VÄSTNYLAND Sidan 6 Tatuerare hittade sin nisch ”We make transition” är ett internationellt projekt med målet att göra inrutade vanor hållbara. Ska vara i trafik i februari. 045 172 88 40 CARINA HOLM Be om offert info@mainoskyltit.fi Profilkläder Arbetskläder till ditt företag eller organisation LOGO egen ÅUCS med i fint sällskap. SJÖFART Sidan 4–5 Fartyg på väg mot Nådendal Tidningen Newsweek sammanställde sin årliga lista över världens främsta sjukhus. KIMITOÖN Sidan 7 Pilotort för nytt projekt 200 timmars arbete för att berätta om ÅU:s 200 år Jubileumsbilagan EMILIA ÖRNMARK www.brudhall.com info@brudhall.com +358 (0) 18 55955 Upplev Kökar! Christjan Brander | Boka dagen före utan extra kostnad. ONSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Hon har badat över 1 300 dagar i följd Sidan 10–11 Finnlines nybygge kastade loss från Singapore i måndags. Sidan 5 Knut Österberg fick plats som lärling vid tatueringsstudio i Karis och stortrivs med sitt yrkesval. . 3 januari 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro. 1. ÅUCS klarade sig fint i jämförelsen och kom in på en 56:e plats i världen. Nummer 1. Årgång 201
Det säger Sari Pesonen, verksamhetsledare vid Åbo djurskyddsförening, till ÅU på tisdagen. ÅU » » Räddningsverket bröt upp väggen och hunden återvände oskadd hem. Två personer skadades lindrigt i krocken. Klockan 02.20 avslutades räddningsinsatsen. Polisen utreder olycksorsaken. Räddningsverket kontrollerade lokalerna och vädrade bostaden. En person fördes till samjouren för kontroll. – Det händer kanske ett par gånger per år. Hur hunden tog sig in där vet man inte, men gissningsvis blev den skrämd av fyrverkerier eller någon annan hund. Då man konstaterat att hunden inte kan ta sig ut på egen hand började räddningsverket bryta upp väggen för att få ut den. En brand uppstod på en spis i köket i ett hus på Kääriäisentie i Salo på lördagsförmiddagen. Inga personer skadades. DJURSKYDDSFÖRENINGENS egen räddningsbil ryckte ut till platsen för att assistera räddningsverket. Larmet gick 23.17. Skottet hade avlossats i en höghuslägenhet i stadsdelen Sampola. Vid 17-tiden gick larmet i ett servicehem i Luolavuori. Inga större skador uppstod då räddningsverket begränsade läckan till ett litet område. En kvinna föll överbord från M/S Viking Cinderella i Stockholms yttre skärgård natten till söndagen. Färjan var på väg till Åland. Ingen skadades i samband med branden. Offret var en 15-årig pojke. Till förskoleundervisningen anmäls barn som är födda 2018, rätten till förskoleundervisning gäller även barn födda 2019 som överförs till den 11-åriga läroplikten. En till sjukhus efter spisbrand RAUMO. Enligt Larsson händer dylika saker mycket sällan nuförtiden. Misstänkt dråp: 15-åring dog av skottskador Dags att anmäla Åbobarn till årskurs 1 och förskola Barn som är födda 2017 eller tidigare och som ännu inte börjat sin skolgång kan nu anmälas till den grundläggande utbildningen. Vid Daghem Port Arthur (Sofiegatan 7) anordnas förskoleundervisning för barn i behov av skiftverksamhet. En person fick lindriga skador och fördes till sjukhus för vård. Jourhavande brandmästare Eemu Hyvönen känner inte till orsaken till läckan. Inga personer skadades i eldsvådan enligt jourhavande brandmästare Eemu Hyvönen. Under måndagen hade polisen gripit fyra personer vars andel i det misstänkta brottet utreds. Det var en person i besättningen som hade sett kvinnan falla. Måndagsläcka i Caribia LUNDO. Språkbadsklasser och klasser med särskild inriktning från årskurs 1 finns endast inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen, skriver Åbo stad i ett pressmeddelande. Bastu brann ner i Lundo BJÖRNEBORG. Nu kan man anmäla barnen till årskurs 1 och förskola i Åbo. Han fördes i ilfart till sjukhus men avled under måndagskvällen. Drygt en timme senare ryckte nio enheter ut till Lemminkäinengatan i Kuppis, där det börjat brinna i takkonstruktionen i en tom industrihall. Endast köksmöblerna skadades, enligt räddningsverket som ryckte ut och till platsen. Lokalerna kontrollerades och vädrades, inga personskador ska ha uppkommit. Hunden hann vara i kläm på den märkliga platsen i flera timmar. Larmet till Levovägen i Pargas kom halv tolv. Under måndagskvällen fick brandkåren rycka ut på flera brandalarm i Åbo. Skolans rektor beslutar om skolplatsen utgående från fastslagna kriterier. INFÖR SKOLSTART. Enligt Johan Larsson, räddningsledare på svenska Sjöoch flygräddningscentralen JRCC, satte besättningen igång med en räddningsinsats. Svenskspråkig förskoleundervisning anordnas vid Braheskolan, Cygnaeus förskola, och Sirkkala förskola. ANMÄLNINGEN TILL den svenskspråkiga förskoleundervisningen läsåret 2023–2024 sker elektroniskt på stadens webbsida under tiden 2–15 januari. En rörläcka uppstod i spahotellet Caribia i Åbo på måndagsmorgonen. ÅU » » Inskrivningen öppnades i går. – Hunden hade tagit sig in genom stenfotens vädringsglugg och ramlat ner i en hålighet som var ungefär 20 centimeter bred och 1 meter djup. Räddningsverket i Satakunta fick larmet vid tvåtiden. En hund dog i en bilkrock på riksväg 12 i Raumo på lördagseftermiddagen. Slutligen kunde hunden oskadd återvända hem. Tre bilar och fyra personer var inblandade i krocken som skedde i en vägkorsning. Polisen kan inte i det här skedet kommentera offrets och de misstänkta gärningspersonernas förhållande till varandra, inte heller några detaljer gällande de misstänkta eller själva händelsen. UTMANANDE UPPDRAG. Barn med behov av särskilt stöd och anpassad undervisning kan skrivas in i Sirkkala skola. Kvinna föll överbord från Vikingfärja. Kvinnan hittades inte. – Det var 3 plusgrader i vattnet så överlevnadschansen är tyvärr liten, säger Larsson. Samtidigt kan man anmäla barnet även till morgonoch eftermiddagsverksamhet. I Åbo stad finns tre svenskspråkiga skolor; Cygnaeus skola (Mariegatan 7), Sirkkala skola (Sirkkalagatan 20) och Braheskolan (Djupdikesvägen 27). Senare vid 21-tiden fick brandkåren åka ut till ett höghus i Runosbacken, där en nyårsraket hade avfyrats inne i trappuppgången. ARKIV/KIM LUND ÅBO. Hotellverksamheten fortsätter som vanligt. Tack vare utomstående personers hjälp spreds branden inte till resten av huset. Brandalarmen duggade tätt på årets första dag Hund kröp in mellan vägg och sockel i äldre egnahemshus i Pargas En liten hund kröp in i en hålighet mellan en sockel och en vägg som hör till ett äldre egnahemshus av trä på måndagsförmiddagen. VÅRDNADSHAVARNA har rätt att ansöka om skolgång för den blivande eleven i den skola som är mest lämplig för eleven. Den satt helt enkelt fast, säger Pesonen. ÅU NYHETER ONSDAG 3 JANUARI 2024 2 ÅBO. INSKRIVNING för läsåret 2024–2025 inom den svenska grundläggande utbildningen i Åbo sker elektroniskt via programmet Wilma under tiden 2–14.1.2024. – En del av de gripna är myndiga och en del minderåriga, säger vikarierande utredningsledare och kriminalkommissarie Antti Alitalo i polisens pressmeddelande. ARKIV/JAN-OLE EDBERG SALO. Både räddningsverket och Åbo djurskyddsförening ryckte ut till Pargas för att hjälpa en hund som hamnat i kläm. Hund dog i krock på riksåttan NYHETER. På nyårsafton klockan 22.10 larmades polisen till en privat bostad i Björneborg, där en minderårig person blivit skjuten. Vid halvsextiden på nyårsafton fick räddningsverket rycka ut till en bastubrand i Lundo. En cirka 10 kvadratmeter stor rökbastu som hade värmts upp på nyårsafton brann upp. Det visade sig orsakas av vidbränd mat i en mikrovågsugn i en av bostäderna
Den årliga fordonsskatten för de bilar som omfattas av skattesänkningen sjunker i genomsnitt med cirka 28 euro. Barnbidraget för barn under tre år höjs med 26 euro. INSÄTTNINGSGRÄNSEN för aktiesparkonton höjs till 100 000 euro efter årsskiftet. Tidigare behövde inte personer under 40 år betala överlåtelseskatt för sitt första bostadsköp. ARKIV/CARINA HOLM Från och med årsskiftet stiger avgifterna för tillstånd som beviljas av polisen.. Den kommer också att stiga för dem som deltar i repetitionsövningar. Tidigare var ersättningen åtta euro. Dagspenningen för värnpliktiga kommer att stiga från och med den första januari. Välkommen att fira ÅU 200 år på Hansatorget 3.1! Programmet på Hansatorget i Åbo pågår kl. 12-18. TOTALT SJUNKER FORDONSSKATTENS grundskatt med 50 miljoner euro. Som störst är skattesänkningen 52 euro per år. Priset på starka drycker och long drinks höjs med cirka 8,8 procent. ÅU » » Bland annat alkoholoch fordonsbeskattningen sänks. Här lyfter vi fram några av dem. Det allmänna bostadsbidragets ersättningsprocent kommer att sänkas. Enligt lagen måste man till exempel avliva en fisk så snabbt och smärtfritt som möjligt. Den nuvarande övre gränsen är 50 000 euro. I januari träder lagen om djurvälfärd i kraft och ersätter djurskyddslagen. Dessutom stiger priset på olika viner med mellan 8,3 och 12,7 procent. Utöver ersättningen för utlåning betalas ur statsbudgeten också ersättning till upphovsmännen för användning av eböcker och eljudböcker på bibliotek. Också upphovsrättslagen ändras i början av nästa år. Det nya året för med sig en hel del nytt också i lagboken. Dessutom kommer förvärvsinkomstavdraget och bidraget för ägarboende slopas. NYA LAGAR. Beskattningen av bilar som registrerats för första gången efter 2017 ändras i regel inte. FPA-ersättningarna för privat sjukvård höjs. Skattefriheten för köpare av första bostad slopas. Enligt ändringarna i alkoholbeskattningen sänks priset på öl med cirka 4,9 procent. PRISET PÅ NIKOTINPÅSAR kommer att stiga vid årsskiftet då de börjar omfattas av tobaksskatten. På bensin och ersättande produkter sjunker punktskatten i genomsnitt med 3,9 cent per liter och för diesel och ersättande bränslen med 3,8 cent per liter. Nästa år kommer Kela att ersätta 30 euro av ett mottagningsbesök. FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET stiger avgifterna för tillstånd som beviljas av polisen. FAMILJER MED FLERA BARN kommer att få mera barnbidrag från och med nästa år. Ersättning betalas också till dem som läser in e-ljudböcker. Priset på pass förändras inte, och priset på identitetskort med medborgarcertifikat sjunker. Ändringen uppskattas öka intäkterna av punktskatten på tobak med cirka 50 miljoner euro. ÅU NYHETER 3 ONSDAG 3 JANUARI 2024 Vi firar Finlands äldsta dagstidning med musik, kaffe och kaka, samtal om ÅU:s historia och Varhas första år, specialerbjudanden, lyckohjul, utdelning av den dagsfärska jubileumstidningen och ballonger åt de yngsta. Hoppas vi ses! Välkomsthälsning av konferencier Riko Eklundh Sång av Florakören och Brahe Djäknar Intervju med författaren bakom ÅU:s 200-årshistorik, Christoffer Holm Paneldiskussion: Varha 1 år Kaffe och morotskaka Musikuppträdande av The LAW 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 Här är några lagar som 2024 för med sig Många nya lagar träder i kraft från och med den första januari. Vid ingången av 2024 sänks punktskatten på drivmedel
Kim Lund 040-587 3759 kim.lund@aumedia.fi Det är mycket arbete och långa dagar men vi är ett fantastiskt gäng ombord och stämningen är superbra. Vi badade julbastu och eftersom alla varit snälla kom julgubben på besök. Annat var det då fartyget dagen för julaftonen kastade loss från Weihai, säger Finnacanopus kapten Jyrki Repo. UNDER RESAN mot Nådendal går man ännu igenom fartyget för att försäkra sig om allt är i toppskick då fartyget kommer till Nådendal. – Jämfört med Finnsirius så har man ändrat på en del små detaljer. Men det finns också en svensk maskinmästare ombord som håller på att lära sig finska. Det var tufft men allt gick bra till slut även om vi blev ett par dagar försenade. Det är sådana helt simpla saker. – Inte ännu. Längtar du redan dit. ÅU NYHETER SJÖFART ONSDAG 3 JANUARI 2024 4 Finncanopus är på väg till sin hemhamn i Nådendal Finnlines nybygge Finncanopus har inlett sin resa från Weihai i Kina till Nådendal därifrån hon i februari inleder trafiken till Kapellskär via Långnäs. JULAFTON firades till sjöss. Sådana små detaljer. – Det är mycket arbete och långa dagar men vi är ett fantastiskt gäng ombord och stämningen är superbra. ”Stämningen är superbra”. Kockarna tillredde en delikat julmiddag av kinesiska råvaror och det var som att sitta vid ett julbord hemma i Finland. SNÖOVÄDRET innebar en hel del extra jobb för besättningen. ”Stämningen är jättebra”, säger Repo. Allting började frysa till is och det gällde att snabbt få tag på glykol. TEMPERATUREN i världens näst största hamn ligger på cirka 30 grader. Kapten Jyrki Repo och Pasi Väänänen, technical superintendant i ett sommarvarmt Singapore. Man lär sig hela tiden något nytt och det är jätteintressant. Ombord har man 604 kinesiska Howo-lastbilar på väg till Algeriet. SIIVI SARAPUU. Finncanopus kapten trivs ombord. Efter att varvet fått information om det, så har man nu flyttat på gångjärnen så att de är på rätt sida. Frun är med ombord så det går bra att vara här, säger Jyrki Repo, kapten på Finncanopus. – Det var full vinter, snö och 10 grader kallt. Det visade sig att någon hade skruvat bort lampan, kanske för att den lyste för starkt på natten. Du kommer hem till Pargas i februari. Det finns ändå vissa småsaker som gör att Finncanopus nästan är bättre, säger Repo. – Det var ju en helt annan värld, fast jobbet är i princip det samma bara att det gick lite fortare där, 55,9 knop. KIM LUND TRIVS OMBORD. Det är mycket som ännu måste fixas, men alla problem går att lösa, säger Repo. – Maskinisterna brukar få tinnitus, vi säger att vår maskinmästare har finnitus, säger Repo och skrattar högt. Allt blev blött och smutsigt och under den en vecka långa seglatsen från Weihai till Singapore var det mycket städande, tvättande och skrubbande. Men det har inte dragit ner på stämningen, säger Repo. – Den kinesiska maten är ju lite speciell så det var både fysiskt och psykiskt bra att få äta bekant mat, skinka, fisk som smakade som Abbasill och potatislåda. Jyrki Repo, kapten på Finncanopus » » Från snöoväder till 30 graders hetta. Före det var han överstyrman på Silja Serenade och kapten på supersnabba båtar mellan Tanger i Marocko och Tarifa i Spanien och mellan Muscat och Khasab i Oman. På lördagsmorgonen anlöpte hon Singapore för bunkring av mat, vatten och bränsle. Besättningen på 51 man är nästan uteslutande från Finland. Som till exempel öppnas vissa dörrar på Finnsirius åt fel håll. JYRKI REPO kom till Finncanopus från Finnswan där han var befälhavare i tolv år. Finncanopus börjar trafikera Nådendal-Långnäs-Kapellskär i februari. Lastbilarna har sommardäck så det var fullt kaos att få dem ombord. – En dag märkte jag att en lampa på bryggan inte lyste och undrade vad det var för fel. FINNCANOPUS systerfartyg Finnsirius som i november började trafikera Nådendal–Långnäs-Kapellskär byggdes också i Weihai och fartygen är så gott som identiska. NYTT FARTYG
Olyckan skedde klockan 15. Vi har ett gott rykte, en professionell personal och en hel del specialkunskap inom bland annat kirurgi. Mikko Pietilä » » Över 2 300 sjukhus i 28 länder har jämförts av tidningen Newsweek. På ÅUCS finns också Finlands nationella Pet-centrum där man gör avancerade undersökningar med magnetröntgen. Kustflottan har inrättat en krisstödsgrupp. En annan orsak till det goda resultatet är samarbetet med Åbo Akademi och Åbo universitet, säger Pietilä. Det bästa sjukhuset enligt Newsweeks ranking är Mayo Clinic i Rochester, USA. ÅUCS ÄR bland annat det första universitetssjukhuset i Norden där patienter med till exempel neurologiska sjukdomar så som Parkinsons, skakningar och svår nervvärk behandlas med ultraljud. Personen lyftes kvickt upp ur havet och återupplivningsförsök påbörjades. På den slutliga rankingen finns 250 sjukhus, bland dem Åbo Universitetscentralsjukhus på en 56:e plats. Finncanopus lämnade Singapore på måndagen. Mera information än så har JanErik Aitos, stabschef för Kustflottan, inte då ÅU tar kontakt på söndagsförmiddagen. Händelsen utreds, men någon tidtabell för hur länge det tar att utreda känner Aitos inte till ännu. Annina Suominen Ytbärgaren som förlorade medvetandet vårdas ännu på sjukhus. Man använde sig också av patientenkäter som gjorts i de olika länderna. På plats 39 är Helsingfors universitetscentralsjukhus, Tammerfors universitetscentralsjukhus är på 63:e plats. ”Jag har frun med så det går bra”. Det är ganska ovanligt att sjukhus har ett så här nära samarbete med en medicinska fakultet. Övningen genomfördes av robotbåten Tornio i närheten av Rönnskär, söder om Porkala udd i Kyrkslätt. Övningen ”Man i havet” genomförs minst en gång i veckan, enligt Aitos. ÅUCS klarade sig fint i jämförelsen. Fartygets kapten Jyrki Repo från Pargas längtar inte ännu hem. – Det är en rutinövning där man simulerar en räddningsinsats av någon som fallit i havet. Genom att samla in olika data från de deltagande sjukhusen fick man också en översikt av kvaliteten på vården, patientsäkerheten och hygienen på sjukhusen. Aitos säger att det inte skett en liknande olycka under hans tid vid Försvarsmakten. Ytbärgaren fick havsvatten i sin dräkt, svalde det och förlorade medvetandet, meddelade Försvarsmakten på lördagskvällen. I Weihai i Kina överraskades besättningen av ett ordentligt vinterväder. KIM LUND VÄDER SOM I FINLAND. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Vi har ett gott rykte, en professionell personal och en hel del specialkunskap. Ytbärgaren fördes medvetslös till sjukhuset med helikopter. I fjolårets uttagning deltog över 2 300 sjukhus i 28 länder. NEWSWEEKS rankning baserar sig på on line-enkät till 80 000 medicinska experter, läkare, sjukhusdirektörer och vårdare i 28 länderna. MED PÅ LISTA. ÅUCS är med på tidningen Newsweeks lista över de 250 främsta sjukhusen i världen. Ytbärgaren som deltog i Kustflottans övning ”Man i havet” och förlorade medvetandet på lördagen är vid liv och vårdas på sjukhus. Mikko Pietilä, resultatområdesdirektör på ÅUCS sjukhustjänster är ytterst nöjd med placeringen. ARKIV/ROBIN SJÖSTRAND OLYCKA. – Det är ett mycket bra resultat. De svarande skulle rekommendera sjukhus i sitt hemland och i andra länder. ÅU 5 ONSDAG 3 JANUARI 2024 NYHETER KASTAT LOSS. – Närheten till universiteten är definitivt en styrka. PRIVAT ÅUCS med på exklusiv lista över världens bästa sjukhus Tidningen Newsweek sammanställer varje år en lista över världens bästa sjukhus
FREDRIKA BLOMQVIST TATUERINGSSTIL. PRIVAT TATUERARE. DET VAR ÅR 2020 som intresset för tatueringar fick sin början då han besökte en tatueringsstudio för att göra sin första tatuering. Det är en pågående process och du blir aldrig färdig som tatuerare, utan man utvecklas hela tiden. Jag brukar säga att vi kan flytta plats och byta storlek hur många gånger som helst, det är väldigt viktigt att kunden blir nöjd. Efter besöket började han att rita mera och skissa på idéer till tatueringar. Att arbeta som lärling innebär att Rönnberg fungerar som Österbergs mentor och lär honom mera om tatueringsarbetet. DET ÄR INTE alltid lätt att sticka ut i tatueringsbranschen då tatueringar blivit allt mer populära. Då han blev bättre och tryggare i sitt hantverk ställde även vänner upp och han började tatuera på människor. Jag brukar även be om referensbilder så att jag får en uppfattning om hur personen tänker sig att tatueringen ska se ut. – Att tatuera är som att rita, men du har inget suddgummi. Fredrika Blomqvist fredrika.blomqvist@aumedia.fi Drömmen är att man ska se på tatueringen att den där har Knut gjort. Dessutom är det spännande att få arbeta med människor och föreviga deras speciella minnen. Sedan skissar jag fram en unik skiss på en tatuering. Efter gymnasiet studerade Knut till idrottsledare vid Arcada i Helsingfors. Nu arbetar han som lärling vid tatueringsstudion Karisfornia Ink i Karis. Österberg började för några veckor sedan arbeta som lärling i Rönnbergs studio i Karis. Det är en väletablerad studio som har ett gott rykte. – JAG HAR HAFT svårt att hitta något som jag brinner för, men att arbeta med tatueringar är något jag verkligen älskar. Efter gymnasiet studerade Österberg till idrottsledare men efter ett besök i en tatueringsstudio valde han att byta bana. När jag började tatuera på människor var det nog nervöst, säger Österberg. Han köpte ordentliga tatueringsmaskiner och tillbehör och började öva på att göra tatueringar på fejkhud och frukter. ÅU NYHETER VÄSTNYLAND ONSDAG 3 JANUARI 2024 6 Knut Österberg är ny tatuerare i Karis Knut Österberg har alltid gillat att rita och varit intresserad av konst. – Sara hade länge funderat på att söka en till person till studion, så det passade bra på det viset. PÅ INSTAGRAM lägger Österberg upp bilder på tatueringarna han gör och det är även där som största delen av kunderna tar kontakt med honom. – Det är viktigt att man har stenkoll på vad man gör, så jag är väldigt tacksam över att få arbeta som lärling här. BYTTE BANA. I ETT HALVÅR arbetade Österberg hemifrån, men efter en tid ville han ha en mera professionell mottagning för sina kunder och kontaktade därför Sara Rönnberg som driver Karisfornia Ink. Då vi ses med kunden testar vi tatueringen på kroppen och jag är alltid noga med att poängtera att kunden ska fundera i lugn och ro. Men det är klart att om kunden ber om ett specifikt motiv så håller jag mig till det. Med hjälp av olika Youtube-videon och mycket övande på att rita i olika stilar lärde han sig på egenhand hur man tatuerar. Österberg beskriver arbetet som tatuerare som en pågående process där man hela tiden utvecklas. Varje dag lär man sig något nytt. PRIVAT. Visst kan man ta bort tatueringar också, men det tar tid och är dyrt. Och det är just det kreativa och det fria som jag gillar med att arbeta som tatuerare. Även om många kanske väljer att tatuera in vanliga motiv, försöker Österberg lägga sin personliga touch på tatueringen. Österberg gör tatueringar av stilen ”black and grey” med tjockare linjer. Men det akademiska har aldrig passat eller intresserat honom och efter ett besök i en tatueringsstudio valde han att byta bana. Hans pappa är konstnär och på pappans sida av släkten finns det flera som sysslat med konst på ett eller annat sätt. Tatueringarna som Österberg lagar är av stilen ”black and grey” men tjockare linjer och Österberg beskriver stilen som old school. – Drömmen är att man ska se på tatueringen att den där har Knut gjort. Men det är klart att om kunden ber om ett specifikt motiv så håller jag mig till det. » » Österberg studerade vid Arcada men efter ett besök i en tatueringsstudio bytte han bana. Det kändes väldigt bra och tryggt att börja arbeta här. – Oftast går det till så att kunden skickar ett meddelande till mig med en idé eller ett motiv till en tatuering och berättar storlek och var på kroppen tatueringen ska sitta
Verkstäderna startar i vår och de första konkreta resultaten väntar Salminen redan i april. FÖRUTOM hållbarhet handlar det om delaktighet, om att göra tillsammans och om att dela med sig av goda idéer. Salminen konkretiserar med några idéer som kommit fram i diskussioner med bland annat Degerdals byalag: Hobbyverksamhet för barn nära hemmet kunde främja hållbarnet då föräldrarna slipper köra långa sträckor och tid blir över till annat. – Projektet passar perfekt på Kimitoön, eftersom här finns en stark gemenskap. Elva områden från sex länder i Östersjöregionen deltar. Varför inte använda den modellen i ett annat land eller i en annan region. DEL I PROJEKTET kan till exempel föreningar, företag, grannskap, grupper för samåkning, hobbygäng eller privata aktörer ha. TILLSAMMANS med Nystad utgör Kimitoön 2024 en av landskapets två pilotorter. Det går under namnet ”We make transition!” (ungefär: Vi gör omställning) Till skillnad från andra projekt, som kan tyckas diktera målsättningar ovanifrån, ska målen här byggas upp av invånare, för invånare. Målsättningen är att skapa en gemensam vision och en så kallad omställningsväg, genom vilken visionen blir verklighet. Det är trevligt att det finns kapacitet att tänka stort. ALLT BEHÖVER inte handla om nya idéer, utan även goda redan existerande lösningar ska lyftas fram som exempel. Dessutom skulle det ge en by mera livskraft. Johan Santalahti från ungdomsparlamentet tror på engagemang från unga på orten ifall projektet får den kraft som han tror att det kan få. Treårigt projekt. Dock kan intresserade höra av sig för att få en inbjudan. Det skapar möjligheter, säger Santalahti. På Kimitoön startar projektet från fritidsenheten, men kommer att involvera även tekniska sidan och utvecklingsavdelningen. Det viktiga är att de som deltar är engagerade, därför kommer vårens verkstäder att vara riktade till inbjudna aktörer, inte öppna för allmänheten. Bland annat dessa personer har för Kimitoöns del redan jobbat med projektet: Från vänster: Otto Bruun, föreningskoordinator Jill Karlsson, fritidschef Bosse Ahlgren, koordinator för ungdomsarbete Jaana Eriksson, ungdomsparlamentets Johan Santalahti och projektkoordinator Henna Salminen. •. Projektet stödjer förverkligandet av kommunens miljöprogram och strävan efter ungas delaktighet. ARBETSGRUPPER har kommit i gång med projektet redan i år och personer från Kimitoön har också deltagit i internationella distansmöten, där man formade en gemensam hållbarhetsvision. Ett redan existerande exempel som lyfts fram är secondhandbutiken Återbruket i Dalsbruk, som även fungerar som mötesplats för föreningar samt som plats för arbetspraktik för unga. •. Förverkligas i Egentliga Finland av Egentliga Finlands förbund tillsammans Kimitoöns kommun, Nystad, Ukipolis Oy och Egentliga Finlands Byar rf. I skärgården brukar man kunna genomföra saker utan att resurserna går till spillo, säger Salminen. Då ramen finns ska vi se vad vi fyller den med, säger Salminen. Projektet är delfinansierat av EU som en del av Interreg Baltic Sea Region. – Skolor och ungdomar kan samarbeta för det här, och även olika språkgrupper kan komma samman. Hon beskriver projektet som ett ramverktyg för att förändra inrutade vanor till mera hållbara sådana. REDAN INVOLVERADE. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi Info om projektet •. – Idéerna ska starta lokalt och de ska föra folk tillsammans, säger projektkoordinator Henna Salminen från Egentliga Finlands förbund. Här hoppas man kunna utveckla modeller som i framtiden kan anpassas till verktyg som fungerar även i andra regioner och länder. EMILIA ÖRNMARK. PÅ KIMITOÖN är det unga som är i fokus – därför har Kimitoöns ungdomsparlament involverats från början. » » Projektet ”We make transition” handlar om att bygga ett mera hållbart samhälle. Budgeten för hela området går på 3,3 miljoner euro (2,5 miljoner euro från EU) Kimitoön deltar inte i kostnaderna. •. – Det första året handlar om att vi tillsammans lär oss. •. ÅU KIMITOÖN NYHETER 7 ONSDAG 3 JANUARI 2024 Med unga i fokus ska Kimitoön få en bättre morgondag Kimitoön står på språngbrädan till ett stort internationellt projekt som handlar om att bygga ett mer hållbart samhälle, både ekologiskt och socialt. Idéerna behöver inte heller vara stora och världsomvälvande, utan det kan handla om en till synes liten detalj för det närmaste samhället. •. •. Hela namnet: We make transition! Towards sustainable and resilient societies through empowered civil society and collaborative innovation
