Åbo Underrättelser 27.01.2014

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

4?5 LIVET ÄR LOKALT Jubileumstidning. 6 Läs också vad president Sauli Niinistö anser om den ekonomiska tidsandan. Sid. ÅU på Talludden Vad säger presidenten till ÅU:s chefredaktör? Sid
Beläget vid parken. våningen 3 rum + kök + bastu 71 m2 7. 383 400 ? 229 792 . lauttasaarenmetalli.? Kaartin Unioni, Unionsgatan 8, Helsingfors Förnämliga bostäder mitt i Helsingfors. INFO Auratum Asunnot i Helsingfors, Marjut Välipakka, tfn 040 514 7866, asunnothelsinki@auratum.com. 798 000 ? IÄR PREM KIVITASKU, Tahkogränden 1 F, Åbo Byggstart våren 2014, ?yttfärdig 2015. Kivitasku är Auratums femte och sista byggnad i Kupittaanpuisto. Exempel: 7. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Auratum gratulerar 190-åriga Åbo Underrättelser! Hitta hem i ett nytt, grönskande kvarter! VISNING PÅ SÖNDAG 2.2 KL. våningen 3 rum + kök + bastu 117,5 m2 158 625 . våningen 5 rum + kök + bastu 149,5 m2 379 400 . våningen 3 rum + kök + bastu 83,5 m2 (2 balkonger, hörnlägenhet) fp sfp 195 392 . Stora fönster med utsikt mot både innergården och den vackra Kuppisparken. Endast en lägenhet ledig! 8. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 2 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Rymliga, attraktiva lägenheter med förstklassiga materialval och eleganta planlösningar. Alla lägenheter har balkong mot parken, de större dessutom ytterligare en balkong med vy mot gården. Exempel: fp sfp 2. 13?14 I FLYTTFÄRDIG LÄGENHET I PÄÄSKY, INGÅNG FRÅN LEMMINKÄINENGATAN. Mer info även om hela utbudet. PÄÄSKY, Länkstigen 1 H , Åbo Flyttfärdig! Ljus och stilren takvåning med 4 rum + kök + bastu samt stor, 70 m2 inglasad terrass med strålvärmare. 487 625 ? 7. 450 900 ? www.kupittaanpuisto.? Alla tre hus i energiklass C2007 INFORMATION Auratum Asunnot Oy, Merja Österman, tfn 050 377 4656, asuntomyynti@auratum.com HITTA DIN DRÖMBOSTAD I HELSINGFORS Bostäderna färdigställs i början av 2015. Lauttasaaren Metalli, Heikkilävägen 6, Helsingfors Personliga och högklassiga hem mitt i Drumsö. 671 000 ? HAIKARA, Kuppisgränden 2 C, Åbo Klar i november 2014. våningen 4 rum + kök + bastu 122 m2 fp sfp 367 194
den öppna argumentationen. Hur demokratin än utvecklas tack vare det elektroniska kommer vi aldrig att komma ifrån att det demokratiska samtalets styrka är att man kan nå en gemensam nämnare. Dagstidningsjournalister är också nätfreakar. Löftet ger oss en bas att jobba på. Läsaren ger sig in i överenskommelsen med attityden att han/hon låter sig överraskas. Inte bättre. Bättre rustad. Vi gör ÅU med passion . och samtidigt hela branschen i sin nuvarande form ?har blivit 190 år. Kommunala föredragningslistor ?nns inom räckhåll för den som vill läsa. De traditionella medierna. Vi förbinder oss att göra det bästa vi kan för att med våra resurser ta fram ett varierande material ? naturligtvis också underhållning . Men hur samhället än moderniseras ?nns det kvaliteter som inte förändras. nar i ett visst röstningsbeteende är en investering i en tankeprocess. Demokratin har stor hjälp av nätet när det gäller teknisk informationsinhämtning. och ?antielitistiska. Dagstidningarna har kallats för gammelmedier. eller ?omdömes?ltret saknas. Unga läsare prenumererar i avtagande grad. Annonsmarknaden riktas om. Itella och staten lägger sten på börda. Till detta kommer ett mentalt underläge. Den är dekorerad med färska bär och alltid lika god. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. har chanser att bli en bättre läsare. I sekler har därför dagstidningen i överenskommelsen med prenumeranten bidragit till att öppna samhället. Nätet . Där ?nns inte många karat demokrati . Snabbheten. Bättre rustad. Vad har nätet som en dagstidning saknar. Ändå är den debattens mest centrala bit . Men vi gör dem inte avsiktligt och vi hatar att göra dem. Det heter att anonymiteten ger dem som är rädda för sina jobb etc en chans att uttrycka sig. Den gränslösa räckvidden. Jurisprofessorn Mårten Schultz säger i SvD (16.12.2013) att nätet är i behov av en etisk justering. kan i längden urholka den här utvecklingen. . Attityden ?nns i våra 190 år gamla väggar av redaktionell strävan, etik och pliktkänsla. Ålderdomliga ord. Hon har så pass ovanliga husdjur som två australiska spökskräckor, som hon sköter om. Mitten FRAMTIDEN. Inte bättre. och för vägarna till åsikterna. Den som sluter en överenskommelse med en dagstidning sätter sig i ett bättre läge när det gäller att förstå världen. Man blir en bättre rustad medborgare. Den föds inte om man inte utsätter sig för andra åsikter . utan den skulle inte våra resurser räcka till. Vi besjälas av tanken att den som vill bli en bättre medborgare kan få stöd i den processen av dagstidningen. Vi gör inte allt rätt, vi gör ibland fel. Teaterbron, utsmyckad med konst, har också blivit en kärlekens bro med kärlekslås ditfästa av par som funnit varandra. Sidan 8?9 ÅU-FAMILJEN. Rebecka Nygård är dottern i familjen som vi följer med under jubileumsåret. Det inbjuder till superlativer, men det är lätt att hålla tillbaka. Men vad och vilka står för den substans som nätet debatterar. inte 140. Torbjörn Kevin Chefredaktör. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Överenskommelsen ÅBOS BROAR. ? nymedierna och de gamla bakåtsträvande dagstidningarna. Nätet är en fantastisk arena. Vem är gossen i ÅU-hatten. ?stäm varandra. Man blir en bättre rustad medborgare. Vi har klumpats ihop med samhällets elit. Jag känner inte igen mig. Det ?nns inte en kvadratmillimeter information som inte en van nätbrukare kan ta sig in på. Men nätmoral, nej vi får inte se den utvecklas eftersom det är en omöjlighet. Nätet ?nns där som en del av samhällsdebatten. inte minst det anonyma . Alla tar för sig med respekt, och ser till att var och en får sin bit. 190 LÄSARE OM DET LOKALA LIVET Åbo Underrättelser . Låt vara att den ibland är liten. I långsamheten. Överenskommelsen är en kraft i en annan riktning än den som ser ut att vara dominerande: Den som ger medborgarna den självklara möjligheten att i så liten grad som möjligt utsätta sig för det man inte känner för. Det selektiva samhälle som via nätet genererar allt smalare intressepro?ler är i förlängningen ett samhälle som kan hota det demokratiska samtalet. Inte nu. Men som en droppe som urholkar stenen. Det här är som alla förstår en partsinlaga. Den ?nns i samhällsdebattens alla arenor. I det mänskliga, fysiska mötet, i läsandet, i lyssnandet, i författandet etc. På 5 809 tecken . Det bildar ÅU:s innehåll. trots det skenbart demokratiska i att den uppkopplade har en röst. Se inte nu den motsättning som inte ?nns. Den som utsätter sig för en överenskommelse . Ett lokalt liv är som mormors gräddtårta. Traditionella medier ger tanken möjlighet att vara långsam där det är nödvändigt. Nätinlägg droppar i regel motiveringarna till förmån för formuleringen. som ett sätt att skapa bättre moral på nätet. Det är troligtvis en dödfödd idé. Varje väg till en åsikt som utmyn- EN PARTSINLAGA Det är här dagstidningen vill ?n- nas. Han efterlyser juridiska processer . Så här ser jag det utifrån Åbo Underrättelsers horisont. Vi erbjuder en årsprenumeration. Också vi är beroende av nätet. Det var inte heller dagstidningarna som i början av näteran skapade en motsättning mellan de snabba . i en lämplig mix med det demokratiskt nödvändiga. Vi sluter en outtalad men existerande överenskommelse. prenumeration . Över tid klarar vi oss inte utan syntesen. Jag brukar tala om en överenskommelse. Läsaren utsätter sig för ett slags påverkan. Inte en docerande, undervisande opinionsbildning, utan en journalistik där ÅU med långsamhetens omdöme försöker ta fram element som är viktiga när vi försöker förstå vårt samhälle. Den som sluter en överenskommelse med en dagstidning sätter sig i ett bättre läge när det gäller att förstå världen. När vi kommunicerar online verkar vi sakna det omdömes?lter som vi har i vanliga fall. För 20 år sedan, då ÅU ?rade 170 år, spådde professor Krister Ståhlberg Åbolands och Finlands framtid. Nu dammar han av spåkulan igen . Det är fortfarande här substansen växer fram, och det är ingen slump. Den är snabb och har stor räckvidd. Men nätet ger inte samhällsdebatten självklar relevans. Vad gör han i dag? Sidan 14 LIVET ÄR LOKALT. den här gången med facit på hand. Sidan 12?13 BOKEN ELLER SMARTTELEFONEN? Lärare, forskare och studerande diskuterar hur läsandet har förändrats. Sidan 26?27 REKLAM. Motsättningen mellan sociala medier och traditionella massmedier känns överhuvudtaget främmande. Den skapades av högljudda nätpionjärer som utropade sig till spjutspetsar i den riktiga demokratin. Men långsamt kryper det fram en kritik också mot ?nätet?. Forskare och debattörer talar allt oftare om nätet i termer av ?mediet snabbt, eftertanken långsam. (nätforskaren Marcin de Kaminski i SvD 9.12.2013). de Kaminski säger att vi använder internet på ett oeftertänksamt och ore?ekterat sätt. Men det kräver en vana att läsa. De saknar i regel vägen till åsikten. Prenumeranten köper löftet. Prenumeranten accepterar den. Teaterbron, Kvarnbron och Martinsbron (skymd) är viktiga för fotgängare, cyklister och bilar. Det saknar inte relevans. Men delar av nätet har vuxit ut till ett ogräs som i sin sanslösa tillspetsning försvårar det demokratiska samtalet
Vi har sett hur de över?ödsrika köper fastigheter på några platser i världen. Men tänker man framåt så ja, jag tror man har vaknat upp under det senaste året. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 4 Jubileumsnummer Fåtalets över?öd passar inte in i det nordiska samhället. Jag ser det här som något som vi aldrig kan förstå. ÅU: Man kan vi göra något åt det? P: Det är svårt att göra någonting globalt. Jag minns efter 11 september då USA ville att också Europa är mera med i kriget mot terrorism. Jag var då medlem i Internationella valutafondens så kallade landsgrupp och förslog att om USA vill ha mera information om banking i Europa kan vi kanske göra en överenskommelse som går ut på att USA är villigt att vara med i vad EU hade talat mycket om, det vill säga att skatteparadisen skulle avskaffas med globala beslut. Men jag lyckades inte (skratt). Det är en global fråga, förstås, men man måste också fråga om det är rätt. Vi hade några sådana på 90-talet och allt gick åt helvete... men också inom banksektorn i västvärlden? Och ännu mera undrar jag om det överhuvudtaget passar Finland. Jag har en stark känsla att man inte accepterar det eller förstår det. Det är inte en känsla utan ett faktum. ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Hur går det ihop? P: Vi måste se lite djupare på det. Presidentämbetet har länge försvarat exporten, också jag, men är det riktig export om ?nländska stora bolag grundar en ?lial i Kina. Jag undrar, accepterar man det i de länder där det händer, mest i utvecklade länder . Har man en känsla av trygghet hjälper det en att nå vad man vill nå. Text: Torbjörn Kevin Foto: Susanna Vainioranta ÅU: I nyårstalet 2013 betonade ni orden rättskänsla och sammanhållning. Kan ni utveckla detta? P: Det betyder stabilitet, lagstiftning, trygghet för vanliga människor. Har man en känsla av trygghet hjälper det en att nå vad man vill nå. ÅU: Men så kommer Finnwatch med sin rapport som berättar att de 20 största ?nländska företagen har 225 dotterbolag i skatteparadisländer. Jag har sagt det här många gånger och också sett att man nu pratar mera om investeringsimport, som är kanske ännu viktigare. ÅU: Men bör man och kan man göra något åt skatteparadisproblematiken? P: Man har försökt många gånger, globalt. Att man har en äkta känsla av att vara tillsammans. ÅU: Ni sade i nyårstalet 2013 också att den samhälleliga sammanhållningen är vårt starkaste element när det gäller konkurrenskraften. Är dagens ökande inkomstklyftor oundvikliga och hur passar de ihop med en modell som bygger på rättskänsla och sammanhållning? P: Jag kan tänka mig att det är svårt att undvika att klyftorna blir större. Låt oss då kalla det visioner. Vi ska inte acceptera fåtalets över?öd President Sauli Niinistö ser en fara i att det ?nns människor som lever i en helt annan värld än andra. . Och egentligen är det inte en känsla utan ett faktum att det inte passar in i det nordiska samhället. Exporten är viktig, men jag har också klart sagt att man också måste tala om importen, dvs. att få utländska bolag att investera i Finland, för det betyder alltid arbetsplatser hos oss. I mitt nyårstal i år nämnde jag att fåtalets över?öd har nått helt nya dimensioner. Vi kan upprätthålla våra tankegångar och våra sociala system, men allt har att göra med den sociala sammanhållningen och det igen är kanske den viktigaste kraften i våra nordiska samhällen också ekonomisk sett. Jag ser en fara i att vi skapar människor som lever i en helt annan värld än andra. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Jag tycker inte om ordet visionär. Den sociala sammanhållningen är kanske den viktigaste kraften i våra nordiska samhällen också ekonomisk sett, säger presidenten. . Jag förstår att det är viktigt att vara med globalt om man vill främja sin industri och att man måste ha sina bolag ute i värl- den, men jag har alltid tänkt att det hjälper att hålla huvudkontoren och de viktigaste aktiviteterna för bolaget här hemma
Där ?nns helt klart en vision av samarbete mellan nordiska länder, samarbete med Sverige och med EU och partnerskapet i Nato. Framtiden ser bra ut, man kanske glömmer, vi hade många år en sådan attityd. Men jag har nu märkt att man har börjat mena allvar. ÅU: Och då menar ni uttryckligen regeringens åtgärder? P: Regeringens åtgärder, ja och också den allmänna opinionen. ÅU: Upplever ni att presidenten har en aktiv roll här, när det gäller att bearbeta det mentala landskapet? P: Presidenten kan förstås försöka påverka attityder. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 5 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Har vi en diskussion som på något sätt bidrar till en lösning av samhälleliga problem? P: Låt mig först gå lite tillbaka i tiden. Och på det sättet kan man säga att den politiska nivån förlorade sin kraft. Början av årtusendet var ganska lätta tider och under sådana tider är det vanligt att man börjar lita på att allt går bra. Jag tror att marknadskrafterna inte alls trodde på eurogruppens no bail out-regel. Jag tycker det är en bra vision. Jag har sett att bara några ord hjälper att påminna folk om vad jag tänker. ÅU: Ni har alltså blivit försiktig på grund av ert tidigare rykte? P: Jag har det ryktet och har inte behov att stärka det. ÅU: I detta ekonomiska läge, upplever ni att samhällsdebatten har några visioner kvar? P: Nu måste jag först upprepa vad jag sade på 90-talet: Jag tycker inte om ordet visionär. på nästa sida ?. Marknadskrafterna spelade på detta, och de spelade helt rätt! Man måste fråga sig om det är rätt att ett ?nländskt bolag använder skatteparadis för att undvika skatten. ÅU: Det är alltså där politiken har en styrka: att få marknadskrafterna att vara äkta marknadskrafter? P: Just det. ÅU: Är ni optimist på den punkten? P: Ju mera man diskuterar marknadens ansvar, desto mera kommer den att komma tillbaka till den ursprungliga roll den borde ha. ÅU: Via diskussion snarare än lagstiftning? P: Inte bara diskussion utan också lagstiftning, både och. Det är den viktigaste frågan. Men förstås, det är inte bara fråga om pengar utan också om attityder och acceptans. Man ser i dag mycket av den andan i Aaltouniversitetet. Marknadskrafterna har möjlighet att övervaka att man följer avtal. Visionen är att inte vara enbart ensam utan att ha så många kontakter som möjligt. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Regeringen har beslutat lindra bolagsskatten ganska mycket. Och som vi lite har sett i Sydeuropa, så har marknaderna också förlorat lite. Men min åsikt var från början att de borde ha tagit ännu mera ansvar. ÅU: Tycker ni att den ?nländska politiken i dag diskuterar rätt saker. Hade de under början av 2000-talet gjort det som vi är vana att se som marknadskrafternas styrka, då hade de inte lånat så mycket till Sydeuropa. Det är inte alls bra för vår sociala sammanhållning att någon undviker sitt ansvar. ÅU: När vi är inne på en sektor där ekonomi och politik möts, anser ni att politiken mera har blivit en anpassare till ekonomiska realiteter eller har politiken fortfarande medel att till i de här frågorna? P: Det låter kanske litet överraskande, men jag tänker just nu att det nu handlar om att marknadskrafterna nu inte gör vad de ska göra, och nu talar jag inte bara om eurokrisen utan om hela den västra världen. Jag vet inte om själva början har skett där, men man ser den. Meningen var att det ska vara en signal till bolagen att det nu är billigare att göra vinst och redovisa den. Nu har vi en vision med ett helt nytt företagarskap. Forts. Låt oss då kalla det visioner. Säkerhetspolitiken är ett gott exempel. Vi hade några sådana på 90-talet och allt gick åt helvete...Men tänker man framåt så ja, jag tror man har vaknat upp under det senaste året. Jag tycker det är en vision. Gällande ekonomin och näringslivet avser jag inte så mycket Angry birds eller liknande, utan vi har en vision av unga människor som har hög utbildning och som är ivriga att börja som företagare. Men jag har beroende på mitt gamla rykte varit lite försiktig (skratt). Så jag hoppas att de förstår signalen. ÅU: Men om det misslyckas på europeisk nivå, tror ni då att den nordiska modellen överlever på mellanlång sikt? P: Jag ser inte de här skatteparadisen som den största ?enden. Förstås, om det går vidare kan man tänka så, att det är den största faran. Men det är löntagare som upprätthåller vårt samhälle och det betyder att den största faran är hur ekonomin utvecklas vidare, det vill säga hur vi kan hålla våra arbetsplatser. Jag hoppas företagen förstår signalen. att ett ?nskt bolag använder sådana medel att undvika skatten. ÅU: Och vilket är ert svar på den frågan? P: Regeringen har beslutat att lindra bolagsskatten ganska mycket. Jag vill alltså kalla tillbaka de här krafterna, och vill att de ska agera som marknadskrafter bör göra. Men här ?nns en paradox. Under senaste decennierna har vi, till exempel min generation, inte varit villiga att ta risker, man har prefererat statliga tjänster eller Nokia under 90-talet
De är lite olika dessa nationalister, men man hör opinioner i Frankrike och Holland som låter farliga. Och Sailas förstås. och ett rykte från ?nansministertiden han gärna nämner i intervjun. * Arkitektoniskt är presidentresidenset Talludden ett långt steg från Kekkonens Ekudden som ligger ett längre stenkast ifrån. Förstås också via Gullranda, lägger presidenten till min uppräkning. . Kanske vi inte ser så tydligt att någon har något att säga. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 6 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det blev lite väl mycket övermod och överlägsenhet. ?Ni är vana i Åbo att ha eget vin...? blommade med Nokia kunde man ha förstått att helt mekaniskt arbete vid linjer inte stannar länge till i Finland, men man förstod det inte. Saken är viktigast.. Ett slags uppmaning: Gå fram där, men stanna inom den sektorn. ÅU: Ännu om samhällsklimatet, håller ni med om att det är tyst bland intelligentian, det vill säga forskare, konstnärer, författare, osv? P: Jag har inte tänkt på det, men då ni säger det. Man förändrade inte så mycket i början av min period, det största beslutet gällde inte ens grundlagen utan var regeringen Vanhanens beslut 2009 att presidenten inte mera åker på EUmöten, om inte regeringen beslutar. ÅU: Är ni bekväm med den rollfördelningen? P: Ni får tro mig eller inte, men jag minns att jag redan under min tid som ?nansminister sade att det inte är ställningen utan saken som är viktig. Nu går jag igen tillbaka till början av årtusendet. Det blev lite väl mycket övermod och överlägsenhet. Vi hade tillväxt, men det räckte inte till, man ville ha mera för vi har alltid varit bra och vi trodde att vi var bäst i världen. De tiderna kommer inte tillbaka, så statens möjligheter att påverka är mycket mindre. Men, jag har ofta sagt att staten inte ska sätta hinder för näringslivet utan man borde försöka förändra attityder, uppmuntra människor. Det behövs beslut som berättar var gränserna går och visar den sektor där man är fri att göra vad man vill direkt möjligheter att påverka ekonomin i Finland, det var under Sovjethandeln som faktiskt inte var normal ekonomi, det var en politisk ekonomi. FB-chef, avliden . Och går vi tillbaka till Ryssland har jag märkt att där ?nns en ganska stor nationalistisk opposition, det låter inte så bra. ÅU: Er företrädare hade problem med offentligheten kring presidentens makt. Född och uppvuxen i Salo och med en fru som leder bokmässan i Åbo är kontakterna livliga. . och nya också. ÅU: Hur sker den diskussionen? P: Man träffas, man skriver och man ringer. ÅU: Vilken uppfattning får ni en exteriör som ter sig vackrare ? mer klassisk . Under goda tider ser framtiden ljus ut. Klarar Salo krisen? . Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna samhällsutvecklingen och indirekt presidentens konstitutionella inmutning, utrikespolitiken. Som före detta partiordförande och ?nansminister har Sauli Niinistö ett långt perspektiv på sam- fortsättning ? ÅU: Så ni svarar egentligen att man ska titta utanför politiken? P: Den politik där man hade direkt möjligheter att påverka ekonomin i Finland, det var under Sovjethandeln som faktiskt inte var normal ekonomi, det var en politisk ekonomi. än Talluddens, men Talludden präglas inte av 70-talsinredningens ångestskapande element. Ekudden ter sig tungsint, Talludden är ljus. Jag tänkte så då. Min mor lever fortfarande i Salo och jag besöker henne ofta. De har mycket erfarenhet och är nu alla fria att säga sina åsikter, jag följer noggrant med dem. Det är bara en sida, men ett exempel. Men förstås har jag andra källor också. Med mina europeiska vänner diskuterar jag den ursprungliga identi?eringen i Europa, alltså den hårda kärna som inte är en fråga om eurogruppen utan en fråga om det gemensamma intresset i Europa. ÅU: Vänner, alltså europeiska ledare? P: Jo, från gamla tider . Jag har också människor jag kan ringa till och fråga vad man tycker. ÅU: Vilka är de? P: När det gäller ekonomi till exempel de gamla kloka männen från Vasa lyceum som jag lärde känna under 90-talet och som alla är mycket berömda också europeiskt sett, Korkman, Åkerholm och tidigare Vanhala (f.d. Niinistö utvecklar inte sitt nyckelresonemang så långt att det bränner till politiskt. Det är kanske där man hamnar när gränserna går och visar den sektor där man är fri att göra vad man vill göra. Ekudden har anser det viktigt att jag känner till lite om de attityder och den anda som råder i Ryssland. ja till och med dominerar . Man är ärlig. Jag citerar en europeisk statsman som helt enkelt sade att EU måste vara ärligt. Har ni några ?gurur?, böcker, eller samtalsparter mot vilka ni pejlar era åsikter? P: Jag tycker inte heller om ordet guru. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Presidenten kan förstås försöka påverka attityder. Jag läser det på det sättet att vi måste fråga oss om vi har ett gemensant intresse av stabilitet och trygghet i Europa. säger han glatt. Han har ett gott minne. Dåvarande partikollegan, stadsdirektör Juhani Leppä lät på 90-talet för stadens räkning föra in ett eget vin under smått uppseendeväckande former. Presidenten ?ck också ett exemplar av Aarno Magnussons färska vinbok. Trygga budskap Ekonomisk politik är inte presidentens område, sedan riksdagen i slutet av 1990-talet de?nitivt kapade ämbetets band till inrikespolitiken. Men statsorganen överlappar delvis varandra. Jag har läst i den lokala tidningen att Salo är på väg uppåt igen. De tiderna kommer inte tillbaka, så statens möjligheter att påverka är mycket mindre. Men, jag har ofta sagt att staten inte ska sätta hinder för näringslivet utan man borde försöka förändra attityder, uppmuntra människor. Det behövs beslut som berättar var KOMMENTAREN hälle, ekonomi och politik. Han är kritisk till vad han kalllar fåtalets över?öd och tar ställning för den nordiska modell där fåtalets över?öd inte har en plats. Man är visst lite van i Åbo att ha sitt eget vin, om jag minns rätt... och Timo Vihavainens ?Ryssäviha?, därför att jag man är och vill vara allas president. Med noll inrikespolitiska befogenheter . båda byggnaderna inifrån. Väl så, den ?nländska utrikespolitikens ledare ska ha utsikt. Torbjörn Kevin via de här kontakterna, är Europa pessimistiskt? P: Var och en tror of?ciellt att man klarar sig. Det är inte lika tydligt längre eftersom vi har så mycket information. ÅU: Herr president, några mer personliga frågor. Jag tänker så nu. Jag har alltså inga särskilda som jag absolut tror på. Har ni hittat ett annat sätt att anpassa er? P: Det är mera fråga om att det nu inte ?nns initiativ att förändra något. Det är mycket uppfriskande, jag hoppas att det ska gå så. Under slutminuterna av intervjun med presidenten överlämnar jag en ?aska specialimporterat spanskt vin, med en ÅU-etikett designad av Tarja Kivelä i ÅU-huset. Presidenten reagerar snabbt: . De präglar . Men jag försöker få fram så mycket information och åsikter som möjligt. Till exempel under julen har jag läst Leena Liukkonens ?Venäläiset tulevat. och många vill . Möjligen är det fråga om det att numera ?nns så mycket information att konstnärers och andras åsikter drunknar i mängden. Statsministern talade om att vi inte ska ha så många auktoriteter. Det har varit rätt tyst under era år. inte bara en känsla. Han de?nierar individuell trygghet som en ekonomisk tillgång. Jag är säker på att alla svarar att vi har ett gemensamt intresse, och jag märker att också Sann?nländarna säger att Europa är vår väg. ÅU: Men vad ska Europa göra åt nationalistiska rörelser med 20?30 procent av opinionsstödet i vissa kärnländer i Europa? P: Under historien har det alltid i svåra tider funnits en stärkt nationalism. Jag tror att de mestadels inte är superpositiva, man ser att något har hänt som gör att vi helt enkelt måste bygga upp ekonomin på nytt. Det är lätt att vara efterklok men när Salo Vi hade tillväxt, men det räckte inte till, man ville ha mera för vi har alltid varit bra och vi trodde att vi var bäst i världen. Han till och med formulerar det som ett faktum . Att vi återvänder till basen och bygger på därifrån. ÅU), Nars. Men det blir trots allt rätt tryggt. kan läsa in en symbolik. Ett har uddarna gemensamt, den nuvarande presidentens Talludden och Kekkonens Ekudden: fönstren mot vattnet, mot världen. Men jag har beroende på mitt gamla rykte varit lite försiktig. Besöker Salo regelbundet Sauli Niinistö är inte den första presidenten som har kopplingar till Egentliga Finland. Och i dag ringde jag till min tandläkare i Salo som jag fortfarande går hos. Och hur ser ni på Salo efter Nokia? . Den som vill . Nu har jag märkt att man igen försöker se sig i spegeln, man förstår att det inte gäller längre, och det lovar ju gott
VÄLKOMMEN ATT BLI EN SKÄRGÅRDSBO!. Tel. 0204 293 150 www.alandsbanken.fi Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 7,02 cent/minut, från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/minut. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN! PARGAS STAD GRATULERAR 190-ÅRIGA ÅBO UNDERRÄTTELSER! DALI-UTSTÄLLNING I GALLERIET ART BANK, ÖPPET TIS?SÖN GILLA OSS Våra varmaste gratulationer! VÄLKOMMEN SOMMAREN OCH BÅTFOLKET! DEN NYA GÄSTHAMNEN I INIÖ STÅR TILL TJÄNST! DU HITTAR OSS PÅ BYGGA & BO MÄSSAN I ÅBO MÄSSCENTRUM (MONTER B75) 31.1?2.2! B O V I D H AV E T. I S K Ä R GÅ R D S S TA D E N . I SKÄRGÅRDSSTADEN PARGAS, 23 KM FRÅN ÅBO, KAN DU BO VID HAVET, PÅ LANDET ELLER I EN TRIVSAM SMÅSTADSMILJÖ. Tel. NJUT AV DET NATURSKÖNA LANDSKAPET OCH DET FUNGERANDE SERVICEUTBUDET. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 7 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Från Österbotten ett stort GRATTIS vi sänder. Med tabloiden även vi ett nytt blad i historien vänder. Grattis Åbo Underrättelser på 190-årsdagen. Från en pigg 95-åring som arbetar för långa relationer Vi går vår egen väg ÅBO, Hansakvarteret, Eriksgatan 17. FRITIDSAKTIVITETERNA ÄR MÅNGA, ALLT FRÅN STUGLIV TILL GOLF OCH FRÅN FISKE TILL MUSIKKONSERTER. 0204 293 100 PARGAS, Köpmansgatan 24
Näsby i Houtskär är cirkelns medelpunkt men också Åbo är ganska centralt för mig därför att jag är född och uppvuxen där, men det är i Houtskär jag har mitt hem.. (1997) 67 meter lång, 7 meter bred. Tomasbron. Livet är lokalt, men lokalt i denna bemärkelse skall inte utgöra motsatsen till regionalt eller globalt. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Biblioteksbron. Det som är här och nu. (2013) 60 meter lång, 5 meter bred. Järnvägsbron. (1983) 143 meter lång, 14 meter bred. Aurabron. (1898) 168 meter lång, 7 meter bred. Nya Hallisbron, i bakgrunden. Lokalt betyder nära mig. Och det är vad ÅU är för mig. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? NICKE WULFF ÅBO CHRISTJAN BRANDER INIÖ JOHAN BROOS NAGU MAGNUS GRÄSBECK ÅBO . Det jag hör och ser, det som berör. (1907) 47 meter lång, 12 meter bred. Teaterbron. Just nu är det mesta kopplat till min roll som småbarnspappa och rektor. (1899) (1956) LIVET ÄR LOKALT . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 8 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Att leva och arbeta lokalt betyder allt för mej! Medan årstiderna ändrar, byts denna lugna vinter-ö ut till ett sommarparadis! Vi kan hitta allt vi behöver här. ROSITA BACKMAN HOUTSKÄR . i stället för, såsom hittills, mest anglosaxiska, rikssvenska eller ?nskspråkiga. ANNIKA JÄRVINENWIKSTRÖM KIMITO . (1940) 95 meter lång, 16 meter bred. Domkyrkobron. (1999) Kvarnbron. Begreppet lokalt är för mig litet ?ytande beroende på frågans art, i sin snävaste form kan det innebära Nagu socken och därifrån utvidgas det som ringar på vattnet att omfatta hela Åboland. ?Recensioner av skivor och musik av åboländska, ?nlandssvenska och i Åbo bosatta artister . (2012) 93 meter lång, 20 meter bred. Martinsbron. I framtiden kan det vara något helt annat.
