Nylands
brigad tar över
ansvaret för fortet.
Församlingar och
föreningar ordnar
julfest och julbord
för ensamma.
Sidan 2
Sidan 5
Låter nya
trålaren
vila över jul
Sidan 4?5
Lindesnes vid kaj. TISDAG
23 december 2014
Vecka 52. Risken finns
att den slopas efter valet, säger ÅA-professor. Sidan 3
PARGAS
Lagbrott
då rektor
fick gå
Högsta förvaltningsdomstolen häver
stadens beslut att
säga upp före detta
Vånorektor.
Sidan 5
FÖRSVARSMAKTEN
ÅBO
Gyltös
torn blir
tomma
Frivilliga
fixar
julen
Övervakningen flyttar till Åbo. (02) 241 4400
www.wiklundinapteekki.fi
1.11.2014 - 29.3.2015
6ORWWVJDWDQ cER ZZZ IRUXP PDULQXP IL
Nyårsafton på Cindy
Food & Fun-meny,
fyrverkeri och
skumpa på däck.
Boka nu!
Östra Strandgatan, tel. Lösnummer 2,00 euro.
Åbo Underrättelser
www.åu.fi
Tack
och
god jul!
Sidan 6?7
Skolsvenskan
på fallrepet?
75 procent av de finskspråkiga vill slopa skolsvenskan, visar en färsk undersökning. Mikael Brunström tar julledigt. 010 2310 180, www.cindy.fi
Öppen tis?fre 17?23, lö 12?24, sön 13?21. Nummer 248.
Årgång 191. Foto: Monica Sandberg
Gangut - Rilax - Riilahti - 1714
300 ÅR SEDAN SLAGET VID RILAX
Betjäning även på svenska!
Köpmansgatan 7?9
Öppet:
vid SOKOS WIKLUND
som SOKOS WIKLUND
Tel
Via ÅSF:s Facebooksida hittar man en lista på vilka matvaror
som ännu önskas, och på listan kan
man kryssa för vad man vill bidra
med.
Åbo svenska församling har i
många år . Även om man annars har ett stort kontaktnät är det
vanligt att känna sig ensam på julen. En
del har ingen familj att fira med, andra har inte möjlighet att åka och fira med släkt som bor på annan ort.
Många har kanske inte heller råd
att köpa julmat och annat som hör
till.
Den som vill kan hämta en matkasse till Aurelia i dag tisdag klockan 15. Staden känns öde och
man känner sig isolerad, säger Bäck.
Bland de anmälda till julfesten
finns mest äldre personer, men också yngre.
De som kommer för att hjälpa till
är i alla åldrar, från barn till seniorer.
Också Turun Seudun Luomukassi hjälper i jultid. Foto: Linda Granback
De hjälper andra
hitta julkänslan
»»Upprop på sociala medier gav stort
genomslag. Den riktar sig
till mindre bemedlade och arbetslösa och ordnas i Logomo i dag tisdag klockan 17.
Cirka 1?000 deltagare väntas dyka upp, och över 100 frivilliga deltar
i arrangemangen.
På programmet står traditionellt finländskt julbord. Ett tiotal personer har anmält att de kommer och
hjälper till.
Bäck mejlade också flera grupper
som brukar samarbeta med församlingen på olika sätt.
På måndagen hade cirka 15 personer anmält sig till festen.
Mia Bäck säger att intresserade ännu hinner anmäla sig, någon gräns
för hur många som kan delta finns
inte.
På festprogrammet står julmat,
musikuppträdanden, allsång med
de vackraste julsångerna och en andakt.
Många vill också bidra fast de inte
själva är på plats på juldagen.
??De hämtar bland annat matkassar. och du som ska försöka
gissa vilket ord det är!
Hela kalendern finns på åu.fi
När HBLjournalisterna Stefan
Lundberg och Leif
Weckström sjösatte sin sommarserie där de skulle
köra motorbåt ner
till Medelhavet
tänkte jag: Det här
är smarta killar,
känns det inte som
om de lyckats
tuffa runt med en
båt nånstans de
senaste 10 somrarna, i någon ?sommarseries. 2
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
NYHETER ÅBO
på nätet
Vad talar Egil
& Lucas om?
I ÅU:s julkalender är det Egils
och Lucas tur att förklara ett juligt ord . En jordbrukare i Sagu har
till exempel donerat 200 kg överblivna kålrötter.
Föreningen delar också ut julklappar till barn. namn?
Kulturbloggen kollar in
boken ?Sommaräventyret i Daphnes kölvatten?
på ÅU.FI
webbkommentaren
...till ?Stort LAN-party i mellandagarna?:
Johan Sundqvist: Vilka fina
och kreativa ungdomar som vi
har på Kimitoön, så nog finns
det hopp för en bättre framtid.
På twitter
heter vi
ÅU_NYHETER
Packar paket. Åbo svenska församling ordnar
julfest för ensamma och Turun Seudun
Luomukassi delar ut matkassar.
För många är julen en ensam tid. Vi vet hur man distribuerar stora mängder matkassar,
så varför inte göra en god gärning i
år och dela ut överbliven mat som
annars gått till spillo, säger initiativtagaren Lotta Laaksonen.
Föreningen delar nu ut mellan 70
och 80 matkassar med lokala råvaror som donerats av mataffärer och
jordbrukare.
I kassarna finns bland annat potatis, äpplen, grönsaker, ananas, ägg
och morötter.
??Det är främst fråga om överbliven mat. Marika Viitanen (t.v.) och Lotta Laaksonen var två av de närmare 30 frivilliga som på måndagen packade matkassar och julpaket till
mindre bemedlade i Åbo. Vi fick genast många svar, vilket
vi är väldigt glada över. Vi får också mat av en lokal krögare, säger Bäck.
Hur vanligt är ensamhet på julen?
??Det är väldigt vanligt, speciellt i en
stor stad som Åbo. Melissa Lindeman läser julevangeliet och festtal hålls av kyrkoherden Jouni Lehikoinen och prosten Jorma Kalajoki. Föreningen, som
vanligtvis delar ut ekologiska matkassar som verksamhetsidé, har i år
valt att donera matkassar till mindre
bemedlade.
??Jag fick en spontan idé för några
veckor sedan och lade ut en förfrågan på Facebook. med frivilliga krafter ?
ordnat julfest för ensamma.
I år ordnas festen i Aurelia på juldagen. Många meddelade
att de hjälper till. Festen har alltid ordnats av
en grupp kvinnor, men i år tröt orken.
Därför skrev Mia Bäck, församlingspastor i ÅSF, ett upprop på Facebook där hon efterlyste frivilliga
som vill vara med och ordna festen.
. Matkassarna och klapparna delas ut till personer som anmält sig på förhand.
Linda Granback
274 9927/linda.granback@fabsy.fi
Julfest ordnas också i Logomo
Också de finska församlingarna i Åbo ordnar en julfest. Vännerna firar med sina familjer, och alla klubbar och föreningar
har julpaus. Åbo stads hälsning framförs av
Riitta Liuksa, direktör för välfärdssektorn.
Alla deltagare får en matkasse med sig hem och en överraskning utlovas för barnen.
Festen ordnas i samarbete med Operation Matkasse, diakonicentret och föreningen Turun seudun työttömät.
Förhandsanmälningar till församlingarna (044 700 7421), Operation Matkasse (045 150 2250) eller på nummer 045 150 2251.
Foto: J-O Edberg
Man kan till exempel föra fram nyttan
av att kunna svenska i det nordiska
samarbetet. Kimmo Grönlund förutspår att det inte dröjer länge tills svenskan görs frivillig i skolorna. Sannfinländarna
uppbackade av starka krafter som är
emot svenskan strävar efter att köra
ut SFP ur regeringen. Lyckas de med
sitt uppsåt kan det vara kört för skolsvenskan, säger Grönlund.
Generellt är de finskspråkiga positivt inställda till svenskan. 3
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
ÅBO NYHETER
?Risk att skolsvenskan
slopas efter valet?
»»Tre fjärdedelar av de
finskspråkiga vill göra
den frivillig, visar färsk
kartläggning gjord vid
Åbo Akademi.
En majoritet av de finskspråkiga anser
att svenskan är en väsentlig del av vårt
samhälle.
Men de vill slopa den obligatoriska
skolsvenskan.
Det framgår ur en enkätundersökning
gjord av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i samarbete med
forskare vid Åbo universitet och Tammerfors universitet.
??Det är en mycket stor andel, säger
professor Kimmo Grönlund vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Han har lett undersökningen som är
den mest omfattande någonsin som
gjorts i fråga om finländarnas åsikter
om svenskan och finlandssvenskarna.
Grönlund förutspår att det inte
dröjer länge tills svenskan görs frivillig
i skolorna . för partierna blir det svårt
att stå emot om en stor majoritet av finländarna vill slopa den. Över hälften tycker att myndigheterna använder för mycket pengar till att upprätthålla svensk service.
Utgående från åsikterna i enkäten delades svarspersonerna in i diskussionsgrupper där syftet var att undersöka hur diskussioner i smågrupper påverkar människors åsikter.
I hälften av grupperna var diskussionen fri. Man
kan också fråga
vem som ska ge
Maja i Nagu svensk
service om ingen
behöver lära sig
språket i skolan.
fritt ännu mer extrema i sina negativa
åsikter om svenskan.
I fråga om det massiva motståndet
mot skolsvenskan lönar det sig för finlandssvenskarnas att försvara den med
rationella och emotionella argument,
säger Grönlund.
??Man kan till exempel föra fram nyttan
av att kunna svenska i det nordiska samarbetet. De som till en början hyste antipatier mot svenskan men diskuterade
under regler blev mer positivt inställda till språket.
Däremot blev de som fick diskutera
Tidsfråga. Invandrarna bär inte på någon antisvensk
barlast utan vill gärna lära sig nya språk,
säger han.
% I
. Man kan också fråga vem som
ska ge Maja i Nagu svensk service om
ingen behöver lära sig språket i skolan.
Undersökningen
??Omfattade både en enkät och
gruppdiskussioner, så kallade
medborgardiskussioner.
Enkäten besvarades av drygt
7?300 slumpmässigt utvalda finskspråkiga personer.
I diskussionerna deltog drygt 300
personer.
Materialet är omfattande och
leder till fortsatta analyser av de
finskspråkigas åsikter om svenskan
och finlandssvenskarna.
Forskningsprojektet finansieras
av Åbo Akademi, Finlands Akademi
och de samarbetande universiteten.
??
??
??
??
Själv lyfter han också fram invandringens möjligheter.
??Finlandssvenska politiker med SFP
i spetsen borde kräva att till exempel
20 procent av alla invandrare assimileras på svenska i stället för på finska. Vill det sig riktigt illa kan det gå snabbt.
??Risken finns att svenskan slopas redan efter valet i vår. Man tycker att det vore synd om svenska språket och den svenska kulturen försvann
ur landet.
64 procent anser att språket är en väsentlig del av vårt samhälle och 60 procent tycker att det är viktigt att svenskspråkiga garanteras service på sitt modersmål.
Å andra sidan tycker hälften av de
som svarade att finlandssvenskarna är
privilegierade och att Svenska folkpartiet har för stort inflytande.
62 procent tycker att det vore nyttigare att läsa något annat språk än svenska i skolan. I den andra hälften fick deltagarna diskussionsregler som betonade respekt gentemot övriga deltagare och öppenhet mot avvikande åsikter.
Resultatet visar att normerna har
effekt. För partierna blir det svårt att stå emot om
en stor majoritet vill slopa skolsvenskan, säger han
í V.
ín
Bn;9V
?
, n
G ;=n;. G . G
éG
G é V
?
Jan-Ole Edberg
02 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.fi
(
G
?G
men på frågan hur
Brunström klarar all elektronik så
säger han att nåja, det har kommit
efterhand.
Men tid eller lust att titta på några skärmar bara för nöjes skull har
han inte.