Under turneringen lade Åbo IFK:s spelare till en hel del träffar till kalenderårets målsaldo. ELIAS HEINONEN lyckades få till ett fint lopp på söndagen och tog silver i H14. I klasserna 18–40 år tävlade man om FISpoäng och konkurrensen var hård om poängen. Malin Johansson 040-5359629 malin.johansson@aumedia.fi » » Landets främsta juniorskidåkare mätte krafterna i Pyhäjärvi under nyårshelgen. PÅ LÖRDAGEN avgjordes tävlingen med den klassiska stilen och på söndagen gick tävlingen i fri stil. Pargas IF kammade hem sju medaljer i den hårda konkurrensen. Korin tog silver på lördagen i H16. FINA TOPP tio-placeringar blev det även för Piffens äldre juniorer. Laget vann 30–22 mot Litauen och 22–29 mot Estlands B-lag, men förlorade mot Estlands första lag 21–29. Herrarna kom hem tomhänta. I D20 var Andréa Nyberg fjärde på 10 kilometer fritt liksom Jonathan Virta i H16. Trots det långa avståndet till Pyhäjärvi, som ligger i norra Österbotten, ställde Piffens skidåkare upp med 12 tävlande i FIS Honkavuoren hiihdot under den kalla nyårshelgen. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi » » Två segrar för U20och pojklandslaget. För ÅIFK:s Albert Sjöholm blev det 12 mål, för Robin Berghäll 4 mål och för Erik Sjöholm 1 mål. 16års pojkarna skidade fem kilometer och Korin var 35 sekunder efter segraren Iiro Säisä från Kiuruveden hiihtäjät. Litauen föll 33–32 och Lettland 29–32. Köldgränsen för de yngre juniorerna är -15 och för 18 år och äldre är köldgränsen -20. På lördagen var Johansson fjärde i det klassiska loppet på 10 km och förlorade bronsmedaljen med 24 sekunder. Medalj blev det också för Theresia Johansson (15) som på lördagen och söndagen tävlade i D18. För Kevin Johansson som skidar i H10 blev det silver på lördagen och guld på söndagen. ANDRA PLATS. PÅ SÖNDAGEN tävlade Korin i H18 och åkte då i mål som 14:e på 10 km fritt. ÅIFK:s killar landade bollen i nätet närmare 30 gånger. I H16 tog Amos Korin (15) ett fint silver i lördagens klassiska lopp. FINLANDS HANDBOLLFÖRBUND. Pojklandslaget vann turneringen med målskillnad och beger sig till EM-kval i Österrike. Finlands handbollslandslag besökte Lettland under mellandagarna i samband med Baltic Sea Cup. ÅIFK:s Cajus Maskula spelade sina tre första matcher för herrlandslaget och gjorde två mål i Lettland. Av föreningens spelare gjorde William Malkamäki 11 mål, William Sjöholm 7 mål, Aaron Kronberg 5 mål och Liam Ranta-aho 5 mål. Tom Rosenlund i H60 tog guld på fem kilometer fritt. MALIN JOHANSSON TVÅAN. LANDSLAGET FÖR under 20-åringar hade större framgång. ÅU SPORT ONSDAG 3 JANUARI 2024 8 Piffens åkare visade framfötterna i FIS Honkavuoren hiihdot SKIDOR. Många mål för ÅIFK-killarna i Baltikum HANDBOLL. SARI HEINONEN PATRICK JOHANSSON TREDJE PLATS. Theresia Johansson (andra från höger) tog brons i D18 på söndagen på 10 kilometer fritt. Elias Heinonen knep silver i klassen H14. Benjamin Virta, som tävlar i klassen H18, var 8:e på 10 kilometer klassiskt på lördagen och 9:e i fristilsloppet på söndagen. LAGANDA. Lillebror Akseli Heinonen tog en fin tredje plats i H12. Överlägset mest mål gjorde SIF:s Jooa Knaapinen med 18 träffar. Finlands U20 landslag i handboll vann två av tre matcher i Baltic Sea Cup. Trots att temperaturmätaren låg på cirka -15 grader båda dagarna störde det inte Piffarnas framfart i spåret. UNDER 18-ÅRINGARNAS landslag knep också två segrar i Estland. Det blev ändå en 27–29-förlust mot esterna. Herrarna blev ändå besegrade av de baltiska lagen. Amos Korin pustar ut efter sitt lopp. I söndagens fristilslopp tog hon brons, 17 sekunder från andra platsen
380 € 10 € 17 € 4,45?% •. Inköp Bonuskuponger Insamlad bonus Bonusprocent •. Det berättade företaget i ett pressmeddelande på lördagen. År 2023 beräknas omsättningen för koncernens kvarvarande verksamhet i Finland och Danmark stiga till cirka 1 170 miljoner euro och rörelseresultatet till 15–18 miljoner euro. Det är de tunga förlusterna från 2022 som fortfarande tynger bolagets ekonomi. Rörelseresultatet var minus 2,5 miljoner euro. I fortsättningen behöver kunden inte längre själv gå in och aktivera kuponger för att utnyttja rabatten. Vi kommer att fortsätta vår verksamhet som ett starkt finskt, men internationellt verksamt börsbolag. År 2022 var omsättningen för HK Scans verksamhet i Finland och Danmark över 1 000 miljoner euro. Kom och ”prata bort” en stund, eller ge tips och idéer på vad vi kunde göra tillsammans. – Försäljningen av den svenska affärsverksamheten stärker HK Scans balansräkning. Värdet på kupongerna är upp till 10 procent av hela månadens inköp, skriver butikskedjan i ett pressmeddelande. 16.30–18.30 i Aurelias första våning. – Våra kunder har önskat att hellre belönas med penningkuponger, och nu svarar vi på den önskan. Vår position på marknaden är betydande och vårt varumärke starkt, säger HK Scans finska vd Juha Ruohola i pressmeddelandet. Bolaget har också aktivt sökt nya aktieägare och investerare för att finansiera verksamheten. 600 € 20 € 37 € 6,15?% •. Omsättningen är 5,6 miljarder euro. LIDL. Förvärvet omfattar all verksamhet i Sverige och varumärkena Scan, Pärsons och Bullens. ÅU » » Arrangerar bland annat Aura Fest, Raseborg Festival och Hanko Sommarfest. SYFTET MED företagssaneringen är att försöka balansera och göra företaget mera välmående. Företaget har bokat Stallörsparken i Ekenäs för den 16–17 augusti 2024 och gick redan i slutet av november ut med Tomas Ledin som första stora affischnamn. Den gången var det helt andra arrangörer som låg bakom konserten. Nu slopas produktkupongerna och i stället höjer man på penningkupongernas värde. 200 € 4 € 7 € 3,50?% •. Penningkupongerna duger som betalningsmedel i Lidls butiker. 1 000 € 38 € 100 € 10?% Källa: Lidl Suomi LOCKANDE REFORM. ARKIV/MIKAEL HEINRICHS ÅBO. Livsmedelskoncernen HK Scan, med bas i Åbo, säljer sitt svenska dotterbolag HK Scan Sweden Ab till svenska Lantmännen ek för. De inköp som kunden gör läggs ihop till en totalsumma, och då man uppnått en viss summa får kunden en penningkupong. HK Scan säljer verksamhet i Sverige till svensk lantbruksjätte Lidl utlovar ”Finlands tuffaste bonus” En reform träder snart i kraft för butikskedjan Lidls stamkunder. Nordic Live Productions ordnar flera festivaler och evenemang, bland annat Raseborgsfestivalen. Vill du träffa nya människor. Bonussystemets nivåer •. HITTILLS HAR kunderna kunnat få både gratis produkter och penningkuponger i Lidl Plus-appen. Tanken är också att man ska kunna ordna evenemangen som planerats för nästa år samt betala av skulder. Planerna på att ordna Aura Fest i Kuppisparken i Åbo nästa år fortskrider också. För alkohol-, tobaksoch nikotinprodukter, modersmjölkersättning, tidningar, presentkort och pant tjänar kunderna ingen bonus. För den som handlar för 1 000 euro i månaden tjänar man ihop penningkuponger för 100 euro. 60 € 1 € 1 € 1,65?% •. 850 € 25 € 62 € 7,25?% •. Deras mer kända varumärken är bland annat Myllyn Paras, Go Green och AXA. Man är fortfarande intresserade av att förhandla, inte bara med de man redan förhandlar med utan även nya potentiella aktörer. Lantmännen ägs av 18 000 svenska jordbrukare och har 10 000 anställda, verksamma i över 20 länder. Kunder som använder det digitala kundkortet Lidl Plus vid sina inköp kommer från och med januari att belönas med penningkuponger. BONUSKUPONGKAMPANJEN startar alltid på månadens första dag. Under ett år kan man alltså tjäna upp till 1 200 euro i inköpspengar. 120 € 2 € 3 € 2,50?% •. Nordic Live-helheten fick ett beslut om finansiering av en internationell investerare i september men det är oklart om det blir av. Dessutom främjar den våra möjligheter att fokusera på vår kvarvarande verksamhet och verkställa vår långsiktiga strategi. Nordic Live Productions ansöker om företagssanering Det Vasabaserade företaget Nordic Live Productions ansöker om företagssanering. Bonussystemet för Lidls stamkunder förnyas från och med januari. Kom med på våra Drop in för vuxna! Varannan onsdag med start 17.1.2024 bjuder vi på kaffe/te kl. Tomas Ledin uppträdde senast i Stallörsparken i augusti 2022. Lantmännen betalar också tillbaka ett internt lån på 50 miljoner euro från HK Scan Oyj till HK Scan Sweden Ab. ÅU 9 ONSDAG 3 JANUARI 2024 EKONOMI NYHETER Läs nyheter på ÅU:s webb ÅBO UNDERRÄTTELSER Känns det ensamt ibland. Bolaget konstaterar att fjolåret var positivt med en omsättning på 10,5 miljoner euro. Enligt vår uppfattning går vi in för Finlands tuffaste bonus, säger Lidls kommersiella chef Mikko Forsström i pressmeddelandet. Affären går loss på 60 miljoner euro plus Lantmännens aktier i HK Scan Oyj som är värda 5,5 miljoner euro. Välkommen med! Agneta Markkula agneta.markkula@evl.fi/0403417757 Aurelia, Åbo svenska församling Auragatan 18 i Åbo. SENAST 2022. För 600 euros uppköp tjänar man 37 euro i bonus. Samtidigt ändrar man på de rabattkuponger som dyker upp i mobilappen. ÅU » » Butikskedjan förnyar sitt förmånsprogram vid årsskiftet
Extra lyx bjuder det uppvärmda omklädningsrummet på. Just den här dagen utgör nummer 1 320 i hennes ”badstreak” – så många dagar i följd har hon alltså badat. Hon anser att temperaturskillnaderna blir för stora för hennes kropp. STARTEN FÖR Marias vinterbadande gick i Labbnäs redan 2019. I år ska hon för andra gången delta i Salon Seudun Avatouimarits simtävlingar i havet i Kokkila, den 6 januari. Stranden i Eknäs är en av Marias favoritplatser för vinterbad. Här vinterbadar en grupp varje fredag. Jag tar inte vaccin men har inte haft en enda flunsa. En värmeflaska har hon med sig, den är skön mot kroppen efteråt. Hon hann doppa sig på morgonen innan operationen, och dagarna efter gick det att bada med handen ovanför ytan. PRIVAT UTAN BASTU. REDO FÖR TAGNING. – Det fungerar också som medicin för min adhd genom att dämpa den. Nu är badandet som en drog för henne. – Mina utmaningar är att klara av att simma utan skor, utan handskar och att ta minst tjugofem simtag. Inte ens en handledsoperation stoppade Maria från att bada. Efter ganska många lugna simtag och några vinkningar till kameran klättrar Maria upp igen och sveper in sig i en handduk. Snön på bryggan vid stranden i Eknäs campingområde i Kimito ger lite ljus, då Maria Sten gör några barfotasteg i det vita och fortsätter längs stegen ner i det mörka vattnet. Gärna skulle hon också delta i finska mästerskapen i vintersimning. Jag har osteoporos som ger mig värk i ben och i ländryggen, men badandet lättar även på den värken.. Här finns en pump som håller vattnet isfritt. Jag tycker det är lättare att simma än att bara vara där i vattnet. Jag tar inte vaccin men har inte haft en enda flunsa. Numera har Maria skippat bastu vid vinterbad. I fjol simmade hon 25 meter på 44 sekunder. – Hela livet har jag velat bli vinterbadare, men jag har alltid tänkt att jag måste fylla femtio år först. I och med det kunde Maria konstatera att vinterbad fungerar bra som värkmedicin. Varje dag redigerar hon ett litet filmklipp med tillhörande musik och har nu mer än 2 000 följare. – Det var hemskt i början! Då var det hastigt upp och hastigt in i bastun. I helgen ska hon tävlingssimma i havet. MARIA STEN DELAR på Tiktok med sig av sin passion för att bada och simma. EMILIA ÖRNMARK Badandet fungerar som medicin för min adhd genom att dämpa den. FÖR DEN SOM bara ser på känns tiden som Maria stannar i det bara någon grad varma vattnet som en evighet. MARIA HAR INTE några målsättningar gällande hur många dagar i följd hon ska bada, men några andra mål har hon i siktet. Genom Kimitoöns kommuns satsning på deltagande budgetering finns här numera en pump som gör att vattnet hålls öppet. Som bekant sägs vinterbad frisätta bland annat ”må bra-hormonerna” dopamin och endorfiner. EMILIA ÖRNMARK PLATS FÖR VINTERBAD. Maria Sten riggar sin telefon för filmning innan hon stiger ner i vattnet. Första gången blev Maria guidad av två vana vinterbadare, men berättar att hon var rädd och hade flyktvägen klar för sig. – Då jag gör kalender är det viktigt att visa upp olika ställen varje dag. I SÖDERLÅNGVIK. KIMITOBON Maria badar varje dag, sommar som vinter. De ordnas årligen i Peurunka, norr om Jyväskylä, men i år är Maria bortrest i början februari då mästerskapen går av stapeln. Den här gången siktar Maria på att klara av att delta också i klassen 50 meter. Någon bastu vill hon inte ha då hon vinterbadar. På bryggan byter Maria om. FAVORITSTÄLLENA för vinterbad på Kimitoön är Söderlångvik gård, där vinterbad är en nyhet för i år, samt Eknäs camping där vi träffas i dag. UNDER SIMTÄVLINGARNA tillåts inga skor eller handskar. Jag har osteoporos som ger mig värk i ben och i ländryggen, men badandet lättar även på den värken. ÅU REPORTAGE ONSDAG 3 JANUARI 2024 10 Maria i Kimito har badat 1 320 dagar i följd Skymning, snöblandat regn och en kall fuktighet i luften. I december gjorde hon det i form av en julkalender. ÅU:s reporter står påpaltad på bryggan och fryser. Det blir drygt tre och ett halvt år. FÖR ATT INTE bryta den långa följden av baddagar krävs en del extra eftertanke – till exempel måste resor planeras så att vattendrag finns nära till hands. Ända sedan barnsben har vatten varit Marias viktiga element. Enligt vad hon själv känner till är hon den enda på Kimitoön som badar varje dag, kanske den enda i hela Åboland. Sedan maj 2020 har hon badat varje dag utan undantag. Maria tyck» » Badandet är en drog för henne
er dock att alla badställen har sin charm, liksom alla olika väder. Perfekt är det vid minus åtta till tio grader och vindstilla. ÅU 11 ONSDAG 3 JANUARI 2024 REPORTAGE Att det är kallt skrämmer inte mig. Har du några tips till dem som vill börja vinterbada. – Gå med i en grupp! Då är det svårt att fega ur. De facto så handlar det för Maria Sten inte bara om vinterbad, utan hon simmar faktiskt minst 25 simtag.. Perfekt är det vid minus åtta till tio grader och vindstilla. – Att det är kallt skrämmer inte mig. 23 minusgrader är rekordet hittills. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi EMILIA ÖRNMARK EMILIA ÖRNMARK UR ÅU. Värre är det vid noll eller plus en grad, då känns vattnet kallare. EMILIA ÖRNMARK INTE BARA ETT DOPP. ÅU-artikeln har hon sparat. Värre är det vid noll eller plus en grad, då känns vattnet kallare. I fjol deltog Maria Sten i vintersimningstävlingarna i Kokkila för första gången
. Det måste vara för att 1800-talstiteln, ”Det eviga”, misstas som ett stillastående. Under motsvarande tid i fjol besvarades totalt 15 800 nödsamtal och 96 procent av dem besvarades inom 30 sekunder. 2. De flesta uppdragen, 45?%, hänvisades till akutvården. Och den som inte kan får läsa på. ÅU » » Kölden lugnade ner i Egentliga Finland. Samtidigt är det ett erkännande av ordens farlighet för makten. Andningssvårighet •. POLISEN FICK också ta itu med misshandelsfall och utryckningar till hemmen. Brand i byggnad: liten •. Brand i byggnad: medelstor •. Flest anmälningar gällande vandalism, ordningslagens överträdelser och annat störande beteende, personer som ramlat omkull och försämrat allmäntillstånd, summerar man i nödcentralernas pressmeddelande. Gemensam nämnare är hänsynslösheten mot civila. Med kännspakt träffsäker ironi skriver hon: ”I går sa de: O våra barn dör. Dikten dyker upp ibland vårt sekel också. Diktatorer tror inte på en framtid utan dem själva, det är deras svaga punkt. När vi stiger in i ett nytt år verkar våldet i världen accelerera brutalare än nånsin. 1. För att det fria ordet finns, för att romaner om enskilda öden under andra krävande tider är livsviktiga. Vi kan föreställa oss lite av detta något. ÅU NYHETER & KOLUMN ONSDAG 3 JANUARI 2024 12 Diktatorerna ser ingen framtid Under de sista dagarna av 2023 döms två ryska poeter till långa fängelsestraff för att ha läst dikter mot kriget i Ukraina. Hade glömt hur lång den var, hur den nästan mumlande, men ändå tydlig, beskriver en förtvivlan hemma framför tevenyheterna. Bryr sig diktatorer om framtida historieböcker. 3. Det är groteskt och förödande och ett bevis på att Ryssland är en fullfjädrad diktatur. 3. POLISEN I Västnyland sysselsattes också av raketer som användes vårdslöst eller farligt. OFFREN VAR stora, men krigen tog slut. Behov av omedelbar vård Källa: Nödcentralsverket Polisens vanligaste nyårsuppdrag gällde fyrverkerier Det var en lugnare nyårsafton än vanligt för polisen i Egentliga Finland och Satakunta. Mellan styckena googlar jag kring bombandets historia. Akutvården: •. SONNEVI HAR lärt mig nästan allt, säger författaren Johannes Anyuru. ACS Över 13 000 nödsamtal ringdes in under nyår Landets nödcentraler svarade på 13 200 nödsamtal mellan den 31 december klockan 18 och den 1 januari klockan 24, enligt Nödcentralsverket. Det är en blytung text, svår att läsa i ett enda svep. Det kalla vädret såg till att nyårsfirandet var relativt lugnt, uppger polisen. Brand annan: liten •. 2. MIKAEL HEINRICHS NÅGOT FÄRRE ÄN I FJOL. Det var ändå rätt lugnt även på den fronten och exempelvis påträffade polisen inga berusade minderåriga i Åbotrakten. Räddningstjänsten: •. 1. Letar upp hennes ”Samtal i Hanoi”, en rapportbok efter en resa i Vietnam 1965. Men jag minns också att under min livstid tog Vietnamkriget slut. 1. Hennes böcker får nya upplagor. SENARE generationer har föredragit mer specifika rubriker, som ”Om kriget i Vietnam”, i Göran Sonnevis epokgörande dikt om just det. Av uppdragen hänvisades 45 procent till akutvården, 38 procent till polisen, 8 procent till räddningstjänsten och 8 procent till socialjouren. Erinrar mig patoset i det: ”Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, / det dör som en stormvind i öknen bort.” Resten av dikten är inte lika segerviss, men modig nog. Brådskande bedömning av behovet av vård och omsorg av barn/ minderårig •. Av nödsamtalen besvarades 98 procent inom 30 sekunder. Artyom Kamardin och Yegor Shtovba får sju respektive fem och ett halvt år. Som ung tänkte jag att bidraget till förbättringen av världen gick genom att läsa alla viktiga böcker och berätta vidare. 2. Hemutryckningarna gällde gräl och störande oljud. På basen av nödmeddelandena förmedlades 6 600 utryckningsuppdrag till myndigheterna (7 600 året innan). 3. Vandalism, ordningslagens överträdelser och annat störande beteende •. ARKIV/KIM LUND. Minderårigs användning av alkohol och/eller narkotika •. Strax före jul skrev han i Aftonbladet om Gaza, hur attackerna kan liknas vid bombningarna av Hanoi och Guernica. Signaturen ACS återkommer i ÅU varje onsdag. VI ÄR övertygade om att historieböcker kommer att finnas också i framtiden. Slagen, sparkad, slagsmål •. Fast hänsynslöshet är ett för svagt ord. Men rösterna upprätthåller modet. Den bitande kölden lugnade speciellt ner firandet utomhus, skriver polisen i ett pressmeddelande. De verkar inte förstå frågan. De flesta uppdragen förmedlades vidare till akutsjukvården. Socialjouren: •. Det kommer att hållas mot Putin i senare historieskrivning. Kan man få säga att historien själv har visat att det blir så. Tre vanligaste larmuppdragen under årsskiftet 2023–2024 enligt myndighet •. 2. ”USA:s vidriga krig” står det i en av raderna, den frasen tog plats efter det. Största delen av dem gällde fyrverkerier som sköts mot människor eller på ett farligt sätt. Tanken på att alla sorters människor dör, unga, gamla, spädbarn, har aktivt hindrats att gro. Apartheidens diktatur i Sydafrika krossades. Personer som varit mig närstående följde med Hitlers fruktansvärda karriär från början till slut. Familjevåld •. ANYURU HAR ett annat temperament än Sara Lidman, men under hans ord hör jag också hennes röst. Totalt hade polisen ändå kring 60 uppdrag. Polisen hade en bråd nyårshelg med flera former av störande beteende, skriver polisen på X. Polisen: •. NYÅRET 2024. Människor jag känt citerade gärna Tegnér, Esaias Tegnér. PÅ NÄTET kan man hitta ett BBC-klipp där Kamardins sambo berättar om våldet och förnedringen, också mot henne. Försämrat allmäntillstånd •. 3. I dag säger de: O våra barn dör. Det har varit svårt att hinna med. Polisen övervakade minderårigas firande extra noggrant och beslagtog raketer och alkohol med låg tröskel. Den skrevs 1965. Under nyårsfirandet besvarades 13 200 nödsamtal, medan motsvarande siffra i fjol var 15 800. Den har getts ut i flera utgåvor, senast 2016. Person som ramlat omkull •. ÅU » » Antalet samtal var mindre än i fjol. Den visar inte direkt förödelsen, utan är en blixtbild av en i den extremt utsatta sjukhuspersonalen som kommer ut på gatan sträcker upp händerna mot regnet utanför, för att hen ”för en kort stund vill vidröra något annat”. 1. Människor jag känt citerade gärna Tegnér, Esaias Tegnér. Varför rappar ingen Tegnér, han har ju rytmen, rimmen. . Det liknar diktatorernas tunnelseende. Om de också efter morgondagens bombräd säger: O våra barn dör – då frågar sig objektiva bedömare i väst hur länge de ska hålla på med denna propaganda.” CITATET GJORDE intryck när jag läste boken när jag var bara kläpp, jag hittar det direkt nu. Lidman skulle ha fyllt hundra i fjol. Tills vidare. ANYURUS TEXT om Gaza har en scen jag inte glömmer
FARTFYLLD FEELGOOD. Personligen hade jag dock haft ännu roligare om de hade vågat vara lite mer intellektuellt utmanande. Tillsammans har Wessnert och Wolff-Brandt tidigare gett ut en ungdomsbok. 308 s. Kassandra är motsatsen till en grå mus. BETYDLIGT TRASSLIGARE men aningen roligare är spåret med fåntratten Börje och den ryska maffian. Stämningen är genomgående lättsam. Boken är lite som en vuxenvariant av Wolff-Brandts barnböcker om familjen Johansson: Det mesta går fel, men allt blir bra, och har någon koll så är det kvinnorna. Hon har skrivit både ungdomsoch vuxenböcker, ofta med någon form av skärgårdstematik. ÅU 13 ONSDAG 3 JANUARI 2024 RECENSIONER KULTUR Lättsam litteratur för mogna chicks är det en mycket snäll och beskedlig bild av brottslighet som målas upp. Hon tar sig fram med plutande läppar, fyllig barm och mycket smink. Målgrupperna är många och det ska bli intressant att se om bredden håller i sig när förlaget väl etablerat sig. Med Wolff-Brandts och Wessnerts bok serverar de ett stycke proffsigt paketerad underhållning. Där är alla ungefär lika klumpiga och även om det hotas med avklippta fingrar och dränkning i Medelhavet Jag är övertygad om att författarna hade haft förutsättningar att klämma till med något smartare. Syftet är att roa, inte att övertyga. Här är de ute efter att underhålla och jag är säker på att de har haft riktigt roligt medan de skrev. Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi BOKEN. Trovärdig är den däremot knappast. Men för den som vill ha hundraprocentig förströelse att döda mörka vinterkvällar med är en tur till Rivieran med Wolff-Brandt och Wessnert att rekommendera. LIBRARIA. av Carina Wolff-Brandt & Gudrun Wessnert •. MERITERAD DUO. JAG BLIR lite trött av att Gerd måste vara en grå mus och av att hennes otur vänder i tur först när hon genomgått en askungeförvandling och fått ny garderob, färgat håret på huvudet och eliminerat det på och mellan benen. ”FÖRAKTA ALDRIG en stilettklack” är utgiven på det nygrundade västnyländska förlaget Libraria som tycks satsa på en bred palett av genrer, både inom fackoch skönlitteratur. Hon är, som bibliotekarieklyschan påbjuder, en grå mus. Gerd på jakt efter hämnd, Börje i klorna på den ryska maffian och Vivan och Kassandra på jakt efter honom. Lägenheten behöver hon för sitt vänsterprassel med den världsvana kakelförsäljaren Börje, specialiserad på att kränga förgyllda toalettstolar åt rika ryssar. Intrigmässigt kan det bli komplicerat intill snårighet, men psykologiskt och filosofiskt rör vi oss på idel trygga, grunda vatten. Och det gäller för boken i stort. De är uppenbart belästa och synnerligen medvetna om vad de gör. Författarna Carina Wolff-Brandt och Gudrun Wessnert har många egna titlar i bagaget. Författarna är båda välmeriterade. Hur väl den lyckas är sen en fråga om smak och tycke. Börje i sin tur är gift med Vivan Lindström som tröttnat på prasslet och flyttat hem till Åbolands skärgård för att föda upp får och åka båt. Wolff-Brandt, fritidsboare i Åbolands skärgård, har en diger utgivning bakom sig på det egna, numera avvecklade, förlaget Vingpennan. GERD ROMAN jobbar på ett bibliotek i Stockholm. Att det hela framställs som en ”jag tar för mig av livet”-historia och inte som ett ”nu ska vi behaga män”-projekt är eventuellt en förmildrande omständighet, men lite sunkigt osar det ändå. Libraria, 2023 •. Språket är gott. Wessnert som är uppvuxen i skånsk slottsmiljö kan stoltsera med tiotals titlar inom en mängd genrer och har en bakgrund inom museivärlden. LITE SYND är det, för jag är övertygad om att författarna hade haft förutsättningar att klämma till med något smartare. För att få ekonomin att gå runt hyr Gerd ibland ut sin lägenhet till sin chef Kassandra Larsson. Förakta aldrig en stilettklack •. Det som gör henne speciell är att hon har ärvt en massa pengar som sedan en italiensk solochvårare har lurat av henne med sängkammarögon och smicker. Genom en komplicerad räcka av förvecklingar hamnar hela fyrväpplingen i Nice. Hon brinner för litteratur, men besökarna vill mest bara låna toaletten. Tidigare har de tidigare skrivit en ungdomsbok ihop, men nu är siktet inställt på en mogen målgrupp. Ännu tröttare blir jag när också fårfarmaren Vivan ska trimmas ner till en porslinsfigur. ”Förakta aldrig en stilettklack” bjuder på medelålders damer i närkamp med ryska maffian och rör sig från kobbarna utanför Dalsbruk till den franska Rivieran. Det är uppenbart att romanen försöker tala både om och till kvinnor. I ”Förakta aldrig en stilettklack” bjuder Carina Wolff-Brandt och Gudrun Wessnert på fartfylld feelgood chicklit med stråk av mysdeckare. I och med ”Förakta aldrig en stilettklack” skiftar de fokus mot vuxna, eller mer specifikt mogna kvinnor
ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 14 FOTO: BIG STOCK V interkryss Varsågoda! ÅU bjuder numera på ett extra korsord i veckan. Lördagens tävlingskryss fortsätter som vanligt. Onsdagskrysset löser man för sitt höga nöjes skull och kollar den rätta lösningen i slutet av tidningen. Mycket nöje!
