Åbo Underrättelser 27.09.2014

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

(02) 274 9900 . 0600 900 900 (1,98 ?/min+lsa) Fråga efter MAMMA MIA! -paket inkl. Lippupiste måndag-söndag 7-22, tel. (09) 6162 1433 . teaterbiljett på Solo Sokos Hotel Torni. Bokningar: + 358 (0)20 1234 600 4318 7001 2345 6789 MEDLEM MARIA ALGT VARUBODEN 0163 12345 6. nyheter@fabsy.fi . pris 2,00 e LÖRDAGEN DEN 27 SEPTEMBER 2014 VÄRLDSSUCCÉN FÖR FÖRSTA GÅNGEN i Finland på Svenska Teatern! ENS D L R VÄ STA STÖR lsuccé © LITTLESTAR a musik lversion ina i orig venska på s PREMIÄR IKVÄLL På måndag släpper vi biljetterna till nyårsafton www.mamma-mia.fi Boka biljetter via Svenska Teatern, Lippupiste eller på nätet www.mamma-mia.fi eller www.lippu.fi Svenska Teaterns biljettkassa är öppen måndag-fredag 10-18, lördag 12-18 samt 1 h innan föreställningen börjar tel. årgång 191 . vecka 39 . www.åu.fi . LIVET ÄR LOKALT nr 187 . (09) 6162 1411 Gruppbokning måndag-fredag 10-16 tel
Posten tillhör Samlingspartiet. ??Vi nämner inga namn. Men diskussioner förs mellan fullmäktigegruppen och representanter för partidistriktet, säger Lauri Kattelus, ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp. Arve har tackat ja till statsminister Alexander Stubbs (Saml) förslag att hon väljs till ny partisekreterare i Samlingspartiet efter Taru Tujunen som slutat. E-post: nyheter@fabsy.fi n m mi H ip p osv H . Ind Le B lo m nk us berg äin e s p la n ng ata Dra n äge p e lv Pop je v . ta n Kas en väg gon n s väg e Hippo o ipp sv . trig at a n n Här planeras hallen. Bollhallen, 10?000 kvadratmeter stor, planeras byggas på Lemminkäinengatan i Kuppis. Karta: Paul Söderholm Åbo Detaljplanen innehåller också planer på att bygga kontor intill hallen. och köpare delar på kostnaderna.. en utställning av sina halvfärdiga och speciella handarbeten. Tomten är inte bebyggd i dag. maps4news.com/©HERE ata n ng äge en je v . ne p e lv ari Pop väg ta n gon Kas D ra n Åbo b K ra ft g . Il m nn s väg e ga t Hippo H ip p Ind Le B lo m nk ata n tan e S tå lg ga ain Kalev aväge en ah Bä a r in uk b K ra ft g. t an ng . isv. . Jä r n ata Fäg r änd a ta n oga Kera n int t o a ta n Il m a Art ill e nJ o Le mm i an St ål g kg ks g oga at ta riga neg at mikf a br iksg. a br iksg. mikf lg s t. äin ac G Un Art ill Bä in e Bru B ha . la L ka kg sg. G a m la T a va s tl a n d sv . g Kalev a m aväge sv . k mi nk isv. ik rs R Sir Jou ng . Le . i tt o gfo riga Kin a kv arneg ag k ma l la L sin sv . t an ac Ga m Hel ik sR . B fo r k . Kera in g S ir g k a la Ekv. H e ls Kin a kv arng ks Bru Hag Ekv. gsg gen s vä Ha geGnamla T a va s tl a n d sv . s vä Hämeenramppi d n a l Fäg r änd Tavast a tan d Tavast la n LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. ÅU-foto Minna Arve tiger om avhoppet Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Åbo väljer ny stadsstyrelseordförande i slutet av oktober. Jan-Ole Edberg | 274 9934/jan-ole.edberg@fabsy.fi Sjöfart 2014 och logistik Specialtema Åbo varvet! Sonderingar förs redan om vem som ska efterträda Minna Arve (Saml) på posten som ordförande i Åbo stadsstyrelse. Någon gammal räv blir det inte, säger han. ??Den som väljs ska dessutom vara insatt i hur stadsstyrelsen jobbar och vara beredd att hoppa på tåget genast. Har ni redan hittat hugade kandidater? ??Jag säger ingenting om den saken. Valet avgörs logistik? h c o t r a f ö j ionella ?S t i d a r t :s U 7.10.2014 1 Å g a d e r f s licera bilaga pub Deadline för annonsmaterial tisdag 7.10.2014 www.åu.fi Kontaktuppgifter: Bell-Sebastian Nurmi Tel. Innan dess är det meningen att Samlingspartiets fullmäktigegrupp ska ha vaskat fram en kandidat ur gruppen som fullmäktige kan välja. Enligt Kattelus söker man en yngre person. 7?14. Liknande arbeten pågår i korsningen av Kaskisgatan och Tavastgatan. Hon är också ledamot i stadsfullmäktige och medlem i stadens koncernsektion. Själv är hon förtegen om situationen. ??Jag vill inte kommentera den här saken innan partifullmäktige har sagt sitt på lördag, säger Arve. Hon är uppställd i riksdagsvalet på Samlingspartiets lista. LIVET ÄR LOKALT 2 LOKALT . t an Fä og t. ta m lg s at ng an nk n Un e s p la ta m og mi . m b e rg äin osv H ip . po us äin en ga ta sv . t r ig Jä r at a ng ata n n Fä n n a Bollhallen i Åbo tar ett steg framåt På måndag läggs detaljplanen för den planerade bollhallen i Kuppis i Åbo till påseende. Hallen planeras att byggas på adressen Lemminkäinengatan 32, intill Åbo yrkeshögskola och järnvägen. Byggrätten på hallen är 10?000 kvadratmeter och på kontorsbyggnaden 4?500 kvadratmeter. Kontorsbyggnaden, som planeras bli åtta våningar hög, är planerad till slutet av Joukahainengatan, i närheten av motorvägen. Detaljplanen är till påseende fram till den 28 oktober. maps4news.com/©HERE Utställning av halvfärdiga handarbeten i gamla kommunalstugan (rosa huset) För att ge inspiration inför höstkvällarna ordnar Aija & co. Men så mycket kan jag avslöja att jag själv inte står till förfogande. Kom och titta och bli inspirerad! tisdagen den 30 september till lördagen den 11 oktober Fåordig. Jag är visserligen ung, men jag är ny gruppordförande och vill koncentrera mig på den uppgiften. son nyligen köpte. Också i den här frågan vägrar hon att uttala sig. avloppsrör och arbetet beräknas vara klart först den 31 december. Grävningarna pågår måndagar?torsdagar kl. det vill säga Kimitoöns kommun . Innan något kan byggas där måste en hel del rör flyttas bort. ??På platsen ansluts vattenförsörjningslinjen från Nordanå med Kimitos vattenstomnätet. Här pågår grävandet fram tills fredagen den 3 oktober, nattetid kl. 21?06. Körfilerna är delvis uppgrävda. Hastighetsbegräsningen i området är 30 km i timmen. Mycket grävande på affärshustomt i Kimito centrum Ännu några veckor beräknas arbetena pågå på den affärshustomt som Kim Matts- Stadsfullmäktige möts nästa gång den 28 oktober. +358 02 274 9935, +358 (0)400 785 464, sebastian.nurmi@fabsy.fi Karta: Åbo stad Grävarbeten stänger körfiler i Åbo Två större grävarbeten pågår i Åbo centrum i höst. På Tavastgatan gräver man ner nya vatten- och av partifullmäktige nästa lördag. Arve, 40, har varit ordföran- de i Åbo stadsstyrelse sedan 2010. 7?15.45 och fredagar kl. Stadsstyrelsens ordförande i Åbo Minna Arve vill bli partisekreterare i Samlingspartiet. Samtidigt flyttas delar av vatten- och avloppsvattennätet bort från byggrutan, säger Roger Hakalax, vd för Kimitoöns Vatten. ??Platsen är ytterst mjuk och arbetet kräver av arbetarskyddsskäl spontning med 12 meter långa stålspontar för att det ska vara möjligt att bygga linjerna, det lyckades inte med sex meters stålspontar, säger han. Säljare
nyheter@fabsy.fi . KIMITOÖN Såg vattnet välla in. När det var en halvmeter vatten i maskinrummet sökte han sig ut. Foto: Pär Landor Minnen av en tragedi På söndag är det 20 år sedan passagerarfärjan Estonia i hårt väder sjönk nära Utö. Den 25-årige maskinisten Henrik Sillaste berättar på ÅUCS för journalister hur han på en monitor såg en våg välla in i Estonia. årgång 191 . Ingen kunde tro att färjan sjönk så snabbt. Aino Myllyntaus, sjukskötare i Pargas, sändes till Utö för att hjälpa Estoniapassagerare. ??Fortfarande tycker jag det är svårt att förstå det som hänt. Sidan 12?16 sidan 6 Ingrid Holm gjorde succé med sin låt Överraskad över god respons. ?. pris 2,00 e LÖRDAGEN DEN 27 SEPTEMBER 2014 ?. Elevprognosen är stabil. ?. www.åu.fi . LEDAREN sidan 4 Finländaren går kanske till Alko. PARGAS sidan 9 Sunnanbergs skola tar upp kampen Byskolan i Pargas tänker inte huka för indragningshot. o ka u p pa Webbu tik fö rt webbb butikerna a nära dig n er sak ck ry uo tte info@pargasport.fi . vecka 39 . Det är en händelse man aldrig glömmer. Gunnar Andersson, Utöbo, väcktes av ett telefonsamtal på morgonen den 28 september. . I dagens ÅU och på åu.fi minns åbolänningar och sjöräddare katastrofen, och kommenterar beredskapen i dag. Sidan 11?19 Så minns vi Estonia Gunveig Sundén, Nagus hälsocentralläkare, kallades till Pärnäs på morgonen den 28 september. Femtom överlevande hade flugits dit. ?Vi visste inte vad som väntade oss. Leif Lindström, pensionerad brandchef i Korpo, satt i bilen hem när han hörde nödropet i VHF-radion. . www www.sporttinappi.fi w spo o . www www.painonappi.fi paiino painonappi ona fi LIVET ÄR LOKALT nr 187 . Till politiken vänder han sig inte.. Dagen efter katastrofen var den här bilden på ÅU:s förstasida. (02) 274 9900 . Åbo TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA sidan 10 Hälsocentralavgift besluts i stadsstyrelsen Stadsdirektören lyfter ärendet från nämnd. ?. www.pargasport.fi ÖPPET I SEPTEMBER TO 11-20 fRE-lö 11-22 sÖ 12-18 Välkommen! Attuvägen 1025 PARGAS en ve ve en Pa i n o t Nu får du S-bonus på dina försäkringar rkk rkk o ka u p pa Webbu tik fö rt er sak ck ry id Pa i n o t uo tte id SYDKUSTEN Aboprint . KIMITOÖN sidan 8 Statliga skogsområden oskyddade Biolog befarar avverkning. ?
Vi är vana vid samregeringar där det inte har varit omöjligt att sammanjämka vänsterns och högerns ytterlighetsåsikter. I trängda nationella lägen är detta givetvis en styrka. Men det är klart att gränserna mellan partiideologierna samtidigt raderas ut. Men när det handlar om socioekonomiska frågor ligger man nära mitten. Och eftersom det uppstått en nisch som handlar om invandringsfrågor har dessa ytterlighetspartier hittat bränsle. Och det bränslet engagerar väljare. När Timo Soini går ut och säger att Sannfinländarna vill sitta i nästa regering kan det på basen av valresultatet till och med vara möjligt. det skadar Åbos rykte! Samma krafter som sa nej till folkomröstning i ett ärende som bevisligen engagerar och påverkar deras väljare kallar nuvarande procedur odemokratisk. Svårt att se logiken. Jag tror att om den rådgivande folkomröstningen hade visat ?ja? till parkering under Salutorget hade frågan varit avgjord. Det hade varit ?pulinat pois. i riksdagsvalet och kommun- och landstingsfullmäktige. Åbos rykte Men ändå. trots att de uppstått ur olika utgångslägen. Populistpartierna beskriver folket som ett sammanhållet folk och den grundläggande samhälleliga konflikten ligger mellan eliten och detta folk. Partierna har en extrem position på axeln för politiska värden. Konsumtionsskatter är platta skatter, de betalas från nettoinkomsten och drabbar alltid människor med låga inkomster hårdast. Vid en första anblick kan säkert många tycka att det här låter som ett bra förslag med sänkt förvärvsinkomstskatt. Dagens gissning är att en populistoffensiv hos oss närmast skulle bemötas med förvåning av de övriga partierna. Vi, som ur valsynvinkel är ett sextiopro- centsfolk, kanske tycker att det bara är propaganda då valkandidater säger att den som låter bli att rösta också gör ett val. 1995 var valdeltagande lika lamt. Vår partistruktur kan vara en förkla- Om finländaren är utan pengar, jobb, hopp och räntan dessutom rymmer iväg, så inte röstar han åtminstone för att förändra tillvaron. ring?. som det heter. Nu fortsätter den sorgesamma valsen. Den är stor och den har utgång rakt upp på torget.. Den har utgång rakt upp på torget. PS: I torsdagens ÅU säger stadsdirektör Aleksi Randell: ?Åbo är väl snart den sista större staden som inte har någon p-hall i centrum.? Förlåt, herr stadsdirektör, men i vilken värld lever ni. I riksdagsvalet 1991?. Var parkerar er chaufför bilen? I Åbo centrum finns åtminstone sju parkeringshallar, en av dem bara några meter från den ni nu vill bygga under torget. 2014 Skottlands självständighetsomröstning intresserade 85 procent av väljarna. Vår rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap 1994 mobiliserade ett valdeltagande på 74 procent. Hos oss har genomsnittsval- deltagandet i de tio senaste riksdagsvalen varit 69, 8 procent. Samma siffra för de tio senaste kommunalvalen är 66,7. I Norge röstar över 78 procent i parlamentsvalen, i Island över 81 och i Danmark nästan 88 procent. Pär Landor 27. och vice versa om folkviljan hade varit en annan. Propaganda eller inte, sant är det i alla fall. insändare Alexander Stubb är ute och cyklar med sina skatteförslag S amlingspartiets ordförande och statsminister Alexander Stubb vill sänka förvärvsinkomsten. Som kompensation för det ekonomiska bortfallet tycker han att vi ska skära ner i de offentliga utgifterna och höja konsumtionsskatterna, det vill säga skatter för sådant människor konsumerar, mat, bränsle, el och kläder till exempel. åtminstone skiljer vi oss markant från Sverige, där man röstar på parti och inte på person. Det hjälper inte att man får 10 euro mera i handen varje månad om mat och kläder blir 20-30 euro dyrare. Enda gruppen som gynnas av Stubbs förslag är höginkomsttagare, vilket också är Stubbs tanke och helt enligt Samlingspartiets linje. Det skulle vara väldigt intressant att höra SFP:s riksdagskandidater i den här frågan, eftersom SFP och Samlingspartiet var- andra nära i många ekonomiska frågor. I Åboland torde man vara så pass nära att man ingår valförbund inför riksdagsvalet 2015. Håller ni med Stubb och Samlingspartiet att det är den här vägen Finland ska gå? Kyösti Kurvinen Kandidat i riksdagsvalet för Finlands svenska socialdemokrater Nu gråter man igen över Åbo och stadens beslutskultur. Att ta upp frågan om parkering under Salutorget i fullmäktige än en gång skadar Åbos rykte, heter det. Det ryktet har nog skadats för länge sedan. 9. Någon annan förklaring kan knappast finnas. Vi har blivit ett sextionågontingprocentsfolk som lämnar ett stort knippe röster till till exempel skickliga populister. Kanske är de mera insatta och intresserade. i den recession som nu håller på att bli nummer två i dysterhetsrankingen?. Finländaren går kanske till Alko. Det här är en ödesdiger väg som enbart bidrar till att öka klyftorna i samhället. E-post: nyheter@fabsy.fi Litar vi så blint på att någon håller balansen i vårt samhällssystem så att vi inte orkar gå och rösta i val. I decennier har Åbo varit världsberömt för beslut i slutna kabinett, för grynders intima koppling till beslutsfattare, för bäste bror-mentalitet, för att personer som till och med dömts i rättsinstanser ploppar upp om och om igen i det politiska livet. Att nu gråta över att en del av fullmäktige tar till de demokratiska medel som finns för att påverka beslut rimmar illa med att samma personer som nu gråter gjorde precis samma sak för en tid sedan. Man tog till samma procedur för att ändra stadsstyrelsens beslut att stryka den underjordiska parkeringshallen ur planen för Salutorget. Och kanske är det det också i praktiken om Soini städar upp lite till i de egna leden. Det finns en mycket stor pott oanvända röster i det finländska valbeteendet. . Också då hette det att man använder sig av den möjlighet som ges i lagen. Och det var bråttom. Det man i stället kunde gråta över är att man ignorerade 13?000 Åbobors vilja att rösta om parkeringsplanerna. Att strunta i 7?8 procent av stadens befolkning är ett större hot mot demokratin än att använda sig av de lagliga medel som finns för att påverka beslut. Motståndarna hade varit tvungna att acceptera resultatet . Det blir svårare att välja då man inte klart ser vad man väljer och vad man väljer bort. Statsvetaren Ann-Cathrine Jungar sade i ÅU i veckan att de populistiska partierna i Finland, Sverige, Danmark och Norge redan kan sägas utgöra en partifamilj?. Kanske är deras partipolitik tydligare. Vi har jämnstora, jämntjocka, partier som inte skiljer sig tillräckligt från varandra för att skapa temperatur i valrörelsen. Valen kan kanske inte jämföras, men en aktivitetsskillnad på över tio procent förklaras inte av det. Aktivitet. Våra nordiska grannar är mycket bättre än vi på att rösta i olika val. röstade lite på 68 procent av de röstberättigade. Dåliga tider tar finländaren hellre till Alko än till valbåset. Innerbanan / Siv Skogman, redaktör på ÅU Att välja i röra eller rörelse Visst känns det lite avundsvärt att se det svenska valdeltagandet i riksdagsvalet nyligen. Hela 85,5 procent av de röstberättigade valde att går till urnorna. Svenskarna röstade visserligen i tre val samtidigt. Att inte beakta engagemanget hos så stor del av Åboborna . Partierna lånar av varandra så mycket att gränserna försvinner. Att rösta är att välja. Efter 1987, då valdeltagandet dök under 70 procent, har det rört sig i närheten av 65-procentsstrecket. Så här röstar vi, det är bara så. Det finns garanterat många orsaker till det. Till politiken vänder han sig inte. Endast i riksdagsvalen 1962, 1966, 1970 och 1972 har vi haft valdeltagande på över 80 procent. Därför blir politik en röra istället för en rörelse, eller: 3. Tja, det senaste presidentvalet var ett mycket intressant personval med Haavistoeffekt och mycken annan valgodis. I första omgången var valdeltagandet 72,8 och i den andra omgången 68,9 procent. Om finländaren är utan pengar, jobb, hopp och räntan dessutom rymmer iväg, så inte röstar han åtminstone för att förändra tillvaron. Så bryr vi oss bara inte eftersom vårt samhälle är stabilt nog för att inte kantra om det sker maktskiften. Att vi skulle ha det för bra för att orka rösta är knappast troligt. Vi har det så bra så vi inte ids, orkar eller vill påverka politiken. 2. Här är kanske några: 1. Hur länge vet ingen. Som man bäddar får man ligga? I Åbo centrum finns åtminstone sju parkeringshallar, en av dem bara några meter från den ni nu vill bygga. LIVET ÄR LOKALT 4 LEDARE LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Men eftersom Stubb samtidigt vill höja priset på konsumtionsvaror och skära i ser- Det skulle vara väldigt intressant att höra SFP:s riksdagskandidater i den här frågan, eftersom SFP och Samlingspartiet står varandra nära i många ekonomiska frågor. vicen så blir den ekonomiska situationen för låg och medelinkomsttagare får det alltså sämre. Genom att engagera, eller provocera, kan man få fart på den lagrade röstpotentialen. Hänger då försvaret av etablissemanget med? I de svenska valdebatterna gjorde det inte det. Lehtikuva Det har sagts att personval skulle locka finländarna till valbåsen. Man får mer i handen av lönen varje månad
