Så många, att bussen blev överfull. Sidan 4 Gamla r ävar ser bakåt POLITIK. Tomy Wass och Esko Anti kainen ser tillbaka på sina händelserika år i Kimitoöns full mäktige. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 202 Lösnummer 4,50 euro. Nummer Vecka www.åu.fi TORSDAG 24 april 2025 77 17 Gustav Ramberg kör ny rutt med M/S Norrskär Sidan 2 FOTO: KIM LUND Fader i Åbo minns påven Sidan 9 FOTO: JACOB HJORTMAN Överfull buss kunde inte ta emot alla passagerare I måndags var det oväntat många påskfirare som ville åka buss från skärgården till Åbo. När det inte längre fanns någon plats att ens stå i mitt gången, blev chauffören tvungen lämna resten av passagerarna på hållplatserna. Sidan 6
Mikael Heinrichs Skogsmiljö i Västanfjärd högst på önskelistan Nu står det klart hur Kimitoöborna röstade i årets version av deltagande budgetering. Fartyget är nu på varvet i Hirvensalo där bland annat inredningen förnyas. 2. I år lämnades sammanlagt 25 förslag in, av vilka arbetsgruppen valde ut 11 till röstningen. Nu har han dömts. – Alla längtar efter sol och sommar. Gustav Ramberg är operativ chef på Skärgårdslinjen och skeppare på M/S Norrskär. Det mindre fartyget M/S Sommarskär kör skytteltrafik mellan Kyrkbacken och Själö. FÖRUTOM NORRSKÄR har Skärgårdslinjen tre fartyg i sin flotta. Kaféet blir större och antalet passagerarplatser ökar från 98 till 118. I sommar börjar fartyget trafikera Åbo–Runsala–Åbo. Åklagaren yrkade på straff för äventyrande av trafiksäkerheten, vilket inte är ett brott som förutsätter uppsåt utan kan begås genom oaktsamhet. I fjol var den i trafik ända in i oktober. Rederiet Skärgårdslinjen börjar trafikera en helt ny rutt i sommar. Skärgårdslinjen hör till samma företag, Rederi Ab Vitharun, som driver gästhamnen, hotellet och restaurangen på Själö. FOTO: KIM LUND M/S Norrskär har plats för 95 passagerare. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Ny båtrutt från Åbo öppnar i sommar •. Mannen medger att hans bil kommit över på mötande körfält och han antar att han kan ha somnat vid ratten, men bestrider ändå påståendet om att han kört bil trots att han på grund av trötthet saknat förutsättningar för det. Fartyget, M/S Norrskär, har två dagliga avgångar från Åbo. Restiden är en timme och fyrtio minuter och tidtabellen är anpassad så att det finns tid att tillbringa några timmar i Nådendal. Säsongen för M/S Aurella som kör guidade hop-on-hop-off-kryssningar på Aura å är redan i gång. M/S Lövskär som rederiet köpte för tre år sedan trafikerar rutten Åbo–Själö–Nagu. Bilförare somnade, krockade och fick saftiga böter En 76-årig man körde i början av april i fjol över på fel sida av vägen. Det märks i synnerhet om vårarna, då solen skiner får vi betydligt flera bokningar än då det är mörkt och kallt. Händelsen inträffade under tidig eftermiddag på Skärgårdsvägen i S:t Karins, då mannen som körde en personbil med släp slumrat till vid ratten. – Aurella är ett bra komplement som förlänger säsongen. I motsats till många landbaserade turistföretag har Skärgårdslinjen lyckats förlänga säsongen. Inte förbindelsebåtar. Röstningen avslutades den 31 mars och samlade 676 röster. På vägen till Nådendal stannar Norrskär i Runsala folkpark och vid badstranden på Saro udde. Mannen var på väg från sin stuga i Houtskär till Åbo när krockarna skedde. Flest röster, 304, fick förslaget om en äventyrspark i skogsmiljö i Västanfjärd. Domen har inte vunnit laga kraft och kan överklagas. Det ledde till en krock med två andra inblandade personbilar och skador på ett vägräcke. Han krockade med mötande trafik. FOTO: SKÄRGÅRDSLINJEN ÅU rättar I artikeln om skyltarna med aktuell information om landsvägsfärjornas tidtabeller (23.4 och 19.4 på åu.fi) är det landsvägsfärjor som gäller. Premiärturen från Åbo till Nådendal via Runsala är den 21 juni. Norrskär har plats för 95 passagerare och när Nådendalssäsongen är slut kör fartyget charteroch specialkryssningar längre ut i skärgården, till exempel till Kökar, Utö och Örö. Vi samarbetar också med MBakery som driver restaurangen Villa Saaro där man kan äta lunch. Han har inte känt sig trött och har i och med färjepassen haft flera påtvingade pauser längs med vägen. Den första klockan 10.00, den andra klockan 14.00. – Till folkparken kommer det kanske inte så många passagerare, men att åka till Saro udde som är Åbos populäraste badstrand tror jag att många är intresserade av. FÖRAREN BESTRED ÅTALET och ersättningsyrkandena mot honom och yrkade i sin tur på att staten ska ersätta hans rättegångskostnader. – Vi har ett helt annat koncept och jag tror att det finns en marknad för oss. Emilia Örnmark. Kommunstyrelsen kommer att behandla ärendet på måndag. Det är också det tingsrätten går efter då mannen döms till 45 dagsböter à 195 euro, det vill säga totalt 8 775 euro. Mannen ansåg att krockarna ska betraktas som en olyckshändelse. Den brukar bokas för bland annat bröllopsfester och av företag. Fartygen är i trafik i medeltal 120–140 dagar per år och bokningar brukar strömma in redan tidigt på våren. På andra plats kom ett utomhusgym med placering i Eknäs (Kimito) med 68 röster och en tredje plats med 60 röster fick förslaget om ett grilltak/vindskydd till Ölmos (Dragsfjärd). Arbetsgruppen har bestått av Kalevi Kallonen, Bo Vilander, Minna Sund-Grönholm, Terese Blom, Oscar Lindblad (Kimitoöns tekniska chef) och Bo-Eric Ahlgren (Kimitoöns välfärdskoordinator. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Idén har grott en längre tid och nu när ångfartyget Ukko-Pekka har lagt av passade det bra att komma i gång, säger Skärgårdslinjens operativa chef Gustav Ramberg. Förslaget från arbetsgruppen är att anslaget på 30 000 euro delas lika mellan dessa tre förslag och på så sätt förverkligas
Enligt byggoch tillståndsnämnden verkar den olovliga verksamheten ha upphört i vissa lägenheter, men i andra lägenheter fortsätter den som tidigare. VISIONSBILD: LUNDÉN ARCHITECTURE COMPANY Åbo stad vill införa vite för två aktieägare i ett husbolag i Åbo, om de inte lägger ner den olovliga inkvarteringsverksamhet som bedrivs. I december ordnade staden också ett infomöte för allmänheten om planerna för Aningaisbacken. ?3 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER •. Byggnadens husbolaget lämnade hösten 2023 in en begäran om åtgärd till stadens byggnadstillsyn för att få slut på inkvarteringsverksamheten. Omgivningen runt konserthuset och yrkes institutet i Åbo byggs om. Hittills har tomten använts för undervisningsoch rekreationsverksamhet, men i fortsättningen är den avsedd för mångsidig närings-, kontors-, boende-, logioch kulturverksamhet. Verksamheten beräknades då ha pågått i över tre års tid. En ändring av detaljplanen gör att användningsändamålet för tomten på Aningaisbacken ändras. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Olovlig inkvartering i höghus i Åbo – staden hotar med vite. Eftersom de ändringar som gjorts på basis av utlåtandena är små a nser stadsmiljönämnden att det nya detaljplaneförslaget inte behöver läggas fram för allmänheten på nytt. I fem bostäder i en byggnad på Eriksgatan har olovlig verksamhet för korttidsboende hållit på i flera år. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Uppdaterad plan för Aningais backen i Åbo har fått godkänt Så här kan det se ut från Trätorget sett om några år vid Åbos gamla konserthus på Aningaisbacken. Förslaget till detaljplan har utarbetats på basis av tomtöverlåtningstävlingens vinnande bidrag ”Agora”, tillsammans med byggföretaget Lapti Oy och Lundén Architecture Company. Stadens byggnadsoch tillståndsnämnd beordrade redan i fjol att verksamheten skulle upphöra. Det beräknas ske tidigast år 2027. Åboborna hade möjlighet att lämna in synpunkter på framtidsplanerna kring årsskiftet. Förslaget till den nya detaljplanen har nu uppdaterats efter utlåtanden från olika myndigheter och aktörer. Konserthuset och två skolhus på tomten skyddas. Byggnämnden tar ställning till förslaget på torsdagen. ENLIGT NÄMNDENS BESLUT kan detaljplaneförslaget tas upp i stadsfullmäktige direkt efter nämndens godkännande, eftersom förslaget redan har varit till allmänhetens påsyn och något avtal för markanvändning behövs inte. Husbolaget hävdade då att verksamheten sköts på en professionell nivå och strider mot bostädernas användningssyfte enligt bygglovet. Åbo yrkesinstituts byggnader blir stegvis tomma, då nya campus i Kuppis står klart. VISIONSBILD: LUNDÉN ARCHITECTURE COMPANY ”Agora”. Stadsmiljönämnden klubbade igenom det uppdaterade förslaget om detaljplaneändringen på tisdagen. Enligt tidigare beslut kommer man att bygga fyra höghus och en affärslokal. Byggoch tillståndsnämnden föreslås att ålägga aktieägarna med vite på 5 000 euro per lägenhet, med ett tillägg på 500 euro per lägenhet för varje påbörjad månad, ifall den olovliga boendeverksamheten i lägenheterna inte upphör inom två månader. Så här ska området kring gamla konserthuset i Åbo se ut i framtiden. I BYGGLOVET är byggnadens användningsändamål angivet som bostadshus och lägenheternas användningsändamål är boende
– Många moroch farföräldrar har en aktiv roll i familjen, särskilt i en familj med ett barn med NPF som behöver extra stöd. Det uppger en ÅU-läsare. Men någon sådan diskussion har inte funnits, säger projektchef Markus Kivelä på NTM-centralen när ÅU frågar honom om saken på tisdagen. Man kan anmäla sig senast den 13 maj via Folkhälsans hemsida. På Pargassidan lämnades passagerare kvar på busshållplatserna, säger hon till ÅU. Men det har visat sig att moroch farföräldrarna sällan fått den teoretiska kunskapen om vad det innebär att leva med NPF, berättar Folkhälsans specialpedagog Heidi Hermansson, som tillsammans med specialpsykolog Mira Öhman leder träffen. Efter ÅU:s första samtal med Kivelä tar han dessutom och kollar saken med bussbolaget. – Så vi brukar öka kapaciteten vid behov. FOTO: MIKAEL HEINRICHS •. ÅU-läsaren säger att busschauffören, som hon förstod saken, menade att man före påsken begärt tilläggsbussar för helgen. – Jag har inte sett detaljer, men jag vet att det varit stort passagerartryck under flera turer. Hon berättar att hennes sällskap, när de klev på före Nagu centrum, fick lov att stå eller sitta på golvet. Påskfirandet i skärgården tog kollektivtrafiken på sängen. FOTO: PRIVAT. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi ”Passagerare lämnades kvar på hållplatserna i Pargas” ”Nu måste vi medge att vi togs på sängen då det var så här mycket passagerare på påsken.” MARKUS KIVELÄ Alla rymdes inte på Skärgårdsbussen i måndags, uppger en ÅU-läsare. Träffen är avgiftsfri och ordnas den 16 maj klockan 14–15.30 i Kvartersklubben i Åbo. Men bussföretagaren bekräftade alltså det jag mindes, att det inte förut behövts extrabussar på påsken, säger Markus Kivelä. – Jag ville också försäkra mig om att jag kom ihåg en sak rätt: att det aldrig tidigare behövts extra bussar på påsken. Moroch farföräldraträffarna ordnas årligen i Pargas och Åbo, och enligt Hermansson är de ofta välbesökta. Men de vill förstås försäkra sig om att de får ersättning enligt avtal, säger Kivelä. Men nu måste vi medge att vi togs på sängen då det var så här mycket passagerare på påsken. Därtill är det minst lika viktigt för moroch farföräldrarna att komma i kontakt med andra i samma situation så att de känner sig mindre ensamma. Kunskap och kamratstöd erbjuds moroch farföräldrar till barnbarn med neuropsykiatrisk diagnos Den 16 maj ordnar Folkhälsans mottagning för barn, unga och familjer i Åboland en träff för moroch farföräldrar till barnbarn med en neuropsykiatrisk diagnos (NPF), eller misstanke om diagnos, som adhd eller autism. Under våren ordnar Folkhälsans mottagning också en diskussionsträff för föräldrar med NPF. – Det är verkligt knepigt då det handlar om timmar eller minuter som man har på sig, säger Kivelä. 