ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 30 september 2023 LÖRDAG
Västnyländska kultursamfundet valde att komma till bokmässan i Åbo för första gången någonsin. Speciellt barn och unga ses köa då ÅU är på plats. – Dessutom kollar vi på ungdomsböcker så att vi vet lite vilka sorter vi kan beställa till skolan, säger Raglitius. Jag började med att luncha och sedan kom jag hit, säger hon. De kollar bland annat in nya ungdomsböcker så det vet vad de kan beställa till skolan och rekommendera för eleverna. Det är en tradition och några andra bokmässor brukar hon inte besöka och satsar inte på att besöka till exempel bokmässan i Helsingfors. LYCKOHJULET i montern där även ÅU är med på ett hörn har varit mycket populärt. Något särskilt ska hon inte köpa då hon bestämt sig för att inte köpa flera böcker. – Vi har ju alltid varit här och de andra har kommit lite försiktigt efterhand. Medan eleverna går runt och har fritid samt utför olika uppgifter så passar de på att gå runt lite. ÅBOFÖRFATTAREN Henrik Jansson är på plats i Finlands svenska författareförenings monter. ANNINA SUOMINEN KOLLADE IN BÖCKER. – Det verkar ju vara en trevlig och fin mässa med många besökare redan, säger Niclas Erlin som är aktuell med boken ”Havererad. – Den boken gjorde ett starkt intryck på mig, säger Pihlajamäki. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 2 Bokmässan fyller mässcentret i helgen Bokmässan i Åbo fick en livlig start då hundratals skolelever deltog. – Det är härligt att vara här. Just nu kom jag att tänka på en författare i filosofi, den litauisk-franska filosofen Emmanuel Levinas. Västnyländska kultursamfundet med för första gången. EINI PIHLAJAMÄKI står ett stenkast ifrån och kikar på böcker. Författaren Niclas Erlin och Anette Ström från Luckan i Raseborg hör till dem som är vid montern i helgen. . – Det är en mångårig tradition och jag läser böcker flitigt. Han tycker det är bra med mera svenskt på mässan. LYCKOHJUL LOCKADE. Eini Pihlajamäki ska lyssna på författaren Sirpa Kähkönen och hämtar också inspiration till läsande. Mer kan man läsa i exempelvis torsdagens ÅU och hela programmet på mässans webbsida. ÅU 28.9. Det är härligt att vara här. I ett hörn i A-delen av mässcentret klingade det mer svenska än det gjort tidigare år. – Det är roligt att se elever, också från gymnasiet, intervjua författare som Leena Lehtolainen, säger Leppämäki. FULLT MED FOLK. VÄSTNYLAND MED. Nu finns det kanske mera rum för båda mässorna. Kön till lyckohjulet med vinster blev lång på fredagen. . Det verkar som om förlagen satsat mera på Helsingfors. – Men det är roligt att se sig omkring och komma på idéer om vad man vill läsa. samma dag en halvtimme senare. Piia Leppämäki, lärare i modersmål. Helst läser hon deckare eller historiska romaner. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Trångt mellan montrarna på fredagen. Vi älskar också böcker och det är roligt att mässan har olika teman, säger Leppämäki. – Nu har jag inte ännu hunnit gå runt ännu. Totalt bjuder bokmässan på över 300 programpunkter med över 500 deltagare. Författaren Eva Höglund var på plats i montern där även ÅU är med på ett hörn. Pipsa Raglitius och Piia Leppämäki är lärare i modersmål vid Puropellon koulu i Åbo. Västnyländska kultursamfundet var med i Åbo för första gången. Torpedbåten S2:s sista färd” som presenteras på Fiorescenen söndag klockan 13. Det svenska utbudet är större i år än de senaste åren. Bokmässans första dag lockade ut folk men främst var det skolelever som besökte den på fredagen. Den huvudsakliga orsaken till att hon är här idag är att hon ska lyssna på författaren Sirpa Kähkönen som berättar om den nyutgivna boken ”36 uurnaa”. – Det är trevligt att vi har samlats här i ett hörn, säger hon. ROLIGT MED MÄSSA. Författaren och ÅU-kolumnisten Sture Lindholm är också med på mässan och ska presentera boken ”’Ekenäs Universitet’ – Där inbördeskriget inte slutade 1918. Årets tema är dans och förutom nya böcker finns förstås också ett stort urval av annat att kolla in. Det är en bra mässa. Åbo var ju ändå först, säger han. NIINA LÄHDE från Nådendal är på plats och botaniserar bland böckerna i montern där Schildts & Söderströms, Förlaget och Svenska litteratursällskapet finns. I montern kan man även bland annat möta författaren Eva Höglund. Vi älskar också böcker och det är roligt att mässan har olika teman. Dessutom rådde det ingen brist på ”vanliga” besökare efter lunchtid heller. Vad tycker du om det. Höglund tycker att det syns och hörs att det är mera svenskt på mässsan i år. PIIA LEPPÄMÄKI och Pipsa Raglitius är lärare i modersmål vid Puropellon koulu i Åbo och på plats i samband med att alla skolans nior besöker mässan. Men också finskspråkiga kikade på böckerna och besökte montrarna
TV-SERIE Sidan 13–15 Estoniaserien snart på tv Konst från Pargas ställs ut Sidan 16 HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hansas hjärtligaste apotek! Hansatorget 2. Nummer 189. Det goda livet är lokalt Ladda ner ÅU-appen! JACOB HJORTMAN JEAN LINDÉN. vån. Men verksamheten ska ses över. Med hiss eller trappa. KIMITOÖN Sidan 8 Privata nekas röntgen Serien om händelserna runt Estoniakatastrofen får snart sin premiär. Spelades delvis in i Åbo. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Har serverat grillmat i 35 år Sidan 4 Handlar inte om uppsägningar, säger ledningen. Årgång 200. 30 september 2023 Vecka Lösnummer 4,50 euro. En enda apparat på ön leder till problem. 39. MARTHORNA Sidan 5 Förhandlar med sin personal Varha kan inte sälja tjänster till privata mottagningar. Lätt att komma
Min mamma ville att jag skulle studera men det blev arbete istället. Och förstås – makkaraperunat. Sena kvällar och nätter är grillens ständiga guldålder. Det går hem i Åbo och det säljs cirka 300 matportioner i Mantun grilli på en vecka, största delen av dem under helgen. JUBILEUM. VILJANEN JOBBADE nattskift, ofta sex dagar i veckan, i 27 år. Marja-Leena Viljanen Mantun Grilli arbetade nätter i 27 år. Nog har jag smakat på det någon gång. Dagens unga ishockeyspelare känner jag däremot inte. Något hon gärna gör på fritiden är att åka till Tangomarkkinat i Seinäjoki och hon har samlat kort på artisterna som ätit hos henne. Men korv med bröd går också åt! ANNINA SUOMINEN TYST PÅ DAGEN. Idag är det exakt 35 år sedan Marja-Leena ”Mantu” Viljanen tog över Mantun grilli. – Inte har jag någonsin varit en person som ätit grillmat. Numera är det andra tider, folk vill och behöver studera. Den populäraste rätten är makkaraperunat, alltså korv med friterad potatis. VILJANEN BOR i närheten av grillen som blev hennes livsverk. – Han försökte lära mig svenska men jag lyckades aldrig. Jag vill fortsätta på samma sätt som jag började. – Nu är det bara en månad kvar tills jag får åka dit igen, säger hon glatt. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Ishockeykillarna Saku Koivu och Jani Hurme var kunder på 1990-talet, likaså Jari Sillanpää. – Inte vet jag hur jag vågade. – Jag hade inga pengar. Hamburgare, korv i bröd och köttpiroger är bestående inslag på menyn som i stort sett varit densamma alla år. 70-åriga Marja-Leena Viljanen arbetar ännu i grillen nedanför Kaskisbacken –»men 27 år med nattskift fick räcka. Hon studerade inget efter grundskolan. Under ett och ett halvt år kom ingen hit. Då kom det igång på riktigt, säger hon. Och många har sett den, tydligt eller mindre tydligt. Hon vaknade vid 12–13-tiden och tog även en tupplur på kvällen innan arbetet började igen. Sedan kom en taxichaufför, och sedan flera taxichaufförer. Saku Koivu och Jani Hurme fanns bland kunderna förr. Korv med friterad potatis är för övrigt den populäraste rätten, och gärna med vitlökssås. – Dörren var alltid öppen tidigare. – Jag hade 78 kort som hängde på väggarna här inne tidigare. – Min son har ibland sagt att vi kanske borde testa något nytt. – Ja, inte kan jag förstå hur jag lyckades komma så här långt, säger Viljanen som också har ett eget jubileum i år då hon fyllde 70 i april. TAXICHAUFFÖREN som började hämta kunder till grillen äter fortfarande vid Mantun grilli och många kunder har blivit Viljanens vänner längs med åren. Det har blivit lite oroligare på stan de senaste cirka tio åren tycker Viljanen. Jag tjatade på honom att han skulle lära mig, men det är mycket svårt. Efter ett tag började de ta med sig sina kunder. – Det var bra tider. Som ensamstående tvåbarnsmamma var det inte alltid enkelt. EFTER 35 år med egen grill måste reportern förstås fråga vilken som är hennes egen favoriträtt på menyn. Viljanen fyllde själv 70 i april och numera jobbar fyra personer i grillen, en av dem är sonen Mika Viljanen som här syns bakom henne. CORONAPANDEMIN HAR varit den enda riktigt tysta perioden för Mantun grilli. Ibland är det lite för varmt där men allt är bättre än den finska vintern. Numera arbetar hon inte nattskift och överlag mest på somrarna. Korv med bröd är det enda hon äter, och sällan. Det hade knappast varit bra att ha dem hängande här mera, de var ganska dammiga och fulla med fettfläckar. Men nu skulle jag inte våga ha den öppen, tror jag. Men speciellt på helgnätterna brukar det bli köer i Olofsparken.. Fyra personer arbetar i grillen nuförtiden, bland annat en av hennes två söner, Mika Viljanen. 90-talets recession märktes inte desto mer. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 4 Legendariska grillhaket Mantun grilli fyller 35 år Den har sett mycket, den lilla gula kepskiosken i Olofsparken nedanför Kaskisbacken. Största delen av vintrarna tillbringar hon numera i en hyreslägenhet i Playa del Inglés på Gran Canaria. Men 2018 renoverade vi och då togs de flesta ner. JEAN LINDÉN SLUTAT MED NATTSKIFT. Först år 2018 installerades det nuvarande fläktsystemet. Viljanen minns bland annat alla TPS-spelare som ätit vid grillen och speciellt firandet efter den första segern i världsmästerskapet i ishockey år 1995. Också poliser, brandmän och ambulanspersonal blev frekventa gäster hos grillen. DET ÄR ingen brist på värme i den lilla byggnaden där grillmaten tillagas. I övrigt har inget värre skett enligt henne. Men jag säger nej. År 2015 såg hon ett misshandelsfall utanför grillen. Idag är det exakt 35 år sedan Marja-Leena ”Mantu” Viljanen tog över kiosken som kort och gott fick namnet Mantun grilli. En annan som blev en trogen kund hos Mantun grilli på 90-talet är Jari Sillanpää. – Det var det jag ville. DET KONKRETA arbetet har inte ändrats märkbart under alla år. Arbetsnätterna brukade avslutas med att hon läste tidningen, åt en smörgås och gick och lade sig. Viljanen arbetade i restaurangbranschen i Åbo på 1980-talet och 1988 kollade hon på Mantun grilli och tänkte: varför inte
