ÅBO–PARGAS Sidan 3 Otrygga bussar får kritik Sidan 6–7 Många kära återseenden och glada miner då gymnasieutbildningen i Pargas firade sin 70-åriga historia. TLO: Säkerhetsbälten är uteslutna. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Sidan 4 www.cash-in.fi Ring nu 0207 701 501 E?ekt iv Inhem sk Inkass obyrå ¥ 020 760 0880 www.ska-plan.com • Byggnadsarbeten • Byggnadsplanering • Ansvarig arbetsledare Ett lokalt bolag med personlig betjäning. PARGAS Skumma skorstensaffärer Bussresan känns inte alltid så trygg, säger pendlare. Nummer 44. SDP i Åbo vill grunda en skandinavisk skola och utvidga Katedralskolan till en tvåspråkig läroinrättning. 4 mars 2017 Vecka Lösnummer 2,20 euro. PSG Sidan 24 70 år av studenter Sidan 16–17 Pustar ut i Pargas. På söndag hoppas de på tungt före i Vasaloppet. 9. JOHAN BACKAS Dyra reparationer säljs med tvivelaktiga metoder. Årgång 194. SDP till val med tvåspråkig skola Vill skida in Kimitoön på kartan Sidan 8–9 IVRIG DALSBRUKSDUO. SFP:are: Håll tassarna från ”Kattan”. Bristen på snö avskräcker inte Matias Nylunds och Jan Uggeldals satsning på längdskidåkning i den nygrundade klubben Ski Team Kimitoön
ROSALA. Svar väntas till hösten. Finska elever är välkomna men på svensk basis. På Vestlax Kummelberget med många jättegrytor skulle det bli en led med info om geologi, tillandning, torvströmossar och istiden. Håll i det här nu! BARBRO NYBOM: Den Taxellska paradoxen håller streck – tvåspråkig skola blir finskspråkig skola! SUSSI BJÖRKMAN: Sossarna har ingen skam i kroppen som vanligt. DE handlar för Kimitoöns del om en budget på 310 000 euro för Open Islands och 390 000 euro för Baltic Gate. I dagarna har Sagalunds museistiftelse sänt in ansökan om pengar för två stycken treåriga projekt, tillsammans med Söderlångviks gård och Kimitoöns kommun, utvecklingsavdelningen. En digital bit skulle bli gemensam, men den fysiska delen skulle behöva lokala utrymmen och då kunde Dalsbruks Gamla verkstan eller Tackjärnsgjuteriet vara lämpliga för de här utställningarna. Det är bara ett exempel på sådant som annanstans presenteras som sevärdheter men här hittas av få. Museum om geologi och gruvor en av idéerna. Vilka är idékläckarna. Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi » » Kimitoön siktar på två stora projekt. MARIANNE ROSVALL: Kan dom bara drömma om! LÄS MER PÅ ÅU.FI!. Kring 18 utgrävda jättegrytor skulle stora malmblock finnas utplacerade i samband med presentation av öns alla gruvor. Den är en av Finlands största jättegrytor. De står invid väggen till en stor men söndervittrad jättegryta. Gruvor och dagbrott med tillgänglighet skulle få skyltar. DESSUTOM skulle det bli ”Geologi Naturell” som skulle ge ön ett efterlängtat geologioch gruvmuseum, i form av ett utomhusmuseum. OCKSÅ Rosalas 17 jättegrytor skulle putsas och förses med skyltar, liksom den vid Jungfrusund, som är en av Finlands största jättegrytor. – Vi är många som har samarbetat. Ta kontakt! Nu ska det sevärda tas fram Kimitoön har säkert 50 jättegrytor att bonga. – Vi har skrivit ihop de här projektansökningarna under de senaste månaderna, säger museistiftelsens ordförande Kristian Lindroos som undertecknade ansökningarna till EU:s Interreg och Central Baltic. Det kanske det blir ändring på. Fullt med jättegrytor som är väl värda att se, säger Kristian Lindroos t.v. DET andra projektet, Baltic Gate, handlar om att på ett modernt sätt presentera vårt maritima arv, tillsammans med Nynäshamn och Dagö. Här skulle man ta med Söderlångviks gård med Krögarudden och ryska flygflottiljens område, i Dalsbruk en vandringsled med info om byggnader, kultur, natur i brukssamhället och på TappoKobböle kvarnområde en naturoch kulturstig om folktro kring älvor, näcken, troll med mera. Li Näse, Hans Ginlund, Mikael Jensen, Sven Ivars, Gilla Granberg och jag har tillhört den lokala arbetsgruppen, säger Lindroos. Många av dem bildades under istiden då stenblock kilades fast i en bergsspricka och sedan snurrades runt av smältvattnet. KRISTIAN LINDROOS KRISTIAN LINDROOS KRISTIAN LINDROOS JÄTTEGRYTA VID JUNGFRUSUND. Flera andra samarbetspartners finns, också i Sverige och Estland. Här jättegrytorna som kallas ”Vattenfallet”. ”Ingen skam i kroppen!” SDP:s förslag att Katedralskolan i Åbo ska bli tvåspråkig skjuts ner på ÅU:s Facebooksida. KUMMELBERGET. ÅU NYHETER LÖRDAG 4 MARS 2017 2 på nätet Åbo Private Banking • Köpmansgatan 11 C 20100 Åbo • privatbanken.abo@aktia.fi Tfn 010 247 5828 • FO-nummer 2181702-8 www.aktia.fi Christian Holmqvist privatbankir tfn 010 247 5861 christian.holmqvist@aktia.fi Kenneth Winberg privatbankir tfn 010 247 5812 kenneth.winberg@aktia.fi Samtalspriser till nummer som börjar på 0102: 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min. Ledsamt. Här några kommentarer: PETER PETTERSON: Rena dödsstöten för ren svenskspråkig gymnasieutbildning på sikt, förlorar man sin profil, sin själ, så är förvandlingen oundviklig. och markägaren Kasper Lindroos. DET ena projektet, Open Islands, skulle handla om att ta fram naturoch kulturstigar, appar och molntjänster för att på ett hållbart sätt göra det sevärda till turistmål
– Att åka buss är förmånligt med månadskort, det är miljövänligt och egentligen kan man sitta i vilken plåtlåda som helst den där färden, men den måste vara trygg, poängterar Eriksson. DÄREMOT HAR han inget emot att förklara vilka slags bussar som används på rutten; det vill säga bussar lämpade för stadstrafik. Men för mig blev händelsen en varning, och jag hoppas andra också tänker på säkerheten, eftersom vi inte har säkerhetsbälten. EFTER DEN situationen började tankarna snurra och Eriksson grubblade på hur otryggt det egentligen är att sitta i en buss som kör i lika hög hastighet som landsvägstrafiken på Skärgårdsvägen – trots att bussen är anpassad för stadstrafik. – Om användningen av säkerhetsbälten heter det att sådana måste användas i de bussar där de finns. 7.30-avgången kallar hon för ”FÄhuset och Novia”-bussen, det vill säga med den pendlar många anställda vid Åbo Akademi och Novia. Det skulle bli alldeles omöjligt. Att det höll på att gå så tokigt för mig berodde också på att jag var så försjunken i ÅU. » » Anne Eriksson hör till de regelbundna Åbo–Pargas-busspendlarna och hon är orolig för trafiksäkerheten. Då blev det dubbelt upp med gnäll, för då fanns inte lågtröskelingången som till exempel folk med barnvagn använder, säger Lehmus. SKULLE SÄKERHETSBÄLTEN finnas skulle Eriksson definitivt använda dem. Då är säkerheten viktig. Bussarnas skick är något av ett evigt samtalsämne, åtminstone i Facebookgruppen. Hon satt i sätet strax bakom mittendörren i Pargas–Åbo-bussen en morgon och läste tidningen. Regeln är nämligen den att om bälten finns ska de användas, och chauffören får inte starta fordonet innan passagerarna har bältet på. ÅU PARGAS–ÅBO NYHETER 3 LÖRDAG 4 MARS 2017 ”Resan är inte alltid trygg” Det var en nära ögat-situation som fick Anne Eriksson att reagera. LINJE 801. Men även om det inte är tätort hela vägen handlar det om stadstrafik; detsamma är fallet i Helsingforsregionen där vissa busslinjer emellanåt kör på sträckor med begränsningen 70 eller 80 km/h och emellanåt i tätort. ANJA KUUSISTO. Men Lehmus följer inte med sociala medier, han hänvisar dem som vill ge bolaget feedback till företagets webbsida. Vi jobbar hela tiden på det, och vi vet att det har blivit förseningar som blir kumulativa då bussen inte ens kunnat starta i tid. . Jag blev ordentligt skrämd. Sådana bussar har vi inte på den här rutten, den klassas som stadstrafik. HON TAR NÅGON bussavgång mellan 7.15 och 8.30 på morgnarna från Pargas och beskriver 7.15 som ”studerande-bussen”, sprängfull med unga Pargasbor på väg till skolor och universitet i Åbo. . Anne Eriksson hör till dem som regelbundet pendar Pargas–Åbo. När nästa tidtabell trycks ska vi ha 50 minuter och inte 45 som körtid för en buss innan den ska avgå igen. – I Skärgårdsbussen (som går från Åbo till Korpo/Houtskär) är bussarna annorlunda, de har höga säten och de känns tryggare, säger Eriksson. Det har hänt att jag sett domkyrkan fara förbi, och jag borde stiga av vid Nylands tull... Det är Närings-, trafikoch miljöcentralen som är upphandlare av regiontrafiken. Rutten Pargas–Åbo anses numera vara stadstrafik och reglerna är därefter. ANJA KUUSISTO TLO: Lagen styr vilka fordon som används Det är inte första gången TLO:s trafikchef Hannu Lehmus blir uppringd för att svara på frågor som ställs i den stundvis livliga debatten på Facebooksidan Åbo–Pargasbussen. EGENTLIG tätortstrafik kan inte busstrafiken mellan Åbo och Pargas kallas, eftersom den också kör på landsväg med begränsningen 70 km/h. NÄR TRAFIKANTEN bytte var tidtabellerna det heta samtalsämnet bland pendlarna, senare har flytten av ändhållplats i Åbo till Salutorget upprört en del, prisats av andra. – I sådan ruttrafik används vanligen bussar som tar uppemot 100 passagerare och där ståplatser också är tillåtna. I VÄNTAN PÅ BUSSEN. – Redan vägtrafiklagen talar om vilken slags fordon som ska användas för olika slags trafik. Men nu har vi de här bussarna för Pargas–Åbo, så jag hoppas att Pargas i nästa offertrunda tänker mer på säkerheten och bussarnas nivå. Anja Kuusisto 050 400 2352/anja.kuusisto@aumedia.fi Då bussen är full med folk, hållplatserna ligger tätt och det blir mycket bromsande och gasande, då är säkerheten viktig. Att vi följer lagen är alltså självfallet. När vi övertog rutten till Lundo, det var före Pargas, blev det först en del gnäll om bussarnas skick och vi satte in halvturistbussar på vissa avgångar. Det säger sig självt att de inte kan säkerhetsbälten. Hon skrev om sina funderingar i Facebookgruppen för Åbo–Pargasbussen, där diskussionen om bussarnas säkerhet har varit livlig. –?PÅ PARGASRUTTEN är det att tidtabellerna inte håller som vi har fått mest feedback om. – De här tiderna är bussen full med folk, hållplatserna ligger tätt, det blir mycket bromsande och gasande. Det skulle ta mycket längre tid. Det handlar därför om ett trepartssamarbete, i det här fallet Pargas stad, NTM-centralen och bussbolaget som sköter trafiken, TLO. Men sådana krävs inte i bussar som kör stadstrafik. När upphandlingen av trafiken görs är det alltså omöjligt att gå under lagens krav, däremot kan upphandlaren kräva mer än vad lagen kräver. Skulle vi ha säkerhetsbälten i Pargas–Åbo-trafiken skulle vi verkligen få glömma allt vad dagens tidtabeller heter. – När bussen tvärnitade höll jag på att flyga handlöst över räcket, det var en av de bussar där räcket framför det sätet är lågt. Anja Kuusisto anja.kuusisto@aumedia.fi » » TLO:s trafikchef säger att säkerhetsbälten är en omöjlig tanke på rutter som Åbo–Pargas. –?VI HAR OCKSÅ sådana bussar som är lite som halv-turistklass med högre bänkar. Det var när TLO tog över Åbo–Pargas-linjen (sommaren 2016) som definitionen på ”stadstrafik” blev aktuell också för den här ruttens del, medan linjen under bolaget Vainios tid hade skötts med ”långfärdsbussar”, även om säkerhetsbälten inte fanns
Hon konstaterar att i Helsingfors utreder man en nordisk skola och en sådan kunde också finnas i Åbo – förutsatt att den inte inkräktar på den svenska skolsektorn. Det här vill SDP genomföra för att garantera en jämlik dagvård. I det valprogram som presenterades i går kallas modellen för Åbos skandinaviska skola. Garantera vård dygnet runt för äldre som behöver det. •. HUR mycket skulle en gratis dagvård kosta staden och Åboborna. –?SÅ ILLA trängd som den svenska utbildningen är i Åbo måste det svenska hållas svenskt, säger Schauman och tillägger att finskan trots allt är starkt närvarande på de svenska skolgårdarna. –?GYMNASIET har redan en hel del internationella kontakter. SDP:s ordförande Toni Eklund motiverar vallöftet med Åbos starka nordiska band, stadens internationalisering och arbetsmarknadens krav. Barbro Schauman Plock i programmet •. – Just nu är intäkterna från dagvården kring 13 miljoner euro årligen. DAN LOLAX Barndagvården ska bli avgiftsfri SDP i Åbo går till kommunalval med en jämlik och bred kandidatlista, säger ordförande Toni Eklund. – Vi har inga kändisar på våra listor men jag sörjer inte för det. SDP i Åbo vill att staden gradvis går över till en dagvård som delvis är gratis för föräldrarna – Eklund säger att 20 timmar i veckan kunde vara gratis. Därför är tanken på att utvidga Katedralskolan till ett tvåspråkigt gymnasium inget som hon gillar. •. REDO FÖR VALKAMPANJ. UTREDNINGEN är i dagsläget på idéstadiet och har inte diskuterats mera ingående, säger Eklund. I stället har vi människor som länge jobbat inom samhällets olika sektorer, säger Eklund. •. Ett tvåspråkigt gymnasium vore en naturlig fortsättning på en tvåspråkig grundskola. På så sätt skulle gymnasiet bli en läroinrättning som stärker det tvåspråkiga kunnandet, motiverar partiet. Den bilfria delen av Åbo centrum ska utvidgas. Men ”Kattans” kursutbud måste hållas intakt för att gymnasiet ska kunna fortsätta i den nationella toppen, säger Schauman och understryker Katedralskolans symboliska värde. SDP TÄNKER sig att Katedralskolan kunde utvidgas så, att undervisningen skulle ske på både svenska och finska – och eventuellt ytterligare språk. En delvis avgiftsfri dagvård skulle halvera intäkterna.. KATEDRALSKOLANS elever kan redan nu ta kurser på finska gymnasier om de så vill och finska elever kan i sin tur ta kurser på svenska i Katedralskolan. SDP i Åbos ordförande Toni Eklund, t.v., tillsammans med förstagångskandidaterna Christian Alari, Sari Grönroos, Neriman Al Take och Piia Noronen. » » SFP:s Barbro Schauman ratar idén, men har inget mot en tvåspråkig grundskola. SDP, SOM också vill att det andra inhemska språket, eller ett främmande språk, introduceras redan i dagvården, inkluderar gymnasiet Katedralskolan i planerna. Borgmästarmodellen ska tas i bruk. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 4 MARS 2017 4 SDP:s valprogram i Åbo: Gör Katedralskolan tvåspråkig SDP i Åbo vill att staden utreder möjligheten att grunda en tvåspråkig skola. Det är inte Katedralskolan som ska breddas. Schauman uppmuntrar i stället de finska gymnasierna att knyta fler nordiska och internationella kontakter. Fler daghem ska få språkbad. En delvis avgiftsfri dagvård skulle också gynna arbetsmarknaden, säger Eklund. – Men för att dagvården skulle bli helt gratis krävs att staten kommer emot. Det kan också handla om att integrera de skolor som redan finns. ETT AV valprogrammets mer centrala teman är avgiftsfri barndagvård. BARBRO SCHAUMAN, som är kandidat för SFP i Åbo och har lång erfarenhet av stadens bildningsfrågor, säger att SFP inte har något emot tvåspråkiga skolor i sig. Könsfördelningen på den 100 kandidater starka listan är 51–49 till männens fördel och det finns kandidater i alla åldrar. Det handlar om att tillgodose arbetsmarknadens behov, säger Eklund. – Av det skälet vill vi att frågan utreds ordentligt. Dan Lolax 050-589 2592/dan.lolax@aumedia.fi Så illa trängd som den svenska utbildningen är i Åbo måste det svenska hållas svensk. –?DET HANDLAR inte om skolor för språkintresserade. SDP:s plan innebär inte nödvändigtvis att en ny skola grundas
Framgång tillsammans. En kommitté vid Åbonejdens Andelsbank väljer vilka föreningar som får bidraget. I FÖRSLAGET till finansiering av landskapen nämns inte förbindelsebåtstrafiken. – Mycket är oklart ännu. Det säger Nina Söderlund (V), styrelsemedlem i Egentliga Finlands förbund, om förbundets färska utlåtande om vem som ska ansvara förbindelsebåtstrafiken i fortsättningen. Utredningen presenteras på måndag för stadsstyrelsen och pressen. – Den sittande styrelsen och fullmäktige är bäst insatt i saken och vi behöver ett beslut i den här frågan, oberoende av hur det ser ut, säger Nygrén. Kim Lund » » Frågan om Arkea ska ta över kosthållet kan avgöras på det sittande fullmäktiges sista möte. 11 24.3 kl. OP Åbonejden donerar lön för sommarjobb för 50 unga till föreningar inom sitt verksamhetsområde (Åbo, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Pargas, Reso, Rusko och Vemo). Bakom utlåtandet står också Skärgårdsdelegationen och landskapsförbuden i Nyland och Kymmenedalen. Som en följd av utredningen har stadsdirektör Aleksi Randell gett skriftliga varningar till tre tjänstemän. – Vårt arbete försvåras när det inte finns klara riktlinjer att gå efter, säger Virtanen. INTRESSEbevakningsdirektör Janne Virtanen vid landskapsförbundet är oroad över den strama tidtabellen och att så många frågor ännu är öppna i landskapsreformen. Det är meningen att de anställda i Pargas flyttar till Arkea. STADSDIREKTÖR Patrik Nygrén räknar med att frågan ska avgöras innan det nya fullmäktige tillträder i juni. Men det slutliga beslutet om stadens kosthåll ska tas över av Arkea eller inte har ännu inte fattats. Stadens interna utredning om vanvården på äldrepsykiatriska avdelningen G1 på Kuppis sjukhus är klar. Detaljerna i avtalet ska finslipas i samband med styrelsemötet den 10 april och två veckor senare ska frågan upp till ett avgörande i styrelsen. Dessa fall har gått vidare till åtalsprövning. Vi betalar föreningen den ungas lön, 400 €/ung. Företagen intervjuar och väljer ut sina sommarjobbare senast 3.5. Ifall ansvaret trots allt överförs till landskapen måste man se till att anslag hänvisas enkom för förbindelsebåtstrafiken och att finansieringen är tillräcklig. Föreningen sköter den praktiska löneutbetalningen och de lagstadgade kostnaderna. SDP och De gröna i stadsstyrelsen har motsatt sig förslaget. Men hur trafiken ska finansieras är ännu öppet. 9-13 Telma-linjen och Yrkeschansen i Pargas: Handledande utbildning för arbete och självständigt liv Adress: Strandvägen 1 Vi bjuder på kaff e med tilltugg. 18 25.3 kl. – Det här är ingen bra lösning. . EFTERSOM processen att slå ihop Pargas kosthåll med Arkea inleddes under den pågående mandatperioden är det naturligt att frågan också avgörs av innan det nya fullmäktige inleder sitt arbete, säger Nygrén. I EGENTLIGA Finland lobbar man nu hårt för att finansieringen inte ska falla i famnen på landskapet. 16 1 LANDETS BÄSTA YRKESUTBILDARE bjuder in alla intresserade till ÖPPET HUS i Pargas lördag 11.3 kl. Tanken är att en del av den klumpsumma som staten delar ut till lanskapet också ska täcka utgifterna för skärgårdstrafiken. /turku. Arkea ägs av Åbo stad, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och samkommunen för Egentliga Finlands specialomsorgsdistrikt. De ungas ansökningstid 31.3-17.4 De sommarjobb som föreningarna erbjuder publiceras 31.3 på nätet på adressen uusi.op.. Föreningarna underrättas om valet 17.3. Polisen har gjort en förundersökning om tre vårdare vid avdelningen. Tjänstemännen har inte sett till att den interna övervakningens direktiv och metoder förverkligas, lyder formuleringen i stadens pressmeddelande. I årets statsbudget har 18 miljoner euro reserverats för förbindelsebåtstrafiken. Det betyder att nuvarande fullmäktige tar ställning till förslaget vid sitt sista möte den 9 maj. LANDSKAPSförbundet föreslår att statliga Trafikverket ansvarar för trafiken. Åbo stad har bett polisen utreda ytterligare ett fjärde fall av misstänkt misshandel. Närmare information per e-post från turun.seudun.henkilostoosasto@op.. Mera info om utbildningen: www.optimaedu.fi /special VÄLKOMMEN Förening, ge unga sommarjobb med bidrag från OP Åbonejden! I sommar kan allmännyttiga föreningar anställa unga i åldern 15–17 år för sommarjobb i två veckor på OP Åbonejdens bekostnad. ARKEA HAR 1 200 anställda, Pargas stads kosthåll 43. Föreningen kan anställa unga till exempel som hjälpledare för en klubb eller ett läger, som nätsideuppdaterare, biljettförsäljare vid ett sommarevenemang eller för serviceeller underhållsuppgifter. Ansökningstiden för sommarjobben slutar 17.4. Landskapet lobbar hårt för trafiken i skärgården – Det gäller att smida medan järnet är varmt. Frågan bereds som bäst i finansministeriet. I ansökan ställs frågor om föreningens verksamhetsprincip, uppgiftsbeskrivning och tidpunkten för det sommarjobb som erbjuds (2 veckor i juni–augusti, max 30 timmar/vecka). ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 4 MARS 2017 16.3 kl. Tre varnas för vanvård i Kuppis ÅBO. Jan-Ole Edberg 050-434 2457/ jan-ole.edberg@aumedia.fi » » Landskapsförbundet föreslår att staten ansvarar för förbindelsebåtstrafiken i stället för landskapen.. Det betyder att man kan tvingas att ta pengarna från annan verksamhet som till exempel socialoch hälsovården, säger Söderlund. 18 23.3 kl. Föreningarnas ansökningstid pågår till 15.3 Föreningarna kan ansöka på nätet senast 15.3 på adressen lyyti.in/OPkesa2017. Man är också orolig över att pengarna inte ska räcka till ifall ansvaret faller på landskapet. I REGERINGENS förslag till landskapsreform som nyligen gavs till riksdagen står det att förbindelsebåtstrafiken kan skötas av landskapen. De som varnas är chefen för välfärdssektorn Riitta Liuksa, resultatenhetsdirektör Jyrki Heikkilä och läkaren Hilkka Virtanen. Vi vill vara ute i god tid och påverka innan besluten fattas, säger Söderlund. Föreningarnas ansökningstid pågår till 15.3 Beslut om Pargas kosthåll dröjer Pargas stadsstyrelse har redan beslutat utarbeta ett köpebrev och ett serviceavtal med Arkea
Ofta har jobbet dessutom gjorts helt i onödan. Det kan finnas sprickor i skorstenen och det kan uppstå soteldar om man inte sotar pipan, men det är sällsynt att det uppstår större eldsvådor på grund av fel i skorstenen, säger Lehtinen. KAN BLI DYRT. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi » » Företag gör dyra skorstensreparationer helt i onödan. Företaget gör hembesök och erbjuder en gratis granskning av skorstenen. – Metoden som företaget använder är det inget fel på och visst kan man få en bättre skorsten, men alla gånger är det inte nödvändigt att göra något. Att erbjuda dyra tjänster är inte brottsligt och den som känner sig lurad uppmanas ta kontakt med Konkurrensoch konsumentverket. Jag har sett tiotals skorstenar som jag anser inte skulle ha behövt repareras.. Oftas görs arbetet helt i onödan och dessutom till ett kraftigt överpris. Redan i fjol konstaterade Sotningsbranschens centralförbund att tjänsterna säljs med tvivelaktiga metoder. BRANDINSPEKTÖR Knut Lehtinen vid Egentliga Finlands räddningsverk säger att det endast är en myndighet som kan utfärda eldningsförbud. Vid kontrollen hittas fel som måste åtgärdas omedelbart och i vissa fall har eldstaden till och med försatts i eldningsförbud. Flera hushåll i Pargas har haft besök av företag som vill granska och reparera skorstenen. Det är ofta bråttom och kunden har övertalats att reparera skorstenen till ett kraftigt överpris. Nu har också flera hushåll i Pargas haft besök av företag som erbjuder sina tjänster. ÅU NYHETER PARGAS LÖRDAG 4 MARS 2017 6 Skorstenar repareras till överpris i Pargas Fenomenet med företag som reser runt i Finland och granskar skorstenar och gör dyra reparationer är ingalunda nytt. Jag har sett tiotals skorstenar som jag anser inte skulle ha behövt repareras. – Jag har årligen sotat skorstenarna och inte hittat några fel. Är man orolig för sin skorsten ska man i första hand kontakta sotaren, och be honom granska pipan i samband med den årliga sotningen, säger Lehtinen. Räddningsverket manar kunderna till eftertanke. ATT BELÄGGA en pipa ska kosta mellan 1 000 och 2 000 euro, men företaget har debiterat upp till 5 000 euro, säger distriktssotare Johan Gestranius i Pargas. OM DET visar sig att skorstenen måste lagas uppmanar Sotningsbranschens centralförbund kunden att begära offert på jobbet av minst tre entreprenörer. MÖNSTRET ÄR alltid det samma. Många av kunderna har varit äldre personer
i eller per telefon 0600 157 00*. Erbjudande till Åbo Underrättelsers läsare: 23 h-kryssning från Åbo Tavolàta Ristorante Italiano har öppet benvenuti! KIM LUND. Gör en smakresa till Italien i den nya Tavolàta-restaurangen. Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålles. 15 €/E A-hytt 50 €/A Premium-hytt med specialfrukost Förmånen gäller lör–tors-avgångar 1.3 12.4. Det är däremot delikata rätter tillagade av proffskockar. Skulle det smaka med en artesanpizza med havsutsikt. Boka din resa senast 20.3 med rabattko den TS114703 silja. Högre hyttklasserna mot tilläggsavgift. MED FÖREN MOT SMAKUPPLEVELSER På Silja Lines kryssning är vardagen utom räckhåll. ÅU 7 LÖRDAG 4 MARS 2017 PARGAS NYHETER *(1,75 €/mottaget samtal + alltid lna/msa)
I fjol var han ytterst nära att knipa en plats bland de hundra bästa, men sju kilometer från mål kom en annan åkares stav åt hans bindning så att skidan åkte av och Nylund föll och bröt staven. Överlag är Uggeldal mycket nöjd med hur skidsatsningen börjat. Som tur är gör det inte ont men det känns “som sandpapper”. Matias Nylund (på bilden) och Jan Uggeldal har turvis dragit sönder både snören och handtag i stakmaskinen i Brukshallens gym. Uggeldal skidade bara under några år i lågstadiet, och deltog inte ens i en handfull tävlingar. SKIDTUNNELN i Paippi och konstsnö i Ekenäs har också gett en del kilometrar, men om de 90 kilometrarna löper fint på söndag är det nog främst stakmaskinen i gymmet som tacket ska riktas till. UGGELDAL är polis i Ekenäs. – Pulsen sjunker inte. TOBIAS Nylund och Micke Johansson är de två övriga åkarna som tävlar för Ski Team Kimitoön. – Det är ofta blodsmak i munnen när vi tränar, och det är lättare att pressa sig när man är två idioter som kör på. Kollegan i Ski Team Kimitoön, Jan Uggeldal, har druckit ingefärashottar hela vintern men ändå var han sjuk större delen av december. ÅU SPORT LÖRDAG 4 MARS 2017 8 Nu ska den grisiga träningen ge resultat En ömmande hals oroar Matias Nylund. Det passar oss inte då vi inte alls har samma toppfart som de andra åkarna. – Efter loppet går det några veckor eller en månad som man inte orkar se på skidorna, sedan tänker man att det skulle vara kul igen, och kör igång den hårda träningen. – Men det är inte sagt att resultaten skulle vara bättre om vi tränade 100 timmar mer. Oss passar det bäst när det är tungt och jävligt före, säger Uggeldal. Vi vågar vila också, det är viktigt, säger Nylund. När han kör dagens pass vid stakmaskinen på gymmet i Brukshallen blir han ännu mer orolig. Dessutom kommer en del åkare med anknytning till Kimitoön att skida i klubbens dräkter även om de inte tävlar för den. Jan Uggeldal startar på söndag sitt sjunde Vasalopp, för första gången i nygrundande Ski Team Kimitoöns tävlingsdräkt. HELA VINTERN har han fått vara frisk. TROTS ATT han har en bra träningsvinter bakom sig vågar han inte sikta lika högt i år, och orsaken är inte enbart den ömmande halsen. Trots att starten sker gruppvis, där Nylund startar i elitledet och Uggeldal i ledet direkt efter, är det trångt när femtiotvå skidåkare trängs i bredd och de bakom puffar på. » » Jan Uggeldal och Matias Nylund från Ski Team Kimitoön är ändå bekymrade över de fina väderprognoserna för Vasaloppet: Oss passar det bäst när det är tungt och jäkligt före. Jag tror jag skidat 50 kilometer på bana på Kimitoön, och en del på Dragsfjärden, säger Nylund. Att hitta tid för gemensamma träningar är inte det lättaste för Uggedal och Nylund då arbetet och familj kräver sin del. Varje träningspass görs med sikte på nästa Vasalopp. TOTALT har de ungefär 300 träningstimmar i bagaget sedan förra Vasaloppet. De är överens om att det är betydligt lättare att träna tillsammans. Därför nöjer sig Nylund med en placering kring 150. Vi vågar vila också, det är viktigt.. Uggeldal, som tidigare varit strax efter 200:e, sätter inte ens upp något konkret mål. FÖR UGGELDAL blir det sjunde Vasaloppet medan Nylund ställer sig på startsträcket för tredje gången. Något måste jag ha i kroppen. Nylund tröstar ändå sin kollega med att Vasaloppsbanan är ganska simpel, med få snäva kurvor. OCH ALLT kan förstöras under de två första minuterna. – Nog är det svårt att inte dra på sig något då man varje dag rör sig kring över 100 barn, säger Nylund som är klasslärare vid Amosparkens skola i Kimito. Många andra skidåkare tror att de skämtar när de berättar om sin träning. Resultatet efter att ha skidat en halv kilometer med en stav och de sista sju med en juniorstav som en vänlig åskådare räckt honom blev 114:e plats. Uggeldal tycker ändå skillnaden syns mellan duon ännu i dag. – Den är otroligt effektiv, det ser så lätt ut men är allt annat, säger Uggeldal. Delvis för att de tränar mera styrka än många andra skidåkare, delvis för att de inte skidat sedan de var unga. JOHAN BACKAS Men det är inte sagt att resultaten skulle vara bättre om vi tränade 100 timmar mer. Passen på till exempel 10x500 meter eller 8x1000 meter i full fart beskriver de som ”jäkligt grisiga”. Nylund skidade aktivt till slutet av högstadiet, och blev ”kanske 70:e” i Silvertrissan som är inofficiella FM-mästerskapen för juniorer. Sponsorerna har varit intresserade, rent av så att några själva ringde upp efter att ÅU skrev om Ski Team Kimitoön i december. EFTERSOM de här två skidåkarna inte kommer upp i samma längder och mängder träning som sina närmaste konkurrenter, som ofta har tränat dubbelt mer, gäller det att sköta träningen effektivt. STACKARS STAKMASKIN. SJÄLV HAR han inte gjort något extra för att inte bli sjuk. Nylund har skidat 850 kilometer den här vintern medan två veckor i Lappland bidrog till att Uggeldal kommer upp i 1 500 kilometer. HOS DE här skidåkarna är styrkan bättre än tekniken. Duon tränar tillsammans alltid när det är möjligt, oberoende om det är löpning eller rullskidning på sommaren eller stakmaskin eller riktig åkning på snö på vintern. Nivån i toppen blir allt hårdare då långloppsteamen blir flera och mera professionella. TANKEN på Vasaloppet lever de två skidåkarna med så gott som varje dag under året. – Matte har ju ändå lite teknik och balans, jag skidar som en kratta. – Jag har försökt vara noga med att både jag och barnen tvättar händerna, men nog får man med sig allt möjligt från dagis. En ännu större utmaning för två ambitiösa skidåkare på Kimitoön är ändå bristen på snö. SJUNDE GÅNGEN. Men nu, med endast några dagar kvar till årets höjdpunkt, Vasaloppet, ser det inte lika bra ut. Den brukar ligga på under 120 efter pausen, men nu sjunker den inte. – Det ser ut att bli fint före. – Vintern har ju varit katastrofal igen. Och nog är det lättare att trotsa ösregnet om man kommit överens med någon om en löptur, säger Uggeldal. Dessutom verkar väderprognoserna inte lovande för Kimitoöåkarna