I år fyller ÅU 200 år. ÅU 15 ONSDAG 3 JANUARI 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. Vad var likt och vad var olikt. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 100 år gamla.
moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Inkl. Vinden är svag, lokalt måttlig. Till utlandet tillkommer portokostnader. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -22 -26 -23 -29 -30 -29 -28 -26 -21 -25 -8 -17 -28/ -26/ -23/ -8/ -19/ -15/ -18/ -21/ -26 -25 -21 -8 -16 -13 -14 -18 6 7 11 12 14 13 11 Tor -27 -26 -21 -9 -18 -15 -17 -19 Fre -23 -23 -20 -10 -18 -16 -15 -16 Lör -15 -13 -19 -8 -17 -16 -16 -18 Sön -11 -10 -14 -8 -15 -14 -14 -18 Russarö -8 E 15 Utö -7 E 15 Kumlinge -10 E 6 Åbo +12cm Föglö +22cm Hangö +7cm Amsterdam 12 1 Aten 17 1 Berlin 5 4 Bryssel 11 5 Budapest 6 4 Dublin 9 5 Frankfurt 10 1 Köpenhamn 3 1 Larnaca 20 1 Las Palmas 22 1 Lissabon 17 4 London 12 1 Madrid 6 1 Malaga 20 1 Mallorca 17 1 Moskva -18 1 New York 7 1 Oslo -8 7 Paris 11 5 Prag 4 5 Reykjavik 3 5 Rhodos 17 5 Rom 15 1 S:t Petersburg -18 1 Stockholm -5 4 Tallinn -16 1 Venedig 6 1 Warszawa 6 1 Wien 5 1 Zürich 8 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Temperaturen är -20 till -35, på eftermiddagen i södra Finland mest -15 till -25 grader. Inkl. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Åbo 2024. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Det är mest uppehåll, på många hall också klart väder. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Inkl. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Vid södra kustområden kan det förekomma lätt snöfall. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. 10 dagen före publicering. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. wind m/s Högtrycket befinner sig över Finland. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. ÅU VÄDER & SERIER 17 ONSDAG 3 JANUARI 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 990 990 995 995 1000 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 14 temp
Jag önskar mig god hälsa men också pengar, för det behöver man. – Vi får se hur bra man ser dem, det beror lite på vinden. Fyra band uppträder, varav tre har lokal koppling. Det viktigaste är att få behålla hälsan. – Jag önskar mig förstås glädje och lycka som alla andra. FÖR IVAR och Karoliina Orrström har 2023 varit aningen utmanande. Många glömmer det, liksom hur många möjligheter de har, säger hon. De är här för att fira jul och nyår i Åbo. – Där är det lite varmare, skrattar Bernardo. Vanligtvis är den lägsta temperaturen vid årsskiftet mellan 1 och 8 minusgrader. Mycket kallt men vackert, är svaret på frågan om vad de tycker om Åbo. ANNINA SUOMINEN FIRADE NYÅR LUGNT. I morgon: Rut, Noomi, Naomi, Tiitus, Ruut. De bär på plastpåsar med apelsiner, äpplen och vindruvor som de köpt. Namnsdagar i dag: Elmer, Helmer, Elmeri, Elmo. Inte har det varit uselt men det har skett många förändringar, säger Ivar. Det som de funderar mest på nu är om de ska stanna här eller flytta till huvudstaden. MARJA-LEENA och Jukka Sairanen har inga speciella planer eller önskemål som gäller dem själva inför 2024. En lugn hemmakväll blir det på nyårsafton. Nyår firar de med ett besök i Äventyrsparken där det skjuts raketer för barn klockan 18. Man måste ju titta på fyrverkerierna, som invånare i Åbo är det ju vi som betalar för dem, säger han. Precis som Ivar och Karoliina Orrström står Bernardos familj inför ett beslut om flytt. Hon hoppas på positivitet och att människor ska ta bättre hand om varandra. – Vi hoppas på att det blir lite lättare och bättre. Men det viktigaste är att vara lycklig. Flera personer stannar ändå gärna och pratar lite om önskemål inför det nya året med ÅU. – Jag vill köpa ett nytt hus. – Om han sover så dricker vi säkert ett glas skumpa och går ut i trädgården. PÅ SALUTORGET möter vi portugisen André Maciel med sonen Bernardo. GLÄDJE OCH UTMANINGAR. Dörrarna öppnar klockan 17.30 och The LAW stiger upp på scenen cirka klockan 21. Så varmt var det i Mariehamn på Åland den 31 december 2016. Cruel Departure och The LAW är bekanta från det första evenemanget som ordnades ett år tidigare och Blazing Steel spelade tillsammans med de här två banden på Bergfest 3. Jag hoppas att det är möjligt, säger han. KRISTI T. Årets gästande band är alternative metal-bandet Betrayal of Caesar från huvudstadsregionen. Det är viktigt att komma ihåg att vara tacksam. En glädjande händelse är att de har blivit föräldrar till Martin, som sover gott i sin barnvagn. Naruskajärvi i Salla i Lappland innehar rekordet för den lägsta temperaturen vid årsskiftet sedan 1961: Minus 43,5 grader uppmättes den 1 januari 1982. Inträdet är fritt. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Pengar, fred, nytt hus och god hälsa står på önskelistan. kommer skyndande längs med gågatan. I norr är det oftast mellan 8 och 18 minusgrader. – Jag hoppas på fred i världen, säger Marja-Leena. Men det viktigaste är att vara lycklig. Det är andra gången som de är i Finland. Jag önskar mig god hälsa men också pengar, för det behöver man. ÅU » » Meteorologiska institutet har utfärdat en köldvarning i hela landet.. Ivar är från Helsingfors men de har bott i Åbo i två år. I fjol regnade det på vissa håll i landet och det var upp till 5 grader varmt på nyårsnatten. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi PARGAS. Jukka har inga invändningar utan konstaterar att fred låter bra. – Den här gången har vi också med oss min mamma och min syster, säger André. Så djupt fick finländarna vada i snön vid Kilpisjärvi i Enontekis. Sedan 1961 är det högsta snödjupet som uppmätts vid årsskiftet 126 centimeter. – Åtminstone måste vi bestämma oss innan han börjar skolan, skojar Ivar. Eventuellt kollar de på fyrverkerierna. – Människorna är snälla här, säger André. ÅU SOLSIDAN ONSDAG 3 JANUARI 2024 18 9.37 15.34 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 9.37, ner 15.34, i morgon upp 9.36, ner 15.36. Paret står inför ett utmanande beslut nästa år då de överväger att sälja sin lägenhet. Huset skulle i så fall finnas där de bor, i Viana do Castelo i norra Portugal vid Atlantens kust. ETT STENKAST bort på gågatan stöter ÅU ihop med Olli. De små guldstunderna i vardagen är viktiga, tycker hon. Karoliina och Ivar Orrström har haft ett lite utmanande år men gläds över pojken som sover i vagnen: nyfödda Martin. Han har inga större förväntningar inför 2024. Hon hoppas starkt på att världen blir en bättre plats. André Maciel, Portugal Nu är det kallt – 2016 slogs rekordet för det varmaste nyåret Det innebär att många som lider av kroniska sjukdomar kan uppleva att symtomen förvärras. Jag önskar mig förstås glädje och lycka som alla andra. Vad har du för förhoppningar inför 2024. DEN HÖGSTA temperaturen vid årsskiftet sedan 1961 i Finland var 9,1 grader. Kanske skjuter vi några raketer. Olli hoppas på god hälsa. Han tänker fira med en lugn hemmakväll och titta på Åbo stads fyrverkerier från sin balkong vid midnatt. På trettondagen den 6 januari blir det hårdrock för hela slanten i kultursalen i PIUG, då Hevi New Year 2 kör igång klockan 18. En del berättar om privata funderingar, andra om världen i allmänhet. Enligt Meteorologiska institutet ligger temperaturerna vid årsskiftet oftast på minus i hela landet. Rocka in det nya året i PIUG Det här önskar invånare och turister i Åbo för år 2024 Det är smällkallt i Åbo centrum dagen före nyårsafton. – Genom att fokusera på det lilla som är bra, de fina stunderna, mår vi bättre. 2023 BÖRJADE däremot i milda tecken
YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Mimmit musapatti. 18.55 Sportnytt 19.00 Rapport 19.10 Lokala nyheter 19.15 Musikmakarna Svensk dokumentär från 2024. 8.05 Mysteries at the Museum. 7.15 Charlie och Lola. 8.00 Nyheter. 7.41 Lilla Tvåan. 7.59 Hyvää huomenta. 10.33 Radio Suomen Päivä. 13.03 Eftermiddag. 18.02 LuontoSuomen retkeilyilta 0203-17600. 18.20 Charlie och Lola. 2.35 Västra gymnasiet. ÅU RADIO OCH TV I DAG ONSDAG 3 JANUARI 2024 20 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 8.34 Hemma hos oss 8.46 Oktonauterna och ett arktiskt äventyr 9.09 Kalles nalle 9.34 Pelle Kanin 10.00 Risto Rappare och coola Venla 11.10 Strömsö 2016 11.40 Allt till salu 12.10 Nikki rides bikes 12.25 Backhoppning: Världscupen 14.00 Ketonen & Myllyrinne 14.25 Backhoppning: Världscupen 15.25 Längdåkning: Världscupen 15.40 Backhoppning: Världscupen 16.20 Längdåkning: Världscupen 16.45 Norge sett från luften 16.55 Sagor om fjällen 17.00 Lilla Tvåan 17.58 Längdåkning: Världscupen 19.50 Nikki rides bikes 20.00 Det kriminella sinnet (7): Dömd som serieknivhuggare 20.30 Tervo & Halme på jakt efter sann finskhet 21.00 Flammande nord 21.50 Peltsis andra natur 22.20 Aurora 20.00 Det kriminella sinnet (7): Dömd som serieknivhuggare. 17.26 Vega Musik. 22.45 Mayarikets värld. 8.00 Fåret Shaun. 22.00 Kommissarie Dalgliesh. 23.00 Late night stand up 0.00 Rapport. 7.20 Hengenvaarallinen saalis: Viikingin paluu. 12.40 Alaskan rakentajat. 13.00 Mistä maailma puhuu: Saadaanko Ruotsin jengisota loppumaan. 15.02 Alueradio. 13.50 Mysteries at the Museum. 22.00 Nyheter. 17.00 The mentalist. 3.00 Yle Uutiset. 7.18 Petras gäng. 22.15 P3 Dokumentär: Tågkatastrofen i Dalarna 1980. 19.00 Huutokaupan metsästäjät. 20.00 Frendit. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.55 Latela luonto kutsuu. 6.55 Hej Jycke. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 8.35 Kakkukuningas: Jouluhaaste. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 16.50 Top Gear. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Modiga kaniner. 7.00 Greta Gris. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 19.20 Hej Jycke. 1.30 Huutokaupan metsästäjät. 14.02 Alueradio. 22.00 Yle Uutiset ja sää. Haavisto alltid. 22.00 NCIS: Hawai’i. 19.02 Urheiluradio. 12.10 Kalle Haatanen. KUNSKAPSKANALEN 16.00 Hjärndagen 2023. 19.55 Wheeler Dealers. 8.33 Morgon. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 21.02 Urheiluradio. Ennennäkemättömään mittakaavaan ryöpsähtänyt jengiväkivalta puristaa Ruotsia ahtaalle. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 11.50 Rantataloa etsimässä. 1.05 Doobidoo nyårsspecial. 12.55 Radio Suomen Päivä. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 15.05 Tähdet, tähdet. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 22.05 Urheiluradio. 20.55 Bernies äventyr. 16.00 Ulosottomiehet. 11.30 Gordon Ramsay’s future food stars. 22.00 På kommande: Utö Tulossa Nelonen Median kanavilla. 13.50 Lyxfällan. Olli Haapakangas. 16.05 Jääkiekko: Slovakia–Suomi. 20.00 Yle Uutiset. I rollerna: Liam Neeson, David Wilmot, Lesley Manville. 17.10 Uutispodcast: Parhaat 2023: Edes Barbie ei pelasta Hollywoodia talouskriisiltä. 19.00 Nyhetsteckens årskrönika 2023 Svensk nyhetskrönika från 2023. 7.10 Aamusoitto. 15.00 En plats i solen. 13.05 Lucianoz – dansbandsstjärnan från Rinkeby. 23.15 Kommissarie Dalgliesh. Merisää. 22.00 Haluatko miljonääriksi. 1.00 Arman och Finlands brottsmysterier. Lande. 7.59 Räven och Haren. 14.00 Nyheter. 19.30 Livet leker. 17.00 Burgermännen i Nordamerika. 14.00 Yle Uutiset. 20.25 Latela luonto kutsuu. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 22.00 Berättelsen om Killinggänget Svensk dokumentärserie från 2023. 9.05 Muistojen bulevardi. 18.35 Hartaita säveliä. 14.00 Villa & Utedass på Bostadsmässa. I rollerna: Benedict Cumberbatch och Keira Knightley. 7.13 Alueradio. 6.35 Hartaita säveliä. 6.00 Året var 1974 (R) 7.00 På spåret (R) 8.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Go’kväll best of 2023 (R) 12.05 Stjärnorna på slottet (R) 13.05 Världens Barn – återblicken (R) 13.50 Året var 1974 (R) 14.50 Nils Poppe: Rolig till varje pris (R) 15.50 Det ska va gôtt å leva Svensk dokumentär från 2022. 19.05 Luonto-Suomen retkeilyilta 0203-17600. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 3.1. 19.15 Aftonandakt. 20.00 Nyheter. 7.30 Heja! Heja! Billy Bilsson. 8.30 Regionalt. 12.01 Nyheter. 19.02 Sävelten tyttäret Säveltävät naiset Suomessa. 16.10 Faunin iltapäivä. 20.30 Rapport 20.50 Lokala nyheter 20.54 Sportnytt 21.00 Sportens årskrönika Svensk sportkrönika från 2023. 8.55 Amerikan rajavartijat: Meksiko. 3.35 Sex tape Finland. 18.55 Kadonneen kullan metsästys. 8.24 Athleticus. 12.50 Valmistuksen salat. Päivän mietelauseen on valinnut JuhoPekka Rantala. 8.30 Paavo Pesusieni. 13.00 Simpsonit. 18.35 Greta Gris. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 6.50 Aamuhartaus. 10.10 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 16.09 Eftermiddag. Miten käy Saksan, kun valtasuhteet jytisevät Euroopassa. 9.00 Koiralle koti. 20.00 TV4Nyheterna. 8.23 Lilla Tvåan. 0.15 Romuraudan valtiaat. 15.55 Yle News. 21.00 Stugfixarna Norge. 21.50 Naturdagboken (R) Svensk naturserie från 2020. 7.53 Alueradio. 3.54 Yöradio. 18.00 Ett fall för KLURO. 14.50 Project runway. 3.40 Huimat huushollit. 20.00 Framför klassen Del 1 av 4. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 15.50 Romuraudan valtiaat. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 21.00 Subleffa: Beverly Hills kyttä II. YLE RADIO 1 FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. Lukijana kuuluttaja Jalmari Laine. 9.11 Alueradio. 15.00 Yle Uutiset. 17.00 Simpsonit. 9.33 Vega Förmiddag. 18.50 MasterChef Australia Dessert Masters. 0.00 Yle Uutiset. 21.00 Top Gear. 14.55 Yksi on hyvää seuraa. 6.45 Min lillebror. 3.02 Toni Laaksosen Lauantaitanssit. 13.30 Restaurant: Impossible. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 10.00 Yle Uutiset. 10.00 Uusi elämä etelässä. 2.40 Uusi elämä etelässä. 7.30 Enni och Roy. 15.10 Stadi vs. 23.02 Yöradio toiveiden yö. 10.00 Brysselin kone. 21.00 Världens natur: Elefanternas dynasti. 12.10 Urheiluradio. 4.05 Schitt’s Creek. 7.10 Urheiluradio. 12.03 Pälsnäringens uppgång och fall: Del 2/3 Alla vill bli rika på päls. 11.33 Radio Suomen Päivä. 13.05 Puutarhan pelastajat. 17.50 Arvokaman etsijät parhaat löydöt. 0.55 Meeri Koutaniemi, bortom bilderna. 17.00 Nyheter. 6.00 Bing 6.05 Sunny Bunnies 6.10 Pyjamashjältarna 6.35 Smurfarna 6.45 Miraculous: Ladybugs & Cat Noirs äventyr 7.10 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 7.20 Lego Ninjago 7.35 Tara Duncan 7.45 S.M.A.S.H! 8.00 Ett nytt liv i södern 9.00 Villa & Utedass 10.00 Renovera eller flytta UK 11.00 Renovera eller flytta Finland 12.00 Onnenarpa 13.55 Renovera eller flytta UK 14.55 De rika och de fattiga UK 15.55 Kommissarie Rex 16.55 Onnenarpa 17.00 Högholmen 18.00 Kummeli esittää: Kontio & Parmas Del 2 av 10. 18.40 Regnbågsstadens hjälte. 18.50 Iltahartaus. 12.45 Merisää. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Temptation island Finland Del 17 av 22. 9.54 Andrum. 18.50 Merisää. TV5 FI 6.45 Asunnon metsästäjät. 9.30 Regionalt. 12.30 Fader Brown 13.15 Fennada-klassiker: Den vilda Norden 14.55 Levande arkiv: Stormässa i Savolax 15.04 Arkivfilmer: Resenärens oaser 15.20 Hörd i sak: Esa Saarinen 16.10 När Finland förändrades den rolösa tiden 1961 1981 16.40 Yle Nyheter på lätt finska 16.45 Yle Oddasat 16.50 Novosti Yle 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk 17.00 Yle Nyheter 17.00 17.10 Fader Brown 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.21 Yle Nyheter Nyhetsfinland 18.30 Halva jag. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 8.25 Pyjamashjältarna. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 14.50 Kadonneen kullan metsästys. 12.45 Väderoch sjörapport. 20.15 Thailands dykande apor. Del 4 av 19. 11.00 Asunnon metsästäjät. 12.00 Burgermännen i Nordamerika. 12.21 Vega Musik. 22.00 Tulossa: Syke. 16.35 Miljonäärien luksuslomakodit vaihtoon. 7.42 Tipo. 0.30 Jordens superkrafter. 9.00 Yle Uutiset. 20.03 Ordet läcker: Sång. 3.10 Simpsonit. 16.13 Alueradio. 1.20 Island – ytterligheternas land. 9.20 Ensitreffit ulkomailla. 15.55 The real housewives of Orange County. 23.00 Yle Uutiset. 4.00 Yle Uutiset ja sää. 19.00 Aarne Tarkas den finska filmen tackar 20.00 När Finland förändrades den rolösa tiden 1961 1981 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.51 Sportrutan 21.00 Presidentkandidaterna frågas ut: Jutta Urpilainen 22.00 Värld i brand 23.00 Oddasat 23.15 Helene kollar läget 19.00 Aarne Tarkas den finska filmen tackar. 18.35 Brottplats: Antiken. 18.10 Världen från förr. 11.03 Naturväktarna. 22.05 Drängen Del 1 av 8. 7.50 Merisää. 8.21 Namnsdagsgratulationer: 3.1. 18.03 Vegas vinterpratare: Märta Westerlund, komiker och medieprofil. 15.00 Nyheter. 23.00 TV4Nyheterna. 14.00 X3M Eftermiddag Remix. 9.10 Sää. 8.40 Bluey. 23.15 Elokuva: Elämä pelissä. 19.00 Haluatko miljonääriksi. 18.50 Hockeybilder (R) Svensk reportageserie från 2019. 16.30 X3M Nonstop. 23.15 Poliisien matkassa. 20.00 Remppa vai muutto UK. 5.30 Yle Uutiset ja sää. JIM 11.00 Gränsbevakarna Kanada. 9.50 Wheeler Dealers. 14.30 Aristoteleen kantapää: Arkikeskustelun tabut vaihtelevat eri kulttuureissa. 7.35 Hej Jycke. 2.00 Yle Uutiset. 11.02 Radio Suomen Päivä. 2.02 Toni Laaksosen Lauantaitanssit. Filosofista keskustelua totuudesta, kauneudesta, hyvästä ja pahasta. 12.30 Käräytyskamera. 7.07 Morgon. 21.00 Yle Sportens NHLpodd. 20.25 Iltasoitto. 21.00 Nyheter. 17.13 Radio Suomen Ilta. 11.00 Yle Uutiset. 20.40 Furiki rullar. 1.30 Victoria’s Secretin nousu ja tuho. 14.45 Kotikokit vastaan mestarikokit. 21.00 Yle Uutiset. 7.25 Muumien Taikatalvi. 14.00 Suurmestari UK. 20.15 Lilla Aktuellt. YLE X3M 11.00 X3M Special: X3M Jullov. 8.10 Ykkösaamu. 17.50 Sinkkuillallinen. Jutta Urpilainen och Pekka Haavisto. 1.10 Remppa vai muutto UK. 14.05 Sinkkuillallinen. 17.07 Aktivister och eldsjälar: Oscar Lehtinen: Aldrig mer slagsmål. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 10.55 Autojen fiksaajat. Uutiset ja sää radiossa. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 13.20 Kulturbäraren (R) 14.20 Jazzsommar: Curtis Stigers (R) 15.20 Konsert med norska radioorkestern (R) 17.00 Rapport 17.05 Möte med (jiddisch) (R) 17.20 Uutiset årskrönika (R) 17.50 Samisk årskrönika (R) 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Ögonblick från Svalbard (R) Norsk dokumentärserie från 2021. KUTONEN FI 6.30 Valmistuksen salat. 22.55 Subleffa: Breach. 9.05 Urheiluradio. TV4 8.50 Nyhetsmorgon. 7.05 Kakkukuningas: Jouluhaaste. 2.20 Suurmestari UK. 6.30 Historia: Mayafolkets värld 7.25 Yles morgon 9.30 Teemu Keskisarja och de döda 9.54 Sagor om fjällen 10.00 Yle Nyheter 10.00 10.05 Casualty 10.45 Vargmannen 12.00 Halva jag. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 6.05 Aamusoitto. 21.00 Sportens årskrönika. 12.50 Undercover boss US. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 7.55 Neponens djurvänner. Pasi Heikura selvittää, miten välttää nolot tilanteet kevyessä keskustelussa kolmella eri mantereella. 0.40 Poliisit UK: Ajojahti. 0.30 I famnen på en mördare. 21.12 Radio Suomen Ilta. 20.20 TV4Vädret. 16.00 Yle Nyheter och sport. TV3 9.35 Project runway. 11.00 Riston Valinta. 11.35 Naturväktarna. 12.13 Radio Suomen Päivä. Får Jutta hjälp av pausgymnastik och vilken låt spelar DJ Pexi d.v.s. 17.35 Laura Korhosen Jazzklubi: Jazzkantelismi. 11.30 Suurmestari UK. 22.05 Musiikkikamari. 10.03 Naturväktarna. 21.50 Merisää. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 23.00 Piiritys. Larsson: Epilogi näyt. 18.00 Svenska truckers. Tammikuinen virsi soi Eino Leinon runossa Talviyö. 8.15 Morgon. 21.00 Världens natur: Elefanternas dynasti Brittisk naturdokumentär från 2023. 21.01 Så byggdes en orgel. 23.05 MasterChef Australia Dessert Masters. 8.10 Superkaninen Simon. 11.55 Barnwood Builders. 1.30 Gene Kelly. 2.55 Sportnytt. 21.05 Flygplanets historia. 7.50 Giadan juhlakauden herkut. 18.05 Ägd – pengarna eller livet. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 17.50 Amerikan rajavartijat: Meksiko. 21.00 Duudsonit tuli taloon. 8.10 Alice och Lewis. 10.02 Radio Suomen Päivä. 1.02 Paikka auringossa. Del 7 av 8. 7.45 Smurfarna. 2.15 Rikkaat ja rahattomat. 21.03 Dokumenterat: Hon som simmar under isen. 23.15 Kulturpodden: ”Det finns en ABBA-låt för varje situation” – Svenskpopen som erövrade världen, två gånger. 17.20 Ordinary love Brittiskt drama från 2019. Kotimainen ohjelma. 21.00 Dalgliesh Jakso 5/6. 9.35 Mutsi. 14.03 Eftermiddag. 11.00 Nyheter. 1.35 Pantbanken. 7.53 Ykköskolumni. 7.49 Vad i all världen. 10.30 Poliisit UK: Ajojahti. 19.22 Verkligheten i P3: Erica möter sin livräddare – tolv år efter självmordsförsöket. 6.50 Lilla Tvåan. 13.00 Nyheter. 20.00 Vänner. 13.02 Paikka auringossa. 20.30 Skattjägarna (R) Dansk antikvitetsserie från 2011. 1.55 Yöradio. 8.10 Urheiluradio. 22.14 Hyvää yötä. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 8.15 PAW Patrol. 0.10 The rookie. Sorry, Sami! En inhemsk realityserie. 22.00 Yle Vega. 23.52 Vega Musik. 3.10 Nyhetstecken. 9.00 Yle Uutiset. 19.00 Bolibompafamiljen. 2.25 Skattjägarna. 15.02 Kulttuuriykkönen: Italian mafian historia ja nykyisyys: Cosa Nostra & ’Ndrangheta. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 22.35 Bara liv 0.40 Kummeli esittää: Kontio & Parmas. 10.30 The mentalist. 18.00 Poliisit UK: Ajojahti. 20.30 Halv åtta hos mig. 19.00 Nyheter. 7.40 Muumilaakson tarinoita (R) 8.30 Planeettamme Maa II (R) 9.30 Emmerdale (R) 10.30 Ostoskanava Myori.fi (R) 11.00 Kauniit ja rohkeat (R) 11.30 ARPA.FI 12.30 MasterChef Suomi: Professionals (R) 13.30 The Savoy: kurkistus huippuhotelliin (R) 14.30 Uusi elämä etelässä (R) 15.00 Ensitreffit alttarilla (R) 16.25 Planeettamme Maa II (R) 17.30 Kauniit ja rohkeat 18.00 Emmerdale Jakso 9526. 22.00 Joanna Lumley i kryddornas spår. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 14.30 Mysteriesångarna – I can see your voice Finland. 19.00 Lyxfällan. 13.00 Yle Uutiset. 16.00 Alaskas isflygfält. 17.10 Urheiluradio. 6.59 Hyvää huomenta. 0.05 Allsång på Skansen sommaren 2023. 19.10 Tilde. Talvinen tarina (Helsingborgin SO/Okko Kamu). 7.55 Greta Gris. 15.10 Arktiset vedet. Del 3. 18.00 Amerikas antikälskare. 7.30 Regionalt. 8.00 Simpsonit. 23.40 Australiens orörda natur. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Sininen planeetta II (R) 23.40 The Savoy: kurkistus huippuhotelliin (R) 0.35 MasterChef Suomi: Professionals. Del 1 av 3. 23.00 The irrational. 9.00 Nyheter. 0.02 Yöradio. 18.00 Yle Uutiset. 11.00 Rikkaat ja rahattomat. 6.05 Alueradio. 10.00 Moderni perhe. 2.55 Yöradio. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 16.55 Grand designs: House of the year. 19.45 Ranchen. 7.43 Räddningshundarna 8.20 Grön glädje 8.50 Sommargympa med Sofia 9.10 Vallhundarna på Reinøya 9.50 Allt till salu 10.20 Livet berättelser från Svenskfinland 10.30 Jaktliv 11.00 Strömsö 11.30 Extrema ögonblick 12.00 Julbaletten Den gåtfulla teatern 13.00 Skrivet i vinden 14.35 Mer om filmen: Skrivet i vinden 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 16.00 Damernas paradis i Milano 17.25 En tvättäkta lantis 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 Ture Sventon och den magiska lampan 18.30 Arvinge okänd 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.44 Gullmets 19.56 Yle gemensamma stunder, gemensamma minnen 20.00 Hotel Portofino 20.55 Före filmen: Den dömdas hämnd 21.01 Så byggdes en orgel 22.00 Filmstund: Mirages 22.08 Mirages 23.00 Före filmen: Winchester 73 23.05 Winchester 73 0.33 Mer om filmen: Winchester 73. 8.13 Alueradio. 2.35 Lejongrottan USA. 18.50 Fåret Shaun. 20.00 Planeettamme Maa II (R) Jakso 2/6. 22.00 Aktuellt 22.25 Sportnytt 22.40 The imitation game Brittisk-amerikansk thriller från 2014. 21.55 Radio Suomen Ilta. 21.00 Astrid Lindgrens älskade filmer. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Vaaleihin Tommolan kanssa Jakso 2/9. 21.00 Greyn anatomia. 10.00 Nyheter. 23.05 TV4Vädret. 7.33 Morgon. 18.50 Unelmahäät. 15.00 Yle Uutiset. 0.00 Vänner. 15.03 Eftermiddag. 8.45 Simon. 21.48 Vega Musik. 16.10 Urheiluradio. 13.30 Klassinen kattaus. 20.20 Piratöarna. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 22.15 Yöklassinen.. 14.00 Bytt är bytt. 8.27 Pok och Mok. 18.00 Djur i natur. 18.00 Nyheter. 6.52 Martha pratar. Olli Haapakangas. 13.00 Finlands auktionskung. 20.00 Svenska tv-historier (R) Svensk faktaserie från 2015. 18.10 Ricky Zoom. 17.45 Tulossa: The Voice of Finland. 19.05 Superkaninen Simon. 0.10 Sinkkuillallinen. 20.02 Sää. 18.55 Luonto-Suomen retkeilyilta 0203-17600. 5.50 Merisää. 20.03 Metsäradio. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 21.00 Elokuva: Blade Runner: The Final Cut. 1.05 Law & order: Special victims unit. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 7.16 Nalles vintervisor. 22.05 Temptation Island Suomi. 12.00 Remppa vai muutto UK. 19.30 Övergivna byggnader. 20.00 Planeettamme Maa II. 1.15 Kööpenhaminan vartijat
