Lösnummer 4,50 euro. Sidorna 8–9 Trycksaker Textiler & textiltryck Dekaler & skyltar Banderoller & flaggor Bil& fönstertejpningar 02 454 3200 | info@aboprint.fi Norrby Strandväg 2, PARGAS Painotuotteet Tekstiilit & merkinnät Tarrat & kyltit Banderollit & liput Auto& ikkunateippaukset Lokala nyheter när du vill och var du vill – vi är där du är . Nummer Vecka www.åu.fi TORSDAG 28 november 2024 231 48 Kan bli tufft att ta ansvar för jobben Den 1 januari läggs de statliga arbetskraftsbyråerna ner. På mån dag kan planerna på ett stenbrott i Galtar by, Västan fjärd godkännas. Sidorna 4–5 ”Initiativet är värt att applådera för sin oräddhet, och ja, ska vi kalla det gränslöshet.” CARINA HOLM i ledaren Sidan 12 Årets julgran är rest Sidan 2 FOTO: LINN SCHÖNBERG Varsam jakt har lönat sig Sidan 10 FOTO: PIXABAY Destias stenbrott tas upp EKONOMI. Logga in på åu.fi och klicka upp e-tidningen!. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 201. Kommunerna tar över ansvaret för sysselsättningstjänsterna för arbetssökande och företag – och ska själv skapa sina tjänster
LJUSEN I GRANEN tänds på lördag den 30 november som en del av den traditionella julöppningen som börjar klockan 15.45. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Liksom förra året kommer den 22 meter höga granen från Virmo. – Granen är såklart en viktig tradi tion för Åbo, säger Leea. Ett tydligt jultecken är när landets främsta julgran, som den brukar kallas, reses framför domkyrkan i Åbo. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Landets främsta julgran är på plats Åskådarna Leea och Jussi Laukola tycker att granen är väldigt imponerande. FOTO: LINN SCHÖNBERG ”Den ser helt fantastisk ut.” LEEA OCH JUSSI LAUKOLA om granen när den anlände till Domkyrko torget •. Liksom granen är Leea ursprung ligen från Virmo så för henne är det extra speciellt att se granen resas i år. 2 Granen är 22 meter hög. Vad tycker ni om årets gran. De 725 LEDlamporna som pryder granen tänds klockan 16.10 och lyser ända till tjugondag Knut. Leea och Jussi Laukola har bott i Åbo i över fyrtio år men är i dag för första gången på torget och tittar på när granen anländer. Av själva granen kommer de att bygga utemöbler för grillplatsen. De som donerat granen planerar att bygga en ny grillplats på stället där trädet tidigare stod. Nu står årets gran ståtligt på plats. – Den ser helt fantastisk ut, säger Jussi och Leea håller med. FOTO: LINN SCHÖNBERG Här anländer granen till torget. I år är den donerad av Elina och Petri Junnila. 2. FOTO: LINN SCHÖNBERG FOTO: LINN SCHÖNBERG ”Granen är såklart en viktig tradition för Åbo.” LEEA LAUKOLA 2. Trots det regniga vädret har en stor folkmassa samlats på Domkyrko torget för att hälsa granen välkom men
FOTO: HAILIA NORDIC Från fabriken i Högfors. Så det är klart att det har varit tufft. Redan att lära sig att driva ett bolag och öppna en fabrik var en utmaning. 43-ÅRIGA LINDSTRÖM, som är ekonomie magister från Åbo Akademi, har arbetat inom livsmedelsindustrin i över tio år. Trots uppstartsföretagets framgång har vägen dit inte varit en dans på rosor. Lindström hade ingen erfarenhet av företagande sedan tidigare. Teknologin fick snabbt en global uppskattning och under verksamhetsåren har företaget vunnit flertalet priser. – Det känns fint att ett finländskt företag kunde vinna det här priset. Företaget fokuserar på att utveckla ny teknologi med vars hjälp man kan omvandla underutnyttjad pelagisk fisk som exempelvis strömming, samt sidoströmmar från fileande till fiskprodukter. Mitt favoritrecept är att blanda pulled regnbågslax med teryakisås och lägga på en sushibowl. Tanken är inte att konkurrera med fiskfiléer. Med hjälp av vår teknologi kan vi omvandla dessa sidoströmmar till produkter som liknar fiskfilé. Det här är jätteviktigt för mig. Till vänster är Hailias småfisk strimlor. Och vi var jätteglada att det var just den här kategorin, säger hon. Hon tror ändå inte att hon kommer att jobba med Hailia tills hon pensionerar sig. Med det menar hon att inte konstant vara uppkopplad på internet och att inte leva så bekvämt som folk gör i dag. Jag brinner verkligen för det här. Innan Hailia jobbade hon som projektchef för lanseringen av Viking Glory. Min familj lider lite ibland på grund av mitt arbete, men jag har deras stöd. Enligt Lindström är Hailias produkter bra alternativ till bland annat köttfärs eller tonfisk på burk. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Företagare: Vår teknologi ska bli global standard •. – När våra partners filear fisk blir det över bitar på bordet. Michaela Lind ströms uppstarts företag Hailia Nordic får priset UNIDO Global Call Award i kategorin affärs verksamhet. Trots företaget har hennes liv inte förändrats så mycket. – Nu är det viktigaste att Hailia blir lyckat. Företaget har ambitiösa mål för de kommande åren. FOTO: PRESSBILD/HAILIA NORDIC. – Vi startade Hailia eftersom behovet av protein och fiskprodukter globalt sett ökar men vi inte kan fiska mer än vi gör nu. – Det är ett certifikat för att vår teknologi faktiskt är bra och fungerar, och det är någon annan som tycker det och inte bara vi. På bilden: Minna Kaunisto, Taina Lehtinen, Otto Kaukonen och Michaela Lindström. Vi ville hitta på en hållbar och smart lösning på det här, säger Lindström som är vd för Hailia. Från att ha fokuserat på den inhemska marknaden vill man nu nå ut globalt. ?3 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER För tre år sedan startade Pargasbon Michaela Lindström företaget Hailia Nordic tillsammans med Otto Kaukonen och Topi Jurvanen. En dröm är att i framtiden bo ute i skärgården och leva ett enkelt liv. UNIDO HÖR TILL FN och är en organisation som arbetar för att främja hållbar industriell utveckling. – Vi jobbar varje dag med att vår teknologi ska bli den globala standarden för hur man använder sidoströmmar från fiskindustrin. Senast förra veckan belönades Hailias teknologi med det prestigefyllda priset UNIDO Global Call Award i kategorin affärsverksamhet. – Sedan var det ju energikriser, coronapandemin och EU-kommissionens förslag att förbjuda strömmingsfiske. FOTO: JOHAN BACKAS/ARKIV ”Jag brinner verkligen för det här.” MICHAELA LINDSTRÖM vd för Hailia Nordic På brickan till höger ligger pulled småfisk. – Det enda är att jag inte längre har någon semester, vilket jag kan sakna. De hade alla sett ett problem inom fiskindustrin – att en alldeles för stor del av den vildfisk som fiskas går till spillo eller används för andra ändamål än mat, som djurfoder eller fiskolja. Temat för årets evenemang var livsmedelsteknik och organisationen utvärderade över 200 bidrag i kategorin som Hailia tog hem segern i. Hailia väntar också på att bli beviljad patent för den teknologi som företaget utvecklat för sin produktion. Vi får också nya kontakter via UNIDO, vi har redan märkt att vi har fått nya möten som har kommit tack vare det här. Michaela Lindströms uppstartsföretag Hailia Nordic tog emot priset UNIDO Global Call Award i kategorin affärsverksamhet. Efter att ha fått igång produktionen i den nya fabriken i Högfors år 2022 lanserade företaget sin första produkt: ”pulled småfisk”. Nu finns bland annat det nyaste tillskottet ”pulled regnbågslax” i butikshyllorna runtom i Finland. Men jag har alltid tyckt om att jobba så jag skulle aldrig byta bort det här mot något. – Jag gillar att ta mig an nya projekt. Priset innebar inget ekonomiskt stöd för Hailia men enligt Lindström är det värdefullt på många andra sätt. För ungefär ett år sedan bestämde sig Hailia för att också börja jobba med lax och forell. Lindström tog emot priset i Seoul i Sydkorea. – Man kan äta det som det är eller ha i många olika rätter
Webbtjänsten Jobbmarknaden (työmarkkinatori.fi) finns kvar. Kommunerna får sköta syssel sättningstjänsterna som de själva vill. Det finns med andra ord en risk att det sker en fördröjning i ut betalningar vid årsskiftet eller att kundtjänsterna överbelastas, om något går snett. 4. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Tufft årsskifte för kommunerna •. Kommunerna ska kunna skräd darsy sina tjänster så att företagen i området får den utbildade arbets kraft som behövs. – De blir en del av kommunens verksamhet, precis som småbarns pedagogik, utbildning och tekniska tjänster, säger Mikko Härkönen, livskraftsdirektör vid Kommun förbundet. Det betyder att den miniminivå som slås fast i lagen ska tryggas för alla också efter årsskiftet. Sysselsättningstjänsterna blir kommunernas ansvar från och med års skiftet. Deras verksamhet tas över av kommunerna. Om drygt tret tio dagar tar de över ansvaret för sysselsättningstjänsterna för både privatpersoner och företag. Samtidigt kan kom munerna inte börja med samarbets förhandlingar förrän nästa år så att arbetsuppgifter eventuellt kan göras om, säger han. Det kommer att bli utmanande. Han säger att det är i kommuner nas intresse att öka sysselsättningen samtidigt som reformen gör att kon junkturkänsligheten ökar. Det handlar om en stor reform. – Med sysselsättningstjänsterna får kommunerna ett nytt verktyg för att stärka sin livskraft, säger Härkönen. Trots reformen är många av syssel sättningstjänsterna lagstadgade. REFORMEN GÖR att kommunerna måste betala mer för de tjänster som arbetslösa och företagen behöver. Arbetskraftsbyråerna upphör. •. Hundra miljoner euro är glappet mellan Kommun förbundets och sta tens beräkningar, då kommunerna från och med årsskiftet tar över sysselsättnings tjänsterna. •. Den som redan är klient vid en arbetskraftsbyrå behöver inte göra något vid årsskiftet. Kommunerna ansvarar ju sedan tidigare också för att ordna utbildningen. Samtidigt kommer reformen enligt honom vid en dålig tidpunkt, eftersom sysselsättningsläget har försämrats. 11-15 Vi tackar alla våra kunder för det förtroende som vi fått under 125 år. – Reformen ska ge kommunerna bättre möjlighet att påverka sin egen situation, säger han. – De måste hitta sin plats i kom munens system för att kunna börja jobba ordentligt. •. Sysselsättningstjänsterna över förs till kommunerna 1.1.2025. De betalnings förbindelser som redan finns för utbetalning av bidrag eller stöd förs över till kommunerna den 1 januari 2025. Även om man strävar efter en smidig övergång är förändringen så stor att alla tjänster kanske inte fungerar som de borde genast från början. Många kommuner har redan höjt sin skattesats för nästa år, säger Mikko Mehtonen, utvecklingsdirektör på Kommun förbundet. Mikko Härkönen säger att den som får bidrag i dag inte ska behöva oroa sig trots den stora reformen. – Antingen måste kommunerna an passa sin verksamhet eller så måste de lappa glappet från statsandelarna med skatteintäkter. Arbetskraftsbyråerna läggs ner och kommunerna tar över, men verksamheten flyttar inte över som sådan. •. Samtidigt handlar det om stora datasystem som måste börja kom municera med varann, i praktiken över en natt. Kommunerna får ordna syssel sättningstjänsterna som de vill. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Trots utlovade statsandelar kan det bli tufft för kommunerna att få pengarna att räcka. •. Samtidigt får kommunerna ansva ret för integration. Källa: Kommunförbundet Handel och kultur sedan 1899 ÅR www.kansallinen.fi Tack och välkomna! KAFFE OCH TÅRTSERVERING i butiken på Slottsgatan lördag 30.11.2024 kl. Klienterna ska stå i fokus. Samtidigt ska klienten, kommun invånaren, stå i fokus. Den som till exempel i dag får arbetslöshets bidrag ska i fortsättningen vända sig till den egna kommunen. Genom att skräddarsy lösningar enligt lokala eller regionala behov ska kommunerna kunna öka sin livskraft. FOTO: ÅU Reformen i ett nötskal •. Från och med årsskiftet ska både jobbsökande och före tag som behöver arbetskraft kontakta den egna kommunen. Tiden för att få utlåtanden och liknande kan också förlängas. 4?400 PERSONER som har jobbat för arbetsbyråerna ska föras över till kommunerna. •. – Kommunerna och staten jobbar för att övergången ska bli smidig