– Sedan tar det flera dagar innan man återhämtat sig. Damer och D16 skidade som en sammanslagen klass. Nylund och Uggeldal har en dryg liter sportdricka i bältet som de kan dricka av. . I damklassens final var det Anni Lindroos som drog det vassaste strået och segrade över Åsa Lindberg som tog silver och Anna Rask brons. Passen på till exempel 10x500 meter eller 8x1000 meter i full fart beskriver de som ”jäkligt grisiga”. En grundregel är att aldrig släppa en bra rygg, säger Nylund. MALIN JOHANSSON Skicross i Pargas blev succé. Drar man själv blir vindmotståndet för stort. – Den blir starkare ju längre loppet lider. Han säger att det värker i varje muskel och till och med bussresan till duscharna känns jobbig. Det är ju bara elva månader till nästa Vasalopp. – Genom att ta rygg på någon. Man är rejält trött, säger Uggeldal. Ronja Westerlund råkade ut för tilläggstid och slutade som fjärde i finalen. Träningschefen Niklas Westerlund uppskattar att minst lika många Pargasbor som inte är tävlingsskidare deltar. Rebecca Nyberg tävlade. GENOM att gå ut och köa klockan fyra på morgonen tills grindarna till startfållan öppnar klockan sex kunde man vinna några placeringar, men Dalsbruksduon sover hellre några timmar extra. Oskari Kalliokoski blev fjärde. Den är två kilometer lång och stiger 200 meter. Tävlingen samlade över 60 skidåkare som alla först inledde med en kvalomgång, därefter blev det semifinal och final. I D13 tog Andrea Nyberg hem segern och Matilda Åberg vara andra. – Det händer något hela tiden som man måste ta ställning till, så mycket annat än skidning hinner man inte tänka på. Den yngsta klassen H/D10 skidade en 700 meter lång bana, medan de övriga klasserna skidade en kilometer. 16.00 Inträde: vuxna 10 €, pensionärer 5 €, studerande gratis med studerandekort. handboll.aifk.fi ÅIFK– Atlas Damerna möter Atlas på vägen mot slutspel Tiotals Pargasskidåkare deltar också Kring tio av Pargas IF:s tävlingsskidåkare deltar i helgens Vasalopp. Men sen får man ny energi igen, det kan vara av drickan eller av att man åker förbi nån, det går i vågor, säger Uggeldal. I samma klass slutade Theresia Johansson på en fjärde plats. I H16 fick Piffen brons genom Emil Rosin och klubbkamraten Viktor Johansson kom in på en fjärde plats. . . Den följande natten blir ofta kort på grund av resan hem, men de få sömntimmarna är djupa. Med fanns också hinder och fartfyllda kurvor. För de skidåkare som inte åkte banan på rätt sätt utdelades ett 10 sekunders tillägg för varje fel. Det är inte så roligt med mjölksyra efter tre kilometer då man ska skida 90, man måste göra sig av med den, säger Uggeldal. Högra sidan ger innerkurva och kortare väg, men samtidigt är det fler som väljer den. – Starten avgör allt. Olli Tyrväinen förväntas vara snabbast av Pargasåkarna, medan Mikael Ramstedt kan ha chans till seger i klassen H60. – Du lovar dig själv att det här var sista gången, åtminstone några gånger per lopp tänker jag så. Efter de dagarna tar det någon vecka, sedan åker löparskorna på igen. VAD TÄNKER man på under de kring fyra timmarna loppet tar. I de yngsta klasserna var det Rebecca Nyberg som tog hem segern i D10 med en knapp sekund tillgodo på Kalannin Vankkas Anni Saarinen. Juniorerna åkte först en kvalomgång och sedan final, medan de äldre skidåkarna också körde semifinaler. Det är som lotto, om någon framför faller i ens spår kan man tappa några hundra placeringar. Amos Korin tog en klar seger i H10 och klubbkamraterna Anton Lindfors och Jonathan Virta tog hand om tredje och fjärde platsen. I slutet smakar det nästan kaffe av all koffein, säger Uggeldal. Johan Backas 050-562 1258/johan.backas@aumedia.fi STACKARS STAKMASKIN. Det kommer en kurva eller nerförsbacke eller så byter någon spår, säger Nylund. Någon taktik om de ska starta till höger eller vänster i startfältet är inte heller avgjord. – Den första kilometern gäller det att satsa allt, och likaså i första backen. Matias Nylund (på bilden) och Jan Uggeldal har turvis dragit sönder både snören och handtag i stakmaskinen i Brukshallens gym. I H13 gick segern till Kalannin Vankkas Lauri Saarinen. I herrklassen knep Niklas Westerlund silver. EFTER LOPPET är den kalla mjölken som erbjuds det bästa tycker Nylund, medan Uggeldal aldrig råkat på den. JOHAN BACKAS I onsdags arrangerade Piffen sin första distriktstävling i skicross någonsin. DET BETYDER att många dryckesstationer blir förbiåkta, om inte ryggen framför stannar är det bara att fortsätta utan den legendariska blåbärssoppan. Publiken fick njuta av spännande och fartfyllda duster och Piffen erhöll mycket beröm för sin satsning på skicross. ÅU 9 LÖRDAG 4 MARS 2017 SPORT Söndag 5.3 kl. Skicross banans första moment bestod av baklänges skidning, sedan följde slalom, parstakning och hopp. Hur gör man det. . Yle sänder Vasaloppet med start 8.55 på söndag på Arenan, inte i någon tv-kanal. Segern togs av Lassi Vuorinen från Skiteam105 som i finalen lyckades få ett försprång på 13 sekunder till Westerlund. Serviceteamet på plats erbjuder också dryck på några ställen längs spåret, men det kan vara svårt att tajma in spårbytena som krävs. Resultaten i sin helhet finns på: http://pargasifskiteam.idrott.fi Malin Johansson PÅ SKICROSS I PARGAS
Att sannfinländska politiska viljor kommer åt att peta i Yles grunduppgifter är en mycket större sak än att bara omformulera ordet mångkulturellt. Eller håller regeringen helt enkelt på och sumpar bort hela Yle. ATT Yles finansiering förmodligen flyttas ut ur budgetramen kan betyda allt möjligt. ATT man fortsättningsvis tänker sig att Yle ska finnas på alla medideytor, förvrider fortfarande all digital konkurrens. DET var alltså inga isolerade incidenter vi har sett under de senaste månaderna. HÄR går regeringen nu och tummar på det som är en av de klaraste grundbultarna för Yles verksamhet. Samtidigt visar detta att om regeringen inte kan förändra världen, så tror den sig åtminstone kunna förändra den bild som av världen som förmedlas. Det är naturligtvis inte sant. Människan lever sitt liv lokalt och i det goda lokal samhället är beslutsvägarna korta och de folkvaldas insikt om förhållandena goda. Folktinget påpekar att regeringen inte har skrivit om bestämmelserna om det som mycket klumpigt kalllas ”påverkansorgan för minoriteters språk”. De kommersiella medierna ska tävla med en statlig jätte som ger sitt material gratis. Henrik Othman i en ledare i Österbottens Tidning Yle-attack av regeringen DEN politiska påtryckning Yles journalistik har utsatts för under den senaste tiden, skulle alltså bara vara en vägvisare för i vilken riktning regeringen vill föra bolaget. Argumentet att man inte kan bära upp en Yleskatt och samtidigt ta användaravgifter håller ju inte. Vi har haft stark tilltro till den journalistiska kvaliteten och bredden i Yle – tidigare. Yle sitter djupare än någonsin i regeringens famn. ÅU LEDARE LÖRDAG 4 MARS 2017 10 4.3.2017 GNURF PLOCKAT NU HAR regeringen avgett totalt 34 olika lagar som riksdagen alltså får ta itu med. MÖJLIGEN inget alls – de sannfinländska attackerna mot Yle började före Trump blev president. De blir tolv stycken och Vasa hör inte till dem. Men riksdagen kommer att behandla frågan på nytt eftersom ett medborgarinitiativ om att även Vasa centralsjukhus bör få rätt till omfattande jour har samlat tilläckligt med underskrifter. Det innebär att kommunala förtroendeuppdrag, och inte minst fullmäktigearbetet är viktiga. Landskapen ska formellt styras av folkvalda fullmäktigen, som väljs i januari 2018. Regeringen attackerar nu Yle genom att försöka göra styrningen av bolaget mer aktivt politisk än den någonsin har varit. Public service ska idka oberoende journalistik och kommer därigenom automatiskt att kritiskt granska politikerna, det vill säga sina egna ägare. Vi betalar skatt och hälsovårdsavgifter också. Det regeringen nu håller på att göra är att klä av Yle public servicerollen, vilket naturligtvis väcker frågan vad det är man vill att Yle ska bli och vad Yle över huvudtaget kan bli. Det här skapat osäkerhet. Uppräkningen visar att de omfattande re formerna visserligen naggar det kommunala själv bestämmandet i kanterna men att mängder av viktiga uppdrag fortfarande består. Det intressanta är ju förstås att statsminister tycks trivas med allt detta. Det är ändå viktiga frågor som kvarstår. Den nuvarande regeringen högaktar inte de principer som tidigare gällt Yle, vilket naturligtvis direkt förändrar Yles ställning. Nu är flipprisken överhängande. Regeringen befäster nu strukturen för sjukhusen med omfattande jour. Och hur mycket av allt detta är inspirerat av en global tendens att populistiskt skjuta på och skjuta ner medierna. ENLIGT det nya lagförslaget om Yle vill man förstärka Yles förvaltningsråds ställning på Ylestyrelsens bekostnad. De här organen har ännu mindre makt än minoritetsspråksnämnderna som nu finns i samband med universitetssjukhusen. Nu gäller det medieinnehåll. Det gäller hur vården på svenska ska tryggas, men också huruvida vårdreformens mål uppnås. En annan faktor är kommunens beslutskultur. Susanna Ginman i en ledare i HBL ÅRETS kommunalval ordnas under exceptionella omständigheter. ATT det tydligen också verkar gå så att ord som mångkulturell, eller liknande formuleringar, inte längre ska få stå i Yles uppgiftsbeskrivning är naturligtvis att direkt gå sannfinländska krav till mötes. Här kommer nu regeringen med sin motattack. Lagarna handlar om att grunda 18 landskap och att överföra ordnandet av socialoch hälsovården från nästan 200 kommuner till dem. Pär Landor par.landor@aumedia.fi. Kommer vi att ha olika Ylelinjer beroende på vilka politiska konstellationer som regerar i landet. Yles förtroendekurva går ner ytterligare. MEN om man kan skruva till en finansieringsmodell där Yle till exempel tvingas skaffa en del av sin finansiering själv, till exempel som användaravgifter digitalt, då vore situationen en annan. Omstruktureringen kan ge en uppfattning om att kommunalpolitiken skulle ha förlorat sin betydelse. I praktiken är det ändå i hög grad staten som styr eftersom landskapen inte får beskattningsrätt. Å andra sidan kan detta vara ett steg i den riktning där Yle tvingas stå för en del av sin finansiering själv. Yles ägare har styrt den journalistiska produktionen och vill nu styra sitt företag på ett sätt vi verkligen inte varit vana vid – vi, som bor i det land som är global mönsterelev då det gäller yttrandefriheten. PUBLIC service är exakt det namnet anger – offentlig service. Kommun förbundet räknar upp kom munens framtida roller på sin webbplats: bildnings-, välfärds-, delaktighetsoch gemenskapsrollen och närings-, sysselsättnings-, livsmiljöoch självstyrelse rollen samt utvecklingsoch partnerskapsrollen. Vi vet att den granskningen inte har kunnat tas på rätt sätt av en del av vår regering. DET allra flera public serviceföretagen i världen lever med någon form av gentlemanna-agreement med sin politiska ägare. Det är helt fel väg, som kan leda till att det Yle vi tidigare kunnat lita på blir regeringens propagandabyrå. Kommunalvalet är fortfarande viktigt. Hela det här ingreppet visar att det går att styra Yle på politisk detaljnivå på ett sätt som är direkt farligt. Syftet är gott, men förverkligandet är mycket problematiskt. Yle ska uttryckligen se till det kulturella utbudet, betjäna olika minoriteter och uttryckligen så att säga sköta om den mediepublik som de kommersiella medierna aldrig kommer att sköta om eftersom det inte finns någon företagsekonomisk lönsamhet i den verksamheten. YLE ska vara ett hus som aldrig flippar ur – helt oberoende av vad som händer i omgivningen. Eller håller regeringen helt enkelt på och sumpar bort hela Yle. Åtminstone blir det lättare att koppla ihop finansieringen av Yle med så gott som vad som helst. Men också vårdoch landskapsreformen syns bland orsakerna i enkäten, det här påverkar enligt undersökningen intresset främst i kommuner med under 10 000 invånare. TJA, fortsätter man så här, kan Yle införlivas med statsrådets informationsbyrå. Möjligen är det så att slopad mångkulturalitet inte heller stör breda Centerlager så speciellt mycket. Det är ett direkt sätt att öka det politiska inflytandet och den politiska makten då det gäller styrningen av Yle. ELLER rättare sagt: I och med att dessa planer har getts offentlighet har Yles ställning redan förändrats. De fullmäktige man nu tillsätter kommer sannolikt att avsluta valperioden under helt andra omständigheter än då de nyvalda för första gången bänkar sig i fullmäktigesalen. Möjligen är det så att regeringen måste ge sannfinländarna någonting, eftersom sannfinländarna är det parti som svikit sina väljare allra mest. Propaganda är inte journalistik. Detta i det land som är hyperallergiskt mot all form av snedvridning av konkurrens. Den planerade förvaltningsreformen fråntar kommunen beslutsrätten i tidigare centrala frågor inom vård och omsorg och tar samtidigt med sig en betydande del av den kommunala finansieringen. Pengarna kommer från staten, som också övervakar landskapen
Eller hur vill vi själva dö. Rätten att dö är att besparas vårdåtgärder som förlänger lidandet. Men jag är säker på samarbetet kommer att fortsätta utvecklas i olika former. Och egentligen är det bara början på den väg som bär vidare efteråt då bara sorgen finns kvar. har startat Åbolands naturskola som lär skolbarn och –ungdomar om skärgårdsnaturen. Många goda saker händer alldeles nära oss alla. När timglaset rinner ur kan tiden vara värdefull. Maximilängden på en djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3500 tecken inklusive mellanslag. VI BORDE UTVECKLA den palliativa (lindrande vården), hospicehemmen, vården i livets slutskede istället för att diskutera ”dödskliniker” – en dröm för den privata marknaden. Naturvärdena och närmiljön hör till vad SFP och jag vill arbeta för i framtidens Pargas. Ingen annanstans finns en likadan myriad av öar där både den senaste istiden och mänskans verksamhet gett upphov till en natur som ny skyddas och bevaras med skötselåtgärder som återspeglar det gamla naturbrukets inverkan. Många kan vara upprörda över att den döende inte får ”dropp”. SFP:s Maj Björk, Conny Granqvist och Andreas von Bergmann föreslår (ÅU 21.2) bland annat a miljö och skärgårdskultur som möjliga teman för utvecklandet av gymnasiesamarbetet i Pargas. T.ex. Vi måste veta vem du är, så bifoga kontaktuppgifter. Men det är inte det samma som eutanasi. Därför har vi inte dödsstraff. FÖR DET ANDRA – initiativet och debatten om eutanasi är ett typiskt exempel på hur man för bort fokus från annat som skulle kräva mera än ett ja eller nej, frågor som är brännande aktuella hela tiden. I täten går en hop politiker och av nån anledning också andra kändisar. Livet har ett värde också när det håller på att ta slut, också när man inte orkar springa upp för trappor, när man vet att dagarna är räknade. Det behövs – som vanligt – tid. Vårt ansvar som ledamöter i bildningsnämndens svenska sektion är att se över hela bildningen där alla är med och där vi har gemensamma resurser. Danne Henriksson & Jani Karlsson Ledamöter i bildningsnämndens svenska sektion och kommunalvalskandidater för SDP Miljön är på vårt ansvar SFP VILL uppmärksamma oss alla på att värna om naturvärdena i vår näromgivning. Insändarredaktören avgör vad som är exceptionellt nog. Och det är lätt för kreti och pleti att säga ”visst kan vi vårda döende” – så länge man inte ställer de rätta frågorna: hur ser den goda döden ut på riktigt. På detta sätt skulle vi få ett mer attraktivt gymnasium med större kursutbud med samma resurser. Åbo Akademi och Åbo Universitet bedriver forskning och kartlägger naturen också under vattenytan. samarbetar åk 4 i Skräbböle skola och åk 5 i Koivuhaan koulu. Och för att få tid behövs pengar. Tomas Björkroth FM, biolog kommunalvalskandidat, SFP, Pargas Den goda döden Medborgarinitiativet om att legalisera aktiv dödshjälp har samlat över 50 000 namn och lämnats till riksdagen. Sebastian Ducander Kommunalvalskandidat SFP, Pargas Vår syn på samarbete TYDLIGEN har vi, SDP och SFP, överraskande olika syner på en del saker. Livet har inte ett värde bara då när människor är lyckliga och friska, när det är vackert väder och vi har pengar på banken. SYNVINKELN. Alla dessa kurser finns för våra studerande, på Gnet finns mer än 14 fysikkurser som ett konkret exempel. Gymnasierna i staden erbjuder sina elever frivilliga kurser som de kan studera på det andra inhemska i sin grannskola. Genom att besöka varandra med jämna mellanrum för att lära sig det andra inhemska, genom lek, sång och samtal. Pargas stad är delaktig i utvecklandet av konceptet Gäddan och gänget där miljöfrågorna tas till daghemmen. De exakta siffrorna för hur det ser ut i de finska skolorna har jag inte. TVÅ SAKER gör mig betänksam (arg). För det första – bara i förbifarten tar man upp frågan om vem som ska utföra den aktiva dödshjälpen. Men gör det på ett civiliserat sätt. För att kommunens skolor ska hänga med i svängarna krävs en medveten, långsiktig och insiktsfull politik. Om man tummar på det kan det gå illa. Men att vätska intravenöst tar inte bort känslan av törst, det frestar hårt på kroppen och alla organ som jobbar på sparlåga, som är trötta. Kliniker drivna av privata vårdbolag: inga oförutsedda långa vårdtider, strikt tidtabell, hållbar budget, goda vinster. Skriv kort och snärtigt på god svenska. Ett sådant inlägg publiceras med skribentens porträtt. Många verkar tvärsäkra. Under hösten har Malms skolas lärare och Koivuhakas dito tillsammans med biblioteket utvecklat ett tvåspråkigt material till ett läsprojekt för åk 1-6 som gäller i hela kommunen. Vi publicerar självfallet inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande. I de svenska skolorna har alla barn i åk 1-6 tillgång till en egen Chromebook. Vi publicerar inläggen på alla ÅU:s ytor – papper och www.ÅU.fi. Men den är lättare att ha som sällskap om döden får en god och värdig inramning. Och här har vi faktiskt hunnit ganska långt. Om man vill svara konkret, när det gäller gymnasiet, så är vår vision den att vi skulle i de teoretiska ämnena digitalt samarbeta med gymnasier utanför staden, detta ger ett större kursutbud. Du skriver också att SDP vill nedmontera gymnasierna, var hittar du stöd för ditt anklagande. Patricia Bruun Livet har ett värde också när det håller på att ta slut, också när man inte orkar springa upp för trappor, när man vet att dagarna är räknade. Snälla politiker, kan ni inte göra en riksdagsmotion och ett medborgarinitiativ om allas rätt till ”den goda döden”. Vi har otaliga gånger presenterat plattformen Gnet, en av de större plattformerna, som en möjlighet. Natur och Miljö r.f. Däremot hjälper det att fukta munnen med citronolja eller kompresser doppade i vatten. Bland annat undervisas Iniö elever via Hangout från Sarlinska skolan i omgivningslära. Till att börja med, så vill jag konstatera att man förstår vad man vill förstå när det kommer till läsning. Den går inte att lagstifta bort. När det gäller samarbete och specifikt samarbetet över språkgränser, så vill vi inte gömma oss bakom en paragraf, utan vi vill försöka hitta en möjlighet att använda oss av gemensamma tvåspråkiga lärare i de praktiska ämnena som skulle ge både kvalitativa och ekonomiska effekter. Du kan vara anonym i exceptionella fall. Samtidigt hoppas jag att det är ett tema som hela nya kommunfullmäktige ställer sig enhetligt bakom. Östersjön är ett enastående brackvattenhav vi övergöder och förändrar fortare än forskarna hinner få klarhet i de ekologiska sambanden. Det krävs dessutom utmärkta kunskaper också i det språket i tal och i skrift. Som om det enbart var en ”teknikalitet”. En diskussion om den goda döden innefattar förstås också rätten att dö. Samhället omkring oss utvecklas i snabb takt. Och glädjande nog finns redan en lärare som kombinerar Äidinkieli i Ulkosaariston koulu samt Finska i Skärgårdshavets skola. Om vi inte tar det här på allvar kommer vi att skrota det goda vi har. Debatten har gått het. Vår välfärdsstat bygger på tanken om jämlikhet och att livet är okränkbart. Men vi ska komma ihåg att ingen som genomgått lärarutbildning på svenska eller finska är automatiskt behörig att undervisa på det andra inhemska. Idag hotas verksamheten vid de få, fina hospicehemmen som finns. Som om det var så enkelt. Och för att få pengar behövs politiska beslut, och för det krävs diskussion: en hurudan värld vill vi ha. Också de behöver hjälp, samtal, tid. Vår alldeles unika Skärgårdshavets nationalpark utgör kärnan i biosfärområdet. En del kurser kan produceras i Pargas, som vi erbjuder samarbetsgymnasierna medan andra kurser produceras av våra samarbetsgymnasier. Bara man får en lag är allt klappat och klart. Det finns det nog inte i bilagan du hänvisar till. Tvärtom handlar förslaget om att kunna försäkra den grundläggande utbildningen som dessutom är lagstadgad. Du kan kritisera, men du kan inte kränka. Vi vill ha dina bidrag via vår webbsida eller på e-post på adressen insandare@aumedia.fi. ÅU 11 LÖRDAG 4 MARS 2017 DEBATT TYCK TILL på ÅU:s insändarspalt. Det är svårt att skapa utrymme för den goda döden på en överfull avdelning där folk springer om varandra. Det är vår skyldighet att se till att också våra barn kan simma i havsvikarna och fiska gädda bland blåstången. Insändarredaktören avgör när det kan vara nödvändigt att ge mera utrymme för texten. Vi vill också få våra skolor digitalt utrustade så att ett djupt digitalt samarbete mellan våra egna skolor är möjligt, men även med skolor utanför kommunen. I Sarlinska skolan har två tredjedelar tillgång till en Chromebook. Jag vet, det skulle kräva handling och beslut på ett helt annat sätt. Insändaren jag redan nämnde lyfter också upp behovet av att investera i teknik för att möjliggöra brett digitalt samarbete. I en insändare (ÅU den 28.2) anser några SDP-politiker att det skulle vara en enkel sak att ha gemensamt tvåspråkiga lärare som undervisar i skolorna. Insändarens maximilängd är 2200 tecken inklusive mellanslag. Också den verksamheten ska konkurrensutsättas. Det är inte nån annan människa, stat eller domstol som ska avgöra när ett liv avslutas. En dag, en timme kan inte mätas. Men det är nån som ska veta att man gör så, nån som är där. Trots att jag redan flera gånger läst bilagan med kritiska ögon hittar jag inte ett ord om att lägga ner gymnasierna så som du skriver. Om nu sedan en del SFP kandidater i Pargas anser att detta är en nedmontering så hoppas vi det är ett missförstånd men för vår del anser vi denna diskussion avslutad. Läkare och sjukskötare som först utbildar sig för att vårda, läka och lindra tar sen en tillläggskurs i hur man släcker liv. Det är tungt för den som följer en nära anhörig eller vän under de sista veckorna, dagarna, timmarna. På ett dylikt sätt skulle skolornas plats vara mindre viktig men igen skulle den gemensamma plattformen ge alla våra skolor ett lika utbud och kvalitet i undervisningen. Naturen är nära, ibland så nära att man måste ta ett steg tillbaka för att se den. Hur vill vi att våra närmaste och mest älskade människor ska dö. Vi lever mitt i, eller alldeles vid gränsen av ett internationellt modellområde för hållbar utveckling – Skärgårdshavets biosfärområde. Förslaget handlar samtidigt om att utveckla och digitalisera undervisningen i gymnasiet. Rätten att dö handlar om att inte förlänga dödsprocessen eller lidandet. Längre insändare avkortas eller blir opublicerade. Fortsättningsvis är jag av den åsikten att det är lågt att komma med osanna anklaganden där man ”svartmålar” hela partiet. Dessa medvetna satsningar som gjorts på teknik de senaste 4-5 åren har tyvärr inte uppmärksammats i media. De av UNESCO initierade biosfärområdena fokuserar på hur människan på ett hållbart sätt kan leva i samspel med naturen. Allt för mycket är svart-vitt och till synes enkelt. Högstadierna har inlett samarbete via elevkårerna och gemensam lärarkonferens. Skolorna i Nagu och skolorna i Korpo delar utrymmen och en del utrustning. JAG ÖNSKAR ATT man skulle diskutera hur man lindrar smärta, ångest, hur man skapar värdiga och fina yttre omständigheter hemma eller på anstalt där folk får dö, där man också beaktar de anhörigas behov, deras lott är att gå bredvid. Svar till Maj Björk DU HÄNVISAR i ditt svar till svenska sektionens protokoll den 21.9.2016 och till bilagan under paragraf 63. Maria Lindell-Luukkonen Bildningsnämndens ordförande kommunalvalskandidat för SDP Skolsamarbete över språkgränserna JAG VILL gärna lyfta fram och konkretisera en del av det samarbete som redan görs i kommunens skolor, som också Maj Björk hänvisar till i sin insändare (ÅU 2.3). Man behöver inte jaga efter en diagnos hos en döende människa som ändå inte klarar av behandlingar, man kan undvika smärtsamma och besvärliga undersökningar. I barmhärtighetens namn
ÅU KULTUR 12 I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA UR ÅU 1917 B es ök H åk an s ca fé oc h in re dn in gs aff är Av eli a på Ru ns ala va rv .