Också den planerades av baron Rosenkampff, bron stod klar 1831. Den ersattes på 1890-talet med en stålbro som senare byggts om i ?era repriser. I september 1851 skriver Åbo Underrättelser om brons illuminering till 25:e årsdagen av kejsarens och kejsarinnans kröning. På första sidan kan man läsa om hur bron, som på den tiden kallades nedre bron, utmärkte sig med sina färgade lampor. Den händelsen glömmer jag aldrig, säger Heikki Virtanen, planeringsingenjör på Åbo stad. I maj 1830 började östra landfästet, den så kallades landkistan, plötsligt ge vika och bron hann sjunka över en halv meter innan man lyckades stoppa processen genom pålning. Källor: Svante Dahlström ?Åbos broar? 1912, Oscar Nikula ?Åbo stads historia 1721?1809?, Nationalbiblioteket, Åbo stads fastighetsaffärsverk. Biblioteksbron som skulle bli Åbos nya pennibro väckte motstånd. I Åbo har jag min familj, mina vänner och mitt arbete. Det är här som jag lever min vardag. Och det är nyheterna från detta område som intresserar mig mest. Det blev ingen semesterstart den dagen. En ny Kvarnbro byggdes i rekordfart. Den stod klar 2012, året innan den länge planerade och omstridda Biblioteksbron invigdes. Ludvig Engel in tre nya broar i stadsplanen. De planerades på de platser där Domkyrkobron, Aurabron och Martinsbron nu är byggda. För Domkyrkobron har man använt namnen kyrkobron, översta bron och norra bron. Lokalt innebär för mig närhet till natur och vatten och god service. . Men ?livet är lokalt. Jag kommer att tänka på när vi bodde i Stockholm när barnen var små. När de närmade sig skolåldern beslöt vi att ?ytta till Åbo. Den var stundom illuminerad vid festligheter. Brons placering delade Åbobornas åsikter och besvär lämnades in. . De övriga är Teaterbron, Biblioteksbron, Hallis gamla bro och den nybyggda pontonbron mellan Hallis och Kurala. Virtanen var ledig från jobbet och på väg på skidsemester när telefonen ringde. . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 9 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Närmiljön är ju den miljö som vi lever i. torget ersattes 1830 av en ny på samma plats som nuvarande Aurabron. Bron planerades av baron Carl Rosenkampff och byggdes i trä, brokistorna var av sten. Bron var en ståtlig syn. Benämningen pennibron har uppstått senare. E-POST: NYHETER@FABSY.FI 600 år sedan Åbos första bro byggdes Gamla Hallisbron, i förgrunden. Man kan vidga det lokala i viss mån. Pontonbron togs i bruk den 3 december 2013, samma dag som Biblioteksbron invigdes. . Cirkeln växer ju längre bort jag är. (1945) 65 meter lång, 6 meter bred. Pontonbron. Den nuvarande bron är byggd 1956 enligt ritningar av Ossian Hannelius och Erik Bryggman. Nuvarande Aurabron är byggd 1907, pla- nerad av arkitekt H. (2013) 47 meter lång, 3 meter bred. I dag rinner Aura ås vatten under elva broar. Jan-Ole Edberg | 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.? 110 meter, 22 meter bred Det är i år 600 år sedan den första bron över Aura å byggdes. I dag korsas Aura å av elva broar på stadens område. Aurabron har kallats nedre bron, stenbron och mellersta bron medan Martinsbron har kallats för södra bron. Också andra namn förekom, säger guiden Airi Forssell. 1612 var vår?oden och islossningen så kraftig av bron spolades bort. Bron totalförstördes i två bränder, 1681 och i Åbo brand 1827. Den nedbrunna bron vid Gamla stor- Efter Åbo brand ritade arkitekt Carl Kvarnbrons kollaps tog staden på sängen och man blev tvungen att planera en ny bro illa kvickt. . Åbos broar har alltid engagerat Läs mera på nästa sida ? TRYGGVE FORSSELL ÅBO JOHAN HELLSTEN ÅBO . Men centrum är alltid i Näsby i Houtskär. . Jag och min fru hade båda upplevt en ?n barndom i Åbo och vi ville ge barnen samma upplevelse. Men redan 1940 byggdes Martinsbron, fem år senare byggdes Hallis bro och 1975 Kvarnbron. Sedan 1980-talet har antalet broar nästan fördubblats. Hon påpekar att pennibron inte är det of?ciella namnet på Åbos första bro. . Det lokala är det som berör en i den omedelbara närheten. Må det sedan gälla kommunalpolitik eller vad som helst. Är jag inom Pargas stad är det Houtskär, utanför vår stad är det den väståboländska skärgården och i ett större perspektiv Åboland. Staden var vid detta tillfälle prydligare illuminerad än vanligt. Grattis 190-åriga ÅU.. Lokalt beror på var jag be?nner mig. Oftast var det borgarna som klagade över att broarnas placering påverkade värdet på deras tomter, säger Forssell. Domkyrkobron byggdes ungefär samtidigt som Aurabron och blev stadens andra bro. Bron byggdes i trä mellan Gamla stortorget och den plats på västra åstranden som i dag heter Lilltorget. Den så kallade pennibron byggdes 1414, nästan 200 år efter att Åbo grundades. Redan då Aurabron och Domkyrkobron byggdes klagade man till magistraten. Den klassas som en kulturhistoriskt värdefull bro. Då den byggdes räknade man med att Åbos båda broar skulle klara av stadens växande tra?k i 60 år framåt. Innan bron byggdes tog sig invånarna över ån med båt. Mycket vatten har runnit i ån, nya broar har byggts och många dramatiska händelser har passerat sedan staden ?ck sin första bro. Så sent som för fyra år sedan kollapsade Kvarnbron byggd 1975 och måste ersättas med en ny. Kvarnbrons öde väger lätt jämfört med de olyckor stadens första bro drabbades av. Fyra av dem är gångbroar. Bron kunde tas i bruk först i slutet av året. Forssell tänker på gamla Kvarnbron som också den höll på att sjunka i ån efter kollapsen 2010. invånarna. C:son Armfelt i jugendstil. Ingen vet med säkerhet varifrån namnet kommer. 40 meter lång, 27 meter bred. Källa: Åbo fastighetsaffärsverk Gra?k: Paul Söderholm BENGT BACKMAN HOUTSKÄR MARGIT FORSSELL S:T KARINS GUN HERRANEN ÅBO . Det är hälsosamt att bredda perspektivet, men det är en oerhört stark känsla att uppleva att livet är lokalt. . betyder nog vardag för mig. Egentligen är de fem, järnvägsbron har också ett broavsnitt för fotgängare och cyklister. Jag följer gärna med vad som händer runt om i världen och tycker att resa runt är intressant. Den försågs med höga valv och en bastant brokista förstärkt med järnrygg för att den skulle stå emot vår?oden. Trots det skadades bron ?era gånger. Vid några tillfällen så illa att man blev tvungen att bygga en ny. Den kallades kort och gott stadens bro eftersom den var enda bron på den tiden. I synnerhet den med färgade lampor smakfullt ornerade nedre bron, skriver ÅU. Men det höll på att gå illa. Det andra alternativet var att ?ytta till Oslo
Akvarell av Gavril Sergejev 1811. Foto: Timo Syrjänen/ Museiverket Plats för slaktare och salut Jan-Ole Edberg | 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.? där handelsmän kunde umgås. Det fungerade också som ett hamnkontor. Senare öppnades en bokhandel i börshuset. Sexton kanoner var placerade på bron. ÖSTERBOT TEN . ÅL AND City & Archipelag TURUNMAA . Men köttförsäljningen förbjöds i mitten på 1770-talet och ?yttades till torget. UUSIMAA . Den har också ett symboliskt värde, den förenar de historiska kvarteren i gamla Åbo med den moderna stadskärnan. . och Köpmansgatan på västra åstranden där stadsbiblioteket ligger. Gångbron förenar Rettigbrinken t.h. AHVENANMAA GUIDE News OPAS. I bokboden kunde de första ÅU-läsarna hämta sin tidning. Bron användes också som en plats för saluteringar. Källor: Svante Dahlström ?Åbos broar. Foto: Stefan Crämer NAGU ANDELSBANK endast 90 år Åbo Akademi gratulerar den pigga 190-åringen! www.abo.fi ÅBOL AND . Bilden visar Åbo centrum och bron över ån i början av 1800-talet. Åbos nyaste bro Biblioteksbron invigdes i december i fjol. Området var på den tiden Åbos handelscentrum. NYL AND . Den uppfördes mellan Stortorget på östra sidan om ån och den plats på västra åstranden som i dag heter Lilltorget. De förenar också stadens invånare och gör det möjligt för fotgängare och cyklister att ta sig fram snabbare över ån, säger hon. Många Åbobor hade gärna sett att den nya bron byggts på samma plats som pennibron. Näätsaari är väl medveten om att bron delar Åbobornas åsikter. Orsaken var att träbron tog skada av yxorna då köttet styckades direkt på bron. På bron fanns också ett börshus Åbos första bro. POHJANMAA . Bron är vacker och passar bra in i miljön. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 10 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Själv är hon glad över Biblioteksbron och att den placerades mellan Köpmansgatan och Rettigbrinken. . Midsommaren 1785 när Gustav III besökte Åbo sköts kanonskott från bron, berättar guiden Airi Forssell. . Man sköt 128 skott när kungen anlände och lika många skott när han reste, säger hon. Eld och rök förekom också när Åbos nyaste bro Biblioteksbron invigdes i fjol, nästan 600 år efter att den så kallade pennibron byggdes. Inkeri Näätsaari, direktör för Åbo stadsbibliotek, ser nära kopplingar mellan broarna. Båda förenar åns stränder. Fartygen kunde köra upp längs ån ända till hamnen invid bron. I brons omedelbara närhet verkade krukmakare, handskmakare bleckslagare, bagare, skomakare och kötthandlare. Också på bron idkades handel. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Åbos första bro var en livlig handelsplats. Här hämtade ÅU-läsare sin tidning. Många hantverkare och köpmän förtjänade sitt levebröd i kvarteren runt Åbos första bro. Bron byggdes på direktiv av kung Erik av Pommern. I den mittersta delen av brobyggnaden fanns en slaktarbod där man sålde kött. 1912, Oscar Nikula ?Åbo stads historia 1721?1809?. Aura å i dag
Mest är det folks attityd till staden som borde förändras. PROFILEN Hajat Husain Under de senaste åren har ?era självmord bland unga kastat en mörk skugga över staden. Hajat säger att hon och hennes vänner aldrig riktigt känt av det på nära håll eftersom det drabbat äldre årskullar. Men överlag anser hon att klimatet är mycket bättre i dag. . som nyligen hade premiär. Tidigare har Hajat stått på scenen i sommarteaterpjäserna ?Det susar i säven. Här ?nns så många musiker i staden, banden i föreningen Pargas Hardcore City skulle säkert ställa upp. I övrigt tycker hon egentligen inte att Partyc gas saknar något. . Den senaste, och också största, produktionen var ungdomsmusikalen ?Riskzon?. Men hennes scenbakgrund sträcker sig längre än så. . Många säger att det inte ?nns något att göra här. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 11 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. För mig är Pargas mysigt. Man måste själv göra något åt saken. Hon nämner ungdomsgården i Pargas. Ungdomarna klagade över att inte ha någonstans att samlas men när det nu ?nns en plats är det få som besöker den. . Självförtroende! Jag vågar göra mera och blir inspirerad och vill ha mer av den positiva energin. Man märker att folk har börjat ta hand om varandra ännu mer. I min vänkrets håller vi kontakt och tillbringar mycket tid med varandra. Jag älskade det! Det skulle ?nnas potential att starta ett liknande i Pargas, det är hon övertygad om. . Skolan och musikalhobbyn håller henne fullt sysselsatt. Hon medverkar för tillfället i den tvåspråkiga ?Show Seven. E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND Hajat Husain Pargas Inget kommer serverat på silverfat. Man måste själv göra något åt saken. Maria Thölix | 274 9937/maria.tholix@fabsy.? Hajat Husain sitter på ett café och blickar ut över hemstaden genom ett dagsljus som aldrig riktigt in?nner sig. Det spelar kanske inte så stor roll, hon hinner inte låta sig påverkas av tristessen som en grå vardag kan medföra. Jag har alltid trivts på scenen. Vad har det gett dig? . Ingen plats är perfekt. Ålder: 16 år. Familj: Mamma, styvpappa och två äldre bröder. Bor:I Pargas. Gör: Går i gymnasiet. Favoritmusik: Ändras hela tiden. Dit åker Hajat för att kolla i butiker, träffa kompisar och gå på café. Men få caféer slår det hon nyss besökte. . För att kanske i slutändan inse att Pargas är helt bra, vem vet. . och ?Vill du slejkas....?. Redan som liten var jag med i sångtävlingen Stjärnskottet. Men hon vet att det ?nns folk i hennes ålder i Pargas som inte är nöjda. . Jag har också fått fantastiska minnen och kontakter och nya vänner. Hajat Husain har inga problem att fylla sin fritid. Det är litet och bra, men självklart längtar jag ut i världen. Hon vill gärna bo på ?era orter och utforska världen. I Jakobstad ?nns musikcaféet After Eight som är supermysigt och ordnar en massa evenemang. Hårdrock och klassisk musik hör inte till favoriterna. Vi borde lära oss att uppskatta det som ?nns. En fördel med Pargas är det korta avståndet till Åbo. Föredrar det mesta helt enkelt! Tittar helst på: Tv-serien ?Glee?. Ointresserad av: Flugfiske. Vill göra om 10 år: Ha någon form av utbildning. Skulle vilja äta middag med: Ingen aning, några bra vänner kanske! Folktinget arbetar för att stöda och stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Opolitiskt arbete för det svenska i Finland sedan 1882 www.folktinget.fi. Men inget kommer serverat på ett silverfat. Vi ser till att alla har någon att vända sig till. Som de ?esta små städer är Pargas en trygg stad att växa upp i, anser Hajat Husain.