4. – På midsommaren brukar vi bereda oss med extra turer, och i fjol hade vi en extra buss redo under Kristi himmelsfärd. Efter Nagu stod cirka 15 personer i mittgången. – Som sagt brukar vi bereda oss, bland annat på midsommaren, med 1–2 bussar som vid behov kan sättas in. ÅU-läsaren som upplevde den överfulla bussen säger att det är fint att det finns möjlighet att ta buss till och från skärgården, men att det är synd om trafiken inte funkar och om det är chauffören som tvingas ta emot kritiken. Den tidiga våren verkar ha fått fler människor än normalt att nu ta sig till skärgården, säger han. Kivelä säger att han under tisdagen nog fått höra att det varit mycket folk på bussarna från skärgården i måndags, som var annandag påsk. Hur bestäms det överlag hur många bussar som är i trafik på exempelvis helger. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi Träffen leds av Mira Öhman och Heidi Hermansson. Dessutom kanske det inte finns chaufförer i skärgården, utan någon måste ta sig dit från exempelvis Åbo. ÅU lyckades på tisdagseftermiddagen inte nå Hannu Lehmus eller Pasi Muurinen på åkeriet LSLiikennelinjat. Men det är förstås en extra kostnad med en chaufför som är redo att rycka ut, så man kan inte ha hur många i beredskap som helst. Följden blev att alla inte fick plats i bussen e fter helgen. – Det är så snabba situationer att bussföretagarna ofta i viss mån får använda eget omdöme. Det här var nog en verklig överraskning, säger Markus Kivelä om måndagens passagerartryck. – Bussen var alltså full redan då. Hur gör åkeriet konkret i sådana här situationer, begär de om lov direkt av er på NTM-centralen. KIVELÄ KONSTATERAR att i en sådan här situation skulle ersättning antagligen ha okejats. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Måndagens buss från Korpo till Åbo, den som passerar Nagu vid 16.40-tiden, var överfull och kunde inte plocka upp alla passagerare på hållplatserna längs vägen. EN STOR DEL av träffen går åt till öppen diskussion där deltagarna får utbyta erfarenheter och ställa frågor. Vi får väl börja beakta väderleksrapporterna ännu mer, säger Markus Kivelä. NTM-centralen, som är den myndighet som beställer trafiken, ska dock ha varit av åsikten att tillläggsbussar inte behövdes. Nästa buss, som var den sista, gick först om två timmar, konstaterar hon. Men om en bussföretagare på kort varsel måste kalla in extra chaufförer på en helgdag är det kanske inte säkert att den avtalsenliga ersättningen från NTM-centralen täcker kostnaderna
– En fungerande transportinfrastruktur är nyckeln till att säkerställa att vår skärgård fortsätter att vara en levande och hållbar del av samhället, säger kommunens representanter i pressutskicket. ?5 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Arbetspendling, logistik, välmående, förbindelser året runt och smidiga resekedjor är några exempel på varför Kimitoön behöver en fungerande skärgårdstrafik. 14–17.30 Kom och diskutera tak-, fönsteroch solpanelslösningar! På plats: representant Robin Lindström tel. Nämndens mål är att säkerställa en välfungerande och hållbar transportinfrastruktur i skärgården. Därför har Skärgårdsnämnden i Kimitoöns kommun överlämnat en omfattande skrivelse till NTMcentralen i Egentliga Finland om de utmaningar och behov som finns gällande skärgårdstrafiken. Att transporterna fungerar är avgörande för en livskraftig och attraktiv skärgård för både boende, företagare och besökare. Tillsammans med Anette Granlund från Rosala och Kimitoöns näringslivschef Erik Lund överlämnade hon i tisdags skrivelsen till Tuovi Päiviö, chef för trafikfrågor på NTM-centralen i Egentliga Finland. ÅU Kimitoön behöver bra trafik i skär gården– gav NTMcentralen förslag Anette Granlund från Rosala och Andrea Granroth från Biskopsö överlämnade skrivelsen till Tuovi Päiviö som är chef för trafikfrågor på NTM-centralen i Egentliga Finland. Nämnden föreslår också utvecklade logistikmetoder, som till exempel mottagningsvagnar i hamnarna för effektivare varuhantering. Kundnöjdheten har varit på en mycket bra nivå, men det finns alltid utrymme för förbättringar, säger hon. ETT FÖRSLAG från Skärgårdsnämnden är tidigare morgonturer och utökade helgturer. TUOVI PÄIVIÖ vid NTM-centralen i Egentliga Finland tror på en fortsatt dialog mellan centralens skärgårdstrafikexperter och Kimitoöns kommun. – I skrivelsen betonas vikten av smidiga resekedjor och integrerade biljettsystem för att förenkla resandet i skärgården, står det i kommunens pressmeddelande. FOTO: KIMITOÖNS KOMMUN på Nagu torg fredag 25.4 kl. Dessutom föreslås investeringar i modernare färjor med högre kapacitet och energieffektivitet. 0400 258 761 Grillen är varm! Presentationsdag. – Vi hoppas att våra förslag kommer att tas på allvar och att vi tillsammans kan arbeta för att förbättra skärgårdstrafiken, säger Andrea Granroth från Biskopsö. – Kimitoön har två statliga färjeplatser, Kasnäs-Hitis och Högsåra, samt förbindelsebåtslinjer från Dalsbruk och Kasnäs. Det skulle underlätta för dem som måste pendla till jobbet
– Det känns nog bra. Wass gick i pension från sin tjänst i kommunen 2016 och då var det dags för Vänstern att ta tillbaka sitt förlorade mandat. Partiet har genomgått en generationsväxling, men herrarnas erfarenhet kommer väl till pass. – Det har varit aktuellt att skapa relationer till de andra grupperna för att få inflytande. Men många frågor är dock inte i kommunens händer, som till exempel den tidvis hotade närservicepunkten samt beskedet om att Alko stänger i höst. DE SENASTE ÅREN har partiet jobbat på att hitta nya och yngre medlemmar även från andra orter än Dalsbruk, vilket man lyckats med. FOTO: EMILIA ÖRNMARK •. Wass har varit i kommunens tjänst i sammanlagt 45 år, men vid sidan om varit aktiv i politiken på en annan nivå, ända sedan barnsben. – De unga lyssnar dessutom på oss, konstaterar Antikainen. – Ofta var partierna i luven på varandra, säger Wass. Det gäller ända sedan kommunsammanslagningen. Bägge har dock en betydligt längre bana inom kommun och politik bakom sig. DET FINNS en historia även om Johanssons goda kontakter: Drags fjärds kommun hade hos Trafik ministeriet ansökt om en snabb busstur till Helsingfors med fick back. Snarare fanns en oro för att väljare skulle lämna partiet då Wass och Antikainen steg åt sidan. Men även här tycker han att mera lobbande hade behövts. Han exemplifierar med en tidigare gång då Alko var stängningshotat. Dåvarande kommundirektör Kurt Dannström kände väl bergsrådet Mikko Kivimäki, som också satt i Alkos förvaltningsråd. Wass och Antikainen har en positiv framtidssyn på bevakningen av frågor som rör Dalsbruk. Bättre var det kanske ändå förr. Antikainen, som var anställd av fabriken i fyrtio år, är lite avundsjuk på att Ingå är målet för en aktuell stålverksinvestering, i stället för Dalsbruk. Visst har de metoderna gått ur tiden, men lite mera av det kunde vi gärna vara ha än i dag, säger Wass. Den senaste perioden säger de att samarbetet varit intensivast med SDP och De Gröna. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Tomy Wass och Esko Antikainen avstod från kampen om fullmäktigeplatserna det här valet, efter att i åtta år varit partiets parhästar i Kimitoöns fullmäktige. De ser framgången som röstmagneten Otto Bruuns förtjänst och som ett resultat av ett tydligt budskap i skolfrågan. – Och han var Dragsfjärds sista kommundirektör! inflikar Antikainen. Det var i och för sig ett inhopparjobb, men ändå värt att nämna. Nya chefer, mig själv inräknad, har inte längre bekanta på rätta poster, säger Wass. Vi har jobbat sakligt och samarbetsvilligt, säger Wass. Ytterligare historier kan Wass och Antikainen bjuda på om hur saker och ting fått en lösning på lokal nivå då höga herrar från huvudstaden tagits ner på jorden med hjälp av några glas stärkande dryck. Förutom DFFF fanns då den kommunistiska partiavdelningen med Rudolf ”Röda Rudolf” Johansson i spetsen, som då var den starka mannen i kommunalpolitiken. Hur känns det att inte vara med längre. Vi har jobbat sakligt och samarbetsvilligt.” TOMY WASS Tomy Wass och Esko Antikainen ser fördelar med hur frågor i kommunen sköttes förr, på Dragsfjärds tid. Från 70och 80-talet ända in på 90-talet var partiet fackföreningsbetonat. Antikainen har varit med i politiken sedan 70-talet, först i arbetarföreningen DFFF (folkdemokraterna), som i dag är Vänsterförbundet. – Kommunen är nog slö. En vändpunkt för Vänstern ser Antikainen och Wass 2013, då den drivande kraften Kurt Tuominen dog och Antikainen blev partiets enda kandidat i Kimitoöns fullmäktige. Varken Wass eller Antikainen lägger dock av, utan sitter kvar i partiets lokala styrelse. – Inte kommer de själva hit och frågar! säger han. – Vi har gjort vårt, säger Antikainen. DE TVÅ KONSTATERAR att valresultatet, där Vänstern gick framåt från två mandat till fem, var otippat. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi 100 år av samlad politisk erfarenhet stiger åt sidan ”Det har varit aktuellt att skapa r elationer till de andra grupperna för att få inflytande. På Dragsfjärds tid. Med järnverket i Dalsbruk som då sysselsatte 1 200 personer föll det sig naturligt. Ett telefonsamtal senare var det klart att Alko i Dalsbruk blir kvar. De tycker att den politiska ledningen och tjänstemännen numera inte har tillräck ligt med kontakter och förbindelser till viktiga högre instanser. Han samarbetade då aktivt i Dalsbrukärenden med Rune Friman och hans grupp Fri Samverkan. Eller nu när vi ser hur bra det gick för Vänstern hade man ju gärna varit med! säger Wass. Rudolf besökte då trafikministern i Helsingfors och med det var turen beviljad. På kommunen har han varit anställd som allt från kommunsekreterare och förvaltningschef till näringslivschef och vd för Dalsbostäder. – Sådant saknar man. Den slutsatsen kunde man i alla fall nästa n dra, efter en pratstund med två riktiga politiker rävar från Vänsterförbundet i Dalsbruk.. 6