ÅU KULTUR I VARJE ÅU UNDER 2017 PUBLICERAR VI EN SIDA UR ÅU 1917
Burman stoppar kinderna fulla av prylar som binder honom till den älskade Glitterina, även fast de skaver och försämrar hans talförmåga. Att gilla sig själv blir istället inkörsporten till en inte speciellt invecklad, men ändå rätt omfattande presentation om mänskligt tankeoch känsloliv och en genomgång av olika strategier som kan hjälpa en att hantera, bearbeta och komma över negativa tankar och svåra känslor. Boken blir kanske många barns första möte med kottar och mossa och utgör därmed ett utmärkt underlag för kommande utflykter i skogen. HÄRMÄLÄS berättelse liknar på många sätt de tidigare böckerna med hundar som huvudpersoner: ”Du hör inte hit, Beiron” (2011) och ”Du bestämmer själv, Jori” (2013). Kanske är den bästa sortens minnen inte sådana som man ensam bär med sig, utan dem man delar med vänner. ”Gosa mossan”, ”tugga kotten” och ”lyssna humlan”. När någon försvinner kan det vara svårt att släppa taget och i Anna Härmäläs senaste bilderbok har hamstern Burmans gammelmormor Glitterina just dött. I ”Titta skogen” är det vår och bokens lilla barn upplever flora och fauna med alla sina sinnen. Det här är en bok som konkret tar tag i känslor och tankar många tonåringar kämpar med. ”Ta makten” är inte en bok med enkla lösningar för någon med allvarliga psykiska problem. KANSKE KUNDE författarna till ”Ta makten” ha skrivit mera om den kontext vi rör oss i, men boken har ändå mycket som talar för den. 295 sidor Hamster som möter sorg BARNBOKEN. Milton, Tomicic och Svensson stannar emellertid inte här, även om de ofta kommer tillbaka till temat att vara snäll mot sig själv och ofta påpekar vikten av att uppskatta alla sina olika sidor för att må bra. SAMTIDIGT som skogsmiljön är en njutbar bildmiljö att kliva in i, lär sig barnet att känna igen arter som humla och myra och gran och björk. Den är en av fyra böcker i en ny serie på Olika förlag och en ny årstid får ta vid i varje del. Och på sätt och vis är det kanske det man gör. Helhetsmässigt ger boken ett oerhört positivt intryck och ”Titta skogen” kan rentav bli en inspirerande friluftsguide för alla slags personer som inte ännu fyllt tre år. av Åsa Mendel-Hartvig & Maija Hurme •. Lite förenklat är det här en självhjälpsbok med fokus på problematiska känslor och tankar. Burman sörjer, men söker tröst i hennes kvarlämnade saker som behöver ordnas upp. Jo hamstrar förstås. Till sin utformning är detta inte en bok som omskapar pekboksgenren, men den har alla förutsättningar att väcka ett naturvetenskapligt intresse. Men det är en bok som kan erbjuda redskap för personer som ibland brottas med känslor och tankar kring att inte duga, inte räcka till, inte vara vacker, smart eller intressant nog. ”Ta makten” erbjuder redskap för den som ibland brottas med känslor och tankar kring att inte duga, inte räcka till, inte vara vacker, smart eller intressant nog. Blanka Henriksson Burman •. Det är samma djurvärld med invånare som beter sig dels djuriskt, dels precis som vilka människor som helst. I sin sorgevandring hittar Burman en cirkus i nöd, och insikten att hans saker kan vara andra till glädje hjälper honom vidare i bearbetningen av gammelmormorns död. Trots att Burman handlar om något så stort och överväldigande som sorgen över en närståendes bortgång känns berättelsen enklare och mer flyktig än de tidigare som med enkla medel målade upp starka känslor av att höra till eller stå utanför, samt att stå för sig själv och sina egna idéer. ÅU KULTUR BÖCKER LÖRDAG 4 MARS 2017 14 Barnets första möte med skogen BARNBOKEN. Texten består oftast av ett ord så som ”blomma” till vänster på uppslaget och en tvåordsmening till höger, så som ”lukta blomman”. Berättelsen kan fortsätta utanför bokens pärmar, då redan en promenad till den närmaste parken kan innebära att den lilla läsaren får uppleva mjuk mossa och doftande blommor i verkligheten. Upplägget gör att det är lätt för högläsaren att fördjupa berättelsen enligt egna önskemål med ljud eller ytterligare aspekter ur naturen i skogen. När våren är på väg kan familjens minsta förbereda sig med den nyutkomna pekboken ”Titta skogen” av Åsa Mendel-Hartvig och Maija Hurme. Det är snarare just det att vi idag lever i en värld rätt fylld med höga krav och orealistiska ideal som enligt dem gör boken extra viktig. Schildts & Söderströms 2016 ATT SAMLA PÅ MINNEN. Janina Öberg FÖRSTA MÖTET MED SKOGEN. Att det som skapar osäkerhet och ångest kan ha att göra med ett samhälle som tvingar en att eftersträva ideal ingen kan uppnå blir lätt en bisak. DEN TERAPIFORM som inspirerat ”Ta makten” är ACT, Acceptance and Commitment Therapy, en terapiform som författarna konstaterar utgår från tanken att vi kan må bra även om livet är tungt ibland om vi accepterar att både roliga och tråkiga saker hör till livet. Författarna sätter ibland också uttryckligen blicken på vuxenvärlden och ber den vuxna läsaren att fundera över hur hen hanterar sina tankar och känslor. av Anna Härmälä •. Författarna till ”Ta makten – för att det funkar!” ger som svar på frågan varför de skrivit boken att det här är en bok de själva hade velat läsa när de växte upp. ”Burman” handlar om att bearbeta sorgen efter att en närstående dött.. I boken får läsaren följa ett litet barn på hens utflykt i skogen, precis som titeln antyder. Titta skogen •. av Leone Milton, Marie Tomicic och Emili Svensson •. Har man bara läst bokens rubrik och försökt tolka den svarta pärmen med en grön knytnäve kan man tro att man håller en bok om inspiration till uppror i handen. Olika förlag 2016 •. Målgruppen är tonåringar och deras föräldrar. Vad gör en hamster som behöver gömma undan något. Barnspråket har sin givna plats i boken och även handlingen är på det lilla barnets nivå, utan att sakna kärlek och dramatik. Även om fokus i ”Ta makten” inte ligger på strukturer är det här ändå inget författarna ignorerar. Sofia Sjö EN SLAGS SJÄLVHJÄLP. Samtidigt menar de att boken behövs ännu mera idag än tidigare. Men där Beiron och Jori lever i en färgsprakande skog full av vilda djur, befinner sig hamstern Burman i ett pastellfärgat mera drömlikt landskap. ”Titta skogen” kan rentav bli en inspirerande friluftsguide för riktigt små barn. Berättelsen om Burman är en finstämd liten historia som visar att Anna Härmälä har mer att ge både när det gäller form och innehåll. UTGÅNGSPUNKTEN i ”Ta makten” är att det är viktigt att tycka om sig själv. Olika förlag 2017 UNGDOMSBOKEN. Boken är dessutom en bra påminnelse för vuxna om hur det är att växa upp. Men ”Ta makten” handlar inte om att ta kontrollen över andra, utan att ta makt i sitt eget liv. Lösningen är inte att kämpa emot, skriver de, utan att träna sig på att leva med det jobbiga. Men när gammelmormors gamla lägenhet ska bebos av en ny hamsterfamilj finns det inte längre plats för de materiella minnena av Glitterina. Gilla dig själv-mantran är samhället fullt av. ATT ”Titta skogen” är utgiven på Olika förlag, som strävar efter icke-stereotypa genusoch familjeskildringar, syns i berättelsen främst genom att barnet inte könsbestäms. En ”redskapsbok” för jobbiga dagar Ta makten – för att det funkar! •. Vilka strategier använder man sig som vuxen av när man har en dålig dag och hur bra förebilder är man dessa dagar. En pappa är den enda personen som förekommer förutom barnet och kärleken mellan pappa och barn skildras med ömhet. Så här långt är boken allt annat än revolutionerande. ILLUSTRATIONERNA är Maija Hurmes och de är mjuka och enkla men samtidigt tillräckligt detaljerade för att olika inslag i skogsmiljön ska vara igenkännbara och intressanta. Den här inställningen kan kritiseras för att sätta ansvaret för problem på individen: om du mår dåligt beror det på att du inte kan kontrollera dina tankar och känslor
Ibland kan de ha en aforistisk verkan, så att de liksom omges av en uppfordran att se mer, se tydligare, att vara beredd för det som komma skall. PRESSBILD SKOG OCH HAV. Men inledningsdikten antyder en annan väg. Anders, som tenderar att dricka för mycket och bli våldsam; Sanna, som ligger med vem som helst och sjuttonåriga Karoline, som lealöst lever i ett dysfunktionellt förhållande. Gilla Böcker 2015 Diktens rörelse och ytspänning BOKEN. Naturen är en viktig motivkrets i Jörgen Mattlars tredje diktsamling, där dikterna karaktäriseras av en hög ytspänning, någon gång av en mer dramatisk rörelse. Jörgen Mattlar debuterade som poet 2004 med samlingen ”mot pol”, en tunn volym med ett stort anslag. Omslag: Emma Strömberg •. Den här stora dramatiken får ingen vidare uppföljning i dikterna. DET FINNS också något språkligt ovigt i att alltför ofta fästa föremål och fenomen (ibland egenskaper) vid varandra med en genitivform (”landskapets darrande stiltje”, ”mänskotrynets tärningskast”). Var och en tar de sig fram till mamman på olika sätt, men äldsta syskonet Lea kommer inte, för Sanna och hon talar inte med varandra. Dikt kräver också alltid att man vänder sig inåt, reflekterar. Formen håller sig till sådana treradiga strofer, två på varje sida, ibland fler. Naturen i dikt i dag är inte bara den spegel eller behållare för våra känslor den en gång (kanske) varit. I DIKTERNA glimtar ett barn och ett barns perspektiv ibland fram, men vinkeln är elegiskt vuxen. Ann-Christine Snickars ann-christine.snickars@aumedia.fi Att vända sig bort •. Eller så sätter han minnet/minnen i rörelse, som i ett av de mest lyckade uppslagen där övergången mellan sidorna byggs mellan strofen ”läser några rader av szymborska/ röker stilla på balkong/ ingen piskar matta” och fortsättningen på följande sida: ”ljudet av någon som piskar/ så många decennier borta/ men ställningen står”. av Maja Hjertzell •. Fyra barn, en mamma, en mormor och en dag UNGDOMSBOKEN. Det klarar Mattlar bra, just när sentimentaliteten hotar sätter han sig i rörelse.. Det klarar Mattlar bra, just när sentimentaliteten hotar sätter han sig i rörelse. Jag läser den som en övning – med många undertoner – i att se proportioner. Ändå lyckas Hjertzell få in mycket i sin berättelse – finstämt gestaltade karaktärer, pricksäkra repliker och minnesvärda detaljer. Vi har alla någonting vi bär på, sade tanten i banken åt Sanna, men visst verkar vissa bära olovligt mycket mer än andra. Men det övergripande motivet är utsatthet – och den brutala förgänglighetens rent fysiska närvaro i form av veteransjukhuset nästgårds. ”Vad gör man inte” behandlar sår och konflikter i en familj. Dikterna får liv när det händer något i den gränslöst skissade miljön, havet eller skogen. Man kan tycka att det är ett effektivt sätt att komprimera, och många anser att diktens huvuduppgift är just det, men det kan också kännas statiskt registrerande, ibland kryptiskt. Efter debutboken ”Ett lingon i en hiss” har Maja Hjertzell (f. 1971) skrivit en rad av kritikerrosade barnoch ungdomsböcker, alla kännetecknade av ett kristallklart, träffsäkert språk och huvudpersoner med stor igenkänningsfaktor. Var och en av dem kan avläsas som en egen bild. Det kan kräva ett visst balanssinne för att inte tippa över i gråtmildhet. Det personliga livet och de stora existentiella tankarna samsades smidigare i ”någon viskar ditt namn” (2011), där de starkaste var knutna till en miljö. Det gör också Mattlars dikt. Ibland känns den till och med inåtvänd. Samlingen innehåller fem olika avdelningar där den längsta går över ett tjugotal sidor och kallas ”Skikt”. Men de kan också vara stillastående avfotograferingar som ger en glimt som kan vara vacker, men inte mer. SÅ FÅR MAN dikten att gripa efter stunden och historien, framhålla ett jag och hävda själva genren. Den utgår från isläggning över havet och hittar sin konkretion där. ELLER SÅ är det offret som flyr – eller diktaren. I ”Vad gör man inte” riktar sig Hjertzell till läsare i de övre tonåren och varför inte också vuxna, för det här är en mångbottnad, stark berättelse, där redan titeln kan förstås på många olika vis. I DEN ANDRA diktsamlingen fanns en angiven adress som spikade den i Grankulla, som är Mattlars födelseort; en privilegierad adress tänker det övriga Finland slentrianmässigt. ”VAD gör man inte” är en kort bok, knappt 130 luftigt ombrutna sidor, snarare en lång novell än en roman. TRE barn är på väg till sin mamma för att fira hennes födelsedag. Förlaget M, 2017 •. Det är en chans som de kunde ha vunnit på att ta, för det man saknar i dem är något som sliter upp de strikta treradingarna och vrålar något rätt upp i ansiktet på en. Det räcker inte länge innan man som läsare inser att de förenas av sin svåra uppväxt, av att de alla på sina sätt reagerar på ett gemensamt trauma som så småningom nystas upp för läsaren. DEN NYA samlingen heter ”att vända sig bort”, en titel jag hänger upp mig lite på, eftersom jag tänker att dikt aldrig är att vända sig bort utan att vända sig mot något, eller att något vänds mot en så att en kontaktyta blir tillgänglig, vill en något. Vad gör man inte är på många sätt en tuff bok, men den lämnar en inte förtvivlad, för här och där låter Hjertzell skymta en glimma av hopp, alltid antydd snarare än utsagd. Måns Broo Vad gör man inte •. Och ja, mera elände än man kanske önskat sig. I avsnittet ”I oktober” anländer en bilfärja, spyr ut passagerare och bilar, ramas till slut in av en reflektion kring världshavens oändlighet. av Jörgen Mattlar •. Kan det vara det grådaskiga vädret därute eller är det bara galen optimism, men visst känns det som att de där ljusglimtarna räcker. Där finns en gestalt som ”... 62 s. Som i en pusseldeckare håller Hjertzell inne med detaljerna (varför talar Lea inte med Sanna?) och sparar också en stor överraskning till slutet. DEN AVSKILJER också på ett handfast sätt havet som är ett av de stora motiven i dikterna: ”att havet och isen ligger/ i den ordningen/ och himmel// isens linje i ett tvärsnitt/ mellan världars/ skiktning”. ÅU 15 LÖRDAG 4 MARS 2017 BÖCKER KULTUR TUFF BERÄTTELSE. Hjertzells bok följer tre av syskonen under en varm sommardag, ibland särskilt, ibland flera åt gången. Sånt som dikt kontrollerat brukar göra: skapa en ytspänning. Det kan kräva ett visst balanssinne för att inte tippa över i gråtmildhet. hukar mörkhårig/ bland kala björkar/ som tusch”, och som griper efter en kniv och hugger, försvinner sedan springande in i skogen
MEDAN SARPILAS lät renovera sitt hem i Pargas för cirka tio år sedan bodde de ett skolår i Spanien. HAN HAR sparat sina kalendrar från de unga musikeråren och vi hamnar i en nostalgisk diskussion om tiden då tv:n hade levande musik i studion i så gott som alla här producerade program; som 20-åring fylldes hans dagar av spelningar för tv, radio och på kvällen kunde det ännu vara en spelning på någon klubb. 35-turnén börjar i Björneborg, där Sarpila är född. Jag har fortfarande dygnet lite fel svängt, kom hem från San Diego häromdagen och med åldern har resandet blivit tyngre. Sedan är vi tillbaka i jazzen. Det betyder täta kontakter till Sverige, USA och ett par Asien-resor i året, men också spelningar på lyxkryssningar på olika hav, och spelningar i i Spanien. FÖLJANDE GÅNG du kan höra honom live i den här landsändan är faktiskt först i sommar på Baltic Jazz. Anja Kuusisto 050 4002352/ anja.kuusisto@aumedia.fi » » Antti Sarpilas konserter för honom över hela världen. Efter 35 år av professionellt musicerande är namnet för många finländare liktydigt med jazz. – Det produceras en massa skickliga musiker och instrumentalister i dag, men det är inte tillräckligt att du hanterar ett instrument skickligt, du måste ha mer att komma med, säger musikern som lever och andas sin musik. Nutidens tv-publik har kanske sett honom spela på självständighetsbalen för presidenten; medan tv-kanalerna inte längre ger finländska musiker något levebröd. Han beklagar den smalspåriga inriktning som musikutbildningarna i Finland ger jazzen. – De yngsta i publiken är kring 60, de äldsta är 100. Samtidigt som du lever för och med jazz är ditt spelande också en profession, försöker jag. Det är förklaringen till den turné som nu är aktuell och som betyder att Antti Sarpila också spelar i Åbo, vilket inte är så vanligt. Att de mest proffessionella riktar blickarna utomlands är en följd. Från 17-årsåldern till i dag har det gått 35 år. NU ÄR Antti Sarpilas vistelse i Pargas bara ett par dagar – han bor i Pargas och i Helsingfors och i Fuengirola i Spanien. Hans jobb finns över hela världen. MEN USA-RESAN (han gör ett par sådana per säsong) har också gett en fingervisning om vad som håller på att hända med jazzdiggarna världen över; de föråldras. ÅU REPORTAGE LÖRDAG 4 MARS 2017 16 Jazzen är livet, livet är jazz Caféet är lugnt och stilla denna morgon i Pargas. ANTTI SARPILA, själv 52 år, har vuxit upp med jazz, i en annan generation känner alla namnet Kari, hans pappa som också är känd jazzmusiker. – Men det här är riktningen, och den ger ju inga vidare framtidsutsikter, säger Sarpila. Är det inte svårt att alltid hitta känslan på scen, att aldrig låta rutinen ta över. När Antti var 17 år bildade han sitt första egna band, där alla övriga bandmedlemmar var dubbelt så gamla som han, ikoner de också: Pentti Lasanen, Ossi Runne med flera. De älskar musiken och är en förträfflig publik, de kan jazzens historia in i detaljerna, vissa av dem har som unga hört sådana som Duke Ellington och Benny Goodman. Den dagen är verkligen inte där för Antti Sarpila, har har nämligen stinget, och swinget. Från den tiden har kontakterna till landet blivit tätare och häromåret skaffade de en egen lägenhet där. – DU HAR VÄL inte väntat länge, säger han (nej, han kom punktligt). Det finns sannolikt fortfarande – efter att Sarpilas har bott 20 år i Pargas – ortsbor som inte känner igen världsstjärnan; han som laddar batterierna i hemknutarna. Fyra konserter blir det nu, sedan blir det utlandet igen. Det händer att jag ser musiker som spelar på rutin och på något sätt har tappat stinget, men det får inte hända, då är det dags att lägga av. Antti Sarpila har i över 20 år haft Pargas som hemadress, vid sidan om Helsingfors.. Mannen som kommer in gör inget väsen av sig. – Efter turnén följer en månad i Spanien med spelningar nästan varje dag. – Den dagen hoppas jag att jag inte står där mer, säger Sarpila. Namn som Harry Allen, Dan Barrett, Butch Miles flimrar förbi. – Just i USA finns folkmängden som garanterar att också jazzen har sina vänner, men de här ”ball-room”-tillställningarna som i San Diego, det är några dagar av musik från morgon och kväll dit folk kommer långväga ifrån. Det är inte helt fel tolkning. Då är det skönt att det finns ett hem där också, att inte hela tiden bo på hotell. Medelåldern är hög, och då menar jag cirka 80. RESORNA ÄR en del av hans arbetsvardag, och dem utnyttjar han till att göra arrangemang och komponera. Vid sidan av reströttheten finns här ivern, den där kicken som samvaron med de andra på scen har gett. Och även om den vardagliga kaffedrickaren kan vara anonym är namnet Sarpila det inte. Turnéer i hemlandet har det oftast handlat om i samband med någon skivutgivning eller dylikt. I PARGAS. Det visar sig att dagarna i San Diego varit intensiva med långa och många spelningar, men med världens bästa musiker i sin genre. Spanskan sitter inte ännu, beklagar Antti Sarpila, men svenska och engelska talar han flytande. I Pargas finns familjens hem och på 35-årsturnén som artist hör man honom i Åbo
•. ÅU REPORTAGE 17 LÖRDAG 4 MARS 2017 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Världens mest komiska manliga balettkompani ”The funniest night you’ll ever have at the ballet!” The Guardian Ons 10.5 kl 19.30 Tors 11.5 kl 19.30 Biljetterna inkl. C O M Tis 26.9 kl 19.30, Ons 27.9. Yrke: Jazzmusiker som spelar saxofon och klarinett. Mannen som besökte bankomaten märkte att han hade utsatts för ett brott först flera dagar senare, meddelar polisen.. Antti Sarpila •. När mannen lyfte pengar dök två unga män upp och distraherade honom. Hoppas de minns säga om de vill sparka mig, för jag trivs, det är en fin festival som är unik i hela Finland. Om Pargas: Det har visat sig vara rätt lösning för familjen Det har varit fint för pojkarna att få växa upp här, nästan som i någon Astrid Lindgrens Bullerbyn-värld med allting nära. Men jag har en koppling till Pargas och skärgården ända sedan jag var barn och vi var på väg till farmors systers släktställe i skärgården, vid Rävsundsbron väckte de den sovande gossen i baksätet, bron var något så häftigt. En 87-årig man stötte på skurkar då han använde sig av en bankomat i Somero på fredagen. •. ANJA KUUSISTO 35-årsturné för Antti Sarpila Swing Band Under turnén spelar Antti Sarpila (klarinett, saxofon) med musiker han länge samarbetat med: Ulf Johansson Werre (piano, trombon), Keith Hall (trummor), Johanna Iivanainen (sångsolist), Mikko Iivanainen (gitarr) och Wade Mikkola (bas). Gett ut tiotals egna skivor och medverkat på över 100 skivor. Biljetter via Lippupiste (i B:borg Lippupalvelu), mer info www.anttisarpila.com Senior lurades vid bankomat SOMERO. Konserten utlovar swing med många kryddor. När bankomaten matade ut mannens kort lyckades förövarna sno det och byta ut det mot ett annat, stulet kort. Konserter ges i Björneborg (14 mars), Konserthuset i Åbo (15 mars), Tammerfors (16 mars) och Savoy-teatern i Helsingfors (17 mars). Om Baltic Jazz: Jag har väl varit konstnärlig ledare där nu i 15–16 år. serviavgifter från 69 | 61 | 53 €, studerande och barn upp till 16 år 37 € Extra-biljett 112,50 €, inkl.: biljett på bästa plats före showen: cocktailbitar och välkomsdryck i pausen: söt cocktailbit och kaffe WWW.PATRICIAKAAS.NET Mån 15.5 kl 19.30 Biljetterna inkl. Aktuell som: Ger en turné i hemlandet med anledning av att det är 35 år sedan han bildade sitt första band. De älskar musiken och är en förträfflig publik, men det här är riktningen i USA. R I V E R D A N C E . För mig har det varit tungt ibland, en extra resa efter att jag flugit hem till Helsingfors. Familj: Fru och tre söner, nu har även den yngsta flyttat ut. Uppenbarligen hade de också lyckats kolla kortets kod då mannen matade in den, eftersom pengar försvann från kontot efteråt. •. serviceavgifter från 74,50 | 64,50 € EXTRA-biljetter: Live Nation Events Club Toppkvällar i Logomo, Åbo ÅK 30! De yngsta i publiken är kring 60, de äldsta är 100. •. •. Född i Björneborg, var nio år när familjen flyttade till Helsingfors. serviceavgifter från 72,50 / 57,50 / 52,50 € CO M P O S E D BY B I L L W H E L A N P RO D U C E D BY M O Y A D O H E R T Y D I R E C T E D BY J O H N M c C O L G A N W W W . Bor: I Pargas, i Helsingfors och en bostad i Spanien. kl 19.30, Tors 28.9 kl 19.30 Biljetterna inkl
30.3. 18 för fest för dig och din avec. Anmäl genom att betala till klubbens konto FI66 4055 8120 0029 35. 3.4 BRIDGE Kort fortsättningskurs. Skriv namn och fisk eller kött i meddelandefältet. 28.3 kl. Anm. Anmäl dig via www.aboarbis.. 16.3 FÄSTINGEN, FINLANDS FARLIGASTE DJUR Föreläsning tors. www.abo.fi Studiestart i september 2017. Anm. Ansökningstid 1–24.3.2017 via studieinfo.fi sökord ”yrkeslärare” www.abo.fi/yrkeslarare BLI BEHÖRIG YRKESLÄRARE! UTBILDNING GER FÄRDIGHET LEDIGA TJÄNSTER Kvartersklubbens veckoprogram 6.3–17.3 Folkhälsans Kvartersklubb finns på Auragatan 1 B. Arbetsmiljön är trivsam och dynamisk. Anm. Anm. senast 26.3. 28.3 I MANNERHEIMS KULINARISTISKA FOTSPÅR – recept med nyttoväxter Föreläsning tis. tors. senast 15.3. Närstudieträffar i Vasa eller södra Finland (Helsingfors/Åbo). tis. Hur kan man leva utan att producera avfall?” Efter föredraget supé. Anm. 7.4 ITALIENSK MATRESA Aprilveckoslut 7–8.4. Programkommittén Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda. Anm. 21.3 LYCKAN ÄR EN EGEN TRÄDGÅRD – konsten att odla ekonomiskt och att ta till vara frön Föreläsning tis. Sista ansökningsdag är 31.3.2017. 18.45. fre. mån. Reservera lördag 25.3.2017 från kl. Julia Degerth: ”Zero Waste – Noll avfall. Har du önskemål om bordsreservering för större sällskap, mejla info@svenskaklubbenturku.fi. 21.3 kl. 18.30: Stud. Anm. 10.00. senast. Supékortet kostar 59 euro (inkluderar ett glas skumvin, en snaps och två glas vin). Mer information 044 907 4737 AKTUELLT PÅ ARBIS TEATRAR NÖJEN www.svenskaklubben.fi Vårdagsjämningsfest 25.3.2017 Vi firar än en gång att morgnarna ljusnar och dagarna blir längre. 16.3 kl. fre. 31.3 KNYT EN BLOMAMPEL Ett vårveckoslut 31.3–1.4. Obs: De 100 första ryms med. 18.45. 23.3 KORTKURS I MODELLTECKNING Tre kvällar. ÅU ANNONSER 19 LÖRDAG 4 MARS 2017 SKOLOR OCH KURSER Läs bloggar på ÅU:s webb tors. senast 27.3. www.abo.fi Vi söker medarbetare Forskardoktor/biträdande professor i tillämpad psykologi från 1.1.2018 Till fakulteten för humaniora, psykologi och teologi Två universitetslärare i pedagogik Från 1.8.2017 Universitetslärare i musikens didaktik med spelning Från 1.8.2017 Akademilektor i modersmålets didaktik Från 1.8.2017 Till fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Akademilektor i informationssystem från 1.8.2017 Till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi Ekonomisekreterare från 10.4.2017 Till ekonomiservice Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106. 19.00. www.svenskaklubben.fi Damernas klubbafton Onsdagen den 8 mars kl. Mera information ger Regina Koskinen, tfn 044-739 7242. senast 23.3. senast 15.3. Anmälan (= uppringning) till 050-327 3326 senast mötesdagen kl. senast 20.3. tis. Telefonnummer 044 488 3000 Välkomna! MåndAg 11.00 Bridge 12.00 Hjärnjumppa 13.00 Korsordsgruppen 13.30 Sällskapsspel TiSdAg 10.30 Familjecafé 13.30 Karagruppen (7.3) 13.30 Stickcafé OnSdAg 11.30 Seniordans 13.30 Lättmotion 14.30 Vi uppmärksammar Kvinnodagen (8.3) 16.45 Sagojumppa (8.3, inte 15.3) 18.30 Ryggoch nackgymnastik (8.3, inte 15.3) TORSdAg 10.30 Balansövning 14.00 50+ Wäinö Aaltonens museum (9.3) 18.30 Linedance FRedAg 10.00 Babyoch knatterytmik 14.00 Bingo Mera information och anmälan på www.axxell.fi/narvardare-pargas-vuxen BLI NÄRVÅRDARE Vuxenutbildning vid Axxell i Pargas En ny närvårdarutbildning startar i Pargas! Utbildningen inleds den 14 augusti 2017
