Ole hyvä ja käytä tulostamiseen lehden omasta valikosta löytyvää tulostuspainiketta.
ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 3 oktober 2020 LÖRDAG Ladda Nomadi Lataa Nomadi
OLIKA FORMER av deltagande budgetering har testats på olika håll i Finland, bland annat genom Oma Stadi i Helsingfors. . Det är inte alltid ändå de mest populära som kan förverkligas, utan det styrs av vad som är budgeterat för området och vad de andra populära idéerna beräknas kosta. Mordmisstänkt häktades. Eftersom utredningen är i inledningsfasen och polisen inte ännu har hört alla vittnen och målsäganden kommenterar polisen inte händelseförloppet noggrannare. Nummisbacken–Hallis: 150 000 euro, 515 röster •. MONICA FORSSELL ÅBO . De tre förbättringsprojekten ska förverkligas under nästa år. Målet är nu förverkliga de tre idéer som fick flest röster: områden i utkanten av staden ska omvandlas till ängar, Korois udde ska utvecklas för rekreationssyfte, bänkar och fruktträd ska placeras ut i Nummis centralpark. Det är också möjligt att brottsbenämningen ändras under förundersökningens gång. Där handlade de tre mest populära idéerna om en bygård för S:t Marie, workshoppar för unga och en utveckling av naturleder i Patis. S:t Marie–Patis: 100 000 euro, 412 röster •. HÖR HIT, GOTTEGRIS! VI SES I PARGAS BUTIK LÖRDAG 3.10 KL. I Åbo är siffran drygt det dubbla, alltså 5,22 euro per invånare. Västra Centrum: 100 000 euro, 250 röster •. Alla planer och röstresultaten hittas på sajten asukasbudjetti.turku.fi. Kråkkärret–Laustis: 150 000 euro, 182 röster •. Totalt fördelas en miljon euro enligt resultaten. Händelsen förorsakade inte i något skede fara för utomstående. Hirvensalo–Kakskerta: 100 000 euro, 374 röster •. Mannen är på sannolika skäl misstänkt för mord. Det vinnande storområdet består av stadsdelarna Österås, Kohmo, Korois, Kurala, Hallis, Nummis, Oriketo och Räntämäki. Rekreationsmöjligheterna i Korois utvecklas. VINNARE. Runosbacken–Raunistula; 150 000 euro, 242 röster •. Den budgeterade summan för storområdet, 150 000 euro, torde räcka för alla tre. DEN VINNANDE visionen omfattar flera olika delelement. NÄST FLEST RÖSTER i invånarbudgeteringens omröstning gavs till storområdet S:t Marie–Patis. Efter dådet har offret avlägsnat sig från lägenheten. Händelsen utreds som mord men polisen kommenterar inte i detta skede på vilka grunder brottet klassificerats som mord. . Här gillade folk mest förslagen om ett marint parkområde i Hirvensalo, en energirenovering av Kakskertahuset och en motionstrappa i backen i Hirvensalo. Visionerna för storområdet Hirvensalo–Kakskerta fick tredje flest röster. Skansen–Uittamo: 100 000 euro, 317 röster •. Det var alla Åbobor som fyllt 13 som fick rösta. Där fick Helsingforsborna bestämma om 2,5 euro på invånare, om man delar summan pengar med antalet invånare. 11–16. Det ska också skapas ängar, bland annat vid Aura å. Visionen för storområdet Nummisbacken–Hallis fick 525 av de totalt 2 389 rösterna för hur den så kallade invånarbudgeteringen ska tillämpas. LUVASSA MAKKARAA, JUOMAA JA ONNENPYÖRÄ, JOSSA JOKAINEN PYÖRÄYTYS VOITTAA. Enligt polisen är det fråga om ett våldsdåd som skett inom familjen. Offret fördes till sjukhus för vård men dog i sviterna av sina skador. Pansio–Jyrkkälä: 150 000 euro, 97 röster » » Storområdet Nummisbacken– Hallis fick flest röster. KLO 11–16. Den misstänkte är en man född 1993. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 2 ÅBO UNDERRÄTTELSER LIDL PARAINEN / PARGAS VAPPARINTIE 1–3 / VAPPARVÄGEN 1–3 MA–PE/MÅ–FR 8–21, LA/LÖ 8–20, SU/SÖ 10–20 HEI HERKKUSUU, NÄHDÄÄN PARAISTEN MYYMÄLÄSSÄ LAUANTAINA 3.10. ÅU Områden, summa och röster •. Den man som misstänks för brott mot liv på Stålarmsgatan i onsdags häktades i går av Egentliga Finlands tingsrätt. Brottet har begåtts i en lägenhet i närheten av Stålarmsgatans daghem. Så här vill invånarna utveckla Åbo Omröstningen i den första deltagandebudgeteringen i Åbo har avgjorts. Han greps i lägenheten där brottet begicks. FÖRSLAGEN PÅ vad som kunde göras kommer från stadens invånare. PÅ PROGRAMMET STÅR KORV, DRYCK OCH LOTTERIHJUL DÄR VARJE SNURR VINNER
Sidan 22 AN JA KU U SIS TO Politiker engagerar sig stort i frågan om brist på lokaler för svensk daghemsoch förskolevård. ÅBO Sidan 9 Färre bussar på natten. 02 454 6600 www.lokaltapiola.fi 87-åring debuterar som konstnär Sidan 12–13 ALEXANDRA GRANBERG Vem bär kronan i år. Kontakta oss så ser vi över ditt försäkringsskydd. Årgång 197. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Boka gärna även lillajulsfester! Även bastu & jacuzzi! Öppet i oktober: Fredag 15-19 Lördag 11-19 välkommen HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hemleverans av mediciner! RING (02) 279 1200 ALLA FARMACEUTER TALAR ÄVEN FLYTANDE SVENSKA! Tillsammans skapar vi en trygg sommar. Sidan 4–5 Polisen utreder dagiskrisen i Åbo Digitala lösningar och tydligare trafikljus ska underlätta turisttrafiken i skärgården. 3 oktober 2020 Vecka Lösnummer 3,90 euro. Nummer 191. KIMITOÖN Sidan 7 ”Kritiska motionen saklig” Stängda restauranger minimerar behovet av kollektivtrafik i Åbo. FÄRJETRAFIK Sidan 19 Ringvägen får bättre färjelägen Motioner om misstroende kritiserar ofta person eller arbetssätt, säger forskare. 40. De gröna kräver att stadsstyrelsen får en lägesrapport, SFP polisanmälde staden
Hanna Karlsson, som är servicechef för den svenska småbarnspedagogiken i Åbo, säger att det stora problemet är att Åbo stad ända fram tills i år inte har haft en särskild prognos för den svenska och den finska sidan. Dagisoch förskolegrupperna omplaceras till två olika lokaler, vilket innebär att Sirkkala daghem och förskola splittras ytterligare. Ändå vill de ledande tjänstemännen inom staden inte inse behovet av att skapa långsiktiga lösningar för den svenska utbildningen, lyder kritiken. Enligt Karlsson har det stora problemet varit att staden inte haft en särskild prognos för den svenskspråkiga och den finskspråkiga sidan. EMMA STRÖMBERG/SPT SVENSKA BARN ÖKAR MER ÄN FINSKA. – Jag är obekväm med att jämföra olika projekt, men nog är det anmärkningsvärt hur beredningen inte har lyckats föreslå fler skolor och daghem framom sådant som kanske är trevligt men inte är satsningar på framtiden på samma sätt. I början av veckan bekräftade inomhusluftmätningar att byggnaden är skadlig för hälsan och beskedet var att lokalen borde utrymmas genast. Hanna Karlsson, servicechef för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i Åbo, säger att Sirkkala daghem och förskola har varit utspridd och verkat i tillfälliga lokaler i över tio år. Men det är inget nytt. SFP har till och med polisanmält Åbo stad. Det finns inga möjligheter att utveckla småbarnspedagogiken eller att tillgodose olika specialbehov, säger Karlsson. Denna höst tvingades Sirkkala daghem och förskola placera några grupper i Åbo yrkesinstituts gamla lokaler som ska rivas. Fullmäktigeledamot Ulla Achrén (SFP) säger att det behövs ett nytt svenskt daghem i Åbo centrum, men att tjänstemännen aldrig ens kommer med ett förslag som politikerna kan rösta om. EMMA STRÖMBERG/SPT KRÄVER MERA AV TJÄNSTEMÄNNEN. – Det är väldigt många barn med tanke på vår kapacitet nu. SFP/ROBERT SEGER/MOMENT. – Vi kämpar med att ens kunna upprätthålla den lagstadgade verksamheten. I våras gjordes den första språkspecifika prognosen där det framgick att antalet svenskspråkiga barn under skolåldern kommer att öka med 200. Siffrorna väckte överraskning på finskt håll, men det var ingen överraskning för oss, konstaterar Karlsson. Prognoserna har därför visat att antalet barn minskar, medan verkligheten är att antalet svenskspråkiga barn ökar i Åbo. Enligt Achrén verkar stadens tjänstemän vara villigare att presentera byggprojekt som ser prestigefulla ut och skapar publicitet än förslag på renoveringar eller byggen av nya daghem och skolor. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 4 Politiker ger svidande kritik för långvariga dagisproblem 40 procent av de svenskspråkiga dagisbarnen i Åbo är placerade i tillfälliga utrymmen, varav vissa är hälsovådliga. I många år har ad hoc-arrangemang gjorts när det igen visat sig att fler sökt om dagisplats än vad det funnits utrymme för. – Det finns ju befolkningsprognoser och så finns det historiska perspektivet, men ändå är anmälningarna till den svenska småbarnspedagogiken alltid högre än i tjänstemännens beräkningar. Achrén nämner snedhissen upp till Kakolakullen och Logomobron » » Antalet svenskspråkiga barn ökar i Åbo, medan antalet finskspråkiga minskar. De Gröna kräver att stadsstyrelsen får en lägesrapport. ENLIGT Åboveteranpolitikern Ulla Achrén (SFP) har det alltid varit svårt att få tjänstemännen att inse att det behövs en långsiktig plan för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och skolan. Svenska daghem och förskolor i Åbo har i åratal fått dras med tillfälliga lokaler och ad hoc-lösningar i stället för att den ständiga utrymmesbristen skulle åtgärdas mera permanent. SIRKKALA ETT AV DE DRABBADE DAGHEMMEN
ÅU 5 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 ÅBO NYHETER NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Avoinna: Pe-la 11-18 | su 11-15 | Avoinna viikonloppuisin! -40 % -75 % RANTAPOLKU 5 21660 NAUVO KAIKKI BRÄNDI OUTLET LÖYTÖJÄ LOPPUUNMYYNTI över järnvägen som exempel, vars slutnota landat på 5,5 miljoner euro respektive 19,5 miljoner euro. Båda budgeterna har dock mångdubblats sedan politikerna röstade igenom projekten. •. Ett av kriterierna för upptrappningsfasen är en regional incidenssiffra på 10–25 per 100 000 invånare per 14 dygn. Det är då Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Regionalförvaltningsverket uppdaterar sina rekommendationer. Mobilapplikationen har nu laddats ner cirka 2,2 miljoner gånger. Julfreden ska såklart utlysas, säger Akkanen, men hur allt ska gå till är oklart. Möjligtvis klarnar det här först efter den 20 november. Jalonen kunde inte nås för en kommentar. Karins, Lundo och Reso rekommenderas nu användning av munskydd i de situationer där det inte går att undvika närkontakt. ÅU » » Munskyddsrekommendation utfärdas för Åbo, St. •. Utrymmesbristen har förvärrats av att många fastigheter har dragits med inomhusluftproblem. KARINS, Lundo och Reso är nu i upptrappningsfasen enligt kriterierna för pandemispridning. Enligt Achrén är det också på tjänstemännens ansvar att se till fastigheterna renoveras så att de är i ändamålsenligt skick. – Det är en spottstyver jämfört med de mångmiljonprojekt som planeras i Åbo. Coronaincidenssiffran för hela Egentliga Finland har under denna vecka rört sig kring 10. För invånarna i Åbo och kranskommunerna St. Hanna Karlsson, servicechef ÅBO. Som jämförelse ger Achrén att ett nytt daghem skulle kosta 3–5 miljoner euro och att renoveringen av den befintliga daghemslokalen på Skolgatan för att få den i användningsskick igen kostar 150 000 euro. Enligt THL:s smittregister låg incidenssiffran på torsdagen på 10,8. Behovet av sjukhusvård kan tillfredsställas utan extra åtgärder. Coronablinkern: 600 varningar i september I september anmälde 600 personer via Coronablinkern att de smittats av viruset, skriver Institutet för hälsa och välfärd i ett pressmeddelande. För närvarande identifieras smittkällan i ca 80 procent av fallen. •. Institutet för hälsa och välfärd uppmanar folk att se till att man har den senaste versionen av applikationen. Då det gäller att skydda sig mot smitta lönar det sig att använda vardagsförnuft. REKOMMENDERAS. – Fastigheterna upprätthålls inte och det verkar inte från stadens sida finnas vilja att upprätta en plan för att se till att det finns tillräckligt med svenska dagis och skolor, sammanfattar Achrén problemet. Ju fler som använder den, desto effektivare fungerar den. •. – Polisen sade att de inte fått en liknande anmälning tidigare. Smittorna kan huvudsakligen fortfarande spåras. Karins, Lundo och Reso. – Man kan ibland undra om man på bildningssektorn inte vill se att den svenska sidan växer mera i förhållande till den finska sidan. Antalet patienter som behöver sjukhusvård på grund av coronasmitta i Egentliga Finland i dagens läge är mindre än fem. Därför beslöt vi inom arbetsgruppen att utfärda en rekommendation som gäller dessa områden i syfte att förhindra coronaspridningen, säger chefsöverläkare Mikko Pietilä vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i ett pressmeddelande. Det kan vara så att Gamla Stortorget är tomt då julfreden utlyses på julafton. ÅU-FOTO Läget i Egentliga Finland •. •. Risken för massexponering finns särskilt vid offentliga tillställningar som ordnas inomhus. Polisen i Sydvästra Finland har redan tagit kontakt med SFP och frågat om tilläggsuppgifter för utredningen. För närvarande vet vi ändå inte vad läget kan vara i december, säger