Hon basar nu för Söderlångvik gård på Kimitoön. Han är misstänkt för grovt bokföringsbrott och grovs skattebrott tillsammans med fyra andra män. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Uppgifter till ÅU: Förhandlingen gäller bland annat arbetstiden. Salminen ska ha importerat bilar från Tyskland och med hjälp av ett företags momsnummer undvikit att betala mervärdesskatt på köpen i Tyskland. CAMILLA KOMONEN kommenterar inte de uppgifterna eller på vems initiativ förhandlingarna startat. Verksamhetsledare Camilla Komonen bekräftar saken för ÅU, men kommenterar inte vad förhandlingarna handlar om i detalj. Många i personalen lär också anse att Marthaförbundet kunde bli modernare och engagera sig mer i stora samhällsfrågor. Salminens sambo hade sagt till honom att låta bilen vara och gå därifrån, men han hade envist bestämt sig för prata med poliserna. Jacob Hjortman 050 356 7357 jacob.hjortman@aumedia.fi » » Jan Salminen greps i slutet av augusti i år när han visade ett falskt körkort till den spanska polisen. I Finland har bilarna sedan registrerats i privatpersoners namn och sålts vidare till bilförsäljare.Under tiden som de använde företagets momsnummer för köpen i Tyskland meddelade de till skatteförvaltningen att företaget inte hade någon verksamhet. HAN HAR VARIT efterlyst sedan 2019 och greps i Spanien i slutet av augusti. 18 vill vikariera som Pargas personalchef POPULÄRT VIKARIAT. Ledningen känner inte igen påstående om bristande samhällsengagemang. Historiskt har man bland annat jobbat för kvinnors rättigheter. Aderton personer har sökt tjänsten som vikarierande personalchef i Pargas. HAFRÉN AVBÖJER att kommentera förhandlingarna. SARA FORSIUS TJÄNST. ÅU 5 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 NYHETER Marthaförbundet förhandlar med personalen – ”Ser över organisationen” Finlands Svenska Marthaförbund, med ett 15-tal anställda, förhandlar med sin personal. Dess hemvist är Manilla vid åstranden. Sami Skantsi ska ansvara för den operativa verksamheten, planera ekonomin och samarbeta med olika nätverk. . Man har även ett kontor i Vasa. ÅBO. ARKIV/MIKAEL HEINRICHS En av Europas mest efterlysta män inför rätten i Åbo Jan Salminen som varit på Europols lista över mest efterlysta personer ställdes inför Egentliga Finlands tingsrätt i Åbo på fredagen. Han hade en gång tidigare visat sitt falska körkort utan att åka fast, berättar sambon för Iltalehti. EEVA-MAIJA HAUKKA. På så vis har de undvikit över 100 000 euro i mervärdesskatt. – Men en organisation kan alltid utvecklas, och det är det vi nu ska vi diskutera: hur vi kan utveckla verksamheten och hur den är uppbyggd. Marthaförbundet har en centralstyrelse som beslutar om verksamheten. – Men de gäller inte uppsägningar. Då var Annika Jansson verksamhetsledare. Salminens vän hade felparkerat en bil och Salminen hade gått fram för att prata med poliserna som var på plats. Han är också chef för de anställda och arbetar tillsammans med Solbalettens konstnärliga ledare Urmas Poolamets. Det har inte nått mina öron att det skulle finnas ett missnöje om att förbundet inte skulle göra så. Brotten ska ha begåtts mellan juli 2015 och maj 2016 i Nådendal. De är: Janne Blomqvist, Aijala Saila Wessman, Lojo Riitta Iivari-Rantanen, Salla Ossi-Petteri Huokuna, Jockis Nelli Keskilammi, Nådendal Kimmo Savolainen, Åbo Hanna Suodenjärvi, Pargas Jukka-Pekka Härkönen, Pargas Emmi Rankonen, Åbo Johanna Harmaa, Pargas Mikko Mäentaka, Esbo Valtteri Satomaa, Åbo Päivi Nordin, Pargas Elisa Cichoracki, Helsingfors Ida Kallio, Åbo Annika Norrgård, S:t Karins Charlotta von Bergmann, Pargas Eija Kavanti, Nådendal Den ordinarie personalchefen Peter Lindroos jobbar som Pargas och Kimitoöns projektchef för sysselsättningstjänster från 1 oktober i år till den sista september 2024. Det ligger ingen dramatik bakom det här, utan vi ser över organisationen, säger hon. Solbaletten (Aurinkobaletti) har en ny verksamhetsledare: Sami Skantsi. Jag tycker nog att vi engagerar oss, både på förbundsnivå och lokalt. Sami Skantsi leder Solbaletten SAMI SKANTSI. . Verksamhetsledare sedan i våras. – Marthaförbundet ska engagera sig i stora samhälleliga frågor. Centralkriminalpolisen hade lagt till honom på Europols lista över de mest efterlysta. Marthaförbundets huvudkontor finns i Helsingfors. Hon nämner också arbetet för Östersjön, där man nyligen avslutade ett treårigt projekt men fortsätter engagemanget. ARTISTEN OCH terapeuten Mia Hafrén, som i maj valdes till förbundets ordförande, känner inte heller igen bilden av bristande samhällsengagemang. Det här ska ledningen vilja ändra på. Hon konstaterar att processen pågår och att verksamhetsledaren svarar på frågor om den biten. CAMILLA KOMONEN, som tillträdde i mars i år, säger att hon inte känner igen beskrivningen av en stark kritik mot den nuvarande nivån på engagemanget. Personalen lär också kunna jobba kortare dagar på sommaren samt inför helger. – Sådan kritik har inte kommit direkt till mig åtminstone. Han börjar jobba den 16 oktober och hade samma uppdrag åren 2018– 2022 och har även jobbat på föreningarna Turun Suurtorin keskiaika och Turun elokuvatapahtumat. ENLIGT UPPGIFTERNA till ÅU ska det bland personalen överlag finnas ett missnöje med hur beslutsfattandet är uppbyggt. Inte mindre än 18 vill vikariera personalchefen i Pargas. Vi deltog bland annat nyligen i Me emme vaikenedemonstrationen, säger Komonen och syftar på en stor antirasistisk demonstration. Salminen är misstänkt för flera olika brott i Finland och har varit internationellt efterlyst sedan 2019. CAMILLA KOMONEN. Solbaletten sätter upp nutida dans och dansteater för barn och vuxna. Men man kan alltid ta en extra titt på vad mera vi kan göra, säger Hafrén till ÅU. Tanken är att förhandlingarna med personalen slutförs inom oktober, säger Camilla Komonen. Han åtalas nu för grova ekonomiska brott i Egentliga Finlands tingsrätt. Personalrepresentanten Mikaela Groop säger i sin tur till ÅU att hon inte kommenterar processen i det här skedet. Enligt ÅU:s källor ska ledningen redan för några år sedan ha velat ändra på personalens villkor. Han greps av den lokala polisen när han visade upp ett falskt litauiskt körkort, skriver Iltalehti. Kritiken gäller bland annat att centralstyrelsen, med marthor från olika regioner, inte alltid förstår sig på arbetsgivarrollen. ENLIGT UPPGIFTER till ÅU ska förhandlingarna gälla arbetsvillkoren, och bland annat om att resor och matpauser nu räknas som arbetstid
Byggnaderna är skyddsmärkta av Museiverket, vilket ställde sina specialkrav på arbetsmetoder och råvaror. Seppo Saarto » » Två kilometer gamla stockar från Lemlax användes vid saneringen av de skyddade skolbyggnaderna. Jaana Tikkanen och Seppo Saarto i Lemlax säger att det börjar vara knepigt att hitta långa stockar och breda golvplankor för traditionsenligt byggande i dag. 13 AV DE stockarna hittade till Saartos gård i Lemlax, och elva stycken av dem hittade nyligen sitt nya hem i Sirkkala skola. ÅU NYHETER PARGAS & ÅBO LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 6 Stockar ända från 1600-talet fick nytt liv i Sirkkala skolas väggar Saneringen och utvidgningen av Sirkkala skola i Åbo har, kanske aningen otippat, kopplingar också till Lemlax i Pargas, till Alastaro – och i förlängningen också till ryska Arkhangelsk. Våra timmermän som specialiserat sig på traditionsenligt byggande täljde och passade in stockarna för hand. SKOLHELHETEN. Det är inte precis nån slit och släng-vara. I projekt som det här kommer hantverkskunnandet verkligen till heders, säger Peabs arbetsledare Mika Lempinen. – Det var också dels därför jag insåg att det nu var ett bra läge att göra sig av med stockarna. Några av de längre stockarna som sannolikt är från sent 1600-tal blev ännu kvar hos Seppo Saarto i Lemlax. – Att hitta ersättande stockar av god kvalitet var allt annat än enkelt. Vi hittade till slut lämpliga stockar bland annat hos en företagare i Pargas. Mikael Heinrichs mikael.heinrichs@aumedia.fi Då man kollar på årsringarna i virket, kan man konstatera att de var över 100 år gamla redan i början på 1800-talet, så jag skulle uppskatta att stockarna var från 1680eller 1690-talet. DÅ MAN från entreprenören Peab:s sida under arbetets gång upptäckte att en stor del av de nedersta stockarna i de skyddade byggnaderna måste bytas ut, visade det sig inte vara en alldeles enkel match. MIKAEL HEINRICHS HANTVERK. BYGGNADSENTREPRENÖREN Peab hittade en samarbetspartner i Seppo Saarto på Pargasföretaget UMKrakennus, som specialiserat sig på byggnadsvård och återvinning av byggnadsmaterial främst i form av virke. PASI HEINO/PEAB. Redan det tyder på att råvaran sannolikt kommit från Ryssland, eftersom inhemska stockar på sin höjd är sex meter långa. De äldre trähusen i grönt där man använt sig bland annat av Seppo Saartos stockar syns längst bak. Den längsta stocken som åkte iväg till Sirkkala gick loss på 14,8 meter. SAARTO HAR varit yrkesverksam inom traditionsenligt byggande i närmare 45 år och håller så småningom på att trappa ner den egna verksamheten. Han hoppas ännu hitta någon som skulle vara sugen på att fortsätta i hans fotspår i branschen. KNEPIGT ATT HITTA. PASI HEINO/PEAB NÅGRA KVAR. Jag antar att det nog var främst därför som Peab blev intresserade. I entreprenaden ingick bland annat saneringen av tre gamla skolbyggnader från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sammanlagt behövde vi över två kilometer stock till de tre byggnaderna som skulle saneras. Vesa Sainio gör mätningar i stockstommen. Saarto uppskattar att han varit med om att renovera och bygga närmare 800 hus under årens lopp. – Jag skulle uppskatta att ungefär en tredjedel av stockarna vi levererade till skolan är från en gammal prästgård i Alastaro, byggd 1803, som revs för ett tjugotal år sedan, berättar Saarto. – Då man kollar på årsringarna i virket, kan man konstatera att de var över 100 år gamla redan i början på 1800-talet, så jag skulle uppskatta att stockarna var från 1680eller 1690-talet. Det är rätt sällsynt med så här gammalt virke i den här storleksordningen, menar Saarto
Antalet misstänkta regleringsbrott har ökat mångfaldigt i och med EU:s sanktioner mot Ryssland på grund av attacken mot Ukraina. ÅU » » Fallet undersöks som grovt regleringsbrott. ROLF NORDELL. Fallet undersöks som grovt regleringsbrott. I SAMBAND med tävlingen premierades de som deltagit ett jämnt antal gånger. ÅLAND TOG HEM segern med säker marginal 22–14. Mera information hittar du på skib.fi/lediga-jobb PÅ VERITAS STADION MATCHSPONSORER Biljetter: V uxen 20 €, S-förmån 18 €, Förköp* 15 €. Tullen inledde den 14 augusti en förundersökning gällande en bogserbåt som sålts i Finland och förts till Ryssland. KL. *Priset på förhandsköpta biljetter gäller till och med dagen före matchen. Före detta undersöktes bara några misstänka regleringsbrott per år. Banorna var fina i den typiska åländska terrängen. PRIVAT ARKIV/ARI SUNDBERG UTREDNINGEN FORTSÄTTER. Förundersökningar som gäller kringgående av sanktioner kräver ofta branschövergripande samarbete med andra länder, vilket också påverkar undersökningens längd. Turun Sanomat rapporterade tidigare att båten är på väg mot Murmansk. I huvudklasserna blev det åländsk seger genom Matti Janlöv i H21 och Louise Alm i D21. Åboländska segrar blev det i klasserna D20 genom Henrika Brink och D40 genom Dina Alexandersson. För 30 gånger premierades Gia Alexandersson från Åboland och Marcus Söderström från Åland. Biljetter från Tikettis försäljningskontor och tiketti.fi/fctps. 18.30 VS. Ungdom 12–17 år 10 €, S-förmån 8 €, Förköp* 7 €. Anne Söderblom » » KSF:s Rolf Nordell deltog för 65:e gången i Åboland– Åland. Som banläggare och tävlingsledare fungerade Bjarne Blomster. TULLENS ROLL som förundersökningsmyndighet anknyter till undersökningen av gränsöverskridande tullbrott, och största delen av de misstänka brotten som gäller sanktioner är sådana. Tullen publicerar mera information om förundersökningen gällande bogserbåten då brottsundersökningen framskrider. ÅU SPORT & NYHETER 7 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 Vi söker en lektor i svenska och litteratur till Björneborgs svenska samskola Ansökningstiden utgår den 15.10.2023. Studeranden/Pensionärer 15 €, S-förmån 13 €, Förköp* 10 €. Tullen fortsätter undersöka fallet med bogserbåten som fördes till Ryssland Tullens förundersökning om kringgående av sanktioner gällande bogserbåten som såldes i Finland fortsätter. TPS EIF Åland besegrade Åboland i orienteringslandskampen ORIENTERING. I tävlingen deltog drygt 70 orienterare. Denna gång premierades ålänningarna George Blomqvist för 60 gångers deltagande, Boris Holmberg och Lars Janlöv för 40 gånger. Uppmärksammades i och med att han deltog i Åboland–Åland för häpnadsväckande 65:e (!) gången. Hittills har flera personer hörts i förundersökningen och Tullen har samarbetat tätt med både nationella och internationella instanser. Robert Donner från Åboland premierades för 20 gånger, och för 10 gånger Petra Virtala och Markku Virtala från Åboland och Ola Nyqvist och Joakim Åkerlund från Åland. Den 79:e landskampen i orientering mellan Åboland och Åland gick av stapeln i söndags vid Sågkvarnen i Lumparby på Lumparland, Åland. MÅNDAG 2.10. VI FÅR HOPPAS att åbolänningarna skärper sig litet tills nästa år då den 80:e kampen ordnas i Åboland, så det skulle bli en jämnare kamp och traditionen med kamperna fortsätter. TULLEN HAR inlett över 600 förundersökningar efter februari 2022, och av dessa undersöks över 60 som grova regleringsbrott. Dessutom uppmärksammades Rolf Nordell från Åboland som deltog för 65:e gången. Medier har tidigare rapporterat om att det är fråga om en båt som sålts av Åborederiet Alfons Håkans. DUBBELSEGER BLEV det för Åboland i klasserna D50 genom Hanna Andersson och Petra Virtala, D70 Gia Alexandersson och Gunilla Cederlöf och klassen D14 där Saga Rantanen segrade och Linn Rantanen blev tvåa. Tullens utredning kring turerna med tidigare M/S Thesis, nuvarande M/S Titan, fortsätter.. EU:s sanktioner förbjuder all export av fartyg till Ryssland. Utifrån materialet finns det orsak att misstänka att fallet handlar om ett försök att kringgå sanktionerna