FOTO: EMILIA ÖRNMARK ”Utan företagen finns det inga jobb och utan dem tacklar vi inte arbetslösheten. – Vi har 180 arbetslösa på Kimitoön nu. Vilka hållbara stigar det finns för en företagare att också bli en ar betsgivare. Det samma säger Kimitoöns före tagsrådgivare Mats Nurmio. Därför ska vi vara lyhörda för företagen behov.” ERIK LUND Kimitoöns näringslivschef Kimitoöns näringslivschef Erik Lund. Men kriterierna till exempel för den som kan få så kallad startpeng kan bli striktare. ?5 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER – Vi jobbar med arbete, inte med arbetslöshet. Tanken var att reformen skulle bli kostnadsneutral för kommunerna. – En liten kommun har smidigare möjligheter att få arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra. Staten skulle betala för att sysselsätt ningstjänsterna överförs. Peter Lindroos har varit kommu nernas gemensamma projektledare för reformen. Närtjänster ordnas också i bland annat S:t Karins, Lundo och Reso, som också betjänar Nådendal, Masku, Virmo, Nousis och Rusko. En del av dem ska arbeta med centraliserade tjänster som administration i Åbo, som tillsam mans med Salo bildar regionens sysselsättningsområden. Det kan bli fysiska träffar, hjälp via Teams eller telefon, möten som bokas med tidsbeställ ning eller drop in. Det är lättare att matcha de lokala företagens behov med med lokala arbetssökande om du bara behöver gå in i grannrummet för att fråga kollegan, även om det naturligtvis är konfidentiellt vem som är arbets sökande. ÄVEN OM VARJE KOMMUN ska skapa sina egna sysselsättningstjänster kommer Pargas stad i praktiken att ordna dem för både Pargas och Kimitoöns del. – Kimitoön är en företags kommun. Då vill Kimitoön tänka företagsdrivet och uppmuntra till företagsamhet. Om vi lyckas så att de inte blir fler, utan i stället färre, så borde pengarna räcka, säger han. – Vi gör upp verksamhetsplanen och går ut med mer praktisk info i mitten av december, säger John Forsman, som tillträder som Pargas stads nya sysselsättningschef vid årsskiftet. – Kommunernas andel av ar bets löshetsersättningarna blir mycket större efter årsskiftet, säger Lindroos. FOTO: EMILIA ÖRNMARK/ARKIV •. Hur ska ni göra på Kimitoön så att pengarna som ni får av staten räcker, Mats Nurmio. FOTO: MALIN JOHANSSON/ARKIV ”Syftet är att sysselsättningstjänsterna ska komma närmare kunderna och bli en del av kommunernas vardag.” PETER LINDROOS som varit kommunernas gemensamma projektledare. Därför ska vi vara lyhörda för företagen behov, säger Erik Lund, Kimitoöns närings livschef. Då vill Kimitoön tänka företagsdrivet och uppmuntra till företag samhet. – Som med alla offentliga tjänster har staten hyvlat också här. Varje kommun ska själv skapa sina sysselsättningstjänster. De statliga arbetskraftsbyråerna läggs ner. Utan företagen finns det inga jobb och utan dem tacklar vi inte arbetslösheten. Mats Nurmio säger att den som blir arbetslös i januari ska anmäla sig som jobbsökande, antingen genom att ringa en central kontakt, som styr till Åbo eller genom att hitta mer information på Kimitoöns och Pargas stads webbsidor. Vi måste bara göra så bra vi kan med det vi har, säger Peter Lindroos. Peter Lindroos, projektchef. Han är positivt inställd till refor men. Från årsskiftet tar kommunerna över ansvaret för sysselsättnings tjänsterna för arbetssökande och företag, som behöver arbetskraft. – Syftet är att sysselsättnings tjänsterna ska komma närmare kunderna och bli en del av kom munernas vardag. Så blir det inte. Kommunerna känner sina lokala företag och den lokala arbetsmarknaden bäst. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Arbetslösa på Kimitoön får hjälp av Pargas efter årsskiftet Mats Nurmio är Kimitoöns företagsrådgivare. Från årsskiftet ska kommunerna själva skapa sina syssel sättningstjänster. – Det är bra att den som söker jobb i fortsättningen kan få hjälp lokalt. Sex personer överförs från staten till Pargas och Kimitoön från års skiftet. En del av tjänsterna för arbets sökande är lagstadgade. Han säger att det är bra att de första samtalen där man gör upp en kompetensprofil och diskuterar den jobbsökandes situation görs lokalt. Reformen ska motivera kommunerna att få fler arbetssökande att börja jobba, eftersom kommunen i så fall sparar pengar. Hur tjänsterna för jobbsökande i praktiken ska ordnas är något som Pargas tillsammans med Kimitoön utarbetar just nu. Att anställa den första arbetstagaren är en enorm risk för en företagare, säger Lund
Flera av företagen som hyr ut el sparkar i Åbo hade närmat sig sta den med ett önskemål om att den spikade vinterpausen som inleds senast 1 december och avslutas tidigast i början av mars, men i praktiken 31 mars, kunde luckras upp (ÅU 26.11). Vi trafikerar i en känslig miljö och får nu bättre möj ligheter att idka en mer klimatvänlig sjöfart. – Med tanke på den gröna omställ ningen är det bra. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Finferries välkomnar reform av skärgårdstrafiken •. –?Det är positivt och möjliggör in veste ringar och uppgraderingar av flottan, säger Fin ferries vd Håkan Fagerström. Hittills har rederierna inte vågat investera i nya fartyg eftersom ett avtal på endast fem år har känts allt för osäkert. 6. FOTO: KATARINA PADA må–lö 6–23 sö 8–23 ÖPPET Må-Fr 9-21 Lö 9-18 Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas . Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Åbo säger nej – det blir inget vinterskurr Elsparkcykelbolagen fick nej på sitt förslag till vinterbruk av fordonen. FOTO: MIKAEL HEINRICHS Åbo stad vill inte rubba på de tidigare överenskomna spelreglerna för elspark cyklarna i staden. Avtalsperioderna inom förbindelsebåts trafiken förlängs från fem år till femton år. Stadsmiljönämnden fattade i tis dags kväll beslut om att staden håller fast vid de spelregler som gjordes upp då fordonen lanserades i Åbo, bland annat med hänvisning till säkerhetsaspekter och de problem som elsparkarna ställer till med för vinterunderhållet i innerstaden. Reformen är efterlängtad. I Åboland gäller upphandlingen Utörutten, Nagu södra och Pargas ruttomåde som alla trafikeras av Finferries. 2 fiskar/hushåll 6 99 kg 79 ask FINLAND FINLAND ETT PARTI 9 95 kg FÄRSK STRÖMMINGSFILÉ Bottenhavet, Finland, väderreservation FINLAND 8 95 kg Matmästarens SKINKA AV GRIS I bit eller strimlor, Finland Fazer JULTÅRTA MED PLOMMONFYLLNING 58 g (17,07/kg) UR DEN EGNA UGNEN FÄRSK HEL GÖS Finland 29 95 kg REIMARIS RÖKTA RÄKOR HAVERÖ FÄRSK FORELLROM 14 99 kg 59 95 kg MINIPLOMMONTOMATER 250 g (3,16/kg) Spanien, Marocko 99 st. DET ÄR STADEN som skilt meddelar företagen när de igen kan plocka fram elsparkarna på våren, vilket kan ske allra tidigast den 1 mars om vädret tillåter. 34åriga M/S Utö är ett av Fin ferries förbindelsefartyg i Åbolands skärgård. Staden har inte tid att vänta de 48 timmar som företagen föreslår som tidsfrist för att plocka bort el sparkar na vid snöfall, utan plogningen och snöröjningen måste komma i gång omedelbart. Håkan Fagerström välkomnar NTMcentralens miljötänk. I och med de längre avtalen skärps utsläppskraven och nya fartyg som beställs förutsätts vara betydligt mer miljövänliga än dagens i medeltal över 30 år gamla fartyg där endast lätt brännolja används som driv medel. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Skärgårdsrederierna får bättre möj ligheter att förnya sina flottor. 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi Priserna gäller to–sö 28.11-1.12.2024 om ej annat nämns På delikatesstorget Priserna gäller to–lö 28-30.11 ETT PARTI FÄRSK HEL LAX Odlad , Norge, väderreservation Gratis filering Begr. Detta efter att avtalsperioderna inom för bindelsebåtstrafiken förlängs från fem år till femton år. De första 15åriga avtalen upp handlas nästa år. – Det är positivt och möjliggör investeringar och uppgraderingar av flottan. Med femton år långa avtal är situationen en helt annan, säger Fin ferries vd Håkan Fagerström
Staden vill att dess rum tillfälligt ska kunna användas på olika sätt. – Fusionen erbjuder vår personal mångsidiga möjligheter till kom petensutveckling samt nya utveck lingsvägar och arbetsuppgifter. I generalplanen 2029 är Kristine gatan en del av stadens fotgängar centrum. 2023 rörde sig i medeltal 2 300 fotgängare per dag på sommarga tan. Juha Salonen, styrelseordförande för OP Åbonejden, säger att fusionen också gynnar de anställda. •. OP Åbonejden har kontor i Åbo, S:t Karins och Reso samt så kalla de betjäningsställen i Pargas, Nådendal och Vemo. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Åbonejdens Andelsbank med i stor bankfusion – den nya banken planerar starta om ett drygt år En stor regional bankfusion plane ras inom OPgruppen. I fjol var nästan 69 procent av dem som rörde sig på sommargatan fot gängare, visar utplacerade sensorer. Också stadens spetsprojekt för kultur har varit med i samarbetet kring sommargatan. FOTO: ARKIV/ÅU Här finns de •. 26 procent av dem som rörde sig på gågatan var cyklister. Cykling och servicetrafik har varit tillåtna. Sommargatan och liknande försök är ett sätt att utreda möjligheterna till en mer bestående förändring i stadsbilden. DE SLUTLIGA BESLUTEN fattas av de fyra bankernas fullmäktigen i mars. Summan finns med i budgeten för nästa år. Det sägs även att ”samma bekanta tjänstemän kommer att fortsätta betjäna kunderna som tidigare och fusionen påverkar inte heller kon torsnätet”. OP Åbonejden, som finns bland annat i Åbo, S.t Karins och Pargas, vill gå samman med tre andra andelsbanker i regionen. Åtminstone 2025 blir det en fortsättning här. På förslag av stadsmiljönämndens ordförande Elina Rantanen (Gröna) understött av vice ordförande Mari Lahti (SDP) lade man ändå enhälligt till en skrivelse om att man redan inför nästa sommar ska utreda möjligheterna att utvidga med ute serveringar mot restaurangerna på Slottsgatan. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi Sommargatan i Åbo får en fortsättning nästa sommar Kristinegatan i Åbo centrum har varit avstängd för biltrafik då den de senaste åren har gjorts om till sommargata. Senare ska saluhallen renoveras och saluhallskvarteret göras om och då kan byggnadsarbeten påverka hela kvarteret. För kunderna blir även sådant som kontonummer och koder oföränd rade. SYFTET MED att göra om en gata i centrum till sommargata är att staden på det sättet vill få fler att promenera och vistas i centrum. I tisdags undertecknade styrelserna för OP Åbonejden, OP Lounais rannik ko, OP LounaisSuomi och OP VakkaAuranmaa en fusionsplan med målet att gå samman i början av 2026. FOTO: CARINA HOLM •. OP VakkaAuranmaa har kontor i Aura, Nousis och Virmo (Mynä mäki).. •. En liknande sommargata på Kristinegatan som de senaste åren beräknas kosta 70 000 euro. OP LounaisSuomi har kontor i Pemar, Loimaa och Sagu. •. Som mest gick mer än 4 000 fotgängare per dag på Kristinegatans sommargata. Redan i mars 2023 har stadsstyrel sen slagit fast att sommargatan är en återkommande satsning. På sikt, det vill säga om ungefär tio år, kan Kristinegatan bli en permanent ny gågata. I ett pressutskick förklaras fusio nen framförallt med att en stor bank kan erbjuda mer mångsidiga och konkurrenskraftiga tjänster i en tid av snabb förändring och digitalisering. Fordonens genomfartstrafik ska begränsas både med hastighets begränsningar och vid behov med strukturer som gör det svårt att köra igenom området. Dessutom ska staden redan nu börja utreda alternativ för sommar gatans placering från och med 2026, då saluhallens renovering sannolikt kommer att ställa till med undan tagsarrangemang i hela kvarteret. ?7 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Sommargatan på Kristinegatan i centrum av Åbo får en fortsättning också nästa sommar med plante ringar och bänkar. Det betyder att Kristinegatan stängs av mellan Eriksgatan och Slottsgatan på samma sätt som tidigare somrar under juni, juli och augusti. På sikt, det vill säga om ungefär tio år, kan Kristinegatan bli en perma nent ny gågata. Även i sommar får Åbo en sommar gata. OP Lounaisrannikko har kontor i Letala, Masku, Nystad, Lolalax och Tövsala. Under åren 2021–2024 har Kris tine gatans sommargata genomförts i samarbete med företagarna i om rådet. ATT GÖRA OM KRISTINEGATAN till sommargata lyckas enligt stadens landskapsarkitekt Marie Nyman ännu nästa sommar. Samtidigt var gatans snedparke ringar tagna ur bruk
Men på måndag ska ärendet diskuteras, och kanske godkännas, i Kimitoöns byggoch miljötillsynsnämnd. Även det här alternativet har dock kritiserats (bland annat av kommunstyrelsen) eftersom rutten då går intill Västanfjärds skola och Sofia daghem. Förslaget som då ligger på bordet är att nämnden beviljar Destia marktäktsoch miljötillstånd. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Ett tag har det varit tyst om Destias omtvistade planer på ett stenbrott i Galtarby, Västanfjärd. ENLIGT GÄLLANDE ANSÖKAN går transporten från täktområdet till Dalsbruks hamn längs följande allmänna vägar: Galtarbyvägen– Västanfjärdsvägen–Björkbodavägen–Dragsfjärdsvägen/Dalsbruksvägen. Närmaste grannar ska informeBeslut om Destias stenbrott i Galtarby kan tas på måndag Stenbrottet märkt på ett ungefär med gult på kartan. Den här rutten har genom processen stött på hårt motstånd, bland annat från kommunstyrelsen och Dalsbruks byalag. FOTO: MAPCREATOR/EMILIA ÖRNMARK •. På måndag ska Kimitoöns byggoch miljötillsynsnämnd diskutera ärendet och kanske godkänna det.. Varje entreprenadperiod är en till två månader lång och efter den övergår verksamheten till att lasta och transportera stenmaterial. Enligt Destias ansökan utförs borrning, sprängning, slutknackning och krossning vardagar mellan klockan 7 och 22. Åbo museicentral konstaterade, enligt beredningen, redan för ett år sedan att alla tre ruttalternativ som presenterats är dåliga, eftersom v ibrationer från trafiken kan orsaka belastning på byggnader vid vägen. 8. Det har varit tyst om Destias planer på ett stenbrott i Galtarby, Västanfjärd. Det handlar om brytning och krossning av högst 900 000 kubikmeter berg samt transport och upplagring av krossgrus under en tioårsperiod. Vid behov kan Destia göra ett uppe håll i verksamheten under sommaren. ENLIGT BEREDNINGEN ändrade Destia så nyligen som i slutet av augusti 2024 sin ansökan så att rutten inte går rakt genom Dalsbruks centrum invid torget
SOM GARANTI för eftervården av om rådet ska Destia betala en summa på 260 000 euro till kommunen, innan verksamheten startar. FOTO: MIKAEL HEINRICHS/ARKIV Söndagen 1 december ungefär klockan 04 till 16 är det avbrott i S-Bankens webbank, S-mobil och i den elektroniska identifieringen. Tio bostadseller fritidsbostadshus finns inom en radie på en kilometer från täktområdet. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Egentliga Finlands välfärdsområdesstyrelse sammanträdde i tisdags och godkände inledandet av samarbetsförhandlingar i resultatområdet för tjänster för äldre. För de cirka 100 000 kunder som flyttas över från Handelsbanken har utfasningen av den gamla bankens tjänster redan startat. Destia får här också krossa spräng sten som hämtas utifrån (högst 10 000 ton per år). Men under avbrottet kan korten inte användas i webbutiker där det krävs elektronisk identifiering vid betalningarna. Den här rutten är gällande enligt gällande ansökan från Destia. Varha uppskattar att ändringen av personaldimensioneringen kan spara välfärdsområdet 3 miljoner euro, eftersom behovet av inhyrd arbetskraft minskar och att de kund platser som är ur bruk på grund av personalbrist igen kan tas i bruk – och generera inkomster. Enligt en naturutredning finns inga utrotningshotade eller skyddsvärda naturtyper på området. Banken lovar att på sin sajt och på sociala medier berätta när avbrottet är över. •. Nu godkände styrelsen för sin del också investeringsplanen för åren 2026–2029 som senast remitterades. De senaste samarbetsförhandlingarna som ledde till 45 uppsägningar och 211 anställda som fick nya arbetsupp gifter avslutades i slutet av oktober. •. Samarbetsförhandlingarna ska inte automatiskt leda till uppsäg ningar, utan de förs för att arbets givaren ska kunna ändra platsen där arbetet utförs för arbetstagare inom serviceboende med heldygnsomsorg eller service på en institution för äldre. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Avbrott i S-Bankens tjänster nästan hela söndagen. Källa: Föredragningslistan inför Kimitoöns byggoch miljötillsynsnämnds möte. Beslutet om täkttillstånd och miljö tillstånd kostar Destia cirka 16 400 euro. Aktören har tidigare påpekat av verksamheten bygger på behovet av stenmaterial. Den ska behandlas i fullmäktige den 4 december. Bank och kreditkorten spärras på lördag klockan 20, berät tar Handelsbanken på sin sajt. Ursprungligen föreslogs också att välfärdsområdesdirektören Tarmo Martikainen i fortsättningen skulle kunna ensam fatta beslut om sam arbetsförhandlingar som inte leder till personalminskningar, men det förslaget drogs bort under behand lingen. •. ?9 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Destias tillståndsansökan når byggoch miljötillsynsnämnden på måndag för godkännande. •. Genom förvärvet blir SBanken den fjärde största banken för privatkunder i Finland. Nio myndighetsutlåtanden har givits. I dem har det inte framkommit något som tyder på att ansökan borde förkastas. Beslutet vinner laga kraft efter tret tio dagar, ifall ingen överklagar det hos domstolen. I praktiken kan förhandlingarna ändå leda till uppsägningar om den anställda inte samtycker till en förflyttning och det inte finns annat arbete att erbjuda i enlighet med den anställdas arbetsavtal. •. Fondhandeln upphörde i tisdags. Omkring 2 700 anställda berörs av samarbetsförhandlingarna som hänger ihop med den planerade ändringen av personaldimensio neringen för serviceboende med heldygnsomsorg för äldre från 0,65 arbetstagare per kund till 0,6 ar betstagare per kund. De flesta anmärkningar har gällt transport av stenkross, men också naturvärden. FOTO: PIXABAY Destias stenbrott i Galtarby •. Skälet till avbrottet i Sbankens webbank är att Handelsbankens pri vatkunder och kapitalförvaltnings och investeringstjänstverksamhet i Finland övergår till SBanken. Under avbrottet kan kunderna betala med SBankens kort i betal terminaler. Eftersom det inte är möjligt att retroaktivt ta ut kundavgifter, före slås en höjning på 5,45 procent som motsvarar höjningen i personalkost naderna enligt kollektivavtalet. •. Korten kan också användas för att ta ut kontanter i automater som vanligt. •. Sammanlagt 117 personer och nio föreningar har kommit med anmärkningar mot planen de två gånger den kungjorts. Välfärdsområdesstyrelsen föreslår också för välfärdsområdesfullmäk tige som sammanträder i december en komplettering i beslutet som fat tades om kundavgifterna för funk tionshinderservice den 13 november. Den totala mängden berg på området motsvarar ca 2,43 miljoner ton. Efter det har Destia kompletterat sin ansökan flera gånger och bemött utlåtanden och anmärkningar. •. Bland annat ska ytvattnet i området följas upp årligen, rapporter ska lämnas in om verksamheten, om rådet ska hållas städat och att buller mätningar kan utföras på platsen på begäran av tillsynsmyndigheten. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Nu varslas 2?700 Varha-anställda Välfärdsområdesdirektör Tarmo Martikainen får inte mandat om att besluta om samarbetsförhandlingar som inte leder till uppsägningar. AFFÄREN UPPGES vara ett av de största företagsförvärven i Finlands bankhistoria. FOTO: MAPCREATOR/EMILIA ÖRNMARK ras om sprängningar sju dagar på förhand. Stenbrottet märkt med den röda triangeln. Brytningsområdets areal: 11,6 hektar. Operationen berör cirka 3,3 miljo ner kunder, uppger Sbanken. Mobilbanken stängs på fredag klockan 19. Fastigheten ägs av aktiebolaget Jaktstugan Tynglax Oy. Ärendet aktualiserades första gången i juni 2022. Samarbetsförhandlingarna ska slutföras under detta år. I medeltal krossas 150?000 ton sten per år här. Cirka 230 anställda vid Handels banken och nästa alla hyresavtal för kontoren övergår till SBanken. LAGEN KOMMER med en lång rad bestämmelser om verksamheten, vilka finns listade i 25 punkter i be redningen som gjorts inför mötet. Projektet med ett allaktivitetshus på Kårkullaområdet i Pargas ströks från listan för 2026. Lagändringen som från och med årsskiftet skulle göra det här möjligt har inte ännu godkänts
