Åbo Underrättelser 29.09.2012

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

VECKÄNDAN Eva laddar för Logomo Blivande piloter, konståkare re och läkare Underligt och hemtamt på samma gång. (02) 274 9900 . | *454 3200 | Norrby Strandväg 2, Pargas | Nordea Bank Finland Abp Sid 11 Bolagslån eller ett individuellt lån? Ring 0200 5000 (lna/msa) mån?fre 8?20 och boka tid för ett samtal. nordea.?. årgång 189 . nyheter@fabsy.fi . En och annan vill också bli journalist. Foto: Johan Backas Mitten . Med sig har hon både gamla och nya låtar, vissa skrev hon redan som 16-åring. På torsdag ställer hon sig på scenen i Åbo. Det är några av de drömyrken som nämns när ÅU:s fadderklass 2012, 8b i S:t Olofsskolan, ombeds fundera på framtiden. Så tycker Eva Dahlgren att det känns att ge sig ut på turné igen. Men vi vann mer på bli utanför, säger stadsjuristen. Bekämpar människohandeln. Också Sidan 8?9 ÅU är med på ett hörn. ?Jag är nyfiken på hur det fungerar? . www.åu.fi . vecka 39 . PARGAS SIDAN 28 Världens galnaste skurkar Att ?ra James Bond är att ?ra hans ?ender. SIDAN 9 Glömde stan att lämna in asfaltskrav? Kanske. LEDAREN: President Niinistö får gärna fortsätta på den inslagna vägen. pris 1,50 e LIVET ÄR LOKALT Digipost blir verklighet i skärgården Drygt 100 hushåll på en handfull öar i Åbolands skärgård deltar i Itellas försök med elektronisk postutdelning. Experimentet börjar om ett par veckor och är frivilligt för deltagarna. KIMITOÖN SIDAN 10 Tuffa tider väntar de invalda Hitistinget ?ck se ny båtritning Det spår Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. Enades om byar hellre än partier i skärgårdsnämnden. . ÅBO SIDAN 2?3 . . Tidigare förekom brotten främst inom sexhandeln, men nu uppdagas fall inom de ?esta branscherna. Åbobon Måns Enqvist jobbar för ett bättre samarbete mellan myndigheterna. dock inte i inskränkt nationalistisk mening. SIDAN 4 LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 nr 189 . PS. . Vi behöver en återfödd tro på vår egen berättelse . Möt klassen i Veckändan. Sidan 12?13 Foto: Mattias Edwall skyltar | tejpningar | dekaler | trycksaker | storbildsutskrifter reklamplanering & layout | textiltryck | webbsidor reklam & tryck | info@aboprint.
Reformerna är svåra också för experterna. Huruvida den byggs hänger också på vem som betalar och om pengar ?nns. Kommer inte direkt på någon sådan fråga. Om man som fullmäktigeledamot inte kan styra detaljerna blir det mindre roligt att sitta i fullmäktige. I många större kommuner har man dessutom bolagiserat en stor del av verksamheten. Allt det här kan ha fått många tidigare politiker att inte längre ställa upp. Snarare blir de tvungna att fatta beslut om nedskärningar än om roliga nya saker. Valfinansieringshärvorna är en orsak. Det är knappast några enkla beslut som väntar dem som blir invalda. Jag valde det här. Det behövs svarta får överallt. Om jag blir invald ska jag jobba för: Företagarna. Om jag inte ställde upp skulle jag rösta på: Har inte hunnit gå igenom kandidatlistorna. Victor Wikström ser sig inte som en liberal motkraft i det sann?nländska partiet, det är inte därför han ställer upp i kommunalvalet, men han beskriver sig som liberalare än många i partiet. . Det minskar den demo- Med tanke på de stora reformerna, är det vanligt att det är så här många öppna frågor inför ett kommunalval? . E-POST: NYHETER@FABSY.FI ?Ett svårt val för kandidaterna? Men väljaren kan rösta utan att ha koll på alla detaljer i kommunreformerna, säger Marko Joas, professor i offentlig förvaltning. Carina Holm | 274 9928/carina.holm@fabsy.? Två fotografier av samma åker. Finlandssvenskar väljer SFP, troende KD, så vad väljer en troende finlandssvensk. Kandidaternas sits kan också försvåras av att många upplever att de inte har något att säga till om. . Victor Wikström tror inte att Åbopolitiken förändras fast Sann?nländarna vinner valet. Foto: Dan Lolax PROFILEN Victor Wikström Yrke: Studerar till sjukskötare och sjökapten, har ett företag i ljud- och ljussättningsbranschen, pianist Ålder: 22 Varför är Sannfinländarna ditt parti. Det påverkar naturligtvis alla kommuners vardag under den kommande valperioden. Åbo har förstått att staden behöver mer personal för att korta vårdköerna. I vilken fråga måste Åbo tänka om? . Om en sannfinländare går åt svenskan kan jag protestera. Alla vill Åbobornas väl och skillnaderna mellan partierna är egentligen ganska liten. Det finns ett konservativt drag i partiet som Wikström stöder. . Samtidigt har politikernas trovärdighet i folks ögon minskat. Åbos budget blir den största utmaningen. Men visst diskuterades kommunreformen redan FAKTA Kommunalvalet 2012 under föregående valperiod, då också många kommuner gick i hop. Överlag är den politiska diskussionen i Åbo på rätt spår, det är förverkligandet av politiken det brister i. För en äldre Pikisbo kan samgången med S:t Karins ha varit en stor sak. Och kommunutredningar och beslut om nya sammanslagningar väntar de fullmäk- tigeförsamlingar som väljs nu. Kommunreformen med sina utredningskrav och social- och hälsovårdsreformen kan kännas svåra att greppa, eftersom många detaljer klarnar först i vår. Men Joas lugnar väljaren: . Det är snarare tvärtom: Kommunreformen är en process som kan aktivera väljarna i en del kommuner. Däremot kan kommunalvalet vara svårt för kandidaterna. . Det går säkert att spara sig ur problemet men staden måste noga överväga hur den sparar. Banden mellan företagen och staden skulle också kunna vara starkare, speciellt som de två kommer att behöva varandra då eurokrisen blir mer kännbar. Hur förhåller du dig till en underjordisk torgparkering? . Vi har rätt att rösta igen om fyra år, troligen i någon ny form av kommun, om inget konstigt händer. Svårt för kandidaterna. LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 2 LOKALT ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Men jag har inget principiellt emot den. Behövs en ny kommunreform? . budgetfrågor och hälsovårdsfrågor. Men att kunna styra detaljer är politikernas levebröd. Man kan lugnt rösta även om man inte har full koll på kommunreformen. Jag vill att staden är förberedd på att euron försvagas och att hela Finland påverkar ännu mer än vad som är fallet i dag av den ekonomiska krisen. den grundläggande servicen ?nns inom tjugo kilometer från hemmet.. Att få en balans mellan ekonomin och serviceutbudet, så att man bibehåller Ett svart får i sann?nländarnas led Kandidat nummer 69 ser hellre en högre kommunalskatt än nedskärningar. Dan Lolax | 274 9939/dan.lolax@fabsy.? Nytt ansikte, gammal politik. Men vilken är skillnaden? Jo, på det första fotot gick kommungränsen mellan S:t Karins och Pikis över åkern. På det andra hör hela åkern till S:t Karins. Exemplet är Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. . Hör vad Victor Wikström har att säga om tvåspråkigheten i Åbo på ÅU:s webb! ?Eurokrisen växer? I vilken fråga är Åbo inne på rätt spår och har skäl att fortsätta arbetet? . Dagvård, skola och hälsovård är inte sparobjekt. Konsekvenserna vore betydligt mindre ifall Åbos skattesats