Trålen läggs ut och tas upp maskinellt, fisken pumpas upp maskinellt och går ner i lastrummet och
sedan, då det är dags att lossa vid
fiskfabriken Salmonfarms kaj i Kasnäs, via en våg direkt in till fabriken.
Inget handarbete alls?
?Nä, vi bara går och städar lite nere
i lastrummet, säger Brunström och
visar öppningen till ett drygt 100 kubikmeter stort lastrum.
Han sökte länge efter en båt under 20 meter . Brunström hittade den ståltrålare han
länge hade sökt,
Daniel Wilson hittade sin nya båt
Sissel i Norge.
Den ska användas för passagerare
som vill ut till Bengtskär, och Mats
Sundqvist ska med ms Östern sköta väståboländsk förbindelsetrafik.
Monica Sandberg
02 274 9998/monica.sandberg@fabsy.fi
Fisk finns det. tycker att man är så övervakad att det inte är lika roligt att fiska som det var förr.
Särskilt roligt är det inte heller
med alla utländska båtar som fiskar
i våra vatten . när vi går ut
ur hamnen, när vi lägger ner och tar
upp trålen, hur stor fångsten är, när
vi beräknar att komma till kaj och
när vi har lossat färdigt.
Micke Brunström . trålfiskare sedan 30 år . trålaren är köpt i Danmark men döpt
efter Norges sydligaste udde, precis
där Nordsjön börjar.
Med tanke på att trålaren i 30 år
har gått i de vattnen så tror Brunström inte att det blir något problem
att klara väder och vind i den åboländska skärgården där han mest
kommer att fiska.
Han har bara några gånger varit
ute och trålat med Lindesnes, efter
att i nästan ett år ha varit sysselsatt
med omändrings- och förbättringsarbeten.
Till exempel har han byggt om hela
?manöverpanelen. Det tar definitivt död på små
båtars fiske, då får de stora allt. För att filea strömming till livsmedel behövs det större
strömmingar än vi har här, säger Mikael Brunström, uppvuxen på Tunhamn och nu bosatt i Rosala.
Han har satsat rejält för att köpa
sin nya trålare . Rån har varit 15 meter lång vilket kan jämföras med Sigyns längsta rå som är 17 meter.
??Så lyckades vi också lokalisera en
motorkryssare som hade sänkts av
någon som ville kvittera ut försäkringspengarna men ännu inte hade
hunnit göra det. det fanns kilometervis med kablar som inte hörde hemma någonstans utan var kvar
från tidigare installationer.
Bryggan är nu försedd med 12
skärmar som skepparen kan följa
från sin stol med joystick och gasreglage närmast till hands. EU har mycket att säga till om men fiskekvoterna är nationella så det borde gå att påverka,
säger han.
Den fångst som Brunström kan
räkna med att få varierar förstås, det
kan komma tio ton på en timme eller bara 50 kg.
Priset varierar också . Mest får vi strömming men också lite vassbuk, säger Mikael Brunström. 4
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
NYHTER KIMITOÖN
Låter fisken
simma över julen
»»Mikael Brunström har kommit i gång med
sin nya trålare Lindesnes. Men över jul och
nyår får den ligga vid kaj i Kasnäs.
I januari bär det iväg igen, men antagligen inte längre än till och kring
Gullkronafjärden.
??Visst finns det strömming, och
lite vassbuk tar vi också upp. sådana får lättast
lov att fiska på olika områden; fisket är kvoterat på ett mycket detaljerat sätt.
??Synd att elektroniken inte används för att regelmässigt ge oss information om när besluten ändras.
Själva dokumenterar vi allt mycket
noga via vår e-loggbok . på bryggan och
dragit om alla kablar . Innan jag
åkte till Danmark för att hämta Lindesnes så programmerade jag in rutten från Lindesnes till Rosala. Vi fick upp en vantspridare med en lampa som gjorde
att båten . Vare sig
vanlig ratt eller kompass finns längre på hedersplatsen.
Kartplottern med olika kartprogram är kanske den viktigaste skärmen.
??Den hade jag redan ombord på
min förra trålare Björn. Aktersnurror lär komma upp allt
emellanåt.
efter 1870 men före 1906 då fyren
byggdes.
Beslagen på rån tyder på 1870-talet. Den
här eventuella förändringen måste
absolut stoppas, vi fiskare måste organisera oss. Foto: Monica Sandberg. Plottern åkte dit med mig i kappsäcken och så skruvade jag fast den på
Lindesnes innan jag började köra
hemåt.
Det säger sig självt att sådana installationer inte är så enkla som det
kanske låter . på sistone
har det sjunkit, från 21 till 15 cent
per kilo..
??Det har också den största löpande utgiften, bränslet. Och de elektroniska sjökorten
underlättar, där kan man rita in exakt hur man har kört.
Lindesnes har i Danmark an-
vänts för fiske av jungfruhummer.
Båten har alla vitala funktioner under ett och samma tak vilket är guld
värt i storm och sjögång.
??Här finns faktiskt det mesta som
jag vill ha utom bastu, men det ska
jag inreda i ett förråd i fören, säger
Brunström.
Hans medhjälpare till sjöss är
Olav Kirsilä, också han bosatt i Rosala vars bybor för övrigt har varit
flitiga båtköpare på sistone . stulen i Dalsbruk . Allt
blir minkfoder. bl.a. och
egen erfarenhet . om det blir slut på
pälsnäringen så behövs det ändå
fiskmjöl, resonerar han. vet vi var man kan
dra längs bottnen och var man måste
ta upp trålen en bit, lappandet av trålar har säkert minskat med 90 procent. Fiskmjöl
ingår i nästan allt djurfoder.
??Med fisken tar vi upp så mycket
kväve och fosfor att det kan motsvara den rening som en stad av Åbos
storlek för mycket dyrare pengar
bygger reningsverk för, säger Brunström.
Hans nya trålare heter Lindesnes och ska få behålla namnet . Ännu känns det
inte riktigt men det kommer att göra det, tror han.
Under sina år som trålfiskare har
Brunström fått också annat än fisk
i trålen . Den här suger upp både fisk och annat som råkar fastna i
trålen då den dras längs havsbottnen. kunde identifieras, berättar Brunström.
Trålen dras för det mesta längs
havsbottnen, så det är inte märkligt
att sådana här fynd åker med.
??Tack vare dagens ekolod . de är kanske registrerade i Finland men levererar inte en
enda fisk hit.
??Allra minst roligt blir det i fall talet om båtvisa fångstkvoter förverkligas. delar av de gifttunnor som skepparen Jukka Ojaranta dumpade i vattnet i början av
1980-talet (det ledde till att Miljöministeriet skickade ut statliga fartyg för att försöka bärga resten av
tunnorna), ett par shorts med några
kroppsdelar så som revben i, en bastuugn, aktersnurror, en plastroddbåt och en nästan komplett rå till en
skuta som i närheten av Bengtskär
antagligen gickt under någon gång
Fiskpump
Håll
tillräckligt med avstånd till fordonet framför.
Ska du svänga, blinka i tid. Det
ger fordonen bakom dig tillräckligt med tid att sakta in.
Använd säkerhetsbälte, också under korta sträckor.
Se också till att bilen är i skick:
Fyll på spolvätska om det behövs
och håll fram- och bakljusen fria
från snö och is.
Fotgängare ska ha reflex ??gärna mer än ett. Starta i tid och håll hastighet
och säkerhetsavstånd. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en färsk dom.
Också Åbo förvaltningsdomstol kom till samma slutsats men
Pargas stadsstyrelse besvärade
sig till Högsta förvaltningsdomstolen som nu alltså förkastar stadens besvär.
Rektorn hade i november 2009
tagit i en elev och tilldelades i samband med händelsen en skriftlig
varning av stadens utbildningschef Ulrika Lundberg. Oavsett
om man ska köra längre sträckor
för att fira jul eller är ute på stan
för att fixa julklappar i sista minuten gäller det att vara försiktig så
att inga olyckor inträffar.
Polisen ber alla julfirare att ta det
lugnt i trafiken, både på grund av
rusningen och vinterföret.
Den som rör sig med bil ska reservera tillräckligt med tid . för resan.
Håll hastigheten och kör saktare
än normalt om föret är dåligt. och
tålamod . 5
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
KIMITOÖN
LOKALT
Pargas sade upp
Vånorektor på
fel grunder
»»Högsta förvalt-
ningsdomstolen
ger uppsagd
Vånorektor rätt i
omtvistat rättsfall
Uppsägningen av den före detta
rektorn vid Våno skola var lagstridig. Ju sämre före det är, desto
viktigare är det att ta det lugnt i trafiken. ÅU-foto
Så rör du dig säkert
i jultrafiken
»»Polisen påminner
bilister och fotgängare om vad som gäller
på vintriga vägar.
Jultrafiken är i full gång. I augusti
2011 dömdes rektorn av Åbo hov-
rätt till 20 dagsböter för misshandel och sades upp från sin tjänst tre
månader senare.
Men enligt vedertagen rättspraxis kan en arbetsgivare inte säga
upp en anställd på samma grunder som en varning ges. Tänk på att det är
mörkt och även om du ser bilarna
är det inte säkert att bilisterna ser
dig. Försäkra dig om att bilisterna
faktiskt stannar intill övergångsstället innan du går över.
Om en olycka trots allt inträffar ska man först, om nödvändigt,
ringa 112.
Varna andra bilister genom att
sätta på varningsblinkers eller ställa ut en varningstriangel på ett synligt ställe en bit från bilen.
Om någon skadat sig, ge första
hjälp.
Linda Granback
274 9927/linda.granback@fabsy.fi. Staden åläggs att betala rektorns rättegångskostnader på 2?853 euro.
Rektorn jobbar i dag med andra
uppgifter inom bildningsväsendet
i Pargas.
Kim Lund
040-587 37 58/kim.lund@fabsy.fi
Ta det försiktigt i jultrafiken. Varningen ska ses som en påminnelse på
hur arbetsgivaren kommer att reagera om förseelsen i varningen
upprepas.
Från att varningen gavs tills uppsägningen skötte sig rektorn klanderfritt.
Högsta förvaltningsdomstolen
häver därmed Pargas stadsstyrelses beslut att säga upp rektorn
Decembersolen lyser in genom matsalens
fönster och stämningen är förväntansfull.
Först sjunger luciorna luciasången, sedan ?Nu tändas tusen juleljus?
och till sist ?Sparven om julmorgonen. Det har varit jätteroligt, men en
aning ansträngande att uppträda
från morgon till kväll, sammanfattar Maria Piippo sitt uppdrag som
tärna i Åbos luciafölje.
Tillsammans med Ingrid Holm,
Emma Kotka, Vanja-Sofi Lehvonen
och Linda Miettinen har hon uppträtt på daghem, äldreboenden, i
kyrkor och på julfester.
förra veckan spred flickorna julstämning på äldreboendet Servicehuset Wilén.
??Det är särskilt roligt att uppträda
på äldreboenden. Det märks att publiken uppskattar att vi är där och
då känns det lätt att uppträda, säger
Ingrid Holm.
Emma Kotka håller med henne.
??Jag blir påmind om varför det vi
gör är viktigt. För tidningsutdelningen är julaftonen inte en vardag och
detta påverkar utdelningen av ÅU i
en del skärgårdsområden.
Den som brukar få sin lördagsÅU i en samlingslåda (?kastlåda?)
får också sin julaftonstidning där.
Detta berör prenumeranter i Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö och på
Kimitoön.
Hon delar uppdraget med en annan gitarrist. Publiken lyssnar andäktigt och snart vinkar luciorna
hejdå.
Efteråt konstaterar Holm och
Kotka att lucia har fått en ny innebörd för dem.
??Hela luciaveckan kommer att vara ett fint minne. Vid det här laget sitter
flera av julsångerna i ryggmärgen.
??Jag tycker mest om att spela de
nya låtarna som är skrivna för lucia. Också om vi inte
värmt upp så mycket når jag de toner jag ska nå, berättar hon.. I våras skrev Åbo stad, Åbo
universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola samt studentkårer
under ett samarbetsavtal, . Kotka konstaterar att hon lärt
sig mycket under den senaste veckan.