I en parallell analys i fallet NordanåLövböle är resultaten helt olika de konsulten kommit till och visar att ett flertal fastigheter är utsatta för höga bullervärden Samma beräkningsgrunder, utgångsvärden och samma person har gjort Viktigast här är ju att kommunmedlemmarnas rättskydd och hälsa inte äventyras. beräkningarna i båda fallen. Resultaten gäller därmed också Gräsböle. Denna parallella analys tillställdes kommunen och planerarens svar lyder så här: ?Inomhusbullervärdena krävs överhuvudtaget inte i bullerutredningar. Rysslands historia har ganska få???om ens ett enda???exempel på hur man med framgång och upplysning löser en konflikt. Med äldre barn skulle man svettas på cirkus, hoppa i system eller om det var slottet och historien som kallade, de där institutionskalasen, businesskalas. När man för något år sedan skulle dela ut radiolicenser för Barcelona passade man på att fuska med reglerna och favoriserade katalanska företag som följde Madrids linje. Av Gräsböles planerade fyra kraftverk skulle det närmaste komma en kilometer från oss. Den som gjordes för Nordanå-Lövböle är ett tillägg. Fester är ofta ett sätt i litteraturen att få de mest märkliga människor att mötas. Förr eller senare tar allt slut, festlokalen ligger öde, tallrikar med matrester, omkullvälta glas och en rödvinsfläck på vita mattan. om ön är full av kraftverk. Den 18 september röstade Skottland, om en dryg månad röstar man i Katalonien och i Ukraina. För Skottlands del försökte den engel- ska regeringen i 307 år i stort och smått ignorera diskussionen, men började ändå så småningom ge efter. Det gör den så mycket bittrare. Utan upplysningens kultur går parterna åt varsitt håll och vidgar sprickan till en klyfta som kan bli omöjlig att överbrygga. För dem räcker det Mia Franck att en valkrets innanför Kremls murar röstar för dem. I alla de här exemplen finns det ett gemensamt drag: Hur anpassar sig före detta europeiska stormakter till dagens lillmäktiga och demokratiska verklighet. England ställdes inför den här utmaningen redan 1945 och försökte klara med att upprätta sin speciella relation till Förenta staterna. Ännu sämre är den för Ryssland. Redan under krigen i Tjetjenien framfördes Åland som en tänkbar modell för hur post-sovjetiska nationalitetsproblem kunde lösas. För hur skulle det vara att hänga med Alice i Underlandet medan hon dricker te med Hattmakaren och Påskharen. På lördagar kan man besöka den store Gatsby och ta del av dekandensen. tänker på det som står på kommunens hemsida, att ön ska bli Finlands mest barnvänliga, ?Barnens ö?. Där står att man önskar att våra barn ska utvecklas att ta ansvar för sig själva och vår unika skärgårdsmiljö men hur går barnvänlig och naturskön ihop med otaliga vindkraftsindustriområden? Hur många av er bor närmare än en kilometer från ett planerat vindkraftverk? Två och halvt stressande år och hundratals timmar har gått åt att läsa vindparksplaner och anmärka mot dem . All sorts fest är inte heller kul, de går överstyr och och det enda som återstår är Ragnarök. Men som min mamma brukade säga, ha roligt, men inte för roligt.. Också arbetslivet har lidit. Andra viktiga hösttecken är att jag gått på en mängd fester. Höstfest, releasefest, födelsedagsfest och annan festfest. I Brahestad var svårigheterna så stora att fullmäktige beslöt om en två kilometers gräns för nya kraftverk. Francos diktatur höll i 35 år, men så länge håller inte Vladimir Putin ihop sin regim. En liten blick på Picassos Guernica pekar på diktaturernas våldsamma traditioner. Prognosen för Spanien var inte särskilt god. tid som vi hade kunnat ägna åt våra barn. Maskerad à la Shakespeare i Mycket väsen för ingenting. Blir man riktigt i tagen kan man se hur man klarar av Mästaren och Margarita och då i synnerhet den fascinerande djävulska tillställningen de ordnar. Regeringen i Moskva tvekade och sade först nej, sedan nästan ja. Till sist sköt de. Nationalitetskonflikter utvecklas och kan tillspetsas. Det eviga flygande partyt i Liftarens guide till galaxen och bal i Jane Austens tappning. Bröllop ska kanske undvika att ta för stort intryck av den blodiga tillställningen hos George R.R. Lycklig tid . det hade vi före vindkraftsplanerna. Vi har två barn under skolåldern. Det kunde alltså löna sig att studera det engelsk-skotska exemplet. insändare Vädjan för Gräsböle J ag hoppas att ni Kimitoöns beslutsfattare . E-post: nyheter@fabsy.fi EUTBLICK / Nils Torvalds, SFP, medlem av Europaparlamentet en annan femma Skotsk upplysning... Men det var också spännande att försöka hitta på nya sätt att hålla styr på de firande barnen, som att äta under bordet på baklängeskalas. Rent av ta intryck av feststämningen i litteraturen. Skulle ni vilja utsätta er och era barn för det som kraftverken för med sig. Då vill ingen flytta hit, bara bort men då har nog husprisen rasat. Föreställ er vår situation ? vem talar för oss, vi kan inte lita ens på vår egen kommun. I anmärkningarna finns det (tack vare åratals letande) mer fakta än i övrig text. rättsskyddet och hälsan får inte äventyras D Förr eller senare tar allt slut, festlokalen ligger öde, tallrikar med matrester, omkullvälta glas och en rödvinsfläck på vita mattan. nen på Miljöministeriet visar att detta svar är fullständigt fel, visst finns det ett flertal bestämmelser och direktiv som måste följas vilket då konsulten inte gjort då han inte ens kände till dem. Utförligare information om detta har tillställts alla fullmäktigemedlemmar. Om regeringen i London har varit lite trög har regeringen i Madrid visat att man inte klarat av att läsa det som stått skrivet framför näsan i sekler. och rysk Redan under krigen i Tjetjenien framfördes Åland som en tänkbar modell för hur post-sovjetiska nationalitetsproblem kunde lösas. genom ett löfte om att alla britter???i Wales, Nordirland, Skottland och England???nu skulle få mera inflytande över politiken. Och det är inte det att jag tror att jag är ovanligt trevlig och därför får gå på alla dessa kalas. För vad är fester på hösten annat än att fira att det hårda arbetet burit frukt och nu är skörden bärgad. Förråden är fulla och snart blir det vinter, även om man inte råkar vara björn och gå i ide brukar folk försvinna in i halsdukar och mössor till den grad att det inte längre går att känna igen dem. Kanske är det också det att när löven ändrar färg i rött och gult är det som om det också utomhus är dekorerat för att släppa lös håret, dra på sig kalasbyxorna och slå klackarna i taket. Förresten varför bara gå på fest, man kunde ju ordna en själv också. Martin. havsnärhet, naturskönhet, historisk kulturmiljö . Viktigast här är ju att kommunmedlemmarnas rättskydd och hälsa inte äventyras. Kenneth Ahlqvist vad du vill, skördefest till exempel som samlande beteckning på att man helt enkelt under hösten samlas för att umgås. Fast allt kan förstås inte vara roligt jämt. Varken miljöministeriet eller Social- och hälsovårdsministeriet har några anvisningar om hur inomhusbullret skall modellberäknas. Det gjorde inte eventuella kompromisser lättare. När man i Ukraina snart röstar för att skapa ett legitimt parlament kommer separatistområdena inte att rösta. Det sista Ingåkraftverket förlorade sitt miljölov men snurrar än och kommunen är maktlös. Varför verkar det som om inte vår ö vill beakta nya fakta? Vi som bor på de planerade vindkraftsområdena har fått bara förakt . Har ni mod att utsätta andra för det. Enkelt och undanstoppat men hellre Karlsson som fått för lite tårta även om man som förälder kände lätt panik med jämna mellanrum. Man behöver de här färgklickarna, festerna, kalla det Kati Lönnqvist Gräsböle Vindkraften . Spanien mötte utmaningen med Francisco Francos diktatur. som på måndagen ska fatta beslut om Gräsböle vindpark . Det gällde ju att undvika att ha ett barn som plötsligt förvandlades till en sur liten Karlsson på taket för att saker och ting inte gjordes som man hade tänkt sig. Och det var just de där hemmakalasen som var oför- utsägbara och därför spännande. Livet, för alla dem som berörs av kraftverksplanerna, ligger nu i era händer. et första projektet Gräsböle behandlas på måndagen i fullmäktige. Skrämselhicka fick regeringen Cameron i början av september det här året när en opinionsundersökning plötsligt visade att jarösterna för självständighet kunde vinna. Då lovade London större självstyre. Efter omröstningen följdes löftena upp Den 9 november röstar katalanerna. För Ryssland har anpassningen varit svår och kommit sent. Hur väl har ni satt er in i det ni ska besluta om, vem har läst genom också alla bilagor? Grundlagens skrivning om jämlikhet sätts ur spel nu, beroende på var man bor. Denna vecka har det framkommit ny information som berör konsultens förfarande i bullerberäkningarna. Makthavarna där har bara tagit makten och har därför ingen demokratisk legitimitet och vill inte nu heller utsätta sig för demokratins risker. Bilbo Baggins firar sin 111 födelsedag och bjuder allihop. Före det i Hobbit är det världens brunchtillställning med dvärgar. Därför har konsulten använt värden från Danmarks miljöministerium.? En kontroll av detta svar hos den ledande tjänsteman- Skörden är bärgad D et är höst för det som väcker en om morgnarna är lövblåsaren. Marknadskrafterna går först, skyddet av boende och natur har lämnats till privatpersoner. LIVET ÄR LOKALT DEBATT 5 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. men är det fel att försvara sin hälsa, egendom och naturvärden? Jag hoppas ni beslutsfattare läser folks anmärkningar så som de lämnades in, inte bara konsulternas sammanfattning. Helst ska det gå åt fanders, det där flärdfulla partyt. Det är inte det att jag saknar barnkalasen, inte egent- ligen. Var finns grunden att stå på då Skulle ni vilja utsätta er och era barn för det som kraftverken för med sig? man av ren likgiltighet orsakas oöverkomliga svårigheter. Och hur går det med öns trumf . Löftet omfattade också parlamentets medlemmar, vilket är intressant eftersom vi i alla europeiska länder ser hur den verkställande makten tar över allt mera av den lagstiftande. Vi har i dag tre exempel framför oss på hur man handskas med nationalitetskonflikter. Suomenmaa skrev 2.9 om hur ett kraftverk i Brahe (på 1,5 km avstånd) gjorde att inte heller barnen kunde sova, eller orka med skolan. Flera exempel finns
E-post: nyheter@fabsy.fi Ingrid skrev låt om att inte ge upp Ingrid Holm vill inspirera andra att kämpa sig genom svårigheter. Monica Sandberg | 040-582 8276/monica.sandberg@fabsy.fi I våras fick Ingrid Holm från Björkboda på Kimitoön möjligheten att spela in en egenhändigt skriven låt i Hannu Korkeamäkis studio på ön. Den pågår från måndag till söndag. Det är tredje gången festivalen, vars syfte är att förena olika sorters konst och uppmuntra till dialog mellan konsten och publi- ken, ordnas i Åbo. Bland de som deltar finns de nyzeeländska performancekonstnärerna Mark Harvey, Val Smith, Stephen Bain och Nisha Madhani. Radio Vega tog kontakt och ville att låten skulle vara en av utmanarna på Vegalistan och förra veckan röstades den till nummer ett. Låten har fått väldigt positiv respons och människor har skrivit till Ingrid och tackat och berättat om sina egna erfarenheter. ??Jag hade aldrig trott att låten skulle få sådan uppmärksamhet, säger hon. Musik har alltid betytt väldigt mycket för nu 16-åriga Ingrid, hon har alltid sjungit och spelat olika instrument med sin syster Astrid, varit elev vid musikinstitutet Arkipelag och uppträtt på olika evenemang. Hon drömmer om att också i framtiden kunna arbeta med musik, som hobby eller till och med som yrke. Själv insjuknade hon i anorexi. Foto: Monica Sandberg SUCCÉ FESTIVAL Internationell performance landstiger i Åbo Linda Granback På måndag kör den internationella festivalen New Performance Turku Festival i gång i Åbo. Ingrid hade ansökt och fått ett ungdomsstipendium från Svenska Kulturfonden för att spela in låten. ??Då jag skrev låten ville jag att den skulle ha ett budskap till alla människor, berättar Ingrid som för tre år sedan insjuknade i anorexi och gick genom en jobbig tid. Nu efteråt då hon har varit frisk en längre tid bestämde hon sig för att dela med sig av sin erfarenhet och på det här sättet kunna hjälpa andra som har det svårt. ??Det gäller inte endast problem med ätstörningar utan också mobbning, depression och andra motgångar. Konstnären bakom detta verk är Stephen Bain från Nya Zeeland. Pressfoto Landskapssången en hit på Itunes Egentliga Finlands nya landskapssång, ?Varsinaissuomalaisten laulu?, har blivit en succé på sociala medier. På fredagsmorgonen låg låten på 18:e plats på listan över de mest nerladdade låtarna i Finland. Hon har idéer till mera musik och kanske vi får höra mera av henne inom snar framtid. Glad över låten. Och särskilt glad är Ingrid Holm över den respons hon har fått på sin låt ?Don´t give up. Deras verk ?We come from far away? handlar om främlingskap, nationalitet och kön. Den svensktyska duon White on White (Iggy Malmborg och Johannes Schmit) framför sitt uppmärksammade verk ?Queer Sells?. som handlar om att inte ge upp trots svårigheter. har haft stor spridning på Youtube sedan den sattes ut för fyra veckor sedan. Flera europeiska konstnärer deltar också, bland dem finns Anaïs Héraud (Tyskland) och Mac Ophélie (Belgien). Bland finländska konstnärer finns Maija Hirvanen, Essi Kausalainen och Eero Yli-Vakkuri. Performancerna ordnas på flera ställen i Åbo, bland annat vid Aboa Vetus & Ars Nova, Tehdasteatteri och galleri Titanik. Nyzeeländsk performance. Låten som släpptes i början av veckan har under de första dagarna visats över 5?300 gånger på Youtube. På Facebook har låten spridits till tiotusentals användare och den når framgångar också på Itunes. Det är viktigt att veta att man inte är ensam med sina svårigheter, säger Ingrid. Hon hoppas att hon genom att gå ut med sin egen berät- telse kan hjälpa och ge styrka åt andra. Låten ?Don?t give up. I livet finns det alltid svårigheter som vi måste kämpa oss igenom men på det här viset blir vi starka som personer. Som bäst har låten legat. LIVET ÄR LOKALT 6 KULTUR LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900
Lehtikuva Profilen Anders Grönroos Grönroos är född och bosatt i Åbo. Har hållit på med barnmusik och barnteater i 20 år. Turnerar i höst med bland annat ?Mästerkatten i stövlar. LIVET ÄR LOKALT KULTUR 7 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. E-post: nyheter@fabsy.fi Dela en historia med andra på måndag Varifrån har Piispanristi fått sitt namn och hur gick det till när korset på Åbo domkyrka skulle resas. Tidigare har det ordnats i Pargas och Karis. Anmälningar tas emot av Lena Långbacka på Sydkustens landskapsförbund, lena.langbacka@sydkusten.fi, 044?544?3348. Arrangörer är Sydkustens landskapsförbund i samarbete med SFV/Bildning och KulturÖsterbotten med stöd av Svenska Kulturfonden. Stor efterfrågan på vuxenutbildning i Åbo Efterfrågan på vuxenutbildning vid Åbo yrkesinstitut är i höst större än någonsin. I år studerar nästan 2?000 personer på någon av institutets grund-, yrkes- eller specialyrkesutbildningar för vuxna. och Apan Anders. Producerar över 200 föreställningar och konserter i året under företaget Barnens Estrad. För varje projekt och föreställning föds det lika många nya idéer, säger han. ??Det är alltid en fantastisk upplevelse att uppträda inför en barnpublik, att varje gång se de förväntansfulla blickarna och de intresserade barnen. Grönroos är utbildad till barntärdgårdslärare och har ett brinnande intresse för barnens rättigheter. ??Att kunna kombinera det med ett kreativt jobb och att det fungerar är fantastiskt. Ju mer jag gör, desto djupare blir mitt engagemang. Enligt Grönroos har den minskande finansieringen för kultur försämrat förutsättningarna för barnkultur som riktar sig till alla. Gör jag något så ska jag göra det ordentligt.?(FNB???SPT/Susanna Rapp). mest från 20-, 30- och 40-talen. Det bjuds på kaffe och berättelser från Åbotrakten med Mariella Lindén som inspiratör. Alla berättarintresserade är välkomna för att diskutera berättelser och vilka berättelser som är intressanta och viktiga. Inga förkunskaper behövs, men man kan gärna ta med sig en berättelse som man vill dela. Kvällen är den tredje i raden av nio berättarkvällar som ordnas på olika håll i Svenskfinland. Tidigare år har antalet legat kring 1?600. Speciellt i tider med ekonomisk recession är efterfrågan på utbildning för vuxna stor. Då får alla barn ta del av barnkultur. Det klarnar under berättarkvällen i Åbo på måndag, den 29 september. Berättarkvällen börjar kl. 17.30 i Färjstugan på Lasarettsgatan 1. Men de ska inte ta till sig vad som helst. ??Det blir naturligtvis mycket dyrare att producera musiken på det här sättet än om jag gjorde det med dator. Nästa skivprojekt blir att tonsätta Annika Sandelins poesi för småbarn. Grönroos säger att kvalité är en sak han inte vill pruta på. Han strävar efter att alltid jobba med de bästa inom sitt område och samarbetar med många författare, skådespelare och musiker, bland annat basisten Stefan ?Kilju? Lindblom som arrangerar och producerar skivorna. ??Vi vill vänja barnen vid kvalité, även om små barn inte tänker på om det är en riktig trummis eller en trummaskin som spelar. Aurabron och Åboborna i festutstyrsel. ÅU publicerar under sitt jubileumsår en serie bilder från ett lite äldre Åbo . och ?Mamma Mu och Kråkan?. Gör även tvåspråkiga föreställningar. Barnens Estrad producerar också Barnens Kalasturné som fyller 10 år nästa sommar Har gett ut fem skivor för barn, den nästa skivan väntas komma ut hösten 2016.?(SPT???FNB) ??Det är väldigt viktigt att kommuner och städer sköter om det här och att det ordnas föreställningar i daghem och i skolor. Det är bara en viss grupp av barn, de med aktiva föräldrar, som kommer till jippon och evenemang. Också barnen har förändrats. Grönroos säger att det märks tydligt att stämningen har blivit oroligare i klasser och daghemsgrupper. ??Det handlar inte om att klasserna skulle ha blivit större utan helt enkelt om att samhället har blivit oroligare. Och barnen speglar ju samhället. Grönroos får mycket respons av föräldrar, lärare och dagvårdspersonal som menar att det är skönt att se att föreställningen kan gå lugnt till och att Grönroos också vågar säga till om stämningen blir för vild. ??Jag visar att föreställningen inte behöver göras med buller och bång och pukor och trumpeter. Han är orolig för att det finns grupper som faller utanför och inte får uppleva det som konst och kultur kan ge barn. 20 med barnkultur. Fem skivor och 2 600 spelningar har Anders Grönsroos åstadkommit under åren. Men jag vill inte göra en blek kopia. Många studerar för att få ett nytt yrke eller för att komplettera sina kunskaper. på 12:e plats. Vid Egentliga Finlands förbund hoppas man nu att låten ska stiga ytterligare. ??Om vi når listtoppen skulle det vara en historisk stund för Egentliga Finland, säger Jessica Ålgars-Åkerholm, kommunikationsansvarig vid förbundet. Låten sjungs av Siiri Kangas och Pargasbon William Stocks, som rappar en del av låten på svenska. Landskapssången hittas via Egentliga Finlands förbunds webbsida, www.varsinais-suomi.fi Man hittar den också på Youtube och Facebook. Åbo 700 år (2) Förra seklets Åbo Åbo firar sina 700 år 1929. De måste inte alltid vara så jättestort utan föreställningen kan vara en magisk stund med en eller och två skådespelare och 30 barn. Mest jobbar Grönroos med Apan Anders och har hittills gett ut fem skivor och gjort över 2?600 spelningar. Bilderna är tagna av Birger Lundsten / Kamera-Boden. Nya bilder lördagar och tisdagar. ?Alla barn ska ha rätt till barnkultur? Anders Grönroos satsar hundra procent på barnen. Det är viktigt att alla barn får en jämlik kulturell utveckling, säger Anders Grönroos, känd för sin roll som bland annat Apan Anders. ??Barn kan inte sköta det själv, det är samhällets och de vuxnas uppgift att ge alla en liknande start. I höst blir det 20 år sedan Grönroos började jobba inom barnkultur på heltid och han tror att han kommer att syssla med det åtminstone lika länge till. Apan Anders uppkom i samband med hans andra album när han och författaren Peter Sandström, som skriver låttexter till skivorna, funderade på teman och idéer. ??Han kom på idén och det passade väldigt bra då jag alltid har jobbat mycket med aktivitets- och rörelsesånger. Sedan blev jag Apan Anders helt enkelt. Dessutom gör och producerar Grönroos turnéer med föreställningarna ?Mästerkatten i stövlar?, ?Alfons och Mållgan