Tel. Airisto Segelsällskap i Åbo r.f. Kiitoratas mötesutrymme, numera Bowler Universitetsgatan 29, Åbo (OBS platsen !!!). 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Väl mött Styrelsen Nagu hembygdens väl ÅRSMÖTE onsdagen den 15 mars kl. 13.00 på Kommunalgården. Balkong, alkov, 4 vån. Ett stort tack till personalen på Hemmet. När dina ögon slocknat vi alla minnen har. Mangrant välkomna ! Styrelsen DÖDA ADVOKATBYRÅER UTHYRES annons@aumedia.fi Korpo pensionärer r.f. Föreningens medlemmar kallas till vårmöte på Svenska Klubben i Åbo onsdagen den 15.3.2017 kl. Tack för deltagande i vår sorg. – Stadgeenliga ärenden Styrelsen Välkomna Delägarna i Medelby fiskelag kallas till årsmöte söndag 26.3.2017 kl. Styrelsen Svenska Bildningens Vänner rf kallar sina medlemmar till årsmöte onsdagen den 15 mars kl. Tel. Som övrigt ärende behandlas ett förnyande av medlemsansöknings förfarandet. (02) 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, 20100 Åbo Tel 231 1713, Fax 231 1910 office@schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Advokat, VH Ulf Jansson Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). På bygdegården. Anmälningar: nina.lundstrom@parnet.fi eller 0400-320 148. f. 18.00 i f.d. 040 824 2039 • Fastighetsvärderingar • Köpebrev • Bouppteckningar • Arvsskiften • Bolagsbildningar • Offentligt köpvittne • Skattefrågor Magnus Nyman VD AFM, Offentligt köpvittne 0400 535 492 magnus@nymanlkv.fi Greger Martell EM/AFM, KTM/LKV 0440 423 755 greger@nymanlkv.fi www.nymanlkv.fi Fastighetsförmedling FASTIGHETER Fastighetsförmedling AB Åbo, Universitetsgatan 15, 20100 Åbo Pargas, Kyrkoesplanaden 3, 21600 Pargas www.aktiaafm.fi Vårt svar på din hemlängtan! Fastighetsförmedling i Åbo och Pargas Petri Abrahamsson t. 040 517 6186. Håller sitt årsmöte 14.3.2017 kl. ÅU ANNONSER LÖRDAG 4 MARS 2017 20 Fin renov. sammankallas härmed till stadgeenligt årsmöte måndag 13.3.2017 kl. Österbyvägen 3 i Pargas. 0400-905 599 petri.abrahamsson@aktialkv.fi Leila Mattsson t. 17.00 på restaurang Emma. Till strandpark ca. Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Ordförande Vår kära Daga Lilian Margareta Gustafsson f. 040-300 2312 terhi.nordqvist@aktialkv.fi JURIDISKA BYRÅER Tavastg. Vår kära pappa och moffa Bo-Erik Nordström * 20.4.1928 Nådendal † 3.2.2017 Åbo När dina steg har tystnat finns ändå ekot kvar. hållplats 100 m. FÖRENINGAR Medlemmarna i Åbo Turnförening r.f. PERTTALA kb ÅBO Aningaisgatan 6 02-23 11 884 Kaskisgatan 15 02-23 11 881 RESO Kirkkoväärtinkuja 1 02-438 438 4 Efter affärstid . 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Därefter inbjudes vänligen till minnesstund i församlingshemmet. Vår Käre Karl-Oscar Koskinen Jordfästningen äger rum lördag 11.3 kl.13.00 i Houtskärs kyrka. 02-23 11 884 www. Till butik o. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Tel. Varmt tack till alla som har deltagit i vår stora sorg. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Tel. Vi spar dem i våra hjärtan tar fram dem då och då så kommer du för alltid att vara här ändå. 2.1.1938 i Houtskär d. Främre Tennby, Pargas. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Fullständig begravningstjänst www.hautaussaarinen.fi SLOTTSGATAN 9 ÅBO 114 år 02-23 23 23 5 BEGRAVNINGSBYRÅ A. Ledig från 10.3, se oikotie.fi nr 13634080. 18. 02-232 2199 Fax 02-232 5727 office@juridic.net VH Lars Granfors VH Bertil Zetter ADVOKATBYRÅ Pontus Lindberg & Co Slottsgatan 16, 20100 Åbo . 800 m. Isaksson * 26.2.1938 Korpo † 13.2.2017 Borlänge I våra minnen bevarad Sven-Erik Hans, barnbarn syskon släkt och vänner Du somnade stilla när färden var slut. På mötet behandlas stadgeenliga vårmötes ärenden. Ett varmt tack för deltagandet. Djupt saknad Sabina och Lassi Ben, Päivi, Nelli och Emma Maret och Karl-Erik Mikko, Satu och León Anja Syskonen med familjer Vänner med familjer Jordfästningen har ägt rum i stillhet. 0500 827 728 leila.mattsson@aktialkv.fi Terhi Nordqvist t. 19.30. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). 9–16.30 och lö enl. hautausperttala.fi * 14.3.1928 i Korpo † 7.2.2017 i Pargas Vår kära Mor, svärmor och farmor Katri Albertina Eriksson född Henriksson I ljust minne bevarad Måns och Anne Niklas, Micaela, Matias och Andreas med familjer Ulf och Margot Petra och Linda med familjer Kim och Ulla-Maija Ida och Emma-Lina Övrig släkt och vänner Du var så trött Din bleka kind Nu smeks till ro Av Evighetens vind Jordfästningen har skett i stillhet. 28, 20700 Åbo Tel. På mötet behandlas de ärenden som nämns i stadgarnas 10a §. Plats: Finlands fiskeri och miljöinstitut, Kirjala. 17.2.2017 i Houtskär Älskad och saknad av Märtha Nina Erik och Kristina Jennica, Veronica Per Emelie, Elinne släkt och många vänner Seglatsen är slutad Hamnen är hunnen Pargas Jaktvårdsförening Kurs för jägarexamen börjar måndag 20.3 kl 18.00. ETTA 35 m². Jordfästningen har ägt rum i Torsång kyrka i närvaro av de närmaste. Efter mötet följer bowling på Bowlers bowlingbanor. 19 i Gillesgården, Auragatan 1 H. Uthyres 1 r + kv, 30 m². Vila i frid. överensk. Stadgeenliga ärenden.
moms 24 % 12 mån 135,00 euro 6 mån 75,00 euro Tidsbunden prenumeration Inkl. Ring: Vardagar 6–16.30, lö–sö 7–12 tel. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Åbo 2017 Salon lehtitehdas Lösnummer 2,20 € inkl. moms 10% Lördagens papperstidning och hela ÅU:s digitala innehåll ÅU Helg Inkl. moms 10% och 24% Fortlöpande prenumeration Betalningsperiod Inkl. I landets västra del och i västra Lappland är det rätt soligt på dagen. moms 10% 12 mån 255,00 euro 6 mån 135,50 4 mån 90,90 3 mån 69,90 12 mån 86,00 euro 6 mån 53,80 3 mån 31,40 1 mån 12,00 Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden prenumeration. ÅU VÄDER & SERIER 21 LÖRDAG 4 MARS 2017 LA B A N D R A G O S BA BY BL U ES M ED EL Å LD ER S+ 985 990 990 990 990 995 995 995 1000 1000 1005 1005 1005 1005 1005 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1025 1025 1025 1025 Kustvädret i går kl 14 temp. 02 274 9900 Grundad 1824. Den nordliga vinden är svag eller måttlig. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 Annonspriser (inkl. wind m/s Molnigheten är växlande och det är mest uppehållsväder. Dagstemperaturen är nära noll grader i söder, annorstädes -1...7 grader, i norra Lappland är det lokalt kallare. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. utgivare: Pär Landor tel: 050-366 3661 Andra redaktör: Carina Holm Nyhetschef: Pia Heikkilä, tel: 02 274 9929 I redaktionen: Johan Backas, Jan-Ole Edberg, Anja Kuusisto, Stefan Holmström, Jean Lindén, Dan Lolax, Hannes Nyberg, Annina Suomi nen, Maria Thölix. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi. moms 10% 5 dagars upplaga ti–lö Endast lördagsupplagan Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. moms 24 %) I text, efter text 2,73 e /spmm Kungörelser 3,22 e /spmm Dödsannonser 2,23 e /spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 40,00 e Familjeannonser – 1 x 50 40,00 e – 2 x 50 (med bild) 60,00 e Annonsmaterial senast kl 10 dagen före publicering. I landets östra och norra delar förekommer det lokalt snöbyar. Mån € 12 275,00 11 268,10 10 250,30 9 229,60 8 207,60 7 184,30 Mån € 6 159,50 5 134,80 4 110,00 3 85,30 2 57,80 1 30,30 Växel: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 Redaktionen Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Solsidan: solsidan@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Chefredaktör och ansv. -7 -12 -5 -4 -5 -6 -5 -4 +0 -2 -0 +1 -13/ -11/ -7/ -2/ -3/ -3/ -3/ -3/ -5 -4 +0 -0 +1 +1 +0 +0 6 6 6 5 5 4 4 Sön -5 -3 -1 -1 -1 -2 -1 -2 Mån -4 -3 -2 -1 -1 -2 -1 -2 Tis -2 -4 -4 -2 -3 -1 -1 -1 Ons -1 -2 -2 -1 -1 +0 +0 +0 Russarö 1 S 6 Utö 1 S 1 Kumlinge N 4 Åbo +18cm Föglö +15cm Hangö +20cm Amsterdam 8 1 Aten 18 2 Berlin 10 2 Bryssel 10 3 Budapest 4 Dublin 7 5 Frankfurt 11 3 Köpenhamn 6 5 Larnaca 16 3 Las Palmas 20 2 Lissabon 10 5 London 8 5 Madrid 12 1 Malaga 15 1 Mallorca 19 1 Moskva 4 3 New York 9 1 Oslo 3 Paris 13 3 Prag 9 2 Reykjavik -2 1 Rhodos 18 1 Rom 16 1 S:t Petersburg 2 3 Stockholm 1 1 Tallinn 2 7 Venedig 13 2 Warszawa 6 3 Wien 14 2 Zürich 10 4 Förlags Ab Sydvästkusten Verkställande direktör Harry Serlo ANNONSER OCH PRENUMERATIONER LOKALREDAKTIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi, pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Pargas/ Väståboland Strandvägen 24, 21600 PARGAS Tel: 02 274 9996 mobil: 040 587 3759 Redaktör: Kim Lund epost: kim.lund@aumedia.fi Kimitoön Engelsbyvägen 8, 25700 KIMITO Villa Lande Tel: 02 274 9998 mobil: 040 582 8276 Redaktör: Monica Sandberg epost: monica.sandberg@aumedia.fi Fick du inte tidningen
+358 (0)20 765 9520 Dags att boka sommarens familjesemester till t.ex. De populära riddarturerna – där både slottsjungfrun och slottstomten kan dyka upp – ordnas på lördag och söndag klockan 12.30. kl.18.00 på Officersmässen, Brunnsgatan 12 i Åbo. Kolmården, Kneippbyn eller Legoland! Experter svarar på frågor om flickors och kvinnors hälsa ÅBO. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi 7 DAR I VECKAN FÖRENINGSPUFFAR forte@travel-forte.com www.travel-forte.com Pyhän Katariinan tie 6, S:t Karins . MONICA SANDBERG Tummen upp för Houtskärs Hälsostation för god service och vänlig personal sätter en nöjd patient, som första gången var i behov av sjukvård och med rätt behandling nu är helt återställd. Kommunalvalet blir aktuellt så vi har bjudit in kandidater från olika partier, så du har möjlighet att komma och diskutera om frågår som är aktuella. – Det ska inte bli en stel tillställning, utan man kan fråga också om känsliga ämnen, säger överläkare Seija Grénman. – Det som jag också är glad över är att det har gått att handla så mycket ekomat i Kimito, särskilt S-market har ett så fint utbud att bekanta från Helsingfors har häpnat, säger Kippilä. Föredrag av general Sami Sihvo vars far var jägargeneral. På plats är läkare, barnmorskor, sexualrådgivare och fysioterapeuter som intervjuas. Grön linje fortsätter i Villa Landes café i Kimito Efter fem års jobb i Villa Landes café i Kimito tackar Sari Kippilä för sig. Inträde och parkering kostar.. Gammelfordon och samlarprylar ÅBO. Tema är Finlands ortodoxa kyrka i dag. Nu drivs den av några vänner som säljer veganmat främst till Helsingforstrakten. I två av mässhallarna kan man fynda reservdelar och samlarprylar, i en tredje hall är veteranfordon utställda. Väl mött! Valdebatt på Framnäs NAGU. Namnsdagar i dag: Adrian, Atle, Ari, Arsi, Atro. NU SKA HON slutföra sina studier till trädgårdsmästare. Monica Sandberg 040-582?8276/ monica.sandberg@aumedia.fi » » Sari Kippilä tackar för sig, Anu Taivainen tar över. Både riddarturerna och guidningarna inleds i entréhallen. Efterträdaren Taivainen, som i tre år har bott på Kimitoön, har redan tidigare sysslat med mat, närmare bestämt på ”Sockerhörnan” eller den gård som i tiden byggdes i Kila i Kimito som Finska sockers försöksgård. Slottsprogram på svenska ÅBO. Det finns också en chans att uppleva den nyöppnade utställningen ”Maktspel – Reformationen i Finland”, med start lördag och söndag klockan 14.30. Upplev hur då kung Gustav Vasa drev på reformationen och hur religionsfrågor flätades in i det politiska maktspelet. Man kan också ställa frågor direkt till dem. Jippot pågår klockan 8–15. »» ÅBOLANDS RESERVOFFICERSFÖRENING Månadsmöte onsdagen den 8.3. Det går också att delta i en workout med känguruskor. Anu Taivainen t.v. Hon är glad att efterträdaren Anu Taivainen hyllar samma principer med så ekologiskt och så närodlat som möjligt. Den verksamheten fortsätter. Parkeringsplatser på gården. Under veckoslutet bjuder Åbo slott på svenskspråkigt program för både vuxna och barn. Välkomna alla, och visa intresse att påverka beslutfattarna. BAKOM DISKEN. I morgon: Laila, Leila. 7.21 18.05 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.21, ner 18.05, i morgon upp 7.18, ner 18.08. Kippilä har varit anställd av andelslaget Lalla Vinde, och det är också Taivainen. Temat är ”Mannerheim och jägarna”. Då är det dags för traditionella Talviheikki-evenemanget. Alla intresserade välkomna. »» ORTODOX TRÄFF I ÅBO Svenska diskussionsgruppen träffas måndagen den 6 mars i församlingshemmet i Åbo klockan 17.30 under ledning av Tore Ahlbäck. Veteranfordonsentusiaster och andra som är intresserade av gammal teknik kan ta sig till Åbo mässcentrum på söndag. Kaffeservering. tar över efter Sari Kippilä. Pensionärsklubben Festingarna ordnar en valdebatt på Framnäs i Nagu torsdagen den 9 mars klockan 18. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 4 MARS 2017 22 Tummen upp för min syster och svåger Harry som alltid ställer upp med skjuts och snöröjning, hälsar de tacksamma grannarna. Kvinnokliniken vid ÅUCS ordnar en öppen träff om flickors och kvinnors hälsa på Kvinnodagen. Hälsoträffen ordnas på Hansatorget i köpcentret Hansa onsdagen den 8 mars klockan 15.30–18
Den positionen hade han ärvt efter sin pappa som hette James. Flora klädde ut Casimir i kvinnokläder. Han dog i Los Angeles den 28 september 1964. Det kunde till och med hända att han böjde sig över logekanten och kräktes ner på parketten. Men han blev en jagad man. Föddes i New York den 23 november 1888. Hans mål den här gången var Skottland. Casimir var dock inte någon riktig kung, utan gjorde bara anspråk på titeln. Amerikansk komiker, skådespelare och musiker. Till sist kom undsättningen. Profilen är alltid en känd person. Det skedde med hjälp av en ung kvinna som hette Flora MacDonald. Där växte han upp med sina föräldrar. Chansen kom 1744. Året därpå seglade vår Profil ut med två franska skepp. De inträffade då han bara var 24 år gammal. Casimir gick ombord och lämnade Skottland. Den har målats upp som ett spännande äventyr och givit vår Profil en sorts hjältestatus. ÅU 23 LÖRDAG 4 MARS 2017 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT 8 förnamn och 7 följeslagare Vår Profil hade åtta förnamn! Han hette Charles Edward Louis John Casimir Sylvester Severino Maria. Då bodde han i Rom, men vistades ibland också i Florens. Det ena skeppet blev skadat och tvingades vända. Det här med hjältedåden kopplas samman med en mängd dramatiska händelser i hans ungdom. Han passade inte som ledare för sin armé. Sedan gick det utför. Men det blåste upp till storm. Han dödades och hans huvud lämnades in till engelsmännen. Vem var han. Han stannade sällan länge på något ställe. Märkligt nog hälsades han varmt välkommen. Vår Profils armé satte sig i marsch. Han blev tvungen att äta samma mat som alla andra åt, oftast bara havregrynsgröt kokad i saltvatten. Hette egentligen Arthur i förnamn. Casimir saknade underhåll till sina trupper. Vår Profil tog sig ut till Hebriderna, de öar som ligger utanför Skottlands västkust. Ingen förrådde honom. Den engelska armén gick till motanfall. Edinburgh intogs utan strid. Text: Anders Palm Harpo Marx Förra veckans profil var Harpo Marx. På det hade Casimir alla sina förråd och alla pengar. Men historikerna har funnit att det var lite si och så med hjältemodet. De utlöste en belöning på 30000 pund för hans huvud. Där uppstod det panik. De slöt upp bakom honom i stora skaror, som till slut växte ut till en armé på 6000 man. Han nådde fram till Derby, bara 24 mil från London. Han förkläddes helt enkelt till hennes jungfru! De klarade sig utan att bli upptäckta. Casimir tvingades gå i enkla kläder. Men lyckan vände. Var en av de tre berömda bröderna Marx. Två franska fartyg anlände till ön. Vår Profil var född i Rom. En mindre brittisk styrka besegrades. Där brukade han sitta och sova i sin loge på operan. Vår Profil marscherade söderut. I juni 1746 beslöt han sig för att försöka ta sig över till ön Skye. Vem är profilen. Den franska flottan skingrades och invasionsförsöket kom av sig. Men det mest tyder på att han inte var så märkvärdig. Nu gällde det England. Det betydde ett slut på sötbrödsdagarna för den bortskämde prinsen. Många betraktar honom som en hjälte. Casimir fick följa med. Hjälteglansen falnade. Kriget slutade i april 1746 då vår Profils armé led ett förödande nederlag i slaget vid Culloden ett stycke från Inverness i norra Skottland. Där fortsatte han att hålla sig undan i olika förklädnader. Det fick bli något i mindre skala. Det gick på tok igen. Casimir blev herre i Skottland. Då planerade Frankrike en invasion av England. Vår Profil flydde från plats till plats. Därför lyckades han aldrig återta den krona som han tyckte var hans. Han blev alkoholiserad. Han återvände till Rom där han dog 1788. Den 25 juli 1745 steg han iland på Skottlands fastland, utan pengar och med bara sju följeslagare. Vår Profil började dricka. Ibland vaknade han till och började störa föreställningen med rop och skratt. På äldre dar blev han tjock och rödmosig. Vår Profil undkom med livet i behåll. Tvärtom var det många som hjälpte honom. Många skottar kom ihåg den tid då hans farfar varit kung i Storbritannien. Men det var fel huvud. Engelsmännen ville gärna ha tag på honom. Den sista tiden tillbringade han i en grotta. Det blev många namnsdagar att hålla reda på. Det är hans vistelse i Skottland som gjort honom känd. Skolmat 6–10.3 Åbo mån tonfiskfrestelse tis kycklingsoppa, jordgubbskräm ons grönsakslasagnette tors rågburgare fre gräddig sås med grisköt S:t Karins mån köttgryta, potatis, grönsaker tis tre fiskarssoppa, frukt ons spenatplättar, potatismos tors lappgubbens viltsoppa fre knackkorvssås, sallad Pargas centralkök mån korvsås tis ärtsoppa, fastlagsbulle ons broilerbullar tors morotspurésoppa fre leverlåda Kimitoön mån quorn-bolognaisesås tis broilersoppa ons köttgryta tors kökets fisk fre kebab. Det var inte ett uppträdande värdigt en kung. Flykten kom att vara i fem månader. Det hela hade gått märkvärdigt lätt. Vi kan kalla honom för Casimir. Lös gåtan. En högländare som hette Roderick Mackenzie lyckades lura engelsmännen genom att utge sig för att vara vår Profil. Hela hans uppfostran var bara inriktad mot ett mål: Att försöka återta den förlorade engelska kronan
Det händer nu och då att jag träffar på gamla elever och studerande i Kimito där jag numera bor som glatt hälsar ännu i dag, skrattar hon. – Filmerna hittade jag hemma på vinden och jag minns till exempel en film som vi faktiskt vann första pris i en riksomfattande tävling med. SKOLKÖREN. PSG:s skolkör uppträdde med en vacker version av ”Modersmål och fäders land”. DET GJORDE man med öppet hus under förmiddagen då vem som helst kunde titta in på någon av lektionerna eller bekanta sig med en liten utställning som behandlade skolans historia, samt en festmåltid för studerande, nuvarande och pensionerade lärare samt inbjudna gäster. Bandet Another Wasted Night avslutade festen med sin version av Oasis låt ”Don’t look back in anger”.. Ben Johansson, rektor för Kimitoöns gymnasium gratulerade kollegerna i Pargas och utlovade en donation till skolans studerandekår istället för en blomma. Margareta Sjöholm som verkade som lärare i teckning i PSS och PSG mellan 1965 och 2000 hade med sig några filmer som hennes studerande gjort. – Det var oerhört trevligt att träffa många gamla kolleger som man inte sett på länge. MIKAEL HEINRICHS OASIS AVRUNDADE. FILMFYND. BLAND ANDRA Karl-Johan ”Mecki” Nylund och Margareta Sjöholm bidrog med anekdoter och minnen från svunna tider. FESTMÅLTID. STADENS utbildningschef Ulrika Lundberg framförde stadens hälsning och utlovade små förbättringar i de gemensamma lokalerna på andra våningen samtidigt som hon blickade både bakåt och framåt. Kimitoöns gymnasium och grannen Paraisten lukio uppvaktade också PSG med uppmuntrande ord och några av skolans tidigare lärare. Mikael Heinrichs 050-306 2004/ mikael.heinrichs@aumedia.fi Nästan 3 000 studenter senare... Vid bordet närmast scenen satt eftermiddagens konferencierer samt nuvarande och pensionerade lärare. Det blev många ”nämen hej, hur står det till?” och en och annan gliring åt Pargas svenska gymnasiums klassiska (årsmodell 1978) färgsättning i grönt och lila då man i går uppmärksammade den svenskspråkiga gymnasieutbildningens 70-åriga historia i staden. I DAG LÖRDAG 4 MARS 2017 24 FLER BILDER & VIDEO PÅ ÅU.FI >VIDEO PÅ TISDAG: 82 sångare får fylla 10 år tillsammans. Ps » » Många kära återseenden då gymnasieutbildningen i Pargas firade 70. HÄLSNING FRÅN KIMITOÖN. Studerande, lärare och inbjudna gäster samlades till en festmåltid i den gemensamma matsalen med mångahanda programinslag. ÅU . FÖRSTA PARKETT. Där medverkade bland annat Tom ”Riddo” Ridberg i en av huvudrollerna och vi hade till och med hyrt in en ambulans då vi simulerade en bilkrock, minns Sjöholm
ÅU 2 LEDARE ”Europa måste alltså förbereda sig på att också klara av sin säkerhets politik på egen hand.” 3 TEMA: ”Den cirkulära ekonomin medför stora möjligheter inte bara för att minska övergödningen av havet, utan också för att främja hållbara affärsmodeller ” 4 12 ETT SAMTAL OM FRAMTIDENS AVFALL Elisabet Rantschukoff DIALOG POLITIKENS VIKTIGASTE REDSKAP Fanny Willman VI MÅSTE SKRIVA OM EU:S GRUNDFÖRDRAG! Torbjörn Kevin EUROPA 1945-2017: SÄKERHETSPOLITIKENS TVÄRA KAST 8 13 Katarina Dahlman Nils Torvalds FOTO / MIKAEL AMINOFF nebl2017.indd 1 13/02/2017 10.57
Men den här säkerhetspoli tiska grundpelaren uppvisar nu besvärliga sprickor. Harding, konservativ republikan och eventuell medlem av Ku Klux Klan. Speciellt utma nande blev det här efter Sovjetunionens kollaps. Men det kommer att förutsätta åtminstone två saker: att anpassa munnen efter magsäcken, dvs att klara av att stå själv för sina utfästelser och inte förlita sig på alltför mycket främmande hjälp. Alla stora ord, alla politiska sanktioner mot Ryssland byggde på övertygelsen om att Förenta staterna under en oöverskådlig framtid skulle finnas som den geopo litiska utmaningens trygga stöd. Det var en tid när landet drog sig bort från internationella åtaganden. Sammanbrottet ställde Europeiska unionen inför en jätte lik ekonomisk och geopolitisk utmaning. Den utmaningen kunde eU inte avsäga sig, men förutsättningarna för att klara av de ekonomiska förväntningarna försämrades på ett avgö rande sätt i och med den långa krisen från 2007 framåt. Europa måste alltså förbereda sig på att klara av mera av sin säkerhetspolitik på egen hand. Mera besvärlig kommer den geopolitiska utmaningen dessutom att bli. Det var nöd tvungna lösningar som skapades under åren omedelbart efter krigsslutet 1945, men det lockade oss in i en politisk slentrian, som inte alltid var särskilt vidsynt. Det är en gammal utma ning, som vår världsdel aldrig har varit särskilt bra på att lösa. ÅU 2 2017 NYA LEDARE NYA om tidningen Denna tidning har sammanställts av Beata Björkvall, Katarina Dahlman, Mira Eklund, Nicolette Lindgren, Anton Nilsson, Elisabet Rantschukoff och Nils Torvalds. ANSVARIG UTGIVARE Nils Torvalds MEDVERKANDE Uffe Grüssner, AnnaMaja Henriksson, Torbjörn Kevin, Stefan Wallin och Fanny Willman. I Västeuropa blev vi vana vid att alltid kunna luta oss bakåt mot ett tryggt och billigt ryggstöd som huvudsakligen bekostades genom Förenta staternas budget. Det födde i sin tur besvikelser, som nu tar sig illa varslande natio nalistiska uttryck. Efter Harding kom sedan Calvin Coolidge och Herbert Hoover. åtaganden leder till att dyrt förtjänade pengar flyter ut till fripassagerare i Europa och Asien. Västeuropa klarade inte av sina inbördes uppgörelser och det var en idealistisk frikyrklig pastor, Woodrow Wilson – Usa:s 28 pre sident, som försökte ordna upp världen med ett program på 14 punkter och med att grunda Nationernas förbund. Och det finns dessvärre också lite sanning i påståendet. Kongressen vägrade också god känna medlemskapet i Nationernas förbund. UPPLAGA ca 125 000 exemplar TRYCK karleby Botniaprint vanda Sanomaprint salo Salon Lehtitehdas mariehamn TidningsTryckarna på Åland Ab TIDNINGEN HAR I FÖRSTA HAND UTKOMMIT SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNINGARNA HUFVUDSTADSBLADET, SYD-ÖSTERBOTTEN, VASABLADET, VÄSTRA NYLAND, ÅBO UNDERRÄTTELSER, ÅLANDSTIDNINGEN, ÖSTERBOTTENS TIDNING OCH ÖSTNYLAND LAYOUT IdaMaria Wikström OMBRYTNING Lotta Fors PÄRMFOTOGRAFI Mikael Aminoff NIL S TORVALDS ÄNDA SEDAN ANDRA världskrigets slut har Västeuropa förlitat sig på att Förenta staterna varit kontinentens säkerhetspolitiska garant. INNEHÅLL 2 LEDARE På egen hand... Pendelrörelserna finns alltså också hos oss. Redan i Donald Trumps valdevis – Make America Great Again – fanns det inbyggt ett resonemang om att internationella ledare NILS TORVALDS Medlem av Europa parlamentet och viceordförande i ALDEgruppen FOTO EP Audiovisual PÅ EGEN HAND... Samt att öka sammanhållningen i ti der av stora utmaningar genom Donald Trump och Brexit. Efter Woodrow Wilson kom Warren G. Egentligen återgår det här mönstret på den hundra år gamla uppgörelsen efter första världskriget. Det kan i sin tur betyda att tala med lite mindre ord. Men pendelrörelser är någonting som kännetecknar För enta staternas politik. Det finns alltså ett mönster. Världens besvärliga ut maningar lockar fram en vilja att vända sig inåt. 3 Den cirkulära ekonomin tar form 4 Ett samtal om avfallsströmmar 5 KOLUMN Hetekan och samvetet 6 Bussen som älskar fisk 7 INTERVJU Hitta ett bättre sätt varje dag! 8 INTERVJU Vi måste skriva om EU:s grundfördrag! 10 INTERVJU Från engagemang till entre prenörskap 11 KOLUMN Rädda EU! 12 Europa 19452017: Säkerhetspolitikens tvära kast 13 Ekonomin i Europa – starkare genom håll bara investeringar KOLUMN Dialog är politikens viktigaste redskap 14 Inre marknaden kräver lika regler för alla INTERVJU En vecka i EUbubblan 15 Team Torvalds KOLUMN Praktik kryddad med dramatik 16 Året som gått nebl2017.indd 2 13/02/2017 10.57
