TORSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Frida bygger svensk tunnel Mitten 02 454 3200 | info@aboprint.fi | Norrby Strandväg 2, PARGAS www.aboprint.fi Painotuotteet Tekstiilit & merkinnät Tarrat & kyltit Banderollit & liput Auto& ikkunateippaukset Trycksaker Textiler & textiltryck Dekaler & skyltar Banderoller & ?aggor Bil& fönstertejpningar FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser KRISTOFFER NÖJD På onsdagen tillät äntligen vädret att tryggt bogsera det nästan 300 meter långa LNG-fartyget Exemplar i hamn i Fagerviken i Ingå. Årgång 199. Små krockar är vardag i trängseln. 52. ÅBO Sidan 2 Sura miner och trängsel Biltrafiken ska minska då genomfart på Köpmansgatans gårdsgata har förbjudits. 29 december 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. KIMITOÖN Sidan 7 Nya vindar för bussarna Parkeringen vid Kuppis tågstation är inget för otåliga chaufförer. Nytt avtal aktuellt. Det är fråga om Finlands första flytande LNG-terminal. Nummer 251. ÅBO Sidan 5 Tryggare trafik i centrum ”Raketer gläder en gång per år” Sidan 3 KIM LUND. Sidan 6 Finland fick sitt Exemplar Kimitoöns bussförbindelser är från och med årsskiftet en del av Seutu+
Det måste finnas en ansvarsperson som är godkänd av Säkerhetsoch kemikalieverket Tukes och som har fått utbildning i hur man hanterar fyrverkeripjäser. En orsak är att föreningarna inte tjänar så mycket pengar på försäljningen, en annan kan vara att försäljarna inte vill göra allt pappersarbete som krävs då försäljningstillståndet ska förnyas vart tionde år, säger Kummunsalo. KUMMUNSALO gör en runda till containern som står ute på gården. Här går han igenom tillstånden med ansvariga försäljaren Harri Rantala i Österås Prisma.. ALLT I ORDNING. – Det är mycket sällan vi har något att anmärka på och för det mesta sköter sig försäljarna. I GÅR BESÖKTE han Prisma i Österås och en K-affär i Nummisbacken. Allt ser bra ut och på disken ligger också skyddsglasögon som är obligatoriska för den som avfyrar raketerna. Som hundmänniska, vad tycker du. KIM LUND GÅR PÅ RUTIN. – Tyvärr händer det alltid olyckor och årligen antänder fyrverkeripjäserna bränder. – Jag och Emilia är båda hundmänniskor så vi förstår varför de har blivit så populära. Efter tolv år som brandinspektör går jobbet på rutin och han vet vad han ska göra. Också de tysta ljusfontänerna har bra åtgång. I PRISMA är det stillsamt vid raketdisken och Kummunsalo kan i lugn och ro göra sitt jobb. I SYNNERHET människor med hundar tycker att fyrverkerierna borde förbjudas. – Jag hörde de första raketerna i förrgår. Ledande brandinspektör Kari Kummunsalo granskar att Eveliina Välimäki och Emilia Ropanen från Turku Trojans damlag har ordning på sina fyrverkeripjäser. – Om man hanterar dem på fel sätt kan det förstås hända olyckor, men om man följer reglerna och instruktionerna är riskerna minimala. Men alla kan tydligen inte vänta så länge, säger ledande brandinspektör Kari Kummunsalo. Ibland gör vi ett nytt besök, men under min tid som inspektör har det aldrig hänt att vi skulle ha stoppat försäljningen. – Raketförsäljningen är en viktig inkomstkälla för oss, vi talar om summor som är lika stora som vi får av någon av våra större sponsorer. Där är allt i sin i ordning och vi fortsätter till Nummisbacken. Om vi hittar några brister brukar det räcka med att be försäljaren rätta till felen och be hen skicka bildbevis på att det är gjort. Kim Lund 040-587 3759 kim.lund@aumedia.fi » » Det finns sällan något att anmärka på, säger ledande brandinspektör. Tillsammans med sina kollegor övervakar han raketförsäljningen i 90 affärer och stormarknader i Egentliga Finland. – Så länge man är försiktig, följer lagar och instruktioner och skjuter endast då det är tillåtet tycker jag det är okej med fyrverkerier. Kari Kummunsalo har jobbat tolv år som brandinspektör och övervakat raketförsäljningen inför nyår. Vi säljer till exempel en tårta som heter Silencio som inte är så högljudd som vanliga raketer. Under tiden frågar jag Kummunsalo vad han tycker om fyrverkerier och raketer. Välimäki vill inte uppge hur mycket pengar det rör sig om, men säger att det inte är några småsummor. ÅU ÅBO NYHETER 3 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 Raketförsäljare granskas av räddningsverket Med endast tre dagar kvar till nyårsafton är det bråda tider för ledande brandinspektör Kari Kummunsalo på Egentliga Finlands räddningsverk. Utomhus får det finnas högst 500 kilo krut i raketerna, inomhus går gränsen vid 50 kilo. I år är det tysta fyrverkerier och fyrverkeritårtor som säljer bäst. HON SÄGER samma sak som Kiviniemi i Österås Prisma: i dag säljs det mest fyrverkeritårtor som består av flera seriekopplade ljuseffekter medan de mer traditionella raketerna på stickor har blivit mindre populära. Fyrverkerierna ger glädje en gång om året och jag tror inte att de förorsakar så mycket skadliga utsläpp, men jag förstår dem som avstår från att köpa raketer av klimatskäl. RAKETER OCH fyrverkeripjäser får avfyras mellan klockan 18.00 och 02.00 på nyårsaftonen. Dessutom ska det finnas en brandsläckare på försäljningsstället. Antalet minskar för varje år. Först kollar han att försäljaren har alla tillstånd i skick och att raketerna är CE-märkta och förvaras på ett säkert ställe inne i butiken. Välimäki har också noterar att efterfrågan på fyrverkeripjäser som inte smäller så hårt har ökat. PRISMA SÄLJER raketerna i egen regi, i Nummisbackens K-Market är det Eveliina Välimäki och Emilia Ropanen i Turku Trojans damlag som står för försäljningen. Tillsammans med försäljarna Henri Kiviniemi och Harri Rantala tittar han i skåpen och går igenom blanketterna och papperen som visar att försäljningstillståndet har godkänts av myndigheterna. FÖR KIVINIEMI är det tionde året som han säljer raketer, han tycker inte att fyrverkeripjäserna är ett miljöproblem eller att de är speciellt farliga. Som myndighetsperson anser jag att man borde förbjuda raketförsäljning till privatpersoner, men så länge det är tillåtet köper jag några tårtor som jag tänder tillsammans med barnen. Om de lagras utomhus i en container ska den vara låst och stå minst tio meter från närmaste byggnad. De beställer raketerna av Suomen rakettitukku och får provision på försäljningen
LEDER STYRELSEN. VÅRDREFORMEN i all ära – Korhonen påminner ändå om att vården och räddningstjänsterna är en verksamhet som måste tryggas hela tiden, oberoende av vårdreform – eller av eventuella elavbrott eller energibrist. » » Ari Korhonen, SDP, ordförande för välfärdsområdesfullmäktige, ser en stor skillnad i nya välfärdsområdet i Egentliga Finland jämfört med beslutsfattandet i sjukvårdsdistriktet. I september 2023 ska det vara klart var och hur vården ordnas i fortsättningen. ”Det har varit extremt intressant”. Men i välfärdsområdets beslutsfattande organ är politikerna valda direkt av invånarna. HAR LETT FULLMÄKTIGE. PARALLELLT HAR HAN också varit ordförande för sjukvårdsdistriktets styrelse. Ari Korhonen, SDP, ger nu över ordförandeklubban inom Egentliga Finlands välfärdsområde till partikamraten Aki Lindén. KORHONEN SÄGER att välfärdsområdets uppbyggnadsår har handlat om att genomföra en enorm administrativ reform. Vauranoja konstaterar att veckan inte riktigt vill räcka till för allt arbete och att hon ofta jobbar nästan sju dagar i veckan. STYRELSEN HAR haft möten så gott som varje vecka och de har ofta blivit långa med många ärenden. ÅUCS är till exempel listat bland de sextio bästa sjukhusen i världen. Nu har vi fått göra vad vi kan av vad vi har och det har hela tiden varit mycket bråttom, säger han. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 29 DECEMBER 2022 4 Hon hoppas på modiga politiker – Ja, utan tvekan! S:t Karinsbon Sanna Vauranoja från Samlingspartiet säger att hon skulle ha tagit emot ordförandeklubban i nya välfärdsområdesstyrelsen för Egentliga Finland, också om hon då hon blev tillfrågad hade vetat vad hon vet om uppdraget i dag. Det gör att välfärdsområdets beslutsfattande är mycket mer politiskt och diskussionerna mer politiska. Han säger att det behövs ett starkt utvecklingsinriktat grepp, samtidigt som det som är bra ska bevaras. Sanna Vauranoja, Saml, längst till höger med vice ordförande Jouni Mutanen, Centern, andra vice ordföranden Niina Alho, SDP. Ari Korhonen, SDP, har lett arbetet i välfärdsområdets högsta beslutsfattande organ, välfärdsområdesfullmäktige med över sjuttio politiker under det gångna uppbyggnadsåret. Han säger samtidigt att de exceptionella corontiderna har lett till en enorm belastning på hela den offentliga sektorn. På det sättet har vi försökt lära » » Samlingspartiets Sanna Vauranoja har lett välfärdsområdesstyrelsen under det första uppbyggnadsåret. – Det hade varit väldigt bra med mer tid att bygga upp allt nytt. – I sjukvårdsdistriktet har politikerna varit utsedda av medlemskommunerna. – Jag visste att det inte är någon lätt uppgift och att det skulle bli mycket arbete när man ska bygga upp något som inte ännu finns. Han ser en stor skillnad mellan sjukvårdsdistriktet, som nu upphör, och det nya välfärdsområdet. CARINA HOLM. – Hur övergången till välfärdsområdet påverkar servicen och hur den kommer att förändras ser vi först om ett par, tre år. Jag hoppas ändå att vi redan nästa år kommer i gång med att utveckla själva verksamheten i praktiken. STYRELSENS ordförande är ett heltidsjobb, med ett årligt arvode på 69 600 euro, vilket motsvarar 5 800 euro i månaden. CARINA HOLM ”Vården har blivit mycket mer politisk” Om några dagar är det Varha, Egentliga Finlands välfärdsområde, som ansvarar för vård och räddningstjänster och inte längre sjukvårdsdistriktet, samkommuner och närmare trettio kommuner. Exempelvis större elavbrott är mycket allvarligt för de här sektorerna. – Vi politiker i styrelsen har fört en dialog med tjänstemännen redan under beredningsskedet, innan vi ska fatta beslut om olika ärenden. Därför har rekryteringen av de nya topptjänstemännen varit central för att få i gång maskineriet, och där tycker jag att vi har lyckats. – När det gäller vårdarbristen vill jag lyfta fram hur viktigt det är med en mer bestående arbetsgemenskap, som kan skapa fungerande rutiner. – Socialoch hälsovården handlar om hela samhällets beredskap