Det ska jag driva. – Då förhandsrösterna först rapporterades hade jag ofattbart många röster redan då. Känner du press för att förvalta rösterna väl. Att Vänsterförbundet skulle gå framåt hade Otto Bruun på känn. Få se hur de andra reagerar, säger Bruun. Vänsterförbundet på Kimitoön smällde till rejält och fenomenet heter Otto Bruun. Jag vill inte vara naiv, men jag hoppas på ett bra samarbete, säger Bruun. – Jag flyttade till Kimitoön för fyra år sedan och var inte så välkänd, så vi har byggt upp det här från noll. Bruun är aktivt med i till exempel Andelslaget Folkets hus, Rövarteatern och Kimitoöns natur. Otto Bruun fick i kommunalvalet speciellt mycket röster från Dalsbruk, ett traditionellt fäste för Vänsterförbundet. Bruun saknar ett öppet engagemang på Kimitoön och mera diskussion, även i fullmäktigearbetet. – Fast mandatfördelningen har inte förändrats så mycket, så det kan nog bli en knepig situation, kanske utan förändringar. Det gjorde också mina tjugo vägskyltar. – Att få bort hotet hämtar ett lugn. Bruun flyttade med familj från Stockholm och såg efter många barndomssomrar på Åland skärgården som sitt hem. Än är förstås inte utskottsplatserna fördelade, men hur tänker du ha tid för både kommunen och välfärdsområdet. Bruun har dock jobbat hårt i en och en halv månad tillsammans med sin stödgrupp för resultatet. – Tiden får utvisa om det blir motsättningar för att få saker och ting till stånd. BRUUN HAR SETTS till på valdebatter, i valmaskiner, på byn, i insändarspalter, på webben och i diskussionsgrupper på Facebook. Det var helt galet. Bruun anser att det redan i vår bör stå klart för fullmäktige hur man vill arbeta med skolfrågan. Han gissade på tre mandat, kanske fyra. Det var lite ”Jakob i KAJ-feelis”, säger Bruun syftande på reaktionen efter segern i Melodifestivalen. 2 påsar/kund 1 69 påse Hel färsk HAVSLAX Norge 9 99 kg -39-42% Mobilförmån Färsk RÖDING Finland FINLAND 15 99 kg Färsk benfri REGNBÅGSLAXFILÉ Sverige 19 99 kg Fångstr eservat ion Hel MINISIK Finland 9 99 kg FINLAND Utan Plussa-kort 1,45 brk (7,84-9,67/kg) Valio Profeel laktosfri PROTEINPUDDNING OCH -MOUSSE 150-185 g (6,76-8,33/kg) 5.4 brk -13% Mobilförmån 99 kg BANANER 1 kl, Colombia MORÖTTER 1 kg Finland påse 1 29 Annabelle POTATIS 1 kg Finland påse 99. ?7 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Med det här går partiet från två till fem platser i Kimitoöns fullmäktige. Hur tänker du göra det. – Det är ett otroligt stort förtroende! Under valnatten funderade jag nog hur jag ska ro hem det här. HAN SER VÄNDNINGEN som en ”nu eller aldrig – situation” för att skapa en ny kultur inom Kimitoöns politik. Han tillägger att många skolfrågor på Kimitoön bubblar och att mycket behöver utredas. Samtidigt var förhoppningen från partiet att hålla de två mandaten. Våra röster såg ut att räcka till fler mandat än vi hade kandidater. Bruuns förhoppning inför mandatperioden är att förnyelsen i fullmäktige ska komma med en förändring till en politik med mera öppenhet och förtroende. Emilia Örnmark Valets vinnare Bruun vill lyfta Kimito öns skolfråga nu i vår •. 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi Priserna gäller to 24 lö 27.4 om annat inte nämns Utan aktivering och Plussa-kort 2,79-2,95 påse (30,33-16,86/kg) Taffel BIG TIME CHIPSPÅSE 175-270 g (6,29-9,66/kg) Begr. Här är det få som gör något som syns utåt, även i debatterna. Han har också fört kampanj för välfärdsområdesvalet, där han kom in med 873 röster. – I min Åbokampanj märkte jag att aktivitet var normen, men här på Kimitoön sticker en kandidat som satsar ut. – Jag trappar ner på föreningsuppdragen. Han tolkar valresultatet som en indikation på att väljarna vill ha en annan ingång i den som hittills varit gällande. Det är en handfull som engagerar sig. Alla kan ju inte övervaka allt. De första banden till Kimitoön står sambon Hanna för, som tillbringat många somrar här, senare i sällskap av Bruun. Men vi har ett bra och tryggt samarbete inom partiet. Du har sagt att det första du gör om du blir invald är att ta bort hotet om nedläggning av årskurs 7–9 i Dalsbruk. – Idéer föds i meningsutbyte. – Jag är en sådan person att går jag in för något så gör jag mitt bästa. Han tillägger fördelen med sitt flexibla forskarjobb, som han dock är redo att trappa ner något om så krävs. FOTO: EMILIA ÖRNMARK ”Jag är en sådan person att går jag in för något så gör jag mitt bästa.” Skärgårdens delikatessbutik må–lö 6–23 sö 8–23 ÖPPET Må-Fr 9-21 Lö 9-18 Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas . Det blir att begränsa och välja bort. 414 personliga rös ter är ett rekord, i alla fall om man ser till de senaste kommunal valen på Kimitoön. Att kampanjen bar så långt överraskar Bruun. Steget att flytta föll sig sedan naturligt
Det här gäller för de områden i skogsvårdsplanen som är märkta som skyddsområden. Kimitoöns godkända skogsbruksplan •. Uppdateringen av Kimitoöns skogsbruksplan har varit en lång och komplicerad process med mothugg från många olika håll. En stor del av jobbet handlar ändå om regelrätt administration; stadgar som ska förnyas och strategier som ska utformas. FOTO: ANNE PELKONEN ”Jag tycker om att få ifrågasätta, fundera och planera också på längre sikt. Den del av skogen som inte skyddas ska skötas enligt metoden kontinuerlig beståndsvård. Det sågs som his toriskt, men också som bristfälligt. Be slutet uppmärksammandes i många nationella medier. – Jag tycker om att få ifrågasätta, fundera och planera också på längre sikt. Hon har också fått frihet att förverkliga idéerna inom vissa ramar. Under åren har det stormat rejält kring planen med remitteringar, bordläggningar, möten för allmän heten, invånarinitiativ, motioner, insändare, kritik av tillvägagångs sätt och utredningar av tekniska nämndens befogenheter. Det är tokigt att låsa skogsområden genom att skydda dem, med tanke på utvecklingen av till exempel framtida bostadsområ den eller nya rekreationstrender, säger Fabritius. 173,5 hektar skyddas. På delad tredje plats efter utegym men kom två förslag som fick 56 röster var: bänkar till vägen Rakkau denpolku (”Kärleksstigen”) samt en basketplan på skolan Merimaskun koulus gård. Det är de två vinnande förslagen när Nådendal nu låtit invånarna rösta om hur årets så kallade invånarbud get ska användas. 8. Små korrigeringar har gjorts utgå ende från dem. Ett motförslag lämnades in av De Gröna. FOTO: NÅDENDALS STAD. Åtta andra förslag var med och tävlade om pengar. Trots att hennes uppdrag är tidsbundet i och med det pågående strategiarbetet, har Fraboni en hel del idéer hon vill jobba med. Det får nya träningsredskap. Bland de övriga förslagen fanns allt från bryggor för kajaker till cykelställ i gamla stan och pengar till författarbesök i skolor. En ändring är att rekreationsskogarna inte skyddas, utan sköts med lättare åtgärder så att de ska vara trygga och lättfram komliga. Det här var cirka två år efter att arbetet med uppdateringen av skogsbruksplanen första gången presenterats för media. När det gäller vinnarförslaget om att fräscha upp existerande utegym har staden valt att fokusera på ett utegym nära Nådendals spa. •. Förnyelseavverkningen (då största delen av trädbeståndet huggs) ska vara minimal. Motförslaget fick dock inget under stöd och förföll. •. •. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Omtvistad skogsbruksplan i Kimitoön nu slutbehandlad •. Senast det var möjligt för allmän heten att kommentera skogsbruks planen (fram till den 5 mars i år) tog kommunen emot 14 kommentarer. Jean Lindén Det här utegymmet nära Nådendals spa ska nu uppdateras. Det gick ut på att den 30 pro cent av skogarna som ska skyddas ändå blev ett för litet område i och med att beräkningen grundar sig på hela skogsarealen som innefattar mer än bara de växtliga skogarna. Men nu är planen godkänd av Kimitoöns tekniska nämnd och med det är saken klappad och klar. Uppdraget är tidsbundet i och med att Luckans framtida verksamhet i Åbo ingår i det strategiarbete som Åbo svenska föreningsråd som bäst håller på med. Nämnden beslöt vidare i skogs ärendet att utreda möjligheterna till ett bestående skogsskydd med NTMcentralen. Skogsbruksplanen gäller för år 2025–2034. För Fraboni är Luckan i Åbo välbekant sedan tidigare som sam arbetspartner i olika sammanhang, bland annat från hennes roll som regionansvarig för ordkonstskolan i Åboland. Men de andra förslagen förlorade alltså mot utegymsidéerna, som nu får dela på 50 000 euro. Kimitoöns kommun har totalt 565,8 hektar skogsbruksmark, varav 444,3 hektar är skogsmark. Det nya utegymmet byggs i Kyr koparken, nedanför tennisbanorna som mången besökare i Muminvärl den säkert gått förbi. Källa: Tekniska nämndens föredragningslista 22.4 ”Det är tokigt att låsa skogsområden genom att skydda dem, med tanke på utvecklingen av till exempel framtida bostadsområden eller nya rekreationstrender.” HELENA FABRITIUS Sedan 1 april har Pargasbon Paola Fraboni jobbat som verksamhetsledare för Luckan i Åbo på en tidsbunden anställning fram till slutet av året. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Paola Fraboni leder nu Luckan i Åbo Paola Fraboni började som verksamhetsledare för Luckan i Åbo den 1 april i år. De två förslagen fick 75 respektive 102 röster av de drygt 500 röster som lämnades in. – Språkbadsklubbarna som är en del av Lilla Luckans verksamhet skulle jag gärna utvidga också att inkludera ungdomar ända upp till åk 9. – Det har varit en intensiv start, men väldigt intressant att få börja jobba för Luckan och samtidigt också fundera på hur framtiden ska se ut. Hur ska Luckan se ut år 2040. Skogsskydd kan gälla långa tids perioder eller till och med vara permanenta. För Fraboni är särskilt satsning arna på barn och unga, ända från be bisåldern upp till årskurs 7–9, något som ligger nära hjärtat och där hon ser ett stort utvecklingspotential. – Vi måste nu tänka femtio år framåt i tiden. Men eftersom den frågan överskri der tekniska nämndens befogenhe ter, är det fullmäktige som i sinom tid får ta ställning till skyddsåtgär derna. Hur ska Luckan se ut år 2040?” PAOLA FRABONI Utegym populära i Nådendal Ett nytt utegym samt en uppdatering av redan existerande utegym. Avverkningsinkomster enligt nya planen: cirka 330 000 euro. Att antalet röster var större än så beror på att man fick rösta på 1–3 förslag. •. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER Enligt nämndens ordförande Helena Fabritius (SFP) var nämnden rätt så överens denna gång. 215 personer röstade om invånar budgeten. Att 30 procent ska skyddas beslöt tekniska nämnden i mars 2023. Vinnarprojekten förverkligas i år
Många andra påvar var mycket representativa, medan han bar sin egen väska och hade enkla, vanliga svarta skor. bara. FOTO: JACOB HJORTMAN För fader Peter G?bara är liturgin och mystiken viktiga element i tron. Sakramenten för samman män niskor med olika mentaliteter från olika kulturer, berättar G . Jag hoppas att många kommer på mässan. – Jag är övertygad om att vi, med den helige Andes ledning, får den påve kyrkan behöver. – Det var ett mycket sorgligt be sked. – För mig personligen, eftersom jag kommer från Polen, blev jag chockad till en början. bara. – Då ber vi för hans själ. Församlingen håller till i Heliga Birgittas och salige Hemmings kyrka på Ursinsgatan. Men Franciskus tid som påve gjorde att han frågade sig hur han lever ut sin tro. De kommer från olika bakgrund med olika syn men de samlas kring sakramenten. – Franciskus var en överraskande påve. Åbos katolska kyrko herde Peter G?bara ser tillbaka på Franciskus tid som påve. – Det var tydligt från början att han ville gå till grunden av vad det betyder att vara kristen och ha en stark tro. För mig personligen blev han en påminnelse om att jag måste fråga mig hur jag lever ut min tro. Chockad på ett bra sätt. Hurudan påve skulle du vilja se som nästa. FOTO: JACOB HJORTMAN. – Jag har inga förväntningar på hurudan påve vi ska ha, eller vad han ska göra. Även om min person liga syn på liturgi och katolicism i allmänhet är mera konservativ, så inser jag att världen och kyrkan för ändras. Kyrkan har mässor på svenska, både i Åbo och i Mariehamn. Även om vi inte alltid förstår påvens stil så vet Gud bäst. baras livstid har sju påvar suttit i Vatikanen. bara på tisdagen förbereder han sig för ett rekviem, dödsmässa, för den avlidne påven samma kväll. Under G . NÄR ÅU träffar G . – Det är det fina med den katolska kyrkan, alla församlingar lever sina egna liv influerade av den lokala kulturen. Han skilde sig så mycket från de två tidigare påvarna. Vatikanens ord används ofta som auktoritet, men de ska alltid filtreras genom församlingen, eftersom vi lever här. FOTO: JACOB HJORTMAN •. Han skilde sig från de andra påvarna, på ett positivt sätt, säger fader Peter G . bara, kyrko herde för den katolska församlingen i Åbo. Jag borde också förändras och följa med hur kyrkan utvecklas. DEN KATOLSKA FÖRSAMLINGEN i Åbo har medlemmar från ett stort område, hit hör till exempel även åländska katoliker. VALET AV NY PÅVE påverkar inte direkt församlingen i Åbo, enligt G . Nyheten att påven avlidit nådde ho nom strax efter mässan i måndags. Vad har du tyckt om honom Franciskus som påve. Jacob Hjortman Jacob.Hjortman@aumedia.fi ”Påve Franciskus överraskade” I tisdags bad den katolska församlingen för den avlidne påven. ?9 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER – För många var Franciskus mycket betydelsefull. Påven stöder och inspire rar kyrkan på sitt unika sätt. ”Han påminde mig att ställa frågan hur jag lever ut min tro.” Den katolska församlingen i Åbo har många internationella medlemmar. Men sakramenten är oföränderliga och det är viktigt
