vakar en assistent med Kristian fem gånger i veckan. Att vArA närstÅendevÅrdAre är sällan något man spontant väljer. Just den hösten vände mycket mot det bättre i den kamp Regina Lindman-Korpi hade fått utkämpa med olika myndigheter: med sjukvården, staden, FPA. Hon fungerar som stödperson för andra familjer med diabetesbarn och för två år sedan var det hon som startade en Facebookgrupp för finlandssvenska diabetesfamiljer. Anja Kuusisto 050-400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi Clara Henriksdotter skrev bok om specialbarn fAckBoksförfAttAre. Den avlastning som Regina har rätt till som närståendevårdare har hon valt att utnyttja så att assistenten är tillsammans med Kristian fem timmar i veckan, till exempel följer med honom på en hobby, och till att ha utomstående hjälp i nattvaket. Vi var helt slut. Deras familj deltog då i FDUV-projektet Styrka genom nätverk (trots att Kristian inte har någon utvecklingsstörning). Clara Henriksdotter träffade under fjolåret de sex familjer vars liv beskrivs i den färska boken. Sex familjer i Svenskfinland berättar om hur det är att leva med ett specialbarn. Eftersom detta är en helt ny upptäckt, och dessutom vid ett universitetssjukhus, så fanns lyckligtvis ett intresse hos personalen att lära sig mera. Den gavs ut av Lärum-förlaget. Det var första gången under hans trettio år som allergiläkare han såg något sådant, berättar Lindman-Korpi. Någon av dem behöver en vuxen 24 timmar i dygnet. Vad är det med oss i det här landet, då vår grundinställning ska vara sådan. I praktiken ofta 20 stick per dygn. Två av tre insulinsorter är otänkbara. Dörr efter dörr stängs./ Jag har så svårt att tro på det som Kristian ibland brukar trösta mig med då jag funderar högt på hur han mår: Det blir nog bra med mig mamma, du ska få se att det blir bra till slut. Sen skulle myndigheterna övertalas. Utdraget ur Pargasbon Regina Lindman-Korpis dagbok ingår i boken ”Se oss, hör oss, möt oss” (se artikeln invid). ÅU 27.11. Sen fick han också astma. Hans små fingertoppar börjar vara helt sönderspruckna. – Det är ett oerhört stöd att det alltid finns någon att prata med. Den gemensamma röda tråden är att det finns någonting hos något av barnen som påverkar hela familjens liv. Den styrka som Regina besitter är otrolig. I dag har gruppen över 100 medlemmar och dagligen är det någon som diskuterar där. . – Han är den första i Finland, kanske i hela Norden, som har utvecklat akrylatallergi mot medicinskt tejp. maenpaa@fduv.fi ge. – När Kristian insjuknade i diabetes visste jag inte ens att det fanns något som insulinallergi. Familjen Lindman-Korpi i Pargas är den enda åboländska familjen som ingår i boken. sÅ är det med Kristian Korpi i Pargas (se artikeln intill). Så lyder rubriken för en av artiklarna i boken där familjen Korpis berättelse ingår. Berättelserna ger en insyn i livet i familjerna och visar vilket engagemang familjemedlemmarna har för att stöda barnet. – De här familjerna som har det så jobbigt man bara kan ha, och som behöver all hjälp de kan få och lite till. . dAgBoksAnteckning oktober 2015: För första gången i Finland konstateras akrylatallergi framkallad av medicinskt tejp. Kristian Korpi, 10, har en mycket ovanlig form av diabetes. Hon gjorde intervjuerna under fjolåret och de sex familjerna har alla sina egna, speciella historier att berätta. För tillfället försöker man komma förbi akrylatallergiproblemet genom att använda ett från Sverige specialbeställt plåster som läggs under den tejp som sensorn är fäst på kroppen med. Mer information om boken kan marita. . ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Dagboksanteckning i april 2015: Eftersom blodsockret måste mätas på Kristian minst varannan timme dygnet runt betyder det minst 12 fingerstick per dygn. Hon tillägger att hon är mycket nöjd med ÅUCS och med Åbolands sjukhus, där hennes och Teros yngsta son Kristian har varit patient hela sin livstid. Att nUmerA 10-åriga Kristian Korpi är diabetiker i kombination med något så ovanligt som insulinallergi lärde jag mig hösten 2012, när jag träffade familjen Korpi första gången (ÅU 27.11.12) hemma hos dem på Skördevägen i Pargas. ”Bryt iHop, kom igen, gilla läget”. Men tyvärr började hans hud reagera på sensortejpen. . Men det finns inte så många val när barnet behöver en vuxen för sin vård dygnet runt. Deras berättelse kan ge någon annan styrka » » Pargasfamiljs berättelse ingår i en färsk bok. Titeln var en stor sak för mig, ett erkännande. Här är vi nu, trampar allt djupare i allergiträsket. . Anja Kuusisto 050-400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi ”Se oss, hör oss, möt oss!” heter en färsk bok utgiven av Förbundet de utvecklingsstördas väl (FDUV). Boken kom till inom ramen för FDUV:s föräldranätverk Styrka genom nätverk. . – Den hösten kom beslutet att jag godkänns som närståendevårdare. När vi i den gruppen använder ordet nattliv är det inte samma nattliv som många andra pratar om. – De har all mött en viss misstänksamhet från myndigheter. Han har lipoatrofi, som betyder att underhudsfettet dör i områden där insulin injiceras. Faktiskt dygnet runt kan man säga, eftersom det i familjer med diabetesbarn oftast är någon som är vaken också på natten. Ersättningen började jag få först ett halvt år senare, men det är nu som det är. – Redan det, att acceptera att en för familjen utomstående person behövs i ditt hem för att få livet att fungera, det tar sin tid. Det delar två assistenter på, familjen sköter veckoslutsnätterna. 2012.. ett AnnAt gemensamt drag var inte lika positivt att notera. Det handlar om barn som alla behöver en vuxen i sin närhet på ett speciellt sätt. – Kristian har ingen mental funktionsnedsättning, men på grund av hans diabetes och alla andra sjukdomar har deras familj samma problematik som de andra, säger Henriksdotter. – Kärleken från föräldrarna till barnen, och mellan syskonen var så påtaglig i familjerna, säger Henriksdotter. Ett omfattande detektivarbete som sakta men säkert ger resultat börjar. I ÅU-artikeln om Kristian 2012 berättar Regina om hur hon hållit på att klappa ihop. – Men alla de år vi försökte dela på vakandet och nattstickandet med Tero var väldigt tunga. Allergiläkaren på ÅUCS tittade misstroget mot mig först då jag berättade om symptomen. foto: jUliA pUrAnen » » FDUV har kommit ut med en ny bok, författad av Clara Henriksdotter. Även om just den rubriken inte handlar om dem är det en beskrivande titel för hur det kan kännas då de tunga beskeden rullar in. Mötet med familjen som varje dag, året runt, i ur och skur, mäter blodsockret på sin son varannan timme är inget man glömmer i första taget. Han har också landets första och enda konstaterade fall av akrylat allergi mot medicinskt tejp. Redan när Kristian var baby konstaterades han ha omfattande födoämnesallergier. I epilogen skriver Högsårabon Clara Henriksdotter om den kravlösa kärleken hon mötte. Fackboksförfattaren Clara Henriksdotter ifrågasätter själv termen specialbarn i sin epilog i boken, men förklarar också varför den är berättigad: – Efter att ha träffat de sex familjerna tycker jag att termen sitter bra i sammanhanget. Att de alla i något skede har varit tvungna att kämpa för den hjälpen, det är så bakvänt. – Därför behövs deras berättelser, vi är sådana vi mänskor, att när vi hör berättelser inifrån är det som om vår förståelse blev större. Det här kan undvikas om man har en sensorerande pump
Det händer att hon rycker till när det ringer. – Jag var inte alls rädd. Nedfallet finns fortfarande i marken, i gräs och i synnerhet i svamp. Vad pratar du om. När folk evakuerades sade man inte att det var för gott, man pratade om några dagar. Man visste inte hur olyckan påverkat fostret. Hon har egna minnen av katastrofen för 30 år sedan. – Strålningen är en farlig vän, det kan inte förnekas. Inte bara av Tjernobyl utan också av händelserna i Japan, säger hon. De vackra fiskarna får vara i fred. – Kärnkraften är den renaste energi man kan tänka sig, men det finns mycket att ta lärdom av när man nu bygger ut i Finland. Det är främst gamla människor som valt att tillbringa slutet av sina liv där de alltid bott. Hon har också en pedagogisk utbildning från Helsingfors universitet. – Jag minns hur mamma och mormor grät i tåget, hela tiden rann tårarna. Man tänkte att lite strålning inte bits. Turister, forskare och journalister kan få tillträde till området. Det finns ämnen som bryts ned snabbt, men det finns också ämnen som det tar 200 år innan de halverats. Hur det har inverkat på hennes egen hälsa vet hon inte, men hon brukar på skämt kalla sig ”strålande Juliana.” den lilla staden Pripjat, som byggdes upp för arbetarna på kärnkraftverket, är i dag en död stad men naturen blomstrar: vildsvin, älg, lo och andra djur trivs. Det är en central fråga, understryker hon. Juliana, mamma och mormor for iväg till Moldavien, männen blev kvar. Tjernobyl har präglat hennes liv. i sina föreläsningar tar hon fram kärnkraftens plus och minus, det är andras sak att fatta beslut, poängterar hon. antalet cancerfall är stort i Ukraina även om landet inte drabbades lika hårt som Vitryssland, som var värst utsatt på grund av vindens riktning. De måste i väg. foto: siv skogMan » » Juliana Mannila var en liten flicka i Kiev då katastrofen inträffade. Snabbt. ”strÅlande JUliana.” Tandläkaren Juliana Mannila i Åbo föreläser om Tjernobyl och kärnkraft. Det är förbjudet att fiska på det skyddade området. Följderna av katastrofen syns i allt från biologi till genetik. Till och med när man började städa upp efter explosionen nappade många unga pojkar på erbjudandet att jobba två minuter i Tjernobyl och i stället slippa två år i armén. Hon har forskat mycket i händelserna i Tjernobyl och ger föreläsningar om vad som hände och om situationen i dag. Tystnad råder i hotellet, skolan, sjukhuset, på nöjesfältet och i biografen. Det insåg man inte då i Sovjetunionen. Det finns de som forskar i om djur kan utveckla en gen som är motståndskraftig mot strålning, men det är ännu bara en teori, säger hon. Morfars kusin har lagt på. Händelserna i Tjernobyl för 30 år sedan har också präglat hennes yrkesbana. – Men det är hemskt att så många har fått lida för den ovarsamhet och det slarv som förekom i Tjernobyl. Och allmänheten var inte informerad om riskerna. I Tjernobyl slutade maskinerna och robotarna fungera, men människorna jobbade vidare i bara gummistövlar och munskydd. i dag vet vi så mycket mera. Men telefonsignalen lever kvar i henne. Hur kändes det att gå omkring där. – Det kommer hela tiden nya forskningsrön, säger hon. Hon började studera fysik och radiologi och är i dag tandläkare. Hon Har sJälv besökt undantagszonen, ett cirka 30 kilometer stort område kring Tjernobyl. Senare fick jag veta att mamma var gravid men måste göra abort. Siv Skogman 040-753 3617/siv.skogman@aumedia.fi Man tänkte att lite strålning inte bits. Julianas mamma, mormor och mormors kusin dog alla i cancer. Morfars kusin som ringde jobbade på kärnkraftverket i Tjernobyl och visste att det var allvar. Efter en kvart är samtalet slut. Hur ska kärnavfallet uppbevaras. Folk kan gå omkring i normala kläder, men man ska ha geigermätare med sig och man kan bara vara där en viss tid. – Tiden har stannat, det är som ett museum där alla föremål finns kvar men människan saknas. Det är morfar som svarar och hon hör hur han upprepar: Är du full. ÅU INTERVJU LÖRDAG 23 APRIL 2016 16 Signalen från den gamla trådtelefonen skär genom sömnen i den lilla bostaden i Kiev, där hon bor med föräldrar och morföräldrar. Frodiga vildsvin, stora fiskar och massor av insekter. Hon svarade att det inte är farligt, men om jag lägger mig ned i gräset ett par timmar får jag bergsäkert huvudvärk. När katastrofen var ett faktum lekte barnen fortfarande på dagisgårdarna. Där bor också arbetare som jobbar i två veckors perioder. Att Finland inte är ett jordbävningsområde är ett plus, men det finns andra risker, till exempel bomber. vad är din åsikt om kärnkraft i dag. Där bor i dag cirka 200 människor, som fått specialtillstånd att bo kvar. intressant är att studera djurlivet, säger hon. I dag är hon tandläkare i Åbo och föreläser om kärnkraft. JUliana Mannila var fyra år då, men har tydliga minnesbilder av kaoset. Det har hänt en hemsk olycka. Jag frågade guiden vad som händer om jag står där stilla ett par timmar. Vildsvin gillar svamp och svampen drog i sig en dubbeldos av strålning, men ändå finns inga tecken på mutationer hos djuren. i dag är Juliana 34 år och bor i Åbo med sina två små döttrar sedan 7,5 år tillbaka. Det är en annan värld där man kan föreställa sig hur mycket tårar som flutit
Uppgifterna om antalet döda varierar: hur många som dog i strålsjuka och senare dött i cancer till följd av katastrofen finns det inga tillförlitliga uppgifter om. Det får aldrig hända igen. Tre dagar senare evakueras familjen tillsammans med 90 000 andra. Siffror upp till 100?000 har nämnts. . Intresserade kan ta kontakt via mejl: juliana.mannila@gmail.com Mannila grundade förening för ukrainare i Åbo FOtO: Valentyn ShUkaleVych StaDen PRIPjat I Dag.. Jag saknade kontakt till ukrainare och visste att det fanns en förening i Helsingfors, Ukrainalaisten yhdistys Suomessa. Orsaken var en kombination av reaktortypens konstruktion och ett mänskligt misstag i samband med ett test. Radioaktivt nedfall sprids över Finland, Sverige och stora delar av Europa. Salminen förklarar idén så här: – Vi vill att människorna ska förstå vad som hände och aldrig glömma. Idén kom ganska snabbt efter att hon flyttat till Åbo. Och det tog jag fasta på. •. Först en hylla med ukrainsk litteratur i stadsbiblioteket, sedan samarbete med föreningen i Helsingfors och nu ukrainska kvällar, sammankomster med mat och sång. Regissör för Chernobyl 1986 är Tina Salminen, som också står för manus tillsammans med Esko Vähätalo. . •. Värst drabbas Vitryssland. Först den 28 april medger Sovjetunionen att en olycka skett i Tjernobyl. Det finns till och med planer på en ukrainsk skolklass men byråkratin är ännu inte mogen för det även om både lärare och läroböcker finns. Hennes man jobbar på Tjernobyl. •. – Det var vinter, mörkt och kallt. Huvudsyftet är att presentera den ukrainska kulturen och språket. •. Arbetsgruppen består av Åbobor. Föreställningarna ges på Alexandersteatern i Helsingfors 25–27 april, men den har också visats i Åbo. Inträffade natten till lördagen den 26 april 1986. . Föreningen har vuxit fram långsamt. Man har anlitat Juliana Mannila som konsult och expert på Tjernobyls historia. Det dröjde nästan 40 timmar innan invånarna i Pripjat evakuerades. Mannila är bekant med teatervärlden efter uppdrag som tolk på Åbo stadsteater, då den ukrainske regissören Andriy Zholdak gästade teatern. Tjernobylolyckan Olga är en vanlig familjemamma. . Uppsättningen är också en av finalisterna i Teatris – en nationell tävling för ung kultur, som arrangeras i Vasa 27–29 maj. ÅU INTERVJU 17 LÖRDAG 23 APRIL 2016 •. – Du kan ju grunda en i Åbo, sa min dåvarande man. •. En dag i april kommer han inte hem. Det är handlingen i ”Chernobyl 1986”, en musikpjäs på engelska med ukrainsk brytning, som uppförs med anledning av att det gått 30 år sedan den fruktansvärda katastrofen. Tusentals liv förändrades för evigt. •. – Alla som är intresserade av Ukraina är välkomna med i verksamheten, säger hon. Man har också startat en onlinekurs i finska för ukrainare som jobbar i Finland, man har deltagit i bokmässor och är med i Food & Fun. Biljetter via tinantuotannot@gmail.com Åbobor ger pjäs om Tjernobyl FOtO: McWhIRteR PhOtOgRaPhy Juliana Mannila är också kvinnan bakom föreningen Turun ukrainalaisten yhdistys Suomessa (ukrainare i Åbo)
Stor ökning av invånarantalet sommartid beaktas inte. Vi har vår egen barnoch ungdomsorganisation Ungmartha och sen från 20 år uppåt kommer man med i Marthaförbundets verksamhet. Vi lyfter också upp behovet av fler skyddshemsplatser för kvinnor och därtill talar vi om textilkonsumtionen som är väldigt aktuell just den 24.4 som är klädrevolutionsdagen. – Vi är på uppgång faktiskt. Huvudfesten ordnas i Uleåborg och sänds i tv. Sommartidtabellerna gäller till och med den 25 september och de innebär förändringar för bland annat linjerna 6, 7, 12, K2 och K5 i Åbo. Klockan 12 blir det lunch och festen inleds klockan 13. Flera andra var lika oroliga och påpekade att många sommargäster betyder tusentals tomflaskor. För oss känns det glädjande att människor i alla åldrar ansluter sig. För musiken står kören Turun Sotaveteraanisoittajat under ledning av Reijo Ahola. lehtikUva Farhågan om att Hitis-Rosala blir utan glasoch metallinsamling togs nyligen upp vid Hitistinget, av Anita Österberg. Vi borde ju sortera mera i det här landet, inte mindre, säger hon. Dessutom är det en jätteviktig samling för marthor från hela Svenskfinland och Åland. Sedan får vi se, säger områdeschef Harri Patana vid Rinki Oy. Veterandagen instiftades 1986 och den första veterandagen firades 1987. Det är oekologiskt om de här insamlingskärlen tas bort. – Man kan fråga sig om sommargästerna är så duktiga att de tar sina tomglas tillbaka till bilen om de har kört till de ställen där det i Hitis kyrkby och Rosala brukar finnas glasinsamling men möts av besked att insamlingen har avslutats. De bussar som hör till Föliområdet övergår till sommartidtabell från och med måndag den 25 april. I fjol fick vi nästan 700 nya medlemmar. Det är minnesdagen för den förödande olyckan i Bangladesh. –?insamlinGskärlen pÅ Norrlandsvägen 5 och Vikarevägen 5 får vara kvar till slutet av augusti. Monica Sandberg 040-582 8276/ monica.sandberg@aumedia.fi Framtiden osäker för sopsorteringen på hitis-rosala anita ÖsterberG. Ge alla rätt till hUshÅllsUndervisninG! Marthorna tycker att det är viktigt att alla kan hantera vardagen och vanligt hushållsarbete, säger Frida Nylund, verksamhetsledare. Vi får nya medlemmar i alla åldrar. Bussarna får sommartidtabeller Rengöring, grundreparation av VATTENBRUNNAR nya brunnar fl. Det är länge sedan vi fått så många nya medlemmar. Festivalen heter Fanatik Figuras och bjuder på nio föreställningar fram till valborgsmässoafton. Vilka är de viktigaste ärendena på agendan, verksamhetsledare Frida Nylund. » » Över sommaren får insamlingskärlen för glas och metall ändå vara kvar. Hellevi Raita FNB Snart är 10?000 finlandssvenskar med i martha » » Intresset för marthaföreningar ökar – också bland unga. arbeten inom branschen, även installering av avfallsvattenstankar ¥ 431 4691, 0400 533 472 www.vesikaivot.fi. På programmet står festtal av stadsfullmäktiges ordförande Seppo Lehtinen. Vi hade en svacka när vi rensade i medlemsstatistiken. ÅbO. Efteråt lägger man ner kransar vid hjältegravarna. Klockan 11 blir det flagghissning och gudstjänst. – Vid sidan av de stadgeenliga ärendena har vi också flera motioner som våra medlemsföreningar lämnat in, bland annat om rätten till hushållsundervisning för alla. Målet är att i år komma över 10 000. Bussar till mässcentret avgår från Salutorget klockan 10.15, 10.30, 10.40, 11.30, 11.50, 12.10 och 12.30. Vi ligger nu på 9 700. Från och med den 25 april kan Åboborna ta del av dockteater lite här och där i staden. Arrangörer är veteranorganisationer i samarbete med Åbo stad, Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet och garnisonen i Åbo. Vi har en gemensam kampanj där vi strävar efter att öka på medlemsantalet. Den 27 april är den nationella veterandagen. Nationella veterandagen uppmärksammas ÅbO. Sedan följer musik och utdelning av förtjänsttecken. Temat baserar sig på diktaren Juhani Siljos dikt ”Vastavirtaan”. Genom att trygga kunskaper i vardagsfärdighet skulle man kunna minska kostnaderna för marginalisering. Men kravet gäller bara tätorter med flera än 500 fast bosatta. Rinki är den organisation som ska förverkliga en ny förordnings krav på producenterna att ordna insamling. Hit hör busstrafiken i Åbo, S:t Karins, Reso, Nådendal, Lundo och Rusko. Hela festivalprogrammet, med tider och platser, finns på adressen www.turkuamk.fi/fi/tapahtumat/374/fanatik-figuras/ Dockteaterfestival intar Åbo FÖliOmrÅdet. ÅU SVENSKFINLAND LÖRDAG 23 APRIL 2016 18 Över 300 finlandssvenska och åländska marthor samlas i Lovisa över veckoslutet när Finlands Svenska Marthaförbund har vårmöte. Retur efter att festen avslutats. Kommodör Auvo Viita-aho håller tal vid flagghissningen. Föreställningarna ges i konstakademis teatersalar, Barker-teatern samt under Tomasbron och består av dockanimationer, helt nya dockteatertekniker samt gatuteater med influenser från den kambodjanska och khmeriska kulturen. Det är dockteaterstuderande vid Åbo konstakademi som ordnar festivalen som sitt slutarbete. Temat för årets veterandag är ”Motströms stiger laxarnas släkte”. – Ja, det är de nog. Nästan 700 nya medlemmar i Svenskfinland i»fjol. Diakonichefen Teemu Hälli håller gudstjänst. I Åbo ordnas program i Mässcentret. Hur utvecklas antalet medlemmar, är ni på uppeller nedgång. Är unga intresserade av att bli marthor
