13–15 & 16–18) På scen: ASTRID ASSEFA ANTONIA ATARAH SONIA HAGA PATRICK HENRIKSEN ANNA HULTIN SIMON HÄGER NINA PALMGREN ISABELL STERLING MIIKO TOIVIAINEN JOSEF TÖRNER NIKLAS ÅKERFELT Regi: SAANA LAVASTE Översättning: HANNA ÅKERFELT Föreställningsdramaturg: NINA-MARIA HÄGGBLOM Scenografi och kostym: ANNA SINKKONEN Ljud: HANNA MIKANDER Ljus: PETRI TUHKANEN Mask: JOONAS LAMPI Väldigt fritt efter Professor Bernhardi av Arthur Schnitzler Uppföranderätt: Agency North / Colombine Teaterförlag Läkaren av Robert Icke En thriller om makt, etik och cancelkultur i Helsingfors Nordisk urpremiär 7 februari på Stora scenen. ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 4 november 2023 LÖRDAG Rätt till ändringar förbehålles Köp biljetter på svenskateatern.fi . Tfn 09 6162 1411 (ti-fr kl
VISIONSBILD. VARHAS STYRELSE får nästa vecka ta ställning till ett så kallat balanseringsprogram, som berör all verksamhet inom välfärdsområdet. Musikhusbygget kan följas live VID VINKEL. Så här såg det ut i webbkameran vid klockan 15 på torsdagen den 2 november.. Byggbolaget SRV har ingått ett preliminärt avtal om att bygga jättearenan vid Åbo bangård. Den förnyade bangården planeras av Turun ratapihan kehitys och Åbo stad. Åbos nya jättearena byggs av SRV Bolaget Turun ratapihan kehitys har ingått ett preliminärt avtal med byggbolaget SRV om byggarbeten på den nya bangården i Åbo. Det handlar om 270 miljoner euro under åren 2024–26. Enligt nuvarande planer ska arenan bli färdig år 2027. Byggarbetsplatsens kamera ger en uppdaterad bild på webbsidan en gång i timmen. I början av nästa år kan man börja göra pålningsarbeten, och husgrunden beräknas bli klar under våren 2024. PES-ARKKITEHDIT ÅBO. På mindre än en vecka har Varha fått över 800 enkätsvar av sin personal. Arenan blir 27 000 kvadratmeter och ska rymma cirka 9 000–10 000 personer. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 2 Glad svenska dagen önskar ÅU! Veckoslutspaket 3 mån. Avtalet innefattar en evenemangsarena, hotell, kontor och parkeringsanläggning på området. för 49,90 € (ord. Helheten förverkligas utifrån arkitektbyrån PES-Arkkitehdits förslag Luoto som segrade i stadens arkitekttävling. Planen är att arenan ska bli TPS hockeylags hemmaplan. Före mitten av november måste välfärdsområdet ge en plan till Finansministeriet för hur ekonomin ska balanseras upp. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi » » Välfärdsområdets lokaler ska minska med en tredjedel före 2027. BYGGET MED arenahelheten är tänkt att påbörjas under 2025. Ett sätt att nå sparmålen är mer digitala tjänster och tjänster på distans. Projektet görs som en gemensam entreprenad uppdelat i två skeden, utveckling och förverkligande. Lokalerna kommer lämpa sig för företagsevenemang, konferenser, ishockeymatcher och andra sportevenemang, galor, konserter och så vidare. Det skriver SRV i ett pressmeddelande. ÅU » » Arena, hotell, kontor med mera börjar byggas på bangården år 2025. PERSONALEN HAR fått komma med synpunkter på möjliga sätt att effektivera verksamheten genom en enkät, som öppnade i slutet av oktober. Det har installerats en kamera på Ämbetshuset tak, och den vida vyn över hela byggarbetsplatsen kan ses via en länk på musikhusets webbsidor. De förberedande arbetena för det nya musikhuset är i full gång. Välfärdsområdet förfogar över ett betydande antal lokaler. Också Varhas upphandling av tjänster kommer att effektiviseras. Avsikten är att avstå från cirka en tredjedel av dem före utgången av 2026. Musikhuset Fugas byggarbetsplats kan nu granskas ur ett nytt perspektiv. 83,85 €) Läs mer åu.fi/prenumerera Ka m pa nj en gä lle r 312 .11 Varha ska göra sig av med lokaler De tuffa sparåtgärderna som välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, måste ta till avancerar. SRV har tidigare byggt bland annat Nokia Arena i Tammerfors
Men fler säger sig ha ångest. Så upplever sig ekonomiavdelningen som nästa år flyttas till externt bolag. Med hiss eller trappa. Beställ nu! åu.fi/nyhetsbrev ARKIV/JENNY WIKSTRÖM Enligt THL-enkät försvagas alkoholtrenden bland elever på Kimitoön. KIMITOÖN Sidan 14–15 Mindre alkolhol, mer ångest Nya Sossen blir en strumpskola Sidan 6 CARINA HOLM Nu blir det en bok om Rowlit Sidan 12–13 Underbemannade och ohörda. PARGAS Sidan 7 Planerna för skolan oklara HANSATORGETS APOTEK måndag–fredag 9–20 | lördag 10–19 söndag 12–18 Hansas hjärtligaste apotek! Hansatorget 2. 4 november 2023 Vecka Lösnummer 4,50 euro. Sidan 4–5 ÅA-personal ratar reformprocess Raseborgs stad har räknat ut vad det skulle kosta att få Centrumplanen i skick för EIF:s ligaspel nästa år. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Hur den omfattande renoveringen av Malms skola påverkar verksamheten är oklart. Nummer 214. Men ekonomidirektören försvarar processen. Lätt att komma. 44. Beställ gratis nyhetsbrev! Färska nyheter varje vardag per e-post. FOTBOLL Sidan 8 Nästan en miljon för plan. vån. Årgång 200
Samtidigt får vi höra att vi borde göra ännu mera. Allt skulle ha gått smidigare då. Man blev av med jobbet om man inte tog emot de nya uppgifterna. FICK FOLK TILLRÄCKLIG utbildning i de nya uppgifterna. Ekonomidirektören Tapani Harkila: Certiaspåret öppnades först i maj Åbo Akademis ekonomidirektör Tapani Harkila förnekar att den kommande överflytten av ekonomipersonal till Certia skulle ha varit baktanken med vårens uppdelning av personalen i ett reskontraoch ett projektteam. – Vi är för få för det jobb vi har nu. – Vi har satsat väldigt mycket tid och energi på teamet efter omorganiseringen och på att lösa problem. ARKIV/PIA HEIKKILÄ. Samma person säger att ekonomidirektören föreslog att förmännen under ett arbetspass skulle sitta bredvid var och en i personalen för att se om de kunde jobba effektivare. Samma person befarar hur flytten till Certia ska gå. Vi har följt upp teamet och haft kontinuerliga möten för att reda ut situationer och besvara frågor. EKONOMIDIREKTÖR TAPANI HARKILA. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 4 Anställda vid ÅA:s ekonomienhet kritiska till hur de behandlats Som att bli slängd i papperskorgen. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Personal i ÅA:s reskontrateam, som snart flyttas till bolaget Certia, menar att omorganiseringen placerat dem i en ohållbar sits. En kollega bryr sig dock inte så mycket om det försämrade avtalet, utan välkomnar flytten. Den har gjorts på olika sätt vid olika ämnen och fakulteter. Certia fanns inte i Åbo. I februari nästa år flyttas en del av Åbo Akademis ekonomiservice till det externa bolaget Certia som delägs av flera universitet och yrkeshögskolor, bland annat ÅA. Man är själv expert på det. Hur har uppdelningen i två team gått, och är reskontraavdelningen underbemannad. – Vi fick nya arbetsbeskrivningar och en del fick nya titlar. Men istället för att göra fakturor och resor för ett visst ämne, vid sidan av andra uppgifter, så gör man nu samma sak för hela ÅA. Det fanns ingen möjlighet att diskutera. Vi har försökt bemöta dem så snabbt som möjligt. – Det var då som det här spåret öppnades. ÅA meddelade i tisdags att flytten gäller upp till nio personer som kan övergå till Certia som så kallade gamla arbetstagare. –?I RESKONTRATEAMET är vi nästan uteslutande 50-plussare. Den harmoniseringen visade sig vara ett mycket större jobb än vi planerat. I kombination med att de inte fick en chans att förbereda de nya rutinerna uppstod en ohållbar situation. Men som sagt kom det som en överraskning hur stort det arbetet var. De vill vara anonyma på grund av rädsla för repressalier. Vi jobbar som galningar men får höra att vi inte jobbar tillräckligt, säger en av de vi talat med. Han säger Certiamöjligheten uppdagades först efter att Åbo Universitet i maj meddelat att de flyttar sin reskontrapersonal till Certia som startar en enhet i Åbo. » » ÅA:s ekonomidirektör dementerar att personalflytten till externa Certia skulle varit baktanken med vårens teamuppdelning. Det är ohållbart. VID ÅBO UNIVERSITET görs en liknande förändring, och Certias anställda i Åbo ska ha sitt kontor i universitetets byggnad Educarium. – Jag förstår att det finns känslor av besvikelse och bitterhet i sådana här fall, men ÅA behöver en fungerande reskontra helt oberoende av var arbetet utförs. HARKILA SÄGER att drivkraften bakom flytten är att få en effektivare reskontrahantering och att i förlängningen nå inbesparingar. Det är ju inte nya uppgifter utan det är uppgifter som man har sysslat med också hittills. Han säger att en flytt av ÅA:s reskontrahantering till Certia möjliggör en effektivare arbetsprocess samt inbesparingar i längden. – De som jobbat länge vid ÅA får kortare semester, arbetshälsovården blir sämre och arbetsdagarna något längre, räknar hen upp. TAPANI HARKILA håller inte med om att det satsats mindre på reskontrateamet därför att det om några månader ändå flyttas till Certia. Sedan skulle vi sköta nya arbetsuppgifter utan att få inskolning i dem, säger en. Inte alls. Redan nästa vecka får vi ett nytt dataprogram från Certia men ingen har ännu hunnit titta på det. Det har, framförallt i somras, påverkat upplevelsen av arbetsbörda, säger Harkila. De säger att påstötningar till ÅA:s ledning gett magert resultat. En av de vi talat med säger att de som flyttas till Certia får ett nytt och sämre kollektivavtal våren 2025. Så beskriver en anställd vid Åbo Akademis ekonomiservice sin känsla. Flytten gäller den så kallade reskontragruppen som sköter leverantörsfakturor, reseoch kostnadsersättningar och reseunderstöd för ÅA:s personal. De beskriver hur nedvärderande det kändes att ledningen, när teamet skapades i våras, enligt dem hemlighöll att baktanken var en flytt av hela teamet till Certia. – Säkert jo och nej. Harkila medger dock att det kommit klagomål från personalen om att man inte fått tillräcklig möjlighet att sätta sig in i de nya rutinerna. Jobbet är lika viktigt oberoende av var det sker. – Vi säljs in som experter. – Direktören tror säkert själv på idén, men inte känner ju förmannen i detalj till ens jobb. Nu inför årsskiftet är det brått med många räkningar som ska behandlas. DE VI TALAT med säger att reskontrateamet nu är underbemannat. – Vid Certia får jag en normal arbetsplats, med fokus på att jobbet blir gjort bra. Före det fanns det inte i planerna. Och förväntningen är att de som fått nya uppgifter ska prestera lika mycket som de som jobbat med det här i många år, säger en teammedlem och tillägger: – Om vi fått veta om det här redan förra hösten hade vi kunnat förbereda arbetsuppgifterna för omorganiseringen. ÅU HAR VARIT i kontakt med personer i reskontragruppen som är kritiska till hur processen gått till. Före det var tanken att sköta det internt. Vi är för få och ska göra saker vi inte kan, berättar personen när ÅU talar med hen för ett tag sedan. Det som överraskade oss var den stora variation som fanns i fakturaoch resehanteringen inom ÅA. – Sådana kommentarer har nog kommit. – Vi följer dagligen upp arbetsbördan och statistiken för fakturor och reseräkningar och vi har vidtagit åtgärder angående arbetsmängden. – Det fanns inte som en möjlighet