Akkanen till TS. Achrén riktar kritik mot Åbos bildningsdirektör Timo Jalonen som hon upplever nonchalerar statistiken. Pandemiskedet varierar ändå ansenligt från kommun till kommun. •. FRUSTRATIONEN hos SFP i Åbo blev till slut så stor att partiet förra veckan polisanmälde Åbo stad för att missköta uppgiften att erbjuda trygg basservice åt svenskspråkiga barn. ÅBO, ST. Emma Strömberg SPT Det finns inga möjligheter att utveckla småbarnspedagogiken eller att tillgodose olika specialbehov. Det här skriver Turun Sanomat, som har talat med stadens protokollchef Mika Akkanen. SPT » » Ungefär en tredjedel av de som insjuknat i coronaviruset har meddelat om saken i Coronablinkern hittills.. Från och med nu befinner sig Åbo, S:t Karins, Reso och Lundo i upptrappningsfasen och musnkydd rekommenderas på allmänna platser. VISST KAN MAN rikta kritik mot politikerna, men Achrén konstaterar att politikerna inte kan rösta för någonting som tjänstemännen inte bereder ett förslag för. De övriga indikatorerna för epidemispridningen visar att Egentliga Finland står inför tröskeln till upptrappningsfasen. Rekommendationen om distansarbete gäller fortfarande i hela sjukvårdsdistriktet. Traditionen med att utlysa julfreden har fortlevt med bara få avbrott ända sedan medeltiden, i 700 års tid. Andelen coronapositiva provsvar är klart under en procent (kriteriet för upptrappningsfasen är en procent). Det är väldigt tacknämligt att myndigheterna så snabbt skridit till åtgärder, säger Achrén. – Vi kan säga att det finns ett behov av ett till svenskspråkigt daghem i Åbo centrum, men vi kan inte peka ut en exakt plats där det ska byggas och rösta om någonting som det inte finns en beredning för. – I en del av kommunerna i Egentliga Finland har inte en enda coronasmitta uppdagats under hela den tid som pandemin pågått, medan coronaläget i Åbo och en del av dess kranskommuner klart har trappats upp. Coronablinkern lanserades den 31 augusti. Situationen varierar mycket från kommun till kommun. Varför ska de svenskspråkiga lida mera än de finskspråkiga. Förutom tillräckliga avstånd är god handhygien fortfarande a och o, säger Pietilä. Även De gröna har engagerat sig i frågan. TS: Julfreden utlyses kanske med tomt torg Coronakrisen på tröskeln till att trappas upp i Egentliga Finland Coronapandemin håller på att trappas upp i Egentliga Finland. Partiets stadsstyrelsemedlemmar har begärt att stadsstyrelsen får en lägesrapport och en utredning om det svenskspråkiga utbudet inom småbarnspedagogiken. – Inom stadens ledning har vi redan funderat på det här. – Jag understryker vikten av att använda munskydd särskilt i sådana situationer där närkontakter inte kan undvikas, som i publiken vid offentliga idrottsoch motionsevenemang samt på olika kvällstillställningar, där trygga avstånd helt enkelt inte kan bibehållas. Lokala smittkedjor har förekommit i betydligt större antal än för en vecka sedan. •. Rekommendationerna är i kraft från och med i dag. Det innebär att cirka en tredjedel av de som insjuknat anmält det i smittspårningsappen Coronablinkern
På Helsingfors stad har man inte märkt någon desto större efterfrågan på gratis munskydd. Jag antar att många har tillräckligt med munskydd hemma. Därefter har den minskat. Det billigaste paketet är 25 munskydd för 9,90 euro, och så säljer vi paket med 50 munskydd för 15,90–20 euro, säger Willfors-Sundqvist. – Totalt har vi delat ut munskydd till 32 000 personer. Vad gäller företagets linje följer vi med den regionala utvecklingen. Ett sådant paket kostar 25 euro, säger Johansson. Både Nummisbackens apotek i Åbo och Pargas apotek uppger att försäljningen ökade klart i augusti men att efterfrågan minskat sedan dess. – Jag använder munskydd också när jag rör mig på ställen där det finns många andra människor, till exempel i centrum. – Få kunder använder munskydd. PÅ TÅGET SKA MAN SKYDDA SIG. Liisa Lehtonen (Åbo) använder munskydd i bussen och butiker, men inte utomhus. I ÖSTERBOTTEN uppger flera butiker att försäljningen av munskydd ökat. Institutet för hälsa och välfärd ser användningen av munskydd som ett sätt att bromsa coronaepidemin, och för tillfället gäller en rekommendation om munskydd hela landet. MIKAEL PIIPPO/SPT ANVÄNDER I BUSSEN OCH BUTIKEN. Jeanette Östman Henri Forss Mikael Piippo SPT » » På Åboregionens apotek ökade försäljningen av munskydd när skolorna började. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 6 Efterfrågan på munskydd har ökat efter sommaren Antalet coronavirusfall i Finland har ökat betydligt snabbare under hösten än i somras. Jag får svårt att andas när jag använder munskydd. Även Pia Johansson, provisor vid Pargas apotek, tror att de höga försäljningssiffrorna i augusti berodde på skolstarten. Staden har delat ut gratis tygmunskydd till helsingforsare med låga inkomster sedan slutet av augusti. – Nu har efterfrågan ökat något, speciellt bland studerande, men någon rusning kan man inte tala om. – Jag tror att försäljningstoppen i augusti berodde på att skolorna började och folk återvände från semestern, säger provisor Anna Lietzen vid Nummisbackens apotek. PÅ ÅBOREGIONENS apotek har försäljningen av munskydd gått upp och ner. – I och med den andra coronavågen säljer vi mer munskydd igen, efter en lugnare sommar. – Vi fick i våras ett stort parti kirurgiska munskydd som vi ännu har kvar av. Sirpa Hautala (Åbo) använder munskydd i bland annat bussen och butiker. Mari Willfors-Sundqvist, anställd vid K-Supermarket i Nykarleby, uppger att efterfrågan ökat under de senaste två veckorna men utan desto större dramatik. Nu finns också fler modeller och större förpackningar. En person får fyra munskydd som kan tvättas enligt instruktionerna från Institutet för hälsa och välfärd. Jag har märkt att väldigt få använder munskydd MIKAEL PIIPPO/SPT. Rekommendationen gäller bland annat i kollektivtrafiken. Folk har sannolikt också kvar munskydd från i våras när försäljningen gick het och munskydd blev en bristvara, säger Mikael Byggmästar, butikschef för HalpaHalli i Jakobstad. Pargas apotek säljer paket med 50 engångsmunskydd. Vi delar också ut en del engångsmunskydd, men endast till särskilda grupper som till exempel hemlösa som inte har möjlighet att tvätta tygmunskydd lika lätt, säger Anni Heinälä, projektchef med ansvar för utdelningen av munskydden. I dag är det frivilligt för anställda att använda munskydd på jobbet, säger Byggmästar. HENRI FORSS/SPT UTAN SKYDD BARA UTOMHUS. Förutom de kirurgiska engångsmunskydden säljer butiken nu också munskydd av tyg och plastvisir. Enligt Heinälä var efterfrågan på munskydden störst när utdelningen började. 10 engångsmunskydd kostar 7,95 euro, 25 stycken 14,95 euro och 5 munskydd av tyg 19,95 euro. – I september minskade sedan försäljningen men denna vecka har den åter ökat. – Jag hör till riskgruppen så jag bär alltid med mig några munskydd i min handväska. Järnvägsbolaget VR rekommenderar sina passagerare att använda munskydd på tåget. På Nummisbackens apotek varierar priset på 10 engångsmunskydd mellan 12 euro och 14,90 euro, uppger Lietzen. – Nu har försäljningen jämnat ut sig. Priset uppges vara detsamma som i våras eller en aning lägre
Enligt en rapport från Kommunförbundet gjordes 15 motioner där det föreslås att man startar en process med sikte på att avskeda kommundirektören, eller flytta denna till andra uppgifter, åren 2014 till 2018 i Finland. – Det är beklagligt att det råder ett sådant här förhållande mellan tjänstemän och förtroendevalda. Wikgren har haft SFP-förtroendeuppdrag i tiotals år i Västanfjärd, och var ortens sista fullmäktigeordförande innan kommunsammanslagningen. Det behöver nog ske något – i dag ställs allt högre krav på tjänstemän och förtroendevalda, säger Bergström. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Misstroendemotionen beskrivs som en bedrövlig smörja, som olycklig och drastisk. – Nu letar man fram en syndabock för att man har svårt att samarbeta. Jag är så glad att jag inte är med i politiken längre, säger Wikgren. Man ser ungefär tre misstroendeprocesser per år i Finland. I Kimitoön hänger den aktuella frågan ihop med spänningar mellan SFP och de övriga partierna. – Det här är en bedrövlig smörja, är Brita Wikgrens spontana kommentar. Vanligt att misstroendefrågor klyver fullmäktige Misstroendemotionen mot kommundirektör Anneli Pahta, som lämnats in till Kimitoöns kommun, klyver som bekant fullmäktige i två. •. – I Kimitoön hänger den aktuella frågan ihop med spänningar mellan SFP och de övriga partierna, säger hon. Det här är dessutom ingen bra reklam för Kimitoön, poängterar hon. Curt Dannström, länge kommundirektör i Dragsfjärd, men senare också engagerad inom Kimitoöpolitiken som SDP:s representant, tycker att situationen som uppstått är olycklig. Dannström poängterar dock att en kommundirektör sitter ganska starkt på sin post, eftersom det behövs 2/3 av rösterna i fullmäktige för ett avskedande. Han välkomnar att att det börjar hända något i Kimitoön. Nyligen avsattes kommundirektör Kristiina Tikkala i Kolari, för olämpligt uppförande och försummelse av arbetsuppgifter. Nurmio tycker att man inom politiken måste kunna lita på varandra. RABBE BERGSTRÖM. ÅU:s rundringning till erfarna, men inte längre aktiva politiker, visar att det är främst det infekterade diskussionsklimatet man fäster sig vid. En sådan här kombination ser Sandberg varken som vanlig eller väldigt ovanlig. Ibland gör kommunstyrelsen det, ibland startar den genom ett invånarinitiativ, säger Sandberg. Siv Sandberg. » » Samhällsforskaren Siv Sandberg tycker dock att paketeringen av Kimitoöns misstroendemotion är logisk. Sådant här borde kunna redas ut parterna emellan. SANDBERG SÄGER att misstroendeprocesser inte är så ovanliga, även om de inte nödvändigtvis alltid leder till att kommundirektören avsätts. Hon tycker att situationen är en bedrövlig smörja. Han tycker att tillvägagångssättet med misstroendemotionen är drastiskt. Hon anser att det är helt okej att vara missnöjd med något, men att detta inte är rätta tillvägagångssättet för att lösa det. Enligt henne är det dock vanligt att man går till kommundirektörsavtalet ifall majoriteten av fullmäktige understöder misstroendet. – Innan så här drastiska motioner läggs fram måste man nog kunna föra en diskussion, säger han. Hon tycker att i Kimitoöns fall hänger de två frågorna i motionen ihop och paketeringen är logisk. – För en gamma Västanfjärdpolitiker känns det här helt främmande. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi 15 motioner på 4 år •. De flesta tycker att beslutsfattarna borde ha kunnat diskutera misstroendet på ett annat sätt. – Vanligtvis är det nog genom en motion man startar misstroendeprocessen. År 2014 inledde Vörå kommun en misstroendeprocess mot sin kommundirektör Christina Båssars för sättet kommundirektören ledde kommunen och bland annat för att hon hade köpt säsongkort till ligamatcher på kommunens räkning. ÅU 7 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 KIMITOÖN NYHETER Erfarna Kimitoöpolitiker efterlyser bättre diskussionsklimat Det har nu gått några dagar sedan misstroendemotionen mot Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta lämnades in. Under den här tiden sades fyra kommundirektörer upp på grund av misstroende, och två av andra orsaker. Han tycker att rådande förhållande mellan politiker och tjänstemän är beklagligt. Också Mårten Nurmio, mångårig politiker inom SFP, efterlyser ett bättre diskussionsklimat, för kommunens bästa. Kritik har motionen fått bland annat för att undertecknarna bakar ihop sakfrågan om varför Kimitoön inte sökt coronastöd med en utredning om kommundirektören fortsättningsvis har fullmäktiges förtroende. Till exempel kan nämnas att då Ackas i Birkaland år 2017 avsatte sin kommundirektör Aki Viitasaari var orsaken både olämpligt uppförande mot underordnade och att han låtit bli att delta i en rad evenemang och invigningar. CURT DANNSTRÖM. – Det är bra att det börjar hända något och att åtminstone en del av politikerna har reagerat. Att det går just så lär vara vanligt, enligt samhällsforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi. BRITA WIKGREN. Han tolkar missnöjet från de partier som stod bakom Anneli Pahta i kommundirektörsvalet för fem år sedan som en stark signal om att allt inte är som det ska. Då löste vi saker med att ringa varandra och diskutera. Båssars sade dock upp sig innan processen nådde sitt slut. MÅRTEN NURMIO. I JÄMFÖRELSE med de argument som andra kommuner använt i misstroendeprocesser anser Sandberg att argumenten är sakliga i Kimitoöns fall, eftersom de inte handlar om vare sig person eller arbetssätt. Rabbe Bergström, med 40 års erfarenhet av kommunalpolitik i Kimito, tycker annorlunda. Dessutom ifrågasätter hon att riva upp frågan om stöden, som redan diskuterats i kommunstyrelsen. – Det är inte ovanligt att misstroendeprocesser bottnar i sakfrågor – i något som hänt i kommunen, även om det vanligtvis brukar handla om till exempel ledarskapsstil. Där finns det vanligen en skrivning om vad som händer när det inte längre finns förtroende mellan politikerna och kommundirektören