höjdes. Victor Wikströms argument är att en höjd skattesats slår mindre mot Åboborna än vad nedskärningar inom sjukvården skulle göra. Kan du nämna områden där Åbo kan spara? . På så sätt vet vi också var vi kan spara pengar och var vi inte kan göra det. Åbo går mot ett 14,5 miljoner euro stort underskott i budgeten. Vi måste kunna stanna upp och re?ektera över vart vi är på väg. Och jag vet att det i partiet ?nns andra som inte är så extrema som de verkar, säger Wikström. Han skriver delvis under den sann?nländska invandrarkritiken och vill se språkkunniga invandrare i arbetslivet, inte invandrare som lever på socialbidrag. Wikström säger att partiord- förande Timo Soini betyder mycket, också i Åbo, och att många röstar indirekt på honom. . Avgörande är att Valdagen är söndagen den 28 oktober. Förhandsröstningen är 17?23 oktober i Finland och 17?20 oktober utomlands. I Åbo tävlar man om 67 fullmäktigeplatser, i Pargas om 43 och i Kimitoön om 27 platser. Rösterna räknas på valdagen från och med klockan 20. möjligheten att leverera tillräcklig service till invånarna. Den största enskilda frågan för att lyckas med det är hur kommunreformen genomförs. Regeringens utgångspunkt är modellen med starka primärkommuner. . Många tycker illa om politiker, även om man värdesätter demokratin. kratiska insynen. Till det kommer osäkerheten om den nuvarande kommunen ?nns kvar om någon tid och inom vilka ramar man ska arbeta. . Både på riks- och lokalplan har vi sett att de har vissa interna problem. Men såklart ?nns det frågor där jag personligen pro?lerar mig, säger Wikström, som inte tror att Åbopolitiken förändras ifall Sann?nländarna når en betydande maktposition. . Det ?nns en uppfattning om att det är svårt att starta företag. Ramarna under tidigare valomgångar har varit lätttare. Hur ska staden få rätsida på ekonomin? . Alla försöker göra sitt bästa. Vilken är den största utmaningen under nästa mandatperiod och hur tänker du tackla den? . Den behövs men är inget brådskande ärende. Det är så man hjälper sina väljare. Det här gäller t.ex. Antalet kommuner i landet minskade med ett hundratal under en kort tid. Samarbetet i fullmäktige kan sättas på prov i och med att Sann?nländarna förutspås få ?era mandat i år jämfört med valet för fyra år sedan. . Det kan också delvis bero på politikerföraktet, som har ökat. Om deras nuvarande mängd fördubblas i kommunfullmäktige kommer övertrampen antagligen att öka, även om Timo Soini, partiordförande, säger att kontrollen är rigorös. Vilka är då de kommande fullmäktigeförsamlingarnas största utmaningar? . Samarbete över kommungränserna är att föredra framför att kommuner med vacklande ekonomi går samman. Det har inte varit riktigt lätt att hålla truppen samlad på riksnivå. Det är en ny organisation, med många nya och tidigare otestade politiker. Kommunen betyder så oli- ka saker för olika människor. För en ung S:t Karinsbo, som har gått i skola i Åbo och har alla sina vänner här, betyder kommungränsen antagligen väldigt lite. Kommunernas ekonomiska situ- ation gör att de snarare blir tvungna att fatta beslut om nedskärningar än om roliga nya saker. För många partier har det också varit svårare i år att hitta intresserade kandidater jämfört med tidigare kommunalval. . Det är det inte, men det krävs uppmuntran och stöd. Jag måste nog sätta mig in i frågan, säger Wikström och litar på att stadens experter kan komma med goda förslag. Som ung företagare tycker Wikström att förutsättningarna för företag i Åbo är goda. . I stadshuset i Åbo i bakgrunden möts fullmäktige och många svåra beslut väntar dem som nu blir invalda, säger Marko Joas, professor i offentlig förvaltning vid ÅA. Foto: Carina Holm
börjar klockan 13.15 i auditorium Lambada i ICT-huset, Joukahainengatan 3?5, Åbo. Föreläsningarna i serien är gratis och öppna för allmänheten. De ordnas ungefär varannan månad. Monica Sandberg | 421535/monica.sandberg@fabsy.? Kimitobon Gunilla Avellan har tidigare jobbat som kommunal miljösekreterare och har också haft andra jobb relaterade till miljöbranschen. Hon lever som hon lär, så grönt som möjligt. Gunilla Avellan vill att städning, matlagning och vård ska skötas i kommunal regi. Foto: Monica Sandberg ?Kommunen ska inte privatisera? I vilken fråga är Kimitoön inne på rätt spår? . Frågan om att få tillräckligt stort underlag för häl-sovården ligger förstås bakom, men Kimitoöns läge rent geogra?skt är sådant att vi måste ha vår egen hälsovård. . Det är stort och kräver mycket underhåll. ex. städtjänsten, som jag nu har sett att ?nns på en lista över möjliga privatiseringsobjekt. Sysselsättningen. Jag vet inte om vi behöver det i framtiden. Föreläsningen som har rubriken ?Turing machines vs Diophantine machines. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Avkörning på Skärgårdsvägen På torsdag morgon vid 07-tiden inträffade en tra?kolycka på Skärgårdsvägen i Pargas. En personbil kom körande från Pargas centrum mot Naguhållet, då föraren av okänd anledning körde av vägen i närheten av Skärgårdsvägen och Sydmovägens korsning och törnade delvis mot en lyktstolpe. Chauffören fördes till sjukhus för vård. Ärendet utreds som äventyrande av tra?ksäkerheten Rysk matematiker för en in i datavetenskapens värld ?Inte bara stadsbor i De gröna? Kimitobon Gunilla Avellan tycker att partiet behöver landsbygdsbor med realistisk inställning. Det ska inte vara bara stadsbor med i De gröna, det behövs också landsbygdsbor med en realistisk inställning till exempel till björn och varg, som jag förresten inte anser att ska få sprida sig ohämmat. Det leder till problem, kanske snabbare än många tror. Frågan om Kimitos avlopps- vatten ska pumpas till Dalsbruk för rening där, det är en av öns mest omdiskuterade frågor. . Vill ha mer öppenhet i beslutsfattandet. PROFILEN Gunilla Avellan Den världsberömda ryska matematikern och datavetare Yuri Matiyasevich är först ut som föreläsare i den nya föreläsningsserien ?TUCS Distinguished Lecture Series?. Serien arrangeras av datavetenskapscentret TUCS som är ett gemensamt forskningsinstitut mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Matiyasevich, som numera jobbar vid Steklovs matematiska institut i S:t Petersburg, besöker Åbo och TUCS den 1 oktober. Tjänstemännen bör få resurser att jobba för att skaffa företag till orten. Att servicen inom hälsovård, skolor, ungdomsverksamhet och åldringsvård bibehålls. www.åu.? TRYGGHET! Inte privatisera. Tanken på att bli självförsörjande inom energi, satsningen på vindkraft och ?isledning. Kimito-rondellen, Wuorios kan få sin anslutning på ett billigare sätt. Vilken är den största utmaningen nästa mandatperiod? . Det är ren energi som dessutom ger jobb. Vindkraftverkens placering ska förstås utredas, som allt annat. I vilken fråga borde Kimitoön tänka om? . Men jag säger inte att vi inte behöver tjänsteman i Dalsbruk. Vad är poängen med de aviserade kommunsammanslagningarna, tycker du? . Intervjuerna med kandidater på Kimitoön görs så att nr 1 på varje partis lista intervjuas. Ålder: 62 år Mitt parti är: De gröna i Kimitoön för att de står för ökad öppenhet i kommunen, för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara lösningar. Om jag blir invald ska jag jobba för: Att invånarnas röst ska höras bättre. Norska fjordhästar är hennes hobby och som nybliven pensionär har hon mera tid för dem. Hon har tidigare kandiderat för Centern men då De gröna nu för första gången är med i ett kommunalval på Kimitoön så valde hon att ställa upp för dem. . Sedan ?nns det andra invändningar och frågetecken också men vi kan ju börja med det rent ekonomiska, säger hon. Vad anser du om ämbetshuset i Dalsbruk, ska det tömmas och rivas? . LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 LOKALT 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Kommunen ska inte privatisera t. Jag skulle vilja se beräk- ningarna som visar att det lönar sig. Städning, matlagning och vård är arbetsintensiva branscher som ska vara kvar i kommunal regi. Tomter ska ?nnas för företag och bostäder. Nina Söderlund 87 Nagu, Ramsö Fullmäktiges II viceordf., medlem i landskapsstyrelsen www.parainen.vas.fi