ÅU KRYSS 19 LÖRDAG 23 APRIL 2016 In lä m na s se na st on sd ag en de n 4 m aj . Märk kuvertet ”Storkryss 16” och skriv namn och adress tydligt på kupongen. Förstapristagaren får två stycken á 10 euro och andrapristagaren får ett. STORKRYSS 14 Vinnarna drogs i går och de är den här gången: 1) Birgitta Renqvist-Laitinen, Pargas 2) Guje Viitanen, Västanfjärd STORKRYSS 16 Lösningen bör vara oss tillhanda senast onsdagen den 4 maj. Var alltså noga med att uppge er adress, bankkontouppgifter behövs inte. 113 lösningar hade sänts in den här gången.. Endast en lösning per kuvert. Vinsterna postas till adressen ni uppgett. Adressen är: Åbo Underrättelser Logomo Konttori Hampspinnaregatan 14 20100 Åbo Lösningar kan också lämnas in till Luckan på Auragatan 1. ÅU:s Storkrysspris är presentkort till Åbo Svenska Teater. M ÄR K KU VE RT ET “S TO RK RY SS 16 ” St or kr ys s 16 N am n Ad re ss STORKRYSS 15 kan ni ännu fundera på ett par dagar. Lösningen vill vi ha senast onsdagen den 27 april
De kokar av ilska och verkar mer missnöjda med polisen än med Fennovoimas kärnkraftsprojekt. eller Anne Mustajärvi. – Jag skrek att hon inte ens deltog i blockaden. Mustajärvi säger att hennes mamma stod vid sidan av vägen när polisen sprejade och grep mamman för att sedan föra bort henne. Polisen ser hotet som det största hittills och ingriper aktivt. Enbart under fredagen greps två personer, dels Mustajärvis mamma och dels en aktivist som fastnade i en bilspärr. Tidigast år 2018 väntas byggnadslovet komma. Men nere på marknivå störs aktivisterna inte av det kyliga vårvädret. – Staten försöker få bort oss, göra oss rädda. Föreningen Pro Hanhikivi har lagt ned sin verksamhet eftersom de inte kunnat påverka tillräckligt. – Det är tråkigt att det händer. Men vi kan åtminstone göra bygget så svårt, dyrt och tidskrävande som möjligt. – Men vi fördömer de olagliga aktiviteterna skarpt. – De planerar att överta udden vilket vore mycket allvarligt. – Jag har kommit för att protestera mot uranutvinningen och kärnkraftsbygget och mot att man förstör den vackra udden. I mossan sitter en ung kvinna, . Tror ni faktiskt att ni kan stoppa kärnkraftsbygget. Ett tiotal aktivister lämnade lägret till fots för att blockera vägen som trafikeras av tiotals lastbilar och långtradare varje timme. PolIsen har nU patruller på udden dygnet runt. Hon har kommit hit från södra Finland tillsammans med sin mamma. Det ger mig en chans att prata med 48-åriga Monique D´Hooghe, en av det tiotal utländska aktivister som kommit. Under den senaste veckan har Rosatoms kontor i Pyhäjoki smetats ned med röd färg, Fennovoimas kontor har tvingats byta lås sedan de gjorts obrukbara med snabblim och tre aktivister har kedjat fast sig vid arbetsmaskiner. – Gripandena gjordes för att skydda mot brott och störningar, kommenterar överkommissarie Veijo Alavaikko vid polisstationen i Ylivieska. Men det verkar ha slagit fel. Vägen är klar ut till det inhägnade området där det just nu byggs en skolningsbyggnad på 1 200 kvadratmeter. Det är märkligt att Finland väljer kärnkraften när andra delar av världen väljer bort den. Ligger ni bakom. Foto: marcUs lIllqvIst. Där säger informatör Jaana Kangas att bolaget inte har något emot att kärnkraften diskuteras. Just nu kan hon inte se. Så kanske man på något annat ställe tar sig en ordentlig funderare innan man ens börjar. Enligt Kangas började vandalismen för ett år sedan då aktivisterna grundade sitt första, nu övergivna, läger långt ute på Hanhikiviudden. Bambi. Det är teoretiskt möjligt att bygga ytterligare en reaktor på platsen. Arbetena som inkluderar markberedning sysselsätter 150 personer. Därför ingriper vi tidigt, innan brott och övertramp hinner ske, säger Alavaikko. Ansökan om byggnadslov är inlämnad till arbetsoch näringsministeriet. De kan se en möjlighet att slå till just nu när de kan skylla på aktivisterna. Men den här vandalismen kommer inte att stoppa kärnkraftsbygget. Det var då jag fick min dos av pepparsprejen. Här finns även tyskar och holländare. – Det kommer stora mängder människor och inte ens jag vet vilka alla är. Hon är från Belgien. FennovoImas lokalkontor bevakas av väktare. – Aktivister lyckas mycket sällan. – Fönster krossas i grävmaskiner och lastbilar och hydraulikslangar skärs av. Han ser aktivitetsveckan som det största hotet hittills mot kärnkraftsbygget. ÅU NYHETER INRIKES LÖRDAG 23 APRIL 2016 20 En anarkistflagga fladdrar högt uppe i nordanvinden. Det är pengar bort från de lokala underleverantörerna, menar Kangas som säger att det också har förekommit våldsamheter, som när en väktare fick en gräddtårta i ansiktet. BlockerIngen höll ett par minuter, sedan kom två polispatruller. Det nya lägret med kök, toalett och samlingstält har byggts upp just för den här veckan, och på agendan finns workshops och diskussioner. De har nyss byggt ett nytt läger bara ett stenkast från den nya anläggningsvägen och nära den dygnetrunt-bevakade porten till Fennovoimas inhägnade område. Dessutom är också många lokalinvånare kritiska till projektet. Marcus Lillkvist FNB–SPT väntar ännu på byggnadslov Aktivister vill ta över i Pyhäjoki monIqUe d´hooghe. Fennovoimas kärnkraftverk på 1200 megawatt väntas stå klart år 2024 och har då kostat 6,5–7 miljarder euro. – Vi använde oss av icke-våldsamma metoder men polisen svarade med våld, menar Mustajärvi som påstår att patrullerna inte resonerade med dem alls utan genast tog till pepparsprejen. Marcus Lillkvist FNB–SPT » » Flera hundra aktivister väntas till kärnkraftsbygget inom kort. I gÅr Inleddes ?Reclaim the Cape (Återta udden), en aktivitetsvecka arrangerad av nätverket Stop Fennovoima. Venla Simonen från medieteamet väntar flera hundra deltagare. I juni ska Fennovoima lämna besked om slutförvaringen som man antingen ordnar själv eller i samarbete med TVO och Fortum som ska använda sig av Onkaloförvaringen i Euraåminne. Tröstar aktivisten Anne Mustajärvi som nyss fått polisens pepparsprej i ögonen. Det har bara gått en halvtimme sedan polisen använde pepparsprej mot henne och ytterligare ett antal aktivister. mUstajärvI leds bort för att få vård i ett vindskydd
Källan ville att informationen skulle publiceras, men skickade inte själv materialet till myndigheterna. Mediernas uppgift är att föra fram uppgifter i offentligheten, inte att hjälpa myndigheterna. Betydligt vanligare är att nyhetsförmedlingen leder till att myndigheterna utreder ärendet. Fennovoimas lokala informatör i Pyhäjoki.. Båda säger till FNB att några nya Panamaprogram inte är aktuella, men att undersökningarna fortsätter. Varför håller Yle hårt om Panamapappren och vägrar ge dem till polisen. Därför är det inte en fråga om källskyddet, som ger en journalist laglig rätt att hemlighålla sin källa. En journalist tvingas fundera över den ursprungliga informationskällans motiv. Det rör sig om en etablerad journalistisk princip. Alltså inte varifrån materialet kommer. Venla simonen i aktiVisternas läger. polisen och Skatteförvaltningen är intresserade av de flera hundra finländska namn som enligt Yle finns i pappren. Maximistraffet för grovt skattebrott är fyra års fängelse. Även i det fallet att redaktionen kanske har missat något i materialet. Men det sker sällan. Hon hoppas att man lyckas försvåra, fördyra och försena bygget i Pyhäjoki. Pappren har undersökts och delar har publicerats i programmen MOT och Spotlight. Här har aktivister hållit till hela vintern. Polisen kan göra en husundersökning hos Yle om det misstänkta brottet kan ge minst sex månaders fängelse och dessutom måste det finnas misstankar om att man hittar dokument som ansluter sig till brottet. professorerna i straffoch processrätt Pekka Viljanen och Matti Tolvanen säger att polisen redan via polislagen har rätt att få Yles uppgifter utan att företags, bankoch försäkringshemligheten stoppar det. En journalist kan dock åläggas att avslöja källan till exempel i rättegångar där straffet kan vara minst sex års fängelse. Till exempel meddelade FNB i ett par fall på 2000-talet polisen om bombhot. Här har patrullerna nyss brutit en mänsklig blockad av anläggningsvägen. Men rättslärda säger att polisen har möjlighet att be om pappren av Yle enbart för att utreda saken noggrannare även om ingen förundersökning pågår. Polisen hittade dem som låg bakom hoten, som visade sig vara falska. Yle har vägrat ge informationen och hänvisat till sina etiska regler och till att informationen har kommit via det internationella journalistnätverket ICIJ, som har vägrat ge dem vidare. Många undrar över vad informationsläckan om skatteparadisbolagen skulle avslöja om polisen och Skatteförvaltningen skulle få undersöka advokatbyrån Mossack Fonsecas dokument. Ingen vill bli fotograferad. FNB yle kan tvingas ge ut panamapapper » » Polisen och Skatteförvaltningen är intresserade av de finländska namn som finns i pappren. professorn i kommunikationsrätt Päivi Korpisaari säger att en beslagtagning av Panamapappren kräver att tröskeln för en förundersökning överskrids. ÅU INRIKES NYHETER 21 LÖRDAG 23 APRIL 2016 Under Uppsikt. Polisen är just nu ständigt närvarande kring kärnkraftsbygget. men det finns undantag. Journalisternas källskydd påverkar inte eftersom det bara skyddar informationskällans identitet, inte de uppgifter som har lämnats. I praktiken kan det vara svårt att komma över materialet om inte polisen först hittar tillräckliga skäl att misstänka till exempel skattebrott. Också FNB:s etiska regler förbjuder journalister att överlämna material till myndigheter utan tillstånd av redaktionens ledning. Om medierna får tips om allvarliga brott kontaktar de polisen. Om nyhetsförmedlingen ger anledning till undersökningar så bör myndigheterna ha egna sätt att utreda det. Borde också polisen läsa igenom det. Panamapappren, som innehåller cirka 11 miljoner dokument, kommer från den panamanska advokatbyrån Mossack Fonseca. Informationen kan gälla till exempel de finländska namn som finns i dokumenten. Åtminstone tills vidare finns det ingen information om att Yle i Panamapappren har hittat verksamhet som överskrider såväl nyhetströskeln som tröskeln för polisutredningar. i stället för källskyddet har man hänvisat till att andra framtida informationskällors förtroende kan rubbas om informationen överlämnas till myndigheterna. Minna Holopainen Skribenten är chefredaktör för STT:s nyheter » » Nyhetsanalys: När journalisten vet mer än polisen Jaana kangas. läger. Yle har publicerat en del finländska namn. Men man kan ju undra om journalisterna får ut allting av materialet. källskyddet ger en journalist rätt att hemlighålla vem som har gett informationen. det är etiskt sett svårt för medierna att motivera varför de frivilligt skulle förmedla information om någons penningaffärer till myndigheterna om uppgifterna inte når över nyhetströskeln. I Finland är det veterligen bara Yle som har dokumenten. Samma gäller om redaktionen får information som hjälper till att utreda till exempel ett våldsbrott eller ett terrordåd. Myndigheterna är intresserade av om någon finländare har fifflat med skatterna. Myndigheterna i Finland kan få de så kallade Panamapappren av Yle trots att Yle inte ger dem frivilligt, säger juridikprofessorer till FNB. Det äldre av aktivisternas två läger ligger intill riksåttan
. . . . . . . . . . Arbetet för att få till en uppgörelse om förbudet har ägt rum inom Helsingforskommissionen, EU och IMO, enligt Sveriges regering. . . . . ÅU NYHETER & ANNONSER LÖRDAG 23 APRIL 2016 22 LÄSARBILDER Britt-Marie Juup sänder oss en hälsning med en fin bild från Kakskerta i Åbo: Just nu är det mycket humlor i farten som söker nektar i nunneört och blåsippor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TIMLÄRARE I TYSKA (huvudsyssla) vikariat Pargas svenska gymnasium . . . . . . . . . . . . . Offret ska ha varit kraftigt berusat av alkohol och även på andra sätt ha befunnit sig i en särskilt utsatt situation, skriver tingsrätten. . . . . . . . . . . . . Fnb–tt Tre döms för våldtäkt ombord Mera information om våra lediga jobb på pargas.. . Också röda blåsippor har han, och vanliga blåa i stor mängd. . . . . . . . . . . . . ELEVASSISTENT (bisyssla) Malms skola . . Humla på tork Vita blÅsippor. . . . . . . . . . . . . . En årligen återkommande raritet hos Rainer Ahlfors i Ytterölmos, Dragsfjärd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Foto: else-Maj sUolinna Den internationella sjöfartsorganisationen IMO inför förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön, skriver det svenska Regeringskansliet i ett pressmeddelande. . . . . . . . . . . . . . Foto: Monica sandberg tVÅ oM en. . . Kultur och fritid: PROJEKTLEDARE för projektet ”Motion ger hälsa” Pargas . . Nässelfjäril och humla delar på tussilagoblomma i Pöytis den 16 april. . . . . . . . . . . . . 2 ELEVASSISTENTER (bisyssla) Skräbböle skola Vid Egentliga Finlands förbund nns till 13.5.2016 kl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dagvård: NÄRVÅRDARE Iniö daghem . . . . Svenskspråkig utbildning: TIMLÄRARE I MODERSMÅL OCH LITTERATUR (bisyssla) Sarlinska skolan och Pargas svenska gymnasium . . . . . . . . . . . 12 att söka en tjänst som PLANERARE i arbetsuppgi er inom intressebevakning och kommunservice. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vita blåsippor finns också annanstans i Dragsfjärd. . . Den här hade hamnat i strandvattnet och sitter nu och torkar på en algren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Två av dem får fyra års fängelse och den tredje fängelse i fyra år och fyra månader, meddelar Södertörns tingsrätt i ett pressmeddelande. . Syftet är att minska övergödning med utsläpp av fosfor och kväve. . LEDIGA TJÄNSTER. . . . . . . . . . . . ELEVASSISTENT (bisyssla) Träsk skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ingen förväxling med vitsippor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fnb–tt Förbud mot toalettutsläpp i Östersjön Tre personer döms till fängelse för grov våldtäkt som begåtts ombord på en färja mellan Stockholm och Mariehamn i februari i fjol. . . . . . . . . NÄRVÅRDARE, (50 %) skiftesdaghemmet Villa Kamomilla, Pargas . . . . . . . . . . . . . . . . Det handlar om ett av naturens albinofenomen. . . . . . . . . . . . För nya fartyg införs förbudet 2019, medan det för andra fartyg börjar gälla från och med 2021. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mera information: www.varsinais-suomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J O B B M E D G O D A U T S I K T E R Socialoch hälsovård: 2 SOCIALARBETARE barnskyddet, Pargas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Månadens konstnär är Lea Kiiskinen. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 14.00 50+ Lyssnar på månadens gäst, välkomna! Fredag 14.00 Bingo med Birgitta Folkhälsans Kvartersklubb finns på Auragatan 1 B. Telefonnummer 044 488 3000. Extra föreställning på publikens begäran. Absolut sista chansen! • 26.4 kl. ADVOKATBYRÅER JURIDISKA BYRÅER BEGRAVNINGSTJÄNSTER LÄKARE UTHYRES MÖTEN. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi 10–25€ 20–50€ Stormskärs Maja Musikal, Stora scenen Sista föreställningarna! • ikväll kl. 19.00 Tiljan LEDIGA PLATSER KONSERTER TEATRAR Mysig, möblerad STUGA i skogen uthyres månadsvis och öppet, ljust EGNAHEMSHUS för längre tid uthyres på Mielisholm i Pargas. Apotekshuset) Inhe msk läka rservi ce över 10 år Jonas Öhman Kardiolog, under specialistutbildning Även utltraljudsundersöking av hjärtat! Tidsbeställning: (02) 458 5990 må–to 7.30–18, fr 7.30–15, lö 9.30–15, sö 11.30–15 www.skargardsdoktorn.fi Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. 251 0888 Fax 251 0949 ADVOKATBYRÅ VH, DE Pontus Lindberg VH Meri Vuorio VH Ann-Sofi Lehtonen e-post: law@lawlindberg-co.fi Jour under veckoslut lö 10–15, sö 12–15 GRATIS PARKERING Inhe msk läka rservi ce över 10 år Allmänläkare och laboratorium vardagar kl 8–12, lö 10-15 och sö 12-15 även utan tidsbokning. ÅU ANNONSER 23 LÖRDAG 23 APRIL 2016 annons@aumedia.fi MEDELSVÅRT SUpERSVÅRT SVÅRT Måndag 11.00 Bridge 12.00 Hjärnjumppa med Astrid 13.00 Korsordsgruppen med Tina 13.30 Sällskapsspel med Gunvor Tisdag 10.30 Familjecafé med Sarah, Minna och Charlotta 13.30 Stickcafé med Auli 13.30 Karagruppen med Peter och Nalle Onsdag 11.30 Seniordans med Ragni 13.30 Ingen Lättmotion 16.45 Sagojumppa med Hanna 18.30 Ryggoch nackjumppa med Hanna Torsdag 10.30 Balansövningar med Irena 14.00 Månadens gäst: Mikaela Wiik från Folkhälsan talar om återhämtning och sömn. Kvartersklubbens veckoprogram 25– 29.4 Välkomna! Åbo mån Ljusbroilerisås tis Grönsaksbullar ons Köttfärssoppa tors Ugnsbakadfisk medmorötter fre Ugnskorv, potatismos S:t Karins mån Broilersås,ris tis TexMex-frestelse avregnbågslax Skolmat 25–29.4 ons Vegetarisksoppa, rispirog tors Köttfärslimpa, potatismos fre Tortilla,sallad, glass Pargas centralkök mån Stroganoff tis Gröt ons Fiskbullar tors Köttfärssoppa fre Makaronilåda Kimitoön mån Lasagne tis Korvsoppa ons Stekt/ugnsforell tors Thaibroiler fre Kålgryta Medlemmarna i föreningen Logen nr 3 Brahea av Finland I.O.O.F. Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda. Arbetsmiljön är trivsam och dynamisk. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Fullständig begravningstjänst Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). 18.00 • 28.4 kl. r.f kallas till ordinarie vårmöte den 10 maj 2016 kl 19 i föreningens lokal för behandling av 10§ i föreningens stadgar nämnda ärenden. överensk. 9–16.30 och lö enl. Styrelsen VH Tommi Siro VH Johanna Rajalin-Siro Puolalagatan 1, 20100 Åbo Tel (02) 252 2242 Fax (02) 252 2244 e-post: siro@sirolaw.fi www.sirolaw.fi VH Lars Granfors VH Bertil Zetter Tavastg. Bilväg fram. 19.00 • 29.4 kl. 14.00 Ursäkta, talar du svenska. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra.fi OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 23.4.2016, 19.00 PIUG kultursal Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo Tel. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. Tel. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. 050 306 4824. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). 19.00 • 30.4 kl. 28, 20700 Åbo Tel. www.abo.fi Vi söker medarbetare Akademilektor i miljöoch marinbiologi, med uppgifter som föreståndare för Husö biologiska station från 1.7.2016 eller enligt överenskommelse till Fakulteten för naturvetenskaper och teknik Lektor som klasslärare Från 1.8.2016 Lektor i finska Från 1.8.2016 Timlärare i huvudsyssla, Från 1.8.2016 Timlärare i huvudsyssla, Från 1.8.2016 specialundervisning För tiden 1.8.2016–31.7.2017 (vikariat) fysik För tiden 1.8.2016–31.7.2017 (vikariat) till Vasa Övningsskola Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106. Tel. 02-251 2991 – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Gamla Bläsnäsvägen 3 21600 Pargas (f.d. Tel