113,5 m² och 127,5 m².Bp 354.900419.900 ?. Visn sön 5.10 kl 12.00-12.30 Nu är det ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med sitt nya hem! Då Du hittar en intressant bostad, fråga efter ?Tryggt bostadsköp? så undviker Du risken att hamna i två bostäders fälla. Hemmansvägen 16 bost 3. 156 m² Bp 349.000 ?. Visn fre 3.10 kl 11.30-12.00 och sön 5.10 kl 16.40-17.10 Tuvängen 6. 75 m². Det betyder antagligen avverkningar både på Skinnarvik- och Stormossenområdet, befarar biologen och skogsforskaren Panu Kunttu, bosatt i Dalsbruk. det så här. 65 m². Extra harmligt med tanke på att Kimitoöns församling har fredat fem hektar, och Kimitoöns kommun kommer troligen att på måndag i fullmäktige klubba av att sammanlagt 25 hektar skyddas enligt Metso-programmet och säljs åt NTMcentralen. Om också staten skulle ha bidragit med sina två områden så hade det varit ett så stort område att många växtoch djurarter hade kunnat klara sig. ??Vi har inte råd att hugga ner en enda gammal skog till, så många hotade arter lever där, säger Kunttu. ??Både föreningar och privat- starkaste flygekorrförekomst men inte ens det kan hindra avverkning, det räcker enligt lagen med att lämna en tredjedels hektar. Den sydliaste delen nära Råbergen (ca 5 ha) skyddad enligt Metsoprogrammet. Konstsamfundets marker, flera hundra hektar. 59 m² + garage. 86 m² och 97 m² Bp 355.817 ? och Bp 417.600 ?. Visn sön 5.10 kl. Beträffande Stormossen så får vi se till de ekonomiska behoven, men just nu är vare sig försäljning eller avverkning aktuellt, säger Björkkvist. Genböle Blått Kommunens mark, ca 200 ha icke skyddat, kommunstyrelsen vill skydda c 27 ha. Björkboda träsk Rött Statens Naturaområde, ca 140 ha. Gult Orange Församlingens mark, ca 50 hektar. 100/131 m². 43 m². Välkommen!! Egnahemshus Radhus Österbyvägen 25. E-post: nyheter@fabsy.fi Kimitoöskogar inte med i statens stora skyddsprogram Vare sig Skinnarvik- eller Stormossenskogarna rymdes med. Monica Sandberg | 040-582 8276/monica.sandberg@fabsy.fi Just då skyddet av skogar på Kimitoön höll på att nå en betydligt bättre nivå så kommer statliga Forststyrelsen med ett besked som innebär att vare sig 500 hektar av Skinnarviks skogar eller 60 hektar av Stormossen i Dragsfjärd skyddas. ??Forststyrelsen gav ut ett pressmeddelande om att 13?000 hektar skog skyddas men för Egentliga Finland finns bara tre områden listade, och inget av dem på Kimitoön. 94/135 m². Bp 160.000 ?. Visn ons 1.10 kl 17.00-17.30 och fre 3.10 kl 12.15-12.45 Rövarnäsvägen 13. Många delar personer har varit i kontakt med Forststyrelsen och bett om att de här två områdena ska skyddas men ändå gick I Skinnarvikskogen finns öns av Skinnarvikskogen har i princip stått orörd sedan försvaret tog över området på 1960-talet. Bp 65.000 ?. Visn sön 28.9 kl 15.30-15.45 och sön 5.10 kl 14.45-15.00 Tennstopet 3 B 16. Som synes är ägoförhållandena och skyddsstatusen varierande. Höstspurten tar fart hos OP-Fastighetscentralen . 96,5 m². Bp 128.000 ?. Visn sön 28.9 kl 14.00-14.20 Pargas Björnmossevägen 9. Bp 119.500 ?. Visn ti 30.9 kl 16.15-16.45 och sön 5.10 kl 16.30-17.00 Försäljningschef, Afm, Offentligt köpvittne 040 581 1894 peter.ekblad@op.fi Lyan 4. Dessutom har Skogsforskningsinstitutet Metla ett försöksområde på Stormossen, säger Björkkvist. De senaste åren har det inte avverkats på områdena eftersom det inte har varit klart om de ska tas med i det stora skyddsprogrammet, men så gick det alltså inte. ??Vi hade order om att Tykö-skogen skulle tas med, det blev drygt 2?000 hektar, och sedan rymdes det inte så mycket mera med i Egentliga Finland, säger Jussi Päivinen, projektchef vid Forststyrelsen. Kommer Skinnarvik- och Stormossen-skogarna att säljas? ??Från Skinnarvik säljs ingenting, försvarets militärbas där gör att nuvarande områden behövs. LIVET ÄR LOKALT 8 EKONOMI LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. 50 m². 14-14.30 och sön 5.10 kl 18.30-19.00 Prästgårdsvägen 6 C 17. 84,5 m² Bp 163.000 ?. Visn sön 28.9 kl 15.00-15.20 och sön 5.10 kl 15.45-16.15 Skärgårdsvägen 1775. Bp 108.000 ?. Visn sön 5.10 kl 17.45-18.15 Kyrksundsgatan 9-11. Bp 85.227 ?. Visn to 2.10 kl 13.30-13.45 och sön 5.10 kl 14.15-14.30 Skräbbölevägen 6 A 1 och B 5. 95/180 m². 147/207 m² Bp 275.000 ?. Visn to 2.10 kl 11.00-11.30 och sön 5.10 kl 13.10-13.40 Aftongränd 9. Bp 115.000 ?. Visn sön 28.9 kl 14.30-14.45 och 30.9 kl 15.00-15.15 Tennstopet 3 A 25. Bp 135.000 ?. Visn to 2.10 kl 11.45-12.15 och sön 5.10 kl 13.30-14.00 Ljusuddastrand 5. 600/700 m². Inte skyddat. Flera avverkningar har gjorts. Stormossenområdet i Dragsfjärd. 13.50-14.20 Parsbyvägen 6 bost 6. Bp 165.000 ?. Visn sön 5.10 kl 14.30-15.00 Höghus Elmgrensvägen 3 bost 2. Bp 210.000 ?. Visn ti 30.9 kl 15.30-16.00 och sön 5.10 kl 12.00-12.30 Sotargränd 3. 79,5 m². 32 m² Bp 37.500 ?. Visn to 2.10 kl 17.15-17.30 och sön 5.10 kl 17.15-17.30 Brunnsvägen 5 A 2. 78 m² Bp 140.000 ?. Visn sön 5.10 kl 15.10-15.40 Strandvägen 20, 21600 Pargas Sommartorget 1, 21660 Nagu Arkadiavägen 5, 25700 Kimito Peter Ekblad Rabbe Holmberg, PM Regionschef, Afm, Offentligt köpvittne 040 557 4024 rabbe.holmberg@op.fi Heidi Cavander Afm, Lkv, Ykv 050 522 2222 heidi.cavander@op.fi Nagu Maria Langh-Henriksson Afm 040 518 4570 maria.langh-henriksson@op.fi Kimitoön Mikael Eriksson Afm 050 592 0787 mikael.eriksson@op.fi Kristian Simola Försäljningsrepresentant 044 737 8811 kristian.simola@op.fi. Bp 109.000 ?. Visn sön 28.9 kl 16.00-16.15 och sön 5.10 kl 15.15-15.30 Österbyvägen 1 B 22. Här finns bland annat lundar, aspskog och gammal granskog. På Stormossens cirka 60 hektar finns bland annat 90-årig granskog med död ved. ??Ur skyddssynpunkt är området viktigt, särskilt den del som är nära Råbergen utanför Dalsbruk, säger Kunttu. I närheten högg för övrigt Konstsamfundet en stor yta i fjol. Vid Forststyrelsen säger pla- neringschef Niklas Björkkvist att Skinnarvik- och Stormossen-skogarna ska skötas som förut, enligt normalt skogsbruk. ??Tack vare de inventeringar som har gjorts så vet vi mera om naturvärdena och kan beakta dem. 78 m². 160 m². 73,5 m². Bp 450.000 ?. Visn to 2.10 kl 18.00-19.00 Skepparvägen 12. 40 st visningar i Pargas. Bp 137.000 ?. Visn mån 29.9 kl 17.30-18.00 och sön 5.10 kl 12.45-13.15 Finbyvägen 44. Bp 99.500 ?. Visn mån 29.9 kl 18.00-18.30, to 2.10 kl. 99,5/116 m². Bp 72.000 ?. Visn mån 29.9 kl 17.00-17.20 och sön 5.10 kl 12.40-13.00 Österbyvägen 5 B 29. Bp 285.000 ?. Visn mån 29.9 kl 18.15-18.45 och sön 5.10 kl 15.50-16.20 Skogsgränd 10-12 C 13. 100/170 m²
Elevprognosen är stabil och många har medvetet valt att bo eller bygga här för att det finns en liten byskola för barnen, säger Niklas Isaksson. ??Det är som om beslutsfat- tarfilosofin hade farit fel, förtroendevalda ska fundera på hurudant samhällsbygge man vill ha, inte på jaga varje euro. LIVET ÄR LOKALT LOKALT 9 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Tre av Pargas fem svenskspråkiga lågsta- att allt blir som förr, 2) att Skräbdier utreds i stadens sparrumba. Skolan har två uppfyller inte de krav som ställs hemtrevlighet, klassrum med skolgångsbiträden. på dylika utrymmen i dag. överstiger 90. I och med att både pengar, personal och beslut flyttar till en regional nivå, kommer varken kommunerna eller deras förtroendevalda att ha något att säga till om kommuninvånarnas vård. Visst är vi klara för att kavla upp SFP-ärmarna ytterligare på regional nivå och arbeta för åboländska vårdfrågor, men för oss har kommunernas självbestämmanderätt alltid varit central, säger ordförande Michael Oksanen. Lagförslaget för vårdreformen är just nu på remissrunda i kommunerna. Kretsstyrelsen säger att riksdagsledamot UllaMaj Wideroos arbete för att minoritetsspråksnämnder ska finnas i alla vårdområden där tvåspråkiga kommuner finns sannolikt tryggat åbolänningarnas svenskspråkiga vård, även om ingen riktigt vet hur den ska organiseras i praktiken. ??I SFP i Åboland hoppas vi givetvis att man kan finna en lösning som på något sätt tryggar Åbolands sjukhus existens, säger Michael Oksanen. Fiskodling utanför Houtskär godkänd Bolaget Heimon Kala får odla fisk på Mossalafjärden och utanför Alörarna. Bägge områden finns i vattnen norr om Houtskär. Ärendet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen efter att privatpersoner besvärat sig mot Heimon Kalas planer. Besvären förkastades. Också bolaget ville se ändringar i det tillstånd Södra Finlands regionförvaltningsverk gav Heimon Kala 2011. Bland annat ville bolaget att näringen som används i fiskodlingen får innehålla mer fosfor och kväve än vad regionförvaltningsverket gav tillstånd till. HFD gick inte helt med på Heimon Kalas krav . Dessutom är inbesparningen marginell i det här förslaget, säger Jörgen Hermansson. I rapporten talas om att Sunnanberg är en fungerande skola med stabilt elevantal och stabil elevprognos. Skolan har alla förutsättningar att med råge klara de krav som ställs på skolan enligt utkastet till ny nationell läroplan (www.oph.fi), som bl.a. betonar närmiljöns betydelse i undervisningen. En indragning av Sunnanbergs skola skulle ha en märkbart negativ effekt på närsamhället på Ålön. En indragning av skolan skulle dessutom motverka syftet med Ålö delgeneralplan, som stöder inflyttning. Kårkulla Lielax Simonby 3 FAKTA Pargas ser över skolnätet Pargas Skolstrukturen i södra och västra Pargas utreds, och en rapport Kopparö blev klar i augusti. Utredningen gäller tre av de fem 180 Lillmälö svenskspråkiga lågstadieskolorna Tervsund i Pargas, nämligen Sunnanberg, Sildala Våno och Skräbböle. 2 De två sistnämnda verkar det här läsåret på samma gård, då Mielisholm Våno skolhus har svåra mögelMågby problem. Träsk Våno m a p s 4 n e w s . Klasslärarna är tre, plus Om Sunnanbergs skola (drygt hus kanske inte är den bekvä- en speciallärare (deltid), en 40 elever) säger rapporten bl.a: maste, men det är få ställen slöjdlärare (deltid) och en tim- Klassrummen och en slöjdsal som har en sådan miljö och lärare (deltid). Foto: Anja Kuusisto ?Bevara vår skola? Sunnanberg Hem och Skola tar upp kampen för byskolan på Ålön i Pargas. Nederkirjala Hoggais 180 1 180 Anja Kuusisto | 050 3062002/anja.kuusisto@fabsy.fi ??Sunnanbergs skola bör bevaras, det finns inte hållbara argument för något annat. Så säger Niklas Isaksson, Jörgen Hermansson och Marjo Paavola, alla aktiva föräldrar i föreningen Sunnanberg Hem och Skola. Det de säger har stöd av nittio procent av föräldrarna vid Sunnanbergs skola. En föräldraenkät har gjorts i höst där några enstaka gav ett neutralt svar. Dessutom kan Hem och Skola med fog säga sig ha stöd av den allmänna opinionen på Ålön . Sunnanbergs skola ligger naturskönt med en omgivning som också aktivt används i undervisningen.. Hem och Skola har utlåtanden från andra föreningar att hänvisa till: lantmannaklubben, marthor, ungdomsföreningen. Det är alltså ett gediget arbete föräldrarna på Ålön redan har gjort, då de om en dryg vecka lämnar in sitt utlåtande till stadsstyrelsen om skolrapporten (se faktaruta). FAKTA Centrala punkter i utlåtandet från Sunnanberg Hem och Skola Det arbetet fick en rivstart efter att undervisningschefen Ulrika Lundberg i slutet av augusti besökte ett föräldramöte i skolan för att berätta om utredningen av skolstrukturen. ??Stämningen blev väldigt dyster då, säger Marjo Paavola, hotet kändes mer reellt. 180 ??Indragningshotet känns som ett svek av många familjer. Hem och Skolaföreningens Jörgen Hermansson, Marjo Paavola och Niklas Isaksson (ordförande) ser inte några vettiga argument för att dra in Sunnanbergs skola. Men rapporten konstaterar också att elevprognosen gjord ända till läsåret 2020?2021 visar att Sunnanberg har ett stabilt elevunderlag. Fullmäktige ska i november fatta beslut om skolstrukturen i Pargas. I det ingår beslutspaketet ingår även Nagu-Korpo-högstadiefråga. Pargas Gunnarsnäs Ersby På skolgården. Det gäller 1) Sunnanberg, 2) böle och Våno sammanslås 3) att alla tre sammanslås till Skräbböle, Våno och 3) Skräbböle. som byggs ut. Skräbböles undervisningsutrymskolhuset kräver sina inves- högt till tak och havsutsikt, men är disponerade för ca 70 teringar? en skolmiljö som har fått elever då dagens elevantal tidvis ??Ja, men inte i en sådan familjer att välja att bo här.. Vi är medvet- ??Trelärarskolan har drygt 40 elever), dels Skräbböles elever. na om att ett gammalt skol- elever. utan landade på mängden 2?800 kilo respektive 21?000 kilo. Kämpar för skolan. en årlig användning av 2?915 kilo fosfor och högst 21?550 kilo kväve . I baracker på gårstorleksklass som stadens den verkar nu dels Vånos (36 rapport säger. E-post: nyheter@fabsy.fi SFP: Åboland förlorar makten över vårdfrågor SFP i Åboland oroar sig för hur det går med åbolänningarnas vård om vårdreformen genomförs. Kretsstyrelsen, som möttes på torsdag kväll, låter i ett pressmeddelande förstå att lagförslaget berövar kommunerna makten att besluta om vården. ??Vår största oro gäller för tillfället beslutsfattandet kring åbolänningarnas vård. c o m / © H E R E I rapporten finns tre alternativ, 1) Byskolor under lupp
Bara Samlingspartiet och Centern stödde gratis besök för enbart veteranerna. För socialdemokraterna har det här varit en nyckelfråga och partiet har gång på gång röstat emot att färre grupper ska få avgiftsfri hälsovård. I Åbo får bland annat den som får utkomststöd från socialen, arbetslöshetsskyddets grunddagpenning från vårdscentral och hälsostationerna att införas i ett nationellt patientarkiv. I arkivet ingår bland annat uppgifter om vaccinationer, medicineringar och laboratorieresultat. Alla tycker ?någon borde göra något?. 16 paneldebatt i Brukshallen om hur det ska gå med Dalsbruks hälsostation. ??Folk är oroliga över allt prat om att den kanske dras in, den är viktig också för skärgården. 14 VEM SKA TRÖSTA KNYTTET? Sagans Dag 18.10. LIVET ÄR LOKALT 10 LOKALT LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Inbjudna att sitta i panelen den 5 oktober är kommundirektören, partigruppordförandena och omsorgsnämndens ordförande. ??Tidpunkten är vald så att fritidshusägarna kan vara med och så att det passar med ms Aura. Leden för gångoch cykeltrafik påverkas inte av arbetet, utan är i bruk som normalt.. Verksamheten fortsätter som tidigare och snart utkommer ny resebroschyr! Ett litet urval av aktuella resor: 3 veckor i Almuñécar, Spanien 1-21.11 Julmarknad i romantiska Rüdesheim 4-7.12 Fira nyår i Prag 30.12-2.1 Florida och Karibien-kryssning 10-22.3.2015 Se mer info på vår hemsida! Vasa 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Nykarleby 020 7815 360 www.istravel.fi Vem slipper betala. Det här är vårt sätt att gör något, nu är vi fyra organisationer som samarbetar, säger byalagets ordförande Leif Lindgren. Brukshallen har valts för att ämbetshusets stolar, där en liknande diskussion hölls Då styrelsen tog över skol- skjutsbeslutet från nämnden betonade Samlingspartiets nyvalda gruppordförande Lauri Kattelus att de sparbeslut som stadsfullmäktige har fattat i och med det senaste reformprogrammet entydigt ska följas också i nämnderna, trots att sparbeslut alltid är svåra (ÅU 16.9.2014). Att man verkligen menar det syns också nu, då beslu- Pargas med i nationellt patientarkiv Från och med oktober kommer alla uppgifter om patienter vid Pargas hälso- tet om hälsovårdsavgifterna blir ett fall för stadsstyrelsen. Social- och hälsovårdsnämnden förkastade med röster- na 8?5 i början av september förslaget att bara veteranerna i fortsättningen skulle få besöka hälsovårdscentralerna kostnadsfritt. Uppgifterna kommer i fortsättningen också att finnas i hälsovårdscentralens och hälsostationernas egna arkiv. Myndiga personer kan själva kontrollera sina uppgifter via nättjänsten Omakanta. Flera andra städer och kommuner i Egentliga Finland har gått med i det nationella arkivet, bland dem finns Pemar, Sagu, Somero och Letala. Övriga kommuner ansluter sig innan årsskiftet. Folkpensionsanstalten eller folkpension samt frontveteraner, studerande och den som har frikort för att den har besökt hälsovårdscentralen tre gånger per år gå avgiftsfritt till hälsocentralen. Åbos grannar låter bara veteraner gå avgiftsfritt till hälsocentralen. Om alla Åbobor utom veteranerna betalar för sina hälsocentralbesök skulle staden få in omkring 180?000 euro per år. Hälsovårdscentralbesöken för studerande kostar staden omkring 58?000 euro i året. Bland annat studentkåren Novium vid Yrkeshögskolan Novia motsätter att Åbo slopar gratis besök för studerande, eftersom yrkeshögskolestuderande inte har tillgång till Studenthälsans tjänster. Packaregatan i Åbo stängd för trafik På grund av grävarbeten är Packaregatan i Åbo stängd för trafik fram till den 13 oktober. 