I SVENSKFINLAND, som krympt under årens lopp, har också tidningars ägares insatser varit betydande. Tom Simola chefredaktör Visste du att du läser landets äldsta dagstidning. DE GÅNGNA ÅREN visar hur viktig varje läsare och prenumerant är för tidningen, utöver hängivna och skickliga journalister. ÅBO UNDERRÄTTELSER jobbar vidare, som alltid, men som aldrig tidigare. ÅBO UNDERRÄTTELSER är också ett beskrivande exempel på hur viktiga människor och enskilda personer är då innehållet i en tidning skapas. Åbo Underrättelser har en osannolik och tidvis nästan dramatisk resa genom 200 år bakom sig. Endast genom att erbjuda läsarna ett mervärde kan en tidning, oberoende av format, överleva på sikt. Journalistik är en krävande disciplin som betygsätts varje dag.. Under resans gång har ÅU aldrig givit upp trots flera krig, bränder och svåra ekonomiska situationer. Journalistik är en krävande disciplin som betygsätts varje dag. ÅU ska också i framtiden vara en samlande kraft på svenska i Åboland och i närliggande regioner. Utan ägarnas starka uppbackning och förståelse för att medier på svenska i Finland främst är ett kulturhistoriskt uppdrag, inte genuin företagsverksamhet, skulle det inte finnas tidningar på svenska i södra Finland. ÅU:s styrka även i framtiden är att vi är en del av det lokala livet. Boken beskriver bra den ständiga förändringen inom medievärlden och journalistiken. LIVET ÄR LOKALT också i mobiltelefonens tidevarv. ÅU:S 200 ÅR långa och osannolika kamp ger vår generation motivation att fortsätta arbetet och traditionen. 2 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 I dag är en historisk dag BERÄTTELSEN om Finlands äldsta tidning är unik. JAG VILL också rikta ett stort tack till alla våra prenumeranter och läsare, det är ni som gjort ÅU:s resa genom 200 år möjlig. Papperstidningens roll har kontinuerligt minskat, men trots det har den ännu en stor ekonomisk betydelse för mediehusen. Åbo Underrättelser är en enastående berättelse, med 200 år av nyhetsförmedling och äventyrliga tilldragelser. Jag rekommenderar att alla läser den nya historiken om ÅU:s 200 år. FRAMTIDEN för Åbo Underrättelser bjuder på minst lika stora utmaningar som de första 200 åren. I DAG har nyhetskonsumtionen flyttat in i mobiltelefonerna
Må ert kommande århundrade vara lika framgångsrikt.. 3 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 G N U R F Vi gratulerar ÅU på 200-årsdagen! En imponerande milstolpe som vittnar om en lång och betydelsefull historia inom journalistiken
PS. 4 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Småsyskonen Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten gratulerar Åbo Underrättelser på Lev väl och lycka till med fortsatt framgångsrikt arbete under tidningens slogan Livet är lokalt. Här finns också goda nyheter: 200ÅRSDAGEN
Under denna tidsperiod har Finland genomgått stora förändringar: vi har frigjort oss från det ryska herraväldet och blivit en självständig och framgångsrik stat, vi har utvecklats från ett agrarsamhälle till ett informationssamhälle, från ett ståndssamhälle till en jämlik demokrati och rättsstat. Livet är inte bara virtuellt eller globalt. Sauli Niinistö Republikens president. Den ger en inblick i händelser i närmiljön, skapar en samhällsbild och ramar in vardagen. Olika globala digitala plattformar ger i en handvändning tillgång till information från världens alla hörn. En väl redigerad lokaltidning är en del av läsarnas liv. Hela två sekel är en anmärkningsvärt lång tid. I alla dessa förändringar har Åbo Underrättelser, som Finlands äldsta fortfarande utkommande dagstidning, levt starkt i nuet, spridit information och engagerat allmänheten. I en värld som förändras allt snabbare blir betydelsen av tillförlitlig informationsförmedling allt viktigare. Medierna har med tiden övergått från folkbildning till nyhetsbevakning dygnet runt. Livet är här och nu, lokalt. Lokaltidningarnas betydelse har emellertid inte minskat i det föränderliga medielandskapet – tvärtom. Jag gratulerar Åbo Underrättelser till 200-årsjubileet och önskar redaktionen all framgång i dess fortsatta arbete. 5 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 REPUBLIKENS PRESIDENTS HÄLSNING I dag har det gått 200 år sedan det första numret av Åbo Underrättelser kom ut. Framför allt ger den sina läsare korrekt och tillförlitlig information som gör att de kan påverka samhället och fatta beslut om sina egna liv
Riktat innehåll blir allt vanligare i framtiden. Anpassat innehåll går emot traditionellt journalistiskt tänkande, som bygger på objektivitet och inte riktar sig till någon viss målgrupp med specifika intressen. 6 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Framtidsforskaren: Skillnaden mellan olika nyhetsläsare kommer att öka – I framtiden får olika människor olika nyheter från olika håll, sammanfattar Juho Ruotsalainen. – De fyller ofta ett tomrum som traditionella medier inte lyckas fylla. För dem är det riktade innehållet en självklarhet, då nyheterna blir allt mer digitala och flyttar till journalistiska plattformar på nätet. EN INTERNATIONELL trend är att mediernas digitala reklamfinansiering minskar. Teknologin betyder till exempel nya appar som erbjuder journalistiskt innehåll. Juho Ruotsalainen tror därför på allt tätare band mellan de som producerar innehållet och de som konsumerar det, eftersom journalist och publik delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar. Mer innehåll produceras tillsammans och artikelidéerna kommer till exempel från gemensamma Whatsappeller Facebookgrupper där man samlas kring samma intressen. Företag eller till exempel städer betalar för att innehållet ska produceras på ett visst sätt i PReller reklamsyfte. ALLT MER SPLITTRAD NYHETSVÄRLD. Hans forskning handlar om hur nya journalistiska aktörer, som webbaserade uppstartsföretag, som till exempel Must Read och Long Play, ser på journalistik. OCKSÅ AI, artificiell intelligens, erbjuder nya format och maskinöversättningarna kommer att öka. Ruotsalainen kaller det företagsjournalistik. JUHO RUOTSALAINEN. HAN SÄGER ATT DET kan låta demokratiskt och bra att andra som delar samma intressen bidrar till nyhetsskapande. – När människor använder nätet söker de efter information som intresserar dem eller som är relevant för dem. Genom att samla användardata anpassas innehållet allt mer enligt användarens intressen, säger Juho Ruotsalainen. Juho Ruotsalainen, framtidsforskare » » – Den som har råd prenumererar på kvalitativ journalistik medan andra får nöja sig med mindre nogräknade medier och inlägg, säger Juho Ruotsalainen, framtidsforskare med fokus på journalistik och medier vid Åbo universitet. – Samtidigt är det bara ett litet fåtal som verkligen deltar, till exempel med att uppdatera Wikipedia. Företaget i sig är oftast oberoende, men har inte det centrala journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund, med kritiska följdfrågor och källkritik, som är kärnan i den traditionella journalistiken. Long Play har nyligen lanserat en egen kulturredaktion av samma orsak: man anser att traditionella medier inte lyckas producera tillräckligt kvalitativ kulturjournalistik. MEN DET FINNS också företag som producerar köpt material, som advertorialer, som ser ut som journalistiskt producerade filmer eller artiklar. UPPSTARTSFÖRETAGEN inom journalistiken tänker annorlunda. För publiken kan det vara allt svårare att skilja trovärdig journalistik från annat innehåll. Framtidsforskaren säger att allt mer nischade journalistiska nätpublikationer riktar sitt innehåll till en smalare och snävare, men desto mer intresserad publik.. Han är framtidsforskare vid Centrum för framtidsstudier vid Åbo universitet, specialiserad på journalistik och medier och får förutsäga journalistikens framtid med anledning av ÅU:s 200 år. De journalistiska principerna kommer i skymundan, trots att det är de som skiljer journalistik från annat innehåll. – En del uppstartföretag lånar eller apar efter journalistiskt språk och artikeltyper. – Nyhetsinnehållet blir allt mer riktat. Det kan öka skillnaden mellan människor, så att den kvalitativa journalistiken blir något för eliten, säger den framtidsforskare som ÅU har talat med i samband med tidningens 200-årsjubileum. JOURNALISTIKENS framtid handlar dels om journalistiska normer, dels om teknologi. Det finns en risk att det är de välbärgade med starkt kulturellt och socialt kapital som deltar i det journalistiska samfundet. – En del av de nischade nyhetssidorna är gratis eller delvis reklamfinansierade. RUOTSALAINEN SÄGER ATT många av de journalistiska uppstartföretagen, som till exempel just Must Read och Long Play ägnar sig åt seriös journalistik och följer de etiska reglerna för journalister. Det kan öka skillnaden mellan människor, så att den kvalitativa journalistiken blir något för eliten. Algoritmerna i sociala medier serverar också sådant innehåll, som du är intresserad av eller tycker om att konsumera, säger Ruotsalainen. Men ofta får de sina Vi kommer att se allt mer riktat nyhetsinnehåll. – Tittar man på journalistikens utveckling ur teknologisk synvinkel är det ofta ett ganska snävt synsätt. – Det skapar en ny samhörighet mellan journalisten och publiken. Exempelvis Long Play gör grävande och djupgående journalistik, eftersom man tycker att det inte finns tillräckligt av det i andra medier. ALLT MER NISCHADE journalistiska nätpublikationer riktar sitt innehåll till en smalare och snävare, men desto mer intresserad publik
– Skillnaderna mellan människor växer när det kommer att finnas de som är beredda att ta reda på och hitta kvalitativa källor, medan en del inte kommer att hitta några kvalitativa nyheter alls. •. Producerar också artiklar i samarbete med kommersiella aktörer, där det står att texten är en samarbetsprodukt. – De traditionella mediernas ställning i Finland är stark och svår att utmana. En av få framtidsforskare i Finland som forskar i journalistik och media. Källa: longplay.fi och mustread.fi Att man delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar får allt mer betydelse inom framtidens journalistiska produkter. Riktar sig också till dem som är intresserade av samhällsfrågor på djupet. •. – De här filterbubblorna finns inte i den utsträckning som många tror. – Det kan handla om mer specialiserade magasin som utkommer sex gånger per år och som är ganska dyra, med längre och mer genomarbetade artiklar. Samtidigt pågår det en centralisering inom den finländska medievärlden, där till exempel Keski-Suomalainen äger många lokaltidningar. – Här handlar det igen om grupper som delar ett visst intresse och som kan tänkas vara beredda att betala för ett visst innehåll. •. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi. Väntas disputera för doktorsgraden 2024. Long Play grundades 2013 och ägnar sig åt oberoende och prisbelönt journalistik. •. I stället blir chatgrupper som till exempel Discord, där spelare och andra medieanvändare kommunicerar med varann, allt mer intressanta som nyhetskanaler, liksom riktade nyhetsbrev, som man kan prenumerera på. VAD SÄGER framtidsforskaren om papperstidningen då. Samtidigt har de inte det traditionella journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund. Till dem hör städer, offentliga ämbetsverk, universitet, intresseoch arbetsmarknadsorganisationer. Magister i sociologi från Tammerfors universitet med journalistik och mediekultur som biämne. – Dagstidningarna blir allt färre och utkommer allt mer sällan på papper. •. De är intresserade av nyheter som berör dem, säger Ruotsalainen. Han förutspår att papperstidningar blir ett slags lyxprodukt. Long Play publicerar undersökande journalistik, omfattande reportage, personporträtt och essäer, samt andra längre artiklar i digital form. •. •. •. Målgruppen är landets viktigaste beslutsfattare. – Den som har råd att prenumerera på kvalitetsjournalistik får en viss sorts nyhetsförmedling, medan de som inte vill eller har råd att betala för nyheter är mer beroende av nyheter av sämre journalistisk kvalitet och ren disinformation, säger Juho Ruotsalainen. Publicerar årligen 12 nya långa artiklar för prenumeranter samt kortare gratis artiklar och ett nyhetsbrev. Nyhetstyngdpunkten flyttar till nätet. Privatfinansierad och oberoende, medlem av Opinionsnämnden för massmedier. Har sedan 2010 varit knuten till framtidsforskningen vid Åbo universitet. Det i sin tur betyder att de nischade medierna strävar efter att producera sådant innehåll, som fler är villiga att betala för. Ruotsalainen säger att till exempel Suomen Kuvalehti har lyckats öka sina prenumeranter. En framtida nisch kan därför vara hyperlokal journalistik, som till exempel bara handlar om en viss stadsdel. Must Read, grundad 2017, producerar djupgående journalistik om politik och ekonomi. CARINA HOLM KERTTU SAALI ÅBO UNIVERSITET Long Play och Must Read •. Däremot fungerar pappersutgivning för mer magasinliknande tidningar. INNEHÅLLET BLIR med andra ord allt mer specialiserat och uppdelat beroende på vilken plattform det publiceras på. Social bakgrund och ekonomiska förutsättningar får allt större betydelse. Han påpekar att ojämlikheten i samhället ökar när olika människor har olika källor till det nyhetsinnehåll de får. I Finland är det fortfarande rätt ovanligt med nya uppstartsföretag inom journalistiken, medan det finns mer av dem i övriga Europa och i USA. – För dem är papperstidningen en viktig del av varumärket. 7 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Juho Ruotsalainen •. Texterna är längre än vanliga tidningsartiklar, men kortare än böcker. •. SAMTIDIGT STRÄVAR etablerade sociala medier som Facebook efter att minska antalet nyheter i sitt flöde. •. Det har visat sig att de som konsumerar nyheter digitalt möts av betydligt fler olika synvinklar och politiska åsikter än de som håller sig till traditionella tidningar och tv-sändningar. Största delen av prenumeranterna är olika organisationer, som har köpt läsarrättigheter för sin personal. Skribenterna använder mycket tid på sina ämnen, som till exempel brottslighet, droger, barnfattigdom, statsskulden och sömnlöshet. ENLIGT JUHO Ruotsalainen blir framtidens medier allt mer specialiserade och svåråtkomliga för dem som står utanför en viss intressesfär. Att få pengar av sin publik blir en allt viktigare finansieringsmodell, när jättar som Google och Facebook tar hand om reklampengarna. •. •. •. De lånar traditionella journalistiska arbetssätt och värderingar, som objektivitet, fakta och oberoende. pengar från prenumeranter, som är villiga att betala för att få sådant innehåll som intresserar dem. •. SAMTIDIGT STICKER han hål på myten om att vi skulle leva i olika bubblor. Publicerar webbartiklar och skickar ut journalistiska nyhetsbrev, som alla har egen chefredaktör, till prenumeranter
Monica Forssell, S:t Karins – För mig är ”lokalt” beslut som berör min vardag. Människor, platser och fenomen som man kan möta under en (lite längre) cykeltur. Lokalt är också att man lyfter handen då man möter någon på småvägarna. Camilla von Bondsdorff, Karis – Lokalt för mig är allt som sker och händer på den ort där jag bor eller arbetar, och som på ett eller annat sätt påverkar mig eller min familj. Tuuli Meriläinen, Nagu – Lokalt för mig är att man känner till de personer som odlat till exempel äpplena eller potatisen, eller fångat fisken, som säljs i närbutiken. Samtidigt har det som händer på ett större plan, både globalt och nationellt, också betydelse för det lilla och lokala. Sari Sarelius-Helo, Åbo – Lokalt för mig är det att allt som jag behöver i vardagen finns nära mig. Kasper Haverinen, Åbo – Personerna man växer upp med i sin hemstad. Ur vår synvinkel är det viktigt att vara bekanta ansikten och inte försvinna innanför polisstationens väggar. Stort som smått, i vått och torrt. Lokalt kan också vara känsloladdat och sammanbindande och för mig betyda samhörighet.. Det är också hemstaden och identiteten som Åbobo. Jean Lindén, Åbo – Lokalt är det som syns i och påverkar ens vardag. Stephan Sundqvist, Åbo – För mig är polisverksamheten lokal och hoppas den är det för icke-poliser också. 8 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ÅU 200 – Vad är lokalt för dig. Christoffer Holm skriver i ÅU:s nya historik att dåvarande chefredaktören Torbjörn Kevins studiekompis Leif Rex hade hört sloganen ”Life is Local” någonstans i England och tyckte att den skulle passa för ÅU. Marko Rauhala, Åbo – Aura å. Helena Nordström, Åbo – Allt som är bekant och hemvant. Katarina Pada, Åbo – Lokalt är det som kommer nära. Veronica AspelinForsell, Helsingfors – Lokalt för mig är det som kommer nära. Lokalt är både stort och smått som berör oss. Mikael Heinrichs, Pargas – För mig är lokalt allt det som berör mig och mina närmaste på ett eller annat sätt, det vill säga i praktiken det mesta. Aare Kiviranta, Åbo – Alla medmänniskorna i min hemstad Åbo. Helt enkelt livet, som det ser ut med alla dess dofter och färger. Vi har mycket gemensamt och då vi samarbetar gynnar det oss alla. Heli Kokko, Åbo – Platser som har minnen kopplade till sig, som till exempel Domkyrkan i Åbo. Jag tycker Markku Heikkilä hade rätt då han sade att själva staden är oviktig. Jag börjar genast tänka på hemkommunens dialekt. Det är människor som finns i min näromgivning, händelser, evenemang. Då njuter jag alltid lite extra. Teemu Grönros, Nystad – För mig består det lokala av människor, miljö och sociala kontakter. Minna Arve, Åbo – Allt som är kärt för mig är lokalt. Att jag känner mig hemmastadd i stan, att jag känner tillhörighet och känner gatorna och har en trygg känsla där jag bor. Marika Nygårdas, Pargas – Det som är nära och känns tryggt och bra. Lokalt betyder också att jag som beslutsfattare får vara med och påverka Åbobornas vardag i frågor som berör vårt välmående och vår närmiljö. Jaakko Kuusisto, Åbo – Jag blev pappa i år och jag uppskattar det lokala alltid då jag går med barnvagnen till Domkyrkotorget. Vänner, familj och andra människor man känner. Vänner och familj, men också människorna jag möter på gatan. Karl-Johan Bäckström, Pargas – Mina företagskolleger. Med anledning av ÅU:s jubileum har vi ställt frågan: vad betyder lokalt för dig. Efter att vd:n Ole Åberg hade gett klartecken ”togs den i bruk med stor framgång. Sedan 2005 har sloganen ”Livet är lokalt” starkt förknippats med Åbo Underrättelser. Jag tycker ingen annan tidning lyckats med det precis lika bra som ÅU. Både konkret och mer abstrakt. Maria RautioRuneberg, Åbo – Lokalt för mig är det som är bekant och tryggt. Simon Friman, Åbo – Människor. Så är det speciellt i mindre städer och kommuner. John Forsman, Pargas – Känslan man får då man köper en vara eller tjänst som är 100 procent lokalt tillverkad. Camilla Hynynen, Åbo – Lokalt betyder för mig något som är nära mig inte bara geografiskt, utan också nära hjärtat eller småskaligt och lätt tillgängligt för mig utan att stora ”maskinerier” är inblandade. Ulla Achrén, Åbo – Så som sloganen säger: definitivt Åbo Underrättelser, men också lokala Vega Åboland är lokalt för mig. Carina Holm, Lielax – Lokalt är här och nu. Emilia Örnmark, Kimitoön – ÅU så klart! Och den förenande kraften och gemenskapen i det lilla samhället. Niklas Suominen, Åbo – Den gemensamma andan som finns då man känner flera människor i trakten. Vare sig det är firandet av hockeyguld på Salutorget, eller valborgsyran på Vårdberget, är medmänniskorna alltid i huvudrollen. Sloganen fick beröm även externt, exempelvis på en av tidningsmogulen Aatos Erkkos legendariska kräftskivor, där bland annat svenska och finska toppolitiker som Sauli Niinistö, Carl Bildt och Suvi-Anne Siimes deltog”. Mikko Hongell, Åbo – Att man på riktigt får de nyheterna som hänt i det finlandssvenska närområdet. Snackisarna i stort och smått. Jag har bott i Åbo i hela mitt liv och tror inte någon älskar staden mer än vad jag gör. En plats, gemenskap och stämning som känns som hemma. Så länge som det finns en å som rinner igenom den kan det lika väl vara Paris eller Åbo
