SÖ 29.9 FÖR ALLA PRENUMERANTER AV XXL:S NYHETSBREV ALLA KLÄDER OCH SKOR * -25% PÅ REDAN EXTRA LÅGA XXL-PRISER REGISTRERA DIG OCH BESTÄLL NYHETSBREVET: XXL.FI/LOGIN *Gäller ej på tryckta team sales varor. ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 28 september 2019 LÖRDAG ENDAST T.O.M. XXL.FI OCH XXL-VARUHUSEN: HELSINGFORS, ESBO, VANDA, JYVÄSKYLÄ, KUOPIO, LAHTIS, VILLMANSTRAND, ULEÅBORG, BJÖRNEBORG, TAMMERFORS, RESO, ÅBO, VASA SE ÖPPETTIDER XXL.FI. GÄLLER ALLA KLÄDER OCH SKOR I VÅRT URVAL, OCKSÅ PÅ CYKELOCH OUTDOOR-/JAKTAVDELNINGARNA Kampanjen gäller till sö 29.9.2019 i XXL-varuhusen och i XXL.fi-webbutiken. Ej för återförsäljare. Rabatten dras i kassan. Vi förbehåller oss rätten till tryckfel
ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER 1.10 FLYTTAR VI TILL HANSA! ÅU har funnits i händelsernas centrum sedan 1824. Från och med oktober hittar du oss igen i centrum av Åbo. Kontoret är stängt måndag 30.9.2019
Sidan 5 Revirstrid på Pargas gågata. SKÄRGÅRDEN Sidan 8 Inget beslut om Örö Marsch för klimatet Sidan 3 HANSATORGETS APOTEK Måndag-Fredag 9-20 Lördag 10-19|Helg 12-18 ALLA FARMACEUTER TALAR ÄVEN FLYTANDE SVENSKA! VÄLKOMMEN TILL ETT LOKALT ÄGT APOTEK I HANSAKVARTERET 2.VÅN FINA FÖRMÅNER. 28 september 2019 Vecka Lösnummer 3,50 euro. PARGAS Sidan 6 Grannar grälar om (o)ljud Företaget byter kollektivavtal. Öppet 16.9–29.9.2019 Fredag 13-19 Lördag 11-19 Välkommen! SÖREN JONSSON/SPT Sjöfarten har blivit tryggare sedan 1994 Sidan 12-15 KIM LUND Pargas Affär ligger tio centimeter in på vår tomt, säger Ted Wallin, en av ägarna till fastighetsbolaget Köpmansgatan 7 i Pargas. Årgång 196. Han är beredd att gå vidare med planerna för ett nybygge på tomten. ÅBO Sidan 11 Arkea gör omstritt avtalsbyte Forststyrelsen och West Coast Service har inte lyckats komma överens om hur framtiden ser ut. BLI FÖRMÅNSKUND! Försäkra dig själv, ditt hem och din bil. 39. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi I 17 år har en maskinell vedklyv skapat osämja i Mågby/ Degerby utan något slut i sikte. Nummer 188. Beslutet kom som en chock för huvudförtroendeman Matti Kaskinen
ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 4 ”Vi vill se politikerna agera” Det myllrar av människor på Gamla stortorget i Åbo. Många av deltagarna har tagit med sig handskrivna skyltar med text och bild som på något sätt anknyter till klimatet och miljön eller till den oro som många känner. Vi se vill att politikerna agerar och gör någonting, säger Doktar. – Själv försöker jag äta vegetariskt och inte köra bil så mycket. – Minska på utsläppen av fossila bränslen och se över hur och var man avverkar skog, så att man inte bara eftersträvar ekonomisk vinning. Jag köper inte heller nya kläder, utan handlar mest på loppmarknader. Sophie Doktar OROLIGA. Hon är bekymrad och orolig och det är hennes kamrat, Johanna Sinkkonen också. Klimatdemonstration samlade många i Åbo: Vi har inte sett tillräckliga åtgärder för att stoppa klimatförändringen. PIA BARTSCH bär ett plakat med texten ”vi borde göra det här oftare”. Nea Nyholm deltar i demonstrationen tillsammans med några studiekamrater från statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. VAD TYCKER ni det borde göras. – Man försöker göra så gott man kan. Också små saker har betydelse fast man inte skulle tro det, säger Kaplin. Gamla stortorget fylldes av människor som ville visa sin oro för miljön och klimatförändringens följder. Vi har bara den här planeten och något måste göras. Har ni själva ändrat er livsstil på grund av klimatförändringen. KIM LUND KIM LUND. – Vi har inte sett tillräckliga åtgärder för att stoppa klimatförändringen. Jag tror att det kan bli bättre, men då måste vi alla göra något, annars går det dåligt. – Vi är arga, oroliga och besvikna på politikerna och beslutsfattarna. En av arrangörerna, Pargasbon Lotta Laaksonen skanderar slagord och kräver snabba och konkreta åtgärder av politiker och beslutsfattare för att stoppa klimatförändringen. En bit från Nyholm står marinbiologioch miljöstuderandena Ronja Kaplin, Victoria Snickars och Sophie Doktar. De gör så gott de kan för att stoppa klimatförändringen: äter vegetariskt, konsumerar mindre och flyger inte. De har samlats för att delta i den nationella klimatstrejken som ordnas runtom i Finland. MÄNNISKOMYLLER. – Vi kör inte så mycket bil och cyklar i stället. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fii » » Oro och ångest för jordens framtid präglade stämningen på gårdagens klimatdemonstration i Åbo. Vi har slutat flyga och minskat på konsumtionen och äter veganskt eller vegetariskt. Ronja Kaplin, Victoria Snickars och Sophie Doktar studerar miljö och marinbiologi vid ÅA. – Jag är här för visa min oro för planetens tillstånd och hur orolig jag är för framtiden. De tycker att beslutsfattarna inte tar klimatförändringen på allvar
– Det här kan vi inte acceptera, det måste bort. EN LANTMÄTERIförrättning hölls på torsdagen den här veckan, men den avslutades inte ännu. Anja Kuusisto anja.kuusisto@aumedia.fi » » Pargas Affär ligger tio centimeter in på vår tomt, säger Ted Wallin som inte ger upp planerna för ett nybygge på Köpmansgatan i Pargas. Det är på Köpmansgatan 7 han och övriga delägare skulle vilja uppföra Art House, ett kombinerat affärsoch bostadshus, vars bygglov nyligen fälldes i Åbo förvaltningsdomstol. Dessa hus, samt Köpmansgatan 7, har en gemensam innergård. – Jag har nu svart på vitt att Pargas affär på en 25 meters sträcka kommer in 10 centimeter på vår tomt, säger Wallin och sänder redaktören en kopia av den lasermätning som företaget Mitta Oy har daterat 26.9.19. STUDIO PUISTO ARCHITECTS LTD. Där sägs att (vår översättning från finska) ”enligt våra beräkningar befinner sig 100 mm av den södra byggnaden på er tomt”. Om inte sådana mätfel rättas till genast så anses de med tiden lagliga, det har jag kollat med min jurist. Domstolen fällde lovet, som Pargas stads byggoch miljönämnd enhälligt hade beviljat Wallin & co. Men Ted Wallin ger inte upp planerna för tomten. Man kan också räkna ut att vi förlorar 60 000 euro, det enligt kvadratmeterytan som berörs i det framtida fyra våningar höga huset. VISION. KOM IHÅG NIBE FINANSIERING! • FJÄRRÖVERVAKNING • ELPRISSTYRNING • NIBETURVA FÖRSÄKRING • BEREDSKAP FÖR SOLEL • BEREDSKAP FÖR FRIKYLA COOL-IN NIBE höstkampanj NU PÅ KÖPET NIBE JOPO CYKEL Ny vändning för Art House på gågatan i Pargas Grannen Pargas Affär ligger tio centimeter in på tomten till fastighetsbolaget Köpmansgatan 7, enligt delägaren i Köpmansgatan 7, Ted Wallin. – Det är mycket möjligt att vårt hus ligger 10 centimeter in på grannens tomt, men om det är så, så spelar det ingen roll. – Det handlar om en tegelvägg som finns mellan husen. Ted Wallin tänker nämligen låta rita om byggnadsritningarna för Art House och göra en ny bygglovsansökan. På grund av flera misstag i processerna beslöt jag avbryta förrättningen, men den ska återupptas senare, säger Lindgren. Köpmansgatan 7 har planer på ett Art House, det gråa huset i skissen, medan Pargas Affär är en befintlig byggnad som ligger till höger i ritningen. Är det då sant att Pargas Affär ligger tio centimeter in på grannens tomt. Jag kan inte säga vems tegelväggen är, men problemet eller mätfelet borde inte vara någon överraskning för parterna. – De gamla servituten gäller bland annat lastbryggan på gården, avfallskärl och ett avtal om hur hissoch trappuppgångar utnyttjas. Koordinaterna har blivit fel på 1980-talet. – Köpmansgatan 7 var inte en part i den förrättningen, även om fastighetsbolaget är en rågranne, utan förrättningen berörde fastigheterna Pargas Affär och fastighetsbolaget Paraisten Norma, som ligger mot Strandvägen. Förvaltningsdomstolen tog upp frågan efter ett besvär som rågrannen Pargas Affär hade gjort. Den handlade inte om att fastställa råmärken utan om servitut som sedan 1980-talet har funnits på tomten, förklarar stadens mätningsingenjör Peter Lindgren. ÅU PARGAS NYHETER 5 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 Mästarvägen 2 | 25700 Kimito | 02-427 080 | www.strandell.fi Skaffa du också lätthet och säkerhet till uppvärmningen av ett nytt eller gammalt hus med en inverterstyrd jordvärmepump, färdigt installerad! DU FÅR PÅ KÖPET EN NIBE JOPO cykel då du skaffar en NIBE F1155 eller NIBE F1255 inverterjordvärmepump under kampanjtiden 19.8–22.11.2019. STYRELSEORDFÖRANDE för Pargas Affär, Rabbe Bäcklund, är fåordig, men inte överraskad över att ärendet dyker upp
Det är Ralf Abrahamssons maskinella vedklyv som har föranlett den långa grannfejden i Mågby/Domarby. Grannfastigheten A ligger i Domarby på drygt 50 meters avstånd från vedklyven B som ligger i Mågby. ABRAHAMSSON motiverar också sin motvilja att gå grannarna till mötes eller följa nämndens beslut med miljöskäl. HUR MYCKET är det här en principfråga. Att klyvningen får utföras vardagar mellan klockan 8 och 18 och på lördagar 8–16. Både Lehtonen och Abrahamsson har besvärat sig över beslutet. Dessutom måste det finnas en bullerskärm mellan traktorn och stockbordet. •. Ska man bara ge efter och buga och bocka. Relationen är frostig på gränsen till iskall och någon upptining är inte i sikte. – Bullerstaketen är i skick liksom allt annat, bara jag nu skulle få arbeta i fred. Båda parter har lämnat in besvär över nämndens beslut till Vasa förvaltningsdomstol. NÄMNDEN ansåg då att arbetet ingår i normal verksamhet på en jordbruksfastighet. Men endast 6 timmar per dag och tre dagar i veckan. Att vedmaskineriet ska flyttas 10 meter söderut. Beslutet överklagades och sedan dess har besvärskarusellen fortsatt i olika repriser till Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen. Hon ansåg att klabbmaskinen var för högljudd och att ljudet förorsakade betydande olägenheter för dem. •. KIM LUND GRANNAR. » » Grannsämjan lider då parterna strider om maskinell vedklyvning vid gränsen mellan Mågby och Domarby. – Varför skulle jag sluta med något som jag talat varmt för i 40 år. – Här ligger värmerör under marken och jag vill inte att klabbmaskinen står på rören och plattar till dem. Ett tillräckligt högt och brett bullerskydd mellan vedklyven och grannfastigheten ska finnas på plats då klyven är i gång. Datum och klockslag då maskineriet är i gång ska bokföras och på begäran visas för stadens tillsynsmyndighet. Han värmer sin fastighet med flis som han får från klabbmaskinen och säger sig länge ha pläderat för klimatsmartare eldningsalternativ. 77-åriga Ralf Abrahamsson lutar sig mot sin krycka på hemgården i Mågby i Pargas. Lehtonens anser att åtgärderna inte är tillräckliga och att de inte är till någon nytta. Jag skulle inte ens ha råd att värma fastigheten med olja. Bakom honom står hans traktordrivna flisoch klabbmaskin och ett lastningsbord för stockar. I sitt utlåtande till förvaltningsdomstolen från den 18 september anser byggoch miljönämnden att besvären ska förkastas. BYGGOCH MILJÖNÄMNDEN i Pargas beslöt i juni i år bland annat att klabbmaskinen ska flyttas tio meter söderut senast den sista augusti och att vedklyvningen endast får ske tre dagar i veckan under högst sex timmar per dag. ÅU HAR talat med Markku Lehtonen. •. •. Nämnden beslöt därför att det inte finns anledning att förbjuda eller begränsa verksamheten. Han vill inte medverka i artikeln. Ingen ska komma och säga åt mig vad jag får och inte får göra på min gård. ABRAHAMSSON säger å sin sida att det inte går att flytta klabbmaskineriet till den plats som nämnden vill. – Vem skulle vilja göra det obekvämt för sig. Byggoch miljönämnden beslöt 12.6 : •. ORSAK TILL TVIST. De förstår inte heller att det på en stor jordbruksfastighet inte finns ett annat ställe där klabbmaskinen kan stå. Enligt Abrahamssons uppgifter till nämnden tillverkar han årligen 100 kubikmeter ved för eget bruk och 100–200 kubikmeter för försäljning. Allt beror inte heller på mig utan också på när kunderna vill ha sin ved och hur avverkningsmaskinerna jobbar. Kaffesällskapet som han syftar på är de ungefär jämngamla grannarna Pirjo och Markku Lehtonen som bor på andra sidan rån i Domarby. PÅ VARSIN sida stockbordet står ett staket, enligt de föreskrifter som nämnden har gett Abrahamsson. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Vedtvisten i Mågby/Domarby •. I april 2003 var ärendet för första gången upp i miljönämnden. Det ena är nymålat och nybyggt, det andra ser lite vingligt och väderbitet ut, men det säger Abrahamsson att han ska fixa. HAN VILL inte heller minska på antalet dagar till tre då vedmaskinen är i gång. PARGAS STAD. Männen hälsar på varandra då de ses vid postlådan, men något småprat om väder och vind goda grannar emellan kommer inte på fråga. Nu ligger ärendet igen hos Vasa förvaltningsdomstol. GRANNARNA ÄR involverade i en lång och utdragen tvist om Abrahamssons klabbmaskin och det ljud den förorsakar. •. – Det är klart att det är det. Det skulle också bli för trångt att backa med traktorns släpkärra. KONFLIKTEN BÖRJADE redan år 2002 då Pirjo Lehtonen lämnade in en skriftlig anmärkning till miljönämnden i Pargas. ÅU NYHETER PARGAS LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 6 17 år gammal grannfejd i Pargas har blivit en principsak – Ska jag dricka kaffe med någon, så har jag nog bättre kompisar att göra det med. •. – Arbetet går ju mycket snabbare om jag jobbar sex dagar i veckan, så varför ska man införa sådana sanktioner. Tiderna då maskinen är i gång är dessutom relativt kortvarig. Nämnden kan ändå inte tvinga Abrahamsson att vidta åtgärderna, det är närmast frågan om ett så kallat föreläggande