Flera av dem gäller redan tagna beslut och då jag inte varit med den senaste perioden vill jag inte framföra åsikter om fattade beslut. Däremot vill jag framföra mina synpunkter på en del av det du skriver. Granqvist och A. Johansson talar för sammanslagning med Kimitoön. Det är lättare att ställa diagnosen ovan. Man bör ha respekt för sina väljare. Thomas Lindroth B Kommunalvalskandidat CITATET Vassilis i Grekland och Dolores i Spanien har skäl att kolla Yles resultatsida på söndagskvällen den 28 oktober, en hög stapel för Sann?nländarna indikerar ännu tuffare tider för dem. John-Erik Jansén Västra Nyland. berövas sin respekt. Finland har tidigare i stunder av kris byggt sin framtid på sammanhållning. Den starkaste stenen i det bygget är respekten för varandra. Uleåborgarna har en innovativ drajv, glädje, energi och en övertygelse att man klarar det själv. Här föds ny företag på högteknologisk nivå. Det är en intressant logik: Engelska är ett viktigt språk, men så dominerande, att ett barn inte behöver lära sig det så tidigt. Varför inte uppmuntra att skolbarn att efter svenska och ?nskan puffa framåt engelskan, till förmån för exempelvis tyska, franska, ryska? Stefan Holmström Borgåbladet Kommunalvalskandidat Saml. Kommentar till Kinos ästa SvenErik Kinos, du framför många åsikter i din insändare i ÅU 26.9.2012. Igge Holmberg sitter i lagtinget, han är alltså en av 30 ?riksdagsledamöter. Ändring behövs, annars går andra förbi och helt plötsligt är de som varit nöjda med sin situation de som kommer på efterkälken och behöver hjälp. Vi vet inte vilken den faktiska effekten är av att hatfyllt prat blir en del av det samhälleliga samtalet. Men vi har trott oss kunna utgå från att folkvalda går i främsta ledet i kampen mot ogräset. Så är det då det sker ändringar i det man är van med. facken . Man ser bra . En respekt som bygger på att åsikter möter åsikter. Gällande din fråga om var demokratin ?nns så visst är det demokrati i den här kommunen. Inte kan man ifrågasätta ett demokratiskt val så där utan vidare. Det är nu vi behöver en ekonomisk och samhällelig politik som ?befäster och förnyar grunden för näringsstrukturen, medborgarnas tro på det rättvisa i beslutsfattandet och arbetsmarknadsparternas tilltro till varandra.? De stora övergripande frågorna hand- lar om livsstil och vilka värderingar vi väljer att ty oss till. Att se bakåt. Aforistikern. Det tror inom parentes sagt knappast någon annan heller. Den måste vara odelbar. Webben har gett synlighet för obskyra krafter som inte vill respektera det samhälleliga samtalets grundregler. Människor som ställer upp för det allmänna bästa möts av hot mot sig själva och deras familjer. Vi vet inte om hoten har nått sin kulmen. Det kan han tycka. Men det blir värre. Han tycker den är en ?skojig sak. Vi behöver en återfödd tro på vår egen berättelse . Men vad konstituerar en nations näringsstruktur? Är det politiken som skapar den dynamik som präglar ett näringsliv i förnyelse. Det är en del av problemet att vår ledande tidning snävar in och förvandlar bilden av de framtida kraven till en frasstark verbal övning av gammal modell: varje kris är en möjlighet. Det är den då alla aktörer ser kraften i en nationell sammanhållning . Cirkeln är uppenbart god ? trots att också den regionen har drabbats av storindustrins nedskärningar. Torbjörn Kevin Det är inte rikspolitikernas ensak att 29. Hur skulle vi reagera? Dessvärre är det varken bara en tanke eller en lek. Igge Holmberg, socialdemokratisk lagtingsledamot på Åland, har dekalen på sin bil. Konkret: Närings- livets EK kan stiga ned från den upphöjdhet där den andra parten på arbetsmarknaden . kommuninvånarnas sida. Men Igge Holmbergs dekal står för det motsatta. Den är osmaklig och oacceptabel. lika bra lite senare, säger hon. men inte nyckeln. Det leder tidningen till slutsatsen att det är de politiska beslutsfattarna som borde agera. Vi har lite väl länge trott på vår överlägsenhet och vi har inte förmått se att vi ingalunda är ?kungar per automatik?. Lägg till detta att vi för länge har levat på skuld. Den aforistiskt lagde Niinistö ser dags- läget som den stund då vi krockar med sanningen. Är det politiken som ska trygga näringslivets förutsättningar. Politiker ska inte förväntas vara övermänniskor. Redan med de rapporter som staten producerat hittills så kan man utläsa att för Pargas del leder en sammanslagning med Kimitoön till ett sämre ekonomiskt läge, samt en ofördelaktigare befolkningsstruktur. Den globala modernitetsjargong som präglar de destruktiva utkanterna av en överstor ?nanssektor har helt andra mål än nationell välgång. President Niinistö får gärna fortsätta på den inslagna vägen. dock inte i inskränkt nationalistisk mening. Det är långt ifrån ett monopol för politiken. Skojigt? ?President Niinistö får gärna fortsätta på den inslagna vägen. Han säger så här till tidningen: . Han tror inte att den ligger i stödpaket efter stödpaket. Nytt kapitel? u kan inte börja på nästa kapitel i ditt liv, om du läser det föregående kapitlet om och om igen. D Ingmar Forne skapa en Uleåborgsanda i hela landet. Omvärlden räddar inte Finland. (tidningen Åland 27.9.2012). Är det politiken som ska trixa fram den dynamik som saknas? I tur och ordning: Nej?tja?nej. President Sauli Niinistö säger i en inter- vju i gårdagens Suomen Kuvalehti att krisens orsaker ligger mycket djupare än dagsdebatten når. Niinistö de?nierar den västerländska livsstilen som en bakgrundsfaktor. Men Niinistö borrar djupare än HS. Politikens domäner begränsas till detaljbeslut om skatteprocenter hit och dit. Alla, skriver HS, ser destruktionen men det är svårare att få syn på en ny kreativ kraft. HS följer sedan den gamla fyllelogiken och letar efter nyckeln under lyktstolpens sken. Det är ett så dominerande språk att barnen ändå lär sig det FP:s C. Så länge jag inte gör något enligt texten på dekalen är det inget att bli upprörd över. Hon har också en intressant idé: Varför inte ?ytta engelskan ett steg framåt. Hot och hatfyllt prat riskerar