I stället vill hon satsa på konstprojekt. Sidan 3 Nå väljarna i Egentliga Finland! Över 37 000 ser din annons varje vecka!. Nummer Vecka www.åu.fi LÖRDAG 29 mars 2025 61 13 Victoria Hagman gör plan på parkförnyelse Sidorna 6–7 FOTO: EMILIA ÖRNMARK Sommar teater tar form Sidan 8 FOTO: KRISTOFFER NÖJD Vandaler förstör i skolhus ÅBO. Så småningom ska h uset rivas. Från och med måndag är Ia Wilson tf ledande jurist tills dess att befattningen tillsätts igen. Den tidigare S:t Olofsskolan har utsatts för inbrott och förstörelse. ÅBO UNDERRÄTTELSER Årgång 202 Lösnummer 4,50 euro. Sidan 2 ÅA-juristen Snåre slutar – vill satsa mer på sin konst Åbo Akademi måste rekrytera en ny ledande jurist, eftersom Martina Snåre meddelat att hon slutar
Vi har i alla fall polisanmält skadegörelsen, säger Soile Viiri, underhållschef på Åbo stad. Fackförbundet för teater och media Finland (Teme) och Skådespelarförbundet gav tidigare en strejkvarning för lördagen den 5 april. Branschens tidigare kollektivavtal gick ut den 28 februari. Maja är uppställd i både kommunalvalet och välfärdsområdesvalet. – Vårt enda mål för förhandlingarna är löneförhöjningar enligt den allmänna linjen, vilket all övrig personal, det vill säga teknisk och administrativ personal samt konstnärlig personal såsom regissörer, scenografer, dräktdesigners, musiker, koreografer och dansare redan har fått, säger Skådespelarförbundets ordförande Antti Timonen. Det skriver Turun Sanomat. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER Ett sönderslaget pingisbord ligger i två delar på golvet, urtavlorna och glasen i klockorna har slagits sönder och vaktmästarbåset ser ut som om en tornado dragit fram där. FOTO: KIM LUND TS: Sann finländare strider med varandra i Åbo Sannfinländarnas kommunalvalskandidat och valchef Timo Viitala har polisanmält Hannu Maja, ordförande för Sannfinländarna i Åbo för olaga hot. Eftersom skolan ska rivas har Åbo stad inte gjort något för att städa upp efter huliganernas härjande. ÅU. Videon visade en sönderslagen skola där förödelsen är total. Ingendera av männen vill kommentera händelseförloppet desto närmare, men Maja säger att han överväger att polisanmäla Viitala. – Situationen är ohållbar och orättvis. Ett säkerhetsbolag gör regelbundna rundor kring skolan och det finns övervakningskameror vid byggnaden, men hittills har man inte lyckats gripa någon på bar gärning, säger Aaltola. Teatrarna har under denna omgång kommit överens om löneförhöjningar enligt den allmänna linjen för 80 procent av de fastanställda och 70 procent av frilansanställda. Soile Viiri säger att skadegörelsen är ett tecken på något allvarligare än bara sönderslagna föremål och fönster. Servicemannen Markku Aaltola öppnar en sönderslagen glasdörr och berättar att vandalismen har pågått ända sedan skolan stängde hösten 2022. Riksmedlaren har medlat i konflikten sedan den 25 mars. Viitala har befriats från sitt uppdrag som valchef. Vi lägger spånskivor på de söndriga fönstren, men ungdomarna är företagsamma och har med sig skruvdragare och lyfter bort skivorna. ÅU Strejk varsel för skåde spelare i Åbo Skådespelarförbundet har gett ett nytt strejkvarsel. – Det har gått lite i vågor, men det är inget som har skett över en natt. På Nationalteatern gäller strejken för teaterns egna produktioner men inte för grupper vars turnéföreställningar spelar på teatern. Enligt tidningen har Viitala senare dragit tillbaka sin anmälan. IBLAND HAR servicemännen hittat tomma alkoholflaskor och -burkar och det har också påträffats minigrip-påsar som sannolikt har innehållit droger. Enligt polisanmälan som tidningen hänvisar till har Maja accelererat sin bil och kört in på Viitalas gård. FOTO: KIM LUND Spånskivorna på de söndriga fönstren skruvas lätt bort med en skruv dragare. 2. På väggarna står texter och svordomar som inte lämpar sig att visa i en seriös tidning som ÅU. På golvet ligger två tomma pulversläckare. En enda grupp anställda kan inte lämnas att bära kostnaderna för de finansiella problemen, säger Skådespelarförbundets verksamhetsledare Elina Kuusikko. Förhandlingarna mellan Skådespelarförbundet och Finlands Teatrar om Skådespelarnas kollektivavtal började i januari men avbröts utan resultat den 18 mars. Här har huliganerna stuckit in handen, öppnat låset och tagit sig in, förklarar servicemannen Markku Aaltola. – Det är lite som en katt och råttalek. Vandalerna krossar hela fönster eller delar av dem, sticker in handen, öppnar låset och tar sig in. Det gör inte heller graffitimålningarna på utsidan, så det är inte värt att tvätta bort dem. FOTO: KIM LUND "Det är sorgligt, men jag tror att det här visar hur illa våra ungdomar mår." SOILE VIIRI, underhållschef, Åbo stad Pulversläckarna har knappast använts för att släcka en eld med. – Det är sorgligt, men jag tror att det här visar hur illa våra ungdomar mår. – Skolan ligger lite i skymundan och skadegörelsen syns inte utåt. Det var på onsdagskvällen som ett klipp från den gamla S:t Olofsskolan på Kloster gatan i Åbo spreds på Tiktok. Stridsåtgärderna gäller förhandlingarna om nya kollektivavtal. Det verkar inte ha ordnats några stora fester och skolan har inte heller använts som härbärge av ungdomar eller hemlösa. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi Massiv skadegörelse i gamla S:t Olofsskolan •. Den en dag långa strejken planeras till lördagen den 12 april och berör Åbo stadsteater, Nationalteatern, Tammerfors teater och Tampereen työväen teatteri
Du har alltså sagt upp dig. På fredagen besvarar Martina ”Tinni” Snåre per mejl några frågor om saken. Vad händer med den tjänsten. – Jag ställer mig ytterst frågande till hur målsättningen ska kunna nås om Migri lägger ned flyktingför läggningarna på alla de tvåspråkiga orterna. Det är den nuvarande planerings och kvalitetschefen Petra Autio som blir tf direktör för strategisk planering och verksamhetsledning då den nya organisationen träder i kraft den 1 september. – Den försvinner. Det här är en dröm jag gått och burit på redan länge. Larmet nådde räddningsverket strax före klockan halv tre. – Det är en nyskapad befattning som ligger ganska nära den som i dag heter planerings och kvalitets chef, men den här har mera verk samhetsledning i sig. – Ja. En av personerna fördes till sjuk hus för kontroll. Akademins plan är att börja rekry tera en ny ledande jurist så snabbt som möjligt. Så tjänsten planeringsoch kvalitetschef heter nu direktör för strategisk planering och verksamhetsledning. – Det är inte en ny tjänst, utan den ersätter en redan befintlig tjänst, den som nu går under namnet pla nerings och kvalitetschef. Sammanlagt ska 26 flyktingför läggningar läggas ned och beslutet påverkar förläggningar i bland an nat Borgå, Vasa, Vörå, på Åland och i Västra Nyland. Wickström är själv kandidat för SFP i kommunalvalet och välfärds områdesvalet i april. Meningen är att ledningen, planeringen, uppfölj ningen och rapporteringen ska bli tydligare i den nya organisationen, helt i linje med det som sägs i vår strategi. Så lönen stiger. IA WILSON är Åbo Akademis tf le dande jurist från och med måndag, tills dess att befattningen tillsätts igen. Det inrättas alltså ingen ny tjänst, utan det här är en tjänst som i likhet med många andra tjänster har fått en ny benämning i samband med omställningsförhand lingarna. FOTO: ÅA/KIM LUND Folktinget kritiskt till beslut att lägga ner förläggningar Folktinget är bestört över Migra tionsverkets beslut om att lägga ned flera flyktingförläggningar på tvåspråkiga orter de kommande två åren, skriver organisationen i ett pressmeddelande. – Hur omställningsförhandling arna verkställts kan jag tyvärr inte ta ställning till. – Till den nya tjänsten knyts en helt ny enhet och det innebär mera ansvar och i samtalen med styrelsen och styrelseordföranden har det ansetts att det är en direktörspost. Hur går det ihop med att i dessa svåra ekonomiska tider inrätta en ny tjänst. Orsaken till påkörningarna är oklar. Trafiken i riktning mot Nådendal löpte trögt och flera körfält var stängda i nästan en timme. ÅU Tre personbilar inblandade i krock Tre personbilar var inblandade i en krock på Åbo ringväg på fredags eftermiddagen. ÅA har haft problem med sin ekonomi under en lång tid och jag är tacksam för att akademin nu har en styrelse som vill åtgärda problemen. Martina Snåre berättar att hon bland annat ställer upp i Konstrun dan i september och ska ha en större soloutställning i Helsingfors i december. Enligt det nya organisationssche mat gäller Autios förordnade till den 31 juli 2026. I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att sökandet efter kommunplatser för kvotflyktingar ska effektiveras även i svensksprå kiga kommuner. Har det med förändringarna vid ÅA att göra. – Jag kommer att andas ut lite och fokusera på min konst ett tag innan jag igen antar nya utmaningar. Åbo Akademis ledande jurist Martina Snåre lämnar jobbet på akademin. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi Ledande juristen lämnar ÅA – ”Plan på smågalna projekt” Martina ”Tinni” Snåre från Pargas lämnar Åbo Akademi. – Det får man se sen. ?3 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER •. Jag kände att det nu är en perfekt tidpunkt för det innan jag funderar på nya utmaningar, skriver Martina Snåre och fortsätter: – Åbo Akademi behöver förändras för att få ekonomin i balans. En direktörspost låter finare än en chefspost, hur är det med lönen. – Det här är ett väldigt olyckligt beslut som går stick i stäv mot reger ingens målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska, säger Folktingets ord förande Henrik Wickström. ÅU. Enligt räddningsverkets jourha vande brandmästare Miikka Jylhä befann sig totalt fyra personer i bi larna. – Jag hoppas också kunna för verkliga lite smågalna konstprojekt tillsammans med andra konstnärer, skriver hon. Jag är väldigt glad för att få möjligheten att nu ta en liten paus och kunna lägga lite mer tid på min konst. Vad tänker du göra nu. – Jo, jag har fattat ett personligt beslut om att säga upp mig. Rektor Mikael Lindfelt förklarar att befattningen är kopplad till akademins nya strategi där det talas om kvalitetssäkring och verk samhetsledning, en modell som har utvecklats det senaste året. FOTO: PRIVAT I det nya organisations schemat för Åbo Aka demi finns en helt ny tjänstebeskrivning: Direktör för strategisk planering och verksamhetsledning. Bilarna körde på varandra bakifrån nära Ravattula och korsningen till Tavast riksväg. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi ÅA möblerar om i ledningen – tidigare chef blir direktör Petra Autios jobbtitel ändras från planerings-och kvalitetschef till direktör för strategisk planering och verksamhetsledning. Det handlar om ett nytt grepp att organisera och greppa akademins ledningsfunktioner, säger han. – Jag har redan en tid funderat på att ta en liten paus för att ha lite extra tid för min konst. Tjänsten kommer att ledigförklaras, men när det sker är ännu inte bestämt. Migrationsverkets agerande är i direkt strid med rege ringsprogrammet, tycker Folktinget
LUFTMÄTNINGAR BÖR GÖRAS så att man kan bestämma det maximala antalet personer som kan vistas i ett rum. För Kimitoöns del talar rapporten för ett samarbete mellan årskurs 7–9 i Dalsbruk och Kimito samt med Kimitoöns gymnasium. Men i dag, tio år senare, har skolan betydligt fler elever än Vertikals utredning förutsåg. Han menar att de tre presenterade alternativen är utformade så att bara ett framstår som rimligt – det som bland annat talar för en flytt av 7–9 från de södra delarna av ön. Luftväxlingen i klassrummen verkar vara dålig överlag. I biologisalen konstaterades avvikande mikrobhalter. I övningsköket för huslig ekonomi drar spisfläktarna dåligt även om klassen har renoverats relativt nyligen. Man har klagat på bland annat instängd luft, trötthet och huvudvärk. Kimitoöns plan för den grundläggande utbildningen är godkänd i fullmäktige. – Liknande hotbilder fanns i Nagu för årskurs sju till nio. FOTO: KRISTOFFER NÖJD Bakom den står tvåbarnspappan och forskaren Otto Bruun, som flyttat till Dalsbruk för några år sedan. Speciellt under 90 minuter långa lektioner blir luften dålig. I rapporten visar Bruun på åtta förslag för skolornas framtid, med ”Bort med nedläggningshotet” som första punkt. Nu kommer nästa mothugg: den färska rapporten ”Låt skolorna leva! Åtta förslag för att rädda byskolorna på Kimitoön”. Nu säger hälsomyndigheterna att åtgärder måste vidtas omedelbart. Vidare lyfts den så kalllade Nagu-Korpo-modellen fram, där två små skolor samarbetar tätt, även gällande lärarresurser. Nordman säger också att man skrider till åtgärder fastän en renovering planeras om bara ett år. Kimitoöns utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen fick under senaste fullmäktigemöte mothugg i form av en motion. Enligt det förslag bildningsnämnden fick framför sig i maj 2024 skulle Dalsbruks skolas 7–9 flytta till Kimito redan läsår 2026–27, men nämnden gav skolan mera tid: beslut om eventuell flytt ska fattas först 2026. Situationen med skolorna har fått honom att ställa upp i kommunalvalet, där han kandiderar för Vänsterförbundet. På tisdagen marscherade skolans elever och lärare ut i protest. ”Alla inser att en plan om nedläggning i praktiken är en dödsdom för en skola och en by, då det får potentiella inflyttare, potentiella lärare och befintliga lärare att söka sig annanstans” skriver Bruun i rapporten. Före vårterminens slut ska man också undersöka mikrobhalten i biologisalen igen för att få tillförlitliga resultat. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Över 30 klagomål om luften i Ekenässkola i fjol Ekenäs högstadieskola renoverades senast i början av 1990-talet. Han anser att även om processen kring skolfrågan på många sätt varit öppen för allmänheten, bland annat finns utredningar och åsikter tillgängliga på kommunens sajt, saknar han möjligheten till inspel, dialog och argumentation. Bildningsdirektör Tina Nordman säger till Svenska Yle att stadens utrymmesförvaltning redan varit på plats i skolan för att utreda varifrån de industriella mineralfibrerna härstammar och hur de ska fås bort. – Rapporten har fötts ur frustration, säger Bruun då han presenterar den under ett presstillfälle. Otto Bruun är frustrerad över den vändning skolfrågan tagit på Kimitoön. – Det ska inte vara en tvångstvåspråkighet där två skolor slås ihop för att se om det blir bra, säger Bruun. Rapporten från en inspektion som utfördes 5 mars visar på flera brister, varav några är hälsofarliga och måste åtgärdas akut. Med de åtta förslagen hoppas Bruun på att öppna upp diskussionen i en annan riktning i stället för kommunens utredning som han finner snäv. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Nagu-Korpo-modell kan bli alternativ för Dalsbruks skola •. Det går emot tanken i utvecklingsplanen om att samarbete utvecklas genom att flytta in de finskspråkiga skolorna under samma tak som de svenskspråkiga. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER Bara i fjol gjordes över 30 anmälningar om dålig inomhusluft i Ekenäs högstadieskola. Fibrerna tros härstamma från träfiberskivor, ljudisolerande material och ljuddämpare i vissa ventilationsanläggningar. De kan komma från elevernas odlingar men andra källor kan inte uteslutas. FOTO: EMILIA ÖRNMARK. För Bruun kom nedläggningshotet av Dalsbruks skolas årskurs 7–9 i fjol våras som en blixt från klar himmel. Åtgärdsgränsen överskrids, fibrerna är hälsofarliga och måste därför avlägsnas. Träfibrerna kan vara en orsak till den dammlukt som elever och personal klagat på i vissa delar av skolan. Enligt rapporten finns det industriella mineralfibrer i alla delar av byggnaden. Därför har han skrivit en rapport med åtta förslag. Hård kritik riktar Bruun mot den rapport som utvecklingsplanen grundar sig på, som är gjord av konsulten Vertikal på uppdrag av kommunen. Det här ska följas upp före vårterminen avslutas. Källorna till de hälsofarliga mineralfibrerna måste avlägsnas så fort som möjligt så att åtgärdsgränsen inte överskrids. 4. Resterande förslag handlar om att satsa på rekrytering, utreda en specialisering av skolorna i Dalsbruk och Rosala, ge skolorna tid att vända trenden, göra en konsekvensanalys och om att stärka samarbetet skolorna emellan. Det här gick igenom även i fullmäktige. Planen sträcker sig till 2031 och enligt kommunens sajt beskrivs i den ”åtgärder som behövs för att trygga en grundläggande utbildning av hög kvalitet även i framtiden”. I ett klassrum där det brukar förekomma imma på fönstren och där man konstaterat att dräneringen är bristfällig används en luftrenare. Bruun vill nu visa på brister i processen och den konsultutredning som ligger som grund för utvecklingsplanen. – Ordspråket ”som man ropar i skogen får man svar” beskriver var vi hamnat, säger Bruun. Protesten sammanföll med en rapport av Sydspetsens miljöhälsa. DET SISTA FÖRSLAGET tar ställning till det tvåspråkiga samarbetet. Även om en stor renovering planeras till nästa år uppmanar Sydspetsens miljöhälsa staden att snabbt förbättra inomhusluften i skolbyggnaden