Men röntgenverksamheten fortsätter enligt Tuokkola i stort sett likadant för hvc-patienterna som förr, liksom för tandvårdens patienter. Men det är alltså inte möjligt. I år var det ettorna i Västanfjärds skola som fick besök av Mcc Islanders. – Grundorsaken är att den offentliga sektorn inte får sälja marknadsmässig service. Enligt klubben brukar vara uppskattat då några representanter kommer på besök till skolan. Vi i klubben hälsar och önskar att alla skulle bära reflex, inte bara de här kloka förstaklassarna, säger Lindberg. I klubben brukar man skoja om att om hundra år så har nog alla på Kimitoön en Islander-reflex. JUSSI LINDBERG Privata vårdaktörer får inte längre använda röntgen i Kimito Ett aktuellt problem för privata vårdmottagningar på Kimitoön är tillgången till röntgentjänster. Detta gagnar inte någon med den resursbrist som råder i dagsläget. Jussi Lindberg från klubben berättar att det här är en lång tradition. Katarina Lindroos, som är servicechef för Kimitoenheten, säger att det här i hög grad påverkar de företag som är kunder här. Men hans patienter, som alltså sökt sig till en specialist, måste gå via en allmänläkare i Kimito som också ger ett utlåtande om bilderna innan Hirn får se dem. Vid Med Dej har man dessutom genom sina kunder fått erfara att det är väldigt svårt att få en läkartid vid hvc i Kimito. Till höger Med Dej-företagaren Martina Broberg.. Hirn är utbildad ortoped (1992) och har därmed en bred kunskap om bland annat röntgenbilder. Gör den det uppstår skyldigheten att bolagisera, säger Savolainen. RÖNTGEN. En röntgenremiss måste alltid komma från en läkare. Men då den numera är i Varhas regi får privata vårdmottagningar inte längre köpa tjänster här. I samband med vårdreformen och den här förändringen slutade en radiolog vid hvc. FÖR KLUBBEN är trafiksäkerhet av största vikt, speciellt i höstmörkret. Det här bekräftar Anne Savolainen, expert på samhällsrelationer på välfärdsområdet Varha. Hvc i Kimitoön är utrustad med en röntgenapparat. – Man är helt osynlig utan reflex eller lampa. I tolv år har klubben varje höst delat ut reflexvästar, reflexkepsar, ficklampor och nu senaste åren reflexarmband, till alla ettor på Kimitoön. Det vittnar specialistläkare Martti Hirn vid vårdmottagningen Med Dej i Dalsbruk om. FÖR TERHI Tuokkola, överläkare för öppenvård i Kimitoön, Pargas och svenska Åbo, är de privata mottagningarnas dilemma bekant. ÅU NYHETER KIMITOÖN LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 8 Nu ska Kimitoöns ettor synas i trafiken Alla elever i ettan på Kimitoön har av den lokala motorcykelklubben Mcc Islanders under hösten fått en reflex. REFLEXUTDELNING. Det andra alternativet för patienten är att kontakta hvc för att få en läkarkontakt, en ny bedömning och en remiss till röntgen. Remissen måste komma från en läkare på hvc. – Eleverna är jätteintresserade då vi kommer med motorcyklarna och brukar fråga ”Hur hårt går den?” Emilia Örnmark » » Mcc Islanders värnar om trafiksäkerhet. Stopp i röntgensamarbetet ställer till problem inom den privata vårdsektorn. Så länge vården sköttes i Kimitoöns kommuns regi kunde företag köpa tjänster från Kimito hvc, men efter vårdreformen är det här inte längre möjligt. Specialistläkaren Martti Hirn kan inte skriva en remiss för röntgen till Kimito för sina patienter. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Varha kan inte sälja tjänster till den privata marknaden. – Vi måste be våra patienter i behov av röntgen att åka till exempel till Åbo för att ta bilderna där. I år var det Västanfjärds tur att få reflexerna direkt av klubbmedlemmarna. Hon räknar snabbt att för trettio anställda ger det här vart tredje år en kostnad på 4 500 euro plus kilometerersättning (om man räknar med att en halv dag kostar 150 euro). Även Kimitoöns kommun anlitar Pihlajalinna för sin personal på cirka 300 personer. Smidigast vore det förstås om han kunde skriva en remiss för röntgen i Kimito för sina patienter. – För arbetstagare som är utsatta för damm på jobbet är det obligatoriskt med lungröntgen vart tredje år. Hon ger ett konkret exempel. Ungefär 100-120 gånger i månaden är röntgen i Kimito i användning, dock mindre då få läkare är på plats som till exempel i somras då läkarresurserna var färre. HOS VÅRDKEDJAN Pihlajalinnas Kimitoenhet sköter man företagshälsovården för många lokala företag. Ungefär femtio reflexer har delats ut i år. Lindroos beskriver situationen som beklaglig och poängterar att det här är inte jämlik vård – skillnaden är stor beroende på om du bor i en stad eller på landsbygden. EMILIA ÖRNMARK HOS MED DEJ. Företagshälsovården sköts på betald arbetstid, men för något som går på fem minuter kan det nu med resor gå åt en halv eller till och med en hel arbetsdag, säger Lindroos. På Kimitoön finns det inte några andra röntgenapparater än den i Kimito som nu sköts i Varhas regi
Sommaren 2022 fick vi skyltningen för den ursprungliga banan klar och nu i sommar ville jag utveckla den en aning, säger Rosenlund. – Stort tack också till Nagus ungdomar att de inte har förstört banan, något som inte är en självklarhet på andra orter! Jag är glad att banan använts för motion och inte för ofog, säger Rosenlund. Nu finns det några banor som är 70 meter långa. MÅLSÄTTNINGEN VAR att de som tävlar skulle ha en chans att öva på något mer utmanande. Banan som byggdes på initiativ av Folkhälsan i Nagu stod klar att användas för ett par år sedan. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi » » Frisbeegolfbanan har åtta nya utslagsplatser och nu får man kasta lite längre än förr. Han tycker också att Framnäsområdet är utmärkt eftersom det är nära skolan och kan utnyttjas i skolidrotten. Rosenlund har varit noga med säkerheten och utslagsplatserna är placerade så att frisbeekastarna inte ska utgöra någon fara för bilar eller fotgängare. De nya utslagsplatserna på frisbeegolfbanan i Nagu har planerats av Ville Rosenlund. Nu har Esbobon Ville Rosenlund utvecklat banan så att den har svårare alternativ för den mer avancerade kastaren. Frisbeegolfbanan i Nagu finns på församlingens mark och Rosenlund vill passa på att tacka församlingen för att de understöder en sport som passar utmärkt för ungdomar. På grund av utrymmesbrist är banan ganska kort. VILLE ROSENLUND. Då jag hörde att det skulle byggas en frisbeegolfbana så ville jag gärna delta i arbetet. Här tillsammans med Eveliina Weckman som sitter i Folkhälsan i Nagus styrelse. – Jag tillbringar somrarna i Nagu och tävlar i frisbeegolf. Hur A-banorna är dragna ser man på de kartor som utplacerats i terrängen, medan de nya svårare dragningarna finns på appen UDisc som man kan ladda ner från App Store eller Google Play. Det betyder att man nu utöver de ursprungliga enkla A-banorna kan välja medelsvåra B-banor eller svåra C-banor. Nu har frisbeegolfbanan i Nagu banor på upp till 70 meter. De är markerade med en vitmålad käpp där banans kod och avståndet till korgen har angetts. ÅU PARGAS NYHETER 9 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 Frisbeegolfbanan i Nagu har uppdaterats – nu mer utmanande också för tävlingskastare Frisbeegolfbanan i Framnäs har uppdaterats. – Jag har utnyttjat terrängens naturliga former för de nya utslagsplatserna. PLANERARE. Det finns sammanlagt sex målkorgar och banlängden varierade tidigare mellan 30 och 60 meter. Nu har Rosenlund utökat utslagsplatserna, det vill säga där man inleder varje ny bana, till sammanlagt åtta. DEN URSPRUNGLIGA banan planerades och byggdes av Ari Jaatinen och Eveliina Weckman som sitter i Folkhälsans styrelse. PRIVAT LITE LÄNGRE
DRÖMMEN OM att Åbo igen blir en spårvagnsstad lever stark. Kan en spårvagn på sikt sammanföra Åbo, S:t Karins och Reso. Vi stärker den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt. Spårvagnsfrågan i Åbo kan ta ett stort steg framåt, då stadsstyrelsen på måndag behandlar generalplanen för spårvagnstrafiken. I de städer där man de senaste åren valt att bygga eller inte bygga ut ett spårvagnsnät, har frågan också starkt delat åsikterna. Enligt regeringsprogrammet ska 5–10 procent integreras på svenska. Politiskt verkar förberedelserna gå som på räls. Nästa år kommer vi även utveckla systemet med stöd för lärande inom gymnasieoch yrkesutbildningen. Också Kustbanan ska utvecklas. Finland har för hög skuldsättningsgrad. Om beslutet att bygga kommer att fattas år 2025 eller senare återstår att se. BEFOLKNINGSTILLVÄXT och en ökad kapacitet i kollektivtrafiken är goda argument för en framtidsinvestering i denna storleksklass. Motståndarna påstår att nyttan inte motsvarar den stora ekonomiska satsningen. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Det torde vara klart att ifall staden går in för att Åbo ska ha spårvagnar, kommer det att kräva tiotals år innan Åbo har ett heltäckande spårvagnsnät. Personer som fått sin utbildning på svenska måste när de söker en stor del av offentliga tjänster styrka sina kunskaper i finska genom en separat språkexamen som kostar drygt 450 euro. De som utgår från att en spårvagnlösning kommer att gynna stadens tillväxt, är för att projektet ska genomföras. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. ARGUMENTEN för och emot är många och de olika sidorna är mycket övertygande om att de vet vad som är bäst för Åbo. SOM SFP:S partiordförande har jag också jobbat målmedvetet för att stärka svenskan och tvåspråkigheten i Finland. FÖR ATT stärka vår konkurrenskraft och välfärd behöver vi också satsningar på framför allt utbildning, forskning och infrastruktur. ÅU LEDARE LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 10 30.9.2023 KOLUMNEN GNURF Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Finland behöver tillväxt Förra veckan gick regeringens första budgetförhandling av stapeln. EN LINJE gör ännu inte Åbo till en spårvagnsstad. Särskilt viktigt är det att vi stärker grundfärdigheterna, att kunna läsa, skriva och räkna. Det för Finland framåt. På kort sikt slukar projektet mycket pengar, men tar man ett perspektiv på 50 eller 100 år, samtidigt som man tror på antagandet att Åbo kommer att växa, kan man förhålla sig svagt positivt till att rälsar igen kommer att monteras på Åbos och grannkommunernas gator. Vi måste se till att läget inte försämras oskäligt för någon grupp och därför behövs tillräckliga konsekvensanalyser på de åtgärder som nu föreslås. Räntorna på statsskulden ökar nu kraftigt och nästa år måste vi ännu ta drygt 11 miljarder euro i nya lån. Hur stor avkastning ska en kommunal investering ge. Det var en tydlig bild som vi ministrar fick målat upp för oss. NYA bostadsområden, nya arbetsplatser och en ökad kapacitet är starka argument för att bygga. Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir nu avgiftsfritt. Därför måste vi agera nu för att bryta trenden, annars riskerar vi vårt välfärdssamhälle. Det här har upplevts mycket orättvist och det har lett till att vi idag har bara cirka tre procent anställda med modersmål svenska inom statsförvaltningen. Tidigast mot slutet av 2030-talet kommer det att vara möjligt att bedöma den teoretiska lönsamheten, om staden väljer att satsa. TIDSPERSPEKTIVET blir avgörande för hur nyttig, vettig och välfunnen en satsning på spårvagn är. BESLUTET om Åbo ska ha ett spårvagnsnät är inte bara en fråga om användningen av skattepengar. Det här kommer vi också att göra. DET FINNS INGEN facitbok att bläddra i som skulle berätta om en spårvagnsinvestering blir en lönsam satsning för staden. NÄR VI kommer in på att jämföra städer, kommer vi också in på kranskommunerna i regionen. Det här är något som SFP har jobbat för länge. De här är alla saker som SFP länge jobbat för. ÅBO TÄVLAR med några andra större städer i Finland om vem som lyckas locka flest nya invånare. ATT RÄKNA AVKASTNINGEN på kommunala investeringar är ingen enkel uppgift. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med cirka 280 miljoner euro jämfört med i år. TROTS ÅBO stads tvivelaktiga rykte som byggherre, kommer de politiska spåren sannolikt att styra in Åbo tillbaka till en framtid på räler. MDI, som är expert på regionutveckling, har i en färsk prognos uppskattat att Åbos befolkning växer med cirka 34 000 personer fram till år 2040. I bakgrunden finns också politisk ideologi. Skutan Finland ska svängas på rätt köl och vi ska stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Betyder det här att också Åbo måste ha spårvagn, då Helsingfors och Tammerfors har. REGERINGEN GÖR också en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. DEN KOLLEKTIVA politiska viljan tyder på att det kommer att finnas spårvagnar i Åbo i framtiden. Det är sedan en egen lära att bedöma vilka indikatorer som ska användas för att räkna ut lönsamheten i dylika satsningar. Därför ska vi satsa på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Finskspråkiga behöver inte göra motsvarande, eftersom det för de flesta tjänster räcker med nöjaktiga kunskaper i svenska – något som man får som en del av sin högskoleutbildning. Ska en kommunal investering överhuvudtaget avses behöva ge avkastning, om det handlar om att erbjuda service för invånare och näringsliv. FÖR EGENTLIGA Finlands del går också flera viktiga infrastrukturprojekt nu framåt. Också den svenskspråkiga polisoch räddningsutbildningen får tilläggsanslag. ÅU-FOTO. Våra barn och unga ska ges jämlika möjligheter att utvecklas och lära sig, samt hitta vägen fram i livet. Åbo ringväg mellan Nådendal och Reso, samt Pargasleden, vägavsnittet mellan Kurkela–Kuusisto, ska nu framskrida med brådskande tidtabell. Det kommer också att innebära vissa svåra nedskärningar, samtidigt som målet är 100 000 nya sysselsatta. Just nu låter stadens ledning förstå att hela borgmästarprogrammet spårar ur, om man inte kommer vidare med planeringen av skenorna. Jag vill nämna några konkreta satsningar som syns i budgetförslaget. VIKTIGT ÄR också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Som undervisningsminister vill jag jobba för att Finland ska tillbaka till världstoppen när det gäller utbildningen. Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. För mig och SFP är det viktigt att alla hålls med i vårt välfärdssamhälle. Det är också osannolikt att det via sakargument går att rubba positionerna och åsikterna i frågan. Anna-Maja Henriksson Undervisningsminister, partiordförande SFP Spårvagnen – nyttofordon eller statussymbol. I NORRA Europa är vi nu det mest skuldsatta landet. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation
Det var då obeväpnade civila stadsbor den 13 januari samlats utanför tv-tornet för att skydda det, på riktigt och symboliskt. Studera era videoband ni, gör upp svarta listor på alla ni identifierar. Men i skolvärlden ser vi följderna. Inte varje dag en demonstration hålls just här, mot just det här landet, i just Finland. Vem ska åka spårvagn i Åbo. Vi ser fram emot en livlig debatt! Bokens veckoslut Det här veckoslutet är boken i fokus. SPÅRVAGN I ÅBO. DET ÄR EN KALL januaridag. Men nu är det annorlunda. Tretton dog. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. NU, TRETTIOTVÅ OCH ett halvt år senare, monteras banderoller och gulblå flaggor ned på Vårdbergsgatan 2. Lundo (där vid Tuulissuo just nu växer upp ett nytt stort industriområde), Kråkkärret (vid spårvägslinjen), Littois. Ert ordmonster ”folkdemokrati”, som betytt precis allt annat än demokrati för folket, är så fel. DEN FÖRRA regeringen införde förlängd läroplikt som gjorde andra stadiets utbildning gratis för eleverna. För adressen för våra slagord, banderoller och sorgsna sinnen är Sovjetunionens generalkonsultat på Vårdbergsgatan 2 i Åbo. Ekonomin sjönk som en sten. Den unga flickan hann förvirrat fråga när hennes bröllop skall stå innan hon dog med vidöppna ögon. Fick vi inte tillräckligt av grävarbete redan med torgparkeringen. Om man bor utanför denna linje, vilket de flesta gör (se ovan) har man ingen nytta alls av spårvägen, och även om man bor längs linjen men arbetar utanför linjen, har man inte heller någon nytta av spårvägen. Där vill regeringen nu gå in för riktiga läroböcker. Men det värsta ur förlagens synvinkel är att en bok kan återanvändas. För ni har fel. Det känns lite pirrigt. En ödets ironi att pricken är just röd, av alla färger. Där har digisprånget utgjort en betydande ingrediens. Från Sverige rapporteras om hur samstämmiga undersökningar visar att elever lär sig bättre av tryckta läroböcker än av digitalt material. I ETT SISTA FÖRSÖK att återställa ordningen i Vilnius osäkrade man vapnen och sköt mot civilisterna vid tv-tornets fot. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. I det stora hela kommer befolkningstillväxten att vara obetydlig och därför även bostadsbyggandet. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Det ska vi inte klandra förlagen för. Det bör alltså klargöras var arbetsplatserna finns eller kommer att finnas, och var bostadsområden är placerade. Samt att man såg till att man inte hade några tryckta böcker att erbjuda dem som ville beställa sådana. Men en lampa för mycket fortsätter nog att lysa på annat håll. Den tryckta boken lever och mår väl, alla dödgrävare och olyckskorpar till trots. De tänker på sin ekonomi. Registrerade för vidare analys inanför husets väggar. Har inte varit politiskt korrekt. Den i Vladimir Putins arbetsrum. Andra gör tvärtom och vinkar glatt åt den röda pricken. Den tänkta spårvägslinjen som går från Kråkkärret genom centrum till hamnen fungerar för arbetsresor endast för dem som både bor och arbetar längs denna linje. Det skulle dels innebära att man måste erkänna misstag och dels rycka gräset undan den mjölkko som just nu producerar fet grädde utav offentliga skattemedel. Vecklar ut sina hemgjorda lakanbanderoller där spretiga svarta bokstäver förkunnar budskapet. Ironiskt nog sker detta i det land, som toppade internationella Pisaundersökningar om läsförståelse för 20 år sedan. Nu hann inte ens reformen träda i kraft innan man slutade trycka böcker under förevändning att ”kommunerna inte ville ha dem”. Resor till Mylly, Skanssi, Västcentrum, och andra köpcentrum för att handla går inte heller med spårvagn, och knappast blir det många som kan föra (fåtaliga) barn till dagis och hobbyer med spårvagn. En jätteinvestering i kollektivtrafik borde basera sig på ingenjörsmässiga numeriska kalkyler och prognoser om resebehov, varvid resor mellan arbete och bostad är absolut viktigast. Vi kommer då till Piispanristi, sedan till Hirvensalo, Moikois, Fyrstranden (som nu har en bra cykelled längs stranden), det nybyggda hamnområdet (vid spårvägslinjen), Pansio, Artukais, Oxbacka, Suikkila, Hepokulta, Kaerla, Korois, Hallis, Kurala. Sture Lindholm Lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium, författare och forskare fördjupat STEFAN WALLIN Styrelsearbetare och tidigare minister, Senior Advisor inom Public Affairs En lampa för mycket Klungan av demonstranter, kanske femtio–sextio, de flesta unga, har samlats utanför den låga rödbruna tegelbygganden. VAD DETTA betyder för bokens framtid återstår att se. KOLUMNEN. Jarl Ahlbeck Om man bor utanför denna linje, vilket de flesta gör, har man ingen nytta alls av spårvägen. Vi kan inte ännu se följderna av en av seklets största socialpolitiska reformer. En tryckt bok medför kostnader för papper, tryckning, lagring och försäljning. OM EN tryckt lärobok kostar, säg 30 euro, och en digital licens 20 euro kommer kommunen att välja det billigare alternativet. Och de kunde förlita sig på att kommunernas beslutsfattare bara såg de första siffrorna. Kommer den generation som inte använt en bok i skolan att flockas på framtida bokmässor. Men förlaget vet att kommunen måste köpa en egen licens åt varje enskild elev, en licens som gäller bara en kort tid. Vad som kunde ha varit fortsatt hyggligt grannelag eller ens korrekt vardagsskötsel av bilaterala relationer omöjliggjordes av Ryssland självt. I DAG LÖRDAG stänger det ryska generalkonsultatet i Åbo. Den sovjetiska ockupationsmakten visste inte hur man skulle hantera de spirande frihetsrörelserna i Litauen, Lettland och Estland. Det är nya tider. Det hann bli tiotals miljoner sådana under den sju decennier långa tragedin. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. Så filma på ni bara, där bakom fönstret. För att visa stöd för balternas kamp för frihet. Runt omfartsvägen (dit vi inte åkte) finns många arbetsplatser, likaså i Reso. Sovjetterrorn höll på att skörda sina sista offer. Det enda som mådde var korruptionen, lögnerna, moralförfallet, inflationen, apatin. Den frihet vi i Finland aldrig förlorade trots att Stalin 1939 hade exakt samma sataniska plan för oss. De nuvarande bostadsområdena kommer därför att dominera boendet även i framtiden. Därinne, under skogen av antenner på det platta taket, får konsulatpersonalen bevittna den lilla lokala protesten mot sovjetarméns dåd i Litauens huvudstad Vilnius några dagar tidigare. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Förvägra visum ifall nån av oss till äventyrs skulle vilja resa till ert land. Men i våra gymnasier kommer elever sällan i kontakt med en fysisk bok i skolan längre. En bok håller nog flera användare än så. Bokmässa pågår såväl i Åbo som i Göteborg. Än så länge. I FINLAND kommer våra skolbyråkrater och läromedelsproducenter knappast att reagera på länge än. Och efter vad som hänt, efter vad det där landet gjort, är måttet rågat. Det har finskspråkiga förlag tagit ad notam. En historiskt otrolig, nästan osannolik, men realpolitiskt helt oundviklig händelse. DET STÖRSTA finlandssvenska förlaget, med i praktiken nästan en monopolställning i läroboksbranschen, hade i ett årtionde propagerat för digitala böcker. DET VAR EXAKT DÄRFÖR Åbostudenterna samlats utanför generalkonsulatet. Det är inte bra för ett profitsökande förlag. ÅTMINSTONE VI som står närmast entrén finns nu garanterat på band. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Men alla våra barnbarn får vara med och betala, tack Minna Arve & co. Den offrades på Mammons altare. Det kan vi leva med. Bifoga kontaktuppgifter. Så filma på ni bara, där bakom fönstret. Därför slocknar nu Vårdbergsatan 2. Det resultatet är inte svårt att nå, med rätt marknadsföring och prissättning. De flesta gymnasister, som fått möjlighet att prova på båda, verkar föredra att läsa i en riktig bok istället för att scrolla text i en liten skärm dagarna i ända. ELAKA TUNGOR påstod visserligen redan då att teoretikerna sneglade på Sveriges skolreformer, som just försatt den svenska skolan i en djup kris. Bara en. Det är inte endast fråga om att gräva ner miljoner till ingen nytta, utan även att gräva upp gatorna i centrum för många år framöver. Vågar mig inte på någon tippning, men skulle 0,5–2 procent kunna vara realistiskt. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Samtidigt höll Sovjetledningen under Mihail Gorbatjov på att förlora greppet om sitt folk, sina delrepubliker och sig själva. DÅ SPELAR lärares åsikter eller elevers välmåga en mindre roll. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Året är 1991. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. för denna ynnest! Det jag efterlyser är en prognos över hur många procent av stadens totala arbetsresor som skulle utnyttja spårvägen. Om vi cyklar runt Åbo (alltså inte längs en hypotetisk spårvägslinje) kan vi börja från S:t Karins och cykla västerut medsols. ÅU 11 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. Elevernas läsförmåga efter grundskolan har försämrats märkbart, liksom deras förmåga att självständigt uttrycka sig i skrift, utan hjälp av copy-pasteknappen eller AI. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Då började framgångsrusiga skolteoretiker ett som de ansåg progressivt utvecklingsarbete för att utveckla den fantastiska finländska skolan, som imponerade utlänningar vallfärdade hit för att studera. Men i skolvärlden har läroboken oftast reducerats till en digital webbsida, som en följd av ett långt och målmedvetet mullvadsarbete både från olika håll, inte minst från förlagen. För ni har fel. Låt er röda prick fånga varendaste nuna. PLÖTSLIGT RULLAS spjälgardinen upp i fönstret till höger om byggnadens entré. Man gav dödsstöten åt den finlandssvenska tryckta läroboken! Det ska vi inte beskylla regeringen för. När deras läsförmåga försämras ropas efter stödåtgärder och speciallärare, medan regering och politiker talar sig varma om hur vi nu måste satsa på grundskolan. Kamerans röda lampa sveper i sidled, som fasettögat på en rabiat insekt. De har hängt där sedan februari i fjol i protest mot anfallskriget mot Ukraina, det senaste av Kremls folkrättsbrott mot grannfolk, som inte passar in i det imperialistiska narrativet i huvudet på en yrkesljugande despot. Trots den tonade rutan ser man hur en silhuett med videokamera därinne börjar filma ut mot demonstranterna. Låt er röda prick fånga varendaste nuna. Redan i mars 1990 hade just Litauen varit först med att återförklara sig självständigt. Men vilka långsiktiga frön sås. Finland ramlar i varje undersökning, men det har bara försnabbat tempot för förändringar och läroplansreformer i gymnasiet. Någon drar upp halsduken för att dölja ansiktet. Görs detta redan en gång har kommunen gjort en klar inbesparing
ÅU NYHETER LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 12 Vet du något som vi inte vet. ARKIV/KIM LUND VARIERANDE SKICK PÅ VÄGARNA. Fakturorna gäller besök som inte har inträffat. Det behövs åtgärder nu och renoveringsskulden får inte bli ännu större, säger Aleksi Koivisto, verksamhetsledare vid föreningen Finlands byar. Men finns det dåliga vägar i byarna i Åboland, Raseborg och Hangö. Jag vaknade själv i morse vid fyratiden av att mistluren från något fartyg som kom in till Mariehamn. Bilder till ÅU kan skickas in på adressen nyheter@aumedia.fi. BÄTTRE SIKT. – När resurserna fördelas borde landsbygdens vägar försvaras framom entimmeståg. . I fjol vanns tävlingen av landsväg 807 i Siikajoki. Vi vill påminna beslutsfattarna om att ambulanser och räddningsväsendet måste kunna köra också på landsbygden. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Det är i synnerhet av vikt så länge det är säsong för fritidsbåtar. Men frågorna kommer sällan till kontoret. Arrangörerna samlade de bästa bilderna till en kalender åt före detta trafikoch kommunikationsministern Timo Harakka. Skriv i rubrikfältet ”Dålig väg.” Kom ihåg att bifoga fotografens namn, var bilden har tagits samt kontaktuppgifter. Anställd fast i maskin i broilerfabrik Viking Glory tutade sig genom den dimmiga natten Passagerare på Viking Glory fick höra en serenad under stora delar resan från Stockholm till Åbo på natten mellan torsdag och fredag då mistluren ljöd på grund av dimman. En anställd vid fabriken hade fastnat med handen i en arbetsmaskin. PROBLEMET BEROR på ett fel som uppstod i samband med ändringar i patientdatasystemet, uppger Varha på webben. Med hjälp av bilderna och tävlingen vill vi lyfta fram vägnätverkets skick och visa hur bekymmersam situationen på många håll är. – Jag kan inte regelverket själv men jag minns att ämnet kom upp till tals efter en nära på-situation på svenska sidan för en tid sedan. Trots att trafikmängderna är mindre på landsbygden än i tätorterna, är vägarna i glesbygden lika viktiga som de stora vägarna. Den som fått en felaktig faktura från hälsocentralen kan kontakta kundservicen vid Varhas kundfakturering på telefonnummer 02 313 1141 (måndag-torsdag klockan 9-11). DET FINNS ETT regelverk för hur mistluren ska användas när det är dimma. ÅU » » ÅU, Finlands byar och Vägföreningen i Finland vill veta. – Glesbygdens skattebetalare förtjänar fungerande vägar. I detta fall går säkerheten före passagerarnas komfort. På bilden landsväg 807 Siikajoki.. De felaktiga fakturorna makuleras. Personen lösgjordes från maskinen och fördes sedan till sjukhus för kontroll. Mistlurens signal kan väcka en del frågor. Men passagerarna brukar förstå när de tittar ut, säger Boijer-Svahnström. Nödanmälan gjordes vid 03.30-tiden. MISTLUREN OMBORD på till exempel passagerarfärjorna används så att den läggs på vid behov i närheten av områden med dålig sikt så att den ljuder av sig själv varannan minut. Natten till fredagen larmades räddningsverket till broilerfabriken Naapurin maalaiskana på Tiemestarintie i Lundo. Om kunden redan har betalat en felaktig faktura, återbetalas beloppet till kunden. Varha meddelar att misstaget har uppstått då det felaktigt uppstått fakturor för besök på hälsocentralen utifrån textmeddelanden eller telefonsamtal som inte varit direkt vårdrelaterade. Problemet gäller endast ett visst område inom Egentliga Finlands välfärdsområde. LUNDO. OLLI ALAKORPI Varha har skickat ut oriktiga räkningar Egentliga Finlands välfärdsområde Varha har skickat ut felaktiga räkningar. Här seglar Glory i betydligt gynnsammare förhållanden. Enligt nuvarande uppgifter inträffade felet den 24 augusti. – De ställs oftast ombord. ÅU » » Invånare i bland annat i Pargas och Åbo berörs. Det hävdar föreningarna Finlands byar och Vägföreningen i Finland som ber människor skicka in bilder på dåliga vägar i Finland. – Det sker några dagar i året, oftast om höstarna. Uppgifter om hur man deltar i tävlingen som arrangeras av Finlands byar och Vägföreningen i Finland finns på Finlands byars webbplats. Skicka gärna in bilder också till oss här på ÅU i så fall och berätta var vägen finns och på vilket sätt den är dålig! VÄGNÄTVERKET i Finland lider av en stor renoveringsskuld och under innevarande år har rekordfå vägar fått ny beläggning, uppger föreningarna i ett pressmeddelande. Felet upptäcktes och korrigerades den 4 september, men det hann ändå orsaka felaktiga fakturor. – Bromssträckan är otroligt lång för ett stort fartyg om någonting är i vägen, konstaterar Boijer-Svahnström. Det finns en del mycket dåliga vägar i Finland. Bilden hade tagits av Olli Alakorpi. Felaktiga fakturor kan ha skickats till kunder vid hälsocentraler i Åbo, Nådendal, Pargas, Loimaa och Oripää. Kristoffer Nöjd kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Mistluren har använts flitigt på grund av de senaste dygnens dimma. Fartyg över 12 meter som är maskindrivet och gör fart genom vattnet ska med högst två minuters intervall avge en ljudsignal bestående av ett långt signalljud. Det har varit ordentlig dimma i två dagar nu eftersom det varit varmt och fuktigt, säger Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör på Viking Line. 050 470 1530 Var finns den eländigaste byvägen. TÄVLINGEN OM Finlands sämsta byväg avgörs med hjälp av en omröstning i slutet av november
TAGNING! Måns Månsson tittar på den pågående närbildstagningen av huvudrollsinnehavaren Jussi Nikkilä under en begravningsscen som spelades in på Gamla begravningsplatsen i Åbo. ROBIN SJÖSTRAND >>>. ÅU REPORTAGE 13 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 Här blir händelserna runt Estoniakatastrofen teveserie » » Serien, som följer en fiktiv utredningsledare, är delvis inspelad i Åbo och har premiär snart. Den är den mest påkostade teveproduktionen i Finland någonsin
Filmer inspelade i Åbotrakten •. SJÄLVA HANDLINGEN i teveserien är Oikkonen rätt så förtegen om, men han målar upp de stora dragen: – Serien följer en ung utredare på Tekniska forskningscentralen, som får den otacksamma uppgiften att reda ut vad som har hänt. Precis som i verkligheten så är förväntningarna att det ska kunna presenteras en slutsats inom tre veckor, medan undersökningen till slut tar tre år. Ett antal assistenter springer och hämtar dunjackorna som har värmt huvudrollsinnehavarna under den korta pausen – termometern visar bara ett par plusgrader. PÅ GRAVGÅRDEN. – Och bryt! meddelar walkie-talkien. Oikkonen berättar att vart och ett av de åtta avsnitten kommer att berättas ur en ny synvinkel, med en ny huvudperson utöver utredaren. Det är många vinklar som ska klippas ihop, trots att det är en förhållandevis kort scen. För att få ihop historien erkänner Oikkonen att man fått hitta på en del. Samma sak gäller med Estland – alla inblandade länder har fått sin särprägel av egna manusförfattare. Under en av tagningarna faller kistan ner i graven och den får lyftas upp och göras om innan inspelningarna kan fortsätta. Och igen. – And action!, knastrar walkie-talkien. BAKOM HELA projektet står Miikko Oikkonen, som precis som Lassila är en del av produktionsbolaget Fisher King. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 14 REGISSÖR. – Jag, som kommer från östra Finland och inte pratar svenska, har inte en chans att skriva en autentisk dialog, så som den kunde ha låtit i 90-talets Stockholm. HAN POÄNGTERAR hur känsligt ämne det handlar om och att man försökt handskas med katastrofen så respektfullt som möjligt. Lösningen blev att berätta historien ur många synvinklar, för att alla ska få en röst, säger han. Sedan lägger sig tystnaden. DET ÄR början av oktober 2022 och tidsmässigt ganska nära den tidpunkt på året när de riktiga begravningarna skedde efter Estoniakatastrofen. Kistan sänks ner i graven till allvarliga miner. Katastrofen i sig är inte så spännande rent dramaturgiskt, allt är redan berättat. Till slut hittade man ändå ett åländskt rederi som hade ett rorofartyg på dock i Turkiet och kunde tänka sig att upplåta det för filminspelningar. De säger inget – just den här scenen har inga repliker – men kameran är stadigt riktad på Nikkilä. – Idén om Estonia dök upp 2019, men det blev inte mycket av det då. Där tog vi alla scener som vi behövde vattentank till, både inne i båten och ute på däck. Just i dag filmas en begravning och efter ropet om att kameran rullar närmar sig sex män graven, bärande på en kista. Måns Månsson, regissör (Snabba cash, Chernobyl, Yarden) •. •. Vid graven står huvudrollsinnehavaren Jussi Nikkilä och en av de större birollsinnehavarna, svenske Anders Mossling. Äkta och skrämmande nära. Närbilder av Nikkilä, av Mossling och av statisterna, bildsvepning av kistan som bärs, landskapsbilder från långt håll – allt ska bli en sekvens som är några sekunder lång. – Vi kan inte få höghusstora vågor ens i en så modern vattentank som den i Belgien, så de måste vi fejka fram. – Silence! Take your positions! Skådespelarna och statisterna, som står runt en öppen grav på Åbo begravningsplats, tystnar och ställer sig på sina markerade platser. Juuso Syrjä, regissör (Sorjonen (Bordertown), Karjalahti, videon till Darudes Sandstorm) •. – Utöver det har vi förstås filmat i Sverige, Finland och Estland, av naturliga orsaker. – En av de viktigaste utgångspunkterna var att hedra alla offer och övriga drabbade. Estonia, som serien kort och gott heter, är den mest påkostade teveproduktionen i Finlands historia och till stor del beror det på specialeffekterna. – Vi började filma i Belgien. ”Det riktiga jobbet” är förstås efterproduktionen med klippning, specialeffekter och musik. – Förbered för tagning. Det är en massiv satsning på det visuella, säger Lassila. Sedan åkte vi till Turkiet för att filma interiörscenerna. SCENEN SOM filmas är en del av teveserien Estonia, som behandlar den fiktiva utredningen efter Estoniakatastrofen. Piodor Gustafsson, exekutiv producent (Sune i grekland, Solsidan, Beck, Hamilton, Morden i Sandhamn) •. Johannes Lassila, ansvarig producent Finland (Sorjonen (Bordertown), Cryptid). Och igen. KISTAN PREPPAS. Miikko Oikkonen, huvudmanusskribent (Sorjonen (Bordertown), Nymfit) •. Ett urval: Sieniretki (2022), Odotus (2022), Tove (2021), Fingerpori (2019), Risto Räppääjä ja pullisteluja (2019), The Ark: An Iron Sky Story (2018), The Girl King (2015), Homecoming (2015), Luokkakokous (2015), Nymfit (2013), Hulluna Saraan (Love and other troubles) 2012. En begravningsscen spelades in på Gamla begravningsplatsen i Åbo.. Det var först ett par år senare när idén om att skriva ett drama om olycksutredningen dök upp som det tog fart, säger han. Måns Månsson säger att det var samma känsla att spela in scenerna på ÅUCS för Estoniaserien, som det var att spela in scener i Kiev för Tjernobylserien. Oikkonen har titeln huvudmanusförfattare för Estonia, men han säger att det länge såg ut att inte bli något projekt – på grund av hans eget bristande intresse. – Det intressanta är det som händer mellan det som kommer ut i ofPersoner involverade i produktionen •. Nu har vi bara ett par veckor kvar och sen börjar jobbet på riktigt, säger han. De knastriga orden kommer från en walkie-talkie. Men inga fakta från själva utredningen kommer att ändras. Inspelningarna har pågått sedan maj, berättar Johannes Lassila, seriens ansvariga producent, där han står och fryser på begravningsplatsen medan han följer med tagningarna. Sedan tas scenen om igen. Det är ett verkligt stort pussel att lägga, med bara otillfredsställande svar. Som skådespelare medverkar bland andra: Jussi Nikkilä (Ganes, Hulluna Saraan), Katia Winter (Hamilton, Dexter, Sleepy Hollow), Peter Andersson (Milennium-trilogin, Hamilton, Black Widows), Pelle Heikkilä (Jägarna, Nymfit, Där vi en gång gått), Anders Mossling (Bron, Yarden, Thelma), Cecilia Milocco (Knackningar, Britt-Marie var här) och Hannes Suominen (Okänd soldat, Kaikki synnit). Titeln som huvudmanusförfattare innebär att han har haft en skrivargrupp under sig, men inblandade både från Sverige och från Estland, för att få serien att bli så autentisk som möjligt. Lassila berättar att man hade lite svårt att hitta något rederi som ville ställa upp med en färja för inspelningen. Det är dags för tagning
– I Sverige pratar man nästan uteslutande om Estonia som en svensk katastrof, att det bara var vi som blev drabbade. Men här preskriberades fallet efter fem år och undersökningen lades ner, säger Månsson. UNDER INSPELNINGARNA av Estonia har Månsson jobbat sida vid sida med regissören Juuso Syrjä. Det är nästan science fiction när man tänker på hur stort mysterium det är att Estonia kunde sjunka, men det är ett lika stort mysterium att ingen behövde ta ansvar för det. Det var bara ett par plusgrader när begravningsscenen spelades in i oktober, och Jussi Nikkilä blev avoch påklädd mellan tagningarna. – Vår Värtahamn fanns i Estland, det var där vi spelade in scenerna. Från det utvecklas hennes historia till en strävan efter att hitta sanningen. Här ska Åbo bli Borlänge. Hon säger att vissa scener har varit jobba att spela in på ett rent mänskligt plan.. – Filmbranschen är en nätverksbransch. Robin Sjöstrand nyheter@aumedia.fi ”Filminspelningar är bra för Åbo på många sätt” Under inspelningarna av Estonia i Åbo fanns också Teija Raninen på plats. På andra ställen i världen hade någon kanske satt upp händerna och sagt ”Vårt fel, vi avgår”, eller kanske prövats i domstol. Det är faktiskt ett krav från filkommissionen att elever från filmlinjen ska få delta i arbetet kring de filmer som spelas in här. . – Det drar in pengar till Åbo, det skapar arbeten och möjligheter för studenterna i filmlinjen på Åbo yrkeshögskola. Men det känns lite som att man är med i något som är oerhört viktigt. Om inspelningen dessutom sker utanför turistsäsongen så ger det en extra boost åt hotell och restauranger, säger hon. Tjernobyl spelades till största delen in i Litauen, men en liten del spelades in i Kiev. Men i och med att manuset är finskt och en stor del av produktionen finsk och estnisk så ger det samtidigt andra länders perspektiv på katastrofen. Milocco spelar en svensk präst, också fiktiv, som är en av dem som åker till Värtahamnen i Stockholm för att ta emot överlevande. – Jag trodde att det skulle vara större motstånd mot serien, men det visade sig att många kände sig redo att berätta om det här. . Det har märkts både här i Finland och i Tallinn – det finns riktigt duktiga människor här och man lär sig mycket av att samarbeta med andra kulturer. Det är där vår historia finns. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 fentligheten. – Två gånger i mitt liv har det nästan känts kusligt äkta under inspelningarna. Några negativa sidor finns det inte, enligt Raninen. TROTS ATT ämnet Estonia är kontroversiellt, så har det än så länge inte kommit fram några negativa reaktioner på att teveserien spelas in, något som förvånar Månsson lite grann. SENARE PÅ dagen ska inspelningarna flytta några hundra meter bort, till Heliga korsets kapell. – Åbo är den mest internationella staden i Finland och det finns bra platser att filma på. Hon säger att filminspelningar i Åbo är en bra sak på många plan. Serien har premiär på MTV Katsomo och Cmore den 12 oktober. När Milocco blev erbjuden rollen i serien tvekade hon först, just på grund av hur infekterad diskussionen kring Estonia fortfarande är. Där fick jag samma känsla som när vi spelade in scenerna på ÅUCS U-sjukhus här i Åbo – det var något som hade hänt just här. RANINEN SÄGER att det spelas in mellan runt sju, åtta filmer i Åbo per år. I tv-serien om Estonia spelar svenska Cecilia Milocco en präst som vill ha svar. Robin Sjöstrand BOSSAR PÅ PLATS. – Hela katastrofen är ju fortfarande som ett öppet sår. – Kanske det har gått tillräckligt långt tid nu. Hon är genom Västra Finlands filmkommission ansvarig för att just Åbo står värd för Estoniainspelningarna. Om du gör bra ifrån dig är det lätt hänt att någon kommer ihåg dig och du får jobb också nästa gång. Månsson har en internationell karriär bakom sig, där han bland annat fungerade som assisterande regissör för dramaserien Tjernobyl, som behandlar kärnkraftsolyckan. På ett personligt plan har det varit ganska jobbiga scener att spela in – anhöriga som kommer till hamnen för att ta emot överlevande och till slut tvingas inse att inga överlevande kommer. SPÄNNANDE. Det är en otroligt bra chans för eleverna. – Jag har jobbat med Måns tidigare och när han presenterade serien för mig fick jag en bra känsla. Oberoende om den som här ska gestalta Borlänge, eller som i filmen Tove ska föreställa Paris. – Vi har haft bra samarbete med Miikko och Johannes och Fisher King tidigare, och de vet om att vi alltid står redo att hjälpa till om det är något. Men efter att ha diskuterat med regissören Måns Månsson ändrade hon sig. Utöver det är stadens rykte också till fördel när filmteam söker platser att filma på. MÅNS MÅNSSON själv håller med och lyfter, precis som alla andra inom produktionen som ÅU talade med, fram vikten av att behandla ämnet med respekt. Den är väldigt respektfull mot offren och de anhöriga. – Det är ett så otroligt känsligt och komplext ämne, ett etiskt och moraliskt minfält. – Åboborna är stolta över att se sin egen stad på film. Han drar paralleller mellan det projektet och inspelningen av Estonia. Man kunde nästan fråga sig vad den här historien har för existensberättigande. – Alla länder gjorde egna utredningar kring ansvarsfrågan och kom fram till att de själva inte gjort något fel. Han säger att han knappt hade velat göra filmen om det inte varit för de nya perspektiv som manuset förde med sig. DESSUTOM FINNS det stora frågetecken kvar kring ansvarsfrågan. – Det borde vara mer samarbete mellan våra länder. Någon ordentlig oberoende utredning gjordes aldrig och det finns fortfarande många som kämpar för svar. – Vi har ändå haft Jari-Petteri Passi som fotograf hela tiden. Hon fyllde själv 22 år samma dag som Estonia sjönk och det gör att hon har en extra stark koppling till datumet. Det var hit, till just den byggnaden, som de överlevande kom på riktigt efter Estonia. Det är i alla fall så som skådespelaren Cecilia Milocco beskriver det – dagens inspelning är en minnesgudstjänst för de människor som deltog i en gruppresa från Borlänge som försvann med Estonia. Arbetsfördelningen har gjorts så att när man har spelat in på en plats under ledning av en regissör, så har den andra regissören kunnat åka till nästa plats för att förbereda. Därför kommer de gärna tillbaka, säger hon och syftar på Estonias manusförfattare Miikko Oikkonen och producent Johannes Lassila. Huvudmanusförfattaren Miikko Oikkonen och den ansvariga producenten Johannes Lassila på plats under inspelningarna i Åbo. KALLT. Han är jätteduktig och ser också till att vi får kontinuitet mellan regissörerna, säger Månsson. Kanske folk har fått den distans som behövs. DET INTERNATIONELLA inspelningsteamet har gjort att Månsson fått upp ögonen för hur viktigt det är med samarbete mellan grannländerna, som trots delade gränser har ganska olika kulturer
