Årgång 194. ”Artiklarna har en skarp udd och håller sitt fokus. 44. EFTER OLYCKAN Sidan 3 ”Dragsvik är som vanligt”. ASYLSÖKANDE Sidan 7 Gaybar släpper in dem Valdes till ”Årets lokaltidning” av branschorganisation. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Hugo har handlett i hundra år Sidan 4–5 Rabbe Holmberg 040-557 4024 Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården. 11-16 Öppet i oktober: Upp till 17% egenförmån och 5% S-bonus. AFM [A] Fre 11-19, Lö 11-19 buffé 15€ kl. Nummer 214. 4 november 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. Kremering vanligast Sidan 14–15 Baren Suxes i Åbo har fått många asylsökande som kunder eftersom de inte släpps in någon annanstans. ÅU:s redaktion tar ställning med sina val av teman.” Sidan 5 Pris till ÅU för fokus och skärpa ALLHELGONA Sidan 2 ”Skygga inte för sorgen” En vecka efter den tragiska tågkrocken har vardagen återvänt för de flesta beväringar i Dragsvik
ÄVEN FÖR MÅNGA som inte kände de unga pojkarna personligen är det just händelser som dessa som för upp sorgen till ytan, väldigt många berörs av det som sker. Man har hunnit ta farväl av den man älskar. Så går det inte för alla dem som mister en anhörig i en sjukdomsattack. – I mitt jobb, och också personligen, har jag märkt att när unga människor dör och när döden kommer överraskande är chocken stark. – JAG GÅR EN bit på vägen med dem, i deras sorg. – Tanken att den jag älskar nog har det bra. På kvällen samma dag som knivdådet hände i Åbo ordnade församlingarna och olika trossamfund en bönestund; att delta i den kunde vara ett sätt att läka sina sår, att möta andra i sorg. Min uppgift blir att möta dem, göra det så lätt för de anhöriga som möjligt med att diskutera med gravkontoret, i praktiska val, välja psalmer, få dem att känna sig trygga. För en präst, för en troende, finns ett hopp och ett ljus, säger Maria Wikstedt. – För andra kunde det handla om att tända ljus, det såg vi på torget i Åbo. Möt dem. Och man får när som helst kontakta en präst i församlingen för att prata, säger hon. FÖRSAMLINGSPASTOR. Som med de här militärpojkarna, de kanske var hemma veckoslutet innan och umgicks med sina familjer, ingen kunde tänka att när de for på söndag hemifrån var det sista gången de sågs. Man är chockad, skärrad, man är inte förberedd. Det är när den finns nära de här frågorna kommer, och Maria har också mött frågan på till exempel skriftskolläger. NÄR MAN som vän eller bekant möter den som är nära anhörig är det många som känner sig vilsna, vad ska man säga, vad ska göra. ANJA KUUSISTO MÖT SORGEN. Det är när en jämnårig dör du plötsligt ställs inför chocken; samtidigt som du sörjer blir du skärrad, vi ska alla dö. – När det svåraste hänt, när någon har mist ett barn är det som om det inte fanns ord. Man hänvisade bland annat till Kyrkans samtalstjänst där man kan samtala, chatta, och få stöd. Det finns de som inte vill ha blommor eller att folk uttrycker sitt deltagande, då kan vi respektera det, men de allra flesta mår lite bättre när andra visar att de bryr sig. Det betyder också att hon möter sorgen varje vecka, och hon vet att det är sant att alla sörjer på sitt eget vis, och att det inte går att bemöta all slags sorg på samma sätt. – Därför är det viktigt att prata om dem vi sörjer, inte skapa hemligheter av död och sorg utan lyfta fram dem, ge dem ljus, låt andra se dem. Göm inte undan den, prata om döden, prata om dem du saknar, säger prästen Maria Wikstedt.. Hon betonar att vi bör ge sorgen och döden tid, prata om dem. Och på något sätt, i vårt vuxna tänkande, kan det också vara bra att inse att jag faktiskt kan dö när som helst. Anja Kuusisto 05040023252/anja.kuusisto@aumedia.fi » » Stora olyckor, som den i Dragsvik, påverkar också många andra sörjande än dem som hade anhöriga i olyckan, säger prästen Maria Wikstedt. Det tröstar. – Då insåg jag hur fint och viktigt det kan vara att ge alla utrymme i att ta farväl. – Det är fruktansvärda olyckor och de kan behöva bearbetas även om man inte direkt kände dem det gällde. SÅ GICK DET inte för dem som förra veckan miste sina unga söner i olyckan i Dragsvik, eller i förra veckans brand i Pargas, inte i trafikolyckan på Kimitoön för ett år sedan, eller för dem som miste en anhörig i knivdådet på salutorget i Åbo. – Att ge tid att prata om döden är viktigt, och att prata om det som har hänt med rätta termer. ÅU NYHETER LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 2 Varje dag du lever är du en dag närmare döden. Stora olyckor och händelser – som knivdådet i Åbo, exemplifierar Wikstedt – river också upp sår för den som har en egen sorgprocess som inte har bearbetats färdigt. Man ska undvika det som florerar på sociala medier sådana gånger, inte sprida information innan man vet vad som hänt, såsom i Raseborg. Större olyckor kan väcka egen sorg till liv När unga människor dör och när döden kommer överraskande är chocken stark. Är döden faktiskt slutlig, händer det att folk frågar. Maria Wikstedt uppmanar oss att möta sorgen och den som sörjer. De här resonemangen visar kanske också på hur ovana vi nutidsmänskor är med att prata om döden, att inse dödens närvaro i våra liv. Ur prästens synvinkel finns det inte rätt eller fel ord att säga just då. – Tänk om de ändå lever någonstans, kan någon resonera, och vill inte att kistan ska lämnas ensam kvar i kyrkan. I mitt arbete som präst är det också delvis det praktiska jag får fokusera på när jag stöder de anhöriga. – Det är då chocken är som störst. – Det är naturligare att äldre människor dör, och om någon varit länge sjuk, även om det är ett barn, har man fått en annan förberedelsetid. En symbolisk, praktisk handling som blir ett sätt att bearbeta sorgen. FÖR MARIA WIKSTEDT blev vännens död en slags vändpunkt, hennes begravning öppnade en ny dimension, säger Maria. Hon tycker mycket om hoppet. Kanske inte med att fråga hur de mår, men med att visa sitt deltagande, ge det ord, eller om det gäller ens vän, knacka på med en lasagne, hjälp med något praktiskt göromål. OCKSÅ Maria Wikstedts arbetsplats, Åbo svenska församling, agerade direkt efter att information om trafikolyckan med beväringarna hade kommit ut. Det konstaterar prästen Maria Wikstedt mycket lugnt. DÅ DÖDEN för många av oss är något främmande möter hon döden varje vecka i sitt arbete. Men också då kan man visa sitt deltagande, man ska inte undvika den som sörjer
Öns värsta trafikolycka var ett faktum. Vid olycksplatsen i Kärra tändes ljus till minne av de fyra som omkom i olyckan. Alla var ok. KUSTJÄGARE. – Det man tänker på är att vi har varit i liknande situationer som de var då. De hade en övning som skulle pågå hela dagen men genast på morgonen blev det ett oväntat avbrott. – Det gick genast rykten också, men först lite senare fick vi veta hur det hade gått. – Vi får ju inte använda telefon under övningen och det var flera som inte hade telefon med. Personligen tycker jag att det fungerade. Många frågade varför sådant här händer. Dragsfjärds och Dalsbruks kyrkor hölls öppna, hela Kimitoön sorgflaggade, krisgruppen jobbade. TRE AV OLYCKSBILENS åtta beväringar hade omkommit, fyra hade skadats, en hade inga fysiska skador. – När vi i måndags kom tillbaka var stämningen kanske lite annorlunda, men nu är det en vecka sedan och förskräckligt snabbt kom vardagen tillbaka. Rasmus var under dagen i kontakt med sina egna Pargaskompisar, som fanns i andra kompanier. (02) 277 7377 biljetter@abosvenskateater.fi & ticketmaster.fi aurinkobaletti.fi SävellyS / tonSättning: Kaj Chydenius Koreografia / Koreografi: Marjo Kuusela Åbo svensKa teater 9 . – På brigaden samlades sedan alla och de gav oss mer information. Rasmus Nilsson använder ordet ”förskräckligt” snabbt. Exakt det här visste inte Rasmus och hans kompanikompisar när de skulle kontakta sina föräldrar.. 11 . En terränglastbil från brigaden och ett tåg hade kolliderat på Leksvallsvägen på Hangö udd. Blev det så, lyckades ni prata med varandra. Henric Schmidt, pensionerad kyrkoherde i Pargas, med mångårig erfarenhet från krisgruppsarbete, sade i en ÅU-intervju att det finns inga svar: Vi måste bara försöka dela frågorna med varandra. När vi på eftermiddagen kom till brigaden såg vi flaggorna på halv stång. Pargasbeväring: Vardagen har återvänt till Dragsvik Förra veckans torsdag tillbringade Rasmus Nilsson och de andra beväringarna i första kustjägarkompaniet i skogen. TÅGKROCKEN. Åtta beväringar fanns i olycksbilen. – Det var kanske en knapp timme efter olyckan som man avbröt vår övning och sa att vi alla ska ringa hem och säga att vi är okej. /tfn. – 12 . Rasmus Nilsson från Pargas berättar om hur Dragsvik återvände till vardagen efter förra veckans olycka. – Stämningen är säkert olika från stuga till stuga, men alla verkar nog ha någon slags kontakter. Och nästa gång när jag sätter mig i den där lastbilen tror jag absolut att jag sätter på mig säkerhetsbältet. ÅU 3 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 Liput / Biljetter: 10–40 € Åbo Svenska Teater, puh. Det fanns krishjälp och de uppmanade oss att prata med våra stugkamrater, och det fanns nummer att ringa till om det kändes som att man mådde dåligt. Men vi har alla uppgett vem man ska kontakta om något händer och de hade förberett sig och gav oss telefonnummer, sen kunde vi låna varandras telefoner och ringa. – De berättade genast det väsentliga så man inte skulle börja spekulera, det är viktigt, säger Rasmus Nilsson som är medicinalman i första kustjägarkompaniet. Att vardagen går vidare trots det som hänt är ett faktum, men lika klart är att stämningen i några stugor är helt annorlunda. BEVÄRINGARNA informerades om att det hade skett en allvarlig olycka, men gavs inte några detaljer om exakt vad som hade hänt. Den femte november ifjol avled fyra unga män från Kimitoön efter en avkörning nära avtaget till Dragsfjärds kyrkby, i halt före natten mellan fredagen och lördag. – Vår övning återupptogs sen och vi fortsatte vara i skogen. » » Ett år har gått sedan den svåraste trafikolyckan på ön. ALLA FÖRÄLDRAR eller de som kontaktades kanske inte ens hade hört om någon olycka då ännu, men den som har ett jobb där nyhetsflödet syns eller hörs visste vad som hade hänt. Olyckan förra veckans torsdag krävde tre beväringars liv. Chocken var stor, sorgen likaså. Anja Kuusisto 0504002352/anja.kuusisto@aumedia.fi » » Men i någon stuga gapar sängplatser tomma. ÅU Årslång sorg på Kimitoön MINNESLJUS. 11 . PÅ FREDAGEN när beväringarna skulle åka på ledighet över veckoslutet fick de nya instruktioner om vart de kunde ringa om de behövde prata med någon om det som hade hänt. ANNONS@AUMEDIA.FI
Det är svårt att veta om finlandssvenskan i dag skiljer sig mindre från sverigesvenskan än för 50 eller 100 år sedan, men jag tror skillnaden är mindre nu. Jag tror den i viss mån till och med lästes av skolelever, vilket jag har lite svårt att förstå. Vi andra göra helt säkert klokast i att följa det som högsvenskt fastställda språkbruket.” HAN ÄR anspråkslös nog att räkna sig själv till dem som inte ska vara kreativa. – Bland finlandssvenskar ser man ofta åsikten att vi inte ska bry oss om språkliga nymodigheter, säger Reuter. DEN AKTIVA finlandssvenska språkvården kom igång, efter Bergroths död, i början av 1940-talet då Svenska språkvårdsnämnden tillsattes. Vi ha ju vårt eget fosterland, vår egen kultur, varför våga vi ej ha vårt eget språk?” Men, säger Reuter: de som resonerade som Hagar Olsson var i minoritet. ”Täckas”, som i att ”täckas göra något”, gillar jag också. – Det viktigaste argumentet är att om det språk vi talar här inte är svenska så förlorar vi kontakten med Sverige. – Absolut, säger Reuter. – Resurserna är helt andra nu, säger Reuter. Finlandismer är språkdrag som används nästan enbart av finlandssvenskar. Men en sådan självständighet i fråga om enstaka detaljer låter mycket väl förena sig med en strävan att i allmänhet skriva ren högsvenska. Den är trots allt ganska komplicerad. Han är på många sätt tolerant, till exempel när det gäller att ge författarna frihet. Bergroth undertecknade bokens förord den 6 november 1917, alltså på svenska dagen året Finland blev självständigt. Nu skulle vi inte tala om den bildade klassens språk utan om finlandssvenskt standardspråk. Vi kunna någon gång tillåta oss att skriva finländska av princip; men vi få inte göra det av håglöshet, och vi böra inte göra det av okunnighet.” BERGROTH NÄMNER ord som han tycker är värda att spridas till Sverige, som ”skida” och ”kräfta” (fånga kräftor). Reuter citerar modernisten Hagar Olsson, som skrev så här i Studentbladet innan hon slog igenom som författare: ”Varför är allt, som i språkligt hänseende skapas här hemma hos oss, av noll och intet värde, ifall det ej sanktioneras i Sverige. Men, fortsätter han i bokens inledning: ”Icke var och en är skickad att skapa nytt i språkets värld; denna uppgift bör överlåtas åt skalden, tänkaren och vetenskapsmannen. Det roliga, säger Reuter, är att Hugo Bergroths ungdomsbrev är fulla med finlandismer. – Det är standardverket, slår Reuter fast. Språkanvändningen har förändrats radikalt. – Man måste tänka på att det då var en jättestor skillnad mellan den bildade klassen och de övriga, påpekar Reuter. I dag är det många som använder språket professionellt. HUGO BERGROTH var inte heller motståndare till språklig kreativitet. Men Bergroth menar tvärtom att vi ska bry oss om hur språket förändras i Sverige. Även om det innebär en hjärnflykt så är det fantastiskt att man kan flytta till ett annat land och fortsätta tala samma språk. – Jo! ”Vi andra…” skriver han. Efter den allmänna inledningen (som citeras här i texten) övergår Hugo Bergroth i boken till att detaljerat redogöra hur finlandssvenskan skiljer sig från högsvenskan. . Det har ingen riktigt bra motsvarighet i sverigesvenskan. Men vi ska tala tydligt och undvika kortstavigt uttal. Men han säger också att författarna i Finland har vissa friheter, konstaterar Reuter och citerar: ”Tycker en författare sig inte kunna undvara ett visst ord, eller menar han att ett visst uttryck förlänar framställningen en särskild kraft eller en viss avsedd färg, så frågar han nog inte efter om uttrycket är högsvenskt eller finländskt. ”Redan så som det nu är, framträda olägenheterna starkt. – Grunden är densamma, säger Reuter vars bok ”Så här ska det låta – om finlandssvenska och språkriktighet” (2014) nämner Hugo Bergroth redan i första meningen. Vi mottaga genom litteraturen rika andliga skatter från Sverige, men av det lilla vi kunna ge svenskarna i gengäld blir mycket avvisat därför att man i Sverige stötes av våra talrika språkliga egenheter: det är en trossats i moderlandet att böcker från Finland äro mer eller mindre onjutbara på grund av sitt språk.” BERGROTH BETONAR litteraturens roll som förmedlare av kontakten mellan finlandssvenskarna och Sverige. Språkvården har haft effekt. ÅU NYHETER LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 4 Språkvården står stadigt på 100-årig grund För hundra år sedan utkom Hugo Bergroths bok ”Finlandssvenska – handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift”. Då förlorar vi också motivationen för finskspråkiga att lära sig svenska, för de vill inte lära sig en svenska som inte duger i Sverige. Det riktigt stora steget togs 1976 då Forskningscentralen för de inhemska språken inrättades, och vi fick de första heltidsanställda finlandssvenska språkvårdarna. Och däri gör han utan tvivel rätt. Vi ska till exempel säga ”genom” med långt e-ljud. Mikael Reuter, språkvetare boende i Pargas, beskriver boken som helt avgörande för den finlandssvenska språkvården. . Vanligt folk talade oftast dialekt, och endast en liten del av samhället skrev texter. Och språket som boken behandlar är alltså den bildade klassens. VILKEN ÄR SKILLNADEN mellan Bergroth och den finlandssvenska språkvården i dag. De flesta finlandismer lever visserligen kvar, men finlandssvenskan hade nog fjärmat sig mycket mer från svenskan i Sverige om inte Hugo Bergroths verk funnits. – Det finns säkert skillnader på detaljnivå, men principerna gäller nog. Jean Lindén 040-548 53 20/jean.linden@aumedia.fi » » Mikael Reuter, språkvetare i Pargas: ”Utan Hugo Bergroths verk hade finlandssvenskan fjärmat sig mycket mer från svenskan i Sverige.”