– Efter uppdelningen i våras har det inte satsats tillräckligt på att utbilda personalen för sina nya uppgifter. Det är enda sättet att nå en effektivare process. Byråkratin blir en tidstjuv. – Summan är förstås en målsättning, och den involverar saker vi avtalat om med Certia som jag inte kan öppna upp. Ole Karlsson. – Men jag ser det som ett realistiskt mål. OLE KARLSSON och PfÅA är också tveksamma till att Certiaflytten sparar pengar. ARKIV/STEFAN HOLMSTRÖM Personalföreningen tveksam till att Certiaflytten ger tänkta inbesparingar I juni, när Åbo Akademis styrelse beslutat att utreda en flytt av delar av ÅA:s ekonomipersonal till externa bolaget Certia, skickade Personalföreningen vid ÅA (PfÅA) ett bestört brev till akademins ledning. – Hittills har det varit mycket mer personlig service. Man kunde ge önskemål om team, men till sist var det helheten som avgjorde. Karlsson är tveksam. – Vi tror att man vetat om det långt tidigare och att uppdelningen i två team i våras gjordes med tanke på Certiaflytten, säger Karlsson. Det ger en avsevärd inbesparing, säger Tapani Harkila. OLE KARLSSON, huvudförtroendeman vid PfÅA, säger till ÅU att personalföreningen förstår att det finns skäl att se över verksamheten. Sedan kan Certia flytta personalen till det kollektivavtal bolaget använder. ANGÅENDE KOLLEKTIVAVTALET konstaterar Harkila att de som flyttas till Certia behåller nuvarande avtal till våren 2025. I BREVET SKRIVER PfÅA att man ”har fullständig förståelse för att ekonomipersonalen känner sig lurade av ÅA:s ledning, särskilt ekonomidirektören”. Jean Lindén 050-336 6557 jean.linden@aumedia.fi Hittills har det varit mycket mer personlig service. Det finns exempel på att kostnaderna för en servicecentral visar sig vara mycket högre i verkligheten. Slutanvändare på en del håll kan förstås uppleva att det blir en försämring då sättet de är bekanta med förändras. Och i juni kom alltså beskedet att en flytt av reskontrateamet till Certia utreds. I första hand att en arbetsgemenskap med långvariga ÅAkollegor försvinner. I reskontrateamet flyttades folk från sin fakultet till en central enhet där man ska ta nästa faktura i kön, utan att man känner personerna bakom fakturan och vad den handlar om. Jean Linden 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Risken är att kostnaderna flyttas på ÅA:s akademiska personal, menar huvudförtroendeman Ole Karlsson. Om vi har 30 olika sätt att göra samma sak vid ÅA är det omöjligt att ens försöka skapa någons sorts automatik i hanteringen. – Summan är en ju en uppskattning. JAG HAR FÖRSTÅTT att man i reskontrateamet upplevt det som kränkande att förmän skulle sitta och följa med jobbet för att se om personalen kan jobba effektivare, trots att de är experter på sitt eget jobb. ÅA:s ledning räknar nu med att spara 280 000 euro per år genom att köpa reskontratjänsterna av Certia. Man pekar på ett tidigare testsamarbete om löneutbetalning med Certia som enligt PfÅA fick avbrytas då kvaliteten blev dålig på grund av Certias avsaknad av lokalkännedom, och där ÅA fick ägna mycket tid åt att korrigera fel. Tidigare kunde man gå och knacka på ifall något var oklart, säger Karlsson. HAR SERVICEN för den övriga ÅApersonalen blivit sämre nu när de som sköter reskontra inte är kopplade till en viss enhet vid ÅA. HAN FÖRSTÅR ATT ÅA letar inbesparingar men befarar att flytten drabbar den övriga personalen vid ÅA när de skickar in sina räkningar. Brevet lyfter också fram misstanken att personer som varit kritiska till reformen har placerats i reskontrateamet för att sedan flyttas till Certia. Men man är kritiska till hur det skett. – Men samtidigt är det väldigt viktigt att sådan här volymhantering görs på samma sätt överallt. Kostnaderna flyttas ofta över på verksamheten, i det här fallet främst professorerna och annan akademisk personal. ”Det har lett till kris då de vardagliga arbetsuppdragen inte slutar komma in under rekonstruktionen”, heter det. ”Samtidigt förstör man det som varit unikt för Åbo Akademi, en arbetsplats där samhörighet varit en av byggstenarna”, heter det i brevet. PfÅA menar att det är tydligt en flytt av en del av personalen till Certia spikats på direktörsnivå redan i våras, när ekonomipersonalen delades upp i två team. Hur kommenterar du det. – I så fall har det tolkats fel. PfÅA menar att en flytt till Certia skickar ”ÅA-trotjänare till ett företag som medvetet valt ett sämre kollektivavtal” och att signalen är att ”stödpersonalen bara är ett nödvändigt ont, en kostnad”. Vår uppfattning är att sådana här inbesparingar sällan blir de man planerat. Dessutom krymper det svenska rummet och det skapas en oro för att utlokaliseringen fortsätter och drabbar fler enheter om ledningen driver den modellen. Brevet sändes bland annat till styrelsen, rektor och ekonomidirektören. ÅU 5 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 ÅBO NYHETER SKÖTS SNART VIA CERTIA. Vi hade ”jobbskuggning” för att förstå arbetsflödet. HUR SANNOLIKT är det att ÅA når en inbesparing på 280 000 euro per år genom Certiaflytten. KARLSSON – och PfÅA:s brev i våras – pekar på många tråkiga konsekvenser av flytten. Med en servicecentral blir det ofta så att den gör det som står i avtalet, och genast det är något problem åker ärendet tillbaka som en bumerang till användaren. Det var aldrig meningen att vara en övervakning, utan tanken var att vi på chefsnivå skulle öka vår förståelse för arbetet så att vi inte bara inbillar oss vad problemen är. De vid Åbo Akademis ekonomiservice som bland annat sköter personalens reseräkningar flyttas snart till bolaget Certia, som ÅA är delägare i. Det inbegriper inte bara flytten utan också en målmedveten satsning på att ÅA går in för harmoniserade processer som Certia har universiteten emellan. Men vi sa det ut genast i början att vår målsättning med omställningen är att allas jobb och lön bevaras. Med en servicecentral blir det ofta så att den gör det som står i avtalet, och genast det är något problem åker ärendet tillbaka som en bumerang till användaren, befarar Ole Karlsson. Indelningen planerades grundligt och bokförarnas linjechefer var involverade i planeringen, så var och ens bästa förmågor har noggrant beaktats. ATT EN FLYTT redan planerades ovanför ekonomipersonalens huvud förklarar enligt PfÅA också varför ekonomidirektören varit ointresserad av omorganiseringsprocessen, och att personalen ”kastats i djupa ändan av bassängen” och själva tvingats utforma sina arbetsmetoder i det nya teamet. På frågan om personalen riskerade få sparken om de inte tog emot de nya uppgifterna i det nya teamet, och om det fanns möjlighet att diskutera vilket team man hamnade i svarar han: – Omställningsförhandlingar av det här slaget utgör en uppsägningsgrund, så i sista hand kan arbetsgivaren säga upp personer som väljer att tacka nej till den nya positionen. – Det har funnits en viss ”backlog”, vilket är helt naturligt i en sådan här omställning. Att vi skulle få information för att fatta de rätta besluten
Eftersom tomten är smal planeras ett däck där eleverna kan vistas på rasterna. •. – Röda Korset är på plats och hjälper till att informera och guida. Också matsalen i den finska grannskolan kräver renovering inom kort. De färskaste siffrorna handlar om en personal på omkring hundra personer med lärare, elevvårdspersonal och till exempel städare. •. Hittills har man räknat med ett tillagningskök, där 2 000 portioner mat skulle lagas varje dag. Skolan har också önskemål om ett gym i anslutning till gymnastiksalen. Ett alternativ är under elevernas rastdäck inne på gården. Det nya skolhuset blir en så kalllad strumpskola, där ingen har skor på inomhus. Den ska också ha träningsplaner för innebandy, futsal och handboll. Varha satsar på att allt löper bättre denna gång. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 6 Oklart om nya Sossen får eget kök S:t Olofsskolans nya skolhus på Klostergatan i Åbo kan vara klart tidigast i slutet av år 2027. PÅ DET SÄTTET kunde staden spara i personalkostnader. EN STOR FRÅGA SOM återstår att lösa är det nya skolhusets kök. Det ska vara så naturenligt som möjligt och hänga ihop med Samppalinnaparken. Nya gymnastiksalen ska få parkettgolv så att det går att spela basketturneringar på hög nivå. Det betyder att skolan måste fortsätta på sin tillfälliga adress på Smedsgatan längre än planerat. •. Staden räknar med att cirka 230 personer i veckan går på någon av Arbis kurser i huset plus 100 personer ibland på veckosluten. Gymnastiksalen föreslås få parkettgolv, så att det går att spela basketturneringar på hög nivå. Ett annat är i hörnet av skolhuset, mot brinken. FÖRSLAGET SOM serveras för stadsstyrelsen på måndag är att den gamla skolbyggnaden på Klostergatan rivs och ersätts med ett nybygge för 600 elever. NU HAR DET DOCK visat sig att skolköket i grannbyggnaden Luostarivuoren koulu på Klostergatan är i så dåligt skick att det måste renoveras och förnyas. Daghemmet och den nya skolan föreslås få en gemensam infart för servicetrafik. •. •. Skolhuset kan få två salar för undervisning i geografi och biologi, den ena mer för teori och den andra för mer praktiskt arbete, som experiment. •. Långa köer vid Hessundsbrons byggarbetsplats DRAS UPP. Ska det vara ett kök där maten tillagas eller ska det bara vara ett serveringskök, där maten lagas någon annan stans. 200 000 euro ska reserveras för konst. Där ska det finnas info om tidtabellen och annat aktuellt som rör det nya skolhuset. •. – Man försöker se till att det går att köa inomhus. EN ANNAN öppen fråga är var den 760 kvadratmeter stora gymnastiksalen ska placeras. •. •. Ett serveringskök kan också vara mindre än ett kök där maten lagas och använder mindre energi. Denna helg är det dags igen för vaccination utan tidsbokning vid Tallbackens hälsostation, klockan 9–15.30 på lördag och söndag. Det nuvarande hyreskontraktet går ut i juni 2027, men måste enligt de senaste planerna förlängas. Förvaltningsöverläkare Jutta Peltoniemi uppger till ÅU att man nu bland annat vidtar de här åtgärderna: – Genast när dörrarna öppnas delas könummer ut till de första 700–800 personerna. Vid halv sju var köerna ännu långa, enligt en bilist. Skolhusprojektet ska få en egen webbsida på stadens webbplats. Salen ska ha fullstora planer för basket, volleyboll och badminton. Man räknar med högst 25 elever per undervisningsgrupp och 16 elever per grupp i kemi, fysik, slöjd och huslig ekonomi. Bärgningen av fordonet var igång på fredagskvällen, och trafiken i bägge riktningar stod stundvis stilla. En lastbil lastad med grus körde av vägen i går förmiddags på Skärgårdsvägen i Pargas, meddelar polisen. Ett tillredningskök behöver en personal på ungefär tio personer, medan ett serveringskök klarar sig med omkring fem i personalen. I salen ska man också kunna utöva dans, gymnastik och cheerleading. Den gamla skolbyggnaden får rivas först då detaljplaneändringen har vunnit laga kraft. Salen ska också få audiovisuell utrustning för evenemang. Det nya skolhuset ska ha modern arkitektur, vara funktionellt och fylla dagens krav på kvalitet. Klassrummen för konst och slöjd ska placeras i de nedre våningarna, så att Arbiskurser också kan ordnas i dem, utan att kursdeltagare måste gå genom hela skolan. Den ska kunna delas i tre delar med ljuddämpande draperier. » » Skolans tillfälliga adress på Smedsgatan behövs längre än planerat. LÄSARBILD Förra helgens vaccinkaos ska nu undvikas När välfärdsområdet Varha förra helgen ordnade influensavaccination utan tidsbokning i Åbo blev det kaotiskt. •. Den gamla skolbyggnaden föreslås rivas och ersättas med ett nybygge för omkring 34–36,16 miljoner euro. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Förslaget: Nya Sossen •. Tre labb för fysik och kemi planeras och två kök för huslig ekonomi. Jean Lindén » » Ny massvaccination i Åbo denna helg.. •. CARINA HOLM Nya gymnastiksalen •. •. PARGAS. OCKSÅ DET NYA skolhusets granne, skiftesdaghemmet på Kaskisgatan, ska renoveras ordentligt och byggas ut med två nya delar. Nya skolhuset planeras för 600 elever med nio klasser per årskurs, det vill säga 27 undervisningsgrupper och sex specialgrupper. Rastdäcket ska uppmuntra tonåringarna att röra på sig. Köerna i det kyliga vädret vid hälsostationerna i Tallbacken och centrum var väldigt långa och många klagade på obefintlig information, att folk blev utan vaccin och på allmänt dåliga arrangemang. GAMLA S:T OLOFSSKOLAN. De som blir utan könummer vet då att det inte lönar sig att stå kvar och köa. Ett tillagningskök för 2 000 portioner borde vara 180 kvadratmeter stort, medan 100 kvadratmeter räcker för ett serveringskök. Det här kommer också att gälla dem som använder skolhuset kvällstid. Det betyder en skillnad på ungefär 400 000 euro. Samtidigt ska rastdäcket också ha trådlöst nät och tillräckligt med tak för att skydda mot sol och regn. Målet är en fri takhöjd på åtta meter. Enligt polisen inträffade olyckan vid 11-tiden på fredagen vid byggarbetsplatsen vid Hessundsbron. Dessutom ska man fortsätta öka antalet tider för vaccination som kan bokas, till exempel på vardagskvällar. Parkourmöjligheter, multiarena eller utegym är några förslag. Därför ska det under hösten utredas om skolmaten för båda skolorna i fortsättningen kunde lagas i Luostarivuoren koulu, som i dag har över 1 000 elever. •. Enligt en bilist på plats uppskattades kön av bilar vara hundratals meter lång klockan 16.45. Här bärgas fordonet ur diket på Skärgårdsvägen. NYA SOSSENHUSET ska också kunna användas kvällstid och på veckoslut av Arbis och föreningar