moms 10% 5 dagars upplaga ti–lö Endast lördagsupplagan Inkl. wind m/s I landets södra och västra delar växlar molnigheten från halvklart till mulet och på dagen förekommer det lokalt regnskurar. moms 24 %) I text, efter text 2,60 e /spmm Kungörelser 3,10e/spmm Dödsannonser 2,11 e /spmm Privatpersoner – radannonser, max 8 rader 30,00 e /annons Familjeannonser – 1 x 50 el 2 x 50 40,00 e /annons Födelsedagar – 1 x 50 el 2 x 50 40,00 e /annons Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. moms 10% Lördagens papperstidning och hela ÅU:s digitala innehåll ÅU Helg Inkl. moms 10% och 24% Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. moms 24 % 12 mån 135,00 euro 6 mån 75,00 euro Tidsbunden prenumeration Inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Annonspriser (inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Mån € 12 270,00 11 263,30 10 245,70 9 225,50 8 203,90 7 180,90 Mån € 6 156,60 5 132,30 4 108,00 3 83,70 2 56,70 1 29,70 Växel: 02274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Chefredaktör och ansv. I landets östra och norra delar är molnigheten rikligare och det är mest uppehållsväder, regnskurar är möjliga närmast i öster. moms 10% 12 mån 250,00 euro 6 mån 132,90 4 mån 89,20 3 mån 68,50 12 mån 84,00 euro 6 mån 52,50 3 mån 30,70 1 mån 11,70 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. 02 274 9900 Grundad 1824. ÅU SERIER & VÄDER LÖRDAG 23 APRIL 2016 24 LA B A N D R A G O S BA BY ?B LU ES M ED EL Å LD ER S+ 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. Temperaturen är +5...+10, i Lappland +1...+5 grader. Den nordliga vinden är svag eller måttlig. utgivare: Pär Landor Andra redaktör: Carina Holm Nyhetschef: Siv Skogman, tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas, Jan-Ole Edberg, Linda Granback, Pia Heikkilä, Anja Kuusisto, Jean Lindén, Dan Lolax, Annina Suomi nen (vik.), Maria Thölix (föräldraledig) epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi. Åbo 2016 Salon lehtitehdas Lösnummer 2,20 € inkl. +1 -3 +3 +5 +2 +5 +4 +6 +8 +6 +6 +9 -2/ -2/ -1/ +1/ -1/ -0/ -0/ -2/ +5 +7 +8 +7 +8 +8 +7 +8 4 3 5 6 4 3 1 Sön +5 +6 +8 +7 +8 +6 +6 +6 Mån +7 +5 +6 +6 +7 +6 +6 +7 Tis +2 +3 +4 +5 +3 +3 +7 +8 Ons +6 +6 +9 +5 +6 +5 +7 +7 Russarö 8 W 9 Utö 7 NW 5 Kumlinge 5 NW 5 Åbo -2cm Föglö -4cm Hangö -1cm Amsterdam 10 1 Aten 22 1 Berlin 12 2 Bryssel 13 3 Budapest 4 Dublin 10 2 Frankfurt 15 3 Köpenhamn 12 1 Larnaca 26 2 Las Palmas 22 2 Lissabon 17 3 London 11 5 Madrid 15 1 Malaga 22 1 Mallorca 20 1 Moskva 9 2 New York 21 2 Oslo 10 1 Paris 17 5 Prag 13 2 Reykjavik 6 2 Rhodos 22 2 Rom 21 2 S:t Petersburg 4 7 Stockholm 8 1 Tallinn 9 2 Venedig 17 1 Warszawa 11 2 Wien 19 2 Zürich 18 4 Förlags Ab Sydvästkusten Verkställande direktör Harry Serlo ANNONSER OCH PRENUMERATIONER LOKALREDAKTIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi, pren@aumedia.fi Må–fre 8.30–16.30 (sommartid 8.30–16.00) Pargas/ Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Tel: 02 274 9996 mobil: 040 587 3759 Redaktör: Kim Lund epost: kim.lund@aumedia.fi Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@aumedia.fi Fick?du?inte?tidningen??Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Till utlandet tillkommer portokostnader. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 8.30–16.00 tel
Mediyogan är en terapeutisk yoga som används vid rehabilitering av till exempel migrän, stress, utbrändhet, högt blodtryck, sömnproblem, astma, hjärtsjukdomar, ryggproblem, Parkinson och stroke. Tag med en yogamatta och två mjuka plädar i till exempel fleece. Alla välkomna att sjunga med eller bara lyssna! Efteråt servering. På måndag den 25 april ordnas vårens sista Livsrum med kaffestund klockan 13–15 på Universitetsgatan 24 A 7, 3:e våningen. Grattis mamma Anna Danielsson på 70-årsdagen den 23.4.2016 Martina och Christian Vår lilla älskling föddes den 10.1.2016 och döptes den 19.3.2016 till Benjamin Karl Ludwig Avellan Faddrar: Mariela Kaaja, John Eriksson och Veronica Eriksson. Livsrum på måndag i Åbo KIMITo. I år går rosorna till: Jaana Aaltonen, Marjo Ahlqvist, Benita Asikainen, Mats Aspnäs, Måns Broo, Angela Djupsjöbacka, Viljam Engström, Anna Forsman, Patrick Gallagher, Sonja Grönblom, Linnéa Henriksson, Guy-Erik Isaksson, Nina Kivinen, Paula KlamiWetterstein, Johan Korhonen, Catarina Krause, Icca Krook, Mikael Lindfelt, Carina Lindström, Karin Linnanmäki, Krister Lundell, Kurt Långkvist, Katarina Lövholm-Rodas, Margrét Halldórsdóttir, Stuart McWilliams, Lotta Metsärinne, Urpo Nikanne, Anna Norrback,Anna-Stina Nyby,Mikael Nygård,Linda Nyholm,Susanne NylundTorp,Yvonne Näsman, Mia Panisse, Tuija-Liisa Pohja, Michaela Pörn, Charlotta Sandberg, Birgitta Sarelin, Henrik Saxén, Kim Strandberg, Martti Toivakka, Marita Westerlund, Gunilla Widén, Tom Wikman och Pia Wolff-Helminen. Kaffe med dopp serveras vid samlingspunkten. Hemma cirka 20. »» Svenska Bildningens Vänner SBV-medlemmar välkomnas på vårens utfärd tisdagen den 10 maj med start klockan 8 från Rådhusskvären, Auragatan. 13.00 i Iniö kyrka. Det är mediyogainstruktören Ann-Mari Backman som står för provpasset. Lindblom Jordfästningen äger rum onsdagen den 4 maj kl 14.00 i Uppståndelsekapellet i Åbo. Veteraner och lottor från krigsåren är välkomna med! »» Åbo Frimärkssamlareförening Möte måndag 25.4. Alla deltagare samlas på torget, med egna redskap och handskar. Anmälan görs till sekreterare Harriet Nyback-Alanen (hnyback@abo.fi) eller tel. Vårt första resemål är Villa Mairea i Norrmark, där vi också lunchar på Ahlströms bruk, varefter vi fortsätter till Björneborg för att bese Juselius Mausoleum. Program: Stadens hälsning till veteraner, pensionärskören uppträder under Ami Taulios ledning, allsång, servering, lotteri. De fysiska övningarna kombineras med olika andningsoch koncentrationstekniker. Prova på medicinsk yoga på Arbis ÅBo. Speciellt för i år har varit det stora antalet enskilda nomineringar, 61 stycken för 45 personer, jämfört med tidigare år där antalet nomineringar har rört sig kring 20-talet. Vi talar om gamla fotografier. Däre er inbjudes till minnesstund på Svenska Klubben, Auragatan 1B. Ta med ett foto om du vill. Alternativ till blommor, stöd Röda Korsets katastro ond, konto: FI0622191800068000/Till minnet av Berit Sumelius. Rosorna delas ut i Åbo, Vasa och Jakobstad under vecka 16 och 17. Förhandlingar och genomgång av aktuella händelser, lotterier och auktion. – Samarbetsförhandlingarna vid Åbo Akademi har satt sin prägel på våren, också för studenterna, säger ÅAS styrelseordförande Anton Norrback. Också icke-medlemmar är välkomna. Övningarna sker mest liggande och sittande på golvet eller på en stol. ÅA:s studentkår delar ut rosor »» Pensionärsklubben Festingarna i Nagu Månadsträff onsdag 27.4 klockan 14 i Församlingshemmet. Gärna också en kudde eller en kloss att sitta på. Byalagen i Dalsbruk, Kärra och Kalkholmen/Lammala kommer också att ordna städning. Tisdagen den 26 april klockan 18.30–19.45 kan man prova på medicinsk yoga och dess terapeutiska effekter på Arbis i Åbo. Lyckliga föräldrar Eva Avellan och Christer Nyström DÖDA Begravningen äger rum lördagen den 7 maj kl. Alla studentkårens medlemmar har fått skicka in nomineringar för potentiella mottagare. 31.5.1926 Åbo d. Nu ska det städas på Kimitoön STäddAGS! Vår kära Mamma, Mommo, Fammo och Gammo f. Månadsträffen blir festligare, för Veterandagen firas samtidigt med veteraner. – Personalen, både den undervisande och den administrativa, är högt uppskattad. 040 769 1286. Leo Wieczorowski föreläser om tandningsvarianter på svenska frimärken. ÅU FAMILJESIDAN 25 LÖRDAG 23 APRIL 2016 DÖPTA FÖRENINGSPUFFAR FÖRENINGSPUFF GRATULERAR Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) delar årligen ut ros istället för ris till anställda vid Åbo Akademi som enligt kåreniterna förtjänar ett extra tack för sin arbetsinsats. 040 5105502 eller anita.salonen@parnet. Holger Karin, Anders och Emmy Eivor Mona med familj Anette med familj Övrig släkt och vänner I minnet Du lever Du nns alltid kvar I minnet vi ser Dig precis som Du var Vår älskade Birgitta Ragnhild Lindberg 12 maj 1947 Åbo 29 mars 2016 Iniö. »» Betania i Korpo Önskesångernas eftermiddag i Betania söndagen den 24 april klockan 16. ÅBo. Vänligen anmäl dig till minnesstunden senast 29.4.2016: Anita Salonen, tel. Anmälningar senast 25.4 på www.aboarbis.fi eller genom ett besök på Arbis, Kaskisgatan 5. Många av de motiveringar som skickades in visar hur tacksamma de studerande är för det arbete som gjorts och görs vid vårt universitet . I höst erbjuder Arbis en hel kurs för nybörjare i mediyoga. Välkomna alla på vårens sista månadsträff. Den utgår från en mycket gammal, ursprunglig yoga från norra Indien och Tibet. Till sist besöker vi Cedercreutz museum i Harjvalta. Lottan Gurli Tallgren berättar sommarminnen från Åland 1944 och veteranen Erik Hammar berättar om Åbo under vinterkriget. 17.4.2016 Pargas Tack för att du alltid var intresserad och visade omsorg för oss Anita (Tito) och Harri Aleksi och Essi, Lilja Rasmus och Yifei, Ina, Kevin Nikolai och Heidi Libbe och Arild Tina och Marcus, Carmela, Ciara, Loke, Leon Tommi och Anna, Freja, Elsa Tove och Kim, Elis Erik och Johanna Jenny och Derek Oscar, Petter Broder Per-Olof och Carin-Hilda Lindblom med familj Syster Britta Lindblom med familj släkt och vänner Allt vad Du lidit vi nog ej förstått Vi stod vid Din sida, så hjälplösa blott Vi ville så gärna behålla Dig kvar Men Din tid på jorden nu fullbordad var Berit "Noppan" Sumelius f. I maj–augusti är alla välkomna till finskspråkiga Tarinas verksamhet på tisdagar och torsdagar klockan 13–15, som ordnas på samma adress. Yogan har utvecklats vid Institutet för medicinsk yoga i Stockholm. Också små städinsatser uppskattas. ”Sopgänget” ordnar städtalko i Kimito centrum tisdagen den 3 maj klockan 16–18. Kimitoöns kommun stöder med material och borttransport av skräpsäckarna. Däre er inbjudes till minnesstund i Iniö församlingshem. »» Åbo svenska veteranklubb Krigsveteraner och lottor samlas till terminens sista lunch måndagen den 25 april klockan 12 på Svenska Klubben. klockan 18.30 i Svenska gården, Auragatan 1, Stora köket, Källaren. I ett pass ingår djupandningsövningar, fysiska övningar, avslappning och meditation. Klä dig i mjuka kläder
Carmela Johansson är projektledare vid föreningen Finlands öar. är medlem i Esin, European Small Islands Federation. Tisdag: Teresia, Teresa, Terese, Terttu. Ta en söndagspromenad längs med ån till WAM och bjud dig själv på en filmatisk och suggestiv upplevelse med fotografi, viedoverk och installationer. ordnar årligen evenemang där skärgårdsoch öbor kan träffas och leder projekt med målsättningen att trygga och utveckla servicen på öarna. Den dagen klockan 15 ges den sista svenska guidningen runt utställningen. Det är i första hand deras intressen föreningen bevakar. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 23 APRIL 2016 26 5.48 21.12 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 5.48, ner 21.12, i morgon upp 5.45, ner 21.14, måndag upp 5.43, ner 21.17, tisdag upp 5.40, ner 21.19. •. Det här äventyrslägret pågår i fyra dagar, den 25–28 juli. •. •. Saara Ekströms naturdoftande och fantasikittlande utställning Alkemi på Wäinö Aaltonens museum är uppe fram till söndag 24.4. orsaken till att barnen helst ska komma från enspråkiga hem är dels den att det redan finns lägerutbud för tvåspråkiga barn, dels att erfarenheten från till exempel Natur och Språk-lägren har varit att enspråkiga barn inte vill eller vågar använda det andra språket om flera av de andra barnen är tvåspråkiga. Guidningen ingår i inträdesavgiften. Föreningen ordnar barnläger enligt ett nytt koncept i sommar. De åboländska lägren den här sommaren är pilotläger. Vi som deltagit tackar för bra jumpa och hoppas på fortsättning i höst. – Lägerledarna talar båda språken och barnen blir ombedda att ge feedback om vad de tycker fungerar bäst. Hennes arbetsrum finns i Pargas och hennes främsta arbetsuppgift är barnlägren och annan tvåspråkig familjeverksamhet. Måndag: Markus, Mark, Marco, Markku, Marko. medlemmar är privatpersoner, föreningar, företag och kommuner. en registrerad, tvåspråkig förening grundad 2006. Lägret hålls på Kirjais kursgård i Nagu i slutet av juli. – Ö-kiva är ett läger för skärgårdsbarn från enspråkiga familjer som vill ha skojigt på ett läger och samtidigt bada i det andra inhemska språket. Det orDnas två läger och arrangör är föreningen Finlands öar ( Föss, se faktarutan). – Tiina hade märkt att barn ifrågasatte varför de ska läsa svenska, de upplevde att de aldrig hörde språket i sin omgivning, berättar Johansson. Det första lägret är för unga i åldern 11 till 13. Projektledaren Carmela Johansson håller på att sy ihop detaljerna till programmet på två barnläger kallade Ö-kiva (ÅU 16.4). * Tummen upp för Reservin naiset som stod för den fantastiska matserveringen i Nappulaligans turnering förra lördagen. Även Rikke, lillebror till två futisspelare och säkert blivande spelare, fick sin portion i sällskap av ”stora pojkar”, hälsar Fammo. Då talar vi trots allt om Velkua, i skärgården nära Åbo. Föreningen Föss / Finlands öar – Suomen saaret orDnar Ö-kIva. Lägret hålls på Kunstenniemi lägergård i Rimito i tre dagar, den 9–11 augusti. Namnsdagar i dag: Georg, Göran, Örjan, Jöran, Jörgen, Jörn, Yrjö, Jyrki, Jyri, Jori, Yrjänä. •. Det andra lägret kallas skärgårdsläger och är tänkt för 7–10-åringar. Projektledaren Carmela Johansson anställdes i mitten av mars i år och är anställd till 31.12.2017. Hon har fått jobba med att motivera sina egna och andras barn att läsa svenska. Om intresse finns involverar vi hela familjerna och skapar vänfamiljer över språkgränserna. Dels kommer man att ha såkallade språkduschar där enbart det ena språket används för något visst moment. Foto: anja kUUsIsto » » Enspråkiga skärgårdsbarn har en chans att möta det andra språket på skojiga läger i sommar. PÅ lägret kommer man dels att köra med ett koncept som Natur och Språk-lägren för barn har använt, man förklarar en del på finska och övergår sedan till svenska och tvärtom. närmare 9 000 personer i Finland bor året runt på öar som saknar fast vägförbindelse. Anja Kuusisto 050-400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi Ö-kiva är ett läger på två språk •. – Tanken är också att kontakterna ska leva vidare efter lägret. Föss byggde vidare på Saaresrantas idé, och via den projektanställning som Carmela Johansson nu har ska barnlägret på två språk bli verklighet. Nästa sommar är det nämligen meningen att liknande läger ska hållas också i Nyland och Österbotten. ÅBo. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@fabsy.fi Tummen upp för Tiina Louhimo som lett nack-och ryggymnastiken i Brukshallen. IDén tIll att ordna ett sommarläger som samtidigt är ett språkbad föddes hos Velkuabon Tiina Saaresranta, aktiv i Föss och projektsekreterare. På vardera lägret finns tjugo platser. Den rika barnlägerfloran i Åboland får en nykomling i sommar. Svensk guidning på WAM på söndag forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Köpmansgatan 7, FIN 21600 Pargas ¥ +358 (0)20 765 9520 Boka ditt resepaket nu! Direkta flyg med Finnair till Biarritz Biarritz. – Vi kommer inte att fylla lägren i exakt den takt som anmälningarna strömmar in, utan vi försöker se till att det blir ungefär lika många finsksom svenskspråkiga barn på lägren. Mer information om lägeravgifter, program med mera finns på webbsajten foss.fi, och Carmela Johansson nås via carmela.johansson@ foss.fi. •. I morgon: Albert, Albertina, Pertti, Altti