??Det går mycket lättare att sjunga
nu än i början. Om de
trivs i sin studiestad är chansen
större att de stannar kvar efter examen.
En stad kan göra mycket för att
fler studerande ska stanna kvar
och söka jobb på orten.
Det görs genom att redan under
studierna arbeta för att integrera
dem i arbetslivet, utveckla tjänsterna för studerande och göra dem
mera delaktiga i beslutsfattandet.
. Jag kunde inte fö-
Stadsplanering
Studerande ska bli
mer delaktiga i
stadsutvecklingen
ÅBO. På dagis ser man hur barnens ögon börjar glittra då vi sjunger för dem, säger Emma.
Publiken på servicehuset tystnar
då luciatåget kommer in. De är lite poppigare och svängigare än de vanliga julsångerna, säger Uggeldahl.
Även sjungandet har blivit en vana. Att det finns många studerande i en stad betyder att staden har
stor potential när det gäller kunnande, men det utnyttjas inte tillräckligt.
Det slår Åbo stad fast i en ny undersökning.
I undersökningen utreds studerandes effekter på bland annat ekonomin, kunnandet, boendesitua-
reställa mig att det skulle vara så
mycket jobb, men vi har haft väldigt
roligt, säger Holm.
Linda Miettinen är glad att hon valde att vara med i luciaföljet.
??Ibland kommer folk fram och
tackar oss efter att vi uppträtt för
dem. Foto: Mariann Hilli
?Luciaveckan blir ett fint
»»Luciaföljet har en
vecka av uppträdanden bakom sig.
. på finska. Luciorna njuter av sitt uppträdande på Servicehuset Wilén. ?Ready,
Study, Go. En del sjunger med,
en del blir rörda av att se oss. Hon var
själv tärna i fjol.
??Jag tycker det är roligt att lussa,
för mig är det bekant från förra året,
trots att luciorna bytts ut.
Tidningen
tionen och stadsutvecklingen i sin
studiestad.
När det gäller ekonomin är en
viktig fråga om studerandena stannar i staden efter examen eller flyttar bort på grund av jobb. En stad kan göra mycket för
att göra de studerande delaktiga
i stadsutvecklingen, säger forskaren Helka Kalliomäki vid Åbo universitets socialvetenskapliga institution.
I Åbo har arbetet redan påbörjats. Maria Piippo och Ellen Uggeldahl tar igen sig mellan varven.
Tusen juleljus. Det betyder lika mycket för oss
som för dem, säger hon.
Ellen Uggeldahl åker med luciaföljet och kompar på gitarr. opiskelukaupunki
Turku?.
Vid högskolorna i Åbo studerar
cirka 31?000 personer.
Julaftons-ÅU
delas ut som
en lördags-ÅU
ÅBOLAND. . 6
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
NYHETER ÅBOLAND
Paus
Han hade inte lagt märke
till kvinnan. Natten mellan fredag
och lördag, den 19 och 20 december, bröt sig någon in i Hovirinnan
koulu i S:t Karins.
Den eller de som bröt sig in söndrade ett fönster till ett klassrum,
och stal en dator som stod på ett
bord intill fönstret.
Inget tyder på att tjuven eller tjuvarna varit inne i skolan.
ÅBO. Polisen
utreder händelsen som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och
grovt vållande av annans död.
I sydvästra Finland har det de senaste dagarna inträffat många trafikolyckor på övergångsställen. Förvaltningsmässigt leds Gyltö fort av Nylands brigad.
Omorganiseringen kan göras utan uppsägningar.
För Gyltös del innebär förändringen i praktiken att den övervakning av Skärgårdshavet som tidigare har skett från skärgårdsfortet
nu sker i Åbo.
I praktiken har det ingen betydelse säger kommodor Timo Hirvonen
vid den nygrundade Kustflottan.
??Med teknikens hjälp kan över-
minne?
Vissa dagar har luciaföljet samlats redan innan klockan sju på morgonen och avslutat sitt sista uppdrag
på kvällen.
??Dagarna är långa och man måste komma ihåg att äta för att orka,
säger Holm.
Ibland blir väntan lång mellan uppträdandena.
??Vi har en fin sammanhållning
och skrattar väldigt mycket i pauserna. Då vi sjöng i domkyrkan kände jag mig alldeles lugn, men märkte
att mitt ljus darrade, berättar Emma.
Nu har ni jullov. I början av året
delades 60 miljoner ut med samma syfte.
Polis
man. Enligt polisen är det inte fråga om något
brott.. Kvar blir
endast en dryg handfull militärpoliser. Polisen betonar att bilister måste sakta
in när de närmar sig en skyddsväg.
Fotgängare bör också försäkra
att bilisterna lagt märke till dem
innan man korsar ett övergångsställe.
Bilist körde 140
km i timmen på
Omfartsvägen
Inbrott
i Hovirinnan koulu
under helgen
Kvinna blev
påkörd av
lördagståget
S:T KARINS. En kvinna i medelåldern avled på lördagen efter att ha blivit
påkörd av ett tåg i Åbo.
Olyckan inträffade vid plankorsningen vid Vaalavägen. Det gör att man orkar lite till,
säger hon.
En och annan tupplur för lucian
och tärnorna under dagen gör det
också lättare att orka ända till kvällen.
??Vi har uppträtt så mycket att vi
definitivt inte behöver vara nervösa
längre, konstaterar Holm .
??Jag har aldrig känt mig särskilt
nervös. Mannen misstänks för
grovt äventyrande av trafiksäkerheten.
S:T KARINS. Finansieringen
bör returneras till undervisningsoch kulturministeriet om man har
beslutat att öka undervisningsgrupperna under 2014?2015 jämfört med tidigare år.
Ifall en lärare permitteras under
en tid då det pågår undervisning,
och grupperna som följd blir större, måste finansieringen återbäras
för den tiden.
Understödet delas ut för andra
gången under 2014. S:t
Karins får 140?000
euro, Pargas 68?200.
Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru har delat ut cirka 15 miljoner euro i statsunderstöd till totalt 172 utbildningsanordnare för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen.
Av dessa var 12 privata utbildnings-
anordnare och fem svenskspråkiga.
S:t Karins stad får 140?000 euro i understöd, Pargas stad får 68?200.
Åbo stad får 521?600 euro, Turun
Steinerkoulu 7?500 och Åbo universitet/Turun normaalikoulu får 25?100.
Summan som nu delas ut baserar sig på tilläggsbudgeten. Mannen körde
140 km i timmen, trots att hastighetsbegränsningen är 80.
Polisen stoppade honom i Ravattula och tog genast hand om körkortet. Personalstyrkan på
militärdepån uppgår till 48 personer av vilka största delen är civila.
Fyra tjänster dras in i Skinnarvik.
Kim Lund
Mindre undervisningsgrupper
får miljonunderstöd av staten
»»Åbo stad får över
en halv miljon. Vad ska ni göra
då?
??Vila!
Mariann Hilli
Olycka
Kvinna omkom
efter påkörning på
övergångsställe
S:T KARINS. Utbildningsanordnaren kan använda
statsunderstödet endast för lärares lönekostnader, för att anställa
flera resurslärare eller för att grunda nya undervisningsgrupper.
I första hand kan en lärare anställas för grupper med över 25 elever.
Finansieringen kan användas
under 2014?2015. Foto: Kim Lund
vakningen göras var som helst, säkerheten blir inte lidande.
På Gyltö blir det kvar en dryg
handfull militärpoliser och där ordnas också regelbundna militärövningar. 7
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
ÅBOLAND NYHETER
Gyltö fort töms
på soldater
»»Endast militär-
polisen blir kvar då
Försvarsmakten
omorganiseras. Verksamheten vid Gyltö fort minskar vid årsskiftet
då övervakningen av Skärgårdshavet 1.1. Föret var halt och det
snöade när olyckan inträffade.
Kvinnan var född 1962. 2015 flyttar till Pansio. På Utö och Örö blir endast
kanonerna kvar.
Depån i Skinnarvik i Dragsfjärd
blir en del av Försvarsmaktens nya
logistikverk. En 19-årig bilist gasade ordentligt på Omfartsvägen sent
på lördagskvällen. Från
Skinnarvik försvinner fyra tjänster.
Drygt 10 arbetsplatser försvinner
från Korpo då Skärgårdshavets marinkommando flyttar från Gyltö till
Pansio.
Samtidigt upphör marinkommandot som en självständig enhet och
i stället bildas Kustflottan med baser i Pansio och Obbnäs. En kvinna omkom efter att ha blivit påkörd av en personbil på ett övergångsställe på
Hovirinnantie i S:t Karins på måndagen.
Olyckan inträffade cirka 12.30.
Ambulans tillkallades, men räddningspersonalen konstaterade att
kvinnan avlidit.
Bilen kördes av en medelålders
Nästan stängt
Ska
man gå med i Nato ska man göra det då det
är lugnt, men då känns det ju inte akut.
Ska man alltså bryta med arbetsmarknaden ska man uttryckligen inte göra det då
krisen är som svårast.
I vår konsensuspolitik finns mycket gott.
För den kommande regeringen innebär det
att skapa konsensus som innefattar arbetsmarknadsorganisationerna och deras mekanismer.
Konsensus innebär kompromisser alla parter kan leva med. Man skulle tro att det uttryckligen är det som kunde rädda landet.
gnurf. kanske
. Ihalainen
försvarar hårt trepartsuppgörelserna och säger att Finland inte klarar krisen utan konsensus mellan regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna. Men
nu måste konsensusen uppdateras.
Pär Landor | par.landor@fabsy.fi
Inte. 8
LEDARE
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
konsensusbråket
Arbetsminister Lauri Ihalainen stoppar alla tankar på
att förändra trepartsmodellen på arbetsmarknaden.
Statsministern irriteras av konsensusen. I hans tankevärld finns inte möjligheten att regeringen ensam skulle bereda
förändringar av arbetslagstiftningen.
Konsensus innebär
kompromisser alla
parter kan leva med.
Man skulle tro att det
uttryckligen är det
som kunde rädda landet.
En sådan var förslaget om att förlänga
prövotiden från fyra till sex månader för att
på det sättet locka företag att nyanställa.
Det som irriterade löntagarfacken i 1990-talets kris, irriterar samma fack också nu. De får sedan finna sig i situationen.
Stubb tänker antagligen så här: Om det är
så att vi har 10?15 år av svag eller nolltillväxt
framför oss måste detta på något sätt synas i
löneuppgörelserna???och i arbetsgivarlägret.
Det har gått att göra interna devalveringar,
det vill säga att i det närmaste frysa lönerna
och att göra stora offentliga reformer i bland
annat Tyskland.
Vår kommande regering borde kunna göra
något liknande, men det är inte säkert att vår
arbetsmarknad är med på de noterna.
Arbetsminister Lauri Ihalainen, socialdemokrat med diger FFC-bakgrund, gav Stubb
svar på tal i gårdagens Aamulehti. Det är
inget fel på dem, men de skulle kräva en ny
version av finländsk konsensus. Pensionsreformen blev inte det den skulle bli, eftersom Akava valde att ställa sig utanför den.
Pensionsreformen var kanske ändå ett rätt
litet beslut med tanke på det som nu verkar
komma.
Att vi har lyckats med breda majoritetsregeringar beror uttryckligen på att partierna har varit kapabla att uppnå konsensus. Vi
har räknat med att det är klokt att ha flerpartiregeringar i svåra tider. Lehtikuva
Stopp där, sa Ihalainen
Ett sätt att förklara termen konsensus är
att konsensusbeslut i allmänhet fattas på basen av förslag alla kan acceptera trots att det
fattade beslutet inte är någons egentliga förstaförslag.
Ett majoritetsbeslut kan vara ett konsensusbeslut, men normala majoritetsbeslut
har en betydande minoritet som motsätter
sig beslutet.
Konsensus innebär ofta rätt hög grad av
kompromissande.