– Nu tvingas vi till strejk för att försvara våra medlemmars arbetsvillkor. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine önskar att strejkerna ska väcka regeringen. Skolan har också sammanställt en preliminär lista på behov för renoveringen. Puro Tekstiilihuoltopalvelut Oy, Åbo •. Strejkerna är en del av FFC:s kampanj ”Vägande Skäl” som motsätter sig regeringens nedskärningspolitik. Bland annat strejkar JHL-medlemmar vid Åbo Stadstrafik och Åbo Energi. Kuntec Oy •. Vi är redo för ännu kraftigare åtgärder om regeringen håller fast vid sin envisa politik, säger Niemi-Laine i JHL:s pressmeddelande. Wipro Infrastructure Engineering, Salo » » Strejkerna påverkar tiotals arbetsplatser runtom i landet.. Lundberg säger att det inte finns planer på att utvidga byggnaden eller att slå ihop skolor. – Pengarna är ännu inte beviljade så allt med planeringen och tidtabellen är ännu oklart. Lindström, Åbo •. klo 19 Villa Lande, Kemiö Vapaa pääsy pe 17.11. Lundberg konstaterar ändå att renoveringen kommer att påverka verksamheten, vilket betyder att noggrann planering krävs. Carrus Delta, Lundo •. Till exempel skulle en oavlönad första sjukfrånvarodag vara ett hårt slag mot låginkomsttagare, framhäver förbundet i sitt utskick. Alltså är det antagligen först på hösten som arbetet kommer i gång. Klara Fält klara.falt@aumedia.fi » » Det är för tidigt att säga hur undervisningen kommer att organiseras. Fackförbunden ordnar en serie av politiska strejker som pågår i ett dygn. Åbo Energi •. – Elevutvecklingen för Malms skola är positiv, vi har ett stabilt och stort elevunderlag. Du-Tec Net, Pargas •. Fackförbundens medlemmar strejkar i Egentliga Finland på onsdagen den 8 november. klo 19 Heimolinna, Loimaa Vapaa pääsy Kamarimusiikki-ilta Oklart hur renoveringen av Malms skola påverkar verksamheten Malms skola i Pargas kräver omfattande renovering och nu görs en grundlig utredning av vad som måste åtgärdas. Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab •. ÖVERLAG säger hon att det är positivt att en renovering nu planeras och att man vill satsa på skolhuset. Enligt budgetförslaget av stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster kan renoveringskostnaderna uppgå till 6,8 miljoner euro under de kommande fem åren. Paattimaakarit, Raisio •. Enligt prognoser kommer vi att ha över 300 elever framöver. klo 19 Sibeliusmuseo, Turku Liput 15 € / 12 € to 16.11. Are Oy Palvelut, Åbo •. Salo stads fritidstjänster •. Katarina Pada 044-0127021 katarina.pada@aumedia.fi Strejken De här arbetsplatserna i Egentliga Finland påverkas •. Åbo Energi, Åbo •. ÅU PARGAS & LOKALT NYHETER 7 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI ke 15.11. Ulrika Lundberg är glad över att man vill satsa på skolbyggnaden som kräver en uppdatering. Lundberg konstaterar att det först blir i slutet av året då budgeten fastställts som planeringen kommer i gång. LEDER BILDNINGEN. ARKIV/ANJA KUUSISTO Fackförbunden tar till hårdare stridsåtgärder nästa vecka FACKFÖRBUNDET Pro samt FFC och dess fackförbund (JHL, Servicefacket Pam, Byggnadsförbundet och Industrifacket) tar ett fastare grepp i kampen mot regeringens nedskärningspolitik. Cargotec Finland, Reso •. TLT Connection, Kimitoön, Lundo, Pemar, Salo och Åbo •. – Vi hoppas såklart att man ser över ändamålsenligheten ur ett pedagogiskt perspektiv. Pilkington Automotive Finland, Letala •. Turku Energia Sähköverkot, Åbo •. Enligt Pargas utbildningschef Ulrika Lundberg är det ändå för tidigt att säga hur skolverksamheten kommer att påverkas och organiseras under renoveringen. Strejken kommer bland annat att påverka idrottsanläggningar, sophämtningsstationer och tvättoch kosthållstjänster. Ursuit, Åbo •. Åbo yrkeshögskola •. Kaukora, Reso och Åbo •. Av den summan föreslås 1,1 miljoner att användas redan nästa år. Det är ju ett gammalt hus och kräver uppdatering för att bli mer funktionellt. REGERINGEN PLANERAR nedskärningar i socialskyddet och i arbetstagarnas grundläggande rättigheter. Åbo Stadstrafik Ab •
Beslut av licenskommittén fattas senast den 22 december. Ett antal inbrott har skett i Österby i Ekenäs småhus som stått tomma, ett av dem ett nybyggt hus. Säsongen i inleds 1 maj. Att förnya konstgräset på Centrumplanen uppskattas kosta 750 000 euro. Detta ställer krav på hemmaarenan Centrumplanen i Ekenäs. FÖRSLAGET till stadsstyrelsen som möts på måndag är att stadsfullmäktige godkänner ett tilläggsanslag på 50 000 euro för påbörjandet av arbetet med att förnya Centrumplanen redan under 2023. Detta eftersom kraven på spelplanen inte beviljas tilläggstid utan helst bör vara åtgärdat senast den 1 juni 2024. Själva konstgräsmattan uppskattas kosta 300 000 euro. Antalet sittplatser under tak måste utökas från nuvarande 300 till 1 500 platser. Totalkostnaderna för en konstgräsplan på 64 x 102 meter inklusive flanker utanför själva planen som nu är för smala, beräknas till 750 000 euro nästa år. Ingen är ännu misstänkt för brotten. Förhållandet för tv-sändningar bör förbättras, bland annat med en lokal för kommentatorerna. Åbo stads andel blev 458 000 euro. Det är också oklart om det rör sig om ett tillfälligt tillslag eller någonting mer organiserat. LIGAKRAV. – Vi tar gärna emot observationer om det finns, säger kriminalkommissarie Mats Sjöholm på Raseborgspolisen. Ansökan får kompletteras efter stadsfullmäktiges möte den 13 november. KOSTNADERNA för år 2025 är ännu inte fastställda eftersom de påverkas av hur läktarna planeras under nästa år. De största kostnadsposterna är planens uppvärmningsoch bevattningssystem. Det är möjligt att få lov för en övergångsperiod på två år, som behövs i det här fallet för att hinna planera nya alternativa läktarlösningar. Vidare är förslaget till stadsstyrelsen att man reserverar en summa på 400 000 euro i investeringsplanen för år 2025 för förnyandet av läktarna på Centrumplanen. Stadens beslut i frågan behövs för att licensansökan ska kunna godkännas. ÅU NYHETER VÄSTNYLAND LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 8 Prislappen på Ekenäsplanen en knapp miljon För att liganykomlingen EIF ska kunna spela i den högsta serien nästa år måste klubben beviljas av en så kallad ligalicens av Finlands Bollförbund. Detta uppskattas kosta 50 000 euro. Men utöver det har polisen inte mycket att gå på. Utöver det förutsätts att licenskommittén beviljar en ligalicens för EIF. För den nya belysningen och planering av läktare föreslås att man reserverar 150 000 euro nästa år. Totalt uppgår de uppskattade kostnaderna med andra ord till 950 000 euro utan moms. Den gamla mattan kan användas på den konstgräsplan som föreslås byggas i Västerby 2024-25 eller i Karis. ARKIV/KRISTOFFER NÖJD VÄSTNYLAND. BELYSNINGEN måste uppdateras från nuvarande 700 lux till 800 lux. – Min gissning är att det inte är fråga om organiserad brottslighet. Detta måste vara i skick innan säsongen börjar. Tjuvarna har farit i väg med en bland annat smycket och pengar. Det första inbrottet har skett den 21 september och övriga kring den 7 och 8 oktober. Det är möjligt att få tilläggstid för belysningen, men om det inte är åtgärdat förrän hösten 2024 måste matcherna spelas på en plan med tillräcklig belysning. Men det är lite tidigt att uttala sig om det, säger Sjöholm. Läktaren har plats för 1 000 personer. Polisen vill ha tips om inbrott i Österby. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Den nya konstgräsplanen slukar merparten av de 950 000 euro som behövs initialt för att EIF ska kunna spela ligafotboll på hemmaplan. Beslutet förutsätter att EIF rf (juniorsektionen) och/eller EIF Ab (herrlaget) står för en egen finansieringsandel på 350 000 euro. Men också en luftvärmepump som ännu inte hade installerats har stulits, både pumpens inneoch utomhusenhet. Därtill föreslås ett investeringsanslag på 550 000 euro för år 2024. För projektet beviljades Hat Trick-understöd av UEFA på 892 000 euro. Licensansökan från EIF ska lämnas in till Bollförbundets licenskommitté senast den 10 november. HÖGSTA prioritet är att förnya konstgräsplanen. Denna investering förutsätter att EIF spelar i Tipsligan och att EIF kan uppvisa finansiering för läktarbygget till den del den överstiger stadens andel på 400 000 euro. För att få en bild av kostnaderna på sikt har beredningen sett på Veritas Stadions nya läktare som kostade 1,35 miljoner euro. Beredningen föreslår gummifyllning som är ett billigare alternativ och får användas till år 2031
Dwt betyder dödvikt och är ett mått på ett fartygs maximala lastförmåga. Därför syntes inga stora vattenansamlingar i området kring läckan. Langh Ship låter bygga tre nya fartyg på det kinesiska varvet Wuhu. 12 med ett evenemang i Hansa. Till vänster högstadiedelen av Dalsbruks skola. ARKIV/OLIVIA ÖRNMARK Första av tre nya fartyg har levererats åt Langh Ship Rederiet Langh Ship, med huvudkontor i S:t Karins, har tagit emot ett nytt fartyg. Förutom traditionella bränslen och flytande naturgas kan fartyget köras med biodiesel och biogas. Till familjen Langhs traditioner hör att namnge alla rederiets fartyg efter familjens kvinnor. Dock uppmanar Kimitoöns Vatten berörda kunder att inte dricka vattnet utan att koka det i minst tio minuter tills man fått resultaten och kunnat bekräfta att vattnet är okej. Fartyget är, enligt Langh Ships pressmeddelande, designat med miljövänlighet i fokus. Fartyget kommer att köra för Outokumpu och transportera stål till Holland. ÅU » » Treåriga Greta Lovisa fick klippa av snöret till champagneflaskan. Ifall stenar blir liggande mot röret, så försvagas röret vid tryckändringar och vibrationer, svarar Enestam. 1 1 . Välkomme ! S ensk dage 2023 Måndag Klockan 18.00 i Sigynsalen, Slottsgatan 60, Åbo 6 . Dessutom uppdaterar Kimitoöns Vatten situationen i kommunens kanaler. Läckan uppdagades i Dalsbruk på tisdagseftermiddagen och kunde inte lokaliseras förrän på onsdag kväll. – Det finns sprängsten i området. – Eftersom det var hål på vattenröret finns det alltid risk att det kommit in orenheter i röret, säger Niklas Enestam, vd för Kimitoöns Vatten. Det här ställde till med en läcka även på avloppsröret intill, genom vilket det läckande vattnet tog sig vidare till reningsverket. Orsaken till att läckan var så svår att hitta förklarar Enestam med att läckans vattentryck satt stenar i marken i rörelse. LOVISA ÄR byggd vid Wuhu-varvet i Kina. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Nu pågår spolning av systemet för att bli av med eventuella orenheter. Som returlast hämtar fartygen bulk till Outokumpus fabrik. Lovisa kommer nu att ta kurs på Europa och börjar sedan köra mellan Torneå och Terneuzen i Nederländerna. Språkambassadörernas verksamhetsledare Jaan Siitonen leder diskussionen och Lotta Svartsjö medverkar med musik. SPOLNINGEN AV systemet fortsätter fram till nästa vecka. Det här berör nu ett tiotal kunder, inklusive lågstadiedelen av Dalsbruks skola och motionshallen. Beställningen gjordes våren 2021 och de sista teståken slutfördes i oktober i år. Tiotals kunder och även Dalsbruks skola, förskolan och Taalintehtaan koulu var utan vatten. JOBBAR FÖR HÖGTRYCK. FESTLIG CEREMONI. Vattenprover tas i början av veckan. Mattias Björkas och Tina Kärkinen från Vasas ?ora och fauna samt studerande från cirkuslinjen vid Åbo konstakademi. Mer info om programmet på Svenska veckan hittas här En tre meter lång spricka orsakade vattenläckan i Dalsbruk Efter några hektiska dagar för Kimitoöns Vatten är den akuta situationen gällande vattenläckan i Dalsbruk nu över. ÅU KIMITOÖN NYHETER 9 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 Årets festtalare är Linda Mannila. I programmet medverkar bl.a. Läckan hittades slutligen lite längre fram längs denna väg. KIMITOÖNS VATTEN installerade på onsdagen en extra ventil så att vattentillförseln till de flesta invånare i det berörda området kunde tryggas. Läckan hittades slutligen på långsidan/gårdssidan av Dalsbruks högstadium, efter ett omfattande detektivarbete. Vad var då orsaken till läckan. Huvudmaskinen, levererad av Wärtsilä, är en 4500 kW dual fuel-maskin. Den 1 november döptes fartyget på varvet i Kina och ingen mindre än treåriga Greta Lovisa, dotter till Linda Langh, klippte av champagneflaskans snöre. PRESSBILD. Reparationsarbeten pågick under torsdagen och nu är läckan reparerad. 2 3 svenskaveckan.. De som problemen fortfarande berör informeras personligen och per sms. Enligt Enestam var sprickan i hårdplaströret hela tre meter lång. Området som till en början berördes av läckan startar vid Dalsbruks skola och går norrut mot bostadsområdet i Lemmobro. Ingen förhandsanmälan behövs! Vi tjuvstartar Svenska veckan redan lördagen den 4 november kl. Nu spolas systemet. ”Lovisa” är det första fartyget i en serie på tre 7800 dwt så kallade multipurposefartyg. Första fartyget, Lovisa, sätter snart kurs på Finland