I stället för att fokusera på att sjunga exakt rätt, skiftar fokus till att få kontakt med sin kropp och sin röst och märka att rösten och kroppen ofta kan väldigt mycket mer än vi tror. Det är ett grundläggande behov hos människan att ingå i sammanhang, att bli sedd och hörd av omgivningen. Det är som att driva ett företag där någon annan bestämmer över din budget, och alla dina beslut måste rymmas inom någon annans kalkyl. Hans kritik riktar sig mot det begränsade handlingsutrymme som områdesfullmäktige har, och hans radikala förslag är att områdesfullmäktige borde skrotas. Om väljarna inte förstår systemet eller upplever att deras röst spelar någon roll, hur kan vi då förvänta oss att de ska delta. Arbetet som musiker och pedagog är för mig ett sätt att förankra mig i nuet. POÄNGEN ÄR INTE att sjunga en sång , utan poängen är att sjunga en sång. Ibland handlar det om en rädsla att ta plats, att bli blottad. I dessa tider då artificiell intelligens (AI) är på frammarsch tänker jag att detta är något som inte går att kopiera: Det som sker i människan genom inlärning och kreativa och kroppsliga processer. Det innebar att det fanns ett ekonomiskt ansvar och en direkt koppling mellan lokala beslut och konsekvenserna för invånarnas vardag. Om ett fullmäktige inte har makt att påverka finansieringen eller centrala beslut, vilket är då dess syfte. Att rätta till det här borde vara av hög prioritet för justitieministeriet, och samtidigt är det bara en del av ett demokratiproblem som ligger djupare än så, i själva konstruktionen. I DE STUNDER jag ser mest hotbilder påminns jag om att mitt pedagogiska arbete dagligen påminner mig om att människor på stora och små sätt sträcker sig över sina rädslor för att skapa gemenskap och kontakt. Styrkan i arbetet finns just i själva sången – vad som sker i människor och mellan människor under sången – och i musiken. Ett av hindren är rädslan för att göra fel. Det fyller mig med glädje. Kanske är det just i den gesten motståndet mot polarisering kan finnas. DET HÄR är inte ett argument mot regionala lösningar, utan ett argument för att demokrati kräver mer än ett val vart fjärde år. Lösningen behöver inte vara att avskaffa områdesvalet, utan att ge områdesfullmäktige verklig makt och tydligare mandat. Det är svårt att ignorera de ogiltigförklarade rösterna, för de handlar inte bara om en teknisk fråga utan om en demokratisk kris. Det är staten som står för finansieringen och som därmed sätter ramarna för välfärdsområdets verksamhet. I ett samhälle som bygger på rädsla och skam blir det allt svårare att nå fram till andra. Kanske handlar det om att våga sjunga överhuvudtaget, eller om att sjunga en sång vid en fest, kanske handlar det om att våga drömma om sångaryrket, eller om att våga sjunga på ett mer autentiskt sätt. I programmet Ylen Aamu (17.4) säger erfarna riksdagsledamoten Ben Zyskowicz (Saml) att han hoppas att det här var det sista välfärdsområdesvalet. Borde områdesvalet skrotas. Ibland handlar det om ett perfektionismspöke – jag måste sjunga felfritt för att duga. Jag tänker ofta om mitt pedagogiska arbete att det påminner mig om både människors uthållighet, viljestyrka och kapacitet till förändring – och om det sårbara och bräckliga. Tidigare har en halv procent av rösterna förkastats. I dessa tider av polarisering tänker jag mig att det är just på ett fysiskt och emotionellt plan som rädslan har sina starkaste verkningar. När den ekonomiska makten ligger hos staten och det politiska ansvaret på en ny nivå av beslutsfattare suddas ansvarskedjan ut. Under årens lopp har jag i så många olika sammanhang stött på samma fenomen – människor söker sig till sång, till att återknyta till sin röst och till musiken. Det betyder ju inte nödvändigtvis att alla känner en särskild dragning till just att sjunga – men rösten är en grundpelare i kommunikation. Vi vet inte längre vem som egentligen bär ansvaret för att en vårdcentral stänger eller att hemvården försämras. Samtidigt är det en påminnelse om att demokratiska institutioner inte bara ska existera för syns skull utan för att möjliggöra verkligt inflytande. 10. I MITT ARBETE märker jag ofta att vägen till musiken och sångrösten går genom att återupptäcka eller återuppväcka kontakten till de mer intuitiva dimensionerna av sjungandet. Målet med socialoch hälsovårdsreformen var att förbättra tillgången till vårdtjänster och bromsa kostnadsökningarna, men om de demokratiska mekanismerna inte fungerar undermineras hela reformens legitimitet och riskerar skapa ett demokratiskt vakuum. Över 83 000 röster förkastades i valet, vilket motsvarar 4,1 procent av alla röster i landet. Marika Kivinen sångare och doktorand i historia vid Åbo Akademi ”Det är ett grundläggande behov hos människan att ingå i sammanhang, att bli sedd och hörd av omgivningen.” GNURF. Före reformen sköttes vården av den enskilda kommunen eller av sjukvårdsdistrikten som var gemensamma organ som finansierades genom samkommunernas skatteintäkter. Jag hör till dem som tänker att rösten är inbyggd i människans fysiologi och psyke. En av den moderna sångundervisningens pionjärer Oren Brown ansåg att en form av primalt ljud fanns som grund i all röstanvändning. Ibland handlar det om ett obehag inför att vara intensivt närvarande i sin egen kropp, eller en rädsla för att mista kontrollen. I dag ser det annorlunda ut. OFTA FINNS det hos människor en längtan att trots detta sträcka sig inåt mot sin kreativitet, mot sin egen upplevelsevärld, sina kroppsliga förnimmelser – och en längtan att sträcka sig utåt, mot andra, mot musiken, mot en närvaro och kontakt med andra levande varelser. FÖRSLAGET ÄR intressant men problematiskt, för modellen skulle minska direktdemokratin och riskera att ytterligare alienera medborgarna från beslutsfattandet. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 LEDARE DEBATT Välfärdsområdesvalet lämnade en besk eftersmak. Det är verbet, görandet, processen, inte slutprodukten, som är huvudsaken. I stället kunde en områdesstyrelse utses utgående från kommunalvalets resultat, enligt Zyskowicz. Jag frågade en gång på en kurs av deltagarna: Varför sjunger du. Jag ser min egen roll i processen som ett empatiskt vittne, som den som kan ge verktyg till förändring, men som även hjälper elever att se och tro på sina drömmar. Med begreppet primal sound avsåg Brown den reflexmässiga dimensionen av rösten, som kan ta sig uttryck genom omedvetna läten som suckar, flämtningar, hostningar, viskningar, gråt, skratt, skrik – och mer medvetna ljud som sång. Därför är det hög tid att omvärdera hur välfärdsområdena är konstruerade innan de cementeras som en dyr och ineffektiv mellanhand som tillåts vifta bort invånarnas rättmätiga krav på ansvar och insyn. Välfärdsområdet är skendemokrati som inte tjänar sitt syfte ”Det är ett klassiskt kännetecken för en skendemokrati: strukturerna finns, men den reella makten är någon annanstans.” susanna.landor@aumedia.fi Susanna Landor KOLUMNEN Att sjunga är att skapa och vara närvarande i nuet Jag hör eleven gnola i trappuppgången efter sånglektionen. Det är ett klassiskt kännetecken för en skendemokrati: strukturerna finns, men den reella makten är någon annanstans. Gruppen ställde samma fråga till mig och mitt svar var: För att då jag sjunger känner jag mig allra mest levande, då hela min kropp och hela mitt väsen skapar sång. Välfärdsområdet har skapat ett demokratiskt vakuum, och därför är en grundlig översyn av systemet på sin plats
Människan måste ha kvar totalkontrollen; alltså dräng. De som absolut är icke-digitala bör ha möjlighet att få och utföra tjänster på traditionellt vis. De talade om bobarheten i skärgården, vilket innebär hurdana möjligheter till exempel äldre personer har att kunna bo ute på öarna. Olika boendealternativ för äldre som finns i Houtskär och Pargas presenterades, liksom det boende som är aktuellt i Dalsbruk. Skiftets pensionärsparlament är ett nytt samarbetsprojekt mellan Svenska pensionärsförbundet i Åboland och pensionärsföreningar på Åland. Äldre bör ges samma möjligheter att bli digitala som de som är yngre. Press bör sättas på myndigheterna att verka för att behovet av olika boendeformer tillfredsställs och att äldre tryggt kan bo i en miljö som passar envar bäst. Tyvärr förblev också valdeltagandet lågt, trots att kombinerade val syftade till det motsatta – att öka valdeltagandet. För att skärgårdssamhällen ska vara bobara krävs social och inre hållbarhet, hur man mår själv i sin miljö. Åsikter i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Platsen ska ha en identitet som skapar välmående människor. Insändarens maximilängd är 2?200 tecken med mellanslagen med räknade. – Varför är det så svårt att bli digital. ?11 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 NYHETER OPINION KOLUMNEN Varje ogiltig röst är en tystnad där folkets röst borde höras Ett försök att stärka demokratin har gjorts genom att kombinera val och därigenom göra det lättare att rösta. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. Vi finländare är lyckligt lottade som får leva i ett fritt, demokratiskt samhälle. Hälsa är ett viktigt tema och parlamentets deltagare fick veta mera om Kimitoöns projekt Kraft i åren. Skiftets pensionärsparlament är ett treårigt projekt som våren 2026 ordnas på Åland med åländska krafter och igen våren 2027 i Åboland. Vi förutsätter att du som presenterar upp gifter som fakta har använt trovärdiga källor. Detta får inte avfärdas med en axelryckning. Motion är bästa medicinen, och den billigaste. FOTO: MONA LEHTONEN ”Allt fler pensionärer och äldre komme r framöver att behöva någon form av service boende. Den omtalade pensionsreformen handlar mycket om hur pensionärernas pengar bäst placeras. Kommuner och myndigheter bör på allt sätt verka för att pensionärer och äldre har tillräckliga möjligheter att röra på sig, enskilt eller i grupp. Samhället borde ha större ansvar för detta. Den traditionella partiverksamheten lockar inte nödvändigtvis, särskilt inte unga, och i ett hårdare politiskt klimat är det svårare att hitta kandidater. Pettersson kunde också lugna med att de många miljarder som finns fonderade kommer räcka länge för utbetalning av pensioner. Den lever bara om vi håller den vid liv – om vi deltar och utvecklar den tillsammans. Även då blandade väljarna ihop röstsedlarna, vilket ledde till ett ovanligt stort antal ogiltiga röster. Herre eller dräng. 