När statsminister Alexander Stubb förra veckan i sitt tal för Snellmanstiftelsen sade att konsensusen håller på att förlama Finland var det direkt riktat mot arbetsmarknadsorganisationerna.
Statsministern menade att intresseorganisationerna på arbetsmarknaderna håller på
att cementera de strukturer som redan vittrar sönder.
Stubb sade att följande regering måste vara
kapabel att fatta beslut också då det inte går
att fatta beslut tillsammans med parterna på
arbetsmarknaden.
Stubb har självfallet en poäng här. Förhållandet mellan regeringen
och arbetsmarknaden är lite som vårt tänkbara Natomedlemskap och Ryssland. lättare att uppnå konsensus också utanför
regeringen.
Stubb irriteras förstås av att vår arbetsmarknad inte fungerar som den gör i några
andra länder.
Om alltså parterna inte uppnår sina mål
förhandlingsvägen, fattar regeringen sina
egna beslut???oavsett arbetsmarknadens parter. Då blir det . Man
talar om flexibilitet på arbetsmarknaden, inre devalvering (nollönelinje), försämrad anställningstrygghet, lokala avtal, att avstå från
semesterersättningar etc. Trepartsbåten ska
ingen nu sätta i gungning, varnar Ihalainen.
Ihalainens recept är att vi behöver en central, moderat löneuppgörelse i juni och efter
den en lång heltäckande arbetsmarknadsuppgörelse. Det vill säga det
man talar om är hur löntagarna bör vara beredda att flexa för att rädda nationen.
Självfallet frågar sig löntagarna här på vilket sätt arbetsgivarna är beredda att flexa i
samma situation.
Det har sagts att vår kommande statsminister blir statsminister för att förlora följande val. Arbetsminister Lauri Ihalainen
efterlyser centrala uppgörelser. Det ligger mycket i det.
Där Stubb vill ge regeringen mera makt för
att kunna fatta svåra beslut i exceptionellt
svår tider, vill Ihalainen hålla kvar arbetsmarknaden i arbetsmarknadsparternas händer och målar upp en annan utväg ur krisen: Vi måste får fart på exporten och investeringarna.
Här har naturligtvis både Stubb och Ihalainen rätt. Båda har rätt
Också på lokalplanet är det kroniska dilemmat att inkomster och
utgifter vägrar komma överens.
Tuffa beslut, såsom nedläggningen
av åtta daghem i Åbo, är plågsamma, men dessvärre nödvändiga om
alternativet är att bara låna mera
och fortsätta som förr.
Man kan lugnt säga att det inte
är en särskilt tacksam uppgift att
vara förtroendevald i dag. Julen står för dörren.
Vi har sedan november sett våra orter förvandlas till något som påminner om den sagolika jul som vi alla
någon gång drömt om.
Julen är glädje och gemenskap.
Vi ser fram emot god mat och vila
från arbete och stress. papper och www.ÅU.fi. Och tankarna går till alkoholen som inhandlades
samtidigt som pepparkakorna, knäckformarna och ljusen till änglaspelet.
Många barn känner en obehaglig
oro inför julen: ?Hur blir det i år??
Och tankarna går till alkoholen som
inhandlades samtidigt med pepparkakorna, knäckformarna och ljusen
till änglaspelet.
Vi bär alla på våra egna och våra
bekantas barndoms jular.
Vi vet hur det är när drömmar går
i kras, när föräldrar och vuxna inte
längre är som de brukar, när trygga
röster förändras och det börjar knipa i magen.
Minnen från tidigare jular skaver
och präglar vår tillvaro varje gång
julen åter står för dörren.
Vi vet också att ensamheten känns
större under högtiderna. För 75 år sedan befann sig Finland mitt i brinnande
krig. Olkiluoto trean
blir världens säkraste kärnkraftverk.
Utan nya industriella riskinvesteringar kan finländarna inte i längden ha 3100 euro per månad i medellön, utan lönen sjunker mot 820
som i Estland.
Från första början var Talvivaara gruva och metallfabrik utsatt för
klappjakt av ?lokalbefolkningen?
(några fiskare och sommargäster),
?medborgarorganisationer. Därför var
det skönt då riksdagen med rösterna 157?36 i fredags röstade ner
Sannfinländarnas budgetmotförslag att utreda de samhällsekonomiska kostnaderna för svenskan i
Finland. Sådana konstgjorda försök att tjäna politiska lösmynt genom att slå in kilar mellan befolkningsgrupper behöver vi verkligen
inte nu.
som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra personliga tragedier inte har det så bra. Vi vill publicera insändare och debatt på alla ÅU:s ytor . Nya industriprojekt har
i regel barnsjukdomar och kostnaderna skenar. Vi måste ha omsorg om dem,
Något skaver med julen
alkoholen. Vi ska ta
hand om dem som kommer från
andra kulturer och komma ihåg att
det ofta föds något nytt och spännande där olikheter möts. Längre insändare
avkortas eller blir opublicerade. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Och julen är här. Vi
kanske tvingas acceptera frysning
av något index, men det är bättre
Stefan Wallin
Riksdagsledamot, SFP
än ett amputerat ben eller annekterat territorium. Skriv kort och snärtigt på god svenska.. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Biolakningen fungerar
bevisligen bra förutsatt att den inte dränks.
Nästa år kan Talvivaara produce-
ra ett positivt nettokassaflöde vilket
ger arbetsplatser och skatteintäkter.
Men de utländska och inhemska entusiaster som investerade hundratals miljoner och byggde gruva och
fabrik återser aldrig sina slantar.
Talvivaarahändelsernas internationella budskap är klart: Investera
aldrig i Finland!
Julklappstips är boken av Marko
Erola: Kirottu kaivos, totuuden jäljillä Talvivaarassa. Den räcker
ut sin hand och ger oss en chans att
bryta invanda mönster för att skapa
julstämning utan alkohol.
Som vuxna förebilder kan vi ta beslutet att skapa en ny tradition om
ett alkoholfritt julfirande.
Barndomens jular är minnen som
består. I dag kan vi vara säkra på att
få tillbringa julaftonen i fred, inte i bombskydd eller vid fronten. av för mycket
vatten.
Nu vet vi att Talvivaaras miljöpåverkan har varit liten jämfört till exempel med en massafabrik och att tiotals miljoner euro extra redan har
satsats på miljöteknik vilket gjort att
processen i dag är miljövänlig i förhållande till sin storlek.
Stat och kommun har redan i skatter inkasserat ett par hundra miljoner euro. 9
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
INSÄNDARE & KOLUMN
Det är vardagen som räknas
Hösten har varit tuff, också för alla som jobbar inom politik och förvaltning. (gröna
Men de utländska och inhemska entusiaster som investerade hundratals
miljoner och byggde gruva och fabrik
återser aldrig sina slantar. Alkoholbruket rubbar tryggheten.
?Snart. Ibland misslyckas de,
vem minns bildrörsfabriken Valco
och proteinfabriken Pekilo?
Men utan Valco hade Nokiaboomen uteblivit. Det är
något vi brukar påminnas om i jultider, men det är vardagen efter
helgerna som verkligen räknas.
Jag önskar alla ÅU-läsare, vänner och bekanta en riktigt fridfull
jul och ett gott Nytt År 2015. Insändarredaktören avgör vad som är insändare och vad som är debattartikel och när det kan vara nödvändigt att
Jarl Ahlbeck
ge mera utrymme för texten. Men gör det på ett civiliserat sätt. (skrämselpropagandaspridande tekniska analfabeter) och som
drevets påpiskare självaste miljöminister Ville Niinistö (som sa till demonstranterna att om han inte vore
miljöminister så skulle han demonstrera själv).
Tyck till på ÅU:s insändarspalt. Historien kommer
snarare att döma dem, som inte
gjorde tillräckligt medan tid var, än
dem som verkligen fick något till
Det är något vi
brukar påminnas
om i jultider, men
det är vardagen
efter helgerna som
verkligen räknas.
stånd . Snart är julen här?, tänker
barnet. Talvivaarahändelsernas internationella budskap
är klart: Investera aldrig i Finland!
aktivister), ?undersökande journalister. Det faktum att 2015 är valår ökar ytterligare spänningen i politiken.
Också i kommunerna har hösten varit turbulent. I riksdagen godkände
vi i fredags efter mer än 500 omröstningar statsbudgeten för 2015.
Också andra frågor har hållit riksdagen sysselsatt såsom social- och
hälsovårdsreformen, äktenskapslagen och kärnkraften.
Det dåliga ekonomiska läget,
skuldsättningen och nedskruvade
tillväxtprognoser har parkerat sig
som ett grått raster över allt samhällsarbete. Du kan vara
anonym i exceptionella fall. Vi matas med bilder av den
perfekta julen.
En jul som egentligen stämmer
mycket lite överens med verkligheten.
Många barn känner en obehaglig oro
inför julen: ?Hur blir det i år?. Vi lyser upp
vintermörkret, pyntar tillvaron och
införskaffar julklappar.
Julen är vår stora familjefest och
barnens högtid. (Talentum 2014).
Läs och bedöm själva!
Ida Bernas
Nykterhetsförbundet hälsa och trafik
Talvivaara önskas Gott Nytt År!
INDUSTRI. Låt oss därför tillsammans ge
alla barn i vår närhet den glädje som
de ivrigt väntar på.
Unna dig själv och alla barn den
bästa julklappen???en nykter och vit
jul tillsammans.
ra efterrenade mängder regn- och
smältvatten.
Detta blev katastrofalt för nickelproduktionen då biolakningsprocessen ?slocknade. Det är
du värd!
Tvärtom är det uttryckligen i tuffa tider som vi måste tänka extra
mycket på och respektera varandra. Alla för-
väntas sköta sitt och den som känner sig ensam blir mera isolerad under julen.
Om alkoholen annars tar för mycket plats i livet, tar den ännu större
plats under högtiderna när Alko slår
försäljningsrekord.
I en färsk svensk undersökning
som kampanjen Vit Jul låtit göra
tycker 54 procent av de tillfrågade
barnen mellan sex och tolv år att
vuxna blir annorlunda när de dricker alkohol.
En 10?12 årig pojke säger: ?Det är
jobbigt att inte veta vad som händer.?
Många barn tycker att det är obehagligt när vuxna dricker alkohol???
även när det inte handlar om fylleri
eller missbruk. För detta kan vi
tacka de generationer av män och
kvinnor, som osjälviskt gav allt de
hade för att vi idag skall få leva fria
i landet vi ärvt . Njut
av friden med Dina nära och kära och skäm bort Dig med vila, god
mat, choklad och en bra bok. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog.
Men den lokala NTM-centralen
följde korrekt lagar och paragrafer.
Som tack blev den hånad i pressen
och anklagad för att dra hemåt.
Vasa förvaltningsdomstol tolkade däremot föreskrifterna överdrivet strängt och gav till exempel inte
tillstånd att tillfälligt släppa ut sto-
Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@fabsy.fi. och har till låns av
våra barn.
I svåra tider prövas också den sociala hållbarheten i ett samhälle.
Då resurserna tryter ökar egoismen liksom benägenheten att sätta prislappar på allt. också i iskall motvind.
Trots att vi i dag tvingas bevittna hur delar av vårt välfärdsbygge
och andra uppnådda fördelar ifrågasätts ska vi ändå minnas att allting är relativt. En debattartikel publiceras inte utan ett porträtt
på skribenten. För varje lucka i
julkalendern växer förväntningarna hos barnet som tänker: ?Snart...
Snart är julen här.?
