12.00 och kl. VÄSTNYLAND Sidan 19 Mörk helg bjuder på mycket Ukrainas flaggor kommer att vaja vid åstranden tills kriget får ett slut. ÅBO Sidan 5 Hamnen frågar om ny rutt ”Visst vill vi jobba för ett renare hav” Sidan 6–8. 21.00 PINELLO Dramatiserad guidning med Riko Eklundh Endast förhandsbokningar fr 28.10 kl. 19.00 lö 29.10 kl. Årgång 199. 26 oktober 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. ONSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi I R A M P LJ U S E T 02 277 7377 ATT LEVA I NATUREN OCH VID HAVET konsert på Tiljan to 27.10 kl. 02-521 0115 Välkomna! CA RI N A H O LM Sköter svensk vårdservice Mitten Finlands klimatpanel föreslår utsläppshandel med vägtrafikens utsläpp för att nå klimatmålet. ÅBO Sidan 3 Blågula flaggor vid ån MONICA FORSSELL Vore det är lönsamt med färjetrafik mellan Åbo och Gdynia. 18.00 Lyxig farsdagslunch i Kasnäs Söndag 13.11 kl. 43. 14.00 Pris 34€/vuxen, 11,50€/barn (5–12 år) Bordsreservationer tel. Sidan 4 Dyrare bränsle för att minska utsläpp Hangö och Raseborg firar halloween med 30 olika programpunkter. 15.00 DRACULA på Stora scenen fr 28.10 kl. 19.00 NÅT ATT GÖRA Stand up med Anders Helenius på Tiljan lö 29.10 kl. Hamnen frågar i webbenkät. 13.00 lö 29.10 kl. Konsumenterna skulle betala mer för fossila bränslen. Nummer 207
ANNINA SUOMINEN EKONOMI. Det optimala skulle vara att köra ro-ro på vintrarna och ro-pax på somrarna, säger Söderholm. Mycket dålig luftkvalitet på Salutorget i måndags Luftkvaliteten var stundvis mycket dålig på Salutorget i Åbo på måndagen. Men också för passagerare kan rutten vara intressant. Vid övriga mätningsstationer har luftkvaliteten varit god eller tillfredsställande. ÅU » » Enligt den enkät som S-gruppen lät utföra i juni, augusti och oktober hamnar allt fler kunder – 62 procent – fundera över matpriset åtminstone en aning. Universitet är proffs på det här och det är bättre att någon utomstående gör den här undersökningen än att vi själva gör den, säger Söderholm. Det handlar om fraktvolymer, hur konkurrensen ser ut och om det är lönsamt med passagerartrafik. Enkäten genomfördes av Feelback Oy på uppdrag av S-gruppen. I en jämförelse av försäljningsvolymerna i september 2022 och september 2021 verkar förändringarna i köpbeteendet ändå vara rätt minimala. Den största ökningen (+8 procent) i försäljning märks av i pastaprodukter, ris och nudlar. Åbo hamn pejlar intresset för Polentrafik Planerna på att komma igång med färjetrafik mellan Åbo och Gdynia i Polen framskrider. Orsaken till den försämrade luftkvaliteten var damm från byggarbetsplatserna kring torget, meddelar Åbo stad. Under tisdagen var luftkvaliteten på Salutorget varit på god eller tillfredsställande nivå, men klockan 14 förändrades värdet till nöjaktig nivå. Kedjan Indiska går i konkurs INDISKA. Huvudsaken är att komma igång med trafiken, säger Söderholm. En ökning i partikelhalterna kan ge upphov till symtom hos särskilt känsliga personer, till exempel för astmatiker och små barn. Under pandemin halverades Indiskas butiksförsäljning. Det är sedan sjöfartsbranschens forskningsoch utvecklingscentral vid Åbo universitet som sammanställer resultaten. Motsvarande siffra i juni var 55 procent. Så här såg det ut på Eriksgatan invid Salutorget för två veckor sedan. – Det är intressant att notera att kunderna i enkäten säger att de minskar på sina inköp av godis, färsk fisk och läsk då det kniper, men ser man till försäljningen i september har försäljningen av godis och läsk ökat, säger S-gruppens chef för dagligvaruhandeln Sampo Päällysaho. – Vi vill ha fakta på bordet som vi kan presentera för eventuella samarbetspartners. Sammanlagt 11 439 ägarkunder i hela landet svarade på enkäten som genomfördes i tre etapper under juni, augusti och oktober. Åbo hamns vd Erik Söderholm är säker på att det finns en marknad, i synnerhet för frakttrafik mellan Åbo och Gdynia. Då är det självklart att man inte gör någon vinst från början, utan man måste vara beredd på att ta stryk det första året. Det ska vara isklassat och ha plats för minst 200 trailers, helst 250. ENKÄTEN finns delad på Åbo stads Facebooksida och genom att skanna QR-koden här bredvid. Enligt Meteorologiska institutet ligger gränsvärdet för inandningsbara partiklar (PM10) på 50 mikrogram/m³, och det värdet får överstigas högst 35 gånger per år. Åbo hamn förhandlar med ett par rederier varav det ena nu räknar om det är lönsamt inleda trafiken. FÖR ATT pejla intresset har man skickat en förfrågan till speditörer och åkerier. I ett pressmeddelande säger företaget att den främsta orsaken till konkursen är de betalningssvårigheter som uppstod i efterdyningarna av pandemin. Företaget Indiska magasinet, med butik bland annat i Hansakvarteret i Åbo, lämnade på tisdagen in en konkursanmälan till Stockholms tingsrätt efter att Skatteverket inte godkänt den rekonstruktionsplan man hade gjort upp. Däremot har kunderna köpt mera godsaker trots prisstegringen. Företaget har fyra butiker i Finland, en av dem i Hansakvarteret i Åbo. ÅU NYHETER ONSDAG 26 OKTOBER 2022 2 S-gruppen: Prisstegringarna märks överraskande litet i kundbeteendet Fyra av tio som svarat på enkäten berättar att de tvingats minska på sina inköp eller lämna bort vissa produkter. Alla nyckeltal går i rätt riktning, vi har 1,2 miljoner fantastiskt lojala kunder och visar trots hot om lågkonjunktur fina tillväxttal månad efter månad. KIM LUND. HOPPFULL. ARKIV/KIM LUND QR-KOD. – Det är historiska skulder drivna av pandemin som har orsakat problemen, inte verksamheten i sig, säger Lindahl i pressmeddelandet. Det finns också en enkät på webben där privatpersoner kan säga sin åsikt om behovet av en färjerutt mellan Åbo och Gdynia. BYGGDAMMET FÖRSÄMRAR LUFTKVALITETEN. PROBLEMET är att hitta ett lämpligt fartyg för rutten. Den här gången är tongångarna annorlunda, säger han. Indiska är ett svenskt företag som grundades för över 120 år sedan. I FÖRSTA hand skulle det vara ett ro-ro-fartyg, senare kunde det bli aktuellt med ett ro-pax-fartyg som också tar passagerare. – Jag skulle säga att det i snitt kostar cirka en miljon per månad att operera ett sådant fartyg. Finnlines har sex avgångar från Hangö till Gdynia och fartygen brukar vara fulla så det finns en marknad. Beslut väntas i år. – Det är det mest seriösa rederiet som jag har träffat. Företaget har fyra butiker i Finland: i Åbo, Helsingfors, Tammerfors och Kuopio. INOM FLERA segment, bland annat safter och juicer, mjölkprodukter för matlagning och yoghurter märks det att kunderna bytt till förmånligare varumärken. Kilooch litermängderna är överraskande lika. Dessutom finns det många polacker som jobbar i Åboregionen och som vill ta bilen med sig. En del produkter påverkas inte alls av prisstegringar: ägg, gula fetter, mjöl, flingor och kaffe hör till de varor man inte prutar på. – Det är lättare att hitta frakt än passagerare. Rederiets ekonomi måste vara i skick eftersom det är svårt att genast få lönsamhet i trafiken. Vd Erik Söderholm har det senaste året diskuterat med flera rederier, men de förhandlingarna beskriver han närmast som kaffebordsdiskussioner. Snuva, hosta, andningssymtom samt klåda i hals och ögon är ofta förekommande biverkningar. Många vill också slippa känna flygskam och istället för att flyga väljer man båten. Jag har de senaste fem åren gett Indiska all min vakna tid och alla finansiella resurser jag har. Att vi nu har kommit så här långt visar att rederiet på allvar är intresserat. Bolaget har sedan sommaren 2021 amorterat på de skulder som byggdes upp under pandemin, med bland annat mycket stora kapitaltillskott från vd:n Karin Lindahl. Det är ett proffsigt rederi som är känt på marknaden och det är inga nybörjare. – Också för passagerare är rutten intressant. Från Gdynia tar det ett par timmar med tåg till Warszawa därifrån man kan åka vidare i Europa. Jag är optimist och väntar mig ett beslut inom ett par månader. Med hjälp av den hittar man enkäten. På måndagen uppmättes dygnshalten till 82 mikrogram/m³ vid mätningsstationen i Åbo, och det är den femte gången gränsvärdet överskrids i år. – Det är med stor frustration jag idag har tvingats lämna in en konkursansökan. Söderholm avslöjar inte vilket rederi det är, men säger att det inte är från Finland. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Hamnen för seriösa förhandlingar med rederi som är intresserat av att inleda trafiken till Gdynia
VISAR SOLIDARITET. Snubbelstenar är ett uttryck som skapats av den tyska konstnären Gunter Demnig. SNUBBELSTEN. – Förintelsen representerade ofattbar ondska. Nio ukrainska flaggor hissades på tisdagsmorgonen på Västra Strandgatan i Åbo. Tanken är att flaggorna ska vara kvar tills kriget får ett slut. Det började med en uppdelning i ”vi och de” och hårdnade toner mot minoriteter som gradvis blev värre. Klara Fält 0401972490 » » Åbo vill att stödet för Ukraina ska synas i gatubilden. KLARA FÄLT VIKTIG GEST. Han fängslades i Åbo 1942 och fördes till Tyskland och senare till Auschwitz där han dog 1943. – De slåss för frihet och våra europeiska värderingar och med den här gesten vill vi visa att vi står bakom Ukraina. ÅU NYHETER 3 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 ”Snubbelstenarna ger ett ansikte åt förintelsens offer” På tisdagen placerades en snubbelsten ut vid Vårdbergsparken för att hedra minnet av Hans Eduard Szybilski. Med flaggningen vill staden visa sin solidaritet och sitt stöd för ukrainarna. ARVE betonar att det är viktigt att fortsätta visa solidaritet och att inte glömma kriget i Ukraina. Hans Eduard Szybilskis sista kända bostad fanns på Vårdbergsgatan 1 i Åbo, där minnesmärket placerades på tisdagsmorgonen. KLARA FÄLT VÅRDBERGSGATAN 1. Klara Fält 0401972490 » » Minnesmärke som hedrar Åbobo som skickades till Auschwitz finns nu vid Vårdberget. – Om vi vill leva i en värld där mänskliga rättigheter respekteras måste vi försvara minoriteter och religionsfriheten. – Vecka efter vecka och månad efter månad har Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsatt. Varje dag får vi läsa i nyheterna om hemskheter som begåtts, civila som dödats och städer som bombats sönder av de ryska styrkorna, säger Åbos borgmästare Minna Arve, som på tisdagsmorgonen hissade den första ukrainska flaggan på Västra Strandgatan. STENPLATTORNA placeras där de som drabbats senast bott. Nu vajar blågula flaggor vid åstranden På tisdagen hissades nio ukrainska flaggor i topp vid åstranden i Åbo. – Snubbelstenarna ger ett ansikte åt offren som dog under förintelsen och får människor att stanna upp och fundera, säger Mika Akkanen, chef för Åbo stads internationella kontakter. Borgmästare Minna Arve betonar vikten av att fortsätta stöda Ukraina.. Jaakko Rustanius knackar fast snubbelstenen i trottoaren. På tisdagen placerades en minnessten ut på gatan utanför hans tidigare bostad. I Finland finns sedan tidigare sju i Helsingfors. Szybilski var en tysk jude som hade flytt till Finland. Syftet med dem är att uppmärksamma personer som mördats, förts till förintelseläger, drivits till självmord eller förföljts av Nazityskland. Hans Eduard Szybilski fängslades i Åbo och fördes till Nazityskland där han dog i koncentrationsläger. OCKSÅ borgmästare Minna Arve lyfter fram att stenen till Szybilskis minne är ett sätt att påminna oss om vad som hände, och se till att det aldrig händer igen. I dag ökar främlingsfientligheten och antisemitismen igen, och det finns till och med världsledare som sprider hatpropaganda. ÄVEN ÅBO JUDISKA församlings ordförande Harry Serlo tog i sitt tal upp den växande antisemitismen, och hänvisade bland annat till nedklottringen av synagogan i Åbo för två år sedan. I sitt tal betonade Arve vikten av att erkänna de hemskheter som också Åbo varit delaktigt i, och att staden i dag inte tolererar någon form av rasism eller hat. Runtom i Europa finns kring 75 000 snubbelstenar utplacerade