Den cir kulära ekonomin medför stora möjlighe ter inte bara för att minska övergödning en av havet, utan också för att främja hållbara affärsmodeller. MATHIA S BERGMAN, GENERAL SEKRE TERARE på BSAG, ser potential i den cirkulära ekonomin: ”BSAG har redan under många års tid arbetat med att rädda Östersjön. Under ytan av oro glimmar det dock, och det här ska inte glömmas bort. Arbetet omfattar hela produktionskedjan från jord till bord; åkrarnas skick, husdjurs hållning, skogsbruk, gödselproduktion av djurspillning, matproduktion, logis tik och konsumtion. ÅU EUROPABL ADET TEMA 3 EUROPABL ADET 2017 HUR SKA VI UPPNÅ DE MÅLSÄTTNINGAR SOM KLIMATAVTALET I PARIS FÖRESKRIVER, I ETT SAMHÄLLE SOM HELA TIDEN UPPMUNTRAR OSS ATT KASSERA FÖRÅLDRADE PRODUKTER I FÖRMÅN FÖR NYARE, BÄTTRE OCH UPPDATERADE SÅDANA. DET ÄR HÄR SOM CIRKULÄR EKONOMI TAR VID. Livsviktiga grundämnen som kväve och fosfor ansamlas i världshaven där de orsakar extrem övergödning och försvinner ur det kretslopp som t.ex. Att samtidigt skapa nya affärs möjligheter för företag och öka på vår konkurrenskraft blir en winwin situa tion”, konstaterar Bergman. ”Efter klimattoppmötet i Paris 2015 är det uppenbart att vi måste göra något. artikel KATARINA DAHLMAN INFOGRAFIK Lotta Fors nebl2017.indd 3 13/02/2017 10.57. Införandet av cirkulär ekonomi är akut och oundvikligt ef tersom jordens dyrbara resurser i da gens ekonomiska system omvandlas till avfall som vi håller på att drunkna i. Att frångå våra nuvarande lineära ekonomiska system är ingen liten uppgift det som krävs är inget mindre än en systemförändring.” BSAG fungerar för tillfället som en koordinerande kraft i det TEKESfi nansierade projektet Ravinteiden kier rätyksen (RaKi) läpimurto, (dvs Genom brottet för återvinning av näringsämnen). Genom RaKipro jektet får vi exempel på hur vi konkret kan ta steg mot en cirkulär ekonomi. En av hörnstenarna för detta arbete är det som går under begreppet ”cir kulär ekonomi”. Ett ihärdigt och digert jobb pågår för att EU fortsättningsvis ska vara en framstående spelare i arbetet för en hållbar framtid. Efter det historiska klimatavtalet i Paris år 2015 finns nu momentum för att uppnå de målsättningar som avtalet medför. De positiva signalerna finns och eU:s mer värde är tydligt i många frågor. En osäkerhet som säkert lätt övergår i någon sorts ambivalens om vägen framåt och eU:s roll på den vägen. Baltic Sea Action Group (BSAG) är en av aktörerna som redan länge job bat med temat. DEN CIRKULÄRA EKONOMIN TAR FORM DE T ÄR EN politiskt turb ulent tid vi i eU lever i. Här är klimatpolitiken ett gott exempel. Den cirkulära ekonomin tar redan form på många håll och i Finland anses den kunna medföra mycket positivt, inte minst inom tillväxt och sysselsätt ning. Genom ökad återvinning av näringsämnen kan vi effektivt minska övergödningen av havet och uppnå positiva effekter i både Östersjön och miljön på bredare plan. Syftet är att samla företag och aktörer för att tillsammans utveckla hållbara och konkurrenskraftiga lösningar för att återvinna näringsämnen. Flykting situationen, Brexit, Ita liens folkomröstning och valet av Do nald Trump symboliserar en osäkerhet över framtiden. människans mat produceras av. Målsättningen är att frångå vår lineära slitochslängkultur och istället se till att våra begränsade resurser används effektivt och på ett hållbart sätt. Det finns också en psykologisk aspekt: genom att engagera företag och jord brukare att införa nya metoder och ett nytt, öppnare tankesätt som bygger på samarbete, håller vi på att väcka Fin land ur sin apati”. En osäkerhet som ock så avspeglar sig i de senaste opinions undersökningarna om medborgarnas eUåsikter. ”DE T H ÄR ÄR en fantastisk möjlighet att faktiskt konkretisera målsättningarna under den cirkulära ekonomin. Det betyder åtgärder på både eU och medlemsstatsnivå
SÅ SÄGER VD Timo Hirsimäki och före visar deras nya sorteringsmaskin som gör att 58 % av allt insamlat avfall går vidare till materialåtervinning för ren råvaruproduktion eller till återanvänd ning. – Om man från eldningsolja får cirka 10 megawatt energi per 1 ton avfall, får man från rent återvinningsbränsle ca 80 megawatt och från trä 3,5 megawatt. Hur ska vi kombinera optimerad återanvändning och åter vinning med resurseffektiv avfallsför bränning för att utnyttja energin till elektricitet och fjärrvärme. från skrivbordet. Vi åkte till Seinäjoki (Östermyra) för att bekanta oss med hur ett företag, Lakeuden Ympäristö huolto, tar hand om industriavfall och vars kungstanke är att från sorterat avfall få så rent återvinningsbränsle som möjligt. Vi gör en över siktsplan för avfallshanteringen med kunden och en av våra tre miljöingen jörer lägger upp en skräddarsydd hand lingsplan som innehåller en kartlägg ning av allt avfallsmaterial och även hur mycket kunden är beredd att sorte ra själv. NIL S TORVALDS: – Förhållandet mellan hur stor del som kan återanvändas eller återvinnas till råvaruproduktion och slutproduktens renhet är intressant. Vid massförbränning försvinner materialets återanvändnings och åter vinnbarhet för alltid. "FÖRR FÖRSTOD VI I FINLAND ATT TA TILLVARA BRÄNNBART ÅTERANVÄNT AVFALL, MEN I OCH MED ALLA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR HAR MAN TYVÄRR GLÖMT MÖJLIGHETEN ATT “FÖRÄDLA” MATERIALÅTERVINNINGEN." TIMO HIRSIMÄKI nebl2017.indd 4 13/02/2017 10.57. I Mellan europa har alla en egen varmvattenboi ler där energin kanske kommer från kärn eller kolkraft. Ju renare avfall, desto lägre kostnader. Eller ska vi ha högteknologiska maski ner som med optiska läsare sorterar avfallet för oss. Massförbränning ger endast 0.5 mega watt. ÅU 4 2017 NYA INTERVJU NYA ETT SAMTAL OM FRAMTIDENS AVFALLS STRÖMMAR Hur ska vi ha det i Finland. deponi. Och i ett litet land som Finland, med långa avstånd och glesbebyggelse, bör man komma överens om hur och vem som ska hantera avfallsströmmarna. Det behöver kanske inte renas i de olika ström ningsprocesserna, men plast finns på jordklotet för evigt, om det inte bränns. Men allt annat kunde man med tanke på våra behov sätta i samma behållare. De resterande 34 % går till energi, 7 % till annan återvinning, dvs. Bioavfall smut sar nämligen ner det övriga skräpet. NIL S TORVALDS: – Avfallsdirektiven som nu revideras i eU är inne på samma linje som ni. Om kunden inte själv vill sorte ra, så hämtar vi bort skräpet t.o.m. Och det bör utnyttjas till ny råvarupro duktion för att i slutet av sin återvin ningscykel förbrännas. Målet är att komma upp till 80 %. Fjärr värme är annars ett okänt begrepp för folk som inte är från Norden. Det viktigaste vore att separera bioavfallet från resten. Vi lever i så olika verkligheter och vägen till en samsyn är både stenig och smal. TIMO HIRSIMÄKI: – Det finns teknologi som inte kräver att hushållens avfall är så strikt källsor terat. Det här är en stor utmaning ur ett ekono miskt, logistiskt och miljömässigt per spektiv. DE T H ÄR ÄR stora och komplexa frågor som bland annat Nils Torvalds, skugg rapportör för revideringen av eU:s avfallsdirektiv, ska försöka klura ut innan sommaren. Fjärrvärmen får i framtiden ta kanske 30 % av sitt bränsle från avfalls strömmen, det är ungefär vad varm vattnet drar per år i Finland. Vi har även kunder som hämtar allt avfall direkt till företagets gård; snyggt källsorterat och färdigt intervjU ELISABET RANTSCHUKOFF FOTO Elisabet Rantschukoff INFOGRAFIK Lotta Fors att användas som råmaterial. Kommissionens utgångs punkt är källsortering, men här finns säkert en praktisk övre gräns hur långt hushållen vill och kan källsortera. På vilket sätt man kan diversifiera strömmarna och kostnadsnivån är det intressanta. I Europaparla mentets miljöutskott diskuteras råva ruströmmarnas renhet relativt livligt. Industriavfall är renare än hushållens. Om vi vill ta tillvara sidoströmmarna är förbränning kanske inte det bästa sät tet. Genom de kommunala massförbränningarna går man miste om materialåteranvänd ning, återvinning och i förlängningen en effektiv energiproduktion. Förr förstod vi i Finland att ta till vara brännbart återanvänt avfall, men i och med alla förbränningsanläggning ar har man tyvärr glömt möjligheten att “förädla” materialåtervinningen. I dessa fall får kunden rabatt på avfallskost naderna. 58 % är ungefär det som även kun den vill komma upp till vid den egna insamlingspunkten för att hålla avfalls kostnaderna i schack. via bio avfall till biogas och endast 1 % går till slutförvaring på avstjälpningsplats, s.k. Plast kan återan vändas om och om igen. Så länge deponikostnaderna är låga, för folk sitt avfall dit för mass förbränning istället för att man tar till vara olika avfallskomponenter. Ska vi satsa på effektiverad källsortering för både hushålls och industriavfall
Inte sällan har missnöjet, eller missuppfattningarna, berott på klantig lansering av beslutens effekter såsom med miljöförvaltningens informations konkurs kring Naturaprogrammet i slutet av 90talet. DE T H ÄR ÄR stora och komplexa frågor som bland annat Nils Torvalds, skugg rapportör för revideringen av eU:s avfallsdirektiv, ska försöka klura ut innan sommaren. deponi. från skrivbordet. Och bojankaret bestod av en Scaniamotor, som knap past tömts på olja innan den försågs med en boj och lades på isen för att invänta våren. I Europaparla mentets miljöutskott diskuteras råva ruströmmarnas renhet relativt livligt. De resterande 34 % går till energi, 7 % till annan återvinning, dvs. Målet är att komma upp till 80 %. Bit för bit har vi reglerat eller kriminaliserat beteenden, ämnen och produk ter som tidigare var acceptabla, rent av vardagliga. Hur ska vi kombinera optimerad återanvändning och åter vinning med resurseffektiv avfallsför bränning för att utnyttja energin till elektricitet och fjärrvärme. Vi gjorde det mitt på dagen. Det här är en stor utmaning ur ett ekono miskt, logistiskt och miljömässigt per spektiv. Istället infann sig en retroaktiv skam känsla för var och en av oss tre. I dessa fall får kunden rabatt på avfallskost naderna. Vi insåg hur absurt det med dagens ögon, moraluppfattning och lagstiftning var att vi med vår pappa på 70talet rodde ut på fladan och dumpade det överlopps skrotet över bord. Det behöver kanske inte renas i de olika ström ningsprocesserna, men plast finns på jordklotet för evigt, om det inte bränns. kolUmn STEFAN WALLIN Svenska riksdagsgruppens ord förande Miljöminister 2007 hetekan och samvetet nebl2017.indd 5 13/02/2017 10.57. Till vår undsättning har vi fått sam nordisk samsyn kring miljöhänsyn, en ekologisk programmering, som vi också velat göra till exportvara till EU. I gengäld har vi fått EUdirektiv och annan europeisk eller inter nationell miljölagstiftning som syftat till att harmonisera våra beteen den, produktionssätt och myndighetsarbete i hela unionen. Någon dumpade sin rostiga moped. ÅU 4 2017 NYA INTERVJU NYA ETT SAMTAL OM FRAMTIDENS AVFALLS STRÖMMAR Hur ska vi ha det i Finland. Vid massförbränning försvinner materialets återanvändnings och åter vinnbarhet för alltid. Vi gör en över siktsplan för avfallshanteringen med kunden och en av våra tre miljöingen jörer lägger upp en skräddarsydd hand lingsplan som innehåller en kartlägg ning av allt avfallsmaterial och även hur mycket kunden är beredd att sorte ra själv. Eller ska vi ha högteknologiska maski ner som med optiska läsare sorterar avfallet för oss. Om vi vill ta tillvara sidoströmmarna är förbränning kanske inte det bästa sät tet. Fjärr värme är annars ett okänt begrepp för folk som inte är från Norden. Bioavfall smut sar nämligen ner det övriga skräpet. SÅ SÄGER VD Timo Hirsimäki och före visar deras nya sorteringsmaskin som gör att 58 % av allt insamlat avfall går vidare till materialåtervinning för ren råvaruproduktion eller till återanvänd ning. Kommissionens utgångs punkt är källsortering, men här finns säkert en praktisk övre gräns hur långt hushållen vill och kan källsortera. – Om man från eldningsolja får cirka 10 megawatt energi per 1 ton avfall, får man från rent återvinningsbränsle ca 80 megawatt och från trä 3,5 megawatt. TIMO HIRSIMÄKI: – Det finns teknologi som inte kräver att hushållens avfall är så strikt källsor terat. Fjärrvärmen får i framtiden ta kanske 30 % av sitt bränsle från avfalls strömmen, det är ungefär vad varm vattnet drar per år i Finland. Vi lever i så olika verkligheter och vägen till en samsyn är både stenig och smal. Genom de kommunala massförbränningarna går man miste om materialåteranvänd ning, återvinning och i förlängningen en effektiv energiproduktion. Plast kan återan vändas om och om igen. NIL S TORVALDS: – Avfallsdirektiven som nu revideras i eU är inne på samma linje som ni. Om kunden inte själv vill sorte ra, så hämtar vi bort skräpet t.o.m. Industriavfall är renare än hushållens. FOTNOT: HETEKA KOMMER FRÅN FABRIKSNAMNET HELSINGIN TERÄSKALUSTETEHDAS OY, SOM HANN TILLVERKA TVÅ MILJONER RESÅRSÄNGAR I STÅL MELLAN 1932 OCH 1964 INNAN PRODUKTIONEN AV DEM LADES NED. Nej, alla mark och vattenägare, rederier eller industrilobbare har minsann inte älskat sina Natura 2000program, svaveldirektiv, REACHförordningar eller internationella konventioner. Skrattet ebbade snabbt ut. Förr förstod vi i Finland att ta till vara brännbart återanvänt avfall, men i och med alla förbränningsanläggning ar har man tyvärr glömt möjligheten att “förädla” materialåtervinningen. I Mellan europa har alla en egen varmvattenboi ler där energin kanske kommer från kärn eller kolkraft. Hetekan, vedspisen och grannens plåttak ligger där de ligger, på den havsbotten som i takt med landstigningen reser sig en decimeter på tio år. Så länge deponikostnaderna är låga, för folk sitt avfall dit för mass förbränning istället för att man tar till vara olika avfallskomponenter. "FÖRR FÖRSTOD VI I FINLAND ATT TA TILLVARA BRÄNNBART ÅTERANVÄNT AVFALL, MEN I OCH MED ALLA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR HAR MAN TYVÄRR GLÖMT MÖJLIGHETEN ATT “FÖRÄDLA” MATERIALÅTERVINNINGEN." TIMO HIRSIMÄKI nebl2017.indd 4 13/02/2017 10.57 5 EUROPABL ADET 2017 EUROPABL ADET INTERVJU FÖRETAGETS VD TIMO HIRSIMÄKI FÖRKLARAR OCH FÖREVISAR AVFALLSSORTERINGSPROCESSEN FÖR NILS TORVALDS. Idag, fyrtio år senare, har många gamla sedvanor förvandlats till miljöbrott, som täcks av lagrum i strafflagen. NIL S TORVALDS: – Förhållandet mellan hur stor del som kan återanvändas eller återvinnas till råvaruproduktion och slutproduktens renhet är intressant. Ska vi satsa på effektiverad källsortering för både hushålls och industriavfall. Vad som nu finns kvar av dem idag vet blott abborren. Vi åkte till Seinäjoki (Östermyra) för att bekanta oss med hur ett företag, Lakeuden Ympäristö huolto, tar hand om industriavfall och vars kungstanke är att från sorterat avfall få så rent återvinningsbränsle som möjligt. Och i ett litet land som Finland, med långa avstånd och glesbebyggelse, bör man komma överens om hur och vem som ska hantera avfallsströmmarna. Massförbränning ger endast 0.5 mega watt. via bio avfall till biogas och endast 1 % går till slutförvaring på avstjälpningsplats, s.k. På vilket sätt man kan diversifiera strömmarna och kostnadsnivån är det intressanta. Vi väntade ingalunda på skymningen. Vi har även kunder som hämtar allt avfall direkt till företagets gård; snyggt källsorterat och färdigt intervjU ELISABET RANTSCHUKOFF FOTO Elisabet Rantschukoff INFOGRAFIK Lotta Fors att användas som råmaterial. «Kanske det finns en ledig plats på vikens botten mittemellan hetekan och den gamla vedspisen”, skämtade jag. I grunden har vi som människor ändå undan för undan genom gått en slags grön mental metamorfos, där lagstiftning men också en allmän attitydförändring, medvetenhet kring tillståndet för vår sarga de planet, har väckt vårt ömmande samvete. Men allt annat kunde man med tanke på våra behov sätta i samma behållare. Ju renare avfall, desto lägre kostnader. FÖRVALTNINGSCHEF KATJA HAUTAMÄKI SYNS TILL HÖGER. Ror man ut till grynnorna i Västerviken kan man fortfarande se de spretande resterna av grannens bastuplåttak. 58 % är ungefär det som även kun den vill komma upp till vid den egna insamlingspunkten för att hålla avfalls kostnaderna i schack. Och vikbottnen. Kvar på ytan finns hur som helst en kollektiv, pinsam vetskap om att deras marina grav symboliserar en tidsera, som till all lycka inte kommer tillbaka. Det viktigaste vore att separera bioavfallet från resten. Och det bör utnyttjas till ny råvarupro duktion för att i slutet av sin återvin ningscykel förbrännas. H ÖSTENS SEDVANLIGA ARBE TSL ÄGER PÅ stugan urartade i mental olyd nad då vi med bröderna betraktade en gammal sönderrostad skott kärra bakom uthuset och undrade vart vi ska föra den. Vi var i gott sällskap
Och det hon puffar ut ger en svag behaglig doft av stekt strömming eller färska mun kar. När vårt nya raf finaderi står färdigt, kommer vi att dela med oss av våra erfarenheter till alla som vill veta – inte bara hur vi förädlar fiskrenset utan även hur vi konverterar dieselfordonen till drift på fiskdiesel. En miljon kilo fiskdiesel ska raffineras per år och därmed minska koldiox idutsläppen till atmosfären med tre miljoner kilo. Det låter konstigt, men enligt kemins lagar genererar ett kilo olja faktiskt tre kilo koldioxid när den förbränns. Spänningen var stor. ÅU TEMA NYA 6 2017 NYA En dag funderade Sixten över feno menet att den fasta substansen i fisk renset alltid snabbt sjönk till tunnans botten medan den övre halvan av tun nan blev fylld med en vacker guldgul olja som det kändes lite synd att kasta bort. Och hon sjunger ännu, nästan sex år senare. Han började experimentera med att rena oljan och prövade bland an nat att använda den då uppkomna produkten till att impregnera trävir ket i fiskemuséets stora altan. FOTO Knut Grüssner "STARTMOTORN RUSKADE TILL EN GÅNG – OCH EN GÅNG TILL – OCH PLÖTSLIGT BRUMMADE HON TILL, SLÄPPTE UT EN LITEN PUFF DÄR BAK OCH BÖRJADE NYNNA, LÅGT MEN MJUKT OCH STADIGT." SIX TEN S JÖBLOM artikel UFFE GRÜSSNER Petrolax Ab:s styrelseordförande JAG K ÄNDE HUR spänningen grep tag i mitt mellangärde när jag sakta tryckte in nyckeln i tändningslåset på Torgunn och vred om. Torgunn behöver få många efterföljare om vi ska nå våra klimatmål. Det som var så spännande var att hon just hade blivit tankad med tvåhundra liter gyllengul olja som bara några dagar tidigare hade simmat omkring livs levande i form av regnbågslaxar i fiskaren Sixten Sjö bloms odling ute i Ålands hav. Den våren var den lilla metropolen Marie hamn den första staden i världen med fossilfri kollektivtrafik. NU, DRYGT FEM år efter Torgunns första klunk fiskdiesel, har fiskodlingen och bussbolaget tillsammans bildat ett företag som heter Petrolax och som förhoppningsvis ska ta hand om allt fiskavfall som produceras på Åland. Vår vision är att göra hela Åland till en fossilfri ögrupp. yngre stadsbussystrar, Embla, Ludmilla och Sigrun, smaka på den läckra fiskol jan och alla blev de lika förtjusta. Hon – med vikinganamnet Torgunn – var den största och finaste stads bussen i Mariehamn. Han byggde ett litet raffinaderi och började förädla oljan till biodiesel som kanske skulle kunna driva hans lastbil. Och visst funkade det! Det fun kade så bra att tidningarna började skriva om det. Det var inte alltid så lätt att bli av med renset. Alla små fiskod lingsorter på jorden borde gå in för att göra som vi och köra sina fordon och maskiner med egentillverkad fiskdiesel och även värma sina hus och odlingar med sin egen fiskolja. Skulle hon starta eller skulle hon säcka ihop med ett fiskben i halsen. Det påstod i alla fall journalisterna från Wall Street Journal i Usa som rest till Åland för Ludmillas och fiskdieselns skull och gjort research inför sitt reportage som slogs upp på första sidan i den stora tidningsjätten. Lika ljuvt. Det fungerade så bra att han gick ett steg vidare. Jag har aldrig hört en ljuvare sång. nebl2017.indd 6 13/02/2017 10.57. RENSET FRÅN LAXARNA BLIR TILL BRÄNSLET SOM SER TILL ATT TORGUNN RULLAR. Hemska tanke. Ibland grävde han ner det i marken och ibland skickade han det till någon pälsdjursuppfödare som matade sina rävar eller minkar med det. Vi hoppas att fler än vi ska få uppleva tillfredsställelsen att köra sina maskiner med gott samvete och utan att bidra till ökade koldioxidutsläpp. En tid senare fick även Torgunns BUSSEN SOM ÄLSKAR FISK En sann berättelse av Uffe Grüssner FRAMFÖR BUSSEN TORGUNN STÅR UFFE GRÜSSNER MED EN BURK FISKDIESEL OCH SIXTEN SJÖBLOM MED EN AV SINA ODLADE LAXAR. Startmotorn ruskade till en gång – och en gång till – och plötsligt brum made hon till, släppte ut en liten puff där bak och började nynna, lågt men mjukt och stadigt. Borta är den kväljande stanken av hennes fräna utsläpp från tiden då hon drack fossilt. DE T VAR DEN fiskdieseln som nu, den 2 maj 2011, låg i Torgunns tank och väntade på att pressas in i hennes för bränningssystem för att med explosiv styrka driva de stora kolvarna i den tvåhundrafemtio hästkrafter starka motorn upp och ner, eller becka fast hela hennes bränslesystem med en oge nomtränglig fiskgröt. Sådan dryck har hon inte fått en droppe av på hela den här tiden och kommer heller aldrig att få. FÖRR, NÄR SIXTEN rensade sina fiskar på van ligt sätt, tömde han inkråmet – alltså inälvor och annat som inte kunde ätas – i en stor plasttunna för att sedan föra bort det
Den dagen har man ett fungerande slu tet kretslopp. Det kan handla om en kommun, en region eller en del av ett land. metall och papper som har källsorterats och förts till ekopunkten. “Lokalt” är dock ett vitt begrepp. Därför sätter jag mig en kall novem berdag i bilen och kör till Närpes, växthusriket där tomater blir röda och gurkor gröna. För ett år sen köpte före taget en nygammal fabrik på 8000 m2 utanför Birmingham, Storbritannien där de små urbana Kmodellerna tillver kas. I tätorter där det är frågan om stora volymer, kompletterar man med un derjordiska kärl för t.ex. Många av utveckling sidéerna har kommit från innovativa personer som sökt nya sätt att återan vända och återvinna avfall. Vi bläddrar igenom otaliga broschy rer med otaliga modeller. Chauf fören sitter på höger sida och behöver ej gå ur hytten, utan kan via en joystick få en lång teleskopisk arm att greppa soptunnan och tömma den. 3 . Motorn stannar av och blir helt tyst under tiden. Det är det som Europa behöver. ntm tror att framtidens sopbilar drivs av grön el och har noll utsläpp. I glesbygder löns det att ha en sopbil med flerfackskärl, eftersom hushållen lär sig källsortera i fack och sopbilen kan tömma flera behållare på samma körtur och därför kan köra färre tu rer. 1 . Många länder har tagit efter. Huvudstrategin har från början varit att utgå från den lokala marknadens behov. BREXIT BLEV DET, MEN DEN HÄR ARTIKELN SKA INTE HANDLA OM BRITTERNAS KORTSIKTIGA POLITIK UTAN OM NÅGOT HELT ANNAT. Det är riktlinjerna i de stegen som styr oss på lång sikt och vi tror hårt på hushållsnära avhämt ning med källsortering. 2 . Släpvagnstill verkningen kompletterades 1975 med sopbilar. Vissa hybridmodeller kan t.o.m. QUATRO -BIL ARNA MED flerfack finns främst i Sverige och Danmark men även på Åland och i större finländska städer. Just nu inväntar vi eU:s beslut om avfallsdirektiven och därefter finns det en viss tidtabell för implementeringen. ÅU 1 2 3 7 EUROPABL ADET 2017 EUROPABL ADET INTERVJU HITTA ETT BÄTTRE SÄTT VARJE DAG! I JUNI FÖRRA ÅRET VAR HELA TEAM TORVALDS I LONDON FÖR ATT TA DEL AV REMAIN-KAMPANJEN. KUNDEN KOMMER med ett problem och vi löser det, säger Niklas Pada, direktör för sopbilsdivisionen. PÅ FRÅGAN OM var svårigheterna finns, kontrar Pada med att det inte finns svå righeter utan bara möjligheter. När den passerar, mär ker jag och vår dåvarande praktikant Karolina Bergvik vad det står på fordo net: ntm. NTM:S SOPBIL i London FOTO NTM FOTO / KAROLINA BERGVIK FOTO NTM nebl2017.indd 7 13/02/2017 10.57. En modell som börjar bli mycket populär och som slutmonteras utanför Bremen, Tyskland är sidlastaren. Quatrobilarna med flerfack finns främst i Sverige och Danmark men även i Helsingfors, Åbo, Vasa och på Åland. Jag kan inte förstå varför inte alla skulle gå in för källsorterade avfalls strömmar. Vi har alltid velat vara steget före och finnas på framkanten inom avfalls hanteringskedjan, säger Pada på ntm, som idag har världens mest kompletta produktsortiment av sopbilar och är den enda tillverkaren kvar i Norden. Båda reagerar genast. Kmodellerna maxi, midi, mini och mikro har rönt enorm framgång. I London. ntm:s huvudkontor och fabrik har sedan 1950 verkat på den österbottniska slätten. intervjU ELISABET RANTSCHUKOFF UNDER VÅR LOND ONVISTEL SE gick vi en dag genom den otroligt vackra och grön skande St James’ parken som ligger nära Buckingham Palace. Mitt i allt hör vi ett brummande bakom oss och en liten, behändig sopbil tar sig förbi oss på gräsmattan. Vi har accepterat och omfamnat att eU ger direktiv i olika steg och att utvecklingen inom avfallsbranschen inte går i en rät linje. Det här säger direktör Niclas Pada som basar för 350 anställda inom sop bilsdivisionen. Vi kommer till de ut släppsfria hybridmodellerna som går på el och där chassit drivs med biogas. ntm har även en fabrik i Tallinn med 40 an ställda som tillverkar stålkomponenter. Sopbilar för dessa un derjordiska avfallsbehållare var ntm först ut med i Finland. Solpa nelerna som räcker till uppvärmning av fem egnahemshus och som finns på ntmhusets tak, ska i framtiden kunna ladda elhybridbilarna under natten. Sopbilsvärl den är mycket större än jag någonsin trodde! Favoriten blir nog “Food Waste Monster” som “mumsar” i sig upp till 14 ton bioavfall. Kunden kommer med ett problem och vi löser det. FÖRE TAGE T H AR REKORDSTOR orderstock och söker arbetskraft med ljus och lykta: elektriker, hydrauliker, svetsare och montörer. ta till vara bromsenergin som används till att tömma soptunnorna. De tyska och holländska konkurrenter na som främst kör med baklastare har köpt ut alla andra. ntm. Det här är något för PlayStation generationen att jobba med, skrattar Niclas Pada. Numera står sopbilstillverk ningen för 80 procent av omsättningen och varje dag rullar tre färdiga sopbilar ut från fabriksbyggnaden