Det var en besvikelse, men nu får han rätt. Tanken om stora enheter fanns redan i 90-talets början. och ger sig i kast med nya. . Säkrast för svenskans skull vore om de svenskspråkiga kommunerna i sydväst bildade en storkommun. Efter den förra reformen lovade regeringen att återkomma om de önskade resultaten inte uppnåddes. Så har skett, säger Ståhlberg. . Liksom en offentlig sektor med marknadsmekanismer, som jag stödde. Professorn till och med förvånas heller fått rätt. Att all service är nära. de är hur många procent som helst. . Det kan fortfarande bli sanning, säger han men erkänner att utvecklingen är en annan. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Så sa han då . Pargas är orten där jag har mitt hem och dit jag alltid återvänder. I Åboland tillbringar jag en stor del av min arbetstid och fritid. Att kommunerna spelar yrvakna hjälper inte. Hur ser det kommunala fältet ut om tio år om saker och ting gått på tok? . Bilden jag målade var inte alls tokig, säger han. Med god vilja kan man nu göra det lika bra som det hade blivit då. Men med dålig vilja kan man skapa motsättningar, säger Ståhlberg. Vi lever nu i en motreaktion som uppstod då de djupa folklagren konfronterades med Europa. Finlandssvenskarna är inte bara sex procent . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? BERTIL ÅKERFELT INIÖ . Med stor sannolikhet blir det en åboländsk kommun. . Den offentliga servicens andel minskar inte, utan ökar. Livet i Iniö, förstås. REA ÅKERFELT INIÖ STEFAN STRÖMBORG PARGAS YRSA NEUMAN ÅBO . Vad gäller ÅU så är den lokala information jag söker där familjenyheterna och prosterirutan. Det lokala omfattar hela Åboland för mig. . Och att det globala livet är möjligt om det råder jämlikhet och samförstånd mellan samtliga lokala liv. och moderklubben Piffen är i högsta grad lokalt för mig! . Å andra sidan har 1970-talets domedagsprofeter inte anno 1993. År 2006 utredde Krister Ståhlberg de åboländska kommunernas alternativ inför 00-talets kommunoch strukturreform. Skärgården har inte utarmats. av sin egen träffsäkerhet. . Då hade han reviderat sin syn på sammanslagningar och i rapporten tog Ståhlberg ställning för en enkommunslösning. Att det blev två kommuner förvånade. Ett offentligt monopol är att föredra framför ett privat. Men allt slog inte in. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 12 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Tänk att jag pratade om stora hälsoföretag redan då, säger Krister Ståhlberg och minns det varningens ?nger han höjde. I december 1993 tänkte professor Krister Ståhlberg högt om Åbolands, Finlands och Europas framtid. TPS, ÅIFK . Mycket beror på hur nästa regering ser ut och om SFP är med i den. Men internationaliseringen kommer att fortsätta. ländsk kommun vara ett billigt pris att betala när SFP köpslår om hur språkfrågan bevakas. Sann?nländarna vill inte särbehandla någon, snarare vill de klämma till svenskan. Ståhlberg för- utspådde att Åboland 2024, då ÅU ?rar tvåhundraårskalas, skulle vara en högborg för högutbildade som jobbar på distans. Åboland får dels skylla sig självt, dels har man inte haft resurser att förverkliga det här. Det betyder att befolkningsökningen som Ståhlberg trodde på då inte har inträffat. Lokalt för mig är min stads förändring. Nu spår Krister Ståhlberg Finlands och Åbolands framtid igen. Vi lämnar för tillfället spådomarna Dan Lolax | 274 9939/dan.lolax@fabsy.? Samtiden är alltid närvarande i framtiden. Då professor Krister Ståhlberg för hundrasjuttioårsjubilaren ÅU spådde Åbolands och Finlands tillstånd 2024 in?uerades han av landets nyss inlämnade EU-ansökan, av de nyliberala tankar som strömmade in i Finland och av en marknad som avreglerades. Tjugo år senare synar Ståhlberg, nu pensionär, sina gamla spådomar . Men om SFP inte är med i en regering som utgörs av, säg, SDP, Sann?nländarna och Centern, då blir frågan vilket deras intresse är av att tillåta en åboländsk självständighet. Att jag har en åldrande kropp att ta hand om. Det kan resultera i sjukvårdsområden som är som utgiftsautomater som riksdagen inte kan styra. Eller enderas historia. GUNNAR HÖGNÄS ÅBO . uppstår kanske, liksom helikopterskytteltra?k hit från Mellaneuropa. . En version av Voltaires citat: att vi måste odla vår trädgård med grannarnas väl i åtanke. MARJALEENA BERGMAN S:T KARINS . Tio- Är en åboländsk kommun tillräck- lig för statsmakten eller kommer Åboland att vara en del av storÅbo 2024? . Om så är fallet kan en självständig åbo- LIVET ÄR LOKALT . Ett stort problem för Åboland kan bli ett för stort intresse att skydda regionen. Spådde framtiden. ÅU-foto ?Om tio år kan Finland vara Det är tjugo år sedan senast. Det kan vara allt från en stenfot till ett vårdsystem. Livet är lokalt betyder för mig att jag försöker leva i stunden, omväxlande också eller främst. Trots att jag som forskare var skeptisk till dem förutspådde jag deras allt starkare fotfäste. Här i S:t Karins har jag den på gångavstånd.. Om besluten uteblir får vi halvmesyrer. En Östersjösegelrutt ? i vilken Åboland är ett typiskt etappmål
Om tio år kan Finland vara i Greklands situation. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 13 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Livet är lokalt också internationellt sett, i varje storpolitisk kris är det någon på en konkret ort vars liv påverkas. Den djupa underströmmen är fortfarande internationalism, integration och ökande språkkunskaper. Dialogen är alltid en del av demokratin. Ståhlberg säger att han inte längre vet om det ?nns politisk vilja nog i Finland att genomföra de stora lösningarna. Han ondgör sig över att regeringen Katainen suttit och drällt för länge. Ett ministeruttalande ena dagen kan följande dag motsägas av ett annat. . Men nationalstaten består. . en sanning för oss alla fast vi kanske glömmer bort den. Tesen var att ?glokaliseringen. Jag har gett upp tanken på att våra politiker ska tänka ur ett europeiskt perspektiv på lokal nivå. Vi håller oss kvar vid intervjun från 1993. Problemet har blivit större och kommer antagligen att bli ännu större. Pargas kommer att bli referenspunkten för var besluten fattas. En utveckling som jag förresten inte alls kunde förutse 1993. De sociala medierna har skapat en illusion av direktdemokrati, är Krister Ståhlbergs poäng. För mig betyder lokalt nära . Men demokrati är inte att oupplysta människor uttrycker sin vilja, säger han. . Minns hur vi mästrat sydeuropéerna med vår AAA-kreditvärdighet. Det lokala livet förstår jag på en ganska mikroskopisk nivå; Uittamo först, sedan resten av Åbo. Känslan av att på tre minuter cykla till festivalen Ilmiö och höra spännande ny musik under unika omständigheter eller köpa skivor av den lokala vinylhandlaren är precis vad det lokala handlar om för mig; att man inte behöver gå över någon annan å än Aura för att hämta vatten. . När jag läser ÅU vill jag veta vad som vad som har hänt i Åboland, det lokala är viktigt. Det kan vara små positiva nyheter som den om cykeltillverkaren i Korpo. CLAUDE LAMOUREUX ÅBO . Förhoppningsvis börjar regeringen och Finlands folk SEBASTIAN BERGHOLM ÅBO OLLI LAGERSPETZ ÅBO CHRISTER FRIIS HOUTSKÄR . Men vid sidan av det har också intoleransen och konservatismen växt sig starka. . Igelkottstaggarna har troligen lagt sig år 2024. . vi måste få färre kommuner och billigare förvaltningar, inte ?er och dyrare, säger Ståhlberg och hänvisar till kommundelsnämnden i Yläkemijoki i Rovaniemi. . Vad vi just nu upplever är ett av det påträngande främmande förorsakat bakslag. ?Livet är lokalt? är en fantastisk och viktig slogan. Alla människor i världen läser inte ÅU, men jag tror alla människor delar samma behov av förankring i det lokala.. Det är i första hand det som händer och sker i näromgivningen. Men motreaktionerna måste påverkas av vetskapen om att inget land längre är en isolerad ö, säger Ståhlberg. Och varje stort uppslagen strukturförändring slår ut på mikronivån. Om du vill påverka globalt ska du börja lokalt; där börjar och slutar det. inse det här. På tal om direktdemokrati . Vi lever nu i en motreaktion som uppstod då de djupa folklagren konfronterades med Europa. För övrigt anser jag att skarven borde skjutas! Med facit på hand. Med en större och starkare kommun Åboland eller ännu hellre kommun Sydvästkusten hade en aktiv lokal näringspolitik redan stärkt besöksnäringarna på ett hållbart sätt. . Krister Ståhlberg säger att den internationalisering som han väntade sig då, i och med Finlands EUmedlemskap, har gått snabbare än han själv trodde. Det han definitivt förutspådde var solidaritet, tolerans och en större förståelse för andra kulturer. Jag bor i Åbo och följer med ÅU:s nyhetsbevakning här, men mest blir jag påmind om reklamskylten på Kimitoön efter Pungböle bro. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Så säger han nu . Det vi har nu är gallupar där folk tar ställning utan att diskutera problemet. Känslan Ståhlberg har är att allt detta tyckande påverkar politiken i Finland. stärker det lokala och det globala medan nationalstaten blir mindre viktig. Det blev inte riktigt så, konstaterar Ståhlberg. Ja, det regionala har förstärkts och, ja, Finland är i dag ett mera internationellt land. Men det lilla behöver inte komma i kon?ikt med det stora och under en övergångsperiod kan det mentala motståndet mot en storkommun minska om det ?nns en reell närdemokrati. Men det får inte bli en mini-kommun inom kommunen . ?Livet är lokalt. Men internationaliseringen kommer att fortsätta. Solidaritet, tolerans och förståelse, Sociala medier har skapat en illusion av direktdemokrati. Det saknas ett ledarskap som förklarar, tar ansvar och driver en stark politik. Det är värt att testa ett kommundelsfullmäktige med budgetoch beslutanderätt. Men demokrati är inte att oupplysta människor uttrycker sin vilja. ja. Byarna där har insett att de inte ska tävla med varandra utan samarbeta. ANDREAS VON BERGMANN PARGAS . . Pensionären Krister Ståhlberg tycker att bilden han målade då inte alls var så tokig. Om vi tappar ett A och får sämre lånevillkor är tio år en tillräckligt lång period för att situationen ska bli verkligt dålig. Tio år in i framtiden vill Krister Ståhlberg se kommuner med betydligt ?er invånare än nu . Foto: Stefan Crämer Grekland? årsperspektivet är relevant. Livet, mitt liv, är här och nu. hur ska närdemokratin fungera i den åboländska kommunen år 2024? . stora nog att vara självförsörjande, starka nog att ordna specialistvården och samhällsplaneringen. Det här är en förhoppning, men inte mera än så. Samhällsklimatet be?nner sig i en dyster fas och han har svårt att se hur trenden ska vända. Mycket beror enligt honom på mediernas utveckling. . Och med tanke på att den starka regionen fanns i Ståhlbergs kristallkula redan 1993 kan man verkligen tala om en utdragen process. Han medger att han var färgad av den egna forskningen i intervjun för tjugo år sedan. nära människan, nära hemmet, nära hjärtat
Det här är jag! säger han om läkarrollen. Förväntar man sig kvalitet ska man vara redo att betala. ÅU:s slogan är som bekant ?Livet är lokalt?. Nyheterna gillar jag att få i en papperstidning. Vården, inte minst i Pargas där ?era enheter bytt lokaler, har de senaste åren varit föremål för stor mediebevakning. Hur mycket diskuterar ni på jobbet det som skrivs i tidningen och sägs i radion? . Jag var en glad pojke. Björkqvist vet in inte exakt hur det kom sig att han blev ÅU:s mannekäng. g . Nivån är hög och det fanns inga ?ummare. Ger musiken istället utlopp för ?ummandet? . Jag prenumererar på ÅU till dottern, som inte bor i samma hushåll. Ha, du har hittat den! säger läkaren Birger Björkqvist vid hälsostationen i Pargas medan han tittar på en reklambild från sent 1970-tal 1970-tal. Birger själv, i dagisåldern, med en papPå bilden poserar pose p pershatt gjord av ett exemplar av Åbo Underrättelser. . Som ?nlandssvensk känner man en plikt att prenumerera så att de lokala tidningarna hålls vid liv. 5?6 år, så det är ganska exakt 35 år sedan. Fotograferingen var hemma hos oss i HamF marbacka i Åbo. De försöker försö har fyra spe spelat tillsammans ända sedan 16-årsåldern. Uppträder du d också med musiken du gav ut på ski- van? . Jag hade en id idé om att musiken skulle ge extra inkomster, och jag hade ha kunnat spela hur mycket som helst men kom fram till att det inte var lönsamt. Och skivan var trots allt ett lågbudgetprojekt som ski Björkqvist Björkqvis inte tog på så stort allvar. Trots att han bara ?ck 5 studieveckor till godo från kemist-åren vid ÅA är han otroligt nöjd med sitt beslut att byta linje.. . Tunturi Sport. Färg? . Det jag minns bäst från mina första år ti är so somrarna på stugan i Pargas. Nätet använder jag mest till underhållning, genom att kika på Youtubeklipp. Men rock är ju inte ?um! Om vi går tillbaks till dagstidningar och tid- ningsläsande: hur mycket läser du? . Då jag började studera var det 1 000 som sökte in till linjen och 100 kom in. Man n har studerat länge och jobbet är förknippat med förpliktelser.. Samtidigt ?nns väl risken att patienter kan bli besvikna. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Pojken i pappershatten . Visst, och en av de största rädslorna är att göra ett all-varligt vårdfel. ÅU hade en gång en rubrik som var någonting i stil med ?Rostig spann hittad på åker i Kimito?. Det är jätte?nt att det ?nns tidningar som snappar upp det som intresserar på gräsrotsnivå.. Att hans yrke är läkarens är inte så konstigt; redan som bar barn tänkte han sig att antingen bli lärare eller läkare. Men efter gymnasiet studerade han faktiskt först kemi vid Åbo Akademi i fyra år innan han sökte in till Å Åbo universitets läkarlinje. PROFILEN Birger Björkqvist Född: 19.1.1973. Bor: Hos sambon i Skräbböle i Pargas, men söker också för tillfället ett eget hus för att kunna erbjuda barnen mer. Barn: Fem stycken. Hobbyer: Att vara ute i naturen och fotografera. Dagstidningen ger de lokala nyheterna så att man kan hänga med i ens kommun och lokalsamhället. Är du överlag en stor konsument av medier till exempel på nätet? . Man kan ligga vaken på natten och grubbla på vissa fall. Har man som läkare bra stöd av varandra? . Klart att det kräver mera, säger Björkqvist. . En lågstadietid då han var skötsam. lå . Hemma prenumererar min sambo på Hbl. . Man har inte så mycket tid att tänka på politiska beslut då man jobbar. Det var en speciell känsla då man visste att alla andra är minst lika ?itiga. Mopeden var min Harley Davidson. Märke? . Vi har ?er åldringar samtidigt som vården blir dyrare. Vad betyder ?lokalt. Själv burkar jag bläddra i ÅU på jobbet. Nej, jag minns inte mycket från den tiden. Jag förstår att de valde bilden, konstaterar han. Då förstod jag vad ?Livet är lokalt. Jag var väl ett glatt barn, och på det sättet vild. Det är tacksamt att få å hjälpa människor och det är ett väldigt socialt yrke och dett passar mig. . Men jag är väldigt glad gl att jag fått vara ett glatt ansikte i ÅU. Det vvar nog i lågstadieåldern i Sirkkala skola som Bjö Björkqvist själv började läsa i ÅU, säger han. Dessutom är det förstås ett ganska respekterat yrke. betyder. Mamma har berättat att jag var full av iver, och vi har bilder hemma som hon tog vid fotosessionen. Minns du hur det kändes att se sig själv i tidningen? . Metallic grön, självmålad! FFör ett par år sedan gav Björkqvist, under arti artistnamnet Birger Rouhe, ut en rockplatta på ?nsk nska. Musicerandet kom in i hans liv i de tidiga tonåren. Musicera . klassisk rock.. Men jag tror jag var snäll i skolan, satt längre fram i klassen och hade bra vitsord. . 35 Hur läkaren Birger Björkqvist i Pargas i dagisåldern blev ÅU:s reklampojke. Jean Lindén | 274 9926/jean.linden@fabsy.? . Jag vet inte exakt vad andra läkare har för hobbyer, men det är nog ganska många som sysslar med musik. för dig? . Men klart man blir ledsen om man ser att resurserna inte räcker till. Medicinerna har i och för sig blivit billigare överlag, men undersökningarna blir ?er och dyrare samtidigt som det ?nns krav på höjd nivå i vården. Förut hade man i åldringsvården dubbelrum med badrum i korridoren, nu ska man ha eget rum med WC. Kör MC på somrarna. Och så musiken förstås. Böcker: Just nu en medicinsk bok på franska, som jag hållit på med länge. Det är roligt att lära sig språk samtidigt som man lär sig annat. I ett skede ske spelade jag många gånger, och bakgrunden är ett för f stort bostadslån som vi tog i tiderna. Jag tror att det kom någon från ÅU till Rätiälägadaghem, där jag gick, för att hitta lämpliga kantans dag didater. didate Hur gammal är du på bilden? H . Senare, i tonåren, blev det lite annorlunda. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 14 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Möjligen på gott och ont, för annars hade jag kanske sysslat med idrott. Den senaste vanliga boken en biografi om AC/DC-sångaren Bon Scott. Favoritmusik: Black Sabbath, Rainbow, Deep Purple och Queen . Jag gillade att spela ishockey, men blev försikti försiktig efter att ha fått en innebandyklubba i ögat. konstaterar Björkqvist, spelar han fortfaOtroligt nog, n regelbundet musik med samma killar som i tonårrande regelb spela varje måndag, och av fem i gänget en. Kollegialiteten är nog stark läkare emellan. Jag har ett intres-se för sjukdomar och det görs en massa forskning som jag g försöker hålla mig up-to-date med
med ÅU på huvudet . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 15 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. 075 3030 3200 (0,0835 ?/samtal + 0,1209 ?/min). E-POST: NYHETER@FABSY.FI år senare Nordea Pankki Suomi Oyj 152-åriga Nordea gratulerar 190-åriga Åbo Underrättelser Gör det möjligt nordea.? S-RAUTA KIMITO GRATULERAR 190-ÅRINGEN PÅ DEN STORA DAGEN KAMIN FALUN FALUN 599,- ISLAND KAMIN ISLAND 999,- Som vikt för hans huvud. Birger Björkqvist, läkare i Pargas, återupplivar gamla minnen från slutet av 70-talet, då han . var tidningens mannekäng i en reklam. Foto: Stefan Crämer FR AKTEN ! BESTÄLL NU SÅ BJUDER VI PÅ YYY UUQ TOR ? SINUN LÄHIRAUTAKAUPPASI! ÖPPET må-fre kl 8-17 lö kl 9-14 S-RAUTA KIMITO, Engelsbyvägen 10, 25700 Kimito tfn
Ifrågavarande lektor hade undervisat generationer av elever, och det är helt säkert att många av dem, nu vuxna, läste artikeln med intresse och självre?ektion. ALEKSI RANDELL ÅBO . Även om världen är allt mer sammanvävd är det svårt att genomföra förändringar som inte förankras lokalt. JESSICA ÅLGARS-ÅKERHOLM S:T KARINS . är en spännande slogan i en värld, där det ?nns allt ?er möjligheter att skräddarsy sitt liv. Livet är lokalt. KENNETH NYGRÉN ÅBO . utom då man drömmer sig bort en stund..Det är här vi har våra nära och kära, vår födkrok och vår fritid . Allt aktuellt som händer i distriktet. BERTEL WAHLSTRÖM ÅBO . I stor utsträckning lever man den egna vardagen där man bor. Man delar problem med varandra. E-POST: NYHETER@FABSY.FI LIVET ÄR LOKALT . betyder för mig att nyheter som att en fotbollshall i Åbo rasat, en korsning på Kustö får tra?kljus, Åbo bygger en ny cykelväg, S:t Olofsskolan startar en idrottsklass eller alger blommar i Skärgårdshavet känns viktiga. Därför är livet lokalt. RIKARD ANDERSSON PARGAS . I Moskva köpte jag alltid morgontidningarna i samma kiosk och damen, som höll kiosken plockade redan när hon såg mig komma ihop bunten av tidningar. Sen växlade vi några vänliga ord och möttes på nytt följande dag. Mest kan jag påverka det som sker i min närmiljö, medan jag inte kan påverka skeendena i till exempel Syrien eller Irak. KJELL WENNSTRÖM ÅBO . Livet är lokalt, när många gränser i världen till exempel i och med tekniken har förlorat sin betydelse. LINDA LINDBERG INIÖ . Lokalt liv för mig betyder nära, tryggt, bekant. Det är det som ligger mig närmast hjärtat. ANNA FRANZÉN NAGU . Det som berör oss mest är det som händer i vår egen vardag, där vi bor, ?nns och jobbar. Det betyder allt från att man ibland väljer bort det lokala genom att köpa exklusiva kaffekapslar från USA i stället för att köpa Juhla-Mokka i kvartersaffären till att känna större samhörighet med en internationell professionell gemenskap än med dem som bor i samma stadsdel eller till att man ibland gör val som baserar sig på att man vill bo på ett bestämt ställe. Det kan innebära distansjobb och pendling. ?Livet är lokalt. Charmen, och samtidigt nackdelen, med det lokala livet är att man tvingas stå ut med folk, natur, byggnader och organisationer som ?nns runt omkring en. Man kan alltid fråga sig vilka personer som kan intressera allmänheten i en sådan situation, men ?livet är lokalt?. Lokala nyheter är det viktiga, det som är nära mig. För dessa nyheter berör mig och min familj i vår vardag . I Åbo skulle jag bara gå förbi den och inte märka den. HENNING GRÖNROOS ÅBO . Saker som har med Pargas att göra. Skärgården, men också Åbo eftersom jag jobbar här. Jag är hemma från Kimitoön och varje gång jag kör dit ser jag den stora gula skylten med ?Livet är lokalt?. den vardag där vi lever våra liv, på riktigt. MARKKU LAMPINEN ÅBO . ?Livet är lokalt. Livet är lokalt . Det som händer i närsamhället intresserar mig. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 16 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? SIV SANDBERG ÅBO . Att närsamhället är viktigt, det är här jag lever. Åbo Underrättelser berättar om livet och vanliga människor, till exempel om vad som sker i Pargas och vad som är aktuellt där. På Tunhamn vet jag var stenarna ?nns och i matbutiken i Helsingfors vet ?skdiskens förman att jag helst gravar min sik själv. Jag brukar tänka att den skylten passar där för mig, eftersom det är där jag har mina rötter. Om jag måste välja mellan nationella och lokala nyheter väljer jag absolut de lokala. Kojo var från Ghana och serverade afrikansk mat. Vi blev goda vänner i det lilla lokala livet. Jag bor och jobbar i Åbo. För mig är det lokalt. LINDA LINDHOLM ÅBO . Det är en mycket träffande slogan, som säger mycket och betyder olika för alla människor. Jag är mindre intresserad av världen och mer av det som sker lokalt. Mitt jobb. Det är ett mycket positivt uttryck. ANITA JULIN ÅBO . Just i dag kom jag att tänka på en gymnasielektor som ÅU gjorde en intervju med inför hennes pensionering. det är här vi lever livet. STEFAN WALLIN ÅBO . Tanken går till den närmaste omgivningen och vad den kan erbjuda, till exempel närodlat. Bra blad vissnar inte när de åldras. Itella gratulerar dagens jubilar. EGENTLIGA FINLAND ÅBO ÖNSKAR LIVSKVALITET NÄRA HAVET rikets äldsta tidning som utkommit i 190 år ett gott jubileumsår. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO | EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND www.varsinais-suomi.fi | www.lounaispaikka.fi. Jag har under mitt vuxna liv bott runt om i världen, men alltid samtidigt levt ett lokalt liv. Det lokala är angeläget och intressant till och med när det är vardagligt och tråkigt. NILS TORVALDS HELSINGFORS . Jag tycker att konstaterandet betonas i en global värld med stora frågor. För att lyckas i den måste man förstå sina rötter. I Washington började jag äta på en restaurang ?runt hörnet?. Rutiner och traditioner, men också nya upplevelser. JESPER ALM ÅBO