Klimatpanelen föreslår att de kunde användas för att jämna ut skillnaderna för dem som drabbas hårdast. Utsläppshandel är en åtgärd som har en positiv effekt. DYRARE – FÖR KLIMATETS SKULL. Han lyfter också fram skatteavdrag för den som använder elcykel för att ta sig till och från jobbet, som något positivt. Men fortsättningsvis är utsläppen från vägtrafiken en utmaning också för att Åbo ska nå sina klimatmål. – Och också om EU skulle lyckas enas kommer en utsläppshandel på EU-nivå inte att räcka, utan Finland måste införa egna åtgärder ändå för att nå sina mål. Det skulle bara finnas ett begränsat antal utsläppsrätter, anpassat till klimatmålen. Arbetsgivarna kan också se till att det finns möjligheter till duschar och omklädningsrum för den som cyklar till jobbet, säger Veivo. Målet är att vägtrafikutsläppen 2030 ska vara hälten av vad de var 2005. – Det ser man bland annat på energisidan, där den har bidragit till att det de senaste åren har blivit dyrare för bolag som fortfarande använder fossila bränslen, säger han. •. – Vi måste kanske bara inse att bränslemotorn hör till det förgångna och småningom får ge vika för nya teknologiska lösningar, som är bättre både för oss och för vår framtid. År 2021 var utsläppen från vägtrafiken 9,7 miljoner ton och de lägsta sedan 1990, men nedgången räcker inte om Finland ska nå sina mål inom utsatt tid. Det betyder att utsläppen år 2030 borde vara 6,2 miljoner ton per år. Tanken är att dyrare fossila bränslen skulle minska konsumtionen och sätta fart på utvecklingen av andra alternativ. – Här finns kunskap i god tid för kommande regering, när man inser att man behöver effektivare metoder för att nå målen. Allt annat skulle vara ansvarslöst, säger han. – Ju fler desto bättre för konkurrensen. Också låginkomsttagare kunde få skatteåterbäringar för att kompensera ett högre bränslepris. FINLANDS KLIMATPANEL betonar att de erfarenheter som man har från övrig utsläppshandel visar att det är en metod som fungerar. DET SKA OCKSÅ vara lätt att cykla i Åbo. Exakt vad en lite bensin skulle kosta går inte att säga, bland annat eftersom oljepriset varierar. – Det är klart att åtgärder på nationell nivå skulle ha betydelse, i kombination med Åbo stads egna åtgärder och det som görs i pendlingsområdet kring Åbo. År 2005 var utsläppen 12,4 miljoner ton per år. ARKIV/PIA HEIKKILÄ Bränslet kan bli dyrare för att minska klimatpåverkan För att Finland ska nå sina klimatmål måste vägtrafikutsläppen från fossila bränslen som bensin och diesel minska rejält. RISTO VEIVO SÄGER att vi befinner oss i en brytningstid. En nationell utsläppshandel skulle vara det bästa sättet att verkligen få ner utsläppen inom utsatt tid. •. För varje år skulle utsläppstaket skärpas och antalet rättigheter minska. Markku Ollikainen, klimatpanelens ordförande, säger att Finland i dag är långt från sina mål och att dagens åtgärder för att minska utsläppen inte är tillräckligt effektiva. I dag finns det till exempel färre alternativa bränslen som förorsakar mindre utsläpp för tunga fordon. ENLIGT DE SCENARIER som panelen har jobbat med skulle en liter fossilt bränsle i det mest troliga scenariot bli 34 cent dyrare till år 2030. Men än så länge har det inte skett något större genombrott. » » Bränsledistributörerna skulle kunna handla med utsläppsrätter, föreslår Finlands klimatpanel. •. ARKIV/ARI SUNDBERG alls blir av. •. SAMTIDIGT SKULLE en nationell utsläppshandel ge staten skatteinkomster. – Om vi får mer elfordon i trafik hjälper det till att sänka helhetskostnaderna för bilismen inom några år, även om priset på fossila bränslen blir dyrare. ARKIV/CARINA HOLM. PÅ EU-NIVÅ FINNS det tankar om en gemensam utsläppshandel med vägtrafikens utsläpp, men Ollikainen säger att det är osäkert om den Finlands klimatmål •. VAD SKULLE EN utsläppshandel med vägtrafikens utsläpp då betyda för den som tankar. ÅU NYHETER ONSDAG 26 OKTOBER 2022 4 Åbo stad välkomnar utsläppshandel Sedan 1990-talet har Åbo lyckats minska trafikutsläppen i staden med trettio procent. •. – Det skulle vara ett kostnadseffektivt sätt, som verkligen minskar utsläppen tillräckligt så att landet når sina klimatmål inom utsatt tid, säger klimatpanelens ordförande Markku Ollikainen. Carina Holm » » Klimatdirektören Risto Veivo betonar elfordonens betydelse. Den har också motiverat till investeringar i teknologi som förorsakar mindre utsläpp. – Åbo stad kan för sin del till exempel se till att kollektivtrafiken fungerar bra och att vi använder elbussar med lite koldioxidoch andra utsläpp. •. LASSI AHLVIK, biträdande professor i miljöoch naturresursekonomi vid Helsingfors universitet, säger att det i Finland kanske finns fyra aktörer som kan delta i auktionerna. RISTO VEIVO. Carina Holm 045 1319620 carina.holm@aumedia.fi KLIMATPANELENS ORDFÖRANDE. – Hur mycket utsläppshandeln påverkar bränslepriset beror på vilka alternativ till fossila bränslen det finns för bilisterna, säger Markku Ollikainen. År 2007 ökade de och var de högsta sedan år 1990. Markku Ollikainen säger att nästa regering måste ta ställning till en nationell utsläppshandel gällande trafikens utsläpp, om man vill nå klimatmålen. OLLIKAINEN OCH hans team betonar att modellen går bra att använda också efter år 2030, då arbetet med att minska utsläppen förmodligen kommer att fortsätta både inom EU och på nationell nivå. Klimatpanelen vill med sin nya rapport ge kommande regering färdkost, då den ska fatta beslut om vilka klimatåtgärder Finland ska vidta för att nå sina mål. RISTO VEIVO, klimatdirektör vid Åbo stad, välkomnar klimatpanelens förslag om en utsläppshandel för att minska vägtrafikens utsläpp. – Bränsledistributörerna skulle bli tvungna att erbjuda alternativ. Det skulle tvinga fram en minskad användning av fossila bränslen och därmed också minskade utsläpp. Faktum är att det är behagligare att åka i elbussarna också, eftersom de till exempel skakar mindre. Han nämner el och biobränslen som alternativ – eller andra fortskaffningsmedel än bil. Utsläppshandeln skulle samtidigt vara ett sätt att få de utsläppsfria bränslena att öka, säger Ollikainen. Han säger att det också har blivit billigare för Åbo stad att ta i bruk elbussar än bussar, som drivs med fossila bränslen. Finlands klimatpanel föreslår en utsläppshandel där bränsledistributörer kunde handla med utsläppsrätter för att minska på vägtrafikens utsläpp från fossila bränslen. Tanken är att utsläppshandel med vägtrafikutsläpp kunde tas i bruk när deadline närmar sig, till exempel år 2025, om Finland inte har lyckats minska utsläppen tillräckligt på andra sätt till dess. I PRAKTIKEN skulle bränsledistributörerna köpa och sälja utsläppsrätter på en årlig auktion för att kompensera för sina koldioxidutsläpp. Till exempel har utsläppen från energisektorn minskat i och med utsläppshandeln. Klimatdirektör vid Åbo stad. – Mycket har gjorts, men mycket återstår. HAN PÅPEKAR att klimatpanelens rapport är ett förslag för att nå klimatmålen, och inget beslut. Trafiken har ökat, så det hjälper inte att utsläppen per enhet har minskat. Finland styrs av de nationella mål som har fastslagits på EU-nivå. •. Därför föreslår Finlands klimatpanel en nationell utsläppshandel för utsläpp från vägtrafiken. – Det är också stadens sak att se till att det är tryggt för barn och unga att gå eller cykla till skolan
Efter några veckor med tabletterna var Ole övertygad om att det var rätt val. Flera av åtgärderna kan kopplas ihop med stadens första klimatoch miljöprogram som ska bli klart vid årsskiftet. Stadsstyrelsen i Pargas gick inte in för att föreslå höjningar i fastighetsskattesatserna för nästa år. Övningsledaren meddelade dock vid lunchtid att övningen är ”inhiberad av olika orsaker”. – Idag skulle jag helt klart kunna rekommendera produkten till alla andra mogna män, som vill stödja sin prostatafunktion och en normal urinering, ler den trevliga fastighetschefen. Tingsrätten drar slutsatsen att det inte finns någon sådan bevisning som skulle stöda lastbilschaufförens påstående att Golfen skulle ha skiftat körhastighet så att den tidvis skulle ha kört 40–50 km/h och sedan accelererat till 70–80 km/h och till och med mera under omkörningsförsöket. Både statsandelsprognosen och skatteinkomstprognosen pekar på en positivare utveckling än man budgeterat för, vilket till en stor del ligger bakom optimismen. Fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring. Prognoserna för resten av året pekar fortfarande på att år 2022 slutar med ett överskott på nästan 1,9 miljoner euro. Det betyder att staden under 2023 får 7,86 procent i inkomstskatt av sina invånare. Men det är också viktigt att ha en bra vätskebalans. Lastbilschauffören ska sedan ha fortsatt med sitt ”provocerande och oförklarliga beteende”. De långa golfrundorna var inte det enda som gjorde den aktive mannen medveten om urineringen. Ett sätt att minimera antalet toalettbesök är förstås att minska sitt vätskeintag. LASTBILSCHAUFFÖREN å sin sida säger att han hade försökt köra förbi Golfen då den saktat ner farten till 40 kilometer i timmen och ”bråkat”. Beställ Prostabona Plus för introduktionspris! Prostabona Plus innehåller linfrön, som bidrar till normal prostatafunktion hos mogna män. Ole älskar att spela golf. Kristoffer Nöjd Brigaden skulle öva i Ekenäsnatten – övningen ställdes in Lastbilschaufför dömd för omkörning på Skärgårdsvägen Ord stod mot ord då tingsrätten avgjorde en tvist mellan en lastbilschaufför och en personbilsförare som båda åtalades för äventyrande av trafiksäkerheten. Just på grund av spärrlinjen hade hon upplevt omkörningen så ofattbar. Ole ansvarar till vardags för underhåll och skötsel av några mindre bostadsområden. Pargas vill inte tumma på hobbyer EKENÄS. Nylands brigad meddelande på tisdagsmorgonen att man kommer att öva mellan midnatt och klockan 04.00 på onsdagen i centrum av Ekenäs. Den innehåller också fänkålsfrön, som bidrar till normal urinering. Av de enskilda avdelningarna väntas de största överskridningsriskerna inom tekniska stödtjänster, bildningsavdelningen och socialoch hälsovårdsavdelningen. Ett vittne som körde framför Golfen säger att hon har en stark minnesbild av att hon sett en enhetlig spärrlinje då hon observerat omkörningssituationen. Omkörningen kunde därför ha förorsakat allvarlig fara för annans liv eller hälsa och konkret fara, skriver tingsrätten i sin dom. Lastbilschauffören döms därför för grovt äventyrande av trafiksäkerheten till 70 dagsböter à 17,00 euro, totalt 1 190,00 euro. Kim Lund » » Döms för grovt äventyrande av trafiksäkerheten efter att ha krockat med en Volkswagen Golf vid Rävsundsbron.. DÄREMOT är det klarlagt att omkörningen skedde på en plats där det fanns en spärrlinje och där sikten var otillräcklig för en trygg omkörning. Stadsstyrelsen godkände i måndags listan på energisparåtgärder som tekniska sidan tagit fram, men man gjorde några omskrivningar för att inte försämra den tredje sektorns förutsättningar att erbjuda meningsfull hobbyverksamhet för barn och ungdomar. Lastbilen träffade då bakhjulet på