– Då fordonet genomsöktes hittade man 157 kilogram amfetamin och 20 000 ecstasytabletter i bagageut rymmet, säger undersökningsleda ren, kriminalöverkommissarie Jari Räty från Centralkriminalpolisen (CKP). I ryggsäcken fanns en färdig termosbomb som innehöll drygt tre kilo sprängmedel. Termosflaskan innehöll över tre kilogram spräng medel. I helheten ingår också miss tänkta narkotikabrott. – Den svenska organiserade brotts ligheten har snabbt tagit över delar av narkotikamarknaden i Finland. Två personer är fortfarande häktade i anknytning till fallet. Verksamheten styrdes via olika meddelandeappar och under trans porterna användes en följebil, vars uppgift var att följa huvudtranspor ten och säkra den mot eventuella polisinspektioner. I ett tidigt skede började polisen samarbeta med de svenska myn digheterna. – Det var frågan om ett beställt våldsdåd, där man i Sverige rekry terat personer för att utföra dådet i Finland. Att identifiera fenomenet och ha ett snabbt informationsutbyte mellan myndigheter i olika länder är av central betydelse för att bekämpa denna typ av brottslighet, säger kriminalöverinspektör Markku Heinikari i pressmeddelandet. ELVA PERSONER misstänks för olika brott i anknytning till skott lossningen. Organisationen misstänks dess utom ha organiserat över 200 kilogram av olika narkotika till huvudstadsregionen i oktober 2024. HÄRVAN ÄR också kopplad till en utredning om grova narkotikabrott, där stora mängder narkotika miss tänks ha smugglats från Sverige till Finland. Förundersökningen utförs av Helsingfors polisinrättning tillsam mans med CKP. Metoden har under det senaste året spridit sig från Sverige till de övriga nordiska länderna och poli sen är orolig över att fenomenet ska spridas också till Finland. FOTO: POLISEN 117 Kolla leifgrönroos.fi Rösta också du på LEIF GRÖNROOS Åbo Svenska Socialdemokrater rf Gustav Wickström Kurt Ekström 9 Rättvisa Jämlikhet Trygghet Ka nd ida ten be ta lar an no ns en Dina svenska röster i Varha Janina 2443 i Åbo Terhi 645. Narkotikakurirer rekryterades i Västra Sverige, omlastningen av narkotikan skedde under färden mot Finland, och rutten till Finland gick via Haparanda. Den 11 september hittades en rygg säck som gömts i terrängen i Råby i Vanda. Fallet började utredas då Uleå borgspolisen stoppade en bil i Ijo den 29 september i fjol. Bilen kördes av en av personerna som misstänks ha tillverkat termosbomben. Dådet hade att göra med narkotikaskulder. ?5 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER ÅU rättar Bolaget som äger Campus Novia i Ekenäs heter Fastighets ab kustregionens utbildnings fastigheter. Polisen är i färd med att få klart en omfattande förunder sökningshelhet som har koppling till fenomenet ”crime as a service” inom våldsbrott. Ingen skadades i situationen och under de följande dagarna greps personer som var kopplade till händelsen. Av dessa är tre svenska misstänkta fortfarande häktade. I Sverige är det vanligt att aktörer, ofta minderåriga, rekryteras via olika snabbmeddelandeapplika tioner för våldshandlingar mot betal ning. Förundersökningen inleddes vid Polisinrättningen i Helsingfors den 25 augusti 2024, då man fick en anmälan om att flera skott ska ha skjutits mot en privat lägenhet i stadsdelen Lassas i Helsingfors. Spridningen utreds som en separat helhet och går till åtalsprövning i början av maj. Enligt förundersökningen använ des flera aktörer i smugglingen, som deltog i transporten, säkerställandet och spridningen av narkotikan. Personer som bor i Finland har också varit delaktiga genom att bland annat arrangera transporter och lägenheter till de svenska miss tänkta. Man har kommit överens om detaljerna kring skjutningen på olika meddelandeappar, säger undersökningsledaren, kriminalin spektör Masi Puolakka i ett press meddelande. Polisen i Finland har intensifie rat samarbetet, särskilt med den svenska polisen och Europol, för att bekämpa fenomenet. Med narkotikahandeln följer ound vikligen olika fenomen kopplade till våld. – Polisen har även en bra uppfatt ning om var det varit meningen att använda den tillverkade bomben, säger Puolakka. Materialet som användes i bomben skaffades från olika platser i Finland. I förundersökningen har det kommit fram att svenska personer rekryterats för att i Finland utföra våldsdåd som har koppling till nar kotikaskulder. – Polisen har fått en god uppfatt ning om händelseförloppet. I utredningen har man också samarbetat med polis inrättningarna i Sydvästra Finland och Västra Nyland. I regel har de misstänkta nekat sin skuld till brott. Fallet har utretts som förberedelse till grovt brott mot liv eller hälsa och brott mot bestämmelserna om explosiva varor. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Skottlossning, bomb och knark – svenskar utreds för grova brott På basis av förundersökningsmaterialet köpte de misstänkta utrustning för bomben från olika butiker i Finland. Två svenska medborgare misstänks ha tillverkat bomben, och de kom till Finland för att begå olika brott i landet. FOTO: POLISEN Bomben, som byggts in i en termosflaska, hittades i terrängen i Vanda. TILL FÖLJD AV det uppdagade feno menet inrättades en internationell gemensam utredningsgrupp (JIT) mellan Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Helsingfors och polisregion Väst i Sverige. Polisen beslagtog nästan all nar kotika i samband med gripandena
Den rätt så förfallna lekparken i Dalsbruk har diskuterats från och till i många år, men Kimitoöns kommun har aldrig riktigt kommit till skott. Ett havstema kan skönjas i planen: här finns bland annat en liten brygga och en roddbåt som sandlåda. Alla träd har besiktats, för att försäkra sig om att de kan stå kvar och inte utgör någon fara. Så fort det är klart inleds de egent liga markarbetena. – Färgskalan blir lugn och lekpar ken delas in i olika rum med växter och träd. Här ingår all planering och förbe redelser, inte enbart Viva Gardens kostnad. Alldeles snart startar nämligen ett stort ombyggnadsoch förnyelseprojekt som med lite tur kan vara klart redan om två år. Lekparken väntas stå klar att använda i juli. Kimitoöns tekniska chef Oscar Lindblad förklarar att parken ska ha tre delar: en kulturdel (området som startar från fontänen), en historisk del (dasset och berget) och en del för barn. Dem gör lokala F:ma Simon Sundström, som kom munen har ramavtal med. Lekparkens utrustning har upp handlats och tekniska nämnden behandlar anbuden på mötet nästa vecka. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi Helt nytt liv väntar lekpark i Dalsbruk •. Lekparken kan inte användas under renoveringen. Hon är glad över att få vara en del av det här. Det blir som hjärtat i parken, säger Hagman. Vi dare visar ritningen på bärbuskar, stora lövträd, vattenlek, en karusell, gungor, en koja, en rutschkana, en nätpyramid, en klätterställning och en regnträdgård. Vattenlek, rutschkana, nätpyramid och en regnträdgård – vad sägs om det. Förarbeten har redan inletts i parken: nu är det Kimitoöns Vatten som möblerar om sin infrastruktur så att parkprojektet ska kunna ge nomföras. Hon lyfter fram att den historiska sevärdheten Kejsarinnans utedass som nu står lite i skymundan uppe i skogen ska framhävas och samti digt ska den delen av parken bli en tydligare del av helheten. I dessa delar av parken blir det nya gång stråk (bland annat till Hotellberget), konstverk och bänkar, medan fontä nen ska framhävas med belysning och planteringar. Hagman vecklar ut en stor ritning, där det i detalj beskrivs hur parken ska se ut. Häcken vid Dalsbruksvägen ska däremot bort för att öppna upp för insyn till parken. Inte förrän nu. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER Det här gäller inte bara lekparken utan hela området från Dalsbruksvä gen och fontänen upp mot Kejsarin nans utedass och Hotellberget med utsikt över torget. – De olika delarna av parken ska bli en helhet, säger Victoria Hagman från lokala Viva Garden som har planerat parken. Det här genom att fälla raden med tujor och i stället avskärma den privatägda fastigheten (gamla Brukshotellet) intill med en häck. Julgranen som Lions varje år reser på berget har man beaktat: ett eventuellt utsiktstorn ska inte skymma den. FOTO: MAPCREATOR/EMILIA ÖRNMARK. Parkens gamla karaktär och historia ska bevaras. 200?000 EURO finns reserverat för projektet i årets budget och 100 000 euro i ekonomiplanen för år 2026. 6. Men den ska helt byggas om i flera rum med hjälp av växter och träd. 2024 fanns 25 000 euro reserverat för planering, men enligt kommu nens samhällsingenjör Teemu Salo kom man undan med 15 000 euro. Tanken är att parken ska vara tillgänglig och lämpa sig för barn i alla åldrar. – Jag har länge sett att lekparksde len är i behov av att förnyas, säger hon. FOTO: EMILIA ÖRNMARK ”Färgskalan blir lugn och lekparken delas in i olika rum med växter och träd.” VICTORIA HAGMAN, har gjort ritningen för parkförnyelsen Hela parkområdet utmärkt med grönt på ett ungefär. Mitt i parken blir det ett skyddstak, en slags samlingsplats med bord och bänkar. – Vi drömmer om att ha ett utsikts torn uppe på berget där man kunde lyfta fram Dalsbruks historia genom ett panoramaperspektiv, säger han. Då lekparken står klar avancerar arbetena till den södra sidan av par ken, medan det östra området vid Hotellberget står sist i tur. Lekparken som den ser ut nu. Ett staket kom mer att sättas upp
Det sparar 2,5 miljoner euro 2026 och 12,6 miljoner euro från och med 2027. ÅU Nedskärningarna •. ?7 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER Kimitoöns tekniska chef Oscar Lindblad, samhällsingenjör Teemu Salo och Victoria Hagman från Viva Garden presenterar planerna för ÅU. •. Det ska spara 50 miljoner 2027 och 100 miljoner från och med 2028. – Eftersom de tidigare röstmagneterna Nina Söderlund och Staffan Åberg inte ställer upp i år, finns det nu en stor grupp väljare utan en given kandidat. •. 282 2545 VARHA ÅBO JOHAN EKMAN Rösta för välfärd framom vinster och ett Åbo för alla. Det var länge sedan en liknande debatt ordnades i Nagu, och arrangörerna är nyfikna på hur stort intresset blir. Därför är det viktigt att lyfta fram områdets kandidater och ge invånarna en chans att ställa direkta frågor till dem. FOTO: TUULI MERILÄINEN Regeringens sparlista för vården klar: 166 miljoner skärs ner fram till 2028 Regeringen fattade beslut om att spara 166 miljoner euro inom socialoch hälsovården i fjol men har nu bestämt vilka åtgärderna blir. •. Åtgärderna genomförs fram till 2028. Finansiering för fullmäktigegruppernas verksamhet och mötesarvoden begränsas permanent med 5 miljoner euro. •. Det sparar 12,5 miljoner euro från och med 2027. •. Debatten leds av journalisten Mia Henriksson som har rötterna i Nagu. Nedskärningarna på 166 miljoner euro är en del av de här åtgärderna. Det är också värdefullt för kandidaterna att träffa invånarna och höra vilka frågor som oroar dem, säger Mikael Aalto från Pro Nagu. •. Lagen om tillsynen över socialoch hälsovården förnyas. Debatten, som hålls på restaurang Söder klockan 18–20, har fått rubriken ”Vem bryr sig om Nagu och skärgården?” Till debatten har Pro Nagu bjudit in samtliga partier, och de anmälda hittills är Maija Elenius och Toni Kaarto (Saml), Lotta Laaksonen (VF), Lena Nordström och Mia Forssell (Gröna) samt Jeanette Björklund och Dan Strömberg (SFP). TROTS ATT DET samtidigt hålls ett välfärdsområdesval har man valt att fokusera på kommunalvalet. Service för personer med funktionsned sättning får 20 miljone r euro mindre i finansiering. Utnyttjandet av teknik inom hemvården ökas, vilket sparar 16,2 miljoner euro. Åsa Rosenberg, som är en av arrangörerna, betonar att skärgårdsfrågor alltid är viktiga för de boende och inte får glömmas bort i lokalpolitiken. •. FOTO: EMILIA ÖRNMARK Valdebatt i Nagu på torsdag – fokus på skärgårdsfrågor Torsdagen den 3 april ordnar föreningen Pro Nagu en kommunalvalsdebatt med fokus på skärgårdsfrågor. Arbetsfördelningen för socialarbetare luckras upp och likaså barnskyddets regler om jourverksamhet. Det gäller välfärdsområdenas politiker. Regeringen har som mål att vända skuldsättningsutvecklingen som hotar välfärden och hållbarheten i de offentliga finanserna, enligt deras pressmeddelande. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Nästa veckas torsdag ordnar Pro Nagu en kommunalvalsdebatt på Gastropub Söder i Nagu. Vi grejar det tillsammans! Forskare i politisk ekonomi, tvåbarnspappa Medmänsklighet Ansvar Jämlikhet johanekman.fi Annonsen betald av Johan Ekman. För att stoppa ökningen av skuldkvoten i de offentliga finanserna har regeringen förbundit sig till åtgärder som ska stärka de offentliga finanserna med 9 miljarder euro före 2027. FPA får 50 miljoner euro mindre i finansiering 2026. Ersättningar som betalas till enheter inom socialoch hälsovården för specialiseringsutbildning dras in med 15 miljoner euro 2026. Socialvårdens tjänster för att främja sysselsättning och arbetsoch funktionsförmåga överförs till kommunerna och utvecklas för att främja sysselsättningen. – Vi hoppas att många skärgårdsbor tar tillfället i akt
Ni måste hitta säkerheten i replikerna. De fyndiga referenserna till populärkulturen haglar tätt, även om ingen i dystopiska världen riktigt vet vad den talar om. – Att vi ska ha jätteroligt tillsammans och att allt blir som vi tänkt oss. Förhoppningsvis kommer det mycket folk för att se på oss. We Will Rock You var en pjäs som lockade. Man hade varken dräkter, scenografi eller rekvisita. Men tillsvidare är sången i fokus. – Jag har besökt sommarteatern som barn och drömde alltid om att få vara med. – Det här är den mest begåvade sångensemblen jag har varit med om. Pjäsen har ett intressant budskap. Man har lyckats samla ett gäng väldigt duktiga sångare. – Jag har alltid tyckt om konceptet och varit och kollat sedan jag var liten. – Det var lite kaos. På Tryckeriteaterns scen t assar skåde spelarna omkring i strumplästen – någon i r andiga yllesockor.. När ni hittar den kan ni vi se var man kan slappna av, säger Silén. FOTO: KRISTOFFER NÖJD ”Man får inte tycka vad man vill och allt dikteras uppifrån. Han tar fasta på replikerna förhållande till sången. Det är utmaningen. De stundvis pompösa, stundvis intima, Queen-klassikerna levereras kristallklart av bland annat huvudrollsinnehavarna Christer ”Chrisu” Romberg som Galileo Figaro, Michelle Sarström som Scaramouche, Basse Westergård som Brit och polis och Andrea Lagerström som Oz och polis. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi Örongodis formas inför musikal sommaren på Raseborgsscenen Christer ”Chrisu” Romberg spelar Galileo Figaro – en av huvudrollerna. Och den här gången kände jag att jag bara måste hoppa på. Jag tror det kommer att gå jättebra. Det finns jättemånga väldigt duktiga sångare. Vi har gjort stora framsteg redan nu och det går bättre varje gång. Speciellt med tanke på vad som händer i USA just nu.” CHRISTER ROMBERG Mikaela Ståhl-Kokkola som Killer Queen och Leif Wadenström som Khashoggi. Det är skitroligt att göra. Det känns fel att kalla det amatörteater för det känns inte som det. Det passade mig att göra det här just nu, säger Lagerström. I EN LEKMANS ÖRON med stämmorna klingande i huvudet låter det som en underdrift. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 KULTUR Ett musikaliskt Queen-spektakel är att vänta på Raseborgs Sommarteater. FOTO: KRISTOFFER NÖJD FOTO: KRISTOFFER NÖJD •. Men det är fint att se all bitar komma ihop. För Romberg var We Will Rock You ett kall. Skorna lämnas i trapphuset. Eftersom det finns en sådan otrolig kraft i sången och sångerna, måste replikerna mellan dem levereras med en viss pondus. – Det går superbra. Hon tycker att det svåraste är att kombinera skådespeleriet, med sång och dans. Han var med redan då Raseborgs Sommarteater satte upp En midsommarnattsdröm 2014 och All Shook Up 2022. – Inte alls så dåligt för att vara första gången, säger någon när det är dags att summera ihop söndagens övning. Den 17 januari samlades de cirka 25 personerna på scenen för första gången. Åtminstone initialt. – Talrollerna är utmanande. Men ändå kunde man se, eller snarare höra, att det är någonting stort på gång. ”Kulturen har imploderat”, det fria skapandet, musiken, håller på att förpassas till det förgångna. Alla är så himla duktiga. Scenografen Erik Salvesen som har suttit tyst och antecknat i sin laptop, tar till orda: – Tack! Ni kommer att vara fenomenala. Jag tycker om rockmusik och speciellt Queen. Replikerna var någonting ditåt, koreografin likaså. Låtarna kräver jättemycket sångtekniskt, säger ”Chrisu” Romberg. Men hoppet lever tack vare några få som bär på drömmar och fragment från en vackrare tid. We Will Rock You målar upp en bild av en värld där ett globalt bolag bestämmer över vår konsumtion, våra tankar och våra drömmar. Regissören Oskar Silén sätter sig framför sin ensemble som tystnat för den här gången. 8. Lagerström tycker ändå att man låter bra redan nu. – Men vi lyckades. – Det är mycket att komma ihåg. När de övade första akten i söndags var det 65 dagar sedan övningsstarten och 95 dagar till premiären. Producent Kerstin Karlberg säger att det inte var det lättaste. Speciellt med tanke på vad som händer i USA just nu, säger Romberg. För Andrea Lagerström från Tenala blir det första gången på sommarteaterns scen även om hon uppträtt med sång och på violin i andra sammanhang. Vad förväntar du dig av en sommar med teater. – Man får inte tycka vad man vill och allt dikteras uppifrån. Och det kommer den att vara också när We Will Rock You har premiär den 26 juni. Pjäsen har ett i ntressant budskap