Men det är något som skaver med
julen. Lokala frågor såsom
skol- och vårdnätet, vindkraften,
skärgårdstrafiken och torgparkeringen har väckt känslor i vår region. Du
kan kritisera, men du kan inte kränka. Då raserades inte bara uppnådda politiska resultat utan hela
familjer, stadsdelar, byar, hus och
hem. Räknemaskinerna har gått heta då kamrererna försökt kalkylera vad social- och
hälsovårdsreformen och statsandelssystemet innebär för den egna
kommunen. Pekilodebaklet skolade duktiga forskare. Det är just då vi behöver folk som kan se till helheter och
fatta modiga beslut också i hagelskurar av kritik. Debattartikelns maximilängd är 3500 tecken inklusive mellanslag. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Samtidigt är det uttryckligen i svåra tider som ansvaret för skötseln av
gemensamma angelägenheter blir
extra tydligt. Vi ska
aldrig glömma att det kanske bästa signalementet för ett civiliserat samhälle är dess förmåga att ta
hand om de allra svagaste. Lägg därtill situationen i och kring Ryssland med tillhörande ekonomiska rekyler också mot den blåvita ekonomin och
det är en verkligt darrig situation
som väntar då julborden dukats av
och vardagen tar vid igen
En modig start, särskilt som kyrkans
mycket korta efterklang kan göra
sjungandet tyngre. Men när webbsidan
som brukligt är också presenterar
?relaterade böcker. Kanske inte alls.
Vissa bitar tycker jag är lite larvi-. Strang
på gitarr uppbackad av ett
helt band. Han fortsätter också sin karriär som
sångare vid sidan om. och redaktörerna är konstnärer med bild och fotografi som huvudgenrer.
Fredrika Biström är också verksamhetskoordinator för Regnbågsankan och skribent i frågor om t.ex.
feminism och queer i konsten. både sjöngs och textades noggrant och förstås topprent.
I likhet med körens uppenbara
förebild Key Ensemble förra veckan sjöng man Francis Poulencs
?Salve Regina?, med lite annorlunda betoningar kanske, men ävenledes på hög vokalnivå med känsliga nyansval.
De fyra julmotetterna som följde kanske låter enkla men är knepiga att sjunga; särskilt ansträngande måste de vara för sopranerna som får kämpa i högt register.
Lite heterogent lät det onekligen
bitvis här, men allt det väsentliga
inklusive tonhållningen var i skick.
En av konsertens höjdare blev
nog ?Rukous?, Toivo Kuulas skira
men samtidigt kraftfulla sång, skriven 1917 en kort tid före sin förtidiga död, även om sopranerna också
här har det ganska jobbigt.
Tacknämligt nog hade man satsat på engelskt. Då tar
den nuvarande verksamhetschefen Erik
Söderbloms period slut.
Lehtipuu ska vara chef i tre år. var
välskriven körtextur med en lätt
engelsk ton men också något där-
JULKONSERTEN
??Ensemble Vida i S:ta Katarina
kyrka fre 19.12.
??Dir: Martin Segerstråle
??Kodály, Rachmaninov, Poulenc,
Parry mm
utöver.
Både här och i ?Ding, dong! Merrily on High. Tio gästpysslare intervjuas, skriver själva eller demonstrerar sina projekt.
Alla är på olika sätt gränsöverskridande, men gemensamt är att
de ifrågasätter konsumtion och cementerade sociala roller.
Redaktörerna har nog en mycket mer avslappnad relation till pysslande än vad jag har.
Som barn tyckte jag om att framställa alltmöjligt med händerna,
men när en lärare ville att allas resultat skulle se likadana ut försvann
det roliga.
Och den obligatoriska trivseln som
trumpetas ut i livsstilsprogram för
vuxna kan göra en modfälld.
?Vardagsvingar och klasskalas. 10
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
KULTUR
Svängigt julkul med Robin Hund
?Sju dagar tills tomten kommer. Men kan man,
så kan man.
I Zoltán Kodálys snygga ?Veni,
veni, Emmanuel. är det just de
livsstilsböcker som boken utmanar.
Undertiteln är ?En politisk pysselbok. Nina
Albrecht arbetar med serier, anima-
BOKEN
??VARDAGSVINGAR OCH
KLASSKALAS
??En politisk pysselbok
??Red: NINA ALBRECHT och
FREDRIKA BISTRÖM
??Omslag: Emma Strömberg
??Schildts & Söderströms, 2014
??132 sidor
tion, affischer.
Hon leder också konstkurser för
funktionshindrade.
Boken är lika mycket reportage
som pysselbok. Körklangen kan man säkert ännu vidareutveckla; med få sångare är det
ingen liten utmaning.
Det låter säkert också lite annorlunda i rum med givmildare efterklang. Mera sånt!
Ingmar af Hällström
Pyssla! Och inte bara till jul.. Järvinen, som också sjunger.
Allt är kompetent lirat, med
Topi Lehtipuu blir chef
för Helsingfors festspel
Henrik ?Bob Katt. (1943) fick man
gotta sig åt fint bemästrade styrkenyansövergångar och dito fraseringar.
Redan här märkte man att sopranstämman hör till körens bärande element. Itunes och
Spotify.
Den nya verksamhetschefen för Helsingfors festspel är den internationellt kände
sångaren Topi Lehtipuu. stil, med exempelvis
country, rockabilly och reggae.
Fysiskt finns plattorna åtminstone i de flesta Luckanshoppar i Svenskfinland, men
flera av dem har redan stängt
för julen. Julkonserten var en synnerligen hörvärd körtimme, så nu väntar man med spänning på fortsättningen.
Sist men inte minst nämner jag
gärna det rikhaltiga programhäftet med sångtexter och initierade
programkommentarer. och ?Two carols. ?(FNB)
Överraskande
stark kördebut
Med ett välkomponerat konsertprogram gjorde den blandade kören Ensemble Vida sin debut vid
fredagens välbesökta julkonsert i
S:ta Katarina kyrka.
Att bjuda på en gratiskonsert
var rena lyxen, särskilt som kören
kunde uppvisa ett utmärkt sångarmaterial som också fungerade
bra ihop.
Dirigenten Martin Segerstråle
hade arrangerat inledningen, Emmy Köhlers bekanta ?Nu tändas
tusen juleljus?; körmedlemmarna gavs små solistinlägg som småningom knöts ihop.
Varje vers lät lite annorlunda ?
vissa modernistiska påfund, men
allt kommer ner på fötter. Kodály både sjungs
och spelas alltför sällan, hans tonspråk är så härligt.
Direkt efter serverades vi den
sjätte satsen ur Sergej Rachmaninovs ?Vigilia?, och ?Bogoroditse devo. medelst rungande
applåder ville ha mer, kom det ännu Ahti Sonninens ?Jouluhymni?,
koncentrerat och rent framförd
även den.
Det var en kördebut som heter
duga! Med detta sångargäng finns
det många möjligheter till fortsättning.
Alla fyra stämmor var bra besatta; nu hördes 15 sångare. Flera låtar är i en
?rootsy. är också ett ställningstagande mot konsumtion och
Pyssel kan göra
?Här är boken som ger dina pysselaktiviteter en politisk dimension
och hjälper både dig och människorna i din omgivning att se världen ur nya vinklar?, står det i förlagspresentationen för ?Vardagsvingar och klasskalas. Han är
ansvarig för festivalens konstärliga planering och för att leda organisationen.
Lehtipuu har bland annat varit verksam som Åbo musikfestspels
konstnärliga ledare sedan 2010. Vardagsvingar och klasskalas. (Edvard Evers) och ?När det lider mot
jul. dödstyst
fram till nu . Men man hittar plattan digitalt på bl.a. Parry (1848?1918) fått stå i
skuggan av mera berömda landsmän, men både ?Never, weatherbeaten sail. En härlig tonsättare som ägnade sig både åt klassiskt,
jazz och filmmusik.
Eftersom publiken . har
som syfte att vara normbrytande.
Det är det viktiga, sen får man gilla
de olika pysselområdena i den mån
man vill och kan. (trad) märktes samhörigheten i kören; detta ville man
gärna sjunga.
?Jul, jul, strålande jul. Onekligen har
C.H.H. Han inleder
sitt arbete efter nästa års festival. (Ruben Liljefors) gjorde sig
fint i körens välnyanserade sjungningar, kanske särskilt den första.
Träffsäkra programval bägge
två, fyllda av äkta gammaldags
julstämning.
En engelsk avslutning blev det i
Richard Rodney Bennetts (1936?
2012) ?A good-night?, tillägnad
Paul McCartney till minnet av
hans hustru Linda.
Skriven 1999, tretton år före Bennetts egen död. heter finlandssvenska
Robin Hunds färska platta
med julig barnmusik.
Det är glad, dansant musik i
Sås & Kopps fotspår, åtminstone om man tänker på den lite nasala, naivistiska nyländska sångrösten.
De flesta låtar är signerade
Tomas ?Robin Hund. av Nina Albrecht
och Fredrika Biström.
Kanske det
Instruktionerna
är också framlagda utan all påträngande välvilja.
Humorn är genomgående i ?Vardagsvingar och klasskalas?: den kan
vara vass eller varm, ironisk eller
spontan.
Helt avväpnande är inslaget där redaktörerna samlat sina föräldrar till
en pysselkväll med tema.
Resultatet är sisådär, men att man
kommunicerat livligt under kvällens
gång berättar bilden tydligt.
Ann-Christine Snickars
ann-christine.snickars@fabsy.fi
Utvecklingen har varit likartad i de flesta av de länder
där den arabiska våren drog
fram. sekreteraren. Några provocerar mig. Vi behövs alla för det Ryssland som reser sig upp.?
Den här hymnen till yttrandefriheten skrevs av författaren Leonid
Andreev och publicerades i Russkija volja, en av de många tidskrifter
som såg dagens ljus efter februarirevolutionen i Ryssland. På bilderna visas hårsmyckade feststrumpor och hur man normaliserar en barbie.
världen roligare
ga. Själva titelprojektet, att sy ett
par vingar på jackan, kräver ju att
man går ut och visar dem.
Och att klistra makaroner på en
konstglaspjäs är väl främst nånting
att ställa ut som konceptkonst.
En viktig bit är pyssel av skräp som
inte kan återvinnas: gör en ljuslykta av tomma pillerkartor, ett smycke
av en trasig leksak! Resultaten behöver inte vara vackra, de ska hellre väcka tankar.
Bäst blir det när man poängterar inkluderandet, att vara tillsam-
mans . på slutet.
Nu ska Akademien utreda saken.
???Den ständige sekreteraren. Nu har Putin tagit ett steg till: Han
har börjat försvara också Molotov-Ribbentrop-pakten. Man
får naturligtvis säga hur man önskar, men akademien kommer att komma med en rekommendation under tidig vår, säger Odd Zschierdrich,
kansliansvarige, till nyhetsbyrån TT.
Det var under Akademiens traditionella högtidssammankomst på lördagskvällen som ständige sekreteraren Peter Englund meddelade att
han slutar. Är det människor jag
själv känner, är det det?)
Men visst är exemplet Ryssland särskilt lärorikt. Det finns en
berömd bild av Lenin i talarstolen på Sverdlovtorget 1920 med flera
kolleger bredvid sig på tribunen men när den publicerades under Stalin-tiden hade man retuscherat bort de kolleger som var Stalins fiender .
Efter kriget ville Sovjetunionen helst också glömma bort 1939 års
pragmatiska Molotov-Ribbentrop-pakt med Hitlers Tyskland och i en
undervisningsguide för ryska historielärare som kommit ut under
Putins tid heter det???nog så överraskande???att västländernas inrikespolitik ?Under loppet av 70 år korrigerades till nytta för de mänskliga
rättigheterna genom en betydande påverkan från Sovjetunionen, en
gigantisk supermakt som genomfört en social revolution och segrat i
det grymmaste av krig.?
Här lanseras alltså Stalin som ingenting mindre än en förkämpe för de mänskliga rättigheterna. och
ha roligt hela tiden!
Allt behöver inte heller tangera något materiellt. den tanken är också den dominerande.
När man pysslar en mobil i DUV:s
konstklubb är det för all del meningen att man ska få till ett arrangemang som rör på sig, men viktigast
är gemenskapen.
Följande steg kunde vara att vi som
anser oss vara fria från ?specialbehov. Och nu???efter en ny
tid av nya, ljusa förhoppningar: Putin.