I praktiken skulle det innebära att ingen av dessa bussar längre har en avgång från centrum efter klockan 1.45. UNDER ÖVNINGEN kommer man att öva skjutning mot både flytande och flygande mål. Själva Baltic Shield-övningen pågår till onsdag, men marinens skjutningar fortsätter en dag till. STEFAN HOLMSTRÖM FORSKNING. Det estniska minröjningsfartyget Sakala, här fotograferat under ett besök i Åbo, deltar i övningen. I den öppna budgivningen kan den som lämnar ett bud se vilka andra bud som getts och höja sitt bud. KIM LUND ÅBO . BALTIC SHIELD är en årligen återkommande övning som är en del av det finsk-estniska avtalet om övningssamarbete från 2003. – Den här gången var det ändå extra allvarligt när det skedde på ett ställe där många barn samlas för att träna olika idrottsgrenar. Då restaurangerna inte får ha öppet efter klockan 1, behövs inte heller nattbussarna, är tanken. Helsingforsgatans tunnel är stängd nästan hela dagen på tisdag den 6 oktober. Hyran är 4 procent av det erbjudna tomtpriset. Orsaken till att tunneln är stängd är att det utförs servicearbeten i tunneln. Det går också att hyra tomterna. Det var medan yngre barn hade träning som ynglingen försökte sälja, eller eventuellt bjuda, snus åt de yngre barnen. – Vi kommer att röra oss mellan Hangö och Utö, säger Villikari, som inte vill precisera operationen desto noggrannare. Målet är att stärka beredskapen mot flygande mål, säger övningens kommendör Juhani Lehtimäki. Gränsbevakningsväsendet skjuter med fartygsartilleri i Gyltöområdet. ÅU LOKALT NYHETER 9 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 Domkyrkans uteservering får en fortsättning Från början av juli till början av september lockade domkyrkans uteservering 76 551 besökare. Polisen ingrep då 16-åring sålde snus åt barn i PIF-center Det kan bli färre av g ångar för nattbussarna i Å bo Det blir sannolikt färre avgångar för flera nattbussar i Föli-trafiken. Från Estland deltar i alla fall de två minröjningsfartygen Sakala och Ugandi. PÅ FÖRSVARSMAKTENS sajt kan man läsa att marinen skjuter skarpt i Öröområdet på måndag den 5 oktober klockan 14–24 och tisdag–torsdag den 6–8 oktober klockan 8–22. Tunnel stängd på tisdag Stridsfartyg övar i Skärgårdshavet Nästa vecka skjuter Kustflottan skarpt i Skärgårdshavet. Därför skulle beslutet om Föli-bussarna gälla tillsvidare, utan bakre gräns. Marinen har egna drönare men i övningen nästa vecka deltar också flygvapnet med flera olika drönarmodeller. TROTS ATT regeringens förordning tillsvidare gäller endast oktober månad, ser man det som sannolikt att restriktionerna förlängs. FÖRSLAGET ÄR att nattrafik som körs under veckosluten begränsas från och med den 23 oktober på linjerna 6, 7, 28, 31, 33, 34, 36 och 82. En tränare anmälde händelsen till polisen. Övningen är också en del av en större helhet. Den här sommarens djärva exempel gav en god bild av vad vi kan åstadkomma tillsammans då möjligheten finns, säger projektchef Kirsi-Maria Eronen i ett pressmeddelande. DELTAR. Att uteserveringen blev så populär bland Åboborna resulterar nu i att staden siktar på att fortsätta med konceptet nästa år. ÅU » » Drygt 76 000 besökte serveringen i somras. De måste nu stänga senast klockan 1 på natten. Skjutningarna pågår hela veckan, från måndag till fredag, under dygnets alla tider. Spindeltomtens gemensamma uteservering sysselsatte cirka 30 personer. Julia Korkman ny ordförande för EAPL JULIA KORKMAN. I bakgrunden finns regeringens beslut att begränsa restaurangernas öppettider. – Det handlar om cirka tio finländska fartyg och några estniska, säger kommendör Mikko Villikari, stabschef för Kustflottan. De bolag som trafikerar linjerna har kontaktats om hur antalet avgångar bäst kunde skötas. Tomter säljs på auktion TRAFIK . Är en del av återkommande årlig övning. Bilisterna uppmanas att använda andra rutter under den här tiden. Ärendet ska behandlas av Åboregionens kollektivtrafiknämnd på onsdag. Uteserveringen var också en betydande arbetsgivare under coronavirussommaren och sysselsatte direkt 55 personer. En 16-årig ung man ertappades i slutet av augusti med att sälja snus i PIF-center i Pargas. PARGAS. Korkman är den första finländaren och den andra kvinnan som valts till posten. Under sommaren dök det också upp nya slags uteserveringar i Åbos gatubild, då det blev möjligt att göra om parkeringsplatser till terrasser, säger Eronen. En tomt finns i Österås och två i Ruohonpää. Julia Korkman, docent och forskare i rättspsykologi vid Åbo Akademi, har valts till ny ordförande för den europeiska rättspsykologiska organisation EAPL, skriver Åbo Akademi. Åbo stad säljer tre tomter på auktion. I feedbacken som har nått staden prisas både den trivsamma parken och piazza-området, som kommenterades med att det skapade en sydeuropeisk stämning i Åbo. Marinen är inte den enda som skjuter skarpt i Skärgårdshavet nästa vecka. UNDER SOMMAREN lades det upp över 500 Instagram-inlägg från uteserveringen, vilket också vittnar om terrassens popularitet. I övrigt är det främst tullen som jobbar mot snusförsäljningen, genom att beslagta större mängder som smugglas in, säger Sainio. Tidigare år har fokus legat på minröjning, men i år ligger tyngdpunkten på fartygsartilleri. En minskad nattrafik skulle ge en besparing på 26 000 euro i år. – I höst får vi sälja tomter på lite andra ställen än normalt då tomterna det här året är belägna i gamla bostadsområden, säger tomtsekreterare Ritva Tuomainen vid Åbo stadsmiljösektor. Budgivningen pågår till och med 26.10 klockan 18 på webbplatsen Huutokaupat.com. Baltic Shield-övningen pågår från måndag till onsdag. Alla tre tomterna är ungefär 750 kvadratmeter stora. ÅU » » Det skjuts vid både Örö och Gyltö nästa vecka. – Vi strävar efter att ordna gemensamma uteserveringar även under de kommande somrarna. – Ser man till restaurangernas uteserveringstillstånd har sommaren varit hektisk, totalt beviljades 24 tillstånd. Kriminalkommissarie Maria Sainio säger att snusförsäljningen i Pargas, liksom på många andra orter, tyvärr är allmänt förekommande och att polisen inte har resurser att sätta stopp för den. MKFI / WIKIPEDIA. Beslutet motiveras också med att det stöder Åbo stads mål att förebygga spridningen av coronaviruset. I praktiken betyder det att Helsingforsgatan är stängd för trafik mellan Tavastrampen och Kalevarampen klockan 8.30– 15.30. ÅU » » Stängda restauranger minimerar behovet av kollektivtrafik BEGRÄNSAS
LITE FÖRBJUDET känns det att uttrycka den åsikten i skrivande stund, då de dåliga nyheterna dyker upp en efter en. PÅ TEATERN ÄR det avstånd mellan publiken, majoriteten av oss bär ansiktsmask och personalen likaså, en del bär ansiktsvisir. En ansvarig läkare för smittsamma sjukdomar i Åbo säger till ÅU att hon är orolig över de sociala tillställningarna som samlar stora mängder folk. LAGEN gäller inte, åtminstone inte ännu, den vård som ges i hemmen. Det utvecklingsarbete inom äldrevården som i dag görs i kommuner och samkommuner kan visa sig vara bortkastad tid och pengar. Det är värt att vara tacksam för, men läget kan ändra snabbt om vi inte alla är försiktiga, håller avstånd och håller oss skärpta. Även för dem som bor i privata seniorboenden, där det erbjuds omsorg dygnet runt, kommer kostnaderna att öka. Åtminstone tre faktorer inverkar på utbudet: Arbetets meningsfullhet, anställningsförhållandena och lönen. Det finns inte många lekmän som har full koll på läget. Svetten rinner, glasögonen immar och tidvis får jag lust att riva av mig masken. Hur stor kommer den privata sektorns roll att vara i framtidens äldreomsorg. ÄNDRINGEN AV ÄLDREOMSORGSLAGEN fastställer antalet vårdare per klient. ÄNDRINGEN GÖR ATT kostnaderna för kommunerna kommer att öka. Att staten och kommunerna har olika syn på kostnaderna är ingenting nytt. Det har kastats fram siffror som visar att dygnspriset kan stiga avsevärt. De missförhållanden som uppdagats inom äldreomsorgen de senaste åren, försnabbade sannolikt ändringen av äldreomsorgslagen. Vid beräkningen av dimensioneringen beaktas endast den personal som utför direkt klientarbete. I praktiken kommer det ändå en gräns emot i något skede, vård i hemmet kan ges så länge vårdbehovet är rimligt och inte kräver otaliga besök under ett dygn. Trots allt har vi ännu ett kontrollerat coronaläge i Åbo. Redan nu är det brist på vårdpersonal. Redan att hålla kolla på vilken form av service lagändringen gäller, kräver en del efterforskning. I så gott som alla reformer har parterna olika åsikter om vad den egentliga kostnaden för en reform kommer att vara. Pjäsen blir ett minne för livet. Det som är avsett som en minimidimensionering kan bli en maximidimensionering. ÅU LEDARE LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 10 INNERBANAN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Äldrevård – människor eller koefficienter. OM MAN GENOMFÖR en opinionsundersökning, svarar nästan 100 procent att lönerna inom vården borde höjas. Bland annat har en finsk högstadieskola i Åbo åtminstone ett bekräftat coronafall, 50 har exponerats och skolan övergår till distansundervisning. Det känns ansvarsfullt och kontrollerat, och Coronablinkern har fortsatt tiga som muren en hel vecka efteråt. Från och med den 1 oktober reglerar man genom lag personaldimensioneringen i serviceboende med omsorg dygnet runt och den långvariga institutionsvården av äldre. Svaret är rätt, men att förverkliga en löneförhöjning över hela linjen är ekonomiskt sett en svår operation. KOMMUNERNA kommer inte i framtiden att sköta äldreomsorgen, den viktiga samhällsservicen flyttas till vårdlandskap. KRAVET från och med oktober i år är att det ska finnas minst fem vårdare per tio klienter, det vill säga en kvot på 0,5 vårdare per klient. Det är inte längre en del av vardagen och det är extra spännande. Det här kan man i alla fall anta, men det är också viktigt att komma ihåg att ökad kvantitet inte alltid ger en ökad kvalitet. Men säkert fungerar engångsmasker fint de med, bara man vänjer sig vid att ha dem på sig flera timmar i sträck. Försiktiga besök på till exempel teatrar, eller andra platser där det inte är allt för trångt, hoppas jag vi kan fortsätta med. Allt har en prislapp, oberoende av hur behjärtansvärd verksamheten är. VÅRDREFORMEN kommer att visa i vilken riktning man väljer att gå. Jag drar på mig ansiktsmasken i sista stund innan jag kliver in i ÅST:s salong, desinficerar händerna och möts av en publik som också verkar ta sitt ansvar. Kultur och människomöten mår vi alla bra av. UTÖVER BRA VÅRD och pengar handlar den nya personaldimensioneringen om personresurser. År 2021 ska kvoten öka till 0,55, år 2022 till 0,6 och i april 2023 ska lagens övergångsperiod vara slut och målsättningen från regeringsprogrammet träder i kraft med en kvot på 0,7. Mitt sällskap har en betydligt trevligare mask som är gjord av tyg och lättare att andas i. När nya vårdlandskap tar över kommer också så småningom uppfattningen om vad som är närservice att förändras. Personaldimensioneringen ska vara 0,7 anställda per klient. Kommunerna och samkommunerna kämpar redan nu med sin ekonomi och inom den privata sektorn är målsättningen i slutändan att göra vinst, även då det gäller dygnetruntvård för äldre. Det här betyder att kommunerna kommer att satsa på att alla ska bo hemma så länge som möjligt, vilket i sig är en eftersträvansvärd målsättning. Ändringen av lagen innehåller också vissa risker. I FINLAND har man, avvikande från många länder, ansett att äldreomsorgen är en uppgift för samhället. Ny och mera personal behövs. HUR MAN ÄN ser på saken är kostnaden betydande. BAKGRUNDEN till ändringen av lagen är att trygga vården av de äldre. Då allt ska strömlinjeformas, saknar den kommunala geografin betydelse. Tidigare fanns endast en rekommendation. Stadsdirektören i Åbo säger att vi ska använda munskydd på alla slags tillställningar med mycket folk HUR MAN ÄN vrider och vänder sig riskerar man något. Behovet av en stram offentlig ekonomi de kommande åren, kommer att kräva en optimal resursanvändning i de nya vårdlandskapen. När man har diskuterat totalkostnaderna för reformen talar staten om cirka 180 miljoner euro per år medan Kommunarbetsgivarna uppskattar kostnaden till över 250 miljoner euro per år. Jag är inte den enda som är tacksam över en fin upplevelse, och att ta del av kultur som till exempel teater känns som att vara barn igen. För att betala högre löner behövs högre inkomster. Det är fullt möjligt att Pargasbornas närservice i framtiden finns i Åbo. Trots att behovet skulle vara större än 0,7, så kan man med hänvisning till lagen låta bli att öka personalstyrkan. Äldreomsorgen är en komplicerad helhet med många begrepp. 3.10.2020 Svetten rinner, glasögonen immar under masken – men första besöket på teater i år lever jag länge på Det är minst sagt spännande att söka sig till en teaterscen för första gången på långt över ett halvår. Allt har en prislapp, oberoende av hur behjärtansvärd verksamheten är. ETT ÖKAT KRAV på vårdarresurser kommer att göra vården bättre och till en mindre lukrativ business för de privata aktörerna. VAD BETYDER seniorboende, serviceboende eller institutionsvård. Annina Suominen journalist på ÅU Hur man än vrider och vänder sig riskerar man något.. Hur stor den offentliga sektorns roll är i framtiden, kommer kommande regeringssammansättningar att avgöra. Coronaläget trappas upp i vår region