Nordell uppskattar att det finns så många som tio vargar på Kimitoön och anser att det är för många. Nordell har fått många samtal från folk som tänker sig att antalet älgar nu ökat explosions artat. En utbredd oro över den minskande ä lgstammen på Kimitoön gjorde att jägarna slog på bromsen inför jakt säsongen 2023– 2024. En flygräkning av Kimitoöns älg stam gjordes i februari 2023, men med mycket omtvistade resultat. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Varsam älgjakt har burit frukt – men nu äter vargen kalvarna •. Men Nordell är ändå mycket be kym rad över läget: Det finns inte längre älgkor med dubbla kalvar på Kimitoön, som resultat av vargens framfart. Vargen tar alltså den ena kalven, vilket bekräftats från flera jaktlag som hittat kadaver av älgkalv i skogen. – Det vi jägare skjuter är nog ett minimum. STORLEKEN PÅ ÄLGSTAMMEN är svår att uppskatta. – Det ser bra ut. Enligt Nordells uppgifter kan man efter ansökan få ordna skrämseljakt två gången. Licenserna är på samma nivå som senaste säsong: 70 licenser har delats ut, av vilka 61 redan har använts. Något tvivel om att det är vargen som varit framme finns inte enligt Nordell. Där kunde man konsta tera att skadorna var orsakade av varg. Vi har många konkurren ter. Hopp finns om att åtminstone få ordna skrämseljakt. Jaktlagen på Kimitoön sparar på älgstammen, men det gör inte vargarna. För att inte gå åt stammen för hårt valde man då att halvera antalet licenser jämfört med året innan (från 163 till 80). Flygräkningen visade på 150 älgar, men stod i strid med Lukes då varande uppskattning om 365 älgar och de lokala jägarnas på 331. 10. FOTO: SHUTTERSTOCK Antal licenser för vitsvanshjort 2024 Kimitoön 1 100 Pargas 330 Åbolands skärgård 1 111 Åbonejden 740 Egentliga Finland 20 548 Källa: Viltcentralen/Jörgen Hermansson Antal älglicenser 2022–2024 Antal älglicenser 2022 2023 2024 Kimitoön 163 80 80 Pargas 60 47 43 Åbolands skärgård 95 80 74 Åbonejden 79 68 55 Egentliga Finland 1 580 1 334 1 208 Källa: Viltcentralen/Jörgen Hermansson •. Ger det inte effekt är det möjligt att ansöka om polislov för att skjuta vargen. Målet för stammen (cirka 5 älgar per 1 000 hektar) på hela älgförvalt ningsområdet är fastslaget av det regionala viltrådet. Jag har fått bilder, men dem kan man nog inte sätta i tidningen, säger Nordell och syftar på de otäcka spåren på de ännu levande älgarna. Kimitoöns jaktvårdsförening minskade då sina älglicenser kraf tigast av alla i landskapet. Det har fungerat men nu bekymrar vargens framfart i stället. Den här siffran baserar sig på Naturresurs institutet Lukes uppskattning efter senaste jaktsäsong (317–369 älgar), men med beaktande av uppskattad kalvproduktion och dödlighet. Kimitoöns samlicensinnehavare Fred Nordell säger att älgstammen repat sig i och med den minskade avskjutningen. – Dessutom blir stora älgar bitna och rivna av varg. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Även denna jaktsäsong går jaktlagen på Kimitoön försiktigt fram med avskjutningen av älg. ÄVEN DEN växande lodjursstam men ställer enligt Nordell till med problem, främst för hjortarna. – Men för det måste vargen vara störande, till exempel gå på husdjur. Många jaktlag har sett stora fina tjurar med över tio taggar. Med någon snö fanns då inte längre kvar. Kimitoöns jaktvårdsförenings målsättning var en storräkning efter jaktsäsongen 2023–2024, då alla jaktlag på samma dag går ut för att räkna spår i snön. ETT NYTT FENOMEN på Kimitoön är samlade älgklungor på upp till femton älgar, speciellt i området Rosendal – Påvalsby. Nu siktar man igen på att kunna utföra räkningen efter avslutad jaktsäsong. Han berättar om ett exempel från Västanfjärd där en skadad älg fälldes av jägarna och skickades till Vilt centralen. Enligt Tomas Stenström, verksam hetsledare för Kimitoöns jaktvårds förening, utgick man inför jakt säsongen från en uppskattad jaktbar stam på 376–448 älgar. Bromsen slog jägarna på inför jaktsäsongen 2023–2024, grundat på en utbredd oro över den minskande älgstammen på Kimitoön. Att tabellen för Kimitoöns del visar 80 har att göra med den så kallade banken, där oanvända licenser kan sparas.. – Älgarna klumpar ihop sig för att försvara sig mot rovdjur, säger Nordell om fenomenet
Vad var likt och vad var olikt?. ?11 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. I år fyller Åbo Underrättelser 200 år. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden
Många människor börjar också känna av åtstramningspolitiken i sin vardag. Nerskurna bostads och socialbidrag, samtidigt som levnads kostnaderna ökat, upplevs av barnfamiljer som fattigdom, vilket till exempel driver dem till att flytta eller neka barnen deras hobbyn. DET ÄR MÖJLIGT att anpassa ekonomin – i samma omfattning som Orporegeringen – utan att skära ner för barn och ungdomar eller ta bort möjligheterna till den tillväxt som den finska ekonomin desperat behöver. VI VILL att finländare ska kunna leva på sin lön, och att det alltid ska löna sig att avancera i karriären. Och det är inte bara de familjer som direkt drabbas av ned skärningar som påverkas, utan även barnens vänner. SAMTIDIGT SOM SAXEN sparar till exempel subventioner som är skad liga för ekonomi och miljö. Lägg till att många av dem, trots allehanda ansträngningar, fortfarande parkeras där det passar användaren bäst. Det verkar inte särskilt rättvist, än mindre ansvarsfullt. Det är alltså en fråga om värden. Till dess är det tidigare över enskommelser som gäller. Staden känner sig också tvungen att påpeka att elsparkcyklarna är ett betydande hinder för gatornas vinterunderhåll. Vilken annan verksamhet, där det också handlar väldigt mycket om säkerhet både för användare och för dem som råkar gå förbi, är så oreglerad och så svår att skapa ett ramverk för. Och i slutändan är det väljarna som säger vilken typ av Finland vi bygger, och på vilka villkor. Detta är inte sant: i vårt förslag visade vi att de direkta subventioner och skattelättnader som är skadliga för miljön och produktiviteten kan minskas med minst 726 miljoner euro. DET MÄRKLIGA med de enorma gräs hoppssvärmar av elspark cyklar som har invaderat inte bara Åbo utan också mindre orter som till exem pel S:t Karins är att de är så svåra att begränsa. De ville förlänga sin säsong så att det skulle vara möjligt att hyra ut elsparkar i Åbo också under vintern. Därför vill vi genomföra en grön skattereform som flyttar fokus från beskattning av arbete och aktivitet till beskattning av skadeverkan. Därför publice rade De Gröna förra veckan vår skuggbudget, som visar att vi har val. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 LEDARE DEBATT GNURF KOLUMNEN Regeringen undergräver finländarnas framtidstro Vi i De Gröna vill bygga ett välmående Finland där folk kan ha tillit till framtiden. Sunt förnuft ska inte vara något hinder för elsparkarnas expansion. Men det finns ingen lag som gör det möjligt för städer och kommuner att ingripa i gräshopps svärmarnas framfart i stadens eget rum. Åbo stad har tillsammans med andra städer och elsparksoperatö rerna försökt komma överens om gemensamma spelregler. Operatörerna ville också ha fria händer att förlänga vintersäsongen utan något speciellt avslutnings datum. Nyligen tog bolagen kontakt med Åbo stad med ett nytt, ska vi kalla det innovativt, förslag. Först nästa år ska ny lagstiftning ge städerna bättre möjligheter att styra upp sparkverksamheten. INITIATIVET ÄR värt att applådera för sin oräddhet, och ja, ska vi kalla det gränslöshet. Otaliga svordomar har uttalats över elsparkar som står på kör banan, över elsparkar som blocke rar infarter, över elsparkar som ligger tvärs över trottoarer och över elsparkar som förhindrar andra från att ta sig fram i staden på ett tryggt och säkert sätt. Tyvärr känns det som om regeringen gör precis tvärtom. Och det är inte så konstigt, eftersom den politiska debatten under de senaste åren också har fokuserat enbart på problem och dystra fram tidsbilder – mindre på att hitta lösningar, samarbeta och upprätthålla finländarnas förtroende, till exempel till att ingen ska lämnas ensam i en svår ekonomisk situation. Därför publicerade vi en åtgärdslista i form av en skuggbudget för regeringen. Och ja, vi skulle göra allt detta samtidigt som vi minskar skatte trycket på finländsk arbetskraft mer än regeringen. I somras fanns det tre operatörer som bedrev elsparksuthyrning i Åbo. Samtidigt har det väldigt liten realistisk förankring i finländska vinterförhållanden. Detta skulle vara smart inte bara för naturen och klimatet, utan också för den ekonomiska produktiviteten. Först nästa år kommer ny lagstiftning som ska ge städerna bättre möjligheter att styra upp sparkverksamheten. Vi skulle hjälpa barnfamiljer i en svår situation genom att höja deras månadsinkomst med 332 euro och trygga studie förutsättningarna genom att se till att studerande har 170 euro mer i månaden än regeringen för att kunna studera. De ser ett behov av också en vintersäsong. Staden påpekar att de är ett bra alternativ, om de ersätter bilresor. Vi har hört om hur regeringen helt enkelt är ”tvungen” att skära ner för barn, ungdomar, de fattigaste och de sjukaste. Andra val är möjliga – och politik är konsten att välja. Var och en som någon gång har hållit på att halka på en stads gata under perioden november december till mars, också utan små hjul under fötterna, kan inte annat än förundrat höja sina ögonbryn och långsamt skaka på huvudet. Så vi ville visa att det finns ett alternativ till allt detta. Till dess är det tidigare överenskommelser som gäller. Den skulle ha fortsatt direkt efter höstsäsongen, utan avbrott och utan att operatörerna skulle behöva samla ihop sina for don och förvara dem någonstans. Det behövs förmodligen, efter som inte bara en, utan flera el sparks operatörer har tyckt att det vore en bra idé med elsparkar i Åbo också vintertid. Det blir nästan absurt när staden i sitt svar måste skriva att elsparkåkande vintertid i hala och vintriga förhållanden är en betydande säkerhetsrisk. Men problemet med det stora antalet elsparkcyklar är att de står parkerade största delen av tiden. Ett slags fullmakt in blanco, för utan ett slutdatum kunde ju vintersäsongen smidigt övergå i vårsäsong och så vidare. 