urholka den sten som länge varit ett av fundamenten i politiken: respekten för dess aktörer. på Åland. Tonläget i politikens grannskap . Oftast vill man ju ha den billigaste lösningen. Stödpaketen knyts närmast för att hålla näsan ovanför vattenytan. Finanskrisen från 2008 ligger fortfarande på, Nokia och skogsindustrin har drabbats av en mer eller mindre bestående svacka, den ryska efterfrågan har avtagit. LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 4 LEDARE ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Personens integritet är en del av politikens skyddsnät. Och jag tror inte att någon på allvar tror att jag tänker ta livet av folk. Det är inte där poängen ligger. dock inte i inskränkt nationalistisk mening. Det är långt ifrån ett monopol för politiken.? En tankelek: En förtroendevald politiker kör omkring med en dekal på bilen där det står: Vissa människor lever bara för att det är olagligt att döda dem. Nu ska vi komma ihåg att en så stor ändring som skolstängningarna medförde betyder att en hel del arbete ska göras i skolorna innan allt igen löper smidigt. på CITATET Forskaren Karita Mård-Miettinen anser att ?nländarnas goda språkkunskaper snart är en illusion. Försörjningskvoten ställer vår inhemska ekonomi inför extra utmaningar. i veckan också i Aktuella tvåan i teve. Bilden var kontrastrik. Detta betyder i klarspråk att för Pargas så leder en sammanslagning med Kimitoön till sämre möjligheter att ordna service, detta oberoende av om det är på svenska eller ?nska. Därför är det med nuvarande information bättre att inte gå ihop med Kimitioön. 9. Vi behöver en återfödd tro på vår egen berättelse . Pargas bör hellre då fokusera på att utveckla sitt eget centrum till livskraftigt och inte sprida de få resurserna till något som inte geogra?skt fungerar. Ted Bergman S nätet . President Niinistö ser längre. Vår egen berättelse Den ?nländska näringslivsstrukturen be?nner sig i en ?spiral av kreativ destruktion?, skriver Helsingin Sanomat på ledarplats i något som kan ses som en uppfordran till motattack. Det är ett bra initiativ. Ju mer vi fyller våra liv med blind ekonomi, desto mer beroende blir vi av en utveckling som det gamla Europa och Finland kan se i backspegeln. Ett nationellt exempel: Uleåborg. och de?nierar den som något som går att operationalisera. Var ska vi då börja. Med tanke på skolstängningen vill jag påstå att vi kanske klarat oss med alla småskolor. Men varför arbeta med en svår situation då situationen inte kommer att bli bättre. Självförtroendet skapar mera självtillit. skruvas upp. I gårdagens Nykypäivä säger en överdirektör vid arbets- och näringsministeriet att ministeriet ofta får frågan vad man kan göra för en region. . Att en majoritet har stått bakom ett parti i ett demokratiskt val betyder att de ?esta beslutsfattare kommer från det partiet. Och vidare måste vi komma om vi ska ha en levande Kimitoö även i framtiden. Vad gäller reningsverket bör man fatta ett beslut som baserar sig på fakta och är det mest ändamålsenliga från betalarens sida, dvs. Prognoserna bär gemensamma drag med sensommarens och hösten väderprognoser. Vi kan göra det själva om vi väljer att tro också på hemstöpta sanningar. 2012 Prognosmakare uttrycker trots allt en optimism vad gäller tillväxtsiffrorna nästa år. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Pargas förutsättningar Är faktiskt politiken ensam ansvarig för att Finland ?nner en ny riktning i den ekonomiska turbulensen. Det är så ostadigt att gängse modeller förlorar sin exakthet. Speciellt nu efter FNSteels konkurs måste vi vara öppna för nya idéer och ändringar om vi skall ska komma vidare. På båda punkterna har man retirerat i den globala konkurrensens namn. En nation på drift kan till dessa delar stoppas upp av de politiska beslutsfattarna. Samtidigt tappar det dynamiska Asien något av den kraft som spiller över på vår export. Över allt svävar därtill eurokrisens utdragna osäkerhet. HS tycks tro det. Attityden i Uleåborg är ?se, vi har en idé?. Vad gäller arbetsmarknaden och rättvi- Framåtandan i Uleåborg tydliggjordes san har politiken en given roll
Lyckade aktioner kring Kimitoöns strukturomvandlingsstatus, skärgårdstra?kens servicenivå samt förbättringen av riksväg 8 har redan genomförts. Bäst att inte visa bilden. Hon har presterat som tusans genom hela skoltiden och tar sig ut i arbetslivet. Att bara få nio guldstjärnor utan att självkänslan rasar. Sällan har det dessutom funnits så mycket tungt stoff på bordet inför ett kommunalval som just i år. Där kan de placeras bredvid de där som inte är riktigt lika duktiga. Gärna mittemellan två som behöver någon som vet hur man vårdar och instruerar för att det ska bli tyst och för att de inte fullt så duktiga ska kunna lära sig det som den duktiga kan. Hon stirrar på det tomma vita pappret och kommer inte på något. Valet får inte bli en hemmagjord eurovisions?nal för grinig nej-retorik. Spaniens eller Greklands skuldproblem löses inte i Kimitoöns eller Pargas fullmäktigesalar. Det var förstås tydligt redan i skolan då det skulle ritas. Förresten är det bäst att inte visa CV:t. Viktiga ämnen för kommuninvånarens vardag . landets viktigaste forum för politisk debatt och problemlösning. Mina nya uppgifter som vice ordförande i lagutskottet samt medlem i framtidsutskottet och i tipsbolaget Veikkaus förvaltningsråd garanterar att tiden inte heller framöver blir lång. Det gör ingenting för hon är så duktig. Utom på att rita. Vi kan inte fortsätta öka statsskulden utan en klar vision om när och framförallt hur den ska amorteras. Trots att det alltså vimlar av stora, konkreta kommunalvalsfrågor kommer vi ändå att se försök att vrida valdebatten till Grekland och Spanien. Det betyder att bara räntekost- naderna för skulden är 3 500 euro . De får dockor som ska vårdas. Duktiga ?ickor måste få ha dåliga dagar. Som om det var något att ?agga med. En politiskt, ekonomiskt men också etiskt ohållbar utveckling. Det är de ännu inte röstberättigade eller ens födda generationerna som tar lyra på det dagens politiker gör ? eller låter bli att göra. Trots det ?nns det nu ännu mera tid för kommunalpolitik, fältarbete och åboländsk intressebevakning. Rösta, rösta på SFP! uppmanar Kronehag. Han slår fast att man efter avlagd kandidatexamen förutsätts kunna så mycket ?nska att man kan studera vidare vid ett finskspråkigt universitet. Samma resonemang kan ju föras om alla ämnen. Idén med ett svenskspråkigt universitet är väl inte att lära studenterna ?nska så de kan slutföra sina studier på ?nska. per minut. Det ska inte riva mattan under fötterna ifall den duktiga ?ickan får sju guldstjärnor. I arbetet med detta mastiga paket gäller det att se den stora bilden, men utan att tappa greppet om detaljerna. Exempelvis i det nya statsandelssystemet bör skärgårdstillägget fortsättningsvis ?nnas med enligt samma logik som hittills. Samtidigt kan man räkna med att kommunernas eget ansvar för sina inkomster ökar i framtiden. Vägen dit kantas i riksdagen av åtminstone två interpellationer. Det sätter sig i kroppen på dem. Det ?nns många goda alternativ att rösta på bland de uppställda kandidaterna förutom SFP:s! Så rösta, men tänk efter hur just Du gör ditt kandidatval i kommunalvalet! Carita Henriksson Kommunalvalskandidat SDP Kvalitet och närhet i hälsovården . Alla ska ha samma möjligheter, oberoende av ålder, ort eller inkomstgräns. Kristian Ginman Kommunalvalskandidat Kimitoön/Dalsbruk STEFFIS STOFF / Stefan Wallin, riksdagsledamot (SFP) och stadsfullmäktigeledamot i Åbo. Ny höst, nya utmaningar Den politiska hösten har börjat på allvar och för min del har den fört med sig nya perspektiv på arbetet. Sånt som inte blir som man planerat är fel och dessutom fult. Granitborgen utgör ju högsätet för vår parlamentariska demokrati och är ? eller åtminstone borde vara . Vi borde jobba för ?era kompetenta läkare och också kvälls- och helgjour. Nu ?nns den inte. Jag vill jobba för en hälsovård som alla kommun- invånare och deltidsboende kan vara stolta över. Sann?nländarna vill missbruka valrörelsen för egen vinning och förvirra väljarna. De får egna kläder som de kan byta minst fem gånger om dan. Med ett seniorcentrum kan vi kanske behålla hälsostationen i Dalsbruk. Höstens första skärgårdsbesök gick till Houtskär och Korpo, där jag ?ck en dos sprudlande entreprenörsanda av unge växthusföretagaren Jonas Isaksson. I går lämnade jag in ett antal budgetmotioner om bland annat lättra?k- och småbåtsfarleder i Åboland samt högre ersättning till vattenägarna för spinn?sket. Med erfarenheterna från ministeråren i bagaget är förutsättningarna goda för fortsatt arbete i politiken med sikte på riksdagsvalet 2015. Den ena, om äldreomsorgen, besvarades i veckan medan den andra om kommunreformen kommer nästa vecka. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Urpo Nikannes syn på ?nlandssvensk kulturautonomi? F-prefekten Urpo Nikannes resonemang om hur lärare i ryska i framtiden ska utbildas för svenska skolor är ytterst suspekt. De får svårt att prata. Så de borde ta det lite lugnare. låter som ett mycket bra alternativ. De får vänta lite medan andra pratar. kan det hända att det går att locka läkare till vår vackra ö, vem vet. Ett som är nedtonat. I själva verket handlar just det valet om kärnan i välfärdsstaten, alltså skolan, vården och miljön i vår vardag. Vad är det för fel på att klara av det som förväntas. Man måste faktiskt inte få tio guldstjärnor av tio möjliga i allting. Men varför är duktiga ?ickor ett problem. liksom livet efter kommunalvalet. Av någon outgrundlig anledning brukar kommunalval anses vara tråkiga. Fast medan hon är duktig och hjälper som hon ska, hinner hon inte göra sina egna uppgifter utan dem får hon ta hem och göra efteråt. Andra mår inte bra av sånt. De andra blir ledsna för de har också ett CV men det är inte så fullt trots att de har plockat in sommarjobben från när de gick i klass nio. För att inte tala om vad det är för fel på att klara av betydligt mer än vad som krävs. Eller om de hunnit bli så stora att de redan lekt med dockorna ett tag och fått en ryggsäck på ryggen för nu ska de till skolan. Det indikerar mycket starkt hur ovilligt SFP är att överhuvudtaget samarbeta med andra, så vitt det inte sker på SFP:s villkor! Jag avslutar min insändare med att också uppmana invånarna att rösta. Utan den duktiga ?ickan gör klokt i att ha ett CV som bara hon kan se, där allt ?nns inskrivet och ha ett annat som kan skickas in då hon söker jobb. Motivationen är på topp och kontakterna i skick! Att den politiska temperaturen förblir hög garanteras av kommunalvalet om en månad. Det blir väldigt orättvist om vissa som är duktiga hela tiden ska vifta med sin kompetens. För duktiga ?ickor ska inte komma och ta plats och skrika ut sin eländiga duktighet. Jag har svårt att förstå att man vill motarbeta nytänkande och fortsatt grundservice. Jag läste Annalenas arti- H kel så att hälsovården skulle fortsätta kommunalt och den privata servicen skulle ha det där lilla extra. Det vet man vad det kallas: prestationsprinsessa ?ck de heta 2008, plugghäst sades 1850 och inte som någon komplimang, hikipinko eller hikari kallades de i min skola under senare hälften av 1980-talet. Jag säger nej. lett till besvär om tandvårdsflytten till Malmkulla. Vidare uppmanar Kronehag folk att rösta på SFP för att den här positiva trenden i staden ska fortsätta. Vi behöver ?era läkare framförallt på sommaren som kan ta hand om oss fast boende, men också deltidsboende. Må bra- tjänster skulle säkert också uppskattas av våra deltidsboende, som blir äldre och kanske efter pensioneringen kunde tänka sig att bo här! Men det viktigaste i hälsovården för min del är att alla ska få en bra vård. I år lånar vi åtta nya miljarder, nästa år sju och har snart hundra miljarder i statsskuld. Eskil Engström påtalat och i sina insändare sagt, att samarbetsviljan saknas i Pargas. Skulle jag vara Kronehag skulle jag nog skämmas över att komma ut i offentligheten med sådan smörja han räknar upp som resultat av SFP:s (!?) arbete, dessutom har nog den självgode Kronehag glömt bort att mycket av det han påstår att SFP åstadkommit också har en negativ baksida vilket många av stadens innevånare reagerat på i själva planerings- J H ?nska så att de klarar sig i ett ?nskspråkigt samhälle. Risto Nurmela Pargas och beslutsprocessen och vilket bl.a. Jag tror att med ?era läkare kan vi få en bättre vård. För vad gör den duktiga ?ickan när det är dags för teckning. Men den grundläggande servicen skulle stanna på orten, vilket är huvudsaken. Jag hoppas att vi politiker, men också medierna, lyckas fokusera debatten på de frågor som faktiskt har med kommunalvalet att skaffa. Det känns bra. Vi ska dessutom kunna säga att vi prioriterar basservicen högt för alla invånare. LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 DEBATT 5 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det ska till och med vara okej att rita världens fulaste bild. Då är det dags att trampa på bromsen för då är hon inte tillräckligt kreativ. Den mångomtalade kommunreformen är i stöpsleven, men också en ny kommunallag, ett nytt statsandelssystem och nya strukturer för social- och hälsovården hör till helheten. För vad händer då med de duktiga ?ickorna. Åbo Akademi är en del av den ?nlandsvenska kulturautonomin som går ut på att det ska gå att leva på svenska på alla samhällsområden, inte att lära ?nlandssvenskarna Kommentar till Kronehag ag hajade till när jag läste Kurt Kronehags insändare i ÅU den 27 september 2012, där han med stolthet räknar upp allt vad SFP åstadkommit genom sin starka ställning i Pargas under de senaste fyra åren. Detta visar klart och tydligt SFP:s självgodhet och maktmedvetenhet samtidigt som Kronehag förstärker det som bl.a. Efter partiordförande- och ministeråren 2006?12 är jag nu första gången riksdagsledamot på heltid. Duktig som hon är söker hon reda på saker om arbetsplatsen för att ha svar på alla frågorna. Jag vill jobba för att månadslånga köer till läkare förkortas och att man får den rätta vården. Med ett koncept som ?Valintatalo. Men de ska inte behöva mörklägga sin duktighet. Skribenten