Våld och förtryck
går igen, på nytt
och på nytt, men
om yttrandefriheten gäller vad
författaren Isaac
Bashevi Singer sa
om den fria viljan:
Vi måste tro på den,
vi har inget val.
spikade sociala roller. bryderi för Akademien
?Ständige. Historikern KlasGöran Karlsson, specialist på Östeuropa, har skrivit om den förtryckande glömskan som i allmänhet är ideologiskt betingad. eller ?ständiga. Visst, han talar än så länge bara om den som en ickeaggressionspakt men självklart är han också medveten om det hemliga tilläggsprotokollet: Att
Tyskland och Sovjet senare skulle få dela Europa mellan sig.
Vad kan man???vi???då göra?
Vi kan bekämpa den förtryckande glömskan. 11
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
KULTUR
A eller e . Utnämningen av Sara Danius till ny ständig sekreterare väcker en fråga av språklig karaktär.
Eftersom hon är den
första kvinnan någonsin att vara Svenska Akademiens talesperson utåt ligger det nära
till hands att tycka att adjektivet borde böjas feminint, alltså med ett ?a. Tidpunkten var april 1917.
Raderna ger mig tårar i ögonen, dels för att de är så besvärjande
vackra, dels för att jag självklart tänker på vad som följde på alla ljusa
förhoppningar: Den röda terrorn, Stalins terror. TT-FNB
KOLUMNEN
Merete Mazzarella
Författare
Vi måste tro,
vi har inget val
Snälla, ta er tid att stanna upp och begrunda följande citat:
?Tro på kraften hos det fria mänskliga ordet! Samtala, bevisa, gräla! Låt känna njutningen hos det ord, som Ryssland i hela sin historia
varit berövat! Njut den intill i dag onjutna glädjen av det fria utbytet.
Sky grovheten, medborgare???den hör slavar och lakejer till, den drar
skam över folket och förvränger dess ansikte med en satanisk grimas.
Var artiga mot de vuxna, var smeksamma mot barnen, ge kryckor åt
de handikappade.
Demonstrera, väsnas, gå glatt fram längs gatorna och tvista - men
bevara varandras liv som dyrbara skatter. Åtminstone är det inte så att humaniteten segrat.
Om det på något håll i världen
har blivit bättre har det blivit
sämre på andra: Talibanerna slutade upp med att lägga
ut videofilmer med halshuggningar därför att deras egna
anhängare började tycka att
de var anstötliga men nu är
det i stället ISIL som gör.
(Ack, vem är det som tittar på de här filmerna, vem
är det. Det tycker jag är intressant. Våld och förtryck går igen, på nytt och på nytt,
men om yttrandefriheten gäller vad författaren Isaac Bashevi Singer
sa om den fria viljan: Vi måste tro på den, vi har inget val.. har ju alltid varit ett stående begrepp, men nu finns det kanske
anledning att använda en feminin böjning. Att reflektera
över sin provokationsgräns ger alltid insikter.
Några pysselprojekt kunde
snarare vara performans eller bildkonst. Utdelningen kunde vara förbluffande.
Förskolepedagogen Larrie Griffis medverkar med en text om hur
man kan arbeta med hållbar utveckling och genusfrågor med barn . får möta dem som har funktionshinder i ett lättillgängligt projekt där alla kan hjälpa varandra
med något. Han ersätts av Sara Danius den första
juli. Och vi kan försöka orka tro på Leonid Andreevs ord???att se dem inte som en tom fantasi utan som en ledstjärna. Nadja Lehams och
Emma Leppos danspyssel, där man
utför turer med enkla danssteg och
-turer, ensam eller i sällskap, verkar som en både attraktiv och lärorik sysselsättning
Utsikt från det berömda
Glasberget mot norr. Där är byggande inte tillåtet men däremot avverkning. Vi satsar på innehållet och kvaliteten inom alla våra distributionska-
naler. Fördelarna med den nuvarande
kontorslokalen alldeles intill Åbo Salutorg är många, men den dynamiska miljö Logomo erbjuder till ett billigare pris tror vi att är bättre anpassad med tanke på de framtida krav
som ställs inom mediebranschen, säger Fagerström.
En del av Yles strategi är att satsa
Nyhetsmetropol. Målet med flytten
är i slutändan att kunna tjäna publiken ännu bättre än tidigare. Vi hoppas
förstås att vi tack vare flytten nu
kommer att kunna erbjuda publiken ännu bättre innehåll och tjänster på webben, i radio och i tv, säger
Yle Åbolands chef Ulrika Fagerström
i ett pressmeddelande.
Genom att flytta till Logomo tillsammans med Yle Turku kan Yle
Åboland både utveckla nya former
av samarbete och samtidigt jobba
i mera ändamålsenliga lokaler till
ett lägre pris än de nuvarande redaktionerna.
. hyggena skulle synas långt ut på Gullkronafjärden. Att Yle sparar pengar på flytten är förstås till fördel, men det viktiga är ändå att vi med ändamålsenliga lokaler kan sköta vårt public service uppdrag på bästa möjliga sätt,
säger Fagerström. Nu får vi ändamålsenliga och inspirerande utrymmen. I Logomo arbetar många andra företag inom den kreativa branschen.
Yles nuvarande redaktionslokaler i Kopkolmio är i behov av en omfattande renovering.
I samband med den planeringen
blev det aktuellt att också se över
andra alternativ med tanke på Yles
framtida behov.
Logomo har byggts upp i VR:s gamla maskinhallar och fick sin början
i samband med att Åbo var Europas
kulturhuvudstad år 2011. Idag huserar Yle i Kopkolmio invid Salutorget i Åbo. Han ser också gärna att Hammarsbodaträskets södra och västra
strand lämnas utanför skogsbruket.
??Vi är absolut inte emot allt vad
skogsbruk heter, men tycker att de
här objekten borde kunna skyddas,
säger han.
Också en adress med cirka 50
konstnärers namn har lämnats till
Konsamfundet med vädjan för Purunpää- och Masugnsskogarna.
Konstsamfundets understöd till kulturen ska inte förverkligas genom att
sådana här värden skövlas, säger de.
Purunpää. Foto: J-O Edberg
Personbil slant
ner i Aura å
ÅBO. En kvinna som inte fick
stopp på sin personbil kanade
ner i Aura å vid tjugo över tre
på måndagseftermiddagen.
Hon hade kommit för att
plocka upp en passagerare och
miste kontrollen över bilen när
hon väjde för en fotgängare.
Bilen kanade med låsta
bromsar mot ån, kilade ner för
en trappa och hamnade slutligen i vattnet.
Kvinnan lyckades ta sig ut och
räddades genast från vattnet,
medan bilen bärgades någon
timme senare när brandkåren
fått all utrustning till platsen.
Se video från
bärgningen på
ÅU.fi>Video!
sommaren finns
bolagets svenska och
finska nyhetsproduktion i komplexet.
Svenska Yles redaktion i Åbo gör
som ÅU . Foto: Ritva Kovalainen
Monica Sandberg
02 274 9998/monica.sandberg@fabsy.fi
Yle Åboland följer efter ÅU
. Händelsen samlade
många nyfikna åskådare i
snöyran. Logomo blir ett center för nyheter när YLE flyttar efter ÅU till egna lokaler i komplexet.
ÅU-foto
på ännu mera samarbete med andra
aktörer. Bilen
kunde bärgas vid 17-tiden med
hjälp av dykare från räddningsverket. Logomo är
i dag lika stort som Hansa-kvarteret
i Åbo centrum.
. Bevakningen av Åboland påverkas på inget sätt av flytten.. Också den populära naturstigen och rekreationsskogen nära östra Dalsbruk, alltså Masugnsskogen
med 13 hektar borde skyddas, säger Laitinen som har bott ett par år
i Dalsbruk.
??Här har skogarna en stor artrike-
dom, skogsskötseln borde vara försiktig. Dessutom finns det skyddsprogram som ger samma ersättning
som kalavverkning.
Laitinen, som har studerat miljökunskap och jobbat aktivt i många
organisationer såsom Luonto-Liitto, vill också att det lämnas en ordentlig skyddszon vid Ölmos Långsidans Naturaområde. flyttar till Logomo i sommar
»»Från och med
Upp ur vattnet. Orsaken
till att man från och med sommaren 2015 flyttar till nya utrymmen
på Hampspinnaregatan är att Yle ser
många fördelar med just Logomo.
. Viken som syns är
Finnviken. 12
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
NYHETER KIMITOÖN
1?400 skrev under skogsvädjan
»»Undertecknarna vill
att Konstsamfundet
inte slutavverkar
vissa skogar på
Kimitoön.
Nästan 1?400 personer skrev på den
vädjan om skogsskydd som i fredags
överlämnades till Konstsamfundet.
??På tre veckor skrev överraskande många på och av dem var cirka
400 öbor, säger Ville Laitinen som
ordnade namninsamlingen dels på
nätet, dels fysiskt i form av papperslistor.
??Vi vill att den unika skogen, 12
hektar i Purunpää, skyddas istället
för att kalavverkas . flyttar till nya utrymmen i
Logomo
Sami Hyypiä lämnar chefstränarposten i Brighton & Hove Albion i fotbollens
engelska League Championship. Ordföranden Tony
Bloom säger att han motvilligt
godkände Hyypiäs avsked.
??Vi är alla väldigt besvikna
men vi respekterar Samis beslut och önskar honom allt gott
i fortsättningen, sade Bloom.
I lördags spelade Brighton
oavgjort 1?1 mot Wolverhampton. Länge låg KTP tabelletta i herrettan och såg ut att
stiga till herrarnas fotbollsliga
. I april avskedades han som
chefstränare för Bayer Leverkusen i tyska fotbollsligan.
Assisterande tränaren Nathan Jones tar tillfälligt över
som chefstränare i Brighton.
De största favoriterna i spekulationerna om vem som ska efterträda Hyypiä är Tim Sherwood och Tony Pulis.FNB
KTP stiger till
fotbollsligan
FOTBOLL. Slutresultatet skrevs
till en 7?4.
Också i denna match uttryckte sig
målvakterna. 13
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
SPORT
Hyypiä tog
ansvar för
Brightons misär
Förlust i finalen. Brighton meddelade på
sin webbplats på måndagen att
klubben godkänt Hyypiäs avskedsansökan.
Många har spekulerat om
Hyypiäs framtid i klubben de
senaste veckorna. På måndagen blev det ändå klart att FC KTP stiger till ligan nästa säsong. Den andra matchen blev en tidig seriefinal mot PaPeNu.
Matchen mot KIK blev en ganska
ensidig historia och IKA kunde till
sist ta hem en 8?0-seger.
Noterbart att Dani Jämbeck höll
sin andra nolla för säsongen.
Den andra matchen blev däremot
betydligt hetare. Förstekeepern Matilda Björkqvist stod likt Radic i vägen för 19
skott.
??I herrfinalen besegrade Cocks?Atlas
med 25?21 (11?14).
Mats Lundberg
HANDBOLL
Finska cupen damer, final
ÅIFK?HIFK 24?25 (10?11)
??ÅIFK: Vanja Radic, Sara Pollesello,
Sandra Råholm . Brighton har vunnit blott tre av sina
22 matcher i League Championship denna säsong och ligger
under nedflyttningsstrecket.
Trots den undermåliga hösten litade klubbledningen på
Hyypiä. Man hittade nu två
bra formationer vilket också syntes i målprotokollet där poängen är
jämnfördelade.
Följande matcher spelas den 10 januari i Pargas mot SBS Wirmo III
och SekTa.
Innebandy
Poäng:
Sebastian Lindberg 2+3
Tobias Björklund 4+0
David Mullo 2+2
Peter Rikberg 2+2
Thomas Rikberg 2+1
Robert Lindell 2+1
Jimmy Nymark 0+3
Derek Sundén 1+0
Axel Sandell 0+1
Christoffer Wiik 0+1
FOTBOLL. Han började
jobba i klubben i somras med
ett treårigt kontrakt men laget
har haft en svår säsong. Anna Harri 8,
Carolina Pettersson 7, Maarja
Põldver 5, Heidi Kullberg 2, Aini
Salminen 2, Sara Pettersson, Helen
Keto, Erica Söderholm, Emilia Skön,
Johanna Kajander.