12. Därför torpederade politikerna i stadsmiljönämnden i Åbo i tis dags vänligt men bestämt el sparks operatörernas förslag. I Åbo betyder det att elsparkarnas vintersömn inleds den 1 december – trots modiga initiativ. Det är tydligt att nedskärningar inom socialtjänsten kommer att ses i längre väntetider för behandling. Nu ville operatörerna med ett gemensamt initiativ förlänga sparksäsongen från det som man har kommit överens om med staden. FINLÄNDARNAS FÖRTROENDE inte bara till regeringen utan också till framtiden har försvagats, vilket framgår av undersökningen Medborgarpulsen, och också i en undersökning från Stiftelsen för kommunal utveckling. Det är den ihärdighet som bolagen bakom de eldrivna sparkcyklarna visar i sin strävan att erövra stadsrummet. Nedskärningar i utbildning kommer att ta formen av färre lärare inom yrkesutbildning och i försäm rade förskolor och barnomsorg. Samtidigt påstår regeringen att man i jakten på nedskärningar redan har skrapat på botten av tunnan. Vi skulle skydda tio gånger mer gammal statsägd skog än rege ringen, och vi skulle värna om Skärgårdshavet och finländarnas stugstränder genom att upphäva regeringens nedskärningar i vatten skyddet. Och det skulle påskynda den gröna omställningen. Den som har bråttom stiger av sin spark, utan att tänka på dem som kommer efter. Sofia Virta riksdagsledamot och partiordförande, De gröna ”Vi vill att finländare ska kunna leva på sin lön, och att det alltid ska löna sig att avancera i karriären.” Mycket må man tycka om elspark cyklarnas framfart, men en sak måste man beundra. De byg ger på god vilja från bägge parters håll. Det finns en gräns för elsparkarnas framfart ”Den som har bråttom stiger av sin spark, utan att tänka på dem som kommer efter.” carina.holm@aumedia.fi Carina Holm. Att åka elspark året om kan kanske fungera i städer kring Medelhavet, där snö och isbelagda gator vinter tid är relativt sällsynta. VI GRÖNA skulle bygga ett framgångsrikt Finland genom att investera i utbildning, från småbarnspedagogik till högskolor, genom att lägga till 1 miljon euro till utbildning varje dag – 365 miljoner euro mer än regeringen. Kullerstenarna kring Åbo dom kyrka och gatorna i Åbo centrum ligger tyvärr inte vid Medelhavet eller ens i Mellaneuropa. Vårt budgetförslag skulle kunna balansera ekonomin lika mycket som regeringen, men på ett sätt som ökar framtidstron, inte under gräver den. Som mest har det under högsäsong funnits omkring 7 500 sparkar i staden. I vår har du alltså en till möjlighet att påverka, och genom att ställa upp i lokal och regionvalet kan du vara en del av den förändring du vill se
Det är tragiskt att våra inhemska språk är ett hinder för gemenskap, att vi inte kan kommunicera med hjälp av dem på ett sätt som skulle möjlig göra samma relationer. Kimitoöns gröna påstår att de har läst synpunkterna, men deras egna argument för planen verkar vara direkt hämtade från planansökarens webbplats. Jag känner igen tanken. Men den krassa verkligheten ser ut så. Jacob Hjortman ”Jag är tacksam att jag kunnat lägga undan prestigen och språkpolitiken och låta språket i första hand vara ett sätt att bygga gemenskap.” ”I vårt fall har engelskan blivit ett verktyg som möjliggör en gemenskap vi annars inte kunde ha.” Det finns en orsak till att vi 85 Hasselbackeninvånare motsätter oss planen Det finns en grundad orsak till att vi, 85 invånare i Hasselbacksområdet på Kimitoön, motsätter oss planlägg ningsprojektet. Vi utreder nu möjligheten att i efterhand komplettera språkupp gifterna i systemet, så att kontakt språket rättas utan att kunderna själva behöver kontakta oss. Det engelska språket har öppnat dörrar för gemenskaper med vänner jag annars inte hade haft – och även möjligheter att dejta finskspråkiga. Vem vet, en vacker dag kanske vi kommer kunna tala svenska och finska med varandra på ett mera ingående sätt. Om det anses nödvändigt med mycket täta byggnadsgrupper av den typ som föreslås, bör de i första hand placeras i närheten av tjänsterna i Dalsbruk centrum, på gångavstånd eller i andra hand längs trygga vä gar med kollektivtrafikförbindelser, utan att naturvärdena förstörs. Jag tror att en mera avslappnad inställning till språken kunde gynna oss, en inställning där språk i första hand handlar om sätt att bygga gemenskap än om identitet och politik. Förslaget försvagar områdets trafiksäkerhet och attraktionskraft jämfört med den nuvarande planen. Naturvärden eller invånarnas åsikter tycks inte spela någon roll; det som verkar vara viktigare är företagets meddelande om att det långsiktigt strävar efter en vinst marginal på tio procent. Din respons hjälper oss att för bättra våra tjänster. Jag omges även av det finska språket och använder det mycket mera i vardagen än tidigare. När kom muninvånare som är oroade över sin närmiljö vågar framföra en välgrundad åsikt, som lagen möj liggör, är det vissa ledamöter som öppet går till personliga angrepp mot dessa. Den existerande planen, som gör det möjligt att bygga på tre egna hemshustomter, ger i huvudsak möjlighet att bevara naturvärdena och lämpar sig för den faktiska miljön i närområdet när det gäller detaljrikedom och skala. Områdena har huggits ner, så att de i stort sett är kala och tomterna är osålda. Orsaken är att uppgiften om kun dens kontaktspråk inte följde med från det tidigare patientdatasyste met när vi bytte till ett nytt system. Enligt Johan Sundqvist borde de som yttrat sig inte ens ha fått bygglov för sina egna bostäder. Det finns en risk att vi förlorar något viktigt. Men det finns en risk att vi låter språket bli ett hinder för oss. Vi tränar även våra språkkunskaper i det andra inhemska språket med varandra. De tar i alla fall inte ställning till dem utan nöjer sig med att skuld belägga och ogiltigförklara kom munmedlemmar som utnyttjar sin lagliga rätt att yttra sig om planen. Men när någon försöker göra det non chaleras detta på tidningarnas sidor samtidigt som det hävdas att ”jo, de har blivit hörda.” Har de också blivit lyssnade på. MIN ERFARENHET är att engelskan öppnat dörrar för gemenskap. Genom den har jag kommit in i sammanhang med finsktalande på ett helt annat sätt. MEN TILLS DESS får engelskan bära. Mina finska vänner har fått en helt annan inblick i det finlandssvenska, i vår situation, i vår speciella gemenskap och vår kultur. Det handlar alltså inte om en avsiktlig strategi, utan ett tekniskt problem som vi arbetar för att lösa. Förra året var den för övrigt 13,5 procent på minus. Men vi kan även se över den prestige vi har i språken, och viken roll språken spelar i våra liv. Kommunen bör genuint lyssna på vad invånarna i området tycker. I vårt fall har engelskan blivit ett verktyg som möjliggör en gemenskap vi annars inte kunde ha. Vem vill flytta till en kommun där boendemiljön kan förstöras och där du, om du opponerar dig, blir stämplad av beslutsfattarna. Samma ledamöter som gärna pose rande ställer sig bakom kommunens program om invånarnas delaktighet. Kommunen har redan liknande osålda tomter på andra håll på Kimitoön. Det finns en risk att naturvärden förstörs och att projektet inte lyckas ekonomiskt. Själva åsiktsyttrandet har mötts av nästan aggressiva motreaktioner. Men jag tror inte längre att det rädslan är befogad, jag tror att det kan stärka förhållandet mellan språkgrupperna. Som med all gemenskap är utbytet ömsesidigt. Jukka Annunen programdirektör, Egentliga Finlands välfärdsområde Karin Simola direktör för tvåspråkig service, Egentliga Finlands välfärdsområde ”Språkfrågor är en central del av vårt arbete för att säkerställa likvärdiga tjänster.”. Jag vågar säga att många som läser detta reagerar med en rädsla för att om vi börjar tala engelska med varandra, så som jag gör med mina vänner, kommer det ske på bekostnad svenskans ställning i landet. Jag har också känt samma behov av att hålla fast i att tala våra inhemska språk – känt en typ av prestige i språken. MIN FINSKA, och deras svenska, är inte tillräckligt stark för att jag på ett avslappnat sätt ska kunna föra ingående samlat om filosofi, politik, personlig utveckling eller tro – ämnen vi ofta samtalar om. Bra byg gande tar hänsyn till byggsättet och omfattningen i den omedelbara omgivningen. Ett sätt är att se över språkundervisningen, ett annat att jobba för en större samvaro över språkgrupperna för barn och unga (speciellt i Österbotten där jag växte upp utan någon kontakt med finskspråkiga i min vardag). Frågan handlar om mycket mer än bara Hasselbacken. I bakgrunden backar Johan Fredriksson upp detta med ett ”ut märkt!” Jag tvivlar på att någon av dessa herrar ens har läst, eller förstått, de synpunkter som framförts om planen. Det uppenbara syftet med detalj planeändringen är att ge ett företag i Vanda (Neoeco Kiinteistöt Oy) en stor värdeökning på tomten och att få ekonomisk nytta av detta. Kristiina Kaarte Pertti Kaarte Anne Majonen Riku Santala ”Kommunen har redan liknande tomter på andra håll på Kimitoön. I projektet för att ändra planen i Hasselbacken kommer detta inte att ske. Värdet på investeringen i projektet är minst 8 000 000 euro och fastig hetsutvecklarens omsättning 2023 var endast 13 000 euro. Många lyfter säkert på ögonbrynen när jag säger att vi huvudsakligen talar engelska med varandra. Vi ska naturligtvis jobba för att bevara det svenska i vårt land, det är värdefullt. Planläggningen kan inte grunda sig på denna vägledande princip, särskilt som områdets miljö och naturvärden samtidigt förstörs. Förslaget undergräver också i hög grad miljöns skönhet. Ändringen av planläggningen ska dar den biologiska mångfalden och bevarandet av andra naturvärden för all framtid. Jag har flera vänner som är finskspråkiga. Planändringen främjar inte före byggandet av miljöpåverkan som lagen förutsätter. Janne Salonen fullmäktigeledamot Kimitoön ”Vem vill flytta till en kommun där boendemiljön kan förstöras och där du, om du opponerar dig, blir stämplad av beslutsfattarna?” Om Varhas språkpolitik – ”Det handlar inte om en avsiktlig strategi” Svar till Peter Andersson i insända ren i ÅU 19 november. Möjliga lösningarna på det här problemet är många. Planläggningen ska vara systema tisk och förutsägbar med tanke på de befintliga invånarna. ?13 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 DEBATT KOLUMNEN Engelska kan vara ett sätt att bevara det svenska Ofta när jag pratar med andra om finlandsvenskhet och svenskans ställning i vårt land slås jag av tanken att vi talar med en typ av nationalistiskt grepp – att vi i vår strävan att bevara det svenska avskärmar oss från det finska. Jag är tacksam att jag kunnat lägga undan prestigen och språkpolitiken och låta språket i första hand vara ett sätt att bygga gemenskap. Kimitoöns kommun bör bedöma de ekonomiska och miljömässiga riskerna med projektet. Vi ber om ursäkt för eventuella olägenheter det här har orsakat. Det är inte så för alla, men det är så för mig – och jag är inte ensam. Detaljplaneändringen främjar inte heller bra byggande på det sätt som lagen förutsätter. Kimitoöns kommun betonar i sina strategier och program invånarnas möjligheter att påverka och delta i beslut som berör dem själva. Jag har lärt känna delar av den finska kulturen som jag annars aldrig hade sett. Det är inte en gemenskap som sker på bekostnad av det ena eller det andra språket, det berikar oss alla. Vi beklagar verkligen att du fått ett meddelande på fel språk. Tack för dina frågor. Områdena har huggits ner, så att de i stort sett är kala och tomterna är osålda.” Ledsamma kommentarer om hur Hasselbacken ska utvecklas Jag har förvånat följt med hur vissa av Kimitoöns folkvalda kommente rar och hur de rentav ogiltigförkla rar invånarna i Hasselbacken och deras välgrundade åsikter. Åsikterna från 85 undertecknare avfärdas som några få människors egoistiska motstånd. Språkfrågor är en central del av vårt arbete för att säkerställa lik värdiga tjänster. Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) är ett tvåspråkigt välfärds område och vi erbjuder våra tjänster på både finska och svenska