. Med högsvenska avser han en svenska som kan förstås av alla bildade svenskspråkiga oberoende av var, och i vilket land, de bor. Mikael Reuter konstaterar att riktigt alla i Finland inte höll med om att man måste tänka på att bli förstådd i Sverige. Vi har kanske blivit lite mer toleranta, men jag tror samtidigt att man ibland misstolkat Bergroth. – Däremot ska vi inte försöka låta rikssvenska när vi talar. BERGROTHS mål med storverket ”Finlandssvenska” var att försöka se till att finlandssvenskan inte fjärmar sig från högsvenskan. Bergroth oroar sig för att finlandssvenskan håller på att glida för långt från svenskan i ”moderlandet”. Visserligen läste många ickefackmänniskor istället kortversionen ”Högsvenska” som gavs ut ett år senare. MIKAEL REUTER säger att Bergroths tänkta målgrupp för ”Finlandssvenska – handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift” väl i första hand var professionella språkbrukare. Vi kan använda samma lexikon och ta del av hela den stora svenska litteraturen. MIKAEL REUTER visar en kommande artikel där han analyserar en mycket ung Hugo Bergroths brevväxling med sin mor på 1880och 90-talet – alltså långt innan Bergroth blev den ansedda språkvetaren. Med finlandssvenska avser han den bildade klassens svenska, inte dialekterna. ”Rådda” är ett bra ord som fick en viss spridning i Sverige tack vare Mumin. Och ser vi till dagens finlandssvenska ord som vi gärna kunde sprida finns ”talko”. Varför måste Sveriges språk ständigt vara och förbli en norm för oss. I dag skriver de flesta av oss, åtminstone i sociala medier. Det är visserligen ett lån från finskan, men ett utmärkt ord som saknas i Sverige. DE FLESTA TYCKTE att det är viktigt att vi håller ihop språket. – Dessutom flyttar många unga finlandssvenskar till Sverige. Det betyder däremot inte att språket ska stå stilla. Samtidigt, ler Reuter, ligger det väl något i Bergroths ord: ”Börja vi alla egna oss åt ’instinktivt nyskapande’, söka vi med denna vackra benämning bemantla våra bristande insikter i vårt modersmåls lagar, så kan detta icke leda till annat än språklig anarki och förbistring.” HUR ARGUMENTERAR du för vikten av att standardfinlandssvenskan inte glider ifrån sverigesvenskan. Han betonar att ”den instinktiva skapande kraften, språkets ädlaste kraft” inte får hämmas. Vården har bland annat fokuserat på språket i medierna, på lagspråk och myndigheternas svenska
Gillade skärgårdsliv, natur och fiske. •. Gifte sig 1893 med Elsa Fabritius. 1912 gav han ut ”Etthundra i det finländsk-svenska skriftspråket, särskilt tidningsspråket, förekommande provinsialismer jämte deras motsvarigheter i högsvenskan” och tre år senare den tryckta föreläsningen ”Våra provinsialismer”. •. Artiklarna har en skarp udd och håller sitt fokus. – Juryn bestod av unga människor. •. •. Principerna i Hugo Bergroths ”Finlandssvenska” gäller än, säger Mikael Reuter i Pargas, den moderna finlandssvenska språkvårdens nestor. ÅU:s Stefan Holmström tog emot priset för ”Årets lokaltidning” på torsdag kväll i Uleåborg. Där kom han i kontakt med flera av tidens främsta nordiska filologer. Visade redan i början av 1890-talet intresse för språkvård. •. I tvådagarstidningarnas webbkategori segrade Västra Nyland. Tidningen vann första priset i kategorin tidningar som utkommer minst tre gånger i veckan. Källor: ”Biografiskt lexikon för Finland” och ”Uppslagsverket Finland”. I tävlingen deltog 79 tidningar och 37 webbtjänster. Erhöll professors titel 1919. 100-ÅRIG SKRIFT SOM HÅLLER. PRESSBILD Det är sporrande för hela redaktionen och för alla anställda.. •. Det ordnar bland annat en årlig språkvårdsdag och delar ut Svenska kulturfondens språkvårdspris. PERSONALEN VID Tidningarnas förbunds medlemstidningar fick i år välja sin egen favorit bland lokaltidningstävlingens deltagare. JURYN SOM betygsatte både tryckta tidningar och webbtidningar bestod av 14 journalistikstuderande elever från Haaga-Helia yrkeshögskola. Det är en positiv signal utifrån att vår tidning bedöms som den bästa bland 79 deltagande tidningar, säger Stefan Holmström, ÅU:s chefredaktör. Var en av dem som tidigast insåg, att utvecklingen av det svenska riksspråket i Finland hotade ta en riktning, som ledde till isolering från Sverige. JURYNS MOTIVERING lyder så här: ”Åbo Underrättelser lyckas kombinera det lokala och det globala. •. Bergroth byggde vidare på material som sedan 1880-talet hade samlats in om finlandssvenska avvikelser från svenskan i Sverige. BLAND LOKALTIDNINGAR som utkommer två gånger i veckan segrade Östnyland. Holmström säger att priset visar att ÅU är på rätt väg. •. Tidningen Rantalakeus som utkommer i Uleåborgsregionen röstades till Pressens favorittidning år 2017. 1893–1934 lektor i svenska språket vid universitet och samtidigt 1892–1907 bibliotekarie vid H:fors stadsbibliotek. Född 1866 i Helsingfors, död 1937 i H:fors. •. På andra plats placerade sig Västra Nyland. Gjorde bland annat resor till Åland där han upptecknade dialekter, visor och annat folkloristiskt material. •. Fadern var rektor för Svenska normallyceum i Helsingfors och senare överinspektör vid skolöverstyrelsen, modern sjökaptensdotter från Jakobstad. Som lektor i svenska undervisade han grupper av studenter som skulle ha stor betydelse som språkbrukare och språkliga påverkare, bland annat blivande modersmålslärare och jurister. De fick tre barn. Tiiro. ÅU » » ”Lyckas kombinera det lokala och det globala. Åbo Underrättelsers redaktion tar ställning med sina val av teman, med synliga frågor kring immigranter och könsfrågor. ÅU:s redaktion tar ställning.” GLAD CHEFREDAKTÖR. Rantalakeus får beröm av juryn för sina långa artiklar, träffsäkra rubriker och användning av sociala medier. – Det är sporrande för hela redaktionen och för alla anställda. Dess syfte är att främja och vårda det svenska språket i Finland. •. JEAN LINDÉN ÅU är årets lokaltidning Åbo Underrättelser har utsetts till årets lokaltidning 2017 av Tidningarnas förbund. Studerade i Uppsala 1890 och gjorde flera forskningsbesök i Lund och Uppsala på 1910-talet. Färdig blir en tidning aldrig. •. Juryns arbete leddes av lektor i journalism Sari T. Sin kamp för att bevara finlandssvenskan som en del av det svenska riksspråket inledde Bergroth med en serie artiklar i Svenska folkskolans vänners kalender 1910–1913. Insamlingsarbetet hade utförts dels av Svenska landsmålsföreningen och enskilda forskare i Finland, dels av intresserade forskare i Sverige. •. Avlade filosofie kandidatexamen vid Helsingfors universitet 1888 med betyg i svenska språket och litteraturen, romersk litteratur, estetik och nyare litteratur, grekisk litteratur samt botanik. 1917 kom ”Finlandssvenska – handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift”, och sedan ”Högsvenska – kortfattad hjälpreda vid undervisningen i modersmålet” (1918) samt ”Svensk uttalslära med särskilt beaktande av skiljaktigheterna mellan det finländska och det högsvenska ljudskicket” (1924). ÅU 5 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 NYHETER Filologen Hugo Bergroth •. Hugo Bergroth-sällskapet grundades 1992. Sociala medier och webbtidningen framhävs fint på pappersversionens sidor; utmärkt!” Priset delades ut på torsdagen vid Tidningarnas förbunds mediedagar i Uleåborg. Det är också uppmuntrande, vi lyckas göra en tidning som tilltalar en ny generation läsare
Men när jag väl kom hit till Åbo har det underlättat att ha någon här som pratar samma språk och vet hur allt fungerar i klubben, berättar Lucas Ekeståhl Jonsson. Om allt klaffar är svenskarna överens om att TPS slåss om guldet. w w w . Det är en trevlig stad, så jag kan nog tänka mig att spela här en längre tid. 14.00 Inträde: vuxna 10 €, studerande och pensionärer 5 €. Det underlättar att få snacka svenska, säger Nyström. Likt fjolårets succésvensk Erik Thorell var det inför säsongen fråga om två ganska okända namn för den finska hockeypubliken. Spelar som vänsterforward •. TPS LIGGER INNAN fredagens omgång på en andra plats i tabellen med två matcher färre än ligaledarna Kärpät. – Jag är ju en offensiv spelare och ska vara giftig framåt. Backen Ekeståhl-Johnsson har spelat i nästan varje match. Född 1993 •. Jag började som lite av en allroundspelare, men jag vill spela power play och skapa chanser framåt. Jag ville upp ett snäpp från Allsvenskan och TPS kändes rätt från början, säger Nyström och får medhåll av Ekeståhl Johnsson. – Dessutom är det ju positivt att vi är två svenskar som kom samtidigt, påpekar Ekeståhl Jonssons klubbkamrat Erik Nyström. – Det blir ju mycket tid i ishallen förstås, men vi hänger en hel del när vi har tid över, bland annat på caféerna vid ån, säger Ekeståhl Jonsson. Fredrik Häggman fredrik.haggman@aumedia.fi Det känns ju mer som hemma i Sverige än Lahtis eller nåt sånt ställe inåt landet, just när det finns ett svenskt universitet och man hör folk som pratar svenska. Vänsterforwarden Nyström har missat några matcher på grund av feber, men annars fått tid på isen. Har spelat i IK Pantern, Timrå IK, IK Oskarshamn, Medvescak Zagreb, Hamilton Bulldogs, Karlskrona HK och Modo » » Årets svenska TPS-förstärkningar Lucas Ekeståhl Jonsson och Erik Nyström trivs både i klubben och staden. ”TPS kändes rätt direkt” ISHOCKEY. ÅU SPORT LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 6 Lördag 4.11 kl. Thorell kom också han som doldis från Allsvenskan men slutade på tredje plats i skytteligan och gick därefter vidare till Helsingfors IFK. Om man får tro dem själv är formen också stigande. – Jag är nöjd med hur mitt spel ser ut nu och det har blivit bättre och bättre under hösten. FREDRIK HÄGGMAN. a i f k . Enligt Ekeståhl Jonsson har de förmågan att vinna matcherna också då spelet inte är hundraprocentigt. Kommer från Stockholm •. DUON ÄR BEKANT med varandra sen tiden före TPS, även om de då spelade mot varandra. ÅRETS NYFÖRVÄRV HAR ännu inte nått riktigt samma höjder, men ser man på statistiken har de lyckats vika varsin viktig plats åt sig i TPS trupp. Erik Nyström Lucas Ekeståhl Jonsson •. Hittills har han stått för tre mål och åtta assist. Vi har våra flickvänner här också och de trivs bra med att umgås, berättar Nyström. Det känner jag att jag fått göra på senaste tiden, berättar Ekeståhl Jonsson. Båda kommer närmast från Allsvenskan, den svenska nästhögsta nivån. Spelar som back •. Född 1996 •. Spelar det någon roll som att det finns en svenskspråkig minoritet här när man kommer hit som svensk. – Det känns ju mer som hemma i Sverige än Lahtis eller nåt sånt ställe inåt landet, just när det finns ett svenskt universitet och man hör folk som pratar svenska. Har spelat i IF Björklöven Erik Nyström •. Samtidigt tycker jag att mitt defensiva spel också har utvecklats under hösten. – Slutmålet för mig är förstås NHL, men TPS är ett bra stopp på vägen, menar han. Norrlänningen Ekeståhl Jonsson kommer närmast från Umeåklubben Björklöven och Stockholmsbördige Nyström från Malmöklubben IK Pantern. Här i Åbo umgås de mycket på fritiden. I början var det lite knackigt och jag fick jobba mig in i laget. – Jag trivs bra här i Åbo. Då stjärnspelarna Perrín och Filppula saknats på grund av skada har Nyström under de senaste matcherna klivit fram. – Finska ligan är ett steg uppåt. f i / k a s i p a l l o / Damer ÅIFK-GrIFK Åbo mot Grankulla! Kamratmöte i Fågelboet när ÅIFK möter GrIFK. Finska ligan ser de som mer fartfylld än vad de är vana med från tiden i Sverige. Det är inte jätteviktigt för oss som kommit hit för att spela hockey, men ändå skönt till exempel då man går ut och äter. EKESTÅHL JONSSON och Nyström är två av TPS nyförvärv för den pågående ligasäsongen. Jag ligger bra till i plus/minus-statistiken , och det är ett kvitto på att jag hjälper laget att hålla tätt bakåt också, säger Nyström. Kommer från Umeå •. Lucas Ekeståhl Jonsson och Erik Nyström trivs i Åbo. – Att Henrik Tallinder som också är svensk spelar här hade ingen inverkan på mitt beslut att skriva kontrakt för TPS. Lite mer fysisk än SHL, anser Nyström som har erfarenhet av spel i den högsta svenska ligan. Motsvarar hösten de förväntningar ni hade när ni kom hit. TPS KÄNDES RÄTT DIREKT. – Jag tycker åtminstone att jag har svarat på mina egna förväntningar, inte bara i fråga om poäng utan spelmässigt också, säger Nyström