Hon övergav sin man och slog sig ihop med vår Profil. De ingick en ”hemlig förlovning”. Hennes pappa var greve. Det gällde också vår Profil. En kritiker har mycket träffande beskrivit honom som ”en naivt charmfull sagoberättare”. Hela landet sjöd av oro. För det mesta arbetade han i klara färger. Att odla ekologiskt betyder att man odlar utan gifter och kemikalier, bejakar mångfald och ser på odlandet som ett kretslopp. Den lilla familjen bodde ömsom i Frankrike och ömsom i Sverige. Vår Profil var en mycket speciell konstnär. Nita var 21 år gammal. Fyra år senare sålde han den för 13 miljoner. Willem-Alexander Svaret på veckans profil vill vi ha senast onsdagen den 27 april klockan 12. Det är det högsta pris som någonsin betalats för en svensk modernistisk målning. Det blev alltså ingenting med Nita. Edita var gift. Föddes i Utrecht den 27 april 1967. Han gjorde sitt bästa. När de var klara med Europa blev det Afrika: Biskra, El-Qued och Constantine i Algeriet samt Tozeur i Tunisien. foto: caroLine anDersson HUOM! | Ab Seaside Oy LKV Arkadiavägen 8, 25700 Kimito FO 2533224-7. Har du pengar över. Han var bara 54 år när han dog av en hjärtattack i New York på våren 1943. I oktober 2012 såldes vår Profils målning ”Vattenfallet” på Bukowskis Auktioner för 21 miljoner kronor. Åbolands svenska Marthadistrikt inbjuder till en föreläsning om ekologisk grönsaksodling med Lena Israelsson, en av Sveriges mest uppskattade trädgårdsprofiler och odlingsinspiratörer, framför allt när det gäller att sprida kunskap om grönsaker. Är gift med Maxima Zorreguieta från Argentina (Blondinen). I Paris ansågs hans målningar som alltför ”litterära”, medan stockholmarna tyckte att de var alltför ”moderna”. Sedan fortsatte de västerut. Vår Profil och Edita flyttade till Capri. Det här var flickan som han drömt om. Först till USA. I dag finns ”Den döende dandyn” på Moderna museet i Stockholm. Christoffer kämpade på. Den här gången gick det bättre. Men Nitas far kom snart underfund med vad som hänt. År 1934 kom skilsmässan. Han hade utvecklat en helt egen stil. Förm.prov. ÅU SOLSIDAN 27 LÖRDAG 23 APRIL 2016 sUpersvÅrt svÅrt MeDeLsvÅrt su do ku Vem är profilen. Christoffer blev förtvivlad och ville bort från allting. Det blev ett kringflackande utan like. Därefter Genua. Lös gåtan. Nita var väldigt söt. Familjen blev lidande. Henne träffade vår Profil på ett garden party hos den japanske kejsaren i Tokyo år 1917. Den 23 juli 1921 gifte sig vår Profil med Thora. Det var inte alltid som kritikerna förstod sig på honom. Profilen är alltid en känd person. Bröllopet ägde rum 2002. Text: Anders Palm En charmfull konstnär som såg världen ... Där hade han bott tidigare. Den första hette Saznitza men kalllades Nita. Vår Profil och Thora gled ifrån varandra. vÅr profiL och Nita reste hem till Sverige med den transsibiriska järnvägen. Israelsson har skrivit ett flertal fackböcker om odling och har två gånger nominerats till Augustpriset. Hans kanske mest kända tavla är säkert ”Den döende dandyn”. och Det har blivit värre. En anledning till skilsmässan från Thora var säkert också att det kommit in en ny kvinna i Christoffer liv. Det gick bra en tiD. Christoffer hade tur. Profilpost Åbo. Vad hände. Vår Profil var konstnär med en mycket osäker framtid. Den ryska revolutionen stod för dörren. De levde kvar som porträtt och inspirationskällor i hans konst. Hans känslor blev besvarade. Vill du svara per e-post är adressen: dags@aumedia.fi Skriv ”Profilen” i ämnesfältet. Han fick absolut inte gifta sig med Nita, vars familj tillhörde landets högsta societet. Den målade han år 1918. Jo vår Profil träffade naturligtvis en ny kvinna. Föreläsningen ”Odla grönsaker ekologiskt” ordnas onsdagen den 27 april klockan 18–20 i Stora Auditoriet, Åbo Akademis ASA-byggnad, Fänriksgatan 3A i Åbo. En tid bodde de i Venedig. Att odla egna köksväxter är en snabbt växande folkrörelse och också Åbo stad erbjuder nu odlingslådor i parker och på andra allmänna platser. ÅU-pennor: Lisa Wikström, Kimito och Synnöve Holländer, Ingå Priserna kommer per post. Många konstnärer fick det svårt. Vem var han. Min 2000€•moms 24% Kristian Lindroos 044 306 7012 Netta Ratia-Dahlbom 044 706 7012 Mårten Lindroos 044 542 1716 huom. Christoffer och Nita hade bestämt sig. Men hans konst lever. De skulle säkert passa bra ihop. Thora har också berättat om sitt liv tillsammans med vår Profil i boken ”Jag for till Paris”. Profilens rätta namn är: Insänt av: Namn: Adress: Berättelsen om vår Profils liv är till stor del också berättelsen om hans kvinnor. Det gjorde ingenting. Hon hette Thora och var 22. Greven tycks inte ha satt sig på tvären. Hon hette Edita och var född i Örebro. Mer uppgifter finns på marthornas hemsida: www.aboland.martha.fi Lär dig odla ekogrönsaker inspiratör. Adressen är: Profilen Åbo Underrättelser Logomo/Konttori Hampspinnaregatan 14, 20100 Åbo. Dessutom var han en bohem. Vår Profil anklagades också för att ”försköna verkligheten” och för att ”frukta det proletära”. var svaret på förra veckans profil. Vare sig Nita eller Thora försvann dock helt ur vår Profils liv. Men det spelade inte någon roll. Sedan till Guatemala, Cuba och Mexico. Då kan det kanske vara klokt att investera i konst och försöka köpa någon av vår Profils målningar. 4%+moms 24% el. För hans nya kvinna hade pengar. anbud. Lena Israelsson föreläser om ekologisk grönsaksodling i Åbo på onsdag. Vår Profils konst betingar höga priser. Han satte ett bestämt p för romansen. Thora var skulptris. Anmälan kan göras till ordforande@aboland.martha.fi eller till marthatelefonen 044–557 72 09. Gratulerar! Antalet deltagare denna gång: 84. Den drog med sig en ekonomisk depression. Vår Profil blev inte gammal. På dagarna målade han tavlor och på nätterna dödade han skorpioner. Den lokala mäklaren Paikallinen välittäjä. Pristagare denna gång: Överraskningspris: Kristina Sundqvist, Dalsbruk. Han hade tur. Men så kom den amerikanska börskraschen 1929. Själv hade han hunnit bli 29. Kung i Nederländerna. Han blev eld och lågor. Det blev en spännande resa. År 1984 köptes ”Dandyn” av finansmannen Fredrik Roos för 3,4 miljoner kronor. Det går också att lämna in svarskuponger i Luckan, Auragatan 1. Vår Profil hette Christoffer. Han lämnade Sverige och reste till Paris. Året därpå fick de en liten dotter. Willem-Alexander. Vår Profil var 31. Sedan blev det Sicilien. Hon förfogade också över bostäder runt om i världen
Våra scoutmärken var också sydda exakt 3 cm under axelfållen på scoutskjortan (eller hur det nu var). Vi var också duktiga på att sjunga. JU mera Jag tänker på det hela – det där med scoutingen – desto mer konstigt blir det. Eller den 15 kilometer långa vandringen på det så kallade patrullråddet på ett läger i Tenala år 1987. Hon sköter sånt som hon kan och har vett att be kamrater om hjälp med resten. S:t Göran har valts till scouternas förebild, eftersom han liksom scouterna med Guds hjälp vill motarbeta det onda och hjälpa sin nästa. Där kunde vi istället tåga ganska fint på rad in i kyrkan när det firades S:t Göransdag varje år den 23 april. datUmet 23 april har också fått en annan betydelse lite senare i livet. Utrustad med lite mer självinsikt och framför allt med rådiga kamrater (som skötte trangian) var det ingen konst att tillryggalägga 80 kilometer fjällvandring. Scoutlöftet skulle man kunna utantill: ”Jag ska älska min Gud och min nästa, mitt land och mänskligheten…” De där omsorgsfullt sydda märkena på scoutskjortan och utantillverserna var av noll värde i Tenalaskogen då färsk gädda skulle viras in vått tidningspapper och grävas ner under glöd, för att man överhuvudtaget skulle få något att äta. I gummistövlar och med fullpackad rinka på ryggen. Däremot har jag – ju flera år som gått sedan min scoutkarriär – övertygats av tanken om att bra kvinna inte reder sig själv. Först skulle man fixa gäddan. Ändå har dofterna av blåbärsriset på nattorienteringen på Björkskärsudden år 1983 och stämningen på lägerbålet på Euran år 1987 lagt sig som ett lent och varmt täcke över mina minnen. Den rådiga sjukhuspersonalen var säkert scouter allihopa. Ps Scouterna firar S:t Göransdagen i dag. 25 år efter de traumatiska scoutupplevelserna drog jag rinkan på ryggen igen (ja, samma rinka, dessutom). Till mina värsta minnen i livet hör de djupfrysta korvsmörgåsarna på vinterhajken i Karleby år 1986. Flaggknopar, trangior, spänna tält, surra byggställningar – you name it. SÅdant hade vi inte uppfostrats till i Kristinestads nybyggarflickor. Att försöka uppmuntra sig själv genom uppbyggliga tankar om hur S:t Göran besegrade draken låg inte så nära till hands. hJälp frÅn ovan förlitar jag mig inte så mycket på. Lyckligtvis fanns det rådiga kamrater tillhands – som hjälpte till med utrustningen – då den egna lungkapaciteten inte riktigt räckte till. Doftminnet av blåbärsriset vann över smakminnet av djupfrysta korvsmörgåsar. En föredetta nybyggarflicka såg bara storögt på. Man var gråtfärdig emellanåt. På läger på Björkskärsudden i Kristinestad år 1983.. Passar inte mej överhuvudtaget. Dagen tillbringades i en förlossningssal för ett antal år sedan och vill man tro på gamla sagor om S:t Göran så fanns det både en och två drakar att besegra för den lille kämpen som föddes den natten. Av mig blev det aldrig någon riktigt bra scout. Vilken fingerfärdighet! Vilken förmåga att hantera slangar och sladdar och koppla och surra så att hela konstruktionen hölls ihop. ÅU LÖRDAG 23 APRIL 2016 28 PÅ TISDAG: Kvinnan som spelade bort miljoner. Pia Heikkilä 02-274 9932/pia.heikkila@aumedia.fi S:t Göransdagen Man var gråtfärdig emellanåt. I Karleby skulle man skidorientera. Att försöka uppmuntra sig själv genom uppbyggliga tankar på hur S:t Göran besegrade draken låg inte så nära till hands. Jag är hopplöst opraktisk och usel på det mesta som kräver fingerfärdighet. Tänk att jag ägnade så många år åt att utsätta mig för prövningar som jag helt enkelt inte är lagd för. ScoUt-pia. Icke desto mindre har jag galant klivit in i ett livsmönster som många kan känna igen sig i. En snabb genomgång av mina scoutminnen – de ovannämnda är ju bara några guldkorn – säger mig att jag redan befunnit mig utanför min bekvämlighetszon så det räcker och blir över. Ett jargonguttryck som man kan reta sig till max på är snacket om att ge sig utanför sin bekvämlighetszon. Samtiden däremot är inte lika lätt att förhålla sig till. ”Klar ligger vägen som vi gå …” eller ”Ta fram det bästa humör du har...”
3 LEDARE ”Lösningen finns i ett nytt Europakonvent och en tilltro till att vi kan klara utmaningarna.” 14 FINLAND FÖRETAGANDE ”NTM-centralen och ministeriet var väldigt intresserade av att Finlands första fiskmjölsfabrik skulle se dagens ljus i Kasnäs.” 6 11 KÄRNAN I EU:S PROBLEM INGEN DEUX EX MACHINA I KLIMATPOLITIKEN 500 ÅR AV SATIR OCH HISTORIA EN ÄNNU BÄTTRE GEMENSAM MARKNAD 8 12
På hösten skapades den så kallade skarvarbetsgruppen, en expertgrupp som synar skarvproblemet i Finland, med Anna-Maja Henriksson som ordförande. Det nya avtalet är en utgångspunkt som formar ländernas klimatarbete för en lång tid framöver. Den mycket politiserade konflikten har visat splittringar inom EU, men också inom de enskilda medlemsländerna. 2 2016 NYA ÅRET SOM GÅT T NYA året som gått FOTO VIKTOR GRANDELL RIK SDAGSVALE T I FINL AND SFP gjorde ett bra val i april 2015 och knep ett fjärde mandat i Nyland, men förlorade ett mandat i Österbotten. Nils Torvalds är suppleant i kommittén och deltar aktivt i dess arbete. BILD CREATIVE COMMONS EFSI I Europa finns ett stort investeringsgap, där goda idéer och projekt söker finansiering. Specialvillkoren för Storbritanniens del verkar dock ha väckt en snöbollseffekt när andra länder också börjar höra sig för om specialvillkor. Bland annat har Europaparlamentet nu tillsatt en undersökningskommitté vars uppgift är att undersöka brister i genomförandet och översynen av EU:s regler för bilutsläpp. I Finland har EFSI gett lån på 75 miljoner euro till Metsäliitto för ett bioraffinaderi i Äänekoski. BILD CREATIVE COMMONS GREKL AND Nyheter om Grekland fyllde våra nyhetsflöden sommaren 2015 då grekerna röstade nej till långivarnas villkor i folkomröstningen i juli. BILD HILDA FORSS / SHUTTERSTOCK ”DIE SELGATE”/ VOLK SWAGEN-SK ANDALEN / U TSL ÄPPSFUSK Skandalen kring Volkswagens fusk, där manipulationsanläggningar användes för att ge missvisande utsläppsnivåer, skakade om både producenter och konsumenter i EU. FOTO TTIP, AUDIOVISUAL T TIP TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) ett frihandelsavtal mellan EU och USA hade en central roll i samhällsdebatten under året. FOTO FORSSTYRELSEN BÄT TRE L AGS TIF TNIN G O M BIO BR ÄNSLEN EU nådde en överenskommelse om direktivet för biodrivmedel och indirekt förändrad markanvändning, som Nils Torvalds var ansvarig förhandlare för. Trots det goda resultatet hamnade SFP i opposition då Centerns partiordförande Juha Sipilä bildade sin regering med Samlingspartiet och Sannfinländarna. Det spekulerades om en Grexit (Greek exit), ett eventuellt utträde ur euron och till och med Europeiska unionen. Under året har både fiskare, skärgårdsfolk och jägare från kustfinland och Ålandbesökt Bryssel för att diskutera skarvproblematiken och de hållbara lösningar som krävs för att lösa den. Kanada, Mexiko och Sydafrika. På hösten var det flyktingbåtarna från Turkiet till Grekland och vidare in i EU som lyfte upp landet i nyhetsrubrikerna. I Finland har flyktingkrisen väckt många starka reaktioner. Inför COP21 fanns det höga förväntningar på att uppnå gemensamma klimatmål. Storbritanniens premiärminister David Cameron och EU har kommit överens om en del reformkrav som kan få Storbritannien att stanna i unionen. Avtalet har väckt en hel del debatt. Många är oroliga för vad avtalet kommer att innebära i och med att det underlättar steget för amerikanska och europeiska företag att etablera sig på varandras marknader. FOTO MSTYSLAV CHERNOV FLY K TINGKRISEN Den långvariga flyktingkrisen har alltmer spridit sig till Europa, då flyktingar från Mellanöstern och i synnerhet Syrien flyr undan krigshärjade områden. SFP blev, för första gången på 36 år, utanför regeringen och fungerar nu som ett konstruktivt oppositionsparti. I Bryssel dog 38 personer då tre bomber detonerade på flygfältet Zaventem och metrostationen Malbeek 22 mars. Genom EFSI kan Europeiska investeringsbanken (EIB) stöda projekt inom bl.a. Det visade sig också vara en av det gångna årets stora framgångar, då 196 länder kom överens om ett bindande avtal att den globala uppvärmningen ska hållas väl under 2 grader, helst 1,5 grader. Både gatupatruller och protestdemonstrationer för att stänga gränserna har ordnats, samtidigt som motdemonstranter varit snabba med att besvara protesterna. FOTO YANN CARADEC KLIMAT TOPPMÖTE T I PARIS Den 30 november till den 11 december samlades världens länder för klimattoppmötet i Paris. EU har motsvarande frihandelsavtal med bl.a. FOTO BEATA BJÖRKVALL TERROR AT TENTATEN I PARIS O CH BRYSSEL Hela Europa skakades av händelserna natten till den 14 november i Paris då 128 personer omkom i flera koordinerade terrorattacker, mindre än ett år efter attentaten på tidningen Charlie Hebdo. Med tanke på de omfattande skador fågeln förorsakar borde skyddsjakt av skarv vara möjligt. Genom överenskommelsen begränsas användningen av vissa riskfyllda biodrivmedel, samtidigt som innovationer och främjandet av nya, avancerade och hållbara biodrivmedel ska stödas mer. BILD CREATIVE COMMONS SK ARVARBE TSGRUPPEN Nils Torvalds har aktivt följt med problematiken kring skarv och arbetat för tillämpning av åtgärder som skulle göra det möjligt att ta itu med problemet. Dagens regler om typgodkännande och testmetoder har ifrågasatts, och många olika lagstiftningsförslag inom dessa teman har debatterats. 70-årsmottagning ordnades i Kasnäs och över 80 personer hörsammade inbjudan. FOTO DAVID CAMERON /EP AUDIOVISUAL BREXIT (BRITISH EXIT) Nyheterna om en eventuell Brexit fortsatte att dyka upp i medierna. FOTO ELISABET RANTSCHUKOFF TORVALDS 70 I augusti 2015 fyllde Nils Torvalds 70 år, det firades både i Europaparlamentet och i Finland. Den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), som trädde i kraft 1 juli 2015, ska mobilisera 315 miljarder euro i investeringar inom det offentliga och privata. Det återstår att se om det blir ett brittiskt utträde ur unionen eller inte.. Samtidigt skulle avtalet avlägsna eventuella handelshinder mellan parterna. Den 23 juni 2016 ska Storbritannien ha en folkomröstning om sitt medlemskap i EU. forskning, innovation, strategisk infrastruktur och förnybar energi som ger ett mervärde eller är högrisk, samt små och medelstora företag. 130 människor miste livet i attentatet som var det värsta i Frankrike sedan andra världskriget. Efter flera månaders förhandlingar tog Grekland emot sitt tredje lånepaket