är FD och litterärhuman frilansande ordbrukare. Slappna av och inte ta sig själva på så stort allvar. Det är något vridet i att duktigheten nedvärderas och ifrågasätts. Duktiga ?ickor ska inte behöva tona ner sin förbaskade duktighet. Men det är kvaliteten som räknas, inte kvantiteten. Och om hon skulle våga sig på att sätta pennan mot pappret skulle det ändå inte bli som hon planerade. Ökar det självkänslan om någon hävdar att det inte är bra att vara för duktig för det mår man dåligt av? D De duktiga ?ickorna får tidigt lära sig vad det betyder att vara duktig. Den ska vara värd att ta till vara. Samtidigt ska det också få vara okej för duktiga ?ickor att misslyckas. Det beror delvis på att staten inte kan fortsätta skuldsätta sig upp över öronen. Lika lite är det de grekiska bankerna som ska bygga kombiskolan eller bollhall i Åbo. EN ANNAN FEMMA MIA FRANCK ?Duktiga ?ickor ska inte komma och ta plats och skrika ut sin eländiga duktighet. Andra mår inte bra av sånt.? Duktiga ?ickors curriculum vitae uktiga ?ickor blir sjuka av stress. De får ont i ryggen och magen och hjärtat börjar dunka. även i Dalsbruk älsovården är en av de viktigaste frågorna i det kommande kommunalvalet. Det håller jag med insändaren 27.9.2012 om och det kommer jag att jobba för. Som nyin?yttad småbarnsfamilj behöver vi hälsostationen i Dalsbruk. Annalena Sjöbloms ?Valintatalo. Men hon har för bra betyg, för många prestationer införda i sitt CV. Alla har kanske inte råd med dessa tjänster, det är sant
om ett ?ygplansfönster, utanför vilket överraskande saker svävar förbi. Det är ofta spännande musik som ibland stöder och ibland går i dialog med dansen. En scen med packningsbestyr kopplas t.ex. 19. Det är första gången kören och jazzorkestern uppträder tillsammans och andra gången som Ellingtons verk uppförs i som återkommer några gånger. som gavs ut år 2008. Savolainen föreslog att spårvägen skulle nedläggas. Men man stannar inte där, utan titeln får associationsvägen leda vidare till dagens hektiska tillvaro i allmänhet och strängt taget till hela livet. Det svenska ordet ?startbana. På en gång komiskt och tragiskt. Också annars är musikvalet brett och intressant med allt från klassiskt till schlager och ett markant inslag av etnotoner från olika kulturkretsar. Det som jag på något sätt saknar är större kontraster, med de spänningsfält sådana förmår skapa, och kanske en tydligare röd tråd att binda samman det hela. Associationssfären SPÅRVÄGSTRAFIK Svängigt i Mikaelskyrkan med kör och jazzorkester Symfonikören CCA och Turku Jazz Orchestra uppför tillsammans Duke Ellingtons Sacred Concert i Mikaelskyrkan i Åbo måndagen den 2 oktober kl. säger mera om hur de har tänkt. Till associationssfären hör givetvis också resan som bild för också andra förändringar; typ livsresan och tidens gång. Således inleds föreställningen med en ?ygvärdinnedans, där man som sig bör också ironiserar över den eventuella glamour som fortfarande kan tänkas häfta vid yrket . är det alltså ?yg och ?ygplatser som är utgångspunkt och den miljö KONSERT En motsvarande scen handlar om åldrandet och om att bli undanskuffad av yngre generationer. Den gamla militärfarleden som går från Kasnäs via Storsundet till Falkö borde märkas som småbåtsfarled. Man synar också med vilka förvaltningsmetoder Åbo planerades på 1970. Flygplatsmiljön är återkommande element i Eris nya produktion. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Wallin vill ha nya farleder i Åboland Stefan Wallin, åboländsk riksdagsledamot för SFP, föreslår att statsbudgeten för 2013 innehåller 2,8 miljoner euro för en gång- och cykelväg på den 1,3 kilometer långa sträckan mellan Nagu och Prostvik, alltså färjefästet mellan Pargas och Nagu. Wallin motiverar förslaget med den ökade cykelturismen i skärgården, utvecklingen av besöksnäringarna där samt med tra?ksäkerhetsskäl. I en annan budgetmotion föreslår Wallin 690 000 euro för en gång- och cykelväg mellan Kulla och Släts by på Kimitoön. Foto: skriver han i boken. Mikko Laaksonens bok: ?Åbo spårvägar?.. Samt naturligtvis det eviga spelet av mötas och skiljas. Somt av det gestaltas mycket konkret, annat mera abstrakt eller drömskt, allt efter stämningsläget och/ eller idéflödet . Men redan i nästa scen vidgar man och bjuder på ett helt levnadsöde komprimerat till längden av en sång. Duke Ellington. Foto: Wikimedia Finland enligt hans eget arrangemang. . Bakom fr.v. Foto: Matti Kivekäs Rullväskor och ekorrhjul Bror Rönnholm | bror.ronnholm@ fabsy.? Flygvärdinnornas säkerhetsinstruktioner är ett rörelsemönster (ja nästan en ritual) som man fått se variationer av i många olika sammanhang under årens lopp. När dansare gör det blir det inte bara mera elegant, det vrids också upp till större proportioner och får blomma ut i egna variationer. Scenen ?nns förstås med i Tanssiteatteri Eris nya produktion ?Kiitorata. I andra scener projiceras t.ex. ÅU-foto Till Kimitoön vill Wallin också ha statsmedel för öppnande av småbåtsfarleder. Det är njutbart, snyggt och elegant och så långt jag kan bedöma högst kompetent genomfört. Lite tunt känns det likafullt. och är samtidigt ett vältaligt exempel på koreogra?paret Lassi Sairelas och Eeva Soinis sätt att arbeta. De rör sig gärna i en teatermässig riktning och skapar humoristiska och ironiska effekter genom att utgå från igenkännbara situationer och rörelsemönster i vardagen. Det innebär en betoning av den plastiska och mimiska uttrycksfullheten, ett område alla fem behärskar och där särskilt Tiina Lindfors med sitt gummiansikte lockar till skratt. I ?Kiitorata. förbi?imrande natur eller mera abstrakta mönster. I stort tycker jag likafullt att projektionerna kunde ha använts ännu mera genomtänkt och betydelseskapande. I början handlar det t.ex. och flygplatsmiljön, ger också t.ex. bilder av stress, löpande band-principer, ekorrhjul, säkerhetskontroller, tra?k, affärsmän och snitslade trånga livsbanor. Ett utmärkt jobb. kring ordet ?kiitorata. senare gör man om det i dragversion. Kören kommer vid konserten att ha runt sextio sångare och för swingmusiken svarar ett tjugotal jazzmusiker. 40 år sen spårvagnarna försvann ur stadsbilden Nadine Aschan På måndag den 1 oktober har det gått 40 år sen spårvägstra?ken upphörde i Åbo. Nämnden för tekniska verken godkände förslaget och föreslog den 18 april 1962 för stadsstyrelsen att nedläggningen skulle äga rum före utgången av år 1972. Nedläggningen motiverades med smala gator, litet befolkningsunderlag i de nya förorterna och en föråldrad teknisk utrustning. Laaksonens bok är tillägnad det tredje öppnandet av Åbos Fyra decennier sen. ?Ju förr, desto bättre?, den sista spårvagnen togs ur bruk i Åbo. Det har gått 40 år sen spårvägar. Savolainen slopade planerna på att utveckla spårvägen då ett köp av sex Valmet-Düwag boggivagnar och en förlängning av spårvägen till Kurala förkastades i budgetförhandlingarna för år 1962. Mikko Laaksonen har skrivit om det här i sin bok ?