Jag brukar titta på bilderna, när jag inte förstår texten och får veta vad som händer, till exempel när statyerna i Äventyrsparken revs. Vi bor ju bakom tre färjor så det är viktigt att allt man behöver ?nns här, som butik och bank och åldringsvård. PAOLA FRABONI PARGAS . Här ?nns allt man behöver. Livet här i Åbo är vackert. ELINA SAARI ÅBO . Konkurrenskraftiga priser, personlig service, containerfartygstur varje vecka samt den enda All Weather-terminalen i Norden är exempel på saker som håller våra kunder nöjda. Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Min pappa var lots på Lohm, så jag har tillbringat mycket tid här. Närmiljön är viktig, jag älskar mina hemtrakter. Här ?nns min studieplats och mina hobbyn. och uttrycker på ett gripande sätt ett ödmjukt tack för allt man har fått vara med om, gott och ondare. Med rötter i Östanå, Västanfjärd, stuga och barnets sommarlov i Kagsjäla på Kasnäslandet, Kimitoöns kommun, före detta Dragsfjärd, före detta Hitis, ett några års mellanspel i Pargas och ett tacksamt liv i Åbo, de senaste över 30 åren på Beckholmen, har det . Jag växte upp i Houtskär. I dag betyder orten minnen för mig. I Dalsbruk håller all service på att försvinna, men inte i Houtskär. LOTTA VASKOLA-ÅMINNE HOUTSKÄR . Jag ?yttade bort och bodde på annan ort i tio år, men valde att ?ytta tillbaka. Jag tycker att jag lever lokalt, jag kör gärna små omvägar och tittar mig omkring, lyssnar gärna på människor som berättar om det jag inte vet och diskuterar med dem som vill byta åsikter. Materialet. Till gravitationen. Livet är lokalt betyder för mig att man lever i sin nära omgivning, att man vet vad gatorna heter och vem som är släkt med vem. Jag känner att det är här jag vill bo. Man går till skolan och till butiken och så hem. För mig betyder det hemma, i mitt fall Korpo. Jag hoppas att många in?yttare kommer hit, skärgården är vacker också på vintern. TARJA SANTAVUORI-SIRKIÄ KORPO MALIN ANDERSSON KORPO . Man kan namn på de ?gamla ställena? och vet ?hur det såg ut förr i tiden?, att man träffar sina grannar och pratar med dem för man har vissa delar av vardagen gemensam, att man kallar folk vid namn eller smeknamn och när de säger ?det var bra i går. Det är viktigt. ÅU:s fyndiga och träffande slogan är för mig, svårförklarat, en synonym för ?tänk positivt. Allt ?nns här. CARL MYRBERG ÅBO . Livet är lokalt. Om det är något riktigt intressant ber jag någon översätta. E-POST: NYHETER@FABSY.FI MAJVOR SJÖHOLM DALSBRUK / HOUTSKÄR . Första tanken går till tiden, rummet, materien. Jag är Nagubo, men räknar också Korpo som min hemort. speciellt gällande styckegods 190-åriga ÅU gratuleras av ett 114-årigt företag! Vad du än har för styckegods och vart du än vill transportera det, kan du vända dig till oss i förtroende. är en attityd: lär dig leva i symbios med din närmaste omgivning och gör ditt bästa för att också, utan alltför många förutfattade meningar, sträcka dig över din egen rågräns, till och med blicka över horisonten! VI FÖRVERKLIGAR DINA DRÖMMAR ÅRLIG RÄNTA . Tidningen ska relatera, sätta i sammanhang, inte referera. . Jag är född här och har alltid bott här. ANN-CHRISTINE SNICKARS ÅBO . kan inte betyda att man bara tittar ner på sina skor. Aktuell information om depositionsräntan finns på www.aktia.fi. Välkommen till Aktia! www.kansallinenkirjakauppa.fi 4FN s&AX SATAMA KOKKOLA lsWWW PORTOFKOKKOLA l Ser en människa i varje kund.. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter. Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på tfn 0800 0 2470. Erbjudandet gäller tills vidare, depositionsräntan kan ändras enligt marknadssituationen. Det bästa med Korpo är lugnet. Det är lätt att komma in i närmiljön när man känner många på orten. SOFIA TÖRMÄ ÅBO . Det ser bra ut för tillfället, här föds många barn. LINNEA AHLGREN KORPO . vet man vad de pratar om för allt det här händer lokalt. Vad som händer här i Åbo med omnejd, norrut mot Reso och Masku och mot skärgården. Det är viktigt att hålla Korpo vid liv. Livet är lokalt . så här långt . Det är väl lokalt, det som inte är så långt utanför Åbo. JASMINA OBRADOVIC ÅBO / BELGRAD, SERBIEN . det stämmer åtminstone. Jag har läst ÅU sedan 1953. Att kommunerna och kommundelarna hålls levande, att det inte bara bor sommargäster här. Folk ?yttar bort om det inte ?nns jobb och bostäder. Jag gillar ÅU. Man kan aldrig slå sig till ro med det man redan vet. För oss som bor här ute är det viktigt att livet är lokalt. Jag tänker mest på att man lever i samma kretsar. Här ?nns allt, fungerande skolor och sjukvård, butiker, bankkontor och post och ett ?nt bibliotek. Man behöver inte fara någon annanstans. JOHAN HOLLSTEN ÅBO . Att man känner trygghet där man bor. Här känner man nästan alla och man kan lita på grannarna och att de hjälper om det behövs. Tidningsredaktionen ska vara uppmärksam på gravitationen i journalistisk mening. För min del betyder det att man som barnfamilj kan bo här. Relativt sett är allting lokalt och vi är en del av allt, så ?Livet är lokalt. Vi bor på Bockholm så för oss är det också viktigt att förbindelsebåtstra?ken fungerar. ANNE LINDROOS HOUTSKÄR . Det betyder mycket. Man rör sig ofta på samma ställen. KATARIINA LEINO ÅBO . Jag jobbar lokalt för det mesta och tycker om att lära mig om nya stadsdelar, som är nya åtminstone för mig. MARITA NYLUND NAGU / KORPO . Jag brukar titta i ÅU varje dag i vårt kafferum. Här ?nns mitt lokala liv och det mesta man behöver, det är en trygg plats. I min hemstads tidning skriver man bara om mord. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 17 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. visat sig vara självklart att ?livet är lokalt
LIVET ÄR LOKALT 18 Jubileumsnummer MÅNDAG 27 JANUARI 2014 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Snart 150-åriga Hbl gratulerar Åbo Underrättelser 190 år! Hbl utkommer nu två gånger varje vardag. Läs mera om HBL Kväll på hbl.?/kvall
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 19 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Delaktighet och samhörighet har stor betydelse för ens eget liv, för medmänniskorna i ens närhet och för hemorten, i bästa fall för hela landsändan. . Att man bor här hemma och känner sig hemma här. Det är väl det enda ställe som man kan tänka sig att bo när man har bott här nästan hela sitt liv. Jag ?yttade från Österbotten någongång som barn. här är 21 unga med från öns alla väderstreck . Han bara är sådan. eller varför inte politiker. Delaktighet i det lokala ger en känsla av samhörighet. Det är mycket som går de unga förbi då de inte vet hur samhället fungerar. Jag är Åbobo och då är det också viktigt att ha en tidning som sysslar med det lokala. . Wahlroos och Barney Stinson. LIVET ÄR LOKALT . Själv tror jag mycket på turismen. Att vi har blivit Att förbereda ungdomsparlamentets arlamentets pro- gram tar många timmar per er vecka. Oscar Byman går helhjärtat in för parlamentet som han ännu det här läsåret får vara ordförande för. Det är nog få som inser hur svåra beslutsfattaruppdragen är. Byman efterlyser mycket mera samhällslära i skolan. . Det är familj, den närmaste omgivningen, hemmet. Det är också hela Åbo och skärgården, som ligger mig nära hjärtat. . Det kallas väl utstrålning, säger Bosse Ahlgren, fritidschef inom kommunen. Byman har fört ordet i parlamentet i tre år, sedan han gick i åk 9. Att ?nska och svenska högstadieelever från hela ön, plus de som går i öns svenska gymnasium, regelbundet träffas betyder mycket för sammanhållningen. Parlamentet har fått välja en representant till varje kommunal nämnd och en till kommunstyrelsen, slutna möten dit annars inga utomstående har tillträde. . Lokaltidningen är ett utmärkt forum för att synliggöra lokala och globala intressekon?ikter mellan människor. men det är långtifrån alla. Med andra ord spännande vardagsdramatik.. Att livet är lokalt är mycket viktigt. Lokalt är för mig Egentliga Finlands Hagalund, det vill säga S:t Karins där jag bor. BODIL SÖDERBLOM KIMITO NINA EKHOLM ÅBO MINNA ARVE ÅBO . Visst ?nns det sådana som säger ?bort och aldrig mera tillbaka till ön. Vi får inte rösta men vi har yttranderätt. Och ju mera vi säger desto gladare verkar de förtroendevalda vara. Vi har ju så mycket här, inte allt men ändå mycket. Född: 16.4.1996. Familj: Mamma, pappa och två yngre systrar. Bor: Hemma i Kimito. Gör: Går andra året i Kimitoöns gymnasium. Favoritmusik: Är allätare, det som råkar komma på Radio Extrem. Tittar helst på: TV-serier, Band of Brothers och How I Met Your Mother. Ointresserad av: Celldelning. Vill göra om 10 år: Dricka en god cognac på franska rivieran. Skulle vilja äta middag med: Lauri Törni, Björn ?Nalle. Men då räcker det inte med att kunna bara ekonomi, allt från juridik till miljö borde en politiker känna till. Blir det fusion med någon annan kommun hoppas jag innerligt att ungdomsparlamentet får ?nnas också i den nya kommunen, och att ungdomar får sitta med på mötena. PROFILEN Oscar Erik Byman Byman hoppas att ön får fortsätta som egen kommun, dels för att bara fem år har gått sedan senaste fusion och dels för att geogra?n talar för det, avstånden blir för långa. ?Då jag efter kanske tio år vill ?ytta tillbaka till ön . hoppas jag att kommunen inte heter Åbo. Tror du att många av dina jämnåriga också vill ?ytta tillbaka? . Alla människor borde få upptäcka att de lever lokalt, för det är precis vad varje individ gör, i högre eller lägre grad, och näromgivningen är alltid den bästa utgångspunkten för personlig aktivitet. Visst går man nästan sönder av sex timmars budgetdiskussioner men man lär sig, förstår bättre. Det handlar om var man lever någonstans, om daghem, skolor, arbetsplatser och närservice i det område där man bor. Ju mindre insikt, desto lättare att kritisera. Nästa år är han abiturient och inte längre valbar. Just nu handlar yrkesvalsfunderingarna mest om ekonomi och Hanken. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND Oscar Byman Kimitoön Han har förmågan att få andra med sig. så väl emottagna betyder mycket, säger Byman vars idé det här var. r. Monica Sandberg | 421535/monica.sandberg@fabsy.? Kimitoön har just nu något av en boom beträffande engagerade unga. Till en del är det ungdomsparlamentets förtjänst . Det är det som sker allra närmast omkring oss. det får gärna hända mycket, annars blir jag rastlös . Företagsledare skulle vara ett tillräckligt omväxlande jobb . Han har förmågan att få andra med sig, att få sina jämnåriga intresserade. Visst, men det beror på om man hittar jobb. De som i dag är unga här på ön trivs nog i stort sett. Att många saknar insikt skapar en klyfta i samhället. Själv känner han hur hans allmänbildning växer varje gång han är med på kommunstyrelsens möten. . För mig är åstranden viktig på många sätt och jag promenerar ofta längs den, också på väg till jobbet. GURLI TALLGREN ÅBO LEIF GRANIT PARGAS . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? ANTERO NYKÄNEN S:T KARINS . och till en del Oscar Bymans förtjänst. . med studier avklarade
E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND PROFILEN Robin Wideman Ålder: 12 år. Familj: Mamma, pappa och tvillingsyster. Bor: I Åbo. Gör: Går på sexan i Sirkkalaskolan. Favoritmusik: Ganska blandat, lyssnade senast till Tsunami. Tittar helst på: Simpsons. Ointresserad av: Städning och religion. Vill göra om 10 år: Har kanske ett jobb och flickvän. Singapore är ungefär lika stort som Helsingfors men där bor lika många människor som i hela Finland. rest ganska myck- et och har förutom grannlandet Sverige besökt länder som Nya Zeeland, Sri Lanka, Malesien, Thailand,Italien och Israel. Skål! Tilläggsinfo om Kårens årsfest: karen.abo.fi/arsfest. om han har ett jobb som tillåter det. . På vintern åker jag bland annat slalom, därför skulle jag vilja ha snö. Scouting och kampsporten taekwondo syssel- sätter Robin Wideman på fritiden. . Jag är ny?ken på de länderna men har aldrig varit där. Den största fördelen med att bo i Åbo är att här ?nns allt. Vid närmare eftertanke är Robin så nöjd med hemstaden att han inte kommer på några nackdelar. Vi deltar i OmaMökki 14-mässan 3?6.4.2014 i Helsingfors. Om Du har tänkt sälja ditt fritidsställe, tag kontakt! Olemme Helsingissä OmaMökki 14-messuilla 3?6.4.2014. Jos olet myymässä vapaa-ajan paikkasi, ota yhteys! PS-Bostäder Ab/PS-Asunnot Oy Köpmansgatan/Kauppiaskatu 9 21600 Pargas/Parainen har Barbro Sundell Pertti Salonen Teija Laaksonen 0400 823 353 0400 309 490 0400 827 788 Åbo är helt enkelt en bra stad att bo i. . Länge leve både ÅU och ÅAS. Taekwondon började jag med i Singapore då jag ville ha en hobby. Han spelar också spelar minecraft på datorn och läser gärna. . Jag vill i alla fall åka till Spanien och Australien. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 20 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det var helt trevligt med lite variation. Dessutom är där alltid sommar och varmt. Men stundvis också ganska trångt. . Alla är lite kompisar med varandra, vilket är viktigt. Hurdan är en bra kompis? . Då skålar vi båda jubilarerna till ära. Och så träffar jag kompisar, vi brukar övernatta hos varandra. Som mindre ville Robin Wideman bli polis. Det är inget han längre suktar efter, men inget han heller utesluter. Han har bara inte lagt ner så mycket energi på att tänka på saken. För vintern har sina fördelar, även om den hittills inte varit till så mycket glädje. . Det känns som en ganska lång tid dit. Skulle vilja äta middag med: Min familj. Gärna sushi eller thaimat. Robin Wideman Åbo Åbo är helt enkelt en bra stad att bo i. Robin Maria Thölix | 274 9937/ maria.tholix@fabsy.? Den som har möjlighet att se sig om i världen, lär sig uppskatta sina hemknutar. Det vet Robin Wideman som har bott två och ett halvt år i Singapore med sin familj. Orsaken till ?ytten var hans pappas jobb. Från Singapore var det enklare för pappan att åka på arbetsresor ut i världen. Och för sonen var det intressant att se något nytt. . Det var roligt att snorkla och thaimaten är god. Robin är övertygad om att han kommer att resa en hel del som äldre . Sirkkala är en bra skola och ligger på en kiva plats. Han beskriver en fin klassanda i 24-eleversklassen. Här ?nns mer än bara byggnader, man behöver inte röra sig långt från centrum så stöter man på skog. Även om han gillade solen och värmen i Singapore är vintern ett plus i Finland. Först ska han gå i skolan ?era år innan beslut fattas. Och i en skola han inte skulle byta mot någon annan. . Glad och snäll, och kan hålla hemligheter. Halvan skålar till Helan! Hip hip hurra! Åbo Underrättelser fyller hela 190 år! I år fyller Åbo Akademis Studentkår exakt hälften av detta, nämligen 95 år. Av dem är favoriten Thailand. . Kårens 95-årsjubileum firas på restaurang Kåren lördagen 15.2.2014. Jag tycker om spännande böcker, mysterier
Hade det inte varit för den första håltimmen hade Vilma Jaakkola börjat skoldagen halv nio. Efter halv fyra slutar hon, kommer hem och tar det lugnt en stund, lagar mat. Och var till en början en stor omställning. . Det har hon gjort sedan hon var 16. Redan inför högstadiestarten hade Vilma tan- kar på att byta Iniö mot Åbo, men med facit på hand är hon glad att hon stannade kvar på ön. Att ?ytta in till stan då gymnasiet började blev däremot av. Kanske blir det ett mellanår i utlandet efter gymnasiet. . Hon kan tänka sig att studera här men drömmer också om att få sticka utomlands. Hon gillar att vara oberoende av andra och har därför också valt att bo ensam i stället för att dela lägenhet med någon. . Vad ska jag ta på mig, hur ska man vara. Det var jätteskrämmande. Vilma Jaakkola trivs i Åbo. Iniö är jättetryggt och jätte?nt. Nackdelen är att det ?nns få barn i ens egen ålder. Staden är ganska liten och avstånden korta. Hur länge Åbo förblir hennes hemstad är oklart. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 21 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Hittills är det bara en vag dröm, men jag har alltid varit intresserad av drama och teater. En av hennes drömmar blev verklighet för inte så länge sedan. . Hon träffar kanske kompisar på stan, om hon orkar går hon på gym. Ju yngre man är, desto enklare är det att umgås med alla elever. Kanske någon gång i framtiden. Men samtidigt var det helt skönt. Nej herregud, man ska inte bo med mig, skrattar hon. Så jag måste ta mig i kragen och gå och handla. Att vara Åbos lucia var jättehektiskt men en ?n upplevelse som jag aldrig kommer att glömma. Efter luciakröningen i Domkyrkan framstod de andra uppträdandena som småpotatis. . Och det kan behövas under de hektiska veckorna. Nackdelen med att ?ytta hemifrån är att ingen annan fyller kylskåpet. . Där gör hon inte jättemycket utan tar det lugnt och sparar på krafterna. Men till skillnad från många andra gymnasieelever huserar hon ensam i sin tvåa. Och så ska det ?nnas en ledig stund för läxorna. Vilma Jaakkola är en vanlig tonåring som bor i Åbo. Det kändes som att jag behövde en förändring. Ensam, så att hon skulle sakna någon, har hon aldrig känt sig. Luciauppdraget gav mig mer mod och jag blev mycket mer säker på min röst. Helgerna tillbringar Vilma Jaakkola ofta hos sin familj på Iniö. För jag är inte trevlig då jag är hungrig.. Det var inte alls nervöst längre. E-POST: NYHETER@FABSY.FI UNG OCH AKTIV I ÅBOLAND PROFILEN Vilma Jaakkola Ålder: 17 år. Familj: Mamma, pappa och lillasyster. Bor: Nu i Åbo, uppvuxen på Iniö. Gör: Går andra året i Katedralskolan. Favoritmusik: Väldigt blandat, lyssnade senast på Lorde. Tittar helst på: Har jättebred smak, gärna sittcom. Ointresserad av: Att packa upp. Vill göra om 10 år: Hålla på med något viktigt, har studerat och har ett yrke. Skulle vilja äta middag med: Skådespelaren Jennifer Lawrence, hon är ascool, min vän Edit Örså för hon är en intressant person som har mycket att komma med, och så luciagruppen . Men till slut började Vilma sakna en ny kompiskrets. Samtidigt är det inte enkelt att plötsligt dyka upp i en ny stad, i en ny skola där alla de KIT Fiberanslutning - en investering för f framtiden - garanterar tillgång till alla elektroniska tjänster nu och i framtiden Butik och kundtjänst: Arkadiavägen 11, 25700 Kimito ZZZ NLPLWRWHOHIRQ ¿ Tel: (02) 420 742, Öppet: må - fre 9.00 - 17.00 andra redan känner varandra. . Då jag vuxit upp. Iniö är troligen det bästa stället för ett barn att växa upp på, tror Vilma, som räknar sig som Iniöbo även om hon bodde de första åren i Vanda. . den kan man ju inte splittra! Vilma Jaakkola Åbo / Iniö Iniö är jättetryggt och jätte?nt men jag behövde en förändring. Maria Thölix | 274 9937/maria.tholix@fabsy.? En vanlig torsdag
Det som sker lokalt påverkar min vardag mest. Däremot kan man i Åbo som är min studiestad högst sannolikt leva ett lokalt liv om man så önskar. . I mitt jobb presenterar jag den lokala historien som jag anser är betydande för både barns och vuxnas identitetsbildande. I den alltmer internationella värld vi lever i är det lokala livet betydelsefullt för mig. Att livet är lokalt och globalt. SANNA-MARI RIVASTO DALSBRUK JOHAN SUNDQVIST DALSBRUK STIG ENGMAN PARGAS . Tänk globalt, agera lokalt. På Kimitoön kan det vara svårt att endast leva ett lokalt liv eftersom åtminstone en del service som jag vill ha tillgång till inte ?nns på orten. för mig är nog mera än Markomby, Korpo, Pargas stad och Åboland. ?Livet är lokalt? är en genialisk slogan som ÅU med sin ?na bevakning av Åboland faktiskt har rätt att använda. För mig betyder lokalt liv stadigvarande jobb på hemorten, hälsovård och skola nära dig och att äta närproducerad mat. BOSSE MELLBERG KORPO . En mångsidig natur och ett rikt kulturlandskap ger oss livskraft! KATJA BONNEVIER KORPO INA TAMMINEN DRAGSFJÄRD / ÅBO . Att bo i ett litet samhälle betyder både trygghet och lokala nätverk. Rofullt och utan stress. ANNE BERGSTRÖM KIMITO . ost, fastän det inte ?nns några gratisluncher så är det så enkelt att klaga, att vem som helst klarar av det men för att få till ett tack behövs det en specialist. har för mig fått en betydelse av gräsrotsproblematik överlag, I Korpo eller Afrika. PIA ROUSKU KORPO . Det lokala är som ringar på vattnet. Den innersta lokala ringen är där jag bor och har mina egna och mina starkaste band. För mig personligen betyder lokalt liv småskalighet, nära till naturen, trygg uppväxt för mina barn, att återvända hem. HENRIK MATTSSON KIMITO . ?Lokalt. varje dag 190-åringen gratuleras! www.folkhalsan.fi | Hufvudstadsbladet | Västra Nyland | Borgåbladet Östra Nyland | Loviisan Sanomat | Hangötidningen?Hangonlehti. E-POST: NYHETER@FABSY.FI LIVET ÄR LOKALT . Att en stor del av livet kretsar kring frågor som har att göra med det som ligger en allra närmast. En hembygd där jag trivs att bo och verka samt har tillgång till lokala svenska tidningar som ÅU och Pargas Kungörelser. Lokalt betyder för mig en livsstil. Lokalt liv betyder för mig vänligt leende bemötande. Livet är lokalt betyder till exempel att det som mest intresserar och berör oss händer inom en nära krets eller ett geogra?skt område som vi känner tillhörighet med. Men också språket, hobbyn och föreningslivet skapar en känsla för vad som är lokalt för var och en. . Då är livet verkligen lokalt. . Oberoende av vilka förändringar som sker i framtiden, kommer den lokala identiteten alltid att ?nnas kvar och stå mig närmast. BRITTMARIE SMEDS DALSBRUK . Livet är lokalt när man inser att Hej hallå vi sitter ju alla i samma båt, en del ror åt väst, några ?åt. Den yttersta ringen för det lokala är Åbolands skärgård, där vet jag hur man tänker och har tänkt i generationer. Aktiviteter på svenska . Man måste påverka och jobba för sin närmiljö. Det gäller närmaste relationerna, men också det som ?nns fysiskt i ens nära omgivning. FOLKE ÖHMAN PARGAS . För mig betyder det att man har tillgång till den service och allt annat man vill ha/behöver på orten så att alla ärenden kan skötas där. Men emellanåt kan livet bli lite för lokalt. PIRJO HOFFSTRÖM VÄNÖ . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 22 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? TOMAS BJÖRKROTH PARGAS . Det är just detta som gör det lokala livet så härligt intressant och hårt, men orättvist. CECILIA FREDRIKSSON KIMITO . ?Lokalt
När det gäller nyhetsbevakning betyder lokalt för mig hela Åboland. Inte överraskande är styrkan i den positiva handlingskraften avgörande för lokalsamhällets framgång. FIA ISAKSSON PARGAS . Två saker i ÅU är viktiga för en invånare i östaden Pargas. Lokalt för mig betyder det som händer i närmaste omgivningen, för fast jag tänker globalt så handlar jag lokalt. ÅU har där en viktig roll. Folk är väldigt lika i grunden, den lokala omgivningen formar möjligheterna och begränsningarna. Formerna är inte gjutna, snarare är de elastiska och kan ändras. För mig är det lokala allt det som ?nns inom ?gamla. Kopplingen mellan det lokala och det internationella är fascinerande. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 23 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det betyder mycket. Allt i vardagslivet präglas av det. Om jag på några dagar inte ser personen, undrar jag för mig själv om det hänt henne eller honom något. Om det är en äldre ensam människa så kanske jag till och med kollar upp läget. Med tanke på lokalbevakningen har ÅU en viktig uppgift. Beröringspunkterna är i regel ?er än olikheterna. Det är lokalt, lokal omsorg och lokalt liv och det är viktigt för mig. ANDERS FAGERLUND NAGU . I ÅU läser jag alltid först de lokala nyheterna, vad som händer i skärgården, vem har nåt intressant att komma med, först efter det läser jag övrigt nytt. TINA AXÉN HOUTSKÄR . Stolthet. KRISTIAN JOHANSSON HOUTSKÄR . Fortfarande är det viktigt för mig som polisman att hålla mig a jour med det som händer inom den nuvarande regionala enheten. I dagens samhälle där förändringarna avlöser varandra skall inte den lokala basservicen glömmas bort. . Nära, bekant och viktigt. SIRPA VANHALA ÅBO PETER MUSTELIN KORPO . Att gå till butiken och kunna hälsa på folk, det känns trevligt. . Houtskärs gränser. Även privat är livet mycket rikare om man kan utvidga sitt tänkesätt och sin observationsförmåga lite mera vittomfattande än mitt lilla jag. SONJA TOBIASSON KORPO . Lokalt kan vara att hälsa på dem jag möter på vägen till jobbet. Det betyder trygghet. . ÅU:s bevakning av lokalpolitiken är ännu viktigare nu än före kommunfusionen. För mig betyder lokalt Pargas. Med tanke på ÅU så blir jag alltid väldigt arg om tidningen av någon anledning inte kommer på morgonen. MIKAEL HOLMBERG PARGAS . Bry er inte om att ni ibland lite skämtsamt kallas för ?världsbladet?. Så fort jag åker över med Stella till Korpo, är det inte mera lokalt, utan att för den skull förringa någonting. KNUT LEHTINEN PARGAS . Trygghet, samhörighet, identitet, kultur. KURT KRONEHAG PARGAS . Jag tycker det är intressant att följa med lokala händelser och hoppas att tidningen ?nns kvar länge ännu. GRATTIS TILL 190 ÅR NI HÅLLER SKRIVSTILEN! KENNETH RAMSTRÖM PARGAS RUNE JOHANSSON HOUTSKÄR . Det är på det lokala planet ni skall vara starka. MAGNUS LUNDSTRÖM KORPO ALARIK REPO NAGU . I mitt arbetsliv täcker ordet lokalt hela Finland, om inte fysiskt, åtminstone mentalt. För mej betyder lokalt att vi får så mycket som möjligt av vår mat av lokala producenter, att vi får information om vad som hänt i bygden i en lokal tidning som aktivt följer med vad som händer. E-POST: NYHETER@FABSY.FI JAN SUNDBERG GRANKULLA / ROSALA . Det andra som gläder läsaren är att gräsrötterna får spaltutrymme för de små men viktiga nyheterna. LIVET ÄR LOKALT ? LIKSOM POLITIKEN Svenska folkpartiet i Finland gratulerar jubilaren! ÖNSKAR ÅBO SVENSKA TEATER LIVET ÄR TEATRALT! ÅSA GUSTAFSSON MICHAEL OKSANEN SFP:s vice ordförande Kretsordförande, Åboland. Det betyder samhörighet. Vi kan med fördel lära oss av andra lokalsamhällen inom och utanför landets gränser
Bilden är från 1969, Patrik är det andra barnet från vänster, Yvonne sitter bredvid honom till höger. Uta ÅU klarar Utan ma man sig inte. Yvo Yvonne HedmanNy Nygård Familjen Nygård har ro Efter ett kring?ackande liv har familjen Nygård slagit sig ner i Pargas. Foto: Kim Lund. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 24 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Lekkamrater. Patrik Nygård och Yvonne Hedman lärde känna varandra redan som barn i Jeppo. Sport, djur och lokalpolitik intresserar och engagerar familjen. Under ÅU:s jubileumsår följer vi med den tidningsläsande familjens med- och m Kim Lund | 040-587 3759/kim.lund@fabsy.? ÅU-familjen. Under ÅU:s jubileumsår följer vi med den tidningsläsande familjen Nygård-Hedmans lokala liv i Pargas