7?16. E-post: nyheter@fabsy.fi Nu är de tokiga tandtrollen här igen! 4.10 / 8.11 / 22.11 kl. Arbetet med att gräva ner rör för fjärrkyla har dragit ut på tiden och gatan är stängd ett par veckor längre än beräknat. Grävningarna pågår dagligen kl. ÅU-foto Hälsocentralavgifterna lyfts till stadsstyrelsen Stadsdirektören i Åbo är inte nöjd med nämndens beslut och vill att fler ska betala för sina besök på hälsocentralerna. Carina Holm | 274 9928/carina.holm@fabsy.fi Det blir allt svårare för nämnderna i Åbo att försöka fatta beslut som inte följer fullmäktiges riktlinjer med hårdare sparkrav. På måndag får stadsstyrelsen ta över beslutet om vem som får gå kostnadsfritt till hälsovårdscentralen i fortsättningen från social- och hälsovårdsnämnden. Hoppas att vi alla före debatten får läsa vad konsulterna, som av någon fick i uppdrag att utreda tillbyggnadsbehovet vid Kimito hälsostation, har gjort, säger Lindgren. Dalsbruks byalag, Hitistinget, Dragsfjärds Pensionärer och Dragsfjärds Arbetarpensionärer ordnar söndagen den 5 oktober kl. Avgiftsfria hälsocentralbesök för andra än veteraner blir ett ärende för stadsstyrelsen, eftersom nämnden inte fattade de önskade sparbesluten. Det är stadsdirektör Aleksi Randell som lyfter beslutet från nämnden till styrelsen. Nyligen lyfte stadsdirektören också över beslutet om vem som har rätt till gratis skolskjutsar i fortsättningen till styrelsen från nämnden för fostran och undervisning. I båda fallen har majoriteten i nämnden gått emot tjänstemännens beredning och velat lindra på sparkraven. Stormöte i Dalsbruk om hot mot hälsostation i fjol, med knapp nöd räckte till. 2014 konsert på Stora scen kl.13 02 277 7377 biljetter@abosvenskateater.fi VÄLKOMMEN PÅ FÖRENINGSFESTIVALEN ESBO 5?12.10 EBUF LIVE! HELSINGFORS 8.10 INSPIRATIONSKVÄLL VASA 8.10 INSPIRATIONSKVÄLL ÅBO 9.10 INSPIRATIONSKVÄLL kl.18-20.30, Novia (Auriga Business Center) ÅBO 10.10 CAPOEIRA WORKSHOP kl.17-19.30, Nylandsvägen 43 MARIEHAMN 11.10 DEN OMVÄNDA COCKTAILEFFEKTEN KVEVLAX 11.10 LOKALA MATTRADITIONER KRÅKÖ 12.10 BARNENS DAG PÅ KRÅKÖ Programmet i sin helhet på www.festival.fi #levforeningslivet N i tillsammans! v r e s u re illsammans! t i v r e s av tidigare Ingves Resor från Närpes Nya Istravel rebestår N ochu Svanbäcks Bussar från Nykarleby, familjeföretag med tillsammans över hundra års erfarenhet av researrangemang. De gröna, VF, Sannfinländarna och SDP röstade för att alla de grupper som i dag får besöka hälsocentralerna gratis ska få göra det också i fortsättningen
Matti Rytkönen sitter vid spakarna i sjöräddningens helikopter av märket AS332L1 Super Puma som för en halvtimme sedan har lyft från Åbo flygfält. I helikoptern finns också teknikern och vinschoperatören Ari Rautiainen. Datumet på instrumentpanelen visar 28 september. En dryg timme senare när helikoptern lyfter säger rapporterna att kryssningsfartyget sjunkit. . Det är hur man lyckas med räddningen som betyder något. Åbo?Underrättelser Lördag 27 september TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Mötte bara tomma flytvästar Matti Rytkönen och Ari Rautiainen satt i den första helikoptern som anlände till Estonias förlisningsplats. Robin Sjöstrand | 274 9900/robin.sjostrand@fabsy.fi K lockan närmar sig tre när helikoptern skär genom regnbyarna på väg ut över den kolmörka Finska viken. Foto: Robin Sjöstrand västar, men inga människor. I så fall måste det ha kommit hål på det. Ljuset gör att vi kan börja arbeta på riktigt. Sjunkit. Vi förstod ingenting. Hur kunde ett fartyg av den storleken sjunka. Helikopterpiloten Matti Rytkönen satt bakom spakarna i den helikopter som anlände först till Estonias olycksplats. Också ytbärgaren har problem med de höga vågorna och det går mindre än en timme . säger han 20 år senare, där han sitter tillsammans med sina kollegor på gränsbevakningens flygbas i Åbo. Men där och då i ovädret har de fem besättningsmännen inte tid för spekulationer. Våghöjden är drygt sex meter och vågorna väldigt skarpa, något som beror på en flera dagar lång storm över Östersjön. Den första tanken som dyker upp i Rytkönens huvud är att här har ingen regelrätt evakuering skett. . vissa upp och ner . I och med att vattenytans höjd skiftade med sex meter under oss fungerade inte den automatiska hovringstekniken och förutom helikopterns strålkastare hade vi inga som helst ljusreferenser i mörkret, säger Rytkönen. Vinden är också väldigt byig. . Året är 1994. När Utö försvinner någonstans i mörkret under helikopterns rytande rotorblad är det inte många minuter kvar. Stormen har i det här skedet vuxit till något som man bara ser ett par gånger om året ? och aldrig i september. För att få helikoptern att hovra utnyttjar den motvind, så en jämn, stark vind är okej. efter endast fyra räddade människor ? innan han skadar sig illa. . En kollision kanske. Där väntar M/S Estonias gravplats. Klockan är lite över ett när Ryt- könen väcks i sin säng hemma på Ekholm i Pargas och får uppgifter om att Estonia har en kraftig slagsida. Gryningen är dessutom på väg och även om solen ännu inte stigit över horisonten är det ljusare. . Något tiotal räddningsflottar . Till skillnad från de andra helikoptrarna på plats använder vi dessutom två räddningsselar och kan på det sättet lyfta två personer samtidigt, säger Rytkönen. Läs mera på nästa uppslag. De förhållanden vi jobbade i var i princip omöjliga. Men om vinden är ojämn innebär det att helikoptern stiger och sjunker i takt med vinden. Ytbärgarens skada innebär dessutom att helikopterbesättningen får ta det svåra beslutet att lämna olycksplatsen för att hämta en ny ytbärgare. Ett par timmar senare återvänder helikoptern, nytankad och med en utökad besättning som nu mönstrar två ytbärgare, däribland Risto Leino, som blivit väckt i sin säng för bara någon timme sedan. . Att vi var först på plats avgör ingenting. flyter i de häftiga vågorna och det är där vi får order om att börja operationen, säger han. Men evakueringen går långsamt. Det hårda vädret och framförallt mörkret gör det svårt för besättningen att se något. Sikten är inte mer än en kilometer och vinden ligger på med 30 sekundmeter. Det är svårt att säga om regnet som slår mot farkostens vindruta kommer vågrätt eller lodrätt. Där framme väntar den största fartygskatastrofen i det moderna Europas historia. Uppgiften är att rädda så många överlevande som möjligt. Klockan 03.05 når Super Puman de rätta koordinaterna. Jag får samtalet runt klockan fyra. Kvart över fem är vi i luften och fem före sex är vi framme, säger han. Stormen håller fortfarande i sig från natten, men det värsta verkar vara över. Estonia är spårlöst försvunnen. Överallt i vattnet ser vi tomma flyt- I förarsätet
Men Rytkönens helikopter är den enda som utnyttjar den möjligheten, eftersom besättningen har erfarenhet av att landa på fartygsdäck sedan tidigare. Det gör att mellan klockan 06.00 och 09.15, under en tidsperiod på dryga tre timmar, räddas 40 personer av Super Puman. Under morgonens sista rädd- ningsaktion är bensinen farligt nära att ta slut. Ytbärgarna kanske har värre minnesbilder än jag, men för min del har jag inte några tydliga flashbacks från olycksnatten eller efteråt, säger Rytkönen. Däremot har erfarenheten från katastrofen gett honom ett självförtroende och en säkerhet som hjälpt honom genom de tjugo år som gått. Sedan tio år är han pensionerad från sjöräddningen i Finland och jobbar numera vid sjöräddningen i Sverige, där pensionsåldern är högre. Han är stationerad i Visby och arbetar fortfarande som räddningspilot och instruktör. . Vi visste inte vad som väntade oss, eller hur många patienter där skulle finnas, så det gick inte att förbereda sig mentalt. LIVET ÄR LOKALT 12 VECKÄNDAN LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Det var tungt. Estoniahändelsen har motiverat HUR MINNS DU ESTONIA? Den yngsta överlevande räddades till Pärnäs Gunveig Sundén. Vid niotiden ringde nödcentralen och meddelade att det behövdes läkare och ambulans till Pärnäs. Det är samma saker som vi har övat om och om igen och det fungerar väldigt bra, säger Leino. Möjligheten att landa på Mariel- la och Symphony som finns i närheten gör att evakueringen förlöper smidigt. det är säkrare för oss och för dem. Det var en lättnad när ambulansen från S:t Karins kom och ambulansförarna hjälpte till att köra ut pressen så att jag fick arbetsro. ??Det var ett kort och intensivt arbetspass som var över på ett par timmar. Av de 15 överlevande skickades fyra till Pargas hälsocentral, resten till ÅUCS. Vi hade obligatoriska avlastande samtal efter de två dagarna och det var bra för alla, säger Rytkönen, mer eftertänksam och tystlåten. Estoniakatastrofen har satt färre spår i honom än man kunde tro. ÅU-foto Olycksplatsen. Sedan återvänder man till en olycksplats som nu är öde. I havet finns endast flytvästar, flottar och döda människors kroppar. Rytkönen och de andra söker efter livstecken fram till klockan tolv, men förgäves. Pärsen är ändå inte över för helikopterbesättningen. Det är inte roligt att bärga döda. Speciellt inte för ytbärgarna. en ytbärgare sänks ner till en flotte, där han trär räddningsselarna runt de som ska räddas och sedan vinschar helikoptern upp dem två och två. Vi gör ingenting som är nytt för oss. Alla klarade sig.. Någon hade värmt bastun i sjöbevakningens lokaler i Pärnäs och omklädningsrummet var fullt av överlevande, bland dem en 12-årig norsk pojke som var chockad, men annars i gott skick. Så minns Nagus hälsocentralläkare Gunveig Sundén morgonen för 20 år sedan. Hon hade hört om katastrofen innan hon åkte på jobb och var förberedd på att hennes hjälp kunde behövas. Han vaknar inte kallsvettig om nätterna och minns händelserna med fasa, som man kanske kunde tro. . När det är ljusare går arbetet snabbt. . Helikoptern måste återvända till land. . Men jag visste inte om de skulle klara sig i det skedet. Senare fick Leino veta att en annan helikopter väntat i närheten för att kunna ta hand om de tre sista i flotten och samtliga räddades. Helikoptern flyger in för tank- ning till sjöräddningsstationen i Pärnäs klockan 9.30 och släpper där av överlevande. Bland de som fick Gränsbevakningsväsendets förtjänstmedalj fanns Risto Leino (närmast kameran), Matti Rytkönen (fjärde från kameran) och Ari Rautiainen (åttonde) som på bilden tackas av inrikesminister Mauri Pekkarinen. I två dagar efter katastrofen flyger Super Puman fram och tillbaka och bärgar kroppar av drunknade och ihjälfrusna människor. . Av de 989 ombord Forts. Att det skulle vara så stort som det var kunde man inte ana och man förstod inte vidden av katastrofen då. Väl framme gällde det att få en överblick av den kaotiska situationen. Platsen där Estonia avstånd från Åbo. från föregående sida E vakueringen går enligt ett visst mönster . E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Matti Rytkönen: Att veta att man varit där, i det vädret, och lyckats hjälpa...det ger en otrolig styrka. Åland Vårdö Lumparland Lemland Östersjön Premierade räddare. De flesta var chockade och någon hade ett benbrott som måste spjälas. Sundén gav dropp åt dem som behövde det, men några mediciniska hjältedåd kunde hon inte göra. ??Det första vi gjorde var att beställa filtar och göra en bedömning av hjälpbehovet och prioritera i vilken ordning patienterna skulle skickas vidare för fortsatt vård. I november 1994 belönades 55 personer för sitt agerande ?i en exceptionellt svår situation och i farliga förhållanden?. 15 överlevande var på väg dit med helikopter. Sundén och hälsovårdaren Berit Lindholm gjorde sig redo. ??Vi packade våra ryggsäckar med förbandsmaterial, mediciner och dropp. Men det är bara att lyda order . Leino, som vid tillfället står nere i livflotten, får order att lämna kvar tre av dem som sitter i flotten. Foto: Kim Lund ??Det var fullständigt kaos när vi kom fram. Det är inte bara de överlevande som ska bärgas från Estonias sista viloplats
Andersson fick höra att passagerarfärjan Estonia sjunkit och att det gällde att få kläderna på sig. ??Jag förstod att det inte var något litet lastfartyg som det var frågan om och visste att mycket stod på spel. Då först förstod vi hur illa det var. Alön Houtskär Korpo Storlandet Lielaxön Stortervolandet Lillandet Kimitoön Finska Viken maps4news.com/©HERE sjönk den 28 september 1994 ligger på 66 sjömils klarade sig 137 med livet i behåll. Det var ett mysterium. Ute ven vinden i knutarna och mörkret var kompakt. Det är de som får agera hjältar i samhällets ögon. . Man vet aldrig när något händer och det gäller att vara förberedd. Men att veta att man varit där, i det vädret, och lyckats hjälpa...det ger en otrolig styrka. Nu tjugo år senare ser man också en viss stolthet hos Rytkönen när han pratar om räddningsingripandet. Hans helikopter räddade 44 ?Jag kokade kaffe åt de överlevande? Telefonen väckte Gunnar Andersson hemma på Utö vid femtiden på morgonen den 28 september. För mig har det nästan blivit som en profetia så här i efterhand, säger Rautiainen. Framförallt ett intryck har stan- Leino har mer handgripliga min- Av de han räddade är hans starkaste minne en estnisk man som var en av de sista att bärgas under morgonen. . Det var jobbigt för alla där ute mitt i mörka natten. nat hos honom från natten Estonia sjönk i det kompakta mörkret. . Allihopa är de delar av en kedja som inte är starkare än den svagaste länken. Foto: Jean Lindén mig att fortsätta öva. Det är till viss del sant, men inte helt. Till slut var det bara omkomna kvar och ett av arméns lager gjordes om till bårhus. ??Det rådde förstämning och en nedstämdhet över hela Utö by. Det fanns ingen glädje och alla tog det väldigt hårt.. Det är hela teamet i helikoptern som förtjänar berömmet. Det var stort, säger Leino. Rytkönen säger att det ofta är ytbärgarna som får stå i strålkastarljuset efter en insats. Både piloterna och vinschoperatörerna ser till att ytbärgaren hålls vid liv och inte utsätts för fara. Alla är beroende av varandra för att lyckas, säger han. av de totalt 137 personer som överlevde . Jag är tacksam för deras hjälp och allt gick smidigt. Gunnars fru Etel åkte till sjukstugan för att hjälpa de skadade och chockade passagerarna. Senare flögs också läkare och övrig hälsovårdspersonal till Utö. ??Själv gick jag hem och kokade kaffe som jag förde till sjukstugan. ÅU-foto snabbt. Han kände förstås inte igen mig, men jag talade en stund med honom och berättade vad som hade hänt. Att ha varit där ger mig självsäkerhet . En farbror frågade efter sin fru. I och med att jag tillbringade stor del av tiden i vattnet kommer jag ihåg den totala kontrasten mellan att ena sekunden se en stor vägg av vatten resa sig över mig och att i nästa sekund plötsligt se alla helikoptrarna i luften. Under min utbildning sade en av mina äldre instruktörer alltid: ?Om ett av de här höghusen välter, då är vi i strilet?. men också respekt för havet och vädret. Han var klädd i bara t-skjorta och kalsonger och i ett tillstånd av grav hypotermi . det gick inte att få kontakt med honom. Men jag har ingen ångest för de vi inte lyckades rädda. mer än någon annan enskild enhet. . E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Ari Rautiainen: Jag kommer för alltid att komma ihåg de tomma flytvästarna som låg och flöt i strålkastarljuset. Det var med den här Super Puma-helikoptern som Rytkönen, Rautiainen, Leino och den övriga besättningen gjorde en stor insats i räddningsarbetet. En slutkörd ytbärgare låg i helikoptern och tog igen sig efter det påfrestande räddningsuppdraget. ??Armén hade radat madrasser och lagt ut filtar i en traktorvagn som de överlevande transporterades till fortets sjukstuga med. Jag kommer för alltid att komma ihåg de tomma flytvästarna som låg och flöt i strålkastarljuset vid haveriplatsen när vi kom fram. Då först förstod vi hur illa det var. För vinschoperatören Rautiai- nen. . Men ingen kunde tro att Estonia sjönk så Gunnar Andersson. Strax efter att Andersson kommit ut landade den första svenska helikoptern på Utö. Visst, det krävde lika stor del tur som skicklighet, erkänner han. . Grafik: Paul Söderholm Fortfarande i tjänst. LIVET ÄR LOKALT VECKÄNDAN 13 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Då tänkte jag att om någon av de jag räddat dör, så är det nog han. Men så blev det inte. . Ombord fanns en handfull överlevande som alla var i hyfsad kondition. Skillnaden mellan att vara på vågtoppen eller i vågdalen var total. nen och ytbärgaren Leino är minnesbilderna från natten starkare. . Två dagar senare mötte jag honom i korridoren på flygfältet, då han fick åka hem till Estland. Jag försökte ge ett optimistiskt svar och trösta honom. Räddningsarbetet fortsätter och det finns hopp. Helikoptrarna fortsatte flyga till Utö, men hoppet om att finna flera överlevande sinade ju längre tiden gick