DEN I DAG mest kända delen av klimatlagen handlar om utsläppsminskningarna till 2030. Enligt kommissionens beräkningar motsvarar redan en utsläppsminskning på 55 procent till 2030 ett ökat investeringsbehov på 350 miljarder euro per år under det kommande decenniet. Och säger man att man har en stuga på Kimitoön betyder det ju att stugan ligger på själva ön eller Kimitolandet när den i själv verket kanske ligger på Finsjölandet. Då skulle Hitis, Rosala, Högsåra och andra öar ju omfattas av namnet. Tapani Harkila som är ekonomidirektör vid Åbo Akademi förklarar att frågan om kreditkort är del av en större helhet. ATT DE HÄR PROCENTSATSERNA har fått mycket uppmärksamhet under de senaste månaderna är naturligt. Det som oroar de anställda är att de summor som en enskild person kan bli tvungen att lägga ut på till exempel konferenser, resor och hotellövernattningar är stora. Färöarna och Seychellerna. Men någon större sympati för Sannfinländarna som politiskt parti får han ändå inte. Vid ett universitet som ÅA finns det också flera olika studieadministrativa system. Torvalds NILS TORVALDS Skribenten är medlem av Europaparlamentet (SFP) En europeisk kolbudget, som berättar hur mycket koldioxid vi har råd att släppa ut under de kommande 30 åren, är det kanske tydligaste måttet på hur olika aktörer måste agera för att klara omställningen ÅA ser över system med firmakort Åbo Akademi ser över systemet med så kallade firmakort. Vi har ju nio historiska landskap, som fortfarande lever i folks medvetande och som har egna vimplar och landskapssånger och som symboliseras av de nio rosorna i riksvapnet. De 37 procent av den 750 miljarder euro stora återhämtningsfonden, som ska investeras i den gröna givens målsättningar, motsvarar alltså ungefär 8 procent av investeringsbehovet. Kina har nu lovat vara klimatneutralt 2065 – femton år efter oss. Men håller vi inte undan för dem löper vi risken att bli överkörda. Kommissionen meddelade för ett par veckor sedan att den höjer sin ambition, och nu förespråkar att utsläppen minskar med minst 55 procent till 2030. Efter vårens och höstens förhandlingar i miljöutskottet är det alltså dags för hela parlamentet att ta ställning till lagen. En europeisk kolbudget, som berättar hur mycket koldioxid vi har råd att släppa ut under de kommande 30 åren, är det kanske tydligaste måttet på hur olika aktörer måste agera för att klara omställningen. Men det här förfarandet är det som anses vara den bästa praxisen på marknaden. I miljöutskottet lyckades vi i början av september hitta en kompromiss på 60 procent (från nivån 1990). Bra skrivet! PARTIER. Det är det som vi är bra på och ska sköta. Monica Forssell 040-860 3961 monica.forssell@aumedia.fi » » Kreditkortsräkningarna skickas nu direkt till de anställda. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Man bör väl i stället säga att man bor i kommunen Kimitoön. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Och för att säga det riktigt rakt ut: vi har egentligen inte råd att göra någonting annat. Men varför döptes inte kommunen till Kimitoöarna i stället. Grönlund hänvisar till Universitetslagens 33 paragraf där står att professorerna ska bedriva och leda vetenskaplig forskning. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Harkila intygar ändå att pengarna betalas ut snabbt och före kreditkortsräkningens förfallodag. Det rör sig alltså om ett jättelikt, men inte orealistiskt åtagande för företag och marknaden. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Kostnadsersättningarna måste riktas rätt så att inte fel instans debiteras för kostnader som kanske hör till ett annat projekt. I kongruens med t.ex. DET SOM också oroar de anställda är att det nya systemet kommer att innebära ytterligare pappersarbete. De är tydliga (om än lite väl förenklade) mått på ambitionsnivåerna, och är därför tacksamma att kommunicera. Ett annat märkligt påfund är att kalla de nya vårdområdena landskap. ENLIGT Tapani Harkila har det hänt enstaka gånger att anställda vid ÅA missbrukat firmakortet. ÅU 11 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Man kan ju naturligtvis fortfarande säga att stugan ligger i Västanfjärd. På det sättet skulle det inte ske en sammanblandning av namn och begrepp och Finlands historia skulle respekteras. De nya områdena kunde väl kallas sjukoch socialvårdsdistrikt. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Det är viktigt av många orsaker, men framför allt för att företagen ska kunna räkna på sina investeringar. – Vi borde få koncentrera oss mera på vår egentliga uppgift och det är forskning och undervisning. Professorerna uppfattar sig inte underlyda förvaltningen utan vi har olika roller och kan inte jämföras med mellanchefer vid ett företag. Den kanske viktigaste som hamnar lite i skymundan inför tisdagens omröstning är den så kallade kolbudgeten. Och det är huvudsakligen företag och privata aktörer som måste stå för de gröna investeringarna. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Ungefär 250 anställda vid ÅA har kreditkort som de kan använda för arbetsrelaterade ärenden och vars räkningar skickas direkt till ÅA. Bra skrivet av Ulla Achrén i ÅU den 1 oktober! Och även bra skrivet av Vilhelm Junnila i samma tidning. Det är ändå inte det som ligger som grund för policyändringen nu, intygar Harkila. Se här något nytt att diskutera till omväxling från dagens allvarligare frågor! Jan-Erik Ingvall Helsingfors och Finsjölandet Man kan ju naturligtvis fortfarande säga att stugan ligger i Västanfjärd. JÄMFÖRT MED ANDRA, mindre konkreta lösningsförslag, ger en kolbudget oss alltså ett stort mått av förutsebarhet. Jag tycker inte att det låter bra att säga att man bor i Kimitoön. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. Däremot kunde det vara bra om det svenskspråkiga och borgerliga Svenska folkpartiet i rikspolitiken tydligare skulle distansera sig från den för landets ekonomi och välfärd självdestruktiva rödgröna ideologin. En kolbudget för investeringar Nu på tisdag, under den första av oktober månads två sessioner, tar Europaparlamentet upp klimatlagen i plenum. Nackdelarna är att de lätt blir något av ideologiska slagord, och att vi riskerar glömma bort andra centrala delar av klimatlagen. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. När vi fixar den biten mår Åbo Akademi bra, säger Grönlund och fortsätter: – Vi är inte ett företag, vi är ett universitet, en kunskapsorganisation och en platt organisation. Från och med oktober går firmakortens räkningar till de anställda, och de anställda debiterar sedan ÅA. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. FÖR BARA ett par år sedan gick man vid ÅA in för att slopa ett system med blanketter för kostnadsersättningar och uppmanade de anställda att skaffa det så kallade firmakortet. SJÄLVA KORTEN försvinner inte och de är inte i fortsättningen heller kopplade till de anställdas privatekonomi, men betalningsförfarandet förändras från och med den 1 oktober. Processen i sig får också kritik för att den varit ensidig och inte innehållit dialog med de anställda. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. – Jag förstår nog att det väcker en känslostorm, säger Harkila. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. Förändringen väcker kritik bland professorerna.. Jarl Ahlbeck Misslyckade namnförslag NAMN. Vi har inte på samma sätt en kommandokedja som ett företag. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. I ett sådant läge måste Europaparlamentets ståndpunkt ligga betydligt närmare de drygt 60 procent som krävs för att klara våra åtaganden enligt Parisavtalet. Men gör det på ett civiliserat sätt. Kimitoön är ett namn, som är otympligt och fungerar dåligt. Enligt Kimmo Grönlund som är ordförande för Professorförbundets lokalavdelning vid Åbo Akademi kan det handla om tusentals euro som en anställd först kan bli tvungen att betala själv och sedan får tillbaka av arbetsgivaren. Vem föreslog i tiderna att Kimito skulle heta Kimitoön, när grannkommunerna slogs samman med Kimito till en storkommun. Vid Åbo Akademi, liksom som vid många andra finländska organisationer, finns det en uppsjö av olika elektroniska system för sådant som till exempel arbetstidshantering, fakturahantering och resehantering. I skrivande stund sitter vi därför i ganska intensiva förhandlingar för att slå vakt om en stark och ambitiös majoritet. 350 MILJARDER EURO per år motsvarar ungefär EU-ländernas nuvarande gemensamma investeringar i forskning och utveckling. Det är – om det blir hela parlamentets ståndpunkt – en helt acceptabel position inför de kommande förhandlingarna med kommissionen och rådet. I den helheten ingår till exempel att universiteten har en skyldighet att följa vissa regler beträffande upphandlingar. Med en europeisk kolbudget slår vi därför vakt både om en ekologiskt hållbar framtid och om vår konkurrensförmåga. Förändringen har väckt starka reaktioner bland de anställda. Eftersom kommissionen räknar med kolsänkor (som skogen) i den siffran, handlar kommissionens bud i själva verket om en bruttominskning på ungefär 53 procent. Inte måste allt ordagrant översättas från finskan; svenska språket kan mycket väl ha sin egen terminologi. Det är egentligen en nödvändighet. Riktigt så enkel är saken ändå inte. Dessutom finansieras en del av verksamheten med hjälp av externa finansiärer och det här bidrar ytterligare till pappersarbetet, berättar Grönlund
– På måndagar väntar jag alltid på att Katja ska komma, säger Hildén. Nu står hon med blombukett i ena hand och mikrofon i andra och presenterar sin första konstutställning. Under projektet har de haft mycket tid att prata, både glädjeoch sorgeämnen. – Mina händer skakar och jag har dålig syn. Det slutade med att hon gjorde en hel hög, så många så hon en tid delade ut silkesrosor åt de andra boarna. Hon hade stora sår på båda benen och var tvungen att genomgå en operation. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 12 Ljusa färger och läkande konst Klockan närmar sig halv tre på eftermiddagen. EFTER operationen orkade Hildén först ingenting. – Jag är väldigt glad att höra att Pirkko aldrig hade målat förrän hon började som 87-åring, säger Ossian Lindberg, som också bor i huset. Han började måla när han var fem. – Jag sade att jag är så dålig på sådant. Det först hon målade var en flaska, sedan slutade hon aldrig. Det är en till synes vanlig vardag í Barkbackens servicehus. När Hildén flyttade in föreslog Mesikämmen att hon kunde testa. På tisdagen öppnade Pirkko Hildén sin första utställning någonsin. NÄR PIRKKO HILDÉN flyttade in till Barkbacken i Åbo för två år sedan var hon i dåligt skick. Via de gemensamma konststunderna blev Hildén och Mesikämmen också vänner. Nu står hennes första konstutställning öppen i huset. På en vägg hänger ett rött draperi. När jag opererades för bröstcancer visade det sig att can» » Konstterapi på Barkbackens servicehus i Åbo hjälpte Pirkko Hildén genom mörka tider. Hon var skeptisk i början, men Mesikämmen envisades. Nu är det bara att dra undan ridån och så får målningarna stå där sedan. Hildén är 87 år och hade aldrig målat i sitt liv. Det började med vikta rosor av silkespapper. Åttiosjuåringen hade aldrig målat förr. MESIKÄMMEN är bildkonstnär och har jobbat som konstterapeut i Barkbacken i femton år. – Det blev lite mörkt i ett skede, säger Hildén. Kaffekoppar och en stor, ljusröd marsipantårta har ställts upp på serveringsvagnar. Årets konstutfärder har avbokats, men nu har boarna en utställning de tryggt kan gå till.. Sedan kom Katja Mesikämmen in i bilden. På bordet nedanför står glasburkar i alla former och storlekar, prydda med massor av färggranna akrylblommor. Men Katja var så härlig, hon sade, ”inte är det nu så noga, du gör dina blommor”. Hildén tyckte att det såg roligt ut så hon prövade. Är du nervös. Sonen gladdes åt sin mammas nya intresse och bredde ut en sopsäck över halva bordet, skaffade penslar och glas och fixade en egen ateljé i hennes rum. Pirkko Hildén tar sin plats längst fram i salen. Hildéns barn och man har också länge sysslat med konst, till och med yrkesmässigt. Efter glasburkarna och canvastavlorna ville Hildén expandera och Mesikämmen hjälpte henne hitta på nya målytor: en gammal stol, postlådan på gården. AMATÖRKONSTNÄREN. En detalj kommer hon väl ihåg att hon då starkt uttryckte åt honom: – Jag ska då inte pyssla. – Jag berättade för Pirkko att vi håller på med konst. – Fritidsledarna hade inget emot det, tvärtom, de uppmuntrade Hildén att hålla på, säger Mesikämmen. STORT TACK. Innan flytten var hon och kollade på servicehuset tillsammans med sin konstnärliga son. LINDBERG är professor emeritus i konsthistoria vid Åbo Akademi. Själv hade hon aldrig vare sig pysslat eller målat innan hon kom till servicehuset. HILDÉN OCH Mesikämmen har jobbat på en större serie tillsammans. Boare börjar sakta samla sig i matsalen kring de långa borden. NÄR MESIKÄMMEN introducerade Hildén till glasmålning blev Hildén förälskad. – Och jag insisterade på att hon bara kommer och tittar. – Nej, inte nu längre