Sonen David föds i juli 2000. Efter att ha ?yttat tillbaka till Finland har Patrik mycket kontakt med sin studiekamrat Stefan Strömborg som startat en fysiomottagning i Pargas. För att testa om det fungerar åker Yvonne med till Lofoten för en vecka. Hon blir alterneringsledig ett år och tillbringar tiden med Patrik i Lofoten. Efter ledigheten kallar jobbet i Sibbo igen och efter ett och ett halvt års särboende kommer Pat- rik efter. Men för Yvonne räcker det. Patrik får ett erbjudande om jobb i Lofoten i Norge och han är inte sen att tacka nej. För mig är ÅU viktig för att jag ska hänga med och veta vad kunderna pratar om, säger Patrik, som på sin fysiomottagning ofta hör kommentarer om lokalnyheter eller ledaren. Aktuella samtalsämnen och minnesvärda texter det gångna året är Malmkullafrågan och ?ytten av tandvårdscentralen, jourens framtid i Pargas, en eventuell kommunfusion och stadens inbesparingar. . Radio Vega står på under förmiddagarna och Yle Åbolands morgonnyheter hör till rutinerna i samband med morgonbestyren. På nätet följer de med lokalnyheterna i Österbotten genom att läsa Vasabladet och Österbottens Tidning. Sommaren 1998 klämtar bröllopsklockorna i Nykarleby kyrka och som sig bör i Österbotten blir det en rejäl bröllopsfest för drygt 200 gäster. Yvonne fortsätter sina lärarstudier och distansförhållandet sätts för första gången på prov. Jag tror att det blir Tyskland?Spanien i ?nalen i VM i Brasilien. Telefonräkningarna skjuter i höjden och ?ngrarna får kramp av alla brev som skrivs. Patrik slutför studierna i Stockholm och ?yttar till Vörå där han fortsätter sina studier till massör. Efter att Yvonne utexamineras från Peffan 1990 får hon en lärartjänst i Hammarland på Åland. Patrik följer med, men stannar endast ett halvt år innan det är hans tur att ?ytta till Vasa där han börjar studera till fysioterapeut. 1994 duellerar Martti Ahtisaari och Elisabeth Rehn om presidentposten, Finland håller på att återhämta sig från recessionen och det är ont om arbete för en nybliven fysioterapeut. Han övertalar Patrik att komma till Pargas och bli delägare i FysioClinic. Under militärtjänstgörningen i Dragsvik blir musikerdrömmarna kvar i Syndalens stridsgro- par och han åker till Stockholm för att studera till massör. Hon börjar studera vid Peffan i Vasa, medan Patrik tänker sig en musikerkarriär och studerar vid musiklinjen vid Evangeliska folkhögskolan i Österbotten. År 2000 blir familjen Pargasbor på heltid och två år senare föds Rebecka. Det blir inte många timmars sömn den natten och medan nattsyrsorna spelar i den svarta Medelhavsnatten våndas paret med sin beslutsångest. Flyttbilen har stannat för gott. ?Utan ÅU vet man inte vad som är på gång? Tretton år gamla David Nygård visar stolt upp sin blå-röd-gula Barcelonahalsduk som han har fått av sin kompis Rune i Dalsbruk. En ny distanskärlek känns för jobbig. Men mycket hinner hända innan de slår ner sina bopålar i Pargas. Yvonnes båda föräldrar är lärare och det blir ock- så det självklara yrkesvalet för henne. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 25 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. En iskall vind drar in från Nordnorge och förhållandet är över. Samma sommar upplever Skandinavien en sällan skådad värmebölja och Sverige vinner brons i fotbolls-VM i USA. Men med ett avstånd på över 1 300 kilometer inser paret att det inte kommer att fungera och Patrik återvänder till Sibbo efter ett halvt år. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Jag tror Tyskland vinn vinner VM-guld. Dav David Nygård Jag vill veta vad so står i tidningsom a en eftersom många pa patienter gärna dis diskuterar lokala ny nyheter. Patrik Nygård Ja läser helst Jag s serierna och om d står något det o djur. om R Rebecka Nygård otat sig i Pargas motgångar. N är Patrik Nygård och Yvonne Hedman första gången slog sina knubbiga händer ihop i sandlådan i Jeppo i slutet av 1960-talet kunde de inte ana att de nästan 50 år senare skulle vara gifta, ha två barn och bo i Pargas. Aktualiteter från Norge får Patrik från Lofotposten. Patrik och Yvonne har hållit en del kontakt trots separationen och under den heta sommaren tinar deras frusna hjärtan upp igen. Det är hans kollega i Lofoten som också har en fysiomottagning i Bodö vid Atlantkusten. På morgonen har de fattat ett gemensamt beslut: Patrik åker till Norge, Yvonne blir kvar i Sibbo. Här hamnade de i alla fall efter en sällsam kärlekshistoria som klarat av ?era ?yttar, långvarigt särboende och en bruten förlovning. I skolan får både lärare och elever smaka på Patriks massage. Också Yvonne får upp ögonen för den handfasta ynglingen och hon söker sig allt oftare till hans behandling även om krämporna inte alltid är så allvarliga. Patriks knådande får Yvonnes hjärta att mjukna och snart blir de ett par. Paret börjar umgås och besluter sig för att ge kärleken en chans. Fotboll är det stora intresset och det som David läser först i ÅU. . Först en snabb bläddring genom Hufvudstadsbladet, sedan en fördjupning av ÅU. Det här är deras berättelse som jag antecknar medan det slår gnistor kring granveden i kakelugnen i hemmet i Munkviken. Under skolåren och de tidigare tonåren har paret inte mycket kontakt, men 1983 börjar Patrik och Yvonne i samma klass i gymnasiet i Nykarleby. Patrik spelar fotboll i Jeppo FF och tack vare sitt intresse för människokroppen extraknäcker han som lagets frivilliga fysioterapeut. Men det är det lokala från Åboland som har högsta prioritet. . Främst läser jag serierna och djurrelaterade artiklar. Familjen prenumererar på ÅU, PK och Hbl. Tyskland vinner och Miroslav Klose gör mål. Också elvaåriga Rebecka bläddrar genom tidningen. . Yvonne är mammaledig så det passar henne bra att vara i Åboland under ledigheten och samtidigt ha möjlighet att vistas mera på föräldrarnas stuga i Strandby. Hon har just fått en fast tjänst som lärare i Sibbo och vill slå sig till ro. Man vet inte alls vad som är på gång, säger Yvonne.. Nu får det vara slut på det kring?ackande livet och kärlek per korrespondens. Patrik får tretton timmar på sig att bestämma sig om han vill ta över kliniken. Det nygifta paret söker tomt eller hus åt sig i Sibbo. Men allt går inte alltid som man tänkt sig. På bröllopsresan i Grekland ringer Patriks tele- fon. I samma veva blir hon vald till klasslärare vid Kyrkbackens skola i Nagu. Speciellt viktig var ÅU då vi var nyin?yttade i Pargas, utan ÅU klarar man sig inte
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 26 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Vissa texter i biologi, geogra. Att man bryr sig om hembygden och har kontakt dit. JENNI-MY ISAKSSON ÅBO . Man känner sig säker, har något att komma tillbaka till. JON FORSTÉN HELSINGFORS / ÅBO . I en klass på drygt 30 elever svarade hälften att de dagligen läser en dagstidning, säger Mörk. Då allt ?er har svårare att koncen- trera sig på en lång text eller läsa en hel bok påverkar det hela skolarbetet. Tror du att det minskade intresset för läsning kan påverka elevernas förmåga att ta till sig fakta i till exempel realämnen? . böcker och försöker förstora den med ?ngerrörelser. Däremot kunde de ge exempel på ett tiotal ?lmer om olycklig kärlek. Många läser fortfarande en dagstidning, tryckt eller på nätet. . På ett sätt typiska generationskon?ikter, man vill att den uppväxande ungdomen ska anamma samma livsstil som man själv. Och det sörjer jag över. och historia är rätt svåra, säger Susanne Nygård. . då skulle vi antagligen förfasa oss över bokens ensidighet. Men antagligen är det så att också arbetslivet fragmenteras, det skapas allt ?er arbetsplatser där det i stället för traditionell läskunnighet behövs en stark nätläskunnighet. Mikko Lehtonen tar upp tråden om arbetslivet och blixtbelyser: Vet du vad den näst vackraste synen i världen är? Svar: Ett läsande barn. (Den vackraste synen är ett sovande barn.) Lehtonen talar om läsningen som en uppfostringsteknik, som vi lärt oss att uppskatta för att vi värderar det som böckerna lär oss. Men bokläsandet har också format till självdisciplin, koncentration, fokusering. Frågan är i vilken mån sådana egenskaper efterfrågas i arbetslivet i framtiden. Pekplattorna kommer starkt, många småbarn använder pekplatta eller smartmobil innan de håller i en bok. . Det här för med sig en massa roliga anekdoter om barn som pekar på bilder i ?vanliga. Det handlar om att man vet vad som pågår runt omkring en, i ens närhet, i det samhälle som man bor i och att man koncentrerar sig på just det.. Du är lärare i litteraturvetenskap på Åbo Akademi. Förstår vi i dag vad FPA skriver i sina brev. Många av de oroliga hör till en traditionell kulturelit, där man värderat akademisk auktoritet. I den digitala eran måste man i stället kunna hantera mycket parallellinformation samtidigt, jobba i ?era kanaler, på ?era nivåer, hantera snabb stimuli. Många kritiserar de här idealen. Säger att de formar unga utan gedigen bokkunskap, utan insikter om samhället, utan mål och mening? . Det är lokalt. FRANK JUNGNER ÅBO / LOVISA . Antagligen inte, nej. Reijo Kupiainen talar om en tankelek som lanserats av forskaren Steve Johnson: Om boken uppfanns nu, efter att vi redan vant oss vid information i olika kanaler samtidigt och snabba stimuli . Men numera har den så kallade kultureliten tappat mark, den har inte tolkningsföretäde längre och det stör många. Den elit man numera vänder sig till är i stället marknadseliten. Och som man ropar får man svar. Att man känner sig hemma överallt. ANDRÉ RUDNÄS ÅBO / NYKARLEBY . I skrivuppgifterna märker man att många har ett allt fattigare språk, säger Maria Mörk. Det höga tempot i gymnasiet och en läroplan som gör en andfådd kör över skönlitteraturen, säger Marianne Nyström . Det går så där. Nu diskuteras till och med om litteraturuppgifterna ska lyftas ut ur det förnyade studentprovet. Men nu är det väl ändå dags. Något värre än ungarna som är klistrade vid smarttelefoner och pekplattor har vi väl aldrig sett, professor Mikko Lehtonen? . Det gör det säkert. Att de ?esta är trygga med sin första omgivning och inte ?yttar. Vissa lever hela sitt liv i sin första omgivning. Vårt fysiska förhållande till läsandet förändras, säger Mia Österlund, expert på barn- och ungdomslitteratur vid Åbo Akademi. Barn och unga läser alarmerande lite böcker. Vi studerar kritiskt läsande och källkritik. Men jag ser de?nitivt nya tendenser, läsandet byter skepnad, säger Österlund. Maria Mörk har jobbat som gym- nasielärare i Katedralskolan ett par år och säger att bilderna och ?lmerna tar över. Då hon nyligen ställde ettorna frågan om de kunde ge exempel på olycklig kärlek som de läst om i en bok ?ck hon ett eller två svar. . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? FARID MOUNTASSIR ÅBO / HELSINGFORS . Vi tar till alla tänkbara knep, säger Susanne Nygård, lärare i modersmål i S:t Olofsskolan i Åbo. Moralpanik kring nya medier är inget nytt under solen. Under ÅU:s 190-åriga historia har profetiorna om läsandets död, bildningens död, moralens död duggat tätt. Forskarna inom barn- och ung- Mariann Nyström, Maria Mörk, Katedralskolan Mia Österlund, Åbo Akademi Susanne Nygård, S:t Olofsskolan domslitteratur talar om en revolution. Under hela min livstid har det varnats för att vi läser för lite. Och allt är en fråga om perspektiv: under ÅU:s första decennier, i början av 1800-talet, gick mediepaniken ut på frågan om kyrkan skulle tillåta att folket skulle få lära sig att skriva. Lärare och föräldrar vittnar om ungdomar som knappt rör vid böcker och dagstidningar, om de inte måste. med en bok. . Livet är lokalt där man själv lever, fastän man kommer någon annanstans ifrån. Livet är lokalt där man är just under en viss tid. LOTTA NIEMINEN ÅBO / VASA . Tror du att ni inom några år blir utan studenter? . Nej, absolut inte. Hos en del är motståndet mot att läsa en bok mycket stort, andra läser gärna, säger Marianne Nyström, lärare i modersmål och litteratur i Katedralskolan i Åbo. . Där ?nns tonåringens hela värld. På lektionerna drar lärarna fram likt superhjältar i en omöjlig strid. De ska vinna över nätet . Frågar jag marknadseliten om det ?nns ett problem i att böckerna förlorar mot smarttelefonerna, så skulle ingen se något problem? . Vi förlorar möjligheten att lära känna oss själva genom skönlitteraturen, utveckla empati och bredda våra perspektiv. Vad har tagit över skönlitteraturens plats i undervisningen? . Antagligen. Jag tänker på samhörighet, på skolan, på livet runt omkring mig. PIETARI LEHTINEN ÅBO . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Kampen mellan Påstående: Unga läser alltför lite böcker. Svar: Generation smarttelefon är inte förlorad. Lärare vittnar om hård kamp för att locka till läsning Nya sätt att läsa är inte bara av ondo, säger medieforskare Pia Heikkilä | 274 9932/pia.heikkila@fabsy.? Pia Heikkilä | 274 9932/pia.heikkila@fabsy.? På rasterna vinner mobilen. Kommer de att klara sig i vuxenlivet där man måste förstå skriven text? Kunna fylla i en blankett från FPA, förstå vad som står i breven från husbolaget, lektor Reijo Kupiainen? . Där man bor har man folk nära, man känner alltid sina rötter. Att man vistas på en plats, deltar i evenemang där och trivs på den platsen. JENS SKOG ÅBO / VASA . Till oss söker ju sig de som är explicit intresserade av att läsa och skriva. Kanske med samma emfas som många fördö- LIVET ÄR LOKALT . Vem är det som formulerar oron
Pekplattorna kommer ju stort inom undervisningen, men har den traditionella läroboken helt spelat ut sin roll, Reijo Kupiainen? . Det ger mig en känsla av att kunna leva en aning ansvarsfullt och minskar den stress som många och långa resor och närheten till konsumtionssamhället förorsakar. Extra material på webben. Det innebär också att ibland kunna se varors ursprung och ha möjlighet att köpa till exempel fårkött, ägg, grönsaker och hantverk lokalt och direkt av producenten. De ?esta dagligvarorna handlar jag på orten och njuter av att vistas i pekplatta och smarttelefon innan de lär sig läsa. Det ger identitet och rötter. . Forskningsrapporten publicerades 2012. Reijo Kupiainen ... Läs längre versioner av intervjuerna med lärarna och forskarna. Läs mera på nästa sida ? KRISTER STÅHLBERG ÅBO JOHAN BERG ÅBO . och ledde Helsingin Sanomat Stiftelsens och Tammerfors universitets stora forskningsprojekt kring ?Lukemisen tavat . Många vuxna är bekymrade över att barnen också i skolan ska sitta vid en skärm, eftersom stora delar av fritiden tillbringas framför en skärm. . Om man vill beakta elevernas olika förutsättningar att lära sig och acceptera en modern syn på inlärning är det bra att utnyttja andra kommunikationsmedel. Läroboken kan inte längre ses som den enda och rätta. Å andra sidan påpekar Kupiainen att skriven text är grunden för det mesta av vår förståelse av information. Han har dessutom bland annat vidareutbildat lärare om små barn och mediefostran och verkat som ordförande i Finlands mediekunskapssällskap. mer datorspel eller mobilberoende. . Lukeminen sosiaalisen median aikakaudella?. Jag tänker på det som händer här och nu. kan den inte till och med ses som skrämmande. Lite som dagens användning av smileys. Många barn lär sig använda PIA HOLM DRAGSFJÄRD . Att man vet vad som händer i en stad; vad man kan göra och vart man kan gå.. Läroboken är rätt endimensionell då man jämför den med andra medier. Att leva lokalt är för mig att uppskatta det som ?nns i närheten där jag bor. Jag vill gärna se och lyfta fram det positiva i den närmaste omgivningen och servicen samt tänka efter hur jag själv kunde bidra med något bra. Borde dethär synas i skolorna. Att leva lokalt innebär för mig att oss läsa traditionellt, för att kunna hantera informationen i de nya medierna. Så skolan borde agera tvärtom: satsa mera på traditionella böcker och inte alls på pekplattorna. Eftersom vi i dag fungerar och kommunicerar mer globalt än någonsin, tycker jag om den kontrast det utgör att bo på en liten ort i Åboland. HANNA MEHTONENRINNE KIMITO . Vi behöver nödvändigt lära naturen, som har så otroligt mycket att erbjuda här. Den visuella läskunnigheten blir viktigare. Mikko Lehtonen säger att det ?nns en diskussion om att vi kanske är på väg mot ett nytt skriftspråk, där bokstäverna och orden ersätts med tecken. är ?losof och pedagog född 1964, för närvarande lektor i mediefostran vid Tamerfors universitet, pedagogiska enheten. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 27 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI boken och telefonen Mikko Lehtonen ... Han är med i ledningen för nationella Muuttuvan viestinnän tutkijakoulu. Framför allt borde man lära ut kritiskt tänkande, källkritik, lära ut att det ?nns retorik och retoriska påståenden, träna eleverna i att se att påståenden och fakta alltid har en bakgrund, att den alltid framförs ur någon synvinkel som inte behöver vara den enda. kunna arbeta på distans och att slippa använda bil till arbete, mataffär, fritidsintressen, skolor och daghem. Att det ?nns ett område där jag har min familj och mina vänner. Det kallas logogra?. Bilden av en person som sitter ensam i lampans sken med en bok . Han har verkat som professor i den visuella konstens teori vid Aaltouniversitetet och som gästprofessor i mediefostran vid Norges tekniska högskola. Man kunde tänkas fördöma bokläsande som ett mycket monotont sätt att ta till sig kunskap. I allt ?er kanaler är det de snabba bilderna och videoklippen som tar över. Men jag tänker också på lokalpolitik, närmare bestämt postlådepolitiken som ibland skymmer den stora helheten och kan ge en sned bild av verkligheten. ANNA SUNDBERG ÅBO . Han har lett forskning kring läskunnighet i den så kallade ?Google-generationen. är professor i mediekultur vid Tammerfors universitet, född 1956, docent i litteraturvetenskap
Jag har alltid läst ÅU, det är en viktig tidning, man får reda på vad som händer. HANS WIKSTEDT HOUTSKÄR . På engelska och svenska. . Läser en bok då och då, när jag känner för det eller måste. . Instagram, Facebook, googlar. . Jag tycker om att läsa i en bok eller tidning. DARREN MCCRACKEN ÅK 8, S:T OLOFSSKOLAN . Facebook, Instagram. . Ganska tjocka böcker. . Facebook, tittar på kläder. . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 28 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. ÅU är nog det första jag kommer att tänka på. Jo, jag läser ibland. Nej, jag läser inte böcker. . Men alla människor har någon sorts band till någon ort, något lokalt. ANDERS BRINK ÅBO . Tror inte att det tryckta försvinner, det är ett så bra format. VILMA JAAKKOLA ANDRA ÅRET KATEDRALSKOLAN . Kanske det ännu ?nns sådana konservativa som läser tryckta tidningar och böcker. . Närmiljön är viktig. PINJA LILLRANK ÅBO . Det är viktigt att service ?nns här, att allt inte ?yttas bort. JAN TÖRNQVIST HOUTSKÄR . Jag läser för skolarbetet, annars inte. . Man lever här och nu. JOHNNY WIKSTEDT HOUTSKÄR . Vad gör du på nätet/på telefonen? . Nej, jag läser inte så hemskt ofta. . Facebook, mejl, bloggar, olika forum. . Jag tittar på bilder, Facebook, hör på musik via Youtube. . Instagram, Facebook, läser Iltasanomat och Iltalehti och sånt. . Läser mejl, Facebook, lunchlistor, så klart nyheter. . Jo, jag läser ganska mycket skönlitteratur, ganska brett. Jag tror att allt kommer att ?nnas på nätet. . Facebook, Youtube, Instagram, Ask. . Jag tror att det ?nns mera på nätet, men böcker och tidningar ?nns nog kvar. LIVET ÄR LOKALT . Läser du böcker? . Instagram, Facebook och liknande. Livet är lokalt betyder att mitt liv är där jag är. Allt kommer att ?nnas på nätet. EDIT ÖRSÅ ANDRA ÅRET I KATEDRALSKOLAN . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? ALEXANDRA WIKSTRÖM ÅBO . Youtube, Wilma, Instagram, Facebook. . Tänkte börja läsa Sagan om ringen del 2. . Det tryckta ?nns nog kvar, men allt mera ?yttas till nätet. HANNA SINOKKI ÅK 8 S:T OLOFSSKOLAN . Jag tror att det kommer att ?nnas tryckta dagstidningar och böcker, men studiematerialet kommer allt mera att ?ytta ut på nätet. MICHELE FERRARI STUDERAR STATSKUNSKAP FEMTE ÅRET, ÅBO AKADEMI . Att kunna erbjuda motiverande idrotts- och motionsverksamhet på hemorten för barn och unga. ALEXANDER LÅNG ÅBO . Jag tror att allt mera ?yttar till nätet, men det tryckta försvinner inte helt. Läser vissa sportnyheter. . Jag läser nyheter, mejl, Facebook. . Läser jättesällan. . Att det är viktigt med det mindre, det lokala. Allt, till exempel servicen, blir sämre ju större allting blir. Tror att tryckta produkter ?nns kvar, det är en så pass gammal konst. AXEL NIEMIMÄKI ANDRA ÅRET I KATEDRALSKOLAN . Facebook, Instagram, Youtube, olika spel. . Det mindre borde uppskattas mera i dagens läge.. Utom det som hör till skolan läser jag nog väldigt lite. . E-POST: NYHETER@FABSY.FI och vinner ÅU ställde tre frågor: . För mig är Åbo det som är det lokala. JÖRGEN LINDBLOM PARGAS . Nä, inte läser jag egentligen, kanske ibland någon bok. I såfall någonting om verkliga händelser. . Jag läste mycket böcker när jag var yngre, men inte mera. Nu bara när jag måste. . Kanske det ?nns tidningar och böcker ännu, men det mesta ?nns nog på nätet. JULIA LAIHO ÅK 8 S:T OLOFSSKOLAN . Det är mycket viktigt att det ?nns service här på Houtskär. MAGNUS ÖSTERMAN HOUTSKÄR . Jag tror att det mesta ?yttar till nätet, men jag hoppas egentligen inte det. Mina ögon blir sjuka av för mycket skärmtittande, så för den skull hoppas jag att det ?nns tryckta texter kvar att läsa om 20 år. OTSO HAMMARBERG ÅK 8 S:T OLOFSSKOLAN . Youtube, nångång Facebook. . Jo jag läser, främst studielitteratur men också annat när jag har tid. . Jag läser det som hör till skolarbetet, inget annat. . En stor del kommer att ?yttas ut på nätet, men en del tryckt ?nns kvar. EMIL HANSKI ÅK 8, S:T OLOFSSKOLAN . Tror du att tryckta tidningar ges ut och böcker trycks ännu om 20?30 år eller har det mesta ?yttat ut på nätet? ALISA VÄLIMAA ÅK 8 S:T OLOFSSKOLAN EMILIA GINSTRÖM STUDERAR LOGOPEDI TREDJE ÅRET, ÅBO AKADEMI ZAKARIA HELLBERG ANDRA ÅRET I KATEDRALSKOLAN . Mycket. Det är avgörande och viktigt att man kan vara självförsörjande på Houtskär. Men vi kunde slippa att trycka våra pro gradun, det kostar 70?80 euro för två ex! PATRIK HEIMBERG STUDERAR STATSKUNSKAP FEMTE ÅRET, ÅBO AKADEMI . Att allt bibehålls så lokalt som möjligt, servicen till exempel. Det lokala måste fungera, speciellt i skärgården
E-POST: NYHETER@FABSY.FI Tidningens visuella första sekel Fred Andersson, koordinator för visuella studier vid ÅA, tar en titt på ÅU genom åren. Det är en förutsättning för att kunna bo på Houtskär. Sloganen berättar vad tidningen står för och att ÅU koncentrerar sig på det lokala. Att man kan bo där man vill. Och att där ?nns service. Jag blir också alltid glad när jag träffar människor som är från samma ort som jag. AMANDA VIKSTRÖM ÅBO / KORSHOLM . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 29 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Livet är lokalt när jag känner omgivningen och kan fördriva tiden där. Den moderna annonskulturen började ta form på 1860-talet. Maria Thölix | 274 9937/maria.tholix@fabsy.? Läs mera på nästa sida ? JOHN TÖRNQVIST HOUTSKÄR . Jag är från Pargas och allt som jag är med om ser jag ur det perspektivet. Jag MICAELA JANSSON KORPO . Det verkligt viktiga ?nns vanligen lokalt.. När trenden är att allt blir mer globalt, märker man vikten av lokal information. ARTO ALHO KORPO . Livet är lokalt där jag känner mig hemma. jämför med hur det är i Pargas. Övriga nyheter får man via andra medier. RISHABH SARNA ÅBO / CHANDIGARH, INDIEN . Att leva här och nu, kanske. FRIDA SJÖGREN ÅBO . Jag är uppvuxen här och har släkt och vänner här. JANNE AHLQVIST DALSBRUK . Att livet är lokalt blir viktigare och viktigare. Om den ?nns kan folk bo kvar. SUNE SJÖHOLM DALSBRUK . Att det ?nns fungerande transporter och service där man bor. Det är det viktigaste som ?nns! Egentligen är allt lokalt där man bor. TORGILS BÄCKMAN KORPO
I övrigt har tidningen ett utseende som kommer att vara i ?era decennier. Varför. Allt är skuret i trä, något som är en verklig konst. Tidningen har ändrat format och är högre än tidigare. En stor del av den moderna annonskulturen börjar ta form. 1844 1874 Tidningen skrivs delvis med latinska bokstäver. Oerhört mycket har hänt på 50 år. ÅU är nu en dagstidning som upp- De största förändringarna 1840-talet: Fontvariationen! Ett mirakel då man kan börjar variera. 1930?40-talen: Teckningarna får en viktig roll i annonserna som blir ett sätt att kommunicera det lokala. 1980-talet: Fotogra?erna börjar dominera. lever sin storhetstid och läses av hela staden. Det svarta ?ngret pekar ut reklam och den illustrerade pressen blir allt vanligare. Fortfarande finns inga foton, däremot bilder som skärs ut i trä. Antalet fonter är stort och varieras friskt på sidorna. . Den innehåller inga egentliga nyheter . i trägravyrer eller ?xylogra?er?. . dem känner alla till ändå i den lilla staden Åbo, en stad som fortfarande är ganska lik en medeltida stad. Ankomna skepp och dödsannonser står för nyhetsmaterialet i tidningen. Läsaren vet genast att den fraktura stilen står för redaktionella och religiösa texter, medan den rakare är reklam och personliga annonser. Företagen börjar konkurrera om synlighet på sidorna. I och med de små notiserna ser man att det moderna samhället växer fram. 1864 Bilderna börjar försiktigt dyka upp . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 30 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Tekniken är i stort sett den samma, liksom samhällets struktur och antalet prenumeranter. 1904 Layouten är den samma som under de senaste åren men ?er tecknade bilder förekommer i spalterna. Också företagens logotyper dyker upp. Fortfarande är det inte lönsamt med fotogra?er och det ?nns inte heller någon efterfrågan på dem i dagspressen. . även när det gäller alfabetet. Med de olika fonterna signalerar tidningen också vilken sort av text det är. Här kan man ana att ÅU kommer att kunna fortsätta etablera sig och överleva bland alla de små svenskspråkiga tidningar som fanns. Fortfarande saknas en första sida som motsvarar dagens. Foto: Stefan Crämer 50 procent av dagens fonter fanns redan på 1870 1824 Då den första Åbo Underrättelser ges ut består den till stor del av det vi i dag skulle kalla ?kulturmaterial?. Texter som förmedlar en ideologi skapar gemenskap bland en liten grupp av akademiska och borgerliga läsare. När vi tittar på gammalt material gör vi det oftast med dagens glasögon, vilket är fel, säger Fred Andersson. Det är egentligen otroligt hur Finland behåller sin autonomi i så många avseenden . Det här är egentligen en ganska konservativ bransch. 1980-talet Under en stor del av 1900-talet ser tidningen rätt likadan ut. Den genomgripande förändringen sker på 1980-talet i och med den digitala tekniken. Alla vet att något måste hända.. Däremot förmedlas värden som inte är kopplade till ideologier och kyrkan. En tidningssida består av endast en spalt och ser ut som en sida i en vanlig bok. Samtliga texter är tryckta i den för moderna ögon aningen svårlästa frakturstilen. . 50 procent av dagens fonter ?nns redan på den här tiden. 1884 Tidningen har en layout som mer och mer liknar den moderna. Annonserna är ?er än någonsin förr, men sidantalet är det samma som tidigare. . och tidningen används tack vare sin storlek som tapet i ?era hem. En sida består av fem spalter som fylls av nyheter i den takt de kommer in. 1894 . E-POST: NYHETER@FABSY.FI Med en experts ögon. I stället har formatet växt både på höjden och på bredden . Och för den här typen av texter ?nns inget offentligt forum sedan tidigare.