Han har drivit Suxes tillsammans med sin man Arto Juntunen i 13 år. Makkonen har också funderat att ifall myndigheterna skulle göra en razzia till baren, hur skulle de kunna veta mer om personens ålder än det som står på asylsökandes kundkort. Alldeles i början fick de som sökte asyl bara en papperslapp utan bild, men ganska snart började de få bildförsedda så kallade kundkort, vilka Suxes godkände. Emma Strömberg 040-180 3032 emma.stromberg@aumedia.fi » » Baren Suxes i Åbo fick plötsligt många asylsökande som kunder – eftersom det var enda baren som släppte in dem. Det var en svår tid, berättar Makkonen. 1984 födda Hayder Kadhim Abed kom inte in på flera barer i Åbo under en fredagskväll i höstas. – Vi gör helt på samma sätt som med alla andra bargäster, om någon inte kan bete sig åker den ut, konstaterar Makkonen. Myndigheterna har ju tillgång till samma identifikationshandlingar som baren. – Vissa kunde inte alls tåla att det kom asylsökande hit. Vi fick förklara och förklara att alla är välkomna. SUXES ÄGARE. Suxes ägare Ilari Makkonen fick höra att många andra barer inte släpper in asylsökande. DET ENDA frågan var hur de kan bevisa sin ålder. ATT DET PLÖTSLIGT kom en stor grupp manliga asylsökande till den lilla baren gick ändå inte helt smärtfritt. – I början var vi väldigt förvånade och förundrade att de inte kom in på andra barer. undrar han. Ilari Makkonen blev chockad över att andra barer inte släppte in asylsökande. – Jag har till och med fått höra av en person som var 50 år att han hade blivit tillfrågad om ID vid andra barer. Innehåll: Bl.a supermat, färgernas betydelse i maten och ett skönt och giftfritt hem. ÅBO. Med jämlikhet som ledord för baren var det självklart för honom att Suxes skulle välkomna också asylsökande. Kvinnliga kunder kunde uppleva asylsökandes närmanden som otrevliga. Mera information på 4H klubbarnas hemsidor: http://pargas.fs4h.fi/start/ http://kimito.fs4h.fi/start/ Länk till Morotslivbloggen: http://morotsliv.com/ 14.11 kl 18.30-21 i Sarlinska skolans auditorium 13.11 kl. ÅU ÅBO NYHETER 7 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 Föreläsning om hälsosam livsstil Pargas och Kimitoöns 4H ordnar en gratis föreläsning om hälsosam livsstil med Ila Nordman som har den kända finlandssvenska bloggen Morotsliv. Elisa Raassina, Sirkka Heikkinen, Pirjo Vahtola, Sirkka Vepsä, Merja Köpsi, Ritta Vasenkari, Marja Kalajoki, Maaret Perälä, Ulla Lehtonen och Lasse Vahtola läser texter av 25 poeter. (02) 274 9900 10.11 Båt & Bil + storutdelning Endast gaybaren välkomnade asylsökande På Åbos enda gaybar Suxes har man erfarenhet av hur svårt det är för asylsökande att komma in på barer i staden. 18.30-21 i Villa Lande annons@aumedia.fi Tel. Turun Lausuntakerho firar 70-årsjubileum med diktrecitation. Alla har inte betett sig hyfsat mot de andra kunderna. EMMA STRÖMBERG ÅU 28.10. – Nu har vi en grupp på kring tio asylsökande som är stamkunder hos oss och som vi känner, berättar Makkonen. Han lyfter också fram att vissa asylsökande helt klart var homosexuella och hörde hemma på Suxes, och han försökte förklara det för skeptiska stamkunder. Efter 2015 när den största gruppen asylsökande kom till Finland fick Suxes också en helt ny kundkrets. Makkonen förundrar sig över andra barers policy: – Om en person är klart över 18 år, varför fråga papper av en asylsökande, när man inte gör det av finländare. Många asylsökande började komma till gaybaren för det var det enda stället där de släpptes in. I början blev det konflikt mellan de gamla stamkunderna och asylsökandena. Antalet kunder som är asylsökande har minskat i och med att många fått avslag eller har flyttats till andra delar av landet. Projektet delfinansieras av leadergruppen “I samma båt” och Svenska kulturfonden. ”Rosoista kaarnaa vasten” heter evenemanget som hålls på söndag vid Gamla rådhuset klockan 15. 25 poeters texter reciteras på söndag. Det är helt vettlöst
”Det betyder att bankerna måste öppna informationen om kundernas konton så att andra aktörer kan använda bankernas infrastruktur som plattform för egna finansiella tjänster”, skriver John-Erik Jansén i sin ledare i Hufvudstadsbladet (2.11) VAD ÄR DETTA. Boken antas bidra till en bättre kunskap bland de unga om framför allt den svenska tiden i vår historia, en lång period som riskerar att få allt suddigare konturer i det allmänna medvetandet. De undrar varför 80 procent av finländarna går omkring med kontanter i fickan, en klart högre andel än i andra nordiska länder, enligt en undersökning som gjordes 2016. (...) Förhoppningsvis får också mammorna och papporna en extra ranson med kunskap då de dyker ner i boken tillsammans med sina telningar. De som kör med kort, mobil och nätbank tror kanske det är en ”europeisk” trend att skippa kontanter, men i många europeiska storstäder uppmanas turister ha sedlar med sig, om de ska klara sig. I VISS MÅN KAN vi tala om ”bubblor” då vi ser på människors beteendemönster. Apoteken försätts i en svår mellanhand och folk får inte sina mediciner. Egentligen är det här en utveckling som bankerna själva drivit: skär i kassatjänsterna, öka andra tjänster, såsom egendomsförvaltning. Åbo Akademi förlorar i trovärdighet om akademin bränner sina egna rötter i Jakobstad och samtidigt planterar nya skott på Åland. Sedan har vi Nederländerna, där flera affärer – hela kedjor – vägrar ta kontanter. ”Kunderna måste förstås godkänna operationen”, tillägger Jansén, och hänvisar till en undersökning om att de flesta inte vill ge andra aktörer tillgång till kontouppgifterna. Enligt en undersökning som gjordes för Deutsche Bundesbank finns det en utbredd uppfattning om att man har bättre koll på sina pengar då de är sedlar och mynt i plånboken. DET ÄR FAKTISKT lite skojigt att tyskarna – som bor i landet som kallas ”Europas ekonomiska motor” – hör till dem som verkligen gillar kontanter. Mot den bakgrunden är det mer än märkligt att den åländska landskapsregeringen nu har budgeterat för en temporär ÅA-utbildning av barnpedagoger i Mariehamn. Niclas Erlin Ledare i Västra Nyland TEKNIK Det har regelbundet hänt att apotekskunder inte fått sina recept förnyade inom utsatt tid eller att nya recept inte skrivits ut av hälsovårdscentralen i Borgå. Koiramäen Suomen historia, som snart kommer ut även i svensk språkdräkt med titeln Hundbackens Finlands historia, blev den mest sålda boken på årets bokmässa i Helsingfors och den har applåderades även av yrkeshistoriker. Det är sådana som ett nytt EU-direktiv snart låter titta på ditt konto och flytta dina pengar, om du så vill. De som inte är så pigga på öppenhet tvingas kanske märka att de i fortsättningen behandlas som kontantkunderna i Nederländerna. Eller närmare bestämt den service bankerna inte erbjuder. För italienare är kontanter ännu viktigare. Å andra sidan har vi säkert de som gärna öppnar upp all data och räknar med att de vinner på de nya aktörernas entré. Frågan är om det finns en bank som förstår att den här kundkretsen är så stor att det kan löna sig att profilera sig som ett alternativ, en gammelbank. Det finns supermarketar där de som vill betala med kontanter har egna kassaköer, ofta de längsta, för att på så vis ”sporra” folk att använda sig av bankkort. Hur ska den enskilda människan kunna välja och vraka bland serviceproducenterna och lita på att den vård som ges är just den som behövs. Hur många bankkontor har vi kvar i hela landskapet efter några år, efter en sådan minskning. Tora Mattheiszen Ledare i Östnyland. (...) Om problem med informationsgång och rutiner finns redan nu, hur i all världen ska man kunna hantera systemen efter vårdreformen, då allting sannolikt blir så mycket större. Att en reform av något slag behövs är klart, men för tillfället har regeringen inte lyckats med annat än att skapa oro på alla nivåer och det ser ut som om vården fått en undanskymd roll i all iver att få till stånd nya landskap. Din bank har inte längre monopol på din kontoinformation eller de betaltjänster du använder. Det som däremot har betydelse är att beslut om hur vardagen ser ut också i Pargas eller Kimitoön fattas på EU-nivå, med betaltjänstdirektiv PSD2. DET BLIR OMVÄLVANDE, för kunder och hela banksektorn. Tredjepartsleverantörer. Åländska röster vidhåller att budgeteringen har föregåtts av diskussioner med ÅA om en satellitutbildning. Och varför kan man inte betala med mobilen överallt, som i Sverige, där alla swishar. De som inte är intressanta för de nya aktörerna kan få sin sista banktjänster nedskurna till ett extremt minimum jämfört med nuläget. Andra gånger gäller debatten hur få kontoren nu för tiden är. Jansén noterar i HBL att Nordea räknar med att minst 6 000 jobb försvinner inom de närmaste åren. Till och med på loppisarna i Sverige ska det vara Swish. ”Längsta kön, var så god”. När den här utvecklingen drevs starkt på 1990-talet hade bankerna förstås ingen aning om att de en dag får konkurrera mot företag som Apple, Google eller Amazon. Och i teorin kan det väl vara trevligt om någon ny kan lova bättre villkor för att sköta dina räkningar eller lån. De bästa bitarna har fått publiken att börja reflektera över det förflutna. Risken i det här är att det blir en ännu klarare uppdelning i A-bankkunder och B-bankkunder. Men vi ska hålla oss till Europa och EU. I vissa fall kan det gälla traditionella bankärenden, som checker: Någon får en gåvocheck men så visar det sig närapå omöjligt att få ut pengar. De minns ofta inte ens när de senast har besökt en bank. OP-gruppens avgående koncernchef Reijo Karhinen har uttalat sig ” i samma riktning”. De anser dessutom att utvecklingen inte gått för snabbt, utan för långsamt. ÅU LEDARE LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 8 4.11.2017 GNURF PLOCKAT Alla vill se ditt konto ETT TEMA som dyker upp med jämna rum i åboländska gruppers debatttrådar i sociala medier är den service bankerna erbjuder. FÖR DEN SOM sköter penningärenden i Pargas eller Kimitoön har det såklart inte så stor betydelse hur folk i andra länder beter sig med sina pengar och kort. Din bank har inte längre monopol på din kontoinformation eller de betaltjänster du använder dig av. Frustrationen är påtaglig och utbredd, inte bara i Åboland, men också i Åbo och landskapets andra städer. Och i USA, checkernas lovade land, har de först nyligen börjat dela ut kreditkort med chip. Stefan Holmström stefan.holmstrom@aumedia.fi UTBILDNING Varken pengar eller förnuftsargument bet på Åbo Akademis beslut om att barnträdgårdslärarutbildningen ska bort från Jakobstad hösten 2018, från ett campus som är skräddarsytt för ändamålet. I ANDRA ÄNDAN av kundspektret finns de som inte förstår diskussionerna. När tyskar går till affären betalar de klart oftare med kontanter än med bankkort. Kenneth Myntti Ledarkommentar i Österbottens Tidning FINLAND 100 Den historieeruption som landets 100-årsjubileum inneburit har bjudit på många goda inslag. Ofta handlar det om hur besvärligt det är att hinna till banken de få timmar då kontanter hanteras. Och kanske det går så att det i spelutvecklar-Finland också dyker upp programmerare som hittar på en framgångsrik förmögenhetstjänst som erövrar världen. (...) Till de verkliga godsakerna som dukats fram under jubileumsåret hör Mauris Kunnas bilderbok om Finlands historia från medeltidens slut till och med 1800-talet. Vi bara har sett början av bankernas stora reträtt. Den bank du är kund hos decimeras kanske till en förvaringsplats för pengar. Det här är ett långt steg från nuläget, så långt att det ännu är svårt att riktigt greppa det. Kanske du till och med vill betala elräkningen när du nu en gång är inne på Facebook. Andra företag kollar sedan in kontona och erbjuder sina tjänster. Det är bara att titta in i affärer i trendiga Mitte i Berlin och erbjuda ett bankkort, så märker man att det ofta inte lyckas
Efter att Lillebror besviket konstaterar att Karlsson tagit den större karamellen frågar Karlsson vilken Lillebror skulle ha tagit om han hade fått välja först. Allegorin med de två vattentramparna slutar förstås med att bägge drunknar när den understa inte längre orkar trampa. De befinner sig tekniskt sett olagligt i landet, men att återvända till hemlandet kan vara livsfarligt. Hur mycket koldioxid som de blir tvungna att binda, beror helt på hur mycket deras föräldrar släpper ut. Skatten är som sagan om kejsarens nya kläder. Som paret som grälar om vilken restaurang de skall gå till. Vi kan inte se på när människor tvingas leva på gatorna utan skydd. Det var då polletten trillade ner. DETTA SÄTT ATT UTNYTTJA en utsatt grupp för att eliminera ett eget problem (utan att de facto lösa det) kan jämföras med två simmare som trampar vatten. Amina Elezovic Förbundsstyrelsemedlem Svensk Ungdom Varje papperslös ska ha rätt till att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Finland har också undertecknat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. ”Du fick ju den mindre, så vad gnäller du för?” svarar Karlsson. Så varmt som det är nu har det aldrig varit de senaste 12 000 åren. Och vilken är din. – Det är mer bråttom än vad de flesta har kunnat känna till. Alla är överens om att 2015 inte var problemfritt för Tyskland, men landet är EUs motor med många goda år bakom sig. Detta är frågor som vi alla behöver fundera på. Svensk Ungdom vill att kommunerna, som fungerar som den närmaste myndigheten, ska ta sitt ansvar för de papperslösa. DET ÄR SOM NÄR Karlsson på taket tar den större karamellen då Lillebror erbjuder honom valet mellan de två sista sötsakerna i påsen. Esko Salmela Dalsbruk Vindkraftsbolagen kommer dock inte själva att betala den nya skatten. Vilken är min roll när det gäller att stoppa detta vansinne. Det är lika varmt som under den förra värmeperioden för 115 000 år sedan och det är mycket illa. Nu var de tysta. Det finns nya fakta och alla barns framtid hänger på om tillräckligt många av oss kan ta dem till sig. I praktiken innebär det att papperslösa är tvungna att leva utan tak över huvudet, pengar, mat, hälsovård och utbildning; behov som ingår i de primära mänskliga rättigheterna. Sen dess har jag ansett att vår tids viktigaste uppgift är att säkra ett hanterligt klimat åt alla barn. Många frågar sig bestört hur det överhuvudtaget är möjligt. Båda vet att det enda rätta är att diskutera sig fram till ett gemensamt val, men frestelsen finns där: att bara ropa ”jag bryr mig inte, det spelar ingen roll vart vi går, bestäm du!” Så kan man bekvämt lösa problemet för sin egen del utan att de facto lösa det, för var middagen skall ätas är fortfarande oklart. Men är det målet möjligt. Trots det får vi dagligen höra om hur papperslösa lever i usla förhållanden runt om i landet. Men utsläppen fortsätter. Enligt henne skulle kommunerna få mera pengar till skolor, dagvård och hälsovårdstjänster. Papperslösa människor blir ofta tvungna att leva i omänskliga förhållanden. Dessutom tenderar hen då att ge avkall på sin egen smak och det blir en dubbelvinst för hen som ”gav upp” först (populisten). I många kommuner har invånarna motsatt sig vindkraftsbygget. Kommunerna måste trygga grundläggande rättigheter för papperslösa ASYLSÖKANDE Allt flera blir papperslösa i Finland på grund av regeringens strikta asylpolitik. Istället är partnerns uppgift nu dubbelt så svår. O Om det inte räcker som motivering för att hålla tassarna borta från högerpopulismen så finns alltid Tysklands historia att ta till. Lösningar med denna logik görs på bekostnad av andra politiska grupper, framför allt dem som vill ta tag i utmaningar och lösa dem en gång för alla. Dels de som godkänts inom kvoten för det frikostiga stödet, dels de som väntar på det nya så kalllade auktionsförfarandet, som innebär att staten beställer elektricitet av det vindkraftsbolag som ger det lägsta anbudet. Förslaget stöddes i riksdagen nu med rösterna 151–8. Vindkraftskommunerna skulle sålunda få högre inkomster. Naturligtvis inte! Det som vår generation håller på med idag och inget gör åt, vältras helt över på nästa generation. När världen blir svår att förstå är det lätt att välja de enkla lösningarna som erbjuds. Ja, det beror ju på hur snabbt våra koldioxidutsläpp minskar. Den förra får i sin bokföring anteckna skatten som en förlust. Vindkraftsbolagen kommer dock inte själva att betala den nya skatten. Då skattepengarna cirkulerar via vindkraftsbolagen får kommuninvånarna uppfattningen att vindkraften ger inkomster åt kommunen. Hur kan vi göra så mot dem