Golfen. Innehåll i Prostabona Plus PARGAS. När han en dag läste om produkten Prostabona Plus bestämde han sig för att göra något för att upprätthålla en normal prostatafunktion. Eftersom det kom bilar emot var chauffören tvungen att bromsa och styra in bakom Golfen som enligt tingsrätten tydligen också hade bromsat. Trupperna skulle ha varit utrustade med stormgevär och rört sig i terränguniform i centrum av Ekenäs. Urinera normalt – naturligt. För 2 månader från 19,95€ + leverans 4,95€ Nöjdhetsgaranti! Ole fick perfekt stöd för prostata och urinering – Nu är golfbanor inte precis kända för att vara välutrustade med toaletter runt greenen, säger Ole med ett leende och fortsätter, det är frustrerande att behöva lämna banan era gånger under en golfrunda. Att Prostabona Plus dessutom har ingredienser som stöder en normal utsöndring av slaggprodukter genom urinen var bara ett extra plus. Fastighetsskatten är inför 2023 den enda beskattningstekniska metoden för kommunerna att öka sina skatteintäkter, eftersom det inte går att justera inkomstskattesatsen i och med övergången till välfärdsområdet. Förslaget är att den allmänna fastighetsskatten hålls på 1,50 procent, fastighetsskatten för stadigvarande bostad på 0,47 procent och för obebyggd byggplats 3,00 procent. Att kunna gå 18 hål utan att behöva tänka på vare sig prostata eller urinering var anledningen till att han började med Prostabona Plus. Vidare meddelade man tidigare att utbildarna skulle bära röd varningsväst och att ingen övningsammunition skulle användas under övningen. Med det i åtanke ändrade Ole inte sitt vanliga dagliga intag av en lämplig mängd vatten. Vitamin E och Selen skyddar cellerna från oxidativ stress. Prognosen visar på överskott PARGAS. 1 Du sover hela natten utan flera toalettbesök 2 För vuxna är 5 till 7 gånger per dygn normalt 3 Du har ett normalt tryck på urinstrålen 4 Du kan vänta på ditt toalettskifte Linfrö extrakt kan bidra till normal prostatafunktion hos mogna män. Ole märkte också hur han var tvungen att gå upp o are på nätterna för att kissa. De två första omkörningarna misslyckades och strax före Rävsundsbron i Pargas gjorde chauffören ett tredje försök. Händelsen utspelades mellan Ämboda (Empo) och Rävsundsbron den 12 augusti i fjol. Det är inte heller bevisat att lastbilschauffören skulle ha kört provocerande. Efter Ämboda säger sig föraren ha hållit en konstant hastighet på 70 kilometer i timmen och vare sig bromsat eller gasat. Den fastställdes i praktiken redan i fjol av fullmäktige då man gick in för att hålla 20,5 procent som inkomstskattesats. ÅU har tillsvidare inte fått vetskap om vilka de är. Pargas stadstyrelse föreslår oförändrad fastighetsskatt PARGAS. Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet. Domen kan överklagas hos hovrätten. Som så många andra män i Oles ålder hade han blivit mer medveten om den lilla körteln i bäckenområdet. Enligt Golf-föraren saktade han in vid trafikljusen i Ämboda varvid lastbilschauffören körde helt fast i Golfens kofångare. För 2023 blir inkomstskatten som går till kommunen den samma som 2022 med en minskning om 12,64 procentenheter. Golf-förarens åtal för äventyrande av trafiksäkerheten förkastades. I åtgärderna nämns bland annat att sänka inomhustemperaturen i stadens fastigheter, effektiverad utrymmesanvändning, men också åtgärder som att släcka gatubelysningen tidigare övervägs. Solcellssystem övervägs också, till exempel genom leasingavtal på tio år. Julbelysningen släcks däremot inte. ÅU NYHETER 5 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 ANNONS ANNONS Stöd för normal prostatafunktion och normal urinering. Stadsstyrelsen tog i måndags del av ekonomiuppföljningen fram till den sista augusti. Beställ antingen att ringa numret 09 615 00 516 Mån–tors 8-16, fre 8-14.30 eller på adressen www.wellvita.fi som bidrar till normal prostatafunktion som bidrar till från KOLLA DIG SJÄLV Har du en normal prostatafunktion. ENLIGT GOLF-FÖRAREN körde lastbilschauffören på honom med flit eller så var han i sådant skick att han inte borde ha kört överhuvudtaget
FÖRDELEN med ett tvåstegsdike är att terrasserna fångar upp näringsämnen och fasta partiklar, istället för att skölja ut dem i havet eller sjön. – Men har man fånggrödor så är man så illa tvungen att plöja och har du marken svart och det regnar så rinner det nog ut näringsämnen och lera i havet. Känner sig jordbrukarna utpekade. Men alltför effektiva diken är inte bra för havet och vid Finlands miljöcentral vill man slå ett slag för tvåstegsdiken eller naturenlig torrläggning av åkrar. ÅLÖN har Erstan i väster, Vapparn i norr och Pargas sötvattenbassäng i söder. Att alltid är det lantbrukarna som man ska se på. – Naturenlig torrläggning av åkrarna beaktar miljön och inte bara agronomisk effektivitet, sammanfattar Pasi Valkama, som är forskare vid SYKE. Men ungefär där tar intresset i sydvästra Finland slut. MEN det finns nackdelar också. Terrasserna blir attraktiva områden för gräs, buskar och blommor som samtidigt som de använder upp näringsämnen som samlas på terrasserna lockar till sig pollinerare. Vattenhushållningsexpert Ari Sallmén vid Egentliga Finlands näringstrafikoch miljöcentral säger att intresset för att bygga tvåstegsdiken är mycket litet bland jordbrukarna. Sallmén uppger att NTM-centralen årligen tar emot ungefär trettio ansökningar om stöd för dikesbyggen och av dem gäller högst en ansökan tvåstegsdiken. Ingenting är bara plus. MEN några enkla lösningar finns sällan, säger Söderholm och tar fånggrödorna som exempel. – Men på lång sikt kräver tvåstegsdiken färre insatser av jordbrukaren, säger Valkama. Enligt experterna är det ändå inom jordbruket som de mest avgörande åtgärderna till förmån för havet finns. ÅU HAVET & JORDBRUKET ONSDAG 26 OKTOBER 2022 6 Åboländska jordbrukarna skiter inte i havet Timo Söderholm slår spaden i den mjuka marken. Att blunda för vad vattnet i de egna åkrarnas diken transporterar ut i hav och sjö är helt enkelt inte ett alternativ. Här, i den nordvästligaste delen av Ålön i Pargas, odlar Söderholm höstvete, vårvete, oljeväxter och ärter. Timo Söderholm, jordbrukare, om att en del känner sig utpekade » » ”Klart vi vill jobba för ett renare hav! Vi bor ju här”, säger Timo Söderholm i Pargas. En lagändring är dock på gång beträffande stödarealerna och det är möjligt att den mark som går åt till ett tvåstegsdike i framtiden räknas in i odlingsarealen. Det här diket ska bli hela 4,5 km långt och omfattar också en våtmark. I Bjärnå byggdes ett av de första tvåstegsdikena i Finland redan år 2007. Alla som besvarade ÅU:s enkät uppgav att det är viktigt att jordbrukarna drar sitt strå till stacken och alla är beredda att vidta åtminstone någon av de åtgärder som listas i statens lista över åtgärder för hur belastningen från jordbruket ska minskas (se faktaruta). Gips har han redan utnyttjat. Odlar man till exempel vete kan man så klöver i botten på åker. I Raseborg, längs med Raseborgs å, kommer man ännu före jul att börja bygga Finlands längsta tvåstegsdike. Vilken roll lantbruket spelar för övergödningen av Skärgårdshavet och Östersjön är ändå en fråga som engagerar Söderholm. Inte nej i varje fall. Det här förhindrar erosion och binder kväve i marken, vilket är bra. – För att bygga ett tvåstegsdike kan jordbrukaren få ekonomisk ersättning på hela 60 procent medan stödet för konventionella diken är 40 procent. Under tider då det samlas mycket vatten i diket stiger vattnet från huvudfåran upp på terrasserna lite på samma sätt som i en bäck. Då går ingen gödsel till spillo. Och förutom att tvåstegsdiken har betydelse för hur stora mängder näringsämnen som åker ut i havet, har dikena betydelse för den biologiska mångfalden. DIKNING är något som alla som vill odla något i Finland måste fundera på. – Det viktigaste är att åkrarna är i ett sådant skick att växterna kan utnyttja alla näringsämnen till max. De växer inte lika snabbt igen som konventionella diken och behöver alltså mer sällan rensas. Och Söderholm är inte ensam om att tycka så här. Söderholm säger att han är beredd undersöka möjligheterna att bygga tvåstegsdiken, bygga sedimenteringsbassänger, använda fånggrödor och sprida ut träfiber på sina åkrar. ÅU bad nyligen jordbrukare i Åboland besvara en enkät om jordbruket och havet samt vilka åtgärder den enskilda jordbrukaren är beredd att vidta för att bidra till att jordbrukets belastning av Skärgårdshavet minskar. Men jag tycker att om man själv försöker så gott man kan så behöver man inte ta åt sig. Jordbrukarna värnar om havet, men några enkla lösningar för att minska på fosforutsläppen från åkrarna finns inte.. MEN hur förhåller sig jordbrukarna till tvåstegsdiken. Hittills har det dessutom varit så att tvåstegsdikenas terrasser inte räknas som odlingsmark, vilket har betydelse för hur mycket ekonomiskt stöd jordbrukaren får. VÅR odlare i Tennäs då, vad säger han om tvåstegsdiken. Runt Tennäs Vestergårds rödmyllade karaktärshus, kvarn och ladugård breder åkrarna ut sig. Tvåstegsdiken kräver mera utrymme än konventionella diken, det krävs professionell planering för att anlägga tvåstegsdiken och dikena kan bli dyrare att förverkliga än traditionella diken. Terrasserna gör också att vattnet i diket strömmar lite långsammare och det i sin tur bidrar till att lerpartiklar, som binder fosfor, sjunker till bottnen och rinner inte ut i havet eller sjön. Med cirka sjuttio hektar är han ingen storbonde och vid sidan om jobbar han som fartygsingenjör. Men inte ens den här moroten har hjälpt, säger Sallmén. Regn och snö gör nämligen att åkrar utan diken skulle vara alltför våta att odla i och översvämningar skulle förstöra skördarna. Vi bor ju här, säger Söderholm. Orsaken är, enligt NTM-centralens uppfattning, att det går åt mer av den odlingsbara marken till ett tvåstegsdike än till ett traditionellt dike och att den här marken räknas bort från den odlingsbara areal som jordbrukaren får stöd för. ÅU har tidigare skrivit om fraktfartyg som släpper ut sitt toalettavfall i Östersjön och om segeloch motorbåtar som med sitt toalettavfall bidrar till övergödningen. Då växer klövern som en matta på åkern efter att vetet har skördats. Det här innebär diken med en huvudfåra och översvämningsterrasser på bägge sidor eller ena sidan av huvudfåran. Han följer gärna med forskningen och ser det som en naturlig del av jobbet som jordbrukare att hänga med och utvecklas. Söderholm är intresserad av alla nya metoder som undersöks och tas fram i branschen. – Det är klart det är viktigt att vi jordbrukare gör vad vi kan och klart vi vill jobba för ett renare hav