Pargaskonstnären Aras Jaris ställer ut skulpturer och tavlor i S:t Henriks ekumeniska konstkapell i Hirvensalo 4-29.10 DANSAREN VID TEMPLET. Vattnet lyser i en turkos färg som att det blir upplyst av någonting. Det fenomenet jag fångat i en oljemålning, säger Jarjis. Utställningen i S:t Henriks ekumeniska konstkapell i Hirvensalo öppnar den 4 oktober och pågår fram till den 29 oktober. I MÅLNINGARNA experimenterar » » Aras Jarjis är aktuell med en soloutställning i S:t Henriks ekumeniska konstkapell i Hirvensalo. På senare år har han hållit i kurser i keramik vid Åbo svenska arbetarinstitut. Jarjis har studerat måleri, keramik och grafik i Perugia i Italien och har arbetat bland annat arbetat som tecknare och videojournalist både i Italien och senare vid Hufvudstadsbladet under många år. Oljemålning med blandad teknik på trä.. Utställningen består av skulpturer i lera som lyfter fram människokroppen och oljemålningar på olika experimentella material. Han har bott i Finland sedan 1997 och han flyttade till Pargas 2015 för att få leva nära naturen på landsbygden. ÅU KULTUR LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 16 I Pargas inspireras italienaren av naturen – Aras Jarjis ställer ut konstverk i Åbo Den italienska Pargaskonstnären Aras Jarjis soloutställning i Åbo lyfter fram naturens sköna former. – Vid havet i Italien finns ett otroligt fenomen som sker ibland på natten när det är mörkt. I Lenholmen i Pargas där jag bor nu märkte jag samma fenomen i viken och jag fick uppleva barndomsminnen här. KONSTUTSTÄLLNING. I PARGAS natur ser han kopplingar som påminner om barndomsminnen från Adriatiska havet på Italiens östkust där han växte upp. – Jag vill visa det vackra i människokroppen och i naturens olika former och rörelser, säger Jarjis. De lokala fiskarna säger om fenomenet att havet är kär. Han visar naturens olika former i keramik och oljemålningar
Den finländska naturen inspirerar till konst och han trivs mycket bra i Pargas. – På en läkarundersökning frågade läkaren om jag börjat med någon motionsform, men jag har bara jobbat med keramik. Jag vill visa det vackra i människokroppen, både manskroppen och kvinnokroppen. Åländsk pjäs om sjömanshustrurnas liv gästspelar på ÅST Den åländska teaterpjäsen ”Mina två halva liv – En sjömanshustrus böner och balansakter” kommer till Åbo Svenska Teater för en gästföreställning lördagen den 7 oktober. Det är ett arbete som tränar kroppen mera än man skulle tro. – Jag mår för dåligt om jag inte reser till Italien ibland. Musikerna är Ella Grüssner Cromwell-Morgan och Kristoffer Gottberg. För mig var det här en okänd värld, men det har varit en verklighet för så många här på Åland, och även i Åboland, säger Grüssner-Sarling. Jacob Hjortman 050 356 7357 jacob.hjortman@aumedia.fi. Sjömanshustrurna upplevde att de levde två halva liv som de ständigt försöker få att gå ihop och identiteten var starkt knuten till att man var gift med en sjöman. VIKTIG BERÄTTELSE. Musik viktig del av pjäsen och för musiken står Ella Grüssner Cromwell-Morgan och Kristoffer Gottberg. Det har varit otroligt givande att få jobba med. – Då torkar leran i de undre lagren, så om man gör ett misstag går det inte att korrigera efteråt. han med att måla på olika material till exempel sand, sågspån, gips och textiler. Jag är där några veckor varje år och det gör att jag orkar med den mörka vintern här. Utan Italien blir vintern för mörk, säger Jarjis. – Det gjorde att det gick mycket bra att smälta samman de till en pjäs som handlar om en sjömanshustru. De olika materialen gör att målningarna får ett djup och får en tredimensionell känsla. Många skulpturer har också en funktion så att de till exempel kan användas som vaser. Pjäsen skildrar sjömanshustrurnas liv och har mottagits väl på Åland. – Det gör att formerna kommer i fokus och kan uppskattas på ett annat sätt. – Här behandlas frågor om hur man får en tvåsamhet att gå ihop när den ena är borta så länge. På det sättet är det svårare än att göra traditionella statyer där man skapar en form som man gjuter statyn i, säger Jarjis. Jag använde till exempel vass för att skapa linjer i en av målningarna. Det är ett arbete som tränar kroppen mera än man skulle tro, säger han. MUSIKEN ÄR VIKTIG. MARCUS BOMAN Här behandlas frågor om hur man får en tvåsamhet att gå ihop när den ena är borta så länge. – På så vis påminner målningarna lite om skulpturer och naturens former kommer fram. Sjömännens upplevelser har skildrats ganska mycket, men GrüssnerSarling påpekar att kvinnornas berättelser inte alltid kommit fram. IGENKÄNNINGSFAKTORN har varit stor när pjäsen spelats på Åland, och Grüssner-Sarling tror att den kommer gå hem lika väl i Åbo eftersom att sjöfarten präglat Åboland lika mycket som Åland. – Pjäsen berättar en lite bortglömd del av sjöfartens historia, nämligen kvinnornas perspektiv, säger Isabella Grüssner-Sarling som står för manus och regi. De keramiska skulpturerna är däremot helt vita och saknar färg. Och hur uppfostrar man barn tillsammans i en sådan situation, säger Grüssner-Sarling. Manuset är baserat på intervjuer av många kvinnor i tre olika generationer som Hanna Hagmark gjorde i samband med sim doktorsavhandling i maritim historia. Pjäsen är en monolog och spelas av Annie Lahti. Alla konstverk som ställs ut i utställningen är skapade under 2023. Bland alla historier fanns det flera gemensamma nämnare och liknande upplevelser som gick som en röd tråd genom alla berättelser. Trots det kan han inte leva utan att ladda batterierna i Italien mellan varven. PJÄSEN BEHANDLAR teman som identitet, självständighet och otrohet – men rymmer även en hel del humor. Isabella Grüssner-Sarling, manusförfattare och regissör MONOLOG. Att skapa skulpturer med keramik är ett krävande projekt. PJÄSEN ÄR EN monolog spelad av Annie Lahti. ÅU 17 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 KULTUR Jag vill visa det vackra i människokroppen och i naturens olika former och rörelser. Jacob Hjortman 050 356 7357 jacob.hjortman@aumedia.fi » » Pjäsen ”Mina två halva liv – En sjömanshustrus böner och balansakter” gästspelar på ÅST. Manusförfattaren Isabella Grüssner-Sarling säger att det är viktigt att berätta kvinnornas liv eftersom att de ofta glömt bort när man luft fram sjömännens historier. DET ÄR ETT fysiskt arbete och Jarjis har jobbat hårt med konstverken under året. JACOB HJORTMAN På en läkarundersökning frågade läkaren om jag börjat med någon motionsform, men jag har bara jobbat med keramik. – Det gör att det känns viktigt att få lyfta sjömanshustrurnas berättelser genom pjäsen. Och hur uppfostrar man barn tillsammans i en sådan situation. – Hon kontaktade mig och frågade om jag ville skriva en pjäs på det här materialet. Pjäsen berättar mycket genom musiken som har en viktig roll. Tekniken bygger på att bygga upp skulpturen med olika delar nerifrån och upp
Vad var likt och vad var olikt. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 110 år gamla.. ÅU 19 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 FRÅN GÅNGNA SEKEL. 199-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU fyller i år hela 199 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024
Vår käre Paul Göran Sigvard Lindroos * 18.09.1928 Åbo † 24.09.2023 Åbo Älskad och saknad av Svante med familj Jan med familj släkt och vänner Bred dina vida vingar, o Jesus, över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig. Fallet konstaterades vid Livsmedelsverket i onsdags. Tel. 583 All min kärlek Viola Jordfästningen äger rum fredagen 6 oktober 2023 kl. 9–16.30 och lö enl. Jag honom får möta till sist. 17–19 vid Uittamo församlingshem. 0500-82 3101. Avsikten är att de första resultaten av kartläggningen publiceras i början av nästa vecka. Minnesstund inom familjen. MARCIN HERNIK/FLICKR. •. Undersökningen gjordes efter att farmens ägare meddelat kommunalveterinären om djurens symtom och dödsfall. Alla minkar på den pälsfarm som drabbats i Alavieska ska avlivas. Servicelinjen P1 kör precis intill. Kundservicen vid stadsmiljön, Puolalagatan 2, 2 våningen mån–fre kl. DÖDA Agro Sydväst rf kallas till ÅRSMÖTE i Brusaby, Brusabyvägen 2, Kimito, torsdagen den 26 oktober 2023 med början kl. 28, 20700 Åbo . Ekenäs den 18 september 2023. Fågelinfluensa har påträffats hos minkar i Norra Österbotten Alla pälsfarmer kartläggs •. Adressen är Rusthållsbrinken 1. Välkommen! Framlagt Följande förslag är offentligt framlagt 2–31.10.2023: Förslag till detaljplaneändring och ändring av tomtindelning • Stadsdelen Österås, tomt 1 i kvarter 24, adressen Svalbergagatan 17 (plan nr 14/2023) Svalbergagatan 17 Förslaget till detaljplaneändring är framlagt på kundservicen inom servicehelheten för stadsmiljön, Puolalagatan 2, 2:a vån. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Vår kära Per Henrik Gunnar Eksten * 28.4.1940 Houtskär † 2.9.2023 Houtskär Med tacksamhet och saknad Tuula och Krister Virgine med familj Torvald och Wiveca med familj Osvald Anita, Alice och Leo med familjer Släkt och vänner Min Frälsare lever, jag vet att han lever. överensk. SMITTA. 12.30 i Uppståndelsekapellet i Åbo. . Mötet ger tillfälle att diskutera och ställa frågor om planeringen av detaljplanen. Jordfästning äger rum den 14 oktober kl. 044 488 3000, chatrin.kotka@folkhalsan.fi Kvartersklubbens veckoprogram 2.10–13.10.2023 VÄLKOMNA! MÅNDAG 12.00 Bridge, tilläggsinformation: Henrik Solin:henrikmsolin@gmail.com eller tel. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). ÅU ANNONSER LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 20 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Garagedörrar Tel. Det meddelar Livsmedelsverket. Med undantag av det senaste fallet konstaterades dessa fall i landskapen Södra och Mellersta Österbotten samt Österbotten i juli–augusti. Styrelsen FÖRENINGAR KUNGÖRELSER ALLMÄNHETEN TILL SALU Säljes traktor. 040 140 9345 TISDAG 10.00 Familjecafé 10.00 Gymgrupp i Luolavuorivägens gemenskapsboende, förhandsanmälan till chatrin.kotka@folkhalsan.fi 12.15 Karagruppen träffas (10.10) 12.50 Gymgrupp i Luolavuorivägens gemenskapsboende, förhandsanmälan till chatrin.kotka@folkhalsan.fi 14.00 Stickcafé 19.00 Linedance ONSDAG 10.30 Gymgrupp i Luolavuorivägens gemenskapsboende för erfarnare styrketränare, förhandsanmälan till chatrin.kotka@folkhalsan.fi 10.45 Seniordans 12.30 Lättmotion, även via Zoom. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. •. Psb. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Tel. Eventuella anmärkningar ska skickas till stadsmiljön antingen skriftligen till adressen PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till adressen kaupunkisuunnittelu@turku.fi före anslagstidens utgång. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . 14.00 Pidrogruppen TORSDAG 10.00 Balansgymnastik, även via Zoom. 050 367 6150 16.30 Hjärngympa (2.10), förhandsanmälan till gerd.hakalax@muistiturku.fi eller tel. Därefter minnesstund i Villa Vinden, Observatoriegatan 2. och på internet (www.turku.fi/sv/kungorelser). Källa: Livsmedelsverket AVLIVAS. MF 590 84. 4x4 drift, 2850 timmar och stor båttrailer. En kartläggning av fågelinfluensa som omfattar alla pälsdjursfarmer i Finland inleddes i september. Planerarna som bereder detaljplanen är anträffbara onsdagen 11.10.2023 kl. www.turku.fi/sv/kungorelser Svalbergagatan 17, planläggningsarkitekt Christiane Eskolin Rusthållsbrinken, planläggningsarkitekt Anna Hyyppä Åbo 30.9.2023 STADSMILJÖN Välkommen med i folkhälsans verksamhet Folkhälsans Kvartersklubb finns på Henriksgatan 9. Det är det första fallet av fågelinfluensa vid en pälsfarm i landskapet, uppger myndigheten. Tänk gärna på Cancerstiftelsen. Ett varmt tack till personalen på Rosenhemmet. HÖSTLOPPIS söndag 1.10.2023 kl. Bilden är inte från den aktuella farmen. Vid mötet behandlas i föreningsstadgarnas § 12 nämnda ärenden. •. Vi ber Er kontakta beredarna i första hand per telefon eller e-post, om Ni har frågor gällande de framlagda försla-gen, e-post: fornamn.efternamn@turku.fi Anhängiggörande Meddelande om anhängiggörandet av detaljplaneändring • Stadsdelen Uittamo, tomt 6 i kvarter 18, adressen Rusthållsbrinken 1 (plan nr 14/2022) Rusthållsbrinken Programmet för deltagande och bedömning är framlagt på kundservicen vid stadsmiljön och på internet. Fågelinfluensa har påträffats hos hägnade minkar i Alavieska i Norra Österbotten. 9–12. 13.00. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Högpatogen fågelinfluensa av typ H5N1 har påträffats på sammanlagt 27 pälsfarmer. Livsmedelsverket har beslutat att alla djur på pälsfarmen ska avlivas. Tel. 11–17 Hyvilempvägen 313, Pargas #vanhawallis KUNGÖRELSE Inbjudan till möte för allmänheten om ändring av detaljplanen Rusthållsbrinken Åbo stad och Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet ordnar ett diskussionsmöte om ändringen av detaljplanen Rusthållsbrinken. Smittkällan utreds. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. 13 i Houtskärs kyrka