Jukka Kärkkäinen, VF •. Vauranoja betonar dialogen med invånare i området, med personalen och till exempel med tredje sektorns organisationer i det här arbetet. VAURANOJA BERÖMMER sina kolleger och säger att välfärdsområdet i Egentliga Finland har en väldigt bra styrelse. » » Genomfartsförbud på gårdsgatan mellan Slottsgatan och Eriksgatan välkomnas av företagare. Hastigheten ska anpassas till gångtrafiken och får inte vara högre än 20 kilometer i timmen. Korhonen, som tidigare bland annat har varit SDP:s partisekreterare, biträdande stadsdirektör i Åbo och stadsdirektör i Reso, jobbar vid Kommunförbundet som specialrådgivare för kommunal säkerhet och beredskap. •. Saku Nikkanen, SDP •. •. oss om allt som är nytt, säger Sanna Vauranoja. 23 000 anställda och •. Materialet ska sedan ligga till grund för politikerna, då de ska ta ställning till vilka vårdenheter som till exempel ska läggas ned eller slås ihop eller hur man kan jobba mer effektivt. Sanna Vauranoja hoppas att politikerna i välfärdsområdets beslutsfattande organ vågar vara modiga när besluten väl ska fattas. •. – Här kommer också tvåspråkigheten in. Därför ser han det som en styrka då socialsektorn med hemvården från och med nyår finns i samma välfärdsområde. Heikki Tamminen, PS •. Jouni Mutanen, vice ordförande, C. Felparkerade bilar har sysselsatt parkeringsövervakarna och bilar som med hög hastighet kör på gårdsgatan har förorsakat farosituationer för fotgängare och cyklister. •. Eftersom vårdkedjorna inte fungerar i dag blir färdigvårdade patienter kvar inom dyr specialsjukvård, då det inte finns platser inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt att välfärdsområdet blir en bra arbetsgivare, som människor vill jobba för och där arbetstagarna kan vara stolta över sina jobb. – Vi behöver föra en dialog med dem det berör när vi ska skapa alternativ. Korhonen tror inte på några radikala förändringar under åren 2023–25. MYCKET AV arbetet under det gångna året har handlat om att säkra en smidig övergång då vården och räddningstjänsterna övergår från kommunerna till nya välfärdsområdet med kortnamnet Varha vid årsskiftet. Sanna Vauranoja, ordförande, Saml. •. Den som kör bort från en gårdsgata ska väja för all annan trafik, exempelvis högerregeln gäller inte. Nu har också lastningslossningsplatserna för skåpoch lastbilar förstorats och det har kommit fler parkeringsplatser för taxibilar. Kristiina Hellsten, SDP •. – Det beror på att välfärdsområdet ska hyra kommunernas vårdcentraler och andra vårdfastigheter till och med år 2025. •. Nästa års stora fråga är servicestrategin och servicenätverket, det vill säga var olika typer av vård ska ordnas och hur. Det finns en stark uppfattning om att det ska gå att få service på båda språken i regionen. Gående får använda samtliga delar av en gårdsgata. EFTER ATT HA VARIT fullmäktiges ordförande under det gångna året ger Ari Korhonen nu över ordförandeklubban till partikamraten Aki Lindén. UNDER DET nya årets första tre-fyra månader ska man samla in så mycket information som möjligt om vårdsituationen och vårdbehoven i hela Egentliga Finland och analysera den. Men det är inte möjligt om personalomsättningen är stor. – Vi diskuterar mycket och har också olika åsikter ibland. MEN BESLUTEN om hur den framtida servicestrategin ska se ut inom vården i Egentliga Finland kommer att bli svåra, förutspår han. •. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Egentliga Finlands välfärdsområde •. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Gårdsgatans regler •. I riksdagsvalssammanhang är jag en novis, men med lång erfarenhet. Jag tror att det kan bli riktigt bra. Juhani Nummentalo, Saml. Janina Andersson, Grön •. EN VISS VÅRDINRÄTTNING kan till exempel vara en fråga om livskraft för en viss region. Parkering är tillåten endast på markerade parkeringsplatser. – Välfärdsområdet är ett bättre sätt att ordna vården på än det splittrade systemet som har gällt hittills. Senare ska det också byggas en parkeringsplats för cyklar. Det betyder att det nuvarande servicenätet bevaras de närmaste åren. Därför kommer servicenätet inte att se likadant ut i hela Egentliga Finlands välfärdsområde. Niklas Guseff, SFP •. – Ett bra ledarskap är kittet som håller ihop gänget. •. När också labb och röntgen i fortsättningen finns i samma organisation slipper man till exempel dubbla provtagningar eller annat dubbelarbete. – Jag tycker det är bra. STOPP. HON BETONAR att det är politikernas uppgift att se till att helheten och hela välfärdsområdet fungerar. •. HON PÅMINNER OM ATT det nya välfärdsområdet handlar om en helt enorm fusion, då närmare trettio kommuner, alla med sin egen verksamhetskultur, plus samkommuner och ett sjukvårdsdistrikt ska slås ihop till en enda stor organisation. Men under den dryga halvtimme som ÅU följer med trafiken är det lugnt och stilla på gatan och endast en bil bryter mot förbudet. – Jag hoppas att vi lyckas göra vårdbranschen attraktiv igen där olika yrkesgrupper kan profilera sig, eftersom alla behövs. Vid nyår överförs •. – Det skulle vara trevligt om Salutorget skulle utvidgas till gårdsgatan så att den också skulle bli en del av Åbobornas vardagsrum. För första gången ställer han upp i riksdagsvalet. – Det handlar inte längre om hur man har brukat göra i S:t Karins eller vid ÅUCS. NÄSTA ÅRS STORA fråga för välfärdsområdets politiker är servicestrategin, det vill säga de stora riktlinjerna för hur och var vården ska ordnas i fortsättningen. INOM SEPTEMBER 2023 ska servicestrategin vara klar, eftersom den ligger till grund för budgeten för år 2024. en halv miljon patienter och klienter. En åtgärd som välkomnas av företagaren Jyrki Hännikäinen i Kamera-Boden. Jani Kurvinen, C. Därför är det mycket viktigt att man lyckas bygga upp en nya och gemensam verksamhetskultur för hela välfärdsområdet. Har en budget på nästan två miljarder euro. Ett fordon ska lämna gående fri passage. – Det är en stor rikedom att vi har många med egen erfarenhet av att jobba i vården bland välfärdsområdets politiker. Cyklar och mopeder samt fordon som är försedda med parkeringstillstånd för rörelsehindrade eller för hemvården får parkeras också på andra ställen, om detta inte medför avsevärd olägenhet. – Med välfärdsområdet får vi bättre möjligheter att få vårdkedjorna att fungera. Det kan också finnas till exempel regionala skillnader inom välfärdsområdet när det gäller hur olika vårdtjänster används och behövs. – Vi måste fatta beslut utgående från fakta, och inte baserat på känslor, även om det säkert kommer att finnas olika politiska betoningar. Förutsatt att bilisterna verkligen följer förbudet tror jag att det blir mindre trafik och att gatan blir tryggare. EFTERSOM förbudet endast varit i kraft i några dagar är det svårt att dra några långtgående slutsatser om hur väl bilisterna följer den nya regeln. – Resultatet från välfärdsområdesvalet, där jag fick över 800 röster, fick mig att ställa upp. JYRKI HÄNNIKÄINEN tycker att Åbo stad kunde göra mera för att öka trivseln på gårdsgatan. ÅU 5 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 ÅBO NYHETER Köpmansgatan blir tryggare för cyklister och fotgängare Ända sedan gårdsgatan på Köpmansgatan öppnade för trafik för ett år sedan har det rått förvirring om vilka trafikregler som gäller. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi ÅBO UNDERRÄTTELSER Nyheter från Åbo på SVENSKA. Min uppfattning är att vi verkligen sitter runt ett runt bord, där alla kan säga sitt. Toni Forsblom, Saml. – Det gynnar både individen och samhället att det inom välfärdsområdet kommer att finnas bättre helhetsdata än i det nuvarande splittrade systemet, där mycket har varit olika i olika kommuner, säger Ari Korhonen. SAMTIDIGT ÄR utgångspunkten för hela stora vårdreformen att vården ska förändras och utvecklas. Här ser jag nya möjligheter i välfärdsområdet. I ett försök att göra trafiken säkrare har Åbo stad nu infört ett genomfartsförbud på gatuavsnittet mellan Slottsgatan och Eriksgatan. – Jag hoppas att alla vågar fundera på hur man kunde göra saker ännu bättre än i dag, utan att stirra sig blind på det gamla. Teija Ek-Marjamäki, C. En gårdsgata är avsedd för gångoch fordonstrafik, till skillnad från en gågata som är avsedd för gångoch cykeltrafik. OCKSÅ EGENTLIGA Finlands vårdområde drabbas av den landsomfattande personalbristen inom vården. Om man till exempel kan flexa med sina arbetstider söker man sig kanske inte bort även om man skulle få 100 euro mer i lön någon annan stans. •. KIM LUND Hon hoppas på modiga politiker Välfärdsområdets styrelse •. KORHONEN SÄGER att hela helheten måste fungera. Niina Alho, andra vice ordförande, SDP •. Lite träd och planteringar skulle pigga upp gatuavsnittet och samtidigt göra det lättare för bilisterna att förstå att det inte är en vanlig gata. Nina Söderlund, VF •. Men så ska det vara. Jag hoppas dock att alla kan se till helheten och inte bara tänka på den egna verksamhetsgrenen. Kaija Hartiala, Saml. De får dock inte i onödan hindra fordonstrafiken. Genomfartsförbudet på gårdsgatan ska göra trafiken tryggare på avsnittet mellan Slottsgatan och Eriksgatan. •
Förslaget gäller en något kortare kaj som går lätt att förlänga. – Vanligtvis tar ett projekt av det här slaget två till fyra år att förverkliga. Exemplar kommer att ligga i Ingå i minst 10 år. Genom LNG-terminalfartygsprojektet säkerställs tillgången till gas för industrin, energiproduktionen och hushållen i Finland. – Bara under tio av dem var tillgängliga på kort varsel. EXEMPLAR HAR LEGAT I bland annat Boston men veterligen inte varit så här långt norrut förut. Byggnadsarbetena inleddes i augusti. » » LNG-terminalfartyget Exemplar ligger nu tryggt i Fagerviken i Ingå. Men allt har gått bra hittills, säger Sipilä. Det är ett bra fartyg och en bra helhetslösning för att bryta beroendet av rysk gas i Finland och säkerställa kontinuiteten i gasförsörjningen i Finland vid olika scenarier långt in i framtiden, säger Sipilä. Gasen levereras 2–3 gånger i månaden till terminalfartyget från den globala marknaden. När Gasgrid sonderade marknaden för flytande terminaler fanns det knappt dylika 50 fartyg i världen. Med finansieringen kan man bland annat inleda små förbättringar av sjömärkena omgående. NÄR EXEMPLAR anlöpte Ingå var hon inte fullastad. •. •. Och bara en handfull var lämpliga för våra förhållanden. KRISTOFFER NÖJD GLAD GAS-VD. Finansutskottet motiverar detta med att assistans av LNG-fartyg under en normal vinter och i synnerhet en svår isvinter binder upp en stor del av isbrytarkapaciteten på Finska viken. Men Inkoo Shipping har en ny kaj i planerna en dryg halvkilometer bort. •. Kanter och Castor från Tallinn assisterade 291 meter långa Exemplar i hamn efter att ha svängt henne vid Fagervikens mynning. I den fjärde tilläggsbudgeten, i de så kallade julklappspengarna, för 2022 anvisades 1,9 miljoner euro för förbättrandet av sjömärkena i farleden till Ingå och i Södra Finlands vinterfarled för att säkerställa en smidig och trygg leverans av LNG till Ingå. ANPASSAR SIG. Eftersom vi inte har varmt havsvatten året om måste fartyget ha ett slutet så kallat ”closed loop”system där vattnet värms upp ombord för återförgasningen. – Det är det enda stället där det finns plats, säger Inkoo Shippings vd Thomas Bergman. Ståtliga blåvita Exemplar kommer att bli en väsentlig del av Bergmans kontorsutsikt. Projektet tryggar också Finlands försörjningsberedskap från ingången av 2023. Om isbrytning behövs i Ingå höjer det kostnaderna för isbrytningen totalt. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi LNG-terminalfartyget Exemplar •. HISTORISKT PROJEKT. Utöver det blir isbrytningen dyrare också på grund av den allmänna kostnadsökningen. Den flytande LNG-terminalen Exemplar är 291 meter lång och 43 meter bred. Men samtidigt upptar hon mycket kajplats i minst tio år framöver. – Inom de närmaste dagarna ska den vara redo att tas i bruk på riktigt, säger Gasgrids vd Olli Sipilä. Bogseringen in i Fagerviken sköttes av Alfons Håkans båtar och tog ett par timmar. – Då kan fartyget flyttas till Estland på bara någon dag om det av någon anledning inte skulle gå att ha här. •. Projektet inklusive det 10-åriga hyresavtalet kostar sammanlagt cirka 460 miljoner euro. Sipilä ser en fördel med att man samtidigt har förberett för en terminal på den estniska sidan som är kopplad till det finska gasnätet via gasledningen Baltic Connector. Inkoo Shippings vd Thomas Bergman får fundera på alternativa lösningar för den övriga hamnverksamheten då Exemplar tar upp 300 meter kajplats i åtminstone 10 år framöver.. Till summan kommer ytterligare kostnader som har med användningsvolymen att göra. Den första LNGtankern kommer att leverera gas till Exemplar redan inom de närmaste veckorna. Det var så sent som i juni som det blev klart att LNG-terminalen placeras i Ingå. Gasgrids vd Olli Spilä var en nöjd man då Exemplar i bakgrunden var i hamn i Ingå. •. Varifrån vill Sipilä inte kommentera. Bogserbåtarna Artemis från Hangö, Helios från Tallinn, H. Bergman ska presentera ett förslag för styrelsen inom kort. ÅU NYHETER VÄSTNYLAND TORSDAG 29 DECEMBER 2022 6 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Ett skepp kom lastat med gas Efter en resa från Gibraltar och ett par dygn på redden utanför Ingå var LNG-fartyget Exemplar vid sin kajplats i djuphamnen i Ingå vid 12-tiden på onsdagen. Nu ska den flytande LNG-terminalen kopplas till Gasgrids terminal på land och testas efter det. DET VAR I MAJ som det blev klart att terminalfartyget hyrs av det amerikanska företaget Excelerate Energy, Inc. Sedan kommer tankers att leverera gas till den flytande terminalen 2–3 gånger i månaden. Den kondenserade gasen förångas ombord till gas och matas in i gasnätet. Exemplar bogseras i hamn i Fagerviken i Ingå. KAJKONSTRUKTIONERNA och den nya förbindelseledningen till kompressorstationen i anslutning till hamnen har byggts på mycket kort tid. Fartyget rymmer 151 000 kubikmeter vilket motsvarar cirka 68 000 ton LNG, det vill säga kondenserad eller flytande naturgas