Vi vill också att de ska uppleva mindre utan förskap genom att få chansen att vara en del av en fritidsaktivitet där man har vänner och en gemenskap, säger Markus Kalmari. Sammanlagt kommer staden nästa år att satsa 5,2 miljoner euro på motion, vilket är 3,4 miljoner euro mer än 2024. Staden har presenterat initiativet för närkommunerna och hoppas att förmånen ska tas i bruk där i framtiden. 14. FOTO: JOHAN BACKAS/ARKIV. BOOSTII-FÖRMÅNEN ÄR en del av en större reform inom idrotten i Åbo. Ändringar i verksamhetsbidrag för motionsoch idrottsföreningar samt för övrig förenings verksamhet. Den nya förmånen har kritiserats av idrottsföreningar, efter som den kommer innebära höjda avgifter. Stöd för kompetens och utveckling riktad till motionsoch idrottsföreningar. Boostii-förmånen för 7–19-åringar i Åbo. Boostii-förmånen är en del av en idrottsreform som ska få barn och unga i Åbo att må bättre. •. Med Boostii vill man öka jämlikheten mellan barn oavsett ålder, hemort, kön eller möjlighet att utöva olika grenar. Då skulle barn och unga få stöd oavsett hemkommun, och då kunde staden även stödja unga från Åbo som idrottar i andra kommuner, säger Halonen. •. För idrottarna betyder det att avgifterna antingen kan stiga eller sjunka beroende på vilka utrymmen man använder och verksamhetens storlek. •. FOTO: MONICA FORSSELL/ARKIV De viktigaste delarna av reformen •. Ett annat viktigt mål är att barn och unga allmänt ska må bättre både fysiskt och psykiskt år 2035. Prissättningsreform av användningen av kommunala motions utrymmen. – Föreningarna bestämmer sina avgifter utifrån sina totalkostnader. I januari tar Åbo stad i bruk Boostiiförmånen som ska erbjuda barn och unga i Åbo ett årligt ekonomiskt stöd för idrott. – Boostii är Åbos sätt att stödja sina invånare när det gäller idrott. VISIONEN MED REFORMEN är att Åboföreningarna ska ha 3 600 nya 7–19-åriga idrottare år 2030. – Vi vill att barn och unga ska må bättre tack vare ökad motion. Orsaken till höjningen av bidraget för användningen av träningslokaler är att staden i nuläget inte stöder alla föreningar och idrottare på ett jämlikt sätt. På det här satsar staden 600 000 euro mer nästa år än 2024. Är det möjligt att föreningarna höjer sina avgifter efter att Boostiiförmånen har tagits i bruk. ”Vi vill att barn och unga ska må bättre tack vare ökad motion.” MARKUS KALMARI chef för idrottsservice I framtiden vill Åbo stad att Boostii-förmånen tas i bruk även i närkommunerna. Höjning av bidraget för användningen av träningslokaler, målet är ett bidrag på cirka 70 procent. •. Hur har man beaktat idrottare från andra orter i planeringen av Boostii-förmånen. Sändningen sparades och går fortfarande att se. FRÅN OCH MED 2027 kommer Boostii-bidraget att höjas till 200 euro för 7–11-åringar och 300 euro för 12–19-åringar. Nästa år ska stödet för alla föreningar med verksamhet för 7–19-åringar vara cirka 70 procent. Staden stöder nu vissa grenar till 100 procent och andra endast till 50 procent. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 NYHETER Åbo stad höll på tisdagseftermiddagen ett allmänt infotillfälle på sin Facebooksida där idrottsplatschef Esko Halonen och Markus Kalmari, chef för idrottsservice, svarade på Åbobornas mest ställda frågor om initiativet. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi Åbo stad om Boostii: Vi vill att barn och unga ska må bättre •. Flera av frågorna handlade om kritiken som idrottsförmånen har fått, det vill säga att den kommer att drabba vissa idrottare på grund av prishöjningar inom föreningarna
FÖR HERRLAGETS DEL har licensansökan för spel i ligaettan (den näst högsta serienivån) redan lämnats in och damlagets licensansökan för Ettan (likaså den näst högsta serienivån) kommer att lämnas in senast den 29 november. FOTO: MATS LUNDBERG/ARKIV ”Vi söker också inbesparingar kring match arrangemangen och var herrlaget spelar nästa säsong är inte ännu fast slaget. I stället kommer klubben att organisera om sin ledning under vintern. I pressmeddelandet säger styrelseordförande Jouko Peräaho ändå att man hoppas på den riktade aktie emissionen – och att klubben kommer att lämna in licensansökningarna i tid. – Det värsta är förbi och vi ser redan ljusglimtar, men läget är fortfarande utmanande och det finns mycket jobb kvar att göra, säger Peräaho. Klubben meddelade i tisdags att FC TPS Turku Oy har gjort klart med Jani Rantanen om att han tar över som försäljningschef med omedelbar verkan. –?Styrelsen beslöt i måndags att man siktar på att spara in på alla fronter, vilket kommer att betyda att herrlagets spelarbudget minskar betydligt, säger styrelseordförande Jouko Peräaho.. I NULÄGET är det sportchef Kasper Hämäläinen som ansvarar för herrlaget och GANT-akademins verksamhet. Herrlaget har just nu sex kontrakterade spelare medan damlaget har fyra spelare under kontrakt från tidigare. Rantanen har ett stort TPS-hjärta och har varit med i föreningens innebandyoch ishockeyverksamhet i nästan 30 års tid. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Utmanande är bara förnamnet för fotbolls-TPS Ilona Heinonen är en av TPS-fotbollens sammanlagt tio spelare med kontrakt för 2025. JUST NU är det TPS-juniorfotbollens verksamhetsledare Kim Ekroos som sköter de löpande administrativa uppgifterna vid sidan om sin ordinarie tjänst. Aleksi Ristimäki har hand om representationslagens och juniorsidans kommunikation. ?15 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 SPORT TPS-fotbollens första nyförvärv inför säsongen 2025 finns inte på planen, utan i kontoret. FOTO: FC TPS •. Herrarna har sex avtal, damerna fyra. Samtidigt blev det klart att fotbollsTPS inte i det här skedet går in för att rekrytera en ny vd i stället för Petro Punna, som sade upp sig under sin prövotid i höstas. Vi söker också inbesparingar kring matcharrangemangen och var herrlaget spelar nästa säsong är inte ännu fastslaget. De övriga posterna utformas och preciseras senare. TPS-fotbollens enda nyförvärv hittills är på kontorssidan. Målet är att vi har den biten klar inom december så att vi kan inleda säsongskortsförsäljningen, säger Peräaho. Målet är att vi har den biten klar inom decem ber så att vi kan in leda säsongskorts försäljningen.” JOUKO PERÄAHO styrelse ordförande Jani Rantanen är TPS-fotbollens enda nyförvärv så här långt. – Styrelsen beslöt i måndags att man siktar på att spara in på alla fronter, vilket kommer att betyda att herrlagets spelarbudget minskar betydligt. Han tar över som försäljningschef. I och med det utmanande ekonomiska läget medger man från klubbens håll att förberedelserna inför nästa säsong inte gått enligt planerna och man ligger efter i tidtabellen
2 Åbo svenska församling Döda: Elena Louise Nylund 92 år, Kerttu Anita Laxåback 81, Timo Matias Saarinen 63, Anneli Orvokki Eriksson 87, Clas Erik Volmar Gustafsson 86, Kristina Marianne Henriksson 83. Dessutom premierades Lakeaharju motionstrappa i Vindala (fi. Mera information om filosofi cafét hittar ni på FBFs webbsida: www.fbf.fi. Allt tyder på att det ur sprungliga ”svensk språkiga” pressmeddelandet från Livs medelsverket översatts av ett automatiskt översättnings program, eftersom det är tämligen underhållande att läsa. Kriterierna för peppar kakan, övrig information och anmälningsblankett finns på Pargas stads webbsida. Bland annat har ”Hund banans motionstrappor” blivit ”Koirabanas motionstrappor” och det finskspråkiga kom munnamnet ”Vimpeli” har blivit ”Vimpel”, inte Vindala som det korrekta svensksprå kiga namnet på kommunen lyder. Mitt mål är att utmana tit tarna att se skönheten i det oväntade, säger hon i ett pressmeddelande. Filosofi cafét arrangeras av Folkets bildningsför bund. Det går ännu att anmäla sig till täv lingen, som är öppen för alla intresserade. Varje konstverk berättar en historia som för vandlar vardagliga material till speciella uttryck för krea tivitet och innovation. Arrangö rer för tävlingen är Pargas hembygdsförening, Gamla Malmens Invånarförening, Pargas Marthaförening, Paraisten Marttayhdistys och Pargas stad. ?19 ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 DAGBOK FÖRENINGARNA 2 Pargas bästa peppar kaka anno 2024 Vem bakar årets bästa peppar kaka i Pargas. 2 Höstens sista filosofi café Söndagen den 1.12 är det höstens sista filosoficafé i Åbo. JAATINEN PETRELL gick på Åbo universitet 2009 och blev förälskad i staden och är glad över att kunna visa sina konstverk i Åbo. UTSTÄLLNINGEN VISAS på Luckan i Åbo, Auragatan 1 H, till och med den 5 december under Luckans öppettider. Temat är alltså sagor, formen på den ”platta” pepparkakan är fri och fantasifullhet och kreativitet efterlyses. Oavsett om du är en konst älskare eller bara nyfiken på hur konstverken ser ut, väcker den här utställningen inspiration och eftertanke. 17.30–19.15 i Historiesalen i Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo. Bidragen ska lämnas in på pepparkakans dag 9.12 och juryerna sammanträder den 10.12. Man kan träffa konstnären på Luckan i dag, torsdag 28 november, klockan 16–18. ÅU Luckan visar en konstutställning om blixtlåsens unika skönhet – i kväll kan du träffa konstnären. Motionstrappan i Vindala med sina strax under 3 000 invånare besöktes nästan 13 000 gånger. Hundbanans motionstrappor kom tvåa i sommarens jämförelse bland hur flitigt motionstrapporna som beviljats EU:s landsbygdsfinansiering användes. 