som vi älskar mest. Men den cyniske populisten uppe på axlarna är nöjd ändå: sak samma om jag drunknar, bara någon annan drunknar litet mer. Men nu är CO2-utsläppen så stora att de måste minska mycket snabbt – annars kommer barnen dessutom tvingas att skapa konstgjorda, tekniska och högst osäkra lösningar, till stora kostnader. Med ett stöd på 13% tog de sig in i förbundsdagen. ”Den mindre, såklart”, svarar Lillebror. Han har varnat för klimatförändringen inför USA:s kongress och fått mängder av utmärkelser. Vindkraftsbolagen som deltar i auktionen är nöjda. Det betyder att alla utsläpp som skett och sker efter 2015 måste bindas, alltså rensas bort från atmosfären igen, annars kan man inte komma ner till 350 ppm i tid – och det blir barnen som måste göra det. Den senaste vetenskapligt granskade rapporten från James Hansens forskargrupp heter Young Peoples Burden och den kan sammanfattas kort: – Riskerna med klimatförändringen är större än man hittills trott. Är det rätt att lägga denna börda på barnen. Efter timmar av trampande kan en av dem lösa sin situation genom att klättra upp på den andres axlar, varpå den andre är tvungen att trampa ännu häftigare. Fräckaste generationen någonsin. Istället kringgår högerpopulistiska partier problemen på bekostnad av andra, för att själva kunna ställa sig på den vinnande sidan. Alla har rätt till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa oberoende om man har uppehållstillstånd eller inte. Vi lever nu på ett sätt som ger 4 grader. Med Paris-avtalets 1,5 grader riskerar barnen att få mellan 6 och 9 meters havshöjning. Han har länge hävdat att 2 graders uppvärmning skulle leda till katastrof, och han är kritisk till Paris-avtalet: 1,5 grader är också för mycket. Ivrigaste förespråkaren var centerns Katri Kulmuni. Det är sådana förhållanden som vi nu överlämnar till alla barn. För de övertygade bildas en illusion av att problemet har lösts, och man kan dunka varandra i ryggen. Det är i princip det långsiktiga och korrekta sättet att lösa krisen, men också det perfekta argumentet för att själv kunna behålla alla de stora karamellerna. Finland saknar återsändningsavtal med flera länder och kan därför inte heller skicka människor tillbaka med tvång. Ett tidigare försök till höjning ledde till ett ramaskri från vindkraftsbolagen. Detta torde vara den huvudsakliga avsikten med den höjda skatten. Så stod det i en geografibok som jag läste för 12 år sen. Vi har två slags vindkraftsprojekt i vårt land. Populisten kan ändå inte anklagas för att ha ”fuskat” – hen är ju generös och storsint som inte bråkar om ovidkommande saker! SAMMA MEKANISM, där man enbart förskjuter sin egen position till ett problem istället för att lösa det, finns i den högerpopulistiska politiken. Simmaren kan kritisera den andre för att inte göra vad han själv var fräck nog att göra först. ÄNDÅ HAR MER ÄN var tionde väljare valt populistiskt, och många fler än så i andra europeiska länder. Dessa konventioner säkrar de grundläggande rättigheterna hos alla människor oberoende av vilken uppehållsstatus de har. Är det rätt att våra barn ska städa atmosfären efter oss. I konventionen säkras inte bara alla människors rätt till grundläggande hälsovård, utan även rätten till grundläggande skydd, inkvartering och sanitet. Vi behöver kunskap och den finns. – Det blir barnen som kommer att få sota för vår generations utsläpp. SYNVINKELN Vindkraftverkens fastighetsskatt – kejsarens nya kläder ENERGIPOLITIK Riksdagen har beslutat att höja fastighetsskatten för vindkraftverk till 3,10 %, det vill säga till samma nivå som för övriga kraftverk. Från sin plats ovanför vattenytan kan den förste simmaren sedan kritisera den andre för att inte lösa sin situation och klättra upp och sätta sig på dennes axlar, väl medveten om att det är en praktisk omöjlighet. När vi söker politiska lösningar finns det en linje vi vet att vi inte kan överskrida, därför att det inte är ett legitimt sätt att lösa problemet på. Antalet papperslösa kommer att öka ytterligare i och med att de negativa asylbesluten blir allt fler. Med dessa ”kejsarens nya kläder” försöker man nu tysta ner motståndarna. Varje papperslös ska ha rätt till att få sina grundläggande behov tillgodosedda och kommunerna borde också ordna nödinkvartering vid behov. Så var slutar det. Trots att redan 1,5 grader är för mycket. ÅU 9 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 DEBATT Karlsson på taket är populist I september vann högerpopulistiska Afd Tysklands Bundestagsval. ATT BEGÅ DENNA FRÄCKHET är vad populismen är bäst på. Det blir skenlösning på skenlösning, medan de riktiga problemen består. Linus Lassus Pargasbo bosatt i Berlin Högerpopulisten kan rädda sitt eget skinn och ser på den genuina problemlösaren som en naiv ideologist, som inte begriper att gå samma väg som han själv. Skulle det inte ha varit enklare att regeringen beslutat att stödet betalas direkt till kommunerna. Högerpopulisten kan rädda sitt eget skinn och ser på den genuina problemlösaren som en naiv ideologist, som inte begriper att gå samma väg som han själv. Nu driver kommunen in skatten av vindkraftsbolagen som får summan tillbaka från staten eftersom skatten är inbakad i anbudspriset. Eftersom skatten meddelats redan innan auktionen börjat kan aktörerna, som ska delta i auktionen, nu räkna in den med de andra utgifter som föranleds av byggandet. Finland har förbundit sig till flera konventioner i vilka man avtalar om rätten till hälsa. James Hansen är den stora auktoriteten bland klimatforskarna, med 40 års forskning på jordens atmosfär och 30 år som chef på NASA:s Goddard Institute for Space Studies. Vad gnäller vi för. MILJÖ Om all is på jorden skulle smälta så skulle haven stiga med 75 m. I själva verket erbjuder Afd och andra högerpopulister pseudolösningar som inte löser några problem över huvudtaget. Jämför högerpopulismens vurmande för att ”hjälpa flyktingar i närområdena”. Högerpopulismens föreslagna botemedel på samhälleliga utmaningar består inte i att ta sig an själva utmaningen och övervinna den. Då skulle den globala medeltemperaturen sjunka så att alltför skadliga följder kan undvikas. Ändringen skulle främst gynna kommunerna längs kusten samt i Lappland. Det är inte klok politik. Den slutade nämligen kaotiskt, med snabbt stigande havsnivå och fruktansvärda stormar. Den tas nog från kommuninvånarnas fickor. Lars Almström Initiativtagare till Klimatsvaret – CCL Sverige. Hansen är också den modigaste. De har inte rätt att använda sig av mottagningstjänster eller bo kvar på en mottagningscentral, får inte ta emot utkomststöd och inte heller studera eller arbeta. Med optimal skogsplantering och bästa möjliga jordoch skogsbruk i global skala kan de binda en hel del. Det är en skenlösning. Ifall utsläppen från fossila bränslen hade stoppats helt år 2015 så hade naturen själv återfört koldioxidhalten i atmosfären till 350 ppm kring år 2100. Ett klokare mål, enligt forskargruppen, vore att sänka atmosfärens koldioxidhalt från dagens 400 ppm till högst 350 ppm, och att göra det före år 2100. Ifall redan dagens temperatur är för hög, så ska man ju inte sätta mål som är ännu högre
Som kristet troende hade Joels föräldrar också ett förbönsnätverk. Dessutom arrangerar biblioteken i Nagu, Korpo och Houtskär program för de yngre barnen med sagoläsning. Det känns som en ovärderlig kunskap när sonen blir allvarligt sjuk. Årets tema är ”Öar i Norden” och man vill speciellt lyfta fram den finländska litteraturen i och med jubileumsåret. Den placerar dem inte i imperfektum, utan håller dem aktualiserade. De kan också arbeta för gemenskap. Om det berättade Patrik Hagman i ett sommarprat i somras. MEN FÖR EN LÄSARE lägger sig också episoderna omlott och man kan se hur mamman och pappan visat stort mod och kärlek i mötet med sin sjuka pojke. Ibland går man tillbaka och skärskådar ett minne eller en episod igen. Fruktan, mod och sorg har alltid gemensamma kontaktytor. Mera information finns på Biblioteken i Pargas stads facebooksida eller från respektive bibliotek. Men boken är långt ifrån ältande, den håller sig ganska kort, den är inte ens tvåhundra sidor. Tisdagen den 14 november kl. Fontana Media, 2017 •. Den är inte heller helt kronologisk. De avgörande personerna som lämnat livet långt i förtid blir kärleksfullt hågkomna, för alltid aktualiserade i texten. Det är ett ledord i Patrik Hagmans bok ”Sorgens gåva är en vidgad blick” där han för ett samtal med sig själv, med tron och teologin. ÅU KULTUR LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 10 för mera kultur När någon dör måste pusslet som är livet läggas om BOKEN. ETT ÅTERKOMMANDE ord i boken är ”vackert”. av Patrik Hagman •. Där det förekommer inne i boken kan man känna kontexten, och hela tyngden av berättelsen. Jesus säger till Petrus som med våld vill försvara honom mot soldaterna som kommit för att fängsla honom: ”Stick svärdet i skidan. Det har hänt någon, det kan hända mig. Traditionellt firas under veckan både Kura gryning och Kura skymning då man släcker ner belysningen, tänder ljus och lyssnar till en text eller berättelse. Nordiska biblioteksveckan firas på Pargasbiblioteken. Bloggen gjorde ett nätverk av stödjande krafter synligt. Att en text kan fånga och visa det kan vara till ett stort stöd. BOKENS MOTTO, som den uppmärksamma hittar på ett av försättsbladen, är en vers ur Johannesevangeliet. De elva kapitlen består av minnen, självreflektion och diskussioner ur kristen teologisk synvinkel. 18. När Hagman själv som far stiger i sjukhusets värld av intensivvård och bäddavdelningar är det också välbekant, han känner många av dess villkor. I boken berättas okonstlat om det. Han behövde inte vara ensam. Men för det mesta är de utspridda över tid, och man tänker att de ska komma i ett slags naturlig ordningsföljd. I Houtskärs bibliotek kan man lyssna på Kristiina Raunio måndagen den 13 november då hon läser en text ur Ulla-Lena Lundbergs ”Is”. Det blir också läsning ur Sjövalls reportagebok ”På strövtåg i Aiboland”. PATRIK HAGMAN OCH hans hustru Kika fick tid på sig att ta farväl av sitt älskade barn. Men man känner också på sig att många i vår kultur liksom är paniktroende: man kan komma till en punkt där bara gudsomhaver är oprövat kvar. VACKERT. Det är inget som man kan förbereda sig för. ”Sorgens gåva är en vidgad blick” är inte någon självhjälpsbok där sorgen ses som ett slags hinderbana man ska forcera för att till slut komma i mål och kunna ”gå vidare”. Kika gick oväntat bort i sviterna av sjukdomsattack. Då var det inte så länge sedan deras sexåriga Joel dött av en hjärntumör. Man lyssnade först i ett tillstånd som man kände igen från tidiga barnaår: skräcken för att de närstående ska dö och man blir ensam kvar utan kompass och riktning. Där står man bara. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Sorgens gåva är en vidgad blick •. Omslag: Emma Graves •. Jag tror att det beskriver stunden/platsen då man med någons hjälp kunnat flytta ut från den namnlösa fasan och bli rörlig igen. En ingång är just bönen, som inte är någon enkelspårig historia; om man bett att en liten pojke ska bli frisk och han inte blir det, måste det finnas något annat som gör bönen till ett mirakulöst redskap. Det är också tonen genom hela boken, det som hjälper en i motgången och i sorgen. Även det programmet startar kl. ”När det man mest av allt är rädd för har hänt behöver man inte vara rädd mera.” Det är ett citat ur Patrik Hagmans bok ”Sorgens gåva är en vidgad blick”, särskilt iögonenfallande när man plockat ut det och placerat det högst upp på baksidan, den man vänder upp när man vill få grepp om innehållet. Med tro, för den som har den. Titeln är också hederlig och talar om det. Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig.” Det bibelordet hittade författaren på sin hustrus bord. ”Enligt Patrik: Poängen är gemenskapen.” skriver hon. Den vägen finns beskriven i deras blogg som fortfarande går att läsa på nätet och som sträcker sig mellan åren 2011 och 2014. Så tänker en sann akademiker, tänker jag när jag läser, men texten är öppen, den beskriver det också som ett kroppsminne. Hustrun Kika får också höras i citat ur anteckningar, brev och det pjäsarbete hon höll på med när hon dog. När denna person, i vars liv jag levde, inte mera finns där, är jag mera någon alls?”. Biblioteken i Pargas stad deltar i veckan med olika program. Det är en drabbande vers. Patrik Hagman upplevde sin fars långa sjukdom, och fadern dog när Patrik var 21 år gammal. 188 s. Det var bara att ringa en gammal församlingsoch familjevän, så spred sig förbedjandet – som en löpeld, kan man säga. Den beskriver den (i sig obeskrivliga) plats där ett par föräldrar hjälpt sin son den sista biten i en ödesdiger sjukdom och den konkreta känslan av att döden ligger strax om hörnet är borta. Det är stora frågor, men varje gång en närstående dör måste pusslet läggas om, och biten som är man själv synas noga. Och alla känslorna har individuella spår, och sådana som är gemensamma. FÖRR ELLER SENARE kommer var och en att vara med om förluster av kära. Sociala medier har en exhibitionistisk sida, men som vi vet kan den neutraliseras. 18 där han berättar om den svenska minoriteten i Estland och hur estlandssvenska låter. MEN FÖRST OCH främst är boken självreflekterande: ”Om jag inte mera, i samma mening, är min fars son, min sons far, min hustrus man, vem är jag då. Perspektivet blir större så. SOFIA TORVALDS LITTERATUR. Det är chockartat att förlora ett barn, eller om en maka plötsligt tas ifrån en. Det är ingen kladdig nu-ska-vi-vara-tillsammans-historia, utan något inkluderande, med omsorg, tålamod och respekt. 18 får Korpoborna lyssna till samma program i sitt bibliotek. FÖR EN SEKULARISERAD människa som kanske inte ens kommit i kontakt med aftonbön som barn är den här kraften okänd. ”Sorgens gåva är en vidgad blick” diskuterar också tro. Samtidigt är boken också en kärleksfull minnesteckning av tre avgörande personer och relationer. Mikael Sjövall besöker Pargas bibliotek måndagen den 13 november kl. Den årligt återkommande Nordiska biblioteksveckan firas i år vecka 46