Det gäller både kultur och idrott, speciellt för barn och unga. Lokalt kan vara tryggt och bekant, men också inåtvänt. Naturen. Lokalt betyder det nära, trygga, bekanta och kära – och därför intresserar det som sker lokalt mest! Susanna Landor, Nagu – Lokalt för mig är närhet och nerv, färskvara av lokala producenter. Det viktigaste är lokalt. Det är journalistik med koll på närsamhälle och människors vardag, som engagerar, folkbildar, fördjupar, ifrågasätter, bygger relationer, skapar sammanhang och i bästa fall bidrar till en bättre värld. ÅU har alldeles rätt i att livet är lokalt. Jag förknippar det lokala med närhet, inte bara i rumslig bemärkelse utan också emotionellt och existentiellt. Johanna Boijer-Svahnström, Mariehamn – Lokalt för mig betyder främst kontakt med lokala människor och allt kring dem (kultur, traditioner, språk, lokal humor, berättelser, maträtter, omgivning). Förstås kan det nån gång också vara frågan om nåt nationellt eller internationellt och hurdan inverkan det har här i trakten. Lokala produkter och människorna bakom dem. Ragna-Lise Karlsson, Bromarv – För mig är lokalt ett härligt virrvarr med gemenskap och mening i livet. Än kan Kimitoön, än Åboland och än hela sydvästkusten kännas lokalt. Tom Rönnblad, Hangö – Tjänster och varor producerade eller sålda av ortsbor, samt en trygg pålitlig gemensam vardag. Kira-Emmi Pohtokari, Åbo – Berättelser och händelser förknippade med en plats, men perspektivet och narrativet skiftar beroende på vems historia det är. Jag vill läsa om kultur, lokalpolitik, sport och kanske någonting i skvallerväg. Carl Haglund, Ekenäs/ Esbo/Åbo – Lokalt betyder för mig en mediebevakning som känner till vardagen för läsarna och där förståelsen för de lokala realiteterna är verklig. Anne-Maarit Itänen, S:t Karins – Den geografiska regionen var vi befinner oss. Foton: ÅU, Olivia Örnmark, Erik Saanila, Lucas Ekblad, Niclas Nordlund/Nya Åland, Pette Rissanen. Det är en del av både min personliga och professionella identitet. Det är viktigt att det finns livskraftiga företag som erbjuder service och betalar skatt. Det kan vara naturen, byggnader, maten eller någon tradition. När det är så småskaligt att handlaren frågar hur din hund mår och på riktigt vill veta. Annika WellingNyberg, Hirvensalo – Det goda livet. När handlaren vet vad du brukar tycka om och kan rekommenderar nyheter hen tror du gillar baserat på tidigare samtal, helt utan algoritmer på datorn, utan bara ett genuint intresse för dig som person. Omnejdens räckvidd varierar beroende på sammanhanget. . Laura-Lotta Andersson, Hangö – För mig betyder lokalt att man på ett positivt sätt lyfter fram ortens säregenheter, det unika. Stig Sundberg, Hangö – Lokalt betyder för mig att jag får den service jag behöver där jag bor. Egentliga Finland är den finaste regionen i Finland, men vi vet inte riktigt hur vi ska berömma oss själva ens då vi har anledning till det. Någonting man identifierar sig med och som känns ”eget”. Till exempel bevarandet av gamla hus i Åbo, funikularen, promenader längs Aura ås stränder, spårvägens öde eller namnet på ”piispanmunkki” (eller berlinermunk). Det betyder mycket för mig. De lokala nyheterna innebär för mig en slags hembygdskänsla, någonting som påminner mig om mina rötter och vilket socialt, språkligt och geografiskt sammanhang jag kommer från. Elina Rantanen, Åbo – Lokalt är det som väcker känslor just här. Tarja Kivelä, Reso – Åbo och ÅU är en del av mig. Freja Rudels, Västanfjärd – Lokalt för mig är axeln Galtarby-Genböle med omnejd. I det lokala ingår också att man får tjänster på nära håll. Petteri Orpo, Åbo – Mina rötter, mitt hem, hela min livsmiljö. För mig betyder lokalt också att man kan röra sig lätt inom staden, helst gående eller åka kollektivt. Det behöver finnas service och tjänster så att det finns något att göra. Johan Backas, Pargas – Att trivas i vardagen och miljön som omger en. 9 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 . Denis Strandell, Hangö – Lokalt betyder hemvant, lättillgängligt och tryggt. Magnus Cederlöf, Ekenäs/Esbo – Eftersom mitt förvärvsarbete är förlagt till Helsingfors delar jag min vecka mellan huvudstadsregionen och Ekenäs. Tanja Eriksson, Bromarv – Lokalt för mig betyder familj utan släktband. Livet här och nu med familj och vänner. Jan Lindholm, Ekenäs – Frågor av betydelse för det lokala samhället, till exempel lokal företagsamhet. Rebekka Pilppula, Åbo – För mig är biblioteket lokalt. Puolalaparken i Åbo och bryggorna vid gästhamnen är två av mina favoritplatser. Terhi VörlundWallenius, Åbo – Lokalt är oftast relaterat till Åbo eller Åboland. Många gånger känner jag till de personer, organisationer eller miljöer som man lyfter fram i de lokala nyheterna. Jussi Orell, Åbo – Som infödd Åbobo betyder det lokala mycket för mig. Johanna Rönnblad, Hangö – Lokalt för mig betyder att det finns en konkret beröringspunkt till min vardag. Vi skulle kunna lära oss av Birkaland och dess huvudstad Tammerfors.. I min situation känns det som extra viktigt att kunna få tillgång till aktualiteter från Västnyland och Ekenäs som trots exilen i Mellannyland har förblivit min mentala hemort. Min lokala region är kanske lite större än normalt och omfattar såväl S:t Karins där jag bor, Pargas med skärgården där jag jobbat länge och Åbo, där jag studerat och bott och nu jobbar. Nicke Wulff, Åbo – Lokalt för mig är något tryggt, säkert och förutsägbart. Hit är alla välkomna, alltid. Malin Johansson, Pargas – Lokalt för mig är det som berör – människor, platser, händelser, stämningar. Den sträcker sig i allt vidare lovar ju längre borta hemifrån jag befinner mig. Annina Suominen, Åbo – Fysiskt är vilken sten som helst lokal för mig så länge jag sitter på den i gott sällskap. Om det så är i Kimitoön, Pargas eller Åbo. Jag är född i Åbo, Aura å och Runsala är alltid förtjusande och ÅU har varit en del av hela mitt vuxna liv. Markus Lindström, Pargas – Det som sker i Pargas, skärgården och i Åbo
– Man måste hela tiden uppdatera sig själv och lära sig nytt. Också Rebecka säger att hon följer med ÅU, men främst på sociala medier. Numera arbetar hon som timlärare i Malms skola, bland annat i textilslöjd och bildkonst. – Vi är lite gammaldags på det sättet att vi inte ger upp på varandra allt för lätt, ler Yvonne. Också nyheterna om försäljningen av Pargas fjärrvärme och brobyggandet har fastnat i minnet. Familjen har läst nyheten om att ÅU:s chefredaktör Tom Simola är Pargas blivande stadsdirektör. FÖR TIO år sedan jobbade Yvonne i Nagu skola. – Jag trivs i Helsingfors och gillar stadspulsen, men jag kommer också hem regelbundet. – Det är nog stugan som fick oss hit. Ett årtionde senare välkomnar familjen ÅU igen till sitt hem inför det stora 200-årsjubileet. Hunden Indy håller Patrik och Yvonne sällskap när barnen har flyttat hemifrån. – Pargas är ett helt okej ställe. Också en fotbollsresa för bara pojkarna skulle vara på sin plats, tycker Patrik. Det finns föroch nackdelar med varje ort. Därför är det skönt att komma hem och ta det lugnt på kvällen. PATRIK BERÄTTAR att han ofta brukar diskutera nyheter i tidningen med patienter. – David brukar bläddra igenom den när han är här på veckosluten. – Det sker många förändringar i Pargas just nu, säger Yvonne. Som tur är jag en pysselmänniska. FAMILJEMEDLEM. ÅU:S JUBILEUMSTIDNING 27.1.2014. – Vi har båda ett ganska socialt jobb. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi » » Inför 190-årsjubileet besökte ÅU Pargasfamiljen Nygård. Sonen David bor på Kårkulla, men besöker hemmet på veckosluten. – Man måste ju veta vad som händer där man bor. – Vi tycker om att resa och tycker att man ska göra det innan man blir alltför gammal, säger Yvonne. – Hela familjen läser alltså ÅU, säger Yvonne. Familjen Nygård är samlad i vardagsrummet. Kanske det blir ett årtionde till i Pargas. Efter en lång resa är det ändå alltid trevligt att komma hem och känna friden i det egna hemmet. – Samma ställe, samma patienter, men också en hel del nya, skrattar han. 10 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Familjen Nygård känner sig hemma i Pargas Vedspisen sprakar. Jag tror inte att vi skulle trivas bättre någon annanstans. Därför är det skönt att komma hem och ta det lugnt på kvällen.. Där bor vi fortfarande om somrarna, säger Patrik. Patrik jobbar fortfarande som fysioterapeut på sin klinik i Pargas. Dottern Rebecka Nygård studerar numera veterinärmedicin för tredje året vid Helsingfors universitet. FAMILJEN HAR också besökt otaliga länder. PATRIK OCH Yvonne har bott i samma hus i Munkviken sedan 2002. Nu planerar familjen en vandringsresa till Norge och en vinoch kulturresa till Frankrike. Mycket har förändrats sedan sist. Barnen har flyttat hemifrån, och nu bor Patrik Nygård och Yvonne Hedman-Nygård kvar i huset i Munkviken tillsammans med den sexåriga hunden Indy. Yvonne betonar också sinnesron i att bo på en mindre ort. NÄR ÅU:S reporter Kim Lund för 10 år sedan besökte familjen skrev han om paret Nygårds kärlekshistoria från sandlådan till bröllopsdagen. Familjens tillökning har under de senaste tio åren har begränsat sig till flera hundar och höns. Två årtionden i Pargas har rotat familjen, och paret har inga planer på att flytta. Samma år föddes Rebecka. OLIVER HEIKKINEN Vi har båda ett ganska socialt jobb. – Vi har tagit hand om tre omplaceringshundar under åren, men nu är bara Indy kvar, berättar Yvonne. ÅU ÄR fortfarande viktig för familjen. Resande är ett gemensamt intresse. Kärleken lever kvar, och i somras firade paret silverbröllop, även om de nu hållit ihop i närmare fyrtio år. Det är upp till en själv att trivas, fortsätter han. Yvonne brukar läsa papperstidningen, medan Patrik föredrar att läsa nyheterna på nätet
kasnas.com Hotell – Spa – Gym Restaurang – Butik Café Fiskdisk – Gästhamn Caravan – Strandbastu – Glasskiosk Minigolf – Tennis Padel. Nygårdarna gillar att resa och spendera tid i naturen. Kasnäsudden och Salmonfarm önskar gratulera landets äldsta dagstidning ÅU,,som fyller 200 år!. 11 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 OLIVER HEIKKINEN FAMILJETID
12 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 De har samlat ÅU:s 200 år i videohistoriken på åu.fi » » Produktionsteamet från Å Communications har lagt ner minst 200 arbetstimmar på att berätta Åbo Underrättelsers 200-åriga historia i tio korta filmavsnitt. Skådespelaren Riko Eklundh lotsar tittarna genom ÅU:s 200 år i videohistoriken i tio avsnitt som finns på åu.fi. Simo Ahtee har filmat och Maria Rautio-Runeberg har regisserat och editerat avsnitten. INSPELNING. CARINA HOLM
Vi filmade i den smala lilla gränden Klostermellangatan vid Gamla stortorget och Riko kom och kramade om alla, säger Ahtee. Det fanns en bok med försäkringsanteckningar, som var närmare en halv meter tjock, med allt det som Åboborna hade förlorat i branden, säger Maria Rautio-Runeberg. Avsnitt sju handlar om ÅU:s läsare, medan del åtta lyfter fram en del av alla dem som har jobbat på Åbo Underrättelser. Riko Eklundh, programledare för ÅU:s videohistorik Videohistoriken finns på åu.fi •. Det nionde avsnittet handlar om överlevaren ÅU. Vi har fått lägga band på varandra, säger Veronica Aspelin-Forsell. CARINA HOLM ÅBO UNDERRÄTTELSER 200 ÅR. Avsnitt tio knyter ihop serien om ÅU:s 200 år. – Alla som vi har kontaktat för intervjuer har ställt upp om bara deras tidtabeller har medgett det. Å COMMUNICATIONS. – Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. •. – Det är roligt att kunna visa så fina platser i videohistoriken, säger Ahtee, som genom historikarbetet har fått en bättre förståelse av nyheter och omvälvningar som tidningen både har genomgått och rapporterat om. Stor hjälp har teamet haft av Christoffer Holm, författare och forskare, som har skrivit historikboken om ÅU under åren 1824–2023. DET ÄR kommunikationsbyrån Å Communications, som också hör till ÅU Media, som har producerat historiken om ÅU:s 200 gångna år. Det sjätte avsnittet tillägnas kvinnorna på ÅU, där Meta Torvalds på 1970-talet gjorde historia genom att bli landets första kvinnliga chefredaktör. •. 13 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Med stor värme och nyfikenhet har skådespelaren och programledaren Riko Eklundh i avsnitt efter avsnitt lyft sin svarta cylinderhatt och lotsat besökarna på Åbo Underrättelsers webbsida genom ÅU:s 200-åriga historia. Också Eklundh har medverkat i manusarbetet. HON LYFTER FRAM inspelningen i tryckerimuseet på Klosterbacken som speciellt minnesvärd. Maria Rautio-Runeberg har editerat avsnitten, regisserat och bistått producenten med planering och manus, och Simo Ahtee, videoproducent på frilansbasis, har filmat, bland annat med drönare. Ungefär. •. – Vi hade otroligt bra diskussioner i bilen på väg dit och Riko sjöng för oss, säger Simo Ahtee. Det gick hundra år efter Fredrika Runeberg då det inte hände något gällande kvinnliga journalister och först på 1970-talet fick ÅU landets första kvinnliga chefredaktör i Meta Torvalds, säger Maria Rautio-Runeberg. •. VIDEOHISTORIKEN ÄR en stor satsning som har krävt minst 200 arbetstimmar av produktionsteamet. Den nya videohistoriken i tio avsnitt har producerats jubileet till ära. 200 år är en extremt lång tid i det här sammanhanget, säger han. I det tredje avsnittet ger ett besök i tryckerimuseet på Klosterbacken inblick i vilket hantverk tryckeritekniken har varit. – Det har varit intressant att hitta stoffet i allt stoff, säger Veronica Aspelin-Forsell, som har gjort researchen, skrivit manus och producerat videohistoriken. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. – Tänk att till och med Johan Backas, som är ungefär i min ålder, har skickat filmrullar med bussen till Åbo. VIDEOHISTORIKEN handlar inte bara om ÅU:s 200-åriga historia utan speglar också sin tids samhälle. – Jag har fått filma på så fina platser, att de andra ibland nästan har fått släpa mig därifrån. Simo Ahtee, Maria Rautio-Runeberg och Veronica Aspelin-Forsell har lagt ner minst 200 timmar på ÅU:s videohistorik om tidningens första 200 år. VERONICA ASPELIN-FORSELL lyfter fram intervjuerna med en del av ÅU:s journalister och andra medarbetare, som berättar om sin tid på tidningen. UNDER INSPELNINGARNA har hon slagits av vilket gott rykte Åbo Underrättelser har. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen. Det finns mycket att berätta om det som har hänt på 200 år. – De tidigare typograferna MarjaLiisa Mäkeläinen och Heikki Jokioinen hade gjort ett stort jobb med att leta fram Åbo Underrättelsers gamla sidhuvuden, bildklichéer, gamla tryckplåtar och annat, som man inte längre ser så ofta. Veronica Aspelin-Forsell, producent HISTORIKARBETE. •. Vi fick filma i gamla arkiv med sådant material som hade klarat branden. ETT SÅDANT STÄLLE ÄR Observatoriet i Vårdbergsparken i Åbo. Skådespelaren Riko Eklundh gör nedslag i ÅU:s tvåhundraåriga historia i den nyproducerade videoserien. Det hade mycket att berätta om hantverket och om hur tidningar trycktes förr. – Vi kunde ha gjort hur långa avsnitt som helst. Han hade fullt upp med att få två kameror med mikrofoner att hållas på plats i blåsten. – Intervjun med författaren och professorn Hannu Salmi om Åbo brand 1827 gjorde ett stort intryck på mig. Det blev så påtagligt hur stor förändring den digitala utvecklingen verkligen har medfört sedan många av dem som fortfarande jobbar kvar på ÅU började jobba. EN ANNAN minnesvärd inspelning var besöket i Korpoström, där teamet intervjuade de trogna ÅU-läsarna Johanna Ringbom och Johan Simberg på en brygga utanför en sjöbod. FILMAVSNITTEN ÄR mellan fem och sju minuter långa. Mycket av det vi har gjort har väckt mitt eget intresse för Åbos historia, säger Ahtee. Det fjärde avsnittet handlar om annonser förr och nu, medan den femte delen i videohistoriken belyser ÅU:s roll för regionens svensktalande befolkning genom tiderna. Historikserien tar avstamp i Åbo Underrättelsers första år och staden Åbo på 1820-talet. – Ta till exempel avsnittet om ÅU och de kvinnliga medarbetarna. Jag har tyckt om att få berätta en historia bakåt i tiden och binda ihop den med nuet. – Det är alltid lite spännande när man börjar en ny produktion med nya människor, men i det här projektet har stämningen varit varm från första början. Följande avsnitt handlar om de kämpiga åren både för staden och tidningen efter den förödande stadsbranden år 1827. •. •. – Över 40 000 band från det gamla universitetsbiblioteket brann upp. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen, säger hon
Clémentine Gorski, Åbo – Kärleken jag har för min familj i hemstaden Lille. Det jag har omkring mig. Mohammedi Ali, S:t Karins – Ett ställe där man har kontakt med andra människor. Henrik Solin – Egentligen allt som händer omkring mig och påverkar mitt liv. Å allt heten som man bihööver kööpa ti eta å Konngörelsn. Carita Isaksson – Lokalt är närmiljö, och för mig är det Åbo. Trots att jag har bott i Helsingfors i över 30 år betraktar jag fortfarande Åboland som min hembygd. Martin Lindberg – Åbo omnejd samt Pargas och Kimito. Gunveig Jörkell – Det är nära, det som är här och det man har omkring sig. Christer Friis, Houtskär – Det beror på sammanhanget, men i första hand Åboland och mer utvidgat hela Svenskfinland. Margita Vainio, Åbo – Hemtrakten. Allt som är nära ens hus. Å sjöön. Förutom franska produkter använder vi också mycket närprodukter från trakten. Andreas von Bergmann, Pargas – Doften av kaffe på morgonen och handbollsklister på hösten, gåshuden när härlig är jorden ljuder i fullsatt kyrka om julen, smaken av svartbröd, rökt fisk och sommar, aftonrodnaden bortom Brunskärsfjärden, känslan att vara och höra hemma – det är lokalt för mig. Olivia Vidman, Åbo – Korgboll. Anders Koivuniemi, Åbo – Gym, kickboxing, Hansa, Wiklund och Sale. Ada-Maria Vainio, Åbo – Gymnastik. Leif Westerén, Åbo – Som gammal Åbobo är det lokala i Åbo viktigt, men också skärgården eftersom jag har rötterna där. Kjell Wennström, Åbo – Att få vara med i det som händer och sker i staden och i mån av intresse ha möjlighet att påverka. Felicia Rehn, Åbo – Fotboll i KaaPS. Västnyland har också ett nära samband till Åboland. Ralf Degerth, Åbo – Kampusområdet i Åbo där jag både studerat och jobbat i alla dessa år. Saga Svartsjö, Åbo – Dans. Tom Simola, Åboland – Allt som tangerar Åboland är lokalt för mig. ÅU är för mig den viktigaste dagstidningen, för den har jag läst ända sedan jag var barn. Billigt nöje. ÅU 200 – Vad är lokalt för dig?. Jan Westerlund – Åbo. Antoine Gorski, Åbo – Min och min systers kafé som vi öppnat här i Åbo. Hanna Kovanen, Utö – Den yttre skärgården, det kan också sträcka sig till Nagu och Korpo. Tina Lindberg – Det är viktigt. Jasper Essén, Åbo – Allt som är nära där vi bor. Tage Kurtén – Åbo och Åbo Akademi. Brita Purokallas – Det viktigaste. Oliver Ekqvist, Reso – TPS i Åbo. Skini Lindgård, Pargas – Lokalt för mee e vann ja båor. Vi har Åbo Underrättelser. Alexander Steinby, Åbo – Min cykel och min hund. Oliver Heikkinen, Åbo – Det är nog fortfarande västnyländskan. Bekanta platser, kultur, sport och händelser inom en region kan ses som kollektiva gemensamma nämnare. 14 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Jill Karlsson, Kimito – Lokalt är för mig lite olika i olika sammanhang. Nina Söderlund, Nagu/ Ramsö – Lokalt är till exempel när man hittar en skrynklig och smutsig inköpslista på vägen och vet vems det är. Martin Laine, Åbo – Lokalt för mig är någonting igenkännbart till vilket man kan relatera främst på ett geografiskt plan. Den delen i landet man befinner sig är lokal. Mikael Sjövall, Helsingfors – För mig är det lokala liktydigt med rötter. Leo Sidbäck, Åbo – Allt som är runt mig. Men redan Pargas känns långt borta. Bengt Sandell, Åbo – Det har någonting att göra med var man föds eller var man bor. Hur man rullar på r:en och hoppar över långa vokaler. När det till exempel gäller evenemang eller närodlade produkter så är det Kimitoön som gäller medan det i andra sammanhang kan vara Åboland, Svenskfinland eller ibland södra Finland eller Egentliga Finland