E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA ?Vi är snart nere på samma niv Nattberedskapstiden är numera en timme för sjöräddarna. Då hade vi 15 minuter till att helikoptern skulle lyfta under 14 timmar av dygnet. Det är något som Leino förstår. Men han ifrågasätter om man genom det här försämrar sjöräddarnas lagstadgade uppgift på bekostnad av sjuktransporter. . Utan någon i helikoptern som kan utföra en räddningsoperation är vi beroende av att ytterligare en helikopter kallas till platsen, kanske till och med från Sverige, om en sådan situation uppstår. De resterande tio timmarna hade vi 30 minuter på oss, säger kaptenlöjtnant Risto Leino vid Åbo sjöräddningscentral. att försvinna. Vi har försökt säga att det bästa vore om en av våra ytbärgare fick gå en akutvårdarutbildning, så att vi kunde ha beredskap för både och i helikoptern, men vi har inte fått något gehör för det, säger han. Tidigare flög helikopter- HUR MINNS DU ESTONIA? Esa Mäkelä. En återgång till Estonias tid. Robin Sjöstrand Alltid redo. fått reda på orsaken. Det är samma som den låg på när Estonia förliste. Endast under sommarmånaderna är beredskapen på 2012 års nivå. . högst antagligen . Risto Leino, Ari Rautiainen och Matti Rytkönen jobbar fortfarande, 20 år efter katastrofen, inom sjöräddningen. De förbättringar i beredskapen som gjordes efter 1994 har under de senaste åren skurits ner. . Nu och då blir han ombedd att föreläsa och berätta om vad som hände vid olika marina sällskaps sammankomster. ??Gemensamt för dem är att det alltid är fullt med folk, det är fullt hus då det blir tal om Estonianatten, den intresserar fortfarande, säger han. Ghita Brunnsberg-Lerkki. Vårt yrke blir farligare och vi är inte lika effektiva. I dag ligger beredskapen När Leino säger att yrket under större delen av året på 15 minuter under 12 timmar och 60 minuter under resterande 12 timmar. Foto: Robin Sjöstrand O m en liknande katastrof som Estonias förlisning hände i dag skulle hjälpen vara lika långt borta som då. LIVET ÄR LOKALT 14 VECKÄNDAN LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Om vi bara har en ytbärgare per helikopter, vem ska rädda oss om det går dåligt för den. Nu har det gått 20 år och det finns många ?oliktänkare. Den stipulerar att en av helikopterns ytbärgare ska bytas ut mot en akutvårdare. Efter Estonia förändrades besättningen på sjöräddningens helikoptrar från att ha innehållit två piloter, två tekniker och en ytbärgare, till att istället innehålla en tekniker och två ytbärgare. Ändringen gjordes för att arbetet med att rädda nödställda blir effektivare med flera ytbärgare. Om Estonia hade bärgats så hade man ju . Han hade ansvar för cirka 2?200 passagerare och 300 anställda på det egna fartyget och körde sakta mot olycksplatsen, övertygad om att Estonia låg och flöt uppochner vid vattenytan. ??Så borde det ha gått, enligt allt vetande, och så gick det vid ett par andra fartygsolyckor, bland annat med det polska roro-fartyget Jan Heweliusz 1993. År 2012 hade vi bästa möjliga beredskap. Vad som Natten då Estonia sjönk glömmer man aldrig. Det säger Åbobon Ghita Brunnsberg-Lerkki som jobbade i Silja Europas information under den natten, eller rättare från tidig morgon. ??Då visste passagerarna redan vad som hade hänt, men de visste inte att vi var på ett område med väldigt dålig täckning för telefonerna. Vi hade bara några linjer ut, och dem använde bryggan. Alla hade förstås velat ringa hem för att säga att de inte gjorde att Estonia genast sjönk till bottnen är många experter fortfarande oense om. ÅU-foto. Att en ytbärgare blir i vattnet för att linan eller selen brister händer ibland, säger Leino. Orsaken till att en akut- vårdare ska införas i besättningen är att över hälften av sjöräddningens flygningar i dag handlar om sjuktransporter. Allt som vi lärde oss efter katastrofen håller på blir farligare syftar han på en regeländring som håller på att träda i kraft. Rytkönen, som är pensionerad från finsk tjänst, jobbar vidare i Sverige. Som det nu blev verkar ju ingen ha varit skyldig till det som hände, säger Mäkelä. Estonianatten minns han nog mycket bra, men något trauma blev det inte. i teorierna om vad som orsakade olyckan. Haverikommissionen hade kanske varit mera kritisk om den hade bestått av en oberoende expertgrupp, inte av de som var delaktiga i olyckan. Men också för att det ska finnas någon som kan rädda den ytbärgare som själv hamnar i nöd. . Kapten var Esa Mäkelä, bosatt i Dragsfjärd. Foto: Monica Sandberg Estonianatten intresserar fortfarande många ?Den natten glömm Natten då Estonia sjönk var Silja Europa först på plats
Han berättar dock att han alltid kollar räddningsplanen då han åker båt.?(FNB) Kari Lehtolas mest oförglömliga utredningar Estonia år 1994 ??Både arbetsmängden och antalet dödsoffer var överlägset störst. Utredningen tog allt som allt tre år och två månader. Allt utom vår förmåga att hjälpa, som får ta stryk när vi inte kan öva så mycket som vi borde. Förstås går det bra så länge inga katastrofer inträffar, men vad händer sedan när de gör det? blivit betydligt bättre sedan 1994. Endast några små detaljer kunde ha gjorts på annat sätt. Även om han varit pensionerad i flera år följer Lehtola fortfarande med storolyckor och utredningen av dem i viss mån. Fortfarande ställer folk frågor om Estonia. ??Då jag åker tåg kommer det alltid någon och frågar något i restaurangvagnen. Lehtola berättar om olyckan på ett yrkesmässigt plan. Det känns som att allt har blivit bättre. Är det hårt väder ute far vi ut och övar, det är så vi måste göra, säger Leino. Tekniken har däremot kerkikare, effektivare torrdräkter och andra framsteg, berättar han. . Det finns ändå fortfarande en vilja att hålla igång. I dag är siffran nere på 600. Den internationella undersökningskommissionen bestod av finländska, svenska och estniska forskare. Lehtola valdes till ordförande för den finska gruppen och ett par år senare blev han direktör för Olycksutredningscentralen. Det internationella samarbetet var inte alltid så lätt eftersom medlemmarna inte kunde arbeta på sina egna modersmål. Framför allt var det frågor om varför mobiltelefonerna inte fungerade. Brunnsberg-Lerkki minns att då dagen grydde såg man räddningsflottar runt omkring det egna fartyget, och passagerare meddelade informationen genast då de fick syn på nya flottar. ??Blåste gjorde det och vi guppade där länge, jag vill minnas att vi var sist av alla fartyg att lämna olycksplatsen. En del av kropparna hittades först ett par månader senare.?(FNB). Lehtola är nöjd över utredningen av olyckan. Olyckan orsakades av fartygets brutna bogvisir. Lehtola tror inte att en motsvarande olycka kan ske i dagens läge. Redan en kvart senare satt Lehtola i sin bil på väg till Åbo från Helsingfors där han bodde på den tiden. De första minnesbilderna från Estoniaolyckan år 1994 är fortfarande klara. Genast efter telefonsamtalet ringde Lehtola förvaltningschefen och berättade att det värsta tänkbara hänt. ??Då vi undersökt storolyckor hade haft vi en skräckbild om att en Sverigebåt skulle kantra eller krocka med en annan färja och orsaka hundratals dödsoffer. Sedan då vi kom till Värtan fick vi inte upp bogporten utan måste backa i land, och försenade var vi förstås. ??Inte kan jag säga att jag fick något trauma av upplevelsen men som sagt, man glömmer den aldrig. Nuförtiden finns tillgång till bättre selar, mör- mer jag aldrig? var ombord på olycksfartyget. Det fanns nog många frågor att besvara. Dessutom cirkulerade det en hel del konspirationsteorier kring olyckan. Men jag har inget emot att svara på frågorna. Lehtola är inte heller rädd för att åka färja. Alla våra värsta farhågor förverkligades i samband med Estonia. På söndag är det tjugo år sedan fartyget sjönk på vägen från Tallinn till Stockholm. Varje gång då liknande olyckor inträffar eller Estonia kommer på tal så minns man allt på nytt. Estoniafallet var precis så hemskt som olycksutredaren Kari Lehtola befarat. Klockan 4.25 väcktes Kari Lehtola av sin fru och hann i sista stund svara i telefonen som ringde. Lehtola vill inte heller tänka på olyckan men ibland minns han någon enstaka detalj. Lehtola var först på plats av de finska olycksutredarna då fallet började undersökas. Hans meddelande var kort: en estnisk bilfärja har kantrat utanför Utö och 800 personer misstänks ha omkommit. LIVET ÄR LOKALT VECKÄNDAN 15 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Utredarna är fortfarande oeniga om hur vattnet kommit in. Explosionen på Forcits sprängladdningsfabrik i Hangö 1993 ??Utredningen av fallet var svår eftersom både fabriksavdelningen och allt bevismaterial exploderade. Det är ännu i dag oklart vad som orsakade explosionen. Finn-Baltic år 1990 ??Sju personer omkom då pråmen välte utanför Hangö. Det var jourhavande officeraren på gränsbevakningen Timo Eckstein som ringde. E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA vå som då? Kari Lehtola: Att låta känslorna ta över går inte. Det betyder att upplärningen av nya besättningsmedlemmar går hälften så långsamt. . Färjorna har utvecklats och endast enstaka fartyg har bogvisir. Lehtikuva Mannen med kontroll besättningarna runt 1?200 timmar i året. Att låta känslorna ta över går inte. Olyckan har varit rätt bortglömd under flera år men i och med märkesåret minns många de tragiska händelserna. Lehtola berättar att man kunde glömma de flesta direkt. ??Kanske den galnaste av alla var att färjan krockat med en ubåt som skickats iväg för att förstöra fartyget
De hade fått torra kläder, mat och dryck, och de vilade under filtar. ??Vi pratade och lät dem prata, det var svårt för alla att förstå det som hänt. Pargasteamets dag fortsatte på Utö. Helikoptermanskapet spanade fortsättningsvis efter överlevande, men hoppet började vara ute. Ingen räddades mer. Aino Myllyntaus. Men den arbetsuppgift hon ställdes inför den 28 september 1994 kan inte mäta sig med andra minnesbilder. Nu . LIVET ÄR LOKALT 16 VECKÄNDAN LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Foto: Anja Kuusisto. och några dagar framåt . Där kommer det bland annat att på måndag den 29 september . Teamet på tre sjukskötare och en läkare sändes till Utö med militärbåt. ??När vi inkallades visste vi inte om det var en övning, eller en riktig olycka. Det var först i taxin på väg mot Heikkiläkasernen i Åbo som vi förstod. Därifrån for båten och de kom fram 9-tiden. Då fanns drygt 20 överlevande från Estonia på militärförläggningen på Utö. ??Vår uppgift blev att finnas till, ge dem psykiskt stöd, för egentligen var det inte mycket sjukvård som behövdes, de hade klarat sig. Fortfarande tänker jag att det är svårt att förstå, också hur det känns för oss som var där och jobbade, det går inte att beskriva. Jobbet kom också att handla om de döda. Han var på Utö. Vid middagstid förde helikoptrar de överlevande vidare till ÅUCS. De placerades i en annan del av militärförläggningen. ??Bland de drunknade fanns kvinnor och män, bland de överlevande på Utö fanns endast män, mest unga män. ??Det var ester, svenskar, och så minns jag en holländsk långtradarchaufför. ??Nej, jag har inte träffat någon av dem efteråt. Men på 10-årsdagen efter Estonia såg jag en tv-dokumentär där en estnisk man intervjuades som jag kände igen. kan hon ännu så gott som timme för timme återge händelsförloppet då hon och tre arbetskamrater sändes till Utö för att hjälpa Estoniapassagerare. 20 år efter katastrofen?. med de bildtexter de hade då. Foto: Pär Landor På vår webb samlar vi texter och videoklipp om Estonia bakom knappen ?Estonia . E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Helikoptern har landat i Åbo. Tre estniska män, barfota och iklädda overaller, förs till en väntande ambulans. De överlevde Bilder ur ÅU 29.9.1994, dagen efter Estoniaolyckan . publiceras de texter som fanns i ÅU exakt på dagen för 20 år sedan, dag för dag. HUR MINNS DU ESTONIA? En annorlunda arbetsinsats på Utö Sjukskötaren Aino Myllyntaus hörde på 1990-talet till beredskapsteamet vid Pargas hälsocentral och hade tidigare mött offer från trafikolyckor och andra tragiska händelser. Dem som räddningsmanskapet lyckades fånga ur vågorna men som drunknat. sju år efter att hon formellt har gått i pension
Båda västarna låg runt hennes hals. Leif Lindström. Där hade man full beredskap att delta i räddningsoperationen med insatsstyrkor och med fartygen som deltagit i oljebekämpningsövningen kvällen innan. Men det hårda vädret gjorde att inga fartyg kunde delta i räddningsarbetet. Insvepta i filtar ger de lindrigt skadade sina personuppgifter till personalen. ?En händelse jag aldrig glömmer? Leif Lindström, pensionerad brandchef i Korpo, hörde Estonias nödrop då han var på väg hem från en samnordisk mörkerövning i oljebekämpning. Övningen ordnades den 27 september på kvällen i vattnen utanför Korpo och var på sin tid den största någonsin när det gäller oljebekämpning i mörker. E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Minnen av katastrofen ??samlade på åu.fi På vår webb kan man bland annat följa ÅU:s rapportering, dag för dag efter förlisningen. Säkert en kompis på väg från krogen. Det tänkte reportern Kim Lund när telefonen ringde på morgonnatten 28.9.1994. Jean Lindén | 274 9926/ jean.linden@fabsy.fi Gårdagens enda leende.?På bara ben, endast insvept i en filt, springer en räddad estniska från ambulansen in i ÅUCS. På åu.fi samlar vi texter och videoklipp om Estoniakatastrofen på en skild avdelning. De räddade fördes till ÅUCS där de svårast drabbade fick första hjälp. Men när ÅU:s Pär Landor ??efter jobbet ??på kvällen såg tv-bilderna började han gråta. Kim Lund minns en del över- tramp som journalister gjorde, samtidigt som trycket på information var stort. Ett tag funderade jag om det var en hemlig övning som hade med vår oljebekämpningsövning att göra. Oljebekämpningsövningen som leddes av Lindström avslutades vid midnatt. Drygt en timme senare kom nödropet mayday, mayday från Estonia. Lindström satt i bilen på väg hem när han hörde nödropet i VHF-radion. Därifrån transporterades de vidare med bil till ÅUCS. Ett olycksoffer hämtades till Pärnäs innan man senare beslöt att placera alla döda kroppar på Utö. Lindström som i dag är privatföretagare har starka minnen från katastrofen. ??Det är en händelse man aldrig glömmer, säger han. Den starkaste bilden som fastnat på näthinnan är den döda som bars i land. ??Det var en kvinna klädd i byxor och blus. Den når man genom att klicka på knappen ?Estonia ??20 år efter katastrofen?. Där kan man se videoklipp där ÅU:s Kim Lund, som då jobbade för radion, och Pär Landor, som bevakade katastrofen för ÅU, berättar sina minnen från rapporteringen. Satte den emotionella biten åt sidan. Hörbarheten var dålig så han hörde bara delar av samtalet. ??Det kändes overkligt. Också svenskt flyg deltog. Deltagarna kunde knappast föreställa sig vilket inferno som senare på natten skulle utspela sig i vattnen utanför Utö. Först på morgonen följande dag förstod jag vad som hänt. Han åkte tillbaka till Pärnäs på morgonen. I övningen som leddes från Pärnäs deltog fartyg från räddningsverket, sjöbevakningen, försvaret och Sveriges kustbevakning. och om en 12-årig norsk pojke som undrade var hans pappa var. De nordiska statsministrarna tillsätter en haverikommission och Carl Bildt meddelar att de omkomna måste hittas av humanitära skäl. Pensionerade fyrmästaren Gunnar Andersson på Utö berättar om möten med överlevande, medan Anna Edgren, 21-årig sjökaptensdotter i Åbo, funderar kring hur det är att ha familjemedlemmar till sjöss. Detta och mer på vår webb. till. De första överlevande som räddades ur vattnet fördes i helikopter till Pärnäs. LIVET ÄR LOKALT VECKÄNDAN 17 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Jag trodde först att det var en övning. Känslomässigt hann händelserna på ett oväntat sätt ikapp honom den första lediga dagen efter tragedin. Pär Landor minns den enorma ansamlingen av journalister vid sjukhuset ÅUCS, och funderar på hur otroligt mycket svårare det var att i realtid få information om katastrofen under en tid då internet inte slagit igenom stort i samhället. Han berättar om hur bilden började klarna då Henrik Sillaste, 25-årig maskinist på Estonia, på eftermiddagen efter förlisningen berättade hur han på en monitor sett vattenmassorna välla in i fartyget. Även för Landor kom ett ögonblick då känslorna hann ikapp. I en videointervju förkla- På sjukhuset. ÅU-foto. Endast helikoptrar och ytbärgare kunde användas. ??Man kände sig hjälplös då man inte kunde hjälpa rar helikopterpiloten Matti Rytkönen (se intervju i dagens ÅU) hur olika väderförhållanden påverkar räddningsarbetet med helikopter till havs. Lite överraskande är inte Förklarar vindarnas påverkan. Helikopterpiloten Matti Rytkönen berättar på åu.fi om räddningsarbetet till sjöss. fint väder optimalt, berättar han. I klippet redogör Rytkönen också för hur förhållandena var under räddningsarbetet vid Estonia. Med start på måndag ??på dagen 20 år efter förlisningen???börjar vi på åu.fi publicera det som ÅU skrev om katastrofen dagarna efter att den inträffat. Den 29 september 1994, dagen efter Estonias förlisning, handlade förstås stora delar av tidningen om katastrofen. Bland annat berättar Gunveig Sundén, läkare i Nagu, om vården av överlevande som anlände till Pärnäs i Nagu?. Hon hade två livvästar på sig som inte var ordentligt fastspända