HIFK: Matilda Björkqvist, Ronja
Nyman . Pettersson, Põldver), H 1 (Salenius).
Utvisningar: Å 0 min, H 2×2 min
(Salenius, Jääskeläinen).
Domare: Jonas Laitinen?Teemu
Kaulio.
Publik: 106.
??
??
??
??
??
IKA firar jul som serieledare
IKA tog två segrar i årets sista matcher i lördags, med det firar laget jullov i serieledning i innebandyns division 4.
Den första matchen spelades mot
Korpo IK, ett riktigt finlandssvenskt
derby det vill säga. Efter matchen berättade Hyypiä, 41, att han allvarligt ska fundera på sin framtid
i klubben.
Den tidigare landslagsbacken har berättat att han drömmer om att träna sin tidigare
klubb Liverpool, men den misslyckade tiden i Brighton var
åter en hård stöt i tränarkarriären. på deras hemmaplan en gång, men efter
det har man varit så gott som chanslös vid varje tillfälle.
På söndagen förmådde Kanariefåglarna hålla ihop spelet hela eftermiddagen och det var inte långt borta att man tvingat fram en förlängning.
Ronja Nyman räddade det sista
Åboskottet i sista sekunden och huvudstadsklubben kunde börja fira
sin åttonde cuptitel på de nio senaste säsongerna.
För de främsta insatserna på söndagen i Riihimäki svarade målvaktstandemet Vanja Radic?Sara
Pollesello som stoppade exakt hälften av de bollar HIFK bombarderade dem med.
Radic hade 19 parader mot sex för
Pollesello som kom in på slutet.
Framåt handlade det igen myck-
et om de beprövade målgörarna Anna Harri, Carolina Pettersson och
estniskan Maarja Põldver som delade på tjugo av fullträffarna.
Om man med våld ska hitta något
att kritisera blev det offensiva bidraget från de övriga spelarna aningen klent.
Helsingforsarna levde som vanligt högt på sin enastående jämnhet.
Ärkerutinerade Linda Cainberg
och Ida Väyrynen nätade fem gånger var. Linda Cainberg 5, Ida
Väyrynen 5, Carolina Byman 4,
Lotta Kulju 4, Annamari Jääskeläinen 3, Malin Wilén 2, Amanda
Salenius 1, Victoria Berg 1, Ida Bruun,
Annu Voipio, Kajsa Westerlund.
Varningar: Å 3 (Harri, C. Denna gång Christof-
fer Wiik som fick sitt andra passningspoäng för säsongen och nu
har samlat flera poäng än vissa av
utespelarna.
Spelmässigt sett var lördagens
matcher de bästa från IKA:s sida för
denna säsong. På lördagen slog ÅIFK och Anna Harri Kyrkslätt IF i semifinalen, men i söndagens final blev HIFK för svåra. men under de sista omgångarna gick det illa och laget miste herrettans mästerskap till
HIFK. Cupguldet gick till rödtröjorna med 25?
24 efter 12?11 i halvtid.
Det är inte ofta som Åbokamraterna klarat av att hålla jämna steg mot
stormästarna i 60 minuter.
Under tidigare tränaren Thomas
Hiverts befäl hösten 2011 lyckades
ÅIFK faktiskt besegra ?Hifki. Det beslöt
Bollförbundets ligalicenskommitté på sitt möte.
Kotkalaget får platsen som Esbolaget Honka gått miste om.
??Vi är lyckliga, men det var
nog spännande, sade KTP-ordföranden Jarkko Pippola.
Ligalicenskommittén beviljade licens till elva klubbar men
bad om tilläggsutredningar av
MyPa. Flera konstiga mål
och stundtals fult spel.
Trots att det var en seriefinal så
blev det dock aldrig riktigt jämnt.
IKA var matchen igenom det bättre laget och efter att man gjort 4?3
så orkade inte motståndarna PaPeNu längre med. ÅU-FNB. Foto: Johan Backas
ÅIFK-damerna föll
med uddamålet
»»Nära att super-
skrälla i cupfinalen
mot HIFK.
Handbollsdamerna i Åbo IFK stod
för en av sina bästa insatser på flera
år i söndagens cupfinal mot megafavoriten HIFK med massor av både FM-serie- och cuptitlar i närhistorien.
Efter en jämn drabbning där syskonföreningarna följdes åt praktiskt
taget från början till slut fick utmanaren ge sig med en ynka boll. Det är tänkt att ligan ska
ha tolv lag nästa sommar och
om MyPa inte får sin licens står
TPS näst i tur.
KTP har senast spelat i ligan
2008
I alla de nio finskspråkiga stiften som FNB intervjuat
har man antingen lagt ner tjänster
eller låtit bli att ta in vikarier.
Det har också blivit vanligare att
präster har tidsbundna tjänster.
Situationen är likadan också i de
svenskspråkiga församlingarna.
Den främsta orsaken till att antalet
präster minskar är den försämrade
ekonomin i församlingarna. Bara i den sydvästra skärgården kan det finnas snöfria områden.
I norr är det hård köld julen igenom.?FNB. Hon utexaminerades som teolog i mars och blev prästvigd i november.
??I min kompiskrets har ingen fått
fast anställning förutom ett undantag där jobbet fanns i Sverige, säger
Antikainen.?
FNB
dare, det vill säga ett certifikat
för yrkesmän som handskas med
sprängämnen.
Polisen grep mannen på en ö nära Sundom utanför Vasa i torsdags.
Förundersökningen förväntas
hålla på under en längre tid eftersom fallet förutsätter en hel del
teknisk undersökning.
Åtal i fallet måste väckas senast
den 7 maj.?FNB
?Församlingarna
panikbromsar?
Direktör Kari Kopperi på Kyrkans
utbildningscentral anser att kyrkorna satt i gång ett hårdare besparningsprogram än de egentligen skulle ha behövt. Enligt honom
såg siffrorna rätt så illa ut också i
fjol men till slut förändrades situationen mot det bättre.
??Det finns såklart behov att spara
pengar. Till exempel i Lappo stift ansökte tre gånger flera personer till en ledig tjänst än tidigare.
Prästerna är inte endast intresserade av jobb nära sitt hem utan söker
också till andra kommuner.
Elina Antikainen är från Åbo men
jobbar nu som sjukhuspastor i Uleåborg. Sjukhuspastorn Elina Antikainen lyckades få en tidsbunden tjänst rätt så fort efter att hon utexaminerats. I fjol prästvigdes 84 personer
medan antalet var 150 under toppåret 2008. Kopperi uppger att
många församlingar nu genomgår
en grundlig tankeprocess innan
några nya tjänster inrättas eller vikarier anställs. XXX
14
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
NYHETER
Tursam. Lehtikuva
Svårt att få anställning som präst
»»Vanligare med visstidsanställning också
inom kyrkan.
För tillfället är det svårt att få anställning som präst. Direktör Kari Kopperi på
Kyrkans utbildningscentral förutspår att siffran kommer att bli den
lägsta på 2000-talet.
en radhuslänga i Korsnäs på torsdagen.
En kvinna född 1957 skadades i
attentatet och vårdas fortfarande
på sjukhus.
Mannen har varit fåordig under förhör och har ännu inte erkänt dådet.
Polisen säger att offret och förövaren känner varandra.
Mannen har regionförvaltningsverkets kompetensbrev för lad-
En person kan prästvigas först då
det finns en ledig tjänst på minst sex
månader.
I fjol var cirka 2?100 präster anställda av de evangelisktlutherska församlingarna.
Av enkäten framgår att det finns
stort intresse för alla lediga tjänster. Minskande resurser reflekteras i antalet
arbetslösa präster.
En annan faktor som påverkar antalet prästtjänster är osäkerheten
om hur församlingarnas struktur
kommer att se ut i framtiden.
Kyrkostyrelsen ska under våren
behandla ärendet.
I Borgå stift råder det dock snarare
Vasabo häktad
för bomben
i Korsnäs
Tingsrätten i Österbotten häktade på måndagen en man från Vasa
som på sannolika skäl misstänks
för mordförsök.
Polisen misstänker att den 1955
födde mannen är delaktig i explosionen i en täckt bilparkering vid
brist på personal än på jobb.
??Vi kan ha några präster som är
utan jobb för tillfället, men i princip
har alla arbetsföra jobb, säger notarien Clas Abrahamsson.
Borgå stift har haft svårt att fylla
en del tjänster ute i skärgården och
på landsbygden för att folk vill bo i
tätorter eller inte kan flytta på grund
av sin familj.
Det finns också präster som jobbar
med annat, men det är enligt Abrahamsson ett eget val.
Antalet personer som prästvigs har
minskat betydligt under de senaste
åren. Jag tror ändå att många församlingar panikbromsat.
Kopperi menar att församlingarna fattat beslut utifrån hur landets
allmänna ekonomi utvecklats och
hur mycket kyrkans medlemssiffror ändrats. Kyrkoskatten påverkas av båda faktorerna.
??Att så många lämnat kyrkan på-
Hoppet om köldgrader minskar i söder
Meteorologiska institutet ändrar på
sin tidigare prognos: På julafton blir
det trots allt sannolikt inte köldgrader i hela landet.
På måndagskvällen är prognosen
plusgrader i söder och på den sydvästra kusten på onsdag.
På julafton sprider sig nya neder-
verkar församlingarnas ekonomi,
men inte på ett så dramatiskt sätt.
De flesta församlingar har blivit försiktiga. Slutresultatet har inte ännu blivit klart.
bördsområden i de södra och mellersta delarna av landet. Det kan snöa
rätt så ymnigt och komma till och
med tio centimeter snö eller snöblandat regn.
Enligt Meteorologiska institutets
prognos blir det en vit jul i praktiskt
taget hela landet. Det kan också handla om en tillfällig sviktning.
??Det är många som går i pension
i församlingarna och en ny våg av
pensioneringar kan förväntas också inom några år.
Församlingarnas intresse för att
anställa nya arbetstagare påverkas
dessutom av hur församlingsstrukturen förnyas
Däremellan kan man kolla in åu.fi.
Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: dags@fabsy.fi
Familjeannonser: annons@fabsy.fi
9.38
15.22
Föreningar
Tummen upp för Kimitos glada lucia
med följe. 19 ska
färjan beställas. Idrottshallen i Kuppis håller stängt 24?26.12.
Falkö på Nagu norra ruttområde
trafikerar inte på julafton, på juldagen och annandagen ingen trafik.
Stadsbussarna i Åbo kör på julafton enligt lördagstidtabell så att
de turer som avgår från Salutorget
och ändhållplatserna inte körs efter kl. I morgon: Adam,
Eva, Aatani, Eeva, Eevi, Eveliina.
Tummen upp för alla flitiga stickerskor i Pargas Stickcafé och i
marthakretsarna som stickat många
varma sockor till välgörande ändamål, sätter Pargas Marthaförening.
Tummen upp för besättningen på
Sterna och Prostvik för vänlighet och
flexibilitet i lördagskväll. 18
TISDAG 23 DECEMBER 2014 ÅU
SOLSIDAN
Scoutkårer samlar
in ljusrester på
begravningsplatser
Under julhelgen tänder många
ljus vid anhörigas gravar på begravningsplatserna.
När ljusen brunnit ut återstår arbetet med att sortera avfallet på rätt sätt. På annandagen avgår Eivor från Pärnäs kl. På annandagen gäller söndagstidtabell.
Landsvägsfärjorna har avvikande tidtabell. 17.55 och 18.15
från Norrskata.
På juldagen och annandagen gäller
söndagstidtabell.
har stängt. 8 från Pärnäs och 12.30
från Utö. Vid färjpasset Pargas?
Nagu kör färjorna som normalt på
julafton, på juldagen och annandagen gäller söndagstidtabell.
Nagu?Korpo-färjan kör som normalt på julafton, men efter kl. På juldagen och annandagen är
hallen stängd. 7?8
hålls traditionellt julprogram i hallen. 18.15 och anlöper
Berghamn vid behov.