Ändå finns det branscher och företag som saknar kunnig arbetskraft. Dessa våra våra demokratifajters. Dit kandiderar inte Trump, Putin, Orporegeringens halvtidsgranskning eller Gaza. Låt oss nu ge våra lokala och regionala hjältar chansen att berätta vad de vill göra för oss. Den högsta arbetslöshetsgraden i regionen finns i Salo och Åbo, den lägsta i Åbolands skärgård och Rusko. Vid februari månads slut var arbetslöshetsgraden 11,4 procent i Egentliga Finland, jämfört med 11,2 procent i Birkaland och 8,7 procent i Nyland. De sammantagna effekterna innebär alltså en stor samhällsutmaning som lämnar avtryck på individer, familjer, lokala gemenskaper och hela regionen. I förstnämnda tävlar 29 950 kandidater i 292 fastlandskommuner om en plats i det lokala parlamentet. Offentliga sektorn, näringslivet och lokalsamhällets olika aktörer kunde oftare gå samman för att skapa gemensamma sysselsättningsprojekt som skulle bidra till förbättrad infrastruktur och livskraft. Varför minuset blev så stort är en bra fråga värd en mässa för sig. Egentliga Finlands arbetslöshetskris är en påminnelse om att förändring inte bara handlar om att lösa problem för stunden, utan att bygga en hållbar framtid. Ändå är det oerhört viktigt att kring de bord, som beslutar om vården och omsorgen, välfärdssamhällets kronjuveler, sitter rätt människor. Det är de värda! Stefan Wallin Tidigare minister, Senior Advisor inom Public Affairs. Det är våra hjältar som fixat dit den. Och som mediekonsumenter måste vi kräva att programledarna i valdebatterna nöjer sig med det valet handlar om: våra kommuner och välfärdsområden. Men också det tar vi en annan gång. Spott och spä från folk på gatan, som inte fattar ett jota av kommunalpolitik men nog ”vet” att politiker alltid har fel. Marinoch varvsindustrin har länge varit en motor för landskapets ekonomi, men när projekten minskar eller uteblir uppstår ett vakuum som är svårt att fylla. Arbetslösheten betyder överlag minskad konsumtion, vilket i sin tur drabbar småföretag och den lokala ekonomin. Den utbildning och omskolning som skulle göra arbetslösa lämpade för branscher med arbetskraftsbrist saknas ofta. Utbildning och kompetensutveckling är alltså avgörande, men Egentliga Finland kan inte stanna där utan måste satsa på att diversifiera sin industri. Lägg därtill 10 097 hjältar som kandiderar i välfärdsområdesvalet. medlem i Åbo stadsfullmäktige 2009–2017, styrelse ordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi, som äger ÅU. Jovisst, viktiga nyhetsämnen som kanske ger fler klickar på webben än äldrevårdskoefficienter och skolskjutsar. Som har vilja, kunskap och förmåga att fatta ekonomiskt hållbara och socialt rättvisa beslut. Mångsidigare industri och AI-innovationer kunde skapa fler jobb. ALLT DETTA växer inte på träd. I STÄLLET blåser vi fanfar för de 29 950 kandidater som ställer upp. Dessförinnan har kandidaterna förfäktat insikter och åsikter i insändare och valmanifest, stått på gator och torg och delat ut flyers, ägnat timmar att fylla i kandidattest på webben, suttit i valpaneler, stoppats i närbutiken eller dagisgården och fått frågor. Politiken har talat. Och politik är att vilja. Det är ingen slump att servicen finns där den finns. ?9 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 DEBATT LEDARE KOLUMNEN Våra hjältar Om några dagar inleds förhandsröstningen inför kommunaloch välfärdsområdesvalen. Men i denna valrörelse hör de inte hemma. Har förhandlats, kompromissats, prioriterats, drivits igenom. Investeringar i nya och hållbara branscher – från grön teknologi till blå ekonomi – kan skapa långsiktig sysselsättning och minska beroendet av enskilda projekt. En annan väg framåt är att utnyttja den teknologiska transformationen, så att regionen bli ett slags testplattform för hur AI och automatisering kan samspela med mänsklig arbetskraft. Att det inte kvittar vilka som väljs ser vi i vår vardag. Missad tid med familj och hobbyer. Varenda skola, hälsocentral, daghem, äldreboende, lekpark, grönområde, rondell, gatuarbete, skejtramp är resultatet av vägda kommunalpolitiska beslut. Men så många har valt att kliva ut ur bekvämlighetszonen, dra på sig kandidatvästen, signalera ansvar. ”Varför skall jag rösta på just dig?” ”Vad har du tänkt göra åt...?” Visst, det är helt frivilligt. Inte för att bli rika eller omåttligt populära. Lösningarna ska vara lokala och mänskliga, för arbetslöshet handlar om mer än bara siffror. Göra något, inte bara pärkla över att ”någon” eller ”man borde agera. Att åskådliggöra sambandet mellan kommunalval och vardagsliv är ett absolut måste. Också kommande arbetstagare berörs: Forskning visar att barn i familjer där en förälder är arbetslös löper större risk att själva möta svårigheter på arbetsmarknaden. De är beredda att ta emot en fullmäktigeeller nämndplats med allt vad det innebär: dåligt arvoderade långa möteskvällar. Regionen lider dessutom av en svag matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Mikrouppstartsföretag kunde stödas genom riskfinansiering för att ge idékläckare utan ekonomiska resurser en möjlighet att skapa jobb och innovationer. Våra lokala hjältar. Ingen tvingas kandidera. När en person förlorar jobbet påverkas hela hushållet och många omkring, under en lång tid. Utan: Jag vill! Jan kan! Jag vågar! Därför är de 29 950 demokratins hjältar. Grön teknologi och blå ekonomi botemedel mot nattsvart rekord ”Lösningarna ska vara lokala och mänskliga, för arbetslöshet handlar om mer än bara siffror.” susanna.landor@aumedia.fi Susanna Landor GNURF. Arbetslösheten i Egentliga Finland är högst i landet. Och varför speciellt ett visst parti fick det kämpigt i kandidatvärvningen – därtill drabbat av flera avhopp under valperioden – är också intressant, låt vara att en docentur i valforskning inte är nödvändig för att hitta tänkbara svar. Måltavla för kritik i lokalmedia. Industrins beroende av stora projekt är en av huvudorsakerna till krisen. Ändå är det i kommunalvalets kraftfält, närsamhället, vi spenderar vår mesta tid och behöver service. Så många ljusglimtar eller tackbrev är knappast att vänta under kommande fyra år. Men precis här är också poängen: att 29 950 personer gör det av egen vilja. Förändra, förbättra, förnya, förena. Samtidigt har antalet lediga jobb sjunkit rejält med nästan 30 procent färre möjligheter än året innan. Nu är det upp till regionens ledare, aktörer och investerare att visa kreativ och robust handlingskraft för att skapa fler jobb. Det är 5 677 färre än i valet 2021. Utan för att ta ansvar för gemensamma frågor. Helt frivilligt. ”Som medie konsumenter måste vi kräva att programledarna i valdebatterna nöjer sig med det valet handlar om: våra kommuner och välfärds områden.” Arbetslösheten i Egentliga Finland har nått alarmerande nivåer. En stor paradox i finländsk politik är att valdeltagandet i kommunalval är klart lägre – bara 55 procent år 2021 – än i riksdagsval och betydligt lägre än i presidentval. SOM VÄLJARE bör vi därför kräva att partiernas kampanjer handlar om exakt det som själva valet gäller: kommunerna och välfärdsområdena 2025–29, inte riksdagsvalet 2027. De sociala nätverken kring den arbetslösa krymper, välmåendet minskar och ensamheten ökar, både på grund av skamkänslor och konkret brist på pengar. Med en ökning på 18 procent under ett år sticker landskapet ut som den region där arbetslösheten har ökat snabbast, enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning
Eller alternativt att man inte alls tar ansvar för sin egen politik. På de orterna finns och ska finnas tydliga servicestrukturer på svenska och den dag Kaskisbackens vård central står klar finns en tvåspråkig vårdcentral i Åbo med fler möjlig heter för tvåspråkigt serviceutbud. Vi har inga sådana internerings läger i Kimitoöns kommun. Den 25 mars godkände Varhas styrelse nationalspråksnämndens årsberättelse för 2024 och tog med förbättringsförslagen att syste matiskt samla in data om antalet kunder med svenska som använ darspråk och motsvarande gällande personalens språkkunskaper. De behövs inte. Vi har nu flera språkambassadörer ute i verksamheten och mallen för språkbrukstillägg ska utvecklas. Därför lider det offentliga av vård köer och akut läkarbrist. Vård och service på svenska är ingen självklarhet, den måste ständigt bevakas och försvaras men möjligheterna finns att även utveckla och förbättra. För oss i SFP:s fullmäktigegrupp finns service på svenska ständigt högt upp på agendan. Läkarna går över bron som Ed mark och regeringen konstruerat, från det offentliga till det privata. Sedan augusti 2024 har vi ett språkprogram, ett viktigt verktyg i arbetet för service på svenska. Där kan man bli avvisad om man har fel sorts åsikter lagrade i sin telefon. 2. Därtill tog styrelsen med att det vid upphandling av tjänster behöver sä kerställas att man beaktar kundens rätt till vård och service på svenska. Vi har råd med bättre vård för alla, men inte med de privata vårdjät tarnas vinster. Kimitoöns kommun står därmed bättre rustad för ekonomiskt svåra tider än vad vilket som helst väl färdsområde gör. Det verkar som att Ghita Edmark och SFP har svårt att räkna ihop att 1+1 faktiskt är 2. Frågan är om det är mer än tomma ord. Jag var där för i sista stund med och tog initiativ om att samla namn för att rädda vårdpunkten inför Varhastyrelsens avgörande möte. Under pågående period har nämn den bland annat lyft upp vikten av svenskspråkiga strukturer inom krävande funktionshinderservice, belyst och fått genom åtgärder gäl lande de olagligt långa köerna till serviceboenden med heldygnsom sorg för svenskspråkiga äldre, gett utlåtanden om service på svenska när servicenätet har varit under utveckling och ständigt följt upp pro jektet Kaskisbackens vårdcentral. Det här drabbade en fransk vetenskapsman på inresa till USA härom veckan. Många av Egentliga Finlands väl färdsområde Varhas beslutsfattare berättade åt mig hösten 2024 att vårdtjänsterna i Dalsbruk definitivt kommer att läggas ned. Ghita Edmark säger sig vilja jobba för vårdpunkten i Dalsbruk, men hon vägrade hösten 2024 att ens skriva under vår namninsamling till styrelsen för vårdpunktens framtid. Som ordförande för national språksnämnden är jag aktivt med och jobbar för service på svenska. Det politiska stödet för lokala tjänster har brustit både lokalt och nationellt. De viktiga prov tagningstjänsterna ska enligt många beslutsfattare snart åter fungera i Dalsbruk. Regeringen förflyttar redan pengar från Varha till privata vårdsubventioner precis som Ghita Edmark verkar förespråka. Otto Bruun Dalsbruk, kandidat i välfärdsoch kommunalvalet för Vänsterförbundet ”I byarna och glesbygden blir problemen värst, vilket vi sett som en kronisk läkar brist på Kimito hälsocentral de senaste åren.” Forne svarar på utmaning Jag har tillsammans med Helena Fabritius, Jonna Lappalainen och Maria Manelius på Facebook fått en utmaning av Roger Hakalax. När regeringen där SFP medverkar tvingar Varha till enorma kortsiktiga inbesparingar åren 2025 och 2026, har tjänstemännen varken arbetsro eller resurser för att bygga upp fung erande långsiktiga vårdsystem. Tack Roger. Jag frågade henne själv. Edmark vill ”bygga broar” till det privata. Få till antalet är även de kommuner som har ett ackumulerat överskott. Helt enkelt för att man får ha åsikter i kommunen. Kon sekvensen vi ser är att de privata behöver rekrytera fler läkare. Inte ens fast kandidat Janne Salonen den 5 februari 2025 publice rade sitt valprogram i tidningen Uusi Suomi, där han krävde att Pargas kanal (Grönland?) skulle anslutas till Kimitoöns kommun. Regina Koskinen fullmäktigeledamot och nationalspråksnämndens ordförande i Varha kandidat i välfärdsområdesvalet och kommunalvalet i Pargas för SFP ”Kompromiss och samarbete är många gånger vägen fram, svenska språket är i minoritet i Varha, men på två av våra tvåspråkiga orter är svenska språket i majoritet.” Upp till bevis för lokal vård Ghita Edmark (ÅU 24.3 och 27.3.2025) pratar varmt om vård för äldre och lokala tjänster. Tidningen The Guardian varnade den 25 mars 2025 mot att resa till USA och rapporterade samtidigt om två turister från Tyskland som tillbringat närmare två veckor i ett interneringsläger. Ser man utifrån USA, så har vi inte heller utsatts för varningar att inte resa till Kimitoöns kommun. Ingmar Forne Kommunalvalskandidat på Kimitoön för SDP ”Stora under visningsgrupper är ett problem runt om i landet. 4. 1. Kommunens bokslut för år 2024 (ÅU 26.03.2025) ökar på detta överskott med 1,48 miljoner även om kostnaderna överskridit budgeten med 3,2 procent. I årsrapporten kan man läsa när mare om tjänster och service på svenska på allmänt plan och enligt de olika resultatområdena. Våra (kommunens) diplomatiska förhållanden till andra kommuner, framför allt Pargas, är fortfarande goda. Kompromiss och samarbete är många gånger vägen fram, svenska språket är i minoritet i Varha, men på två av våra tvåspråkiga orter är svenska språket i majoritet. I stället för att idealisera det privata i alla lägen, som Edmark gör, behö ver vi pragmatiskt skapa ekonomiskt och socialt fungerande hållbara vårdsystem. Politiken behöver begränsa skenande kostnader för de stora vårdjättarnas och privata läkarfö retagens tjänster. Jag antar utmaningen med glädje. Inga krigsförklaringar har avhörts. Utmaningen består i att skriva något positivt om (vår) Kimitoöns kommun. Det riksomfattande social demokratiska kommunal valsprogrammet har en punkt om att man borde gå in för att ha under visningsgrupper på högst 20 elever. Kommunen har ett stort acku mulerat överskott. Det problemet har vi nästan inte alls i Kimitoöns kommun. När man nationellt radikalt försämrar Varhas förutsättningar får vi effekter som kall mat, längre vårdköer och sämre vård. Hon säger sig också vilja jobba för lokala byskolor, men i Kimitoöns fullmäktige röstar hon för nedlägg ningshot åt svenskspråkiga skolor. Att lösa problemen och förbättra vården kräver också att man inte är helt naiv gällande privata vårdak törer. Det problemet har vi nästan inte alls.”. På så sätt blir det enklare att identi fiera antalet svenskspråkiga kunder och även personalens svenska kunnande, detta för att kunna förbättra servicen. Det innebär att kommunen under en del år kan göra en budget med underskott som kan balanseras med det ackumulerade överskottet. 3. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 OPINION DEBATT Vård och service på svenska i Varha Svenskan och tvåspråkigheten lyfts upp i Egentliga Finlands välfärds område Varhas strategi, bra så men ännu viktigare är det att den syns i verksamheten. Stora undervisningsgrupper är uppenbarligen ett problem runtom i landet. I byarna och glesbygden blir pro blemen värst, vilket vi sett som en kronisk läkarbrist på Kimito hälso central de senaste åren. Det fanns bland annat en undervisningsgrupp på 37 elever, men den har också två lärare. Här lyfts upp positiva saker som språk programmet, men även delar som behöver förbättras. Är vi Ghita Edmark överens om att Varha behöver mer tid för att balansera ekonomin. I öv rigt så var undervisningsgrupperna mindre än 20 elever. Här kan man samarbeta med tredje sektorn och små företag med den lokala vårdpunkten som bas. 10. Med initiativtagarna har vi fortsatt hållit uppe trycket. Det är därför Läkarförbundet totalt har sågat regeringens kortsiktiga politik. Det är annorlunda med USA. Välfärdsområdena har i stället underskott som de har stora svårigheter att täcka. Nämnden har arbetat med olika ärenden gällande service och tjäns ter på svenska, diskuterat, gett utlåtanden och åtgärdsförslag. Det här är tyvärr kännetecknande för SFP på Kimitoön under de se naste fyra åren. Över 1 200 invånare skrev under på ett veckoslut, och efter en intensiv kampanj bidrog vi till att vårdpunk ten kunde räddas. Det finns nog många saker man kunde lyfta fram. Jag kontrollerade för säkerhets skull med skoldirektören redan den 25 mars 2025. Vi behöver en egenläkarmodell som gör att vi får fungerande tjäns ter utan köer också i byar och små städer