Läget är väldigt svårt. En eskalerande konflikt i Mellanöstern kunde bli ödesdiger. Var hittar vi nya solglimtar i skärgården. Under dagarna tre i Oslo har vi fokuserat på det. Servicehemmet Solglimten i Hitis firade häromdagen 20 år. Hitis och Rosala arkipelagen har en verklig primus motor i företagaren Paula Wilson. Samtidigt är det viktigt att minnas att det i Gaza bor civila som inte har kopplingar till Hamas. I OROLIGA TIDER BLIR det även än klarare varför nordiskt samarbete är av högsta vikt. Som minister för nordiskt samarbete har jag under veckan deltagit i Nordiska rådets 75:e session. Det är viktigt att vi tillsammans arbetar för Vision 2030, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Tidvis blev det viktigare att motarbeta andra än att utveckla det egna. Konceptet var inte dåligt, men det avvecklades när man tyckte att ett brett samarbete mellan kommunerna skulle vara det bästa sättet att utveckla skärgården. Vi ska skapa möjligheter och undanröja hinder i vardagen. STATSRÅDET har nyligen tillsatt en ny Skärgårdsdelegation. Därför behöver vi ett nordiskt e-ID, så att nordbor ska kunna identifiera sig med bankkoder eller andra verktyg för stark autentisering i de nordiska ländernas digitala tjänster. Dem, behöver vi jobba bort. REGELBUNDENHET och en tydlig förvaltningsstruktur kring skärgårdsfrågorna skapar frihet att också komma med högtflygande idéer, som kan landa där behov och intresse finns. En humanitär katastrof står för dörren. Och då Sverige snart blir medlem är också vårt medlemskap komplett, samtidigt som hela Norden ingår i försvarsalliansen. Terrorattacken som Hamas utförde den 7 oktober var fruktansvärd och ska fördömas. Fokus behöver vara på att underlätta vardagen för oss nordbor – att det ska vara lätt att studera, arbeta, flytta och bo i Norden. DET ÄR INGEN SJÄLVKLARHET att servicehemmet Solglimten firar 20 år. Temat var Ett tryggt, grönt och ungt Norden. Ett brett samarbete mellan alla aktörer behövs. Därtill brinner det i Mellanöstern. Wilson är mångårig ordförande för stiftelsen och hon har bidragit till otaliga projekt skärgården till fromma. ÅU LEDARE LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 10 4.11.2023 GNURF KOLUMNEN Tom Simola tom.simola@aumedia.fi Skärgårdens solglimtar KYRKOSUNDSSKÄRS PENSIONÄRSBOSTADSSTIFTELSE låter ambitiöst, men också aningen krävande. TILLSAMMANS KAN vi också sprida och fördjupa förståelsen av övergripande säkerhetstänkande och göra mera då det kommer till att systematiskt arbeta med krisberedskap och resiliens. Vi i världssamfundet måste göra allt för att se till att det humanitära biståndet och hjälpen når fram för dem som behöver det. Skärgårdsdelegationen och skärgårdslagen är viktiga element för att sätta skärgården på agendan i granitborgen i huvudstaden, men för Hitisborna torde delegationens mötesagenda inte innebära konkreta solglimtar. Det som stiftelsen gjort och uppnått har också varit fullt av ambition och verkligen krävande att förverkliga. KOMMUNERNA har i dag mera tid än någonsin tidigare att jobba med skärgårdens utveckling. Jag ser att det nu finns momentum för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var gästtalare. Det är med stor oro och sorg jag följt med situationen i Israel och Gaza. Den nordiska gemenskapen skapar ”nordisk nytta” – ett stort mervärde för oss. För det måste vi arbeta tillsammans. ÅU-ARKIV Tillsammans är vi starkare Vi lever i en ytterst orolig värld. Det här beskriver ganska bra den offentliga sektorns sätt att närma sig skärgårdsfrågor. VAR hittar skärgården nya solglimtar. DEN TID VI NU lever i är den farligaste sedan andra världskriget, och jag hoppas verkligen att världens ledare nu bär sitt ansvar och börjar jobba för fred. ENSKILDA LÄNDERS lagstiftning som ställer till besvär då man flyttar mellan länderna, brukar vi kalla till gränshinder. Den nya delegationen ska utarbeta ett nytt skärgårdsprogram och delta i arbetet med att uppdatera skärgårdslagen. NORDISKT SAMARBETE handlar om oss – om oss som bor i Norden, om vår vardag och om människomöten. FÖR inte så länge sedan hade kommunerna egna eller gemensamma näringsombudsmän. TREDJE SEKTORN är en viktig och stor kraft i skärgården. Stoltenberg avslutade sitt anförande med att konstatera att hans budskap är att fred alltid är möjligt. I ENLIGHET MED EU:s gemensamma linje har Israel rätt att försvara sig. Det har behövts både mod och stark tro på framtiden att starta och förverkliga det som i dag är en viktig och fungerande service i Kimitoöns skärgård. Därför är det är viktigt att vi nu intensifierar gränshinderarbetet. DET VAR FÖRSTA gången Nordiska rådet sammanträdde sedan Finland blev fullvärdig Nato-medlem. När kommunerna i Åbolands skärgård har blivit färre, har den tredje sektorns roll blivit viktigare. Mina tankar går särskilt till alla oskyldiga civila, kvinnor och barn, som nu drabbas. EN GÅNG sade en klok man efter ett skärgårdsseminarium: ”Jag är lika konfunderad som tidigare, men nu på ett högre plan”. JU MINDRE ORT, desto större betydelse har också små solglimtar. INGEN klarar ändå av att göra allt på egen hand, det gäller att samla hela byn eller byar för att uppnå resultat. DEN TREDJE SEKTORNS styrka är aktiva personer och några verkliga eldsjälar. Den offentliga sektorn har många skärgårdsaktörer, men de står nog mera för övergripande resonemang än konkreta upplägg. Tillsammans är vi starkare! Det mest värdefulla vi har är vår frihet och självständighet. Överlag bör den nordiska dimensionen beaktas i lagstiftningsprocessen. SOLGLIMTEN är också ett exempel på hur man lyckats klämma in en i början oslipad och rund idé i den offentliga sektorns fyrkantiga och snåriga byråkrati. Dessa människor befinner sig nu i en ytterst svår situation. ÄVEN SÄKERHETSPOLITIKEN har varit tydligt framme under sessionen. I olika sammanhang har vi talat om allt från att förverkliga visionen till försörjningsberedskap och Svanenmärket. Är det dags att införa skärgårdsombudsmän i alla skärgårdskommuner. Skärgårdshavets utvecklingscentral och Region Åboland lyckades ändå inte förena skärgården. Anna-Maja Henriksson Undervisningsminister, SFP:s partiordförande Den tid vi nu lever i är den farligaste sedan andra världskriget, och jag hoppas verkligen att världens ledare nu bär sitt ansvar och börjar jobba för fred.. Krigen behöver få ett slut. Här kommer kommunerna in i bilden. Vi behöver se till att inte skapa nya gränshinder. HITIS, där Solglimten är en viktig del av vardagen, var fram till år 1969 en egen kommun. I PRAKTIKEN måste skärgårdsborna på egen hand ta ansvar för att skingra de mörka moln som ibland hopas över skärgården. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. NORDISKA RÅDETS prisutdelning ägde också rum i veckan och Finlands Maija Kauhanen vann musikpriset – stort grattis! Kronprinsessparet förgyllde prisutdelningen på Operan i Oslo med sin närvaro. Därmed tar det Nordiska samarbetet ännu ett stort steg framåt för att bli det mest integrerade området i världen. Det är imponerande. Den har mycket kunnande och breda nätverk, men saknar ofta personer som kan jobba på heltid och kontinuerligt följa upp helhetsbilden
Vid minnessjukdom förändras personens förmåga att kommunicera och uppfatta kommunikation. Nu sköts den med robotar, drönare och missiler på bekvämt avstånd från offren, som man inte behöver se. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. En ishall i skogen... Bifoga kontaktuppgifter. Så staden Pargas och dess beslutsfattare, vänligen sitt ner och ta en funderare på vad ni egentligen försöker förverkliga. Jo, en delvis bebyggd strand med halvfärdiga strandremsor och bryggor. Otaliga rader har ÅU fått skriva om alla de lovande stora projekt som utlovats för området. I etapper har delarna förbättrats längs stranden, men högre upp på land växer fortfarande ogräset! Här kan väl de tilltänkta förmögna storstadsborna bosätta sig. Dessutom finns den nära skolorna dit man kan gå under skolgymnastiken. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. De (mindre antal än sommarsimmarna) som vill simma i hall kan på en mycket rimlig tid ta sig till grannkommunen för en simtur. Vi har på förhand bestämt vem som är de goda och vem som är de onda, och väljer utgående från det vilka fakta vi tror på. Då frågar jag mig ”Ska vi byta ut en fin simstrand mot en simhall som orsakat de flesta småbyar ekonomiska bekymmer?” Mitt svar är nej, jag vill hellre se de små barnen simma sommartid i ”riktigt vatten”. Det gynnar ju också Norrby udde, där den fina campingen ligger även i framtiden. Vad står då i facit. Simhallen. Snart är ju också broarna säkra. Detta cirka 10 år efter att första byggnaderna kom till. Jan Enkvist Kyrkgropen är ett levande bevis på stadens goda tro på diverse projekt.. På ett område lika stort som landmassan av Ingå kommun trängs 2,2 miljoner invånare, i praktiken belägrade av Israel sedan långt mer än ett årtionde. I detta skol och idrottscenter finns snart allt man behöver för effektivt friluftsliv. Lite uppdaterad och med nya dragare hoppeligen. Det är just ett av problemen i ett krig som detta. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. Det kortet kastas vanligen framgångsrikt fram, förr eller senare, när det gäller att motivera Israels agerande. Ni hör själva hur dumt det låter! Vi har en fin ishall i centrum vid Pajbacka, som inte alls är slut! Den är byggd 1992, mitt hus 1997 och det räknar jag nog inte vara ”i slutet av livscykeln”! För tusan, när ska Pargas lära sig ta hand om det befintliga och underhålla det. Vi aktörer inom tredje sektorn värnar om service och tjänster, inom en enhetlig vårdkedja för personer med minnessjukdom och deras närstående i Finland, på svenska! Vi erbjuder stöd, handledning, information och verksamhet. Att dagens israeliska regering består av företrädare för just dessa grupper saknar inte betydelse i den tragedi som nu utspelar sig. PÅ SAMMA sätt som civilbefolkningen är oförskyllda måltavlor i krigföringen är medierna delaktiga i den genom den opinionsbildning de skapar grund för. Vi ser fram emot en livlig debatt! Modersmålet är viktigt – speciellt vid minnessjukdom MINNESSJUKDOM. Förmågan att använda språk som inlärts senare i livet försvagas eller försvinner. Antalet har en stigande trend eftersom vi lever längre. Ungefär var tionde sekund lyses himlen upp av en explosion när israeliska missiler slår ner bland husen i Gaza, vars skyline framträder mot den mörka Medelhavshimlen. Att Hamas medvetet utnyttjar civilbefolkningen som sköldar hör dessvärre till modern total krigföring. Gomorron Pargas beslutsfattare! Vad finns att hämta i att förstöra en naturskön udde med camping nästan mitt i byn. Det egna språket är grunden för en fungerande interaktion – det är lättare att ge utlopp för känslor och upplevelser som sjukdomen medför. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. DEN KATASTROFALA humanitära situationen i Gaza, ”världens största flyktingläger”, har omvärlden blundat för och kommit att betrakta som ”normalläge”. Hamas fann meningsfränder bland lika radikala och mot araberna oförsonliga israeler, som mördade premiärminister Rabin som på 1990-talet slöt en fredsöverenskommelse med PLO. Kostnaden att fixa till hallen är billigare än alla dessa ”drömmöten” som nu pågår! Småpengar. SEDAN DESS har krigföringen förändrats. De hör till världens fördömda. ÅU 11 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. Alla personer med kognitiv svikt eller minnessjukdom har inte heller närstående eller anhöriga som kan hjälpa, många är de facto ensamboende. Ligger på hotellrummet efter en lång dag på bokmässan och slötittar på BBC, som från en utsiktspost i Israel låter kameran i realtid visa ut över det mörklagda Gaza. Hallen har gott om tider lediga under dagen. En udde som i all sin skönhet har rätt att finnas till i naturtillstånd, även för kommande generationer. Svaret är inget! Lite närmare i centrum finns ”facit” på hur det kommer att se ut då alla vackra planer och löften inte riktigt infrias. ATT VI idag på många sätt lever i vår egen lilla bubbla och väljer de fakta vi vill för att formulera vår syn på händelser är uppenbart, se bara på opinionsbildningen i USA eller synen på vaccinationer här hos oss. Människor som haft oturen att dra nitlotten att födas som palestinier. Digitalisering av tjänster medför också stora utmaningar för personer med kognitiv nedsättning. Samtidigt ser man hur en mängd mindre pjäser ständigt avfyras i riktning mot Israel från ett område lite längre söderut. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Det fick USA bittert erfara redan i Vietnam, där fienden fanns överallt, mitt bland civilbefolkningen i byarna. Sture Lindholm Lektor i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium, författare och forskare KOLUMNEN Havis i Pargas kan bli nästa Kyrkgropen PARGAS. Jag minns hur HBL en gång skrev en ”puff” som löd ungefär: ”I nästa avsnitt presenterar Donner sin lösning på konflikten.”Den artikeln såg jag fram emot med spänning. Det handlar om en udde som med sin nuvarande verksamhet tjänar den vanlige ortsbon och gästande turister. Då service och tjänster finns tillgängligt på det egna modersmålet, sänker det tröskeln att be om hjälp och ta del av samhället som en aktiv medborgare. Att få uttrycka sig på det egna modersmålet är väsentligt för personer med kognitiva utmaningar, så som exempelvis vid minnessjukdom. Att bägge parterna i konflikten utnyttjar medierna för att få sympati för sin sak är lika uppenbart som i Ukraina, där proffset Zelenskyi gett ukrainarna en knockoutseger i propagandakriget. Kyrkgropen är ett levande bevis på stadens goda tro på diverse projekt. Antalet personer med svenska som modersmål, som har en minnessjukdom kan därmed uppskattas till cirka 10 400 personer. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. I Finland finns det närmare 200 000 personer som har någon form av minnessjukdom och lika många till med kognitiv nedsättning. Den svenskspråkiga befolkningens andel utgör 5,2 procent av Finlands befolkning enligt Statistikcentralens uppgifter. Hit behövs ju inte heller nya vägar, bara en säkrare korsning till Skärgårdsvägen. Ja, en sak saknas dock enligt många. En kostnad som staden ändå i framtiden får ta och dela med NTM-centalen. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Det avskyvärda överraskningsangreppet gav dock Israel en god motivering att slå till. Det förödande raketangreppet – avsiktligt eller av misstag – mot sjukhuset i Gaza, som palestinierna i sin propaganda slog upp stort som krigsbrott med uppblåsta dödssiffror, slog tillbaka med kraft då israelerna lyckades övertyga omvärlden i väst att de var oskyldiga. Kriget blir kliniskt som i ett datorspel, åtminstone för åskådarna vid tv-skärmarna, och offren avhumaniserade. Här finns all kommunalteknik, nära till strand och vatten dessutom. Förmågan att använda sig av sådana tjänster försvagas eller personen har kanske aldrig tidigare använt sig av sådana tjänster och sjukdomen medför att det är omöjligt att lära sig. Det alltså om bosättarna. Bryggplats för de 20 första kan ordnas, lär ta sin tid innan den bryggan är full. JÖRN DONNER gjorde på 1980-talet för Hufvudstadsbladet en serie reportage från Mellanöstern. Att få använda och att få stöd samt service på det egna modersmålet i alla skeden av sjukdomen är viktigt. Naturen är till för alla! Höghus brukar betyda staket och förbudsskyltar, bara en sån sak... Israelerna kunde i stället försöka framställa sitt massmord på Gazaborna som ett berättigat svar på Hamas vidrigheter, som man tacksamt nog kunde förevisa för världen. Vår bild av händelserna i Mellanöstern belastas dessutom av vårt kollektiva europeiska dåliga samvete över behandlingen av Europas judar under nazistepoken. Deras stora misstag var att majoriteten av dem i demokratiska val röstade fel, gav sin röst åt Hamas, som var oförsonligt inställd mot arvfienden Israel sedan – den tidigare internationella parian – PLO och Yassir Arafat slagit in på en fredlig väg. I Mellanöstern har man föga förståelse för det, där har man mycket annat att peka på för att försvara palestiniernas sak. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Gerd Hakalax Hanne Mansala Egentliga Finlands Minnesförening Emilia Eklund Henrietta Janhonen Helsingforsoch Östra Nylands minneslots Vivane Azéma Nylands minneslots Diana Rosenlöf Österbottens minneslots Fia Hagelberg Demensföreningen på Åland Tom Anthoni Finlands Minnesspecialister Eva Björkqvist Folkhälsans förbund i Åboland Antalet personer med svenska som modersmål, som har en minnessjukdom kan därmed uppskattas till cirka 10 400 personer. Det åstadkom Hamas åtminstone en förändring på genom sin på alla sätt fullständigt oförsvarbara attack mot israelisk civilbefolkning. Tankar i ett hotellrum Lördag kväll i Helsingfors. Rubriken i följande nummer löd: ”Det finns ingen lösning”. Det som skiljer Gaza från de tidigare är att en del av omvärlden applåderar eller åtminstone visar förståelse för slakten av civilbefolkningen, och detta dessutom redan innan den ägt rum. Det är viktigt att trygga tjänster och service på det egna modersmålet. Nu till de två andra delarna. Historieböckernas skildringar av humanitära katastrofer som Leningrad, Dresden, Hiroshima, Sarajevo eller Butja 2022 får uppenbarligen sällskap av Gaza 2023. En minnessjukdoms diagnos berör inte enbart personen själv, utan även personens familj och närstående. Varje explosion utsläcker sannolikt ett antal människoliv. INFÖR OMVÄRLDENS ögon pågår ett krig
DEN ALLRA FÖRSTA Rowlit-festivalen ordnades redan 1992, men det var i och med konserterna i gruvan – Nordkalks dagbrott – som inleddes sommaren 1995 som det hela tog skruv och småningom blev ett fenomen som spridde sig långt utanför Pargas gränser. – Vi har fortfarande några evenemang som vi har aningen skralt Rowlit (in the City) •. Utnämnandet av Pargaskorven som nu fortsätter i samband med Forneldarnas natt, inleddes i samband med Rowlitfestivalen. Här poserar gitarristen Pauli Hauta-aho för en fotograf bland kalkstenen. Han medger att han själv funderat på att skriva en bok om fenomenet redan några år efter den sista festivalen 2011, men att det av olika orsaker alltid runnit ut i sanden. » » Det hela började som en öloch korvfest i befolkningsskyddet Grottan i Pargas – och avslutades med Roxette inför 9»000 personer i dagbrottet. De legendariska brittrockarna med sångaren Francis Rossi i spetsen uppträdde i gruvan 1998 – samma år som undertecknad gjorde sin värnplikt. Jag skulle inte kalla det en regelrätt historik just av den orsaken, utan snarare en minnesbok, säger Järvinen. Visst är det värt en bok! ROXETTE. Musikfestival som ordnades åren 1992–2009 och en sista gång 2011 i Pargas. •. •. Planerna på att sammanställa festivalåren har sipprat ut via olika bildgrupper på facebook, där Järvinen presenterat en liten del av bildskörden för att väcka intresset. Boney M. Sysselsatte som mest över 300 frivilliga. Jan-Erik Järvinen är den som håller i trådarna för historiken – eller minnesboken – där talkoandan fortfarande lever kvar. Åbobandet The Crash (på den tiden enbart Crash) med Teemu Brunila i spetsen fick sitt stora genombrott kort efter spelningen på ungdomskonserten i gruvan i juli 1997. ARKIV/LEENA LEHTONEN ORDFÖRANDE. Det var Remu Aaltonens och Andy McCoys gemensamma spelning i gruvan som angav takten – och innan det hela ordnades för sista gången med Roxette som huvudartist sommaren 2011 hade många storheter som Robert Wells, Tomas Ledin, Katrina and the Waves, Tom Jones, Status Quo, Uriah Heep, Smokie, Suzi Quatro, Hanoi Rocks, The Animals och Charlotte Perelli (samt många fler) hunnit uppträda i Pargas. JÄRVINEN VAR INTE sen med att tacka ja då han blev tillfrågad att hålla i projektet. Började som en öloch korvfest med countryförtecken i Grottan. ARKIV/JENNY WIKSTRÖM STATUS QUO. Boken ska bli ett digert paket med bilder, minnen och anekdoter från festivalåren och från kulisserna. Leningrad Cowboys spelade i gruvan sommaren 2007. ARKIV/MIKAEL HEINRICHS 2007. – Den här boken borde väl egentligen ha gjorts redan för tio år sedan då man ännu hade allt i färskt minne, skrattar Folke Pahlman om den kommande boken om fenomenet Rowlit in the City. De största dragplåstren genom tiderna var Smokie (som uppträdde tre gånger på festivalen: 1997, 2001 och 2008), Status Quo (1998), Tom Jones (2000) och Roxette (2011). •. ARKIV/SONJA MÄKELÄ DISCOSTUK. Rowlit-namnet ynglade också av sig och det ordnades också andra evenemang med kopplingar till festivalen, bland annat ordnade Pargas IF:s skidsektion barnjippot Ski Rowlit i ett tiotal år. •. Bilden är från gatuscenen år 2008. uppträdde i flera repriser på Rowlit, här med ursprungliga sångaren Bobby Farrell år 2007. ARKIV/PONTUS ANCKAR. Digert är bara förnamnet, eftersom det finns ett femtontal bananlådor fulla med material, förutom alla mappar och e-postmeddelanden. Det är väldigt långt bildmaterial, tidningsklipp och kortare berättelser som det hela bygger på. Tage Eriksson var ordförande för Rotaction Group, senare Rowlit Ab, som stod för arrangemangen. – Just nu ligger jag någonstans på 1 750 inskannade dokument utöver det som funnits i digital form sedan tidigare. – Det handlar ju om ett betydande kapitel i Pargasbygdens historia som inte tidigare dokumenterats på det här viset inom pärmar. Den sista Rowlit-festivalen ordnades 2011 med Roxette som lockade över 9 000 ÅSKÅDARE TILL GRUVAN. ÅU KULTUR LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 12 Boken om Rowlit-festivalen kommer nästa år Rowlit-fenomenet var ett kraftprov i talkoanda, där fem musikintresserade familjer slog sig samman och stod för arrangemangen som växte år för år. – Med två journalister med i styrelsen, så kommer man ju ostört att tänka på ordspråket om skomakarens barn, skrattar Karlsson. •. Då det begav sig var Folke Pahlman artistansvarig medan Jim Karlsson höll i tekniken
ÅU KULTUR 13 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 SKA BLI BOK. Om någon har material från åren 2003–2004 eller danstillställningarna i PIUG, kan man ta kontakt med Jan-Erik Järvinen per e-post på skotnas58@ gmail.com. – Det var många hundra meter kraftkabel som drogs nere i gruvan och som bäst, eller värst, hade vi 3–4 dieselkraftverk i gång för att se till att elen räckte till för ljud och ljus på scenen, berättar Karlsson. Arrangemangen nere i dagbrottet krävde en hel del ”fixande och pynjande” bland annat med scenen och infrastrukturen nere på närmare 100 meters djup. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi. Bilden är från år 2007. ARKIV/SONJA MÄKELÄ PK 22.7.1992. – Och säkerhetsplanen blev till slut en lunta på 50–60 sidor bara den, det blev betydligt strängare år för år. Folke Pahlman (t.v.), Jim Karlsson och Jan-Erik Järvinen som står för sammanställandet av materialet siktar på att boken ska vara klar under försommaren 2024. PAHLMAN OCH Karlsson kommer ihåg de tunga lassen som arrangörerna drog då det begav sig. – År 2001 var ju nog det tyngsta rent ekonomiskt då vi gjorde ett minus på 1,3 miljoner mark. Men vi hade två gånger över 8 000 människor nere i gruvan, det är inte så illa det heller. . Följande år gick inte så mycket bättre och vi var i praktiken skuldsatta fram till 2007 då vi äntligen kunde andas ut. med bildmaterial från, då handlar det främst om festivalerna 2003 och 2004 samt danserna som ordnades i PIUG åtminstone 2001, säger Järvinen. MIKAEL HEINRICHS SCENBYGGE. Allt snurrade på med frivilliga krafter och privatpersoner bar det ekonomiska ansvaret. De tyngsta åren var nog de då det ordnades evenemang från torsdag till söndag med Stjärnbandet-kval och finaler, säger Pahlman. Berättelsen om Rowlit-festivalen ska bli bok. . – Totalt hade vi väl som mest upp till 300 frivilliga som jobbade med olika saker