AMATÖRKONSTNÄREN. – Inte är jag någon konstnär. TROTS Mesikämmens långa erfarenhet av konst som terapiform, gläds hon varje gång av att se hur målning och konst hjälper folk att behandla svårigheter, och bli bättre. Hon berättar om sin väg till konsten, om Mesikämmens stöd. Till sist tackar hon Barkbackens personal för att de möjliggjort det här. ALEXANDRA GRANBERG KONSTEN KÄNNER INGA GRÄNSER. cerns spridit sig till ryggraden. Hildén avvisar titeln. Någon i salen kallar henne ”konstnären”. Hon återhämtar sig snabbt och när hon får tag i mikrofonen håller hon sitt tal utan distraktioner. Då tänkte jag att jag inte orkar måla mer. – Jag tänkte att det säkert blir en massa mörka färger men istället hjälpte det att leka med de ljusa. Hon pratar om hur varje individ måste mötas på sin egen nivå, om hur Hildén snabbt tog till sig målandet, men hur andra behöver mer tid och rum. Barkbackens personal har uppmuntrat Hildéns projekt, vart de än tagit henne. Ett klassiskt musikstycke börjar spela från en högtalare. Alexandra Granberg alexandra.granberg@aumedia.fi. På tisdagen öppnade Pirkko Hildén sin första utställning någonsin. KONSTTERAPEUTEN. Vad har de själva glädje av. MEDAN VI väntar på att utställningen ska öppna i matsalen, lägger Hildén märke till en boare med rullator. ÅU REPORTAGE 13 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 Men Katja var så härlig, hon sade, ”inte är det nu så noga, du gör dina blommor”. – Man läser av folk och känner av deras behov i stunden. Hildén går upp till tavlorna och ställer sig framför dem. Jag målar nu vad jag kan, men jag gör det med glädje. Det är dags. Min roll är att stöda och uppmuntra, diskutera och lyssna. Katja Mesikämmen har jobbat på servicehuset i 15 år och vill uppmuntra alla att ta del av konstens läkande effekt. Hon stiger raskt upp och drar ut stolen åt henne. När Mesikämmen räcker henne en stor bukett röda rosor blir Hildén tårögd. Mesikämmen och en fritidsledare drar undan draperiet och avslöjar tre stora tavlor heltäckta i små blommor i alla färger. Men än en gång lockade Mesikämmen till att fortsätta med konsten
ÅU REPORTAGE LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 14 Äventyrlig fjällvandring med intressanta möten » » Kari Penttinen från Pargas har vandrat nästan 90 kilometer i Lappland och skrivit om sina äventyr. Finlands näst högsta vattenfall har en fallhöjd på 26 meter. FJELIU VATTENFALL. Tältet låg bara 30 meter från fallet och dånet väckte Penttinen flera gånger under natten. Kvällen före avfärd tog Kari Penttinen väskan på ryggen för att känna efter om han klarar bära den trots ischiasbesvär.. KARI PENTTINEN TRÄNING
Björnar såg jag inte, men annars fick de ju nästan rätt! Jag kom fram till Sulaoja nära Karigasniemi halv sju på fredagkväll. På botten av vardera ravinen rann en bäck. Klockan hade blivit elva, jag tackade för mig och gick för att fortsätta vandringen. Nästa morgon vaknade jag redan lite efter sex, packade ihop tältet och flyttade all utrustning in i ödestugan.Helt enligt prognosen började det regna klockan åtta och halv nio klev vandrarna från de övriga tälten in i stugan. Fick höra att en kvinna som bodde i ett tält bakom hyddan var den som eldat i hyddan. Jag har sett den i trakterna runt Kebnekaise och vid Pältsan. Solen gassade och det var helt vindstilla. När jag försökte resa mig märkte jag att det var omöjligt, jag orkade inte lyfta överkroppen med 20 kilo på ryggen. Stigen gick i gles björkskog, den var jämn, helt utan stenar och rötter. Jag beslöt att titta in i en liten torvhydda som fanns alldeles intill forsen innan jag vandrade vidare. Jag ångrar att jag inte lät dem pyssla om mig! De var studiekamrater och hade hållit ihop ända sedan studietiden. Nästan hela tiden låg temperaturen under 10 grader. Det var fjällabben som jag i sextio år väntat på att få se. För att ta mig över den andra bäcken satte jag foten mellan två vassa stenar mitt i bäcken. Jag har sett den i trakterna runt Kebnekaise och i fjol på väg hem från Pältsan. Nu fick jag äntligen se den hemma i Finland! När jag planerade vandringen hade jag på känn att fjällabben kunde finnas nära Guivi. Hon tänkte fortsätta genom Lapplands ödsligaste ödemark, som saknar stigar och vandringsleder, förlitande sig på karta och kompass, ända fram till Kilpisjärvi, en sträcka på ca 300 km. Jag var helt slut, stod och flämtade och vilade innan jag började ta mig uppför kanten av ravinen. Vi satt och åt korv i mörkret och berättade om våra strapatser, det enda ljuset kom från den falnande glöden. Sanden gick ända fram till en bred bäck med kallt och klart vatten. Det var vad mina söner och min fru sa när jag berättade att jag tänkte vandra 87 km ensam i ödemarken nära Karigasniemi. VANDRINGEN fortsatte över öppna fjällvidder med sikte på Ruktajärvi, platsen där jag sovit första natten. Uppe på Guivi hade man ypperlig nätkontakt och jag skickade sms och bilder och ringde min fru. KEVO KANJON. FEMTIDEN HADE regnet nästan upphört. “Kom in bara” svarade en kvinnoröst från mörkret längst in. Innan jag kom till kanjonen måste jag passera två raviner som gick parallellt med Kevo kanjon. Framme i Ruktajärvi tog jag ödestugan i besittning, Ingen annan ville sova i stugan den natten heller, men många kom in för att prata och laga kvällsmat och jag blev till och med bjuden på riktigt kaffe kokt på JuhlaMokka av en pratsam man från Joensuu! Sista etappen fram till det ställe där bussen stannar blev en mardröm. Plötsligt fastnade foten bakom en sten, jag tog några snabba steg för att återvinna balansen men det hjälpte inte, jag föll. Försökte sätta mig in i hur det skulle kännas att bo i tält helt ensam ute i ödemarken i fruktansvärt dåligt väder. Kanjonen börjar som ett lodrätt stup 100 meter ner i västra ändan. Små sjöar fanns på båda sidorna. I början gick det bra, kände ingen stress, gick raskt men stannade och beundrade landskapet och åt blåbär när jag kände för det. Päivi, som jag hade träffat i Kuivistugan två dagar tidigare, dök upp. Tillredde snabbt middag och kockan sex lämnade jag rinkkan i tältet och tog vatten och lite ätbart i en lätt ryggsäck och startade upp mot toppen av fjället Guivi. Sen fortsätter den 200 meter breda sprickan 40 kilometer österut.. “Klart du kan, torvhyddan finns till för alla, ingen kan lägga beslag på den.” Jag gick ut och hämtade ett paket chilikorv från ryggsäcken, grillade korvarna en och en och gav den första till henne. Jag spände magmusklerna och låren till det yttersta, tog tag med händerna i byxorna och kunde till slut dra mig upp. Som tur var, hade jag mobilen och en pocketkamera med mig! Kevo kanjon var verkligen imponerande då man såg den från ändan där den började. Jag hade rest med tåg hela natten, väntat på bussen i Rovaniemi i fyra timmar och åkt buss i sex timmar. Jag hade ännu fem kilometer kvar till vattenfallet dit jag kom tio på kvällen utan att ha mött en enda människa. Jag hörde en dragked öppnas och ett ljust ansikte stack fram ur öppningen på ett myggnätstält. Det var ett sandigt fält med ett väldigt bestånd av gullris. När jag gick ned försvann solen bakom Guivi och en lätt skymning sänkte sig utan att det blev nattmörkt. Det var Sulaoja, Finlands största källa. Vadandet över forsen gick oväntat lätt, jag hade varit rädd i onödan. Hon tog ett foto på mig, skyndade sedan i väg de sista två kilometrarna ut till vägen för att lifta till Karigasniemi. Jag beslöt mig för en lång etapp, 23.5 km med rinkka och efter det en avstickare upp till Guivi, högsta fjället i Paistunturi ödemark. Det gjorde så ont att jag var osäker på om jag skulle klara mig fram till den sista övernattningsplatsen. ”Rinkkan” vägde 20 kg och den kändes faktiskt ganska tung de första kilometrarna. EFTER AKUKAMMI kom jag in i det öppna fjällandskapet, korsade ett par små åar, rundade fjället Gamoaivi och kom fram till ödestugan i Kuivi, lyckades korsa en bred å utan att få vatten i vandringsskorna. Hon hade tagit en annan rutt för att ta en titt på ett myrskyddsområde. MITT MÅL VAR att vandra ytterligare sex kilometer till nästa tältplats. Det hade regnat hela dagen och stigarna som gick uppför fjällsluttningarna hade förvandlats till diken och jag var tvungen att gå bredvid stigen. Ett par timmar senare kom jag till Akukammi, en hydda byggd av torv. Under de följande dagarna efter vandringen tänkte jag ofta på Päivi. Den fot jag skadat vid föregående fall svällde upp ovanför ankelleden och blev röd och het. Den lät som en fiskmås, men ljudet var kortare och gällare. En vajer var spänd över ån och på vajern löpte trissor med stroppar som man skulle hålla i då man vadade över. Först blev det kallt och snöslask i området där hon vandrade, sen blev det häftiga regn i flera dagar. NÄSTA MORGON kunde jag ta det lugnt. Halvvägs måste jag så klart ta en selfie, eftersom ingen fanns på plats och tog en bild. Där låg jag och sprattlade med armar och ben som en sköldpadda på rygg! Det föll mig aldrig in att jag kunde öppna höftbältet och bröstremmen och resa på mig utan rinkka! Jag försökte vrida mig åt sidan för att få stöd för armarna, men det gick inte. Vid bordet satt tre unga damer från Sibbo och spelade kort och skrattade och pratade och pratade. Ett lodrätt stup hundra meter ned, en ravin, ca 200 m bred, som sträckte sig 40 km österut och ett litet vattenfall som störtade brant ned över kanten. Efter frukosten lade jag mig på en hård träbrits och låg där i sex timmar, ändrade ställning med jämna mellanrum. Vattnet gick lite över knäna. Det hade regnat hela dagen och vattnet strömmade ned i breda kaskader och dånet från forsen var skrämmande starkt. Framme vid Ruktajärvi fanns minst tio tält resta men ödestugan stod tom. Hon hade planerat rutten så att hon kunde köpa mat en gång i veckan. Jag steg upp, gjorde frukost, packade ihop tältet oh beredde mig på en svår överfart. På natten vaknade jag många gånger och varje gång tyckte jag att dånet från forsen blev starkare och starkare. Hon var nog den tuffaste vandrare jag träffat. NED I KEVO KANJON och upp ur den gick höga trätrappor. Avståndet dit var fyra kilometer. Där fanns också fjällskära, en helt ny art, som jag aldrig tidigare träffat på under mina turer i fjällen. Hela vandringen från Utsjoki till Kilpisjärvi fick ta 30–35 dygn. Jag öppnade dörren på nytt och frågade om det finns nån där inne. Autofocus var ur funktion och kameran oduglig. Jag hade lidit av ischiasliknande besvär hela sommaren och träning hade inte känts lockande. Först ville jag ändå fotografera vattenfallet. Inne var det helmörkt, men i en öppen spis, murad av natursten, syntes en väldig hög av glödande kol. Dånet från forsen överröstades av hård vind och efter en stund slog tunga regndroppar mot tältduken. Stigen var stenig och och knölig och foten bröts ständigt uppåt när jag gick. Foten halkade, jag tappade balansen och snurrade runt och föll på rygg på strandstenarna. Tvivel på att man har koll på var man befinner sig och rädsla för att tappa bort sig. En enorm värme slog emot mig från dörren. Vått och mörkt och kallt på natten, tvång att orientera sig fram på dagen i regn och dålig sikt. Deras reaktion på mitt såriga knä tydde på att de måste vara sjuksköterskor. Stigen gick upp och ner och var tidvis lättvandrad med fin, gul, hårt packad sand men tidvis igen nött med rötter och stenar som gjorde att man fick koncentrera sig på att se var man satte fötterna. Jag är inte alls säker på att jag skulle klara av en sådan psykisk press! Kari Penttinen Det var