Efter snart fyra år ”för om masten” är jag mera övertygad än någonsin tidigare om att Europa behöver sin union. eU-skutan går alltför ofta på grund genom att medlemsstaternas regeringar, utanför all demokratisk kontroll, sysslar med krass kohandel för att bevaka inskränkta nationella särintressen. Men samtidigt försöker vi peka på nödvändiga reformer. Lösningen på det här problemet är att skapa en större eU-budget. Teknologiskt gällde den Förenta staterna, politiskt gällde den ledare NILS TORVALDS Medlem av Europaparlamentet FOTO Pablo Gabrigos VÄGEN FRAMÅT…. Sovjetunionen och den utlovade och långsamt genomförda avkolonialiseringen av Europas gamla och belastande besittningar. UPPLAGA ca 125 000 exemplar TRYCK karleby Botniaprint vanda kSF Medias Tryckeri salo Salon Lehtitehdas mariehamn TidningsTryckarna på Åland Ab ! TIDNINGEN HAR I FÖRSTA HAND UTKOMMIT SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNINGARNA: HUFVUDSTADSBLADET, VÄSTRA NYLAND, ÖSTNYLAND, ÅBO UNDERRÄTTELSER, VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING, SYD-ÖSTERBOTTEN OCH NYA ÅLAND. Den fjärde orsaken till samarbetet var behovet av att klara av konkurrenshotet från andra delsystem i världsekonomin. Det är i jämförelse med Förenta staternas federala budgets relativa storlek någonting i närheten av en tjugondedel. Den konkurrensen var tvåeller tredelad. LAYOUT Ida-Maria Wikström OMBRYTNING Hilda Forss PÄRMFOTOGRAFI EP Audiovisual NIL S TORVALDS UNDER NÅGRA INLEDNINGAR både hemma i Finland och ute i Europa har jag under de senaste månaderna understrukit att Europa just nu står inför efterkrigstidens kanske allvarligaste utmaningar. Det handlade för det första, och i den tidens språkbruk, om att integrera den starkaste centraleuropeiska staten (Tyskland) på ett sätt som gav möjligheter till att ekonomiskt växa, utan att samtidigt föra med sig en tysk hegemoni. Jag inbillar mig inte att det här fjärde numret av Nya Europabladet ska klara av att enkelt vända opinionerna, men det kan ändå vara nyttigt och lärorikt att återkalla de fyra huvudorsakerna till att det på många olika håll i Europa kring 1947 målmedvetet började verkas för att förena en splittrad kontinent. Den målsättningen förutsatte samtidigt att man klarade av att på något sätt styra Europas tunga (rustnings-) industri genom att bl.a. Riktigt i alla sina ursprungliga former från 1947 finns inte utmaningarna idag, men i allt väsentligt står frågorna vi har framför oss på samma sätt. I det här numret av NEBL har vi försökt peka på en del brister i det sätt på vilka den europeiska idén förverkligas. Det är inget fel att bevaka sina intressen, men att bakom ryggen på medborgarna köpslå om en särbehandling av frågor, som kräver mera allmänna och breda lösningar, innebär samtidigt att tvinga eU att sega sig framåt som ett jättelikt trögdjur. Vi är alltså pinsamt medvetna om att allt i eU inte riktigt har gått som på Strömsö. 13 INTERVJU Ilmari Lastikka – En finsk lobbare i EU:s mitt Ålands riddare debatterar 14 INTERVJU Från tankefrö till fiskmjöl – på ett år 15 KOLUMN Mindre idealist – mera realist Team Torvalds 16 Myter om EU. skapa ett gemensamt försvar. Regelverket kan vi se över och förbättra, men principerna från tiden efter andra världskriget har vi inte råd att tumma på. 3 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET LEDARE om tidningen Denna tidning har sammanställts av Karolina Bergvik, Beata Björkvall, Katarina Dahlman, Matilda af Hällström, Anton Nilsson, Elisabet Rantschukoff och Nils Torvalds. En rationell bedömning borde alltså leda till en ökande uppslutning kring de europeiska idéerna, men så är alldeles uppenbart inte fallet. En central del av det reformerade europeiska projektet handlar om makt och medel. Den tredje orsaken var behovet av att skapa utrymme för produktivkrafternas tillväxt. Det är en förbrytelse mot de gemensamma och viktigare stora målsättningarna. ANSVARIG UTGIVARE Nils Torvalds MEDVERKANDE Anna Abrahamsson, Carl Haglund, Heidi Jern och Ulla-Maj Wideroos. 70 år har förflutit och de blodiga lärdomarna från det första och det andra världskriget har på något sätt suddats ut av aktuella och allvarliga men ändå kanske mera lättvägande orsaker. Budgetmakten finns alltså huvudsakligen i medlemsstaterna, men det är just den som leder till benägenheten för kohandel. Men den nuvarande budgeten utgör enbart 1 procent av eU:s bruttonationalinkomst (BNI). Inför det kravet ryggar redan många helt instinktivt tillbaka. Vi kunde dessutom styra den teknologiska utvecklingen lite bättre och därmed avskaffa ett annat strukturellt och bromsande fenomen: rädslan för att bli på efterkälken. INNEHÅLL 4 KOLUMN Ideologiska val KOLUMN Ränderna går aldrig ur 5 INTERVJU Lundia – en återgång till det finländska kärnvärdet 6 EU och den utmanande existensen Kärnan i EUs problem är EUs budget 7 Den ständigt återkommande frågan INTERVJU Hagalunds bibliotek – Ett socialt utbyte av språk och förståelse för varandra 8 500 år av satir och historia 9 INTERVJU Mohamed Gutic – bosnisk finlandssvensk 10 INTERVJU Wapice – Energikoll via öppna plattformar KOLUMN En ännu bättre gemensam marknad 11 KOLUMN Entreprenörer <3 Kapital 12 KOLUMN Ingen deus ex machina i klimatpolitiken Vadå COP 21. Med en dubbelt större eU-budget kunde vi dels lösa många av de problem som nu bara blir käbbliga förhandlingar mellan regeringscheferna. Vi har dessutom berikats eller utarmats av några nya. Inom gränserna för de europeiska nationalstaterna var det inte möjligt och det innebar därmed en överhängande risk för att Europa skulle bli på efterkälken
Den ringer ju inte mera som förr, det är bara att acceptera och lära sig leva med. Men samtidigt så vet jag med bestämdhet att det är dags för andra att dra lasset. Att få påverka, få uppleva förändringar, att tvingas göra politiska kompromisser, att uppleva besvikelser men också förnöjsamhet över att ibland lyckas. Litet vill jag ändå blanda mig i. 4 2016 NYA KOLUMN NYA III IBL AND SÄGS DE T att i vårt land regerar alla partier med vem som helst, och att det egentligen inte är någon större skillnad vem som sitter i regeringen, eftersom politiken ändå blir likadan i slutändan. Sedan regeringen Sipilä tillträdde har Finland bland annat sällat sig till de östeuropeiska motsägarländerna i omröstningen om hur hundratusentals asylsökande ska fördelas i Europa, med utrikesministerns mun gett sitt stöd åt Polen där man begränsat pressfrihet och demokrati, gått inför en skärpning av kraven för familjeåterförening, lekt med tanken om dödsstraff, föreslagit tidsbundna asylplatser och tyckt att man nog kunde tänka sig grundlagsvidrigt lägre socialstöd åt asylsökande. Tydligast och störst är ändå valet att göra enorma nedskärningar inom utbildning, forskning och bistånd. Svenska riksdagsgruppen har dock med sin skuggbudget visat att man kan spara lika mycket som regeringen utan att göra dessa enorma inbesparingar i det som utgör kärnan i vår välfärd, vårt kunskapssamhälle. Det är också ett liv där man äter frukost i lugn och ro utan att behöva fundera över klädval, frisyr eller läppstift. Tyvärr syns regeringens framfart också i det vi brukar kalla Svenskfinland. Och jag ska gå vidare på mitt sätt. Valet att skära i utbildningen fick även SFP att för första gången sedan 1932 initiera en interpellation. De senaste nio månaderna visar att den här myten inte är sann. För egen del har politiken tagit (och jag har gett den) större delen av mitt vuxna liv. Det stämmer förvisso att den offentliga sektorns kostym måste ses över. Fullt av överraskningar – positiva och negativa. Allt detta utöver den allt mer utdragna vårdoch landskapsreformen som alltjämt saknar språkkonsekvensbedömning. Det politiska livet är som livet i allmänhet. kolumn ULLA-MAJ WIDEROOS Skribenten arbetade som riksdagsledamot 1995–2015 och fungerade som II finansminister 2003–2007. Att faktiskt arbeta med det som man brinner för. Och faktiskt så är det så det ska vara. Eller ska jag inte bry mig utan tänka att nu är det andra som får påpeka och rätta. Kanske är det så, men i så fall finns det förstås olika grader av engagemang. Regeringens svar lär bli att det är dåliga tider – vi måste spara. Fast jag ringer ju nog ibland. Jag känner stor tacksamhet! Över alla vänner som politiken gett mig. Exemplen kunde tyvärr bli fler. RändeRna gåR aldRIg uR Jag känner stor tacksamhet! Det är en stor gåva att ha fått vara med i den politiska hetluften i 20 år. En gång politiker alltid politiker. Det är värdefulla vänner, vänner som är trogna och pålitliga. Sedan bestämde justitieministern att det på fastlandet inte behövs en enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk. Läsa dagens tidning och förundra sig över att dessa journalister inte tar reda på så att deras ”juttu” blir rätt. Hur som helst: det kommer ett liv efter politiken. Men ibland måste man ta tillfälle att visa på de ideologiska val som faktiskt görs varje dag i riksdag och regering. Mera sällan en journalist eller politiker. Det började med regeringens budgetförslag, där Folktinget blev av med en tredjedel av sitt stöd. Den allra intensivaste perioden är förstås de 20 åren i riksdagen, men också före det fanns politiken där. Ett liv där man får så lov att sätta sig på soffan i vardagsrummet och titta på riksdagens frågetimme i TV. kolumn CARL HAGLUND Partiordförande, SFP IdeologIska val ”POLITIK ÄR INTE ALLTID PARTI POLITIK – KANSKE KAN MAN TALA OM SAMHÄLLSENGEGEMANG” ”RIKSDAGSGRUPPENS SKUGGBUDGET SPARAR LIKA MYCKET UTAN ATT GÖRA ENORMA INBESPARINGAR I KÄRNAN I VÅR VÄLFÄRD, VÅRT KUNSKAPSSAMHÄLLE.” III RÄNDERNA GÅR ALDRIG ur brukar man säga. Det är tillåtet för mig att sitta på soffan och se på, jag behöver inte ta till telefonen och e-posten så snart jag ser något jag inte gillar. Ja, det där med telefon. För nu bestämmer jag över min kalender själv!. Ska jag eller ska jag inte skicka i väg ett e-postmeddelande och påpeka felet. Det gäller att vara beredd, att stå pall när det blåser. Visst engagemanget och intresset finns där. Jag är tacksam för alla år i politiken! Men jag är lika glad att jag kunde sluta där jag slutade. Därefter meddelade kommunikationsministern att tågen till finlandssvenska pendlingsområden kostar för mycket. Det är en balansgång det här livet. Politik är ju inte alltid partipolitik – kanske kan man tala om samhällsengagemang. Och ringer det så är det familjen eller vännerna. De flesta finns kvar, även om några av naturliga skäl ”försvinner”. Och förundra sig över vilka frågor de ställer. Det är nyttigt för ett parti att ibland vara i opposition så att man hinner reflektera över sina värderingar. Och ja, sist men inte minst kommer vi fortsättningsvis att vara ett parti som för fram alternativ istället för att bara klaga. Detta även om många av regeringens val frustrerar och oroar. Det här som en kort uppräkning av de ideologiska markeringar som kommit ut ur regeringens strutar. I form av Svensk Ungdom och nio år som kommundirektör i Oravais. De som tagit över ska gå vidare och de ska göra sina egna val och beslut
5 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET FINL AND – FÖRETAGSAMHET Lundia – namnet får nog en klocka att ringa i var och varannan finländares huvud. Men vi vill fortsätta på vår finländska linje, säger von Wendt. – Vi använder oss av finländskt arbete, råvaror och material. – När vi valde att satsa på den klassiska Lundia-hyllan igen, uppmanade jag alla anställda att ändra sin Linkedinoch Facebookprofilbild till en Lundiabild. LUNDIA. HAR IDAG RUNT 35 ANSTÄLLDA MEN SYSSELSÄTTER INDIREKT ÖVER 1000 PERSONER GENOM FINLÄNDSKA UNDERLEVERANTÖRER. Vi ville visa hur mångsidig hyllan är och utveckla den med nya delar och färger, säger von Wendt. Hon tog över som VD år 2011 när det fanns ett behov av att stärka företagets brand. Våra träprodukter härstammar från östra Finland, våra lampskärmar av tyg sys för hand i Österbotten och vårt virke är PEFC märkt, vilket betyder att virkets ursprung kan härledas. Hyllan var på många sätt revolutionerande när den skapades av den svenske snickaren Harald Lundqvist på 40-talet. I framtiden planerar Lundia att fortsätta på samma väg som valdes redan när företaget grundades: en vilja att förse konsumenterna med en produkt som består. – EN STARK FÖRVALTARE AV DET FINLÄNDSKA KÄRNVÄRDET DEN KLASSISKA LUNDIA-HYLLAN HAR HÄNGT MED SEDAN 1940-TALET (OCH FORTSÄTTER VARA EN POPULÄR PRODUKT I DE FINLÄNDSKA HEMMEN) FOTO Anton Sucksdorff/ Lundia MICHAELA VON WENDT HAR FUNGERAT SOM VD FÖR LUNDIA SEDAN ÅR 2011. Aldrig tidigare hade man i Finland kunnat köpa en möbel och bygga ihop den hemma eller köpa nya komponenter till en och samma möbel enligt egna preferenser och behov. 95 procent av produkternas komponenter är tillverkade i Finland. Dock är det idag svårt att i skapa en produkt som kan kombineras med en produkt från 40-talet. – Det gör vår produktutveckling mer utmanande. MÖBLER FRÅN DE FINSKA SKOGARNA Etik och ekologi är två viktiga värden att förvalta i ett samhälle präglat av globalisering. På detta sätt engagerar vi personalen också på fritiden. En finländsk naturprodukt är vad Lundia eftersträvar att skapa. En möbel köpt på 40talet går fortfarande att kombineras med komponenter köpta i dag. I dag är det Michaela von Wendt som står vid rodret. Standarden på produkterna från 40-talet är annorlunda än vad den är idag. Det var den här möbeln som gav upphov till familjeföretaget Lundiamyynti Oy Ab, som 1948 grundades av Ernst Fabritius och Folmar Rosenlew. – Vi behövde fokusera mer på försäljning och marknadsföring och hitta vägen tillbaka in i de finländska hemmen. BLEV ÅR 2004 EN DEL AV SINI-KONCERNEN. – Det är stor skillnad på en tall som växt i Finlands kalla förhållanden och en tall som växt i Bulgarien, säger von Wendt. ENGAGERAR PERSONALEN OCH SATSAR PÅ VÄLMÅENDE Förutom att företaget vunnit priser har Michaela von Wendt också fått personligt erkännande i form av utmärkelsen ”Loistava Liideri” år 2013. Vi valde att gå tillbaka till vår kärna och grund; Lundia-hyllan. Personalen blir således också en del av företagets marknadsföring. Hon refererar till att konsumenters uppfattning om kvalitet verkar ha minskat med åren då konsumenter allt oftare väljer plastprodukter som är dåliga för både den egna hälsan och naturen. Vi uppmuntrar dem även att aktivt dela och kommentera Lundia på sociala medier. Lundia strävar efter att göra sina möbler tidlösa. artikel KAROLINA BERGVIK LUNDIA GRUNDADES 1948 AV ERNST FABRITIUS OCH FOLMAR ROSENLEW. – Vårt löfte för de kommande 50 åren är att Lundia består, säger von Wendt. – Det är jättetrevligt att få ett dylikt erkännande. Vi satsar på personalens välmående genom att utbilda dem och föra en rak kommunikation som engagerar alla. FOTO Lundia/Katri Kapanen SENA ST NÄR DEN ombyggbara Classichyllan omnämns brukar folk känna igen företagsnamnet. Utmärkelsen gavs av HRM Partners till de företagsledare i Finland som fått flest nomineringar av finländarna själva. HAR EGNA AFFÄRER I HELSINGFORS, ESBO, TAMMERFORS OCH RESO SAMT 35 ÅTERFÖRSÄLJARE I FINLAND. På det här sättet lägger man en finländsk prägel på hela företagets värdekedja. Företagets möbler har funnits i de finländska hemmen sedan 1940-taletw och brandet fortsätter att vara en av finländarnas absoluta favoriter
Resultatet blev ett ganska skrangligt verk med diverse spretande stödben åt olika håll. Så var det egentligen inte tänkt från början, men den makroekonomiska utvecklingen efter 1973 har så småningom vridit systemet ur led och konsekvenserna kan vara väldigt stora. Underförstått har det alltså funnits ett resonemang om att EU behöver sina kriser eller att kriserna på något sätt t.o.m. Jag tror därför att resonemanget egentligen har varit grundläggande felaktig eller äventyrligt. Den svaga grundstrukturen försvagades ytterligare av den ekonomiska krisen från 2007 framåt. VAD ÄR DE T som gör att en stat eller ett överstatligt organ kan agera. Men ingen ville betala och under tiden tillspetsades problemen och eU blev allt mera utpressbart av Turkiet. Men den fleråriga finansramen (MFF) har rådet makten över, parlamentet har endast rätten att godkänna eller förkasta. Men varifrån ta pengarna för att förverkliga den goda föresatsen. 6 2016 NYA EUROPA NYA III INFÖR VARJE TIDIGARE kris har både den Europeiska Unionens politiker och administratörer tröstat sig med att det har varit genom kriserna unionen har tagit sina steg framåt. Om inkomstkällorna (det som kallas egna resurser – own resources) har rådet rätt att enhälligt fatta beslutet efter att ha konsulterat parlamentet. Bristen på beslutsamhet hade lämnat många frågor olösta. Vi har från det senaste året två nästan övertydliga exempel på hur vi lite har navigerat oss in i en återvändsgränd. KÄRNAN I EU:S PROBLEM: MAKTLÖSHETEN UTAN BUDGETRÄTT kolUmn NILS TORVALDS eU – den Utmanade existensen artikel NILS TORVALDS GRAFIK Ida-Maria Wikström / Hilda Forss. har varit eftersträvansvärda. Men det här sättet att bygga en europeisk framtid hade också sina stora svagheter. Efterkrigstidens återuppbyggnad var slutförd och övergången från land till stad hade huvudsakligen uttömt en tillväxtresurs, som byggde på att människorna lämnade ett lågproduktivt arbete bakom sig och övergick till någonting mera produktivt. Det enkla svaret är naturligtvis budgetmedel. Kriserna framstod därför som hjälpmedel i försöken att puffa de lite oklara besluten framåt. Den bygger på ett tvådelat franskt system på utgiftssidan: betalningsåtaganden (commitments) och utbetalningar (payments). Idag kombineras en svag budgetstruktur med ett ekonomiskt stillastående (som redan i sig är farligt) med Storbritanniens inrikespolitiska utpressningsspel och det första avsnittet av en invandringsström, som med tilltagande miljöförstörelse och klimatförändringen kan få allt större proportioner. De här egentligen korresponderande budgetposterna lever skilda liv och leder till att det är enkelt att ge politiska löften, men uppföljningen med finansiering för dessa löften sker inte lika lätt. EN TILLTAGANDE OBALANS Problemet blir inte mindre av att eU-budgeten är tekniskt svårbegriplig och därmed ogenomskinlig. PRINCIPERNA OCH VERKLIGHETEN I fråga om budgeten är Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i teorin två jämlika instanser. Den är alltför beroende av medlemsländernas vilja/ovilja och av rådets interna kohandel kring kravet på enhällighet. Vi är fortfarande på efterkälken och det visar sig i förhållande till eU:s budget. Exempel 1 handlar om hur Juncker-kommissionen vid sitt makttillträde lite storstilat förklarade att en fond för att få fler investeringar i Europa skulle skapas. Vi stod inför omfattande strukturreformer och från den chocken har vi egentligen inte riktigt återhämtat oss. Plötsligt skulle man fördela begränsade resurser, inte ösa fördelar ur ett ymnighetshorn. I den årliga budgetprocessen har båda institutionerna i och med Lissabon-fördraget lika stort inflytande. Håller våra strukturer för de här utmaningarna. De nya medlemsländerna förväntade sig eventuellt en lika generös behandling som Tyskland hade åstadkommit när de nya delstaterna från DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken. Exempel 2 handlar om hur den lika storstilade planen på att lösa flyktingkrisen förutsatte 3 miljarder euro. Slutresultatet b lev – trots alla goda avsikter – ett förhandlingsmaskineri, som mera lämpade sig för utpressning och kohandel än för att bygga ett nytt Europa. Det kunde kanske ha fungerat ännu medan gemenskapen bestod av sex eller nio länder, men utvidgningen från år 2004 framåt skapade en ny och mera besvärlig dynamik. Medlemsländerna ville nog ha pengarna, men inte ge någonting själva. VAD KUNDE EU-BUDGETEN ÅSTADKOMMA. eU:s maskineri är fortfarande inställt på att fatta storstilade och en aning propagandistiska beslut. Samtidigt slog oljekrisen till och under omställningarnas yta började en utveckling, som vi inte riktigt genast uppfattade: globaliseringen och datoriseringen. Tidigare kanske det här på något sätt stämde. Pengarna skulle alltså slitas ur en redan lite instabil eU-budget (på bekostnad av forskning och transportprojekt). En mekanism, som till en början var tänkt som en försiktighetsåtgärd för att undvika en på sätt och vis välgrundad misstanke om att parlamentet inte klarade av en ansvarsfull budgeteringspolitik, har nu blivit en olöst kärnfråga som hotar eU:s existens. LITE BAKGRUND Det hände någonting kring 1973. I det här avseendet skiljer sig inte eU från andra organisationer. eU-budgeten är alltså inte självständig