Här får man köpa en rejäl bit chokladeller äppelkaka som andra årets studerande har bakat, eller en pizzabit. I det här skedet verkar det mest sannolikt att långtradaren helt enkelt hade för hög last. En långtradare som transporterade betongelement krockade på fredagsmorgonen med Långholmsgatans bro som går över Omfartsvägen mot Toppå avstjälpningsplats i Åbo. Emilia tycker att det är intressant att iaktta hur vissa människor ignorerar dem som insamlare, medan andra visar att de bryr sig. Men många har ju bara kort, säger Tindra. Den här bilden togs i Kalajoki år 2012. INSAMLARE. I KIMITO rödakorsavdelnings lokal minskade soppan i kastrullerna i jämn takt på fredagen. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » I Kimito kunde man köpa soppa och donera pengar via insamlare. FRITT INTRÄDE! Många sätt att bidra till Hungerdagen Många möjligheter att medverka i Finlands Röda Kors Hungerdagsinsamling erbjöds i hela Åboland i slutet av veckan. Föreningen påpekar dock att det aldrig går att förutspå ett norrsken exakt, och att det därför lönar sig att hålla utkik så fort solen gått ner. Det har dock visat sig att eleverna ofta låter bli att äta, och istället tar sig ut på byn för att köpa lunch åt sig. Tindra Eggert, Ellen Holmström och Emilia Rehn från Amosparkens skola. För att råda bot på det här arrangerar elevrådet vid Kimitoöns gymnasium nu för andra gången en liten lunchhörna i skolan, varifrån intäkterna går till Hungerdagsinsamlingen. 10–16 Äppeldagen kl. I Kimito centrum samlade Tindra Eggert, Ellen Holmström och Emilia Rehn från årskurs fem under fredagsförmiddagen in pengar till Hungerdagen. Det skriver meteorologiska institutet. Program & mer info • fb • soderlangvik.fi Amos Andersonin tie 2, 25870 Dragsfjärd Äppel • Musik • Konst Marknad • Lunch 28.9.2019 kl. En norrskensperiod håller på i ungefär tre dygn, men de vackraste skenen syns vanligtvis under den första natten så länge himlen är klar. Ordförande Susanne Piekkala berättar att soppförsäljningen har en lång tradition. Guidad tur kl. I KIMITO SKOLCENTER serveras traditionsenligt gröt till lunch på Hungerdagen. 14. JARMO VEHKAKOSKI ÅBO. Gymnasiets elevkår sålde ätbart i skolan. Den som vill se norrsken ska hålla utkik under helgen, då fenomenet kan förekomma också i södra Finland. Enligt de senaste prognoserna kommer aktiviteten att vara som störst under lördagen. Långtradare krockade med bro. Astronomiföreningen Turun Ursa skriver på sin Facebook-sida att väderläget ser gynnsamt ut för den som vill spana in norrsken i Åbo. HÄR VAR DET SOPPA. Polisen utreder olycksförloppet. Rurik Örtendahl (mitten) är en av de första kunderna. NORRSKEN. 11.30. EMILIA ÖRNMARK EMILIA ÖRNMARK I helgen kan man se norrsken i södra Finland VÄDER. BULLE. – De flesta ger nog pengar. Flickorna verkar vara på gott humör, och i alla fall Ellen säger att det här är roligt. Om vädret är klart kan norrskenet synas i hela Finland under helgen. Försäljare är Joakim Oksanen och Viggo Henelius. ÅU NYHETER 7 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 • Salo • Somero • S:t Karins • Loimaa Välkommen till Söderlångvik gård! Museibyggnaden grundrenoveras. Inga människor skadades i krocken. Orsaken är att snabba solvindar rör sig mot jorden från ett hål i solens korona, det vill säga det yttersta gasskiktet. – Innan vi flyttade hit höll vi på i lokalen i Vreta i många år och innan det i andra tomma lokaler, säger Piekkala och uppskattar att detta fick sin början på 80-talet. Här hade kokats 65 liter ärtsoppa, 15 liter köttfärssoppa och 8 liter grönsakssoppa. Tarja Wuorio, Titte Pohjavirta och Susanne Piekkala i Röda Kors-lokalen i Kimito
Detta är en bra utveckling. Det här tror Knuutila inte alls på. Slumpen kunde ha gjort att vi inte hade några, eller endast uppgifter om sällsynta eller anmärkningsvärda arter. Det visar NTM-centralens färska rapport. Det finns inga havsområden i Egentliga Finland eller Satakunta där vattenkvaliteten är utmärkt. 52 procent av Egentliga Finlands och Satakuntas 116 sjöar är i gott eller utmärkt skick. Inte ens Savojärvi i Kurjenrahka nationalpark. ÖRÖ. I dag finns det uppföljningsprogram för många organismgrupper, såsom för skärgårdsfåglarna och för undervattensmiljöernas arter. I Lappland finns det vinterturism, men inte i skärgården, sade Knuutila till ÅU i slutet av sommaren. Anmärkningsvärda är Henrik Skult artlistor från holmar i ett enhetligt område kring Brunskär i Korpo. De vill ha våra fakta”. Det fanns betydligt mera fast bosättning och på många holmar betade får och kor. Fritidsbosättningen var naturligtvis obefintlig och vattnen rena. I övrigt vill Knuutila inte kommentera förhandlingarna, som enligt honom är inne på slutrakan. Här följer några exempel. ÅU-FOTO. All övrig service, som tillexempel sophantering, restaurangoch inkvartering avslutas också. Även många skuggtåliga arter, till exempel grönvit nattviol och skogssallat, har ökat. Monica Forssell 040-860 3961 monica.forssell@aumedia.fi » » Forststyrelsen och West Coast Service fortfarande inte överens om fortsättningen. EKLUND var framsynt och visste vad han talade om. ÅU NYHETER LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 8 Skärgårdsnatur i förändring I Skärgårdsboken som gavs ut år 1948 avslutade Ole Eklund sitt kapitel om holmarnas växter med orden: ”Framtidens växtgeografer är föga betjänta av våra funderingar. Helt nya arter i området kan påvisas, såsom strandlokan och den införda vresrosen. Den enda ån där vattenkvaliteten räknas som dålig är den övergödda Reso å. De betade strandängarnas arter har minskat, men däremot har förekomsten av strändernas högvuxna arter, såsom vass och strandaster, ökat, både som resultat av ökad näringstillförsel och avtagande strandbete. Det är också förbjudet att göra upp öppen eld på ön och båtar får förtöjas endast vid gästhamnens bryggor. Orsaken till att ytvattnets kvalitet har försämrats är övergödning till följd av att det belastats med för mycket näring. Mikael von Numers Åbo Akademi, docent i skärgårdsekologi De betade strandängarnas arter har minskat, men däremot har förekomsten av strändernas högvuxna arter, såsom vass och strandaster, ökat. Risken finns att sådana inte ens blir noterade, eftersom dessa tas för givna. Men på vilket sätt. De gamla uppgifterna gör det möjligt att ganska specifikt bedöma hur. Resten klassificeras som nöjaktigt eller dåligt. Det består av växtartlistor från över 1500 holmar i Skärgårdshavet på båda sidor om Skiftet. Med detta som grund är det möjligt att påvisa förändringar som skett i skärgårdens miljö. I kustvattenområdena klassas bara 9 procent av vattenarealen som god. Dagens växtsamhällen på holmarna är exempelvis mera kvävegynnade än tidigare. Serier av observationer insamlade med standardiserade metoder blir framtidens referenser, och får sannolikt ett värde som inte kan förutsägas idag. FORSTSTYRELSEN har erbjudit företaget West Coast Service möjlighet att fortsätta i fyra år till men parterna, som förhandlat de senaste två månaderna, har inte kunnat komma överens om detaljerna. Enligt Teemu Knuutila vid WCS är det fortfarande uppvärmningskostnaderna under vinterhalvåret som man är oense om. Det är tillåtet att besöka Örö också efter att servicen på ön stänger. I den inre skärgården är vattnet på många håll bara försvarligt. EFFEKTEN av klimatförändringen, övergödningen av havet och andra av människan förorsakade förändringar av naturen kan inte påvisas utan tillförlitliga referensmaterial. Man har försökt med vinterturism i skärgården sedan 1950-talet utan att lyckas. Skärgårdshavet under Eklunds tid såg helt annorlunda ut än idag. Varje art fungerar som indikator på förändringar i miljön. I EN TIDIGARE INTERVJU för ÅU har Forststyrelsens parkchef Harri Karjalainen sagt att han hoppas att det skulle gå att utveckla vinterturism på Örö. Faktum kvarstår i alla fall; det enorma materialet är idag det som är speciellt värdefullt. MAN kan alltså utgå från att floran i Skärgårdshavet har förändrats sedan dessa tider. Knuutila vill inte stå för kostnaderna eftersom han inte bedriver någon verksamhet på ön under vintern. I områdets största sjö, Säkyläsjön, räknas vattnet som nöjaktigt efter att länge ha varit på gränsen mellan gott och nöjaktigt. Då det gäller att påvisa effekter av miljöförändringar, är det i själva verket ofta de vanliga arterna som är av intresse. I vems regi verksamheten igen öppnar nästa år är fortfarande oklart. Detta botaniska material samlades in under 1940-talet, och utgör även det en utmärkt bas för jämförande studier. Utöver Eklunds botaniska material finns det några mindre omfattande, men trots detta, värdefulla material från Skärgårdshavet. Forstsyrelsen och WCS har förhandlat i två månader om fortsättningen. – Det är en skrattretande tanke. SAVOJÄRVI. Örö gästhamn sköttes i somras av företaget West Coast Seaservice. Sjöarnas vatten varierar från dåligt till utmärkt, men är i medeltal renare än åarna. Ängarnas och betesmarkernas arter har vanligen minskat. Ett bra exempel utgör kattfoten som numera finns på bara cirka en tredjedel av de holmar som inventerats på nytt. Miljö Nu stänger Örö På måndag stängs elektriciteten vid Örös gästhamn av för i år. Det finns inga områden Skärgårdshavet där vattnet bedöms vara av god kvalitet, och området klassas till största del som nöjaktigt. För växternas del finns det följaktligen sådana uppgifter, men endast tack vare en handfull idoga skärgårdsforskares insatser. BESÖKARANTALET PÅ ÖRÖ ser ut att landa på cirka 24 000 i år. Övergödningen är som värst i åarnas avrinningsområden och i närheten av stora odlingar på lerjord. Andra exempel på minskande arter är stagg, vårfingerört och vårförgetmigej. Åarna är i nöjaktigt eller försvarligt skick, men det finns inga åar där vattnet klassas som utmärkt. Vid Forststyrelsen är man fortfarande hoppfull och tror att ett samförstånd om Örös framtid är nära. Fåren fördes från holme till holme under sommaren. Han gjorde inte detta för samlandets skull, utan för att få svar på frågor kring arters utbredningsmönster, invandringsvägar och relation till holmarnas egenskaper. BÅDE Eklund och hans samtida växtgeografer i Finland gjorde betydande insatser inom teoribildning, så Eklunds avslutningsord i Skärgårdsboken var nog aningen provokativa. Knuutila ber ändå eventuella gäster att komma ihåg att det inte finns någon sophantering på ön från och med den 1 oktober och att besökare alltså inte får lämna sopor efter sig. Det är cirka 6000 personer färre än vad Fortstyrelsen och företaget Skärgårdskompaniet, som tidigare hade hand om ön, har uppskattat att besökarantalet ska röra sig kring. Landskapet var betydligt öppnare med ängar och hagmarker. GUSTAV RAMBERG Vattenkvaliteten i Egentliga Finlands åar och sjöar har försämrats Vattenkvaliteten i Egentliga Finlands sjöar, åar och havsområden har försämrats sedan 2013. Han hade under åratal av fältarbete samlat in ett av de största existerande botaniska materialen. Vattnet i sjöarna i Egentliga Finland håller ingen bra kvalitet