Åbo spårvägar. och 1980?talen. Efter pausen säger några medborgare sin åsikt om förvaltning och demokrati och allra sist blir det en paneldiskussion med kandidater i kommunalvalet om god förvaltning DANSEN KIITORATA Koreografi: Lassi Sairela & Eeva Soini Dräkter: Marja Haapasalo Ljus: Esa Kyllönen Projektioner: Mari Nieminen Dansare: Toni Laakkonen, Tiina Lindfors, HannaKaisa Rajala, Lassi Sairela, Eeva Soini Premiär 27 september TANSSITEATTERI ERI På startbanan. ihop med spansk musik och tjurfäktning. Rullväskor i olika storlek är förstås också annars en återkommande ingrediens och ?danspartner?. En liknande funktion fyller Mari Nieminens videobilder som projiceras på fondväggen. Tiina Lindfors och Hanna-Kaisa Rajala, framför Eeva Soini, Toni Laakkonen och Lassi Sairela. bilderna får ju inte stjäla uppmärksamheten i alltför hög grad. Till det visuella hör givetvis också Marja Haapasalos många dräkter, tydliga och talande och hållna i motiviskt genomtänkta färger. Det här för att Flera cykelvägar. Det sker till tonerna av Tapio Rautavaaras ?En päivääkään vaihtaisi pois?, ett möte (eller krock) mellan koreogra. Vi beslöt om samarbetet men övningarna har börjat först i höst, berättar körens intendent Aki Rantanen. På måndag nästa vecka övar man för första gången tillsammans i Mikaelskyrkan. Sångsolist är Johanna Almark-Mannila. Det skulle förkorta sträckan från Dalsbruk till Kasnäs avsevärt, säger Wallin, som äskar om 500 000 euro för projektet. Wallin föreslår också att avgifterna för spö?ske höjs från 29 euro till 40 euro för helårskort och från 7 till 14 euro för sjudagarskort. Men det handlar förstås också om att hitta en balans . De nästan 1,3 miljonerna som skulle komma in skulle gå till att vårda ?skevattnen. Vårt Åbo granskar förvaltningen God och dålig förvaltning står i fokus på seminariet Vårt Åbo ordnar i dag lördag i Vimma kl. är ju i det avseendet avsevärt smalare, medan engelskans ?runway. som för övrigt är imponerande stort. ?Kiitorata. Wallin säger att en vision är att farleden som går öster om Hitis dras öster om Vänoxa. . 10?15. På seminariet diskuteras hur politiska utnämningar inverkar på den kommunala förvaltningen. LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 6 KULTUR & LOKALT ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Det vill Steutveckla turismen som en fan Wallin se i både Dragsföljd av FN-steels konkurs. fjärd och Nagu. Åbo spårvägars driftingenjör Pentti O. och musik som man utvinner avsevärt ironiska effekter ur. är en underhållande och ganska avslappnad uppsättning, där scen radas på scen i ett omväxlande ?öde. Det är en spännande effekt som återkommer. En lyckad bild är också de kugghjul i växande antal som får illustrera spelet kring ett konferensbord, i en scen som överhuvudtaget hör till de mera minnesvärda
I det dåtida strandvattnet har också tappats ovanligare föremål som till exempel en dekorerad ring från 1400-talet eller början av 1500-talet. Man har också hittat spår av byggnader från 1600- och 1700-talen. De är inte fuktskadade. Rektorn Siv Törnroos är lätt- tad över att inte ?er än en drabbats av symptom på grund av fukten. . Eleverna äter i höst i festsalen. I höst iståndsätts matsalen och bollsalen och fuktskadade väggar torkas. De här arbetena och täckdikningen på gatusidan beräknas bli färdiga inom detta år. Tidigare i år har man åtgärdat fukt- och mögelskador genom att putsa skolan från golv till tak, byta golvlister i alla klassrum liksom isolerings- och tätningsmaterial och väggar med ?agnande färg har målats. Just nu är luftsituationen i skolan god, anser Wulff. Mätningar har gjorts av luftmängden i skolan och den är åtminstone i det här skedet tillräckligt stor. I december eller januari gör staden en symptomkartläggning av inomhusluften och då frågas bland annat hur man upplever luften i skolan. Nicke Wulff. Orsaken anses vara Foto: Sonja Hellsten Cygnaeus skola väntar på dräneringsstarten Symptomkartläggning av inomhusluften i december eller januari. Sonja Hellsten | 274 9929/sonja.hellsten@fabsy.? I Cygnaeus skola i Åbo väntar man som bäst på att täckdikningen vid Auragatan och Mariegatan ska förnyas. . LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 LOKALT 7 ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Intendenten Petteri Järvi. Staden lovar snabba åtgärder. Sonja Hellsten | 274 9929/sonja.hellsten@fabsy.? Fuktskador har uppdagats i golvet i ett trähus som hör till Sirkkala skola i Åbo. De förekommer i två arbetsrum i bottenvåningen. Rummen har använts av två speciallärare. Den ena läraren har haft symptom i höst och det väckte misstankar om fuktskador som bekräftats av Åbo stad. . Medaljen är troligtvis från tiden mellan år 1701 och 1707. Medalj. . Kaklen härstammar från slutet av 1500-talet eller tidigt 1600-tal. Kakel. . De äldsta kan date- Överraskad och glad. Från eleverna har vi inte fått några klagomål. Fukt i golvet. Arbetsrum i stenfoten till Sirkkalahuset måste repareras. nerifrån. De har anvisats andra arbetsrum. Fuktskadorna ?nns i golv i bottenvåningen i stenfoten in mot skolgården. En medalj från Karl den XII:s tid. En orsak till varför man kan fastställa tiden till före år 1707 är att Karl den XII slutade använda peruk på avbilder efter år 1707. En liten staty av jungfru Maria med Jesusbarnet i famnen, gjord av torkad lera. Den är gjord på 1400-talet troligen i Tyskland, likadana statyer har hittats runt om i Europa. . Planeringen är klar och vi väntar att arbetet påbörjas vilken dag som helst, säger t.f. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Fuktskador i Sirkkalahus gav lärare symptom Golv renoverades fel 2001. T.f. På medaljens avbildning har han ännu peruk, förklarar intendenten Petteri Järvi vid Åbo museicentral. Medaljen är tillverkad utomlands, möjligtvis i Nürnberg. Fynden som man hittills gjort är främst vardagsföremål från förmögna hushåll som varit belägna vid Aura å. ÅU-foto vissa ändringar av tra?karrangemangen vid Auragatan men vad de i detalj går ut på vet skolan inte än. Föräldrar och skolskjutsar brukar stanna på Auragatan när de för eller hämtar barn från skolan. Cygnaeus skolas fukt- och mögelproblem beror på misslyckad dränering som ska åtgärdas på gatusidan i höst. ÅU-foto ARKEOLOGI Ovanlig staty, kakel och medalj hittade vid Aura å Nadine Aschan De arkeologiska utgrävningarna vid Aura ås östra strand mellan Aurabron och Nunnegatan har lett till några spektakulära fynd: . rektorn Nicke Wulff. Arbetet kommer att medföra Cygnaeus skola utifrån.Skolgården dräneras först nästa sommar. Foto: Åbo museicentral/ Heidi Karjalainen Vasaättens vapen. Kakel från en kakelugn som är prydda med den kungliga Staty. På skolgården förnyas dräneringen först nästa sommar. Skolans hela bottenvåning är för närvarande ur bruk. Där ?nns kök, matsal och en gymnastiksal. Bland föremålen kan nämnas skärvor av importerade lerkärl och delar av läderföremål. rektor i Cygnaeus skola. Vem som helst ?ck inte använda det, så ägaren måste ha haft någon slags anknytning till statens ledning. Foto: Nadine Aschan ras till 1500-talet.. Medaljerna tillverkades i Danmark, Polen och Ryssland åren 1700?1701 för att ära de segrar man tagit. Staden har lovat vidta åtgärder så fort som möjligt. Man har varit överraskande aktiv på hugget i den här frågan, tycker rektorn Siv Törnroos. Läraren som ?ck symptom arbetar inte längre i byggnaden och den andra läraren ska också ut därifrån när reparationen börjar. De fuktskadade rummen var tidigare gårdskarlsbostad. Huset renoverades 2001 och den blev då omändrad till två mindre rum för speciallärarna. Fukten i golvet tränger upp felaktig renovering av golven 2001 i kombination med att de två senaste somrarna varit regniga. I huset, som är från 1800-talet, ?nns också fyra klassrum, en liten datasal, ett lager och hälsovårdarens rum