Åbo 2023. 10 dagen före publicering. Inkl. wind m/s Det regnar eller det förekommar regnskurar på många håll. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. Inkl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Lokalt kan också dis eller dimma bilda. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser +8 10 12 12 13 15 14 15 14 16 16 17 11/ 12/ 12/ 13/ 13/ 13/ 14/ 13/ 14 15 14 16 15 16 17 16 8 8 10 10 13 12 10 Sön 11 14 14 15 15 15 16 15 Mån 11 12 13 15 15 15 16 15 Tis 11 12 12 12 12 13 14 13 Ons 10 12 13 14 14 14 15 14 Russarö 17 SW 11 Utö 16 SW 9 Kumlinge 16 SW 5 Åbo +2cm Föglö -2cm Hangö +1cm Amsterdam 20 1 Aten 26 1 Berlin 23 4 Bryssel 20 5 Budapest 26 4 Dublin 16 1 Frankfurt 26 1 Köpenhamn 18 1 Larnaca 32 1 Las Palmas 28 1 Lissabon 4 London 18 1 Madrid 28 1 Malaga 26 1 Mallorca 28 1 Moskva 23 1 New York 18 1 Oslo 16 1 Paris 21 1 Prag 25 1 Reykjavik 11 1 Rhodos 28 1 Rom 26 1 S:t Petersburg 23 1 Stockholm 17 4 Tallinn 20 1 Venedig 26 1 Warszawa 26 1 Wien 27 1 Zürich 23 4 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 995 995 1000 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1025 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. Inkl. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Dagens högsta temperaturen är 12 till 17 grader. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Molnigheten är riklig, men lokalt i syd kan molntäcket spricker upp. Den sydliga vinden är svag eller måttlig. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv
Gratis juridisk rådgivning på Luckan PÅ BESÖK. Eng.) Matias Alvear Cabezóns doktorsavhandling i teknisk kemi och reaktionsteknik framläggs till offentlig granskning vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi. Obs! Anmälning senast fredag 29.9. (Chem. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi Frida Gullichsen tar över som projektledare för Konstrundan Helsingforsbon Frida Gullichsen tar över efter Martina Lindberg som projektledare för Konstrundan. På måndag: Ludvig, Valio. ÅBO. 16–18 på Luckan, Auragatan 1 H. Höstterminens övriga rådgivningar blir tisdagarna 7.11 och 5.12. Innan Gullichsen åker tillbaka till sin hemstad Helsingfors ska det bli en rundtur i skärgårdsstaden, lovar Suomi. Gullichsen berättar att hon som bäst jobbar med att skriva olika stipendieansökningar för nästa års Konstrunda och ansökningstiden till Konstrundan 2024 sker genast i början av året. KONSTRUNDAN HAR av tradition satsat mycket på sin papperstidning och upplagan har varit stor, cirka 120 000 exemplar. – Nästa år hoppas vi även nå fler barn och unga i och med Konstens fredag, säger Tarja Suomi, tf. MALIN JOHANSSON. verksamhetsledare för Åbolands hantverk. – Konstnärer älskar att träffa människor och att få till stånd bra diskussioner känns värdefullt för dem, säger Gullichsen. I år deltog över 350 konstnärer och man hade över 31 000 besökare. Rådgivningen är ett samarbete mellan Luckan i Åbo och rättsnotariestuderande vid Åbo Akademi från ämnesföreningen Stadga. FÖRUTOM KONSTRUNDAN fungerar Åboland hantverk också som arrangör för flera andra stora evenemang, bland annat för ljusfestivalen Lux Archipelago som är ett årligt återkommande evenemang i Pargas och Nordens största Stickgraffiti-evenemang Knit’n’Tag vid Aura å i Åbo. Doktorsavhandling i teknisk kemi och reaktionteknik PRESSBILD/ÅA MATIAS ALVEAR CABEZÓN. Gullichsen kommer att leda ett team på sju personer och i måndags besökte hon Pargas för att bekanta sig med Konstrundans arrangör Åbolands hantverk. SOM PROJEKTLEDARE ansvarar Gullichsen för genomförandet av Konstrundan och hon fungerar också som regionkontakt i huvudstadsregionen, där hon själv bor och jobbar som kulturproducent och konstkurator. Förbundet består av 15 olika Taitoföreningar och deras 100 verksamhetspunkter bildar tillsammans Finlands största servicenätverk för hantverk. Hon säger att kreativa yrken är intressanta och för konstnärer är den sociala biten viktig, vilket märks i Konstrundan där konstnärer träffa människor som är intresserade av deras konst. Namnsdagar i dag: Roger, Siru, Sirja, Sorja. På måndag upp kl 7.38, ner kl 19.01. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 22 7.33 19.07 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.33, ner 19.07, i morgon upp 7.36, ner 19.04. Nästa år kommer man att minska ordentligt på upplagan och gå in för digitaltryck. Avhandlingen heter ”Epoxidation of light olefins on titanium silicates”. Opponent är professor Juan García Serna, Universidad de Valladolid, Spanien och kustos är akademiprofessor Tapio Salmi, Åbo Akademi. Malin Johansson 040-5359629 malin.johansson@aumedia.fi » » I måndags besökte Frida Gullichsen Pargas och bekantade sig med Konstrundans arrangör Åbolands hantverk. I morgon: Mikkelidagen. Boka in dig för en halvtimmestid på förhand per telefon 02 233 1986, eller e-post, abo@ luckan.fi. Rainer, Ragnar, Rauno, Raine, Raino. Disputationen äger rum fredagen den 6 oktober 2023 klockan 13 i auditorium Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo. Frida Gullichsen (t.v.) är Konstrundans nya projektledare, här tillsammans med Tarja Suomi som är tf. – Jag håller i tyglarna och ser till att allt går som smort, säger Frida om sina nya arbetsuppgifter. Höstens andra juridiska rådgivning ordnas tisdagen den 3 oktober kl. M.Sc. verksamhetsledare för Åbolands hantverk. Man hoppas också på att i större utsträckning nå yngre konstnärer. I år firar dessutom Taitoförbundet 110 år. DISPUTATION. Konstrundan, som har som mål att öka förståelsen för inhemsk konst, konsthantverk och formgivning, ordnades första gången redan år 2008
Från Houtskär beger sig Argentum vidare för en likadan musikstund i Kommunalgården i Korpo klockan 17.00 i samarbete med Korpo pensionärsförening. – Vi ville överraska både Åboborna och oss själva med en ny tolkning av Åboklassikern och det var fint att Kosken leipomo nappade på idén, säger Mirva Järvinen, marknadsföringschef för Hansakvarteret i köpcentrets pressmeddelande. På onsdagen delar man också ut presentkassar åt nyinflyttade Åbobor. – Kören har fortsatt att växa under åren och vi kunde denna höst välkomna ett halvt dussin nya sångare, vilket betyder hela 40 aktiva sångare, varav 17 i herrstämmorna. Varje termin har vi olika konserter i egen regi eller i samarbete med våra vänkörer. – Jag är en sann konstnärssjäl och det är otroligt givande att få göra tårtskulpturer på basen av kundens egna historier och erfarenheter. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. ARKIV/JAN-OLE EDBERG Seniorkören Argentum bjuder på höstsång i Åboland Seniorkören Argentum tar sig lördagen den 7 oktober till Houtskär och Korpo för att sjunga för och med pensionärer. 050 470 1530 Åbo Må Knackkorvsås/Sojastrimlor i sås Ti Kycklingbiffar/Vegenugetter Ons Korngrynsgröt To Fisksoppa med mjölk/ Gul kikärtsoppa Fre Makaronilåda/ Grönsaks-makaronilåda S:t Karins Må Fisksoppa/Quornsoppa Ti Makaronilåda/ Vegetarisk makaronilåda Ons Broilersås/Quornsås To Mifu-grönsakssoppa Fre Spenat-grynostknappar Pargas Må Kebabsås/Grönsakscurry Ti Fiskbulle/ Vegetariska biffar Ons Broilerlasagnette/ Tex mex-quornlasagnette To Korvsoppa/ Morotspurésoppa Fre Spenatplättar Kimito Må Thai-broiler Ti Köttfärssås Ons Ärtsoppa To Kökets fisk/ Kökets vegetariska maträtt Fre Matroslåda Skolmat v. Gesten är en repris från i fjol, och enligt Järvinen hoppas man att det blir en årlig tradition. Venla Daffeh, som är bosatt i huvudstadsregionen, är känd för sina konstnärliga tårtkreationer som kombinerar en läcker smak och skulpturlikt utseende. De ikoniska ljuröda munkarna bakas av Kosken leipomo, som kommer öppna ett nytt bageri i Hansakvarteret inom kort. Vi har en avslappnad och trivsam stämning i kören, som gör att det känns motiverat att träffas till övning en gång i veckan. För att få en kasse kontrolleras ID och inflyttningsdatum på plats. Åbos biträdande borgmästare Piia Elo håller ett välkomsttal riktat till alla nyinflyttade Åbobor klockan 17 på Hansatorget. I dag leds kören av kantorn och musikpedagogen Henrica Lillsjö som sammanställt programmet för Höstsång i Åboland. 500 dylika ska bilda en kortlivad installation, för sedan delas beståndsdelarna upp och ut till åskådarna. Programmet inleds klockan 13.30 och Argentums sångnummer varvas med några välkända allsånger. Hon blev genast taggad på Åboutmaningen. ÅU » » Skapelsen är rosa till färgen, men har inget med Posankan att göra. Jobbet med tårtor är en bra motvikt till mitt dagliga arbete där jag hjälper företagare att växa, säger Daffeh i köpcentrets pressmeddelande. ÅU » » Åbolands sång – och musikförbund firar i år 100 års jubileum och Argentum, som grundades av ÅSMF 2010, vill på detta sätta manifestera sina rötter i Åboland.. . Körens verksamhet kom raskt igång, med den inspirerande första dirigenten, Kurt-Erik Långbacka, och deltog redan 2011 i den finlandssvenska sångoch musikfesten i Åbo. Den som är intresserad att sjunga i blandad kör med mogna röster är välkommen, berättar körens ”informationsargent” Tryggve Forssell. I HOUTSKÄR kommer Argentum att uppträda på Fridhem, dit också andra än de boende är välkomna. INSTALLATIONEN avtäcks klockan 12 på Hansatorget, och de 500 första åskådarna bjuds på kaffe och en varsin bit av munkkreationen. 40 Tårtkonstnär bygger installation i Hansa Nästa onsdag avtäcks en alldeles unik skulptur med stark Åbokoppling, som dessutom går att äta. BISKOPSMUNKAR. HÖSTEN FORTSÄTTER i alla fall för Argentum hemma i Åbo, med övningar alla måndagar klockan 15– 17 i S:t Henriksalen, Österlånggatan 42 och medverkan i Åbo svenska församlings högmässa i Domkyrkan den 29 oktober klockan 12.00. Dessutom har man lagt med lokala företags varor, som Jalostajas Härkisärtsoppa och Auras dijonsenap. Kassarna innehåller produktgåvor med Åbotema. Tårtkonstnären Venla Daffeh ska bygga en version av Åbo slott, och hon kommer använda 500 biskopsmunkar – eller berlinermunkar – som byggstenar. Inträdet är fritt till de båda tillställningarna. ÅU SOLSIDAN 23 LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vet du något som vi inte vet. Presentkassarna delas ut i affärslokalen mittemot köpcentrets infodisk med start klockan 16. Resultatet blir ett slags öppningsnummer för Hansakvarterets kampanjvecka Hansailmiö. Som exempel kunde vi i maj detta år fira Esbokören Furornas 30 års jubileum på Kåren i Åbo tillsammans med Nagu Sångkör och för framtiden lockar en större samling för pensionärskörer, Pangfest, i Esbo
9–15, on kl. ÅU LÖRDAG 30 SEPTEMBER 2023 24 ÅBO KONSERTHUS BILJETTFÖRSÄLJNING ti–fr kl. 12–17, Aningaisgatan 9 Telefontjänst 02 262 0333 kulttuuri.myynti@turku.fi | tfo.fi må–ti och to–fr kl. 9 –12 LANTERNA JAC VAN STEEN, dirigent STORIONI TRIO HOLLYWOODS CHARM ANTTI RISSANEN, dirigent ANNA-MAIJA TUOKKO & MIKKO LEPPILAMPI, sång I BELLA VISTAS SALONG kammarmusikkonsert UNDER MEDELHAVETS SOL OLLI MUSTONEN, dirigent GÖRAN SÖLLSCHER, gitarr 5.10 12.10 8.10 26.10 13.10 27.10