Ett ordspråk från 1665 säger: Barn och Narrar tala snarast sant (SAOB). Inte överraskande drar de också fram de offentliga måltiderna och köttkonsumtionens påverkan på miljön som sedan länge varit den gröna falangens återkommande mantra. Kurt Ekström Kandidat för SFP i kommunalvalet i Pargas ”Inhemskt producerat kött är inte alls så klimatoch miljöbelastande som det så ofta påstås.” Trygghetslarmen är en försämring av Varha Och så händer det igen. Det är det SFP jag representerar. Om servicen ska fungera ens på något acceptabelt sätt måste Varha se till de lokala förhållandena när man gör sina beslutsunderlag. Vi behöver dricksvatten – i stället för att alla bygger en egen brunn, bygger vi en gemensam brunn. Sedan något år tillbaka påträffas narrativ särskilt i den politiska debatten. När jag hade glädjen av att genomföra en utredning om tillgången till en konsthobby på svenska för unga i Åbo inom ramen för Svenska kulturfondens SKAPA-projekt, kom det fram att tillgången i Åbo var bristfällig. Jerker Björkqvist SFP, Åbo, kandidat i kommunoch välfärdsområdesvalen Maktutövning i miljöfrågor Kunttu, Laitinen och Lento ondgör sig över att av kommunernas 448 000 hektar skog är allt för liten del skyddade och dom påtalar att 30 procent av arealen borde skyddas (ÅU 25.3.2025), vilket berättar mycket om deras felaktiga syn på skogsskydd. I bästa fall kan erfarenheten även inspirera till ökat stöd för grundläggande konstundervisning och mer stöd för föreningar att erbjuda konsthobbyer för barnoch unga också på finska. Har Varha räknat på vad den här försämringen kan kosta samhället på sikt. Det har skett via Åbo Energi. Hans rappa hån av makten var nödvändigt som säkerhetsventil i klassamhället. Som modeord kommer det knappast att bli långvarigt. Skolor är effektivare och bättre än hemundervisning. Tack och lov finns det alternativ genom att välja mellan flera lokala matproducenter som kan leverera varm mat till samma kostnad. För mig betyder folkpartiet mycket; det innebär att alla ska delta i samhällsbygget på det sätt de bäst kan bidra. När vi talar om ”ekonomisk politik” berör besluten alltså ofta personer som inte har rösträtt men som påverkas av besluten nu och i framtiden. Enligt Varha ska äldre kunna bo hemma längre. Eftersom det dock är vi vuxna som har ansvaret att fatta besluten, är det på sin plats att redan i valrörelsen göra alternativen tydliga. Med detta borde det viktigaste vara sagt. Just det! Gycklaren vid de medeltida hoven hade ensamrätt på sitt narrativ för fursten. För att hålla koll på alla dessa gemensamma intressen har vi val på kommande, där vi väljer våra representanter för att se till att det vi vill upprätthålla tillsammans är ändamålsenligt och fungerar. Möjligheten till detta får inte vara ett privilegium för de mest välbeställda i samhället. Det skall ske på basen av utredningar och undersökningar som klart visar att det är fråga om värdefulla naturmiljöer, trovärdiga sådana och inte på basen av grön populism. Skyddande av skog skall inte ske per automatik för skyddandets skull. Välkommen du karnevalens kung! Leif Höckerstedt Språkvetare och debattör, Ekenäs ”Modeorden kommer och går, gycklaren b estår.” Barnoch unga utgör k ommunalpolitikens hårda kärna Trots att valdebatten i Åbo i media kretsat mest kring den i och för sig betydelsefulla frågan om en investering i spårtrafik, är det också viktigt att minnas att uppskattningsvis 75 procent av stadens budget berör barn och unga. Ett modeord håller inte sin status i all oändlighet. Narrativ har envar. Visserligen har man gjort oundvikliga investeringar i skolbyggnader under pågående fullmäktigeperiod, men under kommande fyra år är det helt nödvändigt att också satsa på innehållet i småbarnspedagogiken och skolorna till exempel genom att möjliggöra mindre gruppstorlekar. I stället för att själva sy ihop våra sår, har vi gemensamt utbildat läkare som är mycket bättre på att sy ihop sår. Ett exempel på detta bevittnade vi i de senaste budgetförhandlingar när röster höjdes för att skära ner i skolsektorn trots att Åbo stad jämförelsevis satsar minst på skolan av de största städerna. Alla ska med andra ord ha det lika dåligt, oavsett kostnaden. Det mest bekanta exemplet är väl Putins narrativ som brukar stå för en Putins handlande mot bakgrunden av dennes stormaktstankar och misstro mot Nato. Och så kan man som politiker bidra genom att se till att det man väljer att organisera gemensamt via s katter är ändamålsenligt och välfungerande. I Finland omfattas två miljoner av företagshälsovård som oftast innebär en snabb och s midig service av en privat vårdgivare. Nu ska gps tas bort från trygghetslarmen vilket innebär att när klienten går utanför sitt hem så fungerar inte larmet längre (ÅU 26.2.2025). Professor Lars-Gunnar Andersson tar upp ordet i Göteborgs–Posten (1.6.2024) och menar på att narrativ fått en negativ bibetydelse, typ Putins narrativ. Narrativ kommer från latin, ett romanskt språk. ?11 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 DEBATT OPINION KOLUMNEN Modeord: Narren har ett narrativ Ett mer än vanligt modeord i dag är narrativ. I Åbo har vi tyvärr haft en tendens att föra en ekonomisk politik som ofta utgår från omotiverade åtstramningar. På basen av utredningen beviljades staden ca 300 000 euro av Kulturfonden för ett projekt som ämnar öka på möjligheterna att ta del av en konsthobby på svenska. En del tränar ett fotbollslag, andra fungerar i föräldraföreningen i skolan, någon har seniorjumppa. Men ändå är ju staden vi, inte någon fjärran tredje aktör. I Åbo kallas det Åbo vattenförsörjning. Tyvärr verkar det inte så. Det är ett gammalt ord som kommer från latinets narrare, ”berätta” och har använts i bland annat psykologi och språkvetenskap. Så jag ser ingen orsak att alls minska på animalieprodukterna i våra måltider, tycker vi skall låta folk äta vad som smakar så länge det är näringsrikt och hälsosamt både av det ena och andra, behövs inte någon mera styrning här. I Finland bor människor i städer, på landsbygd och i verklig glesbygd. Narren ger fursten hans historia, lätt negativ. Den som haft en för jävlig barndom kan tänka om och se vad som legat bakom eländet och försonas – skapa sig ett nytt narrativ. En behövlig gestalt som genomskådar den onde, en narr som kvaddar narrativen, en KAJ i potens. Det som all skyddad skog som inte får skötas och avverkas kommer att sluta göra förr eller senare. Det höll fursten på jorden – lite likt slaven som i det gamla Rom viskade i kejsarens öra: Memento te mortalem esse ”kom ihåg att du är dödlig!” Modeorden kommer och går, gycklaren består. Inhemskt producerat kött är inte alls så klimatoch miljöbelastande som det så ofta påstås. Narr är känt från slutet av 1500-talet i svenskan. Kött och mjölk med mera är fortsättningsvis i rätta proportioner en viktig del av vår kost som innehåller mycket näring och proteiner som vi behöver få i oss. Om vi inte vågar göra detta kommer ojämlikheten i samhället att öka, vilket i sin tur även leder till en större belastning för ekonomin i framtiden. Har narrativ och narr ett gemensamt ursprung. Det är inte fråga om makt, utan att med hög integritet ta ansvar för det gemensamt organiserade. Att bo hemma längre betyder att man ska försöka hålla sig i form både mentalt och fysiskt. Man tror inte att det är sant. Vi vill ha elektricitet – i stället för att driva våra egna dieselgeneratorer, skaffar vi elen gemensamt, och i dag nästan fossilfritt via vind-, soloch vattenkraft. För detta krävs dock politisk vilja, speciellt i tider då hyvlande och nedskärningar verkar stå högt på regeringspartiernas dagordning. Ghita Edmark Kandidat i kommunal-och välfärdsområdesval för SFP ”Det viktiga är att samhället byggs av oss, inte någon fjärran tredje aktör.”. Jag har sagt det förut och säger det igen. Varha har drabbats av något som påminner om en form av gammal unken vänsterstyrning, principen om att alla ska ha det lika. Min snart sexåriga dotter hade alltså en poäng när hon här om dagen ställde frågan: ”varför får inte jag rösta i valet?”. Det blir lättare för oss alla. Man ska röra på sig och odla sociala kontakter, med ett trygghetsarmband känner man sig tryggare och vågar kanske ta sig ut på en promenad. Det är viktigt att projektet förankras i stadens beslutsfattande även efter projektperiodens slut. Den kalla maten på Kimitoön blev ju två euro dyrare än den tidigare varma maten. Hörde nyligen att beslutet om att den varma maten i Kimitoön blev kall berodde på att många andra kommuner redan hade gått över till kall mat. Listan på saker vi valt att skaffa tillsammans i stället för enskilt är i dag ganska lång. Varm närproducerad mat för de äldre på Kimitoön blev kall mat med lång transportsträcka. En del säger att det är stadens ansvar – staden ska fixa det ena och det andra. Tvärtom är vallodlingar och betande nötboskap en miljönäring som naturen drar nytta av så länge det sker under ordnade former. Vården och omsorgen kan aldrig bli lika för alla. För Pargas del har avkastningen från den lilla affärsverksamhet som förekommit i skogen i stort sett placerats tillbaka i skogen i form av skogsskötsel, vilket jag inte kan förstå att skulle vara fel, det är bara skötta skogar som har ett rekreationsvärde (kan inte vara särskilt värdefullt att ta sig fram genom sly och annat skräp) likaså binder de kol. Det betecknar då det som ligger bakom en känd persons tankar och handlingar. SFP står för Svenska folkpartiet. Narr/narra ha sin egen historia från medelhögtyska och medellågtyska (1100–1600 e.Kr.), alltså germanska språk. Enligt forskningen har unga nytta livet ut av att delta i en konsthobby. Jag tror inte det. De efterlyser också att kommunerna skall avskaffa det ekonomiska avkastningsmålet. Men… Som svensk kan man inte undgå tänka på narras och en narr. Men det viktiga är ändå att samhället byggs av oss. En annan central fråga handlar om ungas rätt till hobbyverksamhet, inbegripet en konsthobby. Johan Ekman Kandidat i kommunalvalet i Åbo och i områdesvalet i Egentliga Finland Vänsterförbundet ”Under de k ommande fyra åren är det helt nödvändigt att satsa på inne hållet i småbarns pedagogiken och skolorna.” Folkpartiet SFP – ”det viktiga är att samhället byggs av oss” Samhället – det är vi
Ghita Edmark Kandidat i kommunal-och välfärdsområdesval för SFP Ännu om Lilla Hanken Om Åbo ger ifrån sig ansvaret för Lilla Hanken till Axxell har staden inte längre nån kontroll över den utbildningen eftersom Åbo stad inte har något inflytande inom Axxell. Hon tilldelas nu ett fint pris. – Min forskning handlar om att analysera effekterna av gruppspecifika och personlighetsspecifika faktorer på deliberativt deltagande och åsiktsförändring. Vi har också två privata heldygnsboenden i vår kommun, Dahliahemmet och Pasendo. I dagens värld känns också demokratiforskningen som viktig och kan bidra till att förstå de mekanismer som försvagar och stärker demokratin, till exempel försvagandet av demokratin i USA. Det kan visa sig vara god ekonomi för Varha att köpa tjänster av dem i stället för att producera dem i egen regi. Därtill leder hon en del inom forskningskonsortiet STRONG som finansieras av Finlands Akademi. VAD KAN VI göra ännu bättre. En levande bygd med inflyttning och många nya barn, det tror jag att vi alla vill ha och jobbar för. Trots vissa praktiska svårigheter anser jag att det är nödvändigt för Åbo att hålla Lilla Hanken inom sin egen utbildningssektor och således under stadens kontroll. Lindell leder även ett forskningsprojekt om polarisering i Svenskfinland som är finansierat av SLS. Kommunen ska alltid vara steget före. – Jag är så otroligt hedrad och glad över att få den här utmärkelsen och det betyder så oerhört mycket för mig. Det finns mycket att göra och som SFP-politiker försöker vi alltid använda våra alldeles särskilda glasögon med vars hjälp vi gör vårt bästa för att vi också ska få service på svenska. Ja, SFP sitter med i regeringen, det innebär att man tvingas tackla många obekväma frågor, ja. Detta kräver politiskt stöd, och samhällsengagemang för att vara hållbart på lång sikt. Axxell är ett aktiebolag och drivs enligt bestämmelserna för aktiebolag det vill säga så att det bör producera vinst. ÅU Årets docent på ÅA: Vi ska aldrig ta demokratin för given Marina Lindell är akademiforskare och docent i statskunskap vid Åbo Akademi. När befolkningsprognoserna visar på en betydande minskning av barnantalet så har beslutsfattarna i god tid tagit fram en handlingsplan, inget annat. Lindell får priset för sin framgångsrika forskning, sitt aktiva nätverksbyggande och betydelsefulla internationella publikationer. Jag kommer att jobba för att servicepunkten i Dalsbruk ska finnas kvar. Vi värnar om traditionerna från Åbo Akademiförening rf från 1922 och Åbo Akademiker rf från 1940. PM, FM Katja Långvik ordförande EM Lasse Mäki-Hokkonen viceordförande Åbo Akademis Alumner rf Skolan i byn – livskraft för framtiden Det nya börjar alltmer i det lilla. Om vi börjar från slutet. Vårt välfärdssystem är omfattande och generöst. Naturen och lokalsamhället fostrar oss. Vi har en god och stabil ekonomi, det finns ett stort utbud av bostäder både att hyra och köpa, vi har inte någon dagvårdskö, skolorna är små, naturen nära, vi har ett omfattande servicenät och många aktiva företagare, vi har ett rikt kulturoch fritidsutbud och en levande tvåspråkig miljö. Även om medlemsförmånerna från Åbo Akademis sida blir färre tror vi på att det finns ett värde i att samlas som generationer av kåreniter för att upprätthålla tvärvetenskapliga kontakter och akademiska traditioner. I år fortsätter arbetet med att analysera data från dessa två medborgarpaneler, tillsammans med de forskargrupper som är knutna till dessa. – Det har alltid varit viktigt för mig att min forskning har anknytning till samhället och är till nytta för samhället i någon form. Många gånger kan också köptjänster vara ett alternativ som borde utredas. Föreningen har sedan 2020 upprätthållits med frivilligkrafter, som en självständig förening med syftet att upprätthålla intresset för och kontakten med Åbo Akademi och Åbo Akademis Studentkår. I annat fall blir det fullständigt möjligt att man inte längre kommer att kunna studera data och handel på svenska på andra stadiet i Åbo. Vi vill fortsätta med att understöda studentkåren ekonomiskt och idéellt, vi vill vårda den goda kontakten till Stiftelsen för Åbo Akademi och vi önskar att vår alma mater ska kunna stå starkt för kommande generationer. Utmärkelsen Årets docent överräcks på Akademiska dagen, tisdagen den 1 april. Du får vara enspråkig, tvåspråkig eller flerspråkig. Vi välkomnar alla tidigare studerande och anställda vid Åbo Akademi med i vår gemenskap, för att skapa och forma föreningens verksamhet. För mig som återflyttare var det en positiv överraskning hur naturligt tvåspråkigheten fungerar bland företagen och i kommunens tjänster. Om ingenting görs så tror jag att vår välfärd är hotad på riktigt. VÅRA ÄLDRE behöver nya former av ändamålsenliga och trygga bostäder. Det är smärtsamt att följa med hur det som förankrats djupt i ens värdegrund tar stryk i den våldsamma förändringen. Det meddelar ÅA i ett pressmeddelande. Allt fler privata småföretag inom vårdoch omsorgssektorn etablerar sig i Kimitoöns kommun. Vid behov kan flera liknade bostäder byggas. Men det betyder också att man sitter med vid borden där beslut fattas och att man åtminstone i någon mån kan påverka dem vilket man inte kan om man står utanför dörren. Kyrkor, kolugnar och all rik historia lever vidare i vår kollektiva samhörighet. Maktlösheten ger sig tillkänna och ger upphov till frustration. Efter 633 euro/år betalar klienten 2,50 för sin medicin. För ett läkarbesök hos en privat läkare som till exempel kostar 100 euro så betalar Kela 30 euro. MYCKET AV hennes forskning har kretsat kring åsiktsopinion och trender i Svenskfinland och 2019 startade hon upp den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern som i dag består av 8 000 svenskspråkiga i Finland. Även om Finland har starka institutioner som nog klarar av att stå emot en hel del påtryckningar ska vi aldrig ta demokratin för given eller sluta utveckla den. Medborgarna har alltid stått i centrum för min forskning. Nyckeln ligger i att skapa en balanserad attraktiv undervisning, att säkerställa