Efter det handlar det enligt honom om en mer mogen konsumtion, koncentrerad till fester. Jaana Eriksson är koordinator för ungdomsarbete. Ser man på både flickor och pojkar är andelen nyktra 48 procent, medan den i gymnasiet är 31 procent. – En trend i årskurs åtta och nio är att man är helt nykter. I år har Kimitoön på den här frågan nått sitt bästa resultat hittills: 11,6 procent. Det är 62 procent av pojkarna, säger Kimitoöns välfärdskoordinator Bosse Ahlgren. År 2017 slog det oroväckande resultatet på frågan ”Ordentligt berusad minst en gång i månaden” ned med kraft på Kimitoön, då andelen uppgick till 23 procent. Nämnvärt är dock att siffran fortfarande är högre än medeltalet för hela landet (8,8 procent), men nu presterar Kimitoön på denna fråga bättre än till exempel grannen Pargas (13,8 procent). Bosse Ahlgren är fritidschef och välfärdskoordinator.. EFTER ÅRETS enkät är Ahlgren inte orolig för Kimitoöns del, eftersom överraskningarna gäller främst de positiva siffrorna. Dock är andelen som gått så långt att de prövat på olagliga droger minst en gång lägre än landets medeltal. Siffran för Kimitoön (åk 8 och 9) är 6,4 procent. ÅU NYHETER LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 14 THL-enkät: Åttor och nior på Kimitoön super mindre än förr På Kimitoön verkar unga nu bryta trenden med den tidigare jämförelsevis stora alkoholkonsumtionen. Calicia har å andra sidan bilden av att alkoholtestandet smyger sig ner i åldrarna och förekommer redan innan åttan och nian. ÅU TRÄFFAR två representanter från Kimitoöns Ungdomsparlament: Johan Santalahti som går tredje året i gymnasiet och Calicia Lindström som går i sjuan. SNAPCHAT LÄR vara i flitig användning för det ändamålet, liksom för ecigaretter. För gymnasiets del tänker han att då en ålder på arton väl är uppnådd försvinner en del av frestelsen i att dricka alkohol. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » ”Unga har blivit klokare” säger medlem av ungdomsparlamentet. JOBBAR MED UNGA. – Men Pargas kurvor oroar, det är ändå vår grannkommun, säger Ahlgren. – Mera övervakning behövs, säger Johan. – Det finns många som köper ut alkohol åt minderåriga, det har jag bevittnat under fredagskvällarna i Kimito, säger Johan. Traditionell rökning sjunker i popularitet på Kimitoön, medan en liten uppgång syns för daglig användning av snus i årskurs åtta och nio (från 2 procent till 5,3 procent) och e-cigaretter (från procent till 2 procent ). Det här enligt enkäten Hälsa i skolan som THL låter göra vartannat år i årskurs fyra, fem, åtta, nio och i gymnasiet. Både Calicia och Johan upplever att just fredagskvällarna i Kimito centrum kan vara oroliga. För gymnasiet är andelen 14 procent. Det är ungefär samma andel som 2021, men en rejäl minskning sedan 2019. Det handlar om klungor av unga som samlas samt om mopedoch bilkörande längs bland annat Skolgatan i centrum. Johan konstaterar med avstamp i siffrorna att det verkar som om ungdomarna på Kimitoön blivit lite klokare. Att få tag i alkohol lär inte vara svårt. Han efterlyser en förändring om Kimitoön vill fortsätta att profilera sig som en trygg plats. OCKSÅ GÄLLANDE droganvändning (”Har prövat olagliga droger åtminstone en gång”) gör Kimitoön sitt bästa resultat hittills: andelen har sjunkit från 15,6 procent 2019 till 6,4 procent 2023. Nästan 70 procent av gymnasieeleverna svarar att det är lätt att skaffa droger på den egna orten, vilket är över landets medeltal
Skolmatsresultatet är det bästa genom tiderna för Kimitoön. Det handlar om ångest, depression, stress och utmattning, säger Johan Santalahti, som går tredje året i gymnasiet. OCKSÅ KURVAN för mobbning (åk 8 och 9) pekar åt fel håll, fast det tycks vara gemensamt för alla ÅU:s jämförelseorter. Enkätresultatet förvånar inte dem. ÅU NYHETER 15 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 Kimitoön fortfarande i topp gällande skolmaten – också motion är man duktig på En av enkätfrågorna där Kimitoön väntat gör väl ifrån sig handlar om skolmaten. ARKIVMARIA THÖLIX. Det här avspeglar sig också i resultaten gällande fritidsintressen: 94 procent av alla de tillfrågade grundskoleleverna ägnar sig åt ett fritidsintresse minst en gång i veckan. Flera frågor i THL:s Hälsa i skolan-enkät som handlar om psykiskt välmående får rätt dåliga resultat på Kimitoön. Inom kommunen har redan en längre tid funnits en välfärdsgrupp som jobbar med bland annat dessa frågor och inom Unicefs modell som barnvänlig kommun finns en arbetsgrupp som jobbar specifikt med ensamhet. De kan också berätta att det är lätt för minderåriga att få tag i alkohol. Då problemen väl uppdagas är det sent. EMILIA ÖRNMARK GRAFIK/MIKAEL HEINRICHS MINSKAR I POPULARITET. Åtminstone i de åldersgrupper som THL.s enkät når verkar alkohol inte vara fullt så intressant längre på Kimitoön. Problemen finns kvar från den tiden och de dröjer länge att lösa dem. Emilia Örnmark Ångest och ensamhet orosmoln på Kimitoön efter THL-enkät Ensamhet, ångest och övervikt – det plågar en stigande andel av eleverna i årskurs åtta och nio på Kimitoön. En parallell kan dras till att motionsutbudet på Kimitoön har breddats de senaste åren. Johan Santalahti och Calicia Lindström vittnar om ett stökigt Kimito centrum om fredagskvällarna. – Den tiden var svår för mig. DOCK STÅR Kimitoön inte handfallen. Han konkretiserar med exemplet att i lagsporterna är det viktigt att andan är den rätta. SPECIELLT DEN höga andelen som säger sig lida av måttlig eller svår ångest oroar Jaana Eriksson, koordinator för ungdomsarbete och Bosse Ahlgren, välfärdskoordinator. Kimitoön har under många år gjort insatser för skolmaten och profilerat sig genom dem. – Vi borde jobba i en sådan riktning att vi förebygger dessa problem, säger Ahlgren. Högstadierna på ön ligger här på 7,4 procent. ÄVEN OM LITE FÄRRE elever i årskurs åtta och nio nu svarar att de inte har några nära vänner reagerar Ahlgren på att andelen fortfarande hög. Kimitoön ligger här på nästan 14 procent då hela landet uppvisar siffran 10,5 procent. 62 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 tycker att skollunchen är smaklig och bara 18 procent svarar att de inte äter skollunch. 67 procent av årskurs åtta och nio säger sig vara nöjda, vilket dock är en något lägre andel än 2021. MEDAN TILL exempel ökande övervikt är något konkret att jobba med ser Eriksson och Ahlgren att det mentala måendet är betydligt svårare att komma åt. – Alla ska bli hörda och alla ska veta att de är viktiga. GÄLLANDE ÅNGESTEN säger de representanter från Kimitoöns ungdomsparlament som ÅU har pratat med att coronan fortfarande spelar in. De finns de som mår jättebra och de som mår dåligt, säger Ahlgren. Bland årskurs fyra och fem har dock mobbningen minskat från 7,7 procent år 2021 till 5,7 procent 2023. Andelen elever som motionerar så att de blir andfådda minst en timme i veckan ökar. – Siffran skulle kunna vara noll, säger Ahlgren. – Här finns en tydlig polarisering. En viktig roll här spelar Finlandsmodellen – som även på Kimitoön nu för tredje året erbjuder alla barn och unga en avgiftsfri hobby direkt efter skolan. 300 elever (av Kimitoöns drygt 500) deltar i en eller flera klubbar. Samtidigt visar Kimitoön nämligen fina siffror på frågan Nöjd med livet för närvarande. – Det kan ha att göra med att vi har många skolor och många små klasser, säger Ahlgren och syftar på att det då kan vara svårare att hitta en vän. Kurvan går brant uppåt jämfört med 2021, speciellt bland pojkarna. Emilia Örnmark REPRESENTERAR UNGDOMSPARLAMENTET. Minst en timme per dag motionerar 24 procent av åttorna och niorna på Kimitoön, vilket är ungefär som resten av landet. En liten ökning är det här dock för Kimitoön. Han beskriver vidare de fem månaderna utan social kontakt som en käftsmäll för den sociala kompetensen. Av eleverna i årskurs åtta och nio säger 26 procent att de lider av måttlig eller svår ångest (hela landet: 21 procent). – Alla som har med barn och unga att göra bör ta sitt ansvar, säger Ahlgren. På den frågan verkar Kimitoön spela i en helt annan liga – hela landets medeltal ligger här på 38 procent. GODA NYHETER kommer enkäten med också gällande motionsvanor
Han hoppas att följden blir en lyft framåt för dem. – Intressant har det varit. •. Digitaliseringen har hon haft i tankarna i åratal. Prokrastinering handlar mindre om personlighet och mer om motivation och beteendemönster, beskriver projektet i ÅA-pressmeddelandet. Under hösten kommer man att genomföra en studie för att undersöka vad som orsakar prokrastinering. Från vänster företagarna Eva Sjösten, Åsa Storberg och Birgitta Holmström, samt projektinvolverade Fredrik Strandberg, Kenneth Nordell och Mats Nurmio. TFiF är en förening för svenskspråkiga diplomingenjörer, arkitekter, naturvetare och studerande. Jag kom ifrån det egna jobbet en stund och fick känna att jag inte är ensam, säger Storberg om projektet. EMILIA ÖRNMARK TAMMERFORS. Sjösten har varit företagare i 20 år, men liksom Storberg har hon vuxit upp bland butikshyllorna. TFiF anser att det är viktigt att svenskan används också i akademiska sammanhang med korrekt tillhörande terminologi. •. Gruppen har träffats tre gånger under hösten. Han är Novias lektor i företagsekonomi. ÅA-studenter belönas för kandidatavhandlingar. Septemberoch oktobermånaderna har varit rekordmånader då man rört sig vid 1,4 miljoner passagerare i månaden. Jag jobbar alla dagar och då hinner man inte tänka, säger Holmström, som nu fick tillfälle till reflektion. – Målet är att stödja företag och företagare, säger projektledare Kenneth Nordell. Tillsammans besitter de närmare hundra år av erfarenhet av företagande på Kimitoön. Myrsky-projektet, som stöder företag och företagare i förändring, i grön omställning och i digitalisering, är en del av nationella projektet REACT som innefattar 22 yrkeshögskolor och i hela Finland. Spårvagn nådde milstolpe på 60 000 passagerare per dag Forskare vill veta varför vissa prokrastinerar Prokrastinering är ofta förekommande inte minst bland studerande. Projektet är stort och sträcker sig över sju landskap, men för Novias del ligger fokus på svenskspråkiga företag i Österbotten och Åboland. Interventionen kommer att utvärderas under hösten 2024. – Allt finns faktiskt att få på ön. För sparrningen har Fredrik Strandberg stått. DE TRE FÖRETAGARE som nappade på möjligheten är alla kvinnor, som driver väletablerade året om-företag i Kimitoön: Åsa Storberg från affären Knallis i Västanfjärd, Birgitta Holmström från Holmströms Lanthandel i Hitis och Eva Sjösten från Wahlstens varuhus i Dalsbruk. ÅU » » Problematiskt uppskjutandebeteende, alltså prokrastinering, är ett vanligt fenomen. Det var nästan ett år sedan gränsen för 50 000 passagerare överskreds den 18 november 2022. Hon ser en stor utmaning i att få ut budet om vad hennes varuhus har att erbjuda. » » Diskussionen med kolleger sågs som värdefull för de tre erfarna företagarkvinnorna. ATT PROKRASTINERA innebär att man skjuter upp en aktivitet trots att man vet att det antagligen har negativa konsekvenser. Prissumman för de premierade skribenterna är 500 euro per person. Allt utom högklackade skor! slår Sjösten fast. UNDER VÅREN 2024 ska projektet skapa en digital intervention för att ge stöd åt studenten då de prokrastinerar. UTBILDNING. Sjösten har uppskattat möjligheten att diskutera med kolleger. Projektet samarbetar med Yrkeshögskolan Novia, Hanken, Helsingfors universitet och Arcada och finansieras av Svenska kulturfonden. Föreningen har cirka 5 000 medlemmar. Genom projektet Myrsky har tre företagare på Kimitoön blivit sparrade av yrkeshögskolan Novia. HELA GÄNGET. De har fått goda betyg och de är skrivna på en god svenska med korrekt svenskspråkig terminologi. Den korta sommaren är hektisk med massor av kunder, främst i form av