Och så vänder vi på per spektivet och tror att det vi har bakom oss har vi också framför oss. Alla europeiska dödliga konflikter har uppstått kring den centrala delen av Europas ekono miska strukturer. Vi håller ju alltid på med existentiella utmaningar där vi vet mer om vad som hänt än vad som finns framför oss. Och om Trump och hans rådgivare skapar ett oheligt för bund med Ryssland, vad innebär det för Europa. TORVALDS MENAR AT T vi inte såg molnen vid horisonten. Där finns mycket vi borde lära oss eller förstå. Också när det gäller Eu ropa. MEN H AR DU I DIN OMGIVNING PERSONER SOM TAR SIG AN DE T TA. Tyskarna höll i löftet, de insåg att den vägen kunde man klara sig. – Det mest fascinerande är kol och stålunionen. Det här blir full ständigt ogenomskinligt, i eU skyller man på det nationella och i det natio nella på eU. FOTNOT: LUDDITER: LUDDITERNA VAR ENGELSKA ARBETARE SOM I BÖRJAN AV 1800-TALET PROTESTERADE, OFTA GENOM ATT FÖRSTÖRA TEXTILMASKINER, MOT DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONENS FÖRÄNDRINGAR. – 1946 förvandlade Frankrike med Englands och Usa:s stillatigande med håll Saarområdet till ett protektorat. De destruktiva krafterna har en större trovärdighet på grund av våra fel! Vi måste säga det. Jag har alltid irriterat mig över det europe iska skönmåleri som vi nu får tillbaka. MEN VI K AN JU INTE ÅTERSK APA KONKURRENSEN. Skulle man än en gång erkänna att tyskarna blir jämbördiga. Men man sak nade två saker: Man kan inte tillverka stål utan att använda den till något. Man måste alltså ha ett teknologiskt kunnande som utnyttjar stålet. HUR TACKL AR MAN DE T O CH INTE BARA GER UPP. FOTO Mira Eklund – Av den orsaken borde vi använda all fantasi att tvinga britterna att tänka om och utnyttja det omtänket till att skriva om eU:s grundstadga. Och så har det gått något år och så har man sett följande kris vid horisonten och igen försökt anpassa strukturerna. Ju större det är, desto mera kan man skylla ifrån sig nationellt och överna tionellt . – Vi har ju en konkurrens med popu listiska rörelser som vi inte kan avfärda med att det är illa tänkt eller att de inte har läst sin historia. De allierade hade funderat på det tyska problemet och 1949 gav de Schumann i uppdrag att hitta på en lösning. BABELS TORN: BABELS TORN HAR OFTA TOLKATS SOM EN SYMBOL FÖR MÄNSKLIGT ÖVERMOD. ÅU 8 2017 NYA INTERVJU NYA artikel TORBJÖRN KEVIN F.d. Efter kriget visade det sig att det för två av stormakterna var särskilt svårt att uppfylla. Det handlar om en elementär hederlighet: Maskineriet ska kunna medge att något har gått fel. – Men vi var förblindade av att vi hade vunnit det kalla kriget, av den ihållande ekonomiska tillväxten, och såg inte att det egentligen hade vänt. Det här går att översätta till eU:s förhållanden. Alla som trumpetar ut att vi ska återgå till nationalstaten, det är livsfarligt, säger Torvalds. En jättelik utmaning, men inte finns det någon annan möjlighet än att försöka ta den. Då är ju lösningen inte att vi slutar med den teknologiska utveck lingen – den moderna ludditen skulle gå den vägen. Euron kom sedan i samma andetag. Den ena var Sovjetunionen och den andra parten är Frankrike. Fransmännen var illa pressade. – Problemet sammanhänger med sub sidiaritetsprincipen. – Jag är den som tvingas ut av de exis tentiella problemen, och jag får myck et medhåll. Och skillna den mellan att vara journalist och att vara predikant är att jag har ögonkon takt. Men han hittade ingen lösning. chefredaktör för Åbo Underrät telser FINNS DET EN VÄG UT UR EU:S KRIS: VI MÅSTE SKRIVA OM EU:S GRUNDFÖRDRAG DE T GÄLLER AT T koppla på det intellek tuella säkerhetsbältet när man ställer en fråga till Nils Torvalds. MEN ÄN EN GÅNG: HUR HINDRAR VI C YNISMEN TA ÖVER. Största delen av Europas länder. Och det är inte heller Tatlins torn som i modernistisk anda visade uppåt och framåt. – Vår världsbild håller inte ihop, vi by ter argumentationslinje och nivå när det passar oss. Då har du en personlig relation, så det finns en början på det här. I det läget säger Monnet: sätt kol och stål under samma tak. Våra beslutsstrukturer är byggda för sex länder och nu är vi 27 eller 28. I de lägen där eU kan lösa det bättre – vad är bättre. Efter de Gaulle kommer de nya ledarna Pompidou och Brandt som börjar bygga upp ett nytt och mera gemensamt Europa och det leder till att engelsmän, irländare, danskar m.fl. – Någon har sett den annalkande kri sen på någon horisont och i rädslans ögonblick har man vidtagit en åtgärd för att avvärja och bygga en struktur som utgår just från den krisen. Det skapar en oerhörd grå zon om var ansvaret egentligen ligger. Subsidiari tetsprincipen måste skrivas om. – Samtidigt är det kalla kriget på gång som tvingar Usa och England att omvärdera vad man ska göra med Tyskland. –Vi som tror oss se, och det är ju många, hur ska vi kommunicera det så att våra idéer befruktar varandra. – Och i den första eUtiden fanns som en stark drivkraft Frankrikes vilja att fortfarande vara en stark europeisk stormakt. Gravarna öppnar sig, plötsligt har vi alla de spöken som vi ville begrava 1945 här igen. Vad händer när Trump och Putin kommer överens om Krim eller Ukraina. kommer med. – Jag försöker läsa artiklar, dvs jag re sonerar indirekt med andra som finns därute, kanske inte i eUparlamentet. När spökmotståndaren föll bort föll också konkurrenstänkandet bort och det gör oss än mer blinda och döva. – Ta till exempel det västeuropeiska socialsystemet. – Och det här är ju en helt annan his toria än den rosenröda fredshistoria som vi har matats med. Om vi googlar subsidiaritet hittar vi dess his toria, i romerskkatolska kyrkan – men omvänt: Den säger att när man inte vet vem som gör det bättre så ska det göras på den lägsta nivån. MAN HADE KLARA OCH TYDLIGA NATION ELLA INTRESSEN OCH MAN FATTADE ETT BESLUT UTIFRÅN DESSA." NIL S TORVALDS om den första EUtiden 2007—2009 visade det sig att ganska lite av det vi trodde att var klart höll för tidens tryck. Därför stoppade de Gaulle britternas eUinträde. Marknadskrafterna skulle dessutom sköta alla problem. Och vi har jävla lite tid. En genial kontra punkt – och jag tror dessutom de har rätt. PÅ EN PUNK T hade eU:s grundare rätt: Utan det gemensamma Europa över lever inte Europa. Och det igen har att göra med det informationsöverflöd som strömmar över oss och i den strömmen plockar vi godtyckligt upp bitar som vi tycker passar oss och bygger upp små meta verkligheter. Den enda som försöker ge en förklaring. –Det var en svår fråga för fransmän nen. – Klarar vi inom eU av att göra något liknande. Senast jag intervjuade honom, 2015, hade han läst på i nutid: grekiske finansministern Varoufakis. Men det gällde att hitta investeringarna. Efter FOTO EP AUDIOVISUAL nebl2017.indd 8 13/02/2017 10.57 9 EUROPABL ADET 2017 EUROPABL ADET INTERVJU "OCH DET HÄR ÄR JU EN HELT ANNAN HISTORIA ÄN DEN ROSENRÖDA FREDSHISTORIA SOM VI HAR MATATS MED. Vem är vi som ska vända det här. – Det är därför jag är fascinerad av Monnet, en intellektuell gigant som såg vad som höll på att ske i ett läge där han kunde påverka det hela. Ändrar man gränserna ska det ske utgående från befolkningen. TORVALDS SK AFFADE SIG litteratur som berör Europas utvecklingshistoria. – Vill du ha musik till det här så är det Camille SaintSaëns Dance Macabre. MEN HUR KOMMER VI FÖRBI NATIONALISMEN. När den avtog fortsatte vi att leva på skuld och trodde att det ordnar sig på något sätt. GIVE T DE T TA , HUR ORK AR DU. Den politiska processen igen kräver att man borde veta vem som har gjort vad och varför. Vi levde i ett slags hybris och trodde att alla himlens portar skulle öppna sig. – Jag måste hitta bundsförvanter bland mina vänner i parlamentet som förstår det här, jag tror att oerhört många ser med oro på vad som kunde hända. Det fanns fortfarande i Tyskland där stål produktionen växte snabbare än den franska. Atlantdirektionen från 1941 sade att gränser inte får änd ras militärt. – För det första kan man inte ge upp. FÖRSÖKET ATT BYGGA ETT TORN ÄNDA UPP I HIMLEN HAR ANSETTS HA BESTRAFFATS MED SPRÅKFÖRBISTRINGEN, UPPDELNINGEN I OLIKA TUNGOMÅL, SÅ ATT ALLA MÄNNISKOR INTE LÄNGRE KUNDE FÖRSTÅ VARANDRA. Och samtidigt är det ju fruktansvärt fascinerande. Han har läst valda delar av Jean Monnets biografier. Detsamma gällde lite senare den jord brukspolitiska lösningen som också slöts utifrån nationella intressen – nu franska och holländska. Det skapar stora problem därför att de teknologiska förändring arna avskaffar en del arbeten och en del strukturer som har vidmakthållit arbetena. Jag tror inte att den sortens enskilda gigan ter i dagens värld kan påverka ett så mångfasetterat klockspel, men därför har ju alla människor som ser något av de här problemen ett alldeles speciellt ansvar. – Den teknologiska konkurrensen är fortsatt hård och om vi får en rekyl, vem hänger inte med. Frankrike hade efter kriget en teknologi som hade föråldrats redan på 1930talet. Men vem är vi. Och så har man försökt bygga upp ett Ba bels torn i många avseenden, men det är inte alls lika vackert som på Bruegel den äldres målning. Systemkonkurrensen, det som socialismen lovade, tvingade Västeuropa att förändra sina sociala strukturer. Om inte den hederligheten finns får vi en rekyl och så får vi en rekylens rekyl 10–20 år senare. Man ställde som mål att investera 27 procent av BNP. HUR FÅR VI DE T AT T VÄNDA. Redan de säkerhetspolitiska indikationerna är enorma. Jag tror inte att jag på långt när är så bra som det antyds, men jag är den enda som är där. Nu har han återvänt till de unionella urområdena. I Monnets förslag till det som sedan blir kol och stålunionen talar man uttryckligen om jämbördighet. Jean Monnet fick ansvaret. Vi var illa förblind ade i många avseenden och gjorde inga grundläggande förändringar. Monnet, fransman och en av unionens fäder, beskrivs av Torvalds som en intellektuell gigant. Monnet inser att om frans männen inte hittar på en lösning så kommer den av sig själv och på villkor som inte är deras. Europa kan inte försvaras utan Tyskland men Tyskland kan inte inlem mas i ett europeiskt försvar om det är under förmynderskap. nebl2017.indd 9 13/02/2017 10.57. SÅ HUR GÅR VI VIDARE. Och en del av den diskus sion jag hör är lite ludditisk. Om till exempel Marine Le Pen tar Frankrike ur eU kan man riva ned bygget på nolltid och sedan behöver vi kompromissernas kompromisser i evigheternas evighet för att bygga upp allt tillbaka. Det ger oss ingen lösning! UTAN DET GEMENSAMMA EUROPA ÖVERLEVER INTE EUROPA, SÄGER TORVALDS, HÄR PÅ BILD MED NÅGRA AV EKONOMIOCH VALUTAUTSKOTTETS MEDLEMMAR. – Vi har lite tid, men om man kan något av sin historia förstår man att våra politiska ledningar måste inse att vi behöver ett nytt grundfördrag. TORVALDS STÄLLDE SIG frågan: Vad har man försökt i motsvarande situatio ner. Men slutar vi med den teknologiska utvecklingen kör världen över oss och Europa blir ett utemuseum. Man hade klara och tydliga nationella intressen och man fattade ett beslut utifrån dessa. Den är genomförd på ett sätt som gör den omöjlig. SOVJE T H ADE SPRÄNGT sin första atom bomb. Tillväxten hade varit stark. SAMTALE T BÖRJAR MED en beskrivning: – Vi lever i en tid som av naturnöd vändighet innebär stora teknologiska förändringar och de förändrar också strukturerna. De ville bli den europeiska stormakten och hade föresatt sig att ha en större stål produktion än Tyskland. Om man i den demokra tiska kärnan inte vet vad man ansvarar för, hur skulle man då kunna sköta en demokratisk diskussion. Och sedan kommer den stora geopolitiska kan tringen efter Sovjetunionens fall. Man borde ha tagit två steg tillbaka och ritat upp den euro peiska gemenskapen med andra bygg klossar
Vi levde i ett slags hybris och trodde att alla himlens portar skulle öppna sig. Men vem är vi. Fransmännen var illa pressade. Efter kriget visade det sig att det för två av stormakterna var särskilt svårt att uppfylla. Om man i den demokra tiska kärnan inte vet vad man ansvarar för, hur skulle man då kunna sköta en demokratisk diskussion. Jag tror inte att jag på långt när är så bra som det antyds, men jag är den enda som är där. – Det mest fascinerande är kol och stålunionen. Marknadskrafterna skulle dessutom sköta alla problem. Den enda som försöker ge en förklaring. Vad händer när Trump och Putin kommer överens om Krim eller Ukraina. Man måste alltså ha ett teknologiskt kunnande som utnyttjar stålet. Och det igen har att göra med det informationsöverflöd som strömmar över oss och i den strömmen plockar vi godtyckligt upp bitar som vi tycker passar oss och bygger upp små meta verkligheter. TORVALDS SK AFFADE SIG litteratur som berör Europas utvecklingshistoria. Det här blir full ständigt ogenomskinligt, i eU skyller man på det nationella och i det natio nella på eU. Den ena var Sovjetunionen och den andra parten är Frankrike. – Jag försöker läsa artiklar, dvs jag re sonerar indirekt med andra som finns därute, kanske inte i eUparlamentet. Jag tror inte att den sortens enskilda gigan ter i dagens värld kan påverka ett så mångfasetterat klockspel, men därför har ju alla människor som ser något av de här problemen ett alldeles speciellt ansvar. Tyskarna höll i löftet, de insåg att den vägen kunde man klara sig. I det läget säger Monnet: sätt kol och stål under samma tak. MEN VI K AN JU INTE ÅTERSK APA KONKURRENSEN. Efter FOTO EP AUDIOVISUAL nebl2017.indd 8 13/02/2017 10.57 9 EUROPABL ADET 2017 EUROPABL ADET INTERVJU "OCH DET HÄR ÄR JU EN HELT ANNAN HISTORIA ÄN DEN ROSENRÖDA FREDSHISTORIA SOM VI HAR MATATS MED. FOTNOT: LUDDITER: LUDDITERNA VAR ENGELSKA ARBETARE SOM I BÖRJAN AV 1800-TALET PROTESTERADE, OFTA GENOM ATT FÖRSTÖRA TEXTILMASKINER, MOT DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONENS FÖRÄNDRINGAR. Våra beslutsstrukturer är byggda för sex länder och nu är vi 27 eller 28. Monnet, fransman och en av unionens fäder, beskrivs av Torvalds som en intellektuell gigant. – Samtidigt är det kalla kriget på gång som tvingar Usa och England att omvärdera vad man ska göra med Tyskland. – Jag är den som tvingas ut av de exis tentiella problemen, och jag får myck et medhåll. Och om Trump och hans rådgivare skapar ett oheligt för bund med Ryssland, vad innebär det för Europa. Då är ju lösningen inte att vi slutar med den teknologiska utveck lingen – den moderna ludditen skulle gå den vägen. Euron kom sedan i samma andetag. HUR TACKL AR MAN DE T O CH INTE BARA GER UPP. nebl2017.indd 9 13/02/2017 10.57. – Vill du ha musik till det här så är det Camille SaintSaëns Dance Macabre. Tillväxten hade varit stark. Om vi googlar subsidiaritet hittar vi dess his toria, i romerskkatolska kyrkan – men omvänt: Den säger att när man inte vet vem som gör det bättre så ska det göras på den lägsta nivån. Och det är inte heller Tatlins torn som i modernistisk anda visade uppåt och framåt. – Klarar vi inom eU av att göra något liknande. – Någon har sett den annalkande kri sen på någon horisont och i rädslans ögonblick har man vidtagit en åtgärd för att avvärja och bygga en struktur som utgår just från den krisen. Och så vänder vi på per spektivet och tror att det vi har bakom oss har vi också framför oss. Om inte den hederligheten finns får vi en rekyl och så får vi en rekylens rekyl 10–20 år senare. Detsamma gällde lite senare den jord brukspolitiska lösningen som också slöts utifrån nationella intressen – nu franska och holländska. – För det första kan man inte ge upp. Man hade klara och tydliga nationella intressen och man fattade ett beslut utifrån dessa. Man ställde som mål att investera 27 procent av BNP. Alla som trumpetar ut att vi ska återgå till nationalstaten, det är livsfarligt, säger Torvalds. chefredaktör för Åbo Underrät telser FINNS DET EN VÄG UT UR EU:S KRIS: VI MÅSTE SKRIVA OM EU:S GRUNDFÖRDRAG DE T GÄLLER AT T koppla på det intellek tuella säkerhetsbältet när man ställer en fråga till Nils Torvalds. HUR FÅR VI DE T AT T VÄNDA. Och vi har jävla lite tid. Då har du en personlig relation, så det finns en början på det här. När spökmotståndaren föll bort föll också konkurrenstänkandet bort och det gör oss än mer blinda och döva. Den politiska processen igen kräver att man borde veta vem som har gjort vad och varför. – 1946 förvandlade Frankrike med Englands och Usa:s stillatigande med håll Saarområdet till ett protektorat. PÅ EN PUNK T hade eU:s grundare rätt: Utan det gemensamma Europa över lever inte Europa. Det skapar stora problem därför att de teknologiska förändring arna avskaffar en del arbeten och en del strukturer som har vidmakthållit arbetena. Och sedan kommer den stora geopolitiska kan tringen efter Sovjetunionens fall. I Monnets förslag till det som sedan blir kol och stålunionen talar man uttryckligen om jämbördighet. MEN ÄN EN GÅNG: HUR HINDRAR VI C YNISMEN TA ÖVER. Nu har han återvänt till de unionella urområdena. –Det var en svår fråga för fransmän nen. Vi var illa förblind ade i många avseenden och gjorde inga grundläggande förändringar. GIVE T DE T TA , HUR ORK AR DU. – Den teknologiska konkurrensen är fortsatt hård och om vi får en rekyl, vem hänger inte med. Det här går att översätta till eU:s förhållanden. Jean Monnet fick ansvaret. – Problemet sammanhänger med sub sidiaritetsprincipen. – Och i den första eUtiden fanns som en stark drivkraft Frankrikes vilja att fortfarande vara en stark europeisk stormakt. TORVALDS MENAR AT T vi inte såg molnen vid horisonten. TORVALDS STÄLLDE SIG frågan: Vad har man försökt i motsvarande situatio ner. – Det är därför jag är fascinerad av Monnet, en intellektuell gigant som såg vad som höll på att ske i ett läge där han kunde påverka det hela. Det ger oss ingen lösning! UTAN DET GEMENSAMMA EUROPA ÖVERLEVER INTE EUROPA, SÄGER TORVALDS, HÄR PÅ BILD MED NÅGRA AV EKONOMIOCH VALUTAUTSKOTTETS MEDLEMMAR. Också när det gäller Eu ropa. När den avtog fortsatte vi att leva på skuld och trodde att det ordnar sig på något sätt. Det skapar en oerhörd grå zon om var ansvaret egentligen ligger. Den är genomförd på ett sätt som gör den omöjlig. Där finns mycket vi borde lära oss eller förstå. Vem är vi som ska vända det här. kommer med. MEN HUR KOMMER VI FÖRBI NATIONALISMEN. – Men vi var förblindade av att vi hade vunnit det kalla kriget, av den ihållande ekonomiska tillväxten, och såg inte att det egentligen hade vänt. SOVJE T H ADE SPRÄNGT sin första atom bomb. De allierade hade funderat på det tyska problemet och 1949 gav de Schumann i uppdrag att hitta på en lösning. Och så har det gått något år och så har man sett följande kris vid horisonten och igen försökt anpassa strukturerna. Atlantdirektionen från 1941 sade att gränser inte får änd ras militärt. Men det gällde att hitta investeringarna. Ändrar man gränserna ska det ske utgående från befolkningen. – Jag måste hitta bundsförvanter bland mina vänner i parlamentet som förstår det här, jag tror att oerhört många ser med oro på vad som kunde hända. Alla europeiska dödliga konflikter har uppstått kring den centrala delen av Europas ekono miska strukturer. Därför stoppade de Gaulle britternas eUinträde. Jag har alltid irriterat mig över det europe iska skönmåleri som vi nu får tillbaka. Ju större det är, desto mera kan man skylla ifrån sig nationellt och överna tionellt . Efter de Gaulle kommer de nya ledarna Pompidou och Brandt som börjar bygga upp ett nytt och mera gemensamt Europa och det leder till att engelsmän, irländare, danskar m.fl. Systemkonkurrensen, det som socialismen lovade, tvingade Västeuropa att förändra sina sociala strukturer. Europa kan inte försvaras utan Tyskland men Tyskland kan inte inlem mas i ett europeiskt försvar om det är under förmynderskap. Om till exempel Marine Le Pen tar Frankrike ur eU kan man riva ned bygget på nolltid och sedan behöver vi kompromissernas kompromisser i evigheternas evighet för att bygga upp allt tillbaka. Men slutar vi med den teknologiska utvecklingen kör världen över oss och Europa blir ett utemuseum. –Vi som tror oss se, och det är ju många, hur ska vi kommunicera det så att våra idéer befruktar varandra. Men han hittade ingen lösning. Det fanns fortfarande i Tyskland där stål produktionen växte snabbare än den franska. Skulle man än en gång erkänna att tyskarna blir jämbördiga. Redan de säkerhetspolitiska indikationerna är enorma. Senast jag intervjuade honom, 2015, hade han läst på i nutid: grekiske finansministern Varoufakis. Och skillna den mellan att vara journalist och att vara predikant är att jag har ögonkon takt. MAN HADE KLARA OCH TYDLIGA NATION ELLA INTRESSEN OCH MAN FATTADE ETT BESLUT UTIFRÅN DESSA." NIL S TORVALDS om den första EUtiden 2007—2009 visade det sig att ganska lite av det vi trodde att var klart höll för tidens tryck. Frankrike hade efter kriget en teknologi som hade föråldrats redan på 1930talet. Det handlar om en elementär hederlighet: Maskineriet ska kunna medge att något har gått fel. – Vi har lite tid, men om man kan något av sin historia förstår man att våra politiska ledningar måste inse att vi behöver ett nytt grundfördrag. SAMTALE T BÖRJAR MED en beskrivning: – Vi lever i en tid som av naturnöd vändighet innebär stora teknologiska förändringar och de förändrar också strukturerna. MEN H AR DU I DIN OMGIVNING PERSONER SOM TAR SIG AN DE T TA. En jättelik utmaning, men inte finns det någon annan möjlighet än att försöka ta den. Och samtidigt är det ju fruktansvärt fascinerande. ÅU 8 2017 NYA INTERVJU NYA artikel TORBJÖRN KEVIN F.d. Monnet inser att om frans männen inte hittar på en lösning så kommer den av sig själv och på villkor som inte är deras. Och en del av den diskus sion jag hör är lite ludditisk. Han har läst valda delar av Jean Monnets biografier. – Ta till exempel det västeuropeiska socialsystemet. Men man sak nade två saker: Man kan inte tillverka stål utan att använda den till något. De destruktiva krafterna har en större trovärdighet på grund av våra fel! Vi måste säga det. De ville bli den europeiska stormakten och hade föresatt sig att ha en större stål produktion än Tyskland. Och så har man försökt bygga upp ett Ba bels torn i många avseenden, men det är inte alls lika vackert som på Bruegel den äldres målning. FÖRSÖKET ATT BYGGA ETT TORN ÄNDA UPP I HIMLEN HAR ANSETTS HA BESTRAFFATS MED SPRÅKFÖRBISTRINGEN, UPPDELNINGEN I OLIKA TUNGOMÅL, SÅ ATT ALLA MÄNNISKOR INTE LÄNGRE KUNDE FÖRSTÅ VARANDRA. En genial kontra punkt – och jag tror dessutom de har rätt. FOTO Mira Eklund – Av den orsaken borde vi använda all fantasi att tvinga britterna att tänka om och utnyttja det omtänket till att skriva om eU:s grundstadga. SÅ HUR GÅR VI VIDARE. Största delen av Europas länder. – Och det här är ju en helt annan his toria än den rosenröda fredshistoria som vi har matats med. BABELS TORN: BABELS TORN HAR OFTA TOLKATS SOM EN SYMBOL FÖR MÄNSKLIGT ÖVERMOD. – Vi har ju en konkurrens med popu listiska rörelser som vi inte kan avfärda med att det är illa tänkt eller att de inte har läst sin historia. Vi håller ju alltid på med existentiella utmaningar där vi vet mer om vad som hänt än vad som finns framför oss. Man borde ha tagit två steg tillbaka och ritat upp den euro peiska gemenskapen med andra bygg klossar. – Vår världsbild håller inte ihop, vi by ter argumentationslinje och nivå när det passar oss. Subsidiari tetsprincipen måste skrivas om. Gravarna öppnar sig, plötsligt har vi alla de spöken som vi ville begrava 1945 här igen. I de lägen där eU kan lösa det bättre – vad är bättre