tillgång till kompetenta lärare och att uppmuntra till en språkmiljö där båda språken används aktivt och får lika mycket utrymme. Varha köper platser av dem. Helena Tornberg Kommunalvalskandidat på Kimitoön för Centern Svar till Marita Walk Tack Marita Walk för dina frågor. Lindell är akademiforskare vid Institutet för samhällsforskning vid ÅA och beskrivs som en internationellt sett mycket ansedd forskare inom området demokratiska innovationer. Det är med sorg vi har följt med utvecklingen och hur processerna har drabbat människor i anslutning till universitetet. Det finns ett högkostnadsskydd som inträder efter att man betalt 762 euro/år för vårdbesök. Hon tilldelades titeln docent i statskunskap av kansler för ÅA år 2021. De föreslagna åtgärderna i planen kommer att genomgå nya prövningar med aktuella fakta som grund för det fortsatta beslutsfattandet.. Man ser specifikt på Svenskfinland men utgår från och bidrar till internationell forskning. En lösning för Silverbackens framtid behöver vi också hitta så att boendet kan finnas kvar i någon form. Det nya gemenskapsboendet i Dalsbruk är snart klart för inflyttning. Docentföreningen har hedrat meriterade docenter med titeln Årets docent sedan år 1999. Min dröm är att Kimitoön kan vara en föregångare i språkoch kulturfrågor. Språkforskare betonar att tvåspråkiga skolor, när de är rätt utformade, kan vara en mycket effektiv metod för att bevara både finska och svenska. Det är orsaken till att Axxell under de senaste åran varit tvungen att dra in en hel del utbildningar. Vi önskar också att våra tidigare medlemmar hittar tillbaka till föreningen när känslorna kring förändringarna vid universitetet har fått ta sitt utrymme. Varha talar om att en så kallad hybridmodell som också kommer att omfatta laboratorietjänster ska finnas på plats. För många kan också dessa summor kännas oöverkomliga men då finns möjligheten att ansöka om vårdbidrag. Det blir sannolikt inte billigare eller bättre för samhället att tvinga människor att åka långa och i vissa fall väldigt tidskrävande sträckor. Lindell har även gott om internationella nätverk. Fler attraktiva tomter, locka till oss företag och sköta väl om de företag vi har. Forskningsfältet har fullkomligt exploderat sedan projektet började och polarisering är ett av de mest populära forskningsområdena idag. FÖR TILLFÄLLET innehar Lindell en femårig akademiforskarbefattning vid Finlands Akademi där hon forskar om demokratiska innovationer, närmare bestämt deliberativa medborgarpaneler. Terhi Vörlund-Wallenius Kommunalvalskandidat för De gröna i Åbo ordförande för Svenska sektionen för Fostran och undervisning 2021–2024 Docentföreningen vid universiteten i Åbo har utnämnt akademiforskare, PD Marina Lindell vid Åbo Akademi till Årets docent 2025. Tycker inte du att det är oroväckande och att något behöver göras. Kimitoöns natur är mångsidig och varierar i de olika delarna runtom ön och de små öarna. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 OPINION NYHETER Alumner bjuder in till gemenskap Det är många alumner från Åbo Akademi som har delat Daniel Valtakaris känslor från stolthet till skam under de senaste veckorna (ÅU 26.3.2025). Vi är redan en attraktiv kommun. 12. När det gäller dygnet runt-vård så har Varha reserverat tomten där gamla Almahemmet låg och har budgeterat 16 miljoner för ett nybygge som ska ersätta Hannahemmet och Silverbacken. Vi behöver bygga ett nytt modernt skolcentrum och några beslut om att stänga skolor finns inte. Ett varmt och ödmjukt tack till min fakultet och till docentföreningen för att ni uppmärksammade mig och min forskning. FOTO: PRESSBILD. Hon har deltagit i förverkligandet av ett medborgarparlament i Finland hösten 2023 och ett medborgarråd om klimatet i Sverige våren 2024. Vi vill från föreningen Åbo Akademis Alumner ändå hålla upp hoppet om att vi fortsättningsvis kan hitta gemenskap i våra delade upplevelser, vår gemensamma historia. Det känns som en bekräftelse på att det jag gjort har betydelse och att någon ser allt jobb jag har lagt ner och samtidigt en uppmuntran att fortsätta jobba, säger Marina Lindell. Finland har en statsskuld på 70 procent av BNP (Sverige, Danmark ligger på drygt 30 procent). Jag ser även på huruvida medborgarpaneler kan motverka effekterna av ”framing”, det vill säga hur ett ämne eller en fråga presenteras och inramas, vilket påverkar hur människor tolkar och reagerar på den
Snarare karikerad. ÅU Stormskärs Maja når nya marknader – nu charmas den tyskspråkiga publiken Filmen ”Stormskärs Maja” var fjolårets överlägset största filmsuccé i Finland. Med humor, skärpa och finess skildrade hon människor vars lott i livet var att bliva vid sin läst och tackla rollen som bipersoner i tillvaron. Slotte tecknar en kavalkad av författartyper som förhåller sig klädsamt och schablonartat till värvets villkor och intar förutsägbara positioner i diskussioner om litteraturens väsen och funktion. Filmen korades bland annat till Årets film. Men det är och förblir just hämmat. Och man kan stundtals få lust att skaka om henne, vilket en kurskompis hemfaller åt. Det är uppbyggt för en fördjupning. 316 s. Iakttagelser utan udd och skärpa. När hon inte blir antagen rasar tillvaron. Här finns ingredienserna till en kritik av en likeability-vurmande tidsanda där alla förutsätts kunna föra sig för att alls räknas. Hur väl metareflektionen rent tekniskt är utförd och hur trogen tonen, anslaget och perspektivet är huvudpersonens hämningar. Texterna huvudpersonen presenterar på utbildningens textsamtal är nämligen avsnitt ur romanen och kurskamraterna verbaliserar invändningarna man som läsare har: att texten lider av brist på dramatik och att huvudpersonen är endimensionell och provocerande passiv, men potentiellt intressant i experimentsyfte. – Det är glädjande att filmen distribueras också i de tysktalande länderna, säger Markus Selin, filmens producent i ett pressmeddelande. I nästa bok ska det infrias. Gärna med råge. Hon vet sitt värde och har öga för andras. Överlag verkar det vara just parodi Slotte eftersträvar. Antihjältarna är i majoritet och den James Bondska smidigheten få förunnad. BOKENS JAG är en ung kvinna med småstadsbakgrund som studerar nordiska språk och litteratur och när författardrömmar. Det gör inte vår namnlösa antihjälte. Filmen som producerats av Solar Films, hade premiär den 19 januari i fjol. av Malin Slotte •. Att också detta perspektiv har rätt att finnas, är vad boken landar i av budskap och programförklaring. Hon förses inte med något tragikens djup och underbyggs inte desto mer psykologiskt. Begränsat av sin idé. Filmen ”Stormskärs Maja” får biopremiär nästa vecka i Tyskland, Schweiz och Österrike. De är lika drivna och slipade som hon är apatisk. SEN KAN MAN uppriktigt beundra konsekvensen i bygget. Hon driver det obekväma och skeva till sin spets och är på så vis säregen. Dessutom utlovas något säreget. Filmen är också den mest sedda inhemska filmen under 2020-talet. ”Stormskärs Maja” har setts av 471 000 biobesökare i Finland och var fjolårets överlägset mest sedda film på biograferna i Finland. Slotte dukar upp ett författarblivandeupplägg så konventionellt att det blir parodiskt. I ”Reservplatsen” skiftar hon från noveller till roman men stannar tema tiskt på samma planhalva. FOTO: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS ”Huvudpersonen är plågsamt o karismatisk och totalt befriad från socialt smörjmedel.” I sitt författarskap utforskar kulturjournalisten Malin Slotte den sociala missanpassningens uttryck och avtryck. Dock inte väsensskild. Svartvitt intill banalitet. På den inhemska filmgalan ”Jussigalan”, som ordnades förra helgen, fick filmen totalt sex Jussi-priser samt vann publikens hedersdiplom. Framtiden vecklar ut sig igen, tills hon anländer till herrgården där drömmen ska förverkligas, bländas av briljansen hos kurskamraterna och förlamas av sin egen oförmåga. Svårt att ta på allvar. Enligt baksidestexten ska ”Reservplatsen” vara både rolig och ångestframkallande och handla om sådant som ”romaner sällan handlar om: pinsamheter, att mot sin vilja bryta mot normer, att inte klara av de enklaste sociala situationer.” Redan här får jag lust att opponera mig. Slottes huvudperson och namnlösa jagberättare är visserligen minst lika osmidig som James Bond är smidig. Över kursen basar ”Grevinnan”. Man kan fundera över vilken diagnos huvudpersonen har, men det gör hon själv också. Hon har sökt till en ettårig författarutbildning och hängt upp hela sin framtid på den potentiella förvandlingen denna ska medföra. Någon plats i gemenskapen hittar hon inte heller. Det Slotte bidrar med i sin reflektion över skrået är den hopplösa huvudpersonen som vägrar utvecklas och fortsätter göra bort sig. Jag tror hon vill underhålla. Freja Rudels Romandebut hämmas av sin idé Konsekvent bygge. Svårt att skratta både med och åt. Sociala skavsår och normbrott är ju litteraturens arvedel och skri i världen. I och med att hon är just endimensionell och karikerad och experimentet kommenterat och analyserat finns det väldigt lite kvar för läsaren att upptäcka. Tonen, anslaget och perspektivet är troget huvudpersonens begränsningar. Det är farligt med förväntningar. Reservplatsen är en 300-sidig närstudie av den sociala klumpighetens praktik och vad den säger om förväntningarna vi har på både människor och berättelser. Till och med träffande, men tyvärr sällan nytt. Debuten får vara bara ett löfte. Regisörren Tiina Lymi fick priset som Årets regissör och den svenska skådespelaren Amanda Jansson belönades med en Jussi för Årets huvudroll. Hon lyckas varken sätta ord på sina ambitioner eller få något till pappers. Hon är och förblir obekväm i sig, i grupp, i livet och för läsaren att följa. Hon satte ribban högt med sin novellsamling ”Fia och andra noveller”. Som genom ett trollslag blir hon dock tilldelad en reservplats. ”Prosaisten”, ”Novellisten”, ”Essäisten”, ”Lyrikern” med flera vet alla vad de har på kursen att skaffa. Huvudpersonen är plågsamt okarismatisk och totalt befriad från socialt smörjmedel. FÖR ALLA som någon gång gått en skrivarkurs, umgåtts i författarkretsar eller funderat över de typer som dras till ordet finns det mycket att nicka igenkännande åt. För de andra är det lekande lätt. Visst, tänker jag, men också varför. Men de förblir ingredienser. FOTO: PRESSBILD/ANTTI RASTIVO. Schildts & Söderströms, 2025 •. Hon är chaufför när kompisarna super, passiv som studerande och asocial och små grisig som sambo i studentlägenheten. Att fundera på vad en karaktär av den här kalibern gör åt en berättelse kunde ha varit intressant om inte Slotte hade hunnit före och skrivit in också detta i sin roman. Jag får genast medge att mina förväntningar på kulturjournalisten Malin Slottes romandebut är höga. Perspektivet hävdar sin plats, men lyckas inte växa utöver den. Hon är mållös i ordets bägge bemärkelser. Handlar inte snart sagt all litteratur om sådant. FOTO: AJA LUND Reservplatsen •. •. Det är bekant. ?13 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 RECENSION KULTUR BOKEN. Tidigare har filmen distribuerats i Sverige, Norge och Frankrike. Kanske är det därför den andra boken betraktas som så kritisk för ett författarskap
Kanske för att det do minerande musikinslaget i första avdelningen, om Centerpartiets återkomst (som revolutionärt alter nativ!) känns mer som bromskloss – för att det troligen inte sitter så många centeranhängare i publiken här. Backa visar också hur man genom att byta språk och tonfall kan rikta uppmärksamheten. Det är en utmaning att kryssa mellan nivåerna. •. Gästspel på ÅST 26.3. Nu råkade det sig så att den som skrev KUtexten faktiskt var på plats i publiken på ÅST, gav sig till känna, skrattade högt – åt alla skämt. •. Och först en bit inne i den nya känner man kopplingen, rätt så fräck, faktiskt! Backa skämtar friskt med Svensk finlands vis att krama ihjäl och medaljera dem som kritiserar dess mainstream. En humorföreställning av och med Alfred Backa. Och det börjar på finska. Nyss har vi upplevt en eufori kring hur KAJ forcerat språkgränser, mot finskan och mot risksvenskan med sin dialekt. Alfred Backa behärskar allt som har med tempo att göra, och är också en god imitatör. Det är en utmaning att kryssa mellan nivåerna. Att göra en scenshow i två set är annor lunda, förstås. Åbo Akademis uppsägningspolicy får inte många sekunder på scenen, erinras om liksom under en sorti. Det är träffsäkert, tar på en gång tillvara Backas begåvning på live scenen och som animatör. Den känns så slitstark att man kan modifiera den i olika stilar. Regi: Alexandra Mangs. Showen rör sig mycket kring riks politiken, nuvarande regering med sina inbyggda disharmonier är ju som hittad för satir. Imponerande! Andra setet är mer mångsidigt, känns det. Men ofarligare är att nämna Pär Stenbäck än att till exempel tala om arvsskatten. Backas scenshow blandar folklig het, stand up och politisk satir. Publiken i Åbo Svenska Teaters välfyllda salong skruvar lite på sig. På ÅST får också en uppställd kan didat, som modigt räckt upp handen på förfrågan, en kampanj sång rappad extempore på scenen. Eller så pauserar han, kollar upp reaktionen. Ann-Christine Snickars Backa är snabb på bollen – ÅA:s uppsägningar får några sekunder •. Då växlar Backa om till en ljus men genomträngande teatervisknings röst: ”Birger, ska allt ga på finsk nu?”. Showen turnerar i södra Finland just när kommunal och områdes valskampanjen börjar. EN KOMIKER har inte som uppdrag att komma med svar eller ”före språka” något, utan att röra sig i tiden, röra upp den. Medverkande med sång: Susanna Leppänen.. Det är ett grepp från revyerna som man saknat så: en oskuldsfull folklig röst poppar upp, förundrar sig och ifrågasätter. ”Ja, nu har jag ingen åsnebrygga”, säger han efter en sekvens. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 KULTUR RECENSION SHOW. MOT SLUTET blir en av höjdpunk terna Juice Leskinenpastishen ”Emme ole tehneet vittu mitään”, som handlar om klimatpolitik, och pushas sångligt av Susanna Leppänen, som är med på scenen. Alfred Backas scenshow blandar folklighet, stand up och politisk satir. Backa har gjort sig känd genom si na klipp där kända animerade (barn) filmer är basen för en brutalkomisk dagspolitisk kommentar. FOTO: JAKOB GRANFORS Alfred Backa gör upp med (Svensk)finland •. Han har själv fått Folktingets förtjänstmedalj, senare samma år som han intervjuades i Kansan Uutiset och sa nånting om revolution, något som levde vidare som ett förespråkande (det ordet användes i HBL, man kan kolla upp artiklarna på nätet). Finsk, rikssvensk, fin landssvensk, österbottnisk kultur. Det finns inte mycket satir om oss och hur vi ser oss själva, så suget finns där. Svenskfinland förtjänar och tål en hel del smisk och kritiskt omnäm nande av institutioner eller personer. Om det är helhjärtat och autentiskt funkar det. Och Backas intro handlar, som man kanske väntat, om funderingar kring språk och kultur. Alla som har österbottniska rottrådar blir fulla i skratt. 14. Det gör Backa också, han är ju dessutom en god imitatör. Han har gjort annat också som kvalificerar honom som finlandssvensk: skrivit böcker och sommarpratat. Min dagsform får mig att gilla Kentaversionen bäst: ”Just i dag är jag stark ...”, och så vidare. Det är ändå effektivt, uppfattas av publikens antenner. Låten har också lanserats som singel, producerad av Månskensbonden. Ofrånkomligt att detta tas upp på scenen, sökarljuset hamnar i min fundering så här: vad betyder det när politiker uttalar sig, och när komiker gör det, och hur kalibrerar olika medier det. ”Alfred Backa gör upp med (Svensk)finland” står det löftesrikt på affischen för Alfred Backas humorföreställning som turnerar i Svenskfinland nu. Bäst gillar jag momentet med ett tevespel (i nos talgiskt utförande) på bakgrunds skärmen, som har olika nivåer med namngivna ministrar som måste övervinnas. Han är ursnabb på bollen, skämtet kan dribblas iväg åt vilket håll som helst. Men Backas trumfkort är att han behärskar allt som har med tempo att göra. Nyss satt jag i en annan publik under en satirisk föreställning och uppmanades sjunga nationalsången. Inte minst bland lokala insändare borde finnas guldkorn för en snabbtänkt scen satiriker. Minst hälften av oss ville inte, men när Alfred Backa säger till oss att ta upp ”Modersmålets sång” är jag med på noterna