fjällabben som jag i sextio år väntat på att få se. Bäcken kantades av stora bestånd av fjällkvanne. På nästa rastställe mötte jag en grupp kvinnor som kom från motsatta hållet. Det var nästan mörkt nere på botten av Kevo kanjon och jag ångrade mig, tyckte att det var otryggt att vada över forsen i halvmörker. På eftermiddagen kom ännu en vandrare, Päivi från Tammerfors, in i ödestugan. FÖRSTA ETAPPEN från Sulaoja till Ruktajärvi gick längs en hög sandås, sex kilometer rakt genom en sjö, dvs Punkaharju i miniatyr. Eftersom jag gick i shorts fick jag högerknä ganska illa åtgånget. Jag tyckte att efter allt resande kunde jag unna mig en natt inne i stugan och slippa att resa tältet. Det var ett nöje att gå de tre sista kilometrarna innan jag kom fram. Vattnet kom från en sjö längre upp och filtrerades genom en sandås och bubblade upp genom källans botten. Jag räknade över 200 trappsteg upp till kanten. Det var Guivi och då var det självklart att jag skulle upp på toppen! Utsikten därifrån var helt fenomenal med massor av blånande fjäll i väster och snöklädda toppar på norska sidan i norr. Hon kom från Uleåborg och var på väg för att ta sina väninnor ut på en kajaktur på Enare träsk. Stigen fortsatte längs en strid fors som började i sjön. Hon hade startat i Utsjoki och hade redan vandrat 60 km, sista biten i regn. Jag beslöt att fortsätta mot Kevo kanjon och Fjellu vattenfall. Framme vid tältplatsen i Sulaoja reste jag tältet för sista gången. Efter en timme upphörde regnet och solen kom fram. Jag fick frågan redan innan vi hunnit hälsa på varann. Gick en naturstig som slutade vid busshållplatsen. Som tur var skyddade ”rinkkan” ryggen. Från vattenfallet i Fjellu fortsatte vandringsleden västerut högt uppe på kanten och var svår att gå på på grund av alla stenar på den. Jag förklarade att jag blev lockad av glöden, som var den mäktigaste jag sett. Då jag stretade på uppför sluttningen kom en slank ljus fågel med långa svajande stjärtpennor glidande nedför fjällsluttningen på låg höjd. Fötterna låg i bäcken och jag kände hur skorna fylldes av kallt vatten. Nu fick jag äntligen se den hemma i Finland! VANDRINGSLEDER. Värre skulle det bli! När jag efter ytterligare en kilometer kom fram till slutet av Kevo kanjon, den största sevärdheten på hela vandringen, tog jag fram kameran ur ryggsäcken och konstaterade att objektivet hade slagit i en sten och bajonettfästet böjts sönder. Kom till en sjö eller en stor damm med klart vatten. Det förbryllande var att det inte rann in något vatten i sjön, trots att det rann ut 32 000 kubikmeter varje dygn. Undrade om jag kunde komma in och grilla korv. Kari Penttinen vandrade 87 km ensam i ödemarken nära Karigasniemi. Sen kommer björnarna och river dig på natten”. Jag beslöt resa tältet och fortsätta vandringen nästa morgon när jag var utvilad. Det kändes skönt att få röra på sig och jag satte ryggsäcken på ryggen och startade min vandring mot Ruktajärvi, tolv kilometer längre bort. Med stroppen i höger hand och vandringsstaven i vänster kändes det tryggt att vada över forsen. Luften fylldes av ljungpiparnas vemodiga läten och fjällabben kom och visade sig på nytt. Ingen syntes till så jag stängde dörren och gick. DET blev den inaktivaste dagen i mitt liv. För att fortsätta vidare måste jag vada över den kraftiga strömmen nedanom vattenfallet. Plötsligt stannade den upp i luften, ryttlade på stället och spanade efter byte och fortsatte glida längre ner. Tvivel på det vettiga i det man gör. Den växte i gullrisfältet och dess blåvioletta färg kontrasterade fint mot gullrisets mättat gula. Efter några kilometer vände stigen brant ned i en ravin. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 “Du kan bryta ett ben och bli liggande och får ingen hjälp för att mobilen inte har nätkontakt. Den första bäcken klarade jag bra. “Skall vi putsa ditt knä och sätta plåster på?”. Då jag hade en kilometer kvar dök en vass topp upp bakom de rundade fjällryggarna
Den var ett sätt att bearbeta prövningarna som hopade sig under ett år. Öppenheten är kärleksfullt hanterad. Mannen, bokens berättare, skriver också långa brev till hustrun när det är svårt att nå henne eller sina egna tankar. En ny graviditet meddelar sig, och nu är det inte bara en baby, det är två. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi ”Allt ett under” är inte bara en roman om vad som händer en modern familj i Helsingfors på 2000-talet, det är främst en skildring som svävar över de existentiella frågorna ingen kommer undan. Autofiktionen kan också vara teatralisk i ordets mer deskriptiva mening, smickrande eller inte. Hur kan makar besluta detta på lika villkor. När abortpillren tagits läser mannen i konfirmationsbibeln som han kommit på att packa ner. Kanske paret betraktas som kapabelt och resursstarkt, de är ju utbildade och verbala. NÄR BERÄTTELSEN startar befinner sig författaren och hans fru, som också har ett kreativt yrke, i början av en graviditet. Är det ett fullföljande av en spontan fosteravstötning eller är det ett aktivt avbrytande av havandeskapet. DET SOM SKER i romanen är självupplevt, och den som läst Kjell Westös och Juha Itkonens brevväxling ”7+7. Förlaget, 2020 •. Det anonymiserar dem inte, men ger dem en integritet. HISTORIEN SLUTAR inte heller där paret tar farväl av den lilla döda. Ett sladdbarn, tänker de, det blir underbart. När han skriver sitt första brev till Westö är han nybliven fyrabarnsfar. Den är kantad av sofistikerad teknik och en kader sjukskötare som behärskar maskinerna, som fyller rutinerna med professionalitet och värme. TILL SLUT FINNS ett beslut, men det finns fortfarande synpunkter på vad åtgärden ska kallas. Särskilt om något oväntat sker, som här, under ett ödesdigert år av omvälvande händelser. Nu följer några veckor av växande förtvivlan och hopp som avtar och glimtar till igen. Sönerna har del i den ömsesidighet som Juha Itkonens egen generation inte självklart upplevde i relation till sina fäder, men som nu inte längre är utom räckhåll. Tvånget att göra ett val och de egna reaktionerna driver paret ömsom närmare varandra, ömsom isär. Allt ett under (Ihmettä kaikki) •. Juha Itkonens ”Allt ett under” sysselsätter dig inte med ”livspusslet”, utan med existensens stora frågor som oundvikligen ger sig till känna när man lever tillsammans. Barnen i romanen har fått sagonamn, elvaåringen och femåringen heter Jonatan och Skorpan, tvillingarna benämns också efter sagoboksgestalter, hustrun får ett eget alias. Översättning: Camilla Frostell •. VACKERT HANTERADE är också avsnitten om sönerna. LAURA MALMIVAARA. Bebisarna kommer till värden som prematurer, deras första veckor levs på intensivvårdsavdelningen. Kanske det finns, men man måste fråga efter det. SAMTIDIGT SOM paret ska förhålla sig till fakta – tillståndet är sällsynt och det de får veta är motstridigt – ska de ta ställning till liv och död. Brev i en orolig tid”, som utkom i fjol, har redan fått en viss kontakt med stoffet. DET AUTOFIKTIVA berättandet har centrala grepp gemensamt med teatern, dramat som opererar med ett rum där en vägg är avlägsnad för insyn. Juha Itkonens autofiktiva ”Allt ett under” (”Ihmettä kaikki”, 2018) är en roman om en manlighet som, liksom också i Itkonens tidigare prosa, har brutit med det tysta, ensamma finska idealet. ÅU KULTUR LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 16 Den nya maskuliniteten behöver inte hela scenen för sig själv BOKEN. ”Allt ett under” handlar om en 40-årig välformulerad far och make, om att få barn och förlora ett barn, om sorg, om lycka. Men det finns ögonblick när de genomskådar sin far, ser hans belägenhet, som att han är ledsen. Boken är en av Finlands kandidater för Nordiska rådets litteraturpris, som delas ut i slutet av oktober. Breven mottas med vrede. Han håller till i Gamla testamentet, hos Predikaren: ”Ja, allt kan vederfaras alla”, står där. MÄNNISKOR I EN FAMILJ. Ibland får han inte annat gjort när han plikttroget åker till sitt arbetsrum. Moderns liv kan också vara i fara. Vad är kärlek i praktiken, vad är vänskap, omsorg, hur relaterar man till skyddslöshet, hur öppnar man sig för förundran. Men Itkonens skildring blir aldrig teatralisk på det viset, han själv/hans alter ego upptar inte all plats, hävdar inte restlöst sin synvinkel. Han känner sig som en hyfsat bra pappa, ser deras behov. Men allt går inte som det ska, det har skett något med fosterhinnorna och mycket av fostervattnet har läckt ut. Omslag: Piia Aho •. När brevväxlingen nått halvvägs är också ”Ihmettä kaikki” utgiven. En del inklippta episoder understryker det, utan beräkning, de kan vara helt avväpnande tafatt sentimentala. Den är översatt av Camilla Frostell, känd för sin noggrannhet och trohet mot texten, och för att hon låter bli att falla i farstun för finlandssvensk lokalfärg. 285 s. I detaljerat ömsinta beskrivningar visar Itkonen vägen ut ur det extraordinära. Hur mycket kan läkarkåren med säkerhet säga om vilka skador tillståndet kan orsaka, och hur lägger de fram sin kunskap. I sin fars liv är de ständigt närvarande, han gör frukost, skjutsar, hämtar. Man tröstar sig med att det inte är enäggstvillingar, utgången är statistiskt säkrare om fostren är omslutna av varsin fostersäck. Dramat är genomgripande: vems är beslutet om graviditeten ska avbrytas eller fortsätta, är det den som bär fostret, eller är det något gemensamt. ”Allt ett under” är inte bara en roman om vad som händer en modern familj i Helsingfors på 2000-talet, det är främst en skildring som svävar över de existentiella frågorna ingen kommer undan. av Juha Itkonen •. Det är en fullständigt hjärtskärande situation de befinner sig i, och man tänker att det är ganska underligt att vården inte har särskilda mallar för stöd i sådana lägen. Men det var inte bara hans historia, utan också hans hustrus och barnens
Vid Slottsgatan 1, det vill säga vid Lilltorget, och vid Västra Strandgatan 5 användes digitala effekter för att ändra en stor del av bakgrunden. DET KÄNNS FÖRSKRÄCKLIGT att studerande som gör samma saker som jag gör i Åbo – lyfter frågor som berör studerandes vardag, uttrycker min åsikt och är aktiv inom en studentförening – 800 km långt borta blir misshandlade och förföljda av regimen för att göra samma sak. Aleksi Bardy, producent MUSIK. Men åstranden i Åbo levererade. En scen som faktiskt är filmad i Paris är då Tove tittar på Eiffeltornet. Tove-filmen är inte den första filmen som visar upp Åbos olika sidor. I den estniska filmen ”Loikkarit” (2017) föreställde Åbos gator Stockholm, och i den norska filmproduktionen ”Astrup – Flammen over Jolster” förvandlades Åbo till Venedig. – Finland är ett ungt land och enhetliga urbana 1800-talsmiljöer är svåra att hitta. Tove-filmens Parisscener spelades in vid åstranden i Åbo. Några scener i Tovefilmen utspelas i det evigt pittoreska Paris, men på grund av coronapandemin var en resa till Frankrike inte möjlig för filmteamet. Samtidigt skojade de internt i filmteamet att man kunde strunta i Paris och bara åka till Åbo i stället. VARFÖR PARIS. ÅU KULTUR 17 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 SYNVINKELN Att vara tyst är att ta ställning När jag påbörjade mina studier kände jag mig som hemma redan första dagen. Musikgruppen FORK ställer in sin avskedskonsert i Ishallen i Helsingfors. Nu har vi fått öva in processen och kan utnyttja ”Turiisi”eller ”Parku”-teknologin i framtiden också, säger producent Aleksi Bardy på Helsinki-Filmi. Också på Östra strandgatan, alldeles invid Dombron, filmades en scen som utspelar sig invid floden Seine. Att vara tyst är också ett sätt att ta ställning. JOUNI KURU / BRAVE TEDDY Finland är ett ungt land och enhetliga urbana 1800-talsmiljöer är svåra att hitta. De senaste veckorna har jag i mitt Facebook-flöde sett bilder på blåslagna ungdomar med sprucken läpp, videor på studerande som blir släpade längs golvet i universitetskorridorer av maskerade män och läst berättelser om både psykisk och fysisk tortyr i interneringscenter. Med hjälp av filmmagi flyttades Åbos gator till Paris. Men då syns inga karaktärer och det enda som syns i bild är en stunthand, och inte skådespelaren Alma Pöystis. Från början var det tänkt att konserten skulle ordnas redan i maj, men den har skjutits upp flera gånger på grund av coronaepidemin. Om man har köpt biljett kan man ansöka om att få pengarna returnerade på lippu.fi. Att campus, som för mig är hemtrevligt och tryggt, är fylld av faror för mina medstuderande i Belarus. Universitet i Warszawa och Vilnius har utökat sina stipendiatprogram för Belarusiska studerande för att möjliggöra en trygg utbildning för ännu flera unga som blivit avstängda från utbildning eller hotade på grund av sina åsikter i sitt hemland. – Där är jättemycket specialeffekter. Lukas Söderqvist