Under hösten, då de kalla väderförhål landena gjorde situationen allt mer pressande, började privatpersoner även erbjuda flyktingar husrum hemma hos sig. Barbara WinnHagelstam, Babs, var en av dessa personer. Tanken är att flyktingar ska få in en fot på den belgiska arbets marknaden genom en första anställ ning. Det jag däremot kan göra, är att mins ka lidandet på ett individuellt plan och sprida kännedom och empati. Men ärligt talat skulle endast vanlig caféverksamhet bli för tråkigt. Babs poängterar att den nuvarande integrationsprocessen är bristfällig, vilket har resulterat i att många andra och tredje generationens invandrare känner sig svikna av samhället. nebl2017.indd 10 13/02/2017 10.57. "JAG HAR INTE NÅGRA NAIVA FÖRESTÄLLNINGAR OM ATT KUNNA FÖRÄNDRA VÄRLDEN. Att starta en organisation krä ver mycket tid och energi. Det tycker jag att behövs i dagens värld”, avslutar Babs. En ickevinstdrivande restaurang “Our House” som ger tillbaka till samhället genom att erbjuda en hållbar integra tion av flyktingar som beviljats uppe hållstillstånd. Sedan hösten 2015 har jag vo lontärarbetat upp till 16 timmar om dagen för att hjälpa flyktingar, när detta gick upp för mig insåg jag att det inte är vanlig caféverksamhet jag ska syssla med – det är flyktingfrågan jag brinner för. Mycket har skrivits om den farliga vägen till Europa, de hemska förhållandena i flyktinglägren och den hårda asylprocessen. I sådana stunder är det viktigt att fokusera på delmål, att ta saker steg för steg och inte låta sig lamslås av att allt känns överväldigande. Samtidigt ska ett massivt pappersarbe te göras – förstås på det språk de ännu inte fått tid att lära sig. Babs konstaterar att det finns många utmaningar på vägen, både ad ministrativa och vad Babs kallar ”påhit tade”. ÅU 1 10 2017 NYA INTERVJU NYA intervjU NICOLETTE LINDGREN & MIRA EKLUND FLYK TINGSITUATIONEN I BRYSSEL . Med det syftar hon på tankar av tvivel och osäkerhet som ibland slår henne. Under oktober till december 2015 stod Babs och hennes familj värd för ett 50tal flyktingar och hennes enga gemang att hjälpa flyktingar växte sig allt större under höstens gång. STEG FÖR STEG. Babs jobbar även för tillfället på att skaffa sig en kundkrets hon är noga med att flyk tingarna ska känna sig uppskattade av kunderna och att de ska få möjlighet att presentera sin kultur på en jämlik nivå. Mångfalden som flyktingarna bidrar med ser hon dessutom som en direkt tillgång för “Our House”. – Det har alltid funnits en idé om att starta eget”, berättar Babs. Barbara WinnHagelstam en australiensiska som bor i Brys sel tillsammans med sin familj och som har engagerat sig aktivt i flykting frågan har funderat på just detta. Men ett sådant be sked är inte slutet på den långa resan utan det innebär tvärtom en hel drös nya utmaningar. I januari 2016 åkte hon till ett flyktingläger i Dunkerque, Frankrike, och under som maren 2016 åkte hon även ett par vän dor till Grekland. Det är dags att bli en del av samhället, skaffa ett jobb och boende samt etablera kontakter i ett land där få av flyktingarna kan språket och många är främmande för kulturen. Efter att de administrativa delarna avklarats, har Babs varit tvungen att hitta rätt per soner som kan hjälpa till. Ett positivt besked – ett beviljat uppehålls tillstånd – innebär givetvis en enorm glädje och lättnad. “Our House” är fortfa rande i stadiet att gå från idé till något konkret. ISTÄLLE T för ett vanligt café satsar Babs på en frivilligorganisation. Många som fått negativt besked går ett okänt öde till mötes. Restaurangen tar nämligen inte bara vara på de an ställdas erfarenheter, utan också deras ursprung och kultur som vävs in i mat och evenemang. Med hjälp av privata donationer kunde hon förse flyktingar med mediciner, mat och andra nödvän digheter. Men vad väntar dem som får ett positivt beslut. Ju mer Babs engagerade sig i att hjälpa flyktingarna, desto mer insåg hon hur mycket hon verkligen brinner för detta. Babs vill satsa på integration på gräsrotsnivå och skapa kontakter individer emellan. DET JAG DÄREMOT KAN GÖRA, ÄR ATT MINSKA LIDANDET PÅ ETT INDI VIDUELLT PLAN OCH SPRIDA KÄNNEDOM OCH EMPATI." BARBAR A WINN-H AGEL STAM FRÅN ENGAGEMANG TILL ENTREPRENÖRSKAP Idag är oerhört många människor på flykt från sina hem och sina hem länder. Tydligast kommer det ta att synas i menyerna som samman ställs på basis av de anställdas egna specialiteter från sina ursprungsländer. Slutmålet motiverar givetvis också: möjligheten att hjälpa till och göra skillnad. ”Innan jag engagerade mig i flyktingfrågan var tanken att öppna ett café eller en li ten restaurang. Babs tror starkt på att alla människor måste få känna sig sedda och bli upp skattade och det är här hennes entre prenörsanda tagit vid. Flera av de människor och familjer som Babs har träffat har börjat få besked på sina asylansökningar. E T T P OSITIV T BESKED – början på nya ut maningar. Verktyg för att sedan på egen hand navigera sig i samhället. Att skaffa jobb är svårt utan kontakter, kvalifikationer och språkkunskaper. Resurserna hos ett underbemannat Röda Korset räckte inte till och privatpersoner började or ganisera sig via en Facebookgrupp. – Jag har inte några naiva föreställ ningar om att kunna förändra världen. Då flyk tingströmmarna till Europa var som störst under 2015 omvandlades en park i centrala Bryssel stegvis till ett inof ficiellt flyktingläger. Många känner sig stressade, ensamma och frustrerade. Med ett sex månaders arbets kontrakt får den anställda en merit, språkkunskaper, ett nätverk och kul turkännedom. OUR H OUSE . De försåg flyktingarna med mat och tält
Under hösten, då de kalla väderförhål landena gjorde situationen allt mer pressande, började privatpersoner även erbjuda flyktingar husrum hemma hos sig. nebl2017.indd 10 13/02/2017 10.57 2 11 EUROPABL ADET 2017 EUROPABL ADET INTERVJU kolUmn ANNA-MAJA HENRIKSSON Partiordförande rÄdda eU! VAL K AN OF TA ÖVERR A SK A . Missnöjet och politikerföraktet riskerar då bara förstärkas! Vi går nu in i en avgörande tid för EU:s framtid. Då flyk tingströmmarna till Europa var som störst under 2015 omvandlades en park i centrala Bryssel stegvis till ett inof ficiellt flyktingläger. Att skaffa jobb är svårt utan kontakter, kvalifikationer och språkkunskaper. Frankrike och Tyskland väljer dess utom president. Flera av de människor och familjer som Babs har träffat har börjat få besked på sina asylansökningar. Mångfalden som flyktingarna bidrar med ser hon dessutom som en direkt tillgång för “Our House”. ÅU 1 10 2017 NYA INTERVJU NYA intervjU NICOLETTE LINDGREN & MIRA EKLUND FLYK TINGSITUATIONEN I BRYSSEL . “Our House” är fortfa rande i stadiet att gå från idé till något konkret. Många som fått negativt besked går ett okänt öde till mötes. Fin land behöver EU – och EU behöver ett konstruktivt Finland. Det är bra för oss alla att komma ihåg. Efter att de administrativa delarna avklarats, har Babs varit tvungen att hitta rätt per soner som kan hjälpa till. Ett positivt besked – ett beviljat uppehålls tillstånd – innebär givetvis en enorm glädje och lättnad. FOTO Privat nebl2017.indd 11 13/02/2017 10.57. Vi löser inte heller de miljöproblem som finns ensamma. Samtidigt ska ett massivt pappersarbe te göras – förstås på det språk de ännu inte fått tid att lära sig. Efter Brexitomröstningen, som tog många på säng, har vi nu dessutom fått börja vänja oss med att säga president Trump, och det är nog ännu mera överraskande. Babs tror starkt på att alla människor måste få känna sig sedda och bli upp skattade och det är här hennes entre prenörsanda tagit vid. Babs jobbar även för tillfället på att skaffa sig en kundkrets hon är noga med att flyk tingarna ska känna sig uppskattade av kunderna och att de ska få möjlighet att presentera sin kultur på en jämlik nivå. Just nu ser vi dessvärre trender som inte känns speciellt positiva runtom i vår värld. Barbara WinnHagelstam, Babs, var en av dessa personer. Det tycker jag att behövs i dagens värld”, avslutar Babs. Men vad väntar dem som får ett positivt beslut. Den nationalism som nu växer fram leder inte till något gott, och de kortsiktiga segrar populisterna vinner förvandlas snart till ännu större problem. Tanken är att flyktingar ska få in en fot på den belgiska arbets marknaden genom en första anställ ning. Mycket har skrivits om den farliga vägen till Europa, de hemska förhållandena i flyktinglägren och den hårda asylprocessen. Sedan hösten 2015 har jag vo lontärarbetat upp till 16 timmar om dagen för att hjälpa flyktingar, när detta gick upp för mig insåg jag att det inte är vanlig caféverksamhet jag ska syssla med – det är flyktingfrågan jag brinner för. Det är på det sättet vi också ger en ökad legitimitet för unionen. Den tydliga lärdomen är förstås att i alla val är det väljarna, och inte expertkommen tatorer eller gallupundersökningar som avgör valet. Verktyg för att sedan på egen hand navigera sig i samhället. E T T P OSITIV T BESKED – början på nya ut maningar. Restaurangen tar nämligen inte bara vara på de an ställdas erfarenheter, utan också deras ursprung och kultur som vävs in i mat och evenemang. Att starta en organisation krä ver mycket tid och energi. När världen blir allt mer orolig och stora frågor pockar på svar, är det bara tillsammans vi kan hitta lösningar som är hållbara. "JAG HAR INTE NÅGRA NAIVA FÖRESTÄLLNINGAR OM ATT KUNNA FÖRÄNDRA VÄRLDEN. Barbara WinnHagelstam en australiensiska som bor i Brys sel tillsammans med sin familj och som har engagerat sig aktivt i flykting frågan har funderat på just detta. SEDAN H ÖSTEN 2015 har Barbara Winn Hagelstam volontärarbetat upp till 16 timmar om dagen för att hjälpa flyk tingar. Det är dags att bli en del av samhället, skaffa ett jobb och boende samt etablera kontakter i ett land där få av flyktingarna kan språket och många är främmande för kulturen. Det var en positiv överraskning. Nu behöver EU ta vara på möjligheten att göra sig av med onödig byråkrati och att tydligt satsa på frågor som berör medborgarnas vardag . I den situation Europa är, behövs konstruktiva medlemsländer som motvikt till de länder där populister och nationalister tagit makten. De försåg flyktingarna med mat och tält. Det jag däremot kan göra, är att mins ka lidandet på ett individuellt plan och sprida kännedom och empati. Med hjälp av privata donationer kunde hon förse flyktingar med mediciner, mat och andra nödvän digheter. SFP:s starka röst i Bryssel fick en fortsättning. ISTÄLLE T för ett vanligt café satsar Babs på en frivilligorganisation. Resurserna hos ett underbemannat Röda Korset räckte inte till och privatpersoner började or ganisera sig via en Facebookgrupp. Det är ibland svårt att veta till vilket läger Finland hör idag. I sådana stunder är det viktigt att fokusera på delmål, att ta saker steg för steg och inte låta sig lamslås av att allt känns överväldigande. Under oktober till december 2015 stod Babs och hennes familj värd för ett 50tal flyktingar och hennes enga gemang att hjälpa flyktingar växte sig allt större under höstens gång. Slutmålet motiverar givetvis också: möjligheten att hjälpa till och göra skillnad. Finland har under hela sitt EU medlemskap varit en aktiv och konstruktiv partner inom EU och sökt sig en position där vi har haft inflytan de och kunnat påverka unionens utveckling. Jag har väldigt svårt att se vilken Finlands EU linje är för tillfället, och jag är säkert inte ensam. Många känner sig stressade, ensamma och frustrerade. Österrike valde president och Rumänien parlament. 2 . Med ett sex månaders arbets kontrakt får den anställda en merit, språkkunskaper, ett nätverk och kul turkännedom. Ju mer Babs engagerade sig i att hjälpa flyktingarna, desto mer insåg hon hur mycket hon verkligen brinner för detta. UNDER OK TOBER till december 2015 stod Babs och hennes familj värd för ett 50tal flyktingar. Tydligast kommer det ta att synas i menyerna som samman ställs på basis av de anställdas egna specialiteter från sina ursprungsländer. Med den obehagliga vind som blåst senaste tid runtom i världen finns det orsak att vara orolig. Babs poängterar att den nuvarande integrationsprocessen är bristfällig, vilket har resulterat i att många andra och tredje generationens invandrare känner sig svikna av samhället. Babs konstaterar att det finns många utmaningar på vägen, både ad ministrativa och vad Babs kallar ”påhit tade”. – Det har alltid funnits en idé om att starta eget”, berättar Babs. SFP vill bidra i detta nybygge! 1 . Men ett sådant be sked är inte slutet på den långa resan utan det innebär tvärtom en hel drös nya utmaningar. I år är det parlamentsval i Tyskland, Hol land, Frankrike och Tjeckien. STEG FÖR STEG. DET JAG DÄREMOT KAN GÖRA, ÄR ATT MINSKA LIDANDET PÅ ETT INDI VIDUELLT PLAN OCH SPRIDA KÄNNEDOM OCH EMPATI." BARBAR A WINN-H AGEL STAM FRÅN ENGAGEMANG TILL ENTREPRENÖRSKAP Idag är oerhört många människor på flykt från sina hem och sina hem länder. EU:s grundtanke om en bestående fred mellan medlemslän derna, och en fri rörlighet som stärker gemenskapen i Europa tillsammans med handel över nationsgränser utan hinder, och gemensamma satsningar på stora projekt som gagnar alla är nånting vi behöver se till att vi inte glömmer. Med det syftar hon på tankar av tvivel och osäkerhet som ibland slår henne. I december var det folkomröstning i Italien om grundlagen, en omröstning som skakade om eurosamarbetet. Tyvärr verkar det som att när SFP hamnade i opposition så tappade Finland också sin vision för EU. Det fungerar inte att kortsiktigt servera enkla svar på svåra frå gor. Babs vill satsa på integration på gräsrotsnivå och skapa kontakter individer emellan. I januari 2016 åkte hon till ett flyktingläger i Dunkerque, Frankrike, och under som maren 2016 åkte hon även ett par vän dor till Grekland. ”Innan jag engagerade mig i flyktingfrågan var tanken att öppna ett café eller en li ten restaurang. En ickevinstdrivande restaurang “Our House” som ger tillbaka till samhället genom att erbjuda en hållbar integra tion av flyktingar som beviljats uppe hållstillstånd. För Finlands del är det viktigt att EU fungerar, att EU är starkt och att konstruktiva lösningar hittas gemensamt för att vi ska kunna möta de problem vi står inför på bästa sätt. Men ärligt talat skulle endast vanlig caféverksamhet bli för tråkigt. OUR H OUSE . Det är inte många år sedan Nils Torvalds valdes in i EU parlamentet med ett personligt röstetal som säkert överraskade många. – Jag har inte några naiva föreställ ningar om att kunna förändra världen. Samtidigt är resultaten i dessa bäg ge val allvarliga signaler till de etablerade politikerna; att man också måste lyssna till dem som upplever att deras röst inte hörs
Flera olika intressen inom miljö och jordbrukspolitiken var repre senterade, vilket gav både bredd och djup åt de intressanta diskussionerna. Det europeiska samarbetet står inför många utmaningar, men viljan att söka gemensamma lösningar över nationsgränserna avtar i takt med att populismen vinner terräng i Europa. Inför utrikesministrarnas konferens i Moskva marsapril 1947 beskrev För enta staternas Moskvaambassadör det läge, som kunde uppstå ifall de västal lierade inte förändrade sina planer i förhållande till det ockuperade Tysk land: ”Det finns tecken på att dröm men om en förening av sovjetiska re surser med tysk teknisk färdighet och administrativ förmåga igen svävar över de sovjetiska ledarnas huvudkuddar.” Tyskland var den centrala sammanfo gande eller splittrande faktorn i Euro pas säkerhetspolitiska upplägg. Men i jämförelse med situationen efter första världs kriget hade styrkeförhållandena för ändrats radikalt. Europaparlamentariker Nils Torvalds (sFp) fungerar som ansvarig förhandlare inom den liberala grup pen alde och kommer att ha en aktiv roll i den fortsatta behandlingen av EFSI. Därmed skapades de strukturer som under de följande 45 åren skulle be stämma och utforma Europas öden. SYF TE T MED EFSI är att öka investering arna i Europa eftersom investeringarna 2007 2014 sjunkit med 15 %. Det lärde jag mig när Nils Torvalds bjöd in till besök i EU:s hjärta, att dialog är politi kens viktigaste redskap. Sovjetunionens eko nomiska och politiska sammanbrott innebar att kol och stålgemenska pens arvtagare – eU – fick påta sig det överväldigande ansvaret för Europas fortsatta ekonomiska och politiska ut veckling. ”Vad kan EU göra?”, frågar vi. Omvärderingen gäll de naturligtvis i första hand just Tysk land. Temat var miljö och jordbruk. Igen blev det ett tvärt kast när det nya Ryssland ville återvända till gam mal rysk stormaktspolitik. Bioraffinaderiet är det första i världen av den nya generationens raffinaderi, som vid sidan av högklassig cellulosa också producerar olika bioprodukter som tallolja, biokomposit och biogas. K ALL A KRIGE T H ADE börjat och ledde till en grundläggande omvärdering av situ artikel NILS TORVALDS ILLUSTRATION Lotta Fors ationen i Europa. De ska vara projekt som inte annars skulle finansieras av marknaden eller övriga eU fonder eller program, och som kan ha en karaktär "SOM UNG I SAMHÄLLSBYGGET ÄR DET SVÅRT ATT SE VILKET FRAMTIDENS EUROPA ÄR OCH VAD SOM ÄR VÄRT ATT JOBBA FÖR " FANNY WILLMAN rar mellan nationalstater. Lo kala politiker försökte efter bästa för måga anpassa sig till omständigheterna. Där för är det givande att bli mera insatt i mil jö och jordbruksfrågor. Efter att EFSI varit igång i 1 ½ år görs därför en halvtidsutvärdering av dess funktion. I efterklokhe tens belysning är det lätt att konstatera att alla delar av strukturen inte höll för trycket. Europas geopolitiska utmaningar mås te lösas just då och inte senare också om vi levde i illusionen om att tiden för Sovjetunionens auktoritära och repressiva inflytande över Europa var slut. För Frankrike var den här kantring en svårast. Den här andelen av EFSI:s budget är så gott som fullt utnyttjad, vilket tyder på ett stort behov av finan siering och att det idag är svårare för ett litet företag att få finansiering via andra vägar. Spjut spetsen i denna plan är den Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar – EFSI. Hur motstridiga åsik terna än verkar vara, går det alltid att hitta gemensamma nämnare och lösningar genom aktiv och öppen dialog och genom att sätta sig vid samma bord. Men Sargent såg också ett framväxande hot i Sovjetunionens infiltration. Samtidigt som många öns kar se flera broar mellan medlemsstaterna och en fördjupad integration och kanske fe deration i Europa, önskar andra bygga mu KÖPCENTRET TRIPLA I BÖLE, HELSINGFORS Tripla är en så kallad nollenergibygg nad, vilket innebär att det produceras minst lika mycket förnybar energi i byggnaden som den förbrukar icke förnybar energi per år. Yit är aktören bakom projektet i samarbete med EIB, Nordiska Inves teringsbanken, Danske Bank och Han delsbanken. Vi är många unga idealister som tror på, och vill jobba för, att våra dröm mar om ett djupare europeiskt samarbete ska bli verklighet. Det är inte riktigt sant. Europeisk säkerhetspolitik förutsatte alltså också en gemensam ekonomisk bas. Den vägen finns inte. Det är ingen överdrift att säga, att den struktur som under mödosamma förhandlingar hade skapats mellan Schumans presskonferens i maj 1950 och Romfördragets undertecknande i mars 1957, nu ställdes inför ett fredligt belastningsprov, som saknade mot stycke i modern historia. FOREIGN OFFICE – det brittiska utrikesmi nisteriet – hade fått i uppdrag av utri kesminister Anthony Eden att genast på våren 1945 göra en kallblodig ny bedömning av läget i Europa och värl den. Europeiska revisionsrätten har dock kritiserat av högre risk. Parallellt med utvärderingen behandlas ett förslag från eUkommis sionen om att förlänga EFSI till 2020 och öka garantin till ytterligare 185 miljarder. eUkommissionens första lagpaket med JeanClaude Juncker som kommissionsordförande var att lansera en investeringsplan för Europa. MEN DE T STÖRSTA kastet i Europas säker hetspolitik har vi eventuellt framför oss. Sen vände utvecklingen igen. Vid lunchtid under studiebesöket ber jag som stolt SUidealist om vegealternativet medan SLCstyrelsemedlemmarna vid bordet roat drar på munnen. Slutsatsen var den här: Västeuropa måste omorganiseras. Uppgiften gick till Orme Sargent. Mest känslig var si tuationen i Grekland trots att Winston Churchill och Stalin egentligen redan hade kommit överens om sina respek tive inflytelsesfärer på Balkan. Frankrikes gamla elit hade genom Vichyregimen förlorat allt inflytande och Charles de Gaulles målsättning var att återskapa Frankrikes storhet. Ledorden för byggnadsprojektet är energieffektivitet och miljövänlighet och det här kom mer att synas i bland annat hur avfalls hanteringen och vattenförbrukningen sköts. Potential finns och mycket gott kan alltså komma ur EFSI. Plötsligt var det Förenta staterna – inte Storbritan nien och ännu mindre Frankrike som ledde den europeiska utvecklingen. Foreign Office uppdaterade 1947 Sargents rapport och kom därmed till insikt om att Sovjetunionens expan sionsplaner utgjorde ett hot mot det brittiska samväldet. Samtidigt återstår en hel del frågetecken om ef fektiviteten och ändamålsenligheten. I NOVEMBER BJÖD EUROPAPARL AMENTARIKER Nils Torvalds in till ett välarrangerat och uppskattat studiebesök i Bryssel. Som ung i samhällsbygget är det svårt kolUmn FANNY WILLMAN Student dialog Är politikens viktigaste redskap SEDAN DEN EKONOMISK A krisen har Europa lidit brist på investeringar. Enligt kommissionen ska EIB tillsammans med privata investerare i EFSI projekten lyckas investera 315 miljarder euro mer än utan EFSI. EUROPA 1945-2017: SÄKERHETSPOLITIKENS TVÄRA KAST Vi tror väl för det mesta att Euro pas säkerhetspolitiska situation i det stora hela har varit oföränd rad sedan andra världskrigets slut. Både utvärderingen och förslaget behandlas i Europaparlamentet under våren 2017 och röstas slutgiltigt om i plenum i början av hösten. Truman var betydligt mindre optimistisk – eller godtrogen. Under det första av tre verksamhetsår hade EFSI lyckats mobilisera en tredjedel av investeringsmålet. Har du erfarenheter eller synpunkter du vill dela med dig om hur EFSI har fungerat eller kunde fungera bättre i framtiden. Storbritannien skulle slå vakt om sin ställning genom sina besittningar och genom att leda en europeisk omorga nisation av Frankrike och de mindre västeuropeiska staternas inbördes förhållanden. Det talas ofta om att EUsamarbetet be finner sig i kris. Samtidigt vinner populisterna fler och fler valsegrar med nationalismen som trumfkort. I klimatpolitiken har EU ett stort ansvar i att kräva mera klimatsmarta politiska be slut i medlemsländerna. nebl2017.indd 12 13/02/2017 10.57 EUROPABL ADET TEMA 13 EUROPABL ADET 2017 att se vilket framtidens Europa är och vad som är värt att jobba för. EFSI fung erar inom Europeiska Investeringsban ken (EIB). Säker hetspolitik har ofta byggt på illu sioner. Tyskland låg i ruiner och hade delats upp i fyra ockupationszoner. Frankrike lämnades lite åt sidan. Den 5 juni höll Förenta staternas nya utrikesminister George Marshall ett linjetal vid Harvard universitetets dimissionshögtid. Implikationerna av den här omvär deringen var gigantiska. Tack Nicke för inbjudan och för möjlig heten att höra också dem som resonerar litet annorlunda än en själv! FOTO EP AUDIOVISUAL NIL S TORVALDS artikel BEATA BJÖRKVALL förslaget om förlängning av EFSI som ett förhastat beslut eftersom det inte gjorts en grundlig utvärdering av nyt tan innan. Under de här omständigheterna ut vecklades Europa fram till den stora sovjetiska krisen 198991. Finland åtnjuter hittills stöd i två stora projekt som godkänts inom ra men av EFSI: METSÄ GROUPS BIORAFFINADERI I ÄÄNEKOSKI Det här är den största skogsindustri ella investeringen i Finlands historia. Globaliseringen och internationalismen knyter samman männ iskor över nationsgränser som aldrig förr. Men geopolitikens dramatik gav inte utrymme för bekväma övergångstider. I februari 1946 skrev George Ken nan sitt ”långa telegram”. EFSI är ett flexibelt in strument som varken har sektorspeci fik eller geografisk öronmärkning. Ett år senare var det dags för en bi strare bedömning. Den centrala tesen handlar därefter om två konkurrerande och antagonistiska eko nomiska och politiska system. Då hela värdekedjan tas i beaktande sysselsätter detta projekt 2500 personer, varav 1500 är helt nya arbetsplatser. Jordbrukspolitik är i allra högsta grad lika med EUpolitik, med avseende på både budgetanslag och politiskt belutsfattande. Eventuellt står vi därför inför en stor förändring just nu. Ändå är vi många som vågar hoppas på ett mer enat Europa. NATO och Förbundsrepubliken Tysklands ekonomiska och militära utveckling förhindrade den möjlighe ten. Eftersläpningen och bristerna i de ti digare öststaterna var ytterst stora och skulle redan under normala omstän digheter kräva långa övergångstider. Däre mot finns det ett alternativ, som till en del låter lätt ironiskt: Gör Europa stort igen – som en demokratisk, fredsbeva rande, ekonomiskt stark, militärt stabil och miljöpolitiskt ansvarsbärande glo bal aktör. Stor britannien hade i materiellt hänseende lidit minst och levde till en del i en insulär overklighet. Därför kunde de fyra utrikesministrarna inte komma överens om hur Tysklands framtid skulle utformas. I Europa ser vi idag två till synes mot satta utvecklingstrender. Den politiska målsättningen var att hålla ihop de tre egentliga segermak terna. Det är svårt att tro på ett bredare sam arbete i en verklighet med så många konflik ter, motsättningar och utmaningar. Landet hade egentligen be spetsat sig på att överta eller behärska en del av Tysklands ekonomiska re surser. Genom gemensamma och koordinerade sats ningar på eUnivå ska Europa fås till baka på fötterna och ekonomin på rätt spår igen. Den enda öronmärkningen som finns inom EFSI är för innovativa och snabbt väx ande små och medelstora företag. EFSIprojekten ska skapa sysselsätt ning och hållbar tillväxt, ge ett euro peiskt mervärde, samt vara i linje med eU:s målsättningar. I Europa åter kommer just i samband med de tvära kasten föreställningen om att det finns ”en tredje väg”: att Europa kan vara nå gonting mellan Förenta staterna och Ryssland. Den för Frankrikes del hotande krisen löstes av Jean Monnet och hans förslag om att skapa ett överstatligt or gan kring Europas kol och stålresurser. I de flesta fall är både frågan och svaret diffust. ÅU TEMA NYA 12 2017 NYA NÄR KRIGE T I Europa tog slut i maj 1945 försökte de före detta europeiska stor makterna anpassa sig till en ny verk lighet. Dela gärna med dig! EKONOMIN I EUROPA STARKARE GENOM HÅLLBARA INVESTERINGAR nebl2017.indd 13 13/02/2017 10.57. Det leder i sin tur till förändring ar. I Fin land förmedlas den här hjälpen via OP Gruppen. EFSI kan hjälpa de här företagen genom nationella eller regionala banker. Men illusioner krossas så småningom av nya verkligheter. Det kommer också att vara för bundet med illusioner. Roosevelt hade dött i april 1945 och hans efterträdare Harry S. Rapporten börjar med en redovisning över de ideologiska målsättningar Josif Stalin i olika sammanhang hade framfört. Uppvaknandet skulle komma med en smäll: den sovjetiska atombomben. Förenta staternas president Franklin D. Två motsattta in tressen strider uppenbarligen sinsemellan