Det fanns proffsfolk från en krisgrupp, psykolog och skolsköterska som höll ögonen på oss. Tycker att myndigheterna svek de sörjande. Oändlig saknad. LIVET ÄR LOKALT 18 VECKÄNDAN LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Beslutet blev därför nej till bärgning. 10 år efter Estoniakatastrofen hade flera medlemmar i det etiska rådet svängt och ansåg då att man borde försökt bärga omkomna. Analysgruppen som leddes av Peter Örn, tidigare bland annat folkpartipolitiker och generalsekreterare för svenska Röda korset, rekommenderade 1998 att Sverige skulle försöka ta upp så många omkomna som möjligt. Lehtikuva Åren har inte dämpat vreden M akarna Monica och Si g va rd Köpsén i Vilhelmina kommun i norra Sverige förlorade dottern Agneta ombord på Estonia och på frågor om politikernas och myndigheternas hantering av katastrofen kommer ordet ?hat. Men ganska snart stod det klart att ingen från orten överlevt. ??Vi var inte ensamma i tragedin. upp. I mitten av december tog regeringen det beslutet och mängder av anhöriga, däribland makarna Köpsén rasade mot vad de ansåg vara ett stort svek. ??Politikerna sade att allt som kunde göras skulle göras och vi tog det som ett löfte, säger Monica. ??Jag är så hatisk mot de där två att det är tur att jag aldrig träffat dem, säger Sigvard, som också höll på att fysiskt attackera representanten från etiska rådet när denne kom till kyrkan i Vilhelmina för att informera. Politikerna och myndigheterna hade inte lyssnat till de anhöriga, men däremot väldigt mycket på Sjöfartsverket. Etiska rådet kritiserades för en oklar roll, bristfälligt beslutsunderlag och inte minst för att all dokumentation från rådets möten försvunnit. I slutrapporten framträder en tänkbar förklaring till att det aldrig blev någon bärgning. Människor inom politiken, myndigheter, kyrkan och medlemmarna i det etiska rådet blev både skrämda och upprörda över den hätska och hotfulla tonen från många anhöriga. Vi tittade på nyheterna och efter ett tag ringde jag en lärare på skolan och frågade om färjan hette Estonia. Men dagarna och veckorna gick och inget beslut om bärgning togs. I stället lyfte det svenska Sjöfartsverket fram problem som skulle uppstå i samband med en bärgning. Sigvard och Monica Köpsen från Vilhelmina, föräldrar till Agneta, som omkom när Estonia förliste har inte dämpat vreden. till användning. Från deras villa är det ett kort stenkast till sjön Malgomaj där dottern Agneta brukade bada under de korta lappländska somrarna. Så mycket känslor var svårt att hantera och ansågs inte höra hemma i beredningen av en så stor fråga. Kritiken var mördande. På frågor om politikernas och myndigheternas hantering av katastrofen dyker ordet ?hat. Den dåvarande ansvariga ministern, Mona Sahlin, reste till Finland och Estland, men fick inget stöd och den svenska regeringen beslutade återigen att inte bärga.?(FNB? TT?Björn Ewenfeldt). Hade man drabbats och suttit ensam i en storstad så tror jag att det varit väldigt mycket värre, säger Monica Köpsén. Dagarna efter katastrofen fick de, som makarna Köpsén och alla andra uppfattade det, löften från både avgående och tillträdande statsministern, Carl Bildt respektive Ingvar Carlsson, att allt skulle göras för att bärga fartyg och omkomna. Sveriges regering tillsatte ett etiskt råd som rekommenderade att ingen bärgning skulle genomföras, Estonia skulle övertäckas med betong och gravfrid utlysas på platsen. E-post: nyheter@fabsy.fi TJUGO ÅR SEDAN ESTONIA Makarna Köpsén förlorade sin dotter. Först var han alldeles tyst och sedan sa han ja. Efter det följde några dagar där alla drabbade i Vilhelmina slets mellan hopp och förtvivlan. För att förhindra bråk satte sig ortens polismästare direkt bredvid Sigvard i kyrkbänken. Vid den här tidpunkten fanns det också anhöriga till omkomna som accepterade att Estonia blev en grav och ville lämna katastrofen bakom sig. I båda grupperna fanns dock ilska över att ingen lyssnade på dem. Makarna Köpsén och många andra anser att de fick upprättelse av den analysgrupp som regeringen tillsatte 1997 för att gå igenom hur samhället skötte hanteringen av Estoniakatastrofen. På morgonen 28 september ringde en annan förälder som hört om olyckan på nyheterna till Monica och frågade om hon visste vad färjan hette som gruppen åkt med. ??Men det visste jag inte. Men hon var rädd för djupt vatten, ville inte dyka under ytan och höll sig alltid i närheten av stränderna. I september 1994 hade Agneta, fyra andra gymnasieelever och tre lärare från Malgomajskolan varit i Litauen för ett utbytesprojekt
Den började med att ingredienserna hettades upp. Den kyldes sedan ner på ett kylbord. Degen delades i två delar. Därefter tillsattes peparmyntsoljan. Till sist lade man ihop den röda och den vita degen och vred dem runt varandra, så att slutprodukten fick ett mycket karaktäristiskt utseende. Det gick bra för vår Profil. På den tiden sällskapade min frus syster med en man som jobbade på Estonia. Allt gick bra för henne och hon blev så småningom en av stadens rikaste personer. År 1915 fick vår Profil ett cele- bert besök. Där träffade vår Profil en man. Jag lyckades ta mig ut och fram till räddningsstationen och insåg att fartyget inte kommer att klara sig fram till Stockholm. När fartyget krängde ännu mer klättrade vi ut på sidan. LIVET ÄR LOKALT VECKÄNDAN 19 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Berättelsen om dådet förekommer bara i gamla muntliga kväden. Pristagare denna gång: Överraskningspris: Tina Hyle i Pikis ÅU-pennor: Berit Granström i Pargas och Jonas Laeps i Kimito Priserna kommer per post. Jag hittade en räddningsflotte och en annan finländsk man på flotten hjälpte mig in. Hon hade en idé som hon ville pröva. Och hon hade tur. Största delen behövde närmast psykiskt stöd. Några lock fanns inte. Utöborna hade knutit kransar och placerat dem på offren. Olyckan berörde också mig personligen. Hon hette Amalia och var en fattig änka. Amalia hade drabbats av tragedier och svårigheter, som skulle ha tagit knäcken på vem som helst. Vår Profil föddes 1824 i Jönköping. Vår Profil var mycket illa ute. Gratulerar! Antalet deltagare denna gång: 74 Profilpost Profilens rätta namn är: Svaret på veckans profil vill vi ha fredagen den 3 oktober klockan 12. Adressen är: Profilen ÅU/redaktionen Pb 211?20101 Åbo ................................................................................................................................ Vill du svara per e-post är adressen: dags@fabsy.fi Skriv ?Profilen. Vår Profil själv är däremot mindre bekant. Jag vågade inte springa med bara fötter. Den tillverkades av socker, glukos, ättika och vatten och smaksattes med pepparmyntsolja. Tillverkningen var också ganska enkel. Det skedde eventuellt någon gång kring 1156. Vem är profilen. Jag är mycket stolt över mina medarbetare. Då kom kronprinsparet Gustav Adolf och Margaretha på besök i hennes bageri. Vår Profil hängde med länge. Hon blev 99 år gammal och dog 1923. Efter hennes död tog dottern Ida över företaget och skötte det ända fram till 1945. Vår Profils produkt har blivit något av ett kännetecken för den lilla staden. Vi tvingades skära upp dem vid fötterna och händerna för att kunna röra oss. På morgonen plockade en helikopter upp oss och förde oss till hälsocentralen i Hangö. Ännu då trodde jag att Estonia skulle förbli flytande. När vågorna spolade mig i havet simmade jag bort från fartyget så snabbt jag kunde. De ivrigaste påstod sig vara anhöriga till offren. Under de här dagarna kom det representanter för över 150 medier till sjukhuset, ända från Brasilien och Japan. Vi fick också besök av tre statsministrar och det ordnades fem presskonferenser. Det var verkligen tungt. De första offren kom strax efter åtta. Ingen räknade arbetstimmar, alla jobbade så mycket de orkade. När jag drog på mig byxorna krängde fartyget plötsligt och alla saker föll mot dörren. Hon hittade en lämplig lokal i ett gammalt tullhus, nära den södra infarten till staden. Produkten var inte särskilt komplicerad. Den andra bearbetades tills den blir vit. Jag kröp, men då jag kom fram var flotten full. Stämningen på ön var nedstämd och sorgsen. Därifrån ringde jag hem och när min dotter svarade fick jag knappt fram ett ljud. Översköterskan Leena Suominen: Telefonen väckte mig klockan fyra och 20 minuter senare var jag på min arbetsplats på Åbo universitetscentralsjukhus. Efter en tid började flera andra bagare i den lilla staden också att producera den produkt hon kommit på. Till att börja med såldes Amelias produkt främst i samband med helger och stora högtider. Journalister tog sig in på avdelningarna till och med via bakdörrar. Han klarade sig. Just då visste jag inte att han fanns ombord på Estonia. Båtens bildäck var fullt av döda som hade placerats i plastsäckar och papplådor. Profilen är alltid en känd person. Så upplevde vi katastrofen För 20 år sedan vaknade många finländare till nyheten om att bilfärjan Estonia hade sjunkit. Hon följde med familjen till den nya orten. I den nya lilla staden hände det något trevligt. Det skulle bli svårt för henne att få jobb som piga igen med sin lilla flicka. Där ordnas det ofta tävlingar och jippon med anknytning till Amalias produkt. Varje år hålls ett världsmästerskap i tillverkning av produkten. Man gör långa, höga och tunga produkter. Den längsta tillverkades 1989 och var 287 meter lång! Den högsta hittills mätte nästan 9 meter. Och den tyngsta vägde 2 158 kg! Det gamla tullhuset finns fortfarande kvar men är sedan 2003 ombyggt till hotell. Vår Profil har hyllats på alla upptänkliga sätt. Året därpå föddes deras dotter Ida. Men så slog tragedin till igen. En vecka efter Idas födelse dog Anders i dysenteri! Amalia blev ensam med sin lilla flicka. Nu var goda råd dyra. Hon står staty i Södra parken i den lilla staden. Det är en staty i brons som restes 1997. Produkten som hon kom på är mycket välkänd. E-post: nyheter@fabsy.fi Den mystiske profilen. Finsk bonde som dödade biskop Henrik, Finlands nationalhelgon. Man fick en deg. Vi öste turvis hela natten och höll oss vakna och igång. Det var säkert en stor chock för Utöborna när så många döda transporterades dit, många tiotals vill jag minnas. Vi fotografer väntade närmast på att få fotografera arméns förbindelsebåt som förde de döda i land. Tröttheten kom först senare. Lehtikuvas Markku Ulander: Jag hörde om olyckan först då jag kom på jobb på morgonen. Någon hade försökt ringa mig under natten, men batteriet i telefonen var slut. Men efter en tid blev den en helt normal vara, som folk kunde köpa alla dagar året runt. Hon hade börjat sin affärskarriär som fattig änka. I hypotermidräkterna fanns vatten. Och hon kunde inte starta något eget. Den här tidens lagar var mycket diskriminerade mot kvinnor som ville ägna sig åt någon form av näringsverksamhet. Men Amalia gav inte upp. En hade sett makan drunkna bredvid sig, många hade förlorat arbetskamrater och vänner. Det fick jag veta först senare.?(FNB) Pigan som blev sockerbagare Livet kan vara fyllt av motgångar. Så var det för vår Profil. När vi märkte att det inte behövdes arbete med händerna utan mera närvaro klarade vi av det. Offren klarade vi oss bra med, värre var det med medierna. När jag såg de svarta fönstren under mina fötter insåg jag att där fanns många människor som inte hade en chans att ta sig ut. Det fanns en räddningsflotte på sidan och alla rusade dit. Han hette Anders Eriksson och var skräddare. År 1857 gifte de sig med varandra. Fattigvården vid den här tiden i början på 1800-talet var inte särskilt väl utvecklad. Det vi vet är att hon så småningom blev piga hos folk som hade det bättre ställt. År 1852 fick hon anställning hos en familj i Jönköping. Efter tre år flyttade familjen till en annan mindre stad, ett stycke norr om Jönköping. i ämnesfältet. ................................................................................................................................ Insänt av: Namn: ................................................................................................................ Adress: ............................................................................................................. ............................................................................................................................... ............................................................................................................... ?. Amalia hade hunnit bli 31 år gammal. När jag vände mig om såg jag att fartyget stod med fören upp mot himlen. Lös gåtan. Två andra fotografer åkte med i räddningshelikoptrarna. Ilta-Sanomat skulle skicka en fotograf till Utö med båt och jag fick åka med. Vi åkte ut från Pargas och kom till Utö vid tolvtiden på dagen. År 1859 lyckades hon få tillstånd av myndigheterna i staden att starta sitt lilla företag ?av sociala skäl?. Hennes affärsidé var att öppna ett sockerbageri där hon tänkte tillverka en mycket speciell produkt som hon kommit på. Hennes pappa Jonas var hovslagare och hennes mamma Katarina piga. När Amalia var tio år dog hennes föräldrar och alla hennes fem syskon i en koleraepidemi. Vi vet inte mycket om hur vår Profil klarade sig under de närmaste kommande åren. Hennes produkt gjorde succé. I flotten fanns vatten upp till midjan. Lalli finns inte omnämnd i några skriftliga källor. Här berättar några finländare hur de upplevde olyckan. Per-Erik Ehrnsten: Jag var på en arbetsresa på Estonia när jag vaknade av en kraftig smäll. Vi var beredda att ta hand om hundratals offer, men det kom bara 39. Den ena delen färgades röd. Det blir kanske till att ta till uppslagsboken. Vem var hon? Text: Anders Palm Lalli var svaret på förra veckans profilfråga. Lalli
och skriv namn och adress tydligt på kupongen. Endast en lösning per kuvert. Adressen är: Åbo Underrättelser Redaktionen Pb 211 20101 Åbo STORKRYSS 38 kan ni ännu fundera på ett par dagar. E-post: nyheter@fabsy.fi Storkryss 39 Adress Namn Inlämnas senast onsdagen den 8 oktober. 20 VECKÄNDAN Storkryss 39 Lösningen bör vara oss tillhanda senast onsdagen den 8 oktober. Märk kuvertet ?Storkryss 39. LIVET ÄR LOKALT LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 IBAN-kontonummer MÄRK KUVERTET ?STORKRYSS 39? Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Outlösta vinster betalas in på ert bankkonto den sista varje månad. 142 lösningar hade sänts in den här gången.. Lösningen vill vi ha senast onsdagen den 1 oktober. STORKRYSS 37 Vinnarna drogs i går och de är den här gången: 1) Inga Kjellberg i Åbo. 2) Gunnel Blomberg i Solf. 3) Lisa Wikström i Vreta. Förstapristagaren kan lyfta 10 euro och de övriga vinnarna 7 euro var på ÅU:s kontor, Auragatan 1 B, 3 våningen
LIVET ÄR LOKALT IN- & UTRIKES 21 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. I Helsingfors finns tre. q Förläggningarna har plats för cirka 2?550 personer. Förläggningen ordnar busstransport till Villmanstrand tre gånger i veckan. I oktober öppnas en förvarsenhet för sådana som har fått avslag på sin ansökan om asyl och ska utvisas. De som använder matserveringen får cirka 90 euro i månaden för egna utgifter, de övriga drygt 300 euro. utöver de 120 miljoner euro som satsats tidigare.. Vi talar om våldtäkter, människorov, mord. Demonstrationståget med ett hundratal deltagare startade från riksdagshuset och gick till Kampen, till Europeiska kommissionens representation i Finland, där de överlämnande sin vädjan till beslutsfattarna. Demonstranterna, främst kurder, brände IS flagga och skrek slagord mot jihadisterna. ??Jag kom själv nyss från Turkiet nära den syriska gränsen. Men även om de massiva fängelsemurarna i Konnunsuo ger ett dystert intryck väcker de ändå ett hopp om en ljusare framtid. Flyktingförläggningen i det gamla fängelset i Villmanstrand är flyktingarnas första kontakt med det nya livet. De stannar där i 4?5 månader medan de väntar på att deras ansökan om asyl behandlas. Största delen skickas hit från Helsingfors, men en del kommer direkt via östgränsen. Dessutom föds det nytt liv på förläggningen. ??Det är det första hemmet för 20?30 nyfödda barn varje år, säger förläggningens chef Jari Kähkönen. Tanken var att intervjua några som bor där, men Kähkönen rekommenderar det inte. Lehtikuva Fängelset i Konnunsuo blev port till friheten Allt fler asylsökande kommer från Ukraina. De som flyr undan förföljelser i sitt hemland väntar sig kanske inte att den första plats de hamnar på i Finland är ett gammalt fängelse. Skidor har vi också, säger Kähkönen med ett småleende. Flyktingarna får varm mat två gånger om dagen och i matsalen kan de hämta morgonoch kvällsmål. Tidigare är det mamma som har stått för matlagningen. Asylsökarna får lära sig hur Allt fler ansöker om asyl q Migrationsverket spår att cirka 3?500 flyktingar ansöker om asyl i år. q Under årets åtta första månader hade drygt 2?700 ansökt om asyl, 70 fler än i fjol. q Irakierna är den klart största gruppen, sedan fölsaker och ting fungerar i Finland. Publicitet har blivit ett problem för asylsökarna. Den typiska invånaren i för- läggningen, som har plats för 300 personer, är en irakisk man i 20?30-årsåldern. Tidigare har somaliska flyktingar kommit på andra plats, men i år har flyktingarna från Ukraina gått förbi. Unga män får bo i celler där det tidigare fanns fyra fångar. Den som kommer till förläggningen får en kasse som innehåller mat- och sanitetsutrustning samt sängkläder. E-post: nyheter@fabsy.fi Ännu finns det alger i sydvästra Finland Trots att vädret den senaste tiden blivit rejält svalare förekommer det fortfarande alger i vattnen i sydvästra Finland, bland annat i Dragsfjärden på Kimitoön samt i Littoissjön och vid Harvaluoto simstrand i S:t Karins. Mängden alger har i alla fall minskat klart. Den som ännu observerar alger kan meddela NTMcentralen i Egentliga Finland, som följt med algläget sedan i somras. Abloy är Finlands sjätte bästa varumärke Abloy har tagit ett stort kliv in på topp tio-listan över Finlands tio bästa varumärken. Listan har sammanställts av tidningen Markkinointi & Mainonta. Det är fruktansvärt, sade Nesrin Yilmaz från Vanda.?(FNB) Garanterat begagnade. Han leder Joutseno flyktingcentral som tidigare var känt som Konnunsuo fängelse. En gammal man kunde inte gå så hans anhöriga bar honom i flera dagar, och en gravid kvinna som jag själv hjälpte, födde sitt barn vid gränsen, sade Helsingforsbon Selo Tosun. ??Det råa våldet mot barn och kvinnor är orsaken till att jag beslutade mig för att delta i demonstrationen. I fjol återfanns Abloy på en 15:e plats. ??För ett varumärke som satsar på säkerhet och kontinuitet är det viktigt med trovärdighet. I lagret finns också barnvagnar. ??De är alla garanterat begagnade, liksom största delen av den andra utrustningen som vi har fått som donationer. I ett tv-rum sitter tre män och dricker kaffe. Männen hjälper helst till utomhus för speciellt för afrikaner är de inre utrymmena kvinnornas revir. Var och en får städa sitt eget rum. De får studera 100 timmar finska i månaden i fängelsets gamla kyrka och de lokala martorna ordnar matlagningskurser för männen. Barn och deras föräldrar bor i några stora villor utanför jer ukrainare och somalier. Också från Afghanistan, Nigeria och Ryssland kommer många flyktingar. q Fram till slutet av augusti hade 2?400 ansökningar behandlats. I varje villa ryms fyra familjer. Vi är stolta över att vara sexa på listan, säger Jari Perälä, Abloys försäljnings- och marknadsföringschef. Björkboda låsfabrik på Kimitoön hör till koncernen Assa Abloy. Kurder demonstrerade mot IS i Helsingfors I Helsingfors arrangerades på fredagen en stöddemonstration för Kobane och västra Kurdistan, som omringats av jihadistiska IS trupper. Det intygar Jari Kähkönen om barnvagnarna. För dem är detta inte längre en port till friheten.?(FNB) Experter: Ebola ett hot mot världen Stockholm (FNB?TT) Ebolautbrottet hotar inte bara de drabbade länderna i Västafrika, utan utgör ett hot mot hela världen. Det anser hälsoexperter från 16 europeiska länder, som kräver omedelbara kraft- tag för att bekämpa epidemin. ?Efter månader av passivitet och försummelse från det internationella samfundet har ebolaepidemin i Västafrika spridit sig utom all kontroll?, skriver de 44 experterna i ett öppet brev i tidskriften The Lancet, riktat till sina respektive länders regeringar. Mer än 6?200 människor har smittats av sjukdomen och nästan hälften av dem har avlidit, enligt Världshälsoorganisationen WHO. ?I dag utgör viruset inte bara ett hot mot de länder där utbrottet har blivit övermäktigt för sjukvården, utan mot hela världen?, skriver experterna. Omvärldens svar på smittspridningen har hittills varit svag, något som har kritise- rats. 1?300 förkastades, 900 bifölls. 200 ansökningar förföll. q Behandlingen av en asylansökan i Migrationsverket tar i snitt ett halvt år, en försnabbad behand- ling två månader. q Det finns ett 20-tal flyktingförläggningar runt om i landet. Kähkönen stänger snabbt av plattan. ??Så här är det. De utgör nu 15 procent av de asylsökande. Kähkönen presenterar förläggningen som består av flera tegelbyggnader runt en gård. Men på ett känsloladdat möte i FN i dagarna lovade en rad aktörer kraftigt utökade bidrag: Världsbanken dubblar sin insats till 400 miljoner dollar, Japans premiärminister Shinzo Abe höjer Japans bidrag till 45 miljoner dollar, Kanada ger 27 miljoner dollar, Frankrike bidrar med 70 miljoner euro och EU-kommissionen lovar skjuta till 30 miljoner euro . Jag såg människor som IS drivit hemifrån. Just nu är 400 platser lediga. q I oktober stängs förläggningarna i Punkalaidun och Ruukki.?(FNB) murarna. I köket är plattan på en gammal smutsig elspis på för fullt och någon har hällt diskmedel på den i tron att den ska bli ren. Alla hjälper till med städningen av de allmänna utrymmena