Till exempel en Mörkö-festival. Sammanlagt är det frågan om Skärgårdens kultursällskap som i samarbete med Andelslaget Lalla Vinde och Kimitoöns kommun den 17–19 november ordnar mycket spännande i Dalsbruk: reflexverkstad, reflexstig, maraton-högläsning av skräckhistorier, visning av skräckfilmer, ljusinstallationer utomhus, ljusoch ljudinstallationer och en hel del till. Kvargmousse, äppelgelé med dill, honungscrunch och äppelbotten ingår. VINNARE. VID KIMITOÖNS KOMMUN är marknadsförare Cathina Wretdal-Lindström mer än nöjd över de fina bidrag som tävlingen fick. Och så hoppas vi att så många som möjligt ordnar en blåvit kaffestund den 5 december klockan 14, säger Wretdal-Lindström. Gjord på nästan inga pengar och väldigt snabbt. Ett överraskande innehåll där de olika smakerna kommer till sin rätt och där även utformningen tilltalar ögat. – Många undrade om de här smakerna verkligen skulle gå ihop men jag tog risken och prövade. Och så har hon ordnat med glasögon som visar bilder i 3D. Varifrån kom idén till en kommunal kaktävling. Thomanders vinnande Kimitoö-bakelse är just blåvit. RECEPT med mera finns på kommunens hemsida. Sari Kippilä är en av dem som förbereder Mörkö.. Så som att hela världen är full med olikfärgade hjärtan. – Men bara en generalrepetition av det vi ska göra nästa år, försäkrar Pirkko-Liisa Topelius. Hur man än uttalar ordet så är festivalen ny. Och mörk. Äldsta deltagaren var 85 år. Också Maria Pick är en stor Mörköentusiast. – Eftersom Finland 100 år har uppmärksammats på så många speciella sätt så tänkte vi att det här kunde vara något som alla, eller nästan alla, kan delta i. Lilly Thomander med sin bakelse som bjuder på överraskande smaker. Gärna skulle jag också någon gång öppna ett konditori i Kimito centrum, säger hon. I juryn satt Cathina Wretdal-Lindström, Hanna Mehtonen-Rinne, Tony Holtegaard och Hans Ginlund. Mörkö-festival snart i Dalsbruk I stället för att sucka över sommaren som försvann så kan man tänka att november är rätt mysig. Äpplena kommer från Västanfjärd, dillen från Dragsfjärd och honungen från Kimito. Smaken är fräsch med en saltig twist, beskrev juryn sin smakupplevelse. Ordet kan uttals som mörk ö på svenska, på finska betyder det spöke. ÅU KULTUR 11 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 Kimitoöbakelsen har inslag från kommunsamgången Bland sju inlämnade bidrag – som alla var väldigt bra – stannade juryn i torsdags för Lilly Thomanders bakelse “Äppel, dill och honung”. Monica Sandberg 040-582?8276 monica.sandberg@aumedia.fi » » Lilly Thomanders vinnande bakverk har äppel från Västanfjärd, dill från Dragsfjärd och honung från Kimito. Exempelvis kommer Lisa Roberts att med hjälp av solenergi väcka till liv parkens springbrunn som annars är i gång bara på sommaren. Yngsta deltagaren Veronika Laurén, 11 år fick ett hedersomnämnande. FÖR ETT ÅR SEDAN blev hon färdig kock samt bagare/konditor och ungefär lika länge har hon haft sitt eget företag, Lillys tårtor. INSPIRATION till bakelsen fick Thomander av Västanfjärds, Dragsfjärds och Kimitos samgång. Nu bakar hon hemma i Rosendal på beställning. Sommartid är det fullt upp, sommargästerna har hittat henne. Äppel ingick i många bidrag. Man utvecklas ju inte om man inte försöker något nytt, säger 24-åriga Lilly Thomander. Tar man dem på sig kan man se de mest oväntade saker. Monica Sandberg 040-582?8276 monica.sandberg@aumedia.fi MONICA SANDBERG ARRANGÖR. Kvargmousse, äppelgelé med dill, honungscrunch och äppelbotten. Och det kan man göra något av. – Det har länge varit min dröm att ha ett eget företag. Sari Kippilä, Solveig Friberg och Kristina Hakola-Wass instämmer. MONICA SANDBERG SPÄNNANDE INNEHÅLL. – Överlag kan man säga att det här med mathantverk är på god väg här, säger hon. Nu är det lite lugnare, men jobb finns
ÅU TEXT 12 I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU TEXT I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA ÅU 1917 NATIONALBIBLIOTEKETS DIGITALA SAMLINGAR
– Det har funnits något fall då en syskonskara inte kommit överens om gravplats och graven har varit först på ett ställe och sedan flyttats till ett annat. Det är något som Tuominen upplevt sällan. Det vanligaste alternativet är att den avlidne kremeras efter begravningsceremonin. Men skrikiga färger är ovanligt. Vägen till graven börjar till exempel på ett sjukhus. Urnorna som G. Få skärgårdsbor strör den dödas aska i havet. Men Regionförvaltningsverket kan ändå ge lov till det, ”av mycket vägande skäl”. Lindroos begravningsbyrå köper in är inhemska – här finns en marknad och Tuominen får hela tiden besök av snickare som presenterar sitt urval. Lindroos begravningsbyrå med kontor i Pargas och Åbo konstaterar att utbudet av urnor är stort. Kistan förs sedan till församlingens bårhus på begravningsplatsen. Inkeri Tuominen på G. DET ÄR INTE tillåtet att flytta en kista eller urna efter gravläggningen. Därefter sätts askan i urnan som förs till begravningen. Trendigt med milda färger. Andreas von Bergmann, försam» » Men kremering är vanligare än kistbegravning i Åbo och Pargas. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 14 Andelen som kremeras har ökat betydligt under de trettio år som Inkeri Tuominen arbetat på begravningsbyrån G. URNAN SKA vara tillverkad i ett material som förmultnar. Även illröda urnor finns i katalogerna som Tuominen använder när hon hjälper sina kunder att välja. FRÅN BÅRHUSET kan den avlidna föras till gravplatsen två vägar: Det första alternativet är att kistan förs till begravningsceremonin. En del urnor har mönster; en fågel, en segelbåt eller en blomma. Det andra alternativet är att den avlidne förs direkt till krematoriet för att kremeras. Askan kan strös ut eller begravas i urna. Utbudet av inhemska urnor är stort. I Åbo kremeras cirka 80 procent av de avlidna och i Pargas cirka 60 procent. – Oftast är de gjorda i trä. Finlands begravningslag är mer naturvänlig än i många andra länder. Furu och björk är de mest använda träslagen. Folk vet i allmänhet att till exempel ek förmultnar betydligt långsammare än andra träslag, men visst används det också ekurnor, säger Tuominen. Först efteråt förs den avlidne till krematoriet och sedan begravs urnan. TROTS ATT MAN begraver en person i urna måste man köpa en kista. – Jag vet inte om urntrenderna har förändrats så mycket under alla år, men numera finns det i alla fall mycket flera urnor att välja på, säger Tuominen. KREMERING VANLIGARE. Tuominen visar upp olika varianter; mest vita och träfärgade men även några mörka, en grön och några ljusblåa. Under tiden 1.10.2016–30.9.2017 har 17 urnor och 105 kistor begravts på Kimitoön. Kista vanligast i Kimitoön – Fortfarande är kistbegravningarna vanligast hos oss men vi har nog under de senaste åren märkt att antalet kremeringar ökar, uppger församlingssekreterare Jeanette Gustafsson. Lindroos som har kontor i Pargas och Åbo. URNORNA VARIERAR i färg och form, men fem liter aska måste rymmas i den. – När vi åker på begravningsmässa i till exempel Paris finns det alltid många jättevackra urnor i keramik, men vi kan inte köpa in dem då de inte är lagliga här. Den avlidne görs i ordning av begravningsbyråns personal, som sedan även placerar den avlidne i kistan. I Pargas skärgård är andelen 50 procent
Här sjunker temperaturen aldrig under fyra grader. DE SOM väljer att kremera är betydligt fler än de som begraver i kista. – En grupp med de närmaste anhöriga är nästan alltid med då vi sätter ner urnan i kapellet, säger Ahtinen. – Många uppskattar att ha en konkret gravplats att gå till senare när de vill minnas, lägga ner blommor eller tända ljus vid olika högtider. Församlingen känner inte till vart urnorna förs och det finns ingen som kontrollerar att den sätts där man fått tillstånd att sätta den. Man kan också begrava urnor i kistgravar, betydligt fler än i urngravarna som är mindre till arealen. Antingen strör man ut askan på en av de tilltänkta platserna. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET måste även ge tillstånd om någon vill begrava en person i kista på hemgården. Det hade aldrig blivit av att strö den i havet. Det kan man förstås lösa på olika sätt om man valt att strö askan i havet, men det är säkert en orsak till att det trots allt är ganska ovanligt att askan strös ut i havet, säger von Bergmann. KAPELLET STOD klart år 1992. •. Tredje alternativet är att urnan sätts ner någonstans så att de anhöriga vet var den har satts ner, till exempel i kapellet. Urngravar är i allmänhet billigare än kistgravar. von Bergmann berättar att en handfull personer vill ta med sig urnan för att placera askan på annat håll än på begravningsplatsen. Som exempel ger Andreas von Bergmann: ”En urngrav kostar hälften en kistgrav eller en tredjedel av en djupgrav med plats för två kistor. Nu och då har urnor upphittats på märkliga ställen. Det som kostar mer än själva gravrätten är arbetet med att öppna och täcka graven, vilket förstås är dyrare för en kistgrav. Efter det kommer ljust träfärgade urnor. Den måste vara gjord i ett material som förmultnar. Urnlunden i Reso rymmer tusentals personers aska. Som mest kan tre urnor ligga ovanpå varandra på 1,20 meters djup. De anhöriga får inte välja var den sätts ner. •. Vill man ta med sig urnan ut på öppna havet kräver även det tillstånd. – I fjol var åttio procent av våra lite över 200 begravningar askeller urnbegravningar, säger Ahtinen. Ljus får man tända utanför på ett stenbord. Sällan är de mörka. I mitten av kapellet står ett bord där besökarna kan lämna blommor. En del urnor är dekorerade med till exempel en segelbåt eller en fågel. Inne i kapellet är ljudet och färgerna mer dämpade. – Vid tömningen av ett dödsbo fann man att änkan haft urnan med stoftet av sin avlidne make i garderoben. En urna överlåts inte av krematoriet till de anhöriga om tillstånd saknas. Askan får inte delas. Är de det är de oftast väldigt dyra, säger Ahtinen. Urnan – eller endast askan – kan även sänkas i ett vattendrag – fortfarande med markägarens tillstånd. Det kan vara på en kyrkogård men även på en hemgård eller där man fått markägarens tillstånd. Detsamma gäller om någon vill strö ut askan i havet. Riksväg 8 löper invid. Majoriteten är tillverkade i trä. Trots att Pargas ligger i skärgården är det sällan som Tuominen upplevt att någon har velat strö askan i till exempel havet. – I något fall har en anhörig köpt en ny gravplats utan att känna till att den döda haft gravrätt i en gammal grav och haft för avsikt att bli begraven där. En urna måste ha en gravplats. •. Olivträd, ginko och hiba växer också här. •. Kapellet är redo för nya urnor även vintertid. En urna kan också vara en påse. ÅU REPORTAGE 15 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 FOTON: ANNINA SUOMINEN ETT URVAL. En urngrav har plats för 6 urnor. I sådana fall får de anhöriga inte veta var exakt askan strötts ut. Glashuset som rymmer urnlunden byggdes för 25 år sedan. FOTO: TIMUR YILMAZ Urnan •. Reso gravgård hittar du på Kirkkotie 2. •. Några magra stolar står och väntar på den som vill sitta en stund. Urnlunden i Reso rymmer mängder med aska Kirkkauden kappeli, på svenska ungefär Ljusets kapell, ståtar i höstsolen i backen på Reso gravgård. Urnorna får inte grävas upp eller röras 25 år efter att de har grävts ner. Är det på en hemgård måste det dokumenteras så att eventuella nya ägare känner till det. Populärast är det med milda färger och träfärger. DET FINNS FLERA sätt att sätta ner aska på Reso gravgård. Utanför finns det plats för flera urngravplatser. En bit bort dundrar trafiken på riksåttan. Skillnaden mellan en urngrav och en kistgrav är 350 euro. Allt ska hållas i samma urna (eller urnpåse). – Tusentals urnor ryms här, men men jag vet inte exakt hur många som finns här nu, säger församlingsmästare Päivi Ahtinen. Murgröna bildar en tjock matta längs golv och väggar. Reso gravgård har även andra platser för urnor och aska, bland annat strax utanför kapellet. Annina Suominen » » Det vackra glashuset med plats för många urnor och aska har 25 år på nacken. – Och sällan är det riktigt speciella eller särskilt utsmyckade urnor. Här växer murgröna, olivträd och ginko. Det finns även ett bord där besökarna kan lämna blommor. lingssekreterare för Väståbolands svenska församling, upplever att skälen till flytta en gravplats är praktiska och kan bero på missförstånd. Över hälften av våra urnor sätts i kistgravar som familjen eller släkten inlöst tidigare. VITT ÄR DEN överlägset populäraste färgen på urnor på gravgården i Reso. En urna måste rymma minst fem liter aska och ha ett tättförslutande lock som håller. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi STÅTAR I HÖSTSOLEN. EN TYST PLATS. Den prisskillnaden jämnas ändå ut en aning av kremeringsavgiften och utgifterna för införskaffande av en urna som förstås inte tillkommer vid kistbegravning.”. Det ligger i den sydöstra delen av Reso gravgård, skyltar visar vägen. •. Då krävs markägarens tillstånd. Eller så sätts urnan ner på samma sätt som en kista på gravgården
Pargas Parainen Jari Heinonen Yrittäjä Pargas Jari Korpela Logistiikkapäällikkö Pargas Vespa Laine Teatteritaiteen maisteri, valosuunnittelija Pargas Aapo Lindén Yrittäjä, opettaja Pargas 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 Pargas Merja Alastalo Rehtori, eläkeläinen Vemo 71 Vemo Jyrki Heilä Yrittäjä, maanviljelijä Vemo Harri Mäkitalo Maaseutuyrittäjä Vemo 72 73 Timo Santanen Maanviljelijä Vemo 74 Niko Aaltonen Palvelupäällikkö, tradenomi Åbo Satu Alanen Pääsihteeri, varatuomari Åbo Tuike Alitalo Toimittaja, tuottaja Åbo Henry Anttila Eläkeläinen Åbo Rauno Artesola Toimittaja, eläkeläinen Åbo Pekka Artukka Eläkeläinen, yrittäjä Åbo Ulla Bergman Varanotaari Åbo Heikki Eitakari Opettaja, diakoniajohtaja (el.) Åbo Hans Ekroth Tekninen isännöitsijä Åbo Jari Forsström Lääketieteen tohtori, toimitusjohtaja Åbo Tiia Granberg Yrittäjä, isännöitsijä Nousis Heidi Haapala Sairaanhoitaja Åbo Riku Hakala DI, Solution Manager Åbo Tapio Harolin Eläkeläinen, koneasentaja Åbo Jari Heinonen Toimitusjohtaja, yrittäjä Åbo 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 Åbo Marko Heinonen Aluemyyntipäällikkö Åbo Petri Heinonen Putkiasentaja Åbo Kimmo Herrala Huoltomies Åbo Satu-Maarit Hilden Esimies, erikoissairaanhoitaja Åbo Joni Holmroos Toimitusjohtaja Åbo Pirjo Hovi-Hairisto Valaistussuunnittelija Åbo Raimo Huhtanen Rakennusmies, eläkkeellä Åbo Jaana Jaakola Aluepäällikkö Åbo Vesa Jauhiainen Vanhempi konstaapeli Lundo Iiro Junnila Viestintäyrittäjä, toimitusjohtaja Åbo 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 Anssi Järvinen Teknologiajohtaja Lundo Samuli Järvinen Yrittäjä Åbo Janne Jääskeläinen Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Teemu Kantola Kauppatieteiden opiskelija Åbo Pentti Kapanen Vaununtarkastaja, eläkeläinen Lundo Riitta Karjalainen THM, asumispalvelujen päällikkö Åbo Satu Karjalainen Terveydenhoitaja YAMK, laihdutusvalmentajayrittäjä Åbo Teija Kiiskilä FM, jakelujohtaja Åbo Minna Knifsund Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Juhani Koski Tekninen päällikkö Åbo 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 Seppo Koski Asentaja, eläkeläinen Åbo Piia Kramsu Toimistotyöntekijä Åbo Janne Kulmala DI, yrittäjä Vanda Maarit Kulmala Aluetoimitsija Letala Eero Kunnas Asiakkuusjohtaja Åbo Sirpa Kuukasjärvi Lähihoitaja Åbo Jukka Kärkkäinen Lääketieteen tohtori, ylilääkäri Åbo Tommi Laaksonen Toimitusjohtaja, yrittäjä Åbo Timo Lammila FM, Ins. AMK Nådendal Henna Junttila Toiminnanjohtaja, psykoterapeutti Nådendal Hannu Koski Eläkeläinen, isännöitsijä Nådendal Marja Kytönen Toiminnanjohtaja Nådendal 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 20 21 22 23 24 25 Nådendal Reso Sirpa Nevalainen Yrittäjä Nådendal 26 Anneli Kivijärvi LKT, erikoislääkäri Reso Hannele Lehto-Laurila Varatuomari, asianajaja Reso Jukka Liukas Yrittäjä, valokuvaaja Reso Liisa Louhi-Rajamäki Yrittäjä, OMT fysioterapeutti Reso Jarmo Merinen Sähköasentaja Reso Anri Niskala Erityisasiantuntija Reso Harri Piispanen Pääluottamusmies, konemestari Reso Raila Piivek Yrittäjä Reso Anita Ruusuranta Vanhus-ja päivähoitaja, eläkkeellä Reso Tuomo Saarni Yrittäjä, . /fullmaktigevalet #äänikuuluville. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 16 Gör din röst hörd Fullmäktigevalet 2017 Rösta, så blir din röst hörd Påverka beslutsfattandet i din andelsbank. Fullmäktigeval förrattas i 81 andelsbanker. Valtiot.maist., eläk. an tohtori Reso Tomi Sippo Sähköasentaja, Business Owner Reso Seija Sorsavirta KM, erityisopettaja Reso Kari Vastamäki Toimitusjohtaja Reso 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Jouni Ylinen Lääkäri, yrittäjä Reso 51 Helena Aho Yrittäjä, FM Rusko Risto Ahtinen Maanviljelijä, tilitoimistoyrittäjä Rusko Joni Andersson Tuotantopäällikkö Rusko 52 53 54 Rusko Elise Forsberg Eläkeläinen Rusko Mari Geisor Lastentarhanopettaja, päiväkodin johtaja Rusko Tarja Helenius Kehittämispäällikkö Rusko Hannu Koski DI, hankeinsinööri, TJ Rusko Lassi Laine Autoilija Vahto Jorma Rand Pääluottamusmies, levyseppähitsaaja Rusko Roger Robertsson Laivatarkastaja Rusko Kristina Suominen Lastenhoitaja Rusko Arto Takala Aluejohtaja Rusko Karoliina Abrahamsson Koulusihteeri / Skolsekreterare Pargas Sanna Autio Biologi Pargas Ingmar Enroth Pol.mag., pensionär. loso. Lär känna kandidaterna med kandidattestet från 30.10 och rösta 6–19.11. Bland de som röstat lottar vi ut en Volkswagen Passat GTE Variant –hybridbil som kan användas avgiftsfritt i ett år (värde cirka 16 000 €). Bland väljarna i vår andelsbank Bland de som röstat lottar vi ut en Volkswagen Passat GTE Variant St Karins Jan-Erik Ehro Yrittäjä St Karins Marianne Gunell FT, mikrobiologi St Karins Jarmo Hakulinen KTM, Ekonomi Littois Maija Hanhiala Henkilöstöjohtaja, KTM St Karins Mikko Laaksonen Palvelupäällikkö Littois, Lundo Harri Launonen DI, yritysjohdon konsultti St Karins, Auvais Tero Lähteenmäki IV-huoltomies, maatalousyrittäjä St Karins Päivi Meretoja Neurologian erikoislääkäri, dosentti St Karins Antti Mäki Varaosamyyjä, yhteisöpedagogiopiskelija Piispanristi Terhi Nyman KM, luokanopettaja Kuusisto Jouni Puustinen Opettaja Littois Ismo Reunamo Ammattiosaston puheenjohtaja St Karins Hanna Sirkiä Aineenopettaja, FM St Karins Milla Säteri Yrittäjä St Karins Marketta Tapiola Palveluneuvoja, eläkeläinen St Karins Markku Tuittila KTK St Karins Sanna Tähkämaa Yrittäjä, maanviljelijä Piikkis, St Karins Marjukka Viljanen Lähihoitaja Piispanristi 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Jouko Numminen Eläkeläinen Nådendal Ritva Raitmaa HT-tilintarkastaja Nådendal Ville-Veikko Saari Ensihoitaja, yrittäjä Nådendal Aaro Suvanto Kiinteistönvälittäjä, insinööri Nådendal Mirjam Irmeli Vainio Työnohjaaja ja prosessikonsultti,eläkeläinen Nådendal, Merimasku Jukka Virta Yrittäjä, rahoituskonsultti Nådendal Ritva Alasmaa Osastonsihteeri Reso Emmi Haavisto Kauppatieteiden kandidaatti, opiskelija Reso Juhani Hietala Omaishoitaja Reso Jan Holmroos Projektipäällikkö Reso Juho Karppinen DI (konetekniikka) Reso Nils Grönberg Säätiön toimitusjohtaja Nådendal Heli Impivaara FM, tutkija Nådendal Juha Jokinen Toimitusjohtaja, ins. (AMK) Masko Sakari Lankinen LKV, tradenomi Åbo Marko Lassander IT Projektipäällikkö Lundo Kai Lehto Yrittäjä, toimitusjohtaja (ammatillinen oppilaitos) Åbo Arto Lehtokari Kehityspäällikkö Åbo Milla Leino Maalari, Lähihoitaja Åbo Jari Lempinen Yrittäjä / VTM Åbo Marko Lindberg Valtiotieteiden maisteri, opettaja Lundo Pia Lindell FM, sihteeri Åbo 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 Kalevi Lindroos Insinööri, eläkkeellä Åbo 127 Katja Lunden KTM Åbo Ilari Luojola LVI yrittäjä, herastuomari Åbo Riikka Lyrintzis Luokanopettaja St Karins Minna Löppönen Yleislääketieteen ja geriatrian erikoislääkäri Åbo Jarno Manni Opettaja Åbo Hanna Mansikka-aho Yksikön vastaava, sosionomi (YAMK) Åbo Aimo Massinen Päätoimittaja (eläkkeellä) Åbo Sami Mattila Diplomi-insinööri, johtaja Åbo Eve Mikone Yo-lehtori Åbo Terhi Mäkiniemi Kouluttaja, toimittaja Åbo Matti Männistö Terveydenhoitaja, ensiapukouluttaja (ETK) Åbo Timo Nurmio Isännöitsijä, sähkömies Åbo Tuula Paakkola Opinto-ohjaaja, opettaja Åbo Ville Pasonen ITja tietosuojavastaava Åbo Taisto Penttilä Yrittäjä Åbo Matti Pesola Valtiotieteiden maisteri, lehtori Åbo Teemu Pesonen FM, tuntiopettaja Åbo Vuokko Puljujärvi Henkilöstösuunnittelija, yhteisöpedagogi Åbo Jouni Pulkkinen Lakimies, varatuomari Åbo 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 Petja Raaska FM, toiminnanjohtaja Åbo Eki Rae Operaattori Sagu Anne Raille Laborantti Pöytis Riitta Rannikko-Prinkkilä Osastonsihteeri, herastuomari Åbo Juho Rantalaiho Liiketoimintajohtaja St Karins Ari Rantanen Myyjä, muusikko Åbo Jussi Rantanen Sairaanhoitaja, pääluottamusmies Åbo Pirjo Ranti Lehtori, THM Åbo Eevi Raunio Maalarimestari Åbo Sirpa Rinne Yo-merkonomi, välinehuoltaja Åbo Tiina Rinne Oikeustieteen kandidaatti, opiskelija Åbo Reijo Roivas Koneteknikko, muusikko Åbo Jarmo Rosenlöf Sosiaalineuvos Åbo Pekka Saarela Luokanopettaja, eläkeläinen Åbo Ainokaisa Saarinen Kehitysjohtaja Åbo 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 Simo Savioja Ylikonstaapeli, eläkeläinen Åbo Tuija Sievänen Tilastohaastattelija Åbo Tero Siitonen Toimitusjohtaja, HHJ Åbo Maiju Sinisalo Henkilöstösuunnittelija Åbo Mika Sola Myyjä Åbo Tomi Suoja Opettaja Åbo Jari Suominen Varatuomari, hallituksen jäsen Åbo Jarmo Tamminen Yrittäjä Åbo Ville Tavio Kansanedustaja, lakimies Åbo Antero Toponen Aluepäällikkö Esbo Esko-Matti Tuominen Yrittäjä Åbo Tomas Uschanow Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Emma Viitanen Hoitaja, Sairaanhoitajaopiskelija Åbo Marja Vyyryläinen Elintarviketeknikko Åbo 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 op.. Bland väljarna i vår andelsbank lottar vi dessutom ut fem Samsung Galaxy S8 –telefoner (á 638 €)
Bland väljarna i vår andelsbank lottar vi dessutom ut fem Samsung Galaxy S8 –telefoner (á 638 €). Fullmäktigeval förrattas i 81 andelsbanker. Lär känna kandidaterna med kandidattestet från 30.10 och rösta 6–19.11. /fullmaktigevalet #äänikuuluville. Bland de som röstat lottar vi ut en Volkswagen Passat GTE Variant –hybridbil som kan användas avgiftsfritt i ett år (värde cirka 16 000 €). Bland väljarna i vår andelsbank Bland de som röstat lottar vi ut en Volkswagen Passat GTE Variant St Karins Jan-Erik Ehro Yrittäjä St Karins Marianne Gunell FT, mikrobiologi St Karins Jarmo Hakulinen KTM, Ekonomi Littois Maija Hanhiala Henkilöstöjohtaja, KTM St Karins Mikko Laaksonen Palvelupäällikkö Littois, Lundo Harri Launonen DI, yritysjohdon konsultti St Karins, Auvais Tero Lähteenmäki IV-huoltomies, maatalousyrittäjä St Karins Päivi Meretoja Neurologian erikoislääkäri, dosentti St Karins Antti Mäki Varaosamyyjä, yhteisöpedagogiopiskelija Piispanristi Terhi Nyman KM, luokanopettaja Kuusisto Jouni Puustinen Opettaja Littois Ismo Reunamo Ammattiosaston puheenjohtaja St Karins Hanna Sirkiä Aineenopettaja, FM St Karins Milla Säteri Yrittäjä St Karins Marketta Tapiola Palveluneuvoja, eläkeläinen St Karins Markku Tuittila KTK St Karins Sanna Tähkämaa Yrittäjä, maanviljelijä Piikkis, St Karins Marjukka Viljanen Lähihoitaja Piispanristi 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Jouko Numminen Eläkeläinen Nådendal Ritva Raitmaa HT-tilintarkastaja Nådendal Ville-Veikko Saari Ensihoitaja, yrittäjä Nådendal Aaro Suvanto Kiinteistönvälittäjä, insinööri Nådendal Mirjam Irmeli Vainio Työnohjaaja ja prosessikonsultti,eläkeläinen Nådendal, Merimasku Jukka Virta Yrittäjä, rahoituskonsultti Nådendal Ritva Alasmaa Osastonsihteeri Reso Emmi Haavisto Kauppatieteiden kandidaatti, opiskelija Reso Juhani Hietala Omaishoitaja Reso Jan Holmroos Projektipäällikkö Reso Juho Karppinen DI (konetekniikka) Reso Nils Grönberg Säätiön toimitusjohtaja Nådendal Heli Impivaara FM, tutkija Nådendal Juha Jokinen Toimitusjohtaja, ins. an tohtori Reso Tomi Sippo Sähköasentaja, Business Owner Reso Seija Sorsavirta KM, erityisopettaja Reso Kari Vastamäki Toimitusjohtaja Reso 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Jouni Ylinen Lääkäri, yrittäjä Reso 51 Helena Aho Yrittäjä, FM Rusko Risto Ahtinen Maanviljelijä, tilitoimistoyrittäjä Rusko Joni Andersson Tuotantopäällikkö Rusko 52 53 54 Rusko Elise Forsberg Eläkeläinen Rusko Mari Geisor Lastentarhanopettaja, päiväkodin johtaja Rusko Tarja Helenius Kehittämispäällikkö Rusko Hannu Koski DI, hankeinsinööri, TJ Rusko Lassi Laine Autoilija Vahto Jorma Rand Pääluottamusmies, levyseppähitsaaja Rusko Roger Robertsson Laivatarkastaja Rusko Kristina Suominen Lastenhoitaja Rusko Arto Takala Aluejohtaja Rusko Karoliina Abrahamsson Koulusihteeri / Skolsekreterare Pargas Sanna Autio Biologi Pargas Ingmar Enroth Pol.mag., pensionär. (AMK) Masko Sakari Lankinen LKV, tradenomi Åbo Marko Lassander IT Projektipäällikkö Lundo Kai Lehto Yrittäjä, toimitusjohtaja (ammatillinen oppilaitos) Åbo Arto Lehtokari Kehityspäällikkö Åbo Milla Leino Maalari, Lähihoitaja Åbo Jari Lempinen Yrittäjä / VTM Åbo Marko Lindberg Valtiotieteiden maisteri, opettaja Lundo Pia Lindell FM, sihteeri Åbo 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 Kalevi Lindroos Insinööri, eläkkeellä Åbo 127 Katja Lunden KTM Åbo Ilari Luojola LVI yrittäjä, herastuomari Åbo Riikka Lyrintzis Luokanopettaja St Karins Minna Löppönen Yleislääketieteen ja geriatrian erikoislääkäri Åbo Jarno Manni Opettaja Åbo Hanna Mansikka-aho Yksikön vastaava, sosionomi (YAMK) Åbo Aimo Massinen Päätoimittaja (eläkkeellä) Åbo Sami Mattila Diplomi-insinööri, johtaja Åbo Eve Mikone Yo-lehtori Åbo Terhi Mäkiniemi Kouluttaja, toimittaja Åbo Matti Männistö Terveydenhoitaja, ensiapukouluttaja (ETK) Åbo Timo Nurmio Isännöitsijä, sähkömies Åbo Tuula Paakkola Opinto-ohjaaja, opettaja Åbo Ville Pasonen ITja tietosuojavastaava Åbo Taisto Penttilä Yrittäjä Åbo Matti Pesola Valtiotieteiden maisteri, lehtori Åbo Teemu Pesonen FM, tuntiopettaja Åbo Vuokko Puljujärvi Henkilöstösuunnittelija, yhteisöpedagogi Åbo Jouni Pulkkinen Lakimies, varatuomari Åbo 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 Petja Raaska FM, toiminnanjohtaja Åbo Eki Rae Operaattori Sagu Anne Raille Laborantti Pöytis Riitta Rannikko-Prinkkilä Osastonsihteeri, herastuomari Åbo Juho Rantalaiho Liiketoimintajohtaja St Karins Ari Rantanen Myyjä, muusikko Åbo Jussi Rantanen Sairaanhoitaja, pääluottamusmies Åbo Pirjo Ranti Lehtori, THM Åbo Eevi Raunio Maalarimestari Åbo Sirpa Rinne Yo-merkonomi, välinehuoltaja Åbo Tiina Rinne Oikeustieteen kandidaatti, opiskelija Åbo Reijo Roivas Koneteknikko, muusikko Åbo Jarmo Rosenlöf Sosiaalineuvos Åbo Pekka Saarela Luokanopettaja, eläkeläinen Åbo Ainokaisa Saarinen Kehitysjohtaja Åbo 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 Simo Savioja Ylikonstaapeli, eläkeläinen Åbo Tuija Sievänen Tilastohaastattelija Åbo Tero Siitonen Toimitusjohtaja, HHJ Åbo Maiju Sinisalo Henkilöstösuunnittelija Åbo Mika Sola Myyjä Åbo Tomi Suoja Opettaja Åbo Jari Suominen Varatuomari, hallituksen jäsen Åbo Jarmo Tamminen Yrittäjä Åbo Ville Tavio Kansanedustaja, lakimies Åbo Antero Toponen Aluepäällikkö Esbo Esko-Matti Tuominen Yrittäjä Åbo Tomas Uschanow Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Emma Viitanen Hoitaja, Sairaanhoitajaopiskelija Åbo Marja Vyyryläinen Elintarviketeknikko Åbo 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 op.. Valtiot.maist., eläk. loso. Pargas Parainen Jari Heinonen Yrittäjä Pargas Jari Korpela Logistiikkapäällikkö Pargas Vespa Laine Teatteritaiteen maisteri, valosuunnittelija Pargas Aapo Lindén Yrittäjä, opettaja Pargas 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 Pargas Merja Alastalo Rehtori, eläkeläinen Vemo 71 Vemo Jyrki Heilä Yrittäjä, maanviljelijä Vemo Harri Mäkitalo Maaseutuyrittäjä Vemo 72 73 Timo Santanen Maanviljelijä Vemo 74 Niko Aaltonen Palvelupäällikkö, tradenomi Åbo Satu Alanen Pääsihteeri, varatuomari Åbo Tuike Alitalo Toimittaja, tuottaja Åbo Henry Anttila Eläkeläinen Åbo Rauno Artesola Toimittaja, eläkeläinen Åbo Pekka Artukka Eläkeläinen, yrittäjä Åbo Ulla Bergman Varanotaari Åbo Heikki Eitakari Opettaja, diakoniajohtaja (el.) Åbo Hans Ekroth Tekninen isännöitsijä Åbo Jari Forsström Lääketieteen tohtori, toimitusjohtaja Åbo Tiia Granberg Yrittäjä, isännöitsijä Nousis Heidi Haapala Sairaanhoitaja Åbo Riku Hakala DI, Solution Manager Åbo Tapio Harolin Eläkeläinen, koneasentaja Åbo Jari Heinonen Toimitusjohtaja, yrittäjä Åbo 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 Åbo Marko Heinonen Aluemyyntipäällikkö Åbo Petri Heinonen Putkiasentaja Åbo Kimmo Herrala Huoltomies Åbo Satu-Maarit Hilden Esimies, erikoissairaanhoitaja Åbo Joni Holmroos Toimitusjohtaja Åbo Pirjo Hovi-Hairisto Valaistussuunnittelija Åbo Raimo Huhtanen Rakennusmies, eläkkeellä Åbo Jaana Jaakola Aluepäällikkö Åbo Vesa Jauhiainen Vanhempi konstaapeli Lundo Iiro Junnila Viestintäyrittäjä, toimitusjohtaja Åbo 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 Anssi Järvinen Teknologiajohtaja Lundo Samuli Järvinen Yrittäjä Åbo Janne Jääskeläinen Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Teemu Kantola Kauppatieteiden opiskelija Åbo Pentti Kapanen Vaununtarkastaja, eläkeläinen Lundo Riitta Karjalainen THM, asumispalvelujen päällikkö Åbo Satu Karjalainen Terveydenhoitaja YAMK, laihdutusvalmentajayrittäjä Åbo Teija Kiiskilä FM, jakelujohtaja Åbo Minna Knifsund Yrittäjä, toimitusjohtaja Åbo Juhani Koski Tekninen päällikkö Åbo 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 Seppo Koski Asentaja, eläkeläinen Åbo Piia Kramsu Toimistotyöntekijä Åbo Janne Kulmala DI, yrittäjä Vanda Maarit Kulmala Aluetoimitsija Letala Eero Kunnas Asiakkuusjohtaja Åbo Sirpa Kuukasjärvi Lähihoitaja Åbo Jukka Kärkkäinen Lääketieteen tohtori, ylilääkäri Åbo Tommi Laaksonen Toimitusjohtaja, yrittäjä Åbo Timo Lammila FM, Ins. AMK Nådendal Henna Junttila Toiminnanjohtaja, psykoterapeutti Nådendal Hannu Koski Eläkeläinen, isännöitsijä Nådendal Marja Kytönen Toiminnanjohtaja Nådendal 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 20 21 22 23 24 25 Nådendal Reso Sirpa Nevalainen Yrittäjä Nådendal 26 Anneli Kivijärvi LKT, erikoislääkäri Reso Hannele Lehto-Laurila Varatuomari, asianajaja Reso Jukka Liukas Yrittäjä, valokuvaaja Reso Liisa Louhi-Rajamäki Yrittäjä, OMT fysioterapeutti Reso Jarmo Merinen Sähköasentaja Reso Anri Niskala Erityisasiantuntija Reso Harri Piispanen Pääluottamusmies, konemestari Reso Raila Piivek Yrittäjä Reso Anita Ruusuranta Vanhus-ja päivähoitaja, eläkkeellä Reso Tuomo Saarni Yrittäjä, . ÅU REPORTAGE 17 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 Gör din röst hörd Fullmäktigevalet 2017 Rösta, så blir din röst hörd Påverka beslutsfattandet i din andelsbank