Think Smart Go Red! Läs mer på vikingline.fi Think Smart – Go Red!. Tack för ett gott samarbete under många år, med önskan om fortsatt framgång! NYTT OMBORD 2024 Två fartyg Helsingfors– Mariehamn–Stockholm Populära Cinderella gör sin comeback på Helsingfors-rutten i mars 2024. 15 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Varma gratulationer till vår jubilerande samarbetspartner Åbo Underrättelser är för Viking Line en viktig samarbetspartner för att nå alla svenskspråkiga resenärer i Egentliga Finland och Västnyland. KLIMATSMARTA RESOR På Viking Line brinner vi för klimatsmarta resor och nya lösningar som ger miljövinster. Passa på att åka på en nöjeskryssning från Mariehamn med Birka Gotland! Viking Line Club gäller även på dessa resor. Tillsammans med Gabriella erbjuder vi då dagliga avgångar från Helsingfors, året runt! Kryssningsnyhet – Birka Gotland På väg till Åland i sommar. Följ med på vår resa mot en grönare och skönare värld
– Kriget i Ukraina kom så nära. Men efter att flera personer uppmuntrade protesterna fortsatte Suolinna komma till konsulatet så gott som varje dag. Cyklar mycket i Åbo. KLARA FÄLT. SUOLINNA HANN glömma allt om sitt hem i Finland och talade skånska då hon efter tre år fick komma tillbaka. •. Nu fortsätter protesten vid åstranden. Doktorerat i biokemi vid Buffalo State University i USA. SUOLINNA har själv varit krigsbarn. Allt detta har bidragit till att Suolinna vill visa sitt stöd för Ukraina. Samtidigt skulle man inte anpassa sig för bra, för det skulle ju ändå vara temporärt. – Det fanns en konstig tanke om att syskon skulle skiljas åt för att man skulle anpassa sig bättre. Under sin karriär som biokemist har hon studerat i USA. Även den ryska befolkningen är offer för situationen. Hon anser att man har talat alldeles för lite om krigsbarn i Finland och det trauma som det orsakade barnen. SUOLINNA har ingen bakgrund som aktivist. Dessutom var det lätt att ta ställning då Rysslands anfall var helt oprovocerat. Många anser att de borde viElse-Maj Suolinna •. Som treåring skickades hon till Sverige. Hon har deltagit i några fredsmarscher och gjort en del volontärjobb under åren, men under Ukrainakriget har hon blivit en känd Åboprofil, en av de mest aktiva i protesterna mot kriget. Går också på vattengymnastik för att hålla sig i form och är styrelsemedlem i Levottomat Jalat. Vad som ursprungligen skulle vara ett par dagars protest har snart fortsatt i två år. » » Else-Maj Suolinna protesterade utanför ryska konsulatet vecka efter vecka. Det blev en vana och kändes viktigt. Jobbat vid Åbo universitet och Åbo Akademi med bland annat cancerforskning. •. – Medan jag packade ihop mina saker märkte jag att en man i en bil satt och stirrade på mig, och då jag hoppade på cykeln fick jag en känsla av att någon följde efter. Och dessutom fanns det en konkret plats att demonstrera mot här i Åbo. Hon tyckte att det skulle vara bättre att rikta protesterna mot den ryska ledningens representation i Åbo: det ryska konsulatet. UNDER SOMMAREN 1968 besökte hon en biokemikongress i Prag och fick uppleva optimismen där innan den sovjetiska invasionen krossade reformrörelsen. 16 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Åbobon har ihärdigt protesterat mot Rysslands anfallskrig i snart två år Då kriget i Ukraina bröt ut kom det som en chock för många finländare, däribland Åbobon Else-Maj Suolinna. Hon konstaterar att erfarenheten som krigsbarn är en orsak till att hon känner så starkt för Ukraina, trots att hon inte har direkta kontakter till landet. Jag vet inte om tanken var att skrämma mig eller att få till en cykelolycka, men det var obehagligt. UNDER protesterna utanför konsulatet ignorerades Suolinna för det mesta av personalen. SUOLINNA TYCKTE ändå att platsen kändes fel. Föreningen jobbar för att öka medvetenheten om rastlösa ben, en sjukdom som gör att man inte kan hålla benen stilla och som därmed leder till sömnsvårigheter. – Jag planerade egentligen inte så mycket. Tycker om att fotografera och röra sig i naturen. I fjol blev saldot över 1 600 kilometer. Filosofie magister från Helsingfors universitet. En del av personalen gjorde till och med försiktigt tummen upp för henne. Där träffade hon judar som överlevt koncentrationslägren och flyktingar från Ungern. GER INTE UPP. Hon gick hem och fixade ett plakat. Pensionerades från Åboföretaget Wallac. •. Else-Maj Suolinna har blivit en av de mest aktiva rösterna i regionen för fred i Ukraina. MEN FÖR DET mesta fick hon protestera i fred. Då stod främmande bilar parkerade utanför, säger Suolinna som under sina protester lärde känna igen personalen och deras bilar. Hennes vänner, som är födda i Karelen, drevs från sina hem i samband med andra världskriget, och hennes egna föräldrar evakuerades från Hangö under den sovjetiska ockupationen där. Kriget bröt ut den 24 februari 2022 och två dagar efteråt var hon med då hundratals personer samlades vid domkyrkan för att protestera mot kriget och visa solidaritet med Ukraina. Konflikten var lättare att förstå än många andra konflikter i världen. Hon upplevde aldrig aggressivitet eller hotfulla situationer, med undantag av sista veckan förrän konsulatet stängdes. 82 år. •. •. – En kvinna såg nästan ut att börja gråta då hon gick förbi mig. Jag tänkte att jag kanske skulle stå där ett par dagar, säger Suolinna. Född i Borgå och uppvuxen på Sveaborg i Helsingfors
Suolinna vill ändå fortsätta med sina protester. Välkommen att bekanta dig med det förmånligare Reimari, med det bekanta breda sortimentet! (Prisernas sänkning drabbar endast köpmannens marginal, inte producenterna). De etiska frågorna är svåra. Efter stängningen har protesterna fortsatt vid åstranden i Åbo. Det är dags att lämna Ukraina och det är dags att lämna Åbo. – Hur ska man hitta en lösning. Vad är individens ansvar i det här. – Men jag ser det inte som någon stor seger. – Men å andra sidan levde väl de flesta i personalen på konsulatet ett gott liv i Finland jämfört med dem i Ryssland. Stängslet med blommor, flaggor och andra föremål som uttrycker stöd för Ukraina står nu på Västra Strandgatan, ett stenkast från Åbo stadshus, nedanför de nio ukrainska flaggorna som staden hissade upp i oktober 2022. NUMERA brukar Suolinna stå där med en skylt i handen och tyst protestera en timme i veckan. Sången fick dubbel betydelse i juli efter beslutet om att ryska konsulatet i Åbo stängs. En av dem har budskapet ”dags att gå hem”. Tervetuloa tutustumaan edullisempaan Reimariin, tutulla laajalla valikoimalla! (Hinnan alennukset vaikuttavat vain ja ainoastaan kauppiaan katteeseen, ei tuottajaan) Vi har permanent sänkt priset på över 10.000 produkter! Det här är ingen kampanj, utan jag vill att alla ska ha möjlighet att ta del av stadens största utbud. ARKIV/CARINA HOLM sa om de är emot kriget, men det är ju inte så lätt på grund av regimen. 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi må–lö 6–23 sö 8–23 skärgårdens delikatessbutik Alensimme yli 10.000 tuotteen hintaa pysyvästi! Tämä ei ole kampanja, vaan haluan että kaikilla on mahdollisuus kaupungin laajimpaan valikoimaan. Med tiden har en viss grad av pessimism smugit sig på Suolinna. Vi skulle behöva någon som Ahtisaari nu. Kriget får inte längre lika mycket uppmärksamhet och engagerar inte folk lika mycket som förut. I nuläget finns inget slut på kriget i sikte. MEDAN Suolinna protesterade utanför konsulatet spelade hon ibland ryska anti-krigssånger. ÅRET RUNT. Man måste inte vara 20 år för att protestera, säger Suolinna och ler lite åt att hennes ålder alltid lyfts fram i tidningsartiklar. Suolinna tycker att beslutet att stänga konsulatet, som kom efter att Ryssland beslöt att stänga Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg, var rätt. Else-Maj Suolinna protesterade både vinter och sommar utanför ryska konsulatet tills det stängdes ARKIV/JEAN LINDÉN ENVIS DEMONSTRANT. 17 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Jag vet inte om tanken var att skrämma mig eller att få till en cykelolycka, men det var obehagligt. Tillsammans med andra fredsaktivister i Åbo koordinerar hon demonstrationer och de turas om att kolla att alla saker vid åstranden är i ordning. Klara Fält klara.falt@aumedia.fi Öppet Mån-To 9-18 Fr 9-21, Lö 9–18 Kyrkoesplanaden 32, Pargas . Var snäll och döda inte oskyldigas människor, står det på ett av Else-Maj Suolinnas plakat, som hon ihärdigt har protesterat med under snart två års tid. Tanken är att de ska vaja där tills kriget är slut. – Jag vill tro att en gammal tant som jag själv kan göra något
– Vi har redan gjort skattelösningar för den här regeringsperioden, men det var viktigt att se till att momsen på tidningar inte höjdes. – Jag läser till exempel Dagens Nyheter och har märkt att det passar mig, för jag är väldigt sugen på nyheter. Vi har ungefär likadana regeringslösningar. Vad anser du om att sänka momsen för tidningsprenumerationer. FÖRE 2012 FANNS det ingen moms på tidningsprenumerationer. Han blickar tillbaka till sommaren då det ibland kändes lite trist, men han betonar att det inte var mediernas fel. Ett sätt är att följa nyhetsflödet. 18 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Statsminister Petteri Orpo vill att svenskan bevaras och värdesätts Statsminister Petteri Orpo kom i kontakt med svenskan när han flyttade till Åbo för att studera i början av 1990-talet. Orpo läser gärna tidningar I Orpos barndomshem läste familjen många tidningar. Var går smärtgränsen om små, lokala tidningar går i konkurs. Som mest prenumererade den på tre dagstidningar: Turun Sanomat, Satakunnan Kansa och den då tryckta Uusi Suomi. För närvarande har Finland en momssats på 10 procent på tidningsprenumerationer. Å andra sidan är han inte rädd för att hoppa i med huvudet före, så inför förra valet bestämde han sig för att delta i en svenskspråkig valdebatt. Orpo anser att det är viktigt att bevara de lokala medierna, även för finländskhetens skull. År 2022 blev det möjligt att ge ut tryckta och digitala publikationer momsfritt i EU. – Jag hade knappt använt svenska offentligt någonstans. PETTERI ORPO nämner också att han under flera år i Åbo stadsfullmäktige har haft ett gott samarbete med SFP:s Ulla Achrén. Det här är något som hela samhället måste fundera på. – Den är lite bortglömd. HUR SER PETTERI Orpo på statministerns förhållande till medierna. Och då är svenskan en större del av Orpos vardag nu än för trettio år sedan. INOM MEDIEBRANSCHEN är man särskilt orolig över hur lokaltidningarna ska överleva. Vilka lösningar har statsministern att erbjuda. Orpo säger att han har varit med i politiken så länge att han inte är rädd för att öppna en tidning eller webbplats på morgonen. – Det är då allmänheten visar oro. Då träffade han studerande från Åbo Akademi på sitsarna. ORPO HAR bestämt sig för att under sin tid som statsminister förbättra sina kunskaper så mycket att han kan använda svenska i både officiella och inofficiella sammanhang. Jag hoppas att vårt andra officiella språk bevaras och värdesätts. ORPO FÖRESPRÅKAR över huvud taget kunskaper i flera språk. Orpo säger att han talade bättre svenska under studietiden än vad han gör nu. Till en början var det serierna och sportsidorna som var mest intressanta men så småningom började också de första sidorna i tidningarna intressera. – Samarbetet med SFP har alltid varit naturligt, och nuförtiden är bland andra Anna-Maja Henriksson och Sandra Bergqvist mina kontakter till svenskan. FÖR SVENSKAN. – Den är en del av vår historia och kultur. Orpo anser att medierna också då gjorde sitt värdefulla arbete som hör till i en demokrati. Önskar du att svenskan skulle höras eller synas mer i din vardag. – Jag har åtminstone veckovis kontakt med min svenska kollega Ulf Kristersson. – En del kritiserade medierna men jag sade att makthavarnas agerande bedöms och om det finns brister i samhället är det mediernas uppgift att lyfta fram dem. I många länder stöder staten medier betydligt mera än i Finland. Orpos regering beslutade att höja momsen på böcker från 10 till 14 procent. Däremot har han märkt att han nu som statsminister diskuteras på en helt ny nivå jämfört med hur han har diskuterats tidigare. Det är inspirerande att läsa om samma ämnen på både finska och svenska och jag lär mig språket på samma gång. Före debatten läste jag på ordentligt om olika aspekter av politiken och tänkte på de viktigaste sakerna jag ville säga på svenska. – Jag önskar att jag kunde säga att pengar skulle lösa detta, men den glädjen har jag inte. – Min dotter skrev just studentprovet i spanska. Jag vet att tidningar kämpar ekonomiskt, men för närvarande kommer det inget budskap om att några tidningar kommer att försvinna. Jag var så nervös att jag ville springa i väg. » » I en exklusiv intervju för 200-åriga Åbo Underrättelser berättar statsministern bland annat om sitt förhållande till svenskan och om hurudan betydelse tidningarna har för finländskheten. Vi har mycket gemensamt: Nato, gasrör och säkerhet. Han tycker att det är underbart att hans egna barn talar bland annat svenska, engelska och franska. – Det var mycket skoj och jag fick många goda vänner. Orpo säger att han ser tvåspråkigheten som en verklig tillgång. Åbobon Petteri Orpo har bestämt sig för att under sin tid som stasminister förbättra sina kunskaper i svenska.. ORPO TROR ATT svenskspråkiga i Finland uppskattar att man försöker tala svenska, även om man råkar säga lite fel. – Svenskan är ju en del av statsministerns institution
Vad kan vi förvänta oss av Natomedlemskapet. Den främjar inte tillgången till tjänster, den ökar administrationen och den får inte pengarna att räcka till. Enligt Orpo behöver Finland ytterligare hundra officerare för Natorelaterade uppgifter. Den förra regeringen hade ingen aning om vad som skulle hända härnäst. DEFENCE COOPERATION Agreement (DCA) betyder bland annat att amerikanska trupper kan få tillgång till femton övningsområden och militära baser i Finland. Han påstår att dialekten i hans barndomshem var mer lik den som talas i Åbo än den i Satakunta, eftersom mamman var Åbobo och pappan kom från S:t Mårtens. För en pojke från landet var det spännande. DET STÖRSTA FELET enligt statministern är att man hittills inte har gjort något annat än att införa en ny förvaltningsnivå. Sari Sarelius sari.sarelius@aumedia.fi. 19 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Före debatten läste jag på ordentligt om olika aspekter av politiken och tänkte på de viktigaste sakerna jag ville säga på svenska. – Så snart Natomedlemskapet trädde i kraft kom vi under skydd av artikel 5. PÅ DEN ORO SOM dagens studerande har för sin försörjning svarar statsministern genom att räkna upp alla de investeringar i innehållet i studierna som finns listade i regeringsprogrammet. Också besöken i Kuppisparken och fågeldammen, minigolf med morfar och klippor i Hammarbacka hör till hans tidigaste minnen av Åbo. Orpo påpekar att Finland i första hand ansvarar för sitt eget försvar, även inom alliansen. – Kommunernas socialförvaltning överfördes helt enkelt till välfärdsområdet. Mera Åbobo än många vet Petteri Orpo vill påminna om att han inte är i så mycket Satakuntabo som man kunde tro, även om han föddes i Kjulo och tog studenten i Säkylä. Statsministern är inte orolig för presidentvalet eftersom han anser att alla de främsta kandidaterna har utrikesoch säkerhetspolitiskt kunnande. Vi måste fundera på vilka uppgifter som ska tas bort. Jag arbetade i min farbrors klädaffär i hörnet av Mariegatan och Köpmansgatan och sålde herrbyxor på nedre våningen. Finland gick med i Nato och välfärdsområdena startade. – Studenterna har den bästa möjligheten att förbättra sina inkomster i framtiden. – Jag minns den oro som fanns i samhället, men det tog inte så hårt på mig som studerade. Jag var så nervös att jag ville springa i väg. Sedan konstaterar han att alla tvingas till nedskärningar nu. – På det sättet frigörs resurser för att stödja de allra äldsta. Nu måste vi bygga upp innehållet i vårt medlemskap. Han började studera samtidigt som Finland kom in i lågkonjunkturen, men den påverkade honom inte så mycket personligen. Orpo om det historiska året 2023 2023 var på många sätt ett historiskt år. – Min mor var från Hipposvägen i Åbo och jag besökte ofta mina morföräldrar där. I deras fall handlar det om att inte automatiskt höja bidragen varje år. Vi har lagstadgade funktioner och måste fundera på hur vi ska få de viktigaste tjänsterna utförda. Orpos tidigaste minnen från besöken var att titta på billjusen som reflekterades på väggarna på kvällarna. Vi måste säkerställa att dessa åtgärder inte får äta upp mer än 10 procent av köpkraften på fyra år. Men jag är lugn. Och den förra regeringen skyller på min regering. – Vi måste vara beredda att hjälpa andra, men också att ta emot hjälp, och därför är DCA-avtalet med USA det viktigaste, eftersom USA är kärnan i Nato. Detta är inte välfärdsområdenas fel. Statsminister Orpo är inte nöjd med socialoch hälsovårdsreformen. Nu måste min regering göra innehållet till en modell som vi inte ens ville ha. – President Sauli Niinistös roll och ställning har varit så stark att vi står inför något nytt i det avseendet. Också besöken i Kuppis parken och fågeldammen, minigolf med morfar och klippor i Hammarbacka hör till mina tidigaste minnen av Åbo. DCAavtalet undertecknades den 18 december i fjol. Situationen för studenter Orpo minns att det fanns en känsla av gemenskap bland studerandena i Åbo på 1990-talet. Man kan inte tvinga de allra äldsta att lära sig använda en surfplatta men de som kan borde använda digitala tjänster. – Redan före välfärdområdesvalet sade jag att det var en dålig lösning. ORPO TAR ÄN EN GÅNG upp frågan om att involvera den privata sektorn i välfärdsområdenas uppgifter och att digitala tjänster måste utnyttjas på bredare front. LUCAS EKBLAD Om det finns brister i samhället är det mediernas uppgift att lyfta fram dem. – Det kommer att läggas större vikt vid studielån, och även om det inte är trevligt att ta ett lån hoppas jag att unga kommer att förstå hur mycket som investeras i innehållet i studierna
Vänd i den vispade grädden. Uppläggning Efter egen fantasi men kom ihåg att en parfait behöver stå i rumstemperatur några minuter före servering så den inte är stenhård. Fyll i silikonformar eller spritsa ut på silikonmatta och grädda i ugnen i 150 grader i 4–6 minuter. Ananasparfait med ananassallad, rostad vitchoklad och honungstuille (recept för 4) 50 g ananasjuice 1 blad (3 g) gelatin (blötlagt) 50 g äggula 50 ml grädde 50 g socker 150 g grädde (vispad) 1. DANIELA STRENG Jubileumsmeny ÅU:s 200-årsjubileum till ära får vi ta del av några populära restaurangrecept med lokal anknytning. Filip Langhoff Ananas var exlusivt för hundra år sedan. Honungstuille 15 g smör 15 g honung 15 g äggvita 15 g mjöl 1. Restaurangens atmosfär och meny är inspirerad av den glamourösa restaurangkulturen som frodades i Helsingfors för 100 år sedan. 5. Fira ÅU med populära fiskpinnar och ananasdessert Ananas är den råvara vi hittade i flest gamla menyer. Ananas var troligtvis en mycket exklusiv och exotisk råvara för drygt 100 år sedan. Smält honungen och smöret i en kastrull. Fyll i silikonformar eller kakform och frys ner. Blanda med vaniljsockret. Värm upp ananasjuicen och smält gelatinet försiktigt i den. Kyl ner och hacka sedan till pulver med kniv. När man bjöd till fest ville man bjuda på något speciellt och då blev det ananas till dessert, oftast i frusen form, säger Filip Langhoff. Paret Langhoff har gett nytt liv åt gamla klassiker och efterrätten ”Ananasparfait à la Sekel” är en av de rätter som hittas på menyn. Vispa tills krämen nått rumstemperatur 4. Blanda sedan i mjölet och äggvitan och rör till en slät smet. 3. Blanda äggulor, grädde och socker i en bunke och vispa över vattenbad (kastrull med kokande vatten) till en tjock äggkräm (tar ca 5 minuter). Rosta den i ugnen på 140 grader i cirka 10 minuter eller tills den blivit gyllenbrun. 2. Karamelliserad vitchoklad och sås 100 g vitchoklad 1. Vispa in gelatinblandningen i äggkrämen. Ananassallad 1 dl ekologisk burkananas 1 tsk vaniljsocker 2 blad mynta Skär ananasen i små tärningar och myntan i strimlor. – Ananasparfaiten har varit på Sekels meny sedan vi öppnade. Det går också att använda en stektermometer för att kontrollera att temperaturen på krämen nått 82–85 grader. 2. Bryt chokladen i bitar och lägg den på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Ananas är den råvara vi hittade i flest gamla menyer. I recepten syns såväl det lokala som det mera exotiska, i linje med vad ÅU erbjudit sina läsare under alla år. 3. 20 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 I hjärtat av Helsingfors driver krögarparet Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff med västnyländska och åboländska rötter Restaurant Sekel. 2
Gäddan är en fin fisk och det är viktigt för oss att veta våra ingrediensers ursprung. Filip Langhoff driver Restaurant Sekel i Helsingfors. Innan du börjar tillreda färsen se till att alla ingredienser är kylskåpskalla. Om du inte har en köttkvarn hemma be fiskhandlaren mala filéerna. – Fisk som har flugit runt världen får aldrig landa på våra tallrikar. Sedan är det bara att njuta av rätten som man själv vill, antingen direkt från pannan eller lite snyggare serverad med kokta potatisar och remouladsås. 3. Ställ formen i 95 graders ugn tills innertemperaturen är 60 grader. 21 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Fiskfärs på gädda 500 g gädda 1 ägg 3 dl grädde 10 g salt vitpeppar 1. POPULÄR FRÅN BÖRJAN. Skär skivorna i tre delar eller i sådana bitar du vill. Stek i en stekpanna i rikligt med smör. Pojkarnas fiskpinnar 1,5 dl vetemjöl 2 ägg 1,4 dl ströbröd Smör för stekning 1. VID BORDET. 2. 4. Restaurang Mami stoltserar med att de använder närprodukter enligt säsong. Smaksätt med salt och vitpeppar. 2. Detta tar ungefär en timme. Dit hör även gäddan som används i de populära fiskpinnarna. Vi vill fortsättningsvis se till att våra fiskpinnar är den fräscha motsatsen till sådana man ätit i skolan, säger Rauhala. ARKIV/KRISTOFFER NÖJD Pojkarnas fiskpinnar har lagats på restaurang Mami sedan den öppnades 2007. Häll vetemjölet på en tallrik, de lättvispade äggen på en annan och ströbrödet på en tredje. Det ska göras två gånger. Skär skivor från den avsvalnade fiskfärsen. Klä en avlång brödform med plastfolie och häll i massan. ”Fräschare än skolmat” KÄNNER RECEPTET SOM SIN EGEN FICKA. 3. För över den malda gäddan till matberedaren och starta maskinen. Pojkarnas fiskpinnar har varit en populär maträtt på Mami sedan restaurangen öppnade år 2007. AARE KIVIRANTA. Tillsätt ägget, häll i grädden i en tunn stråle. Rulla fiskbitarna först i vetemjöl, sedan i ägg och till sist i ströbröd. Kocken Lauri Komonen lagar pojkarnas fiskpinnar nästan varje dag. – Maträtten har varit populär sedan vi öppnade, säger restaurangens kock och grundare Marko Rauhala