Vikare i Iniö trafikerar kl. 11. 8 och 13.55
från Granvik. Till och med de minsta
satt fängslade och sträckte på halsarna för att inte missa något av julens
under i Betlehem.
»»
Pargas
Släktforskare.
En ny Magerstanbok,
den fjortonde i raden,
med undertiteln ?Hett
i Pargas 1933. Mellan kl. Följande tidning utkommer
tisdagen den 30 december. Konstisbanan på Barkplan
har stängt på julafton, på juldagen
och annandagen är banan öppen kl.
12?18.
Nordic Duck på Pargas ruttområde avgår på julafton kl. På juldagen ingen trafik
alls. 16 dagen före julafton.
dagen gäller söndagstidtabell.
På rutten Korpo?Houtskär körs sista turen från Korpo kl. 13. Nattlinjerna körs inte.
Bilister som rör sig i jultrafiken kan
vid problem vända sig till Automobilförbundets allmänna vägservice.
Alarmcentralen hjälper bilister i nöd
dygnet runt på numret 0200 8080.
Nordep på Nagu södra ruttområde kör i dag tisdag enligt fredagstidtabell. Nya bilder lördagar och tisdagar.
Julen stänger landet
Saluhallen i Åbo har öppet kl.
6.30?12 på julafton. 11?18, medan Petrelius ännu
Åfärjan Förin slutar på julafton
köra kl. Simhallarna
håller stängt på julafton och juldagen.
Impivaara öppnar igen på annandagen, kl. 10.
ÅU utkommer som normalt ännu på
julafton. 18.40 på julafton och 17.15 från Houtskär. Ni sprider så fint ljus och
glädje där ni går fram, hälsar en som
fått se och höra er flera gånger.
Solens upp- och nedgång enligt Åbohorisont: I dag
upp 9.38, ner 15.22, i morgon upp 9.38, ner 15.22
Namnsdagar i dag: Elof, Senni. Tack, säger
nöjd Houtskärsresenär.
Tummen upp för pastor Eeva och julandakten för skol- och dagisbarnen
i Iniö kyrka. På juldagen ingen trafik, på annandagen kör båten enligt
söndagstidtabell.
Eivor som trafikerar Utö kör sista turerna inför jul i dag tisdag med
avgång kl. 8?16.
Biblioteken i Åbo har stängt den
24?26 december. På juldagen körs inga turer, men på annandagen börjar Förin
trafikera kl. Juldagen och annan-
Karolina på Houtskärs ruttområde
har samma jultidtabell som Nordep.
Satava på Iniö tilläggsrutt kör 23.12
enligt fredagstidtabell, på julafton enligt lördagstidtabell, på juldagen ingen trafik och på annandagen enligt
söndagstidtabell.
Ishallen i Impivaara är stängd 22?
26.12, Kråkkärrets ishall är stängd
22?28.12. På julafton och juldagen ingen trafik. 14. Lördag 27.12 har en del
av restaurangerna och butikerna öppet kl. Precis som i
fjol samlas scoutkårer på begravningsplatser för att på talko samla in avfallet och föra det
till återvinning.
15 scoutkårer samlar in skräp
på begravningsplatser i Åbo
(bland annat Kärsämäki och
Katarina), Pikis och Kustö i S:t
Karins.
Insamlingen börjar måndagen den 29 december kl. På rutten
Korpo?Norrskata körs sista turen på
julafton från Korpo kl. Bokbussarna samt
Nummis, Runosbackens och Kråkkärrets bibliotek stänger sina dörrar
kl. 7?20 på
julafton, på juldagen 6.30?17.30 och
på annandagen enligt söndagstidtabell.
Aura som kör Hitis?Kasnäs kör på
julafton enligt lördagstidtabell.
Motionsplatserna i Åbo har också avvikande öppettider. Endast plast- och metallrester
samlas in och sorteras.
På begravningsplatserna
finns kärl för plast och metall,
så man kan också själv sortera
sitt avfall.
I morgon, vill Gud
Åbo utlyser julfred på 1940-talet.
FÖRRA SEKLETS ÅBO
ÅU publicerar under sitt jubileumsår en serie bilder från ett lite äldre Åbo . Ingen trafik på julafton och
juldagen. mest från 20-, 30- och 40-talen. har utkommit.
Boken kan inhandlas
från Pargas stads infodisk eller från Aktia
Bank, Kyrkoesplanaden eller direkt från föreningen via e-post pargas.slaktforskare@parnet.fi.. Bilderna är tagna av Birger Lundsten/ Kamera-Boden. På annandag jul kör bussarna
enligt söndagstidtabell
Nu hade alla
en trevlig kväll och Saga berättade många andra berättelser också.
Isabella Sandvik 7b
Illustration: Aileen Ahlskog 7f
??Elever i S:t Olofsskolan i Åbo har
i sin modersmålundervisning skrivit
julsagor och illustrerat dem. Han
var Julgubben bästa vän.
De kommer till Julgubbens verkstad, men de har tappat bort Tomten Tom. Snögubben klättrade upp och
räddades.
Kompisarna gick och gick, tills
de kom till krysset. Nu var alla på gott humör igen och arbetet kunde fortsätta.
Tomtarna jobbade hela natten
och på morgonen var det tid för
julgubben att lasta alla paket på
släden. Pepparkakan hade två vänner, Snögubben och Julklappen.
De var goda vänner och älskade
julen. På vägen fanns det en bro, men just när
Snögubben skulle gå över rasade bron.
??Hjälp! skrek Snögubben förskräckt.
??Oj nej! sade Julklappen. De öppnar skåpet och där
sitter en gråtande Tomte. De
skulle just lyfta upp stjärnan ur
snön när de såg Tomten Tom. Julgubben sade att eftersom hon bakat pepparkakor åt honom berättade han vad som hade hänt dagen före.
Efter att julgubben berättat gav
han flickan en stor kram, önskade god jul och klättrade upp för
skorstenen.
Han gick till släden, ropade god
jul åt alla och flög iväg och sen
dess har inget barn sett honom,
även om han kommer till oss varje år.
??Vem var flickan?! avbröt en av
barnen.
??Jaah.. Men
Pepparkakan hade ett rep med
sig. Det låter ju inte så farligt,
men i skogen fanns det elaka troll
också.
Julgubben kallade tomtemor
och alla tomtarna till stallet.
??Timorimi har försvunnit och
jag måste ut och leta efter honom.
Han spände fast alla renar i släden, ropade Hohhouhou och så
var släden i luften.
Efter en stund landade julgubben i den stora skogen. Julgubben tog ännu
emot de sista önskelistorna, tomtarna gjorde leksaker och paketerade och tomtemor lagade gröt
och glögg som alltid. En bit borta från julgubben fanns en liten
grotta där det lyste. Den magiska stjärnan, mitt i
snön, glittrande och vacker, som
man brukade säga om den. Och där låg
den. Julgubben tog nöjd emot pepparkakorna.
??Jaa, man tackar!
??Inga problem, flinade flickan.
??Det här var nog goda pepparkakor och ursäkta min tystnad
men jag har faktiskt aldrig träffat barn förut.
Flickan blev förvånad. Förlåt Julgubben, sade tomten ledsamt.
??Du är förlåten, sade Julgubben.
De kramades och var igen vänner.
??Jag tror vi har gjort vårt jobb,
sade Pepparkakan.
Pepparkakan, Snögubben och
Julklappen klädde julgranen och
drack julglögg tillsammans. frågade
Pepparkakan ledsen.
??Just den, den vackraste stjärnan av alla, och utan den blir det
ingen jul, sade Snöflingan och började gråta.
Pepparkakan, Snögubben och
Julklappen bestämde sig för att
hitta stjärnan och rädda julen.
De gick till Julgubben för att försöka få reda på vem som skulle ha
velat ta den.
??Jag kommer inte på någon som
kunde vara skyldig, sade Julgubben ledsen.
??Får vi undersöka platsen där
??Oj nej! ryter han, men sedan
springer han iväg.
??Efter honom! ropar Pepparkakan.
Illustration: Aileen Ahlskog 7f
stjärnan låg. Han gick till
grottan och fick ett stort leende
på läpparna.
??Ser man på, här sitter du, suckade julgubben lättat.
Timorimi satt i grottan med en
björn och förklarade hur björnen
räddat honom från ett troll. frågade Snögubben.
??Javisst får ni det! sade Julgubben.
Kompisarna gick till en stor sal,
där de såg en mjuk dyna.
??Här har stjärnan säkert varit,
sade Pepparkakan fundersamt.
De undersökte rummet och hittade en liten tomtesko, två bitar av
en karta och en liten bit julskinka.
De limmade ihop kartbitarna
och mitt i kartan låg ett stort
kryss.
??Stjärnan måste vara där, sade
Julklappen bestämt.
De gick iväg mot krysset. Plötsligt drar
en av tomtarna i nödspaken och
ett högt tjutande ljud fyller verkstaden.
??Tiffsan, jag har ju sagt åt dig
att inte dra i nödspaken bara för
att dina pepparkakor tar slut, sade julgubben.
??Nej, nej, detta är allvar julgubben! Timorimi vår paketerare har
försvunnit! svarade Tiffsan.
Ojjojoj, tänkte julgubben och
såg lite orolig ut, eftersom detta
inte var första gången.
Timorimi var ofta på arbetstid
ute i den stora skogen efter polkagrisar, som han kunde hitta i
granar. Han drog på sig extra varma kläder och gick tillbaka till
släden med alla paket och renar.
Hohhouhou, ropade han än en
gång och släden lyfte upp i luften
och flög iväg.
Julgubben flög världen runt. Det är
Tomten Tom.
??Förlåt att jag tog den magiska
stjärnan. Han klättrade i många skorstenar och ingen såg honom, men
när han kom till sista huset och
han hade fört julklapparna och
skulle börja klättra upp för skor-
stenen var det någon som drog i
hans lillfinger.
Julgubben vände sig om förvånad och kunde se en liten flicka.
Flickan hade i händerna två stora pepparkakor som hon gav ifrån
sig med ett stort leende. 19
ÅU TISDAG 23 DECEMBER 2014
JULSAGOR
SOLSIDAN
Timorimi försvinner
Det är nära jul och Saga som är
mormor till fyra barn sitter med
barnbarnen vid brasan och ska
börja berätta en julsaga.
Hon sätter sig i en gammal gungstol av trä och alla samlas runt
henne. Till
sist kom han tillbaka till Finland
för att dela ut sina sista julklappar. Julgubben tackade björnen, gick tillbaka till släden med Timorimi och
flög iväg igen.
Alla på verkstaden hurrade då
Timorimi steg in med julgubben i
verkstaden. Jag blev så avundsjuk på
dig. Han klev
av och började gå. Ett antal
publiceras i ÅU fram till jul.
Den magiska stjärnan
Det var en gång en Pepparkaka
som bodde på Korvatunturi. det var jag, sa Saga.
Alla barnen häpnade och ville
att hon skulle berätta sagan igen
och det gjorde hon. Saga sträcker sig efter glasögonen och börjar berätta.
??Det var exakt 40 år sedan detta hände en stormig juldag då julgubben, tomtemor och alla tomtar hade bråttom i julverkstaden i
Korvatunturi. De gav stjärnan åt Julgubben och berättar vem den skyldige var.
??Vi såg honom nära stjärnan
och när han sprang iväg hade han
bara en sko, den andra föll då han
stal stjärnan.
De hör konstiga ljud från ett
skåp. Så var
julen räddad, liksom också Julgubbens och Tomten Toms vänskap.
Erika Nihtilä
7b. De höll på att klä julgranen.
??Den här röda bollen skulle passa bra där, sade Snögubben och
pekade på en gren högt uppe på
granen.
??Javisst, det gör den! sade Julklappen glatt.
Kompisarna höll på att sätta
en stjärna i toppen när deras vän
Snöflingan kom in.
??Det blir ingen jul, Julgubbens
magiska stjärna är stulen!
??Talar du nu om den stjärnan
som gör julstämningen