Före detta kapten på m/s Eivor förlorade i hovrätten EVENEMANG. 14.00 Dagen avslutas VÄLKOMNA! Styrelserna HÖSTMÖTEN KUNGÖRELSER Vår dotter som föddes 4.8.2017 fick vid dopet 8.10.2017 namnet Ronja Maria Pernilla Backlund och Peter Blomgren Vår kära dotter och Amelies lillasyster, född 16.8.2017, fick vid dopet 22.10.2017 namnen Adriana Elise Mirabella Faddrar: Janniina Kemppinen & Kjell Alm, Nadine & Kim Karell. Programmet börjar med en tvåspråkig festhögmässa i Åbo domkyrka. Tingsrättsdomen inkluderade också en incident utanför Utö i augusti 2015 när samma kapten – som då hade fått sparken från rederiet Rosita och börjat jobba för Suomen Saaristolaivat – inte vidtog åtgärder för att väja för m/s Eivor när han befann sig bakom rodret för m/s Aspö. Uppträder gör dansgruppen Xaris Finland och Åboskolkörerna från Puolalan koulu och Puolanmäen koulu. 18. Under festen ger musiken, dansen och bilderna vingar åt fäders och söners, mödrars och döttrars berättelser om sina rötter. 16 via länken på Sibbo kommuns webbplats www.sibbo.fi > Lediga arbetsplatser Sibbo, som ligger strax utanför huvudstadsregionen, är den relativt sett snabbast växande kommunen i Finland. Med en festhögmässa och huvudfest avslutas reformationsveckan och därmed också hela märkesåret. Lyckliga föräldrar Nina & Kenneth Alm Emmas och Oscars lillebror Arvid Roger Johannes föddes 17.8.2017 döptes 21.10.2017 Faddrar: Johanna Rosenqvist Inka-Maria Pulkkinen Mathias Nyman Anna (f. Hur skulle världen se ut om en tidsmaskin förde oss femhundra år in i framtiden. Arbetsmiljön är trivsam och dynamisk. 18, Gamla rådhuset Gamla stortorget 5. Vår strategi går ut på att växa och förnyas särskilt med hjälp av digitalisering. Välkomna. 17.10 före framförandet av Se människan i Västanfjärds nya kyrka kl. Gratisbiljetter från Luckan, 02-233 1986 Högläsning för vuxna med författaren Peter Sandström 7.11 kl. Gästerna ombeds vara på plats senast klockan 9.45. 18, Corinna Tammenmaa på Arbis, förhandsanmälan till Åbo svenska arbetarinstitut Barnpjäsen Par Avion 10.11 kl. Den före detta kaptenen på m/s Eivor hade överklagat tingsrättens dom med motiveringen att han öppnade visiret för att släppa ut vatten som samlats mellan visiret och den vattentäta bogporten, och det här först när farten hade sänkts till endast ett par knop. Gratisbiljetter från Luckan, 02-233 1986 Föreläsningen Språkliga rättigheter i Finland 9.11 kl. Evenemanget är avgiftsfritt och öppet för allmänheten. Vi erbjuder dig en mångsidig och utmanande uppgift samt en insiktsplats i utvecklingen av förvaltningen och tjänsterna i en kommun med snabb tillväxt. Märkesårets huvudfest firas i Åbo på söndag KIMITOÖN. Statsmaktens festhälsning framförs av president Sauli Niinistö. Mikael, Birgitta och lilla Kristian kastas från 1500-talet till år 2017. Inte heller den domen ändrar hovrätten. Rikberg) & Mathias Johnson Vi söker nu för en stadigvarande tjänst en FÖRVALTNINGSCHEF Din uppgift är att ansvara för verksamheten inom kommunens förvaltningstjänster samt leda och utveckla ärenden som rör kommunalförvaltningen, beslutsfattandet och lagstiftningen. Ung man i vattnet i Galtarby. Styrelsen Åbolands svenska kyrkosångskrets r.f. Styrelsen MÖTEN Finska Hushållningssällskapet och Åbolands svenska lantbruksproducentförbund håller höstmöten torsdagen den 23 november 2017 på Cafe Vivan vid Söderlångvik gård. 12.15 Lunch 13.00 Gröna värden i dagens ekonomiskogsbruk, Siv Vesterlund-Karlsson, skogsförman på Söderlångvik gård. kallar sina medlemmar till höstmöte tisdag 14.11 kl. På mötena behandlas stadgeenliga ärenden. www.abo.fi Vi söker medarbetare Ekonomisekreterare Innovationsspecialist Chef för digital utveckling Till Universitetsservice Läs mera på www.abo.fi/jobb FÖRENINGAR DÖPTA FÖDDA Fritt inträde! För mera program och detaljer: svenskaveckan.fi/orter/abo Språkbad i Hansa 6.11 kl. Mera information om våra lediga jobb på pargas.fi J o b b m e d g o d a u t s i k t e r Vattentjänstverket: processkötare/driftmaskinist Pargas Socialoch hälsovård: hälsocentraltandläkare Nagu och Pargas LEDIGA TJÄNSTER Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 studerande och 1 200 anställda. Det händer Mikael Agricola och hans familj. Sjöräddningscentralen i Åbo ryckte på fredag kväll kring 18-tiden, tillsammans med en patrullbåt från Hitis, ut till Galtarby i Västanfjärd där en ung mansperson hamnat i vattnet – sannolikt från stranden. Festligheterna under reformationens märkesår når sin höjdpunkt i Åbo den 5 november. Stadgeenliga ärenden. 18.00 i Folkhälsans lokal, Henriksgatan 9, Åbo. Räddningshelikoptern fick upp den nedkylda mannen som fördes till Åbo universitetscentralsjukhus. Gästande artister är bland annat Mikaveli, Olivia Amupala, Pekka Simojoki, Marzi Nyman, Anna-Mari Kaskinen och Jaakko Löytty. Hovrätten konstaterar i sin dom att det inte framkommit något som skulle inverka på tingsrättens dom. I september i fjol höll tingsrätten inte kaptenens berättelse som trovärdig, speciellt som den stod i strid med den version som en däcksman och maskinmästare på fartyget gav. sammankallas till stadgeenligt årsmöte i Västanfjärds församlingshem söndag 19.11.2017 kl. 16.30, på huvudbiblioteket Barnteaterpjäsen Love 7.11 kl. De får höra hur handlingar och ord från hundratals år tillbaka fortfarande påverkar finländarnas liv. Högmässan televiseras och sänds direkt. 18, program och servering Åbo konserthus. Det slår Åbo hovrätt fast och ändrar därmed inte på tingsrättens dom från i september i fjol. Festligheterna fortsätter i Logomo klockan 15. 10, Gamla rådhusets festsal. Den före detta kapten döms till böter och ska betala rättegångskostnader för rederiet Rosita och ett vittne. Huvudfesten med temat ”En gemensam resa – Reformationen 500 år” avslutar reformationsveckan och hela märkesåret. Ärkebiskop Kari Mäkinen förrättar mässan tillsammans med medhjälpare, Turku Cathedral Youth Choir, Chorus Cathedralis Iuniorum och en mässsingskvintett medverkar. ÅU LOKALT NYHETER 19 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 Föreningen Folkhälsan i Åbo r.f. 9-16, med Luostarivuoren kielikylpykoulu och tvåspråkiga draken Svenni Svenska dagens fest 6.11 kl. Gratisbiljetter från Luckan, 02-233 1986 Svenska veckan! 6.11 – 12.11.2017 LOKALT. 9.30 Välkomstkaffe 10.00 Höstplenum, FHS 10.45 Höstmöte, SLC Åboland 11.30 Aktuellt från SLC, verksamhetsledare Jonas Laxåback. Se mer information och skicka din ansökan senast 16.11.2017 kl. Vi är en växande och smidig tvåspråkig kommun där vi satsar på fungerande arbetsmetoder, högklassiga tjänster samt på att engagera och öka välbefinnandet för såväl kommuninvånarna som hela personalen. Den befälhavare som i maj 2015 öppnade m/s Eivors bogvisir en dryg sjömil utanför Jurmo gjorde sig skyldig till underlåtenhet att iaktta gott sjömansskap
ÅU ANNONSER LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 20 MEDELSVÅRT SVÅRT SUPERSVÅRT Ett varmt tack till alla som hedrat minnet av vår älskade Bertel Engström och deltagit i vår sorg. Därefter minnesstund i Henrikskyrkans Rosensal, Peltolavägen 2. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. De sörjande har tillsammans gjort en donation i Kates namn till Pelastakaa Lapset Rädda Barnen. Som fullvuxen skicklig i svampskogen. gransk., reg., friska, modiga valpar och föräldrar. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi JURIDISKA BYRÅER Tavastg. 02 246 2750 Alla som vill ta ett sista farväl av Per-Erik, inbjuds till jordfästningen som äger rum lördagen den 25 november 2017 kl. Vår älskade Kate Marianne Friman (f. hautausperttala.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). Vår kära Per-Erik Alfons Mattsson * 10.9.1943 † 24.10.2017. 14.00 i Uppståndelsekapellet, Begravningsplatsvägen 21, Åbo. Vår kära mamma, momi, fammo, svärmor och gammelfammo Ulla Marita Ahlberg f. Engström * 13.5.1929 Åbo † 22.10.2017 Vi tacka Dig vill för allt vad vi fått Tack och farväl från oss Dina kära Vi vet att vi stod Ditt hjärta så nära Harriet och Patrick Christoffer, Janni och Wilhelm Andreas och Johanna Jonathan Carl-Johan och Taina Heta och Robert Rudolf och Melissa Släkt och vänner Minnen som rör vid vårt hjärta går aldrig förlorade Som vänlig inbjudan meddelas att jordfästningen äger rum to 16.11.2017 kl. Tfn 0400-820 642. senast 8.11 Anmäl dig via www.aboarbis.fi eller på Arbis, Kaskisg. 02-23 11 884 www. Tel. 0400-905 599 petri.abrahamsson@aktialkv.fi Leila Mattsson t. Ditt goda hjärta har slutat att slå, skön är vilan som Herren ger, gott är att veta, du lider ej mer. Perander) * 24.11.1947 † 23.9.2017 Älskad, saknad Stina Carita Övrig släkt och vännerna Du får lyfta, Du får bära jag kan bara allting lämna Tag mig, led mig, var mig nära Ske mig vad Du sen må ämna Karin Boye Jordfästningen äger rum lördag 18.11 kl. 040-300 2312 terhi.nordqvist@aktialkv.fi Åbo svenska arbetarinstitut ons. Anm. Mer information 044 907 4737 PÅ ARBIS TILL SALU SKOLOR OCH KURSER Lagotto Romagnolo, italienska tryffelhundvalpar Vet. 18 JO, VI TÄCKS – SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I FINLAND – som talare justitieministeriets Corinna Tammenmaa Ingen föreläsningsavgift. Maria Axo, Pargas. De anhöriga DÖDA BEGRAVNINGSBYRÅ A. 0500 827 728 leila.mattsson@aktialkv.fi Terhi Nordqvist t. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Därefter inbjudes vänligen till minnesstund i Hus Lindman, Biskopsgatan 15, Åbo. 9.11 kl. Forsström * 7.4.1929 Åbo † 13.10.2017 Åbo ENTREPRENADER Byggnadsplanering och lovärenden trsoy@co.inet.fi Tel. 13 i Houtskärs kyrka. 28, 20700 Åbo Tel. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter FASTIGHETER Fastighetsförmedling AB Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas www.aktiaafm.fi Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas Petri Abrahamsson t. 9–16.30 och lö enl. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. PERTTALA kb ÅBO Aningaisgatan 6 02-23 11 884 Kaskisgatan 15 02-23 11 881 RESO Kirkkoväärtinkuja 1 02-438 438 4 Efter affärstid . 14 i Uppståndelsekapellet. Ett varmt tack till personalen på Servicehuset Hemmet för god omvårdnad. 5. överensk. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). Tel. Maj-Lis Susanne med familj Carl-Erik med familj Hans-Kristian med familj Släkt och vänner I höstvindens susning du somnade stilla, nu sjukdom och oro ej mer gör dig illa. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . 8.11 kl. Vår kära Ilse Regina Kvarnström f. I den stora sorgens famn finns små ögonblick av skratt så som stjärnor tittar fram ut ur evighetens natt och i solens första strålar flyger svalorna mot skyn för att binda sköra trådar tvinna trådar till en tross mellan oss… så vi når varandra Tack Mamma! I djup saknad Kim, Sanna, Hugo, Edvin, Linus Klaus, Johanna, Julia, Elliott Kent, Rosita, Olivia, Alicia Släkt och vänner Jordfästningen har ägt rum i kretsen av de närmaste. 18 AFTONKONSERT – med Arbis ensembler Gratis inträde, ingen anmälan behövs tors
Åbo 2017 Salon lehtitehdas Lösnummer 2,20 € inkl. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Annonspriser (inkl. Temperaturen är +1...+8, i Lappland -2...+2 grader. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 980 980 990 995 1005 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 Kustvädret i går kl 14 temp. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Vädret är mest uppehåll men i landets södraoch ostliga del kan det duggregna. moms 10% 5 dagars upplaga ti–lö Endast lördagsupplagan Inkl. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi. moms 24 %) I text, efter text 2,73 e /spmm Kungörelser 3,22 e /spmm Dödsannonser 2,23 e /spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 e Familjeannonser – 1 x 50 40,00 e – 2 x 50 (med bild) 60,00 e Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. Närmast i Lappland är det klart till halvklart. moms 10% Lördagens papperstidning och hela ÅU:s digitala innehåll ÅU Helg Inkl. Den sydvästliga vinden är måttlig eller frisk. moms 24 % 12 mån 137,00 euro 6 mån 77,00 euro Tidsbunden prenumeration Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. 02 274 9900 Grundad 1824. moms 10% och 24% Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. Mån € 12 275,00 11 268,10 10 250,30 9 229,60 8 207,60 7 184,30 Mån € 6 159,50 5 134,80 4 110,00 3 85,30 2 57,80 1 30,30 Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Chefredaktör: Stefan Holmström tel: 040-500 0873 Andra redaktör: Carina Holm (tjänstledig) Nyhetschef: Pia Heikkilä, tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas (tjänstledig) , Jan-Ole Edberg, Anja Kuusisto, Jean Lindén, Dan Lolax, Annina Suomi nen, Maria Thölix. moms 10% 12 mån 255,00 euro 6 mån 135,50 4 mån 90,90 3 mån 69,90 12 mån 86,00 euro 6 mån 53,80 3 mån 31,40 1 mån 12,00 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. wind m/s Sydvästliga vinden med mild luft strömmar in över landet och molnigheten är riklig på många håll. +2 -1 -1 +0 +1 +3 +3 +3 +6 +3 +9 +7 +0/ +2/ +4/ +7/ +6/ +5/ +4/ +0/ +4 +5 +6 +9 +8 +9 +8 +7 7 6 9 10 11 13 11 Sön +5 +7 +8 +9 +9 +9 +8 +7 Mån +6 +6 +7 +7 +8 +8 +8 +8 Tis +5 +5 +6 +5 +6 +7 +6 +5 Ons +1 +5 +6 +6 +6 +6 +6 +5 Russarö 7 W 8 Utö 7 W 9 Kumlinge 6 SW 8 Åbo +30cm Föglö +22cm Hangö +31cm Amsterdam 12 1 Aten 20 2 Berlin 11 3 Bryssel 13 1 Budapest 4 Dublin 11 3 Frankfurt 12 1 Köpenhamn 10 3 Larnaca 24 9 Las Palmas 24 2 Lissabon 20 5 London 14 1 Madrid 20 1 Malaga 21 1 Mallorca 23 1 Moskva 2 2 New York 22 2 Oslo 8 1 Paris 15 3 Prag 11 2 Reykjavik 2 3 Rhodos 19 1 Rom 20 2 S:t Petersburg 2 3 Stockholm 7 4 Tallinn 6 2 Venedig 16 1 Warszawa 10 5 Wien 14 2 Zürich 15 4 Förlags Ab Sydvästkusten VD och ansvarig redaktör Tom Simola ANNONSER OCH PRENUMERATIONER LOKALREDAKTIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi, pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Pargas/ Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Redaktör: Kim Lund mobil: 040 587 3759 epost: kim.lund@aumedia.fi Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@aumedia.fi Fick du inte tidningen