lukas.soderqvist@aumedia.fi » » Då coronan stoppade alla flyg måste filmmakarna sikta om. I Åbo centrum hittade vi dock fina ställen som tillsammans med digitala effekter skapade Paris. – I Åbo finns det inspelningsplatser för alla behov. Musikgruppen har varit verksam i 22 år. I BELARUS HAR regimen förbjudit studerande från att organisera sig och de studentföreningar som representerar studerande i Belarus i European Students’ Union är därför tvungna att organisera sin verksamhet under jord. Där har vi byggt upp ena sidan och djupet helt digitalt. I filmen utspelar sig scenerna fortfarande i Paris, men med hjälp av lite digital filmmagi har Åbos gator, hus och torg blivit franska. När coronaepidemin stoppade utlandsresorna blev skojet verklighet. Reuter berättar att specialeffekterna är mycket färre i den scenen, och det är faktiskt Aura å som syns i bakgrunden. RUNTOM I EUROPA har studentorganisationer och universitetssamfund reagerat med att visa solidaritet. I en tid där akademisk frihet och andra viktiga värderingar som högskolorna står för är hotade runtom i Europa, önskar jag att också universiteten skulle våga ta ställning för mänskliga rättigheter och akademiska värderingar. JOUNI KURU / BRAVE TEDDY CORONA STOPPADE PARISSCEN. Allt det här möjliggjorde till sist att jag förra året i European Students’ Unions verksamhet lärde känna studerande från Belarus. PRODUCENT Andrea Reuter berättar att man under hela inspelningsprocessen var inställda på att åka till Paris. Just nu är situationen allvarlig. Nu när världen är som den är så är det en gyllene chans att filma i Åbo istället. Men man tager vad man haver i kristid, och produktionen hittade en alternativ lösning: spela in Parisscenerna i Åbo i stället. Det handlar inte om en utrikespolitisk fråga – det handlar om att studerande, forskare, lärare och all annan personal vid högskolor 800km bort blir förföljda och hotade till livet för sina åsikter. Den skulle ha gått av stapeln den 15 december. Helmi Andersson Studentkårsaktiv Aura å blev franska Seine i filmen om Tove Jansson Den nya filmen om Tove Jansson, som hade premiär i går, konkretiserar den kända frasen ”Varför Paris, vi har ju Åbo”. I Åbo centrum hittade vi dock fina ställen som tillsammans med digitala effekter skapade Paris. Reuter säger att Tove spelats in vid tre olika ställen vid åstranden. Den glädje, värme och gemenskap jag kände från första dagen på campus var still stor del tack vare de föreningsaktiva i SF-klubben som tog emot mig och andra gulnäbbar med öppna armar. I skrivande stund har jag inte sett en enda finländsk högskola uttrycka sitt stöd för kollegor i Belarus. SPT FORK ställer in avskedskonsert. Vi har historiska gator och byggnader, och tack vare en å som klyver centrum är det lätt att förvandla Åbo till många europeiska städer, säger Länsi-Suomen Elokuvakomissios filmkommissionär Teija Raninen. Studerande och personal har hissat rödvita flaggor och ordnat fredliga demonstrationer för att visa stöd åt sina kollegor i Belarus. Det var också i stort sett tack vare dem som jag snart bestämde mig för att engagera mig i föreningens verksamhet genom att ordna fester och senare också påverka utbildningen vid Åbo Akademi via olika förtroendeuppdrag. I Finland har studentrörelsen genom takorganisationerna FSF och SAMOK uttryck sitt stöd för systerorganisationerna och studerandena i Belarus. Det har inte stoppat dem från att jobba för en bättre utbildning och bättre sociala förhållanden för studerande i Belarus i flera års tid. – Scenernas slutkostnader blev ändå samma
ÅU NYHETER 19 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 MEDELSVÅRT SVÅRT SUPERSVÅRT NTM-centralen förbättrar trafikstyrningen vid färjelägena Galtby färjeläge i Korpo har i flera år inneburit förvirring för turisttrafikanter. Från Galtby åker färjor till både Houtskär och Norrskata – och ibland till Houtskär via Norrskata – och både skyltningen och trafikljusen har gjort det problematiskt för nya trafikanter att förstå vilken färja som är på väg och vem som får köra ombord. Man kan också lämna den skjutna fågeln på fältet för att skrämma flocken. Problematiska Galtby får informationstavla, medan Pärnäs och Retais får bättre körfält och trafikljus. Med trafikljusen och informationstavlan underlättas lastningen av färjorna och vägtrafikanternas färd till rätt färja, skriver NTM-centralen i ett pressmeddelande. NTM-CENTRALEN kommer att utföra små förbättringsarbeten också vid andra färjelägen vid Ringvägarna, bland annat genom att förenhetliga hastighetsbegränsningarna och trafikmärkningen. Projektet förbättrar trafikarrangemangen, gör trafiken smidigare och ökar färjfästenas säkerhet, skriver centralen. Förändringarna görs i år och under nästa år. Man har redan kunnat konstatera att avskjutningen av vitkindad gås minskar skadorna på jordbruket. ARI SUNDBERG/SPT. NTM-centralerna meddelade i augusti att ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss i år sökts till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro. – Dessutom förbättras trafikarrangemangen i hamnområdet i Pärnäs och parkeringsområdet som betjänar förbindelsefartygstrafiken i Pärnäs utvecklas och utvidgas. – Samtidigt får alla tre körfälten tydliga trafikljus som styrs av färjpersonalen. Metoden har hittills haft varierande effekt. SPT » » Högst 6 170 gäss får skjutas hösten 2020, skriver Miljöministeriet. Nu finns information om vilken färja som går och vart, samt trafikljus för förkörsfilen. – Dessutom har preliminära observationer visat att kvarlämnade döda gäss lockar till sig havsörnar, som i sin tur effektivt skrämmer i väg flocken av vitkindade gäss från fältet, säger Salli Uljas, överinspektör vid NTM-centralen i Egentliga Finland, i pressmeddelandet. – Jag vill tacka NTM-centralen i Egentliga Finland som har gjort ett snabbt jobb med ansökningarna om undantagslov som aldrig varit så många, säger miljöoch klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) i pressmeddelandet. Närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland har beviljat 197 jordbrukare undantagslov för att skjuta vitkindade gäss för att förhindra skador på åkrar, skriver Miljöministeriet i ett pressmeddelande. MER ÄN TIDIGARE. I vartannat fall där man skjutit en gås har hela flocken lämnat platsen och inte landat inom synhåll. SPT Nästan 200 jordbrukare har fått tillstånd att skjuta vitkindade gäss Vitkindade gäss har i år orsakat betydande skador på jordbruksmark. Varje jordbrukare får skjuta 20–40 vitkindade gäss, beroende på odlingsmarkens storlek. Dessutom förbättrar man körfältsmålningarna och -arrangemangen vid färjfästena. ÅU » » Digitala lösningar och trafikljus ska göra trafikstyrningen bättre. Sådana trafikljus används redan bland annat vid färjeläget Pargas–Nagu. Nu har NTM-centralen installerat en informationstavla som berättar vilken färja som ska lastas och vart färjan är på väg. OCKSÅ FÄRJELÄGENA i Pärnäs och Retais, som för tillfället förnyas, får nya körfält, nya körfältsskyltar och trafikljusstyrning av körfälten. Efter ändringen är trafikarrangemangen enhetliga på alla de största färjelägena längs Skärgårdsvägen, nämligen Pargas–Nagu, Nagu–Korpo och Galtby. Så här såg färjeläget i Galtby ut innan förbättringarna. Högst 6 170 gäss får skjutas hösten 2020. NTM-centralerna meddelade i augusti att ersättningar för skador som förorsakats av vitkindade gäss i år sökts till ett belopp på sammanlagt 2,7 miljoner euro, vilket är betydligt högre än året innan. Undantagslovet måste åtföljas av andra åtgärder som skrämmer bort gässen utan att skada dem. Ministeriet betonar att den vitkindade gåsen är fridlyst och inte får förtäras som mat. FÖRVIRRANDE
Det skjutande förvaltningsenheter är Finska vikens sjöbevakningssektion. Tel. En vänlig hand lugnt ordnar båtens segel, som för dig bort från kvällens land till dagens. Efterföljande minnesstund hålls i Brandkårshuset, Skolgatan 1, Pargas. Vi ökar värdet på din bostad – aktiaafm.fi Tvåa med garage. 02-435 3126 www.pietet.fi www.kukkakauppapietet.fi BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Vår dotter Kira Sylvia Ingeborg föddes 14.4.2020 på ÅUCS och döptes 19.9.2020 i S:t Henriks ekumeniska konstkapell i Åbo Tack till faddrarna Peik och Marina Aschan, Joakim Tuominen och Anniina Lehtinen Lyckliga föräldrar Nadine (f. På sv./fi tel 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! åu.fi Korppo Gyltö, Skärgårdhavet Gränsbevakningsväsendet skjuter med fartygsartilleri i Korppo Gyltö skjutområde EF R88 5.10-9.10.2020 under alla tider om dygnet. Ett varmt tack för visat deltagande. Vänligen meddela Ert deltagande senast den 6.10.2020 till Henrik, telefon 040 514 8094 alternativt henrik.karlstedt@pp.inet.fi Ebbas minne kan hedras genom en inbetalning till Pargas FBK´s konto FI2666010003327368 (märk ”Ebba/Ungdomsavdelningen”). Räds ej i uppbrottstimman. Du får vara med och planera den kommande skolbyggnadens utrymmen samt verksamheten där. Gå utan ängslan ner i strandens tystnad, den mjuka stigen genom skymningsgräset. 10.00 i Houtskärs kyrka. KUNGÖRELSER. LEDIGA PLATSER UTHYRES FASTIGHETER • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling Petri Abrahamsson fastighetsmäklare 040 090 5599 Cia Rusi fastighetsmäklare 040 300 2306 Leila Mattsson fastighetsmäklare 050 082 7728 Terhi Nordqvist fastighetsmäklare 040 300 2312 Vad gör din bostad unik. DÖDA Tavastgatan 28, 20700 Åbo 02 232 2199 office@juridic.net VH Bertil Zetter ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Sök senast 18.10. Vår älskade mamma, svärmor, farmor och syster Ebba Helena Karlstedt * 13.12.1930, i Pargas † 19.09.2020, i Pargas Oändligt saknad Henrik och Susanne Bertel och Sari Markus och Alina Niklas och Salla Carl-Johan med familj Leif med familj Släkt och vänner Vårt liv är en fläkt, en saga, en dröm En droppe som faller i tidernas ström Den skimrar i regnbågens färg en minut Brister och faller och drömmen är slut Som vänlig inbjudan meddelas att jordfästningen äger rum i Pargas begravningskapell lördagen den 10.10.2020 kl. Ansökningarna skickas till hr@axxell.fi. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 02-278 0777 Henriksgatan 2, Nådendal T. Tilläggsuppgifter tfn 0299 426 003 och sjöfartens VHF kanal 16. Vi ordnar långa och korta utbildningar på olika orter i södra Finland. (Pär Lagerkvist) Begravningen har skett i stillhet i kretsen av de närmaste. Vi vet. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). överensk. ÅU ANNONSER LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 20 * 11.8.1943 Vasa † 3.9.2020 Pargas Min älskade make, vår käre bror kommunalrådet, pol.mag. Axxell söker UTVECKLINGSCHEF LÄRARE Läraren undervisar i samhällskunskap och arbetslivskunskap.. Aschan) och Kim Karell Mera info www.axxell.fi/ledigajobb Axxell utbildar kunniga yrkesmänniskor i många olika branscher. Vår kära mamma Alli Linnéa Söderman * 19.6.1927 Yläne † 24.9.2020 Houtskär Med djup saknad Reima, Rita, Gunillas barn, Krister och Jonny, med familjer Stig samt syskon med familjer släkt och vänner För oss alla fanns rum i ditt hjärta, du ville oss alla så väl. 02-278 0760 Kinakvarngatan 5, Åbo T. Urnebisättning i kretsen av familjen. Parsby, Pargas. 10.00. Mors jordfästning äger rum lördag 10.10.2020 kl. DÖPTA TILL SALU Garagedörrar och fönster Enligt kundens egna mått. Grankullagatan 1. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst Begravningsbyrå med full service Eriksgatan 25, Åbo T. 0400 828 359. Harry Valfrid Bondas Johanna Christer Terese med familj Kenneth med familj Släkt och vänner Oroas ej. Bekanta dig närmare med tjänsten på kaarina.fi/tyopaikat och ansök senast 9.10.2020. Vi har möjlighet att tillsammans skapa något nytt i en ny och frisk miljö. Det farliga området sträcker sig 15 kilometer i en sektor, vars västra gräns är Gyltö Kälö Stenharu och östra gräns är Gyltö Brunskärs Disken. JURIDISKA BYRÅER kaarina.fi S:t Karins stad söker en speciallärare inom småbarnspedagogiken till S:t Karins svenska förskola. Tel. 9–16.30 och lö enl. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Tel