2 Åbo och S:t Karins finska församlingar Döpta: Peetu Elias Wahlroos, Salla Elise Mirjam Viinikainen, Siru Elise Itälä, Leevi Aatos Karhi, Sebastian Henrik Rabah, Topias Martin Mikael Ahti, Inari Sanni Aurora Meklin, Eeli Juhani Nyppynen, Benjamin Leo Johannes Salén Laaksonen, Wiljam Antero Armas Tuomola, Milo Alvar Ketola, Joel Eino Ilmari Kivekäs, Jalmari Henrik Koski, Rasmus Juhani Mäkelä, Saimi Kyllikki Minerva Sallinen, Luka Max Mikhael Tuhkanen, Eelis Aavo Kalevi Malmer, Pihla Marie Alice Sarin, Helmi Katriina Aaltonen, Lili Ilona Rouvali, Ella Aurora Sakari, Erik Hannu Valtari Lähdet niemi, Elsi Vilena Palonen, Aarni Alpo Olavi Mäkelä, Eeli Oliver Isotupa, Viljo Evert Kosonen, Niklas Ilmari Lehtinen, Elias Henrik Mainio Pirtti kangas 2 Åbo och S:t Karins finska församlingar Förelysta: Akseli Kalle Johannes Seppälä och Viola Veronika Vuorinen. Filosoficafét hålls kl. Det är den lokala idrotts föreningen Lempäälän Kisas friidrottssektion och kom munen som ligger bakom motionstrappan i Hakkari som blev klar år 2021. Arrangörerna hoppas nu att privatpersoner, företag och föreningar, skolklasser, kompisgäng och andra grup per inspireras att baka och anmäler sig senast 30.11. Blixtlås kan verka som ett simpelt ma terial, men de har en mängd struktur, form och karaktär. Med över fyra decennier av konstnärligt utforskande bjuder Jaatinen Petrell in besökare att uppleva ett nytt perspektiv på vardagliga föremål. Inträdet är fritt och alla varmt välkomna! DAGBOK 2 solen Utsjoki: Solen har gått ned och går upp nästa gång den 17 januari. Den totala kostnaden för projektet blev 150?000 euro, varav 50?000 euro erhölls i Leaderstöd. Nytt för i år är tävlingsklas sen för barn upp till 12 år, där den ”mest sago lika” pepparkakan efterlyses. – Jag har alltid varit fasci nerad av potentialen hos vardagliga föremål. Resultatet kungörs på Gamla Malmens julmarknad lördagen den 14.12. Hon säger att ”Unzip the Imagination” inte bara är en utställning. Politik, ideologier och identi teter i förändring”. Utställningen innehåller verk tillverkade av blixtlås med teman som flora, fauna och landskap. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Hundbanans motionstrappor klarade sig fint i jämförelse •. Åbo: upp klockan 09.04, ned 15.33, i morgon fredag 09.06–15.32. Vimpeli) som den motionstrappa med flest besök i förhållande till invånarantalet i kommunen. 2 namnsdagar I dag Sten, Malte, Heini, Kaisla, i morgon Edgar, Aimo (enligt Sveriges alma nacka i dag Malte, i morgon Sune). Enligt den ortodoxa kalen dern i dag Tapani, Teppana, Teppo, i morgon Teino. Hundbanans motionstrappa i Pargas stod klar sommaren 2021. Sammanlagt antecknades cirka 430 000 besök i mo tionstrapporna totalt, och etta i rankingen blev Hakkari motionstrappa i Lempäälä i Birkaland med över 83 000 besök. – Det är en hyllning till krea tivitet, hållbarhet och kon stens transformativa kraft. 2 Åbo och S:t Karins finska församlingar Döda: Tyyni Aira Orvokki Ehrlund 102 år, Kyllikki Mikola 92, Matti Alvar Ahlroos 91, UllaMaija Appelgren 91, Ahti Olavi Okkonen 89, Lempi Järvinen 88, Reetta Anneli Puotinen 81, Heikki Eemeli Aho 30, Norma Keto 95, Anja Kaarina Kari 86, Erkki Juhani Metsävuori 86, Erkki Sakari Untamo Hut tunen 83, Pirjo Sinikka Jokela 82, Aki Kalevi Oinonen 64, Terttu Anneli Kallio 89, Arja Anneli Toivonen 82, Hilkka Kaarina Seppälä 80, Jorma Uolevi Nummelin 78, Eero Kalevi Silanterä 75, Tuula Elina Hallikas 71, Jaakko Malka 101, Tuula Orvokki Niemelä 81, Heljä Hillervo Kannisto 94, Lauri Veikko Seitoranta 90, Matti Erkki Männikkö 86, Ossi Hannu Helmeri Muurinen 82, Erkki Johannes Rovio 80, Pentti Niilo Kalevi Risku 77, Juuso Samuel Haka 18, Aapo Antero Taiminen 87, Lasse Sakari Lepola 85, Aili Helena Sahonen 97, Pirkko Anneli Pukkila 93, Seija Marjatta Keitaanranta 74, Aili Inkeri Ahokas 86, Veli Artturi Seikkula 84, Anja Maija Fagerström 94, Lola Adonika Matilda Karlsson 93, Yrjö Kalevi Keskinen 80, Juhani Kullervo Pietilä 73, Leena Tellervo Kormano 64, Aini Irene Lindroos 96, Tuula Hellevi Nummila 85, Jussi Veikko Tapani Aarnio 69, Aila Marketta Virtanen 87, Pauli Johannes Leinonen 78, MaijaLiisa Kaarina Sinisalo 87, Lauri Juhani Noronen 83, Sirkka Anneli Helenius 77, Tarja Marita Niemelä 58, Jani Sakari Kristian Santanen 44, Elsa Tellervo Paavilainen Nardiello 97, Raimo Yrjö Kallio 95, Gretel Solveig Tammelin 92, Juha Heikki Antero Niini koski 82, Arto Juhani Järvi 79, Timo Sakari Härkönen 68, Kerttu Sofia Koski 100, Sanni Elsa Ylenius 89, Antti Olavi Brusi 68, Jukka Kalevi Ahonen 64, Salme Kaarina Salmela 87. För tävlingen Årets bästa pepparkaka handlar det, liksom tidigare år, om smaken, medan barnens tävling har en skild jury, som väljer sina favoriter på basen av pepparkakornas utseende. Helsingfors: upp klockan 08.50, ned 15.25, i morgon fredag 08.53–15.23. FOTO: MIKAEL HEINRICHS/ ARKIV Luckan i Åbo visar konstutställningen ”Unzip the Imagina tion”, en utställning med konstnären Janet Jaatinen Petrells verk. Då talar historiker Johan Ehrstedt om temat ”Bang ladesh efter folk resningen. Janet Jaatinen Petrells ut ställning beskriv som en spe ciell resa in i konstens värld och ”den ofta förbisedda skön heten hos blixtlås, ett medium som har varit konstnärens val av material sedan 1979”. Livsmedelsverket skickade senare under tisdagen ut ett korrigerat svenskspråkigt pressmeddelande. FRÅN FÖRSAMLINGARNA 2 Åbo svenska församling Döpta: Henna Ellen Charlotta Fogde, Charlotta Helena Lilius, Lucas Karl William Österlund. Tvåa i rankingen blev Hundbanans motionstrappa i Pargas med 68 877 besök och trea Jouppilanvuori i Seinäjoki (68 123 besök)
6.50 Lilla Tvåan. 12.50 Joulupiparikisa. 1.00 Dokument inifrån: Det svenska styckmordet. 18.35 Greta Gris. 12.01 Nyheter. 21.05 Alaskan jäälentokenttä. 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.21 Halv 7 i dag 18.23 Yle Nyheter från din region 18.30 Halv sju 19.00 Harry & Meghan: Frihetens pris 19.48 Luontopäiväkirja 20.00 Livet inom autismspektrumet 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.55 Sportrutan 21.05 A-Talk 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Fjärrlinjen: EU-parlamentets jobbiga dragkamp 23.00 Oddasat 23.15 Outlander Främlingen 19.00 Harry & Meghan: Frihetens pris. 22.53 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 23.00 Lokala nyheter 23.10 Hockeykväll 23.40 Frostbiten 0.25 Rapport. 16.10 Urheiluradio. 7.35 Top Gear: Parhaat palat. 19.02 Urheiluradio. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 14.00 X3M Eftermiddag. 8.14 Galaxen. 12.13 Radio Suomen Päivä. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 17.00 Yle Uutiset ja sää. Hyytävän hirvittävä Kreivi Strandberg avaa kammionsa oven, kun tehtävänä on saada Esa säikähtämään. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 18.03 Vegatoppen. 9.54 Andrum. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 8.50 Undercover boss US. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 11.20 Yle Nyheter Birkaland. 7.10 Urheiluradio. Vakiopimpillä tunteet pintaan. 23.56 TV4Vädret. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 11.15 Yle Nyheter Tavastland. 20.00 Koko Suomi leipoo joulun. 13.00 Politiikkaradio. Tre tillfällen, tre skott, tre liv. Valebursiitti. 19.00 Race Across The World Suomi. 8.50 Sommargympa med Sofia. 18.55 Radio Suomen Urheiluilta. 19.15 Vilda djur i Norden. 8.09 Namnsdagsgratulationer: 28.11. 20.00 Yle Uutiset. 7.02 Lilla Tvåan. 22.05 Lego masters Suomi. 17.55 Opaalin metsästäjät. 13.00 Yle Uutiset. 10.00 Korkeasaari. 19.55 Klubb Abraham – i kulturen. 2.30 Dirty House Rescue. TV4 6.10 Hem till gården. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Jakso 4678. 0.00 The rookie. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 19.00 Nyheter. 9.00 Nyheter. 17.13 Radio Suomen Iltapäivä. 8.26 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. 6.55 Hej Jycke. 15.50 Yle Nyheter från din region. 10.56 Exploring Earth. 20.00 Amerikas antikälskare. 8.05 Fåret Shaun. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 12.20 Löytöretki tuntemattomaan. 0.15 Suomen huutokauppakeisari. KUNSKAPSKANALEN 16.00 NMT-dagarna 2024. 7.53 Radio Suomen Aamu. 18.00 Nyheter. 20.00 Kapen keittiökaappaus. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat 11.00 Ex-Onnelliset (R) 12.00 Someäidit (R) 12.30 Ostoskanava Myori.fi (R) 13.00 Nigellan jouluherkut 14.00 Koko Suomi leipoo joulun (R) 15.05 Ensitreffit alttarilla (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale Jakso 9800. 4.30 Sofian enkelit. 18.05 Poliisikamera Tanska. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 19.05 Radio Suomen Urheiluilta. 21.00 Med drakar mot demoner. 18.00 Poliisit UK: Ajojahti. 0.05 Vänner. 22.00 Yle Vega. 3.00 Nyhetstecken. 21.00 Tulossa: Elisa Viihde -alkuperäissarja Pohjolan laki 1.12. 23.30 Röda mattan eller renar. 18.50 Gold Rush Kultakuume spesiaali. 8.10 Greta Gris. 6.25 Yles morgon. 11.30 Poliisit UK: Ajojahti. 0.30 Stureplansmorden. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 19.00 Pantbanken. 2.15 Finlands auktionskung. 21.03 Atlantis: Listan. 13.35 Pamelas paradis. 16.00 Yle Nyheter och sport. 6.00 Kindi Kids 6.05 Tuire ja Sateenkaarimaa 6.30 Smurfarna 6.40 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 7.05 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.15 Lego Ninjago 7.30 Sonic boom 7.40 Tara Duncan 7.55 Angry Birds Toons 8.00 Ett hem för hunden 9.00 Garden rescue 10.00 Finlands auktionskung 11.00 De rika och de fattiga UK 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.25 Remppa vai muutto UK 15.25 De rika och de fattiga UK 16.25 Marys lätta maträtter 16.55 Tähtiarpa 17.00 Leijonan luola USA 18.00 Vain elämää: Punaisen Ristin päivä Del 12 av 16. 7.20 Vida veterinär. 11.33 Radio Suomen Päivä. 21.00 Morden i Midsomer. 20.50 Hunden Klapp. Han är ju gudfar till min segelbåt. 7.03 Bluey. 9.40 Återflyttarna 10.07 Svalbard sett från luften 10.10 Mitt i naturen 11.10 I backen 11.40 Strömsö 2023 12.10 Norge under ytan 12.50 En tvättäkta lantis 13.20 Ungar 14.00 Den bästa av tiderna 14.30 Vintagevärlden 15.00 Anne och Anders i Kanada 16.00 Flickorna Gilmore 16.42 Syskonbädd: Fuchsia 16.45 De makthavande 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Resan till Antarktis 18.15 Ungar 18.53 Pirjo 19.00 Den bästa av tiderna 19.30 Vintagevärlden 20.00 Hockeylegender 20.45 Palvelus 21.00 På estraden: Yölintu & Four Cats 22.20 Saga och sanning i videospel 22.50 Hög på att strippa 23.20 Buduar 20.00 Hockeylegender. Jakso 6/10. 19.00 Lomakoti auringon alta. 6.05 Radio Suomen Aamu. 2.20 Poliisit UK: Ajojahti. 7.10 Joulupiparikisa. 7.00 America’s funniest home videos. 20.03 Radio Suomen Urheiluilta. 17.00 Himohamstraajat. 21.00 Med drakar mot demoner Dansk dokumentär från 2024. 6.50 Löytöretki tuntemattomaan. 14.35 Stugfixarna Norge. 17.10 Drömmarnas varuhus. 13.30 Hem till gården. 12.10 Vakoojat K2J8: Bagdadin haukat Isisiä ja al-Qaidaa kaatamassa. 8.10 Urheiluradio. 9.05 Muistojen bulevardi. 22.00 Nyheter. 9.00 Yle Uutiset. 12.40 Hålbyggarna. Jakso 2/3. 10.00 Morden på Shetlandsöarna. Även 30/11. Dagens viktigaste nyheter. 19.45 Från AI till Ö. 7.34 Pi och Boj. För att överleva i sorgen har han byggt en koja. 8.00 Viisi miestä viikossa. 0.50 Fire country. 18.50 Fåret Shaun. 21.00 Arman ja 7 kuolemansyntiä Jakso 2/7. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Farmi Suomi: Revanssi. 21.35 Tiedeykkönen. 17.00 Simpsonit. 15.30 Mysteerilaulajat I Can See Your Voice Suomi. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 1.05 S.W.A.T. 20. 20.21 TV4Vädret. 15.55 Riksdagens frågestund. 15.40 Novosti Yle. 18.40 Tilde. 20.15 Hästar i USA. 11.10 Yle Nyheter sydvästra Finland. 