Det är också viktigt med tvåspråkigheten i räddningsuppdragen, säger han. Produktionen av stenull, i folkmun bergull, har återgått till en mer normal nivå efter toppåren. Det är en modern och välutrustad stuga, men då Lillholmenbron som ligger nära intill ska byggas om kommer vägdragningen att omöjliggöra att stugan blir kvar på sin nuvarande plats. – Jag tror hela personalen nu är i ett tillstånd där man väntar på besked, annat är inte att göra just nu. Adressen är Skräbbölevägen 36. Anja Kuusisto anja.kuusisto@aumedia.fi » » Cirka 20 årsverkan berörs av samarbetsförhandlingarna som nu har slutförts. SJÄLVA ANTINTUPAS dagar är räknade, på grund av stället där den ligger. ilmoituskenttään nimi ja sarja. Paroc har totalt cirka 200 anställda i Pargas, av vilka 120 jobbar i produktionen. . . Sedan finns båtägare som Tross-medlemmar och passiva stödmedlemmar, det antalet är 409. – Hela 80 procent av våra medlemmar bor på annat håll, och bland annat det kan vara en förklaring till att vår verksamhet har blivit mer finskspråkig, säger Elias Aarnio, sekreterare i föreningen. ÅU-FOTO. På sikt måste sjöräddarnas stuga flyttas då en ny Lillholmenbro byggs. Öppet hus i Antintupa är det klockan 18 på onsdag. Anja Kuusisto 050 4002352 anja.kuusisto@aumedia.fi » » Öppet hus i Antintupa ordnas på onsdag och verksamheten presenteras. ANTINTUPA. SÅSOM ANDRA sjöräddarföreningar baseras verksamheten till fullo på frivillighet, för vilket ingen lön utbetalas. ANJA KUUSISTO Nästa vecka får Paroc-anställda besked om nedskärningarna Samarbetsförhandlingarna vid Paroc i Pargas är slutförda i tidtabell, innan slutet av september. – Förstås kunde man tänka sig att basstationen fanns i Nagu i stället för Pargas. Ilmoittautuminen paikan päällä 20€ ennen klo 11 . – Nästa vecka informeras personalen och efter det kan vi berätta slutresultatet för allmänheten, säger produktionsdirektören Patrick Johansson. – Förhandlingarna har förts i saklig anda, säger Freman. – Därför tänker vi oss ett ställe i Pargas, bara vi skulle få besked av NTM-centralen om vilken kompensation vi får för den nuvarande stugan. Huvudförtroendeman Petri Freman är också han förtegen tillsvidare då det inte finns några besked att berätta om. Här ordnas öppet hus på onsdag. Inte heller reseeller måltidsersättnignar betalas. Då presenteras verksamheten och man hoppas få nya medlemmar med. Med båt far vi sedan ofta ut mot Naguhållet, och lägger till på någon central position söder om Nagu. Speciellt med den här föreningen är också att merparten av dess frivilliga inte alls bor på orten där de opererar. Samarbetsförhandlingarna berör produktionen och har motiverats med minskad efterfrågan på Pargas produkter inom byggsektorn. – Men vi välkomnar mer än gärna fler svenskspråkiga med. H/M; H/M 45; H/M 55; D/N; D/N 45: 10,35 km P/F/T 15: 5 km, P/F/T 11: 2,3 km Pargas sjöräddare vill rekrytera fler svenskspråkiga Ingen frivillig sjöräddarförening i Finland har ett så vidsträckt havsområde att hålla koll på som föreningen Paraisten Meripelastajat – Pargas sjöräddare. Anmälan på tävlingsdagen 20€ före kl.11. ÅU PARGAS NYHETER 9 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 54 PARGASLOPPET PARAISTEN LENKKI Pargas Idrottsförening FRIIDROTT YLEISURHEILU 6.10.2019 kl(o) 12.00 PAJBACKA Förhandsanmälan före 2.10.2019: 15€ Ilmoittautumiset ennen 2.10.2019: 15€ på konto/tilille FI61 6601 0003 3325 58 i meddelandefältet namn och klass. Onsdag nästa vecka, den 2 oktober, ordnar föreningen öppet hus i sin stuga Antintupa i Skräbböle i Pargas. Minskad efterfrågan märks nu som personalnedskärningar. – När våra medlemmar inleder ett jourveckoslut utgår vi från vår brygga intill Antintupa. Men dagsläget är det att arbetsgivaren överväger vilka åtgärder som ska ske, på basis av förhandlingarna och på basis av det som var samarbetsförhandlingarnas uppdrag, det vill säga att minska personalen med cirka 20 årsverken. Föreningen har två medlemsklasser: aktivmedlem, det finns 62 av dem av vilka 36 har varit med under de två senaste åren. PAROCS STENULLSFABRIK. Men att ha båten bakom en färjförbindelse gör körsträckan längre och det tar längre tid innan räddarna kommer iväg på ett uppdrag. Det sträcker sig från Vänö till Ålands gräns, det betyder 1237,7 kvadratkilometer
När allt mer blir tjänster som köps och säljs försvinner dessa sammanhang där människor möts kring en gemensam angelägenhet. Om nu folk ändå snusar så kan väl staten dra någon nytta av det, liksom. Attityderna bland unga idrottare är förbryllande tillåtande till snus. ATT DET GÅR så enkelt att dra ihop till ett talko i Pargas och samarbeta om arbetet med staden, visar på en av de goda aspekterna med en mindre ort. RIKSPOLITIKERNAS intresse för frågan måste kännas konstig för dem som arbetar med antisnuskampanjer. Han uttrycker hur det gemensamma målet ger något mer till umgänget. Den här veckan rapporterade Yle att inställningen till en legalisering av snus har blivit positivare i riksdagen. Frågan är politiskt såtillvida udda att understödet inte verkar vara bundet av några som helst partigränser. Trots att snus i ett skede uppfattades som något av ett ”finlandssvenskt” fenomen, var snusanvändningen mycket utbredd långt innan varken EU-medlemskap och försäljningsförbud blev aktuella. ”Nu finns det representanter från så gott som alla riksdagsgrupper som är för en legalisering”, enligt Yle, som hänvisade till sin enkät. SFP-ORDFÖRANDEN Anna-Maja Henriksson har för sin del sagt att Finland borde ha förhandlat sig till samma snusundantag som Sverige. MINA BESÖK till små skärgårdssamhällen har efterlämnat ett stort intryck. När jag möter människor i byar i Åbolands skärgård får jag höra bland annat: “här tar vi hand om varandra”, “här sköter vi saker på vårt sätt”. I ANDRA ÄNDAN av åsiktsspektret hittar vi rikspolitiker som är redo att släppa snuset fritt. ÅU LEDARE LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 10 INNERBANAN GNURF Att släppa snuset fritt är inte en så enkel lösning som vissa anser HAR DU NOTERAT att kampanjen ”Snusfri september” pågår. Som en del av den uppmanar bland annat TPS-anfallaren Markus Nurmi unga att låta bli snus. ”Diskussionen handlar om att det samhället nu gör är orättvist och ologiskt då vi förbjuder mindre skadliga tobaksprodukter som snus, medan vi tillåter mycket farligare varianter som cigaretter”, som Torvalds skrivit i sin blogg på nilstorvalds.fi. Den startades av Kaisla Koskela och Inari Halsvaha som studerar vid Turun klassillinen lukio. Kanske det beror på att de i första hand jämför snuset med tobak, inte med alternativet att inte alls använda sig av något. Enligt Cancerorganisationernas färska utredning betraktar exempelvis unga idrottare inte snuset som speciellt hälsovådligt. ÄR DET OMÖJLIGT att få en känsla av bygemenskap också i staden. Invånarna får tunnare plånböcker och beröringspunkterna med dem man bor närmast minskar. Henriksson, liksom många andra politiker, har också lyft fram poängen med pengar. Yle noterar att bland andra SFP och Sannfinländarnas ungdomsförbund tidigare uttalat sitt stöd för att tillåta både försäljning och import av snus. Emma Strömberg Journalist på ÅU När allt mer blir tjänster som köps och säljs försvinner dessa sammanhang där människor möts kring en gemensam angelägenhet. Att tillåta snus är det enkla alternativet. Nej, det behöver inte vara det, men kanske behöver invånarna ställa upp på gårdstalko för att man sedan ska kunna be om socker av grannen i lägenheten bredvid när det egna har tagit slut. Stefan Holmström stefan.holmstrom@aumedia.fi. Det har förstås inte stoppat kanalerna för införsel österifrån. Hoppas politiker i så fall är ärliga nog att medge att det inte handlar om annat än snabbvinster – nya skatteintäkter – och om att sträcka upp händerna och kapitulera. Att byalaget på Keistiö i Iniö med gemensamma krafter har fixat gatubelysning med vindkraft, eller att Rosalaborna gemensamt kavlar upp armarna för att få en ny allmän brygga till byn är ta det gemensamma arbetet för hemortens bästa till en ny nivå. Där man redan har en känsla av gemenskap är det inte ett så stort steg att dra ihop till gemensamma projekt. Antalet snuskiosker på andra sidan av gränsen var stort ändå tills Ryssland nyligen förbjöd snusförsäljningen. Det var först när det blev dags för EU-medlemskap och försäljningsförbud som snusanvändningen krympte något, geografiskt sett, till de områden som var närmast Sverigebåtarnas hamnar och de städer som var nära östgränsen. Tidigare den här månaden kunde ÅU berätta också om en annan antisnuskampanj, Sydvästra Finlands Cancerförenings. EN AV initiativtagarna Mathias Johnson sade till ÅU att han förstår att Pargas har trängd ekonomi och därför tänkte att han själv kan dra sitt strå till stacken. Det vanliga sättet att använda snus var att skjuta upp en prilla med hjälp av en liten spruta, en dossputa som köpts på apotek och skurits av för ändamålet. Då var portionssnus mer sällsynt. DEN ORGANISERADE brottligheten har också varit ett argument för en fri snushandel: På så vis stoppar vi smugglarna! Som det ser ut nu verkar det vara en tidsfråga innan det blir ett ja för snus i riksdagen. Varför lobba för att tillåta något ohälsosamt. I Europaparlamentet har SFP-parlamentarikern Nils Torvalds drivit en linje mot det nuvarande snusförbudet. TALKOARBETET har potential att skapa möten mellan invånare, och genom den gemensamma sysslan, öka ens känsla av delaktighet och samhörighet både med platsen man bor på och med människorna där. Sådana ”kanoner” – tykki på finska – var mycket vanliga bland alla beväringar på 1980-talet. Snuset har vandrat en lång väg, attitydmässigt sett. Nu får staten bara räkningen för negativa hälsoeffekter. NÄR INVÅNARNA i ett husbolag inte ställer upp på gårdstalkot, tvingas man köpa fler gårdskarlstjänster och bolagsvederlaget måste höjas. 28.9.2019 Talkot bevarar gemenskaper När Pargas stad ville använda bekämpningsmedlet glyfosat för att bekämpa den invasiva arten vresros för att det är det billigaste alternativet, ställde Pargasbor som protesterade mot detta förfarande själva upp för att klippa ner buskarna manuellt. Och här brukar diskussionen om snus förr eller senare halka in på vad som (o)hälsosammare eller inte. SNUSET HAR VANDRAT en lång väg, attitydmässigt sett. Han beskrev talkot som ett trevligt söndagsprogram för hela familjen där man samlats för ett gemensamt syfte. ”Det finns ingen nytta med snus! Det krävs styrka och tålamod att sluta snusa, men man ska våga säga nej”, säger Nurmi i kampanjen. Attityderna har länge varit tillåtande bland unga idrottare. Nu är det Sverige som får alla snusskattepengar, medan Finland blir utan. Smuggling sker också från Estland. För tre år sedan greps en liga som smugglat åtta ton snus från Sverige till Estland, som enligt polis har fungerat som transitland för snus som sedan sålts till Finland
DET SISTA I släktledet som då ärver är den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder om ingendera av föräldrarna mera lever. Men vad sker med egendomen om den avlidne inte har några barn. Lindfors förslag förlorade i omröstningen med rösterna 6-7. Den först avlidnes släktingar kalllas sekundära arvingar, eftersom deras arvsrätt aktualiseras först då den efterlevande avlidit. ÅU-FOTO Jag fick veta ungefär samtidigt som pressmeddelandet skickades ut, det var helt oväntat. – Jag vet inte om det är rätt eller fel. Matti Kaskinen, huvudförtroendeman. Nyheten kom som en överraskning för personalen. – Enligt prognosen kommer bolaget att gå på förlust med cirka 500 000 euro nästa år. Ofta har den först avlidnes och den efterlevandes arvsberättigade släktingar inte någon närmare kontakt med varandra. På detta sätt kan en barnlös person undvika att egendomen går till staten eller om man är gift i ett barnlöst äktenskap att den efterlevande makes släktingar behöver förrätta ett arvskifte med den först avlidnes släktingar. Men gör det på ett civiliserat sätt. GÖR BLAND ANNAT SKOLMAT. Då kan arvskiftet kännas obekvämt. Om den som avlider inte har några barn, ärver de släktingar som enligt Ärvdabalken har rätt att ärva den avlidne. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. ÅU 11 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 NYHETER & DEBATT Barnen ärver sina föräldrar. Detta även om den efterlevande får ägorätt till egendomen och får nyttja och förbruka den under sin livstid. Beslutet att byta avtal togs efter en mycket jämn omröstning. KONCERNSEKTIONENS ordförande Jukka Vornanen (De gröna) anser att beslutet inte kan kallas avtalsshopping, eftersom konkurrenterna i Arkeas bransch redan tilllämpar MaRas och KITAs kollektivavtal. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Kaskinen säger att han nu ska utreda om det stämmer. Vi är beredda att avstå från avkastningen ända tills bolagets ekonomi står på en stadig grund, säger biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen i ett pressmeddelande. För att vända den ekonomiska skutan ska bolaget byta kollektivavtal. Vi vet inte heller exakt hur lönerna och semestrarna förändras. På det här sättet kan vi spara in pengar utan att sparka personal. Den avlidnes kusiner ärver inte. FÖR Matti Kaskinen, huvudförtroendeman för de Arkeaanställda som hör till JHL, kommer förändringen som en överraskning. Vf, Sannfinländarna och SDP röstade mot. – Som majoritetsägare i Arkea kommer Åbo stad att göra allt för att arbetsplatserna bevaras. Fram till den 30 mars 2020 hör Arkeas personal under Avaintas kollektivavtal. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Jaakko Lindfors (Vf) kallade förslaget ”avtalsshopping” och föreslog att förkasta förslaget, med motiveringen att lönerna inom Arkeas bransch redan är låga. Jag har pratat i telefon med oroade anställda sedan dess, säger Kaskinen. Arkea ägs till 98 procent av Åbo stad. – Jag fick veta ungefär samtidigt som pressmeddelandet skickades ut, det var helt oväntat. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Juridik Vem ärver ogifta barnlösa par. SPARÅTGÄRDERNA behandlades på stadsstyrelens koncernsektions möte i måndags, som hemligt ärende. Utgångspunkten är att tillgångarna delas mellan den först avlidnes släktingar och den efterlevandes släktingar så att bägge släktgrenar får hälften av tillgångarna. Lotta Laineenkare Advokat, vicehäradshövding TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Ett undantag är då den barnlöse avlidne är gift. Jag rekommenderar att alla som inte har barn tar sig en liten stund för att fundera kring denna fråga och om det finns skäl att förrätta ett testamente Arkea byter kollektivavtal för att ta sig ur ekonomisk knipa Arkeas resultatprognos för 2019 ser ut att underskrida målsättningen. Syskonens barn till den först avlidne är de sista arvsberättigade av de sekundära arvingarna. Men det här är en stor förändring, det är helt klart, säger Kaskinen. Fredrik Häggman 050 339 9547 fredrik.haggman@aumedia.fi » » Bytet röstades igenom med knapp marginal. Jag rekommenderar att alla som inte har barn tar sig en liten stund för att fundera kring denna fråga och om det finns skäl att förrätta ett testamente. Från och med den 1 april börjar bolaget följa två olika kollektivavtal: reseoch restaurangbranschens (MaRa) avtal och fastighetsarbetsgivarnas (KITA rf) avtal. Klart är att semesterpengen blir mindre och semesterdagarna färre. – Arkea har varit ett undantag, i en bransch med stenhård konkurrens. Den först avlidnes egendom övergår alltså inte slutligt till den efterlevande. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Beslutet innebär att Arkea kan tävla på samma villkor. En fördelning av den efterlevandes egendom förutsätter givetvis att den först avlidne har arvsberättigade släktingar vid liv då den efterlevande avlider. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Bolaget har 1 200 anställda och ägs till 98 procent av Åbo stad. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Då den efterlevandes arvsrätt är begränsad kan den efterlevande inte förordna om egendomen med ett testamente. Den efterlevande kan givetvis förordna om sin egen egendom med testamente men om testamentet gäller även den först avlidnes egendom blir testamentet utan verkan till den del det gäller den först avlidnes egendom. ÅU har inte lyckats nå Jarkko Virtanen, men i intervju med Turun Sanomat säger han att arbetsgivaren kan byta avtal utan att förhandla med arbetstagarsidan. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Centern, De gröna och Samlingspartiet röstade för att byta kollektivavtal. Enligt Arkea använder sig konkurrenterna i branschen redan av de ovan nämnda avtalen. Om ingen släkting med arvsrätt lever är utgångspunkten att arvet går till staten. OM DEN efterlevandes tillgångar ökat från det de var vid den föst avlidnes bortgång och detta beror på att den efterlevande genom arv, testamente eller gåva erhållit egendom efter den först avlidnes bortgång eller om den efterlevande genom förvärvsarbete efter den första avlidnes bortgång ökat på sin egendom kommer denna ökning den efterlevande till godo. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Om makarna haft egendom som den andra inte haft giftorätt till eller den först avlidnes tillgångar av någon annan orsak varit mer eller mindre än hälften av makarnas gemensamma tillgångar skall den först avlidnes andel anses motsvara en lika stor andel av kvarlåtenskapen. Om det dessutom löper en längre tid mellan den först avlidnes bortgång och den efterlevandes bortgång är det möjligt att släktingarna inte alls känner varandra då den efterlevande avlider. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Arkea verkar inom matservice, städning, fastighetsservice och säkerhetstjänster i Åboregionen. Arvsrätten är dock begränsad. På det sättet sparar man in på personalkostnaderna, utan att sparka personal. DEN SOM INTE har barn kan med ett testamente förordna om den slutliga mottagaren av sin egendom. NÄR ÄVEN den efterlevande avlidit skall den efterlevandes egendom delas mellan den först avlidnes släktingar och den efterlevandes släktingar. Han säger att Arkeas ekonomiska läge är väldigt svårt. Då ärver den efterlevande maken den först avlidne. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag
DEN STORA FRÅGAN är huruvida Estline körde för fort under den ödesdigra natten och om det skulle ha gått att undvika katastrofen. För sjömän har havet varit en gravplats i alla tider. – Jag trodde det var ett dåligt skämt. Fartygen kan kalla in räddningsverkets specialgrupper via helikopter, men det är svårt att släcka större bränder ombord på båten. – Det är en svår fråga eftersom det väcker så många känslor. Han tycker att det viktigaste är att man lär sig av historien och utvecklar den tekniska säkerheten. – Jag tror att de kulturella skillnaderna mellan sjömän och landkrabbor spelade roll och det ska man ha förståelse för. Det finns de som vägrar tro att olyckan skedde på naturlig väg. Bland annat har det framkommit att svenska försvarsmakten smugglade radioapparatur ombord på Estonia vid ett antal tillfällen innan olycksnatten. Vid en så här stor katastrof kommer ryktesspridningen i gång. Jag har aldrig trott på någon mörkläggning. Vraket befinner sig på internationellt farvatten, men inom Finlands ekonomiska zon. » » Passagerarfartyg på Östersjön måste numera klara av att ha en halv meter vatten på bildäck. Enligt Norrback är det onödigt att söka skyldiga i efterhand. Sören Jonsson Olyckan födde många konspirationsteorier. Med sig ner i djupet tog hon 852 av de 989 personerna som fanns ombord på fartyget. – Båten klarar av betydligt tuffare väder än vad passagerarna gör. BERGENDAHL SÄGER att en stor eldsvåda skulle vara bland det värsta som kan hända på ett fartyg. Väderförhållandena var dåliga, men inte på något sätt exceptionella. Finska, svenska och estniska myndigheter är överens om att olyckan inträffade på grund av att stora vågor slog loss bogvisiret på Estonia så att fartyget tog in vatten, blev instabilt, fick allvarlig slagsida och sjönk. Enligt lagen om fredningen av Estonias vrak är det förbjudet att dyka i området utanför Utö. – Det är bara spekulationer. Dick Bergendahl som i dag jobbar som befälhavare på M/S Gabriella var styrman på ett tankerfartyg när han fick meddelandet om att Estonia hade sjunkit. Det beslutet ifrågasattes aldrig i Finland, man lät svenska angelägenheter vara. Om man hade smugglat något eller velat dölja något så skulle det väl ha varit viktigt att få upp vraket. Vad säger du om de här spekulationerna, Ole Norrback (SFP), dåvarande trafikminister. Beslutet om att göra Estonia till en gravplats togs av den svenska regeringen, poängterar Norrback. Han säger att samarbetet mellan Östersjöländerna fungerade bra. Det var en honnörssak för dem att visa västvärlden att estländska fartyg håller tiden. Ingvar Carlsson, dåvarande statsminister i Sverige, beslutade göra vraket till en gravplats. Fartygen har också bra säkerhetsutrustning med bland annat ett högtryckssprinklersystem, brandsläckare och branddörrar. Men för många skulle det vara viktigt att få en gravplats vid en jordfästning och kunna sörja. Därför är beredskapen stor och man gör brandövningar varje vecka. SÖREN JONSSON/SPT I veckan sänkte ett tyskt fartyg en dykrobot vid området där Estonias vrak ligger. Jag förstår varför beslutet väckte frågor. Enligt Bergendahl skulle det inte vara möjligt i dag att äventyra säkerheten ombord för att hålla tidtabellen. Passagerarfartyg ska inte sjunka. Om det fanns sådana apparater ombord under olycksnatten förblir oklart. Det här beslutet har ifrågasatts. Efter olyckan har många spekulationer och konspirationer börjat bubbla upp. BEFÄLHAVAREN. Han efterlyser gott sjömanskap ute till havs och säger att det är den allra bästa säkerhetsåtgärden. Estoniakatastrofen var en väckarklocka som fick rederierna och myndigheterna att förbättra säkerheten ombord. Estonia var sällan försenad. – Det är fysiskt tungt att öva, därför är det bra att vara i god form om man är med i brandgruppen. Under olycksnatten hade det utlovats vindstyrkor på uppemot 25 meter per sekund, något som inte alls är ovanligt på Östersjön. Haverirapporten tar ingen tydlig ställning i frågan. Dessutom har den metalliska smällen som den vakthavande matrosen rapporterade om väckt frågetecken. Alla passagerarfartyg gick som vanligt den natten. Enligt haverirapporten som Estland, Sverige och Finland tillsammans gjorde var den signifikanta våghöjden mellan 3 och 4 meter. Att hålla personalen redo för en eventuell brand är den största utmaningen. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 12 25 ÅR SEDAN ESTONIAKATASTROFEN Så har säkerheten förbättrats sedan 1994 Strax efter midnatt den 28 september 1994 inträffade den värsta fartygskatastrofen i finsk historia. Vi stannar vid kajen av hänsyn till passagerarkomforten, säger Dick Bergendahl. Idag har det gått 25 år sedan M/S Estonia sjönk på sin färd mellan Tallinn och Stockholm
Fartyget sjönk snabbt med aktern före. Man kan inte komma till terminalen ett par minuter innan avgång. När sjöräddare skriver in ett personnummer, kommer uppgifterna direkt från Befolkningsregistret. Det är ingen som har prövat, men fartyget klarar nog av alla stormar i våra farvatten. Rederierna agerar proaktivt. Dåliga instruktioner, dolda felkopplingar •. M/S Amorella avgick från Åbo den 14 december 2013 klockan 8:45 för sin tidtabellsenliga resa till Stockholm via Mariehamn. Estonia sjönk på under en timme REDSKAP. •. Senare visade det sig att instruktionerna för arbetet var bristfälliga. Ordet ”triage” är bekant från hälsovården, där det syftar på processen för hur man prioriterar patienter. Klockan 12.33, vid giren mot den smala passagen vid Hjulgrund i Ålands skärgård och strax efter att man passerat Sandö, uppstod en störning i fartygets elsystem. Men Bergendahl försäkrar att äldre fartyg är lika säkra som nya. När sjöräddningen antecknar det, kommer all data om fartyget automatiskt från Transportoch kommunikationsverket Traficoms register. Direkt efter olyckan skedde stora förändringar. •. MÅLET ÄR ATT FÖRENKLA kommunikationen mellan sjöräddningscentralerna och de enheter som är ute på uppdrag, så att alla har omgående tillgång till uppdaterade uppgifter om exempelvis en olycka. Det här bidrar till en bättre koll på läget för alla. DET NYA SYSTEMET utgår från flera av de rekommendationer Olycksutredningscentralen gav efter M/S Amorellas blackout och grundstötning 2013. – Ibland uppdagas små brister som kan åtgärdas. Hur hård vind klarar ett passagerarfartyg av. Då hörde den vakthavande matrosen en metallisk smäll från området kring bogen, framme i båten. •. ÅU REPORTAGE 13 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 25 ÅR SEDAN ESTONIAKATASTROFEN Så har säkerheten förbättrats sedan 1994 •. – Det manuella arbetet med att anteckna och leta efter uppgifter minskar, säger Leppänen. Huvudmotorerna stannade och Amorella drev på grund, men fartyget kunde senare fortsätta sin färd. Senare mötte han Sjöräddningssällskapets verksamhetschef Jori Nordström, varefter det hela ledde till blev seminarier, workshoppar och ett internationellt utvecklingsarbete. Källa: Olycksutredningsrapporten FÖRUTOM BRAND är förstås väder och vind det som kan orsaka olyckor. Resultatet var det som heter Vessel Triage. – Det blåste ordentligt, men båten gungade knappt alls. – Vi får ett effektivare utbyte av information mellan olika myndigheters databaser och tjänster. Bergendahl minns det stora pådraget när stormen på nyårsdagen drog in. Någon har kanske slängt en livboj över relingen, eller så fattas dokumentation. 