De lever på besvikelser kombinerade med fagra löften. Om man inte kan språket alls använder vi oss av Google translate och ifall någon inte kan skriva på sitt eget språk har vi abc-böcker till hjälp. TRE GÅNGER I veckan har frivilliga finländare och flyktingar chans att träffas för att lära sig ett språk tillsammans. Ju mindre vi satsar på framtiden desto mera tas den politiska agendan över av ansvarslösa, kortsynta och nationalistiska ytterligheter. Vår kontinents stora utmaningar handlar om teknologier och utveckling. PÅ IDEALENS TID För 40 år sedan – när det ännu fanns europeiska ideal – utgick man ifrån att en funktionsduglig union borde ha en budget på någonting kring 5 procent av BNI. Där kan flyktingar och finländare träffas för att lära sig språk av varandra. På lördagar har finländarna möjlighet att lära sig arabiska, säger Sunniva Drake som är bibliotekets distriktschef för bibliotekstjänster. ETT SOCIALT UTBYTE AV SPRÅK OCH FÖRSTÅELSE FÖR VARANDRA Hagalunds bibliotek i Esbo har axlat sin roll som utvecklare av samhällsfreden. Lösningen finns i ett nytt Europa-konvent och en tilltro till att vi kan klara utmaningarna. Budgeten får vara högst 1, 23 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) för hela eU. Storbritannien: Britterna röstar om ett utträde ur EU sommaren 2016.. Samarbetet har hållit på i ungefär ett halvt år och grundar sig på att man varje gång har ett nytt tema för diskussionerna. Grekland är fortfarande en del av euron idag. Det har också fungerat bra och det är jätteroligt att se, säger Drake. Den här rädslan har sedan lett till att det finns diverse olika regler för att förhindra att Parlamentet skulle låta budgeten svälla. Det sprider också vanföreställningar, som försämrar bilden av eU som trovärdig finansiär och stödgivare. Vissa undrar varför vi använder skattepengar på att lära ut arabiska till flyktingarna. Därför finns det tak på alla huvudmoment och om pengarna inte används går de över till följande år alltså indirekt tillbaka till medlemsländerna. I själva verket baserar sig allt på frivilligarbete och det är finländarna som lär sig arabiska, säger Sunniva Drake. – Man anpassar diskussionerna till sin egen nivå. RÄDSLAN FÖR PARLAMENTET Medlemsländerna har hela tiden varit rädda för att beslutsprocessen i eU skulle demokratiseras. artikel KAROLINA BERGVIK ETT TJUGOTAL FINLÄNDARE OCH FLYKTINGAR BRUKAR DYKA UPP PÅ HAGALUND BIBLIOTEKS SPRÅKKAFÉ. Men de utgör samtidigt Europas största fara. Biblioteket ser på utbytet ur ett flerårsperspektiv. – Det är ett mycket viktigt utbyte. Det handlar mycket om det sociala, att få ett namn och ansikte på människan bakom flyktingen eller finländaren. De är svaren på den kris vi visserligen inte såg när den 1973 knackade på dörren, men som vi idag ser med förskräckande tydlighet. Den springande punken är BNI-regeln. Varje eftergift i fråga om demokrati inom unionen innebär alltså mindre nationell makt. En del av lösningen heter en eU-budget med egna resurser. Med en budget i den storleksklassen kunde eU åstadkomma underverk. Jordbrukspolitiken tar sin andel, kohesionsfonden tar sina andelar. – Onsdagar och fredagar träffas vi för att prata finska. 7 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET EUROPA Det här leder i sin tur till att eU idag har obetalda räkningar eftersom det inte finns tillräckliga payments. Språkkaféerna ser ut att ha goda framtidsutsikter för en lång tid framöver. Av den summan är 0,23 procent en garanti för Europeiska Centralbanken. ATT MÖTA MÄNNISKAN BAKOM Träffarna har visat sig vara viktiga på många olika plan. Finländarna lär ut finska till flyktingarna medan flyktingarna lär ut sina egna språk till intresserade finländare. FOTO Hagalunds bibliotek MEDLEMSL ÄNDER I EU INNAN 1995 MEDLEMSL ÄNDER I EU FRÅN 1995 FRAMÅT L ÄNDER SOM HOTATS/HOTAR MED EN EXIT: Grekland: År 2015 spekulerades det om ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Det är med tanke på eU:s storlek en oerhört liten budget. – Emellanåt är fördomarna absurda. De hårda takreglerna för budgetens avdelningar har dessutom skapat en situation där eU på sätt och vis har blivit en betalningsautomat. I samband med temat lär deltagarna sig ord och fraser som bandats in och lagts upp på nätet för att ge möjlighet för deltagarna att lyssna sig till uttalet. Då dyker ungefär tio finländare och tio flyktingar upp. Arbetet baserar sig helt på frivillig verksamhet men biblioteket har ändå fått motta en del fördomar baserade på missuppfattningar. Resten är peanuts, jordnötter utan större betydelse. – Vi ser det som bibliotekets uppgift att utveckla samhällsfreden genom långsiktig verksamhet, säger Drake. Obetalda räkningar är inte enbart dåligt för de som väntar på sina betalningar
När man öppnar triptyken finns Edens lustgård och syndafallet till höger. Runt omkring sig har de alla tänkbara figuranter, som genom att stjäla, bedra, mörda försöker slita åt sig så mycket som möjligt av ”det goda”. Det är just det som är budskapet i Hieronymus Bosch målning Narrskeppet. I mitten finns hövagnen. Behövde man säga det ännu mera tydligt. 1516. Eller är vi bara liknöjda och skrapar åt oss av höet. Platon var, för sin del, ingen demokrat. Ännu klarare är hans moraliska budskap i Triptyken med hövagnen. Efter det långa Peloponnesiska kriget övertogs makten i Aten år 404 f.Kr. av de trettio tyrannerna. Triptyken består egentligen av fyra separata målningar. HIERONYMUS BOSCH – SHIP OF FOOLS CA. Det är egentligen en vandringsberättelse som går tillbaka på Sokrates och Platon och som har alldeles intressanta – och aktuella – anspelningar på demokratins sätt att fungera. Hans argument var alltså att när makten ligger i händerna på demos, folket, kommer de mest irrationella rösterna att ta överhanden. Och hela 500 ÅR AV SATIR OCH HISTORIA NARRSKEPPET ELLER HÖVAGNEN HIERONYMUS BOSCH – THE HAY WAGON CA. Det är den vanliga människan på vandring genom jordelivet i slitna kläder. Vi kunde väl börja vår betraktelse med just Narrskeppet. Men för att motstå den instabila demokratins förfall till tyranni krävs det moral. Blicken antyder att han lämnar någonting bakom sig. Konsthistoriskt är det en ny bild. Till vänster finns Helvetet. Det handlar alltså också om människan och det vi inte kan ta med oss. Ombord på skeppet finns bara människor som är intresserade av det som sker här och nu, av god mat och gott vin i överflöd. artikel NILS TORVALDS. Nere i det högra hörnet sitter prästen och låter sina kvinnliga betjänter samla in höet i säckar. 1490-1500 den här paraden anförs av underliga boschka demoner, som leder marschen rakt in i fördärvet. Till vänster kommer kejsaren och påven, den världsliga och andliga makten. Han förstod att demokrati var ett instabilt system, som nästan med säkerhet måste vanställas och förfalla till tyranni. Höet är symbolen för det som växer fram och vissnar bort. Utställningens centralfigur är stadens stora son Hieronymus Bosch – i europeisk konsthistoria välkänd som skaparen till oerhört intressanta konstverk: triptyken Lustarnas trädgård, De sju dödssynderna, triptyken Domedagen, Triptyken med hövagnen och Narrskeppet, som är en del av ett större verk. 8 2016 NYA KULTURHISTORIA NYA JUST NU PÅGÅR det en utställning i den holländska staden ’s-Hertogenbosch. De störtades visserligen efter blott två år vid makten, men efter det ställdes Sokrates inför rätta ”för att ha misslett ungdomen och skapat nya gudar”. Få människor – om någon – är befriade från den här förskräckliga glupskheten. Men kring den här mäktiga och överfulla höskrindan finns hela sällskapet av mänsklig kortsynthet och snålhet. Det är förebilden till Narrskeppet, farkosten med en besättning av dårar. När man sluter sidopanelerna finns bara Vandraren där. Styr vi vidare på ett Narrskepp där befälet har övertagits av populistiska dårar, som aldrig har brytt sig om att förstå att demokrati är ett instabilt system, som förfaller till tyranni (av olika slag) just den dagen kortsyntheten tar överhanden. Sokrates försvarade sig med att demokrati behöver kritik och kontroverser
Till vänster kommer kejsaren och påven, den världsliga och andliga makten. Flera månader senare skedde familjeåterföreningen då Muhamed med sin mor, två systrar och kusiner kom till Närpes och Finland. Men nu har MG Depån vuxit till att omfatta tre gym runtom i Närpes. När man öppnar triptyken finns Edens lustgård och syndafallet till höger. Ombord på skeppet finns bara människor som är intresserade av det som sker här och nu, av god mat och gott vin i överflöd. Det kan man väl inte fördöma. Efter Vocana-utbildningen blev det ganska naturligt Närko som första arbetsplats. Kort efter händelsen placerades hela familjen Gutic´ i fånglägret Trnopolje i nordöstra Bosnien. Pappan, som kört dumper i Bosnien, fick efter språkkurs och introduktion jobb på släpvagnstillverkaren Närko och mamman började så småningom jobba på dagis. Få människor – om någon – är befriade från den här förskräckliga glupskheten. Islam är ju en del av min kultur. Det smärtsamma minnet är för evigt inetsat, berättar Muhamed. Oavsett religion borde vi hjälpa varandra! Finland känns som Muhameds hemland, men det gör nog Bosnien också. Höet är symbolen för det som växer fram och vissnar bort. Hans argument var alltså att när makten ligger i händerna på demos, folket, kommer de mest irrationella rösterna att ta överhanden. Men kring den här mäktiga och överfulla höskrindan finns hela sällskapet av mänsklig kortsynthet och snålhet. När man sluter sidopanelerna finns bara Vandraren där. Platon var, för sin del, ingen demokrat. Men han har också förståelse för sådana som försöker ta sig över till Europa i syfte att få ett bättre liv. Styr vi vidare på ett Narrskepp där befälet har övertagits av populistiska dårar, som aldrig har brytt sig om att förstå att demokrati är ett instabilt system, som förfaller till tyranni (av olika slag) just den dagen kortsyntheten tar överhanden. Det kräver givetvis större insatser och mera genomtänkta system, menar Muhamed. DAGENS FLYKTINGKRIS När Muhamed får frågan hur han ser på dagens flyktingkris i Europa, säger han att han verkligen har förståelse och medkänsla för de som flyr krig, misär och förödelse i eget land. Han tog lån, köpte gymmet men jobbade vidare på Närko för att få det att ekonomiskt gå ihop. – Det känns som igår. De första åren var kämpiga då all tid gick till Närko eller gymmet, MG Depån. Men vad jag saknar solen och värmen på vintern! Det kan inte vara hälsosamt – inte ens för finländarna – att det är så mörkt och kallt. Kvar blev gården och huset. Ännu klarare är hans moraliska budskap i Triptyken med hövagnen. Då slipper man många problem, filosoferar Muhamed. Varje år åker han till Bosnien på besök på somrarna då hans släkt som är utspridda över hela världen också har semester och besöker hemlandet. – Sen är det klart att det är lättare att organisera och integrera 500 flyktingar än 5000 på en gång. Muhamed trivdes bra som pneumatikinstallatör men började ganska snart leka med tanken att starta något eget företag. De som vi kallar flyktingar. – Religionen ställer till mycket problem i världen. De störtades visserligen efter blott två år vid makten, men efter det ställdes Sokrates inför rätta ”för att ha misslett ungdomen och skapat nya gudar”. I mitten finns hövagnen. HIERONYMUS BOSCH – SHIP OF FOOLS CA. Bröderna bad att få komma så långt bort från Bosnien som möjligt. – Varför vill man döda och hata, då man kunde hjälpa och älska. Vi kunde väl börja vår betraktelse med just Narrskeppet. Alla vill ha ett bättre liv och vill framåt. Lite mera värme behövs både ute och inne – i allas hjärta.. Utställningens centralfigur är stadens stora son Hieronymus Bosch – i europeisk konsthistoria välkänd som skaparen till oerhört intressanta konstverk: triptyken Lustarnas trädgård, De sju dödssynderna, triptyken Domedagen, Triptyken med hövagnen och Narrskeppet, som är en del av ett större verk. Jag har t o m köpt Koranen på svenska och läser den då och då. Muhamed och hans två systrar, ett och tolv år, såg i skräck hur kniven skar in i mammans hals medan inkräktarna ville veta om familjen hade något guld hemma och pengar. Det handlar alltså också om människan och det vi inte kan ta med oss. Finland låg längst bort. Året var 1992 och detta hände i Bosnien-Hercegovina, under det förödande inbördeskriget i forna Jugoslavien. I två kappsäckar fanns hela familjen Gutic´s liv. 1516. De satte en kniv mot mammans hals och frågade skrikande vem hon röstat på. Det blev genast språkinlärning, sedan andra klass, fotboll och kompiskretsen växte snabbt. Men för att motstå den instabila demokratins förfall till tyranni krävs det moral. Och hela 500 ÅR AV SATIR OCH HISTORIA NARRSKEPPET ELLER HÖVAGNEN HIERONYMUS BOSCH – THE HAY WAGON CA. VÄLORGANISERAD OCH LYCKAD INTEGRERING Tack vare en föredömligt systematisk och välorganiserad integrering hade sjuårige Muhamed inga större problem att acklimatisera sig i det nya landet med det kalla klimatet och annorlunda språket. 1490-1500 den här paraden anförs av underliga boschka demoner, som leder marschen rakt in i fördärvet. Eller är vi bara liknöjda och skrapar åt oss av höet. Triptyken består egentligen av fyra separata målningar. av de trettio tyrannerna. ALLA NÄRLIGGANDE HUS MEJADES NER MED MARKEN. – Vem vill ej ha det bra och försöka allt för att få det bättre, om man till exempel är utan jobb, mat och husrum. Han förstod att demokrati var ett instabilt system, som nästan med säkerhet måste vanställas och förfalla till tyranni. Det är förebilden till Narrskeppet, farkosten med en besättning av dårar. Nere i det högra hörnet sitter prästen och låter sina kvinnliga betjänter samla in höet i säckar. Det är egentligen en vandringsberättelse som går tillbaka på Sokrates och Platon och som har alldeles intressanta – och aktuella – anspelningar på demokratins sätt att fungera. Jag tror det är viktigt att man är öppen och vänlig mot alla medmänniskor samt visar andra respekt. Det är den vanliga människan på vandring genom jordelivet i slitna kläder. 2007 kom chansen då gymmet i Närpes blev till salu. 8 2016 NYA KULTURHISTORIA NYA JUST NU PÅGÅR det en utställning i den holländska staden ’s-Hertogenbosch. Till vänster finns Helvetet. Muhameds pappa och farbrodern åkte först. De som vi kallar migranter. Det är helt okej att utöva sin religion, men man ska inte pracka den på andra, säger Muhamed, som i vuxen ålder blivit mera intresseMUHAMED – BOSNISK FINLANDSSVENSK artikel ELISABET RANTSCHUKOFF rad av sin egen religion islam. Gevärsskott, misshandel och andra våldsdåd var dagliga förekomster i fånglägret. FOTO Privat NÄR MUH AMED GUTIC´ var sju år sparkades ytterdörren sönder i hans hem och in stormade fyra serbiska män. Sokrates försvarade sig med att demokrati behöver kritik och kontroverser. – Jag hade egentligen inga problem varken i lågeller högstadiet, ej heller på Vocana där jag sedan utbildade mig till VVS-tekniker. Blicken antyder att han lämnar någonting bakom sig. Tack vare att Muhameds farfar jobbat mycket i Kroatien som byggarbetare, bl a på Zagrebs flygplats då den byggdes, fick familjen sedan ett inbjudningsbrev till Kroatien där de fick bo i en villa som tillhörde en av byggarbetarna. FOTO Elisabet Rantschukoff GUTIC’S HUS EFTER KRIGET. Efter det långa Peloponnesiska kriget övertogs makten i Aten år 404 f.Kr. Behövde man säga det ännu mera tydligt. Det är just det som är budskapet i Hieronymus Bosch målning Narrskeppet. Konsthistoriskt är det en ny bild. Runt omkring sig har de alla tänkbara figuranter, som genom att stjäla, bedra, mörda försöker slita åt sig så mycket som möjligt av ”det goda”. – I Finland är det rent, fint och bra system. Röda Korset valde ut Gutic´s till kvotflyktingar. artikel NILS TORVALDS 9 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET FINL AND – FÖRETAGANDE MIN FARFAR SA ALLTID: ”VAR SNÄLL MED MÄNNISKOR!” DET RÄTTESNÖRET HAR JAG FÖRSÖKT LEVA EFTER
Den ger möjlighet att resa, bo, arbeta och studera var man vill inom EU. Kommissionen har kommit med ett antal, i regel relativt tekniska lagförslag som ska göra kapitalmarknaderna mer tillgängliga och gränsöverskridande. Många väljer att flytta verksamheten till USA, där det är lättare att nå en större marknad. Studerar för tillfället vid Yale University i USA entreprenörer . Företagare ska naturligtvis kunna prissätta enligt kostnaderna i olika länder, men samtidigt ska konsumenterna ha rätt och möjlighet att söka bästa pris och villkor, allt i enlighet med marknadsekonomins grunder. Här är det lätt att jämföra med USA där jag själv bor just nu. Vi tänker sällan på att pass, visum, tullar, arbetstillstånd, gränskontroller och så vidare hörde till vardagen. Att vi har 24 officiella (plus ytterligare ett antal övriga) språk i EU gör inte heller saken enklare. Det går emot principerna för den gemensamma marknaden där du som konsument borde ha rätt att köpa vilka varor som helst enligt samma villkor. Även den gemensamma valutan, euron, för med sig nya behov. Därför finns det alltså alltjämt ett behov av att fördjupa och utveckla den gemensamma marknaden. Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer är därför en av EU:s största framgångar. Det är inte ovanligt att privatpersoner ser investeringar i små och medelstora företag som en rimlig sparform och det får positiva konsekvenser när det kommer till tillgången på kapital för företagen. Det finns dock ytterligare en mycket viktig ingrediens som nästan alltid måste finnas med: kapital. I oktober 2015 publicerades en ny strategi som ska leverera en djupare och mer rättvis gemensam marknad för både konsumenter och företagare. Tillsammans gör de här åtgärderna det enklare för företag och arbetare att få tillgång till nya marknader, så att de kan växa från små nationella aktörer till stora EU-aktörer. medlem av vice ordförande Katainens och Rehns kabinett. Faktum är dock att bankfinansiering ibland inte räcker till. I USA har man en annan kultur kring investeringar än den vi har i EU. För kom ihåg, det som idag kan kännas som något abstrakt och detaljerat kan imorgon vara det som leder till att en entreprenör får chansen att förverkliga sin affärsidé! kolUmn ANTON NILSSON kolUmn HEIDI JERN f.d. EU-kommissionen har gjort det här till en av prioriteterna för den pågående mandatperioden 2014-2019. Kapitalmarknadsunionen måste ses för vad den är: inte en revolution men väl en av pusselbitarna för att stärka EU:s ekonomi. Det finns goda möjligheter till både lån och investeringar. De dåvarande medlemsländerna hade insett att de halkade efter i utvecklingen jämfört med andra delar av världen, särskilt USA. Men en strategi är bara ord på ett papper ifall man inte levererar de ändringar som har identifierats som nödvändiga. Men på en gemensam marknad borde prissättningen inte följa nationella gränser. Kommissionen tänker därför förenkla reglerna och göra all information om lagstiftningskrav tillgänglig via en enda gemensam portal. 