Tvåstegsdiket har terrasser som fångar upp näringsämnen och bidrar till biodiversiteten. Båtturisternas utsläpp påverkar havet, men utgör en mycket liten del av belastningen på Östersjön och Skärgårdshavet. FÖLJER MED UTVECKLINGEN. Men följer man med utvecklingen och skrider till de åtgärder man kan för att rädda havet, så har man inget att skämmas för. Att alltid är det lantbrukarna som man ska se på. FINLANDS MILJÖCENTRAL/ÅU BÄTTRE ÄN ETT VANLIGT DIKE. Totalt fick ÅU in 12 svar. MONICA FORSSELL NATURENLIG TORRLÄGGNING AV ÅKER. ÅU skickade i månadsskiftet september– oktober ut en enkät med frågor om vilka åtgärder jordbrukaren är beredd att skrida till för att minska jordbrukets belastning på Skärgårdshavet och Östersjön. Monica Forssell 040-860 3961 monica.forssell@aumedia.fi. •. MONICA FORSSELL TENNÄS VESTERGÅRD. ÅU skrev i början av augusti om fraktfartygen som får släppa ut orenat toalettavfall i Östersjön. Målet är att kunna stryka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet från listan över Östersjöns värsta belastningskällor. Enkäten skickades, med hjälp av SLC Åboland, ut till 45 förtroendevalda jordbrukare i Pargas och Kimitoön. . Tillsvidare har få jordbrukare nappat på idén. Tvåstegsdiken kan byggas på lite olika sätt. Men jag tycker att om man själv försöker så gott man kan så behöver man inte ta åt sig, säger Söderholm. Ålön är Pargas största ö. Timo Söderholm, jordbrukare och ordförande för SLC Åbolands Pargas lokalavdelning, vet att många jordbrukare känner sig utpekade. FINLANDS MILJÖCENTRAL/ÅU ÅU 9.9.2022. Finland har gjort upp en plan för hur fosforbelastningen från jordbruket ska minskas inom och utom Skärgårdshavets avrinningsområde. – Nog finns det sådana som känner det på det viset. Enligt den här färdplanen är de viktigaste åtgärderna att förbättra dikningen av åkrar och markens växtförhållanden, öka användningen av jordförbättringsmedel så som gips, strukturkalk och träfiber, främja transportern av gödsel bort från området och öka växttäcket på åkrarna. . Med Vapparn, Erstan och Pargas sötvattenbassäng som grannar är vattenskydd ett viktigt element i brukandet av jorden på Ålön. ÖSTERSJÖN BELASTAS AV UTSLÄPP FRÅN OLIKA HÅLL. ÅU 7 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 (FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA) Åboländska jordbrukarna skiter inte i havet Jordbrukets utsläpp måste ner •
Det lämpar sig inte alltid heller att sprida gips där det växer mångåriga grödor. Av Fritzéns kundkrets har 95 procent deltagit i gipsprojektet. ÅU » » Den nya tjänsten lockade personer med olika bakgrund, bland dem sexologen Chanelle Diamantstoones.. – Jordbrukarna är nog intresserade av vad som minskar på näringsbelastningen. – Det oaktat så inleddes gipsprojektet 2020 och på Skärgårdshavets avrinningsområde har det spridits gips på 19 000 hektar de två senaste åren. DESSUTOM finns det flera verktyg i backen som kan användas. Totalt är vi uppe i 25 000 hektar, säger Fritzén. Jordar som har svag magnesiumeller kaliumhalt passar inte heller för gips. Staten har listat olika åtgärder som ska jordbrukarna borde skrida till för att övergödningen av Skärgårdshavet och Östersjön ska minska. Välfärdskoordinatorn ska koordinera stadens hälsooch välfärdsfrämjande samarbete med stadens olika sektorer och myndigheter och organisationer såsom välfärdsområdet. En åtgärd som lyfts fram för jordbrukarna är gipsbehandling på åkrarna för att minska belastningen av näringsämnen i vattendragen (Kipsi-projektet). – Det gäller främst de norra delarna av Skärgårdshavets avrinningsområde, där det är koncentration av djurgårdar. ÅTGÄRDERNA som kan vidtas utesluter inte varandra utan kompletterar varandra. På jordar med svaga ph-värden kan det löna sig att behandla jorden med strukturkalk i stället. Desto mera växttäcke man har vintertid desto mer ersättning får man. Franzén återkommer till långsiktigheten. Kan vara ett alternativ för jordbrukare om gips inte passar. I år har jordbrukarna ansökt om gipsbehandling för 6 200 hektar i Egentliga Finland. STRUKTURKALK. Men det kan också andra metoder, som växttäcke, spridning av skogsindustrins biprodukter och gödselspridning. Styrelsen beslutade att den fortsatta beredningen av att besätta tjänsten görs av en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp bestående av styrelsens ordförande Sture Söderholm (SFP), fullmäktigeordförande Aila Pääkkö (SDP), stadsdirektör Denis Strandell och personalchef Nina Granqvist. Senast år 2027 ska jordbruken i Skärgårdshavets avrinningsområde inte längre finnas med på hot spotlistan över Östersjöns värsta belastningskällor. Det är också fråga om en inre belastning av gamla synder som frigörs från havsbottnen, bottensedimentet på djupa ställen i Östersjön, vid syrefattigt tillstånd. SPRIDNING av biprodukter från skogsindustrin, fibrer, är också ett alternativ för åkrarna. Gödseln är dyr och det är inte så trevligt att bli stämplad som miljöbov. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Även växttäcken och spridning av biprodukter från skogsindustrin är möjliga åtgärder för jordbrukarna. Andra åtgärder som kan tillämpas är transport av gödsel för att sprida ut gödseln på flera ställen än på Skärgårdshavets avrinningsområde. Diffust läckage sker från andra ställen som grönområden och vägslänter dit man forslar ganska mycket avfall från till exempel reningsverk. Är man med i det frivilliga ersättningssystemet i Finland, vilket över 90 procent av jordbrukarna är enligt Fritzén, får man ekonomiskt stöd för växttäcke. Det kan vara en orsak till varför det inte har varit så många som ansökt om det under projektets tredje år. Det vet Peter Fritzén, entreprenör inom jordbruk och rådgivare på Finska hushållningssällskapet. – Men det kan vara att de inte har spridit gipset på hela sina områden, då man sprider det på ett ställe ett år och på ett annat ställe nästa år. ÅU ONSDAG 26 OKTOBER 2022 8 HAVET & JORDBRUKET Gips inte enda alternativet Arbetet för att Skärgårdshavets miljö ska förbättras – och i längden Östersjön – är inget kortsiktigt projekt. Det kan vara en stötesten. Noggrannare användning av gödselmedel är också en faktor. Det är ett långsiktigt arbete. MONICA FORSSELL Tretton vill bli välfärdskoordinator i Hangö Tretton personer har sökt den nya tjänsten som välfärdskoordinator i Hangö stad. Enligt Fritzén är siffran 150 000 endast en teoretisk uppskattning om hur stora områden man kan sprida gips på. Syftet är att motverka att nederbörden leder till erosion, då markpartiklar flyr liksom de näringsämnen som är bundna till dem. En åtgärd som intresserar allt flera är växttäcke, enligt Fritzén, det vill säga att marken ska vara täckt under vintern. Inga saltimpulser som skulle behövas kommer. Jorma Nousiainen (SDP) anmälde jäv i behandlingen av ärendet eftersom han är en av de sökande. Gipset spreds som ivrigast under de första åren. Dessa är Nerxhivane Cimili, magister i hälsovetenskaper, Chanelle Diamantstoones, sjukskötare/sexolog, Sari Hietanen, merkonom/psykolog, Sarina Holappa, ekonomie magister/ hälsovårdare, Hanna Emilia Hongisto, högre högskoleexamen inom hälsofrämjande, Anna Katarina Kontio, ekonomie magister, Maria Mäkinen, magister inom förvaltningsvetenskap, Milla Karoliina Papunen, sjukskötare, Tuija Sarjanen, socionom YH, Sanna Savolainen, hälsovårdare, Marina Strömberg, närvårdare, Hanna Österlund, fysioterapeut och Jorma Nousiainen, specialungdomsledare. Strukturkalk ingår dock inte i miljöersättningssystemet, som det gör i exempelvis Sverige. STADSSTYRELSEN beslutade på måndagen att tjänsten som välfärdskoordinator placeras i centraladministrationen. FINSKA hushållningssällskapets huvudsakliga verksamhetsområde är Åboland, på båda språken. De facto så läcker marken också av naturliga orsaker utan människans inblandning. – Problemet är att det behövs stora mängder och frakten blir dyr då vi inte har så mycket skogsindustri i vårt område. Det kan göras på flera sätt, exempelvis med vallar eller genom att så höstsäd. Nederbörden är störst i Finland under vinterhalvåret, därför planeras växttäcket enligt det. ARKIV JORDBRUKETS UTSLÄPP I HAVET MÅSTE MINSKA. – På ett eller två år kan man inte vänta sig resultat, säger han. MÅLET är att gipsbehandla 150 000 hektar på Skärgårdshavets avrinningsområde. – I praktiken är det 73 000 hektar om man tar bort områden som inte är lerjordar, exempelvis mineraljordar som har fel sorts näringsförhållanden
Att Kimitoöns kommun framfört sin önskan har också betydelse. Vidare måste man beakta till exempel att det finns tillräckligt med plats där man placerar ett insamlingskärl. I Kimito centrum finns plastinsamling utanför S-butiken. Lov ansöker man om såväl hos markägaren som av affären och av kommunen. Kolari & Pelkosenniemi 41,7 kg/ invånare •. Målet är förstås att göra insamlandet så lätt som möjligt. Enligt nuvarande lag måste plastinsamling finnas på orter med mer 10 000 invånare, men Rinki samlar plast i alla kommuner med över 4 000 invånare. RINKI EKO-PUNKT. Också förpackningsproducenterna, som betalar för insamlingen, har sina egna krav. Enligt Rinkis statistik är man bland de tio bästa i landet på det här. Sedan år 2016 har Rinki tagit emot nästan femtio önskemål om fler plastinsamlingar på Kimitoön, tio av dem i år. Hon håller dock med om antagandet att det inte är möjligt att få plastinsamlingskärl på alla de ställen där kommuninvånarna önskat. SATULI SÄGER att placeringen av nya insamlingspunkter även påverkas av var man lyckas få lov för placeringen. I MOTIONSSVARET konstateras att producenterna har koncentrerat sina insamlingsställen, Rinkiekopunkterna, till tätorter och till närheten av större butiker. Nådendal 38,7 •. ENLIGT SATULI har det en betydelse att invånarna är aktiva. På Kimitoön samlades 36,9 kilogram förpackningsmaterial per invånare in år 2021. Grankulla 39,9 •. Kommunerna och kommunernas avfallsbolag har hand om insamlingen vid fastigheterna. Just nu finns ett allmänt insamlingskärl bara i Kimito, men också vid sorteringsstationen i Genböle kan man lämna in plast. Riihimäki 39,9 •. SDP:s fullmäktigegrupp lämnade redan för ett drygt år sedan in en motion om fler insamlingskärl för plast i Dalsbruk, Västanfjärd och Kasnäs. Nuvarande antal är 700. Järvenpää 38,3 •. Svaret på motionen har Kimitoöns kommun sänt till Finlands Förpackningsåtervinning Rinki, med en hälsning om att införa insamlingspunkter för plastförpackningsmaterial även i Dalsbruk, Lammala, Kasnäs och på Hitis-Rosala, eftersom dessa områden har ett stort befolkningsantal under sommarhalvåret. Totalmängden plastförpackningar var 28,1 ton. PÅ KIMITOÖN är alla inte nöjda med antalet insamlingsställen för plast. MEN RINKIS BESLUT hänger på många olika saker, därför vill Satuli inte ta ställning till hur sannolikt det är att Kimitoön får fler insamlingsställen. Det man vidare beaktar är att nätet av insamlingspunkter måste vara riksomfattande, invånarna ska behandlas rättvist gällande placeringen och dessutom strävar man efter att placera insamlingspunkterna där folk rör sig – till exempel vid affärer eller nära annan frekvent använd service eller där folk naturligt rör sig mycket. Förpackningsproducenterna har hittills varit förpliktade att ha 500 insamlingspunkter för plastförpackningar i Finland, men genom en ny lag utökas denna mängd till 1 000 insamlingspunkter under 2023. FRÅN RINKI säger kommunikationschef Heli Satuli att beslutet om hur de nya insamlingsställena fördelas klarnar i vår. Främst är det i Dalsbruks centrum man önskar plastinsamling, men också i Lammala (Västanfjärd), Björkboda, Kärra, Kasnäs, Hitis och Rosala. Reso 41,2 •. Kimitoön 36,9 •. Om invånarna önskar mer insamlingskärl och man på orten är duktig på att sortera så tas det i beaktande då besluten fattas. Den nya avfallslagen säger vidare att det vid alla husbolag som har minst fem hushåll ska finnas insamlingskärl för alla förpackningsmaterial (även plast). Plastinsamlingspunkternas antal är ännu mycket färre än de övriga förpackningsmaterialens insamlingsställen. Kimitoöborna är de facto duktiga på att samla in förpackningsmaterial. Forssa 36,9 •. ÅU 9 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 NYHETER Fler kärl för plastinsamling önskas på Kimitoön Nästa år blir det aktuellt med fler insamlingskärl för plast i Finland. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi Bäst på att sortera förpackningsmaterial •. Även Sydvästra Finlands Avfallsservice utökar med plastinsamling under perioden 2023–2024. S:t Karins 36,8 » » Inte sannolikt att Dalsbruk, Lammala, Kasnäs och Hitis-Rosala alla får egna kärl. EMILIA ÖRNMARK. Lastbilarna som tömmer kärlen måste komma åt att vända och så får inga ledningar vara placerade ovanför