deltidsbor. – Att stiga åt sidan skapar praktiska problem gällande till exempel boende. Men utan dem är det få företag inom branschen som skulle överleva – enbart ortsbornas insatser räcker i många fall inte till. Myrsky finansieras med 1,5 miljoner euro från Europeiska socialfonden. Projektet Intakt koordineras av Experience Lab som är ett labb för mätning av användarupplevelser vid Åbo Akademi i Vasa. Jag måste flytta bort för att ge plats åt följande, säger Holmström. •. Tekniska Föreningen i Finland (TFiF) premierar fyra svenskspråkiga kandidatavhandlingar i teknik eller naturvetenskap i samband med Svenska dagen som infaller på måndagen. Ute i skärgården är nämligen bostadsproblemet påtagligt. Årets vinnare och avhandlingarnas titlar är följande: Kerttu Suominen: Tekniskt Ligning som råmaterial i biobaserad plast, Åbo Akademi (hemort: Tammela) Melker Engblom: Benfors lag, Åbo Akademi (hemort: S:t Karins) Elisabeth Rancken: Backningsolyckor med dödlig utgång åren 2012-2021, Aalto-universitetet (hemort: Vanda) Herman Malmsten: Ståra språkmodellers inverkan på mjukvaruutvecklingsprocesser, Aalto-universitetet (hemort: Helsingfors) Det är nu tjugonde gången som TFiF premierar examensarbeten inom teknik eller naturvetenskap som har skrivits på god svenska. Kimitoöns företagsrådgivare Mats Nurmio säger att han gärna ser en fortsättning på det här ett år långa projektet. Vid mötet med företagarna, vad anser du att de gör rätt och vad kunde de göra annorlunda. Vidare lade Strandberg märke till den starka känslan för orten som de tre företagen har. – Att det var en liten grupp var bra. Åbo Akademi startar ett nytt projekt där man studerar fenomenet bland högskolestudenrande i Svenskfinland. Ortsborna ska vara nöjda, men också komma ihåg att understöda företagen, säger Strandberg. Han anser att en utveckling i samarbete med andra är det logiska för de lokala företagen. Företagssparrningen är en del av projektet Myrsky, vars mål är att hjälpa mindre företag att återhämta sig efter den senaste tidens kriser: coronapandemin och kriget i Ukraina. Senare är det tänkt att tillsammans med studerande utveckla en app som ska motverka problemet, skriver universitetet i ett pressmeddelande. Den som vill delta i studien kan anmäla sig på projektets webbplats abo.fi/intakt. För Holmströms Lanthandel finns intresserade som vill fortsätta verksamheten, medan Storberg inte än så länge har hittat någon efterträdare. De prisbelönade avhandlingarna har alla en sak gemensam. STRANDBERG SÄGER ATT målet med sparrningen var att väcka nya tankar och insikter och att komma med verktyg framför att diktera hur företagande ska gå till. – Bara en annan företagare förstår en företagare, säger Sjösten. Genom premieringen vill Tekniska Föreningen i Finland uppmuntra allt fler studerande och forskare att använda sig av det svenska språket inom vetenskapen. Dessa två har dessutom gemensamt att de gärna vill ge över sitt livsverk till följande generation, vilket inte är det lättaste. Fokus i projektet är företagens förändringsförmåga, grön omställning och digitalisering. Storberg har varit företagare i 30 år, Holmström i 37 år. Onsdagen den 1 november spräckte Tammerfors spårvagn för första gången gränsen för 60 000 passagerare per dag. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi Myrsky-projektet •. – Det var nog mest ”Wow!”. ÅU NYHETER LOKALT LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 16 ÅBO UNDERRÄTTELSER Novia förde samman företag från Kimitoön för ett lyft framåt För detaljhandeln på Kimitoön är många utmaningar gemensamma. Passagerarmängden stiger stadigt och passagerarrekordet har slagits flera gånger under oktober månad, men på onsdagen gick man första gången över 60 000 resor i dagen – mer exakt validerades den dagen sammanlagt 62 988 biljetter. De tre affärerna är otroligt välsorterade
CHRISTOPHER LUND FÖRTJÄNSTMEDALJER. Samuli Hallas stig ”Air” å sin sida är på nära håll betraktat de små detaljernas konst, men på avstånd som ett stort ljust moln. Han var primus motor för den styrgrupp som utarbetade en handlingsplan för ett Finland med två nationalspråk. Verket ”Rakkaus” finns nu vid Konstens hus. Som material i verket har man använt avfall som lyfts ur havet såsom övergivna fisknät. Arbetet resulterade i den första nationalspråksstrategin och godkändes av statsrådet år 2012. – I år kan man stöta på bland annat Simo Rouhiainens gerillaprojiceringar som åker elcykel, dansföreställningen ”Puiden juurilla” av Emma Heinonen och Ira Tuppurainen, gatukarnevalgruppen Fauna Humana, Belenos-gruppens eldkonster samt Valomatkaajat som kombinerar musik och jonglering, räknar Minna Heiniö, som ansvarar för evenemangets produktion, upp. ÅU Folktingets förtjänstmedalj 2023 •. Åbo satsar på ljuset igen Internationella och inhemska konstnärers verk kan ses på ljusevenemanget i centrum och i området kring akademikvarteren den 6–9 december i år. LJUSSTIGENS HELHET innehåller tre olika projicerade konstverk. Pasi Hiihtola, musiker, Helsingfors •. Stratimirovi?s konstverk breder ut sig längs Aura ås strand i Lönnrotsskvären. Henrik Meinander, filosofie doktor, professor, Helsingfors •. ÅU KULTUR 17 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 16 får Folktingets förtjänstmedaljer FOLKTINGET delar i år ut 16 förtjänstmedaljer i samband med svenska dagen. Tema för Ljusstigen är stadsparkerna som oaser vilka ökar stadsbornas välbefinnande och stadsparkerna som evenemangsområden. I Åbo pågår som bäst stadsparkernas jubileumsår, för Åbo har nu tillhört det av Miljöministeriet bekräftade nationella nätverket för stadsparker i 10 år. Tema för den belysning som Åbo stadsteater förverkligar på Teaterbron är i år Pettson och Findus. I fjol skänkte hjärtverket glädje på Förin. Medaljerna delades ut vid en mottagning i Helsingfors i går. Peter Östman, riksdagsledamot, Larsmo •. ”Through the Cracks the Light Shines In” av irländaren Brendan Savage pryder salutorget. LJUS I PARKEN. Bland förtjänstmedaljörerna finns stadsstyrelseordföranden Sture Söderholm från Hangö, författaren Monika Fagerholm från Raseborg samt musikerna Pasi Hiihtola och Peik Stenberg, mer kända under artistnamnen Sås och Kopp. Huvudbibliotekets gamla del pryds av den österrikiska gruppen Ochoresottos verk och framför Apoteksmuseet dyker man in i den franska konstnären Matthieu Tercieuxs interaktiva videokonstverk ”Glaucus Atlanticus” med violsnäckor i tropikens vatten, säger Kari Kola som verkar som konstnärlig ledare för ljusevenemanget Ljusstigen. Aleksandra Stratimirovi?s, född i Serbien men numera Sverigebo, verk ”Underworld” projicerar också människans och naturens relation. RAMI SAARIKORPI SPEGLAR MÄNNISKAN. Peik Stenberg, musiker, Helsingfors •. Aleksandra Stratimirovi?s verk heter ”Underworld. De av spetsdukar och Stiga-ishockeyspelare hopsatta fallskärmshopparna skapar en luftig och skyddad himmel under vilken man kommer till Universitetsbacken längs Koskenniemigatan. Rami Saarikorpis bildserie ”Ultraviolet Reality” inbjuder att fundera på relationen mellan människa och natur. Samuli Hallas ”Air”. Brit Stenman, pensionerad läkare, Karleby •. ”Through the Cracks the Light Shines In” av irländaren Brendan Savage är ett stort verk som påminner om en söndrig spegel, den känsliga tanken att fastän var och en av oss är illa tilltygade av livet på olika sätt är vi ändå alla vackra och unika. Fatim Diarra, riksdagsledamot (De Gröna), Helsingfors •. 16 personer tog emot medaljer vid Folktingets mottagning i Helsingfors i går. FOLKTINGETS FÖRTJÄNSTMEDALJ i silver gick till Markus Österlund. På ljudbandet som hör till verket berättar Åbobor i olika åldrar och på olika språk vad kärlek och att bry sig om innebär för dem. Mats Nylund, SLC:s ordförande, Kyrkslätt •. Konstverket förverkligas av Minna Heiniö, Antti Kulmala och Niko Tiainen. Monika Fagerholm, författare, Raseborg •. – Fotokonstutställningen ”Lux et Umbra” i Wäinö Aaltonens museum utvidgas under evenemanget till museets ytterväggar i Antti Kulmalas verk ”Valonvektorit”. Styrgruppen som Markus Österlund var programchef för leddes av president Martti Ahtisaari. FOLKTINGET LUFTIGT. Alla konstverk hittas på www.turku.fi/ valonpolku ÅU » » Årets version av evenemanget Ljusstigen lyser upp staden i december. DESSUTOM finns rörliga konstverk. Anna Moberg-Jokinen, daghemsföreståndare, Hyvinge •. DET FYSISKT mest massiva verket finns på Vårdberget dit graffitikonstnären Jouni Väänänen hämtar verket ”Minun pandemiani” som sprakar av UV-ljus och består av tolv porträtt. Sture Söderholm, odontologie licentiat, Hangö » » Medaljen utdelas i samband med svenska dagen till personer som gjort betydande insatser för det svenska i Finland. Verket ska stå på salutorget. Medaljen utdelas årligen åt personer som gjort betydande insatser för den svenskspråkiga befolkningen och den svenska kulturen i Finland. Verket presenterar växterna ur två olika synvinklar. Susanne Eriksson, lagtingsdirektör för Ålands lagting, Åland •. Thomas Enroth, musiker och kompositör, Larsmo •. Han arbetade som folktingssekreterare 2011–2020. Karen Wik-Portin, forstmästare, kontaktdirektör, Esbo •. BRENDAN SAVAGE. Ahmed Hassan, företagare, Helsingfors •. Charlotta af Hällström-Reijonen, fil.dr, föreståndare för svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, Helsingfors •
Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 110 år gamla.. 199-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU 19 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 FRÅN GÅNGNA SEKEL. ÅU fyller i år hela 199 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024. Vad var likt och vad var olikt
I många av videorna ligger fokus på SFP. SU delar ut priset till Backa med följande motivering: “Under det senaste året har Backas videor om politik, riksdag och regering nått stor spridning. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 10 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. ÅU » » SU prisar komikern för hans politiska satir. 18-19.30 Har de finlandssvenska medierna en framtid. 9–16.30 och lö enl. Panu Savolainen. överensk. . ÅU NYHETER LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 20 Vet du något som vi inte vet. Avgiftsfri för förhandsanmälda Svenska veckan på Arbis FÖREDRAG OCH SEMINARIER UTHYRES BEGRAVNINGSTJÄNSTER ADVOKATBYRÅER DÖDA Vår kära pappa, farfar och morfars far Keijo Isaksson * 24.1.1933 † 15.10.2023 Alltid i vårt minne Christer och Tessa Anton och Katarina Erik Kenneth och Monica Paula, Maurits, Alina och Albin Markus Släkt och vänner Minnen som rör vid vårt hjärta går aldrig förlorade. LEDIGA PLATSER SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Garagedörrar Tel. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . Jordfästning 17 november kl. Övriga torsdagar i november middag utan program. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. 18.30 Hur såg Åbo ut före Åbo brand, tredimensionella bilder, prof. Alfred Backa får medalj Svensk Ungdoms årliga svenska natten-medalj går i år till komikern Alfred Backa. 8.11 kl. 1-3 rum, 14m² 72m² Större helhet på 512m² kan delas i flera mindre utrymmen. Anmälan till info@oobu.fi DAMER Onsdag 15.11 kl. 10.11 kl. 11.00 i Uppståndelsekapellet. ons. Backas innehåll når över språkgränserna och bjuder in till att bekanta sig med finlandssvensk kultur.” – Förbundsstyrelsen var enig i sitt beslut. MIRANDA UTHARDT. 28, 20700 Åbo . 044 907 47 37 arbis@edu.turku.fi Föreläsn. 18.30 Åbo Turnförening 140 år, ordf. Torsdag 30.11 kl. 050 470 1530 UTHYRES Ystadsgatan 3, Ekenäs FIX-HUSET Flexibla lokaler centralt i Ekenäs som kan anpassas efter behov. Kim Lindh 0400-471 716 kim@papperohus.fi NÖJEN www.svenskaklubben.fi Svenska Klubbens program HERRAR Torsdag 16.11 kl. Genom inlägg på sociala medier har Backa lyft fram svängarna i den nationella politiken på ett finurligt och innovativt sätt. BACKA HAR UNDER DET senaste året drivit med politiska händelser. Tel. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). – Det känns jättefint att få medaljen! Jag har alltid tänkt att Svensk Ungdom är som SFP fast värre, men på senare tid har jag märkt att jag har stor respekt för SU – det är väl min sista hållpunkt till SFP. Tel. PRIS. Komikern Alfred Backa får årets svenska natten-medalj. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 Konsert fre. Med YLE:s Jonas Jungar, forskaren Ari Nykvist och ÅU:s Tom Simola. 18.30 Vegansk kost, Hedvig Möller Anmälan till info@oobu.fi JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. Så jag är jätteglad att det är ömsesidigt, säger Backa i pressmeddelandet. 18.00 Aftonkonsert i Svenska veckan, med Arbis ensembler Gratis inträde, ingen förhandsanmälan behövs Läs mer och anmäl dig via www.aboarbis.fi! tel. Tack vare videorna har vi fått många fler skratt i vardagen – också några om oss själva – vilket känns extra värdefullt i denna oroliga tid vi lever i, säger SU:s förbundsordförande Julia Ståhle i SU:s pressmeddelande. Minnesstund i Aurelia. Ex. Markus Blomquist