Biträ- dande justitieombudsmannen Jussi Pajuoja har bett Kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket att utreda de juridiska aspekterna av digitalisering av brev som kan innehålla känslig information från till exempel social- eller hälsovårdsmyndigheterna. Känslan av att vänta och längta på ett brev ?nns inte längre kvar. . Det är roligt att få ändra de fördomar folk har om forskning. Det är roligt att forskarnas natt ordnas i Åbo. En jämn ström med ny?kna människor passerade forskarna och studenterna som stod på Hansatorget och presenterade intressant forskning. Elina Lappalainen och hennes studiekamrater från Åbo yrkeshögskola lät förbipasserande doppa prover i olika vätskor för att kolla ph-värdet. . Han vill främst bekanta sig med den digitala tekniken för att se om man kan ha nytta av den i framtiden. . Det ändå någonting som kommer att bli vanligare. Man kan inte säga nej förrän man har testat det. Hon oroar sig för att livet kommer att bli ännu mer hektiskt då allt sker på direkten och allt ?nns online. ?Man kan inte säga nej förrän man har testat?. Kim Lund | 465 1022/kim.lund@fabsy.? På Utö har Hanna Kovanen gått med i Itellas försök med digipost. Fördelen är att skärgården nu får sin post lika snabbt som på fastlandet. Till exempel veckoslutets tidningar kan läsas samma dag som de kommer ut och inte först ett par dagar senare då de delas ut med förbindelsebåten, säger Itellas utvecklingschef Tommi Tikka. Också distributionen av annan post försnabbas då utdelningen inte längre är beroende av förbindelsebå- tarnas tidtabeller, menföre eller andra yttre omständigheter. . Jag vill främst vara med för att veta hur det fungerar. Itella väntar tills utredningen är klar innan man börjar digitalisera breven. De som deltar i experimen- tet får en läsplatta av Itella. Teknologiska forskningscen- tralen VTT deltar i projektet och i de fältundersökningar som har gjorts har dataförbindelserna till de berörda öarna vara tillräckligt goda för att försöket går att genomföra. Jag är ny?ken på hur det fungerar och nog ska jag väl lära mig det. Också Sixten Laine på Rosala säger sig gå med i försöket av ny?kenhet. Han litar ändå på att känslig information inte hamnar i fel händer. Itellas experiment kan också leda till fördelar för periferin. . Responsen har varit blandad. Vi vill visa att bakom till synes enkla och vardagliga saker ligger forskning och vetenskap. Gruppen demonstrerar också hur man utsöndrar DNA ur en tomat. Lappalainen är överraskad över det stora intresse som människor visat för deras experiment. . Foto: Nadine Aschan. Jag vill själv få öppna mina brev och känna att de har hållits i av avsändaren och skickats just till mig. Nötöbon Bernt Lindblom går fördomsfritt med i försöket. Han äger ingen dator och är ovan med ny teknik. LÖRDAG 29 SEPTEMBER 2012 8 LOKALT ÅBO UNDERRÄTTELSER: TEL: (02) 274 9900. Kunden loggar in sig i sin elektroniska postlåda med en personlig kod och kan sedan gå igenom sin postskörd. . Ph är ett logaritmiskt mått på surhet, det vill säga på aktiviteten av vätejoner i en lösning, säger hon. På bordet framför dem har studenterna lagt fram prover på vätskor: Mjölk, vatten, citronsaft, coca-cola, tvättmedel blandat i vatten med mera. . De hushåll som är med i Itellas experiment får och informerat invånarna om den elektroniska postutdelningen. Åbo yrkeshögskolas studenter i laboratorieteknik förevisar olika lösningars ph-värde. Jag hoppas att försöket kan sätta press på nätoperatörerna så att de ser till anslutningarna blir bättre, säger Laine. Försöksort. Men då de kommer hit för att tala med oss märker de hur kemi kan anpassas också på deras vardag. Riikka Österback från Åbo universitet berättar tillsammans med kollegor om de vanligaste in?uensavirusen. . Senare kommer också några öar i Houtskärsarkipelagen med. Övriga tidningar kommer fortfarande i pappersform. Tikka har i sommar besökt de öar som deltar i försöket ÅU på läsplatta. En del av Utöborna får snart inte längre sina tidningar in för elektronisk postutdelning och kunderna kan läsa sin VETENSKAP ?Forskare är helt vanliga människor? Nadine Aschan Forskarnas natt ?rades för första gången i Åbo i går. E-POST: NYHETER@FABSY.FI Elektronisk postutdelning inleds i skärgården Itella gör ett försök med elektronisk postutdelning till omkring tio öar i Åbolands skärgård. Drygt 100 hushåll deltar i experimentet. Kim Lund | 465 1022/kim.lund@fabsy.? Nu är det klart att Itella om ett par veckor kör igång sitt försök med elektronisk postutdelning i den åboländska skärgården. Försöket genomförs på Utö, Nötö, Norrskata, Hitis, Rosala och i Nagu södra skärgård. Men trots det vill han vara med. . Sammanlagt berörs drygt 100 hushåll. Till en början skickas endast tidningar och tidskrifter i elektronisk form, senare ska också brev skannas in och sändas elektroniskt till mottagaren. Det som folk mest har uppskattat är att postgången till periferin blir snabbare. . Men bara delvis. Privatpersonen Kovanen vill fortfarande ha sina brev och tidningar i pappersform det är hennes företag som är med i experimentet. . Vi går mer och mer mot elektronisk överföring av information, därför vill jag vara med från början för att lära mig hur det fungerar. En risk är enligt Laine att gamla hederliga posttjänster försvinner då postgången digitaliseras. Kunden behöver heller inte längre ladda ner ?era tidningars nätapplikationer, allt går att läsa bakom samma ikon på läsplattan. De hushåll som deltar i expe- rimentet får sina tidningar endast i elektronisk form. Brev, vykort och annan post skickas också till kunden i vanlig pappersform några dagar efter den digitala versionen. Endast sådana tidningar vars utgivare deltar i försöket skickas till läsplattan. Nu slipper man det bekymret. Ny?kna skäribor vill testa digital postgång Försökslust lockar öborna att testa elektronisk postutdelning. Många skärgårdsbor tillbringar mycket tid på färjor och förbindelsebåtar och de tycker det är bra att nu kunna fördriva tiden med att läsa sina tidningar på läsplattan. . Också bevarandet av brevhemligheten bekymrar Laine. Många kanske tänker att ?det där angår inte mig?. En del av dem som deltar i försöket deltidsbor på fastlandet och de har upplevt att de alltid är på fel ställe än dit posten kommer. Det är ett experiment från min sida. Folk får märka att vi forskare också är helt vanliga människor och inte gråhåriga typer som sitter gömda i bunkrar, skrattar hon. Sirap, citronsaft, mjölk