På 1980-talet är det tydligt att det är produkten som är det väsentliga. Det är säkert inget medvetet val, men praktiskt. Bilden ser lite ut som en serieteckning. Dagens teknik innehåller redan möjligheter att komponera en layout nästan hur som helst, så några stora visuella förändringar kommer inte att ske. . Tidningen förändras inte längre lika mycket. Här presenteras alla alternativ: ÅU är alltid tillgänglig och vill vara en tidning för alla som kan läsas överallt. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Annonser förr och nu Pinellan 1914 & 2013 . Men i grundstrukturen är det inte mycket som förändrats. På den här tiden klipps och klistras annonserna och här ser man tydliga skarvar.. hur ska det gå för tidningarna då bilderna tar över? Då formatet ändras och tidningen år 1968 övergår från broadsheet till det mindre tabloidformatet måste annonserna börja komponeras på ett annat sätt. * Ingen vet vilken framtiden är för papperstidningen. Att publicera en restaurangannons utan bild skulle i dag vara otänkbart. Det här är verkligt intressant. Man riktar sig till en viss typ av person. Den riktar sig inte till en viss samhällsklass och förmodligen vill man inte ha någon viss läsare. Den traditionella papperstidningen ?nns ihoprullad, lite i bakgrunden medan läsplattan och datorn är i förgrunden. -talet. Pukkila 1954 & 2013 . Teckningen har ersatts med ett foto och annonsen är mer anonym. ÅU har en viss läsekrets och man sänder små subtila signaler som får läsaren att känna igen sig. . och affären lovar att kunden ?blir väldigt nöjd?. . Kunden tilltalas med ett ?ni. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 31 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Både tidningshusen och läsarna är i chocktillstånd. Annonsen visar också tydligt vad som gäller på mediefältet. Här råder en tydlighet. Hur ser den ut i dina ögon? . Den här annonsen är egentligen ett exempel på extrem anonymitet. Materialets namn, pris och företagets adress framgår och läsaren har lätt att uppfatta allt med ett ögonkast. . Folk börjar producera undergångsteorier . Bilden ger annonsen ett attraktionsvärde, men i övrigt vet jag inte om den i sig berättar så mycket mer än att företaget har råd med en tecknare. Fred Andersson är född i Falkenberg, Sverige, och har jobbat vid ÅA sedan september 2008. Han är koordinator för biämnet visuella studier som växt fram ur konsthistoria. K-butik 1964 & 1984 & 2013 . Annonsen ser ut som en modern reklamteckning. Det var också under den här tiden som reklamtecknarna upplevde sin storhetstid. Själva texten är väldigt kort. . I den egna annonsen kommer tidningen själv till uttryck och blir i princip ?kund åt sig själv?. Annonsen speglar hur tidningen ser på sig och sina läsare. Ägaren har själv en personlig relation till trogna kunder och upplyser dem om att det serveras mat och läskedryck. ÅU:s prenumerationsannons 1934 & 2013 . Typiskt 1950?60-tal. På den här tiden ansågs teckningar ?nare än foton. Dagens reklam är mer homogen. Som en modern tidning konkurrerar man om alla läsare i dag
16.600 ALBERT EDELFELT SLUTPRIS . SLUTPRIS . E-POST: NYHETER@FABSY.FI ALVAR AALTO, TAKLAMPA SLUTPRIS . 3.400 TAPIO WIRKKALA, X-BENS BORD. SLUTPRIS . 9.900 TAPIO WIRKKALA VINKANNA, TW 76. INLÄMNING NU. Vi kommer på hembesök till Åbo med omnejd den 6 februari. För att boka tid ring Joachim Borgström på 040 555 1334 För fri värdering av dina värdefulla föremål skicka bilder till helsinki@bukowskis.com WWW.BUKOWSKIS.COM Turun Sanomat onnittelee 190-vuotiasta Åbo Underrättelser-lehteä, sen tekijöitä ja lukijoita! VUODESTA 1905. 7.000 BIRGER KAIPIAINEN KERAMIKFAT SLUTPRIS . 5.100 ALVAR AALTO, BORDSLAMPA A 704 SLUTPRIS . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 32 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. 171 248 VI SÖKER KLASSISK, MODERN OCH SAMTIDA KONST OCH FINLÄNDSK DESIGN TILL VÅRENS AUKTIONER. 23.000 LARS GUNNAR NORDSTRÖM SLUTPRIS
Han läser: dela Samtidigt här hemma: vikualiehandelssoFörsta halfvårets pensioner från ödskassa utbetaerst und och scietetens i Åbo pension dblom. Lin äfven Seltersvatten era num seras: I Bodegan serveras ur isskåp! Varder endast på detta sätt tillkännagifvet d annat att med Till denna tidnings plan hör blan ommande litterära utk nds mla uto om underrättelser intresse. are änn arbeten af större vigt och allm Indien. i en ålder av 29 år hemkalla min ömt älskade hustru sorg och saknad för er bitt till ar, 11 månader och 26 dag dre döttrar samt en mig, en liten son och fyra ännu min detta sätt slägt och på ast end ålderstigen moder, varder vänner tillkännagifvet. Annonseras: Åstundas köpa: en Rök Suez och Solo papyrosser! rum med uppasst lera möb sågram; Åstundas hyra: ett g verkställes å triknin ersö und äsk ? k ning; Mikroskopis kinbyrån. Och den 15 maj 1848: i anseende till is, Ångskonerten STORFURSTEN kan e, ännu ?nnes på ttels som, enligt i dag ingången underrä den till Söndagen taga före ej fors sing Hel till n ede farl till Helsing fors; när den 16. . Man käninte o dest men med utspädd intrig i det sena 1900-talets erna ner igen estetiken från evighetsseri ttelserna ?Camilberä av en r hete are television. Penicillin och ?ygp internet. Scen efter öfdi dsh Fredagen den 20 februari. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 33 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Oktobe u sjuke 4. änn , 453 t döt 567, r. tillf , 1024 insjuknat Fyrverkeri afbrännes för allt ?er annonser om attStränga kungörelser lämnar rum tionsvaror vår tänkte läsare sum kon eller raktiva tilldragelser er 1863: kan vilja ha. Han läser att SweÅr 1824 läser han om en bok om sättas till tyska. Vidare för hela landet passande, stor slut härom i lördags-nummern. ndet: I juni 1885, en impression från utla Frankrike bestått ning rav beg isk mat ... dennes annonserade resa s kungöras. dele denna kan företagas, skall fram en lakonisk mellanrapport Den 14 oktober 1853 har bladet om epidemiläget i Åbo: uti koleran r hafva Ifrån den 10. Svedberg. Åbo Teater, gästuppträdande af ngen. och ni, mad har tid att slå hänobegripligt bråttom, när ni icke ensner i soffan, förintad derna ihop och, liksom jag, sjunka av förvåning och ny?kenhet. e av ACS De virtuella tidningsläggarna hanterad. Af igenom anmoda här t ning har magistraten funnit god ter äro belägne vid tom kas hvil e, de Stadens Gårdsägar s, att under påståostenlagde gator som behöfva fylla lig sand. rder erfo med ende winterföre förse sig epidemi människor i sina Vid sekelskiftet skördar en mindre läsare av Underrättelseren bästa år, bland andra hustrun till rar: na, som annonse efter råd behagat, Herren Gud har i sitt outgrundliga29 december 1899 den m, kdo rsju en förhärjande febe ... Lan Runebergs ?Landshöfdingen?. Annonseras: erkjolar; Humber & Billigt! En profkollektion ylleund gående; Åstundas CO:s velocipeder äro de mest lätt köpa: en lätt åksläde. Af förekommen anledning läser: Föret är inte alltid det bästa. Detta den 10 septemb landtdagens de af Landtdagens öppnande! Till ?ran brunnspark tispis Kup i nes rän afb and Finl i öppnande utomordentligt stort dagen den 15 september 1863: Ett en för dagen och FYRVERKERI, hvilket ändas med-dekoration. Det blir gs eber avslutas, hemma har Run tidningen kommer ut är 1827 och staden brinner. Juli till den 11. A. Och annonlas hos undertecknad, Gust. tänk vilken dra när sagt att det så e had sin store son Victor Hugo! Jag ra sidan kan and å man ru ehu , den varit roligt att se med denna ihop as par tycka ledsamt att dödens allvar ska eldar, gali ben , mor blom med s världsliga lyx: hästlas trummor, tal och applåder ... Förintad av förvåning det stora underhållningsteJulaftonsnumret 1910 föregriper mat mat med hundra år: tare, lökodlingen De gamla egypterna voro ivriga lökäets kokkonstnärer and Nill bedrevs med stor omsorg, och ndera nya lökrätter. överbjödo varandra med att utfu hållet, ofta av tidningsinne Följetongen är snart en viktig del nsivare språk. Man förekommen anledOnsdagen den 18. Om man nådde Kan läser bladet över en kopp kaffe? 0-talet läser just hans 200 på man att e honom och berättad a någr kvadrattum stor, som årgångar genom en magisk platta, arna, skulle han fnysa då? topp nger ? man manövrerar med Eller bombardera en med frågor? förställer oss läser bladet Mellan oss och mannen, som vi t, ligger en värld av upp?ni lite mer solenn miljö än köke kylskåp, avloppsrening och lan, ningar. Strikt skjortkr han vid köksbordet och r Sitte . käpp Och l. som kallas knal ske inte. Ha?n I någonsin i ert lif iselle, tyckes ha så emo ting makalösare . Martii 1835. I världen har Jane ännu inte påbörjats. Nästa gång det 1829. Begivenhet 1891: herr M. Ett sekel tidig lse af -b-b- ?. rätte albe igin le Durand?, de?nierad som en ?Or riva just den besk s tyck som od epis I april 1872 läser man en ella arkivet i virtu i i bladet känsla man får när man bläddrar ket: Historiska tidningsbibliote Ragnarök är nära, Wid alla Olympens gudar! Jag tror laren som just nu Må och utropade Arwid till Liljman sett eller hört någonanlände. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Af större vigt och allmännare intresse man kanhända Åbo UnderTillåter man sig fantisera ser en kostymklädd herre, född rättelsers första läsare så här: Senare kanske med hatt age. före Runeberg. Förstadagsdenborgs arbeten har börjat över ver ibland med några års skri Man . recensioner existerar inte Austens författarskap hunnit fördröjning
Ibland kan det dock behövas att cirklarna rubbas. Jag jobbar för hela Åboland . Cirklarna bildas av kulturlivet, idrottslivet, skollivet, det kommunala beslutsfattandet och så vidare. Samtidigt har säkert många andra ?nlandssvenskar också allt ?er tvåspråkiga och även helt ?nskspråkiga cirklar som berör dem. Uppskattar ÅU framför allt tack vare den lokala förankringen. är den bästa och mest talande sloganen någonsin! Jag reser ofta utomlands, och det är inte sevärdheterna som är viktigast för mig. Känslan av att kunna vara delaktig om jag så önskar och kunna påverka beslut som berör vardagen. Att den alldagliga service som man kan tänkas behöva ?nns tämligen nära. Jag fritidsbor i Dalsbruk men har också bott i Pargas och nu i Åbo så allt åboländskt intresserar. Nya Nordkalk Aito®-produkter nu i butikerna. Jag tycker att det kan liknas vid cirklar. Världsnyheter väller in via alla medier och är lätta att kopiera, men ÅU har förmågan att få den lokala touchen i nyheterna. Den gamla hemkommunen är en viktig del av mig. Det lokala livet i Åbo och Åboland intresserar mig . Det här är en utmaning för 190-åriga ÅU. lokala livet. CHRISTEL VON FRENCKELL-RAMBERG ÅBO . Även om människan, med sina sorger och glädjeämnen, är överraskande lik överallt i världen, börjar det globala tänkandet ändå alltid i det lilla . Det kräver kunskap om närregionen, och fotarbete och det ska ni värna om i framtiden. . Nyheter och analyser som riksmedia inte rapporterar. Som fyller en viktig funktion även i skapande av gemenskap. . Vardagen är livets bästa tid och livet är lokalt. SAARA ILVESSALO ÅBO . Och givetvis: livet är lokalt då det ?nns en tidning som bevakar och intresserar sig för frågor som står invånarna nära. Men det får inte vara ett självändamål. JANINA ANDERSSON ÅBO . Trots att det fysiska avståndet till Kimitoön och Dalsbruk i dag är stort kan jag via ÅU hålla mig uppdaterad och engagerad. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? PATRIK FELLMAN ÅBO . Livet kan vara lokalt också på avstånd. ERIK SJÖBLOM DALSBRUK ANNE-MARGET HELLÉN ÅBO . Det får mig att tänka på att jag inte längtar bort någonstans från Åbo mer. Som tonåring drömde jag om att ?ytta till exempel till Paris, men nu efter att ha sett ganska mycket av världen så känns Åbo som den absolut bästa platsen för mig. Det är då man börjar förstå olika kulturer och vanor, och förutsättningar att bli en öppen världsmedborgare. innebär en likadan tanke som ett av de viktigaste mottona för mig: Tänk globalt, agera lokalt. Lokalt liv betyder för mig lokalt producerad kvalitetsmat, jobb lokalt och nära hemmet, lokala uppköp för det gynnar alla, vänner på nära håll där man kan stövla in utan förvarning, och att ha fritid och göra det som kan göras lokalt; ?ska, simma, bada bastu, ströva i skogen. MARGÓ STORM ÅBO . Livet är lokalt då jag känner att jag rör mig i en bekant omgivning. Det är de stunder jag kommer i kontakt med lokalbefolkningen och deras vardagsliv som blir minnen för livet. Livet är lokalt har olika innebörd och vidd beroende på om jag rör mig i Åbo centralt eller till exempel i Åboland på sommaren. ?Livet är lokalt. De viktigaste besluten fattas ofta på lokalnivå, men de borde styras av världsomfattande värden. HÅKAN NORDSTRÖM ÅBO ALEXANDRA WALK-LILJEROOS JOMALA . En lokaltidning är relevant för sin läsare ju oftare den tangerar cirklar som intresserar och är nära läsarens hjärta. Eller det som jag trivs så innerligt väl med. MARGOT WIKSTRÖM NAGU . därför är ÅU jätteviktig. E-POST: NYHETER@FABSY.FI LIVET ÄR LOKALT . Det ?nns många svenskspråkiga cirklar, till exempel Åbo Akademi, Kåren, Åbo Svenska Teater, Åbo IFK, Svenska gården och ÅU som betyder mycket för de svenskspråkiga i Åbo. ?Livet är lokalt. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 34 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Att leva lokalt betyder för mig Dalsbruk, havet, jakt, ?ske. så det är bra att veta vad Åboland talar om när jag kommer till jobbet och vad som händer på olika håll i Åboland
?Hur e de?, brukar man också säga. Lokalt betyder för mig att olika positiva händelser i vår närmiljö noteras så som idrott, musik och kulturella evenemang. 8. Röntgen och laboratoriejour. Samtalets pris från en fast telefonnätsanslutning 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min. att jag lever i ett lokalsamhälle och vad som händer i det intresserar mig. att folk hälsar då vi träffas, i butiken ?nns bekanta och då jag läser morgontidningen hittar jag intervjuer med människor som jag känner. För mig betyder ?livet är lokalt. Fastän världen vi lever i blir allt mer global kommer ändå det lokala alltid att vara viktigt för oss. Nästan alla hälsar på alla, oberoende av om man känner varandra eller inte. Jag kan till och med diskutera med de kommunala beslutsfattare som har intervjuats i tidningen. Min kära hemort som har gett mig trygghet sedan jag var barn, familj, riktiga vänner, att få bo vid sjön, natur, min egen knall i skären, sammanhållningen som är otrolig på orten, goda bakelser på våra caféer, många intressen, ÅU förstås, alla evenemang på orten och lyckan över att vi kan simma i Kasnäs Bad. BEN JOHANSSON KIMITO . Därför prenumererar jag på ÅU! . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 35 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Livet är lokalt betyder nyheter, information och upplysning om det som händer och sker i Åbo och i Åboland. Lokalt innebär för mig vad som är på gång i Åboland. Erfarna allmän- och specialläkare tillsammans med övrig yrkeskunnig hälsovårdspersonal svarar för att våra kunder får vård baserad på kunnande och expertis. Till oss kan du komma utan att köa - alla dagar i veckan! Beställ tid tel. Både globala och lokala händelser intresserar och har betydelse för mig. Ibland återspeglas de globala händelserna i lokala händelser. Jag är också intresserad av vad som händer i hela Åboland, eftersom jag arbetar med människor som ?nns i alla delar av landskapet. . Jag är inte rotlös, jag hör till. . Allt ligger nära och det ?nns en respekt för lugnet. för mig betyder det samverkan med människor och händelser i min närhet och i närmiljön. REGINA STRANDBERG ÅBO MATS ASPLUND DALSBRUK EIJA SJÖBLOM VÄSTANFJÄRD . Det gör man där livet är lokalt. 010 235 3535 eller YYY PGWTQPGQ ? Nu även plastikkirurgisk service! Världens Största Finländska Cirkus Hållsvägen 2, 10440 BOLLSTA Info-telefon 0600 30006 (1,78 e/min + lna) info@sirkus?nlandia.?, www.sirkus?nlandia.? P Gratis parkering i innerhallen NEO, Joukahainengatan 6, Åbo. fb.com/sairaalaneo Må-fr 8-20, lö 10-16, sö 12-18. Tidsbeställning varje dag fr. och mobiltelefonanslutning 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min.. Och att vi snabbt får fram fakta från kommunen om vad som ska hända inom en nära framtid. TOR-BJÖRN HOLMSTRÖM HITIS . Livet ska vara så lokalt som möjligt, inte så att allting slås ihop så att sträckorna till service blir längre och längre. Det känns nu som om det kommunen säljer sig med glöms bort, alltså skärgården ska ?nnas kvar bara för att få ?na bilder. RENÉE LAURÉN KIMITO . I dag betyder ?livet är lokalt. I min barndom ?yttade min familj så ofta att vi brukade säga att vi inte hörde hemma någonstans. Mer konkret kan det för en svenskspråkig stadsbo vara viktigt att veta om vad som händer i staden, speciellt på svenskt håll. Har man ett fritidshus i skärgården eller rör man sig med båt i den, blir hela skärgården viktig, speciellt det område man brukar kalla sitt smultronställe. Det här för med sig samhörighet och på samma gång trygghet. Tack. . kl. Mänsklig skala på orten gör att vi upplever den som angenäm och att vi känner oss väl till mods. NEO hjälper alla dagar i veckan! Neo är en inhemsk läkarstation som ger dig täckande läkarservice. Och då svarar man allmänt ?bara bra?, vilket tyder på att man trivs med livet i lokalmiljön. ANN LAURÉN DALSBRUK ULLA ACHRÉN ÅBO . Livskvaliteten på Kimitoön bygger på förmågan att erbjuda ett tryggt samhälle i mänsklig skala. Där vi har våra bopålar, familj och vänner betyder mycket, men utvidgat också ställen där vi vistas mycket eller orter där en del av familjen bor. Det ?nlandssvenska inslaget i närmiljön är det viktigaste, undervisning, politik, föreningsliv och alla våra egna institutioner som Åbo Akademi och Åbo svenska församling. Där är livet uttryckligen lokalt. ÅSA GUSTAFSSON S:T KARINS . Livet är lokalt innebär för mig ett liv i min hemstad, men också Åboland och dess ?na skärgård, att jag har lokal service nära till hands och att jag kan vara med och utveckla även andras lokala liv i S:t Karins. ERKKI HAKOLA DALSBRUK HENRIK LINDHOLM DALSBRUK . E-POST: NYHETER@FABSY.FI LEIF WESTERÉN ÅBO . En kompis som ?yttade till en stad, där han inte kände någon, skapade i sin fantasi bekanta som hälsade på honom, vinkade och sade hej. Lokalt . Ingen annan berättar och informerar som ÅU om det som sker på det lokala planet