Broo blev dess första styrelseordförande. 175 år sedan Finlands första foto »» Dragsfjärds Arbetarpensionärer håller månadsträff måndagen den 6 november kl. Lokalt var Roger under senare år engagerad i Röda Korset. Båda sakerna kom att prägla Rogers liv. Han gick med bössan bland annat på Hungerdagen och körde ofta kantinvagnen på Åbolands sjukhus, en viktig uppgift som Åbo Rödakorsare skött i många år. 10– 12 och 13–15, onsdagar kl. Roger Broo mötte för ungefär tio år sedan en, delvis mediestödd kampanj som ledde till att han tog en paus från jobbet. Avtalet är fortfarande viktigt, i dag för Åbo Akademi än mera än för stiftelsen, där Roger varit medlem av delegationen i många år. Man kunde se honom stavgå på Runsala eller på uppköp i Saluhallen, eller diskuterande på Svenska Klubben i Åbo. Hans intresse för musik gällde bland annat Akademiska orkestern här i Åbo och konsertverksamheten på Campus Allegro i Jakobstad. C O Tallgren var då Åbolands riksdagsman. Där skapade han goda kontakter till undervisningsminiateriet, universiteten och högskolepolitiskt beslutsfattande. Staten tog det ekonomiska ansvaret för akademin, stiftelsen behöll hela sin förmögenhet, men ska använda en betydande del av avkastningen för akademin. Här föregrep man den ökade integration mellan universitet och yrkeshögskolor som nu mera allmänt syns förestå. Kanske allra viktigast för den fortsatta karriären för Roger Broo var att han blev medlem av Högskolerådet med en viktig roll i resurseringen av landets högskolor. Han köpte själv konst av oftast unga konstnärer för att så stöda dem. Tisdag: Glenn, Kevin, Erin, Taisto. Seminariet pågår klockan 9.30–15.30. Roger hade ett levande personligt kulturintresse, långt utöver de uppdrag han skötte, bland annat ordförandeskapet i museinämnden för Amos Andersons konstmuseum, i Pro Artibus och alltså också i Konstföreningen i Åbo. att han i ”Vem och Vad” som särintresse uppger ”konst, bärplockning, trädgårdsodling”. Saknaden är stor. Ta med näsduk, det kan komma glädjetårar! Välkommen både nya och gamla medlemmar. Jag kunde se skeendena från sidan och finner kampanjen orättfärdig, en syn jag sett att många nu delar. 14) Plats: Folkets Hus, Dalsbruk. Till de rollerns hade hans liberala livssyn fört honom och den höll han fast vid livet ut. Dagerrotypi är en fotoprocess, där bilden formas i amalgam på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag. Åbo svenska församling firar ”Hundraåringens gästvänliga kalas” på självständighetsdagen i Aurelia. Skulle du vilja bidra med lotterivinster till fruktkorgar. (styrelsen sammankommer kl. 15. Den som undrar över något kan kontakta Mary Aho 040-3417 473 eller Maria Wikstedt 040-3417 461. Redan vid Kårens så kallade gulnäbbsintagning för nya studenter anslöt han sig till Liberala Studentklubben. Skärgårdsutveckling och kultur i Korpoström. Det är exempel på en fråga som diskuteras i Korpoström tisdagen den 14 november. Det berättar mycket om Roger och hans nära kopplingar till kultur och utbildning, i Åbo och runtom i Svenskfinland. Akademin blev hans livsverk och han kom att göra en stor insats inom olika, framförallt finlandssvenska, organisationer. – Österbottningen Broo var en åboländsk profil; Roger Broo var min synnerligen goda vän, men också mycket mera, han var kampanjledare i det val som förde mig till riksdagen för redan över fyrtio år sedan, han var min klart viktigaste diskussionspartner och rådgivare inom utbildningspolitiken och i frågor kring det tvåspråkiga samhället. Roger var en klok och frisinnad människa. +358 (0)20 765 9520 JUBILEUM. Programmet består av bl a lotteri. Anmälningar tas emot senast måndagen den 6 november på http://skargardscentrum.fi. Också den här bilden doneras till fotografisamlingen. Bidra med vinster till basarens lotteri SEMINARIUM. Efter presentationerna blir det gruppdiskussioner. Vi är många som delar den med Roger Broos hustru sedan nästan femtio år, ÅAprofessorn Harriet Silius, deras tre söner och sex barnbarn. Ett par år före mitten av sjuttiotalet fungerade Broo som politisk sekreterare åt Kristian Gestrin, då handelsoch industriminister, som i den egenskapen för övrigt drev igenom att förbindelsebåtsavgifterna avskaffades för skärgårdsborna, ett klokt beslut. Seminariet riktar sig till kommunala tjänstemän och politiker, organisationer, utbildningsanordnare, föreningar, kulturaktörer och övriga intresserade. När Broo tillträdde som förvaltningsdirektör var Åbo Akademi ett privat universitet, det sista, men resurserna började trots statsstöd sina. Svea, Mimosa. Efter år av förhandlingar mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och statsmakten slöts ett avtal år 1981 med undervisningsminister Pär Stenbäck som statens företrädare, Också Broo var en av undertecknarna. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR IN MEMORIAM Roger Broo När budet om Roger Broos bortgång i en häftig cancer hade kommit senaste vecka kunde vi i Åbo se flaggan på halvstång på Åbo Akademis huvudbyggnad, på Studentkåren, på Akademistiftelsens Observatorium och på Konstmuseet. De behövdes. Sakerna tas emot måndagar, tisdagar och torsdagarn kl. Vinsterna kan du föra till församlingsbyrån på Auragatan 18, 3 våningen, under tiden 6–24 november. Det gällde både i det stora och det lilla, både det lokala och det riksomfattande eller internationella. Trogen sitt österbottniska ursprung, låg trädgårdsodlingen högt i hans prioritering. När yrkeshögskolan Novia kom år till 2008 tog Akademin en ledande ägarroll. En ledare som strävar efter resultat och förnyelse får sällan allas stöd. Delar av sin omfattande samling deponerade han i Akademins och Novias olika utrymmen i Åbo, Vasa, Jakobstad och Ekenäs. I ett mail skriver en av hans dåtida medarbetare: ”Han var alltid hjälpsam, orkade höra på våra bekymmer och var lugn och sansad …. Han kom hösten 1964 till Åbo från Österbotten för att börja studera vid Åbo Akademi. Namnsdagar i dag: Cassandra, Hertta. I morgon: Torhild, Magnhild, Magna, Reima. Seminariet inleds med att Jorma Leppänen, generalsekreterare för skärgårdsdelegationen SANK tillsammans med Nina Söderlund presenterar skärgårdsprogrammet och dess kulturella aspekter. FINLAND100. Christoffer Taxell LINDA GRANBACK Detur har nya destinationer på Teneriffa Callao Salvaje fr. Hur kan vi konkretisera kulturverksamhet utgående från Det nationella skärgårdsprogrammet 2017–19. Cajanders dagerrotyp ingår i Åbo stads fotografisamling. Arrangörer är Svenska kulturfonden, Sydkustens landskapsförbund, Egentliga Finlands förbund, Leaderföreningen I samma båt – samassa veneessä, Skärgårdsdelegationen SANK. 13–15 och fredagar kl. Intäkterna från lotteriet går för att understöda Finska Missionssällskapets arbete i Senegal och Nepal. Han använde sig av dagerrotypi när han förevigade Nobelhuset med Domkyrkan i bakgrunden – endast fyra år efter att världens första fotografi tagits. När Roger Broo bara 32 år gammal utsågs till förvaltningsdirektör för Åbo Akademi hade han bakom sig en period som forskare vid nämnden för samhällsforskning. Då det igår förflutit exakt 175 år sedan händelsen, fotograferade Jalo Porkkala samma vy med samma teknik. Den 3 november 1842 togs det första fotografiet i Finland. Syftet är att samla aktörer till diskussion kring samarbete och gemensamma satsningar för att utveckla skärgården utgående från kulturverksamhet. Sådana behöver vi mera av i dagens underliga samhällsklimat och än mera i framtiden. Årtiondet fram till den svåra recessionen i början av nittiotalet arbetade ÅA för att ta tillbaka vad man blivit efter i resurstilldelning under den privata tiden. 589€/person forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . Det kan låta överraskande men Övermarksonen blev med åren aktivist i arbetet för den åboländska skärgården, bland annat inom den åboländska skärgårdsstiftelsen och inom Pro Houtskär, båda med den viktiga uppgiften att främja förutsättningar för fast bosättning, Att han aldrig förföll till att bli ”herre” visar bland annat. Det kunde knappast grundaren SFP ana då den kom till för snart 110 år sedan. Tillsammans har vi varit gastar i Ådan i Bolofssundsseglingen utanför Kittuis i Houtskär. Platsen var Nylandsgatan och fotografen var läkaren Henrik Cajander. Men framförallt hade han varit aktiv vid Kåren, inom Svensk Ungdom och Svenska folkpartiet och den första ordföranden för Mittenförbundet, aktivt bland finlandssvenska studerande runtom på olika högskoleorter. I två olika repriser fungerade Broo som Svenska kulturfondens styrelseordförande, Det var en expansiv period för Kulturfonden, i dag en av de riktigt stora fonderna i landet, oberoende av språk. 8–12. Han rörde sig också i familjens båt i skärgården. Det som skulle behövas är kaffe, te, choklad, mandlar, russin, glögg, ananasburkar, fruktcoctailburkar, torkade frukter, bärpulver, pepparkakor, kex, godis, servetter och ljus. Måndag: Svenska dagen. Det mesta han gjorde präglades av stort engagemang, en stark vilja och förmåga att påverka utan att framhålla sig själv och med fokusering på konkreta resultat. skällde aldrig ut någon.” Rogers intresse för utbildningsfrågor sträckte sig längre än till det egna universitetet. Att man lyckades väl kan långt tillskrivas Broo och hans utmärkta kontakter. På 175-årsdagen för Finlands första fotografi lanserar Fotocentrum Peri också sin första och moderna historik: ”Peri-aatteita 1987–2017 – Poimintoja Turun 30-vuotiaan valokuvayhdistyksen historiasta.” Publikationen är tills vidare endast tillgänglig på finska. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 22 8.03 16.25 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 8.03, ner 16.25, i morgon upp 8.06, ner 16.22, måndag upp 8.08, ner 16.20, tisdag upp 8.11, ner 16.17. Det är avgiftsfritt. Bettina Aaltonen presentrar kursen ”Knoppen är toppen! Tänk på din Hjärna!” Många goda tips då minnet börjar svika
Profilen är alltid en känd person. Företagets första produkt var ett porträtt på kungafamiljen. ÅU Det kunde ha blivit OS-guld. Och 1924 är väldigt länge sedan. Men han är ihågkommen. Starten skedde 1899. Vi kan kalla honom för J.P. Det gick jättebra. Man skulle kunna säga att hans sten gled rätt. J.P:s företag blomstrade. Både J.P. I oktober 1932 öppnade det första Tempovaruhuset vid Östermalmstorg i Stockholm. och Erik hette Andersson i efternamn. Han började tjäna egna pengar när han var tretton. År 1915 gick det inte längre. Två år senare genomfördes en annan, också mycket uppmärksammad reklamkampanj med flyg. Därför blev han naturligtvis inte särskilt gammal. Därför föreslog han J.P. Då startade han ett tidningsföretag tillsammans med en förläggare och publicist som hette Erik Åkerlund. Han tackade ja. Det är svårt att ta OS-medalj. Hon hette Elin Maria, men kallades Maja. På mycket kort tid fick det flera hundra anställda. I Stockholm tog vår Profil ett nytt djärvt steg. Då blev vår Profil ensam ägare. ett nytt smart drag. Butiken skulle så småningom utvidgas till ett varuhus. Nästan 130 av hans 400 anställda valde att bryta upp från Insjön för att följa med honom till huvudstaden. Dit flyttade också hans åtta år äldre farbror Erik. De fick fyra barn tillsammans. Där beslöt han sig för att komplettera sitt postorderföretag med en butik. Det såldes i 100 000 exemplar! Vår Profils företag behövde en katalog. När han var 17 blev han erbjuden fast jobb nere i Finspång. Då gifte sig vår Profil med en ung, söt flicka från trakten. Död i Stockholm den 17 december 1860. Då flyttade han och farbror Erik tillbaka hem till Dalarna igen, för att starta ett eget postorderföretag. Den blev en uppskattad läsning ute i bygderna. Han bestämde sig för att han måste flytta till Stockholm med sitt företag. Åren rullade på. att han lärt sig tillräckligt. Vår Profil borde vara helt bortglömd. De återvände till Ål, som i samband med järnvägens ankomst på 1880-talet döpts om till Insjön. Den hamnade precis mitt i vinnarcirkeln. Vem var han. Han blev svensk mästare tre gånger. Gift med Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) i Paris 1798. Och vår Profil verkade aldrig få nog. År 1903 hände något mycket trevligt. och Erik att de skulle byta efternamn. Vår Profil hette Johan Petter i förnamn. Drottning Desideria föddes i Marseille den 8 november 1777 som Desirée Clary. Då insåg vår Profil att Insjön blivit för litet. J.P. Då blev han agent åt Johan Fröbergs postorderfirma i Finspång. Lös gåtan. År 1939 avled han under en sjöresa från New York på väg hem mot Europa. Det beror på de stora framgångar som han hade som företagare. Båda gjorde som han bad dem. Det blev full fart redan från början. Men postorderföretaget var nummer ett. På en studieresa i USA upptäckte han att många postorderföretag skaffade sig egna varuhus. Livet gick fort för vår Profil. Det var någonting nytt vid den här tiden. Han tyckte att han redan hade alldeles för många som hette Andersson i sitt företag. År 1911 genomförde hans företag en stor försäljningskampanj med bilar som körde runt i Sverige. Vår Profil och Erik Åkerlund behöll det fram till 1929, då de sålde det till familjen Bonnier. Hans namn lever kvar på många håll, till exempel i det stora varuhuset på Klarabergsgatan 50 i Stockholm, nära Tcentralen. Han föddes i Ål i Dalarna 1879. Men det blev OS-silver. Den första katalogen innehöll 272 olika produkter. Tidningsföretaget blev också en succé. var bara fem år gammal när han började skolan. Efter tre år i Finspång tyckte J.P. Det invigdes 1964. Det föranledde honom att grunda butikskedjan Tempo. Hans pappa var bonde. Vår Profil hittade på ett nytt efternamn, med en koppling till hans födelseplats Ål och farbror Erik bytte efternamn till Holm. Vi påminns ofta om honom. Anders Palm 23 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Åbo Måndag: Strömmingsflundror (Vegesticks) Tisdag: Köttsoppa (Grönsakssoppa med kikärter) Onsdag: Pastalåda med kyckling (Pastalåda med soja och grönsaker) Torsdag: Linsgryta med grönsaker och pumpa (ärtsoppa med soja) Fredag: Köttfärsfrestelse (Grönsaksfrestelse) Kimitoön Måndag: Lasagne Tisdag: Korvsoppa Onsdag: Stekt-/ugnsforell Torsdag: Thai-broiler Fredag: Kålgryta Pargas Måndag: Grisgryta Tisdag: Morotspuresoppa Onsdag: Makaronilåda Torsdag: Laxbullar Fredag: Köttfärsbiffar S:t Karins Måndag: Chili con carne (Pomodoro grönsakssås) Tisdag: Köttfärssoppa (Grönsakssoppa) Onsdag: Fiskbiff, potatis (grönsaksbiff) Torsdag: Gröt Fredag: Ugnkorv (Soijakorv) Skolmaten Vem är profilen. Det skapade en del problem för Johan Fröberg. Tre år senare gjorde J.P. Det berodde mycket på att vår Profil hade den rätta känslan för reklamens värde. OS-medaljör och varuhuskung är svaret på förra lördagens profil. Vår Profil gillade att spela curling. År 1902 drog sig farbror Erik ur projektet. Drottning Desideria. Men han är inte glömd. Det hamnade i en stor byggnad som vår Profil lät uppföra på Ringvägen 100 – 102 vid Skanstull på Södermalm. Den blev succé. Vår Profil ingick i det svenska lag som lyckades plocka hem silvermedaljerna i curling vid de olympiska vinterspelen i Chamonix 1924. Det drog igång flera mycket framgångsrika veckotidningar, som till exempel Veckojournalen och Husmodern
Jag utmanar kanske ödet men varje stund som jag inte är död så lever jag. Jag stod vid branten men ramlade inte. Jag födde tre barn men överlevde. Jag satt i ett flygplan som drabbades av ovanlig turbulens men vi störtade inte. Jag vandrade i väglöst land utan mobiltäckning men stukade inte foten. Jag simmade i kallt vatten men drunknade inte. Jag körde bil när det var halt men råkade inte ut för en olycka. ÅU LÖRDAG 4 NOVEMBER 2017 24 PÅ TISDAG: Nya direktörens visioner och idéer. Pia Heikkilä 040-555 4254/pia.heikkila@aumedia.fi KIM LUND. Jag åt skinka vars bäst före-datum var för två veckor sedan men jag fick inte matförgiftning. Ps Underrättelser till Allhelgona Jag var i London men utsattes inte för en terrorattack. Jag klättrade i Flow Park men föll inte. Mitt barn opererades men läkaren begick inte något vårdfel. Jag gick i skogen men mötte inte vargen