Åbo 2023. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. wind m/s Vädret är mulet, i landets mellersta delar snöfall på morgonen. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser -12 -12 -8 -5 -1 -0 +1 +1 +5 +3 +9 +7 -1/ +0/ +3/ +8/ +6/ +6/ +7/ +6/ +2 +3 +5 +9 +7 +9 +8 +7 13 12 12 12 11 11 13 Sön +4 +4 +7 +8 +8 +8 +7 +7 Mån +3 +3 +5 +9 +8 +8 +7 +7 Tis +2 +3 +4 +7 +6 +6 +6 +6 Ons +1 +2 +4 +6 +6 +7 +5 +4 Russarö 9 E 15 Utö 8 E 14 Kumlinge 8 E 10 Åbo -6cm Föglö +3cm Hangö -14cm Amsterdam 12 1 Aten 27 1 Berlin 10 4 Bryssel 11 1 Budapest 13 4 Dublin 11 1 Frankfurt 11 1 Köpenhamn 11 1 Larnaca 28 1 Las Palmas 26 1 Lissabon 18 4 London 12 1 Madrid 14 1 Malaga 22 1 Mallorca 19 1 Moskva 4 1 New York 10 1 Oslo 4 5 Paris 10 1 Prag 9 5 Reykjavik 4 1 Rhodos 27 1 Rom 19 1 S:t Petersburg 4 1 Stockholm 9 4 Tallinn 9 1 Venedig 16 1 Warszawa 13 1 Wien 8 5 Zürich 7 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. 10 dagen före publicering. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,35 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. Temperaturen är +1...+8, i landets norra delar 0...-12 grader. Inkl. Från eftermiddagen ett nederbördsområde rör sig över Finland, nederbörden faller mest i form av regn. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 965 965 965 970 970 975 980 980 980 980 980 985 990 990 990 990 995 995 995 1000 1000 1000 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1025 Kustvädret i går kl 14 temp. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Den ostliga vinden är måttlig och på många håll byig. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. I Lappland är det uppehållväder och molnigheten är lätt
LEHVÄSLAIHO HAR bott i USA, England, Sydafrika och Saudiarabien och arbetat som biokemist. – Där fanns barn bland annat från Syrien, där det var krig. Djuren får sina former utan digital hjälp, eftersom Minna gör bilderna med akvareller och traditionell bläckpenna. Tid och plats: onsdagen den 22 november kl. Utanför står sådana som inte fick hjälp att hitta sin plats, och sådana som aldrig fått rätt att leva som andra. På måndag upp kl 8.07, ner kl 16.21. Det är nu 50 år sedan speciella julfrimärken började säljas i Finland. Kim Engblom uppträder inte på svenska dagen-festen i Åbo på måndag, i motsats till vad som stod i ÅU i går. Det första finländska julfrimärket från 1973 avbildade jultomten som satt i en släde som drogs av en ren. På inrikes-fixvärdemärket syns livliga ekorrar i en julkrans, och på utrikes-fixvärdemärket åker ugglorna skidor och skridskor. Anmäl er gärna snarast – det krävs det ett visst antal deltagare för att föreläsningen skall bli av. 16–18 på Luckan, Auragatan 1 H. Minna Lehväslaiho från Grankulla har designat årets julfrimärken. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 22 8.02 16.26 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 8.02, ner 16.26, i morgon upp 8.04, ner 16.23. FINSKA JULFRIMÄRKEN har getts ut i 50 år. Boka in dig för en halvtimmestid på förhand per telefon 02 233 1986, eller e-post, abo@luckan.fi. Program: Ett litet anförande angående mycket sällsynta fartygspost-märken från Åbo regionen, därtill om Nagu posten, byte, diskussion, lotteri och kaffe. Deltagaravgiften, 5 EUR, betalas vid dörren. Glada ekorrar. Rådgivningen är ett samarbete mellan Luckan i Åbo och rättsnotariestuderande vid Åbo Akademi från ämnesföreningen Stadga. Cassandra, Hertta. Hon har varit intresserad av djur och särskilt ugglor sedan hon var liten. Jag såg hur positivt bildkonsten påverkade dem. pargas.fi. Det märks på årets julfrimärken. Ugglorna skidar. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR »» Nagu frimärksklubb Nagu frimärksklubb r.f håller höstens andra möte på kommunalstugan i Nagu, tisdagen den 7 november med mötet börjande klockan 19.00. Frimärket designades av Pirkko Vahtero. Postis Design Manager Tommi Kantola bekräftar att julfrimärkena i år var avsedda att betona glädje. Anmälning senast söndag 5.11. Följande mötet är julfest, på detta möte kommer vi överens om tidpunkten och stället. – Min mormor hade en uppstoppad uggla, och som barn ritade jag vänner åt den. – Vi ville ha julfrimärken som får människor att le. Hon har också sett konstens betydelse när hon lärde ut bildkonst till barn och unga på campus i Saudiarabien. Jag ritar fortfarande ugglor och de har redan hunnit vara med på ganska många ställen. Obs! Förhandsanmälan till Kombis kansli, tfn 0400 852596, eller via kombi. Hon sysslar också med postcrossing, alltså fenomenet där människor runtom i världen skickar kort till varandra. ÅU rättar. LEHVÄSLAIHO skickar själv julkort flitigt och uppskattar julen i Finland efter alla år utomlands. ÅBO. Höstens tredje juridiska rådgivning ordnas under Svenska veckan, tisdagen den 7 november kl. Svea, Mimosa. Det känns fint att de också får medverka i vinterfrimärkena, säger Lehväslaiho i ett pressmeddelande. Thomas och Ralf önskar nya och gamla deltagare hjärtligt välkomna till mötet! »» Pargas svenska pensionärer Seniorföreläsning i samarbete med Kombi: I samhällets utkanter. I morgon: Torhild, Magnhild, Magna, Reima. – ”Postcrossarnas” julsäsong börjar i god tid redan i november, så korten hinner fram till andra sidan världen till jul. DESIGNADE. Bland dem finns växthusarbetare, papperslösa och andra skyddslösa. Julkort och julfrimärken kan kännas mycket exotiska för mottagaren, så det är jättetrevligt att få feedback om dem. Posti har gett ut julfrimärken varje år sedan 1973. Minnas färgstarka illustrationsstil har precis den stämning som vi sökte, säger Kantola, som ansvarar för konstnärsvalet för frimärken och handledningen av frimärkskonstverk på Posti. På måndag: Svenska dagen. Frimärket för inrikes-julhälsningen visar glada ugglor i ett vinteräppelträd. Bland annat om dem berättar Jeanette Björkqvist, mångfaldigt prisbelönt för sitt arbete bland människor i marginalen. ATT SPRIDA glädje är hennes viktigaste mål för illustrationerna. KRANS. För tio år sedan bestämde hon sig för att bli konstnär på heltid. Gratis juridisk rådgivning Ekorrar och ugglor på årets julfrimärken Julfrimärkena börjar säljas onsdagen den 8 november och är i år designade av Minna Lehväslaiho från Grankulla. Glädjen är tydlig i hennes färgglada illustrationer, varav hundratals redan finns på postkort. 13–15 i Pargas stadshus, Bryggan, våning 3. – Jag vill rita glada ämnen eftersom det finns tillräckligt med sorgliga saker i världen. Föreläsare: Jeanette Björkqvist, journalist. PRESSBILD VINTERVITT. ÅU » » Årets julfrimärken börjar säljas nästa vecka. Alla människor omfattas inte av välfärdssamhället. Namnsdagar i dag: Alla helgons dag
Hon går också andra året i Pargas svenska gymnasium och som lucia vill hon besöka människor som har haft det svårt och ge dem en guldkant i vardagen. Då är adressen: Föreningen Folkhälsan i Pargas, Skräbbölevägen 5, 21600 Pargas. Observera att det är en röst per person som gäller! Malin Johansson 040-5359629 / malin.johansson@aumedia.fi » » Snart väljs Folkhälsan i Pargas genom tiderna 74:e lucia. . Under vardagarna bor hon i Pargas centrum, men till helgerna åker hon hem till Houtskär. Bakre raden från vänster: Andréa Wanström, Jonna Andersson (gitarrist) och Amelie Storgård. Främre raden från vänster: Elvira Andersson, Juliana De Stele och Tinja Kataisto. Det var Andréas mamma som anmälde henne. TINJA ÄR 17 år och studerar till närvårdare vid Axxell i Åbo. ÅU 23 LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vet du något som vi inte vet. Jonna Andersson kommer att vara gitarrist i luciaföljet. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. – Jag tycker om att sjunga för barn och äldre, de blir genuint glada, säger Elvira som även varit Houtskärs lucia. 050 470 1530 Dags att utse årets lucia i Pargas – här är de fem luciakandidaterna Årets fem luciakandidater i Pargas är Juliana De Stele, Amelie Storgård, Andréa Wanström, Elvira Andersson och Tinja Kataisto. Juliana gillar att sjunga och hon berättar att hon har uppträtt på många skolavslutningar. Elvira kommer från Houtskär och studerar vid Pargas svenska gymnasium. – Först var jag osäker om jag skulle våga ställa upp, men sedan beslöt jag mig för att göra det för upplevelsens skull. 45. I Julianas familj har man som tradition att se på lucia i Åbo och hon ser nu framemot att själv få sprida glädje i mörkret. Den femte luciakandidaten, Andréa, går även hon andra året i Pargas svenska gymnasium. ELVIRA ÄR den enda av luciakandidaterna som är 16 år, men innan lucia kommer hon att vara 17 då hon har födelsedag den åttonde december. – Det viktigaste är att vi får en varm och empatisk lucia, säger NylundGustafson som kommer att ta hand om flickorna under hela lussandet. För tillfället har man redan ett tiotal bokningar klara och Nylund-Gustafson hälsar att den som önskar ett besök av luciaföljet gärna får höra av sig till henne. – Min storasyster har varit tärna i luciaföljet och jag vill också gärna uppleva det, säger hon och förklarar att det är roligt att göra människor glada. Det var Julianas mamma som anmälde henne som luciakandidat. JULIANA ÄR också 17 år och studerar andra året vid Pargas svenska gymnasium. PRECIS SOM Juliana har 17-åriga Amelie drömt om att få vara lucia sedan hon var liten. Åbo Måndag: Köttbullssås/ Sojabullar i brunsås Tisdag: Kycklingbiffar/Vegenugget Onsdag: Korngryngröt Torsdag: Fisksoppa med mjölk/ Gul kikärtersoppa Fredag: Makaronilåda/ Grönsaks-makaronilåda S:t Karins Måndag: Nötköttsås/ Grönsaks-ärtbolognese Tisdag: Fiskpinnar/ Grönsaks-vegepinnar Onsdag: Knackkorvsoppa/ Eggie knackkorvsoppa Torsdag: Broiler-risfrestelse/ Quorn-risfrestelse Fredag: Grönsakssoppa Pargas Måndag Kebabsås/Grönsakscurry Tisdag Fiskbullar/Vegetariska biffar Onsdag Broilerlasagnette/ Tex mex-quorn-lasagnette Torsdag Korvsoppa/Morotspurésoppa Fredag Spenatplättar Kimitoön Måndag: Lasagnette Tisdag: Fiskpinnar Onsdag: Broilersoppa Torsdag: Grönsaksbiff Fredag: Pytt i panna Skolmat vk. Som lucia vill hon speciellt sprida värme och glädje till äldre personer och berättar att hon gärna vill lussa för servicehuset Björkebo i Pargas. Det var hennes fostermamma Rose som anmälde henne som luciakandidat. Luciakandidaternas porträttfoton finns utställda i Ålandsbanken. . På måndagskvällen träffades luciakandidaterna tillsammans med luciamamman Mona Nylund-Gustafson för första gången. Nylund-Gustafson sköter det praktiska kring luciavalet för femte året i rad och hon betonar att lucia inte handlar om någon skönhetstävling. MALIN JOHANSSON PARGAS LUCIAKANDIDATER. Det går också att poströsta. Röstningssedlar och -lådor finns på följande platser: Apoteket, Jazzcafé Axo, biblioteket, Café Kajutan, Café Nathali, City Gold, Folkhälsanhuset, Liatris blomsteraffär, LokalTapiola, Restaurant Kamu, Seniorstugan, Björkebo, Stadshuset och biblioteket, Ålandsbanken och S-market. Hon tvekade till en början om hon skulle ställa upp då hon inte har möjlighet att åka hem under helgerna när luciafirandet är som intensivast, men ganska snabbt bestämde hon sig för att ställa upp. Man kommer att lussa fram till den 22 december. – Att få vara lucia är något som jag har drömt om sedan jag var liten, säger hon. Kom ihåg att märka kuvertet ”Lucia”. Röstningstiden pågår fram till 12 november
ÅU LÖRDAG 4 NOVEMBER 2023 24 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!