Om inget riktigt intressant dyker upp spelar jag nog i Piffen nästa år också. Jag trivs bra här. Hartola döljer ändå inte att han kunde vara intresserad att testa på spel på högre nivå. ??När jag började i Piffen 2012 ville jag bara hitta glädjen i fotbollen igen, men hungern har ökat. Hartola räknar speluppfattningen som sin största styrka på fotbollsplanen. ??Jag är inte helt långsam heller, men ingen sprinter. På den färskaste rankinglistan är Nieminen 57:e och Andujar 45:e. I semifinal på lördag möter Nieminen japanen Kei Nishikori som är rankad etta i turneringen. Bland annat för att mitt favoritlag är AS Roma. ??PIF möter TuWe i dag kl. Nu besöker han skärgårdsstaden flera gånger i veckan. Hartolas saldo på 24 mål är hårt med tanke på att han missat en del matcher också i år. Bland annat har han gjort hattrick mot Lieto och VG-62 på hösten, och Piffens alla tre mål mot Boda i år. Framtiden då. Och har rest dit flera gånger efter det också. 17 på Pajbacka i säsongens sista match. PÅ VERITAS STADION: HANDBOLL FÖR HERRAR Lördag 27.9 kl 14.30 Samppalinna bollhall Inträde: vuxna 8 ?, stud., pens. Det vågar man säga trots att en omgång återstår . Tränaren Kimmo Vahalahti föreslog för den offensiva mittfältaren Hartola att han skulle testa positionen. Om en månad åker vi med skolan till New York, det blir spännande då jag aldrig varit till Amerika. Vilket är ditt favoritresmål? ??Rom. Jag älskar att resa. . Sagt och gjort. Hartola har gjort nio mål fler än tvåan på listan. Han har dessutom gjort fler mål än hela FC Boda mäktat med tillsammans. Men det var nära att 26-åriga Hartola inte skulle ha gjort några mål alls på fotbollsplanerna längre. Han lade nämligen av för ca fem år sedan efter att ha tröttnat på fotbollen när han spelade i FC Inters farmlag Sinimustat i division två. Säsongen 2012 började han ändå känna ett sug efter fotbollen igen. Han kollade med några kompisar var de spelade, när svaret var Pargas IF där bekanta Mark Kulmala var tränare bestämde han sig för att ringa upp och fick genast ett varmt välkomnande. På en halv säsong blev det tre mål. Men det viktigaste var att motivationen växte. Trivs i Piffen. E-post: nyheter@fabsy.fi Målkungen trivs med fotbollen igen Pargas IF:s Veli Hartola har gjort fler mål än hela FC Boda i år. Johan Backas | 274 9932/johan.backas@fabsy.fi Veli Hartola har hittat nätet 24 gånger i år. Med det är han skyttekung i Åbodistriktets tredje division. Det öppnar ögonen och ger vänner runt om i världen. I det senare vann han FM för A-juniorer 2007, samma år vann han militärmästerskapet med Porin Prikaati. Men allt har inte kretsat kring fotboll. Innebandyn har alltid funnits med på ett hörn. När han lade fotbollsskorna på hyllan fortsatte han med innebandyn och spelade i ligan med TPS ett år. När flera av lagkamraterna slutade trappade han ner till division två och Hämeenkadun Pyövelit där många vänner spelade. ??Jag kände att det tog för mycket tid, att man hade sett allt i den grenen, även om jag inte nådde landslaget, vilket jag hade som mål som yngre, säger Hartola som också kände att studierna vid handelshögskolan vid Åbo universitet krävde en del tid. I fjol spelade han inte alls innebandy när han var i Spanien. Innan Veli Hartola började i Piffen 2012 visste han att Pargas var en liten stad i skärgården med många svenskspråkiga invånare. Dit åkte jag första gången på egen hand. Sen skjuter jag en hel del från alla möjliga lägen, därför blir det en del mål. Hartola, som växt upp i Lundo, spelade i TPS och Inters juniorlag i tiderna. Foto: Johan Backas Inför följande säsong saknade Piffen en klar anfallare. Det går snabbt att komma på träning från Åbo, vi är flera som åker samma väg, säger han. 19 mål på 14 matcher blev det. På hösten i fjol flyttade Hartola till Barcelona för utbytesstudier. Där spelade han i ett universitetslag men också småspel med kompisar mot lokala förmågor. ??Det var verkligt hårda matcher och en fin tid. LIVET ÄR LOKALT 22 SPORT LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. Jag tror det är en av orsakerna till att det gått så bra i år. I år ja. Har några klubbar högre upp i seriesystemet hört av sig? ??Indirekt har någon tränare frågat via mina kompisar, men ingen har hört av sig direkt. 5 ? ÅIFK?Dynamo Riihimäki HJK SÖNDAG 28.9 KL 17.00 Välkommen! www.aifk.fi Nieminen spurtade till semifinal Jarkko Nieminens tuffa spurt i andra set i kvartfinalen mot spanjoren Pablo Andujar säkrade honom en plats i semifinalerna i ATP-turneringen i Kuala Lumpur. Nieminen tog hem första set med 6?3 men låg redan under med 0?4 i det andra. Men finländaren lyckades vända setet genom att ta hem de sex följande gamen och därmed hela matchen. Andujar var rankad sjua i turneringen. ?(FNB). Hur det blir i år har han inte bestämt, en liten vila blir det åtminstone nu när fotbollssäsongen är slut.
Stadsdelen Oriketo, tomterna 3 och 4 i kvarter 45 samt Apelparken och Oriketoparken, adresserna Gamla Tammerforsvägen 184 och 186, Piskgränden 10 (plan nr 24/2014) ?Affärer vid Oriketoanslutningen som kräver mycket utrymme? . Eventuella anmärkningar ska inlämnas till miljösektorn, PB 355, 20101 Åbo, före anslagstidens utgång. Under arbete Meddelande om detaljplaneändringar under arbete . LIVET ÄR LOKALT ANNONSER 23 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. En ny laboratorieenhet har färdigställts i år där utrymmen för bl.a. 28.10.2014: Förslag till ändring av detaljplan . 13.10.2014: Förslag till parkplaner - Parkgång i Renparken (Huhkola) - Skandinavienparken (Harittu) Förslagen till detaljplaneändringarna och parkplanerna är framlagda på kundservicen vid miljösektorn, Puolalagatan 5, 2 vån., och på internet. CV och löneanspråk till § office@schultz-kohler.fi senast den 10.10.2014. § För mera information kontakta § advokat Tom Gustafsson, tel 02-2311 900. § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § Schultz & Köhler Ab JURIST Framlagda Förslag till ändring av detaljplan och tomtindelning/ändring av tomtindelning . cytostatika och andra aseptiskt beredda läkemedel ingår. Följande förslag är offentligt framlagda 29.9 . Stadsdelen Kuppis, tomt 31 i kvarter 2, adressen Lemminkäinengatan 32 a (plan nr 14/2014) ?Bollhallen? dPERH mV IXX WZIRWOWTVoOMKX WNmPZWX]VX PERHWOET M *MRPERH QIH IKIR PEKWXMJXRMRK MRSQ FP E LmPWSZoVHIRW SQVoHI dPERH LEV GE MRZoREVI dPERHW LmPWS SGL WNYOZoVH . E-post: nyheter@fabsy.fi KUNGÖRELSE I kraft Godkänd ändring av detaljplan och tomtindelning/ändring av tomtindelning Stadsplanerings- och miljönämnden godkände 12.8.2014: . Stadsdelen 6 (VI), en del av Auragatan, och stadsdelen 7 (VII), tomt 8 i kvarter 22, tomt 7 i kvarter 30 och kvarter 38, delar av Auragatan och Torngatan, Turevägen samt parken på Puolalabacken (plan nr 24/2012) ?Puolalabacken? Planen och tomtindelningarna träder i kraft genom denna kungörelse 27.9.2014. § Advokatbyrå § § § Grundad år 1917 § Vi söker en § § § till vår byrå i Åbo. § § Vi förutsätter flytande svenska och finska i tal § och skrift samt värdesätter tingsmeritering. § Skicka din ansökan inkl. Stadsdelen Nummisbacken, tomt 1 i kvarter 73 och en del av Kauselavägen, adresserna Kotimäkigatan 26, Kauselavägen 11 (plan nr 24/2013) ?Korvalahörnet? Följande förslag är offentligt framlagda 29.9 . Vi är öppna för att diskutera upplägget av projektanställningen gällande tid och varaktighet men ser gärna att anställningen påbörjas snarast. Läkemedelscentralen ansvarar för läkemedelsförsörjningen inom ÅHS. Stadsdelen Laustis, kvarteren 80, 84 och 85, adresserna Svartågatan 1 och Biolinjen 7-27 (ojämna numren) (plan nr 25/2014) ?Affärer i Biodalen som kräver mycket utrymme? Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid miljösektorn och på internet. Kundservicen vid miljösektorn, Puolalagatan 5, 2 vån., måfr 9.00?15.00. www.turku.fi/kungorelser > Planläggning och gatuplanering. Åbo 27.9.2014 MILJÖSEKTORN Ålands hälso- och sjukvård söker nu PROJEKTANSTÄLLD PROVISOR Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) söker en provisor på projektanställning till läkemedelscentralen
?. ???????. ?. ????????. ??. ???????????. myös aputoiminimeä <????????. lossiliikenteen&????????. 40 eri ?. ???. on lautta-alus- ja&??????. . ???????????. ????. ???. ??. ??. ??. Finferries. ???????. ???. hoito maanlaajuisesti ja ympärivuorokautisesti olemassa olevien sopimusten Tällä?. ????. . Turku ja se työllistää noin 300 henkilöä. Lauttojen ????. Oy????. . s???. ?. ???????. ??. ?????. Yhtiön tehtävänä <???????. mukaisesti. ???. ???????????????. ?. . vuosittain noin 5 miljoonaa ajoneuvoa ja 10 miljoonaa matkustajaa. Suomea, ????. ?. ???. ????. ?????????. ??. ????. Viestinnässään Suomen Lauttaliikenne Oy käyttää ?????. d,7 ERWZEVEV J}V HIR SJJIRXPMKE LmPWS SGL WNYOZoVHIR To dPERH SGL IVFNYHIV EPPX JVoR J}VIF]KKERHI ZoVH XMPP WTIGMEPMWIVEH WNYOZoVH Suomen Lauttaliikenne Oy (entinen Destian lauttavarustamo) on Suomen valtion suoraan &????. ??. ??. ??????. D hZ? Nyt haemme Turkuun s. ?. ja kokonaisuudessaan omistama yhtiö, joka aloitti toimintansa 1.1.2010. hetkellä Suomen Lauttaliikenne liikennöi&?????. ????????. ??. ???. ??????. ?????. ?. ?. ?????. . lauttapaikalla ympäri saaristosta Sisä-Suomeen. kyydissä kulkee ??. ????????????. ???. <???????. W. Yhtiön kotipaikka on ?????????????????????
??. ?? Teknillistä ^????????. ???. ????????. ????????????. ?????. ??. ??????? laivapuolelta, telakalta, korjaustelakalta tai muusta korjaustoiminnasta. ????????????. ???????. ???????. ???????????????? Uskomme myös, että Suomen Lauttaliikenne Oy tulee tarjoamaan valittavalle henkilölle mahdollisuuden suotuisaan urakehitykseen myös tulevina . / ??????????. ????. 14.00. Besök oss gärna på www.ahs.ax valmistelemaan ja ohjaamaan huoltoihin ja telakointeihin liittyviä tehtäviä ja haasteita. ?. ???. ??????????????????. ?. ????????. ???. DW^. ??. I Lappland väntas det inte bli varmare än högst tio grader. Natten mellan fredag och lördag är däremot regnig och ställvis stormig, framför allt i södra Bottenhavet och i landets mellersta delar. ?????????. vuosina. ??????????. Uskomme myös, että Suomen Oy tulee tarjoamaan Työssäsi tulet tarvitsemaan suomen, ruotsin ja englannin kieltä. ??????. ??????????. &?. ????????? - Sinulla on suunnittelukokemusta, kokemusta laivanrakentamisen- ja Teknillistä tarkastajaa valmistelemaan ja ohjaamaan huoltoihin ja telakointeihin liittyviä tehtäviä korjauserittelyiden tekemisestä ja tunnet myös varustamon tai telakan jakustannuslaskennan haasteita. Suomen Lauttaliikenne Oy tulee lähivuosina uudistamaan perusteet. s. ?. ??. I samarbete med SFV Bildning. Tisdag 10.30 Familjecafé med Frida, Hanna och Sarah. 13.30 Syjuntan . kustannuslaskennan perusteet. ??. tai muun vastaavan koulutuksen omaava henkilö. - Sinulla on työkokemusta ainakin kahdesta seuraavista työtehtävistä: ???????????????????????. ??. . ???? tai muun vastaavan koulutuksen omaava henkilö. ???????. ??. s??????. s. ????????? Työssäsi tulet tarvitsemaan suomen, ruotsin ja englannin kieltä. Lisäksi arvostamme yhteistyö- ja kommunikointikykyä. d??????????????. ????. ?. tonnistoaan ja tekninen tarkastaja on mukana näissä kalustohankinnoissa. ????????. tarkastajaa ????????????? Projektanställningen innebär att göra upp ett kvalitetssystem i form av arbetsbeskrivningar för de nya laboratorierna samt starta upp verksamheten i dem. Vi söker en provisor med arbetserfarenhet från arbete på sjukhusapotek eller läkemedelscentral och erfarenhet av läkemedelsberedning och kvalitetsarbete. Närmare upplysningar ger chef för läkemedelscentralen Ylva Lindström, +358-(0)18-535 178 eller ylva.lindstrom@ahs.ax Välkommen med din ansökan till Ålands hälso- och sjukvård, Läkemedelscentralen, PB 1055, AX-22111 Mariehamn, Åland senast fredag 09.10.2014 kl. ???. ???. . ???. ??????. ??????????. . I södra Finland kan det bli kring 16 grader varmt på söndag, uppger Meteorologiska institutet. Tulevalta tekniseltä tarkastajaltamme toivoisimme seuraavia ominaisuuksia: ????????. Lisätietoja tehtävästä antavat: &??. ?????????. ??. ???. s ??. ?????????. ?. I samarbete med SFV Bildning. 18.30 Linedans med Sirpa Kurki Lehto. . tonnistoaan ja tekninen tarkastaja on mukana näissä kalustohankinnoissa. ?????????. ???????. Kursen är fullsatt. ??. ??. valle henkilölle mahdollisuuden suotuisaan urakehitykseen myös tulevina Lisäksi arvostamme yhteistyöja kommunikointikykyä. vuosina. Työn sitä vaatiessa toivoisimme sinulta löytyvän myös matkustusvalmiutta. ????. ??????????. ??. ?. Tulevalta tekniseltä tarkastajaltamme toivoisimme ??. /^D????????. seuraavia ????. hobbyklubben med Auli, Berit och Tua. Onsdag 10.00 ÅSP-möte 11.30 Seniordans med Ragni 13.30 Lättmotion med Ulla Erjala i samarbete med SFV Bildning 16.45 Sagojumpan med Hanna bör jar i samarbete med SFV Bildning. ???????. ???. ?????????????????. ?????????. ??????. ??. ??. ?. ??. Lauttaliikenne ???????. ??. ????. - Sinulla on työkokemusta ainakin kahdesta seuraavista työtehtävistä: ?????? laivapuolelta, telakalta, korjaustelakalta tai muusta korjaustoiminnasta. - Sinulla on suunnittelukokemusta, kokemusta laivanrakentamisen- ja tekemisestä ja tunnet varustamon tai s. ??. ?. ?????????. Työn sitä vaatiessa toivoisimme sinulta löytyvän myös matkustusvalmiutta. ??????. Vindbyar på upp till 20 meter per sekund kan förekomma.?(FNB). ??????????????. . ???. Ledare Melissa Petters. ??. telakan ??????. ???????????. ????. ???????. . ??. . ?. ????. ???????. ??. ?. ??. ?. ??. ?????????. ?. ?????. ??. ??. ????????. ??. 10 och slutar fredag 31.10.2014 klo 16. Ansökningsblanketten och bilagorna ifylls och sparas i det elektroniska ansökningssystemet på adressen www.turku.fi/kultur (Bidrag, stipendier). ???. Suomen Lauttaliikenne Oy tulee lähivuosina uudistamaan d??. ????????. ????. 18 och 19.Ledare Jose- phine Österås, i samarbete med SFV Bildning. 20.00 Vattengymnastik med Nina Lindholm i Petrea simhall, Peltolavägen 3. ?. Ansökningsblanketten kan inte sändas per post. <????. myös ????????????. ?. d??. ??. korjauserittelyiden ???????. ???????. ??????????. d??. valitta?????. ??????. ???????. ??. ??????. ?????. ?. ominaisuuksia: ??????????. ?????????????. Jorma Lahtinen 0400-824 582 Hakemukset palkkatoivomuksineen ???????. 25.3.2010 mennessä osoitteella: ????? Suomen Lauttaliikenne Oy Puutarhakatu 53, PL 252 20101 TURKU tai sähköpostitse: mats.rosin@destia.fi KULTURNÄMNDENS STIPENDIER OCH BIDRAG FÖR ÅR 2015 Nu är det dags att söka de av Åbo stads kulturnämnd för år 2015 beviljade personliga stipendier till aboensiska konstnärer och bidrag till aboensiska föreningar och samfund som bedriver kulturell verksamhet. ??. toimitusjohtaja Mats Rosin 0400-522 037 ja huoltopäällikkö??. i Esikko simhall, Övriga grupper kl. ???. Andra än pappersbilagor kan sändas under adress Åbo stads kulturnämnd, PB 248, 20101 Åbo. ??. - Sinulla on merenkulkuun liittyvä koulutus tai olet insinööri, DI ???????. ??. ??????. ??. Ansökningsperioden berör alla kategorierna. Ansökningstiden börjar onsdag 1.10.2014 kl. ????????. ?. ???????????????. ?. ?. W ??. ??. ?????. ??????. ??. ???????. ??. vid regn ingen gågrupp 17.00 Simklubben för barn 5?9 år, ?Sim&Plask. Förfrågan hanna. tuominen@folkhalsan.fi 18.30 Rygg- och nackjumpa med Ulla Erjala, i samarbete med SFVBildning, Torsdag 10.30 Balansövningar med Irena i samarbete med SFV Bildning. 12.00 Vi spelar Morjens-spelet med Astrid. 12.00 Matlagningskurs med Elisabeth Eriksson för barn i samarbete med Marthor na, för förhandsanmälda. 16.45 Musikspråkbad för svensk- språkiga barn 4?6 år, grupp 2 kl 17.45. ???????. ?. ??. ??????????. ??. ??. ??. ????????. . ??. ????. ????????????????. ?????? - Sinulla on merenkulkuun liittyvä koulutus tai olet insinööri, DI ??. ????????. ?. ??. ????. ????????. ??????. ?????. ?????. ???. <???????. ?. ?????. ??. ???????????????. ????????????. Programmet planerat för att passa både nybör jare och längre hunna. I samarbete med SFV Bildning. Fredag 10?13 Baby- och knatterytmik med Marina Pettersson, Anmälan till marina.pettersson@ elisanet.fi eller tfn 050 308 6749, helst morgon eller kväll. 14.00 Bingo med Gunvor och Birgitta. Tilläggsinformation: Heli Lempa, tfn 040 579 2770, heli.lempa@turku.fi www.turku.fi/kultur Stormnatt och varm helg utlovas Under veckoslutet väntas jämförelsevis varmt väder efter en stormig natt. Försenade ansökningar beaktas inte. På biblioteken finns datorer som allmänheten kan använda för att fylla i blanketterna. Välkommen till Kvartersklubben på Auragatan 1 B! Tfn 040-777 4769 Kvartersklubbens veckoprogram 29.9?3.10.2014 Måndag 11.00 Ingen bridge 12.30 Hjärnjumpa med Una 12.30 Korsordshörnan 13.30 Sällskapsspel med Gunvor 13.45 Gågruppen . ?. samling vid Auragatan 1 B gatuplan . ?????????