ÅU:s chefredaktör Tom Simola, webbchefen Monica Forssell, försäljningsoch marknadsföringschefen Anne-Maarit Itänen och nyhetschefen Johan Backas lade ner en krans på C.L. Christian Ludvig Hjelt (1786–1849) har sin grav i Lundo. SARI SARELIUS ÅU:S GRUNDARE. Hjelts grav. Hjelt var född den 20 juli 1786 och han dog den 23 augusti 1849 i Åbo. Stiftelsen för Åbo Akademi gratulerar ÅU på 200-årsdagen! Vi ser framemot två sekel till av insiktsfull journalistik och lokalt samhällsengagemang. Donnerska institutet, Sibeliusmuseum, Museet Ett Hem och Casa Haartman är en del av Stiftelsen för Åbo Akademi.. Hans anknytning till Lundo är att familjen ägde flera gårdar där. KRANSNEDLÄGGNING. 22 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ÅU:s grundare C.L. » » ÅU hedrade hans minne i samband med tidningens 200-årsjubileum. Hjelt är begraven i Lundo Christian Ludvig Hjelt grundade Åbo Underrättelser och det första numret utkom den 3 januari 1824. Åbo Underrättelser besökte Hjelts grav och lade ner en krans för att hedra hans minne
Forsman skrev om mycket annat, till exempel om besök (kejsaren, länets guvernör), evenemang, fattigvård, fester, folkmängd, gränsdragning (KimitoBjärnå), läkare, posten, sjukdomar, skola, spökeri och vägar. Andersson önskar att Forsmans ”bref” kunde ges ut i bokform. En del av Forsmans anteckningar har sammanställts av Ulla Andersson efter att de diskuterats under Hembygdsforskarna i Kimitobygdens träffar. Emilia Örnmark 050 454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi Fanny Forsman •. 103-åriga Folkhälsan gratulerar ÅU 200 år. Under den här tiden var hon tidningens Kimitoökorrespondent. Färjbåten förmedlar samfärdseln mellan wår ö och Sagu. ÅU PUBLICERADE för några år sedan ett urval av Forsmans bevarade anteckningar, då med fokus på väder – ”owanligt för årstiden”. Rapporterna från ön vad uppskattade och lästa och de finns i dag renskrivna vid Sagalunds museum. Ännu ligger isen wäl mångenstädes, men mycket skör sägs den wara och erfaret folk påstår med all säkerhet, att den skall sjunka under påskdagorne. 23 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Fanny Forsman var ÅU:s korrespondent på Kimitoön Om både stort och smått handlade de ”Kimito bref” som Fanny Forsman levererade till ÅU 1880–1906. •. Man motser längtansfullt att ångbåtsfarten skall taga sin början, ty kommunikationsförhållandena, sedan ångbåtarne sist besökte wåra kuster, ha wisserligen warit allt annat än hugesamma.” 23.1 1890 ”Farwäl således med gröna åkrar, swällande syrenknoppar och – blåsippor! Ja utslagna blåsippor plockades werkligen – så sagolikt det än låter – den 8 januari detta år på Toija Mommola gård i Kisko, så wäl i en skogsbacke som i trädgården, der sådana blifwit planterade. Wäglaget är ytterst dåligt. •. SAGALUNDS ARKIV Folkhälsan bidrar till tryggare, aktivare och hälsosammare liv. Forsman dog den 5 februari 1912. Det hände derwid att isen blef för tjock att bråka sönder, och den resande måste lemna båten och till fots fortsätta färden på isen. De wäderwisa spådde att wi derefter skulle få wärme, och deras profetia besannades, ty sommaren kom i sjelfwa werket och wi ha nu sannskyldigt pingstwäder. Hennes far var prost i Kimito fram till sin död 1859 varefter änkan och barnen flyttade till Falkberg i Bjärnå. En resenär lärer på en dylik wandring fått sig ett kallt bad, emedan den sköra isen brast under honom. Hon var det andra syskonet i en syskonskara på elva barn. En annan spådom är att då pingstdagen är wacker, man också har att motse en wacker sommar: måtte äfwen den gå i fullbordan!” 3.4 1887 Den snö, som på wintern uteblef, kommer nu träget under ”gräsmånaden” och gör säkert mycket got åt den så länge torra och frusna jorden och de redan så gråbruna rågåkrarne; man måste således glädja sig öfwer att se jorden i den bländhwita, men i solskenet så snabbt upptöande skruden, som döljer den tidigaste wårens fulhet, fast man på grund af detta owanliga wintern hoppats på en owanligt tidig wår i år. •. Hennes far var Wilhelm Forsman (född 1801) och hennes mor Carolina Adlercreutz (född 1813) från Sjundby. Föddes den 28 oktober 1836. •. Hon var ÅU:s korrespondent på Kimitoön 1880-1906. » » ”Kimito bref” berättade om allt från väder till fattigvård, kejsarbesök till skolärenden. ” 25.5 1885 ”Den 20 hördes swag åska och den 21 på qwällen inträffade ett så häftigt åskwäder; att mången knappt någonsin upplefwat ett dylikt; de oupphörligt ljungande blixtarne woro i synnerhet förfärande praktfulla! Ovädret warade ungefär twenne timmar. HÄR ETT PLOCK bland ”owanligt för årstiden”: 18.12 1884 ”Så länge det war möjligt att bråka sig igenom den tunna isen, fördes resande öfver wid Lappdal. FANNY FORSMAN
Ingrid Rokala, Åbo – Jag tänker på något som är lokalproducerat. Janina Heikkala, Åbo – Min hund, Stella. William Andegren, Oslo – Ishockey och Tuto. Det här är områden som rikspressen inte bevakar, därför har lokaltidningarna en viktig funktion som informationskälla. Kristina Skaag, Pargas – Nyheterna som rör det nära. Jasmin Varjokivi, Pargas – För mig betyder det lokala bekvämhet. Henrik Grönroos, Pargas – ÅU är lokalt. Lefa Lindgren, Dalsbruk. Kvaliteten är oslagbar och dessutom stöder man lokala människor då man köper närprodukter. Raija-Leena Söderholm, Pargas – Gemenskapen man känner då man vet att man är nära andra och kan hålla koll på sina medmänniskor. Evenemang nära mig (på Kimitoön). Pauliina Alm, Åbo – Det får mig att tänka på åkrar och närproducerad mat. Agnes Alander, Åbo – Aura å, slottet och Katedralskolan. Pontus Lindberg, Åbo – Det som händer i närsamhället. Också stadens egna ishockeylag och dialekten är viktiga. Finländska och rena produkter – någonting jag vill understöda. Riko Eklundh, Helsingfors/Sandholm, Nagu – Man vill ju svara ”livet”! Livet är lokalt! Ju närmare, desto mer berör det dig, på gott och ont. Lokalt är det som händer omkring mig och som jag berörs av. Ingen annanstans finns liknande miljö som dessutom är så vacker. – Natur och sjö. Elin Skogberg, Karis – Lokalt för mig är det som känns hemma. Christoffer Holm, Åbo – Lokalt är det som både är nära geografiskt och nära i förhållande till identitet och kultur. Henrik Jansson, Åbo – För mig är lokalt absolut ängarna på holmarna och skärgården som betas av kossor och får. Lokalt betyder och skänker trygghet. Som uppvuxen på Rosala tilllägger jag strävan efter fungerande service. Det är lokalt för mig. Det hör till Åbo. För svenskspråkiga är det speciellt de svenska aktörerna som känns lokalt. Erik Pauli, Åbo – TPS. 24 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Eetu Jaatinen, Åbo – Sale, gym och Skanssi. Butikerna som jag handlar i varje dag, idrottshallen som är här nära och parkerna jag går i. Att ha människor runt sig. Amanda Holm, Åbo – Studielivet och allt det medför. Erik Sjöholm, Åbo – Åbo IFK och handbollen. Annika Jansson, Dragsfjärd – Kimitoön. Festandet, kompisarna, att lära sig och att glömma saker. Både det de gör och det de skapar. För mig betyder det främst Åbo och Åboland, men också kranskommunerna. Lokalt är en känsla av hemma. Alexandra Niemi, Åbo – Det som finns runt mig, domkyrkan, skolan och mina vänner. – Stämningen och människorna här i Dalsbruk. – Jakten och naturen. Elma Dahlblom, S:t Karins – Omgivningen, hobbyer, kompisar, familjen och släktingar. Jag läste tidningen redan i gymnasiet medan mina kamrater läste Turun Sanomat. Fanny Bredenberg, Pargas – TPS. Calicia Lindström, Kimito. Ritva Höglund och Ray Palmroos, Pargas – Närprodukter. Jag tar henne med mig nästan överallt. Ralf Nyqvist, Vasa – Att spegla samhället och ens närmiljö i det man gör, till exempel dialekt i sång. ÅU 200 – Vad är lokalt för dig?. Willjam Tigerstedt, Sibbo – En liten by där man känner alla, men som ändå överraskar. Heidi Henriksson, Åbo – Aktuella saker som händer i Åbo och som jag kan referera till. Anja Bargum, Helsingfors – För mig finns det lokala i små enheter, till exempel stadsdelen där jag bor, och stället där jag sommarvistas. Malin Söderblom, Pargas – Lidl och Hansakvarteret. Då det viktiga som händer nära en rapporteras, stärker det känslan av gemenskap. Anni Lehtelä, Åbo – Vänner. Då allt är nära är det mera bekvämt att leva, tycker jag. Johan Santalahti, Kimitoön. Idrott, kultur, skolor, evenemang och annat som berör mig. Lokalt producerade produkter och hantverk. Iida Ilander, Björneborg – Att det finns vänner på orten. Mirva Ormin, Tammerfors – Medmänniskorna. Juha Lindström, Åbo – Det lokala är bland annat företag och föreningar i närregionen
Tino Aaltonen, S:t Karins – Havet och skärgården. Viktor Leinonen, Åbo – Att jag alltid kan gåendes nå en vän på en kvart. Helt enkelt känslan av samhörighet, en gemenskap vi delar. Kristoffer Nöjd, Ekenäs – Lokalt betyder hem, familj, vänner, trygghet och en hatkärlek till allt det som är bekant och statiskt med hemorten. Det finns inget annat jag direkt tänker på som lokalt än Pargas. En välkomnande och inkluderande stad och region för alla oberoende av ursprung. Mika Helander, Åbo – För mig är livet lokalt då jag jobbar med någon maskin och utför ett arbete. Maria Olin, Åbo – Lokalt betyder för mig det som är nära, både fysiskt och pysykiskt nära och som påverkar mitt dagliga liv. Jessica Blomqvist, Iniö – Lokalt för mig är min hembygd, där jag är född och uppvuxen. Max Forsman, Karis – Lokalt betyder den egna hembygden, gemenskap och samhörighet. Men jag märker samtidigt också lokalitetens förbindelse till en global verklighet av industriell massproduktion, internet, förändringar i miljön och globala energifrågor. Barbara Heinonen, Pargas – Sådant som gör att man känner sig hemma i en geografisk miljö och som ger en hemkänsla fast man själv skulle befinna sig långt borta. Torolf Cederlöf, Pargas – Pargas. Det är en plogad hemgata, skola, studier och jobb för mina ungdomar, hobbyer för oss alla, vackra, funktionella och trivsamma områden att se på och röra oss i. Hilma Huissi, Nådendal – Gemenskap, en hemlik känsla och en viss sorts stolthet. Helge Mattsson, Houtskär – Då något är närproducerat och ekologiskt gjort. 200 • I H Ä N D E LS ER NA S CENT RU M I 2 ÅR • 1824-2024. Jag känner det materiellas motstånd och min egen kropps rörelser och begränsningar i anslutning till uppdraget. Livet är dock också lokalt då jag sitter i min båt och metar och njuter av fritiden. Det kan vara en händelse eller fast en morot, om den är dig nära. Darren McCracken, Åbo – Lokalt är något som är nära en och är en del av gemenskapen man tillhör. 25 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 GRATTIS ÅBO UNDERRÄTTELSER 200 ÅR! S:t Karins stad gratulerar den ungdomliga 200-åringen Åbo Underrättelser och önskar även dess läsare ett framgångsrikt jubileumsår. ÅU 200 – Vad är lokalt för dig
ÅU läser hon främst för att få de viktigaste nyheterna om Kimitoön, men även delvis för språkets skull. För att smälta in här är det bra att kunna svenska, säger Pirkko-Liisa Topelius. JAG BLIR INBJUDEN till en månadsträff med Skärgårdens seniorer – en förening på Kimitoön med mest finskspråkiga medlemmar. NÅGRA FÅ svenskspråkiga är också medlemmar av gruppen. Varje gång träffas de ungefär tjugo medlemmarna på olika ställen kring olika teman. En prenumeration på ÅU blev aktuell ganska snabbt efter flytten till Kimitoön 2014, vid sidan av Salon Seudun Sanomat, Helsingin Sanomat och Turun Sanomat. Föreningen har en inofficiell grupp, kalllad svenska klubben. Åtminstone för en handfull finskspråkiga pensionärer som ÅU:s reporter har träffat. » » ÅU är bekant som språkhjälp för finskspråkiga på Kimitoön. De utgör den andelen på tjugo procent som får ta rollen att rätta den andra. PÄLVI HANNONEN säger att det är lättare att prata svenska med någon som inte är så bra på svenska än med någon med svenska som modersmål. EMILIA ÖRNMARK MINORITET. Jag lär mig automatiskt nya ord genom att läsa, säger hon. TRIVS MED SVENSKAN. Pälvi Hennonen, Pirkko-Liisa Topelius och Marianne Jokinen pratar svenska med andra finskspråkiga i svenska klubben. Tålamod önskas av de svenskspråkiga på Kimitoön. En annan av medlemmarna är Marianne Jokinen. 26 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ”Här är det okej att försöka tala svenska” Att lära sig svenska genom att läsa texter och ur dem automatiskt snappa upp nya ord är en fungerande strategi. För flera av dem är ÅU en viktig källa inte bara till lokala nyheter, utan också för språkinlärning. I Skärgårdens seniorer – Saariston seniorit är cirka 20 procent svenskaspråkiga, bland dem Anita Österberg och Hasse Forstén.. – Det finns många finskspråkiga pensionärer på Kimitoön. Hon säger att ÅU nog ger hjälp i att lära sig svenska. – Det är ju helt annat än att lära sig svenska i skolan. Nästintill alla i klubben är inflyttade. – Ofta blir det så att jag måste leta efter orden, och då är svenskspråkiga så snabba med att säga ”kyllä, minä puhun suomea”, säger Pälvi. Innan det hade Pirkko-Liisa varit fritidsboende på Kimitoön i cirka femton år. I dag är det svenskspråkiga Margita Hangelin som berättar om jultraditioner, ett tema som dagens värdinna Merja Keijonen har valt. Då man kommunicerar i den interna Whatsapp-gruppen brukar de svenskspråkiga korrigera genom att upprepa samma sak, men på korrekt svenska. Men i svenska klubben finns tid att leta ord
ÅU utkommer inte mellan den 27 januari och den 14 april. Ett nytt seniorhus planerar Yrjö & Hanna-stiftelsen just nu på en annan tomt i Dalsbruk, vilket fått grönt ljus av Kimitoöns kommunfullmäktige. 1859 ÅU utökar utgivningen till tre dagar i veckan. Den 3 januari 1829 utkommer tidningen nästa gång. Emilia Örnmark 050 454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi Våra varmaste gratulationer till den 200-åriga Åbo Underrättelser! GRATTIS ÅU TILL 200 INNEHÅLLSRIKA ÅR!. 1986 Redaktionen överger skrivmaskinerna och börjar skriva på datorer. 27 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Det finns många finskspråkiga pensionärer på Kimitoön. Lilja döms för högmålsbrott och sitter i fängelse på Åbo slott en månad. Av Kimitoöns cirka 6 500 invånare är cirka trettio procent finskspråkiga. Kontoret är numera fyllt med företagsverksamhet och inkvartering. » » ÅU grundades 1824 och mycket har hänt efter det. 1865 ÅU:s chefredaktör J.W. Tidningen får inte ges ut, men istället ges Åbo Underrättelser Ny Följd, med de två sista orden tryckta i minimal stil, ut. För att smälta in här är det bra att kunna svenska. 1918 De röda tar makten i Åbo och alla borgarblad tystas. Hon uppskattar att skapa nya kontakter. Här finns ett plock bland mera och mindre viktiga årtal. 2011 aktiverar sig ÅU på Facebook och Twitter. . Ett par redaktörer sitter fängslade i några veckor. Pirkko-Liisa Topelius Res tillbaka i tiden Smeden Werner Thors i smedjan i Koskeby, Vörå 1933. Tio år senare sker både redigering och ombrytning på skärm. 1978 Blyteknik byts ut mot modernare offset i tryckningen. Två år senare dras också söndagsnumret in, och däremellan hinner ÅU bli tabloid. Fyra år senare drabbar censuren tidningen igen bland annat på grund av en elak dikt. 1998 Webbsidan öppnar, till en början ganska spartansk för att under åren växa till dagens snabba nyhetsflöde. Foto: Erik Hägglund. 1940 Bomber drabbar ÅU:s lokaler i två repriser, men tidningen utkommer följande dag trots det. En annan är Hasse Forstén, inflyttad från Sibbo, som gått med i föreningen för att han vill veta mera om sin nya hemort och få nya bekanta. Han hade skrivit för frispråkigt om ryskt förtryck. 1877 blir ÅU sjudagarstidning, vilket den är ända till 1967 då måndagsnumret dras in. – Nu väntar vi på seniorhuset och träffas så här tills vi kan flytta dit, säger Pälvi. I dag har Skärgårdens seniorer många program utöver svenska klubben. Som första alternativ kastades då det gamla brukskontoret, nuvarande Dalscenter, fram som en möjlig plats för seniorboende. Då var syftet att driva frågan om ett seniorboende i Dalsbruk, vilket föreningen också gjorde. ÅU:s tryckeri går upp i rök. 1869 ges tidningen ut fyra dagar i veckan, och fem år senare alla vardagar. SLS/Erik Hägglunds fotosamling Upptäck vårt arkiv material på sls.finna.fi Varmaste gratulationer till den 200-åriga Åbo Underrättelser! Viktiga årtal i ÅU:s historia 1827 Åbo brand. En av de svenskspråkiga är Anita Österberg, infödd Hitisbo. Det här namnet används ända till 1906. . 1849 ÅU är landets tredje största tidning med en upplaga på 785 exemplar. SKÄRGÅRDENS SENIORER, eller Saariston seniorit som föreningen heter på finska, grundades 2016
28 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024
K-butik 1964, 1984, 2013 och 2023 ÅU:s prenumerationsannons 1934, 2013 och 2023. 29 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Finlands äldsta förmedlare av goda nyheter i skärgården önskar gratulera Finlands äldsta förmedlare av skärgårdsnyheter! Grattis ÅU 200 år! ”Vänliga blickar gör hjärtat glatt, god nyhet ger kroppen styrka.” (Ords 15:30) Annonser genom åren Annonserna i ÅU har ändrat form flera gånger under årens gång. När annonserna blev flera under slutet av 1800-talet var de ännu i enbart textform, men småningom dök de tecknade bilderna upp också där. Kanske skillnaden mellan ÅU:s egna annons och K-butikens avspeglar samhället: en tillbakalutad herreman som läser tidningen och en kvinna som har händerna fulla med matuppköp. Under senare delen av 1900-talet tog fotografierna över allt mer, och teckningar i annonserna försvann efterhand
De lär ha hämtats hit med häst och kärra 1940 då Klosterbacken öppnade, säger Mäkeläinen om kontoret i museets tryckeristuga. MARJA-LIISA MÄKELÄINEN konstaterar för övrigt att Klosterbacken tidigare tryckte till exempel inbjudningskort och brevpapper på beställning, men det tog slut i något skede. Inne i själva tryckerirummen i stugan finns mer historia. – De flesta av föremålen här i kontoret kommer från Slottsgatan. Tidningsmakandet och -tryckandet på 1800-talet var i högsta grad handarbete. Just de träsnitten finns inte längre kvar, men planscherna visar exempelvis trycket från en mängd handsnidade namnskyltar. Niko Luomala säger att han endast en gång tryckt födelsedagsinbjudningar på beställning med museets maskiner. Regalerna – de gamla skåpen med kastfack med bokstavstyper – kommer från ÅU:s gamla tryckeri. Att göra arbeten på beställning kräver mycket tid och resurser, och museet har därför inte möjlighet att återuppliva den verksamheten nu. De gamla skåpen med kastfack med bokstavstyper kommer från ÅU:s gamla tryckeri. Svenska Seniorer i Finland rf Svenska Seniorer i Finland rf T A C K för de första 2 sikta på nästa 1 T A C K för de första 2 sikta på nästa 1. Men mycket annat som finns i tryckeristugan är original och härstammar från olika epoker av ÅU och tidningens tryckeri, berättar Marja-Liisa Mäkeläinen, pensionerad sättare som fortfarande som frivillig för vidare sin gamla kunskap till nya generationer. 30 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Hus fullt av tryckerihistoria I boktryckeriet i friluftsmuseet Klosterbacken i Åbo hänger det allra första numret av ÅU, från den 3 januari 1824. Så såg första ÅU ut 3.1.1824. HAR MYCKET ÅU-HISTORIA. Klosterbackens boktryckeri. Men det fanns knappast många sådana pressar i staden, konstaterar hon. MÄKELÄINEN OCH hennes unga kollega Niko Luomala, som är assistent i grafisk kommunikation, visar upp en gammal tryckpress för handgjort papper. Hon säger att man inte med 100 procents säkerhet vet om pressen i tiderna funnits i ÅU:s tryckeri. Jean Lindén jean.linden@aumedia.fi 050-336?6557 » » Klosterbackens boktryckeri har många gamla ÅU-artefakter. > DIKTPRYDD DEBUT. Efter det blev handgjort papper mer av en specialgrej. RÄCKET, SKRIVBORDET, en pulpet, ett skåp och en byst av tryckerikonstens fader Gutenberg är några av de gamla inventarierna man kan se på Klosterbacken. – Pappret var fortfarande lite fuktigt under tryckningen. Niko Luomala och Marja-Liisa Mäkeläinen i tryckerimuseets kontor. Mäkeläinen tar fram några planscher som visar tryckresultatet av träsnitt som i tiderna också kom från ÅU:s tryckeri. >> REGALER. Exemplaret är inte original. (Läs hela sidan på föregående uppslag.) ÅU-MÖBLEMANG. I mitten av 1800-talet blev pappersproduktion där man använde cellulosa vanligare, men handgjort papper tillverkades nog fram till sekelskiftet, säger Mäkeläinen om tryckerihistorien överlag. Så trycket flöt ut en aning, förklarar Mäkeläinen
31 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Åbo Akademi gratulerar den pigga och alerta 200-åringen 200 år Ja, må den leva! Ja, må den leva! Ja, må den leva i många hundrade år! Javisst ska den leva! Javisst ska den leva! Javisst ska den leva i många hundrade år! Finlands äldsta stad gratulerar Finlands äldsta tidning! 3 januari 2024 JEAN LINDÉN GAMMAL PRESS. I den tryckte man på handgjort papper. Den kan mycket möjligt härstamma från ÅU:s tryckeri där man också tryckte annat än dagstidningar.