Väldigt viktigt är också att service på svenska finns med som ett eget blad i välfärdsområdets strategi, säger Simola. – Det sägs att vi ska komma överens. NÄR DU SÄGER vår uppgift att koordinera, vem är vi. Strategin är ett viktigt styrdokument. ”Intressant” är kanske ett slitet ord, säger Karin Simola, men konstaterar att det är intressant – och utmanande – att kunna påverka den nya jätteorganisation som håller på att skapas. Här är möjligheten till språkpraktik i svenskeller tvåspråkiga miljöer väldigt viktig för studerande. FÖR TILLFÄLLET ÄR Karin Simola en direktör utan något team. – Också spontana möten och att bara råkas i korridorerna är oerhört värdefullt när det vi håller på med inte är vardag, utan nytt för alla. OCKSÅ HÄR ÄR tidtabellen en utmaning, eftersom de flesta välfärdsområden inte ännu har kommit så långt i sin utveckling att de ens själva vet vad de klarar av att producera och vilka tjänster de eventuellt behöver köpa. UTÖVER DEM behövs det både förståelse och också praktiska kunskaper i svenska i de sektorer som ska ge själva vården: vid ÅUCS, inom socialoch hälsovården, inom tjänster för äldre och räddningstjänsterna, samt koncerntjänsterna. Från årsskiftet blir hon direktör för tvåspråkig service vid Egentliga Finlands välfärdsområde. ÅU NYHETER ONSDAG 26 OKTOBER 2022 10 Hennes jobb: lyfta fram svenskan i alla vårdsammanhang – Det gäller att hela tiden snegla också på det som skymtar förbi i ögonvrån och fundera på om det berör det jag jobbar med, att vara nyfiken och vaken, för det går snabbt undan när Egentliga Finlands nya välfärdsområde byggs upp. Men hon behöver inte bara ett eget team som ska jobba med de tvåspråkiga tjänsterna. Att någon visar intresse för svenskan sänker tröskeln för andra språk. Än så länge är hon en direktör utan team. Han lämnade in en motion om det han kallar en ungdomsgård utomhus till fullmäktige och fick sjutton andra politiker från flera olika partier med som undertecknare. HAN SKRIVER ATT det sedan sommaren upprepade gånger har lyfts fram i olika medier att barn och ungdomar har samlats på ställen som Citymarkets parkeringsplats i Kuppis, Veritas parkeringsplats och i Hansakvarteret. FÖR VÅRD PÅ SVENSKA. HUR HÖGT UPP I den nya jätteorganisationen hörs då Simolas påminnelser om att svenskan ska finnas med. CARINA HOLM. Samtidigt finns det tjänster som till exempel service på svenska för funktionshindrade där det behövs samarbete. Allt som görs på två språk ska vara till för alla och inte bort från någon. Det behövs också personer som förstår vikten av svenska i de sex andra resultatgrupperna som hör till organiseringens tjänster, det vill säga de som ska jobba med till exempel forskning och utveckling, upphandla avtal, information, hälsofrämjande med mera. NICKE WULFF. Sedan när jag har ett. Och projektorganisationen. I SITT NYA JOBB för välfärdsområdet ska hon lyfta fram svenskan. – Vi behöver vänja oss vid att bemöta såväl patienter som personal också från andra språkgrupper. Karin Simola ska lyfta fram svenskans betydelse i det nya välfärdsområdet i Egentliga Finland, först som integrationsdirektör och efter årsskiftet som direktör för den tvåspråkiga servicen. Först som ekonomichef vid Kimitoöns hälsocentral, som då var en samkommun, senare som förvaltningschef för omsorgsavdelningen vid Kimitoöns kommun och sedan ett drygt år tillbaka har hon varit Kimitoöns omsorgschef. » » Karin Simola har två stora ansvarsområden i välfärdsområdet i Egentliga Finland. Sjukvårdsdistriktet har också språkambassadörer ute i verksamheten, som inte själva behöver vara tvåspråkiga, men som har förståelsen för att svensk service behövs. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Vi behöver vänja oss vid att bemöta såväl patienter som personal också från andra språkgrupper. – Samarbete är nyckelordet här. – En svenskspråkig patient eller klient ska känna sig sedd. SFP:s gruppordförande i Åbofullmäktige vill ha en trygg utomhusplats i Åbo där ungdomar kan träffas. Lagen slår fast att det är Egentliga Finlands välfärdsområde som har specialuppdraget att samordna, men hur det ska göras är inte tydligt definierat. Här kan det språkprogram som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt använder, där personalen kan belönas för sina språkkunskaper, vara en modell. SFP:s Nicke Wulff efterlyser en ungdomsgård utomhus i Åbo Nicke Wulff, SFP:s gruppordförande i Åbo stadsfullmäktige, vill att staden ska utreda en trygg plats där ungdomar kan träffas utomhus. SIMOLA SER också intresse för och kunskaper i svenska som en nyckel till andra språk. För det behövs en bred förståelse för varför svenskan är viktig. – Det har lett till störande beteen» » Vill ha en trygg utomhusplats för Åbounga att träffas på efter den senaste tidens oroligheter – sjutton politiker skrev under motion till fullmäktige. – Jag. KARIN SIMOLA är ekonomie magistern som efter att bland annat ha jobbat på elektronikföretag som Nokia i Salo sökte sig tillbaka till hemtrakterna. – Jag vill att svenskan ses som en del av helheten. Att någon visar intresse för svenskan sänker tröskeln för andra språk. FÖRUTOM ATT VARA direktör för de tvåspråkiga tjänsterna inom Egentliga Finlands välfärdsområde är Karin Simola också den som ska koordinera den tvåspråkiga servicen mellan de sex andra tvåspråkiga välfärdsområdena i Österbotten, Nyland och Kymmenedalen plus Helsingfors stad och sammanslutningen kring Helsingfors Universitetssjukhus, HUS. I alla sammanhang. Och även om en del går att sköta via möten på Teams krävs det närvaro för att kunna bygga upp regionens största arbetsgivare, där personalen ska trivas att jobba. – Jag kan vända mig direkt till välfärdsområdets högsta chef om det behövs. Tvåspråkighet ska vara en möjlighet. Hon vill ha en tillåtande arbetsmiljö, där tröskeln att använda svenska inte är så hög. EN DAG I VECKAN är hon fortfarande omsorgschef på Kimitoön, de övriga fyra dagarna är hon integrationsdirektör vid nya välfärdsområdet. Hennes närmaste chef är Antti Parpo, direktör för organiseringens tjänster. Egentliga Finlands välfärdsområde har fått statsstöd för arbetet och hittills har det gjorts projektbaserat inom beredningsarbetet då det nya välfärdsområdet byggas upp. Bemötandet är viktigt. Hon säger att det är en tydlig viljeyttring som ger tyngd och en språngbräda för det fortsatta arbetet. Hans chef är välfärdsområdesdirektören Tarmo Martikainen. I september nästa år ska avtalet vara klart. Bägge handlar om svensk service. – Arbetsuppgifterna går in i varann, konstaterar hon. Hur många hon ska bli chef över är ännu oklart. Hon betonar samtidigt att det handlar om ett stort antal andra sakkunniga från olika resultatområden inom Egentliga Finlands välfärdsområde. Karin Simola säger att det krävs ett omfattande bakgrundsarbete med tanke på alla de administrativa, juridiska och ekonomiska aspekterna som avtalet kräver. Och mitt team
Önskemål när det gäller partner är fortfarande mest att hen ska vara snäll, där gäller den grundläggande betydelsen: att man tryggt kan vända sig till vederbörande, osv. Det behövs trygga vuxna på plats, både för att erbjuda tryggt vuxensällskap och för att se till säkerheten. Då reste jag en del av raggen och sa att det var för att vännen var romantiskt intresserad och ville göra intryck, och att det var bättre att möta faktum att man inte var intresserad i stället för att hänsynslöst definiera den andra. En gång för länge sen sa en vän till mig om en vän (som var gemensam) att hen var just ”för snäll”. ÅU 11 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 NYHETER Approprieringen av ”snäll” En gång läste jag om hur man frågat barn i en undersökning (knappast veteskaplig, snarare en rundfråga) om hur de önskade att vuxna skulle vara. Men värst är frasen ”för snäll”. Man lägger ”är du snäll” till en direkt order (kanske formulerad i frågeform?), den blir strax utförd. Samma tolkning gällde kvinnor. Att man kan vända sig till en annan och vara trygg i att den inte tänker dra nytta av att man i ögonblicket – eller ständigt – på något plan kan vara behövande. JAG ÄR GLAD att jag reagerade då, för annars kan jag vara flat och tafatt och lite feg och ängslig att säga ifrån, alltmöjligt som får plats i ”för snäll”. . OM UNDERSÖKNINGEN riktat sig till vuxna och de med en mun svarat att barn ska vara snälla hade vi flyttat oss ett antal decennier eller sekler tillbaka i tiden, då ”snäll” i kombination med ”barn” entydigt betydde lydig. Men nu har de här träffarna fått mera uppmärksamhet i medierna. Carina Holm 045 131 9620 carina.holm@aumedia.fi ACS. CARINA HOLM SFP:s Nicke Wulff efterlyser en ungdomsgård utomhus i Åbo de och allmän irritation, säkerhetsrisker och tråkigt nog också till olika slags brott. Här finns en fråga om styrkebalans inbyggd. Den sista har svaret på vad andra arter tänker om oss, det går inte att misstolka. ”Tack, snälla!” har blivit en fras man ofta hör (och ser skriven av dem som får svar på FB på enkla frågor som de inte gitter googla). ACS återkommer varje onsdag. KANSKE HAR finskan svårare att hitta mer ifrågasättande synonymer till ”snäll”, jag har lust att forska i det. Hygglig och snäll har droppat in i dikten till exempel hos Lars Huldén, till exempel i samlingen ”Herr Varg!”, som är en diktsamling som när jag ännu var bara barnet gjorde stort intryck på mig i sin icke-slätstrukenhet. Där har ”snälla” en nedlåtande biton, en sån man riktar till dem som bör bekräfta en (annars ska de minsann får se!). Vill ni vara snälla och sluta med det! . WULFF, SOM OCKSÅ jobbar som rektor för Cygnaeus skola i Åbo, vill att staden vidtar åtgärder så att det i vår och i sommar skulle finnas en bra och säker plats där unga kunde träffas. Problemet i sig är inte nytt, eftersom unga genom tiderna har samlats på mer eller mindre dåliga eller olämpliga platser. ”Konsten att vara snäll” har en känd rikssvensk läkare kallat en av sina böcker. ”För snäll” är något som självhjälpsajter varnar strängt för, och allra strängast på finska, där ”liian kiltti” är sista steget innan avgrunden och personlig Harmageddon. UTTRYCKT UR den positionen förstår man vad det betyder att vara snäll. ”Det är väl inget fel att / vara människa, om man är så / snäll som jag?”, frågas i nästsista strofen i dikten som heter just ”Herr Varg!”. NÄR DET GÄLLER vuxna i mer neutrala relationer behövs inte snäll, det räcker med hygglig. Barn vill att vuxna ska vara snälla. Man kan säga det i presens också, utan att ordna med enkät. Barnen ville att vuxna skulle vara snälla. Enda medicinen mot försnällheten är att dra gränser, säger man, som om man levde livet i en geografi som krävde stängsel med taggtråd för fantasisummor per kilometer. Det kan drabba den talande själv också. – Det ska vara ett ställe dit man kan komma till fots, med cykel eller med något motorfordon. Den som är väldigt stark måste vara snäll – var det inte Astrid Lindgren som sa något i den vägen. När det gäller vuxna i mer neutrala relationer behövs inte snäll, det räcker med hygglig. Vuxna har ständigt övertaget i förhållande till barn, och fattar de inte själva att vara snälla måste någon säga att de måste. Svaren var samstämmiga, man kunde ha frågat ett barn eller hundra. HAN ANSER ATT den här typen av verksamhet borde planeras som ett samarbete mellan ungdomar, myndigheter och den tredje sektorn, så att den lösning man kommer fram till skulle motsvara ungdomarnas önskemål. Och jag lyssnar gärna på Stefan Einhorn (som skrivit just den boken), men tänker att människor ständigt vill roffa åt sig bitar av ”snäll” för att det är så himla lätt att manipulera då. HUR ORDET ”snäll” kan hyvlas till för att passa alla krav fascinerar mig. ”Herr Varg!” ger skenheligheten och självgodheten på käften, verbalt, det är bästa sättet