5. Den lever bara om vi håller den vid liv – om vi deltar och utvecklar den tillsammans.” SKRIV GÄRNA INSÄNDARE till ÅU! Underteckna ditt inlägg med både föroch efternamn. Skicka in insändaren på åu.fi/kontakt/skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Vi har den möjligheten – men ändå väljer nästan hälften av finländarna att inte använda sin rösträtt. Varje ogiltig röst är en tystnad där folkets röst borde höras. Press bör sättas på myndig heterna att verka för att behove t av olika boendeformer tillfredsställs och att äldre tryggt kan bo i en miljö som passa r envar bäst.”. frågade sig pensionärsförbundets IT-koordinator Robert Riska. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Vi behöver konkreta åtgärder för att stärka valdeltagandet och sänka tröskeln för att delta. Bifoga kontaktuppgifter. Han presenterade en lista på allt vad han anser att en pensionär behöver kunna när det gäller det digitala. De allra lägsta pensionerna borde höjas. Saara-Sofia Sirén riksdagsledamot, Samlingspartiet ”I ett litet land som Finland kan ett stort antal ogiltiga röster till och med påverka valresultatet.” ”Demokratin är ingen självklarhet. UNDER DEN sammanfattande slutdiskussionen under parlamentet enades man om följande: 1. Efter en intressant och tankeväckande inledning av professor Jerker Björkqvist från Åbo Akademi dryftades digitaliseringens roll i samhället. Tanken var att ett gemensamt valtillfälle skulle minska valtrötthet och sänka tröskeln för att delta. I ett litet land som Finland kan ett stort antal ogiltiga röster till och med påverka valresultatet. Den andra dagen av Skiftets pensionärsparlament inleddes med föreläsning av Calle Pettersson, vd för pensionsförsäkringsbolaget Elo. Olika åtgärder för att stimulera pensionärer att kvarstå i arbete eller efter pensioneringen börja arbeta på nytt bör vidtas. Pensionärernas köpkraft borde inte mera få naggas i kanterna, vare sig av indexjusteringar, beskattning eller andra åtgärder. Speciellt AI:s roll i vården intresserade publiken. I välfärdsområdesvalet steg valdeltagandet något från 47,5 till 51,7 procent, men i kommunalvalet sjönk det. I de föregående valen var motsvarande siffror 7 100 respektive 11 500. Demokratin är ingen självklarhet. Parlamentet inleddes med en föreläsning av Pia Prost och Cecilia Lundberg från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Allt fler pensionärer och äldre kommer framöver att behöva någon form av serviceboende. Enligt Justitieministeriet var den vanligaste orsaken att väljarna blandade ihop kandidatnumren mellan valen. Boendefrågan är viktig. Så blev det dock inte. 4. Det är viktigt att stanna upp vid detta ämne. VIKTIGT ÄR ekosystemet, färskvatten, energiformer, lokal ekonomi. På vissa orter fanns det bara något fler kandidater än mandat att besätta. I Finland har kombinerade val ordnats en gång tidigare: år 1996, då EU-parlamentsvalet och kommunalvalet hölls samtidigt. Det är en fyrfaldig mängd jämfört med tidigare val. Det gäller beskattning, juridik, attityder. Det är oroväckande att det politiska deltagandet verkar minska mer generellt. De höga siffrorna är inte bara ett statistiskt problem. Han sade att bolaget har goda placeringsmässiga år bakom sig men att pensionssystemet förändras. Digitaliseringen i samhället får inte vara exkluderande utan inkluderande. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. 2. Jan-Peter Kullberg Skiftets pensionärsparlament Skiftets pensionärsparlament engagerade både åboländska och åländska pensionärer Skiftets pensionärsparlament samlades för första gången i Kasnäs. Parlamentet pågick i två dagar och handlade bland annat om hälsa, boende, ekonomi och digitalisering. Listan omfattar närmare hundra olika saker. DENNA UTVECKLING utmanar grunden för den finländska demokratin, som bygger just på partiernas, valens och medborgarnas aktivitet. Senast då förstår man att det i dag finns 300 000 pensionärer som inte alls är digitala och fortfarande behöver få verka ”analogt”. Pensionärerna är en resurs i samhället och inte en belastning. 3. Samtidigt växer auktoritära system globalt, vilket betyder att allt färre har möjlighet att delta i beslutsfattande om gemensamma frågor. Ändå avslöjade de senaste kommunaloch välfärdsområdesvalena en brutal sanning: nästan 130 000 röster ogiltigförklarades. I VÅRENS VAL ogiltigförklarades över 83 700 röster i välfärdsområdesvalet och över 41 700 i kommunalvalet. Vi ser fram emot en livlig debatt! Omkring sextio pensionärer från nio pensionärsföreningar i Åboland och två från Åland deltog då Skiftets pensionärsparlament möttes för allra första gången i början av april i Kasnäs på Kimitoön. Det är ett strålande exempel på hur man får pensionärer och äldre att aktivt börja röra på sig, motionera och träna muskelstyrka och balans. Motion förebygger både fysisk och mental hälsa. De undergräver förtroendet för systemet och kan göra att medborgare känner sig ännu mer främmande inför politiken. Alla typer av åldersdiskriminering bör motverkas
Stöder de varandra. Men i dag har ju medierna en nyckelroll i hur vi ser på manligt och kvinnligt. Dräkter: Kirsi Vaara •. Teatteri Akselis scen är liten och publiken sitter nära. I vår går den på 10-årsjubilerande Teatteri Akseli och Vilma Havala känns självskriven i titelrollen. Ann-Christine Snickars Fula Elsa har bettet kvar ”Teatteri Akselis scen är liten och publiken sitter nära. Men först övar hon sig på studenten Usko (Lasse Pöysti i Laines film!), som kommer för att få stödundervisning i kemi. PJÄSENS ELSA, eller Santtu, som hon kallas i familjen, studerar naturvetenskaper på universitetet, det är också en aspekt av att hon struntar i det föreskrivet kvinnliga. Den som har gott minne kommer ihåg att pjäsen sattes upp av Teaterboulage under tidigt 2000-tal med Daniela Franzell som Elsa. USKO VINNS ÖVER till Elsas sida, där trotjänarinnan Minni alltid varit. Musik och ljuddesign: Jouni Lehtonen •. Anne Rinnes viktigaste Minni-stund är när hon uppriktigt förbluffad dras in i en diskussion om männen (Elsa förhör henne bryskt). De tillhör en beräknande person bakom en bedrägligt fladdrig fasad. ”Ruma Elsa” slutar som flickbok med huvudpersonens förälskelse. Bearbetning och regi: Aleksi Kauppinen •. För systrarna och mamman, änka sen många år, är äktenskap målbilden. Den gesten gör en nyfiken och välvilligt inställd. Pjäsen har ytterligare en roll, reportern Rasinen som jagar personrelaterat stoff som järven. Nja. Irma Reunamo som Vivi Kassel, professorsänkan på jakt efter en ny professor, har som scensignatur en uppsättning koketta, ofta avvärjande gester. Att kvinnor kunde ta initiativ, det hade hon inte tänkt på. Hon ser ju anmärkningsvärt bra ut, precis som alla Elsor vi redan sett. Elsa (Vilma Halava) möter mammans nya fästman, professor Harjula (Kari Päiviö) för första gången, och det blir genast dålig stämning. 12. Skådespelarna har också av den anledningen drillats till att bli bra på mimik, de vet när den ska vara avvägd och när man kan brassa på. Var Rislakki feminist. Finska scenklassikern ”Ruma Elsa” går på Teatteri Akseli fram till den 10 maj. Han blir helt till sig när Elsa vickar på benen under kjolfållen. Särskilt syster Paula, Laura Koskinen, bölar riktigt brutalt – en prestation som visar hur hon ser proportionerna i förlusten. Syster Irma, gestaltad av Veera Rötkönen, har en något mer realistisk uppfattning av livet och sig själv, hon dansar vid operan, där får man i detalj veta vad man går för. ”Ruma Elsa” av Ensio Rislakki hade succépremiär 1947 i Helsingfors och populariteten har inte försvunnit, men spelplatserna är sällan de stora teaterhusen. Nu är pjäsen en pärla för amatörteatern, förutsatt att man har någon som kan leverera huvudrollens vassa repliker. Det är en av föreställningens roligaste repliker, om man undantar Elsas avsidesrepliker om sina offer, skoningslöst levererade av Vilma Halava. I rollerna: Irma Reunamo, Laura Koskinen, Veera Rötkönen, Vilma Halava, Kari Päiviö, Jarmo Mäkinen, Akseli H akkarainen, Rasmus Järvinen, Jarmo Kujala, Anne Rinne. Bland friarna är agronomen, Jarmo Mäkinen, den mest svårflörtade, men också den som blir mest pinsamt smickrad. Den tredje som utsätts för Elsas trick är mest motståndskraftig. Fula Elsa erbjuder en autentisk personlighet, i alla fall tillfälligt. Scenografi: Aleksi Kauppinen, Tomi Laine •. Hon vägrar behaga, och pjäsen bejakar det – lite mer än komedigenren kräver, faktiskt. Han finns inte med hos Laine, som väl älskade tämja-argbiggan-aspekten mer. Skådespelarna har också av den anledningen drillats till att bli bra på mimik, de vet när den ska vara avvägd och när man kan brassa på.” På kollisionskurs. Ljusdesign: Arto Mäkelä •. Vad är det då som gör Elsa ful. ”Men mamma sa att jag nog inte är nån riktig förförartyp”, säger Usko med Rasmus Järvinens mun när han återkommer efter sin reality check. Pjäsens kärnstoff, varför män och kvinnor tycks föredra en manipulerad och strategiskt manipulerande kvinnoroll, lever kvar i dag i olika variationer inom populärkulturen. Alla skådespelarna troppar in och dansar lite drömskt runt spelplatsen. Det kan se så ut först, men den krassa verkligheten är: Var kvinna för sig, och lycka till med det! Regissören Aleksi Kauppinen har satt in en kollektiv scen redan i början. Jarmo Kujalas störiga reporter försvarar därför väl sin plats i Teatteri Akselis uppsättning. FOTO: ARTO MÄKELÄ Ruma Elsa •. Medverkande •. Den har kultstatus och ges ofta som festivalfilm, så skedde för bara ett par veckor sen i Åbo. Det räcker ju inte att hon går klädd i byxor och basker. Det handlar om att hon sjunger ut, är ful i mun om det behövs. föreställningar på Teatteri Akseli 28.3–10.5 •. Men pjäsens kärnstoff, varför män och kvinnor tycks föredra en manipulerad och strategiskt manipulerande kvinnoroll, lever kvar i dag i olika variationer inom populärkulturen. ELSAS PROTEST är att visa hur lättledda alla män är, hon ordnar fräckt träff med familjemedlemmarnas fästmän och flörtar upp dem i tur och ordning. Skulptören Pertti, Akseli Hakkarainen, visar sig vara hennes barndomsvän, han har åkt på stryk av henne under deras vilda lekar. Men man kan tänka att det fanns en beställning på en pjäs som hans strax efter kriget. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 KULTUR RECENSION PJÄSEN. Kvinnorna hade tagit plats medan männen var vid fronten, varför skulle de backa till att vara bara snälla och nätta när de fått visa sin kompetens på en rad områden. I en scen när Santtu-Elsa redan utfört sitt lilla experiment sitter mamman och två vuxna döttrar i en samfälld gråtsession över att fästmännen inte hör av sig. av Ensio Rislakki •. Eeva-Kaarina Volanen satte också en standard för henne i Edvin Lainefilmen från 1949. Professorn, Kari Päiviö, tvivlar inte på sin attraktionskraft, han självsäkerhet får bara en tillfällig buckla