DEN OSCARSBELÖNADE animationen från Lettland, i regi av Gints Zilba lodis, är ett mästerverk. Och annan magi. 2/5 •. Typiskt i Arnolds filmer är att vuxna beter sig barnsligt och barnen är förnuftiga. Han hjälper henne, hon hjälper honom. I rollerna: Nykiya Adams, Franz Rogowski, Barry Keoghan •. Spy. Drycken har kort hållbarhet vilket tydligt framgår i filmen ”100 litraa sahtia”; skriven och regisserad av Teemu Nikki. Konstverket, filmen, bör absolut ses på bio. Miljöerna är fantastiskt och realistiskt samt vackert animerade, djuren är kanske lite stiliserade men den svarta katten ser ut som en katt, inte en tecknad figur. En enorm flodvåg drar över världen, människorna är försvunna. FOTO: DREAM WELL STUDIO Elina Knihtilä och Pirjo Lonka spelar systrar som brygger sahti. Och ängeln breder ut sina fågelvingar. Filmen presenterar teologen och motståndskämpen Dietrich Bon hoeffer (född 1906, avrättad 9 april 1945 i ett koncentrationsläger). Barry Keoghan, Nykiya Adams och Franz Rogowski. ”BONHOEFFER: PASTOR. Manus: Andrea Arnold •. Det är tillåtet att skämta om alkoholism och att skratta åt asberusade damer 24/7. När allting svämmar över måste katten simma och dyka för att överleva, snart måste misstänksamma katten också dyka efter föda; fisk som hon delar med sig, främst åt snälla labradoren och fumliga gnagaren. Regi, manus: Todd Komarnicki •. Och påminnelse. Diarré. Huvudkaraktären är 12-åriga Bailey (Nykiya Adams) som lever och bor i ett rivningshus i Kent med en glad och slarvig pappa (Barry Keoghan), och en halvbror. En berättelse som bjuder på många tolkningar, alla lika bra eller meningslösa. Hotfull. Systrarna Pirkko (Elina Knihtilä) och Taina (Pirjo Lonka) bebor fädernegården där de brygger och säljer sahti, svart, på kredit. Regi: Gints Zilbalodis •. Endast djur inblandade. SAHTI ÄR en traditionell finsk ölsort som bryggs lite annorlunda och smaksätts med enbär i stället för humle. Krister Lindberg Magisk socialrealism och underbar 12-åring i veckans premiärer •. 2/5 •. Konstverket heter på svenska ”Flow – Katten som slutade vara rädd för vatten”. Endast naturliga ljud; inget prat, ingen musik. Mystisk. Filmmakaren vill göra en hyllning till den finska drycken och till sin hemtrakt men resultatet är det motsatta. En ny sats måste anskaffas i kamp mot tiden; köpa, stjäla, stjäla igen enär de dricker upp allt vartefter. 5/5 •. Nej. Regi, manus: Teemu Nikki •. Han blir flickans skyddsängel. Fina filmer, personliga berättelser. Filmens musikval är vitsiga, lämpliga. Storbritannien/USA/Frankrike/ Tyskland 2025 •. Han har skaffat en padda som utsöndrar ett hallucinogent slem. Kameran är skakig och filmar gärna djur; fåglar, fjärilar och andra insekter. Filmen är skriven och regisserad av Todd Komarnicki som valt en irriterande icke lineär (råddig) berättarstil. ”Fish tank”, ”American honey”. Fåglar. Finland 2025 •. 1:25 F7 100 litraa sahtia •. Vi vet inte om tiden som förflutit i berättelsen är filmens åttiofem minuter eller en dag, en vecka. En tredje syster planerar sitt bröllop i hembyn och beställer 100 liter; en bröllopsgåva. Av den personliga regissören Andrea Arnold såg vi senast den fantastiska dokumentären ”Cow”, om en ko. Assassin.” berättar om riktiga personer och verkliga händelser. Berättelsen är som ett flöde, flow, och vi försätts i någon sorts trans; vi upplever. ?15 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 RECENSION KULTUR FILM. Före det hennes egna tolkning av ”Svindlande höjder”. Irland/Belgien/USA 2024 •. Många intressanta historiska fakta och viktig information. Biologiska mamman och tre småsyskon bor på annat håll, med en galet våldsam man. En berättelse om att vara barn på gränsen till vuxen eller att vara ett förnuftigt barn kontra omogna vuxna. Filmen är full av symbolik, om man så vill. Prästen tolkas av Jonas Dassler, en bra skådespelare men fel man i den här rollen. 1:59 F12 Lettiska ”Flow” belönades med Oscar för bästa animerade film 2025. I rollerna: Jonas Dassler, Phileas Heyblom, August Diehl, David Jonsson •. 3/5 •. Paddan producerar bara när den blir retad och den blir retad av viss musik. Spy. Karaktärerna är inga seriefigurer, de är de djur de är. Han heter Bird och spelas av tyska Franz Rogowski (från bland annat ”Kärlek och avund”, ”Undine”, ”Transsit”). Två omogna vuxna. Filmen är ett visuellt äventyr med livsbejakande och påhittiga människor på botten av samhället. Filmen berättar om en tid med förföljelse och förintelse och övertagande av kyrkan och Bibeln i Tyskland och lite om rasismen och musiken i USA. Bailey flyr lägret, övernattar på en äng, väcks av nyfikna hästar, ser en mystisk man som närmar sig. Bara supa sahti. Manus: Gints Zilbalodis, Matiss Kaza •. FOTO: THAROS FILMS/CROW'S NEST PRODUCTIONS/FONTANA Flow – Katten som slutade vara rädd för vatten •. Djuren är naturliga med artspecifika personligheter. Fin och personlig är också den nya diskbänksrealismen med magiska inslag: ”Bird”. ”Bird” är inget undantag, det nya är den magiska realismen. Spolas bort, hamnar i en drivande båt, får sällskap av exotiska djur; kapybara, lemur, sekreterarfågel. Visuell filmupplevelse med en blandning av verklighet och fantasi. Ett barn. En katt i ett övergivet hus undrar vart husse tagit vägen. 1:28 F12 Bonhoeffer: Pastor. Men Pirkko och Taina med sällskap dricker upp hela satsen första natten. Han är naiv och klok, på samma gång. FOTO: HOUSE PRODUCTIONS/AD VITAM/ARTE FRANCE CINÉMA Bird •. Regi: Andrea Arnold •. Fyra filmer har premiär den här veckan. Det händer mycket fast berättelsen saknar egentlig handling. Om man kan. Och mindre exotiska; hundar. FOTO: IT'S ALIVE FILMS Jonas Dassler som Dietrich Bonhoeffer. •. Assassin. Konstig. Lettland/Belgien/Frankrike 2024 •. I rollerna: Elina Knihtilä, Pirjo Lonka, Ville Tiihonen •. Och på kommande en styvmor med eget barn. Komedin, buskteatern, blir inte bättre av att trauma och tragedi blottläggs. Den omogna pappan som lika väl kunde vara en storebror har en affärsidé. Största felet med denna färgfilm är att den är totalt svartvit. 2:13 F12
FOTO: WIKIPEDIA Ulrika (Ulla) Lovisa Tessin, född Sparre af Sundby (1711–1768), målad av Johan Joachim Streng. Han satte stor tilltro till kvinnors vetenskapliga förmåga inom botanikens värld och brevväxlade med flera europeiska kvinnliga naturvetare. Maria Sibylla Merian var inte bara naturvetare, zoolog och botaniker utan antagligen världens främsta illustratör och insektsforskare. FOTO: FINLANDS NATIONALGALLERI/JAAKKO LUKUMAA Grevinnan Hedvig Eva de la Gardie. De är Hildegard av Bingen (1098–1179), Maria Sibylla Merian (1647–1717), Elizabeth Blackwell (1699–1758) och Jane Colden (1724–1766). Översättningen var ”censurerad”. År 1753 utkom den svenska översättningen av Linnés sexualsystem, ”Inledning i Ört-riket”, dedicerad till Ulla Sparre. Hildegard av Bingen skrev det första stora verket om Tysklands samlade naturhistoria. Fram till 1800-talet var det förstås bara kvinnor från de högre stånden som kunde ägna sig åt botanik som lärd kunskap. FOTO: FINLANDS NATIONALGALLERI/PETRI VIRTANEN. Kvinnor, utan tillgång till undervisning vid universiteten, hittade andra vägar för att fylla sitt kunskapsbehov. Alla kände till alla av vetenskaplig betydelse – även om kommunikationen var långsammare då. Det gjorde att botanisk kunskap spreds till en större allmänhet. Målad av Carl Fredrik von Breda. FYRA FRAMSTÅENDE kvinnliga vetenskapsidkare lyfts fram av blomsterkungen själv. Det är rörande att läsa hur blomsterkungen, världsgeniet Linné, ofta lät sina små döttrar stå framme med honom vid podiet och indirekt få del av hans undervisning. Ofta undervisades de av sin pappor eller genom kontakter och korrespondens med framstående naturvetare. MARIA MERIAN, som specialiserade sig bland annat på att skildra larvoch puppstadiet hos insekter, kunde försörja sig och sina döttrar genom sina naturalistiska konstverk och skarpa blick för både flora och fauna. Den intresserade läsaren behöver bara googla för att ta del av hennes underbara visuella konstskatter! En särskilt framstående användare av Linnés sexualsystem var brittiska Mary Delany (1700–1788). Lovorden och statusplaceringen visar inte bara Linnés jämlikhetssyn. Aktiviteten syntes i herbarier, illustrationer, broderier, målningar. Hennes växtillustrationer i kollageteknik är minutiöst noggranna ända in i bladens färgskiftningar och växternas behåring, taggar och tornar. Under sina resor runtom i Sverige (inklusive östra rikshalvan) fokuserade Carl von Linné på kvinnors nedärvda kunskaper om örter och läkeväxter. I en särskild avhandling, ”Botaniska auktoriteter 1759”, analyseras världens främsta naturvetare fram till Linnés egen tid. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 REPORTAGE FÖRDJUPAT Botaniken var en ytterst lämplig vetenskapsgren för kvinnor, menade Carl von Linné. De vittnar också om vetenskapens internationella kontaktnät på 1700-talet. Linnés ursprungliga konkreta sexuella språk ansågs inte lämpligt för kvinnliga läsare så de kyska omskrivningarna blev många. Hon fick senare (unikt för den tidens kvinnor) möjlighet till en studieresa till Surinam. En del av Linnés artbeskrivningar i storverket ”Systema Naturae” bygger på Merians upptäckter, målningar och beskrivningar. 16. Delany har sagts stå kunskapsmäsUpplysningstidens kvinnliga natur vetare präglades av Carl von Linné •. Linné, full av lovord över hennes kunskapsfyllda, detaljexakta och vackra h a n t v e r k , ansåg henne ” o d ö d l i g inom vetenskapen” och använde sig flitigt av hennes illustrationer. Elizabeth Blackwell: Tussilago farfara. En stor del av de tropiska växter och djur som hon avbildade där var helt obekanta för samtidens européer och bildstudierna blev vetenskapligt omvälvande
B. Katharina Schmidt Loske: Maria Sibylla Merian. Redan 1735 klassificerade han naturens tre riken. OVANNÄMNDA ULLA SPARRE (1711–1768) hörde till dem som enligt Linné inte endast ägde ”en ansenlig samling av de raraste växter ifrån de längst avlägsna världsdelar” utan också ”själv tagit nöje i allt som utgör blomstrens kännedom och historia”. Utan kunskaper i latin kom kvinnor ändå inte långt. 1700-talet var det stora samlandets tid. Jonas Alströmers försök på 1720-talet att introducera potatis som föda hade gått minst sagt trögt. ELIZABETH BLACKWELL och hennes ”A Curious Herbal” (1737–1739) var en välkommen kunskapskälla för Linné eftersom hon specialiserade sig på att illustrera medicinalväxter för läkare och apotekare. FOTO: CARINA HOLM Näckrosor i Uppsala botaniska trädgård där arvet av Carl von Linné lever kvar. Under några år avbildade hon nästan 1 000 arter genom den här kunskapsoch tålamodsprövande tekniken. Elisabet hade under sommarkvällarna iakttagit hur indiankrassens blommor ”skimrar eller glänser till helt hastigt” och uppmanades av pappa Linné att skicka in sina iakttagelser till Vetenskapsakademien. A Woman´s Pioneering work in Entomoly, 2020. Jag har ansträngt mig för att beskriva Linnés system och göra det tillgängligt för henne på engelska”. FOTO: CARINA HOLM sigt på Linnés botaniska bildningsnivå. Hon utvecklade sina kunskaper i botanik och zoologi genom flitig brevväxling med samtidens främsta vetenskapsmän. Jane Colden katalogiserade en stor mängd dittills okända växter och omnämndes av manliga botaniker som ”en mästare i Linnés metoder”. Mariette Manktelow & Petronella Kettunen: Kvinnorna kring Linné, 2007. Helmut Kaiser: Maria Sibylla Merian: Eine Biografie, 2001. S. En holländsk besökare konstaterade att man minsann inte blev imponerad av Linnés son (och efterträdare), men att han däremot hade en syster som var mycket botaniskt kunnig. Alla brev till kvinnor i Linnés korrespondens är fyllda av sin tids galanteri, smicker och i våra ögon erotiska underoch övertoner. Hennes pappa, Cadwallder Colden, var en av de första att använda Linnés sexualsystem i Amerika och ansåg det självklart att sprida sin kunskap till dottern. För oss i här i ”östra rikshalvan” är Elsa Beata Wrede (1734–1819) från Peippola gård i Borgå intressant. Det är en verklig usurpation, den borde vara sammansatt av endast kvinnor, men de nedriga männen usurpera allting, det förvåna mig att de lämna oss sländan och synålen kvar”. Där satt hon ändå bara som hedersledamot, en könsinkvoterad ”pantfånge”, eftersom man inte ville ha henne med på akademiens arbetsmöten. Bland annat Goethe fascinerades av hennes botaniska rön. Experimenten presenteras i ”Försök at tillverka bröd, brännvin, stärkelse och puder af potatis gjorde af Eva de la Gardie” och hon ses som Sveriges första kvinnliga kemist. ?17 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 FÖRDJUPAT REPORTAGE Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Carl von Linnés hemstad Uppsala. I korrespondensen ingick givetvis även Carl von Linné. Anne Blackburne (1726–1793) var en av sin tids få aktiva kvinnor i den engelska botanikerkretsen. Hon ägnade sig också åt problemen med att sätta ut potatis. Tack vare Eva de la Gardies uppsats blev det fart på odlingen och hon valdes snabbt in som första kvinnan i Kungliga Vetenskapsakademien för att uppmuntra det kvinnliga könet att ”vara uppmärksamma i varjehanda hushållsväsende”. Schmith: Jane Colden and her Manuscripts, 1988. Hennes kollage av hundratals minimala pappersbitar, specialbeställda från Kina, placerades lager på lager och färgades av henne själv i naturriktiga nyanser. Man kan tänka sig att både Eva de la Gardies och Elsa Wredes vetenskapliga rön kändes tämligen ofarliga för männen eftersom deras forskning låg inom nyttobotaniken, d.v.s. Det kända och populära Åkeröäpplet härstammar troligen från Tessins ägor i Sörmland. Växten Blackburnia pinnata är namngiven efter henne – men inte tack var Linné. Ulla Sparre var också bland de första att odla potatis och meloner i Sverige. Eva de la Gardie (1724–1786) däremot hade bättre framgång i sina botaniska projekt, bland annat med försöksodlingar för att göra brännvin av potatis. Carina Nynäs Källor: Carina Nynäs & Lars Bergquist: A Linnaean Kaleidoscope, 2016. LINNÉS ÄLDSTA dotter, Elisabet Christina von Linné (1743–1782), publicerade också en botanisk uppsats, ”Om indianska krassens blickande”, som väckte vidsträckt uppmärksamhet. Ulla Sparres man, greve Tessin, översatte texter han trodde kunde intressera henne, men varnade henne för att bli ”en sådan där som man kallar ett lärt fruntimmer!” Hennes svar på det blev att ”Jag måste erkänna att det bär mig emot att se något sådant som franska akademien fulltaligt samlad. Hon anses vara den mest botaniskt kunniga kvinnan i världen under 1700-talet. Bortom den retoriken kvarstår ändå det faktum att Linné bemötte naturvetenskapligt framstående kvinnor som jämställda ”femina docta”, det vill säga lärda kvinnor. Det är häpnadsväckande att hon påbörjade sitt skickliga hantverk när hon var 72 år. FOTO: CARINA HOLM Carl von Linnés arbete med att klassificera växter syns fortfarande i dag i Uppsala, här med Uppsala slott i bakgrunden. Linné, som själv sammanställde ett tillförlitligt farmakologiskt verk, var ständigt på jakt efter nyupptäckta växter och deras eventuella läkekrafter. LINNÉ UNDERSTÖDDE med emfas Elsa Wredes initiativ att odla exotiska växter. Amerikanskan Jane Colden (1724–1765) lovordades som sin tids första kvinnliga botaniker. Lady Ann Monson (1727–1766) hedrades av Linné genom namngivning av växten Monsonia (släkt med pelagoner). Ann Monsons betydelse för spridningen av Linnés sexualsystem är odiskutabel i ett England, som i förstone förhöll sig avogt mot Linnés botaniska metod. I ett brev till en av Linnés vänner skriver fadern att: ”Jag har en dotter som har en naturligt fallenhet för naturalfilosofin och kapacitet att tillgodogöra sig kunskap. Först 1914 insåg man att iakttagelsen handlade om ett optiskt fenomen i ögat. Carl von Linné (1707–1778) är en av Uppsala universitets mest berömda professorer. Hon brevväxlade flitigt med Linné om sina huvudintressen, jordbruk och nyttobotanik, och frön och blomskott skickades dem emellan. Det ovanliga med henne var att hon faktiskt lyckades få sina botaniska verk utgivna under sin livstid. en av Linnés främsta lärjungar, Peter Thunberg, som fick äran att bli hennes ”assistent”. Lady Monson samlade in en stor mängd växter under sina resor till Indien där hon mötte bl.a. Särskilt två av hennes vetenskapliga skrifter om vinrankor är värda att nämnas. ”I Anteckningar om svenska qvinnor” läser vi att Wrede var helt ointresserad av samtidens uppförandekoder och nästan ”klädd som en karl med manshatt och halsduk” och ”snusade ur sin gulddosa”. FOTO: CARINA HOLM. I ett brev lovade han att ”göra henne odödlig” om hon lyckades sända några dittills oupptäckta växter. knuten till hushållningsfrågor. Själv kunde blomsterkungen inte förklara fenomenet. Det besvärliga latinet utgjorde däremot ett hinder. I ETT KÄNSLOFYLLT brev, med delvis erotiska övertoner, skriver Linné till Monson att ”Såvitt jag vet har naturen aldrig någonsin frambringat en kvinna som är lik Dig, som är en Fenix bland kvinnor”. Brännvin av potatis hade ändå tillverkats redan under slutet av 1600-talet i Tyskland, vilket tydligen inte var känt i Sverige