22 minuter senare skickade Estonia ut den första nödsignalen. Ett problem som upptäcktes under Estoniaolyckan var att närliggande passagerarfartyg saknade redskap för att hjälpa upp människor ur havet. Men det beror också på vindriktning och sjögång. •. DET SOM SKILJER äldre fartyg från nya är att man på nya fartyg har beaktat nya säkerhetskrav redan i byggskedet. Stefan Holmström 040-500 0873 stefan.holmstrom@aumedia.fi » » M/S Amorellas elavbrott och grundstötning 2013 gav gnistan till att tänka om. Flera människor flöt då i vattnet och från Mariella kastades flytvästar och sjösattes flottar. Eloch gasbilar innebär en helt ny brandrisk. •. Tio minuter senare nådde Silja Europa olycksplatsen. De nya Vessel Triage-koderna – fyra olika färger, beroende på hur allvarlig en incident är – ska finnas inbyggt i sjöräddningens nya ledningssystem. LEPPÄNEN HADE redan tidigare grunnat på en idé med koder för hur allvarliga olyckor är. EFTER ESTONIAOLYCKAN har man ändrat sitt synsätt. Viking Line och de andra rederierna hade fått undantag för att köra linjen Åbo-MariehamnStockholm. Det är mänskligt att lära sig av sina misstag. •. Ny öppenhet ska förbättra räddning till sjöss Gränsbevakningsväsendet är på väg att förnya ledningssystemet för sjöräddningsuppdrag. Efter olyckan infördes ett gemensamt inspektionssystem där också destinationshamnar har börjat granska fartygen. HELIKOPTERPLATTOR måste numera finnas på stora passagerarfartyg och dessutom är det obligatoriskt att ha ett beslutsstödsystem till befälhavarna för ledarskap vid olika nödsituationer. Som exempel ger Leppänen fartygs radioanrop. Numera kan man vinscha upp folk till båten. Estonia ägdes ett tag också av Silja Line, Wasa Line, och Estline som ägde fartyget på olycksnatten. Det här är banbrytande, eftersom det inte finns en internationell standard för hur olyckstillbud eller olyckor ska kategoriseras. – Det vet jag inte. – Just nu förebygger vi bilbränder ombord. Då olyckan inträffade hade räddningsmyndigheterna på Åland, i Åbo och i Helsingfors olika uppfattningar om vad som hänt. Det görs också slumpmässiga idoch säkerhetskontroller i terminalerna. Därtill deltog också helikoptrar i räddningsoperationen. •. – Det handlar om ett klart mervärde jämfört med våra nuvarande system, som är tjugo år gamla. Vi hade förberett hela besättningen för storm. Totalt tog sig sex fartyg till olycksplatsen inom två timmar för att hjälpa överlevande. Om vindstyrkan närmar sig 40 meter i sekunden tycker jag att man ska hålla sig vid kajen. •. På Åland uppnådde stormen nästan orkanstyrka den 2 januari, med medelvindar på cirka 32,5 meter i sekunden. Olyckan avslöjade också dolda, äldre felkopplingar i elanordningar. – På ett ställe förberedde man sig för en katastrof, på ett annat ställe var man bättre insatt och insåg att läget inte var så allvarligt. Sören Jonsson SPT. •. – Ofta kommer det nya uppdateringar, nya regler, ändringar i manualer eller i utbildningar. •. Om de fattar eld kan de brinna kraftigt, men sannolikheten för en sådan brandolycka är liten. Fartyget trafikerade då rutten Åbo–Mariehamn–Stockholm. TANKEN ÄR ATT det nya systemet för sjöräddningsuppdrag senare ska få ytterligare en viktig egenskap, säger Leppänen – I dag sker mycket så att man talar med varandra och antecknar uppgifter på flera olika ställen. – För att det ska lyckas kommer det att krävas en attitydförändring bland passagerarna. – Betydelsen av att alla myndigheter har samma bild av läget är en viktig förbättring. Jag tror att det finns i våra gener. Grundstötningen förorsakades av en händelsekedja som fick sin början då hjälpmaskinernas bränslesystem skulle servas. MATS BJÖRKENDAHL, sakkunnig inom miljö och fartygsteknik vid Rederierna i Finland, säger att man har gjort tekniska och operativa förbättringar och tillstramningar efter Estoniaolyckan. Det sker genom utbildningar, riskhanteringssystem och bättre kunskap till följd av olyckor runtom i världen. Juha-Matti Korsi, sjöfartsdirektör vid Transportoch kommunikationsverket, säger att rederierna har blivit bättre på att hantera risker. Bergendahl tror att nästa steg mot en säkrare sjötrafik blir rutinmässiga säkerhetskontroller som påminner om dem vid flygplatserna. Till exempel har passagerarfartyg numera strängare stabilitetskriterier och ska klara av att hålla stabiliteten vid en eventuell läckskada trots att det finns vatten på bildäck och i förhållanden där våghöjden är fyra meter. Ungefär samtidigt hade alla fyra huvudmotorerna stannat. Egentligen var fartyget inte gjort för öppet hav. M/S Mariella var det första fartyget som klockan 2.20 nådde olycksplatsen. M/S Estonia byggdes 1980 och gick till en början under namnet Viking Sally. Det tog endast cirka 50 minuter innan fartyget sjönk och försvann från de kringliggande fartygens radarskärmar. I Finland görs till exempel inspektioner av estniska fartyg som anlöper en hamn i Finland. Bogvisir av Estoniamodell förbjöds, säkerhetskraven skärptes och passagerarlistor blev obligatoriska. Sjöräddningscentralerna i Åbo och Helsingfors ska ta i bruk det nya ledningssystemet i början av 2021. Fartyget förlorade styrförmågan och stötte på grund trots att man använde nödstyrningssystemet och nödankrade. På så vis har alla myndigheterna samma situationsbild och kan sända ut rätt enheter. Systemet har resulterat i en gemensam säkerhetsnivå för passagerarfartyg inom EU. •. Man väntar varken på att det ska inträffa någon terrorattack ombord på ett fartyg eller att någon elbil ska börja brinna. – Sjöräddningscentralen kan rita in spaningsområden direkt på de olika utryckningsenheternas skärmar och de kan i sin tur mata in data om exempelvis var de hittat en flytväst eller räddningsflotte, i stället för att det här måste noteras och antecknas på flera ställen. – Estoniaolyckan har förbättrat säkerheten ombord på passagerarfartygen betydligt. Klockan ett på natten träffades fartyget av en kraftig våg. Gränsbevakningen ska också kunna ge mer data om olyckor till sjöss till andra myndigheter, säger Petteri Leppänen, sjöräddningsexpert och kommendör. Information ska i framtiden matas in direkt, så att de som deltar i räddningsoperationer på sina skärmar ser ny information i realtid
Datumet på instrumentpanelen visar 28 september. – Meteorologiska institutet har en lagstadgad uppgift att varna för stormar, men vi ska inte varna bara för varnandets skull. 1995 var de 38. – Vi vet så mycket mer om olika fenomen för att datorerna ska göra stormmodeller, säger Mäkelä. Ytbärgarens skada innebär dessutom att helikopterbesättningen får ta det svåra beslutet att lämna olycksplatsen för att hämta en ny ytbärgare. Vi förstod ingenting. An» » Stormarna på finska havsområden har blivit färre sedan 1994. Data om de mest extrema fenomenen är ändå bristfälliga.. METEOROLOGISKA institutets statistik för perioden 1994–2018 tyder på att antalet stormdagar till havs har minskat något. Gränsen för orkan går vid 32,7 sekundmeter. Hos oss stiger temperaturerna snabbare än på global nivå, säger Antti Mäkelä, gruppchef för enheten för klimatförändring och extrema väder vid Meteorologiska institutet. KLOCKAN NÄRMAR sig tre när helikoptern skär genom regnbyarna på väg ut över den kolmörka Finska viken. Överallt i vattnet ser vi tomma flytvästar, men inga människor. Vinden är också väldigt byig. DEN STORA FRÅGAN är hur ofta de mest extrema väderfenomenen förekommer i framtiden. – Sjunkit. Det är mycket annat som samverkar, säger han och nämner stormen Mauri år 1982. Också den tjänstgörande ytbärgaren har problem med de höga vågorna och det går mindre än en timme – och endast fyra räddade människor – innan han skadar sig illa. Det hårda vädret och framförallt mörkret gör det svårt för besättningen att se något. Stormen har i det här skedet vuxit till en våldsamhet som man bara ser ett par gånger om året – och aldrig i september. Där framme väntar den största fartygskatastrofen i det moderna Europas historia. – Att vi är först på plats avgör ingenting. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 14 25 ÅR SEDAN ESTONIAKATASTROFEN Räddarna möttes av tomma flytvästar Artikeln publicerades i Åbo Underrättelser den 27 september 2014, då det hade gått 20 år sedan Estonias förlisning. De starkaste stormarna är så sällsynta att data inte finns. säger han 20 år senare, där han sitter tillsammans med sina kollegor på gränsbevakningens flygbas i Åbo. Året är 1994. 1994, då Estonia förliste, bokfördes 30 stormdagar. Det är svårt att säga om regnet som slår mot farkostens vindruta kommer vågrätt eller lodrätt. Uppgiften var att rädda så många överlevande som möjligt. Det är hur man lyckas med räddningen som betyder något, och de förhållanden vi jobbar i är i princip omöjliga. Oväder överraskar inte som förr Sjögången var hård då Estonia förliste, men inte exceptionellt hård. Där väntar m/s Estonias sista viloplats. Tekniken för att förutspå stormar har utvecklats enormt sedan Estonia förliste. DÅTIDA DAGSTIDNINGAR rapporterade om omfattande materiella skador och om hur ”havet kokade”. ETT PAR TIMMAR senare återvänder helikoptern, nytankad och med en utökad besättning som nu mönst» » Matti Rytkönen och Ari Rautiainen satt i den första helikoptern som anlände till Estonias förlisningsplats. Ari Rautiainen, Teppo Mäkelä, Matti Rytkönen och Risto Leino var alla inblandade i räddningsoperationen under Estoniakatastrofen. När Utö försvinner någonstans i mörkret under helikopterns rytande rotorblad är det inte många minuter kvar. Här tillsammans med Super Puman som tjänstgjorde under olycksnatten. De senaste fem åren har antalet stormdagar – det vill säga stormdagar enligt vissa specifika kriterier – legat mellan 8 och 21. Vindbyarnas styrka var 40–50 m/s. En sådan var augustistormen 1890. I så fall måste det ha gått hål på skrovet – en kollision kanske. Frågan är vilka oväder vi kan förvänta oss i framtiden. I Molpe i Korsnäs mättes en vindhastighet på 29 sekundmeter. – Klimatet har förändrats, det är helt klart. KLOCKAN VAR LITE över ett när Rytkönen väcktes i sin säng hemma på Ekholm i Pargas och fick uppgifter om att kryssningsfartyget Estonia hade en kraftig slagsida ute på finska viken. Hur kunde ett fartyg av den storleken sjunka. I och med att vattenytans höjd skiftar med sex meter under oss fungerar inte den automatiska hovringstekniken och förutom helikopterns strålkastare har vi inga som helst ljusreferenser i mörkret, säger Rytkönen. I helikoptern finns också teknikern och vinschoperatören Ari Rautiainen. – Uppgifterna om stormar på lång sikt är så bristfälliga att det inte går att se trender. En dryg timme senare när helikoptern lyfter säger rapporterna att fartyget sjunkit. Temperaturer är ändå endast en faktor, säger Mäkelä. Det här är en något förkortad version. Matti Rytkönen sitter vid spakarna i sjöräddningens helikopter av märket AS332L1 Super Puma, som för en halvtimme sedan har lyft från Åbo flygfält. – Estonia är spårlöst försvunnen. Sikten är inte mer än en kilometer och vinden ligger på med 30 sekundmeter. ERFARNA. Men där och då i ovädret hade de fem besättningsmännen inte tid för spekulationer. Det är alltid en människa som drar de sista slutsatserna, tillägger han. Något tiotal räddningsflottar – vissa upp och ner – flyter i de häftiga vågorna och det är där vi får order om att börja operationen, säger han. Men om vinden är ojämn innebär det att helikoptern stiger och sjunker i takt med vinden. Dåtida mätningsapparatur var för outvecklad för att ge säkra resultat, men vindhastigheten har uppskattats till 30–35 sekundmeter. Våghöjden är drygt sex meter och vågorna väldigt skarpa, något som beror på en ihållande storm över Östersjön, som pågått flera dagar. ETT PAR TIMMAR senare, klockan 03.05 når Super Puman de rätta koordinaterna. Den första tanken som dyker upp i Rytkönens huvud är att här har ingen regelrätt evakuering skett. – För att få helikoptern att hovra utnyttjar den motvind, så en jämn, stark vind är okej. MEN EVAKUERINGEN går långsamt. Mauri var en rest av Debby, det årets starkaste tropiska cyklon på Atlanten
Pärnäs, Nagu: Minnessten utformad av konstnärerna Sikke Kiviranta, Kirsti Uuttu och Rauni Elfving-Ugur. Estonias bogvisir väger 64 ton. Frövi i kommunen Lindesberg i Örebro län: Minnessten över 33 kommuninvånare. Senare fick Leino veta att en annan helikopter väntat i närheten för att ta hand om de sista i flotten och samtliga blev räddade. 1999 beslutade Haverikommissionen att bogvisiret ska bevaras. Robin Sjöstrand ERFARNA. Leino, som vid tillfället står nere i livflotten tillsammans med tre personer som ska evakueras, får order att lämna kvar dem som sitter i flotten. Ersatte ett enkelt träkors som rests tidigare. Avtäcktes 2004. Det är de som får agera hjältar i samhällets ögon. Det är hela teamet i helikoptern som förtjänar berömmet. – Jag får samtalet runt klockan fyra. Alla är beroende av varandra för att lyckas. Än så länge handlar det bara om ett utredningsuppdrag, inte ett beslut om, påpekar han. Ohlsson ska inte bara utreda var visiret kunde placeras, utan också hur allt skulle gå till. Två av anhörigföreningarna har uppgett att bogvisiret kunde placeras nära Estoniamonumentet vid Galärvarvet på Djurgården. •. DET KAN OCKSÅ finnas ett tredje alternativ. •. Stormen håller fortfarande i sig från natten, men det värsta verkar vara över. – Stormar föds inte plötsligt, det är vår stora fördel. – En sådan utredning innehåller allt från hur visiret transporteras till hur det bäst exponeras, vilka kostnader detta medföljer och även vilken berättelse som ska ledsaga besökarna till museet. ROBIN SJÖSTRAND. •. Allihopa är de delar av en kedja som inte är starkare än den svagaste länken. •. Många minnesmärken •. Stefan Holmström » » Efter en lång odyssé finns det fortfarande inget beslut om Estonias bogvisir. – När det skänktes till Sjöhistoriska museet fanns planer på en klimatkammare omedelbart bakom museet, kopplad till museets Minneshall och övriga utställningar och fastän lika säkert som idag, skulle vi kunna hålla kammaren öppen för besök. I hela två dagar efter katastrofen flyger Super Puman fram och tillbaka och bärgar kroppar av drunknade och ihjälfrusna människor. Speciellt inte för ytbärgarna. Võru: Ett stenmonument på centraltorget i staden i sydöstra Estland. talet som drunknade i stormen har inte bekräftats. Sedan 2005 har bogvisiret stått i en klimatkontrollerad byggnad på örlogsbasen Muskö, söder om Stockholm. För vinschoperatören Rautiainen och ytbärgaren Leino är minnesbilderna från natten starkare. – Jag kommer för alltid att komma ihåg de tomma flytvästarna som låg och flöt i strålkastarljuset vid haveriplatsen när vi kom fram. •. Här tillsammans med Super Puman som tjänstgjorde under olycksnatten. Både piloterna och vinschoperatörerna ser till att ytbärgaren hålls vid liv och inte utsätts för fara. De senaste fjorton åren har det legat på Muskö örlogsbas. •. Platsen är bra för visiret, men tillgängligheten är inte den bästa, enligt Hans-Lennart Ohlsson, museichef vid Sjöhistoriska museet (numera en del av Statens maritima och transporthistoriska museer). Vi hade obligatoriska avlastande samtal efter de två dagarna och det var bra för alla inblandade, säger Rytkönen, nu mer eftertänksam och tystlåten. – Ljuset gör att vi kan börja arbeta på riktigt. DET FINNS INGA konkreta planer på en annan placering, men Ohlsson har fått uppdraget att utreda alternativ. Ersta sjukhus, Stockholm: Ett kors som restes av anhöriga till dem som omkom. Dagö: På halvön Tahkuna, den närmaste platsen i Estland till olycksplatsen, finns en bronsklocka som slår vid kraftiga stormar. Meteorologer ser sådant som inte kunde observeras förr. Sannolikheten för vissa stormar är kanske en på femtio år, en på tvåhundra år, säger Mäkelä. Till skillnad från de andra helikoptrarna på plats använder vi dessutom två räddningsselar och kan på det sättet lyfta två personer samtidigt, säger Rytkönen. Ari Rautiainen, Teppo Mäkelä, Matti Rytkönen och Risto Leino var alla inblandade i räddningsoperationen under Estoniakatastrofen. Framförallt ett intryck har stannat hos honom från natten Estonia sjönk i det kompakta mörkret. Där stod det inte heller länge, då militären behövde marken. Helikoptern måste tankas. 