Hennes nöd frammanar Iltas allra giftigaste sidor innan hon blir blockerad på alla kanaler och utlämnad åt tystnaden. I ”Jag skar mig i hjärtat” har Nadja blivit ratad och befinner sig i tomrummet efter den allt uppslukande relationen till Ilta. Nadja har hunnit bli 18. Den Nadja vi nu möter sitter fast. Också i sin galenskap. Nadja är visserligen allt annat än stark, men det är i gengäld Carolus på alla vis. Hur repar man sig utan att förlora sig. Spänningen mellan domesticering och vildhet som genomsyrar Nadjas känslor och relationer förutsätter i någon mån en värld utanför de vanliga villkoren. Ett kringgående av det som var hjärtats egentliga problematik och den tillvaro som var Nadjas nu. Och hur trollbinder man en läsare med hjärtesorgens envetna svärta. Den är som hjärtesorg är mest. Skolan borde visserligen göras klar, men utöver några spridda tankar på den knackar verkligheten just inte på. ?13 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 RECENSION KULTUR BOKEN. FOTO: FÖRLAGET M. Hur tar man sig vidare när man sitter fast. Nöden är förbehållen det brustna hjärtat. ”Jag är inte så säker på om det här är en ungdomsroman längre. Carolus pappa Torsten som alltid har varit uråldrig är döende. De udda ramarna ger Lindeberg möjlighet att utforska skikt av känslolivet som aldrig skulle få fullt utlopp i en tillvaro med kärnfamilj, skolkorridorer och tacomys på fredag. I ”Norrsken i skallen” (2021) drabbades hon av kärleken till den aningen äldre Ilta och det sexuella uppvaknandet. Hjärtesorgens kletiga svärta. DET HELA ÄR stundtals kletigt och jobbigt att följa, men Lindeberg ryggar inte. En vars uttryck borde få vara fullt ut vuxet. MEN FRÅGAN ÄR om den inte hade blivit ännu effektivare och drabbande om ramarna hade varit aningen mer begränsade. Eventuellt för fritt, hinner jag tänka ibland. Nadja stalkar sig sönder och samman. av Minna Lindeberg •. Freja Rudels Minna Lindeberg maximerar kärlekssorgen i vildvuxen roman •. Nadjas mamma ligger också på vårdhem, i sviterna av en sjukdomsattack. Hur överlever man ett brustet hjärta. Förtärande och förblindande och självdestruktiv. Jag är heller inte säker på om det är viktigt.” Nästan vuxet. I ”Jag skar mig i hjärtat” karvar Minna Lindeberg runt i ett brustet hjärta. FOTO: JOAKIM BEIJAR Jag skar mig i hjärtat •. Som en blixt från klar himmel uppenbarar sig Hanna med en hel herrgård där Nadja kan repa sig. Han låter Nadja vara i sorgen. Jag har svårt att få alla övermogna insikter Nadja gör sig i Hannas närhet att gå ihop med de barnsliga drömmarna hon landar i när hon frigjort sig från hennes grepp. Förlaget M, 2025 •. Då var hon tretton, drömde om en djurpark tillsammans med bästisen Carolus och avverkade sin första kyss. Han ser till att hon får mat och vård, men tvingar henne inte att förneka smärtan. Nubbs värld tyngs inte av normalitet. Och kanske är vi aldrig så vuxna som precis på tröskeln till vuxenlivet, när hela det oerhörda åliggandet vecklar ut sig framför en och man ännu inte hunnit sätta på sig skygglapparna och formulera livslögnerna som ska bära en genom allt. Det har gått fem år sedan hon blev kysst och böckerna har mognat med henne. Borta är mycket av den överrumplande humorn och den befriande galenskapen. Jag är heller inte säker på om det är viktigt, men det finns en vacklan i ton och trovärdighet som jag kanske inte hade varit lika känslig för om jag inte hade haft de tidigare böckerna om Nadja i bagaget och med dem en viss uppsättning förväntningar. Mognast av alla är Carolus. Det är som om det bodde två böcker i ”Jag skar mig i hjärtat”. Hon uppehåller sig vid det största och svåraste och mest nötta. Det är en väg som uppenbarar intressanta insikter om gränser och gränslöshet, om hur vi både blir till och förlorar oss i relationer och om vad en tacksamhetsskuld kan kosta. Tillvaron är Pippi-artat gränslös. De potentiella fallgroparna är många, men Lindeberg parerar dem för det mesta skickligt med udda ramar och drabbande formuleringar. Borta är de numrerade listorna över vad som ska hända. En som är kvar i världen som de tidigare Nadja Nubb-böckerna tecknade, och en som vill något svartare och svårare och större. Eller så är det egentligen en helt annan historia. Men i någon mån blir det också en omväg. Som idé nog, men inte som ett konkret måste. Hur fascinerande Nadjas relation till Hanna än är kan jag inte skaka av mig känslan av att hennes gestalt är en deus ex machina-lösning när det kommer till Nadjas liv och hjärtesorg. Hon ger kärlekssmärtan fritt spelrum. Jag är inte så säker på om det här är en ungdomsroman längre. I den tredje boken om Nadja Nubb och kompisen Carolus har Minna Lindeberg kastat av sig det mesta som minner om en ungdomsroman. Hanna – en äldre väninna till Torsten – tar den hjärtesörjande Nadja under sina vingars beskydd, men vem som bär vem och vem som är mest nödig är högst diskutabelt. Minna Lindeberg drar sig inte från att karva i ett ungt brustet hjärta. De kompromisslöst stora känslorna kommer visserligen åt att blomstra precis där de hör hemma. Det finns vårdhem för de vuxna som trillat av pinn. Henne träffade vi för första gången i den illustrerade ungdomsromanen ”När vi blev vuxna” (2018). 115 s. Borta är illustrationerna. Den vars hjärta har gått sönder är Nadja Nubb. Han har förutom oändligt tålamod uppenbarligen också en outsinlig plånbok. I ”Jag ska mig i hjärtat” är de till åren vuxna inte att räkna med
Efter att i fjol spelat utpräglad center har han hittills startat på vänsterkanten i nye tränaren Ivan Piñols uppställning. Efter tyske Siegfried Melzigs korta gästspel i Åbo 1998 och John Allens sex matcher långa sejour som ansvarig i slutet av 2008, blir katalanen Ivan Piñol den första utländska huvudtränaren för TPS herrlag på en lång tid. – Det är en stor ära att leda en så anrik klubb som TPS. 43-åringen utnämndes i januari på posten och hans kontrakt är ettårigt med option för ytterligare två säsonger. Alla vet att TPS hör hemma i ligan och vi gör allt för att uppfylla den drömmen, säger anfallaren Albijon Muzaci som med sina tio seriemål i fjol var lagets ledande skytt. – Det var förstås tråkigt att inte kunna hjälpa laget under den perioden för då jag var frisk kände jag att formen fanns där. Då TPS på tisdag efter påsk spelade sin första match i ligaettan påbörjar laget en resa som om allt riktigt klaffar kan bära riktigt långt.. 14. Efter en särskilt svag avslutande tredjedel i serien slutade TPS på fjärde plats, hela elva poäng bakom Jaro som knep kvalplatsen och småningom tog steget tillbaka upp i ligan. På sin väg fram till finalen mot Jippo lyckades Åbolaget betvinga bägge avstigarna från ligan Ekenäs IF och FC Lahti. 28-åringen stod för tio fullträffar trots att han under sommaren var skadad och missade tio matcher. – Kanske trivs jag allra bäst i rollen som nia efter målskörden förra säsongen men eftersom jag tidigare ofta spelat på kanten går det nog bra där också. Trots att säsongen totalt sett var en besvikelse måste jag ändå vara nöjd med min personliga målskörd som är min bästa hittills. TPS siktar högt – supportrar är viktig del av identiteten •. Om jag bara får spela räcker det för mig, säger Albijon Muzaci. Givetvis är det ett stort personligt ansvar för mig och jag är tacksam att jag får den här chansen. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 SPORT Något klart uttalat mål har man inte vinnlagt sig om men att herrarna vill kriga i toppen råder det inga tvivel om. – Insatserna höjs automatiskt både hos oss själva och andra varje gång vi tar på oss den svartvita spelskjortan med klubbmärket och springer in på planen. – Under vintern har vi visat att vi kan kämpa och vi ger verkligen järnet i varenda match. FÖRSÄSONGENS LIGACUP för lagen i näst högsta serien gick bra för TPS. Vi har en bra mix med unga killar som nu för första gången är med i herrlaget, såna som var med förra året och samlade på sig en del spelminuter och en mer rutinerad grupp med flera säsonger bakom sig på den här nivån, säger Muzaci. Det är en tuff utmaning och jag kommer att göra allt som står i min makt för att resultatet ska bli bra, säger Piñol
TPS trogna supportrar stöder laget i både vått och torrt. Han förespråkar en offensiv fotboll med stort bollinnehav även om det inte alltid är möjligt. FOTO: MATS LUNDBERG Håller huvudet högt. De är med oss både när vi vinner och förlorar och har rätt att kräva att vi ger allt i varje match, säger Piñol. Parollen är en match i taget, en vinst i taget. – På träningarna måste jag varje dag visa att jag är värd en plats i öppningen. – Det kanske låter tråkigt men i fotboll lönar det sig inte att titta för mycket in i framtiden. – Vi är snabba, unga och hungriga med mycket löpstyrka och ork att springa både upp och ner på planen. •. På de här breddgraderna har han också förflutet som assisterande tränare i KuPS 2021 och Hammarby året därpå. – Jag har stor respekt för den finländska fotbollen. En av de spelare som nu gör sin andra säsong i TPS är Helsingforsbördige ytterbacken Oscar Häggström som främst fått sin fotbollsfostran i Käpylän Pallo, vars representationslag precis som i fjol blir en av TPS konkurrenter i sommar. •. Vi har bra balans i laget med både äldre spelare och ungdomar som vi lyft upp från den egna akademin. Lagledare: Jani Tuomala.. Förhållandena här på Veritasstadion är prima och vi har också tillgång till ett bra gym. •. Vintern har varit relativt bra, jag har tagit steg framåt och känner mig stark i kroppen. TPS INLEDER säsongen i ligaettan nästa tisdag borta mot SJK Akatemia i Seinäjoki. FOTO: MATS LUNDBERG Kulturbärare. Oscar Häggström tycker att TPS redan på de få månader sedan Piñol tillträdde anammat ett tydligt spelsätt. – Jag trivs bra här i Åbo. Huvudtränare: Ivan Piñol. Mittfältare: 8 Aapo Boström, 14 Emu Kawakita, 19 Tuomas Pip pola, 25 Santeri Pohjolainen, 26 Lasse Ikonen, 28 Tomi Väkiparta. Anfallare: 7 Rasmus Harjanne, 9 Onni Helén, 11 Oscar Dahlfors, 15 Aarne Louramo, 16 Veeti Poh tio, 18 Nino Rajamäki, 29 Albijon Muzaci. I FJOL blev det jämna dussinet matcher i ligaettan för Häggström. Oscar Häggström och Albijon Muzaci går in i seriespelet med stärkt självförtroende efter för säsongens framgångar i ettans ligacup. Mats Lundberg TPS herrar, truppen •. Vårt mål i sommar är att vara konkurrenskraftiga i varje match. Backar: 2 Oscar Häggström, 3 Elias Collin, 4 Akim Sairinen, 5 Jesper Aitos, 17 Atte Sihvonen (kapten), 20 Miika Kauppila. Överlag är den täta lagandan en styrka i gruppen, vi har bra filis varje dag på träningen. – Personligen är jag inte nöjd med mitt första år här och det korrelerar såklart med lagets prestation. Varje dag tränar vi med hög intensitet och försöker komma så nära det perfekta som det bara är möjligt, säger Piñol. ?15 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 SPORT Katalanskt vid klubbrodret. I spelet med boll ser jag gärna att vi fort tar oss upp på deras planhalva för det är ju där vi kan uträtta saker. Hemmapremiär blir det 26 april då Jippo från Joensuu gästar Kuppis med avspark klockan 16. Det är en trevlig stad som är tillräckligt kompakt och allt ligger nära. •. •. Eftersom ordinarie högerbacken Joonas Lakkamäki i vintras skrev på för VPS i ligan, har Häggström nu en gyllene möjlighet att bli bofast i startelvan. – Vi fick så mycket kärlek och stöd av våra anhängare i de matcherna och det kommer vi att behöva också i serien. Med fyra framträdanden i finska cupen adderade, samlade han ihop ett tusental spelminuter. Det var svårt för alla men nu har jag en ny chans att visa vad jag går för. Vi jobbar bra tillsammans defensivt och är skickliga på att kontraslå när vi väl får tag i bollen. Assisterande tränare: Enric Vila, Jarkko Ojaniemi (målvakter), Michael Oliphant (fysikansvarig). – Också när vi inte har bollen måste vi vara aggressiva och sätta press på motståndarna. Kort sagt är det ett bra ställe att utvecklas på som spelare. Mitt eget mål är nog att ta en stor roll i laget. FOTO: MATS LUNDBERG FOTO: MATS LUNDBERG För honom var det en prio att stanna i Finland efter att förra året fungerat som andra tränare i Lahtis. Ivan Piñol blir TPS första utländska huvud tränare på många år. Supportrarna är en oerhört stor del av identiteten i alla klubbar. •. PIÑOL TAR gärna fasta på stämningen på Olympialäktaren – det är bara där TPS kommer att ha publik i år – från semifinalen och finalen i ligacupen mot FC Lahti och Jippo som båda avgjordes hemma i Kuppis. Med en utmärkt försäsong i ryggen har förväntningarna ökat bland såväl supportrar, spelare som för mig själv och nu gäller det att svara upp mot dem. Som spelare vill man alltid tilldelas stort ansvar men för det måste jag jobba hårt. Målvakter: 12 Olli Hakanpää, 30 Niklas Harju, 35 Dan Lauri. Fast vår trupp inte är över hövan bred har vi många spelare som är trygga med bollen