10-12 12 ? Tavastg. 21.3.1947 d. Kom på infotillfälle lö 4.10 kl. LIVET ÄR LOKALT 24 ANNONSER LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. ??, Billnäs, Raseborg www.byggnadsapoteket.fi www.aktiaafm.fi föreningar sudOkU-lösningen Lätt Advokatbyrå Fullständig begravningstjänst Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson . 02-251 2991 Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Tel. . Biljett via Solveig 044-219 2580 office@juridic.net Svårt 49 PARGASLOPPET SÖNDAG 5.10.2014 kl. 251 0888 Fax 251 0949 VH, DE Pontus Lindberg VH Erik Scheinin e-post: law@lawlindberg-co.fi håller ett extra årsmöte den 6.10.2014 kl. på tävlingsplatsen senast kl. (02) 454 4977 www.tomandersson.fi facebook/advokattomandersson ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo Tel. Servering. Kom med oss på teaterbesök den 30 oktober ?The Last Five Years. överensk. Vi betjänar även på svenska! Ledig ETTA vid Hovrättsgatan. tel 0400 665 656. Vill du bli fönsterhantverkare? OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB Förmånligt utrymme att hyra i Pargas på Norrbyåsens industriområde. Lagerhall på 350 m² och separat hall med produktionsutrymme 280 m² och kontorsutrymme 40 m². Förfrågningar 040 547 8629 Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas BEGRAVNINGSBYRÅ Framgång tillsammans! Kära Mamma och Fammo Fastighetsförmedling AB ???????????????. 18 på restaurang Hjalmars. Ärenden: Fastställande av bokslut och ansvarsfrihet för styrelsen. Efter officiella ärenden berättar Merja Fredriksson om aktuella ärenden inom kommunalpolitiken i Pargas. Alla hjärtligt välkomna. www.ps-asunnot.fi Åbo mån husets köttfärsbiffar ti passerad grönsakssoppa ons sikburgare på rågbröd tor klyftpotatis, nugetter fre grisfilé Pargas mån köttfärssoppa tis broilerbiff ons skinkfrestelse tor grönsakssoppa fre citrusfisk S:t Karins mån broilersås tis grönsakssoppa ons makaronilåda tor fisksoppa fre skinkfrestelse Kimitoön mån pasta, köttfärssås tis knackkorvssoppa ons broilerlåda tor köttbullar fre fisk Gynekolog Katja Murtoniemi föreläser om kvinnohälsa torsdagen den 2 oktober kl.18.00 i SFP:s kansli Auragatan 1 B III v. Alla intresserade välkomna. E-post: nyheter@fabsy.fi FASTIGHETER Christina Karlsson f. Årshyra, helst nära havet, men allt beaktas. 0400 823 353 | 0400 309 490 | 0400 827 788 1 slagskepp JURIDISKA BYRÅER Advokat, VH Vi har lång erfarenhet och känner vårt område, Pargas och skärgården, från Gustavs till Kimitoön. 2 kryssare Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Tel. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 Medelsvårt Svenska Kvinnoförbundet i Åbo r.f. Start och mål på Pajbacka centralidrottsplan UTMANINGEN Efteranmälning + 5 . 12 H, H45, H55, D D45 10,35 km 12 ? P/F 15: 4,7 km 12 ? P/F 11: 2,3 km 12 ? Motionsklass utan tidtagning, start kl. 0400-905 599 t. 0500 827 728 lars.lindroos@aktialkv.fi petri.abrahamsson@aktialkv.fi leila.mattsson@aktialkv.fi För mera info ring 019 233975 eller skicka e-post till jari.ahlqvist@byggnadsapoteket.fi Välkommen med! Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas Begravningsbyrån är öppen vard. 040-300 2309 t. 9?16.30 och lö enl. 11 4 ubåtar 3 fregatter Lösning: VH Lars Granfors VH Bertil Zetter SFP i Korpo TOM ANDERSSON Skolmat 29.9?3.10. Advokat Artursgatan 2, Åbo Köpmansgatan 18, Pargas Brinkasvägen 1, Nagu Tel: (02) 242 2200 www.laineenkare.fi PS-Bostäder Ab, Köpmansgatan 9, 21600 Pargas. Tel. Fullständig begravningstjänst ? Åbo, Aningaisgatan 6 . Är Du intresserad av ett mångsidigt yrke. 02-259 0222 (24 h) www.oxvagensbegravningsbyra.fi Jag söker fritidsbostad i Iniö. 02-454 4176 Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 Ärlig och kunnig bostads- och skärgårdsmäklare. Anmäl dig senast 1.10.2014 Genom att betala deltagaravgiften på kontot: ÅAB 660100-3332558 i meddelandefältet namn, klass och www.piffriidrott.fi Supersvårt. (02) 458 8400 Tel. 28, 20700 Åbo Tel. 10.9.2014 Må det finnas en stig på vilken du vandrar full av drömmar. Må solen skina i din skog och skapa skuggor av din stig. När du möter ett berg önskar jag dig krafter att ta dig över det. Må en lyckans fågel flyga före dig och visa dig vägen till uppfriskande vatten. Vi saknar dig Jan-Erik och Teija Kjell, Annakaisa, Alex och Milo Mats, Jatta, Karmann och Wille Släkt och Vänner Jordfästningen har ägt rum i stillhet. Tack till alla som hedrat minnet av Christina. Effektiv försäljning i Åboland. Pargas Peter Ekblad Försäljningschef, Afm, Offentligt köpvittne 040 581 1894 peter.ekblad@op.fi Nagu Maria Langh-Henriksson Afm 040 518 4570 maria.langh-henriksson@op.fi Rabbe Holmberg, PM Regionschef, Afm, Offentligt köpvittne 040 557 4024 rabbe.holmberg@op.fi Kimitoön Mikael Eriksson Afm 050 592 0787 mikael.eriksson@op.fi Heidi Cavander Afm, Lkv, Ykv 050 522 2222 heidi.cavander@op.fi Kristian Simola Försäljningsrepresentant 044 737 8811 kristian.simola@op.fi Strandvägen 20, 21600 Pargas | Sommartorget 1, 21660 Nagu | Arkadiavägen 5, 25700 Kimito . Tel. 10?14 till Byggnadsapoteket i Billnäs. Lars Lindroos Petri Abrahamsson Leila Mattsson t. Kaija Kuusela, 0400 474 098, kaija.h.kuusela@gmail.com Det råder stor brist på fönsterhantverkare! Byggnadsapoteket ordnar yrkesutbildning inom fönsterhantverk i Norden med start 26.1.2015
Förm.prov. LIVET ÄR LOKALT SERIER & SUDOKU 25 LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. 0200 127 127 (posten) eller ÅU:s kontor vardagar 8.30?16.00 tel. moms 10% 12 mån 6 mån 4 mån 3 mån Endast lördagsupplagan? Inkl. moms 24 % Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. 265,00 258,40 241,20 221,30 200,10 177,60 6 153,70 5 129,90 4 106,00 3 82,20 2 55,70 1 29,20 Lösnummer 2,00 . moms 10% 12 mån 82,00 euro 6 mån 51,30 3 mån 29,90 1 mån 11,40 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. 02 274 9900 Tidsbunden prenumeration Inkl. 1 x 25 mm 20,00 e/annons . moms 24 %) I text, efter text 2,60 e/spmm Kungörelser 3,10 e/spmm Dödsannonser 2,11 e/spmm Privatpersoner . moms 10% 5 dagars upplaga ti?lö Mån 12 11 10 9 8 7 ? Mån . moms 24% 1 dag 1 mån 3 mån 6 mån 12 mån fastighetsförmedling i åboland & ÅBO 245,00 euro 130,20 87,40 67,10 1,50 euro 9,00 26,00 49,00 89,00 Kristian Lindroos 044 306 7012 Netta Ratia 044 706 7012 Mårten Lindroos 044 542 1716 Ab Seaside Oy LKV Arkadiavägen 8, 25700 Kimito FO 2533224-7. 1 x 50 el 2 x 50 40,00 e/annons Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Redaktörer: Johan Backas (rep.), Jan-Ole Edberg (rep.), Linda Granback (rep.), Jean Lindén (rep.), Dan Lolax (samhällsrep.), Maria Thölix (rep). epost: fornamn.efternamn@fabsy.fi www.åu.fi Fick du inte tidningen. radannonser, max 6 rader 27,00 e/annons Familjeannonser gratis för ÅU:s prenumeranter För övriga: . Ring: Vardagar 6?16, lö?sö 6?12 tel. utgivare: Pär Landor Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X LOKALREDAKTIONER ANNONSER OCH PRENUMERATIONER Pargas/ Väståboland Expedition och kontor Tel: 02 274 9900 Fax: 02 231 1394 E-post: annons@fabsy.fi, pren@fabsy.fi Må?fre 8.30?16.30 (sommartid 8.30?16.00) Strandvägen 24, 21600 PARGAS Tel: 02 274 9996 mobil: 040 587 3759 Redaktör: Kim Lund epost: kim.lund@fabsy.fi ? Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@fabsy.fi Andra redaktör: Carina Holm Nyhetschef: Pia Heikkilä, Siv Skogman tel: 02 274 9929 Åbo 2014 Salon lehtitehdas Annonspriser (inkl. 4%+ moms 24% el. Till utlandet tillkommer portokostnader. E-tidning inkl. E-post: nyheter@fabsy.fi LABAN Sudoku (lätt) MEDELÅLDERS+ DRAGOS Sudoku (medelsvårt) BABY?BLUES Sudoku (svårt) Sudoku (supersvårt) Grundad 1824. Livet är lokalt Förlags Ab Sydvästkusten: Verkställande direktör Harry Serlo Växel: 02 274 9900 Besöksadress: Auragatan 1 B Postadress: PB 211, 20101 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@fabsy.fi Dagskrönikan: infodesk@fabsy.fi Insändare: par.landor@fabsy.fi Chefredaktör och ansv. inkl. anbud.
14. Bingobrickorna kostar ingenting och idén är att få både gammal och ung att Lösning: motionera på spånbanan och samtidigt ha roligt och pröva på om man har tur i spel. Pris fr. LIVET ÄR LOKALT 26 DAGSKRÖNIKAN LÖRDAG 27 SEPTEMBER 2014 Åbo Underrättelser: Tel: (02) 274 9900. 020-765 9520 forte@travel-forte.com / www.travel-forte.com Se världen på ditt sätt, låt fantasin sätta gränserna Är det en olöst gåta vraket döljer? I djupet finns de lik man först vill bärga, i minnet vår bestörtning, sorg . I morgon: Leonard, Lennart, Arja. Tisdag: Roger, Sirja, Sorja. Tummen upp och stort tack till DIK:s knattetränare Tete Nordell och Kimmo Engblom för den här säsongen! Tack också till Clara och Boel, hälsar alla knattar och föräldrar. vigda Vi har gift oss! Therese Minnet av en morgon vid sjukhuset Tummen upp för Inger på labben i Dalsbruk, sätter en som inte gillar stick. f. Siffrorna utmed rutnätets sidor visar antalet rutor som upptas av ett fartyg (eller en del av ett fartyg) i den aktuella raden eller spalten. 14 på DIK:s sportplan. Samtidigt motionerar vi i olika former. Måndag: Mikael, Mikaela, Mikko, Mika, Miika, Miikka, Miska, Miko. Inget fartyg får ligga dikt intill ett annat - inte ens diagonalt. Norrgård & Jonas Nordlund 24.9.2014 En helikopter flyger över taken och snart en till! Det minnet återvände när tjugo år förflutit sen det hände en stormig morgon innan jag var vaken. Dragsfjärds pensionärer Bocciaspelarna håller avslutning för säsongen måndagen den 29 september kl. E-post: nyheter@fabsy.fi Material till dessa sidor: dags@fabsy.fi, 02-274 9925 Familjeannonser: annons@fabsy.fi, 02-274 9950 Solens upp- och nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.26, ner 19.16, i morgon upp 7.29, ner 19.13, måndag upp 7.31, ner 19.10, tisdag upp 7.34, ner 19.07. Namnsdagar i dag: Torolf, Vesa. och frid. En orgel spelar, medan Karons färja för dem mot stranden, som en dimma höljer. I havet finns en plats att stanna vid. EVANDER K-köpman i Åbo har Finlands bästa idéer Veli-Pekka Hussi, köpman vid K-supermarketen i Manhattan i Åbo, är Finlands idérikaste köpman. Hussi fick utmärkelsen vid en tillställning ordnad av detaljhandelskedjan Kesko i sydvästra Finland på torsdagen. En del av dem övernattade i södra Finland. I Finland finns uppskatt- ningsvis mellan 30?000 och 40?000 tranpar. I motiveringen står att Hussi är född till företagare. Han är idérik och tillsammans med sin personal har han gjort flera förbättringar i affären som kunderna gillar. En av dessa är den ekologiska avdelningen som finns i K-supermarketen, där ett stort utbud av ekologiska och lokalproducerade produkter och råvaror finns. ??Hela personalen är med och utvecklar affärens utbud och tjänster. Foto: Petri Vainio Finländskt rekord i tranor i Sagu Ett nytt finländskt rekord såg dagens ljus i Sagu i Egentliga Finland i tisdags. Hela 23 329 tranor i 316 flockar sågs då flyga söderut. Tranorna räknades av fågelskådare vid Maalu fågeltorn. Antalet är det största som någonsin observerats på samma plats under en och samma dag i Finland. Vi startar. För att sätta i gång dig har vi redan avslöjat innehållet i fyra rutor. 4 ubåtar 2 kryssare 3 fregatter 1 slagskepp I vårt hav saknar katastrofen maken. Visirets port bröts mot en våg som rände rakt in i skrovets innersta och sände Estonia till botten. en per dag. Lösningen hittas bland efter textannonserna. Aruba . Kaffeservering. Det finns platser kvar till musicalen ?The Last Five Years? på Åbo Svenska Teater den 8 november. Kontakta Anna-Lisa 0405 473862. Platserna till Treklöverträffen i Vårdkasen är fullbokade. Örlogsfartyg 3 3 2 0 3 0 2 6 0 1 1 1 4 1 0 2 1 3 4 3 Ute på det öppna havet döljer sig tio fartyg (visas nedan). Vi har en bra samarbetsanda, vilket är grunden i utvecklingsarbetet, säger Hussi. K-supermarketen utvidgas för tillfället med cirka 1?000 kvadratmeter. B0028 Örlogsfartyg Lehtikuva www.åu.fi På väg söderut. Icke bocciaspelare är också välkomna. 1550 ?/person med flyg och hotell 13 dagar! Köpmansgatan 7, 21600 Pargas Tel. Fartygen kan placeras lodrätt eller vågrätt. Karibiens pärla! Motionsbingo i Kimito på söndag Kimito Sportförening ordnar motionsbingo i Långdalen på söndag kl. Stammen har mångdubblats de senaste decennierna och växer fortfarande snabbt. De finska tranorna övervintrar till största delen i Nordafrika, en del stannar på närmare håll i bland annat Serbien och Spanien. Pargas Marthaförening från Sattmarks kaffestuga, Sattmark 1, Pargas. Nu gäller det att räkna ut var de tio fartygen är placerade. Varje dag funderar vi på hur vi kan betjäna kunderna ännu bättre. Det tidigare rekordet, 21?805 tra- nor, observerades i Åbo år 2007. De flesta tranorna inledde sin färd söderut i måndags. Stora flockar lämnade åkerområden i Uleåborg- och Vasatrakten, en del tranor beräknas också ha kommit från svenska östkusten. Efteråt genomgång av svamparna med Marthaförbundets rådgivare Solveig Backström i Binkasstugan, Ullasbrink, Pargas. Anmälan senast 29.9 till Margaretha Aller 040? 7428?210. ?Martha drar till skogen? torsdagen den 2 oktober klockan 10?12. Rekordmånga tranor flög över Sagu i tisdags. Så var saken. Utmaningen är en samling tankenötter som består av tolv typer av huvudbry