852 OMKOM. LEINO HAR MER handgripliga minnen. Museet fraktade det till hamnen i Södertälje. Det är ett av de alternativ jag kommer att utreda, säger Ohlsson. Då först förstod vi hur illa det var. •. ESTONIAKATASTROFEN har satt färre spår i honom än man kunde tro. Kvart över fem är vi i luften och fem före sex är vi framme, säger han. Under en tidsperiod på dryga tre timmar räddas 40 personer av Super Puman. •. För mig har det nästan blivit som en profetia så här i efterhand, säger Rautiainen. – Under min utbildning sade en av mina äldre instruktörer alltid: ”Om ett av de här höghusen välter, då är vi i strilet”. Den stora skillnaden till hur det var förr är de utvecklade metoderna att förutspå oväder. •. 2002 fördes bogvisiret till ett militärt område på Älvsnabben i Stockholms skärgård. Stefan Holmström » » Mer om Estoniakatastrofen på åu.fi På ÅU:s sajt hittar du mer om den tragiska olyckan 1994. Han vaknar inte kallsvettig om nätterna och minns händelserna med fasa, som man kanske kunde tro. UNDER MORGONENS sista räddningsaktion är bensinen farligt nära att ta slut. På åu.fi hittar du också en intervju med ÅU-journalisten Kim Lund (på bild), som berättar om hur det var att bevaka olyckan 1994. En lång båge i svart granit. Ett sådant är att det får stå kvar på Musköbasen, ett annat att det flyttas nära Sjöhistoriska museet. Djurgården, Stockholm: Intill Galärkyrkogården finns ett minnesmärke som består av en granitmur och tre almar. Estonias bogvisir har förvarats på många platser. Rederiet skänkte det till Sjöhistoriska museet i Stockholm. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 25 ÅR SEDAN ESTONIAKATASTROFEN Bogvisirets sista viloplats är ännu oklar Bogvisiret bärgades i oktober 1994. Över 800 namn är ingraverade i ljusa stenskivor på murens insida. Vilhelmina kommun i Västerbottens län: Minnessten över lärare och elever vid Malgomajskolan. Skillnaden mellan att vara på vågtoppen eller i vågdalen var total. Rytkönen säger att det ofta är ytbärgarna som får stå i strålkastarljuset efter en insats. Många av de omkomna var från Pärnu. – Oväder av katastrofala mått har säkert förekommit också tidigare. Men när jag lämnade dem hade jag ingen aning om ifall de skulle klara sig. Estonias förlisning var en av de dödligaste fartygsolyckorna under 1900-talets andra hälft. Gryningen är dessutom på väg och även om solen ännu inte stigit över horisonten är det ljusare. •. – Det är inte roligt att bärga döda. Stora Tuna kyrka i Borlänge: Minnessten över 48 personer från Dalarna. Källa: Wikipedia, Estoniasamlingen ANNELI KARLSSON / SJÖHISTORISKA MUSEET MONUMENT. Sedan låg det fem år i Hangö hamn. Men det är bara att lyda order – det är säkrare både för oss och för dem. Där hittas bland annat artikeln ovan i sin helhet. Tallinn: Bruten linje (Katkenud liin). – Det är till viss del sant, men inte helt. Kapellskär: Träkors nära hamnen, på den östligaste udden på Svealands fastland. – Ytbärgarna kanske har värre minnesbilder än jag, men för min del har jag inte haft några tydliga flashbacks från olycksnatten eller efteråt, säger Rytkönen. – I och med att jag tillbringade stor del av tiden i vattnet kommer jag ihåg den totala kontrasten mellan att ena sekunden se en stor vägg av vatten resa sig över mig och att i nästa sekund plötsligt se alla helikoptrarna i luften. Räddarna möttes av tomma flytvästar rar två ytbärgare, däribland Risto Leino, som blivit väckt i sin säng för bara någon timme sedan. – Det var tungt. Pärnu: Ett monument som för tankar till kors och master. Det finns också länkar till ÅU-artiklar som skrevs då det gått tjugo år sedan Estoniakatastrofen. Snart blev det en ny flytt, då hamnen skulle bygga en ny färjterminal
Vi läser undertexter i tv-serier, romaner och gatunamnsskyltar. Texter i skrift kan läsas även om man inte hör – om ljudnivån är för hög eller om man har en hörselskada. En ljudbok kan man inte lyssna på vilken hastighet som helst utan att förståelsen lider. En markant förändring i skriftspråket är på gång, och hur denna går till i franskan utforskas i ett projekt vid Åbo Akademi och Tammerfors universitet.. Detta betyder emellertid inte att skriften försvinner. I skrift. För några decennier sedan var det flera personer som mycket sällan skrev. En markant förändring i skriftspråket är på gång. Nuförtiden skriver alla något. En stor del av till och med de publicerade texterna är inte publicerade på det traditionella sättet. Den textmängd vi anammar under dagen är väldigt stor – så stor att vi har blivit så erfarna läsare att vi inte ens märker att vi läser när vi ser en följd av bokstäver. Om man mest läser texter som inte nödvändigtvis är skrivna enligt de konventionella mönster som mestadels följdes för några decennier sedan, har detta en tydlig påverkan på vårt skriftspråk. Vi uppdaterar vår profil på Facebook, ställer hastigt en fråga till kollegan per e-post eller meddelar via Whatsapp att sonen inte kommer till träningen. Allt mer av det vi läser är hastigt nedtecknat i ett mejl eller på sociala medier – inte skrivet av professionella skribenter. Ingen redaktör eller korrekturläsare har gått genom texterna och ändå är de publicerade. Vad läser vi då. DET SPRÅK MAN själv producerar är en blandning av allt det språk man har hört eller läst under sitt liv. Multimodalitet börjar dock vara normen i bland annat e-tidningarna. Det finns många möjligheter idag att kommunicera muntligt även om man inte är på samma plats samtidigt – via telefon, via muntliga meddelanden – men skriftspråket har sina fördelar. De finns på nätet och är helt offentligt läsbara, öppna för alla. Vi kommer att fortsätta att läsa och skriva, men texterna går inte oförändrade: idag eller i framtiden är texterna inte desamma som igår. Dagens diskussioner på sociala medier eller hastigt skickade e-postmeddelanden är just det – hastigt skrivna och inte alltid så genomtänkta, varken när det gäller innehållet eller den språkliga formen. Skriftspråkets betydelse kommer knappast att minska. Framför allt är skriftspråk effektivt. Enkelt skriftspråk kan vara lättare att behärska än talspråk om man håller på att lära sig ett nytt språk: man får ta sin tid att tolka meddelandet. Medvetet eller omedvetet följer dessa texter inte alltid det skriftliga standardspråkets normer. Vi läser tidningar, blogginlägg, texten på mjölkpaketet, e-post, textmeddelanden, uppdateringar på sociala medier, manualer, facklitteratur och serietidningar. I IVERN ATT ANVÄNDA nya appar för att skicka ljudfiler och lyssna på ljudböcker när man är ute med hunden kan man ibland tro att skriftspråket håller på att vissna. Alla skriver självklart inte böcker eller tidningsartiklar, men vi skapar skriftliga texter, längre eller kortare. Man lär sig språk genom att anamma språk. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 16 Vi läser mer än någonsin – och vi skriver alla Vi läser mycket idag, från morgon till kväll och ibland under nätterna. En markant förändring i skriftspråket är på gång, och hur denna går till i franskan utforskas i ett projekt vid Åbo Akademi och Tammerfors universitet. En van läsare mottar en mångfald av information jämfört med det man kan motta i tal. ALLA SKRIVER. Man skriver det som man har läst. Text, ljud, fotografier och levande bilder blandas för att skapa en dynamisk och attraktiv enhet. Ännu på 1980-talet var majoriteten av de texter som man läste publicerade: tidningar och böcker, oftast skrivna av professionella skribenter. Det skriftliga språket i sin helhet håller » » Men texterna går inte oförändrade. VI KOMMER ATT fortsätta att läsa och skriva, men texterna går inte oförändrade: idag eller i framtiden är texterna inte desamma som igår. En byggare som för tjugo år sedan skulle ha lyft luren skickar ett skriftligt textmeddelande. Vi läser hela tiden men dessutom skriver vi alla. VI LEVER I ETT samhälle av texter
Ännu på 1980-talet var majoriteten av de texter som man läste publicerade: tidningar och böcker, oftast skrivna av professionella skribenter. Skribenten bygger upp sin text på ett okonventionellt sätt. Det som hör till vardagliga konversationer låter konstigt i officiella tal eller tvärtom. Meri Larjavaara professor i franska vid Åbo Akademi forskar tillsammans med universitetslektor Soili Hakulinen från Tammerfors universitet i ett projekt om de förändrande konventionerna i skriftlig franska, om genrer och former. Olika textgenrer har olika konventioner. När man skriver ett receptblogginlägg följer man de konventioner som finns inom receptbloggsgenren: använd många adjektiv, börja med beskrivningen, berätta om glada minnen, ge receptet... På den textuella nivån finns saker som är okonventionella. ÅU-FOTO på att bli mindre standardiserat, vilket syns på olika nivåer i språket. Meningarna är lösa och inte lika bundna till varandra som i den mera traditionella versionen av textgenren. SPRÅKET ÄR INTE alltid detsamma. Det är möjligt att de nya sätten att strukturera texter liknar medeltida texter när den skriftliga franskan föddes. Konventionerna är inte desamma i olika sammanhang. Högtidliga uttryck och strukturer finns, antagligen därför att skribenten upplever att de hör till genren, men helheten motsvarar inte det som vi kunde ha förväntat oss i sammanhanget. Skriftspråkets konventioner var inte ännu starka då. Ett sådant exempel är franska brev som har skrivits till jurister för att få råd angående olika juridiska problem. DET ÄR INTRESSANT att se hurdana språkliga drag som kan hittas i texter som helt tydligt hör till någon textgenre men som på något sätt förändrar genrens konventioner – kanske därför att skribenten inte är van vid genren. Idag föds nya konventioner. Skriftspråkets betydelse kommer knappast att minska. När man använder språk, är det alltid inom en viss genre. I olika sammanhang och i olika situationer varierar självklart orden men också övriga språkliga drag. ÅU 17 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 REPORTAGE För några decennier sedan var det flera personer som mycket sällan skrev. En byggare som för tjugo år sedan skulle ha lyft luren skickar ett skriftligt textmeddelande. Det hör till vår språkförmåga att kunna variera språket. Det har till exempel noterats att objekt är mycket mera sällsynta i ledigare delar av texter och frekventare när man sammanfattar koncist. När man talar med barndomsvännen uttrycker man sig inte på samma sätt som om man talar med chefen eller kioskförsäljaren. Också texternas grammatikaliska och textuella egenskaper varierar i olika sammanhang. Varje genre har speciella funktioner. När man skriver korta meddelanden via Whatsapp, hör det inte till genren att använda högtidliga uttryck. STOR FÖRÄNDRING SKER. Rent grammatiskt kan man också uttrycka sig på olika sätt i olika sammanhang. I dag läser vi hela tiden men allt oftare meddelanden, statusuppdateringar och kommentarer som skrivits i hast. Nuförtiden skriver alla något. Det påverkar vårt sätt att förstå och använda språket. När man skriver till en jurist, följer man andra konventioner: var saklig, använd juridiska termer, följ standardspråkets normer