Med periodbiljetten kan man dessutom göra fortsatta resor och utbytesresor inom hela Föli-området. En buss som avgår från Kimito är märkt med 721. Numret anger om bussen avgår från Kimito (721), Dalsbruk (722) eller Kasnäs (723). Mot Salo går buss fyra gånger om dagen. Ett undantag är dock årets fyra första månader då biljettpriserna är momsfria för kunderna, det vill säga tio procent billigare än nu. ENKELBILJETTER KÖPER man på bussen och dem ska man nu kunna betala med bankkort. Resekortet kan köpas i appen, på Seutu+-webbplatsen eller till exempel i Kimitoöns bibliotek. Enligt den befrias inhemska persontransporter från skatt för viss tid och syftet är att sänka konsumentpriserna på persontransporter och förbättra hushållens köpkraft. En 30-dagarsbiljett för Kimitoön – Åbo + Föli-området kostar 140 euro (med biljetten kan man åka också till Salo). Förändringen hänger ihop med ett nytt avtal mellan kommunen, NTMcentralen och leverantören Vanion Liikenne, som även är den nuvarande trafikidkaren. – Man kan inte säga att det är glest med bussturer då det går sju turer per riktning. Den största förändringen är linjenumreringen. I tjänsten hittar man också tidtabellerna, till och med per hållplats om man så önskar. Fortsättningsvis ska Kimitoön betala 23 procent av kostnaderna för Åbolinjen (NTM-centralen 55 procent, Sagu 22 procent), men summan blir tre till fyra gången större från tidigare 30 000 euro per år för Åbolinjen. HUR SKA DÅ Kimitoön få folk att välja bussen. I dag har linjen nummer 702, men i fortsättningen nummer 720–727. Klumpsumman för Åbooch Salolinjen blir för Kimitoön 150 000–180 000 euro per år, beroende på biljettintäkterna. ATT DET INTE FINNS marknadsmässig lönsamhet i kollektivtrafik på Kimitoön är inget nytt och trafiken till och från ön subventioneras sedan många år tillbaka. Framöver är det linjenumreringen 721–723 som gäller för bussarna som kör mellan Kimitoön och Åbo. Biljettpriserna följer samma pristabell som används till exempel i Pargas. Till Åboregionens kollektivtrafik Föli hör förutom Åbo också S:t Karins, Reso, Lundo, Nådendal och Rusko. Seutu+-periodbiljetten kan man köpa som en mobilapplikation eller som ett traditionellt resekort. Linje 720 kör mellan Sagu och Åbo. ÅU KIMITOÖN NYHETER 7 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 Bussturerna på Kimitoön blir en del av Seutu+ Som ett led i att göra bussåkandet mer attraktivt på Kimitoön kommer bussförbindelserna från och med årsskiftet att vara en del av NTMcentralens Seutu+. Seutu+ är en periodbiljett (30 dagar) som gör det bekvämt och förmånligt för dem som regelbundet använder bussen, antingen inom Kimitoön eller till Åbo och Salo. Det betyder att man fortsättningsvis kan åka från Dalsbruk till Åbo för ungefär en tjugolapp. Nurmio svarar att förutom att man går med i Seutu+ och genom det gör biljettköp smidigare och tidtabellerna mer lättillgängliga så ska kommunen framöver aktivare påminna folk om att bussen är ett alternativ. Enligt ett pressmeddelande från NTMcentralen handlar det här om den nu godkända temporära ändringen av mervärdesskattelagen. Avtalet gäller fram till slutet av år 2025 med en option på tre år. Det nya avtalet är nämligen ett så kallat bruttoavtal. BUSSTOPP KIMITO. EMILIA ÖRNMARK Vad är Seutu+. Tidtabellsmässigt borde det passa alla, säger Nurmio, som dock tillägger att på veckosluten är det sämre med turerna. PÅ STATIONEN I KIMITO. INGA STORA förändringar blir det i rutter eller tidtabeller. Det här berättar Kimitoöns kommun på sin webbplats. Mellan Åbo och Kimitoön går det sju turer per riktning om vardagarna.. Upphandlingen har skötts av NTM-centralen. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Kommunens nya bussavtal blir flera gånger dyrare än tidigare. Den rejäla prisstegringen säger Kimitoöns företagsrådgivare Mats Nurmio att handlar dels om det höga bränslepriset, dels om ett ännu ej återhämtat passagerarbortfall under coronan. En 30-dagarsbiljett för Kimitoön internt samt ända till Salo eller Sagu kostar 70 euro. Linjerna 721–723 kör mellan Kimito och Åbo. Linjerna 724–727 är Kimitoöns interna linjer. Området för periodbiljetten utvidgas alltså från att tidigare ha fungerat från Pargas, Pemar och Aura till Åbo. Prisstegringen kommer dock inte att synas i biljettpriset – för en enkelbiljett är priset oförändrat. Seutu+ är en periodbiljett, med vilken man framöver kan åka från Kimitoön i riktning Åbo eller Salo, men också inom Kimitoöns gränser. Det betyder att kommunerna och NTM-centralen bär risken för biljettintäkterna, medan Vainion Liikenne får en fast ersättning
De behöver de förhållandevis grunda utsjöbankarna med god tillgång på musslor för att överleva vintern. – Det finns gott om områden där det går bra att bygga utan problem med undanträngning av fåglar. Farhågan är alltså att det skulle vara så även vid vindkraftverk till havs, men det återstår att utreda. Sedan är det förstås mycket lättare att upptäcka döda fåglar på land än till havs. Han medverkade vid det digitala seminariet Baltic Breakfast, som anordnades av Stockholms universitets Östersjöcentrum tidigare i höstas. – Det här uppnås genom att dels försöka bygga på rätt platser och dels genom att anpassa driften av vindkraftverken. Men om vädret försämras går de ner i höjd och då ökar risken för krockar. Martin Green nämner alfågel, sjöorre, storlom och smålom som kan antas vara sådana fåglar som rör sig över just Åland och vattnet i närheten av Åland. PRIVAT. Forskarna talar om undanträngningseffekten: alltså när vindkraftverk byggs på platser där fåglar brukar till exempel leta mat, med påföljden att fåglarnas livsmiljö krymper. Storleken på de här effekterna är dock inte helt känd. MEN FÅGLAR KAN påverkas av vindkraft även på andra sätt. En del fåglar undviker vindkraftverken, men andra gör inte det. – Det förekommer över land att fåglar flyger in i höga byggnader som broar och master. SÅDANA ARTER kan vara flyttande rovfåglar. – De arter som inte har de här undvikandebeteendena, de kan råka mer illa ut, säger Martin Green. Fåglarna kanske ger sig av vid bra väder och medvind, och flyger då på hög höjd och över öppet vatten. HAN PÅPEKAR DOCK att det handlar i sammanhanget om små ytor och då kan man låta bli att bygga där. En annan är barriäreffekten, som är när arter som inte vill flyga genom vindkraftsområden tvingas göra omvägar. – Kollisioner antyder just att de flyger in i kraftverken utan att veta vad de gör. Alfågeln är en art som redan är kraftigt minskande i antal av andra anledningar så att lägga på ytterligare en negativ påverkan på dem är såklart inte bra » » En stor flyttfågelled går rakt över Åland. DEN MEST KÄNDA RISKEN är att fåglar slås ihjäl av att de kolliderar med vindkraftverkens rotorblad, eller snarare att rotorbladen i sin rörelse kolliderar med fåglar som flyger igenom. BYGG VINDKRAFT PÅ RÄTT PLATSER! Det är forskaren Martin Greens råd för att minska på vindkraftens skadeverkan på flyttfåglar. Många rovfåglar är termikflygande, vilket innebär att de använder sig av uppåtgående vindar som bara finns över land. – Alfågeln är en art som redan är kraftigt minskande i antal av andra anledningar så att lägga på ytterligare en negativ påverkan på dem är såklart inte bra. – Det kan vara så att flyttande rovfåglar faktiskt dras till vindkraftsparker, att de tror att det är land och dras dit för att de tror att de ska hitta uppåtvindar där, säger Martin Green. RISKEN FÖR ATT FÅGLAR krockar med vindkraftverk kan öka också vid väderomslag. MÅNGA OLIKA SORTERS fåglar övervintrar, häckar, söker mat eller flyttar över Östersjön. Forskare: Undvik att bygga vindkraftverk i områden där många flyttfåglar passerar. – Det här gäller framför allt småfåglar, som dessutom dras till ljus. Tänk dig som ett svärd eller en yxa som kommer farande i över 100 kilometer i timmen. Risken att fåglar dör av kollisioner med vindkraftverken ökar förstås i områden med ett rikt fågelliv. – Hur bra man än bygger och sköter vindkraftverk så kommer det alltid att vara en del fåglar och fladdermöss som slås ihjäl. Och vindkraftverken har ju lampor, för att båtar och flyg ska veta att de finns där, säger Martin Green. Det som ena bråkdelen av en sekund är en fri passage blir i nästa ögonblick en dödsfälla, säger Martin Green. – För alfåglarna finns det ingen ersättningsmiljö som de kan flytta till. Men målet måste vara att de ska vara så få som möjligt, säger Martin Green till Nya Åland. ÅU NYHETER TORSDAG 29 DECEMBER 2022 8 En risk för flyttfåglarna då storskalig vindkraft planeras på Åland Fåglar påverkas av vindkraft, men det går att minimera skadan. Samma risk gäller även andra flygande varelser: fladdermöss, fjärilar och andra insekter. Det säger forskaren Martin Green vid Lunds universitet. Men oftast går det till så att de slås ihjäl av kraftverkens roterande vingar. Tar man bort en del av deras livsmiljö kan det helt enkelt inte finnas lika många av dem som det finns idag, säger Martin Green. Vid planering av vindkraftsparker behöver man ta reda på vilka fåglar och andra flygande arter som rör sig i områdena och utforma vindkraftsparkerna så att riskerna för djurlivet minimeras
En ambulans kontrollerade personen på plats, men enligt jourhavande brandmästare Sebastian Holm fick hen inga värre skador i utkörningen. Seminariet om den havsbaserade vindkraftens påverkan på fågellivet hölls i september och ingår i en serie digitala ”Baltic Breakfast”-seminarier ordnade av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Holm vet inte vad olyckan berodde på men konstaterar att det är halt på vägarna. Då går det att begränsa antalet dödliga olyckor, säger Martin Green. Hans rapport är baserad på observationer gjorda på ideell basis av tusentals ornitologer och ger en sammanställning över hur fåglar rör sig över Sverige, Norge, Finland och Danmark. Per Hansson, forskare Östersjöns flyttande rovfåglar •. Sigrid Hedbor Nya Åland nyheter@aumedia.fi ”Freda flyttfåglarnas leder över havet” I sin rapport ”Flaskhalsar för flyttande rovfåglar i Fennoskandia” identifierar forskaren Per Hansson, docent i skogshushållning, flera kritiska flyttfågelleder, ”flaskhalsar”, över Östersjön. Havsörnen flyttar inte långt, men finska ringmärkningsåterfynd visar att också de passerar över Södra Kvarken och Ålands hav. – Men det är inte bara duvhök, blå kärrhök och havsörn som använder de här lederna utan även hundratals andra arter av fåglar plus fladdermöss och även fjärilar och andra insekter, säger han. På onsdagen fick räddningsverket larm om två hjortar som gått genom isen och fastnat nära Hällnässtranden i Pargas. Senare på onsdagseftermiddagen larmades räddningsverket också till ön Iso-Tamminen utanför Nådendal där en hund hade satt iväg efter en räv och sprungit ut på isen. HAN EFTERLYSER FLER studier och myndighetsinsatser för att öka kunskapen om fåglarnas rutter: hur breda de är och vilka arter som följer dem. – Storlommen flyger ända nedifrån Svarta havet och Kaspiska havet i sydost, där de övervintrar. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ÅU NYHETER 9 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 Vet du något som vi inte vet. •. Till exempel småfåglar och fladdermöss följer stjärnor och magnetfält, säger Per Hansson. Enligt Per Hansson är haven kring Åland en viktig passage både för de termikflygande rovfåglarna och för flyttande sjöfåglar, som storlom, smålom, sjöorre och svärta. Ett annat är tekniska bevakningssystem. Och vi måste freda de rutterna som fåglarna använder. VINDKRAFT LÖSER INTE ALLA MILJÖPROBLEM. •. Smålom har en västligare övervintring men passerar inte Södra Kvarken i så stora mängder. Då räddningsverket kom på plats var hunden så långt ute på isen att de inte kunde göra något. Olyckan inträffade strax efter klockan 4. – Fåglarna vet ju inga gränser. De här flygrutterna gäller framför allt dagflyttande arter. PRIVAT RISK FÖR FLYTTFÅGLAR. En av dessa går rätt över Åland. Per Hansson liknar fåglarnas flyttleder vid deras ”motorvägar”. Forskaren Per Hansson varnar för generaliseringar. – På natten är rutterna mer diffusa. – Det här har det jobbats med länge, i årtionden, på grund av flygplan, som ju inte vill krocka med fåglar. PER HANSSON har valt att fokusera på de rödlistade rovfågelarterna. OLYCKA. ETT SÄTT ATT FÖREBYGGA kollisioner är att försöka förutse fåglarnas rörelsemönster utifrån väder och årstid. De flyger över södra Östersjön, på ömse sidor om Gotland, sedan genom såväl Finska viken som Södra och Norra Kvarken på sin väg mot den arktiska tundran. Vi måste hålla deras flyttvägar fria från vindkraft av etiska skäl, säger han. Bilen landade på sidan och föraren, som befann sig ensam i bilen, behövde hjälp av räddningsverket för att ta sig ut. – Det marina ekosystemet slutar inte på vattenytan utan består även av luftrummet ovanför. PER HANSSON konstaterar att det är ett enormt tryck på att utveckla vindkraft men att den inte löser alla miljöproblem. – Man får inte förenkla så grovt att man tror att vindkraft skulle bevara fåglar eller andra arter. Många havsörnar häckar i Finland och övervintrar vid mellansvenska sjöar. Räddningsverket ryckte ut för att hjälpa djur ute på svag is. Nu lyfter forskare fram problematiken kring hur detta påverkar flyttfåglarna. På Åland planeras storskaliga vinkdkraftsparker till havs. Räddningsverket hjälpte upp en av dem medan den andra lyckades ta sig loss själv. – Jag tror ju mer på system där man upptäcker att nu är det mycket fåglar som rör sig i området och att man då stänger ner kraftverken eller anpassar driften. – Det är svårt att räkna sträck från en båt – och många fåglar sträcker dessutom när det blåser, säger Per Hansson MEN DET FINNS TEKNIK med radar, som kan stå dygnet runt och observera. Duvhök och blå kärrhök passerar över Södra Kvarken och Ålands hav när de flyttar. Det var två barn på stranden som upptäckte hjortarna. 050 470 1530 En risk för flyttfåglarna då storskalig vindkraft planeras på Åland PIXABAY MAN BÖR ALLTSÅ undvika att bygga i de områden där fåglar söker mat eller där det är mycket fåglar i rörelse. Hjortarna verkade vara i gott skick och sprang iväg efter räddningen. Genom ringmärkning har man kunnat påvisa att många individer som passerar fågelstationer i södra Sverige har sitt ursprung i Finland och österut. Hundägaren fick bli kvar på stranden och följa med situationen. Det är de som är de mest känsliga och de som också påverkas mest av vindkraft. Arten har visat sig vara överrepresenterad i olyckor med vindkraftsanläggningars rotorblad. Olycka på motorvägen mellan Åbo och Helsingfors PARGAS/NÅDENDAL. Personbil körde av vägen i Lundo TRAFIK. Men det stämmer ibland och ibland inte, säger Martin Green. Plus fladdermöss, fjärilar och andra insekter. Men det är mycket som vi inte vet om fågellivet i de områden där havsbaserad vindkraft planeras. Seminarierna går att se i efterhand på Östersjöcentrums hemsida. De har alltså passerat Åland. En trafikolycka inträffade tidigt på onsdagsmorgonen på motorvägen mellan Åbo och Helsingfors då en bilist körde i diket i Lojo i närheten av avtag nummer 25. – Om det är en känd risk så kan man också tillfälligt stänga av driften av vindkraftverken, eller släcka lamporna när man vet att det är många fåglar som närmar sig vindkraftverken, säger Martin Green. Vid 16-tiden på onsdagseftermiddagen körde en personbil av vägen i Lundo, på LänsiAvantintie. Därför anser han att flyttfågellederna borde skyddas i havsplanerna på liknande sätt som fartygens farleder. Källa: rapporten ” Flaskhalsar för flyttande rovfåglar i Fennoskandia”, Per Hansson (2020) » » Forskare: Fåglarnas flyttleder måste skyddas på liknande sätt som fartygens farleder. Sigrid Hedbor Nya Åland nyheter@aumedia.fi Man får inte förenkla så grovt att man tror att vindkraft skulle bevara fåglar eller andra arter. En enhet från Räddningsverket kallades till platsen och personen i bilen fördes till sjukhus för kontroll. Tvärtom finns det inget kraftslag som tar som så stor plats i naturen och som dödar så många flygande varelser som just vindkraften, säger han. De drar mest via Finska Viken. Fåglarnas flyttleder bör hållas fria från vindkraft, av etiska skäl. Om inte annat så borde de ideella ornitologerna få ersättning för sina insatser, anser han. Per Hansson vill att de tänkta platserna utreds med den typen av teknik. . . – Då kan man få en bättre bild av vilka fåglar som rör sig var
För en knapp månad sedan skedde det så kallade genomslaget. På den vägen är hon, så att säga. Just nu jobbar hon med världens näst längsta tunnel i stadsmiljö, ”E4 Förbifart Stockholm”, där 17 av 21 kilometer går under jord. Säkerheten är bättre än den har varit tidigare, säger Vuorio. Därför lämpar sig yrket för kvinnor. I smala tunnlar jobbar man alltid med snäva vinklar som gör det svårare att bestämma positionen exakt. Norska AF där Vuorio jobbar ansvarar för att bygga 6,7 kilometer av totalt 17 kilometer tunnel. Den nya sträckningen är 21 kilometer lång. Det är momentet när två tunnelbyggen möts. Man går hela tiden framåt i blindo. Men vi väntar på resultaten av kontrollmätningarna. Alla fordon som rör sig i tunnlarna är utrustade med räddningsmasker. Av dessa 30 är en nästan en tredjedel kvinnor. Fyra av dem är finländare. – Vi övar också mycket. Till dags dato har hon kodat 130 000 bultar. Vi har flera småbarnsföräldrar som jobbar mest hemifrån. När bron till Tyskaholmen i Dalsbruk byggdes såg hon kolleger med mätningsinstrument och insåg vad hon saknade. När hon jobbade som planeringsingenjör på Kimitoöns kommun mellan 2009 och 2017 var Skolvägen i centrum av Kimito ett av hennes projekt. FRIDA VUORIO Hon bygger tunnlar på kunglig mark. En tunnelrigg i färd med att ladda en 5 meters salva i huvudtunneln, det vill säga en av motorvägsriktningarna. – Ju sämre berg, desto tätare appliceras bultar, säger Vuorio. Resten handlar i nuläget om att fylla i uppgifter om de bultar som används i tunnlarna enligt vad mätaren på plats uppger. Mätning är inte fysiskt krävande men man måste vara noggrann. ”FÖRBIFART STOCKHOLM” är Vuorios första tunnelprojekt. – Vi bommade på två centimeter. Det finns också wifioch mobiltäckning i tunnlarna och sensorer som reagerar på rörelse i berget. En del gillar mer att vara på fältet medan andra trivs bättre framför datorn med att hantera data och dokument. – I dagen har man fasta punkter att utgå från. För dem ger hemmakontoret nya möjligheter. I PRAKTIKEN går 30 procent av Vuorios arbete ut på att administrera arbetsfordon, mätinstrument och fakturor. – Som mätare är man med från början till slut – från planläggning till utförande och slutdokumentation. Säkerheten är viktig i tunneldrivning. Att arbeta som mätare under jord i förhållande till ovan jord, eller ”i dagen” som man säger på branschspråk, är en utmaning. Det var i samband med kommunsammanslagningen 2009 som hon tog chansen att jobba i sin hemkommun. Vuorio lyckades inte riktigt skaka av sig det norska arbetslivet som hon kom in i redan 2003 då hon ännu studerade till mätningsingenjör i Vasa. Bara ett visst antal människor får arbeta i tunnlarna samtidigt med tanke på snabb evakuering. År 2017, när en gammal kollega skrev på Facebook om arbetsmöjligheter i Norge, slog Vuorio till och tog anställning på ett företag som jobbade för det stora norska infrabolaget AF Gruppen på ett motorvägsprojekt i södra Norge. » » Frida Vuorio trivs med norsk-svenska jätteprojekt och långa dagar SPRÄNGNING PÅ GÅNG. – Men det var dåliga tider då. Bultarna som kan vara allt från 1,5 till 6 meter långa monteras in i bergväggen för att säkra berget. I tunnlarna finns räddningskammare med extra syre och vatten. Tunnlarna byggs på Lovön väster om Drottningholms slott. – Det är stor skillnad jämfört med när jag började i branschen 2003. – Hela området är nationalpark. På detta projekt jobbar 30 personer bara på mätavdelningen – från nio olika länder. En annan orsak är att tunnlarna utgör passagen under Mälaren, som mest 60 meter under havsytan, säger Vuorio. Att förbifarten förverkligas med tunnlar just här är för att bevara miljön. Det är lite väl mycket. ÅU INTERVJU TORSDAG 29 DECEMBER 2022 10 Den glashala slingriga lilla vägen som leder till Frida Vuorios hem och hemkontor i Norrby, Snappertuna, är någonting helt annat än de vägar hon har att göra med i arbetslivet. HAR MAN BARN i Kimito är man antagligen bekant med åtminstone ett av Vuorios projekt på orten. Mitt arbetsverktyg blev ett 30 meters måttband, säger Vuorio och syftar på bristen på resurser för henne att dra nytta av sin mätningsexpertis. I DAGENS läge är Vuorio anställd av AF och sysselsatt på det gigantiska projektet ”E4 Förbifart Stockholm” som binder ihop norra och södra Stockholm med en ny sträckning av E4:an väster om Stockholm. DET ÄR FRÅGA OM två trefiliga parallella tunnlar, en i nordlig och en i sydlig riktning. – Vår närmaste granne är kungen, säger Vuorio. Man vet var man är
AF Gruppens tunneldrivning består av: •. Att flyga till jobbet för arbetsgivarens räkning, jobba i längre sjok och sedan vara längre ledig är mycket vanligt i Norge där terrängen gör resandet med bil tidskrävande. – Jag är inte funtad att koppla av. Frida Vuorio jobbar med tunneln i Sverige från sitt hemmakontor i Snappertuna en vecka i månaden. KRISTOFFER NÖJD Edsviken Edsviken Brunnsviken Lilla Värtan Stora Värtan Lilla Värtan Saltsjön Riddar ärden Årstaviken Drevviken Flaten Järlasjön Mälaren Fiskar ärden Vårby ärden Rödstens ärden Mörby ärden Malmvikssjön Albysjön Kyrk ärden Långtarmen Ulvsundasjön Lövsta ärden Lambar ärden Bromma ygplats Djurgården Norra Djurgården Ladugårdsgärdet Hjorthagen Södra Hammarbyhamnen Kärrtorp Hammarbyhöjden Björkhagen Hästhagen Danviken Finnboda Kvarnholmen Finnberget Henriksdal Alphyddan Sickla strand Nysätra Ekudden Järla sjö Finntorp Nacka strand Bagarmossen EnskedeDalen Skarpnäcks gård Larsboda Stortorp Farsta Hökarängen Tallkrogen Johanneshov Gamla Enskede Enskedefältet Enskedegård Stureby Örby Rågsved Stensängen Segerminne Myrängen Högmora Fagersjö Hagsätra Långsjö Älvsjö Örby slott Liseberg Östberga Västberga Liljeholmen Gröndal Långholmen Reimersholme Lilla Essingen Stora Essingen Aspudden Midsommarkransen Hägerstensåsen Hägersten Mälarhöjden Bredäng Kungshatt Sätra Skärholmen Vårberg Vårby Gård Vårby Kungens kurva Smista Segeltorp Kolartorp Jakobslund Kråkvik Utsälje Källbrink Fullersta gård Fridhem Skogsäng Snättringe Stuvsta Stuvsta gård Vistaberg Glömsta Haga Masmo Västertorp Fruängen Herrängen Långbro Solberga Bandhagen Högdalen Svedmyra Gubbängen Sköndal Orhem Flaten Östermalm Vasastan Norrmalm Kungsholmen Stadshagen Kristineberg Traneberg Ulvsunda Alvik Stora Mossen Ålsten Abrahamsberg Olovslund Åkeslund Åkeshov Södra Ängby Norra Ängby Bromma kyrka Riksby Eneby Sundby Beckomberga Råcksta Vällingby Nälsta Solhem Bromsten Flysta Bällsta Mariehäll Rissne Duvbo Hallonbergen