Men jag tänker att ett visst hopp ändå finns i faktum att historien kan berättas, att berättelsen kan ges en form. NÄR JAG LÄMNAR föreställningen känner jag att jag borde stanna kvar och hjälpa till att städa upp i den hopplöst trashade butiken. EFTER PROLOGEN tar vi plats i vindsutrymmet ovanför Tehdasteatteris scenutrymme, publiken sitter praktiskt taget inne i butiken, som strax ska öppna. Föreställninger på TehdasTeatteri 7.10–17.12 EN PALESTINSK FREDSDUVA JOBBAR KONSTANT ÖVERTID. De första kunderna är ändå inte alls glada, de sparkar omkull hyllor och slänger varorna i väggen i fullt raseri. Finns det en väg ut ur detta. Men det är bara början. Jag tänkte, säger han, kamratligt och lite trevande, att eftersom pjäsen handlar om en affär för sexleksaker, men det inte funkar att köpa nånting under föreställningen, kan ni få handla nu om ni vill. Strax är nya arméer där, för vi ska igenom hela historien, ända från tidens begynnelse. Att soldaten reduceras till ett enda organ ska förstås tas som en förolämpning mot kriget, och innehåller samtidigt bilden av krigföring som ett förintande av mannen som människa. Gästande regissörer: Idit Herman, Husam Abed •. Produktion: Teater Grus Grus och TehdasTeatteri •. Placeringen i sexaffären gör den bara ofrånkomligt påträngande – och komisk också. ”Extra-neitsyt evankeliumi” börjar i Betlehem i en liten affär för sexleksaker, men handlar inte om sex utan om hur landet genom historien har anfallits och ockuperats. Vilken sorg finns inte i det. Innan försäljningen kommit igång rasar den andra intifadan bokstavligen in i butiken. Dramaturg: Ville Kurki •. Extra-neitsyt evankeliumi •. Scenografi, dockdesign: Helena Markku •. Det är ett drag som får oss lite ur balans, smart placerat (spoilern här avslöjar nivån på utmaningen, pjäsen handlar dock inte om sex!). Dockoch föremålsteater som är Falkes område fokuserar inte bara på scenens materia utan minst lika mycket på publiken uppmärksamhet som kan förbryllas och förledas förberedas för kommande överraskningar. Innan föreställningen ”Extra-neitsyt evankeliumi” (Extravirgin evangeliet), som är en pjäs av och med Ishmael Falke, ska börja möter han publiken i foajén med en papplåda i famnen. Manus, regi och aktör: Ishmael Falke •. UTAN ATT MAN riktigt registrerar hur övergången tar oss dit är vi nu inne i pjäsen kärna som beskriver Palestina som spelplats för växlande ockupanter och anfallande arméer. JUSSI VIRKKUMAA. Det är en kompakt politisk berättelse, en ganska förtvivlad historia. ÅU KULTUR ONSDAG 26 OKTOBER 2022 12 Det eviga kriget och de oheroiska krigspittarna PJÄSEN. Enligt föreställningen kunde man försöka erövra en ny oskuld om man prövade att återta hela skapelsehistorien. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars @aumedia.fi Enligt föreställningen kunde man försöka erövra en ny oskuld om man prövade att återta hela skapelsehistorien. Stridspittarna agerar likadant överallt och sången till det förlovade landet, som publiken lockas att delta i (det ska bli ditt bara du hjälper till att ha ihjäl fienden!) har sina egna varianter överallt. Regiassistent (dockor): Aati Hanikka •. SÅ BÖRJAR han skicka runt grejer och publiken fnissar och skruvar på sig. Ljuddesign: Valtteri Alanen •. Den här gången finns också en personlig sorg och frustration med i gestaltningen. ISHMAEL FALKE är en skicklig dockteaterartist, som kan få ett föremål att kommunicera häpnadsväckande saker. Det hela åskådliggörs på butiksdisken och arméerna utgörs av de osålda varorna som omvandlas till aggressiva stridspittar som stupar huller om buller. Falke är född i Tel Aviv och har själv tagit konsekvenserna av att vägra låta Israel göra anspråk på honom som soldat. Andra ser ut att fundera på samma sak. MEN BERÄTTELSEN har förstås universella aspekter. Men jag tänker att ett visst hopp ändå finns i faktum att historien kan berättas, att berättelsen kan ges en form. Vilken sorg finns inte i det. Hans sätt att själv agera har ett brett register, han kan gömma sig bakom en tråd, han kan öppna sig vädjande som en blomma. Åldersrekommendation 18 år •. Det ska bli den första sexaffären i Palestinas historia och ägaren Abdel Al-Fattawi har behövt en massa specialtillstånd och förhandlingar, men nu, år 2000, är det klart. För honom symboliserar butiken frihet och demokrati. Ljusdesign: Markku Forsman •. Ishmael Falkes grepp är drastiskt avväpnande. Också när föreställningen vet att krig inte går att skratta bort. Allt sätter igång, med serpentiner, ballonger och lustiga hattar
Men när kriget väl kommer stannar Collins kvar i samma kontrollerade takt och ton. Knappt ett år efter att han förlorat sin mamma och nästan sin pappa Berndt också. Med blod, svett och tårar. De vet vad det är att förlora ett barn, för de har de själva redan gjort det en gång. Efter tre thrillerartade romaner med Hangö som suggestiv fond ger Karin Collins ut en historisk roman om hur Vinterkriget drabbade staden. I väntan på krigsutbrottet är det klockrent. De privata katastroferna som fanns och fortsätter finnas kriget till trots. Disas omsorger förflyttas till befolkningsskyddet. En plats lika underskön som utsatt. Hon går i skola och jobbar extra i butik. PETER LUNDQVIST HANGÖSKILDRING. PÅ PENSIONAT Bellevue svarar föreståndarinnan Disa för ordningen bland både personal och gäster. Hus efter hus jämnas med marken. Treåringen Nisse var en hårsmån ifrån att drunkna när han hjälpte farfar Hjalmar med näten. Livet som alltid redan är där. Insikten att bakgrunden är förgrund och att blicken och upplevelsen är nyckeln till skeendena är ett effektivt vaccin mot det föreläsande romanberättande som tenderar att drabba mången bok i dessa genrer. För det kommer ett krig. I de ljusa rummen och den minutiösa ordningen på Bellevue tecknar Collins ett eskapismens sceneri, en bild av fasaderna med vilka vi skjuter verkligheten ifrån oss. Aino är 17 år på tröskeln till 18. Rännskiten stinker i bombskydden och vattnet fryser i brandslangarna. Med Hjalmar kommer Collins längst. HANGÖSKILDRARE. Det är föraningarna, vardagen och allt som kan gå sönder som står i förgrunden. Lakan manglas, soppor tillreds, badhytterna står i raka rader mot havet och programpunkterna avlöser varandra medan augustimörkret tätnar, de världspolitiska stämningarna hårdnar och parkettplatsen mot havet börjar te sig alltmer som en förbannelse. Hon har blick för detaljer och snappar gärna upp det som ligger lite vid sidan av. Hjalmar håller sorgen och hungern stångna genom att lägga nät och vakta Nisse bland träkåkarna i hamnen. Grafisk form: Emma Strömberg •. 398 s. Aino vill att Berndt ska hitta henne om han återvänder från fronten och Hjalmar vaktar huset och hjälper till att släcka bränderna som blir fler och fler i takt med att vinterkylan tilltar. Det som var talande och sant i väntan på katastrofen blir plötsligt en hinna jag vill spräcka för att på allvar komma åt den tillvaro som rämnar och verkligen känna det karaktärerna känner. Samtidigt går hon in från sidan, i själva maskineriet. Schildts & Söderströms, 2022 •. Efter tre thrillerartade romaner med Hangö som suggestiv fond ger hon nu ut en historisk roman om hur Vinterkriget drabbade staden. För Berndt bara vandrar när han inte jobbar eller sover. Bibehållas för den framtid som ändå måste komma. Själva kriget får man vänta på i mer än 200 av de knappt 400 sidorna. Den särskilda hettan i en brand som ryssen inte bär skulden till. Hangö är ett mångfasetterat motiv och romanens mesta huvudperson. Det lågmält minutiösa berättandet fortgår genom bomberna och förödelsen. Snart har sommarn blommat ut •. COLLINS SIGNUM är en finstämd, visuellt driven prosa. På vägen hem snubblar hon över kärleken när hon nästan kolliderar med den vandrande, sorgtyngda Berndt. Det är knappt någon kvar i staden, men ändå ska den på något vis skyddas. Blond och tystlåten flimrar han runt i romanen som en påminnelse om hur skört allt är som vi håller kärt. Pojken som bara nästan drunknade. ÅU 13 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 KULTUR Hangö klär i katastrofer BOKEN. Den hemsöker romanens Hangöbor på tröskeln till Vinterkriget. Men jag tror hon kan komma ännu längre. Nisse överlever, men har ändå något av en vålnad över sig. Om hon bara vågar ta steget ur sin bekvämlighetston och kliva rätt in i smärtan. Aino står på tröskeln till livet, trött på det trånga, fattiga hemmet är hon redo att utforska vad staden har att ge av kärlek och liv. Och den har en given klangbotten i dagens verklighet, på tröskeln till gud vet vad. KURORTER OCH pensionat, ombonade rum vid sidan om vardagen är tacksamma platser litterärt. Det visste Thomas Mann och Agatha Christie, och det vet Collins. Är det värre att invänta det värsta än att verkligen uppleva det. Sedan debuten 2019 har Collins i snabb takt etablerat sig som en specialist på lågmäld, krypande spänning. Det fångar den psykologiska och emotionella förlamningen i en situation man står maktlös inför. Ett militärstrategiskt centrum utkastat i havet och synnerligen drabbat av kriget och dess följdverkningar. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Kurorter och pensionat, ombonade rum vid sidan om vardagen är tacksamma platser litterärt. Det är inte semesterfirarnas stad hon gestaltar, utan staden genom ögonen på dem som på olika sätt upprätthåller den, av födsel eller av hängivenhet eller av gammal vana. AINO, HJALMAR och Disa bildar tre ingångar till en stad av kontraster. Det är en tacksam inställning till såväl krigsskildringar som historiskt berättande. Den avspeglar sig i bokens komposition och ton. Genom en sorgtyngd farfar, en förälskad flicka och en bestämd pensionatsföreståndarinna tar sig Collins in i staden och kriget.. COLLINS DRÖJANDE grepp där farhågorna och rädslorna får ta plats kan vara både fascinerande och irriterande. Hon bor trångt och fattigt, men har huvudet på skaft. Frågan återkommer i olika skepnader i Karin Collins roman ”Snart har sommarn blommat ut”. När kriget väl kommer väljer de alla att stanna. Det visste Thomas Mann och Agatha Christie, och det vet Karin Collins. Disas organisationsförmåga upprätthåller semesteridyllen på Bellevue. Och fast ryssen inte är så bra på att sikta, så slutar han inte bomba. I Kapellhamnen var det nära ögat. Nisse är på Hjalmars och farmor Saras ansvar. av Karin Collins •
Onsdagskrysset löser man för sitt höga nöjes skull och kollar den rätta lösningen i slutet av tidningen (sidan 16). Lördagens tävlingskryss fortsätter som vanligt. Mycket nöje!. ÅU ONSDAG 26 OKTOBER 2022 14 V interkryss Varsågoda! ÅU bjuder numera på ett extra korsord i veckan
198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 110 år gamla.. ÅU 15 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL
Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Inkl. I landets norra del förekommer det snöblandat regn, i Lappland det snöar cirka 5 cm. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Vinden är svag eller måttlig. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. Inkl. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Inkl. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Dagstemperaturen är mellan +3 och +10, i landets norra del mellan -1 och +3 grader. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. wind m/s Ett vidsträckt lågtrycksområde ligger över Finland. Åbo 2022. I landets södra och mellersta delar regnar det. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. -1 -1 -0 +2 -0 +3 +3 +3 +7 +6 +9 10 +1/ +2/ +5/ +8/ +8/ +9/ +8/ +7/ +4 +6 +7 +9 11 11 10 11 4 5 6 9 10 6 5 Tor +5 +7 +9 11 11 11 10 10 Fre +7 +9 10 12 11 11 11 10 Lör +9 10 12 12 12 12 12 12 Sön +6 +7 +7 +9 +8 +8 +8 +7 Russarö 8 E 8 Utö 11 SE 6 Kumlinge SE 6 Åbo -2cm Föglö +2cm Hangö -3cm Amsterdam 17 1 Aten 4 Berlin 17 4 Bryssel 16 1 Budapest 18 4 Dublin 15 5 Frankfurt 17 1 Köpenhamn 15 1 Larnaca 29 1 Las Palmas 25 1 Lissabon 4 London 17 1 Madrid 21 1 Malaga 28 1 Mallorca 28 1 Moskva 4 1 New York 16 1 Oslo 10 5 Paris 17 1 Prag 16 1 Reykjavik 7 1 Rhodos 25 1 Rom 23 1 S:t Petersburg 6 1 Stockholm 12 4 Tallinn 7 1 Venedig 21 1 Warszawa 17 1 Wien 20 1 Zürich 17 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Till utlandet tillkommer portokostnader. ÅU VÄDER & SERIER 17 ONSDAG 26 OKTOBER 2022 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 980 995 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. Det är mulet. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. 10 dagen före publicering. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration
– För ett tag sedan blev han påkörd på stora vägen vid Maxinge. Under Findus första levnadsår fick brandkåren ta ner honom från en hög tall i Västernäs. Reportern Ville Hupa håller ett anförande under rubriken ”Min vistelse som korrespondent i USA”. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR Findus inlåst i butik igen Det var på lördagskvällen som Pia Flink på Åland märkte att katten Findus cirklat runt på samma ställe ett tag. HON HAR försökt ha honom i inhägnad utomhus. AKTIV. Ålder: Två år (född 10 augusti 2020) •. Man ser hela tiden var han är. Han har som längst suttit fast i ett träd fem dygn, under en snöstorm. Jag har fått en del kritik om varför vi inte hittar nytt hem åt honom och jag har övervägt det, men samtidigt är han en älskad familjemedlem hos oss. Namnsdagar i dag: Nina, Amanda, Ninni, Niina, Marita. Det har nämligen hänt tidigare. Ofta far Flink och hämtar hem katten till natten. •. 13 i Alexandrasalen, Universitetsgatan 19 B. – Där såg jag honom tittandes ut genom fönstret med sin blinkande gps, han tittade på mig som om han skulle sagt ”ska du inte släppa ut mig?”, säger Flink med ett skratt. Hennes inlägg på Facebook om katten Findus äventyr fick stor spridning. – Jag förstod att nu är det något och han har antagligen blivit instängd. EFTER EN efterlysning av Würth-anställda på Facebook så löste det sig snabbt med att få ut katten. – Då löste det sig ganska fort, inom en timme eller så efter att jag lagt ut på Facebook och frågat om någon kunde hjälpa. Men det finns de som tycker det är besvärande att han är så äventyrlig. I maj fick Flink hämta hem honom från ljudsystemsbutiken ProSound där han också mitt i en helg lyckats bli inlåst. Det finns så mycket vänliga människor. – Ibland går vi på promenad och ser var han är, då följer han alltid efter oss hem. Då kollade vi direkt på gps:en och hämtade honom till veterinären. Då tänkte jag att det måste vara Findus. Han var blodig och tilltufsad, men klarade sig. Senaste veckan har han sprungit 50 kilometer! Heidi Hendersson Nya Åland Findus •. Blivit inlåst på ProSound. Familj: Matte Pia och Siri Flink, 8 år (det är egentligen Siris kisse), Husse Fredrik Lindqvist. Vi har honom försäkrad, vi tar hand om honom och han har alltid på sig sin gps så att vi kan hitta honom. Blivit inlåst på Würth. Här i ”Det stora äpplet”, New York. Det var en privatperson som sett en katt bli påkörd och beskrev hur den såg ut och lade upp den i Facebookgruppen för ”Bortsprungna, upphittade djur”. – Det är en helt fantastisk grej. •. – Jag tänkte nog att kanske han får sitta där över natten. Den senaste veckan har han gått 50 kilometer. Findus i ProSound tidigare i år. •. Så i lördags var det dags igen. Det är inte alla som har nyckel som bor nära som kan komma, men butikschefen var jättehygglig och kom dit på tio minuter och släppte in mig så jag fick hämta honom. Välkomna! VILLE HUPA. Findus har ett gps-halsband och hans ägare kan följa med var han går. PRIVAT Och äventyren! •. Intressen: Utforska nya platser, jaga sorkar, möss och fåglar, gosa med familjen. När Flink slutat sitt kvällsskift åkte hon raka vägen till platsen där Findus verkade vara fast. Vi återkallar i minnet och tänder ljus för dem som gått bort under året. Bor: På Fågelberget •. Vi försökte i två veckor, men han är en kisse som är van att vara ute och springa i frihet. ”Trädklättrare har varit anlitade några gånger”, säger Pia Flink. HIFI-MISSE. PRIVAT. » » Findus matte har en gps-sändare på hans halsband – den aktiva åländska katten har gått 50 kilometer den senaste veckan. ÅU SOLSIDAN ONSDAG 26 OKTOBER 2022 18 8.39 17.50 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 8.39, ner 17.50, i morgon upp 8.42, ner 17.47. Det visade sig vara på Würth i Jomala. JONAS EDSVIK/NYA ÅLAND »» Åbo svenska pensionärsklubb Samlas till fredagsträff den 28 oktober kl. Då byggde vi in ena altanen och försökte hålla honom i en inhägnad. Den äventyrliga katten har nämligen ett gps-halsband så hans ägare kan hålla koll på honom. Har nu ett eget Facebook konto kallat ”Frassen Findus äventyr”. •. I morgon: Sabina, Helli, Hellä, Hellin, Helle. •. Eller efter kvällsskift så far jag och lockar på honom, då kommer han direkt. Som det ser ut nu får alltså katten Findus fortsätta vara ute, men är under vakande öga av mattes gps. – De flesta tycker det bara är roligt
22.00 Världens historia: Musketören d’Artagnan. 1.40 Madventures Finland. 0.00 Yle Uutiset. 8.24 Mimus värld. 11.06 Sydvästra Finland. 12.10 Urheiluradio. 15.00 Nyheter. 17.10 Timantteja ja ruostetta: Nice And Quiet. 21.00 En särskild sommar. 22.00 Nyheter. 9.00 Nyheter. LIV FI 10.00 Remppa vai muutto: Ilo irti neliöistä. 21.00 Top Gear. 12.02 Yle Nyheter Lappland. 1.25 Möte med (Finska). Uutiset ja sää radiossa. 14.30 Kokkaushaaste. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 22.15 Dokumenterat: ”Det stora vardagsdramat”. 8.15 Namnsdagsgratulationer: 26.10. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 17.10 Murdochs mordmysterier. 7.10 Aamusoitto. 0.30 Briljanta forskare. 20.00 Yle Uutiset. 1.45 Jakttid. Timantteja ja ruostetta syleilee syksyä lämpimässä tulenloimussa. 8.50 Museoiden mysteerit. 7.45 Professori Balthazar. 7.10 Urheiluradio. 20.00 Nyheter. Aristoteleen kantapäässä tutustutaan tällä kertaa tilastotieteeseen ja sen termeihin. 7.35 Hej Jycke. 21.00 Rakaste vägen. 7.10 Vega Morgon. Del 3 av 3. 17.05 Top Gear. 9.40 Pacific Blue. 11.55 Mystery Diners. 23.00 Alaskas isflygfält. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 7.15 Regnbågsstadens hjälte. 23.15 Sinkkuillallinen. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rikospaikka 23.20 Joonas Nordman Show (R) 0.20 Veriveljet. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 11.00 Annan herkulliset leivonnaiset. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 11.46 Yle Nyheter Österbotten. 19.01 Bolibompafamiljen. 8.17 Lilla Tvåan. 9.00 Yle Uutiset. 9.11 Alueradio. 23.45 Hunter killer. 7.57 Minilångtradare. 11.00 Nyheter. 9.40 Danmarks skattjägare. 21.00 En särskild sommar Svensk dokumentärserie från 2021. 9.05 Urheiluradio. 18.00 Suurmestari UK. 18.00 Yle Nyheter 18.21 Yle Nyheter från din region 18.30 Halv sju 19.00 Historia: Glömda diktaturer i Europa 19.45 Some deep story 20.00 Kulturcocktail live 20.29 Yle Nyheter 20.55 Sportrutan 21.05 A-studion 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Tunna blå linjen 23.00 Oddasat 23.15 Sista ordet 23.45 Halv sju 5.55 Kulturcocktail live. 20.00 Vuoroin vieraissa Maria Veitola. 21.00 Uppdrag granskning. 19.00 Kommer snart på bio: Kummeli förevisar: Kontio & P. 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2022. 13.30 Klassinen kattaus. 0.40 Sanditon. TV3 6.05 America’s funniest home videos. Tutankhamon Vieras: Minna Silver. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia 11.20 Rederiet 12.05 Go’kväll (R) 12.50 Carina Bergfeldt (R) 13.50 Dokument inifrån: Nytorgsmannen (R) 14.40 Hemmakultur (R) 14.45 Landet runt 15.30 Fråga Lund (R) 16.30 Dorsey spelar upp! Amerikanskt drama från 1947. 16.15 Lainvalvojat. 0.00 Nattklassiskt. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 9.10 Sää. 18.00 Minne Rinne vie: Kerttu Kotakorpi kameran takana. 8.15 Kokkaushaaste. 3.00 Nyhetstecken. 6.05 Alueradio. 18.00 Nyheter. 7.53 Ykköskolumni. 18.55 LuontoSuomi: Harvinaiset linnut 0203-17600. 0.55 Navy CIS. 0.15 Remppa vai muutto Vancouver. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 21.50 Merisää. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 9.55 Forum 17.00 Rapport 17.05 Forum 17.15 Proffs på en dag (R) 17.45 Finland under kalla kriget (R) 18.15 Historier från Norge runt (R) Norsk reportageserie från 2015. 18.50 Fåret Shaun. 19.15 Aftonandakt. 6.25 Yles morgon. 13.00 Nyheter. 10.00 Kärlekens och skammens frukter. 16.05 Wheeler Dealers. 9.00 Bob’s Burgers. 17.00 Virkakoirat. 20.15 Sporten. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 6.55 Hej Jycke. 6.54 Andrum. 0.35 Englands historiska hus. 19.50 Keno. 16.30 X3M:s bästa. 23.40 Sporten. 1.00 House. 22.00 Nedsläckt land (R) Svensk faktaserie från 2019. 18.00 Strömsö Finlandssvenskt livsstilsmagasin från 2021. 21.30 Morden i Appojaure Svensk dokumentärserie från 2022. 6.45 Kiinteistöveljekset. 1.00 Gränsbevakarna Australien. 19.00 Bolibompaklubben. Del 2 av 3. 8.33 Vega Morgon. 4.20 Syytettynä poikansa murhasta: Steven Clarkin tapaus. Tshaikovski: Muistoja rakkailta seuduilta (James Ehnes, viulu, ja Vladimir Ashkenazy, piano). 9.30 Valitut Palat Collection. 17.10 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Nyheter på lätt svenska 19.00 Den romska förintelsen Svensk dokumentärserie från 2021. 8.30 Regionalt. 8.13 Alueradio. 21.00 Koko Suomi leipoo Jakso 7/10. 8.18 Hullabalooba. 22.05 Elokuva: United 93. 20.15 Lilla Aktuellt. 6.35 Hartaita säveliä. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 20.15 Knölvalens hämnd. 15.03 Vega Eftermiddag. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 26.10. 16.10 Faunin iltapäivä. 20.02 Sää. 7.53 Alueradio. 9.30 Halv sju. 7.30 Max och Maja. Företagaren Niina Kuhta byter sitt lyxliv mot den ekologiska ensamförsörjaren Annukka Salos vardag. 8.00 Fåret Shaun. 13.00 Simpsonit. 19.30 Heidi. 21.00 Äärimmäinen matka. 19.22 Verkligheten i P3. JIM 11.00 Gränsbevakarna Australien. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 10.02 Radio Suomen Päivä. 19.00 Rapport 19.18 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2022. 18.00 Sinkkuillallinen. 21.17 Radio Suomen Ilta. 11.00 Riston Valinta. 9.00 Yle Uutiset. 21.31 Vega Musik. 17.06 Yle Nyheter från din region. 10.45 Norge runt. 20.00 Frusna vägar. 