moms 10% ÅU veckoslut 23,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Inkl. Den ostliga vinden är svag eller måttlig. +9 +7 10 11 +9 13 14 14 17 15 15 15 +7/ +7/ +8/ 11/ +8/ 10/ 11/ +9/ 15 15 17 15 16 16 15 15 7 6 7 10 8 10 9 Sön 14 16 17 15 17 16 14 15 Mån 14 13 16 15 17 17 16 16 Tis 13 14 14 15 16 17 15 15 Ons 13 16 16 15 16 15 14 15 Russarö 14 E 13 Utö 15 E 10 Kumlinge 16 E 6 Åbo -14cm Föglö -11cm Hangö -14cm Amsterdam 15 3 Aten 27 1 Berlin 16 3 Bryssel 13 5 Budapest 20 4 Dublin 12 2 Frankfurt 20 3 Köpenhamn 16 3 Larnaca 29 1 Las Palmas 27 2 Lissabon 22 4 London 13 5 Madrid 14 3 Malaga 26 2 Mallorca 26 3 Moskva 20 2 New York 23 2 Oslo 14 1 Paris 14 5 Prag 18 2 Reykjavik 8 2 Rhodos 26 1 Rom 23 2 S:t Petersburg 20 1 Stockholm 17 4 Tallinn 19 1 Venedig 18 3 Warszawa 14 5 Wien 17 2 Zürich 15 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER Sanna Koistinen 050 359 7787 Axel Sjödahl 040 761 5187 Markus Lindström 050 475 7724 annons@aumedia.fi PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Förlags Ab Sydvästkusten, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Universitetsgatan 20, 3 vån. Inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. I Lappland är det mulet och duggrern är möjligt. ÅU SERIER 21 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 Grundad 1824. Till utlandet tillkommer portokostnader. Inkl. I redaktionen: Jan-Ole Edberg, Pia Heikkilä (tj.ledig), Carina Holm, Stefan Holmström, Kim Lund, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Lukas Söderqvist (vik), Maria Thölix (vårdledig) Emilia Örnmark. Temperaturen är 12 till 16, i Lappland 7 till 12 grader. moms 10% ÅU surf+ 17,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. wind m/s Det är uppehåll och mest klart eller halvklart i landets södra och mellersta delar samt i norra Österbotten och i Kajanaland. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. 10 dagen före publicering. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. 02 274 9900. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas och på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito. Åbo 2020 Tryckeri: Salon lehtitehdas LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 990 990 995 995 1000 1000 1000 1000 1000 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1025 1035 Kustvädret i går kl 15 temp. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 9,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Inkl. moms 10% ÅU allt 29,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Anja Kuusisto Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell
SPT » » Hungerdagens bössinsamling pågick mellan den 24 och 26 september. . Beroende på läget med pandemin kommer besöken att vara färre och vi kommer att skapa nya, trygga sätt för lucia och hennes följe att möta människorna. Anmäl dig eller din kandidat via Åbo Lucias webbplats www. I vanliga fall gör lucia och tärnor närmare 40 besök på sjukhus, äldreboenden och fester mellan den 13.12 och julafton. Skicka allting till: Folkhälsans förbund, Henriksgatan 9, 20500 Åbo. Vi behöver också dina egna kontaktuppgifter. Pengarna går till Röda Korsets katastroffond. •. MINDRE I ÅR. Röda Korset skriver att de exceptionella förhållandena syns i bössinsamlingsresultatet, vilket är mindre än tidigare år. I våras kunde också Folkhälsan erbjuda familjer tillgång till en kort paus i vardagen genom att vår personal träffade enskilda familjers barn utomhus för en stunds. På måndag: Inger, Ingrid, Inka, Inkeri. Insamlingen fortsätter på till exempel på webben till slutet av oktober. » » Pandemin leder till färre besök i äldreboenden, men lucia behövs mer än någonsin. . SÅ VAR DET 2019. abolucia.fi senast söndagen den 18 oktober. Lucia står också för glädje och medmänsklighet, och lyser upp när det är som mörkast. Till exempel så att åboländska familjer kan delta i FamiljeKraft-lägren och till att utbilda de som arbetar med familjer i frågor kring våld in nära relationer. Namnsdagar i dag: Evald, Raimo. På tisdag: Bruno, Pinja, Minttu. ANJA KUUSISTO Hungerdagens bössinsamling inbringade 670 000 euro I år ordnades Hungerdagens bössinsamling den 24–26 september. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Nominera kandidater till Åbos lucia Lucia kommer med hopp, värme och ljus. Kandidaten ska ha fyllt 16 år, tala svenska och sjunga bra. Önskvärt är också att hon bor eller studerar i Åbo. Åbo Lucia samlar in medel tillsammans med Finlands Lucia. Också användningen av kontanter har minskat på grund av epidemin. Du kan också anmäla din kandidat genom att per post skicka en anmälan där du berättar: kandidatens namn, ålder, hemort, musikvitsord och ett fotografi på kandidaten. Den nationella insamlingen inbringade cirka 670 000 euro. I år känner vi inom Folkhälsan att lucia, som sprider hopp, värme och ljus, är särskilt viktig. NU ÄR DET DAGS att nominera din luciakandidat! Vi söker en person som har lätt för att möta människor i olika åldrar och olika – ibland svåra – livssituationer. Resultatet var sämre än tidigare år. Förra året samlade man in 1 112 000 euro och 2018 fick man ihop 1 170 000 euro. MARJAANA MALKAMAKI/SPT. Se mer information på www.abolucia.fi ÅU Anmäl dig eller din kandidat •. Antalet insamlare och insamlingsevenemang var färre än under de senaste åren och coronaepidemin påverkade antalet deltagare på gatan. Kandidaterna ska ha fyllt 16 år, tala svenska och sjunga bra. Du kan anmäla dig själv eller någon som du känner, som du tycker att skulle vara lämplig som Åbos Lucia. I morgon: Frank, Frans, Saija, Saila. •. Lucian Sylva Kivikoski med tärnor tas emot av ett folkhav utanför Domkyrkan. De insamlade medlen används även i år för att stöda barnfamiljer som är i en svår livssituation. Vi behöver också ett foto av din kandidat. •. Om du anmäler någon annan än dig själv behöver du kandidatens medgivande. Folkhälsan kanaliserar alltid minst den summa som kommit in via Åbo luciavalet till stöd för familjer i Åboland. Pengarna används på olika sätt. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 22 7.42 18.56 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp kl 7.42, ner 18.56, i morgon upp 7.45, ner 18.53. På måndag upp kl 7.47, ner kl 18.50, på tisdag upp kl 7.50, ner kl 18.47. Men insamlingen fortsätter på nätet
För henne är det speciellt viktigt att också unga deltar. Timo Järvenpää timo.jarvenpaa@aumedia.fi Översättning: Carina Holm » » För ungdomar ordnas en workshop i videomapping, som projicerar konstverk till exempel på husväggar. 050 470 1530 ÅBO Måndag Broilerkorvsås/ Indisk grönsakscurry Tisdag Tomatisk köttfärslåda/ Rödbetsfrestelse med bönor Onsdag Fullkornsmannagrynsgrot Torsdag Pastalåda med tonfisk/ Lasagnette med blomkål och broccoli Fredag Kycklingbiffar /Grönsaksbullar S:T KARINS Måndag Broilersoppa/ Mifu-currysås Tisdag Spenatgrynostbollar/ Onsdag Kalopps/Quorn-grönsakssås Torsdag Ärtsoppa/ Grönsaksärtsoppa Fredag Maletköttbullar/ Grönsaksbullar PARGAS Måndag Citron-broilersås Tisdag Köttsoppa Onsdag Laxfrestelse Torsdag Senap-grissås Fredag Köttmakaronilåda KIMITO Måndag Thai-broiler Tisdag Malen köttsås Onsdag Korvsoppa Torsdag Kökets fisk Fredag Matroslåda Skolmat vk. Företagarna skapar vackra skyltfönster med årets tävlingstema ”PargasMys”, där människor utser det vackraste fönstret. Deltagarna tillverkar och dekorerar cylindrarna med hjälp av papper så att skuggor skapas. . Verket består av cylindrar med belysning. Människor tycker om den och har tagit den till sig, säger hon. . Simons sjöfararna, konstklubben Pictura, Pargas hembygdsförening, Arkipelag Musik och konstnärsresidenset AARK i Korpo anmält sig. Mer info och anmälningar (till 11.10) finns på luxarchipelago.fi. 41 I november lyses Pargas upp av Lux Archipelago År 2017 ordnades den första ljusfestivalen Lux Archipelago i Pargas och i november är det dags igen för ljuskonstverken som visas för allmänheten. Kollektivet Stella Tiisala, Hans Hästbacka och Jan Lindgård, som rönte stor uppskattning i fjol, överraskar också i år med sin utställning i Grottan. Den ger en inblick i VJoch projection-världen och visar också för unga behovet av stadsutveckling, säger Suomi. . LJUSKONSTNÄRERNA Vespa Laine och Mari Agge, som bor i Pargas, medverkar i festivalen, liksom Alexander Salvesen, visuell artist från Helsingfors, med utställningen ”Imagined Space”. Att delta är gratis. CARINA HOLM. Verkstäderna ordnas den 7, 14 och 23 oktober klockan 18–20.15. – Lux Archipelago ordnar en workshop i videomapping, där man skapar konstverk som projiceras till exempel på en husvägg, med mediekonstnären Artturi Elovirta och Ung Pargas. FÖRENINGEN Parhau ordnar sin traditionella upplysta hundparad i centrum av Pargas. – I det här världsläget behövs visuell konst och det bästa med Lux Archipelago är att alla kan vara delaktiga, säger projektledaren Tarja Suomi. – Vi började för fyra år sedan med Leader-finansiering och sedan dess har vi tappert fortsatt ordna ljusfestivalen. Jag hoppas att ljusfestivalen breder ut sig också ännu djupare ut i skärgården, säger Suomi. – Jag är glad över att vi kan genomföra evenemanget i dessa tider av tvära inbromsningar, då vi behöver kultur och små upplevelser mer än någonsin. DET ORDNAS OCKSÅ Lux-verkstäder i Gula huset på Gamla Malmen för den som inte har någon egen grupp att jobba med. ÅU 23 LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vet du något som vi inte vet. LUX Archipelago invigs med väderförbehåll i Centris i Centralparken på fredag den 6 mars klockan 18. ANMÄLNINGSTIDEN för att ställa ut ljuskonstverk pågår till den 11 oktober på festivalens webbplats. Anmälningsblanketter till LUX-verkstäderna finns på taitoaboland.fi. Arrangörer är föreningen Åbolands hantverk tillsammans med Pargas stad. FÖRETAGET Paramet har lovat överraska med verk i metall och kulturföreningen Multiculti i Nagu ordnar evenemanget ”Lysande mörker”. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Hittills har Art-durs musikoch bildkonstskola, ungdomsverkstaden Aktiva, Munkvikföreningen, St. Då uppträder bland annat Nettan Rönkkö med pole dance och Musikinstitutet Arkipelag med trummor och ljus. Där skapas delar till det verk som ska lysa upp i Centralparken. Workshoppen är den 27 oktober i PIUG. Invånarna får bidra med ord som hjälper att bekämpa mörkret i skärgården och se det ljusa under den mörka årstiden. Så här såg taxistationen i Pargas ut i fjol under ljusfestivalen Lux Archipelago, som i år ordnas för fjärde gången. LJUS I MÖRKRET. FÖRENINGAR, företag, organisationer och privatpersoner bidrar till ljuskonstverken liksom proffs inom ljuskonst. Av orden skapas ett ljusoch ljudkonstverk till kommunalstugan i Nagu
Den hjälper mig sakta in. Istället för oändliga antal bilder har jag 24 försök per filmrulle. Även om fotograferingsprocessen blir väldigt invecklad jag är mera förtjust i min Chinons bilder än min moderna Nikons. Även om bilderna oftast är alldeles för mörka eller fullständigt oskarpa. Nu menar jag förstås inte att det alltid var bättre förr. MEN VARFÖR VÄLJA den effektiva metoden i de stunder då vi inte har bråttom. Det är förstås mycket mera praktiskt med modern teknik: Det är snabbare att streama musik till din telefon än att lägga på en vinylskiva. Att använda en kaffemaskin som snabbt pressar fram en kopp åt dig ur en färdig kapsel är enklare än att mala dina egna bönor. Den älskade, föråldrade, underbart opraktiska teknologin Som hobbyfotograf äger jag en handfull kameror, både små och billiga samt stora och dyra. Varför inte stanna upp och njuta av processen istället för att skynda oss till slutprodukten. LUKAS SÖDERQVIST Ps. För om det vore så, skulle väl inga kameraförsäljare också sälja filmrullar längre.... Även om jag måste framkalla filmrullen innan jag får se bilderna. De har alla sina fördelar, och är praktiska i olika situationer. Jag undrar om inte den evigt snabbare och snabbare teknologin fått oss att glömma bort de små detaljerna som gör det roligt att göra saker. Allt från att spola fram filmrullen till att hitta rätta inställningar och fokusera på motivet måste jag göra manuellt. Lukas Söderqvist Reporter på ÅU och bevisligen lite hipster OLD-SCHOOL. ÅU:s redaktion kan inte utrustas med 40 år gamla kameror vars bilder måste framkallas i mörkrum, det vore fruktansvärt opraktiskt. Men dess otymplighet är precis varför den är min favoritkamera. Jag väljer själv vilka rattar jag ska vända och vrida på för att få den bild jag vill ha. ÅU LÖRDAG 3 OKTOBER 2020 24 PÅ TISDAG: Åbos hälsocampus växer. DEN SORTENS LÅNGSAMMA, eftertänksamma taktila upplevelse kan inte mina dyra tegelstenar till moderna kameror erbjuda. Oberoende vad ditt intresseområde är kan det löna sig att ta en titt på föråldrad teknologi som kan återintroducera glädjen som försvunnit under åren. Min älskade Chinon CM-4s, som jag för autenticitetens skull inte torkade dammet av innan jag knäppte bilden. För ibland ligger inte glädjen i slutprodukten, utan i vägen till den. Men min favorit är ändå den billigaste och minst praktiska kamera jag äger: en gammal Chinon-filmkamera (eller småbildskamera som det egentligen heter) från 1982. Den kostade mig några tior på loppis, och den lyfter inte ett finger för att hjälpa med fotograferingsprocessen. JAG REKOMMENDERAR varmt att välja den längre vägen ibland, speciellt om du tappat lusten för dina hobbyer. Och jag tror inte att jag är den enda som finner något unikt i föråldrad teknologi