Storskogen Lilla Alby Centrala Sundbyberg Ulvsunda Industriområde Råsunda Hagalund Huvudsta Haga Bergshamra Mörbylund Charlottenberg Mörby Stocksund Stockby Långängen Norra Sticklinge Södra Sticklinge Islinge Torsvik Hersby Heresrud Mosstorp Baggeby Larsberg Grönsta Näset Djursholm Ösby Svalnäs Lahäll Näsbypark Näsbydal Grindtorp Sågtorp Roslagsnäsby Enebyberg Eneby Norskogen Näsbypark Näsbygård Berga Blackeberg Grimsta Hässelby strand Hässelby villastad Skälby Barkarby Veddesta Jakobsberg Grönvreten Berghem Bolinderbyn Stora Viby Norrviken Skälby Knista Häggvik Lilla Viby Slarpäng Ella gård Ella park Vallabrink Visinge Gribbylund Rönninge Ensta krog Tibble Bergtorp Hägernäs Jaktvillan Ullna kvarn Viggbyholms gård Viksjö Stora Lund Hässelby gård Vinsta Lunda Tensta Akalla Hansta Tureberg Edsviken Husby Hjulsta Järvafältet Kista Helenelund Sjöberg Sätra ä ng Skogsvik Nora Danderyd Klingsta Klingsta park Ekbacken Silverdal Kymlinge Järva Ursvik Ör Kista Rinkeby Kälvesta Nockeby Nockebyhov Drottningholm Höglandet Äppelviken Smedslätten Fredhäll Marieberg Södermalm Årsta Gamla stan Skeppsholmen Riddarholmen Norsborg Nedre Hallunda Hammersta Eriksberg Alby gård Fittja Kårsby Draget Skomakartorp Träkvista Asknäs Älvnäs Närlunda Ekendal Tappström Ekeby Fridhem Stensborg Brygga Lindö Jungfrusund Lidingö Stockholm Nacka Solna Solna Sundbyberg Sollentuna Täby Järfälla Danderyd Hallunda 229 271 275 261 279 279 262 265 277 226 259 222 E 20 E 20 E 18 E 18 E 18 E 18 E 4 E 20 E 4 E 4 E 4 73 75 E 4 Norra Lovö Malmviken VÄ G 2 6 1 E K E R Ö VÄ G E N E4 Förbifart Stockholm Väg ovan mark Tunnel Tillfällig hamn N TUNNELPROFIL. För Vuorio ser en normal arbetsvecka ut så att hon startar från hemmet i Snappertuna klockan 4.15 på måndag morgon för att ta flyget från Helsingfors till Stockholm. Tunnelsprängningen är helt klar i augusti 2023. 22 tunnlar för servicebyggnader (el, pumpstationer, luftstationer) •. 2 trefiliga huvudtunnlar på 6,7 km (ytterligare 6 km med ramptunnlar) •. I nuläget återstår 960 meter av huvudtunneln, 4 meter ramptunnel och 7 räddningstunnlar. – Jag gillar det. Sedan jobbar hon 40 timmar på fyra dagar och är hemma igen klockan 20.30 på torsdag. När man är på jobbet så jobbar man och gör inte så mycket annat. När man jobbar med vägsträckning och tunnlar ser man på omgivningen med andra ögon. I SVERIGE BOR AF:s personal på cirka 250 personer på en så kalllad rigg, ett slags barackby. •. – Då har ofta gubben maten klar. Men en finsk kollega och jag gick faktiskt på opera nyligen. TRAFIKVERKET MILJARDPROJEKT. 8 vertikala tunnlar (30–100 m långa/djupa) •. •. Jag har sommarställe i Nagu. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi. Folk är lite rädda för tunnlar i Finland. TRAFIKVERKET JUST NU HAR Vuorio inga planer på att lämna den privata arbetsmarknaden. Totalt ska 2 miljoner fast kubik sten forslas bort. Kanske det okända med tunnlar upplevs skrämmande. Så här ser den 6,7 kilmometer långa tunneln ut i profil. Då den är sprängd blir det 2,8 miljoner kubik, motsvarande cirka 140 000 lastbilslass. Där har Vuorio ett eget rum med säng, skrivbord och badrum. – Men då måste man också kunna köra i dem. ÅU 11 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 INTERVJU Jag har sommarställe i Nagu. Varför kunde det inte finnas en tunnel dit. Drygt 90 procent av tunnelarbetet är klart i nuläget. ”E4 Förbifart Stockholm” binder ihop norra och södra Stockholm med en ny 21 km lång sträckning av E4:an väster om Stockholm. Projektet inleddes 2016 och ska vara klart 2030. Tunneldrivningen i Stockholm •. Vuorio tycker till exempel att man kunde ha mycket fler rondeller i Finland än vad man har. – Jag är närmare en stor flygplats och vägbelysningen på 51:an har varit en lottovinst för mig. Det var fint. I synnerhet tvåfiliga rondeller tycks vara svåra för finländare. Jag tacklar inte att ha för mycket att göra om det har med människor att göra och resurserna är otillräckliga. Servicen är nästan som på ett all inclusive-hotell med måltider i kantinen och byte av sängkläder varannan vecka. ”E4 Förbifart Stockholm” binder ihop norra och södra Stockholm med en ny 21 km lång sträckning av E4:an väster om Stockholm. Varför kunde det inte finnas en tunnel dit. Räddningstunnlar varje 100 m mellan huvudtunnlarna •. HEMMAKONTOR. •. •. Att bo i Raseborg har också andra fördelar, jämfört med till exempel Kimito. Jag har blivit van med att jobba 12 timmars dagar. Folk är lite rädda för tunnlar i Finland. Projektet kostar totalt 37,7 miljarder kronor eller 3,4 miljarder euro i 2017 års prisnivå
Från Åbo finns flera bekanta SFP-kandidater, men räcker det med endast Åboröster, om man ska vinna racet. ÅBO KOMMER ATT avgöra SFP:s framgång i vårens val. NÅVÄL, hade inte covid-19 slagit till samma år som katten dog, hade vi kunnat åtnjuta den gränslösa frihet som bara barnfamiljer känner till. De är mycket medvetna om sin särställning i relation till… allt och alla. 2, Bamse, och på senaste tid har jag märkt att jag har börjat uppmärksamma de små skillnaderna mellan katterna. Bamse är i många avseenden motsatsen… och mindre. Detta avspeglas i hur vi uppfyller våra roller. NIKLAS GUSEFF, numera bosatt i Åbo, var SFP:s röstmagnet i vårens välfärdsområdesval. EN SITTANDE riksdagsledamot som ställer upp för omval, har en klar fördel i förhållande till de övriga kandidaterna på listan. Detta original hade många trevliga egenskaper som vi inte kunde uppskatta när den ännu purrade. Den sista kandidaten som nomineras heter med mycket stor sannolikhet Niklas Guseff. Det är över nu – vi överlevde och kan pusta ut. BERGQVIST starka område är definitivt Pargas skärgård och Pargas. Det är svårt att säga hur Pargasborna kommer att fördela sina röster. Hemorten är inte avgörande i ett riksdagsval, men det finns väljare som kan uppleva kandidatens hemort som en viktig fråga. FRÅN KIMITOÖN fick SFP 1997 röster i senaste riksdagsval. Jämförelsetalet avgör hur många som väljs från partiet. NÄR man tar en närmare titt på kandidatlistan märker man att de flesta kandidaterna kommer från Åbo eller Pargas, men även Kimitoön, S:t Karins, Masku och Salo finns med. I vårens val finns det två kandidater med starka kopplingar till Kimitoön, Niklas Guseff och Oscar Byman. Folk stressar för att få allt färdigt på jobbet, hemmet, stugan, gården. I senaste riksdagsval röstade 6246 Åbobor på SFP. PARTIET HAR en mångsidig lista med kandidater i Egentliga Finland. För att inte prata om den kakofoni av julverser som dominerar ljudrummet i affärer. DET ÄR SVÅRT, men inte omöjligt, att bli invald i riksdagen, om man inte sedan tidigare är ett känt namn i hela regionen. UTGÅNGSPUNKTEN för SFP och alla andra partier är den samma. Men vi formas av våra erfarenheter och framförallt av de förväntningar som ställs oss och som vi själva ställer oss i de roller vi intar eller tilldelas. Ganska stora egentligen. Partiets målsättning är klar och tydlig. FÖR något år sedan avled vår tungviktare Rocky, kvarterets skräck och min massiva magvärmare — speciellt behändigt under kalla vinternätter. Barnen, svärmor, mormor, mammor, pappor, älskare och älskarinnor, hundar, katter och diverse skepnader ställer otaliga krav inför julen. I våras anlände då katt vol. Kanske vi skaffat ett nytt husdjur, ungar och fått nya grannar osv. För till skillnad från hundar som är avlade för att behaga sin ägare har katter faktiskt en personlighet. ÅU LEDARE TORSDAG 29 DECEMBER 2022 12 29.12.2022 KOLUMNEN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Vem vinner SFP:s race. Till skillnad från Rocky står den ut med att man bär omkring den. I våra privata liv kanske vi har separerat och träffat någon annan som tagit rollen av partner. Den SFP-kandidat som lyckas samla många röster i Åbo, kommer sannolikt att representera regionen i riksdagen. Guseff fick 2153 röster i välfärdsområdesvalet. En ny möjlighet som begränsades lite grann av en liten global pandemi. Å ena sidan saknade vi de slumpmässiga grejer katter gör, å andra sidan var vi nu friare att komma och gå som vi ville. Vem har då de bästa förutsättningarna att bli invald från SFP:s lista i Egentliga Finland. För att trygga mandatet behöver partiet drygt 13 000 röster i valet i april 2023. Heinonen är inte kandidat i vårens val. Springa i fötterna, rusa ut genom ytterdörren, sporadiskt klösa den kroppsdel som råkar vara inom räckhåll och som senaste nytt bajsa i toalettens handfat – saker som tenderar att förgylla vardagen. De har inte bara en personlighet. Vem får mest röster av partiets kandidater. ”Vi blickar framåt” som man säger på ÅA. Därför är det naturligt att vi inte uppfyller samma roll på samma sätt som våra företrädare på gott och ont. Det är lätt hänt att vi jämför varelser som tar en roll i vårt liv med dennes företrädare. I senaste riksdagsval fick SFP 4702 röster i Pargas. ”Ja, hen gjorde så och hen gjorde si och nu gör vol. Det är lätt hänt att vi jämför varelser som tar en roll i vårt liv med dennes företrädare.. Vår soffa var inget klösbräde, den hämtade in levande möss så att familjens människor fick öva sina jaktkunskaper – och framför allt var den en enträgen magliggare. SFP:s sittande riksdagsledamot, Sandra Bergqvist, valdes år 2019 med 2983 röster, efter en jämn kamp med Barbara Heinonen, som kom tvåa, skillnaden var endast 127 röster. Samtidigt skapar den nya rollen förväntningar gentemot oss vilket formar hur vi förhåller oss till andra – hur är det ok att agera i denna nya relation. Allt är ännu möjligt fram till valet, den som lyckas engagera väljarna, får motta blombuketten på valkvällen. Från Pargas hittar man ytterligare fyra namn på listan, samtliga är åtminstone lokalt kända profiler. SFP vill trygga sitt mandat i Egentliga Finland. DET är svårt att inte jämföra Bamse med Rocky. Det ligger något ironiskt i att vi önskar varandra en fridfull jul – struntprat! Julen är fullpackad av förväntningar. SFP går till riksdagsval med full lista, 17 kandidater. Ja, vi tar och tillskrivs förstås nya roller under våra liv. SFP i Egentliga Finland utser sin sista och sjuttonde riksdagsvalskandidat i januari. Därför kan man säga att alla röster på alla kandidater är viktiga för ett parti. Den har många andra trevliga och nyttiga egenskaper som bidrar till hushållets dynamik. Genom att rösta på en kandidat från partiets lista får det parti man röstar på ett högre jämförelsetal. Byman är ett intressant namn med tanke på SFP:s framtid i regionen. Johnny Långstedt FD Men är det rättvist att jämföra Bamse med Rocky. DET är lätt att tänka att vi är monoliter vars identitet, behov eller beteendemönster – vårt jag – definieras internt. MEN är det rättvist att jämföra Bamse med Rocky. I vårt professionella liv har vi kanske bytt arbetsplats, fått nya kolleger, eller en ny chef. DEN ELLER DE som får mest röster av partiets kandidater blir invalda. VI är nog lyckligare om vi lyfter katten på bordet, tar den i famnen och burrar om dess lurviga mage utan att jämföra den med sin företrädare. 2 si eller så”. NÄR man beaktar kandidaternas röster i tidigare val, ser det ut att bli en kamp mellan Sandra Bergqvist och Niklas Guseff. Det lämnade en gigantisk lucka i vår vardag. ARKIV/ANJA KUUSISTO Kanske vi borde köpa nya stövlar istället för att fylla våra företrädares. Samtidigt finns det flera namn på listan som kan överraska och göra ett mycket bra val