1.15 Burgermännen i Asien. 23.00 TV4Nyheterna och sporten. 12.00 Lomakoti auringon alta. På Østerskov Internatskola sker lärandet genom lek och rollspel. 17.10 Uutispodcast. 17.30 Vegatoppen. 11.00 Supernova. 18.00 Spionage i Finland. 15.00 Ruotsin surkein kuski. 2.25 Äärimmäinen matka. 12.10 Kulturcocktail live. 9.10 Danmarks skattjägare. 18.30 Bygga för framtiden. 21.50 Merisää. 21.55 Jag skiner inte utan er mina bröder (R) Svensk kortfilm från 2018. 12.30 Salatut elämät. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 7.31 Lilla Tvåan. 14.50 A-studion. KUTONEN FI 6.00 Valmistuksen salat. 20.02 Sää. 10.02 Radio Suomen Päivä. 14.00 Yle Uutiset. 22.25 Radioteatteri esittää: Puutarhakaupungin murhamysteerit, tapaus viheltävä pankkiiri. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Studio 65 (R) 11.50 Den charmerande Tom Jones (R) 12.45 Kulturfrågan Kontrapunkt (R) 13.35 Design och hantverk (R) 13.40 Sverige! (R) 14.10 Strömsö (R) 14.40 Ett enklare liv (R) 15.25 Italien med Stanley Tucci (R) 16.05 Världens natur: Mitt Sverige (R) 17.00 Korta tv-historier (R) 17.05 Försök inte med mej 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2024. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 6.52 Den tokiga lilla jössen. 20.00 Nyheter. 21.00 Syke. 17.00 Äärimmäinen matka. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 28.11. Jakso 7/8. Playoff, damer. 10.47 Yksi on hyvää seuraa. 21.00 Sällskapet: Killarna gör comeback men det är machomannen som trendar. 7.10 Aamusoitto. 15.03 Vega Eftermiddag. Yle Radio Suomessa joka päivä klo 4. 2.45 Sportnytt. 19.52 Vega Musik. 15.02 Radio Suomen Iltapäivä. 11.50 Yle Oddasat. Yle News broadcasts in English daily on Yle Radio 1 (3:55 pm) and on Yle Mondo (3:30 pm Mon-Fri, 3:29 pm SatSun). 8.10 Ykkösaamu. 11.40 Yle Nyheter norra Finland. 1.25 Rikospaikka. 6.25 Rantataloa etsimässä. 10.30 Panttilainaamo. 20.00 Ultimate Escape Suomi. 11.20 Valmistuksen salat. 20.25 Blue water high. 17.00 Yle Nyheter 17.00. 16.30 X3M Nonstop. 11.55 Restaurant: Impossible. 14.30 Kaisa Pulakan aikamatkat: Elokuvan ikuisesti jatkuva suudelma Suutelemisen historiaa. Hollywood-elokuvien suudelmat saivat 1930-luvun sensuuriasetusten jälkeen kestää vain kolme sekuntia. 22.59 Verkligheten i P3: Kammi började sälja nakenbilder – hennes mamma också. 10.33 Radio Suomen Päivä. 7.30 Filtis & Fluff. 21.05 Politiikkaradio. Dagens viktigaste nyheter och senaste avsnitt av Nyhetspodden från Svenska Yle. 18.02 Radio Suomen Urheiluilta. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 9.30 Hundra procent bonde (R) 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 15 minuter på teckenspråk (R) 17.20 Livet i Savolax (R) 17.45 Antikmagasinet (R) Svensk antikvitetsserie från 2018. 11.00 Yle Nyheter Nyland. 7.13 Radio Suomen Aamu. 11.00 Puutarhan pelastajat. 15.25 Morgan Freeman ja kosmoksen arvoitukset. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 19.20 Uppfinnar-Johanna. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 3.30 Poliisikamera Tanska. 5.50 Merisää. Jakso 2/9. 9.11 Radio Suomen Aamu. 13.15 Kökets middagstips. 20.00 Frendit. 8.00 BUU-klubben 8.30 Kockarnas liv 9.10 Livet berättelser från Svenskfinland 9.20 Landgång Australien 9.50 Mat med bröderna Price 10.20 Min trädgård 11.00 Efter Nio 12.00 Rap and Reindeer 13.15 Resmål ur Egenland 13.30 Ängeln från norr 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 16.00 Damernas paradis i Milano 16.45 Checkpoint Cinema: puhetta elokuvista 16.52 En resa till sagornas Island 17.20 Filmstund: Efter oss syndafloden 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 Anne och Anders i Europa 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Resmål ur Egenland 20.00 Teeman elokuvafestivaali esittää 20.01 Checkpoint Cinema: puhetta elokuvista 20.09 Den långa flykten 21.40 Checkpoint Cinema: puhetta elokuvista 21.46 Green border 0.13 Checkpoint Cinema: puhetta elokuvista. 6.56 Tagge och Igge. 12.55 Radio Suomen Päivä. 13.02 Paikka auringossa. 17.55 Filmstund: Efter oss syndafloden. 12.10 Urheiluradio. 22.55 Inspirerande trädgårdar. 17.34 Yksi on hyvää seuraa. 16.55 Grand designs Australien. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 23.02 Yöradio toiveiden yö. Elokuvan ikuisesti jatkuva suudelma Suutelemisen historiaa. 0.00 Yle Uutiset. 1.55 Yöradio. 13.55 Joyeux Noel. 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Fotboll: Serbien– Sverige EM-kval. 21.00 Leppymättömät. 15.00 Yle Uutiset. 7.00 Muumien maailma. 21.35 Keno ja Synttärit 21.40 Temptation Island Suomi Del 6 av 22. 21.02 Urheiluradio. 13.10 TV4Vädret. 16.13 Radio Suomen Iltapäivä. 18.00 Krogarna i kondis, Ville Haapasalo och Pipsa Hurme. 3.20 Kyllä nolottaa. 8.45 Asunnon metsästäjät. 11.25 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Mestarien liiga Sirkus 23.05 Maria Kallio (R) 0.05 Bachelor Suomi. 19.30 Smurfarna. 11.00 Yle Uutiset. 10.00 Nyheter. 13.30 UEFA Champions League: Huippuhetket. Jakso 8/23. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 2.15 Pontikankeittäjät. 14.00 Jay Lenon autotalli. 23.40 Ekonominyheterna. 13.03 Vega Eftermiddag. 8.00 Sofian enkelit. 8.15 Best & Bester. 13.00 Nyheter. 16.50 Unforgettable. Bagdadin haukat Isisiä ja al-Qaidaa kaatamassa. 19.55 Vänner. Onko Gladiator II:n maailma täysin tuulesta temmattu. 7.45 Lilla Tvåan. 0.00 Yöklassinen. 18.50 Iltahartaus. 23.30 Elokuva: Fortress: Sniper’s Eye. 22.15 Filosofiska rummet: Auktoritet – när är det rätt att ge upp vår frihet för att lyda. 9.15 Texas Metal. 9.10 Sää. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Svennis Svensk dokumentärserie från 2024. 7.10 Ellinor undrar så. 3.15 Koskinen. 7.45 Cowboyhamstern Billy. 16.00 Poliisit UK: Ajojahti. 7.46 Vov-patrullen. 0.35 Lahko. 10.35 Lyxfällan. 19.00 Mentalist. 18.25 Charlie och Lola. 19.02 Etnokonsertteja. 22.00 Hudson & Rex. 18.00 Ett fall för KLURO. 14.03 Vega Eftermiddag. TV5 FI 6.05 Asunnon metsästäjät. 7.50 Merisää. 11.45 Yle Nyheter Lappland. 5.45 Sverige idag. 12.57 Yksi on hyvää seuraa. 21.00 Yle Uutiset. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 23.35 Elefantens själ. 7.55 Pacific Blue. Uutiset ja sää radiossa. 9.05 Urheiluradio. 17.10 Urheiluradio. 11.05 Yle Nyheter sydöstra Finland. 8.30 Ulosottomiehet: Aika maksaa. 9.30 Halv sju. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 4.25 Ghost Adventures: House Calls. 8.11 Lilla Tvåan. 8.25 Muy i trafiken. 11.35 NCIS. 6.45 Nyhetsmorgon. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Lilla björn. 11.30 Yle Nyheter östra Finland. 20.00 Lego masters Suomi Del 6 av 9. 6.45 Lu och småkrypsgänget. 16.10 Faunin iltapäivä. 21.00 Elokuva: Bodyguard. 11.35 Yle Nyheter Pohjanmaa. 20.03 Kaffekvarnen. 8.00 Yle Uutiset ja sää. Merisää. 22.05 Urheiluradio. 15.45 NCIS. 15.02 Kulttuuriykkönen. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2024. 20.00 Koko Suomi leipoo joulun (R) Jakso 3/3. 10.00 Yle Uutiset. 7.55 Sam & Julia. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 0.02 Yöradio. 9.00 Yle Uutiset. 20.05 The Gun. 13.00 Maryn helpot kokkailut. 21.50 X3M Nonstop. 18.35 Hartaita säveliä. 12.45 Merisää. 8.15 Veta och Teknikpatrullen. (samiska) Svensk dokumentärserie från 2024. 0.25 Världens historia: Kalla krigets spioner. 0.00 Dokument utifrån: Onecoin – det stora kryptobedrägeriet. 20.58 Keno ja Synttärit. 0.50 Undercover: Sexual Harassment The Truth. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 18.00 Efter fem. 2.00 Yle Uutiset. 13.00 TV4Nyheterna. 0.30 Lomakoti auringon alta. 13.30 Save The Date Suomi. 17.50 IS esittää: Sain sen videolle. Under ett år förlorar en pojke tre av sina bröder. 22.00 Pyramiderna inifrån. 19.25 Historiska mysterier. 18.25 Kielen päällä: Esko Eerikäinen. 11.02 Radio Suomen Päivä. 0.55 Babel. 13.30 Klassinen kattaus. 0.00 Nattklassiskt. 12.45 Väderoch sjörapport. 12.30 Making it home with Kortney and Kenny. 14.00 Bytt är bytt. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 30 minuter Svensk intervjuserie från 2024. ÅU TORSDAG 28 NOVEMBER 2024 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 19.22 Näst sista ordet: Med de här enkla knepen får du din vilja igenom. 16.35 Top Gear: Parhaat palat. 14.00 Nyheter. Naisten villalla muistellaan edellisillan hurjia biletunnelmia. 20.15 Lilla Aktuellt. Jakso 3. 13.30 För dig allena. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 6.45 Viidakon veijarit. 8.13 Radio Suomen Aamu. 19.15 Aftonandakt. Svensk realityserie från 2024. 19.00 Koumis djurbok. 22.45 Hertigen av Sibbo Del 4 av 10. 21.00 Svennis. 6.50 Aamuhartaus. 7.00 Greta Gris. 21.55 Radio Suomen Ilta. 5.30 Autojen fiksaajat. 20.30 Robinson. 23.30 Vega Musik. 23.35 Amerikas antikälskare. 15.00 Amazing Race USA. 23.00 Yle Uutiset. RADIO OCH TV TORSDAG 28 NOVEMBER. 8.30 Mumfie. 15.35 Yle Oddasat. 8.30 Autojen fiksaajat. Jakso 9/20. Paavo Häikiö. 13.00 Rantabaari. 0.00 Nattklassiskt. 19.00 Lyxfällan. 20.00 TV4Nyheterna. 1.55 Paradiset. 10.00 Marko Gustafssonin vieraana kirjailija, opettaja Tommi Kinnunen. 9.35 Pamelas paradis. 8.00 Nyheter. 10.50 Rantatalot remontissa. Yle Uutisten Radiouutiset seuraa kotimaan ja maailman menoa ympäri vuorokauden, viikon jokaisena päivänä. 16.00 Burgermännen i Asien. 15.45 Yle Nyheter på teckenspråk. 7.24 Osku. 18.00 Sinkkuillallinen. 11.00 Nyheter. 21.00 Elokuva: Matrix Revolutions. 23.30 Elokuva: The Little Things. 15.55 Yle News. 23.30 Temptation Island Suomi. 6.35 Kökets middagstips. 2.02 Yöradio. 17.35 Tuuli Saksalan keidas. Jakso 9/10. 15.00 Nyheter. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 9.50 Rantataloa etsimässä. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 21.10 Världens historia: Det fruktansvärda kriget i Indokina. 18.00 Yle Uutiset. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 21.00 Yle Uutiset. 21.40 Checkpoint Cinema: puhetta elokuvista. 13.25 Gold Rush Kultakuume. 14.30 Sinkkuillallinen. 17.10 Bokmässan 2024. Kauhukartano. 23.45 Frantic. 3.20 Texas Metal. 8.38 Vännerna och det gröna ljuset. JIM 14.00 Gränsbevakarna Australien. 1.02 Paikka auringossa. 15.00 En plats i solen. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 15.00 Yle Uutiset. 21.12 Radio Suomen Ilta. 17.55 Frusna vägar. 21.00 Nyheter. 23.05 S.W.A.T. 18.10 Astronella. 9.30 Virkakoirat. 17.00 Duudsonit tuli taloon. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. TV3 6.30 I djurens tjänst. 7.40 Heja! Heja! Billy Bilsson. 15.30 Yle Uutiset selkosuomeksi. 19.50 Wheeler Dealers. 1.15 Leva sin dröm. 15.55 Teho-osasto. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 22.00 Gift vid första ögonkastet – i vinterskrud – vad hände sen. 1.40 Liikalihavuuden myytit. 10.20 Pontikankeittäjät. 11.54 Oddasat. 18.50 Merisää. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 7.30 Muumilaakson tarinoita. 17.00 X3M:s bästa