10 2016 NYA EUROPA-MARKNAD NYA III EN BRA IDÉ , mod, kreativitet och vilja att arbeta brukar nämnas som förutsättningar för att lyckas som entreprenör. Handeln mellan EU-länderna flerdubblades efter att många stora handelshinder avskaffades till förmån för gemensamma regler för hela EU, till exempel nationellt varierande krav på olika produkter.. Ett företag som inte får banklån har idag svårt att hitta andra möjligheter, samtidigt som det för bankens del ofta skulle vara bättre om en det också fanns annan finansiering med i bilden när de ska låna ut pengar. Det betyder däremot inte att det inte finns förbättringar att göra. Lösningen för mindre företag har länge varit enkel banken. kapital en ännU bättre gemensam marknad III DET ÄR VÄLDIGT få från min generation som kommer ihåg hur det var att leva och jobba i Europa före Finland blev medlem av Europeiska Unionen. Men det är inte bara konsumenter, utan också många företag som lider av handelshinder på den gemensamma marknaden. Förklaringarna till det här är framförallt två. Det kan till exempel handla om att köpa in maskiner eller lokaler eller varför inte få råd med att anställa ny personal som kan vara med och driva verksamheten framåt. EU-länderna hade lägre ekonomisk tillväxt, högre arbetslöshet och långsammare teknisk utveckling. Tanken är att det inte ska finnas några hinder för en finsk privatperson att investera i ett österrikiskt uppstartsföretag. Så vad betyder det här i praktiken och vilka handelshinder är det som ska åtgärdas. Vi ser idag hur viktigt det är med geografisk närhet när man fattar investeringsbeslut. En väska jag beställde på nätet levererades på en dag över 2500 km utan någon extra kostnad, eftersom det var inrikes. I USA kan vi se hur små och medelstora företag inte bara får sin finansiering från banker utan den fås i hög grad också från andra källor. Idag lämnar många entreprenörer EU eftersom de på grund av dessa hinder inte lyckas få ut sina innovativa idéer på marknaden. En annan investerarkultur i EU kunde utan tvekan släppa lös en hel del potential i vår ekonomi men det tar tid att ändra en kultur. Strategin som presenterades i oktober 2015 är omfattande och innehåller därför många fler delar än de som beskrivits här. Att ändra folks beteende är ingen liten sak och EU är inte USA. Den här realiteten gynnar inte nya europeiska företag. Dessutom har alla EU-länder inte implementerat EU-lagstiftningen enligt vad man kommit överens om. Storleken gör det sedan möjligt att återvända till Europa med en armé av jurister som kan tröska sig igenom de olika reglerna i EUländerna. Komplicerade och nationellt varierande regler för mervärdesskatt, företagsregistrering, konkurs och immateriella rättigheter, gör det svårt att utvidga verksamheten till andra EU-länder. Den kompletterar också strategin om den digitala gemensamma marknaden som presenterades i maj 2015. Men marknaden är ännu inte klar. Målet är att allt arbete kommer att bidra till att få fart på den ekonomiska tillväxten i Europa. Tyvärr ser situationen inte likadan ut för små och medelstora företag. En gemensam marknad med gemensamma spelregler behövdes därför för att sätta fart på ekonomin. Grunden för EU:s gemensamma marknad lades redan 1957, men först i mitten på 80-talet togs de konkreta stegen. H UR K AN MAN HIT TA andra vägar till finansiering. Tack vare den gemensamma marknaden steg BNP 1993-2008 med över 2 procent och nästan 3 miljoner jobb skapades. För konsumenter syns handelshinder i form av ofta omotiverade prisskillnader och försäljningsoch leveransvillkor för varor beroende på var du befinner dig. Yrkesmässiga kvalifikationer varierar från land till land: en finländsk utbildning ger exempelvis inte nödvändigt rätt att utföra ett reglerat jobb i ett annat land. Samhällsstrukturen innehöll många hinder som ansågs bromsa utvecklingen och den ekonomiska tillväxten i Europa. Målet är att regler ska förenklas och investeringar mellan länder ska underlättas. För stora företag är tillgången på kapital sällan ett problem. Hela mitt vuxna liv har tillgången till EU:s gemensamma marknad alltså varit en självklarhet för mig. Det är precis vad EU:s institutioner försöker göra just nu under det paraply som kallas ”kapitalmarknadsunionen”. En åtgärd som kanske inte heller är enkel, men ändå klart snabbare, är att göra marknaden för investeringar mer enhetlig inom EU. Hela tiden uppstår nya hinder i samband med den ständigt pågående, men inte alltid jämnt fördelade, teknologiska och ekonomiska utvecklingen. Det gör att det inte finns några regler som hindrar en privatperson på östkusten att investera i ett företag på västkusten. Dessutom fanns det tendenser att föra en protektionistisk handelspolitik mellan de europeiska länderna. Så självklar att jag först efter flera år i Bryssel förstod hur viktigt det är med tillgång till en välfungerade gemensam marknad. För visst låter det ju bättre både för konsumenter och företagare att ha tillgång till en marknad med 500 miljoner kunder och oändligt många produkter, istället för en marknad med bara 5 miljoner personer. Själv var jag bara 10 år gammal när Finland blev EU-medlem. Oavsett vilken typ av affärsverksamhet man ägnar sig åt, behöver man göra investeringar för att få igång en ny verksamhet eller för att få en redan befintlig att växa. KOMMER DE T AT T FUNGER A. Nya företagsmodeller som Uber och Airbnb regleras på olika sätt i olika städer och länder. En vara som postas från Helsingfors till Köpenhamn, alltså utomlands, kostar garanterat mera än en leverans till Rovaniemi, även om avståndet är liknande. Sedan 1993 har den gemensamma marknaden existerat och den positiva effekten på Europas ekonomi har varit imponerande. Den inre marknaden ger ökade möjligheter för arbetare och företag, samtidigt som konsumenterna får tillgång till ett större utbud och lägre priser. En annan viktig skillnad är att man i USA har en enhetlig kapitalmarknad i hela landet. Kommissionen kommer därför att under de närmaste åren presentera en mängd lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och medlemsstaterna. ”I USA KAN VI SE HUR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG INTE BARA FÅR SIN FINANSIERING FRÅN BANKER UTAN DEN FÅS I HÖG GRAD OCKSÅ FRÅN ANDRA KÄLLOR.” ENERGIKOLL VIA ÖPPNA PLATTFORMAR. Som så många gånger förut tittar man i EU, också i det här fallet, på USA för att få inspiration
– Samhället får ränta på de pengar som satsats på de utländska ingenjörsstuderandenas avgiftsfria högskoleutbildning i Finland och samtidigt får vi språkkunnigt folk med olika kulturell bakgrund. HELHETSLÖSNINGAR Detsamma gäller dieselkraftverk med många underleverantörer. Företaget, som ifjol hade en omsättning på 20 miljoner euro, har vuxit så det knakar, vilket både inneburit risk och möjlighet. Men 1999 tog han steget ut i det ”fria” företagslivet och grundade Wapice, då han märkte att behovet var stort för processfokuserade it-lösningar. Vår budgetuppföljning är minutiös men låter processen styra innovationerna. – Risktagande hör till, men jag förfäktar en kontrollerad risktagning där mycken energi läggs på grundarbetet och därifrån byggs det sedan vidare för att nå maximal möjlighet med minsta möjliga risk. Med hjälp av en ”Transport Google” går det att räkna ut vindstyrka, våghöjd o.s.v. Det går att i realtid t o m från soffan i vardagsrummet följa med bland annat dieselmotorernas energiförbrukning på fartyget. FOTO Wapice – VÅRA ANSTÄLLDA behöver inte kunna finska, bara de kan rätt programmeringsspråk. Så säger mjukvaruföretaget Wapices VD Pasi Tuominen. Det behöver Finland, understryker Tuominen. Många har kommit som utbytesstuderande till någon finländsk högskola och sedan sugits upp av Wapice, som producerar datalösningar och -plattformar för företag inom energiproduktion, -överföring och -konsumtion. Nationaliteten har absolut ingen betydelse. Där är det möjligt att via dessa integrerade internetplattformar förse varje produkteller serviceproducent med aktuell information om prestanda och eventuella fel. ”GOOGLE” INOM PRODUKTION, UNDERHÅLL OCH PROCESS Nästan varje maskin i ett produktionsspann är nuförtiden kopplat till internet och därför är det viktigt att processerna för produkten eller produktionsflödet kan övervakas, förbättras och utvecklas. MOLN OCH NYTTA ISTÄLLET FÖR PROTEKTIONISM OCH DATASKYDD Dagens utmaning ligger i att hitta balansen mellan protektionism och de öppna internetsystem som behandlar stora mängder information på ett lättanvändbart sätt. EUROPABL ADET FINL AND – FÖRETAGANDE 11 EUROPABL ADET 2016 ENERGIKOLL VIA ÖPPNA PLATTFORMAR PASI TUOMINEN, VD OCH GRUNDARE AV FÖRE TAGET WAPICE. Främst för några av de 140 industriföretag som finns inom energiklustret i Vasa. i förväg och därigenom bestämma energisnålast färdväg. Mervärdet i realtidsinfo blir viktigare än risken, berättar Pasi Tuominen, som själv disputerat från Tammerfors tekniska högskola och arbetat som överlärare i informationsteknik på Vasa Yrkeshögkola. Till exempel inom transportsektorn är det väsentligt att kunna lägga upp energisnåla och så långt det går väderleksoberoende transportrutter för exempelvis fartyg som korsar Atlanten. Det här lyckas via mobilen eller olika fönster som poppar upp på laptopen eller paddan. PASI TUOMINEN ”SAMARBETE INOM ENERGIKLUSTRET OCH MED HÖGSKOLORNA I VASA ÄR EN AV FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT VÄXA OCH LYCKAS.” artikel ELISABET RANTSCHUKOFF. Företaget sysselsätter 300 programmerare och elektronikplanerare runtom i Finland och flera har utländsk bakgrund. Ett sorts ”industri-google” som ger information från olika parametrar för att användas inom olika system och av de berörda underleverantörerna
Detta visar att ekonomi och utsläpp inte måste vara beroende av varandra, utan att klimatsmart ekonomisk tillväxt är möjlig. En tisdagmorgon i februari är eU det stora samtalsämnet på agendan, eftersom en viss Europaparlamentariker vid namn Nils Torvalds är en av deltagarna i samtalet. Därför spelar klimatmålen en roll. Kommissionen beräknar att en utsläppsminskning på 30 % fram till år 2030 kommer att nås inom EU, helt utan några nya insatser. På slutrakan steg ändå en grupp länder fram – en s.k. – Men det är inte hopplöst, utbrister Torvalds. ”High Ambition Coalition” – med en vädjan om att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5 grader istället för det tidigare fastställda 2 grader. Utsläppsmålen för år 2020 överskreds redan år 2014 inom EU, sex år före utsatt tid. Som kanske denna på Åland. Ja. DEN FÖRSTA COP ÄGDE RUM I BERLIN 1995 OCH BETYDANDE MÖTEN SEDAN DESS HAR INKLUDERAT COP3, DÄR KYOTOPROTOKOLLET ANTOGS, COP11 DÄR MONTREALHANDLINGSPLANEN PRODUCERADES, OCH COP17 I DURBAN, DÄR DEN GRÖNA KLIMATFONDEN SKAPADES COP21 I PARIS I MÅNADSSKIFTET NOVEMBER-DECEMBER 2015 HADE SOM SYFTE ATT UPPNÅ ETT RÄTTSLIGT BINDANDE AVTAL OCH EN ALLMÄN ENIGHET OM ATT HÅLLA DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN UNDER 2° C AVTALET GODKÄNDES ENHÄLLIGT OCH TRÄDER I KRAFT NÄR MINST 55 LÄNDER RATIFICERAT DET OCH NÄR DET TÄCKER MINST 55 % AV VÄRLDENS UTSLÄPP AVTALET GÄLLER FÖR TIDEN EFTER 2020, DÅ KYOTOPROTOKOLLET LÖPER UT AVTALETS MÅLSÄTTNING ÄR ATT DE GLOBALA UTSLÄPPEN SKA BÖRJA MINSKA SÅ SNART SOM MÖJLIGT, ATT DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN SKA HÅLLAS VÄL UNDER 2° C, MED SYFTE ATT INTE LÅTA DEN ÖVERSTIGA 1,5° C OCH ATT VÄXTHUSGASUTSLÄPPEN SKA VARA I BALANS MED KOLSÄNKORNA ÅR 2100 VADÅ COP21. Därför kan Parisavtalet inte ses som annat än en startpunkt – problemet åtgärdas inte genom handslag i Paris, utan kräver uppkavlade ärmar på hemmaplan. 12 2016 NYA MIL JÖ NYA III DET VAR EN historisk vändpunkt, efter många år av förhoppningar och nedslag, då ett bindande globalt klimatavtal godkändes under COP21förhandlingarna i Paris. De flesta av de församlade tycker det är positivt att folk som arbetar i eU-systemet kommer på besök, men de är ändå inte helt övertygade. En vanlig morgon samlas ett antal herrar på Mattssons i Godby på Åland för att över en kopp kaffe diskutera världsproblem. Stämningen är rå men hjärtlig och pikarna flyger fram och tillbaka över bordet. Torvalds förklarar vidare att en av hans viktigaste politiska prioriteringar är att få en lagstiftning som tar det faktum att eU ser olika ut i olika delar av unionen i beaktande på allvar. Klimatpolitik handlar inte om abstrakt världsförbättrande, utan är den största ekonomiska, sociala och moraliska utmaning vi bemöter under vår tid. var den globala medeltemperaturen under senaste istid bara ungefär 5 grader lägre än idag. Momentum uppstod. Detta trots att det funnits ett överflöd av EU:s utsläppsrätter på marknaden, vilket hållit priset på utsläpp lågt. Efter Parisavtalet måste ärlig och ambitiös politik följa, och festtalen motsvaras av åtgärder. Vad innebär detta för EU. Därför måste klimatpolitik också vara ekonomioch socialpolitik och diskuteras ur ett moralperspektiv. Att ett avtal skulle fås till stånd var aldrig någon självklarhet. I jämförelse kan utsläpp orsakade av människan få temperaturen att stiga 4-6 grader under detta århundrade. Vi kan inte att förlita oss på någon deus ex machina, utan klimatpolitiken kräver målinriktat agerande och ansvar. ARBE TE T I EUROPAPARL AMENTE T präglas av tuffa debatter och svåra frågor. De nuvarande 2030-målen har bedömts vara bara medelmåttiga. Under förhandlingarna i Paris konstaterades de klimatlöften länderna avgett ändå vara långt ifrån tillräckliga. Sedan referensnivån år 1990 har EU:s utsläpp stadigt minskat som en effekt av medvetet klimatarbete – samtidigt som ekonomin fortsatt expandera. Om nuvarande 2030-mål inte skärps kommer det att kräva betydligt mer drastiska insatser för tiden efteråt. Det mål som tidigare ansetts politiskt orealistiskt vann allt bredare stöd, och plötsligt ville alla vara med. ingen deUs ex machina i klimatpolitiken ÅLANDS RIDDARE DEBATTERAR kolUmn ANNA ABRAHAMSSON SU:s förbundssekreterare och klimatdelegat på COP21 VID VÄRLDSTOPPMÖTET OM MILJÖ OCH UTVECKLING I RIO DE JANEIRO ÅR 1992, DEN SÅ KALLADE RIOKONFERENSEN, ANTOGS FN:S RAMKONVENTION OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR (FRAMEWORK CONVENTION ON CLIMATE CHANGE, UNFCCC) KORT SAGT ÄR KONVENTIONENS MÅLSÄTTNING ATT STABILISERA HALTEN AV VÄXTHUSGASER I ATMOSFÄREN PÅ EN NIVÅ SOM FÖRHINDRAR FARLIGA KLIMATFÖRÄNDRINGAR KONVENTIONEN TRÄDDE I KRAFT ÅR 1994 OCH NÄSTAN ALLA VÄRLDENS LÄNDER HAR IDAG ANSLUTIT SIG TILL DEN DE LÄNDER SOM ANSLUTIT SIG TILL KLIMATKONVENTIONEN SAMLAS VARJE ÅR TILL EN PARTSKONFERENS (COP; CONFERENCE OF PARTIES). Skillnaden kan avgöra djuroch växtarters överlevnad, glaciärisens bestånd, tillgången till mat och till vatten. Men vissa debatter är tuffare än andra. Många kring bordet förväntar sig att Europaparlamentarikern snabbt ska rycka ut till eU:s försvar, men Nils Torvalds konstaterar istället: – Jag håller med! Torvalds förklarar sedan att det finns många starka krafter i eU som tar varje tillfälle i akt att införa ytterligare regleringar. Alltför ofta är lagstiftningen anpassad till förhållandena i unionens centrum, vilket resulterar i beslut som kanske fungerar på en plats, men som slår alldeles fel på andra platser. De beslut som inte fattas idag har direkta konsekvenser för dagens och morgondagens unga, och kommer inte att lösas av någon mirakelmedicin. Något skedde. Spelar en skillnad på 0.5 grader roll. Herrarna kallas ibland för ”riddarna kring runda bordet” och det är kanske inte ett alldeles dåligt smeknamn. Global temperatur är något annat än lokalt väder – t.ex. När det nu blivit dags har dock EU-kommissionen varit mycket ambivalent i sin vilja att rucka på målen. DE HÄR KONFERENSERNA ÄR KONVENTIONENS HÖGSTA BESLUTANDE ORGAN HUVUDSYFTET MED DEN ÅRLIGA PARTSKONFERENSEN ÄR ATT GRANSKA KONVENTIONENS GENOMFÖRANDE. artikel ANTON NILSSON. Frågorna duggar tätt vid bordet och den enligt utsago ofrivillige ordföranden är inte sen att ifrågasätta detaljregleringen som kommer från eU: ”Har de inget bättre för sig än att bry sig om böjda gurkor och andra detaljer där nere i eU?”. Samtidigt beslöts att det här målet skulle ses över efter COP21. EU:s klimatpolitik fram till år 2030 bygger på en ramöverenskommelse från år 2014, om att minska de klimatskadliga utsläppen med minst 40 % fram till år 2030 (jämfört med år 1990:s nivå). Det kan antingen tolkas som stor klimatoptimism, eller helt krasst att skjuta de tuffare besluten – och prislapparna – på kommande generationer. – Du är väl bara här för att samla röster,frågar en av herrarna med glimten i ögat, men Nils Torvalds svarar snabbt: – Vi får se om det ens är nödvändigt för min del. Att höja ribban borde varken vara orealistiskt eller orimligt – och är något såväl flera medlemsländer som aktörer i civilsamhället och storföretag förespråkat. Enligt beräkningar kräver målet på 1,5 grader att EU siktar på övre gränsen för sitt 2050-mål, och minskar sina utsläpp till 95 % av år 1990:s nivå. Det är något människan aldrig någonsin tidigare upplevt