Wilma ger goda verktyg åt lärare för planering, bedömning och kommunikation med hemmen. I scouternas fall är det inte egalt var man träffas, vi sköter om vår utrustning och våra utrymmen, ingen städfirma putsar upp efter hajker eller möten utan det är en del av den fostrande verksamheten att bära ansvar för det man använder. Transportkapaciteten av el mellan de olika prisområdena på den nordiska energibörsen är begränsad. Problematiken i detta kan beskrivas med ett enskilt exempel: För skolkuratorernas arbete är det av betydelse att känna till elevens skolfrånvaro, men kanske inte resultaten i enskilda prov. Kommuner och välfärdsområden ska inte i all hast behöva skapa egna lösningar på nationella frågor, som man dessutom bett utlåtande om från undervisningsoch kulturministeriet redan i våras. Vi ser fram emot en livlig debatt! Högt elpris trots blåsigt väder ELPRISET. Scouterna som helhet i Finland bidrar med fostrande och trygg verksamhet motsvarande 1 800 ungdomsarbetares arbetsinsats årligen. De senaste veckorna har det i media diskuterats livligt om möjligheterna att använda Wilma, den plattform som används i elektronisk kommunikation mellan skolan och vårdnadshavare, efter att välfärdsområdet tar över vid årsskiftet. Men om begränsning av transportkapaciteten uppnås, får områdena olika pris. Men vad är skäligt och vad är det svenska rummets syfte om inte att erbjuda utrymme till skäliga hyror för verksamhet som gynnar det svenska, vårt välmående och vår framtid. I och med den nya lagstiftningen räcker inte endast användarnamn och lösenord för digital kommunikation gällande elevvårdens ärenden. Elmarknaden är en nationell angelägenhet, och måste i framtiden regleras bättre. För att kunna verka för alla svensktalande i Åbo bör föreningarna finnas centralt i och med att det inte finns underlag för att fungera utanför stadscentrum. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Nu måste alla parter sätta elevernas välmående i fokus och vid behov kunna hitta flexibla lösningar. Om detta stipuleras i Lagen för digitala tjänster, som fastställts redan år 2019. Filip Nyman scoutchef Jonna Sahala verksamhetsledare Finlands Svenska Scouter rf De svenskspråkiga föreningarna är mellan hammaren och städet i och med att de inte kan flytta utanför centrum men ej heller på sikt betala de föreslagna hyresavgifterna. Elevvårdens yrkespersoner har enligt lag rätt att få tillgång till behövliga uppgifter om eleven och dess skolgång. Men det är tidigast 2024 alla kommuner i landet ens teoretiskt kan ha tillgång till det nya systemet. Scoutverksamheten bygger på 25 000 frivilliga scoutledares insatsersom bidrar med 3 000 000 timmar frivilligarbete årligen. De svenskspråkiga föreningarna är mellan hammaren och städet i och med att de inte kan flytta utanför centrum men ej heller på sikt betala de föreslagna hyresavgifterna. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. Det är samtidigt kanske ett problem, skickliga aktörer på marknaden kan utnyttja kunskapen om algoritmen för att själv ge sådana bud på elmarknaden som optimerar egen vinst. Wilma-soppan beror på ny lagstiftning om digitala tjänster ELEVVÅRD. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Algoritmen som räknar ut priset på elbörserna heter Euphemia (EU+Pan-european Hybrid Electricity Market Integration Algorithm) och är publicerad på nätet. Detta förorsakar naturligtvis extra jobb för skolornas rektorer men är en nödvändig, tillfällig lösning. SVENSKA RUM. Vi hoppas att Fastighetsaktiebolaget Svenska Gården kan komma till en långsiktig lösning, baserad på en långsiktig marknadsanalys och inte ett svagt plåster baserat på de eventuella problem som senaste års undantagsläge kan ha gett upphov till så att fastighetsaktiebolagets syfte ska leva vidare även i framtiden, i tiden och trygga det syfte som fastighetsaktiebolagets grundare velat driva för det svenskspråkiga rummet i Åbo. Jarl Ahlbeck undrar i ÅU 22.12 varför energipriserna på elbörsen är samma höga som i grannområdena trots högre elproduktion än elkonsumtion i Finland. Det är stora höjningar i hyrorna som föreslås. Det blir rätt komplext, och det leder lätt till att den enskilda elkonsumentens intressen inte alls beaktas. Wilma-plattformen möjliggör inte heller begränsade användarrättigheter eller begränsad tillgång till elevuppgifter. På längre sikt måste linjedragningarna göras på nationell nivå. Helt i bolagsordningens anda. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Euphemia består av en kombination av budgivningssystem på inköp och försäljning av el, information om transportkapacitet mellan prisområden, en central optimeringsalgoritm, och ett antal regler om vad som är möjligt på den integrerade elmarknaden. Den senaste tiden har föreningarna i huset känt av förändringens kyliga vindar då det allt mer blir klart att det är föreningarna som förväntas betala mer i hyra för att gårdens ekonomi ska hållas i skick. I det nu akuta skedet kan tillgång till nödvändiga uppgifter om eleven ges på enskild begäran till skolkuratorer och -psykologer av skolans personuppgiftsansvariga, i praktiken i många fall skolans rektor. Så stora att förbundet Finlands Svenska Scouter ser det som nödvändigt att delta i diskussionen som förs i ÅU:s spalter för att dryfta frågan om vad som är skäligt och allmänt intresse. Föreningar har långsiktiga behov för sin kontinuerliga verksamhet och tryggheten i ett svenskt rum i stadens centrum är guld värd. Förändringen beror på Lagen om digitala tjänster, som börjar tillämpas vid årsskiftet. Scouter äger sällan sina samlingslokaler men behovet för en fungerande verksamhet är stort. Byråkratiska krångligheter får inte hindra en ändamålsenlig elevvård. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. Lagen ställer strikta krav på digitala tjänster, som Wilma-plattformen inte uppfyller. Att ha ett samlingsutrymme som är tillgängligt flera kvällar i veckan, att ha tillgång till den utrustning som möjliggör verksamheten och att erbjuda ett ställe för möten och samlingar även utanför den ordinarie veckoverksamheten eftersom planering, ledarmöten och utbildningar oftast äger rum i de egna utrymmena. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Inte bara för föreningens aktiva utan för alla de föräldrar vars barn och unga deltar i verksamheten och dem som har ett intresse att det i staden finns samhällsbärande ideell verksamhet, på svenska. ÅU 13 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. På Svenska Gårdens webbsida står det: Föreningarna har kunnat verka i olika utrymmen till en mycket skälig hyra. Alla som använder Wilma i yrket har obegränsad tillgång till samtliga uppgifter i systemet. Gillesgården, ett svenskt hus i Åbo. Då dagens trend är att allt färre aktiverar sig i frivilligarbetet är det omöjligt för scoutkårer att sätta stora resurser på att söka extern finansiering, speciellt då många finansiärer inte i regel beviljar understöd för hyreskostnader, utan främst för verksamhet och olika projektsatsningar. Varje scout lär sig tidigt att det man använder lämnas tillbaka i bättre skick än det var när man fick det. Niklas Guseff Styrelsemedlem, Sfp Egentliga Finlands Välfärdsområde Nicke Wulff Rektor Cygnaeus skola, Åbo Byråkratiska krångligheter får inte hindra en ändamålsenlig elevvård.. Jerker Björkqvist Tkd Riksdagsvalskandidat, SFP Elmarknaden är en nationell angelägenhet, och måste i framtiden regleras bättre. De svenska kårerna samlar årligen närmare 5 000 scouter till regelbunden verksamhet, de flesta fortfarande veckovis till åldersgruppernas veckomöten plus utfärder, seglatser och läger. Orsaken är helt enkelt prissättningalgoritmerna på den nordiska elbörsen Nordpool. Tills dess finns det bara ett sätt att gå vidare. Hittills har dessa tjänster huvudsakligen varit organiserade under de myndigheter som organiserar socialoch hälsovården, inte skolan. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Men det finns ingen möjlighet till så kallad stark autentisering med identifiering via bankkoder vid inloggning till Wilma. Situationen kunde med framförhållning ha lösts redan i god tid före årsskiftet. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Det finns dock vissa utmaningar. Användningen av Wilma och tillgången till information fastställs av nationella bestämmelser gällande användningen av programvara för elektronisk kommunikation, med särskild fokus på kommunikation som innehåller konfidentiell information. Under år 2023 har sju av Finlands större kommuner, bland annat Åbo stad, planer på att övergå från Wilma till ett nytt system som förhoppningsvis har de egenskaper som lagstiftningen kräver. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Om däremot vårt elöverskott i Finland skulle ha varit betydligt större, skulle allt vårt överskott inte ha kunnat exporteras, och då skulle prisbildningen blivit enligt finska marknaden. Om transportkapaciteten inte utnyttjas till fullt har de olika områdena samma pris, för de hör då i princip till samma prisområde. Problemen med användningen av Wilma och tillgången till information orsakas alltså inte av socialoch hälsovårdsreformen eller av att elevvårdstjänster flyttas över till välfärdsområdet. Individuell elevvård omfattar skolhälsovården, skolpsykologens och skolkuratorns tjänster. Lagen ska efter en lång övergångsperiod börja tillämpas i början av år 2023 – även inom elevvården. Man har diskuterat möjligheten till att använda Wilma för kommunikation kring elevvården i framtiden. Bifoga kontaktuppgifter. Föreningarna är ofta försiktiga i sina protester eftersom man inte önskarstöta sig med någon, det vill väl ingen. Så i fallet som Ahlbeck hänvisade till, så kunde all el på det finska området säljas till grannområdespris, och då blev priset enligt det området. Vid årsskiftet övergår det organisatoriska ansvaret för dessa tjänster till välfärdsområdet. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande
Och om det leder till ett åtal vill jag också att det blir en rättegång. I somras körde han en fritidsbåt med åtminstone sex passagerare till Östra hamnen i Mariehamn med minst 1,2 promille i utandningsluften efter färden. JONAS EDSVIK/NYA ÅLAND ”MÖRDARE, LÄMNA UKRAINA”. Han körde båten genom Lemströms kanal i trettio kilometer i timmen. Polisen kan utdöma böter eller föra det till åtal. Grüssner jämför geväret med gamla kanoner i Bomarsunds fästning eller i Tullarns äng i staden. Skulpturen donerades av affärsmannen Anders Wiklöf i samband med att Åland firade hundra år av självständighet. GUNILLA LINDROOS-FRIMAN/NYA ÅLAND ÅLAND. När Ukrainagruppen funderade på vem som skulle kunna göra en skulptur av gåvan sade Grüssner att han kunde fråga sitt barnbarn, smeden Olivia Sarling. – Knuten på vapnet skulle visa vad vi tycker om vapen. Vi visade inte upp ett vapen, utan vad vi vill att ska hända med alla vapen i världen, säger Uffe Grüssner. En annan man får 40 dagsböter på totalt 1 080 euro för sjöfylleri. Det handlar om en fredssymbol som skänktes till gruppen. Mosse Wallén, en av de tre som misstänks för skjutvapenbrott, ser fram emot en åtalsprövning och en eventuell rättegång. Polisen ringde mig och frågade om de fick låna nyckeln. Åtminstone jag har sagt att jag vill att en åklagare tittar på det. Men polisen ser det på ett annat sätt. HAN VILL INTE att någon får reda på vem som skänkte vapnet till gruppen. – Det finns olika vägar att gå. Enligt polisen är det ett ”helt olagligt vapen”. NÄR LANDSKAPSREGERINGEN avslog ansökan såg Ukrainaplatsgruppen sig om efter alternativ, berättar Uffe Grüssner. Gruppen protesterar mot vapenanvändning genom den här symbolen. Följaktligen handlar det därmed om ett helt olagligt vapen.” DE TRE PERSONER som förhörts i förundersökningen är misstänkta för skjutvapenbrott. Sextio dagsböter på totalt 1 380 euro blir straffet för en man som i september körde en fritidsbåt med två promille i utandningsluften efter färden. – Vi har bett att få tillbaka konstverket och fundamentet men det enda vi har fått är låset. Men åklagaren hade inte lämnat något skärpningsyrkande till rätten. ÅU NYHETER TORSDAG 29 DECEMBER 2022 14 Åländska demonstranter misstänks för skjutvapenbrott Tre personer är misstänkta