Därför tillträder NinaMaria Turpela som tf stadsdirektör tills ärendet är löst. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. www.turku.fi/sv/kungorelser Patriaparken, utvecklingschef Mikael Tómasson Vasaparken, planläggningsarkitekt Anna-Leena Jokitalo Arkeologstigen, trafikplaneringsingenjör Eero Paavola, planeringsingenjör Jenni Eskola Mustamäkivägen 14 och 16, planläggningsarkitekt Petteri Kääriä Åbo 29.3.2025 STADSMILJÖN KUNGÖRELSER. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. Valet av stadsdirektör gick ändå inte till alldeles smärt fritt. Enligt Kuusela kan förfarandet bryta mot offentlighetslagen. Kuusela lämnade in ett besvär om förfarandet till förvaltningsdomstolen. För Lemminkäinengatan är det sträckan mellan Kina kvarngatan och Sirkkalagatan som stängs för bilar och andra motordrivna fordon. 9–15. Katarina Pada katarina.pada@aumedia.fi Lördagen 12.4.2025 kl. Senare framskrider bygg arbetet mot Tavastgatan. Fotgängare och cyklister kan ta sig förbi byggarbets platsen under arbetets gång. ?19 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 NYHETER Stängt för biltrafik vid Kuppis sjukhusområde från 31 mars Från och med måndagen den 31 mars stängs två gatusträck or i Åbo för motorfordon. Antti Kuusela anser att resultaten av de sökandes lämplighetstest behandlades på fel sätt i samband med omröstningen. 050 470 1530 Tipsa! Händer det något i Åboland som vi borde känna till. Du får gärna kontakta oss! Sänd ditt tips till nyheter@aumedia.fi eller ring oss på 050 470 1530 ÅU.FI Nyvald stadsdirektör börjar jobba i Pemar Måndagen den 31 mars är sista arbetsdagen för Jari Jussinmäki som stadsdirektör i Pemar, efter 20 år på posten. I januari sade stadsfullmäk tiges ordförande Mikko Lindberg till Yle att man väntar på en lösning från förvaltnings domstolen. . 10 i Pargas, restaurang Råttis Stadgeenliga ärenden. ÅU Den röda linjen visar vilka gatusträckor som stängs för motortrafik från den 31 mars. Mera info och anmälning: oma.rodakorset.fi/event/36690 Hjärtligt välkomna! Distriktsstyrelsen Finlands Röda Kors Åbolands distrikts ÅRSMÖTE MÖTEN, SAMMANTRÄDEN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN I kraft Godkända detaljplaneändringar Stadsfullmäktige godkände 27.1.2025: Stadsdelen Kurala, tomt 6 i kvarter 39 och en del av Tavast riksväg på adressen Kuralagatan 2 (plan nr 13/2021) Kuralagatan 2 Stadsmiljönämnden godkände 4.2.2025: (I) 1:a stadsdelen, tomt 5 i kvarter 29, adressen Fänriksgatan 3 (plan nr 10/2024) Fänriksgatan 3 Godkända ändringar av detaljplan och tomtindelning Stadsfullmäktige godkände 27.1.2025: (I) 1:a stadsdelen, kvarter 36, delar av Joukahainengatan, Kinakvarngatan och Lemminkäinengatan, adressen Kinakvarngatan 13, Sirkkalagatan 1a (plan nr 14/2018) Kinakvarngatan Stadsmiljönämnden godkände 4.2.2025: Stadsdelen Prästholmen, tomterna 1 och 2 i kvarter 5, trafikområdet Kyrkbåtshamnen och vattenområdet Långvattnet, adressen Prästsundsgatan 4 och 6 (plan nr 29/2023) Prästsundsgatan 6 Godkänd detaljplaneändring och tomtindelning/ändring av tomtindelning Stadsmiljönämnden godkände 4.2.2025: Stadsdelen Runosbacken, tomt 11 i kvarter 35 och tomt 2 i kvarter 36, en del av Parolaparken och Soldatgossens park, adresserna Svarvargatan, Verkstadsgatan 6–7 (plan nr 22/2023) Svarvargatan och Verkstadsgatan 6–7 Ovannämnda detaljplaner och tomtindelningar träder i kraft genom denna kungörelse 29.3.2025. Det gäller en bit av Kina kvarngatan och Lemminkäi nengatan, där staden bygger om för de nya stomlinjebus sarna. Han går i pension den 1 juni. NinaMari Turpela är 52 år och går över till stadsdirek törsjobbet från att ha varit vd för Satakunnan yrittäjät. 9–15. Framlagda Följande förslag är offentligt framlagda 31.3–29.4.2025: Förslag till detaljplaneändring Stadsdelen Nummis, kvarteren 1, 102, 103, 104, 1002 och 2002, Barkgatan, Patriagatan och rekreationsområdet Patriaparken på adresserna Barkgatan, Patriagatan, Vatselagatan 7–17 (udda) (plan nr 11/2018) Patriaparken Förslag till detaljplaneändring och tomtindelning/ändring av tomtindelning Stadsdelen Storheikkilä, tomt 2 i kvarter 42, Kirstigatan, Runsalavägen, Stockholmsgatan, Vasavägen, en del av Vasaparken och ett järnvägsområde utan namn på adresserna Stockholmsgatan, Runsalavägen, Kirstigatan (plan nr 11/2021) Vasaparken Följande förslag är offentligt framlagt 31.3–14.4.2025: Förslag till gatuplaner och trafikstyrningsplaner Arkeologstigen (Jäkärlä) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrningsplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27, och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Vi ber dig kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post om du har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändringen Stadsdelen Ruohonpää, tomt 11 i kvarter 15, adressen Mustamäkivägen 14 och 16 (plan nr 4/2025) Mustamäkivägen 14 och 16 Programmet för deltagande och bedömning är framlagt på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Eventuella anmärkningar gällande detaljplaner ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller via e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi och eventuella anmärkningar gällande gatuoch trafikstyrningsplaner ska skickas till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi före anslagstidens utgång. En inspel ning av hela fullmäktigemötet finns fortfarande att ses på Youtube. Hon arbetade som kommundirek tör i Nakkila 2018–2023. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. I december i fjol då stadsfullmäktige rös tade mellan tio sökande vann hon Borgnäs kommundirek tör Antti Kuusela med endast en röst. Förutom att bygga nya håll platser ska gatornas ytor och dagvattensystem uppdateras. Kinakvarngatan stängs för motorfordonstrafik på sträckan mellan Lemminkäi nengatan och Joukahainen gatan, det vill säga mellan Asjukhuset och Kompassjuk huset. Från den 1 april tar NinaMari Turpela över som tf stadsdirektör. Vet du något som vi inte vet. Det är möjligt att valet av stadsdirektör måste göras om från början. GRAFIK: MAPCREATOR/ÅU MEDELSVÅRT SUPERSVÅRT SVÅRT ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Rutten till Asjukhuset styrs via Tavastgatans håll
Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB DIVERSE Garagedörrar Tel. Hemmaröstningen förrättas i den kommun som har antecknats som väljarens hemkommun i rösträttsregistret. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN nr Röstningsområden Röstningsställe Adress 001 Universitetsbacken Gertruds ålderdomshem Hofrättsgatan 3 002 Vårdberget Finska arbetarinstitutet Kaskisgatan 5 003 Idrottsparken Luostarivuoren koulu, enheten i Martinsbacken Silversmedsgränd 2 004 Martinsbacken Puropellon koulu Kuppisgatan 90 005 Aningais Puolalan koulu, enheten på Köpmansgatan Köpmansgatan 14 006 Centrum Församlingarnas ungdomsgård Eriksgatan 1 007 Puolalabacken Puolalan koulu, enheten på Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan 5 008 Skolgatans område Rosenkvarterets välfärdscenter Allégatan 11 009 Port Arthur Mikonmökki Trädgårdsgatan 24 010 Slottstaden-Runsala Turun klassillinen lukio Eskilsgatan 4 011 Nummisbacken Katariinan koulu Kyrkovägen 31 012 Österås Nummis bibliotek Töykkälägatan 22 013 Kurala-Kohmo Hannunniitun koulu, enheten i Hansängen Virmuvägen 3 014 Svalberga Pääskyvuoren koulu Fimbulvägen 10 015 Kråkkärret Ungdomsgården i Kråkkärret Skräddargatan 4 016 Kuppis Kerttulin koulutalo Karinsgatan 3 017 Tallbacka Puropellon koulu Smedsgatan 11 018 Hammarbacka Lehmusvalkama välfärdscenter Stickelbärsgatan 7 019 Laustis-Huhkola Pormestari verksamhetscenter Borgmästargatan 12 020 Svalas Lausteen koulu, rumselement byggnad A Rådsgatan 7 021 Luolavuori Braheskolan Djupdikesvägen 27 022 Peltola-Ilpois Ilpoisten koulu Laukkällsgatan 13 023 Björkas-Harittu Peltolan koulutalo, byggnad A Hampgatan 2 024 Katrinedal Tukena Katariina Skäribovägen 1 025 Korppolaisbacken Vähä-Heikkilän koulu Kvarnbacksvägen 42 026 Rönnudden-Parkbacken Vähä-Heikkilän koulu Kvarnbacksvägen 42 027 Uittamo Uittamo församlingshem Rusthållsbrinken 1 028 Öarna, norra Allaktivitetshuset i Syvälahti Gamla Kakskertavägen 8 029 Öarna, södra Haarlan koulu Meteorgatan 1 030 Pahaniemi Aunela bollhall Studievägen 1 031 Pansio-Perno Servicehuset Höveli Hyrköisvägen 26-28 032 Norrstan-Kähäri Raunistulan koulu, enheten i Kähäri Peder Walds gata 14 033 Hepokulta Linhagens ålderdomshem Linhagsgatan 17 034 Långbacka-Ruohonpää Suikkila-talo Talonkorpivägen 16 035 Västcentrum Ungdomsgården i Teräsrautela Andreas gränd 1 036 Oxbacka-Bleckstaden Suikkila-talo Talonkorpivägen 16 037 Raunistula-Kastu Rieskalähteen koulu Jöllivägen 3 038 Takakirves Hepokullan koulu Varkkabergsgatan 42 039 Kärsämäki Turun Lyseon koulu, enheten i Pallivaha Palttagatan 4 040 Runosbacken Runosmäen monitoimitalo Riimi Stoltgatan 9 041 Nättinummi Hepokullan koulu Varkkabergsgatan 42 042 Räntämäki-Hallis Nummenpakan koulu, enheten i Hallis Påvegatan 13 043 Övre S:t Marie-Moisio Allaktivitetshuset Ypsilon i Övre S:t Marie Vårfrugatan 44 044 Jäkärlä Jäkärlän koulu, gymnastiksalen Merovingergatan 5 045 Patis Paattisten koulu Toffigränden 2 046 Röstningsområde 46 Rosenkvarterets välfärdscenter Allégatan 11 De röstberättigade i Åbo stad som inte antecknats som bosatta på någon fastighet röstar inom röstningsområdet 46, Servicecentret Rosenkvarteret, Allégatan 11. En närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning får rösta i samband med hemmaröstningen, om kommunen i fråga har antecknats som hans eller hennes hemkommun i rösträttsregistret. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. Tel. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi BEGRAVNINGSTJÄNSTER. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. 9–15. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst VH Bertil Zetter Tavastg. Beträffande varje röstberättigad tas uppgifter in i rösträttsregistret sådana de för välfärdsområdesoch kommunalvalets del är i befolkningsdatasystemet den 21 februari 2025. 9–15. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 M KUNGÖRELSER KUNGÖRELSER Vid välfärdsområdesoch kommunalvalet 2025 förrättas förhandsröstningen i ÅBO STAD på följande allmänna förhandsröstningsställen: Kontroll av väljarens identitet Väljaren är skyldig att styrka sin identitet. 9–15. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. Information och anvisningar om hemmaröstning En röstberättigad, vars rörelseeller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till förhandsröstningsstället eller röstningsstället på valdagen, får förhandsrösta hemma. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 20. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Anmälan ska lämnas in till centralvalnämnden (tfn 040–661 2526) senast tisdagen 1.4.2025 före kl. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. Röstning på röstningsstället prioriteras. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 ADVOKATBYRÅ Lindberg & Co Ab Slottsgatan 9 D, 20100 Åbo . 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. överensk. 9–20. Information om anstaltsröstning Om förhandsröstning på vårdoch straffanstalter meddelas separat genom kungörelse på respektive anstalt. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. Rätten till hemmaröstning grundar sig på väljarens egen uppfattning om oskäliga svårigheter. I anmälan ska anges om närståendevårdaren röstar i samband med hemmaröstningen. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Om en röstberättigad vårdas eller är intagen i en anstalt där röstning förrättas, får han eller hon inte rösta hemma. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Röstningen på valdagen förrättas mellan klockan 9 och 20 röstningsområdesvis. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. ÅBO STADS CENTRALVALNÄMND Huvudbiblioteket Slottsgatan 2, 20100 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 11:00–17:00 Söndag 11:00–17:00 Hansakvarteret, 2 vån Universitetsgatan 20, 20100 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Nummis bibliotek Töykkälägatan 22, 20540 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Kråkkärrets köpcenter Littoisvägen 81, 20610 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Åbo universitet, naturvetenskapliga huset Natura Universitetsbacken, 20500 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Market Station Joukahainengatan 2, 20520 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 S-market Manhattan Pitkämäkigatan 4, 20250 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Prisma Tammerforsvägen Gamla Tammerforsvägen 108, 20300 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Citymarket, Åbo Västcentrum Markulavägen 150, 20320 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Supermarket Runosbacken Korjasmäkigatan 1, 20360 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Citymarket Kuppis Nylandsvägen 17, 20700 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Köpcentrumet Skanssi, 2 vån Skansgatan 10, 20730 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Supermarket Hirvensalo Gamla Kakskertavägen 1, 20900 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Supermarket Föri Östra Strandgatan 60, 20810 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 K-Market Jäkärlä Talolagatan 75, 20460 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–20:00 Lördag 10:00–17:00 Söndag 11:00–18:00 Pansio Höveli Hyrköisvägen 26, 20240 Åbo Öppet: Klockan: Vardagar 09:00–16:30 KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). 28, 20700 Åbo . Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda förslagen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplan och detaljplaneändring • Stadsdelen Hallis, lägenheterna 605:6:22, 605:6:23 och 605:6:24, åkerområdet till lägenheten Iso-Pompo och en del av parkområdet Kvarntomteparken, adressen Mjöllårsgatan 12 / Gamla Ravattulavägen 155-179 (plan nr 14/2024) Gamla Ravattulavägen 155-179 Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Teräsrautela, det allmänna parkområdet i närheten av korsningen Tammikankarevägen och Vääräalhovägen, adressen Tammikankarevägen (plan nr 3/2022) Tammikankarevägen Programmen för deltagande och bedömning är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. ÅBO STADS CENTRALVALNÄMND – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. 9–16.30 och lö enl. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. Hemmaröstningen förrättas på en dag som infaller under förhandsröstningsperioden (28.4.2025) kl. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). 16. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 15 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. 9–15. Tel. Kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 (längs gågatan), mån–fre kl. 9–15. KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). På valdagen får den röstberättigade rösta endast inom det röstningsområde (röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret. Tidpunkten för röstningen meddelas väljaren med två timmars noggrannhet, informationen ges senast en dag före röstningen. Röstning på valdagen Röstningsställena i Åbo stad röstningsområdesvis och deras adresser: Välfärdsområdesoch kommunalvalet förrättas samtidigt söndagen den 13 april 2025. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN KUNGÖRELSE Framlagda Följande förslag är offentligt framlagt 2.9–1.10.2024: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Kuppis, tomterna 19, 30, 31, 39, 42 och 43 i kvarter 1, adresserna Joukahainengatan 1, 3 och 7, Lemminkäinengatan 10, 12 och 14, Artillerigatan 4 och 6 (plan nr 18/2023) Citykvarteret i Kuppis Följande förslag är offentligt framlagda 2–16.9.2024: Förslag till gatu-, trafikstyrnings och parkplaner • Iskois idrottsplan (Patis) • Jukolaparkens allaktivitetsplan (Kaerla) • Lavskrikeparkens utegym (Svalberga) • Urkolaparkens utegym (Ruohonpää) • Hampgatan (Peltola) • Begravningsplatsvägen och Turjaparken (Hammarbacken) Förslagen till detaljplaneändring och gatu/trafikstyrnings/ parkplaner är framlagda på kundservicen vid stadsmiljön, ingång via huvuddörren på Universitetsgatan 27 och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). 9–15. www.turku.fi/sv/kungorelser Citykvarteret i Kuppis, planläggningsarkitekt Sofia Korte Iskois, planeringsingenjör Markus Kujala Jukolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Lavskrikeparken, planeringsingenjör Markus Kujala Urkolaparken, planeringsingenjör Markus Kujala Hampgatan, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Joonas Kaskinen Begravningsplatsvägen, trafikplaneringsingenjör Harry Jaakkola, planeringsingenjör Riina Rasimus Gamla Ravattulavägen 155-179, planläggningsarkitekt Netta Peippo Tammikankarevägen, planerare Amalia Aarnio Åbo 31.8.2024 STADSMILJÖN Förhandsröstningsperioden är 2-8.4.2025. JURISTBYRÅER ADVOKATBYRÅER Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till kaupunkisuunnittelu@turku.fi gällande detaljplaner och till kaupunkirakentaminen.toteutussuunnittelu@turku.fi gällande gatu/trafikstyrnings/parkplaner före anslagstidens utgång. På anstalter förrättas förhandsröstningen under minst en och högst två dagar som ingår i förhandsröstningsperioden (2-8.4.2025) vid tidpunkter som bestäms av valbestyrelsen