Här med den färska ÅU-historiken. Christoffer Holm » » Via arbetet med den nya historiken har Christoffer Holm samtidigt lärt sig mer om sin hemstad sedan 15 år. Till exempel i form av Svenska Gården eller Pargas Kalk, aktörer som illustrerat hur viktig ÅU:s röst varit i synnerhet för de svenskspråkiga i regionen. Den här reklamen, med ÅU:s Anja Kuusisto och Pär Landor, fanns i jubileumsnumret 1994 då ÅU fyllde 170 år. Under samma tid har både journalistiken och medievärlden upplevt enorma förändringar. den. I bakgrunden Verdandihuset i hörnet Slottsgatan–Auragatan där ÅU:s huvudkontor fanns i många år. DE SISTA kapitlen i historiken handlar naturligt nog rätt mycket om digitaliseringen och de utmaningar den för med sig. Utmaningarna gäller allt från intjäningsmodeller och läsarvanor till att redaktionen samtidigt ska jobba med både webb och papper. Det är en bok om hur Åbo och Finland utvecklats i relation till ÅU. Det är intressant att juridiken trots allt var så stark att myndigheterna inte kunde stoppa den nya tidningen. – Genom ÅU:s historia kan man ana en ”fan anamma”-känsla, att det inte finns något alternativ. – Dessutom var det roligt att genom arbetet lära mig mer om Åbo, där jag nu bott i 15 år. Han har tidigare frilansat för ÅU och också jobbat för Västra Nyland. – Det här är förstås inget unikt för ÅU, men det är tuffare för en liten tidning vilket också kommer fram i intervjuerna. Med dem kunde han samtidigt bolla idéer. CH RIS TO FFE R HO LM Äld st i Fin lan d m en ald rig ga m m al CHRISTOFFER HOLM Äldst i Finland men aldrig gammal ÅBO UNDERRÄTTELSER Hur kom det sig att en tidning som egentligen inte alls efterfrågades blev Finlands äldsta dagstidning, en tidning som klarade sig genom kris efter kris fram till dagens digitala tidevarv. – Nej, men det var samma människor som gjorde den, den hade samma karaktär och samma ägare. TIDIGARE JUBILEUM. Så formellt sätt var det inte samma tidning längre. Men ÅU återuppstod och körde vidare mot framtiden. När ÅU år 1869 förlorade sin utgivningsrätt efter en censurkritisk dikt hade tidningen förberett sig genom att på förhand ansöka om ett utgivningsbevis för en ny tidning: Åbo Underrättelser – Ny Följd. På vägen stöter vi på censur och förtryck, språkstrider och nationalism, krig och konkurser, tekniska framsteg och modiga satsningar. Men det är viktigt att vem som helst ska kunna ha glädje av Jag vill prata med människor, för arkiven berättar bara halva historien. MEN ÅU:S historia kunde ha fått ett abrupt slut redan 1827, bara tre år efter att tidningen grundats. Det löpande bandet är igång samtidigt som man bygger om fabriken, säger FÖRFATTAREN CHRISTOFFER HOLM. Stor hjälp hade han också av Ole Torvalds 150-årshistorik och bland annat av verksamhetsberättelser. EN 200-ÅRIG historia är förstås ett mastigt projekt att ta sig an. Parallellt med utvecklingsarbetet ska man ju fortsätta producera nyheter som vanligt. ANDRA GÅNGER har ÅU räddat sig helt på egen hand, med listiga metoder. Skälet var Åbo brand där också ÅU:s tryckeri och småskaliga redaktion strök med. Under dessa 200 år har Åbo Underrättelser blivit äldst i Finland, men gång på gång visat att man inte är gammal. – Men jag vill prata med människor, för arkiven berättar bara halva historien. Ut kom ÅU även direkt efter att kontoret bombades under andra världskriget. STEN ERIK LUNDSTEN. TIDNINGSKÄNSLA. Omslaget till den nya historiken om ÅU. Holm säger att kungstanken med historiken är att få med samhällskontexten. – Visst ska boken vara en hedersbetygelse till de som jobbat och jobbar vid ÅU. Historiken om ÅU och dess olika ägarbolag berättar om tidningens, Åbos, den finländska pressens och hela landets spännande och turbulenta utveckling från tidigt 1800-tal till i dag. Genom 200 år har Åbo Underrättelser genomlevt det mesta. Endast utgivningslovet var nytt, och så stod det ”Ny Följd” med minimala bokstäver efter namnet. Tidningen ska komma ut! Och ut kom ÅU dagen efter den katastrofala tryckeribranden 1994, med hjälp av ”storebror” Turun Sanomat. – Jag slås av hur kritiskt läget varit för ÅU flera gånger. Den gången blev det en längre utgivningspaus. Holm skattar sig lycklig över att ha haft hjälp av Emil Kaukonen när det gäller arkivmaterial och av Rasmus Marjanen när det gäller intervjuer, båda historiker och kollegor från Åbo Akademi. HANGÖBÖRDIGA HOLM, som skrivit flera historiker, säger att han genast nappade på möjligheten att ta sig an ÅU:s långa historia. Räddningen, åtminstone när det gäller ekonomin, har ofta kommit utifrån. Tre gånger har tidningen varit väldigt nära att läggas ner, konstaterar Christoffer Holm om arbetet med historiken. 32 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Han berättar ÅU:s 200 första år Alla arbetsplatser har väl sin anda, säger Christoffer Holm som skrivit Åbo Underrättelsers 200-årshistorik. Genom intervjuer kom vi väl som längst 60–70 år tillbaka i historien, genom Åbobon och kulturpersonligheten Tryggve Forssell som har minnen från ÅU från sin barndom, säger Holm. Han har alltså personlig koppling till själva ämnesområdet
Officiellt releasedatum är 6.1.2024. JEAN LINDÉN. Åbo Underrättelser 200 år” ges ut av ÅU Media och Hangöförlaget Libraria. Och delvis tack vare flera synliga chefredaktörer har man lyckats synas i debatten. Jean Lindén 050-336 6557/jean.linden@aumedia.fi FÖRFATTAREN CHRISTOFFER HOLM. – ÅU är något av en ”underdog”, man försöker lite mer än vad man egentligen har resurser till. HAN KONSTATERAR att ÅU på 1800-talet var en av landets största tidningar. Här med den färska ÅU-historiken. Under efterkrigstiden har man, trots sin relativa litenhet, fortfarande haft en stark profil i Svenskfinland och delvis också på finskt håll. I bakgrunden Verdandihuset i hörnet Slottsgatan–Auragatan där ÅU:s huvudkontor fanns i många år. Det är en fin sak, säger Christoffer Holm. . 33 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Söderlångvik EN BIT AV ITALIEN I ÅBOLAND VÄLKOMMEN IGEN FRÅN DEN FÖRSTA MAJ 2024! BIOEKONOMI • Agrolog (YH), Raseborg • Skogsbruksingenjör (YH), Raseborg FÖRETAGSEKONOMI • Tradenom (YH), företagsekonomi, Vasa och Åbo • Tradenom (YH), informations behandling, flerform, online KONST OCH KULTUR • Bildkonstnär (YH), bildkonst, Jakobstad • Formgivare (YH), grafisk design, Jakobstad • Formgivare (YH), inredningsarkitektur, Jakobstad • Musiker (YH), Jakobstad • Musikpedagog (YH), Jakobstad • Musiker (YH), barock eller kyrkomusik, Jakobstad • Högre YH/Masterutbildning Formgivare (högre YH) cirkulär design, Jakobstad HÄLSA OCH VÄLFÄRD • Barnmorska (YH), Vasa • Bioanalytiker (YH), Vasa • Estenom (YH), Vasa • Hälsovårdare (YH), Vasa och Åbo • Röntgenskötare (YH), Vasa • Sjukskötare (YH), Vasa och Åbo • Sjukskötare (YH), flerform, Vasa och Åbo • Socionom (YH), Vasa och Åbo • Socionom (YH), flerform, Vasa • Socionom (YH), esocionom, flerform, online • Högre YH/Masterutbildning inom social och hälsovård, Vasa och Åbo TEKNIK OCH SJÖFART • Byggmästare (YH), Raseborg och Vasa • Ingenjör (YH), byggnads och samhällsteknik, Raseborg och Vasa • Ingenjör (YH), el och automationsteknik, Vasa • Ingenjör (YH), informationsteknik, Vasa • Ingenjör (YH), lantmäteriteknik, Vasa • Ingenjör (YH), maskin och produktionsteknik, Vasa • Ingenjör (YH), produktionsekonomi, Vasa • Sjökapten (YH), Åbo ANSÖK VIA studieinfo.fi Studera hos oss på Novia! Bacheloroch Masterstudier på svenska, ansökan 13-27.3.2024 Utbildning på engelska > ansök 3-17.1.2024 > novia.fi/en/study novia.fi/utbildning Han berättar ÅU:s 200 första år Holm med en liknelse. Historiken ”Äldst i Finland men aldrig gammal.
Boarding a ship is enjoyable and flexible and the journey is a successful and memorable experience right from the beginning. På andra plats finns västnyländska Fiskars, grundat 1649, som ofta i andra sammanhang kallats landets äldsta. Det grundades 1689 och var landets äldsta fram till konkursen 2014. På en gammal korrekturpress i Klosterbackens tryckerimuseum i Åbo kan man läsa att den är donerad av ”Frenckellska Tryckeri Aktiebolaget i Helsingfors – förra Akademitryckeriet i Åbo”. Hur påverkar till exempel namnbyten, ägarbyten, fusioner, byten av bransch eller företagsform bilden av att det fortfarande är samma företag. Pörssitietos listmakare konstaterar att man obönhörligen stöter på definitionsproblem när man skapar en topplista. PÖRSSITIETO har även en skild sida där man listar de äldsta företagen per bransch om man ser på industriell produktion. Flera anrika företag i våra trakter 200 år är en mycket aktningsvärd ålder. Let the newest ships of the Baltic Sea take You on a voyage through the world’s most beautiful archipelago. 34 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Because time matters A pleasant sea voyage from Turku starts conveniently without the feel of a rush from the Port of Turku. Men krafterna bakom tidningen har bytts flera gånger under historien. Här listas också företag som inte längre finns, och på listan finns många företag från våra trakter. Universitetsapoteket är grundat i Åbo redan 1755, vilket också ger en plats nära toppen. JEAN LINDÉN. ÅU är som bekant landets äldsta fortfarande utkommande tidning. Svartå Bruk i Raseborg nämns som landets första järnbruk, grundat 1616. Åbo sockerbruk, där verksamheten ska ha startat 1758, var landets första i sin bransch. Till exempel uppges Hangö Kex (Finsk-Engelska Biscuit-fabrik Ab) ha varit landets första kexfabrik. VI SKIPPAR DE intrikata detaljerna och konstaterat att enligt Pörssitieto är Posten, eller Posti Group, landets äldsta företag, ursprungligen grundat 1638. DALSBRUK UPPGES ha varit först Finland med att tillverka järn med den så kallade martinprocessen 1879 eller 1880, även om bruket hade rötter ända till 1600-talet. ÅU listas därför inte bland landets äldsta företag på sajten Pörssitieto som för några år sedan gjorde ett försök att skapa en äldsta-företagen-i-landet-lista. Bomans Ångsnickeri i Åbo ska ha dragit igång landets första maskinella möbeltillverkning i sin fabrik 1876. HÄR KAN VI passa på att minnas Apoteket vid Salutorget i Åbo. (Sajten noterar dock ÅU:s unika position bland tidningarna.) MEN VILKA ÄR DÅ de äldsta företagen i Finland. Pargas Kalkbergs Aktiebolag (senare Partek), grundat 1898, listas som landets första kalkbrott, medan Ab N. Om bolaget inte gått i konkurs på 2000-talet hade det varit ett av de äldsta i landet. » » Vi kollar in sajten Pörssitietos lista över landets äldsta verksamma företag – och de som var pionjärer men gått i graven. Ett liknande öde drabbade Frenckellska Tryckeri Ab, ursprungligen grundat i Åbo 1642 men som gick i konkurs i Esbo 2008. Bolaget grundades 1910 och verksamheten startade året efter, uppger Pörssitieto. DONERAD 1954
35 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 För att livet är lokalt och sött! Fler förmåner för ägarkunder Som ägarkund i andelsbanken får du mer förmåner för dagliga tjänster och extra OP-bonus. – att ta kontakt. Räntehöjningen gäller endast privatpersoner. På sin egen sajt anger Meyer året 1737 som ett slags start, då Esaias Wechter och Heinrich Remgean borjade bygga fartyg i Åbo. Räntan på Brukskonto: 0,25 % Räntan betalas till de ägarkunder som har både Brukskonto med standardvillkor och ägarkundskap i en och samma andelsbank. ÅBO UTMÄRKER sig också inom transport, bland annat genom Åbo Stads Gamla Skepps-Warf, landets första storvarv grundat 1741. Det ger golvfirman Tarkett en plats kring 30-strecket på sajtens lista över landets äldsta bolag. Förmånen omfattar: Brukskonto, OP:s koder och digitala tjänster, ett eller flera kort. Intressant med tanke på dagens spårvagnsplaner är att Spårvägsaktiebolaget i Åbo, med sina hästdrivna spårvagnar 1890–1892, lyfts fram som landets första spårvägsbolag. Som sagt handlar det ibland om definitioner, och Pörssitieto ber på sin sajt de som har tilläggsinformation – eller avvikande åsikter. Läs mer: op.fi/tillaggsformaner Tjänsten erbjuds av andelsbanken. Extra OP-bonus Under 2024 får du som ägarkund 40 % mer OP-bonus än normalt. Jean Lindén GAMMAL KORKFABRIK. Du får automatiskt tillgång till förmånen om du har både ägarkundskap och de tjänster som omfattas av förmånen i en och samma andelsbank. Du får dagliga banktjänster för privatkunder utan månadsavgifter tills 31.12.2024. Efter diverse namnbyten uppgick det i Crichton mot slutet av 1800-talet och lever på så sätt kvar i dagens Meyer, även om Pörssitieto inte ger Meyer Turku en plats på sin topplista. OP-bonus används för bland annat försäkringspremier och serviceoch expeditionsavgifter för lån. Här, vid Salutorget i Åbo, fanns landets äldsta apotek innan det gick i konkurs för 10 år sedan.. Enligt sajten Pörssitietos tolkning lever bolaget, som ursprungligen grundats som öppet bolag 1871, kvar i dagens Tarkett. TIDIGARE APOTEK. Här, på Slottsgatan 43 i Åbo, hade Aktiebolaget Wicander & Larson i tiderna en korkfabrik. OP-bonus samlas till exempel för fonder, pengar på sparkonton och lån med säkerhet
År 1851 flyttade ÅU till andra sidan Aura å till hörnet av Slottsgatan och nuvarande Auragatan. När ÅU:s tryckeri brann ner år 1994 trycktes tidningen tillfälligt i Artukais hos Turun Sanomat. SLOTTSGATAN 23. . Efter den stora branden i september 1827 återkom ÅU först januari 1829. Källor: Redaktionen, Karlsson, Svenolof: ”Lämlar”, 1998 och Holm, Christoffer: ”Äldst i Finland men aldrig gammal”, 2024 » » Slottsgatan 23 är den mest långvariga adressen med sina 66 år. År 1912 flyttade tidningen till Slottsgatan 23. En glansperiod följdes av hårda år med konkurs, krigsvåndor och smärtsamma nedskärningar. Elden kunde hejdas i redaktionsflygeln, men de flesta rummen blev obrukbara. En vecka tidigare hade sprängbomber fått också boksidans stabila höghus att gunga och mellanväggar att spricka. Fyra år senare, år 2019, var det dags att återvända till centrum till Hansakvarteret. Det här är den adress som ÅU har haft allra längst, i sextiosex år, från 1912 till 1978. Några år senare, år 1873 flyttade ÅU till hörnet av Kristinegatan och Västra Strandgatan. Vid bombardemang 1940 brann kontorsbyggnaden mot gatan. Från och med 2006 har ÅU tryckts på Salon lehtitehdas i Salo. Här fyllde bladet både 100 och 150 år. Efter ett par tillfälliga adresser i kvarteret fick redaktionen sina nuvarande lokaler i hörnet av Kristinegatan och Eriksgatan. Hagfors, var huvudredaktör.. Den adressen är den som ÅU har haft allra längst, i sextiosex år. Redaktionen flyttade till Logomo år 2015. Turun Lehti var det blad för vilket skaparen av Modersmålets sång, K.J. SLOTTSGATAN. I det trähus vid Slottsgatan 23 som antändes av vinterkrigets bomber sambodde ÅU:s kontor före år 1919 med både systerbladet Västra Finland och Turun Lehti. 36 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ABOSVENSKATEATER.FI ÅU HAR SKRIVIT OM ÅST SÅ LÄNGE TEATERN HAR FUNNITS. TACK FÖR DET! LÄNGE LEVE PRESSEN, ÄNNU LÄNGRE LEVE ÅU! 185-ÅRINGEN GRATULERAR 200-ÅRINGEN Grattis till 200 år! önskar 99 åringen För Kimitoön Kemiönsaaren asialla www.annonsbladet.fi Här har ÅU:s redaktion jobbat 1824: Tidningen trycks först i hjärtat av det gamla Åbo i Bibelsällskapets tryckeri rakt nedanför Domkyrkan. År 1978 flyttade redaktionen till hörnet av Auragatan och Slottsgatan medan tryckeriet flyttades till Klövergatan i Peltola. Från hösten 1825 fick tidningen egna lokaler vid nuvarande Tavastgatan 7. Då trycktes tidningen vid Biskopsgatan mittemot ärkebiskopsgården, men företaget flyttades kort därefter till en nyuppförd tryckerigård i hörnet av Biskopsgatan och Gezeliusgatan. Senare trycktes tidningen i Ekenäs hos Sydvästpress.
VERDANDIHUSET. Tvåvåningshuset i mitten rustades upp och de flankerande trevåningshusen byggdes. Bp 790.000€. Sebastian: 040 753 6770 Nagu, Vestersundsvägen 13 Åbo, Kölgatan 4 Pargas, Tummelvägen 10 Fantastisk strandfastighet! Egnahemshus med egen strand. Ej lagenl. 37 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ÅSTRANDEN. Bp 198.000€. I det gamla lokstallet som renoverats till kontorsoch evenemangscenter fanns ÅU under åren 2015–2019. Gustavs, Honkarannantie 75 Fantastisk fritidsstuga med bilväg fram! 65m² huvudbyggnad byggd 2020 + 25 m 2 strandbastu och gäststuga. Till stranden vid Kristinegatan flyttade tryckerigården 1873. Hemma i skärgården Syntyjään saaristolainen asumisen ammattilainen AB ÅBOLANDS FASTIGHETER AFM TURUNMAAN KIINTEISTÖT OY LKV www.abolandsfastigheter.fi Strandvägen 24, Pargas Dalsbruksvägen 709, Dalsbruk Gratulerar Åbo Underrättelser på ert 200-årsjubileum! Vi tackar för gott samarbete under de gångna åren och önskar er lycka till för de kommande 200 åren. 6r+k=127 m 2 +strandbastu med gästrum+ gäststuga. Brygga med bra djup. Fram till 1912 kom inseglade skärgårdsbor direkt till ÅU:s trappa. År 2019 flyttade ÅU tillbaka till Åbo centrum. Här på andra våningen i fastigheten S:t Erik landade ÅU efter att ha verkat tillfälligt i två andra lokaler i köpcentret Hansa i väntan på att renoveringen blev färdig. Sp 88.000€. e=F2013. Egen garageplats. 75m strand. Utgjorde ÅU:s bas mellan åren 1978 och 2015. Välplanerad och i snyggt skick. Vackra släta berg och sandstrand mot väst. Sverker: 040 626 5108.. e-intyg. Peter: 040 581 1894. Bp 460.000€. Öppen och ljus lägenhet på tredje våningen (3/6) med 3r,k,tambur,badr = 77,5 m 2 + inglasad balkong. Sebastian: 040 753 6770. I dag är de alla borta. HANSAKVARTERET. En tilltalande tvåa i gott skick i Åbo Fyrstranden! Ett rymligt hem i ljus nyans med 2r,k,tambur,klädr,badr/wc,bastu = 62,5m 2+ +inglasad balkong. LOGOMO
Som mest var hundra fartyg registrerade på Kimitoön. På 1850-talet var Kimitobygdens första bageriföretagare aktiv. Också husen i förgrunden finns kvar.. Bilden torde vara från 1910-talet. Till vänster syns handelslagets tork, även den står kvar i dag. Stora huset är ”Laurens”. En av eleverna var Amos Anderson, Konstsamfundets grundare. NÅGRA LANDSKAPSFOTOGRAFIER från Kimitoön från tiden kring ÅU:s grundande hittas inte. Men ännu vid 1800-talets mitt gick de flesta på Kimitoön inte i riktig skola. I Västanfjärd var kalkbränning aktuellt från 1800-talet till mitten av 1900-talet. Efter det klädde hon både sig själv och hemmet i svart och levde i avskildhet. Bilden är tagen från kyrktornet. KIMITO. Om 1700och 1800-talen på Kimitoön berättas på Sagalunds museums webbplats så här: ”Bland annat rättegångsprotokoll, kyrkböcker, brev och gamla byggnader och byar berättar om en ö med ett mångsidigt samhälle och varierande näringar och levnadssätt: jordnära bönder och lärda kyrkoherdar, fiskare i skären och företagsamma brukspatroner som skapade nya små samhällen, och sjömän och soldater som hämtade nya intryck från världen.” FÖRÄNDRINGAR I samhället gick allt snabbare mot slutet av 1800-talet, så även på Kimitoön som i mitten av seklet delades in i Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis. Ständigt förföljd av olycka förlorade hon sin man 1841. Ett viktigt namn för bildningen på Kimitoön är Adéle Weman som inredde en skola i en sängkammare på hemgården. År 1882 öppnades sedan folkskolan i Vreta som slogs samman med Wemans skola. Bygdeseglationen upplevde vid den tiden sina glansdagar, speciellt i Västanfjärd. Han köpte 1927 Söderlångvik gård, som byggdes ut till ett litet palats. 38 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Kimitoön var ett mångsidigt samhälle D å ÅU utkom för första gången, alltså i januari 1824, fanns det en hel del industriell verksamhet på Kimitoön. Det ståtliga huset längre fram längs vägen till vänster är sparbanken, som i dag omnämns som tingshuset. Fönsterglaset blev eftertraktat. Brukskomplexet Dalsbruk-Björkboda övergick år 1834 från släkten af Petersen till landshövding Carl August Ramsay. I så gott som varje vik fanns flera skeppsvarv, där även enkla drängar och pigor kunde ha andelar i skeppen. De äldsta i Sagalunds arkiv härstammar från början av 1900-talet. Vid sidan av industrialiseringens framfart fick också bildningen en viktigare roll. Dalsbruks järnverk hade grundats redan 1686, medan låsfabriken i Björkboda grundades 1734. Mamsell Mina Forsström hade en årsproduktion på 17 000 oblater, som såldes till församlingarna i grannskapet. En känd kvinna från Dalsbruks historia under den här tiden var ”Svarta damen”, alltså Charlotte af Petersen. Vid den anställdes Nils Oskar Jansson 1885, som i Vreta grundat Sagalunds museum (1900), ungdomsföreningen och en småbrukarskola. Skinnarviks glasbruk grundades år 1875 – vid starten fanns en smältugn för fönsterglas och en för buteljglas. KIMITO, BÖRJAN AV 1940-TALET. Det är han som bland annat låtit bygga kolugnarna i Dalsbruk och som också förnyade masugnen, vilket satte fart på brukets produktion. Där undervisades flickorna i hushåll om somrarna och gossarna i lantbruk under vinterhalvåret. » » Järnverk, låsfabrik och kalkbränning fanns på Kimitoön då Åbo Underrättelser grundades. Kyrkan skymtar längst bort. Vägen är den som går genom det som i dag är gamla centrum
Arbetarbostäderna ”Nybyggningen” samt ”Slaggis” i förgrunden. Vägen rakt fram leder till det som i dag är Hulta daghem. SAGALUNDS ARKIV TORGET. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi. Kimitoöns kommuns webbplats, Pargas hembygdsmuseum/Sagalunds museum: Åboländska porträtt, Sagalunds museum: Min kostsamma leksak. KÄLLOR: Sagalunds museum: Människor och miljöer – Kimitoöns interaktiva historia. Dalsbruk på 1940tal. . Dalsbruk på 1900-talet. Fabrikspiporna längre bort. Här fanns bland annat sparbank (byggd 1924), barberare, butik, kafé och bränslepump. Fotografierna från 1940och 1950-talen visar att både Vreta by och Kimito kyrkoby var livliga på 1950-talet, med många affärer. Bakom skymtar ”Marmorpalatset”. I kyrkobyn fanns bland annat bussstation med kafé, bränsleoch taxistation (Esso), skoaffär, kemikalieoch pappershandel, post, blombutik, möbelaffär, radiooch tv-butik, frisersalong och urmakare. Kimito nuvarande centrum fanns i princip inte alls, utan byacentret var stationerat längre mot Åbovägen, det vi i dag kallar gamla centrum. Till vänster: nuvarande K-butiken (dock inte samma hus). 39 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 AMOS ANDERSON GRATULERAR FINLANDS ÄLDSTA TIDNINGSHUS! FOTAT FRÅN ÄNKORNAS BERG.
Ring 02 274 99 00 må-fre 9-15 Skicka e-post pren@aumedia.fi Beställ på nätet www.åu.fi/prenumerera Vill du ändra din prenumeration eller ge en ÅU-prenumeration. Även skräddarsydda special analyser. Vi mäter inte bara de olika parametrarna utan vi förklarar också vad dessa betyder och vad de kan förorsaka just för dig! www.vattenanalys.fi www. Se urvalet på vår hemsida! www.marinetarvike.fi Ni kan hämta från lagret eller så skickar vi varorna med Matkahuolto. Locken tål även hård belastning av bland annat snö. www.kaivotarvikkeet.fi Finns i olika storlekar, som komposit eller PE-plast. Byt ut det till ett av våra lätta brunnslock. suomenvesianalyysi.fi Vi hjälper även med val av vattenfilter i fall det behövs. Våra vattenfilter är tillverkade för att eliminera orenheter och föroreningar från vattnet. Våra lätta brunnslock håller tätt i många år. Locken är lätta att montera samt lätta att lyfta bort vid behov. Läs och begrunda. 12.95€ / mån 22.95€ / mån 27.95€ / mån 39.95€ / mån ÅU.fi App med nyhetsmeddelanden ÅU.fi App med nyhetsmeddelanden E-tidning och e-tidningsarkiv ÅU.fi App med nyhetsmeddelanden E-tidning och e-tidningsarkiv Papperstidning fredag–lördag ÅU.fi App med nyhetsmeddelanden E-tidning och e-tidningsarkiv Papperstidning tisdag–lördag. 40 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 www.wmg.fi | info@wmg.fi | Panimokatu 1, 20760 PIISPANRISTI (möjligt att hämta direkt från lagret) Marinvaror Vi har ett brett urval av bryggtillbehör på lager. Välj den prenumeration som passar dig bäst eller ge ÅU i gåva. ÅU har mest nyheter om Åbo och Åboland på svenska. Badstegar, pollare, bryggfender, kopplingsdelar, båtslip m.m. Vårt mål är att leverera följande dag efter beställning! Brunnstillbehör Har du ett tungt eller icke hållbart lock på din brunn. Vattenanalys Vi analyserar brunns och övrigt vatten i samarbete med Eurofins, Finas ackrediterade laboratorier