Snygga ackord efter varandra, lagom snett placerade för att göra effekt. Konserten spelas på ÅST:s Tiljan och börjar klockan 19. SEGLARJERRYSÅNGER. Pekka Munsterhjelm har skrivit merparten av musiken. BANDNAMNET SeglarJerrysÅnger uppstod av en slump då Wahlforss hade en mapp på sin datorskärm med namnet SeglarJerrys sånger. Tyvärr ösregnade det, men det var roligt att spela inför publiken ändå, säger Wahlforss, som är sångare i gruppen. Gruppen inledde sin verksamhet år 2017 då vännerna Pekka Munsterhjelm och Jerry Wahlforss kom på idén att börja spela blues på svenska. LÅTSKRIVAREN. Ett slags solister i symfonin, alltså. Jerry Wahlforss ERIK SAANILA ERIK SAANILA Uppfriskande och annorlunda konsert KONSERTEN. Jag njöt som allätare fullt av symfonin; den var egentligen konsertens höjdpunkt. Solisten Zenger gav prov på sin fenomenala röstförmåga, och mikrofonen bland annat gjorde att solisten lätt kunde höras över orkesterbruset. Det tyckte publiken också, och ovationerna var långa och uppriktigt menade. Felix Zengers stycke Flare för beatbox och orkester visade sig vara ganska skön musik. Orkestern spelade jämnt och fint. . Då Munsterhjelm berättade att han flyttar till Åbo inleddes deras gemensamma projekt. Där fungerade de som förband för Jorma Uotinen och Helena Lindgren. ÅU KULTUR 19 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 Finlandssvensk blues klingar på teatern i kväll I kväll uppträder bandet SeglarJerrysÅnger i Åbo med egna, svenska blueslåtar. Symfonikonsert den 26 september i Konserthuset •. Senare i höst är han aktuell med ”Snödrottningen” som återupptas på Åbo svenska teater, och nästa år med ”Kvinnor 3”. – Det var en stor grej för oss. LAURI PORRA (1977-) är en mycket mångsidig musiker, och han är kanske mest känd som elbasist i metallgruppen Stratovarius. Utom Porra själv på elbas hörde vi hans kumpaner Timo Kämäräinen på elgitarr, Aki Rissanen på piano och Olavi Louhivuori på trummor. De träffades i sin gamla hemstad Helsingfors och blev vänner. JAG VÄNTADE mig en del longörer, eftersom verket drog ut på tiden, men knappt något kändes onödigt. Zenger kan absolut sina saker, och det var en veritabel njutning att ta del av detta verk. Men musik om tunga saker kan ha en renande effekt, tycker Wahlforss. Uppträder med finlandssvensk bluesmusik i Åbo i kväll. Rätt idiomatiskt skrivet för orkestern, tonalt och snyggt. Från vänster Tapo Leppänen, Johan Järv och Jerry Wahlforss. Här samarbetade filharmonikerna med ett gäng musiker som såg till att symfonin rörde sig mellan rock och klassiskt. Efter det bjöds de in för att spela på Konstens natt i Helsingfors, efter att arrangörerna upptäckt deras musik på internet. – Nu har vi 22 låtar och vi uppträder med dem alla i kväll, säger Wahlforss, som är ett bekant ansikte i teateroch filmvärlden. Men blecket och slagverket hade mycket att göra i orkesterledena. Upprepningar hördes förstås, de ingår i konceptet. Målet för kvällen är att publiken ska ha en bra känsla. BLUESMUSIKENS långa anor fascinerar honom, liksom att musikstilen är enkel, men öppen för många tolkningar. När orkestern hade birollen kunde stråkarnas matta ligga ganska tyst i väntan på aktion. Vi brukar kalla vår stil för ”partyblues”, det är mer positivt och låtarna har ofta hoppingivande slut. Felix Zenger är ett bekant namn för mig men inte just mer. Här finns vissa typiska vändningar, men glädjande nog en mera framåtgående stil än hittills. Stonework heter ett av Sebastian Fagerlunds senaste verk. De flesta låtarna skrivs av Munsterhjelm, som har en lång bakgrund i musikbranschen bakom sig. En fin och annorlunda konsert, denna! Ingmar af Hällström FLYOVER BEATBOX! •. Vissa av satserna var klart avskilda från varann, men senare i musiken var det svårt att urskilja de olika satserna. En lite annorlunda musik, kanske, atonal hela vägen men ändå välklingande. Rytmiken är fortfarande ett viktigt element, och det är ju bra. Här avstår tonsättaren också nästan helt från stora ackordblocksförflyttningar. Verket spelades med finess, och beatboxandet var delvis som ett slags slagverk. Just nu befinner han sig i Köpenhamn där han spelar en liten roll i andra säsongen av den svensk-danska thrillerserien ”Advokaten”. Både Porras och Kämäräinens gitarrer var mer och mer i elden, och mot slutet tog nog rockelementet överhanden med besked. De gjorde sin första spelning på Baltic Jazz i somras. Ett slags kadens i musiken gav ett speciellt virtuost intryck. Sällan vid en konsert, särskilt en symfonikonsert, är det bekantaste tonsättarnamnet Sebastian Fagerlund. Det var en fyndig musik som Lauri Porra har skrivit, men han anses ju också vara ett universalgeni. Hans musik har jag hört på länge och väl, men något av Lauri Porra har jag också hört, minns inte bara vad, var eller när. Gitarrerna kom egentligen med först i andra satsen (Intravenous), och lite senare hade gitarrerna solopartier, sonora och stiliga. – Vi brukar kalla vår stil för ”partyblues”, det är mera positivt och låtarna har ofta hoppingivande slut. Sol: Felix Zenger, beatbox •. Dir: Taavi Oramo •. Den behandlar ofta svåra stunder i livet. I SOMMAR HAR DE utökat sitt låtutbud. Åbo filharmoniska orkester •. Pianot hördes bara ett par tre gånger utmärka sig, så det var gitarrerna som spelade huvudrollen utom orkestern. Hans Flyover Symphony går i åtta satser, där t ex nummer 6 har titeln Flyover. Unge Taavi Oramo ledde filharmonikerna korrekt och mångsidigt. Fagerlund, Zenger, Porra » » Publiken vid torsdagens symfonikonsert var avsevärt mindre än vanligt, men så gällde det också ett ganska udda och ovanligt program.. Orden delades på två rader och blev SeglarJerrysÅnger, som bandet ansåg passade ihop med bluesmusiken. Han har spelat i bluesgrupper som Moonshine, Sunday Hunter, Bousounds och Kingi Enzio & Röyhkeät Ritarit, och var med i 80-talsgruppen The Skraparna som gjorde låten ”Jag far till Hesa”. Annina Suominen 050 411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Gruppen SeglarJerrysÅnger uppträder med 22 egna låtar, de flesta skrivna av Pekka Munsterhjelm. I dag är Tapo Leppänen med på trummor och Johan Järf på bas. EFTER att ha spelat in sex låtar på vinylskiva beslöt de sig för att börja uppträda för att nå ut till flera människor. . Han hoppas också att folk vågar stiga upp och dansa och slappna av under konserten
Minskad restid gör också området mera attraktivt för nya företag och innovationer, säger Wahlström. LEDIGA PLATSER Sydkustens landskapsförbund r.f. . Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. 16. FORTBILDNINGAR I ÅBO SKOLOR OCH KURSER Mera info www.axxell.fi/yrkesexamen-affarsverksamhet KUNDSERVICE OCH MARKNADSFÖRING Vill du lära dig mera om kundservice och marknadsföring. Sänd din ansökan med löneanspråk senast den 13 oktober till ansokan@sydkusten.fi För närmare information: ordförande Sandra Bergqvist tfn 040-5341108 direktör Agneta Eriksson tfn 050-5469299 www.sydkusten.fi www.sydkusten.fi Direktör KUNGÖRELSER KUNGÖRELSE I kraft Godkända ändringar av detaljplan och tomtindelning Stadsmiljönämnden godkände 9.1.2018: • Stadsdelen Moikois, tomterna 5 och 6 i kvarter 1, Tryskvären och gatuområdet Stövelklippan, adressen Stövelklippan (plan nr 21/2016) Stövelklippan 1–3 Stadsmiljönämnden godkände 6.8.2019: • Stadsdelen Färjstranden, tomt 11 i kvarter 5, adressen Toijaisvägen 27 (plan nr 18/2018) Toijaisvägen 27 Ovannämnda detaljplaner och tomtindelningar träder i kraft genom denna kungörelse 28.9.2019. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi ADVOKATBYRÅER Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Sydkustens landskapsförund anställer att leda och utveckla förbundet Vi söker en person med ledarförmåga, bred kunskap om finlandssvenska frågor, samt lämplig högskoleexamen. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Utbildningen startar i oktober 2019. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. 0400-639 277. Forskarna fokuserar på tre korridorer mellan Örebro och S:t Petersburg i den mellersta Östersjöregionen: en nordlig rutt via Åbo en central rutt via Tallinn och en sydlig rutt via Riga. Tel. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. Tel. 9–16.30 och lö enl. PSYKOFYSISK PSYKOTERAPI Kroppsorienterad psykoterapi (30 sp) Tidpunkt år 2020: 20–22/3; 24–26/4; 5–7/6; 21–23/8; 18–20/9 Kursort och –plats: Åbo Linnasmäki kongresshotell. Addy Rosenberg UTHYRES 2 r + k, 59 m² i Parsby. Sista ansökningsdag 1.11.2019 kl. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Ansökningsblankett och närmare anvisningar: info@forfattarna.fi, forfattarna.fi GERONTOLOGI Familjeoch närståendevård – nya möjligheter inom äldreomsorgen. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Tidpunkt hösten 2019: 25–26/10 och 22–23/11 Kursort och –plats: Åbo Yrkeshögskola Novia, Henriksgatan 7. Enligt Irina Wahlström, projektchef vid ÅA:s laboratorium för industriell ekonomi, strävar man efteratt minska inverkan av och antalet trafikstopp och flaskhalsar i dessa korridorer. överensk. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi ALLMÄNHETEN FORSKNING. Med forskningsprojektet Baltic Loop ska Åbo Akademi tillsammans med andra universitet förbättra transportflödena. 2 mån hyresgaranti. I projektet deltar Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Region Örebro, Vidzeme planeringsregion i Lettland, Riga planeringsregion, Stiftelsen för Ventspils High Technology Park och förbundet för landskapet Harjumaas kommuner i Estland. Stipendierna finansieras dels med upphovsrätts ersättningar från Kopiosto. Tel. Åbo 28.9.2019 STADSMILJÖSEKTORN JURIDISKA BYRÅER Tavastgatan 28, 20700 Åbo 02 232 2199 office@juridic.net VH Bertil Zetter ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB BEGRAVNINGSTJÄNSTER Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). samarbetar med medlemskommuner, myndigheter, tredje sektorn och finansiärer för att utveckla utbildning och kultur på svenska. Då är Axxells nya utbildning för yrkesexamen i affärsverksamhet för dig. Hyra 650 €/mån. ÅU ÅA med i projekt som ska göra Östersjötrafiken smidigare. Vi värdesätter samhällspolitisk erfarenhet, projektkunnande och samarbetsförmåga. 050 470 1530 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Varmt tack för alla gratulationer på min 90-årsdag. Projektet pågår fram till den 30 juni 2021. – Målsättningen är att minimera tiden för resor och frakt i korridorerna, för att på så sätt minska på utsläpp av växthusgaser. Mera information ger Vappu Heikkinen, tfn 044-739 7603 eller vappu.heikkinen@axxell.fi Attendo Lilla Ro, i Pargas söker närvårdare på heltid om du är intresserad kontakta henriette.schmidt-fjader@attendo.fi eller ring 044-494 3591. TILL SALU Garagedörrar och fönster Enligt kundens egna mått. Långa transportsträckor och en växande ekonomi ställer ökade krav på trafikplanering och gröna transportlösningar i Östersjöregionen. försäljningsteknik, marknadsföring och reklam, marknadsföringskanaler och dataskydd. ÅU ANNONSER LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 20 Vet du något som vi inte vet. Under utbildningen får du lära dig mera om bl.a. Anmälningar och info: hangosommaruni.fi eller 040 186 0131. På sv./fi tel 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! STIPENDIER Stipendier till finlandssvenska skönlitterära författare Finlands svenska författareförening utlyser stipendier för skönlitterärt arbete. Baltic Loop har en budget på 1,98 miljoner euro och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden
Till kvällen håller ett nedebördsområde på att breda ut sig över landets sydvästra del. moms 10% ÅU veckoslut 23,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Inkl. 02 274 9900. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 995 1000 1000 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 1030 Kustvädret i går kl 15 temp. wind m/s Molnigheten växlar från halvklart till mulet och det är mest uppehållsväder. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas och på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito. +5 +7 10 11 10 11 10 12 14 11 13 14 +6/ +6/ +4/ 11/ +5/ +8/ +9/ +9/ 12 13 14 13 15 14 13 12 3 6 9 9 11 7 8 Sön 11 11 10 13 14 14 14 14 Mån 11 12 13 13 14 13 13 13 Tis +9 +9 +6 +9 +8 +9 +9 +9 Ons +9 10 10 10 11 11 12 12 Russarö 13 SE 3 Utö 13 E 5 Kumlinge 13 E 4 Åbo 0cm Föglö +2cm Hangö +2cm Amsterdam 17 5 Aten 29 1 Berlin 17 5 Bryssel 18 3 Budapest 23 4 Dublin 15 3 Frankfurt 15 5 Köpenhamn 16 5 Larnaca 30 1 Las Palmas 26 1 Lissabon 26 1 London 18 5 Madrid 26 1 Malaga 25 1 Mallorca 27 1 Moskva 10 3 New York 28 2 Oslo 10 5 Paris 19 3 Prag 19 3 Reykjavik 18 3 Rhodos 28 1 Rom 27 1 S:t Petersburg 10 3 Stockholm 14 4 Tallinn 13 2 Venedig 22 1 Warszawa 16 2 Wien 22 3 Zürich 22 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER Grundad 1824. Inkl. Temperaturen är 6 till 12, i landets västra del 11 till 15 grader. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 € Familjeannonser – 1 x 50 40,00 € – 2 x 50 (med bild) 60,00 € Annonsmaterial senast kl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Förlags Ab Sydvästkusten, VD Tom Simola Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Inkl. Åbo 2019 Tryckeri: Salon lehtitehdas Fick du inte tidningen. moms 10% ÅU allt 29,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Inkl. moms 10% ÅU surf+ 17,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Vinden är svag eller måttlig och av varierande riktning. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Till utlandet tillkommer portokostnader. I redaktionen: Jan-Ole Edberg, Carina Holm, Stefan Holmström, Fredrik Häggman, Anja Kuusisto, Kim Lund, Robin Sjöstrand, Emma Strömberg, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 9,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. 10 dagen före publicering. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER Sanna Koistinen 050 359 7787 Axel Sjödahl 040 761 5187 Markus Lindström 050 475 7724 annons@aumedia.fi PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl
Det har varit olikt allt annat jag upplevt. Bland annat jobbade hon i infon på Silja Europa som kom till undsättning natten då Estonia sjönk för snart 25 år sedan. Kom ihåg Tre Klöver-träffen i Kimito Vrethalla tisdagen den 8 oktober klockan 12 med lunch och program. Om det är någon föreställning som inte riktigt varit i min smak måste man bara vara professionell och inte låta sin egen åsikt komma fram inför kunderna, säger Brunnsberg-Lerkki. Kontakta Anna-Lisa på 040 5473862. Normal klädsel. EFTER ATT HA jobbat med kundbetjäning i 30 år på Silja Line hörde Ghita Brunnsberg-Lerkki till de många som blev uppsagda då företaget sanerade hårt år 2009. Vi kommer att få höra om och pröva Asahi-hälsomotion. Se musikalen SÅ SOM I HIMMELEN eller Ett bekant ansikte går i pension Ghita Brunnsberg-Lerkkis vänliga leende har under tio års tid blivit bekant för många som köpt biljetter till Åbo svenska teater. Torsten Lindberg kommer att leda oss. Hon tog över efter Helena Mattsson. Och det får hon. Den såg jag säkert 10 gånger! •. Som pensionär: Ska jag fortsätta gå på teater! » » Ghita Brunnsberg-Lerkki i ÅST:s biljettkassa säger att stamkunderna blivit som gamla vänner. På tisdag: Ragnar, Rainer, Rauno, Raine. Efter föredraget mötesförhandlingar. De stora föreställningarna och musikalerna är lätta att komma ihåg och att tycka om. – Den natten glömmer man aldrig, sade hon i en ÅU-intervju den 28 september 2014, 20 år efter Estonia-olyckan. Kaffeservering. Prisutdelning från tävlingarna i Waarniemi. I morgon: Mikael, Mikaela, Mika, Mikko. SÄGER TACK OCH HEJ! Ghita Brunnsberg-Lerkki i ÅST:s biljettkassa i Hansakvarteret går i pension den 3 oktober. 18.00 på Officersklubben, Brunnsgatan 12 i Åbo. Varma kläder. Parkeringsplatser på gården.. Ålder: fyller 64 år på fredag •. Namnsdagar i dag: Leonard, Lennart, Arja, Lenni. Välkomna alla intresserade. – Att komma till teatern var en helt ny värld. På måndag: Roger, Siru, Sirja. Bor i egnahemshus i Masku •. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 22 7.28 19.14 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.28, ner 19.14, i morgon upp 7.31, ner 19.11, måndag upp 7.33, ner 19.07, tisdag upp 7.36, ner 19.04. – Men visst får jag ta emot klagomål. – En enda gång har jag blivit tvungen att ringa en vakt då en man betedde sig lite hotfullt. »» Åbolands reservofficersförening Månadsmöte med föredrag av övl ia Hans Adolf Ehrnrooth onsdagen 2.10 kl. Alla intresserade, även icke medlemmar, är välkomna. Det finns några platser kvar. – Många pratar bort en stund samtidigt som de köper biljett. Arbetslös behövde BrunnsbergLerkki inte bli då hon fick jobb i ÅST:s biljettkassa i augusti 2010. Familj: man och två vuxna döttrar •. Vi motionerar ,spelar Boccia, kastar boll och ringar m.m. Kaffeservering. Men annars har det känts tryggt och bra. Både då någon inte gillat pjäsen, inte haft en tillräckligt bra plats eller inte fått kaffe i tid i pausen eller en tillräckligt god smörgås. På Silja hann Brunnsberg-Lerkki ändå vara med om en hel del. Många har oroligt frågat om Ghita Brunnsberg-Lerkki får en efterträdare. Det sociala är alltid viktigt! säger Brunnsberg-Lerkki. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . »» Svenska skrubben Svenska Skrubben har möte 9.10 klockan 14.00 i Koriston tallit på Prännikatu 1 i S:t Karins. Vi skall planera möjligheterna att iståndsätta Boule-banor. Bästa pjäsen på ÅST: Les Miserables. Trots att allt fler numera köper sin teaterbiljett på nätet är det viktigt med en biljettlucka och kundbetjäning. Föredraget illustreras med bilder. – Och stamkunderna har blivit gamla bekanta för mig! säger Brunnsberg-Lerkki, som går i pension den 3 oktober. Lisa Molander tfn 0400 999 745. Ämnet är: Säkerhetsoch försvarspolitiska iakttagelser. På sin synliga plats i Hansakvarteret har Brunnsberg-Lerkki också ofta fått svara på frågor också om annat än Åbo svenska teater. Seniorskeppet 4-6 november samt Åboländsk Lilla jul-kryssning 25-26 november har platser ännu. Hon ser så gott som alla föreställningar i huset. På fritiden: går långa promenader med hunden, läser spanska, går på teater •. »» Dragsfjärds Pensionärer Vi träffas till utesäsongsavslutning måndagen den 30 september klockan 14 (OBS klockslaget!) på DIK:s sportplan. De flesta kunder är på gott humör. ATT SÄLJA teaterbiljetter är en relativt tacksam form av kundbetjäning. Michaela von Hellens började jobba parallellt med Brunnsberg-Lerkki redan den 1 september. Aktuell som: Går i pension den 3 oktober •. Kaffe med dopp. – Och då är det lätt att berätta om dem. Buss från Dalsbruk Öljan 10.45, sedvanlig rutt. Men det har hänt ganska sällan. Pia Heikkilä 040-5554254/pia.heikkila@aumedia.fi Ghita BrunnsbergLerkki •. UNDER SINA ÅR på Åbo svenska teater har Ghita Brunnsberg-Lerkki blivit teaterbiten. Söderlångvikvägen, Kärra cirka 11.05, Skånpusten till Vrethalla. Brunnsberg-Lerkki har gillat det mesta hon sett på ÅST. +358 (0)20 765 9520 i Stockholm. Född och uppvuxen i Åbo •. – Det är viktigt då man jobbar med biljettförsäljningen, att man vet vad man säljer, säger Brunnsberg-Lerkki. Jobbar i Åbo svenska teaters biljettkassa i Hansakvarteret •
Det kunde hända att barägaren tipsade orkestermedlemmarna om att ”de borde ta hem sina instrument efter spelningen”. Han var kompositör också och har blivit ihågkommer för ”Take the A Train” och en mängda andra fina låtar. Mildred hade huvudet på skaft. Mildred hjälpte honom att starta ett aktiebolag som döptes till Tempo Music. Han blev tvungen att fly ut ur lägenheten, utan att kunna få med sig några tillhörigheter. På natten brann sedan hela baren upp – vilket ledde till att barägaren kunde kvittera ut försäkringspengarna. Det var väldigt bra för vår Profil. Men vår Profil ville inte. År 1917 bildade han sitt första band. Filmarbetet var över. Han hade varit otrogen. Biljetter kan köpas i dörren. Hon förstod sig på ekonomi. Edward gifte aldrig om sig. Han fick andra intressen. Fredi spelade en dansös med dåligt hjärta, som lyckades ordna jobb åt vår Profil på en klubb – men bara under förutsättning att hon själv ställde upp och dansade. Men det blev musiken som tog hem spelet. Vår Profil och Edna separerade. Edward blev biten. Hon dog den 24 juni 1923 i byn Raivola på Karelska näset (ligger i dag i Ryssland). Else-Maj Suolinna bor inte på Rosenkvarteret och evenemanget som ordnades var öppet för alla, så även utomstående anlände.. Där fortsatte han sin karriär som musiker och orkesterledare. Hans blev en mycket framgångsrik hertig i jazzens värld. Då var han bara 18 år gammal. Text: Anders Palm Vem är profilen. Vår Profil tjänade bra med pengar. Edward var inte bara jazzpianist och orkesterledare. Men det slutade med en katastrof. Hon tyckte att vår Profil skulle fullfölja separationen och skilja sig, så att de kunde gifta sig med varandra. Vi vet inte vad det berodde på. Filmen var en så kallad melodram. Det gick trögt i början. Edith Södergran Edith Södergran är svaret på förra veckans profilfråga. Ensemble Vida ger Faurés Requiem ÅU rättar Gårdagens artikel om äldre som fick testa VR-glasögon innehöll felaktigheter. Fredi offrade sig och dansade till musiken, men dog på kuppen. De drömde om att han skulle gå vidare och lära sig att spela orgel för församlingen i kyrkan på söndagarna. Edna tog en kniv! När vår Profil hade somnat, så högg hon honom i ansiktet! Hugget träffade i kinden. Till slut blev han världsberömd. Föddes den 4 april 1892 i St Petersburg i Ryssland. KONSERT. Årets Requiem-konsert kombinerar stycken av svenska kompositörer för en kortare första halva av konserten. Det ledde till att han hoppade av skolan för att bli musiker på heltid. Vår Profil spelade piano. År 1923 flyttade han till New York. Edward hade separerat. Men vår Profil blev aldrig något musikaliskt underbarn. ÅU 23 LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Vet du något som vi inte vet. Hans pappa hade jobbat som snickare. Hon blev hans sambo under åren 1928–38. Han fick en tjej som tog hand om honom. Dit hörde bland annat baseboll. När vår Profil blivit 15 började han besöka barer och restauranger, där musikerna spelade jazz. Det ledde till grammofoninspelningar och framträdanden i radio, vilket ledde till ytterligare berömmelse och turnéer utomlands. Det är en tid då orden inte räcker till men musiken finns där och styr våra tankar mot ett glimmer av hopp eller en känsla av tillhörighet.” Så beskriver Ensemble Vida sin konsert som ges i Konstkapellet på Hirvensalo i dag klockan 18. Vår Profil hade ett märkligt smeknamn, som han fick redan i unga år. Vår Profil var bara 7–8 år när han började spela piano. Vår Profil och hans orkester spelade några låtar. Vår Profil var med i rollen som musiker och orkesterledare. Vem var han. Så hoppade vår Profil över skacklarna! Edna fick reda på vad som hänt och bestämde sig för att ge sin man en läxa som han aldrig skulle glömma. Hans föräldrar blev förtjusta. Den kvinna som Edward träffat var en vacker skådespelerska som hette Fredi. Dessutom fanns det många vackra flickor på restaurangerna. Men de skilde sig aldrig, utan förblev gifta med varandra livet ut. Det finns bättre sätt att vakna upp på. Äktenskapet var över. Vår Profil var en oerhört begåvad musiker. Edward kom från ganska enkla förhållanden. På så vis slapp han oroa sig för skattetrassel. Då fick han bara spelningar på enkla ställen. Profilen är alltid en känd person. Edward blev livrädd. Han spelade bra. Fredi blev jätteglad. Vår Profil var musiker till professionen och hade så att säga spelat sig själv i filmen som vi nämnde nyss. Det ingick som en del i hans uppfostran. Betraktas i dag som en av Nordens största poeter. Edward kom från Washington. De hade medverkat i en film tillsammans. De hade varit gifta i nästan tio år och hade en pojke. Lös gåtan. Andra halvan är konsertens höjdpunkt: Gabriel Faurés berömda och älskade Requiem op.48, arrangerat för accordion och violin, spelas av syskonen Tony och Marielle Iivonen. . Det blev aldrig något äktenskap med Fredi. Men han hittade en ny vacker dansös som hette Mildred. Hans kompisar tyckte att han såg ut som en hertig. Det var vår Profils fel. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Det stämmer nog. ”Då dagarna blir kortare och löven på träden sakta tappar sin gröna lyster är det tid för reflektion och funderingar. Finlandssvensk författare. Hans fru hette Edna. Vår Profil hette Edward. Hans popularitet växte snabbt. Det berodde på att han uppträdde mycket distingerad och alltid var mycket välklädd. Edward tänkte sig något inom reklambranschen och sökte på en fackskola. 050 470 1530 Åbo Måndag: Broilerkorvsås/ Indisk grönsakscurry Tisdag: Kållåda/ Rödbetsfrestelse med bönor Onsdag: Passerad grönsakssoppa Torsdag: Pastalåda med tonfisk/ Lasagnette med blomkål och broccoli Fredag: Broilerköttbullar/Grönsaksbullar S:t Karins Måndag: Chili con carne/Chili con Härkis Tisdag: Fiskbiff/Grönsaksbiff Onsdag: Örtgårdens grönsakssoppa Torsdag: Köttfärslimpa/grönsakslimpa Fredag: Broiler-batatsoppa/ Grönsakssoppa Pargas Måndag Broilersås/Bön-morotssås Tisdag Morotspurésoppa Onsdag Fiskfärsbiff/Batat-rotsaksbiff Torsdag Grisköttsås/ Grönsakssås med soja Fredag Makaronilåda/Vege-pastalåda Kimitoön Måndag: Köttfärssås Tisdag: Köttsoppa Onsdag: Ugnsfisk Torsdag: Broilerfrestelse Fredag: Knackkorv Skolmat vecka 40 Hertigen jobbade sig fram Äktenskapet började bra. På fritiden tjänade han pengar, genom att gå omkring och sälja jordnötter under matcherna. Alla måste ha ett yrke
Det är bättre att ha för många flyttlådor än att ha för få. Nästa vecka är ÅU igen i centrum! PAPPER. Ett flyttbolag hade anlitats för uppdraget, men vissa grejer fixade vi också själva. Ps STEFAN HOLMSTRÖM Sista dagen .... ÅU LÖRDAG 28 SEPTEMBER 2019 24 PÅ TISDAG: Läshund väcker läslusten. Alla lådor fick egna numrerade ”adresslappar”. ÅU-bilen förde gammal elektronik till Ekotori. DE SISTA. ÅTERVINNING. Mycket har sagts om det framtida papperslösa kontoret, men hur är det med sladdlösa kontoret. Den här hurtsen åkte till Pargaskontoret.. Redaktionen tömdes medan de sista i Logomo ännu pusslade ihop den tidning du läser nu. Ljusskylten på väggen var för stor för en låda, men följde såklart också med. KABELMASSA. » » Det stora flyttlasset åkte i går från Logomo, efter flera veckor av förberedelser. DESTINATION. TRANSPORT. Det var dags att städa i tidningshyllan ... ORDNING OCH REDA, FLYTT PÅ FREDAG