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 36 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. i ÅU. 1877 ÅU blir sjudagarstidning. 1849 ÅU är landets tredje största tidning med en upplaga på 785 ex. 1851 ÅU ?yttar till hörnet av Slottsgatan och nuvarande Auragatan (Helsingfors Aktiebanks hus). E-POST: NYHETER@FABSY.FI Bränder, konkurser, fängelsedomar och bussut?ykt ÅU:s väg genom 190 år . Men när den aggressiva ?nskheten tvingade fram en svensk samlingsrörelse till kulturellt och politiskt minoritetsförsvar, ?ck också den lokala kulturviljan i Åbo ny styrka och dristighet, och tanken på en kompensation för akademiförlusten kunde så småningom treva sig fram. 1829 3 januari, återuppståndelse efter branden. ÅU trycks nu i gården ?Flora?, i hörnet av Biskopsgatan och Gezeliusgatan, numera ÅA:s Donnerska institut. 1840-talet. J.V. Några reella förhoppningar om en gottgörelse hade man förstås inte kunnat odla. Så uppseendeväckande företagsamhet är ju inte precis vad man normalt väntar av en sommarredaktör.. ÅU är då det enda svenska bladet i Åbo tills Åbo Posten grundas (1873). ÅU:s tryckeri går upp i rök. 1907 Chefredaktör Ernst von Wendt inleder den 14 april en serie ledare med rubriken ?Ett svenskspråkigt universitet i Finland. 1882 grundas Åbo Tidning, som 1906 fusioneras med ÅU. 1863 ÅU:s prenumeranter ökade mellan 1860 och 1863 från 1344 till 1756. ÅT ger upp 1861. Första ÅU 3.1. Tre dagar i veckan fyllde redaktionen spalterna i detta ?folkblad?, som var husorgan på den åboländska landsbygden. Lillja går i konkurs. Kunde Åbo Akademi återupprättas?? Ända sedan den olycksaliga hösten 1827 hade förlusten av den gamla akademin varit ett trauma i kulturambitiösa och lokalpatriotiska Åbobors sinnen. Samtidigt skrev samma redaktörer ?för herrskap och stadsbor. Företaget byter ägare och G W Wilén blir förläggare ända till 1907. 1865 ÅU:s chefredaktör J.W. Lillja döms för högmålsbrott och satt i fängelse på Åbo slott en månad. Han hade skrivit för frispråkigt om ryskt förtryck. 1869 ÅU börjar utkomma 4 dagar i veckan. Censuren drabbar igen. Han hade mer hjälp i arbetet än hans föregångare . han höll sig med mer eller mindre fasta medarbetare för bland annat utrikesavdelningen och sjöfartsavdelningen. Lillja utökar under 1860-talet ÅU:s utgivning till tre dagar i veckan. 1874 ÅU börjar utkomma alla vardagar. 1873 ÅU ?yttar till hörnet av Kristinegatan och Västra Strandgatan. 1861 ÅU:s närmaste konkurrent, Åbo Tidningar, läggs ned. Under sådana förhållanden var det inte gott att erbjuda skaplig nyhetstjänst och tankeväckande kommentarer. 1896 ÅU:s tryckeribolag övertar folkbladen Västra Finland och Turun Lehti. VF drevs sedan parallellt med ÅU till 1928. J.W. 1824 innehåller enbart en lång dikt: ?Nyårshyllning?, skriven av tidningens första (och då enda) redaktör Johan Gabriel Linsén. Tidningen trycks i hjärtat av det gamla Åbo, i ett hus där numera Domkyrkoskvären breder ut sig. Slå ett extra kast. 1909 Elias Lodenius blir chefredaktör och skapar anseende för ÅU i hela Norden. Stå över ett kast. 1912 ÅU flyttar från Wilénska gården på Kristinegatan/Västra Strandgatan till Slottsgatan 23. 1827 Åbo brand. nedslag i tidningens historia. START 1824 Åbo Underrättelser grundas och tar upp kampen med äldre kollegan Åbo Tidningar, grundad 1771. ut, de två senare orden trycks med minimal stil. Under detta nya namn kom ÅU ut ända till 1906. Redan som vikarierande redaktör under ett par sommarmånader 1868 hade den nybakade ?loso?ekandidaten Rönnbäck lyckats väcka polemiskt rabalder och fått den lokala censorn att hejda hela tre nummer av ÅU. Den nye redaktören, Ernst Rönnbäck, förverkar sin rätt till utgivning av Åbo Underrättelser (bland annat för publicering av en elak dikt) men klurigt nog kommer i stället genast ?Åbo Underrättelser Ny följd. Snellman kritiserar ÅU: Den innehåller mest sjöfartsnyheter och moderapporter. 1848 ÅU klassas som landets ledande utrikesnyhetstidning. Under Nikolai I:s regim blev censuren allt besvärligare och byråkratin allt krångligare. Det är J.W Lillja som året innan har köpt ÅU. 1859 ÅU:s ägare J.W Lillja tar över också redigeringen och chefredaktörskapet för ÅU
C-E Olin som samma år disputerat i ämnet nationalekonomi. Också följande chefredaktör, Sigurd Portin, som utses 1938 är uttryckligen både ekonom och journalist. 1959 Skärgårdsvägen invigs. den förödande rivningsvågen i Åbo. Senare flyttas tryckningen till Sydvästpress i Ekenäs, som också trycker Västra Nyland. 1995 Hela tidningen redigeras och bryts om på skärm. FÖLJ ÅU:S HISTORIA PÅ WEBBEN. Svenolof Karlsson (red):?Lämlar. I en notis i ÅU sägs att tidningen slutar utkomma, men redaktörerna fortsätter ge ut tidningen på egen ekonomisk risk. Tio veckor senare övertar bolaget Åbo Tidnings och Tryckeri Ab utgivningen. ÅU får en ny chefredaktör som samtidigt är verkställande direktör . En liten krönika om Åbo Underrättelser 1824-1974. Men tidningen lyckas man få ut i nästan normal ordning. 1933 Åbo Tryckeri och Tidnings Ab går i konkurs. Åbo tidnings och tryckeri Ab blir Förlags Ab Sydvästkusten. ÅU får en Pargasredaktion, som startas upp av Yrsa Lindroos. 2007 Salon lehtitehdas brinner i juni, ÅU trycks tillfälligt hos Turun Sanomat i Artukais, från november åter i Salo. 1969 Söndagsnumret dras in och ÅU blir en femdagarstidning, som i dag. 1974 ÅU fyller 150 år. ?Vi på ÅU visste vilka skatter som föröddes, och vi gjorde vad vi kunde för hus efter hus. Får sin första fast anställda reporter i regionen, Karl Edelfelt i Kimitoön. 2011 ÅU får en Facebooksida och ett Twitterkonto. 1968 ÅU blir tabloid. Flyttar redaktionen till hörnet av Auragatan/Slottsgatan (nuvarande adress) och tryckeriet till Klövergatan i Peltola. 1986 Redaktionen överger skrivmaskinerna och börjar skriva på datorer. 1994 ÅU:s tryckeri brinner ner och tidningen trycks tillfälligt hos Turun Sanomat i Artukais. Åbo Underrättelser hade all heder av sin insats. 1940 29.1. Vi redaktörer uppmanades att själva prenumerera på ÅU. (Yrsa Lindroos i 50-årsintervju 18.10. Ett par av redaktörerna sitter fängslade i ett par veckor. 1919 Åbo Akademi invigs. I Academia Aboensis Rediviva skriver W E Nordström (sedan han gjort rättvisa åt de första stora donatorerna och den otröttliga organisatören Svante Dahlström): Pressens betydelse för idéns segertåg får emellertid inte heller glömmas. 4 februari förstörs kontorsbyggnaden och redaktions?ygeln bränns. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 37 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI . I maj ordnar ÅU en läsarut?ykt som fyller fyra bussar. ÅU:s rapportering utanför Åbo sköttes av korrespondenter. Från Åbo hade det dittills varit svårt att ta sig ut till skärgården (åtminstone med rimlig tidtabell). En bok utgiven av Åbo Underrättelser, baserad på 175 års erfarenhet. 1924 ÅU fyller 100 år. 1918 Inbördeskrig. De röda tar makten över Åbo och alla borgarblad tystas. Till Kimitoön fanns ingen bro före 1972. 1962 Wilénska gården vid åstranden, där ÅU huserade nästan 40 år, rivs. ÅU kritiserade ?hett och ihållande. Oftast förgäves.? MÅL 1967 ÅU drar in måndagsnumret. Källor: Carl-Rudolf Gardberg: Åbo Underrättelser 1824?1924. En pontonbro vid Rävsundet blev klar först 1948 (den nuvarande bron 1963). Citaten i kursiv är, om inte annat anges, direkta citat ur källorna. . ÅU utkommer inte mellan 27.1 och 14.4. Vinterkrigsbombningarna drabbar ÅU:s tryckeri och kontor, efter att ha städat undan glassplitter nästan hela dagen ger redaktionen ut ett tvåsidigt nummer följande morgon. Ole Torvalds: Nya blad i 150 vårar. Ekonomin är tidvis dålig, till och med usel. Redaktörerna skulle köpa egna block och pennor. 1994) 2006 ÅU börjar tryckas på Salon lehtitehdas i Salo. 1998 Webbsidan öppnar. 1978 ÅU övergår från den gammalmodiga blytekniken till modernare offset. Både Ernst von Wendts inlägg och Elias Lodenius målmedvetna bevakningsarbete spelade en avgörande roll
E-POST: NYHETER@FABSY.FI Alfhild Holmberg. ÅU föregångare med kvinnliga journalister Pia Heikkilä Alma Söderhjelm. I mars 1971 ?ck Finland sin första kvinnliga chefredaktör för en dagstidning. Det var Meta Torvalds på ÅU, lan- dets äldsta dagstidning. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 38 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. inte särskilt vanliga. På den tiden var kvinnliga redaktionssekreterare ?redaktionens spindel i nätet . : Vårt lands äldsta tidning är nu helt i kvinnors våld. I dag har ÅU 12 fast anställda redak- törer: 6 kvinnor, 6 män. Förlags Ab Sydvästkusten utger också Pargas Kungörelser, vars båda redaktörer är kvinnor.. 1922 började hon redigera en fast söndagsavdelning ?Ur kvinnans värld? som var en ambitiös föregångare till modern konsumentupplysning. Hon var allround-reporter och flyttade 1935 över till Hbl och blev 1952 Rundradions Köpenhamnskorrespondent. Under en stor del av 1940-talet hade ÅU en fast anställd redaktionsmedlem, Heidi Elmgren, som sedan fortsatte till Arbetarbladet/Svenska Demokraten och därefter gjorde karriär i rikssvensk journalistik. 1956 anställdes Barbro Malmgren, signaturen Barbara. Alfhild Holmberg kallades skämtsamt av läsarna för ?Urkvinnan. Då Meta Torvalds samma år blev chefredaktör skrev Helsingin Sanomat i en notis under rubriken ?Akkavalta. Hon kåserade i ÅU i två års tid. År 1933, just innan ÅU fyllde 110 år, ?ck tidningen sin första heltidsanställda kvinnliga journalist, Sigyn Alenius (född 1912). . Meta Torvalds skriver om Holmberg att hon ?var kunnig och kringsynt, aktiv i Marthas topp och för kvinnosaken, en förnämlig banbrytare.? Åbo Akademis första kvinnliga pro- fessor, den frispråkiga historikern Alma Söderhjelm, bidrog kring samma tid (slutet av 1920-talet) med spirituella och eldfängda kåserier i ÅU. Hon blev senare Köpenhamnsreporter för Helsingin Sanomat. 1966 anställdes Yrsa Lindroos som 1971 avancerade till redaktionssekreterare. Hon efterträdde sin make Ole, som övergick från chefredaktörskapet till att skriva teater- och litteraturkritik och ledare på deltid. Meta hade anställts på ÅU 1948 men ?era årtionden före henne hade ÅU haft kvinnliga medarbetare. Den första hette Alfhild Holmberg och var också gift med en ÅU-chefredaktör, Einar Holmberg
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 39 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Sigyn Alenius. Meta Torvalds.
ÅU:s slogan ?Livet är lokalt. Utan den kunskapen kan medborgaren inte heller påverka sina livsbetingelser. . Livet på veckosluten känns därför speciellt och värdefullt, då jag inte varje dag får njuta av det allra viktigaste: livet hemma i Åbo. . Den stora mängden kunskap ?censurerar. kommunala frågor i en demokratisk, miljövänlig, västerländisk, korruptionsfri, hållbar riktning, vilket på lång sikt är bäst för majoriteten av invånarna och miljön. politiska frågor, påverkar arbetet inom staden i sista hand, svensk kulturverksamhet, skolor med mera. Pansiovägen 48?52, 20240 Åbo. ÅU står för det inom sin bransch. Som komplement till all den information som dagens medievärld överöser oss med om händelser från världens alla hörn ger ÅU med en fantastisk chefredaktör och lokalreportrar bredd och insyn i vår närmiljö, den information vi behöver för att leva fullödigt och engagerat i Åboland. SIXTEN WESTERBY ÅBO . Det lokala livet är det småskaliga, trygga livet . Tidningsläsaren går snabbt vilse. Något som i hög grad angår honom kan till och med medvetet begravas i massan. Men min syn på att livet är lokalt omfattar också skärgården. LI ANDERSSON ÅBO . Då ÅU ofta i detalj känner till olika delar av Åbotrakten, är tidningen tack vare sin liberala inställning också med om att styra . är en viktig del av mitt arbete, som polis har jag alltid varit intresserad av det dagliga livet i Åboland. Ibland återspeglas de globala händelserna i lokala. BENGT LAGERROOS ÅBO . är snillrikt utformad. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 40 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. An additional % 15% o. ?15 % lisäale käytetyllä Food Walk -kortilla PS. Använt Food Walk kort ger 15 PS. Utan den är det svårt att leva. ÅU vet vilken utvecklingen är i byarna och vilken åsikt människorna har om läget och vilken väg de tycker att utvecklingen borde ta. Som privatperson, svenskspråkig och bosatt i S:t Karins är ju förstås den egna kommunen viktig. Lycka till ÅU! ISA HUDD ÅBO . Det är utvald information om livsbetingelserna och om hur de ändras. Den här informationen är den viktigaste för läsaren. Således, bara lokalt liv ger oss möjlighet att vara lyckliga. Dessutom född, uppväxt och bosatt i regionen, så är det en naturlig ny?kenhet att veta vad som händer. När jag arbetade i Tammerfors märkte man hur mycket man behövde de lokala nyheterna. BIRGIT ASPLUND DALSBRUK . Vi översvämmas med så mycket vetande att den kunskap som läsaren behöver drunknar. det goda livet, som får oss att må bra och känna oss trygga. HENRY ENGBLOM HITIS . Det uttrycker också hur ens livsmiljö och lokalsamhälle är centralt för det liv man lever, och att de beslut som fattas närmast en oftast är de som har mest konkret betydelse för hur vardagen fungerar och ser ut. MARIE-LOUISE JÄRVINEN KASNÄS . ÅU:s slogan är ovanligt enkel och har träffat rätt. Både globala och lokala händelser intresserar och har betydelse för mig. Tidningen har en mänsklig inställning till journalistiken och kommer mycket nära vardagslivet. Jag tänker på att det är i kommunerna som våra välfärdstjänster produceras och de ?esta beslut som påverkar vår vardag fattas på lokalnivå. Utö Havshotel Öppet året om, välkommen! Bokningar: 02-240 5330, info@utohotel.fi D K FOOD WALK014 PÄIVÄLAHJAKSI SLÄKT OCH . Grattis! För mig innebär lokalt i övrigt att oberoende av var vi är i världen lever vi just här och just nu, lokalt både i tid och rum. För mig innebär lokalt att världen består av tomten runt huset och den vik av Dragsfjärden som syns från mitt västra köksfönster. ?Livet är lokalt. Jag följer också med de vanligtvis träffsäkra, aktuella och samtidigt lättlästa ledarna. MONA FERNELIUS DRAGSFJÄRD . Det lokala livet behövs som motpol till den globaliserade värld vi lever i. Jag tror att ÅU:s läsarkrets till mycket stor del vill följa med vad som är på gång i vårt närområde, konkret, tydligt så man förstår. Livet är lokalt innebär för mig att man alltid ska sträva efter att trivas och vara lycklig med och i sin vardag och den livssituation man är i. with a used extra raba Food Walk card www.utohotel.fi Skärgårdskryssningar året om Suomen Saaristolaivat Oy / Utö Havshotel Oy . Den klart viktigaste faktorn som påverkar lyckan är mängden av sociala kontakter och deras intensitet. Lokal förankring är en god språngbräda för global framgång. Den information som omedelbart berör läsaren gäller närmiljön. Det är lätt att se att ÅU motsätter sej byråkrati och tsaristiskt tänkesätt som tyvärr är vanligt i Finland än i dag. CHRISTER LINDHOLM ÅBO . A BUSINESS GIFT 5 5 X FOOD WALK -RAVINTOLA X MAISTIAISANN OS X FOOD WALK-RESTAU RANG X SMAKPORTION 5 X FOOD WALK RESTAURANTS X NEW TASTE EXPERIENCES PS. E-POST: NYHETER@FABSY.FI LIVET ÄR LOKALT . ÅU känner människorna i trakten, vet vem som gör vad och när dom gör något av betydelse för invånarna är ÅU på plats. Vid behov utsträcker den sig till Kimito och i absolut nödfall till stan, men helst lämnar jag inte ön. det nödvändiga, den önskade informationen hittas inte i den stora massan. utan att det syns . Det tog mig 32 år att komma hem tillbaka så nu vill jag leva resten av mitt liv lokalt. OLLI SYLVÄNNE DRAGSFJÄRD . I mitt arbetsliv inom industrin användes ett annat uttryck som har liknande innebörd: Gräv där du står, det vill säga gör din insats där du kan få bästa resultat. ?Livet är lokalt. Lokala nyheter dämpar hemlängtan. Mitt jobb är i Helsingfors, så de ?esta vardagarna är jag där. I ett mikroperspektiv ?nns det även andra fördelar. Jag är fast övertygad om att den som känner sig stark i sina rötter och därigenom sin lokala förankring har lätt att komma in i, anamma och förstå andra lokala och globala sammanhang och kulturer. Därför är det minst lika viktigt att läsa nyheter om vad som händer i hemknutarna som att följa med världsnyheterna. Det är naturligt att läsa om jordbävningar, börskrascher och annat revolutionerande i stora världen, men för den enskilda individen är det viktigt att få veta hur matbutiken har öppet, att det kommit en ny läkare till orten eller att det ?nns mögel i dagiset. Livet är lokalt. Inget globalt utan en lokal bas. PENTTI HUOVINEN ÅBO . Stora händelser i världen har samma betydelse som små händelser i hemtrakten. VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? ESKO SALMELA DALSBRUK SOLVEIG FRIBERG DRAGSFJÄRD TEA LANGH S:T KARINS . Att veta vad som är på gång och eventuellt få fram information om den egna verksamheten. Det ?nns alltid någon, som känner någon, som känner någon, som har det du letar efter eller känner till vad du vill veta. ANNIKA LAPINTIE ÅBO . ÅU har djup förståelse för vilka som är de viktigaste sakerna i kommunen att ta hand om, och ÅU följer vaksamt vad som händer och besluts. Särskilt stora riksmedier, som strävar till att täcka allt nytt, har det svårt: Hur ska man för läsarna sålla fram det viktiga. I jobbet är det kanske mest Åbo det är fråga om . Livet är lokalt. är för mig framför allt ÅU:s ?nurliga varumärke
I stället för att klaga på det som inte ?nns på orten kan man glädjas över det som ?nns och anstränga sig lite extra för att se till att det ?nns också i framtiden, om det så betyder att man går och lyssnar på det lokala bandet, ser den lokala amatörteatern, prenumererar på lokaltidningen, handlar i närbutiken eller dyker upp på julmarknaden. JARL AHLBECK ÅBO . Efter 1/2 timmes båtfärd från Åbo kan man redan ?ska gädda. Den är dekorerad med färska bär och är alltid lika god. Det är också tryggheten som kommer från en miljö med bekanta ansikten; att känna till vad som händer i gemenskapen och att respektera varandra. Att leva lokalt är för mig att bekanta mig med min omgivning, ta reda på viktiga saker och händelser, ta del i vardagslivet i hembyn Dalsbruk och delvis på hela Kimitoön. E-POST: NYHETER@FABSY.FI PANU KUNTTU DALSBRUK . Det känns underligt att ha tillbringat hela sitt liv i samma stad och samma kvarter, särskilt i dessa tider då många ?yttar, både frivilligt och av tvång för att söka arbete. Saker som händer i och beslut som berör denna omgivning är intressanta eftersom de berör så många i ens omedelbara närhet. Men världen har blivit mindre och därmed har också ?lokalt. Att göra en insats för barn och ungdomar i Dalsbruk. JAN-ERIK ANDERSSON ÅBO . För en pensionär är kultur- och hälsoservice superbra. Att semestra lokalt är mindre stressigt, man behöver inte åka långa vägar. Att leva lokalt betyder för mig också att sitta och läsa ?era tidningar på morgonen för att följa livet i litet större regioner än lokala. Jag tycker att sloganen förpliktigar tidnigen att mera skriva även om de känsliga ?nlandssvenska ärendena typ som Vasabladet gör. GUNILLA GRANBERG PARGAS . För mig betyder lokalt liv att man tänker globalt men agerar lokalt. Fastän vi har prenumererat på många tidningar läser jag alltid ÅU först, för det som händer nära är alltid mest intressant. MIRJA LIISA JAUHO DALSBRUK . Deltidsboende, sommargäster, små butiker, ett ?nt torg, en kyrka mitt i byn och en stor, tyvärr tyst fabrik. Livet är lokalt höjer även identiteten hos läsarna. Man lever i sin näromgivning. Att leva lokalt betyder för mig att man tar sig tid att lyssna på varandra. på den stora skylten nära Kirjala. Här upplever jag starkt hur byborna vårdar det lokala livet, både såsom det är nu och såsom det var förr. Eftersom min hemby är mycket liten, måste jag arbeta för att den ska kunna möta framtidens utmaningar och kvarstå som en trygg hembygd också för kommande generationer. AMY PEREIRA KIMITO . På främmande plats . Det betyder också att man äter närmat från egna trakter. JANNE WASS HELSINGFORS . och jag får öva min svenska. HENRIK JOSEFSSON DRAGSFJÄRD TOMAS LÖVDAHL VASA / ÅBO . Ett lokalt liv är som mormors gräddtårta. Min hemby är en trygg plats där jag känner till omgivningen och kan komma nära naturen, kulturen och människorna. närvarande hela tiden, också i lilla Åbo, främst till följd av internet och annan digital teknologi. Var och en bör bära ansvar för naturen och dess mångfald. GÖSTA VON WENDT BJÖRKBODA . Att leva lokalt är att man känner folk omkring sig även på gatan i Åbo åtminstone till utseendet, fast man har svårt att minnas namn. Mycket av vår tid och våra krafter använder vi för att hålla vår by i skick. Livet är alltid lokalt och centrum är där jag lever och bor. När jag ?yttade från Åbo till Högsåra blev min känsla ännu starkare. 