PRENUMERATIONER Kundservice: Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Våra prenumerationsalternativ: ÅU surf ............................12,95 €/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. ÅU allt ............................. ÅU veckoslut ................27,95 €/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag–lördag. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. I landets mellersta delar är molnigheten riklig och i dessa områden regnar det lokalt lite. wind m/s I landets södra och östra delar minskar molnigheten under dagen, lokalt klarnar upp. ÅU surf+ ......................... 10 dagen före publicering. 985 990 995 1000 1000 1000 1000 1000 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1020 1020 1025 1025 1030 Kustvädret i går kl 14 temp. Dagens högsta temperatur är +8 och +12, i norr mellan och +8 grader. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Susanna Landor Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 Åbo Kundservice: Tel: 02 274 9900 REDAKTIONEN E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Nyhetstips: 050 470 1530 Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Nyhetschefer: Johan Backas, Carina Holm Webbchef: Monica Forssell I redaktionen: Mikael Heinrichs, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk ANNONSER E-post: annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland): Camilla von Bonsdorff Tel: 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas): Markus Lindström Tel: 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef: Anne-Maarit Itänen Tel: 050 435 2284 Annonspriser (inkl. Studierabatt 50% prenumerationer åu.fi/prenumerera. I Lappland växlar molnigheten och i norra Lappland snöar det. moms 25,5 %) I text ...............................2,76 €/spmm Efter text .......................3,39 €/spmm Kungörelser ..................3,39 €/spmm Dödsannonser .............2,38 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader ..........................50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 ....................................50,00 € – 2 x 50 (med bild) ............... Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -2 -4 +6 +7 +4 +8 +5 +5 11 +9 +6 12 +5/ +4/ +3/ +3/ +4/ +3/ +4/ +4/ +9 +7 11 +6 11 +9 +9 11 10 9 8 8 8 4 7 Sön +8 +8 +8 +5 10 +8 +6 +6 Mån +2 +4 +6 +5 10 10 +9 10 Tis +7 +8 +9 +9 11 11 +8 10 Ons +7 +9 10 +9 13 13 11 11 Russarö 5 S 9 Utö 4 SW 12 Kumlinge 8 S 7 Åbo -11cm Föglö -10cm Hangö -11cm Amsterdam 11 1 Aten 20 1 Berlin 13 4 Bryssel 9 1 Budapest 13 1 Dublin 9 1 Frankfurt 14 1 Köpenhamn 10 1 Larnaca 26 1 Las Palmas 21 1 Lissabon 4 London 14 1 Madrid 15 1 Malaga 24 1 Mallorca 19 1 Moskva 9 1 New York 11 1 Oslo 7 8 Paris 12 1 Prag 10 1 Reykjavik 3 1 Rhodos 20 1 Rom 13 1 S:t Petersburg 9 1 Stockholm 14 4 Tallinn 7 1 Venedig 16 1 Warszawa 13 1 Wien 10 1 Zürich 8 1 SUDOKU SUPERSVÅRT SUDOKU MEDELSVÅRT SUDOKU SVÅRT. Vind mellan syd och sydväst är byig. VÄDER & SERIER ?21 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 G Ö K B O ET LA B A N D R A G O S M ED EL Å LD ER S+ ÅBO UNDERRÄTTELSER åu.fi Grundad 1824. 39,95 €/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag–lördag. 22,95 €/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. 70,00 € Annonsmaterial senast kl
SDP och Sannfinländarna 4 röster vardera •. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi Korpoelever frågade ut politiker inför valen Valdiskussionen arrangerades som en del av Korposkolornas undervisning i samhällslära. När det kommer till frågan om hur Pargas kan spara pengar saknas konkreta förslag, men alla kandidater betonar att besparingar inte får ske på bekostnad av ungdomar eller äldre. Panelen fortsätter med frågor som kandidaterna får besvara både individuellt och i par. Merja Fredriksson håller med och nämner också behovet av nya arbetsplatser och bättre trafikförbindelser. Vänsterförbundet 2 röster •. Förnuft, gott omdöme och tro är beroende av en emotionell förmåga. FOTO: TUULI MERILÄINEN Så här föll elevernas röster •. Alla sex kandiderar i kommunalvalet i Pargas i april, och några av dem ställer också upp i välfärdsområdesvalet, som hålls samtidigt. Valresultatet för åk. Enligt Mikaela Luoma har Pargas många utmaningar, bland annat måste staden locka fler invånare och skapa fler bostäder. Man skiljer bland annat mellan känsla, affekt, emotion, stämning. 22. Midfastosöndagen påminner om att det ändå finns ett mål: glädjen. Samlingspartiet 14 röster •. Tuulikki Wahe-Rohrbach betonar vikten av att förbättra företagens möjligheter att verka i skärgården, medan Lotta Laaksonen pekar på behovet av fler hyresbostäder och enklare bostadssökning. Lärarna Maarit Munkki och Sari Kemppainen höll i trådarna för paneldebattens arrangemang. ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 DAGBOK Var glad! På söndagen firar vi den fjärde söndagen i fastan. Sandra Bergqvist (23) •. Känslor är då ganska komplicerade processer som uppstår i samspel mellan hjärnans tolkande funktioner, kroppens olika biokemiska reaktioner och yttre och inre stimuli som utlöser allt detta. Eleverna i årskurs 5–9, som har samhällslära på schemat, följer valdebatten uppmärksamt. Lena Nordström lyfte fram att utvecklingen av Pargas centrum ligger henne varmt om hjärtat. Alla är överens om att Pargas styrkor är till exempel att Pargasborna jobbar så fint ihop, den unika naturen och närmiljön och att staden har väldigt fina möjligheter till utbildning. Tillställningen inleds med att alla debattdeltagare får en minut var för att presentera sig och berätta varför de valt att engagera sig i politiken. Det är latin och betyder: Gläds! Det som man vardagligt betecknar med ordet ”känsla” omfattar ett invecklat fenomen som modern vetenskap håller på att bena ut. Lotta Laaksonen berättar att hon bor på Nötö i yttre skärgården och har suttit åtta år i stadsstyrelsen och fyra år i Varhas styrelse. Sedan fick jag fyra barn och tänkte att när de blir större vill jag påverka i större skala. – Borde organ som ungdomsfullmäktige ha beslutanderätt. •. Känslorna är en viktig del av självinsikten. Det finns inga dåliga känslor. Även Jani Särkelä betonade vikten av fler billiga hyresbostäder för att locka barnfamiljer, och han ville se mer liv i skärgården även under vinterhalvåret. NÅGRA STÖRRE SKILLNADER mellan kandidaterna kommer inte fram under diskussionen. Munkki säger att eleverna i årskurserna 5–9 efter paneldebatten röstar i De Ungas val som koordineras av Ungdomssektorn rf. KD 1 röst •. Merja Fredriksson vill slå ett slag för Korpo som har ett bra samarbete och aktiva föreningar som ordnar och fixar för lokalsamhällets bästa. Men alla känslor behövs, alla behöver mötas. Både i samhället och i kyrkan finns en tendens att undvika de jobbiga känslorna. I nedre raden: Jani Särkelä, Jamilia Karlsson, Toni Virtanen, Lina Lauha och Lotta Laaksonen. Merja Fredriksson, Tuulikki Wahe-Rohrbach (3) •. De hör till livets fullhet. Mi Adolfsson, Markku Orell, Lotta Laaksonen, Lena Nordström, Laura Wikström, Aaro Söderlund, Jani Särkelä, Dan Henriksson (2). Vi behöver bli uppmärksamma för den, bädda för den, ta vara på den också under vandringens gång. frågar Lina och alla kandidater svarar ja. Hon föreslår också att Axxell borde erbjuda finskspråkig utbildning för att få fler ungdomar att stanna i Pargas. ”Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda – det är en gåva från Gud.” (Predikaren 3) EN SAGA I SJU FÄRGER I i mitt livs mörkblå ruiner låg känslorna kring själens lägereld om natten II ilskan lågade och sprakade ikapp med eldens röda flammor, lovade: ”aldrig aldrig skall ditt hjärta dö!” III rädslan, orolig, orange ville klänga bara, kramas, och ropade att ”alltid vill jag skydda dig!” IV stilla reste sig sorgen, svepte det jag är i himlamantel, sammetslen och längtan, blå, oändligt skön V avskyn, violett och liten, kröp på gränsen mellan natt och skugga, mellan rött och blått, en rynkad näsa, djupt förnärmad: ”Hur länge måste jag stå ut med er?” (1) VI förundrans barn såg allt med ögon stora, gröna, förstod att det ingenting förstår men väntar, väntar allt VII till sist tog glädjen ordet, leende och gul en sol, en mor, som famnar allt, och viskade: ”O, ni mina barn! allt, allt är väl och skall bli väl...” (2) (1) Mk 9 (2) Julian of Norwich: ”...al shal be wele, and al shal be wele, and all manner thing shal be wele.” (Shewing 27) Claus Terlinden omsorgspräst – Följ vad som händer i världen och var nyfikna! Det svarar Lena Nordström (Gröna) på elevernas fråga om hur en ung människa kan påverka i politiken och inleda sin politiska karriär. De behöver inte värderas. Glädjen inte bara som hopp, i slutet av resan. Erika Silventoinen (10) •. Alla känslor bär med sig viktiga insikter. Jeanette Björklund (8) •. I övre raden: Tuulikki Wahe-Rohrbach, Merja Fredriksson, Mikaela Luoma och Lena Nordström. Varje kandidat har fått en lapp med ”ja” på ena sidan och ”nej” på den andra för att svara på elevernas påståenden, som även testar deras lokalkännedom. Vissa frågor är kluriga, och det viftas med både jaoch nej-lappar när frågan om Norrskata tidigare tillhörde Houtskärs kommun ställs. DET VAR ELEVERNA i Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu som sammanställt frågorna till politikerna och de framförs på finska av Toni Virtanen och på svenska av Lina Lauha och Jamilia Karlsson. – Jag var miljöaktivist redan som ung. Diskussionen kretsar kring Pargas utmaningar och styrkor, ungdomars möjligheter att påverka och Egentliga Finlands välfärdsområde. EFTER PRESENTATIONERNA är det dags för snabbfrågor. ANTONIO DAMASIO (”Descartes misstag: Känsla, förnuft och den mänskliga hjärnan”) har betonat känslans betydelse för mänskans tankeverksamhet. Känslor är bara vad de är. Jari Ojala och Vilma Sirén (4) •. De Gröna 6 röster •. FOTO: TUULI MERILÄINEN Skolorna i Korpo arrangerade en paneldebatt i skolcentret på fredagen. – Jag hoppas att Korpoandan sprider sig till hela staden. Skolan bjöd in en representant från varje parti som deltar i kommunalvalet i Pargas, med fokus på kandidater med lokal anknytning. Kandidater som fick minst 2 röster •. Wahe-Rohrbach lyfter fram att digitala tjänster kan förbättra tillgången till vård i skärgården. Partierna •. Med sig i valdebatten i skolcentret i Korpo på fredagen har hon fem andra lokalpolitiker: Mikaela Luoma (SDP), Merja Fredriksson (SFP), Tuulikki Wahe-Rohrbach (Saml), Lotta Laaksonen (VF) och Jani Särkelä (Sannf). Svenska folkpartiet 60 röster •. 5–9 i Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu i Korpo samt Kyrkbackens skola i Nagu. Dess gamla namn är ”Laetare” (från Jes 66). Den kallas också midfastosöndagen. Känslorna är hjärnans förbindelselänk mellan kroppen och verkligheten
Konserten kombinerar musik, bildkonst och mediakonst till en helhetsupplevelse som fyller hela hallen. Åbo: upp klockan 06.04, ned 19.08, i morgon söndag 07.01–20.10. Ingegerd Nabbas * 7.6.1941 Houtskär † 14.3.2025 Iniö Tack kära Mamma & Fammo för din omsorg! Johnny & Karolina, Jannina, Rasmus, Liam, Ellen & Vincent Vi binder en krans av minnen de vackraste och finaste vi har. Enligt den ortodoxa kalendern i dag Joona, Joonas, Maija, Maria, Marja, Markku, Marko, Markus, i morgon Johannes, Jouni, Juha, Juhani, Juho, Jukka, Jussi. Att omställningen görs vid samma tidpunkt är bland annat viktigt för den internationella tågoch flygtrafiken. Välkomna med! Skolmat vecka 14 Åbo Måndag: Köttfärssås/grönsaksragu Tisdag: Ugnskorv/sojakorv Onsdag: Broilersoppa/tomatsoppa Torsdag: Grönsaksbullar Fredag: Tonfiskpastalåda/texmexgratäng S:t Karins Måndag: Köttfärssås/härkissås Tisdag: Lasagnette Onsdag: Broilersoppa/grönsakssoppa Torsdag: fiskpinnar/vegepinnar Fredag: Grissås/tofusås Pargas Måndag: Knackkorvssås/vegetarisk korvsås Tisdag: Broilerbullar/grönsaksbullar Onsdag: Fisksoppa/kikärtssoppa Torsdag: Texmex vegopastagratäng Fredag: Gräddig broilersås/grönsaksgryta Kimitoön Måndag: Thaibroiler Tisdag: Köttfärssås Onsdag: Ärtsoppa Torsdag: Kökets fisk Fredag: Skinkfrestelse Dags att ställa om klockan igen Vintern är slut och vi går över till sommartid natten till söndag. Under konserten framförs för första gången den nya Kimitoön-sången, som eleverna skapat tillsammans med låtskrivaren Jimmy Träskelin som en hyllning till sin hemö. De anhöriga 1 2 3 4 5 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 31 32 33 27 28 29 30 Voi käyttää yksin tai ryhmässä 6 SORGTACK Vår kära Maija-Liisa Wulff * 20.12.1941 † 17.2.2025 Så sakta, så stilla Du tynade bort Vi stod vid din sida så hjälplösa blott Oändligt saknad är allt som finns kvar Vi tackar dig Maija för allt som du gav Minns med längtan Gunnar Tina, Mika och Nicke med familjer barnbarn med familjer syskon släkt och många vänner Jordfästningen har skett i närvaro av de närmaste och vänner. Jordfästning sker i stillhet, i kretsen av de närmaste. Vi vet att den aldrig skall vissna, hos oss finns du alltid kvar. ÅU Jättebarnkör på Kimitoön hyllar sin hemö med sång Körövning i Amosparkens skola i onsdags. PUFF 2 Svenska Skrubben Svenska Skrubben träffas den 9 april kl. Konserten går av stapeln den 8 maj (klockan 18) i Brukshallen i Dalsbruk. Diskussion om Sopplunch på Åbo Svenska Teater 10.4. Klockan ställs om samma dag och samma tid i alla EU-medlemsstater. 2 namnsdagar I dag Jonas, Jouni, Joni, Joonas, Joona, Jonne, Jonni, i morgon Guy, Tage, Usko (enligt Sveriges almanacka i dag Jonas, Jens, i morgon Holger, Holmfrid). DÖDA DÖDA. Kören består av nästan 400 barn, en helt ny sång om Kimitoön och barnens egen konst, enligt ett pressmeddelande. Där är en ikonutställning. Efternatten till söndag har valts som tidpunkt eftersom trafiken är som lugnast då. Körövningarna är nu på slutrakan och biljetter till konserten finns att köpa från och med i dag. Längst fram syns Pia Kulla som ska leda jättekören av 400 skolelever. FOTO: PRESSBILD/KRISTIINA TIAINEN Ett varmt tack till alla som hedrat minnet av vår kära Asko Kesäläinen och ett särskilt tack till Karinahemmets personal. Kära pappa och morfar Jhonny Christer Öhman * 25.2.1952 † 3.3.2025 Älskad i livet och saknad i döden Jhonina och Dennis Adeline, Naema Caroline och Benny Nelia Natalie och Tobias Leo, Wilhelmina Begravningen äger rum i stillhet. På förmiddagen är dagisbarnen inbjudna att fungera som publik, och på eftermiddagen är det högstadieoch gymnasieelevernas tur att ta del av föreställningen. Varmt tack till alla som deltagit i vår sorg. 14. ÅU Fanfar 700 – så heter Kimitoöns jubileumsårs storslagna körspektakel. Klockan ställs tillbaka en timme klockan 3 på efternatten. Kören leds av Pia Kulla. I Finland har sommartid och vintertid tillämpats varje år sedan 1981. Året efter röstade Europaparlamentet för att EU ska frångå tidsomställningen och föreslog att klockan skulle ställas om för sista gången 2021. Helsingfors: upp klockan 05.54, ned 18.57, i morgon söndag 06.51–19.59. Evenemanget leds av Kristiina Tiainen samt av Anu Mäkinen från Skapa-projektet. För musiken står Spelmän Ohoj!-gruppen. Europeiska kommissionen föreslog 2018 att EU-länderna skulle avstå från att ställa om klockan två gånger per år. Förslaget väntar fortfarande på behandling i Europeiska unionens råd. 13.30 för att åka på lunch till Tuorla i Pikis kl. Dagen innan är vikt för barnen och ungdomarna på Kimitoön. På scenen syns även Alexander Ginlund i en historisk sketchroll. Barnen har själva fått vara med och påverka allt från sångtexterna till det visuella uttrycket, säger Kristiina Tiainen, ansvarig för Sagalunds barnkulturcenter, i pressmeddelandet. ?23 ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 DAGBOK DAGBOK 2 solen Utsjoki: upp klockan 05.28, ned 19.06, i morgon söndag 06.24–20.10. Rådet och parlamentet ska fatta ett gemensamt beslut i frågan. Klockan ställs alltid om den sista söndagen i mars och oktober. – Projektets styrka ligger i samarbetet och den gemensamma skapandeprocessen
ÅU LÖRDAG 29 MARS 2025 Yttrandefriheten är en kraft som upprätthåller demokratin. 24. Vi ger inte upp rätten att skriva, tala samt sprida och ta emot tillförlitlig information. Dess värde är i dag kanske större än någonsin. En attack mot yttrandefriheten och de fria medierna är alltid en attack mot demokratin.