Om vi blir fler än 10 personer får vi rabatterat pris. Vassbälten har också en viktig ekologisk funktion. Detta och förändringar i markanvändningen längs kusten har lett till att vass har tagit över stora områden. DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 04.22, ned 22.01, i morgon fredag 04.16–22.06. Anmäl ditt intresse till Marja-Riitta eller Yngve senast den 27 april. I dagens läge släpps det ut för mycket näringsämnen i Östersjön, särskilt fosfor och kväve, vilket leder till övergödning i havet. Skafthållaren har tillverkats på Arcada genom formsprutning med Sinituotes form. Den produkt som nu utformats, en skafthållare för städredskap, tillverkas med mald vass från Östersjön och plast. Dessutom utvecklas återvinningen av material hela tiden och redan i dag finns det möjligheter att återvinna biokompositmaterial, säger Paula Linderbäck, överlärare i cirkulär ekonomi på Arcada i ett pressmeddelande. Vill du med, kontakta Marja-Riitta. Skafthållaren har tagits fram i Arcadas center för hållbarhet och teknik inom projektet Baltic Reed. Forskare på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors har utvecklat vasskomposit som kan användas för att tillverka städprodukter. Forskarna har samarbetat med det inhemska städföretaget Sinituote. kl 19 visas Vild, en musikalisk berättarföreställning om sexualitet, lust, frigörelse och ilska med Susanne Marins och Carla Fri i Framnäs. Projektets syfte är att öka skörden och återvinning av kustnära vass. Enligt forskarna är det den första finska produkten av vasskomposit. Med den första pilotprodukten i vasskomposit färdigutvecklad, fortsätter forskningsarbetet på Arcada genom att utveckla materialets användningsområden i samarbete med industriella partner. FOTO: YRKESHÖGSKOLAN ARCADA Vasskompositens egenskaper i kombination med produktens formgivning bestämmer vilken kvalitet den slutgiltiga produkten har – i det här fallet kan vassen kan göra materialet starkare, förklarar forskarna. – Att tillsätta vass i produkter som består av enbart fossil plast minskar användningen av fossilbaserat kol. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Elisa, Elisabet, Elsa, Liisa, Sauvo, Tommi, Tuomas, Tuomo, i morgon Markku, Marko, Markus, Silvo. ?19 ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 DAGBOK PUFF Festingarna Den 6.5. – Tröskeln att börja använda vasskompositmaterial blir inte så hög, eftersom man kan tillverka produkter med befintlig utrustning och inga stora investeringar behövs, säger Heino. – Vassen binder kol och näringsämnen, så genom att skörda vassen, samla in den och utnyttja den kan man effektivt minska näringsbelastning i Östersjön, säger projektchef Sonja Jaari från John Nurminens Stiftelse i utskicket. Begränsat antal platser. Katarina Pada Forskare utvecklade städ produkt av vass från Östersjön Den bruna skafthållaren av vasskomposit innehåller 20 procent vass från Östersjön, den vita skafthållaren är av ren plast. De åboländska pensionärernas sommarsamling ordnas i Västanfjärd den 5.6. Helsingfors: upp klockan 05.36, ned 21.01, i morgon fredag 05.33–21.04. De fungerar som livsmiljö för bland annat fåglar och som lekområden för fiskar. Samtidigt strävar man efter att plastanvändningen minskar och de positiva miljöeffekterna ökar då vassen skördas. 2 namnsdagar I dag Albert, Albertina, Pertti, Altti, i morgon Markus, Marco, Mark, Markku, Marko, (enligt Sveriges almanacka i dag Vega, i morgon Markus). Åbo: upp klockan 05.46, ned 21.13, i morgon fredag 05.43–21.16. FOTO: YRKESHÖGSKOLAN ARCADA NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI. – Vassen ska skördas på ett ekologiskt hållbart sätt, så att värdefulla livsmiljöer inte skadas, säger Jaari
7.53 Radio Suomen Aamu. 0.00 Yöklassinen. 17.13 Radio Suomen Iltapäivä. 16.00 Kuppilat kuntoon, Gordon Ramsay! 17.00 Sinkkuillallinen. 16.10 Urheiluradio. 3.05 Inblick: Hemliga bomber och flyktingar. Jääkiekkoa. Suomisen Pride. 21.00 Suuri seikkailu. 17.55 Svenska truckers. 13.13 Vega Eftermiddag. 6.35 Kökets middagstips. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 9.05 Urheiluradio. 20.05 Mitt bästa boktips. 21.00 För alltid: Borde vi skilja oss. 18.45 Fåret Shaun. 16.55 The mentalist. 11.35 Yle Uutiset Pohjanmaa. 12.15 Puls. LIV FI 10.00 Puutarhan pelastajat. 18.00 Nyheter. 7.50 Merisää. 21.00 Hjälp, vi har köpt en bondgård! 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Studio 65 (R) 11.50 Fråga doktorn (R) 12.35 Cleo (R) 13.05 Strömsö (R) 13.35 Veckan med Camilla och Leif GW (R) 14.35 Gift vid första ögonkastet (R) 15.25 Muren (R) 16.25 Min trädgård (R) 17.05 Möte i natten Svenskt drama från 1946. 18.05 Astronella. 7.10 Aamusoitto. 13.30 Radio 1:n iltapäivä. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 20.25 Havets hemligheter. 7.25 Alaska: Viimeinen rintama. Jakso 4. 8.50 The real housewives of Atlanta. 5.45 Sverige idag. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 10.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. RADIO OCH TV TORSDAG 24 APRIL. 22.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 0.30 Poliserna 2017 (T). 16.13 Radio Suomen Iltapäivä. 14.30 Yle Uutiset alueeltasi. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu Laura Haikala. 7.35 Heja! Heja! Billy Bilsson. 8.13 Lilla Tvåan. Del 5. 1.00 Kuppilat kuntoon, Ville Haapasalo ja Pipsa Hurmerinta! JIM 9.00 Amazing race Finland. Uutiset ja sää radiossa. 16.00 Flickorna Gilmore. 20.30 Robinson. 17.10 Urheiluradio. KUNSKAPSKANALEN 7.00 Den stora älgvandringen. 13.15 Menneisyyden mysteerit. 17.00 Yle Nyheter med Nyhetspodden. 19.45 Holly Hobbie. 12.35 Vega Musik. 23.00 Sinkkuillallinen. 19.00 Räkna med Djuren på Djuris. 0.00 FBI. 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2025. 21.15 Världens historia: Adolf. 16.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. 17.40 Petolliset UK. 8.50 Rubble & Crew. 0.30 Terror på ambassaden. 9.54 Andrum. 2.10 Arman och Finlands brottsmysterier. 22.50 Elokuva: John Wick: Chapter 3 Parabellum. 7.36 Pi och Boj. 21.12 Radio Suomen Ilta. 11.50 Yle Oddasat. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 15.55 NCIS. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 17.00 X3M:s bästa. algoritmi: Voiko kone olla hauska. 22.30 Diili. 11.00 Nyheter. 19.00 Lyxfällan. 14.33 Radio Suomen Iltapäivä. 11.25 Yle Uutiset Keski-Suomi ja Etelä-Savo. Svensk dokumentär från 2024. 12.10 Ihminen vs. 8.15 Hengenvaarallinen saalis. 11.15 Yle Uutiset Häme. 20.55 Jääkiekko: Suomi–Norja. 21.00 Supernanny Suomi 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rallisirkus 23.05 Love Island Suomi (R) 0.05 The Floor Suomi. 14.00 Yle Uutiset. 10.00 Marko Gustafsson: Marko Gustafssonin vieraana balettitanssija Atte Kilpinen. 15.00 Rekkakuskit jäällä. 13.50 The real housewives of Atlanta. 18.50 Iltahartaus. 15.00 Yle Uutiset. 18.00 Hengenvaarallinen saalis. 18.35 Hartaita säveliä. 17.00 Lilla Tvåan. 9.00 Nyheter. 1.50 Morden i Helsingör. 12.45 Merisää. Jääkiekon 18-vuotiaiden MM. 18.40 Omöjlig ingenjörskonst. 7.13 Radio Suomen Aamu. 11.00 Remppa vai muutto UK. 7.29 Lauris båt. 0.00 Elokuva: The Way Back. 14.00 Nyheter. 12.15 Miten kaikki tehdään. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 18.25 Jääkiekko: Suomi–Ruotsi. TV3 7.00 Svenska truckers. 19.00 Burgerimiehet Välimerellä. 21.55 Tulossa: Petolliset. 18.00 Ulosottomiehet. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 20.03 Radio Suomen Urheiluilta. 21.03 Musikpodden: Hissmusik: ska lugna ner, men väcker ofta irritation eller ilska. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 9.30 Vad blir svaret. 23.40 Ekonominyheterna. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 15.50 Jääkiekko: Slovakia–Suomi. 13.00 Finlands auktionskung. 19.52 Vega Musik. 19.00 Pengafinland: Det här är ett rån! 6.52 Hej, Taavi. 8.30 Mumfie. 16.45 X3M Nonstop. 15.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.50 Merisää. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 21.31 X3M Nonstop. 20.45 Elokuva: Harry Potter ja viisasten kivi. 10.45 I mina trakter. 14.00 Simpsonit. 7.09 Nelly och Nora. 12.10 Kulturcocktail live. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2025. 7.30 Filtis & Fluff. 20.20 TV4Vädret. 10.00 Nyheter. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 18.00 Efter fem. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 30 minuter Svensk intervjuserie från 2025. 10.10 Jägarliv. 8.50 Hemmagympa med Sofia. 12.40 Vera. 14.00 X3M Eftermiddag. 6.55 Kevään suuri leivontakilpailu. 22.05 Urheiluradio. 19.05 Radio Suomen Urheiluilta. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 16.43 Syskonbädd: All female-panelen. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 15.30 Yle Nyheter på lätt finska. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 6.45 Minibods. 20.55 Vad får mig att dansa. 12.00 Koti koiralle Australia. 3.10 Finska Tulllen (T). Kaksi ryhmää lähtee yön yli kestävälle tehtävälle vihollisalueelle. 10.40 Sagor om fjällen. 8.00 Fåret Shaun. 22.00 Historiska apokalypser. 10.45 The mentalist. 0.00 Poliisit 2017 (T). 23.18 Vega Musik. 1.30 Uppdrag granskning. Voiko kone olla hauska. 21.00 Efterlyst. 1.40 Vad blir svaret. 11.10 Yle Uutiset Lounais-Suomi. 15.50 Yle Uutiset alueeltasi. 3.55 Suomen kaunein koti: Kesämökit. 20.00 Love Island Suomi. 9.30 Rantataloa etsimässä. 17.25 Vegatoppen. Svensk realityserie från 2025. 16.10 Raharemontti. 23.00 TV4Nyheterna och sporten. Helga ja Teemu toteuttavat kauden suurimman piharemontin Itämeren rannalla. 8.26 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. 18.00 Kiinteistöveljekset: Oman kodin unelmaremppa. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki: Mielikuvien musiikkia. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 7.15 Vida veterinär. Börsen åker jojo och många ser värdet på sin pensioner och sitt sparande rasa. 23.00 Lokala nyheter 23.10 Hockeykväll 23.40 Frostbiten 0.25 Rapport. 19.25 Pilgrimsvandring i Portugal. 18.20 Tilde. 16.30 Yle Uutiset alueeltasi. 20.00 Nyheter. 7.47 Lilla Tvåan. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.10 Muumilaakson tarinoita. Herrar. ÅU TORSDAG 24 APRIL 2025 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 8.10 Urheiluradio. Pehtoorin puusavotta. 10.33 Radio Suomen Päivä. 11.45 Yle Uutiset Lappi. 19.10 Djuris 1, 2, 3. 13.10 En tvättäkta lantis. 11.30 Restaurant: Impossible. 12.30 MasterChef Suomi. Farmin rauha rikkoutuu yllätystaisteluun. 18.02 Radio Suomen Urheiluilta. 16.30 Nyhetspodden. 23.55 TV4Vädret. Kokelaiden muistia testataan hyytävissä olosuhteissa. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.35 Lu och småkrypsgänget. 16.33 Radio Suomen Iltapäivä. 11.05 Rekkakuskit jäällä. 22.53 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki: Mielikuvien musiikkia. 18.55 Gold Rush: White Water. 0.00 Koti koiralle Australia. 9.05 Gold Rush: White Water. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat (R) 11.00 Ostoskanava Myori.fi (R) 12.00 Huimat huushollit (R) 13.00 Puutarhat uusiksi (R) 14.00 Unelmia Italiassa (R) 14.30 MasterChef Suomi (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.58 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Jakso 4750. 19.02 Urheiluradio. 0.50 The serial killer’s wife. 11.45 Making it home with Kortney and Kenny. (R) 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 15 minuter på teckenspråk (R) 17.20 Politikbyrån (R) 17.50 Idrott är mer än bara idrott (R) 17.55 Älvar (R) 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Ishockey: Finland– Sverige Finnkampen. 15.55 Yle News. 13.00 Farmi Suomi. 21.00 Ekonomibyrån extra – tittarnas frågor. 19.22 Näst sista ordet: ”Finns lagom bara i svenskan?” Vi svarar på era klurigaste språkfrågor. 8.00 Yle Nyheter och sport. 10.05 Romuraudan valtiaat. 11.00 Matfinland. 22.30 Radioteatteri esittää: Kerran viel’ Suomisen perhe! osa 4. 9.00 Ulosottomiehet. 8.15 Lässugen. 8.00 Simpsonit. 9.30 Halv sju. 7.45 Cowboyhamstern Billy. 8.14 Lilla Tvåan önskar post. 13.30 Synden lockar och straffar. 21.00 Wallander: Afrikkalainen. Del 63 av 148. 6.25 Yles morgon. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 14.35 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet. Det tullkrig som rasar påverkar direkt vår privatekonomi. 22.50 Spektakulära tågresor i Schweiz. 17.35 Tuuli Saksalan keidas. 8.13 Radio Suomen Aamu. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Hjälp, vi har köpt en bondgård! Svensk realityserie från 2025. 15.55 Riksdagens frågestund. 17.00 Yle Uutiset 17.10 Vera (R) 17.53 En liten, stor värld 18.00 Yle Uutiset 18.21 Halv sju i dag 18.23 Yle Uutiset alueeltasi 18.30 Halv sju 19.00 Pengafinland: Det här är ett rån! 20.00 Livet inom autismspektrumet 20.29 Yle Uutiset 20.55 Urheiluruutu 21.05 A-Talk 21.45 Yle Uutiset (21.45) 21.49 Urheiluruutu 21.53 Yle Uutiset Uutis-Suomi 22.00 Fjärrlinjen: Kina, USA och Xi Jinping 22.55 Oddasat 23.10 Alla våra hemligheter (R) 0.00 Livsöden: Katternas hjälpare. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 17.00 Simpsonit. 18.00 Leijonastudio (m). Del 4 av 6. 11.00 Supernova. Yle News broadcasts in English daily on Yle Radio 1 (3:55 pm) and on Yle Mondo (3:30 pm Mon-Fri, 3:29 pm Sat-Sun). 16.10 Faunin iltapäivä. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 20.02 Sää. 18.40 Greta Gris. 2.35 Gold Rush: White Water. 13.02 Stunder i Berghäll: Tuure Kilpeläinen. Brittisk historieserie från 2024. 19.15 Tripp och Trapp – djuren och årstiderna. 12.13 Radio Suomen Päivä. 6.35 Menneisyyden mysteerit. 6.00 Sunny Bunnies 6.05 Tuire ja Sateenkaarimaa 6.25 Smurffit 6.35 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 7.00 LEGO Friends: Tyttöjen tärkeä tehtävä 7.10 Lego Ninjago: Lohikäärmeiden nousu 7.35 Tara Duncan 7.45 Sonic boom 8.00 Villa & Utedass – de bästa renoveringarna 9.00 Kiinteistöveljekset: Oman kodin unelmaremppa 10.00 Korkeasaari 11.00 Vill du bli miljonär. 22.15 Kreativiteten, vår superkraft: Modet att våga prova och göra fel. 11.30 Yle Uutiset Itä-Suomi. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 12.30 Kevään suuri leivontakilpailu. 1.25 Pitääkö olla huolissaan. 2.10 Vi som valde att stanna. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 6.50 Hej Jycke. 11.00 Burgermännen i Asien (T). 7.55 Undercover boss US. 16.45 De makthavande. 14.30 Kuppilat kuntoon, Ville Haapasalo ja Pipsa Hurmerinta! 15.30 Maryn helpot kokkailut. I rollerna: Hasse Ekman, Eva Dahlbeck, Ulf Palme. 7.07 Siina och Nalle. 21.00 Ekonomibyrån extra – tittarnas frågor Svenskt samhällsprogram från 2025. 17.10 Uutispodcast. 21.00 Förrädarna. 20.00 Kotoisa Jakso 8/12. 23.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. 11.00 Yle Uutiset. 3.40 Restaurant: Impossible. 19.02 Jazzklubin konsertti-ilta: Christian McBride New Quintet April Jazzissa. 21.00 Filmstund: Shadowland 21.10 Shadowland 22.46 Music for Black Pigeons 21.00 Filmstund: Shadowland. 15.35 Radio Suomen Iltapäivä. 23.00 Norska fall. 4.45 Ghost Nation. 2.55 Nyhetstecken. 20.00 Yle Uutiset. 15.03 Vega Eftermiddag. 7.55 Bluey. 21.45 Cleaning finale Svensk kortfilm från 2025. 2.15 Selviytyjät. 18.30 Charlie och Lola. 15.00 My King Charles. 8.30 Asunnon metsästäjät. YLE RADIO SUOMI FI 6.05 Radio Suomen Aamu. Jakso 2. 18.55 Radio Suomen Urheiluilta. 14.50 Lyxfällan. 21.00 Yle Uutiset. 22.00 Kiinteistöveljekset: Oman kodin unelmaremppa. Del 4 av 6. 14.20 Wheeler Dealers. 9.40 Antikduellen. TV5 FI 6.10 Rantataloa etsimässä. 9.10 Där ingen skulle tro att någon kunde bo. 20.55 Bernies äventyr. 22.35 Rövarbanken 23.35 Tältä tuntuu Veikkausliiga 23.40 Top Gear Suomi 1.10 Suomen huutokauppakeisari. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 2.40 Sportnytt. 22.00 Yle Vega. 10.50 Yksi on hyvää seuraa. 18.00 Resmål ur Egenland 18.10 Puls (R) 19.00 Moderna män (R) 19.23 Pirjo (R) 19.30 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet 20.00 Premier League: Från spel till business 20.45 Betrodd man 3 (R) 20.55 Syskonbädd: Totte från finansen är tänd (R) 21.00 På estraden: Kari Tapio två världar (R) 22.15 I väntan på slutet 22.40 Svart ljus 20.00 Premier League: Från spel till business. 15.00 Yle Uutiset. 15.45 Yle Nyheter på teckenspråk. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 8.11 Namnsdagsgratulationer: 24.4. 11.20 Yle Uutiset Pirkanmaa. Även 26/4. 15.30 Top Gear: Parhaat palat. 4.45 Property Brothers – renoveringsdrömmar. 9.05 Muistojen bulevardi. 15.02 Radio Suomen Iltapäivä. 15.05 Jens i vildmarken. 8.10 Ykkösaamu. KUTONEN FI 6.10 Miten kaikki tehdään. 1.15 Den stora älgvandringen. 8.35 Pyjamashjältarna. 21.00 Nyheter. 23.00 Yle Uutiset. 15.40 Novosti Yle. 21.02 Urheiluradio. 9.45 NCIS. 22.00 Jag vill hem Svensk dokumentär från 2025. 15.45 Teveprogram med Alivaltiosihteeri. 15.02 Kulttuuriykkönen. 20.03 Kaffekvarnen. Kakkoskodin valtavan kokoiseen pihaan kohdistuu suuria toiveita. 13.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 11.54 Oddasat. 10.00 Yle Uutiset. 7.27 Lilla Tvåan. 10.30 Unelmaremontit Kaliforniassa. 20.00 TV4Nyheterna. 1.25 Elämää äärirajoilla: Alaska. 19.00 Tulossa: Syke. 12.10 Urheiluradio. 14.25 IS esittää: Sain sen videolle. 19.30 Smurfarna. 21.05 Politiikkaradio. 15.00 Nyheter. 21.30 Tareq Taylors matresa Svensk matlagningsserie från 2024. 11.10 Pontikankeittäjät. 20. 18.00 Yle Uutiset. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 19.00 Yle Nyheter, väderoch sjörapport. 22.00 Svenska fall. 9.59 La Promesa hemligheternas herrgård. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 14.00 Leijonan luola USA. 9.00 Yle Uutiset. 10.02 Radio Suomen Päivä. 21.55 Radio Suomen Ilta. 13.40 Feta förhållanden. 8.38 Vännerna och det gröna ljuset. 13.00 Nyhetsdagen. 18.25 Kielen päällä: Jussi-Pekka Rantanen 3/3. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu Laura Haikala. 3.50 The rookie. 19.00 Frendit. 7.00 Greta Gris. 18.55 Filtis & Fluff. 20.00 Koti koiralle UK. 1.00 Leijonan luola USA. 6.59 Ti och Mo. 9.00 Ostoskanava. 11.40 Yle Uutiset Pohjois-Suomi. 6.50 Aamuhartaus. 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.55 Marys lätta maträtter 15.25 Lomakoti auringon alta 16.25 Tähtiarpa 16.30 Diili 18.00 Savotta 19.00 Huvila & Huussi Del 6 av 14. 22.34 Filosofiska rummet: Vad får vi göra i rymden. 0.00 The rookie. Vaatteen ympäristöjalanjälkeä ajatellen harkittujen hankintojen lisäksi väliä on myös sillä, kuinka monia käyttökertoja vaate saa elinkaarensa aikana. 16.50 Alaska: Viimeinen rintama. 13.35 Arvokaman etsijät: Entisöijät. 21.00 NCIS Rikostutkijat. 7.05 Daniel Tigers kvarter. 11.45 På utflykt i naturen: Våruppföljning. 23.40 På resa med Levinson Wood. 21.50 Merisää. 4.40 Unelmaremontit Kaliforniassa. 0.25 Människoutställningarnas dolda förflutna. 5.50 Merisää. 12.03 Slaget dagens debatt. TV4 6.10 Hem till gården. 20.00 Kotoisa. 3.40 Pontikankeittäjät. 9.10 Sää. 8.15 Ellus vänner. 7.16 Floonissarna. 12.40 Vänner. Pitkän päivän päätteeksi kaksi farmilaista lähetetään lopullisesti kotimatkalle. 14.10 Moderna män. 21.30 Tulossa: Petolliset 21.35 Erikoisjoukot Vastuu. 20.25 Home sweet Rome. 12.55 Radio Suomen Päivä. 8.10 Greta Gris. 12.00 Duudsonit tuli taloon. 22.30 Elokuva: Babylon. 11.33 Radio Suomen Päivä. 6.45 Nyhetsmorgon. 3.20 Möte med (romani). 16.00 Yle Nyheter och sport. 20.00 Savotta. 7.49 Vov-patrullen. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 11.05 Yle Uutiset Kaakkois-Suomi. 13.00 Politiikkaradio. 23.30 Ett enklare liv 0.15 Bröderna Andersson. 21.00 Yle Uutiset. 13.00 Yle Uutiset. 15.35 Yle Oddasat. Den 68-åriga städerskan Elisabeth är livfull och energisk och ett välkommet besök i sina kunders liv. 7.10 Urheiluradio. 7.45 BUU-klubben 8.15 Ryttareliten: Stallet 8.30 Team Bachstad Europa i krig och fred 9.10 Livet berättelser från Svenskfinland 9.20 När livet vänder (R) 9.50 Søren Vesters trädgård 10.20 Min trädgård (R) 11.00 Efter Nio 12.00 Floden på himlen (R) 12.58 Filmstund: Shadowland 13.07 Resmål ur Egenland 13.15 Natursköna tågresor i världen 14.00 Guld i köpstäderna (R) 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 16.00 Las Pelotaris på drömmarnas arena 16.55 Grönsaks-tv 17.10 Loppistipsen 17.18 Blomsterspråk 17.25 Egenland (R) 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Allt går i arv (R) 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Gemensamt ansvar 2025: Nella 20.00 Las Pelotaris på drömmarnas arena Del 3 av 8. 18.03 Vegatoppen. 14.03 Vega Eftermiddag. 11.00 Yle Uutiset Uusimaa. 14.50 A-studion. 20.00 Farmi Suomi Del 7 av 14. 12.01 Nyheter. 13.02 Paikka auringossa Jyrki Hakanen. 19.05 Himohamstraajat. 17.10 Gränsbevakarna Australien. 12.00 Salatut elämät. 20.00 Vänner. Merisää. 20.15 Lilla Aktuellt. 11.02 Radio Suomen Päivä. 22.08 Yöradio. 20.00 Jääkiekko: Suomi–Norja. 21.35 Tosi tarina: Kuoleman läheiset. 19.15 Aftonandakt. 14.45 Teho-osasto. 5.30 Yle Uutiset ja sää. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 2.30 Arvokaman etsijät: Entisöijät. Dagens största nyhetshändelser och hetaste samtalsämnen i sällskap av Yle Vegas programledare Magnus Hansén, Hannah Norrena och Joakim Rundt m