– Ur ett EU-perspektiv är ett finskt företag som Neste en liten spelare bland alla jättar även om man som finländare inte vill tro det. När företaget sedan sökte någon som kunde tala med och förstå sig på människor med internationell bakgrund och olika kulturer, kom Lastikkas erfarenheter från läraryrket till nytta. Lastikka kan ännu inte offentliggöra vad han kommer jobba med i framtiden. FOTO Anton Nilsson ILMARI LASTIKKA HAR HAR TRIVTS MED SITT ARBETE SOM NESTE OILS KONTAKTPERSON I BRYSSEL. Under samtalet behandlas allt mellan himmel och jord (eller ska vi säga hav), både lokalt och globalt. Att lobba för ett finländskt företag visade sig inte heller vara det enklaste. De väljer vilken bild de vill få. Det är då tänkt att de ska återvända hem till Finland. I själva verket betedde de sig så för att de hade fallit av kälken och skämdes över att de inte förstod. I slutet av sommaren väntar en stor förändring för hela familjen. – Här ska du få smaka en riktig åländsk delikatess, säger han. 13 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET EUROPA – LOBBNING ILMARI LASTIKKA – EN FINSK LOBBARE I EU:S MITT I Finland associeras ordet lobbare ofta med något negativt. – Glöm nu inte vad vi har sagt, avslutar en av herrarna innan Torvalds tackar för sig. Det bygger sist och slutligen på att vinna förtroende, säger han. – Hördudu det där måste räknas som muta, utbrister bordsgrannen, men de församlade enas till sist om att det nog borde kunna anses moraliskt acceptabelt också för en Europaparlamentariker att ta emot en flaska senap. – Det är överraskande hur politiskt allt är. – En lobbares uppgift är att berätta sin organisations synvinkel och vilka politiska utmaningar det finns i en viss fråga. DISKUSSIONEN VAR LIVLIG NÄR NILS TORVALDS BESÖKTE MATTSSONS PÅ ÅLAND. – Jag har två pojkar på 5 och 7 år och min äldre son trivdes inte i skolan i början. Det kan vara svårt för en utomstående att förstå att beslutsfattande inte alltid grundar sig på fakta, det handlar i viss mån om att köpslå. – Nestes politik är att man jobbar en kort tid utomlands och mitt avtal har redan förlängts två gånger. Han fick då till exempel jobba med hållbar utveckling i Asien. Min yngre son trivs också i sin skola. Han ser ändå fram emot nya utmaningar, även om han är medveten om att han kommer sakna Bryssel och speciellt de människor han lärt känna. – Det är helt fast vid beslutsfattarnas eget intresse. Det var då jag märkte att jag gillade läraryrket. Lasse har tagit med sig ett smakprov av sina produkter åt Torvalds. Lobbarna förser beslutsfattarna med tillräcklig information för ett lyckat beslutsfattande, samtidigt som de också slår vakt om det egna landets eller företagets intressen på EU-nivå. När det blev dags att skriva slutarbete hade Neste (dåvarande Fortum) en annons som Lastikka nappade på. Lastikka har sedan 2012 fungerat som Neste Oils kontaktperson och lobbare i EU-frågor. Trots utmaningarna med jobbet och familjen har tiden i Bryssel för Lastikkas del varit en höjdpunkt i karriären. Men lobbarna behövs som sakkunniga, säger Lastikka, som verkligen trivs i sitt arbete. FOTO Privat artIkEL KAROLINA BERGVIK. efter examen. När debatten kring ILUC (Indirect Land Use Change) började bli aktuell, märkte Neste att en person behövdes i Bryssel. Han hann överväga flera olika yrkesval innan han halkade in i branschen. Nu vill Neste använda min kompetens till andra uppgifter. På den vägen blev han sedan kvar i företaget Mitt i allt dyker en annan av stamgästerna på Matssons upp: Lasse Lindén, eller senapskungen som han kallas av vännerna kring bordet. Snart var också EU på väg mot lagstiftning inom energibranschen med direktivet om förnybar energi och bränslekvalitetsdirektivet. Tiden går fort när man har roligt brukar det heta och en timme på Mattssons går snabbt innan Torvalds måste skynda iväg mot nästa stopp på Vårdö. – Men det går inte att presentera sin sak ur en ingenjörssynvinkel, utan här handlar det om politik och konsekvenser av politiska beslut. Men också svagheter, vilka argument som finns och eventuella lösningar på problem. LIVET I BRYSSEL OCH FRAMTIDEN Första året i Bryssel gick åt att lära sig hur allt i praktiken fungerar, det var ett tufft år för hela familjen. I själva verket spelar lobbarna, eller intressebevakarna, i EU en rätt viktig roll. Jag fick en kick av att försöka lära ut matematik till de högstadieungdomar som betedde sig stökigt. Således är det tacksamt att veta att familjen idag har det bra. ILMARI LASTIKKA HAR definitivt ärvt talets gåva, något som behövs för någon som ska lobba för ett litet land som Finland i Bryssel och det stora EU. Nils Torvalds ser ut att trivas riktigt bra vid bordet, även om han ibland ser ut att få rynka pannan ordentligt för att komma med ett svar som accepteras av de församlade herrarna. Således flyttade Lastikka med sin familj till Bryssel 2012. För Ilmari Lastikka var det just politiseringen i Bryssel som kom som en överraskning. Små företag med nya innovationer och utvecklingar vinner inte automatiskt stöd när det finns stora oljejättar med i bilden och Finland är ett litet land med få representanter i parlamentet. VÄGEN TILL BRYSSEL Karriären som lobbare i Bryssel var ingen självklarhet för Lastikka. Att träffa ett brett utbud av olika lobbare leder till en bredare helhetsbild. – Jag började studera vid Tekniska högskolan i Otnäs och vikarierade under min studietid som lärare för att försörja mig. Skarvoch sälproblematiken eller EU:s föreslagna vapendirektiv väcker lika mycket känslor som framtiden för euron eller Greklandsproblematiken. Det förekom fysiskt våld varje vecka och det var tungt för honom att inte förstå språket. Således ligger det på beslutsfattarnas eget bord om de väljer att träffa lobbare eller inte. Idag talar han franska och trivs jättebra. Beslutsfattarna måste tänka på sina väljare och vilka väjarna är när de fattar sina beslut
Och både far och son Liljeqvist har fått sätta mycken egen tid och energi på detta. Alla var mycket positiva och tillmötesgående. PÄL SDJURSNÄRINGENS FODERKÖK BYG GDE mer och mer egna infrysningsanläggningar, så Salmonfarm hade fått börja söka sig utomlands för att hitta kunder. 2 EN DEL monteringsarbete återstår ännu. – Fiskmjöl var som produkt inte okänd för oss; varken varifrån det kommer eller själva produktionsprocessen. En fiskmjölsfabrik i Finland var verkligen efterfrågad, då den skulle höja Finlands självförsörjningsvärde på protein avsevärt och användas som foder i fiskodlingar. Ansökan om stödbidrag gick in till jordoch skogsbruksministeriet och den godkändes mer eller mindre omgående. Det stora stödet avgjorde även hur snabbt vi vågade satsa och att vi alls vågade. – Sen när råvaran finns kontinuerligt och vi har inskolad personal, då kör vi dygnet runt! FRÅN TANKEFRÖ TILL FISKMJÖL – PÅ ETT ÅR För drygt ett år sedan började Wilhelm Liljeqvist tillsammans med sin far Jörgen fundera på vad de skulle göra i framtiden. Returfraktpriserna blev helt enkelt för höga. Det gjorde beslutet så mycket lättare, menar Liljeqvist. I januari 2016 fylldes de första fiskmjölssäckarna till bredden. Skulle det ha varit en lägre procent så skulle frågan ”är det värt besväret” säkert ha infunnit sig. I mars 2015 fattade Jörgen och Wilhelm Liljeqvist det avgörande beslutet att köra igång projektet. Det fanns nog andra som funderat och räknat på en fiskmjölsfabrik, men ingen företagare hade vågat ta steget. Diskussionerna med ntmcentralen var också de konstruktiva och uppmuntrande. UTVECKLA ELLER AVVECKLA Skulle man göra stora investeringar på fodersidan eller avsluta. Och jobbade enligt en strikt tidtabell. Beställning på de danska produktionslinjerna gick in våren 2015, men leveranstiderna var långa och ledde till att monteringen inte kom igång förrän i oktober 2015. Det som enligt Liljeqvists kanske varit mest utmanande är att hitta entreprenörer som under uppbyggnadsskedet klarat av att leverera det som behövts. Tanken började gro i företagarna Liljeqvists huvuden, eftersom fiskmjöl inte precis var en obekant produkt. – ntm-centralen och ministeriet var väldigt intresserade av att Finlands första fiskmjölsfabrik skulle se dagens ljus i Kasnäs. Fodermaskinen väger över 50 ton. – Det var oerhört positivt att stödet var så högt och bidrog helt klart till att vi kunde ta beslutet. Anläggningen, som byggdes på 1980-talet, hade börjat se sina bästa dagar. NÄSTAN HÄLFTEN I STÖD Kasnäsfabriken fick hela 49 procent i eU-stöd för startupkostnaderna. artikel ELISABET RANTSCHUKOFF foto Nils Torvalds, Elisabet Rantschukoff 1 3 2. Detta fungerade bra så länge frakten var billig, då man kunde utnyttja returfrakten på de många långtradare som körde från Danmark upp till Ryssland. Många är de företagare som ställts inför samma fråga: utveckla eller avveckla. Och kontakten till de kommersiella fiskarna fanns ju redan, berättar Wilhelm Liljeqvist. Men i och med eU:s sanktioner mot Ryssland tog möjligheten med de infrusna fiskblocken slut. Ministeriet räknar med ca 3040 miljoner kilogram strömming kan komma att fiskas bort per år tack vare fabriksverksamheten, vilket är välkommet då det finns alldeles för mycket strömming och vassbuk i Östersjön. I november 2014 gjordes grovkalkyler och skisser på en fiskmjölsanläggning och sedan var det dags att ta in offerter för projektet, börja förhandla med jordoch skogsbruksministeriet om hur ett eventuellt investeringsstöd kunde se ut. 3 VAT TNE T SOM pressas från fisken går igenom förångare, destilleras, och koncentratet läggs tillbaka i fiskmjölprodukten som doftar förvånans värt gott. Eller satsa på fiskmjöl. Genom att använda strömming ur Östersjön är det samtidigt möjligt för fabriken att minska på övergödningen i havet. FINL AND FÖRETAGANDE NYA 14 2016 NYA 1 WILHELM LIL JEQVIST förklarar hur man får ett slutet kretslopp: värmen från maskinerna leds via ventila tionen tillbaka in i förångarna. PROJEKTSTARTEN I början av 2015 gjordes en inventering av de existerande utrymmena, kalkylering på råvarusidan och genomgång av trender inom priser och utförsäljningspriser. Deras företag Salmonfarm i Kasnäs började nämligen ha det kämpigt då frysblocken av strömming inte gick åt som tidigare. Under de senaste åren såldes merparten av fiskblocken till Danmark
Det enda tillvägagångssättet är att slänga sig nerför backen och hoppas på att friskt vågat verkligen är hälften vunnet. Europas styrka ligger i förmågan att fatta beslut trots mångfalden och meningsskiljaktigheter och tillsammans inse det gemensamma målet. BEATA BJÖRKVALL BEATA.BJORKVALL@EP.EUROPA.EU Beata ansvarar främst för bevakningen av budgetutskottet där Torvalds är suppleant. Det var nog arbetsvardagen, att hålla flera bollar i luften konstant. Ingen vet allt, speciellt inte inom EUs institutioner. För att återkomma till slalombacken – jag skulle aldrig ha kommit nerför pisten hel och hållen om jag inte haft ett team proffsåkare som guidat och hjälpt mig på vägen, alltså Team Torvalds. Det har varit inspirerande att se hur Europaparlamentarikerna i ALDE-gruppen sett på saken och fört sina åsikter framåt. Nils är även suppleant i både det särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt och i undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin. Tusen tack för en så utomordentligt fin praktikperiod! kolUmn MATILDA AF HÄLLSTRÖM Praktikant 1.9.2015 – 31.1.2016 mindre idealist – mera realist Nils är också medlem av tre delegationer i parlamentet: Vitryssland, parlamentariska församlingen Euronest samt gemensamma delegationen för förbindelser med Schweiz, Norge, Island och EES kommittén. De har utgjort en outtömlig informationskälla. Nils är ordinarie medlem i utskottet för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet och suppleant i budgetutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor samt fiskeriutskottet. Hon har en Bachelor of Arts från University of Sussex och har tidigare jobbat bland annat som politisk sekreterare för Svensk Ungdom i Helsingfors. Utav bara farten lärde jag mig att åka slalom! Jag jobbade med fler frågor än jag kunde förvänta mig och upptäckte nya intresseområden som jag tidigare inte visste att existerade. Anton är hemma från Mariehamn på Åland och har en ekonomie kandidatexamen från Handelshögskolan i Stockholm samt en magistererexamen i European Public Affairs från Maastricht University. Efter att kommit in på samtalsämnet miljö och återvinning nämnde jag den cirkulära ekonomin, innan jag kom på att just det kanske inte hör till allas vardagsnack. Jag har insett vilka utmaningar vi står inför, med EU-kritiska partier i parlamentet (som försvårar beslutsprocessen), avsaknaden av solidaritet bland vissa partier för flyktingarnas situation och Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet. Nils är suppleant i delegationen EU-Ryssland. Min största insats var inte det stora, som ”This is Fur”utställningen i september, eller besöksgrupperna. Beredskapen att ringa och fråga någon om information är något värdefullt jag tar med mig från min tid i parlamentet. Min praktikperiod har karaktäriserats av ett par händelser – flyktingkrisen och terrorattentaten i Europa. Karolina är hemma från Kristinestad och studerar statskunskap på magistersnivå vid Åbo Akademi i Vasa. Han ansvarar även för kontakten till Åland och för bevakandet av de åländska frågorna i EU. Utöver detta bevakar Nils och hans team de övriga utskotten för att garantera en tillräckligt bred helhetsbild av vad som är på gång i EU. Beata är hemma från Helsingfors och har en politices magister i offentlig förvaltning från Åbo Akademi i Åbo. III MAN K AN JÄMFÖRA början av min praktikperiod på Nils Torvalds kontor i Bryssel med känslan då man för första gången står på toppen av en slalombacke. Hon håller också i trådarna för besöksgrupperna tillsammans med Elisabet och Karolina och ansvarar för arbetet med intergruppen för minoritetsfrågor. Jag har lämnat parlamentetet, som mindre idealist och mera realist, men också med mycket mer förtroende för vad EU står för och kan göra. För det mesta är hon stationerad i Vasa, men en vecka varje månad jobbar hon i Helsingfors. Till all lycka insåg jag snabbt att de värdefullaste verktygen för att navigera i denna snöstorm, satt på samma kontor som jag, nämligen resten av Nickes stab. 15 EUROPABL ADET 2016 EUROPABL ADET TEAM TORVALDS TEAM TORVALDS NILS.TORVALDS@EP.EUROPA.EU +32 2 28 45 585 Nils Torvalds har varit medlem av Europaparlamentet sedan juli 2012 och är medlem av den liberala gruppen ALDE. Elisabet ansvarar för arbetet i Finland. Karolina har också, tillsammans med Elisabet, haft ansvaret för planeringen av den här tidningen. Då Nils är i Finland är det också Elisabet som ansvarar för kalendern. Till Karolinas uppgifter hör att ordna praktiska arrangemang kring besöksgrupper, hålla koll på officemailen och delta i bevakandet av det politiska arbetet tillsammans med teamet. Utöver detta bevakar hon också övriga utskott. Hon bevakar den nationella politiken, ansvarar för kontakten till partiet och fältet och handhar också kontakten till media. Beata har tidigare fungerat som vice ordförande för Svensk Ungdom. NILS TORVALDS NILS.TORVALDS@EP.EUROPA.EU. Tidigare har han jobbat med internationell affärsutveckling och EU-finansiering på Business Sweden i Bryssel. Jag fick delta i arbetet i parlamentet på många nivåer. Tillsammans med Beata och Karolina står hon också för planeringen av besöksgrupperna. KAROLINA BERGVIK NILS.TORVALDS-OFFICE@EP.EUROPA.EU Karolina är praktikant på Nils Torvalds kontor i Bryssel till slutet av juni. Praktikperioden tog slut sista dagen i januari. Att som ny kraschlanda i en snöstorm av förkortningar, människor man borde känna och våningar som inte finns, är nästan överväldigande. Under mina fem praktikantmånader lärde jag mig nya saker varje timme, nästan varje minut. ANTON NILSSON ANTON.NILSSON@EP.EUROPA.EU Anton ansvarar för bevakandet av fiskeriutskottet samt utskottet för ekonomioch valutafrågor, där Torvalds sitter med som suppleant. Hon ansvarar också för Torvalds kalender i Bryssel och bevakar övriga utskott. ELISABET RANTSCHUKOFF ELISABET@SFP.FI Elisabet fungerar som Nils Torvalds medarbetare i Finland. Hon har tidigare jobbat som vikarierande reporter på tidningen Syd-Österbotten och som praktikant vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Katarina är hemma från Esbo och slutför sina magisterstudier i forskning i världspolitik på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Han leder också arbetet i parlamentets minoritetsintergrupp. KATARINA DAHLMAN KATARINA.DAHLMAN@EP.EUROPA.EU Katarina ansvarar i första hand för bevakningen av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet där Torvalds fungerar som ordinarie ledamot. Hon är också ordinarie medlem av fullmäktige vid Åbo Akademis studentkår. I mitt fall, utrustad endast med en tjock teorimanual (läs: examen i internationell politik). På jullovet i Finland, i simhallens bastu, inledde jag ett samtal med en kvinna. Karolina sitter för tillfället med i lokalavdelningsstyrelsen för Liberala studeranden i Vasa. När jag nu blickar tillbaka, inser jag hur brant backen var och likaså min inlärningskurva. Man kan ju säga att jag på köpet i Bryssel lärde mig ett nytt språk (inte franska) utan EU-jargong. Elisabet är hemma från Vasa och har tidigare arbetat som riksdagsassistent åt riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson, kontaktchef för SFP i Österbotten, informationschef vid Yrkeshögskolan Novia samt som redaktör för Medborgarbladet och informationschef för SFP
EU:s budget är alltså väldigt liten i jämförelse med summan av medlemsländernas nationella budgetar. DET KAN PÅPEKAS ATT MEDLEMSLÄNDERNA, INKLUSIVE FINLAND, DELTAR I LAGSTIFTNINGSARBETET OCH ATT DET OFTA ÄR I MEDLEMSLÄNDERNA SOM IMPLEMENTERINGEN AV LAGSTIFTNINGEN SKER. Detta ledde till skandalösa nyheter om EU-kontrollanten som kommer och förbjuder bastueldning. Vi finländare kan alltså fortsättningsvis basta ifred. NYA. Förenklat sagt så ryms det fler gurkor i en kartong ju rakare de är. ...OCH STÖRSTA DELEN GÅR TILL ATT UNDERSTÖDA DEN ENORMA BYRÅKRATIN OCH ADMINISTRATIONEN År 2016 går endast ca 5,8% av EUbudgeten till administrativa kostnader. EU FÖRBJUDER LAKRITSPIPOR Under beredningen av de nya lagarna kring tobaksprodukter år 2014 föreslog några Europaparlamentariker att ett förbud mot tobaksliknande produkter skulle läggas till förslaget. De tre olika lagförslagen; Ecodesign-direktivet, direktivet om medelstora förbränningsanläggningar och hållbarhetskriterierna för fast biomassa, är alla viktiga lagförslag, speciellt för Finland, men har inget med bastubad eller vedklabbar som används i privat bruk att göra. HÄR FÖRKLARAS FEM AV DE VANLIGASTE “EUMYTERNA”. EU har regler som delar in gurkorna i olika klasser, för att underlätta och harmonisera sorteringen och klassificeringen så att de sker på samma sätt oavsett vilket av de 28 medlemsländerna gurkorna ska säljas i. EU OCH DE BÖJDA GURKORNA Den klassiska EU-myten är den om att EU förbjuder böjda gurkor. I jämförelse så är Finlands statsbudget 54,4 miljarder euro för 2016. EUROPABL ADET FINN FEM FEL DET FINNS EN HEL DEL RYKTEN OCH MYTER OM EU OCH EU: BESLUT, VAD EU KRÄVER AV MEDLEMSLÄNDERNA ELLER EU-MEDBORGARNA, ELLER HUR EU-LAGSTIFTNINGEN SKA TOLKAS. EU:s budget år 2016 går på 155 miljarder euro, vilket är 1 % av EU:s BNI. Resten går till att stöda de olika politikområdena och prioriteringarna, som den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och forskningsprogrammet Horisont 2020. Gurkor som är väldigt böjda (eller har andra formationer utanför indelningsklasserna) tillhör ingen klass, men är inte förbjudna. De säljs helt enkelt som “oklassificerade”. Text: Katarina Dahlman Bild: EP Audiovisual EU FÖRBJUDER BASTUBAD OCH ELDNING AV VEDSPIS I april 2015 spred sig rykten i finsk press om att EU skulle förbjuda vedklabbar som används till att elda i bastu och spis. OFTA ÄR DET “EU” SOM FÅR SKULDEN FÖR ALLA TOKIGA LAGFÖRSLAG. EU:S BUDGET ÄR ENORM... Ryktet var ett resultat av att man blandade ihop tre olika lagförslag som var under beredning i EU-kommissionen. Förslaget röstades dock ner och det är alltså fortsättningsvis tillåtet att njuta av lakritspipor under vilket tillfälle som helst på dagen