för skjutvapenbrott när polisen överlämnar fallet med ett beslagtaget konstverk utanför Rysslands konsulat i Mariehamn till åtalsprövning. Polisen och Ukrainaplatsgruppen uppfattar vapenskulpturen på olika sätt, konstaterar Uffe Grüssner som varit med på demonstrationerna vid Rysslands konsulat i Mariehamn. En av dem är Mosse Wallén, en av demonstranterna som regelbundet samlats utanför konsulatet för att protestera mot Rysslands invasion av Ukraina. UFFE GRÜSSNER är en av de andra misstänkta. Polisen skriver i ett pressmeddelande att skulpturen, som den 27 oktober beslagtogs i Esplanaden nära Rysslands konsulat, är ”ett äkta icke-deaktiverat vapen av äldre modell bestående av äkta tillståndspliktiga vapendelar. – Om det kommer fram vem som har haft det så kommer polisen att koncentrera sig på den personen. Den högsta tillåtna hastigheten i kanalen är nio kilometer i timmen. Jag fick väl ta hand om den för att jag bor närmast platsen. Och då kommer gruppen och vad den vill åstadkomma i bakgrunden. Också han ingår i Ukrainaplatsgruppen. VAD tycker du om att ärendet nu lämnas till åtalsprövning, och att du och två andra riskerar åtal. Vapnet är tillståndspliktigt, men i detta fall förekommer vapnet inte i några register. Nya Åland nyheter@aumedia.fi Över 1000 euro i böter för fylleri till sjöss. – Jag fungerar som talesman för Ukrainaplatsgruppen, säger han. Någon, han säger inte vem, ställde ett obrukbart gammalt vapen till gruppens förfogande. Mannen har sen tidigare en fällande dom för sjöfylleri, något som kunde ha gett ett strängare straff. DEMONSTRANT. Det fick de. Så här såg fredssymbolen mittemot Rysslands konsulat i Mariehamn ut innan polisen beslagtog det. – Jag hade nyckeln till ett kraftigt lås som höll fast skulpturen vid ett fundament. STEFAN ÖHBERG/NYA ÅLAND OENSE. Patrik Dahlbom Nya Åland nyheter@aumedia.fi » » Fallet kring en vapenskulptur vid det ryska konsulatet till åtalsprövning. Gruppen ville först att landskapet tillfälligt skulle placera Carl Fredrik Reuterswärds ihopknutna revolverskulptur ”Non-violence” i Esplanaden
Vad var likt och vad var olikt. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 120 år gamla.. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. ÅU 15 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden
Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Åbo 2022. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -12 -15 -9 -6 -7 -9 -5 -7 -1 -5 +4 +0 -12/ -10/ -9/ -0/ -8/ -6/ -6/ -9/ -8 -5 -1 +4 +0 +1 +1 -0 11 14 15 12 12 10 10 Fre +1 +3 +3 +4 +3 +4 +3 +3 Lör +2 +2 +4 +6 +5 +4 +3 +2 Sön -1 -1 +1 +2 +1 +0 +1 +0 Mån -3 -1 +0 +2 +1 +2 +2 -1 Russarö 2 W 7 Utö 1 W 5 Kumlinge -1 W 3 Åbo +5cm Föglö +4cm Hangö +5cm Amsterdam 10 1 Aten 17 1 Berlin 8 4 Bryssel 10 5 Budapest 6 4 Dublin 11 5 Frankfurt 9 1 Köpenhamn 6 1 Larnaca 20 1 Las Palmas 23 1 Lissabon 4 London 11 1 Madrid 14 1 Malaga 19 1 Mallorca 16 1 Moskva -1 7 New York 1 1 Oslo -3 1 Paris 11 1 Prag 6 1 Reykjavik -6 1 Rhodos 18 1 Rom 17 1 S:t Petersburg 7 Stockholm -1 4 Tallinn 1 Venedig 11 1 Warszawa 4 1 Wien 6 1 Zürich 8 4 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. ÅU VÄDER & SERIER 17 TORSDAG 29 DECEMBER 2022 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 970 975 975 980 985 985 990 995 995 995 1000 1000 1000 1000 1005 1005 1010 1010 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 14 temp. Inkl. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Till utlandet tillkommer portokostnader. Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Ett omfattande nederbördsområde drar sig in från sydväst senare på eftermiddagen. Inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Molnigheten är riklig men spricker sig mest i norr. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. Den sydostliga vinden är måttlig eller svag, tilltagande mot kvällen i sydväst. Temperaturen är mellan +1 och -10, i Lappland mellan -8 och -15 grader. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. 10 dagen före publicering. wind m/s Det är mestadelt uppehålligt
Här ses Gösta Karlsson i ett övningsplan av modellen VL Tuisku. ÅU berättade om fyndet och om turerna kring olyckan i tidningen den 10 september. JORDFÄSTS 80 ÅR SENARE. En brokig grupp resenärer går ombord på Flight X, som kommer att lyfta inom kort. Är du redo att låta dina drömmar ta dig till platser du bara kunde föreställa dig. FÄLTBISKOP Pekka Särkiö kommer att förrätta välsignelsen i Uppståndelsekapellet och som försvarsmaktens officiella representant närvarar överstelöjtnant Petteri Iitti som är chef för Sydvästra Finlands regionalbyrå vid Heikkilä militärområde. PRIVAT ÖVNINGSFLYGER. Tionde ungdomsshowen närmar sig ÅU finns också på instagram @abounderrattelser. Fänrik Gösta Karlsson i porträtt. Senast en ungdomsshow ordnades var 2018. Gösta Karlssons far dog på nyårsdagen 1940 då ryska bomber föll över Åbo hamn. De vet inte vart de är på väg, men de vet att de kommer att ta sig dit tillsammans”. Hans syster Greta Kauppi gick bort i somras och hon var veterligen den sista släktingen i livet som hade träffat Gösta Karlsson. Den tionde ungdomsshowen i Pargas, ”ShowStar – Flight 10” får sin premiär i PIUG:s kultursal den 24 januari. I morgon: David, Taavi, Taavetti, Daavid. PRIVAT PARGAS. I presentationstexten beskrivs den kommande showen så här: ”Skulle du våga sätta dig på ett flyg utan destination. Biljetterna till showen som den här gången samlar ett fyrtiotal unga på och bakom scenen släpps den 6 januari via Netticket. Ungdomsshowerna i Pargas är en tradition sedan år 2000 och ordnas av kulturenheten vid Pargas stad. Namnsdagar i dag: Frida, Rauha. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Pargaspiloten som hittades efter 80 år får sin sista viloplats i Åbo Fänrik Gösta Fredrik Karlsson, vars kvarlevor hittades i augusti i år i södra delen av sjön Päijänne efter att hans jaktplan störtade under en stridsövning i september 1943, kommer att jordfästas i Åbo torsdagen den 12 januari klockan 13. Två Hornetplan från Karelens flygflottilj kommer att genomföra en överflygning i samband med jordfästningen. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi » » Hornetplan gör överflygning i samband med jordfästningen den 12 januari. GÖSTA KARLSSON var 21 år gammal då han omkom. Flottans musikkår medverkar vid välsignelsen och jordfästningen vid hjältegravarna tillsammans med en flaggvakt och hedersvakt bestående av beväringar från Björneborgs brigad. ÅU SOLSIDAN TORSDAG 29 DECEMBER 2022 18 9.39 15.27 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.39, ner 15.27, i morgon upp 9.38, ner 15.29
16.13 Alueradio. 4.50 Amerikan rajavartijat: Meksiko. 20.00 TV4Nyheterna. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 0.10 Remppa vai muutto UK. 10.40 Asunnon metsästäjät. 19.00 Harry Potter och dödsrelikerna: Del 1. 19.35 Smurfarna. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 15.50 Av kärlek till vilda djur. 8.05 Historia: Hemlighetsfulla Saudiarabien. 8.50 Nyhetsmorgon. 12.03 Penseln, pennan och hjärtat en dokumentärserie om Tove Jansson. 13.30 Simpsonit. 12.13 Radio Suomen Päivä. 14.50 Kuuluttajan vieras. 14.00 Suurmestari UK. 7.59 Enni och Roy. 12.45 Väderoch sjörapport. 2.30 Ex On The Beach Suomi Afterski 2.0. 6.50 Lilla Tvåan. 23.00 TV4Nyheterna. 19.05 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. Vid 20 års ålder har Tonje Blomseth utmärkt sig som en av Norges främsta vildmarksprofiler och äventyrare. 15.02 Miksi kirjoitan. 7.15 Blinky Bill filmen. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 7.10 Urheiluradio. 10.55 Bitchin’ rides. 10.00 X3M Mellandag. 11.14 Yle Nyheter Tavastland. 8.40 Namnsdagsgratulationer: 29.12. 14.55 Hobbit: Femhäraslaget. 18.00 Fantastiska uppfinningar. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 11.45 Yllätystuunaajat. 6.59 Hyvää huomenta. 7.10 Köket. 23.10 Yöklassinen. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Hamilton 23.35 Supernanny Suomi (R) 0.35 Huippuhotellien pyörteissä. 1.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 18.40 Greta Gris. 17.00 Vi flyttar hus. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 0.45 Finlands auktionskung. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Thor: Ragnarök (Film: Thor: Ragnarök 2017). Del 4. 2.45 Sportnytt. 9.00 Nyheter. 18.50 Magnifika Maghreb. 21.55 Historier från Norge runt. 21.55 Elokuva: Kukkoilijat. 18.03 Vegas vinterpratare: Antti Kuronen. Del 8 av 18. 7.00 Bra sagt: Är det fortfarande bra att leva i hoppet. 15.30 Kullan sukeltajat. 5.00 Sami Hedberg: Kokovartalomies. 8.15 Kullan sukeltajat. 9.00 Mutsi. 19.00 Plus-kokoinen elämäni. 1.45 Terminator Genisys. Del 4. 16.00 Pilanpäiten. 7.55 Onnenpyörä. 7.30 Hej Jycke. 3.05 Yliluonnollisen jäljillä. 6.55 Hej Jycke. TV4 6.05 En plats i solen. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. 10.00 Yle Nyheter. 9.05 Muistojen bulevardi. 15.30 Jääkiekko: Slovakia–USA. 17.10 Tuuli Saksalan keidas. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.05 Hengenvaarallinen saalis. 8.35 Pyjamashjältarna. 6.33 Vega Morgon. Heli Laaksonen: ”Ajatukseni ovat kirkkaimmillaan yöllä, silloin ideoita alkaa pulputa”. 5.00 NCIS: Los Angeles. 0.00 Nattklassiskt. 13.03 Vega Dag. 3.55 Mystery Diners. 20.00 Finlands auktionskung Del 1 av 12. 8.11 Lilla Tvåan. 15.03 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 18.50 Iltahartaus. Del 4. 14.00 Yle Uutiset. 9.54 Andrum. 14.40 Mystery Diners. 2.10 Pontikankeittäjät spesiaali. 1.45 Suurmestari UK. 22.40 Elokuva: Naapurit. Del 2 av 2. 19.02 Urheiluradio. 6.50 Aamuhartaus. 22.55 Sivulliset uhrit. 17.00 Uusi elämä etelässä. YLE VEGA 6.00 Nyheter. 23.30 JFK – vägen till presidentskapet. 10.00 Yle Uutiset. 19.00 Gassed Up. 22.05 Miksi kirjoitan. 12.35 Reine och Mimmi i fjällen. 0.30 Joanna Lumleys storstadsäventyr. 22.00 Madventures Finland. 16.20 Wheeler Dealers. Del 6. 20.03 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 20.03 Kaffekvarnen. 17.15 UR Samtiden – Väder, vatten och klimat. 12.45 Merisää. 10.00 Uusi elämä etelässä. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Sessan – en kunglig saga Svensk dokumentär från 2022. 22.50 Vintertid hos djuren. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 11.30 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 9.08 Lulu och kon. 11.00 Nyheter. 9.15 Vov-patrullen: Redo, rejsa, rädda! 10.00 Arctic Air kärlek i luften 10.45 En ny dag 11.15 McLeods döttrar 12.00 Sjukhuset i Holby City 13.00 Puls 13.47 Syskonbädd: Pirjo skriver en låt 13.48 Årets idrottsögonblick 2022 13.55 Backhoppning: Världscupen 15.45 Sportliv 15.55 Alpint: Världscupen 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Yles ägare 18.05 Fyra element 18.10 Puls 19.00 Moderna män 19.25 Alpint: Världscupen 20.30 Händig husmor firar fester 20.52 Pirjo 21.00 Möt rädslan under 48 h 21.50 Polarlöparna 22.35 Böle 23.00 Syskonbädd: Jag ids inte 23.05 Ett briljant gig 20.30 Händig husmor firar fester. Nuorten MM. 18.45 Familjen Rävling. 7.57 Lilla Tvåan. 11.35 Vega Förmiddag. 7.00 Nanny. 2.35 Hypoteesi UK. 13.30 Sexy hands (R) 14.30 Idrotten är mitt liv (R) 15.00 Kultursvepet (R) 16.00 Merit Hemmingson (R) 17.00 Rapport 17.05 She composes like a man (R) 17.35 Loppistipsen (R) 17.45 Ahmed och Team Physix (R) 18.00 Danmarks yngsta dragqueen Dansk dokumentärserie från 2021. 11.00 Annan herkulliset leivonnaiset. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 2.02 Yöradio. 17.15 Kevin Hart ja muskeliautot. Taistelu makkarasta. 7.55 Simon. 8.30 Mumfie. 11.54 Yle Nyheter norra Finland. 8.50 Brandman Sam. Markkus design ser ut som en träfällningsställning. 9.05 Den vida naturen: Naturkrafternas planet. 21.00 Rikoksen anatomia. 7.59 Hyvää huomenta. 7.00 X3M Morgon: Årets bästa. 12.30 Käräytyskamera. 9.00 Yle Nyheter. 