02 434 8500 . Det känns på ett sätt lyxigt, trots att det var det värsta jag kunde tänka mig som ung konstnär, då världen skulle erövras. ?Livet är lokalt. Det lokala livet inkluderar alla åldersgrupper och ger en ram för att alla skall kunna trivas utan att ett myllrande stadsliv tar överhanden. Att leva lokalt är också att försöka bibehålla allt det som är unikt här och att inte förstöra det vackraste och bästa vi har: naturen och Skärgårdshavet så nära oss. Att få se premiär?lmer i Villa Lande och att simma 3 gånger i veckan i Kasnäs är bara ett par exempel på hur bra vi har det. Men nu i vår postmoderna värld ?nns ?det absoluta nuet. Hembyn är en plats jag längtar tillbaka till om jag är borta. Den är min plats på jorden. Mitt hjärta hoppade till en aning. Vi tycker att Helsingfors ligger lite avsides och vi vill gärna ha det så. KIM HOLMBERG KIMITO . är en slogan som man reagerar positivt på varje gång! Den påminner mig om att jag ?yttade till Kimitoön för 45 år sedan . Ett lokalt liv för mig är att ge plats åt andra och att ta sin plats i gemenskapen. Bor man i Åbo så går man här i skola och spelar innebandy här i olika sportföreningar. Den gula stora synliga skylten på arbetsvägen mot Kimitoön sticker ut och får mig att le. Via Skype deltar jag i min familjs och mina vänners lokala liv i Kanada där jag växte upp. TINA DUNDER-SJÖHOLM DALSBRUK . Genom att lyssna lär jag mig vad som är viktigt för den lokala kulturen och jag försöker stödja den genom att köpa lokalt tillverkade produkter. I Kimito lyssnar jag genom att möta och prata med ortsborna vid händelser och evenemang och genom att följa de lokala nyheterna. Människor från generationer tillbaka citeras och deras förehavanden stöts och blöts. Budskapet, utan att jag förknippade det så mycket med ÅU just då, var helt i samklang med mitt sätt att se på livet. Lokalt liv betyder för mig härlig natur det fantastiska havet och öarna, gammal arkitektur, två språk, starkt musik- och annat kulturliv, människor som älskar sin by med bekanta bybor, men också bekymrar sig om framtiden. Vi har ett rikt lokalt liv på vår ö. Här händer intressanta saker och det är trevligt att att folk rör på sig och söker sig till den del av kommunen där det man vill uppleva händer. syns, ÅU är med oss! ÅU bevakar aktivt Åboland, uttryckligen det lokala livet många gånger ur den enskilda människans perspektiv. blivit ?globalt?. OLE SJÖBLOM DALSBRUK . ÅU:s slogan ger en bild av att tidningen är en lokaltidning som alla ?nlandssvenskar i trakten bör och ska prenumerera på och läsa. Var och en bör ha möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. ÅU är en bra kamrat att börja med och ett viktigt fönster till lokalt liv. t. Det är en otrolig upplevelse att sätta sig vid ån med alla minnen från olika årtionden och samtidigt via Spotify och Iphone ha hela världens samlade musikskatter tillgängliga. TIITI MENDELIN KIMITO . något jag aldrig ångrat. jag har varit en del både i Bryssel och i Kiev ? ser man bara främmande ansikten och det känns aldrig lika bra. ?Livet är lokalt. När jag tänker på lokalt så tänker jag på den omgivning där man bor och är verksam och där släkt och de närmaste vännerna också ?nns. ÅU:s kultursidor är proffsiga och ortens nyheter bevakas aktivt och tufft . På väg till Pargas såg jag första gången ?Livet är lokalt. Alla tar för sig med respekt, och ser till att var och en får sin bit. PAULA WILSON ROSALA . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 41 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. ÅU:s snabba reportrar bevakar också aktivt det lokala kommunala beslutsfattandet och har pulsen på vad som händer när och var. CLARA HENRIKSDOTTER PURANEN HÖGSÅRA . Som ?bruksare? känns det ?nt att nya butiker och annan verksamhet startar fastän det har varit tufft med ökad arbetslöshet.. Både när det gäller barnens och de vuxnas hobbyn är det hela ön som gäller. Att leva lokalt betyder för mig att ta del av och uppmuntra det som ?nns och görs bra på orten där man bor, i stället för att ta emot nya idéer och initiativ med en negativ attityd
E-POST: NYHETER@FABSY.FI Förra seklets Åbo ÅU publicerar under sitt jubileumsår en serie bilder från ett lite äldre Åbo . Lundsten / Kamera-Boden. Vintern 1931 bjöd på väg över Aura å för bilar, häst och kärra, sparkstötting och fotgängare. Domkyrkobrons östra sida en vinter på 1930-talet. Åbo förr och nu. kallas byggnaden i folkmun, i dag Luostarivuoren lukio. mest från 20-, 30och 40-talen. Bilderna är tagna av B. Lundsten / Kamera-Boden. Nya bilder lördagar och tisdagar. Jämför gamla och nya stadsbilder på webben. Skvären ligger invid Aurabron och hyser bland annat Liljastatyn. Bilden är tagen i september 1936, det var träbåtar som gällde. Bilden är tagen av B. Strandcaféerna låg långt fram i tiden. ?Tipula. Notera också att stadens parkavdelning ansåg att en slät gräsmatta var nog. Högre svenska lantbruksläroverket. Det skulle dröja länge innan S:t Olofsskolan till höger utanför bilden dök upp under andra halvan av 60-talet. Här på 1930-talet, utan den tillbyggnad mot Klostergatan som byggdes i slutet av 60-talet. Nya bilder tisdagar och lördagar.. Här ett litet smakprov. Runebergsskvären på 1940-talet. Till vänster Skuf?s, d.v.s. LIVET ÄR LOKALT 42 Jubileumsnummer MÅNDAG 27 JANUARI 2014 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900
LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Jubileumsnummer 43 WWW.LEHTITEHDAS.COM Effektiv centrum för den skandinaviska tra?ken
E-POST: NYHETER@FABSY.FI NU I PARGAS auktoriserad PEUGEOT service NYT PARAISILLA valtuutettu PEUGEOT huolto Vi servar och reparerar alla bilmärken. Intervallservice även till nya bilar. Vi utför och skadereparationer för alla bilmärken. Även försäkringsarbeten. ENDAST 147 ? Huollamme ja korjaamme kaikki automerkit. Määräaikaishuollot myös uusiin autohin, Suoritamme peltikorjaukset kaikkiin automerkkeihin. Myös vakuutusyhtiöiden korvaamat työt. /MÅN!* MÅ ÅNG NGFA ALD L IG TES ESTV T IN TV NNA ARE E! Auktoriserad service, reservdelar och plåtverkstad. POLARIS SPORTSMAN 500 EFI TRAKTOR 7 990 ? + lk (8 990 ?) Valtuutettu huolto, varaosat sekä peltikorjaamo. Februarimånads erbjudande Helmikuun tarjous Vid intervallservice GRATIS oljefilter. Määräaikaishuollon yhteydessä ILMAINEN öljysuodatin. Ykkösbonus Sidovinden 21, Pargas | Sivutuuli 21, Parainen (02 458 3540 | www.hellberg.fi ENDAST DU KAN ALLTID LITA PÅ HONDA. HONDA TRX500FE 8 290 ? 149 ? ÖPPET HUS! 1.2.2014 kl. TELVA MARINE Båtbyggarvägen 5, 00210 Helsingfors, Tel. 0207 756 520 BIKEWORLD.FI . handpenning, 60 månaders låne-tid, årsränta 6,9 %, reell årsränta 10,07 %, startavgift 150 ?, behandlingsavgift 7 ?/mån, total pris 10 596 ?, kräver ett godkänt kreditbeslut. BIKE WORLD VANDA Stubbackavägen 7, 01740 Vanda Tel. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 44 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. BOATWORLD.FI Tänderna i vinterskick! Hos oss får du snabbt kor, yc sakkunnig hjälp vid ol . ilningar och tandvärk Köpmansgatan 11 E, Åbo Tidsbeställning (02) 251 7555 24h tidsbeställning på nätet www.khlp.fi 1h gratis parkering i Louhi facebook.com/keskustanhammas. 0207 757 340 BIKE & BOAT WORLD TAMMERFORS Keskuojankatu 14, 33900 Tammerfors Tel. 0207 757 300 BIKE & BOAT WORLD ÅBO Vahtovägen 30, 20320 Åbo Tel. 0207 757 360 BOAT WORLD f.d. handpenning, 60 månaders låne-tid, årsränta 6,9 %, reell årsränta 10,19 %, startavgift 150 ?, behandlingsavgift 7 ?/mån, total pris 10 240,2 ?, kräver ett godkänt kreditbeslut. AXXELL, PARGAS www.axxell.fi/pargas Vapparvägen 4 21600 Pargas tel: 0290 01 7220 pargas@axxell.fi * HONDA: 990 . 10-13 /MÅN!* + lk * POLARIS: 990
E-POST: NYHETER@FABSY.FI Jubileumsnummer 45 Utan 190-åriga Åbo Underrättelsers stöd skulle inte heller Partel fylla 120 år i år. Grattis till storasyster! www.partel.fi. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900
det som är viktigt för mig. SAMI OUJLOUQ ÅBO ALVAR WIKSTRÖM ÅBO NADJA FRANTZÉN ÅBO . Petersburg 1-5.7. ?. 29.4-5.5. . Bornholm med Köpenhamn 6-12.7. Gardasjön . ????. S:t. ??. ?. Åbo. MIMIKA HINDERSSON ÅBO JENNY ENGSTRÖM RESO OSCAR RAUTIAINEN S:T KARINS . Det betyder ?Livet är Åbo?. MADICKEN HEISKANEN ÅBO TOBIAS WIIK ÅBO . Fotbollen, hemmet. . Livet är lokalt betyder för mig Åbo, Åbonyheter. FANNY VON SCHANTZ ÅBO . VAD ÄR LOKALT FÖR DIG? ISAK PALM ÅBO . ??. 06 - 318 4000 KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495 www.hotelseaport.fi Lunchbordets pris (må?fr) 9,90 kl. ???. Jag tänker på de där gula skyltarna som ?nns i skärgården. . h???. toppen av Danmark 9-14.6. . ??. ??????????????????????? Tel. Hardanger med Bergen 14-21.7. Sex nätter vid Gardasjön. ??? ???????????. ??. ??????? ???????????. Holland . Riga 21-25.7. kring sjön, vingård, marknad, Verona . 13?14 seniorpris för pensionärer 8,90 Best Meetings fr. ?. ?? ?????????????. Vad betyder ?livet är lokalt. Nordkap 1-6.7. Den välkända Blomsterresan i ny . Utflykter . ??. ?. ???. Livet är lokalt . ?. ??????. ????????. Hemön Åland är en stor del av min uppfattning om ?livet är lokalt?. . LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 46 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. ??. ???. ?. ??. ??. ???????????????????. Några lokala platser i Finland eller i Åbo. PROMISE IHETU ÅBO JENNY ISAKSSON ÅBO . Hirvensalo, för där bor jag. . 16,50 Hotel Seaport Matkustajasatama, Åbo . ?????. ???????. Österbotten, för det är tryggt där. MATHILDA HÖGSTRÖM ÅBO . ??????. Öland . Lokalt för mig är att träffa vänner. NIKKE SAARINEN ÅBO MATTIAS ÖSTERBACKA ÅBO . Lokalt för mig är vad som händer runt världen. . ????. ????????. ?????. ?????. Lofoten . d?. Höga Kusten 7-9.8. Hemresan med OT-bussen. ?. ?. ??. ??. Åbonyheter. Maritim livsstilsbutik i Åbo och på nätet OT-resor 2014 VÅREN I EUROPA från egen jord med 40 års erfarenhet och yrkesskicklighet! Öppet: må-ons 10 - 17, to 10 - 18, fre 10 - 17, lö 10 - 14 SOMMARENS RESOR . ??. ?????. ???. 283 3000 W. Jag vet inte, jag tycker att det är en svår fråga. ANDERS VUORIJOKI ÅBO . ??. . ????????????????? ???????. ??. ????. ????. allsång med Romantiska vindalar Kalle Moraeus 27-31.7 Vi flyger bekvämt till Zürich och reser . ??. Tartu 31.7-3.8. längs vackra Route de Vin i Alsace till . ??? ?????????????????<????????????????. ?????????. Det är väl lite allt möjligt. . ??. öriket 27.7-2.8. och Venedig. ?????????? ???. ???????? . s???????. ??????????????. Skagen . Åbo. IDA ÖHMAN ÅBO . Blekinge 23-28.6. Mainau . ???? . ?????????????. ???????? ??. ??. Att de viktigaste sakerna är lokala. . Åbo, Finland, där jag känner mig hemma. och 6-10.8. tappning, men vi är självklart med på . för mig. Dalarna . Resa 3-9.6. Kolla närmaste Batela återförsäljare: www.oceanspirit.fi PÅSKRESOR Må bra på Spa i Pärnu! * 8 dagars resa: 13-20.4. * Kortresa: 17-20.4. Resekatalogen med 68 sidor resor UTE NU! Riga 17-20.4. Tallinn 18-20.4. Beställ din egen om om du inte får den! Mera om våra resor på vår hemsida ! jordvärme- och luftvattenvärmepumpar för nybyggen och saneringar Slottsgatan 37b Kårkulla samkommun förenar den ?????????????. ??????????????????? s??????????. Skolan, för där träffar jag vänner och lär mig. ?? ???. Allsång på Skansen 4-7.8. den romantiska Moseldalen. . Jag börjar tänka på Åbo. VICTOR HOLM ÅBO . Göta Kanal 11-13.7., 18-20.7., 1-3.8. Blomstertåget. E-POST: NYHETER@FABSY.FI ÅU:S FADDERKLASS 8 B I S:T OLOFSSKOLAN SVARAR LIVET ÄR LOKALT . ???. ?. ????. Resa 21-27.4. . ?????. ??
18,00 ? ALLT MÖJLIGT ANNAT ROLIGT ONNIMANNI ÅBO STADS ARBETSCENTRALS OCH FÄNGELSERNAS BUTIK TUREBORGSGATAN 17 T. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 Jubileumsnummer 47 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. 8,00 ? Ansvarig utgivare: Torbjörn Kevin Redigering: Siv Skogman Utgivare: Förlags Ab Sydvästkusten Tryckeri: Salon Lehtitehdas 2014 Tidningen distribueras via Itella till ÅU:s prenumeranter, till alla hushåll och till hemadressen till dem som äger fritidsbostad* i Pargas stad och Kimitoöns kommun. * Adressuppgifter: Magistraten i Sydvästra Finland/Fastighetsregistret Tidningen kan även läsas på: Lehtiluukku.fi/lehti/abo-underrattelser Tidning nr 17, pris 2,00? fr. 5,00 ? fr. Tel. 11,50 ? 15,00 ? fr. 02 274 9900 annons@fabsy.fi. E-POST: NYHETER@FABSY.FI EXPORTKRAFT OCH DIN LOKALA PARTNER PÅ DEN NORDISKA MARKNADEN Åbo Underrättelser 190 år www.eccanordic.com När bladet fyller år, alltjämt vitalt, blir underrättelserna hundranittio, för ÅU anser att det är centralt att skildra världen som vi lever mitt i. Hjärtliga gratulationer! Dess motto är att livet är lokalt, men alla sammanhang får vi en titt i, och allt som sker och verkar socialt kan vi få läsa om i morgon bitti. En framgångsstrategi har ÅU valt: var fråga lär den oss att tänka fritt i, vår region är den ett viktigt kitt i, men mången gordisk knut skär den ett snitt i. Vi gratulerar 190-åringen! Välkommen till Vasa på teater! www.wasateater.fi Vi får valuta för vad vi betalt, och spaltens ord får läsarn lägga sitt i: Nu gratulerar vi pyramidalt! FOLKETS DAGBLAD PREMIÄR 15.11.2014 biljettsläpp 3.3.2014 EVANDER . 55,00 ? fr. 4,00 ? fr. 3,00 ? fr. (02) 251 1994 VARD. Signaturen Evander medverkar i ÅU tisdagar. HÖGKLASSIGA SÄNGAR OCH B-15/A-60 PANELER FÖR MARIN INREDNING www.sba.fi Jubileumstidning Sök nu! Hos ONNIMANNI Stege Tvättvantar Lavdukar Tygkassar Fågelbräden Ostform Skärbräden Brödspadar, långa eller korta Träleksaker fr. 10-18 LÖ 9-13 www.vankilatuote.fi PB 211, 20101 Åbo
Bp 138.000 ?. Förfr. Skfp 123.000 ?. Förfr. Bp. fritid. 172.000 ?. Förfr. Holmberg. B5. A1. B2. 3 r+k+b=97 m² + stor glasad balkong och biltak. Fp 270.051 ?. Garageplats ingår. Förfr. Langh-Henriksson. Objekt 695470 Kimitoön, Björkboda, Smedskullavägen 5. Simola. Stuga med 2 r+k nere o 1 sr+aula uppe (ca. Byggt 1994/04. Ekblad. Objekt 696026 Pargas, Björkhagen, Ljungvägen 2d. Byggt 2005, ej eintyg. Objekt 694285 Fritid Pargas, Björkhagen, Rönnvägen 27. Förfr. Objekt 696047 Egnahemstomt Nagu Kyrkbacken. Gammal ladugård samt uthus. Renoverat sluttningshus med havsutsikt och kommunalteknik. 275.000 ?. Förfr. Eg-hus i fridfull miljö i tre plan. 7 r+k+brasr+ br+b, 3 wc. Hemtrevlig lägenhet mitt på Kimitoön. Egen ro o. Eriksson. Objekt 694575 Pargas, Tennbyvägen 37-39 A 1. Ljus och öppen ändlokal i gott skick, 3 r+k+b = 89,5 m² + terrass, uteförråd, bilplats och eget garage. Byggt 1979. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Åbolands OP-Fastighetscentral täcker nu hela Åboland Nyproduktion Skräbbölevägen 6. Objekt 695259 Maria Langh-Henriksson Afm 040 518 4570 maria.langh-henriksson@op.fi Kimitoön Mikael Eriksson Afm 050 592 0787 mikael.eriksson@op.fi Kristian Simola Strandvägen 20, 21600 Pargas | Sommartorget 1, 21660 Nagu | Arkadiavägen 5, 25700 Kimito Försäljningsrepresentant 044 737 8811 kristian.simola@op.fi. Elvärme+lagr. C2007* Bp 142.000 ?. Förfr. Byggt 1980, ej e-intyg. Bp 189.000 ?. Förfr. Ekblad. Tomt 904 m². Byggt 1976. Borrbrunn o. Idyllisk helhet! Bp. Fp 225.383 ?. Skfp 49.000 ?. Försäljningschef, Afm, Förfr. Objekt 691184 Kimitoön, Genböle, Furubackavägen 2. 5 r+k+br+wc, 113 m². Byggt 1975. Centralt läge! Bp. Bekvämt boende i ljus och rymlig radhuslägenhet. Eriksson. Langh-Henriksson. Objekt 695306 Kimitoön, Genböle, Norrsvängen 18. Simola. Ca. Trevlig tomt för både året-om o. Solig tomt 3.400 m². Bp.110.000 ?. Förfr. Balkong och glasat sommarrum. Rätt till båtplats. Objekt 695386 Offentligt köpvittne 040 581 1894 peter.ekblad@op.fi Rabbe Holmberg, PM Regionschef, Afm, Offentligt köpvittne 040 557 4024 rabbe.holmberg@op.fi Pargas, Pjukala, Vitmossevägen 20. Objekt 694917 Höghus Pargas, Parsby, Nilsdorffsgatan 17 bost 25. Ståtligt 2-våningshus omf 4 sr +k, 2 vr+arbetsr+hvr+badr+b = ca 167 m² + garage/förråd, tot ca 229 m². Fritidsställe med bilväg fram o. Skfp 417.600 ?. 3 r+k+b=86 m² + stor glasad terrass och egen täppa. Biltak och förråd. C2007* Kallt förråd. Peter Ekblad Fp 39.775 ?. Eriksson. egen strand. Trädgård, bastu och gäststuga. Bp 249.000 ?. Förfr. Väg nästan fram. 350 m till strand,strandrätt. ca 170 m². El/golvvärme. Ej e-intyg. Trädgårdstomt 2,2 ha. Objekt 694561 Korpo, Galtby. 203 m². Byggt 1982.Tomt 4.570 m² med garage. 3 r+k +br+b+wc. Tvättstugavägen 4-6. Ekblad Objekt 692730 Kimitoön, Dalsbruk, Pumpvägen 24. Renoverat 50-talshus 4 r+k 100 m² +gårdsbastu. LanghHenriksson Objekt 695474 Nagu Dalkarby. 60 m². Simola. Objekt 694669 Kimitoön, Engelsby, Linneavägen 4. Bp 279.000 ?. Förfr. Ej e-intyg. Skfp 179.000 ?. Byggt 1912. Byggt 1954. nere, 2 sr+vr+k uppe, tot 98,5 m². A2007* Fp 120. Skfp 356.200 ?. 2 r+k+b=56 m² + stor glasad terrass och egen täppa. Slätt berg med vackert trädbestånd. Tomt 1.288 m². Ej e-intyg. Bilstall och uteförråd. Tomt 1.840 m². Fp 145.017 ?, Skfp 230.200 ?. Objekt nr 649640 Objekt nr 649638 Objekt nr 650335 Försäljningspris = Fp, Skuldfritt pris = Skfp Radhus Egnahemshus Pargas, Norrby strandv. vedkamin, vedspis. Bp 220.000 ?. Förfr. Tomt 2.940 m². Ej e-intyg. Förfr. 63 m²). el. Rymligt eg-hus i Smålands lugna villaområde. Vacker 1.056 m² tomt med 30 m² garage. Objekt 694397 Kimitoön, Kulla, Tvärvägen 5. Rymligt eg-hus 5 r+k+b, 156 m². Byggt 1981. Bilstall, förråd och täckt terrass. Tomt 1862 m². Byggt 1967. Eriksson. 5 r+k+badr + källarvån med brasr+hvr+badr+b, totalt ca 185 m². Öppen spis. 332 ?. Skfp 178.076 ?. Förfr. Rejält totalrenoverat stockhus, 8 r+k+b, 233 m². Holmberg. 75 m². Mysigt stockhus (2003) 76 m², 3 r+stugk+br. 16. 5 r+k+b, ca 200 m². ändå centralt ! Bp. Bost Ab Kullasbacken (1985). Förfr. Mycket fin utsiktslägenhet i översta våningen (6/6) omf. 3 r+k+tambur+badr = 78,5 m² + dubbla glasade balkonger. 36.000 ?. Förfr. 78m². Byggt 2012. 195.000 ?. 2 r+k+br. Bekvämt 1-planshus med 4 r+ k+brasr,b ca 130 m² + garage/förråd, tot. Pargas Byggt 1957. Garage 63 m². Simola. Bost Ab Nagu Kyrkviken. Bp 179.000 ?. Förfr. Kommunalteknik och fiberkabel vid tomtgräns. Bp 323.000 ?. Objekt 691827 Nagu, Simonby, Lillviksstranden 22. Kommunalteknik och fiberkabel. Ekblad. Välplanerad lokal från 1991 med b+brasr. LIVET ÄR LOKALT MÅNDAG 27 JANUARI 2014 48 Jubileumsnummer ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Langh-Henriksson. Objekt 695262 Nagu Kimitoön, Dalsbruk. Fp 123.000 ?. Nya bostäder vid gästhamnen i Pargas! Förfr. Ekblad. E-Intyg finns. Ny energisnål radhuslägenhet. Stugk+2 r+br/wc+b. Tomt 3.530 m². Objekt 691164 Kimitoön, Engelsby, Mästarvägen 5
Ett åboländskt ?öde
Vi har läsare för vilka det sa klick redan för många decennier sedan. ÅU är också en känsla. I dag markerar måndagstidningen att vi har gjort något extra kring våra 190 år. Måndagsexemplaret är inte en traditionell nyhetstidning. Den är en påminnelse om att vårt långa för?utna, nutiden och framtiden är ett kontinuerligt ?öde av åboländska reportage och personer. Det är inte för sent att gå med i den obrutna kedjan av åboländska tidningar i över 190 år. Vi ses i spalterna.. Vi är glada över att möta dem. Ett dagstidnings?öde är inte bara nyheter, det borrar djupare ner i den regionala identiteten. Hela 190 läsare passerar revy i dagens extranummer. I många val har ÅU utkommit med färska valresultat på måndag. Är du inte prenumerant, överväg att bli det. Nämligen: Världen är full av snabbt tillgänglig information. Som ÅU-läsare får du mera än information. Mera än information Måndagstidningar är speciella. Vi vågar till och med påstå att vi är med och skapar den åboländska känslan. På baksidan i denna lilla skrift hittar du ett festerbjudande. Är du redan prenumerant, ge det vidare till icke-prenumererande vänner
JUBILEUMSÅRET 2014 Fyllt av överraskningar och toppförmåner för våra prenumeranter! LIVET ÄR LOKALT
FESTERBJUDANDE Prenumerera på ÅU 4 månader till priset av 3 NÄR du vill VAR du vill SOM du vill 79 Gäller nya prenumerationer i Finland t.o.m 15.2.2014 Som prenumerant får du tillgång också till e-tidningen och dessutom ett 20 0 :s presentkort till Åbo Svenska Teater. Närmare instruktioner www.åu.? (02) 274 9900 pren@fabsy.?