19.25 Lotto, Joker och Drömvinsten. 8.37 Jag, Elvis Riboldi. 7.51 Lilla Tvåan. 10.10 Halloween Baking Championship. 18.50 Iltahartaus. 13.20 Hem till gården. 7.53 Rytmäggen. 12.30 Murdochs mordmysterier. 19.02 Maj Lind pianokilpailu: 1. 23.10 Yöklassinen. Rock-etsivä. YLE RADIO 1 FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 10.58 Sydöstra Finland. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 12.10 Kalle Haatanen: Tutankhamon. 20.03 Metsäradio. 2.10 Kööpenhaminan vartijat. 8.48 Galaxen i sociala medier. 19.00 Alastomat selviytyjät rakkautta etsimässä. 13.00 Politiikkaradio. 10.20 Fotobonden 11.00 Strömsö 11.30 Besatt av: Klassiska möbler 12.00 Charli XCX: Alone Together 13.05 Blaze Foley: Silvertejpsmessias 14.25 Före filmen: Snyltaren 14.31 Irmeli Kukkapuro grafiker 14.43 Mer om filmen: Ingen fara på taket 15.00 Exotiska järnvägar 15.45 Svenska hemligheter 16.00 Damernas paradis i Milano 16.44 Bildbrev från Sydamerika 16.55 1/2 rum och kök 17.25 En tvättäkta lantis 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Historien om Grönland och Danmark 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Svenskfinland runt 20.00 Maj Lind-pianotävlingen, final 1/2 22.45 Fransk vardagsmat med Michel Roux 23.30 Kino: The Gangster, the Cop, the Devil 22.45 Fransk vardagsmat med Michel Roux. 15.55 The mentalist. 19.30 Världens historia: Kelternas hemliga grav (R) Brittisk dokumentär från 2022. 11.55 Rantatalon metsästäjät. 10.33 Radio Suomen Päivä. 6.33 Vega Morgon. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 0.40 Gold Rush Kultakuume. 7.15 Richard Scarry: Mysterier i Sysselstad. 18.50 Merisää. 8.25 Hemmagympa med Sofia. 21.03 Musiken i mitt liv. 12.45 Merisää. 18.03 Vega Kväll med familjeinnehåll. 1.20 Livet på Island. Del 5 av 6. 15.00 Gränsbevakarna. 22.05 Urheiluradio. 11.14 Tavastland 11.22 Birkaland. 8.50 Gympastund: Rask gympa 9.00 Casualty 9.45 En ny dag 10.15 Jaktliv 10.45 Flyttdagböcker 11.15 McLeods döttrar 12.00 Sjukhuset i Holby City 13.00 En tvättäkta lantis på äppeljakt 14.00 En tvättäkta lantis 14.45 Vårt liv på Galápagosöarna 15.32 Björnens rike 16.24 Sagor om sjöarna 16.30 En ny dag 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Muumilaakso en ny säsong kommer snart 18.03 Fyra element 18.10 Puls 19.00 Paradiset 19.45 Filmstund: Heartbeast 19.50 Den där stilen 20.00 Stora sytävlingen 21.00 Ivalo 21.42 Fjärrlinjen: Vägen till Nato 21.44 Betrodd man 3 21.55 Volleyboll: Benfica–VaLePa 20.00 Stora sytävlingen. 12.40 Kiinteistöveljekset. 22.05 Kuusi kuvaa muusikko Mikko Alatalon elämästä. 0.00 4D: Jag vill se yngre ut. 23.00 TV4Nyheterna. 21.00 Yle Uutiset. 8.55 Paddingtons äventyr. 8.35 Bluey. 11.35 The good doctor. 13.55 Bytt är bytt. 19.55 Fixarfesten. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 7.40 Ross och Roll. 7.00 Greta Gris. 14.00 Nyheter. 0.25 Vetenskapens värld. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 18.20 Lukulamppu. KUNSKAPSKANALEN 17.20 UR Samtiden – Stadsmuseet berättar. 20.00 Vuoroin vieraissa Maria Veitola Jakso 1/10. 8.20 Vega Morgon. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 7.55 Greta Gris. 17.00 Yle Nyheter. 12.00 Uusi elämä etelässä. 10.35 Unforgettable. 18.00 Yle Uutiset. 12.14 Oddasat. 19.00 Simpsonit. 16.45 Yle Oddasat. da Milano: Ricercare (David Russell, kitara). 16.55 Grand designs UK. 7.13 Alueradio. 6.45 Sara och Anka. 11.35 Vega Förmiddag. 2.20 Maajussille morsian. 22.55 Dokument utifrån: Trump och lögnen som vapen. 6.15 Aamusää 6.25 Uutisaamu 9.30 Emmerdale (R) 10.00 Kauniit ja rohkeat (R) 10.30 Schitt’s Creek (R) 12.00 Valitut Palat Collection (R) 12.30 Hudson & Rex (R) 13.30 Ensitreffit alttarilla (R) 14.30 MTV Uutiset Live 15.00 Suomen kaunein koti (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Del 4294. 21.00 Yle Sportens NHL-podd. 11.00 Yle Uutiset. 23.00 NCIS: Hawai’i. 20.00 TV4Nyheterna. 16.10 MOT. 8.10 Ykkösaamu. Rentoa puhetta, kiinnostavimmat vieraat ja kulttuurin ajankohtaisaiheet debatoitavina. 23.02 Yöradio. 18.10 Charlie och Lola. YLE VEGA 6.00 Nyheter. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Uppdrag granskning Svenskt samhällsprogram från 2022. 8.10 Urheiluradio. 19.10 Simon. 8.15 PAW Patrol. 21.00 DOC. 1.15 Uusi elämä etelässä. Matti Ylönen. 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk. 7.55 Wheeler Dealers. 8.25 Pyjamashjältarna. 0.00 The rookie. 17.30 Vega Kväll med familjeinnehåll. 15.02 Alueradio. 12.00 Moderni perhe. 8.00 The real housewives of Atlanta. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 6.59 Hyvää huomenta. 22.00 NCIS: Los Angeles. 19.00 Uusi elämä etelässä. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. 22.00 Aktuellt 22.45 Sportnytt 23.00 30 minuter 23.30 Helsingforssyndromet 0.20 Rapport. 18.30 Hartaita säveliä. 8.35 Billy the Kidin jengi. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 14.30 Aristoteleen kantapää: Kuplakuvio, hölynpölykorrelaatio ja oudokki – tilastotiede on kaikkialla. 14.45 Yles morgon bästa bitarna. 11.00 Neljän tähden illallinen. Del 4 av 6. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 10.35 Bitchin’ rides. 19.15 Brandman Sam. 9.01 Fjällfolk. Genom svårigheter mot stjärnorna. 17.55 Svalbard sett från luften. 6.05 Aamusoitto. 9.40 Hengenvaarallinen saalis. 18.00 Efter fem. 11.03 Vega Förmiddag. 21.55 Radio Suomen Ilta. 1.35 Fråga Lund. 11.00 Supernova. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Nasse. 10.00 Yle Uutiset. 7.00 Nyheter. 7.00 Svenska Hollywoodfruar. 21.10 I rymden med Brian Cox. 17.30 Pyöreä pöytä: Juha Itkonen, Mika Pantzar ja Ruben Stiller. TV4 13.10 TV4Vädret. Rofe: Echo de Vienne (Wienin kaikuja) (Jeanell Carrigan, piano). 20.20 TV4Vädret. 14.00 X3M Eftermiddag. 10.00 Nyheter. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 15.25 Kööpenhaminan vartijat. 16.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. 16.00 Gränsbevakarna Kanada. 17.00 Liv D: Aasialaiset ökyhäät. 5.45 Sverige idag.. 14.00 Suurmestari UK. 17.10 Urheiluradio. 20.30 Utrikesbyrån (R) Svenskt samhällsmagasin från 2022. 12.20 Pontikankeittäjät. 23.55 TV4Vädret. 18.02 Luonto-Suomi: Harvinaiset linnut 020317600. 18.30 Miriam utforskar döden. Miten lämmintä ja mukavaa onkaan kuunnella musiikkia takkatulen äärellä. 7.45 Smurfarna. 22.50 Kielen päällä: Hävyttömien paikannimien maa. 7.33 Vega Morgon. 20.00 Remppa vai muutto Vancouver. 14.50 Lyxfällan. 6.52 Boj med vänner. 20.25 Kosmoo. 17.00 Finlands auktionskung. 14.02 Alueradio. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 22.20 Top Gear Best Of. 9.05 Muistojen bulevardi. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 10.50 Yle Nyheter Nyland. KUTONEN FI 6.20 Pontikankeittäjät. 11.38 Yle Nyheter östra Finland. 16.40 Yle Nyheter på lätt finska. 16.13 Alueradio. 7.59 Hyvää huomenta. 8.45 Färdmat på isländskt vis. 18.20 Greta Gris. 13.15 Köket. Del 5 av 18. 15.01 Ulosottomiehet. 19.00 Nyheter. 6.00 Bing 6.05 Krambjörnarna: Välkomna till Kramlandet 6.30 Sanna och regnbågslandet 6.55 Pyjamashjältarna 7.20 Smurfarna 7.35 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 8.00 LEGO Friends: Tyttöjen tärkeä tehtävä 8.10 Lego Ninjago 8.25 Tara Duncan 8.40 Pac-Man och spökäventyren 9.00 Extreme cake makers 10.00 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Rik på renovering 14.25 Drömhem vid Medelhavet 15.30 På kommande: Högholmen 15.35 Kommissarie Rex 16.35 Onnenarpa 16.40 Lejongrottan USA 17.40 MasterChef Australien 18.55 På kommande: Högholmen 19.00 Superhandlarna 20.00 De rika och de panka Del 2 av 8. 18.00 På äventyr i Norden. 10.00 Brysselin kone. 21.45 Iltasoitto. 12.00 Mestareiden mestari. 19.02 Urheiluradio. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 18.40 Monsterbarnvakterna. 22.15 Remppa vai muutto Suomi. 16.50 Novosti Yle. ÅU RADIO OCH TV I DAG ONSDAG 26 OKTOBER 2022 20 SUB FI 6.55 Muumilaakson tarinoita. 12.35 Million dollar listing New York. 23.40 Maanteiden sankarit. 17.25 Piratöarna. 22.00 Hela Sverige bakar. 13.35 Halloween Baking Championship. 18.00 Arman Pohjantähden alla. 19.00 Gold Rush Kultakuume. 13.00 Yle Uutiset. 19.05 Pantbanken. 15.40 A-studion på teckenspråk. 21.00 Stugfixarna Norge. 3.20 Kotoisa. 8.02 Lilla Tvåan. 14.15 Hengenvaarallinen saalis. 1.20 Suomen kaunein koti. 7.14 Lilla Tvåan. 15.00 Huvila & Huussi. 7.00 X3M Morgon. Matti Ylönen. 14.55 Yksi on hyvää seuraa. 13.00 Puutarhan pelastajat. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 8.00 Nyheter. 19.30 Övergivna byggnader. 21.00 Nyheter. 2.15 Utrikesbyrån. 7.30 Regionalt. 14.27 Kommande: Priset för en natt. 20.03 Ordet läcker: Skum. 7.05 Charlie och Lola. 21.00 Bonde söker fru. 11.33 Radio Suomen Päivä. 21.02 Urheiluradio. 23.32 Vega Musik. 13.30 UEFA Champions League: Huippuhetket. 16.00 Yle Nyheter och sport. 16.00 Remppa vai muutto Vancouver. 11.05 Asunnon metsästäjät. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 15.02 Kulttuuriykkönen. 20.00 Frendit. 8.10 Possu ja Kärpänen. 19.55 Latela 2022. 22.05 Big Brother Finland 23.40 Finlands auktionskung 0.40 Poliserna 2022. 0.20 Elokuva: American Pie 2. 6.50 Aamuhartaus. 22.00 Arman och Finlands brottsmysterier. 15.10 Diesel Brothers. 15.00 Yle Uutiset. 11.54 Yle Nyheter norra Finland. 19.00 Lyxfällan. 13.15 Fennada-klassiker: Stulen kärlek. 13.00 Finlands auktionskung. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 16.10 Urheiluradio. 23.00 Iltahartaus. 12.01 Nyheter. 17.55 Masterchef USA. 23.00 Yle Uutiset. 19.30 Efter fem, forts. 8.45 Milo. 17.50 Arthur & Excalibur. 21.00 Matrix. 20.30 Robinson. 6.06 Vega Musik. 11.30 Mahtavat miesluolat. 11.02 Radio Suomen Päivä. 7.10 Mahtavat miesluolat. 22.00 Tunna blå linjen. 0.00 Brottskod: Försvunnen. 18.05 Arvokaman etsijät. 18.25 Regnbågsstadens hjälte. 8.04 Kalle Kock. 5.50 Merisää. Del 6 av 14. Merisää. 17.00 Aktuellt 17 med väder och Nyhetspodden. 10.10 Livet berättelser från Svenskfinland. 23.50 Rovdjur i Karpaterna. 19.05 Luonto-Suomi: Harvinaiset linnut 0203-17600. 21.30 X3M Nonstop. 22.10 Tulossa elokuvateattereihin: Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 13.40 The real housewives of Beverly Hills. 7.30 Rantatalon metsästäjät. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Temptation island Finland Del 3 av 22. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 9.54 Andrum. 22.08 Pollari. TV5 FI 6.25 Asunnon metsästäjät. 14.00 Kompisen lämnas utan. 14.00 Yle Uutiset. 22.35 Powernappers’s paradise 22.50 Lokala nyheter 23.00 Den svenska dokusåpan 23.30 Superföräldrar 0.00 Kampen om livet. 22.59 Kulturpodden: Ett tema flera perspektiv: Från Tunna blå linjen till true crime. 7.50 Merisää. 8.10 Simon. 18.05 Alaskan erakot. 15.00 Yle Uutiset. 20.20 Glimt av Norge (R) Norsk reportageserie från 2016. finaali-ilta. 11.30 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 10.03 Vega Förmiddag. 12.30 Salatut elämät. 17.13 Radio Suomen Ilta. 9.23 Vega Förmiddag. 14.03 Vega Dag. 14.55 En plats i solen. 15.55 Yle News. 12.55 Radio Suomen Päivä. 22.00 Yle Vega. 13.03 Vega Dag. 7.03 Kasper och Lisa. 12.45 Väderoch sjörapport. 8.50 America’s funniest home videos. 12.10 Yle Oddasat. 6.50 Lilla Tvåan. 12.13 Radio Suomen Päivä. 16.10 Vega Eftermiddag. 20.00 Amerikas antikälskare. 1.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 14.32 Arkivfilmer: Ett pärlande leende. 20.55 Grizzy och lämlarna. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 2.45 Sportnytt. 14.00 Sinkkuillallinen. 6.30 Regionalt