8.33 Vega Morgon. 16.00 Remppa vai muutto UK. 9.10 Gold Rush: White Water. 12.45 Fennada-klassiker: ...Och Helena spelar. 16.45 Frendit. 17.50 Fix och trix – luriga lång-loppet. 13.00 Sometähtien sinkkuelämää. 11.22 Yle Nyheter Birkaland. 23.05 Tulossa: Nyt jos koskaan. 8.10 Greta Gris. Uutiset ja sää radiossa. 21.55 Radio Suomen Ilta. 19.00 Burgermännen i Norden. 18.20 Lukulamppu. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 23.05 Pantbanken. Miksi totuus kuuluu yksinkertaisille. 22.00 Aktuellt 22.25 Sportnytt Även 30/12. 14.15 Ut i naturen. 18.00 Yle Uutiset. Amerikansk actionthriller från 1992. Tonje och renarna. En inhemsk realityserie. 14.00 X3M Eftermiddag: Årets bästa. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 29.12. 6.30 Regionalt. Eurooppalainen identiteetti. 11.33 Radio Suomen Päivä. 9.15 Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet. 18.00 Jääkiekko: Latvia–Suomi. 16.10 Faunin iltapäivä. 11.00 Gränsbevakarna. 14.03 Vega Dag musiknyheter. TV3 6.30 I djurens tjänst. Del 8. 13.30 Superhandlarna. 8.25 Härm-Elin. 7.40 Ricky Zoom. 20.15 Sporten. 19.00 Nyheter. TV5 FI 6.20 Kiinteistöveljekset. 8.15 Doki. 20.00 Amerikas antikälskare. 15.00 Yle Uutiset. 21.17 Radio Suomen Ilta. 22.00 Yle Uutiset ja sää. Erika Helin vill sälja en Playboy-tidning och en ”skärckdocka”. 8.00 Nyheter. 23.40 På kommande: Specialtrupperna Tulossa Nelonen Median kanavilla. 7.05 Giadan juhlakauden herkut. 21.00 Iltasoitto. 17.00 Nyheter. 16.00 Haapasalo och kompisar. 8.10 Urheiluradio. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 12.45 Pontikankeittäjät spesiaali. 21.02 Urheiluradio. 21.00 Kaikenkattava kauneus. 21.00 Kreativa förhållanden Del 3 av 6. Merisää. 1.20 Studio natur. 14.00 Nyheter. 1.00 Dödligt kapitel.. 18.02 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 22.00 Morden i Midsomer: 25 år av tv-historia 22.50 Rapport 22.55 David Copperfields äventyr och iakttagelser Brittisk dramakomedi från 2019. 22.05 Urheiluradio. 8.13 Alueradio. 2.30 Här är mitt museum. 8.35 Paavo Pesusieni. 14.30 Farmen Finland. 15.55 Yle News. 16.00 Yle Nyheter och sport. 21.03 Grönroos Garage Årsöversikt 2022. 9.55 Innovationer inom naturfilm. 20.35 Leijonastudio. 16.09 Vega Eftermiddag. KUNSKAPSKANALEN 15.00 Bokmässan 2022. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 22.00 Bodyguard. 16.10 Urheiluradio. 0.00 Trucking hell. 8.50 Kakkukuningas: Joulukakkukisa. 22.40 Ahmed och Team Physix (R) 22.55 Historier från Norge runt (R) 23.00 Ishockey: USA– Schweiz 1.30 Nyhetsteckens årskrönika. 20.00 Wheeler Dealers. 9.10 Sää. 17.13 Alueradio. 18.00 Nyheter. 20.20 Burleskissa ei ole yläikärajaa. 18.31 Kerstins kanin. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. Kotimainen ohjelma. 7.55 Ung vardag 8.20 Toini krigsbarnet som blev OS-hjälte 9.05 Från villebråd till måltid 10.20 Bäst i mest 11.00 Efter Nio 12.00 Det bästa från Sodankylä 12.09 Kino: Resa till Italien 13.29 Det bästa från Sodankylä 13.38 Kino: Sommaren med Monika 15.14 Filmhimmel: Porträtt av ung kvinna i brand 15.20 Ny film: Rekonstruktion 15.40 Ny film: Hejdå Torneå 15.55 Mer om filmen: Morgondagen är vår 16.25 Carmen curlers 17.25 Norge runt 17.30 Itch 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 LasseMajas detektivbyrå Skuggor över Valleby 19.15 De yttersta barnen 19.25 Svalbard sett från luften 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.45 Gröna burgare och kolsvarta affärer 20.00 Carmen curlers Del 7 av 8. 21.00 Yle Uutiset. Heli Laaksonen: ”Ajatukseni ovat kirkkaimmillaan yöllä, silloin ideoita alkaa pulputa”. 18.00 Vintiöt. 21.30 Tina 23.24 Tina Turner: Barcelona 1990 21.00 Kreativa förhållanden. 6.05 Alueradio. 13.00 Yle Uutiset. 12.00 Rikkaat ja rahattomat. 6.20 Året med kungafamiljen 2022 (R) 7.20 Tore på spåret (R) 8.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Tore på spåret (R) 12.00 Jerusalem (R) 13.00 Äntligen! (R) 13.45 Systrar 1968 (R) 14.45 Inför Idrottsgalan (R) 14.55 Selma Lagerlöf (R) 15.55 Alpint: Världscupen 17.00 Inför Idrottsgalan (R) 17.05 Arne möter döden (R) 17.15 Svenska tv-historier (R) 18.00 Ishockey: Lettland–Finland 18.55 Sportnytt 19.00 Rapport 19.10 Lokala nyheter 19.15 Jerusalem (R) 20.15 Svenska tv-historier (R) Svensk faktaserie från 2018. 17.07 Vega Eftermiddag. 22.59 Verkligheten i P3. 8.10 Oggi ja torakat. 22.08 Tiskijorma Jorma Hietamäki. 19.40 London: 2000 år av historia. 20.00 Nyheter. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 20.30 Aïlos resa Finsk-franskt juläventyr från 2018. 12.55 Välimeren unelmakodit. 4.35 Kaappaus keittiössä. 12.10 Doc Martin. Joel Karppanen – Hitauden ja joutenolon ylistys. Perussairauksia omaava Pia Nykänen rakastaa lenkkimakkaraa ja juustoja. 3.35 Suomen surkein kuski. 23.00 På kommande: Specialtrupperna. 21.00 Paluu. 15.00 Elämää luonnon armoilla. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 12.55 Radio Suomen Päivä. 21.00 Efter fem i kväll. 1.00 Gränsbevakarna Kanada. 16.30 X3M:s bästa: Årets bästa. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 14.55 Hörd i sak. ÅU RADIO OCH TV I DAG TORSDAG 29 DECEMBER 2022 20 SUB FI 6.30 Teletapit. 22.15 Filosofiska rummet. 3.20 Kakkukuningas: Joulukakkukisa. 21.00 Elokuva: Bean äärimmäinen katastrofielokuva. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 7.45 Taskuvaari. 9.11 Alueradio. 20.00 Remppa vai muutto UK. 10.00 Nu eller aldrig. 22.00 Nyheter. 0.00 Yle Uutiset. 22.00 Den ofrivillige golfaren. 7.45 Julfundering. 8.00 Muumilaakson tarinoita (R) 8.50 Muumien Taikatalvi (R) 9.05 Monchhichi (R) 9.15 Myyrän ystävät: Hepokatti (R) 9.30 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat (R) 12.00 Valitut Palat Collection (R) 12.30 Sininen planeetta II (R) 13.30 Supernanny Suomi (R) 14.30 Suomalainen menestysresepti (R) 15.30 Huippuhotellien pyörteissä (R) 16.30 Sininen planeetta II 17.30 Kauniit ja rohkeat 18.00 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Onnela (R) Jakso 4/10. 20.00 Olet mitä syöt Jakso 4/8. 7.10 Aamusoitto. 21.50 Merisää. 18.55 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 8.10 Avoin kysymys: Miten paljastetaan vallankäyttäjä, joka ei halua paljastua, Tommi Nieminen. 10.33 Radio Suomen Päivä. 7.13 Alueradio. 7.33 Vega Morgon. 7.30 Regionalt. 20.20 TV4Vädret. 3.00 Nyhetstecken. 3.10 A rainy day in New York. 23.45 Högt i det blå Del 5 av 8. 8.43 Lilla Tvåan önskar post. 12.01 Nyheter. 21.00 Nyheter. 19.52 Vega Musik. Heli Laaksonen: ”Ajatukseni ovat kirkkaimmillaan yöllä, silloin ideoita alkaa pulputa”. KUTONEN FI 6.30 Arvokaman etsijät. 23.00 Iltahartaus. 18.30 Hartaita säveliä. 11.00 Harry Potter och halvblodsprinsen. 15.02 Alueradio. 23.31 Vega Musik. 20.00 Olet mitä syöt. 7.50 Merisää. 23.55 Ex On The Beach Suomi Afterski 2.0. 10.03 Vegas vinterpratare: Antti Kuronen. 7.45 Zouk, den lilla häxan. 18.50 Merisää. 10.58 Yle Nyheter sydöstra Finland. 20.30 Mauri – vad hände sen. 18.30 Bolibompaklubben. 13.00 Nyheter. 19.15 Jasmine och Jambo. 2.00 Yle Uutiset. 18.30 Oddasat 18.35 Nyhetstecken 18.45 Uutiset 18.55 Ishockey: Lettland–Finland Junior-VM. 19.45 Skrivbolaget. 6.55 Muumilaakson tarinoita. 16.45 Jumanji. 8.00 Fåret Shaun. 11.46 Yle Nyheter Österbotten. 22.00 Yle Vega. 10.00 Tähtisarja: Miksi Kuu kiehtoo meitä. 7.15 Charlie och Lola. 22.00 Historiens dolda sexliv. YLE RADIO 1 FI 6.05 Aamusoitto. Ett magiskt juläventyr för hela familjen om den lilla renen Aïlo och hans liv i Lappland. 6.53 Killi och Kicky. 8.15 Vega Morgon. 8.42 Lilla Tvåan. 21.00 Rakaste vägen. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 19.15 Aftonandakt. 18.10 Charlie och Lola. 14.25 Rampage: Big meets bigger. 7.25 Mystery Diners. 18.25 Greta Gris. 9.00 Yle Uutiset. 21.10 Kanaler, båtar och kärlek. 14.55 Vieraissa Australia. 11.40 Flamenco soi. 11.06 Yle Nyheter sydvästra Finland. 13.30 Klassinen kattaus. 4.15 Asunnon metsästäjät. 10.00 Nyheter. 23.15 Den ofrivillige golfaren, forts. 7.35 Show dogs. 13.20 Iholla. 12.02 Yle Nyheter Lappland. 15.05 True Story Suomi. 11.00 Flamencon sielua etsimässä. 11.35 Kiinteistöveljekset. 12.10 Urheiluradio. Guldmärke. 9.10 Vega Förmiddag. 6.06 Vega Musik. JIM 9.00 4D: Filthy house swap. 17.30 Leijonastudio. 11.38 Yle Nyheter östra Finland. 12.00 Moderni perhe. 8.30 Regionalt. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 18.30 Simpsonit. 19.02 Talvinen matka: Tommi Hakala & Kristian Attila. 6.54 Andrum. 7.10 Vega Morgon. 13.55 Sinkkuillallinen. 14.30 Seinähulluista sisupusseihin: Miksi totuus kuuluu yksinkertaisille. 12.30 Kakkukuningas: Joulukakkukisa. 19.22 Näst sista ordet: Varför säger vi ”bakom flötet”. 11.02 Radio Suomen Päivä. 7.23 Gissa hur mycket jag tycker om dig. 20.45 Super-duperasgrymt! Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 20.00 Yle Uutiset. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 18.00 Kaikki hyvin, mutta: Joel Karppanen – Hitauden ja joutenolon ylistys. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Nasse. 21.55 Historier från Norge runt (R) Norsk reportageserie från 2015. 7.22 Jaakkos maskin. 11.00 Masked Singer USA. 8.56 Skattsökarna. 20.00 Elämää luonnon armoilla. 10.00 Arvokaman etsijät. 6.35 Hartaita säveliä. 7.35 Max och Maja. 23.05 TV4Vädret. 6.45 Min lillebror. 20.44 Pipas & Douglas. 21.26 Filmhimmel: Quo vadis, Aida. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 16.50 Novosti Yle 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk 17.00 Yle Nyheter 17.06 Yle Nyheter från din region 17.10 Grantchester 17.56 Yles ägare 18.00 Yle Nyheter 18.21 Yle Nyheter från din region 18.30 Av kärlek till vilda djur 19.00 Hörd i sak 19.56 Svalbard sett från luften 20.00 Finland är europeiskt 20.29 Yle Nyheter 20.55 Sportrutan 21.05 Kära barn 21.30 Guled & Nasra 22.50 Tyst vittne 23.45 Pastorsfrun 22.50 Tyst vittne. 17.45 Jönssonligan på Mallorca. Luonnon kansalaiset. 5.50 Merisää. 10.05 Hänt på Mallorca. 18.00 Sinkkuillallinen. 20.15 Lilla Aktuellt årskrönika. Del 3. 13.00 Eurooppalainen Suomi: Eurooppalainen identiteetti. 11.03 Vega Förmiddag. 1.15 Arvokaman etsijät. 20.40 Radio Suomen Ilta: Olga Ketonen. 6.00 Bing 6.05 My Little Pony: Pony life 6.30 Sanna och regnbågslandet 6.55 Pyjamashjältarna 7.15 Smurfarna 7.25 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 7.45 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.55 Lego Ninjago 8.10 LEGO Jurassic World: Den hemliga utställningen 8.35 Pac-Man och spökäventyren 9.00 Roliga hemvideor 10.00 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Hoarders 15.55 Roliga hemvideor 16.55 Onnenarpa 17.00 Renovera eller flytta Finland 18.00 Smekmånad i Las Vegas (Film: Smekmånad i Las Vegas 1992). 9.30 Valitut Palat Collection. 0.25 Maanteiden sankarit. 12.58 Yksi on hyvää seuraa. 10.57 Yksi on hyvää seuraa. 0.50 Svensexan. 8.35 Köket. 12.30 Finlands auktionskung. 1.30 Gemini man. 8.13 Q Putte 5 julen på Okie Dokie. 23.10 Sinkkuillallinen. 12.00 Strandvakterna. 23.00 Yle Uutiset. 6.58 Bali. 9.05 Urheiluradio. 19.00 Brillebjörns detektivbyrå. 14.02 Alueradio. 17.10 Urheiluradio. 15.00 Nyheter. 1.10 Plus-kokoinen elämäni. 7.34 Ella, Oscar och Hu. 19.50 Keno. 7.00 Greta Gris. 0.55 Simpsonit. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 7.00 Nyheter. 23.02 Yöradio. 18.10 Gold Rush: White Water. 7.53 Alueradio. Heli Laaksonen: ”Ajatukseni ovat kirkkaimmillaan yöllä, silloin ideoita alkaa pulputa”. 21.00 Kaaoksen kesyttäjät Jakso 10/10. 1.35 Kuutamolla. 7.53 Ykköskolumni. 0.30 Nattryttarna. 1.55 Yöradio. 16.15 Simpsonit. 21.00 Sessan – en kunglig saga. 18.00 Trucking hell. 12.36 Vega Musik. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 8.01 Yle Nyheter. 12.10 Luonnonsuojelun juuria ja rönsyjä: Luonnon kansalaiset. 8.44 Vov och Gnägg. 16.20 Finland är europeiskt. 10.02 Radio Suomen Päivä. 0.50 Inför Idrottsgalan. 11.00 Yle Uutiset. 20.02 Sää