Yit är aktören bakom projektet i samarbete med EIB, Nordiska Inves teringsbanken, Danske Bank och Han delsbanken. Landet hade egentligen be spetsat sig på att överta eller behärska en del av Tysklands ekonomiska re surser. EUROPA 1945-2017: SÄKERHETSPOLITIKENS TVÄRA KAST Vi tror väl för det mesta att Euro pas säkerhetspolitiska situation i det stora hela har varit oföränd rad sedan andra världskrigets slut. I Fin land förmedlas den här hjälpen via OP Gruppen. Däre mot finns det ett alternativ, som till en del låter lätt ironiskt: Gör Europa stort igen – som en demokratisk, fredsbeva rande, ekonomiskt stark, militärt stabil och miljöpolitiskt ansvarsbärande glo bal aktör. nebl2017.indd 12 13/02/2017 10.57 EUROPABL ADET TEMA 13 EUROPABL ADET 2017 att se vilket framtidens Europa är och vad som är värt att jobba för. Rapporten börjar med en redovisning över de ideologiska målsättningar Josif Stalin i olika sammanhang hade framfört. Men i jämförelse med situationen efter första världs kriget hade styrkeförhållandena för ändrats radikalt. Vi är många unga idealister som tror på, och vill jobba för, att våra dröm mar om ett djupare europeiskt samarbete ska bli verklighet. Den här andelen av EFSI:s budget är så gott som fullt utnyttjad, vilket tyder på ett stort behov av finan siering och att det idag är svårare för ett litet företag att få finansiering via andra vägar. Det lärde jag mig när Nils Torvalds bjöd in till besök i EU:s hjärta, att dialog är politi kens viktigaste redskap. Det talas ofta om att EUsamarbetet be finner sig i kris. I NOVEMBER BJÖD EUROPAPARL AMENTARIKER Nils Torvalds in till ett välarrangerat och uppskattat studiebesök i Bryssel. Europas geopolitiska utmaningar mås te lösas just då och inte senare också om vi levde i illusionen om att tiden för Sovjetunionens auktoritära och repressiva inflytande över Europa var slut. Den för Frankrikes del hotande krisen löstes av Jean Monnet och hans förslag om att skapa ett överstatligt or gan kring Europas kol och stålresurser. Omvärderingen gäll de naturligtvis i första hand just Tysk land. NATO och Förbundsrepubliken Tysklands ekonomiska och militära utveckling förhindrade den möjlighe ten. Efter att EFSI varit igång i 1 ½ år görs därför en halvtidsutvärdering av dess funktion. Den politiska målsättningen var att hålla ihop de tre egentliga segermak terna. Som ung i samhällsbygget är det svårt kolUmn FANNY WILLMAN Student dialog Är politikens viktigaste redskap SEDAN DEN EKONOMISK A krisen har Europa lidit brist på investeringar. I Europa åter kommer just i samband med de tvära kasten föreställningen om att det finns ”en tredje väg”: att Europa kan vara nå gonting mellan Förenta staterna och Ryssland. Det europeiska samarbetet står inför många utmaningar, men viljan att söka gemensamma lösningar över nationsgränserna avtar i takt med att populismen vinner terräng i Europa. Ett år senare var det dags för en bi strare bedömning. Parallellt med utvärderingen behandlas ett förslag från eUkommis sionen om att förlänga EFSI till 2020 och öka garantin till ytterligare 185 miljarder. Därför kunde de fyra utrikesministrarna inte komma överens om hur Tysklands framtid skulle utformas. Dela gärna med dig! EKONOMIN I EUROPA STARKARE GENOM HÅLLBARA INVESTERINGAR nebl2017.indd 13 13/02/2017 10.57. Lo kala politiker försökte efter bästa för måga anpassa sig till omständigheterna. Enligt kommissionen ska EIB tillsammans med privata investerare i EFSI projekten lyckas investera 315 miljarder euro mer än utan EFSI. Mest känslig var si tuationen i Grekland trots att Winston Churchill och Stalin egentligen redan hade kommit överens om sina respek tive inflytelsesfärer på Balkan. Under det första av tre verksamhetsår hade EFSI lyckats mobilisera en tredjedel av investeringsmålet. Potential finns och mycket gott kan alltså komma ur EFSI. MEN DE T STÖRSTA kastet i Europas säker hetspolitik har vi eventuellt framför oss. Inför utrikesministrarnas konferens i Moskva marsapril 1947 beskrev För enta staternas Moskvaambassadör det läge, som kunde uppstå ifall de västal lierade inte förändrade sina planer i förhållande till det ockuperade Tysk land: ”Det finns tecken på att dröm men om en förening av sovjetiska re surser med tysk teknisk färdighet och administrativ förmåga igen svävar över de sovjetiska ledarnas huvudkuddar.” Tyskland var den centrala sammanfo gande eller splittrande faktorn i Euro pas säkerhetspolitiska upplägg. Foreign Office uppdaterade 1947 Sargents rapport och kom därmed till insikt om att Sovjetunionens expan sionsplaner utgjorde ett hot mot det brittiska samväldet. Samtidigt som många öns kar se flera broar mellan medlemsstaterna och en fördjupad integration och kanske fe deration i Europa, önskar andra bygga mu KÖPCENTRET TRIPLA I BÖLE, HELSINGFORS Tripla är en så kallad nollenergibygg nad, vilket innebär att det produceras minst lika mycket förnybar energi i byggnaden som den förbrukar icke förnybar energi per år. Eftersläpningen och bristerna i de ti digare öststaterna var ytterst stora och skulle redan under normala omstän digheter kräva långa övergångstider. I de flesta fall är både frågan och svaret diffust. Uppgiften gick till Orme Sargent. Flera olika intressen inom miljö och jordbrukspolitiken var repre senterade, vilket gav både bredd och djup åt de intressanta diskussionerna. Under de här omständigheterna ut vecklades Europa fram till den stora sovjetiska krisen 198991. Det är ingen överdrift att säga, att den struktur som under mödosamma förhandlingar hade skapats mellan Schumans presskonferens i maj 1950 och Romfördragets undertecknande i mars 1957, nu ställdes inför ett fredligt belastningsprov, som saknade mot stycke i modern historia. Europeisk säkerhetspolitik förutsatte alltså också en gemensam ekonomisk bas. Implikationerna av den här omvär deringen var gigantiska. Ledorden för byggnadsprojektet är energieffektivitet och miljövänlighet och det här kom mer att synas i bland annat hur avfalls hanteringen och vattenförbrukningen sköts. Europeiska revisionsrätten har dock kritiserat av högre risk. Därmed skapades de strukturer som under de följande 45 åren skulle be stämma och utforma Europas öden. Roosevelt hade dött i april 1945 och hans efterträdare Harry S. Storbritannien skulle slå vakt om sin ställning genom sina besittningar och genom att leda en europeisk omorga nisation av Frankrike och de mindre västeuropeiska staternas inbördes förhållanden. Bioraffinaderiet är det första i världen av den nya generationens raffinaderi, som vid sidan av högklassig cellulosa också producerar olika bioprodukter som tallolja, biokomposit och biogas. EFSI kan hjälpa de här företagen genom nationella eller regionala banker. FOREIGN OFFICE – det brittiska utrikesmi nisteriet – hade fått i uppdrag av utri kesminister Anthony Eden att genast på våren 1945 göra en kallblodig ny bedömning av läget i Europa och värl den. Där för är det givande att bli mera insatt i mil jö och jordbruksfrågor. Uppvaknandet skulle komma med en smäll: den sovjetiska atombomben. Ändå är vi många som vågar hoppas på ett mer enat Europa. Då hela värdekedjan tas i beaktande sysselsätter detta projekt 2500 personer, varav 1500 är helt nya arbetsplatser. Men geopolitikens dramatik gav inte utrymme för bekväma övergångstider. Europaparlamentariker Nils Torvalds (sFp) fungerar som ansvarig förhandlare inom den liberala grup pen alde och kommer att ha en aktiv roll i den fortsatta behandlingen av EFSI. Den centrala tesen handlar därefter om två konkurrerande och antagonistiska eko nomiska och politiska system. Både utvärderingen och förslaget behandlas i Europaparlamentet under våren 2017 och röstas slutgiltigt om i plenum i början av hösten. Men Sargent såg också ett framväxande hot i Sovjetunionens infiltration. I efterklokhe tens belysning är det lätt att konstatera att alla delar av strukturen inte höll för trycket. Finland åtnjuter hittills stöd i två stora projekt som godkänts inom ra men av EFSI: METSÄ GROUPS BIORAFFINADERI I ÄÄNEKOSKI Det här är den största skogsindustri ella investeringen i Finlands historia. Det kommer också att vara för bundet med illusioner. Det leder i sin tur till förändring ar. Den 5 juni höll Förenta staternas nya utrikesminister George Marshall ett linjetal vid Harvard universitetets dimissionshögtid. EFSI fung erar inom Europeiska Investeringsban ken (EIB). Genom gemensamma och koordinerade sats ningar på eUnivå ska Europa fås till baka på fötterna och ekonomin på rätt spår igen. EFSIprojekten ska skapa sysselsätt ning och hållbar tillväxt, ge ett euro peiskt mervärde, samt vara i linje med eU:s målsättningar. Temat var miljö och jordbruk. K ALL A KRIGE T H ADE börjat och ledde till en grundläggande omvärdering av situ artikel NILS TORVALDS ILLUSTRATION Lotta Fors ationen i Europa. Frankrike lämnades lite åt sidan. Jordbrukspolitik är i allra högsta grad lika med EUpolitik, med avseende på både budgetanslag och politiskt belutsfattande. Tyskland låg i ruiner och hade delats upp i fyra ockupationszoner. Den vägen finns inte. Den enda öronmärkningen som finns inom EFSI är för innovativa och snabbt väx ande små och medelstora företag. Men illusioner krossas så småningom av nya verkligheter. Vid lunchtid under studiebesöket ber jag som stolt SUidealist om vegealternativet medan SLCstyrelsemedlemmarna vid bordet roat drar på munnen. EFSI är ett flexibelt in strument som varken har sektorspeci fik eller geografisk öronmärkning. Truman var betydligt mindre optimistisk – eller godtrogen. Eventuellt står vi därför inför en stor förändring just nu. I Europa ser vi idag två till synes mot satta utvecklingstrender. Frankrikes gamla elit hade genom Vichyregimen förlorat allt inflytande och Charles de Gaulles målsättning var att återskapa Frankrikes storhet. Förenta staternas president Franklin D. Säker hetspolitik har ofta byggt på illu sioner. I februari 1946 skrev George Ken nan sitt ”långa telegram”. Spjut spetsen i denna plan är den Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar – EFSI. Har du erfarenheter eller synpunkter du vill dela med dig om hur EFSI har fungerat eller kunde fungera bättre i framtiden. eUkommissionens första lagpaket med JeanClaude Juncker som kommissionsordförande var att lansera en investeringsplan för Europa. ÅU TEMA NYA 12 2017 NYA NÄR KRIGE T I Europa tog slut i maj 1945 försökte de före detta europeiska stor makterna anpassa sig till en ny verk lighet. I klimatpolitiken har EU ett stort ansvar i att kräva mera klimatsmarta politiska be slut i medlemsländerna. Globaliseringen och internationalismen knyter samman männ iskor över nationsgränser som aldrig förr. Sovjetunionens eko nomiska och politiska sammanbrott innebar att kol och stålgemenska pens arvtagare – eU – fick påta sig det överväldigande ansvaret för Europas fortsatta ekonomiska och politiska ut veckling. Slutsatsen var den här: Västeuropa måste omorganiseras. För Frankrike var den här kantring en svårast. Plötsligt var det Förenta staterna – inte Storbritan nien och ännu mindre Frankrike som ledde den europeiska utvecklingen. Två motsattta in tressen strider uppenbarligen sinsemellan. SYF TE T MED EFSI är att öka investering arna i Europa eftersom investeringarna 2007 2014 sjunkit med 15 %. Tack Nicke för inbjudan och för möjlig heten att höra också dem som resonerar litet annorlunda än en själv! FOTO EP AUDIOVISUAL NIL S TORVALDS artikel BEATA BJÖRKVALL förslaget om förlängning av EFSI som ett förhastat beslut eftersom det inte gjorts en grundlig utvärdering av nyt tan innan. ”Vad kan EU göra?”, frågar vi. Samtidigt vinner populisterna fler och fler valsegrar med nationalismen som trumfkort. Stor britannien hade i materiellt hänseende lidit minst och levde till en del i en insulär overklighet. Det är svårt att tro på ett bredare sam arbete i en verklighet med så många konflik ter, motsättningar och utmaningar. Samtidigt återstår en hel del frågetecken om ef fektiviteten och ändamålsenligheten. Sen vände utvecklingen igen. Igen blev det ett tvärt kast när det nya Ryssland ville återvända till gam mal rysk stormaktspolitik. Det är inte riktigt sant. Hur motstridiga åsik terna än verkar vara, går det alltid att hitta gemensamma nämnare och lösningar genom aktiv och öppen dialog och genom att sätta sig vid samma bord. De ska vara projekt som inte annars skulle finansieras av marknaden eller övriga eU fonder eller program, och som kan ha en karaktär "SOM UNG I SAMHÄLLSBYGGET ÄR DET SVÅRT ATT SE VILKET FRAMTIDENS EUROPA ÄR OCH VAD SOM ÄR VÄRT ATT JOBBA FÖR " FANNY WILLMAN rar mellan nationalstater
–Det var jättekul att få träffa männ iskor i min egen ålder från olika delar av Europa och få veta hur det är i de ras land. energi från skogen, skulle andra länder fritt få subventionera kol kraft. Bevakning av åländska frågor i EU samt kontakten till Åland ligger även på Antons bord. Parlamentet är en smältdegel av rang, där allt från nyliberala och federalistiska till ärkekonservativa och nationalistiska (i vissa fall främlingsfientliga) åsikter möts. Det är inte så konstigt, företag ska konkurrera på lika villkor för att det ska vara den bästa produk ten eller tjänsten som vinner – det vin ner vi alla på i längden. artikel ANTON NILSSON FOTO BEATA BJÖRKVALL nebl2017.indd 14 13/02/2017 10.57 EUROPABL ADET TEMA 15 EUROPABL ADET 2017 TE A M TO RV A LD S NILS TORVALDS NILS.TORVALDS@EP.EUROPA.EU Nils Torvalds är Europaparlamentariker sedan juli 2012 och ingår i den liberala gruppen ALDE. Det mesta av vårt företagande är idag vare sig vi vill eller inte globalt. –Vid ett tillfälle blev det diskussioner kring huruvida extrema partier ska få vara del av samhällsdebatten eller inte. Det är här eU och det som kallas ”den inre marknaden” kommer in i bilden. VILHELM FORSS NILS.TORVALDS-OFFICE@EP.EUROPA.EU Vilhelm från Tammerfors, med en ekonomie magisterexamen från Åbo Akademi, är praktikant på Nils Torvalds kontor under våren. Jag tror att exkluderande gör att debatten sned vrids på grund av support för orättvis behandling som exkludering visats leda till. Samordning och lika regler är i grunden något vi behöver för att kunna vara med och konkurrera och skapa nya jobb. Hon ansvarar för Nils Finlandskalender och sköter pressoch informationsverksamheten. eU kritiseras ofta för att använda sig av principen ”one size fits all”, en storlek eller ett system som ska passa alla medlemsländer. ANTON NILSSON ANTON.NILSSON@EP.EUROPA.EU Anton från Mariehamn, Åland, har en kandidatexamen från Handelshögskolan i Stockholm samt en magisterexamen i European Public Affairs från Maastricht University. Och inte bara en, utan två personers upplevelser. Skulle jag bli Europapar lamentariker blir det såklart en hel del resor dit. Allt detta innebär alde Young Visitors Programme, ett program som ger ungdomar chansen att under en vecka bekanta sig med eU:s institutio ner och personerna bakom dem. ZACHARIAS SANDVIK VAR EN AV 18 DELTAGARE I ALDE YOUNG VISITORS PROGRAMME. Katarina har dessutom huvudansvaret för Nils Brysselkalender. Ironiskt nog har de allt starkare nationalistiska och populistiska strömmarna i Europa och världen samtidigt gjort vår praktikperiod i EU:s hjärta otroligt intressant och lärorik. Arbetet i Finland innefattar bland annat bevakning av finländsk politik och media och att sköta kontakter till partifältet, företag och organisationer samt allmänheten. Hon ansvarar för arbetet med minoritetsintergruppen och tillsammans med Ville och Elisabet håller hon också i trådarna för besöksgrupperna. Det här gäller kanske framförallt på globala marknader som ofta verkar till stor del på internet. Vad har det här då med eU att göra. Kritiken finns ofta på goda grunder, men det är viktigt att man inte förhastar sig och dömer för snabbt. Alla nordbor var för att tillåta alla ha en åsikt i debatten medan många av de andra ville hålla dem utanför. Detsamma gäller också när det hand lar om sådant som stödutbetalningar eller subventioner. Terrordåd, Brexit och Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet är några av de händelser som skapat osäkerhet och som kommer att fortsätta göra det långt efter att vår praktikperiod tagit slut. Villes uppgifter på kontoret är bland annat att ordna praktiska arrangemang kring besöksgrupperna, kommunikation och att delta i det politiska arbetet tillsammans med teamet. Det kunde jag som ålänning känna igen mig i. – Ett högst aktuellt tema, konstaterar Zacharias efter veckan som gått; med en gemenskap som eU kommer många olika sorters människor och det är bra att få lite perspektiv. Detta är väldigt långt ifrån sanningen. Alla borde släppas in i debat ten, även om ingen annan håller med om de extrema åsikterna. Svaret är givetvis att det är omöjligt, men låt oss ändå göra ett försök. Att jobba i Europaparlamentet är både fascinerande, motiverande och frustrerande. Men det beror lite på. När man följer med EU-diskussionen på hemmaplan får man lätt bilden av att hela Europaparlamentet består av EUvänliga federalister som vill maximera EU:s makt i alla tänkbara och otänkbara frågor. Det skapar en ohållbar kapplöp ning uppåt. I en sådan smältdegel känns det tryggt att ha Team Torvalds, som kämpar för ett mer öppet och hållbart Europa. I ärlighetens namn var 2016 inget vidare år ur ett europeiskt och liberalt perspektiv. Träffar med eUpolitiker, workshop par, diskussioner och att få känna på den internationella atmosfären nere i Bryssel. Nils är ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och suppleant i budgetutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor samt fiskeriutskottet. H UR SAMMANFAT TA FEM FARTF Y LLDA månader på 1500 tecken. Dessutom är Nils suppleant i både undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin och undersökningskommittén som granskar Panamaläckan. HUR VAR DE T AT T SPENDERA EN VECK A MED LIK A SINNADE UNGD OMAR. Tack Nicke, Anton, Beata, Ebet och Kätz för att ni fortsätter kämpa och för att vi fick vara med på resan! kolumn MIRA EKLUND & NICOLETTE LINDGREN Praktikanter praktik kryddad med dramatik ELISABET RANTSCHUKOFF ELISABET.RANTSCHUKOFF@LA.EUROPAPARL. INRE MARKNADEN KRÄVER LIKA REGLER FÖR ALLA DE T TAL A S OF TA om en ”rättvis spelplan” för våra företag. Tanken om att rädda världen må innehålla en släng av både storhetsvansinne och blåögdhet, men skam den som ger sig. Anton ansvarar främst för bevakningen av fiskeriutskottet, utskottet för ekonomioch valutafrågor samt för undersökningskommittén som granskar Panamaläckan. –Jag kommer gärna tillbaka, det är en hemskt trevlig och fin stad. ÅU LÖRDAG 4 MARS 2017 38 TEMA NYA 14 2017 NYA artikel & Foto NICOLETTE LINDGREN EN VECKA I EU-BUBBLAN Z ACH ARIA S SANDVIK ÄR 16åringen från Mariehamn som med en imponerande ansökan gjorde intryck på hela Team Torvalds då en åländsk praktikant för hösten 2016 söktes. Någon har sagt att det bästa med eU ofta inte syns direkt – till den kategorin hör definitivt den inre marknaden. Det krävs en vilja och förmåga att samarbeta och kompromissa, samtidigt som en ryggrad och ett mod att stå på sig och sina värderingar då situationen kräver det är ett lika stort måste. EN SISTA FRÅGA , KOMMER VI SE DIG I BRYSSEL IGEN. FRAMKOM NÅGRA OLIKHE TER. En intressant aspekt som alltför sällan lyfts fram. BEATA BJÖRKVALL BEATA.BJORKVALL@EP.EUROPA.EU Beata från Helsingfors, med en politices magisterexamen från Åbo Akademi, ansvarar främst för bevakningen av budgetutskottet. Har vi inte det, är det plötsligt den som råkar ha bäst regler som vinner och inte den som produce rar den bästa varan eller tjänsten. Den na gång med fokus på diversitet. Skulle vi fritt få subven tionera t.ex. För att garantera en tillräckligt bred helhetsbild av vad som är på gång i EU bevakar Nils och hans team tillsammans också de övriga utskotten. Ska exempelvis ett spelbolag från Norden, som vill följa reglerna, ha en enda chans att konkur rera med spelbolag från länder där man inte har samma tradition av att försöka förhindra och upptäcka pen ningtvätt, måste reglerna vara någor lunda lika. Tvärtom finns det i Europaparlamentet minst lika stora om inte större ideologiska skillnader som i den nationella politiken. Då måste vi komma ihåg att reglerna finns där av en anledning. Vi kan ibland känna att det är besvärligt när eUregler hin drar exempelvis subventioner av så dant som vi tycker är bra. Tillsammans med Ville och Beata koordinerar hon också besöksgrupperna. Väldigt mycket faktiskt. "TANKEN OM ATT RÄDDA VÄRLDEN MÅ INNEHÅLLA EN SLÄNG AV BÅDE STORHETSVANSINNE OCH BLÅÖGDHET, MEN SKAM DEN SOM GER SIG." MIR A EKLUND & NICOLE T TE LIND GREN MINA HEMSID OR FÖRN YA S! GÅ IN O CH KOLL A NIL STORVALDS.FI nebl2017.indd 15 13/02/2017 12.17. För att det ska kunna finnas en möjlighet att ha det vi kallar en rätt vis spelplan, behöver vi ha regler som är lika för alla. KATARINA DAHLMAN KATARINA.DAHLMAN@EP.EUROPA.EU Katarina från Esbo, politices magister från Helsingfors universitet, ansvarar i första hand för bevakningen av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt för undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin. EUROPA.EU Elisabet kommer från Vasa och fungerar som Nils medarbetare i Finland. Särskilt intressant var det att träffa en kille från Baskien som rättade till alla som antog honom vara span jor. Utöver arbetet i utskotten leder Nils arbetet i Europaparlamentets intergrupp för minoritetsfrågor och är suppleant i EU:s Rysslanddelegation. Dessutom är Nils nyvald viceordförande i Alde. Att bara handla inn anför landets gränser tar företagaren bara en viss bit på vägen men ska ett företag växa, behöver man vid en viss punkt ta steget ut i världen. Ansökan gav ho nom inte praktiken men likväl tog den honom till Bryssel
Att jobba i Europaparlamentet är både fascinerande, motiverande och frustrerande. Detta är väldigt långt ifrån sanningen. VILHELM FORSS NILS.TORVALDS-OFFICE@EP.EUROPA.EU Vilhelm från Tammerfors, med en ekonomie magisterexamen från Åbo Akademi, är praktikant på Nils Torvalds kontor under våren. EUROPA.EU Elisabet kommer från Vasa och fungerar som Nils medarbetare i Finland. När man följer med EU-diskussionen på hemmaplan får man lätt bilden av att hela Europaparlamentet består av EUvänliga federalister som vill maximera EU:s makt i alla tänkbara och otänkbara frågor. Tanken om att rädda världen må innehålla en släng av både storhetsvansinne och blåögdhet, men skam den som ger sig. Hon ansvarar för Nils Finlandskalender och sköter pressoch informationsverksamheten. H UR SAMMANFAT TA FEM FARTF Y LLDA månader på 1500 tecken. Dessutom är Nils suppleant i både undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin och undersökningskommittén som granskar Panamaläckan. En intressant aspekt som alltför sällan lyfts fram. Ironiskt nog har de allt starkare nationalistiska och populistiska strömmarna i Europa och världen samtidigt gjort vår praktikperiod i EU:s hjärta otroligt intressant och lärorik. I ärlighetens namn var 2016 inget vidare år ur ett europeiskt och liberalt perspektiv. Arbetet i Finland innefattar bland annat bevakning av finländsk politik och media och att sköta kontakter till partifältet, företag och organisationer samt allmänheten. Det krävs en vilja och förmåga att samarbeta och kompromissa, samtidigt som en ryggrad och ett mod att stå på sig och sina värderingar då situationen kräver det är ett lika stort måste. Anton ansvarar främst för bevakningen av fiskeriutskottet, utskottet för ekonomioch valutafrågor samt för undersökningskommittén som granskar Panamaläckan. Tack Nicke, Anton, Beata, Ebet och Kätz för att ni fortsätter kämpa och för att vi fick vara med på resan! kolumn MIRA EKLUND & NICOLETTE LINDGREN Praktikanter praktik kryddad med dramatik ELISABET RANTSCHUKOFF ELISABET.RANTSCHUKOFF@LA.EUROPAPARL. Dessutom är Nils nyvald viceordförande i Alde. BEATA BJÖRKVALL BEATA.BJORKVALL@EP.EUROPA.EU Beata från Helsingfors, med en politices magisterexamen från Åbo Akademi, ansvarar främst för bevakningen av budgetutskottet. I en sådan smältdegel känns det tryggt att ha Team Torvalds, som kämpar för ett mer öppet och hållbart Europa. Villes uppgifter på kontoret är bland annat att ordna praktiska arrangemang kring besöksgrupperna, kommunikation och att delta i det politiska arbetet tillsammans med teamet. Tillsammans med Ville och Beata koordinerar hon också besöksgrupperna. Hon ansvarar för arbetet med minoritetsintergruppen och tillsammans med Ville och Elisabet håller hon också i trådarna för besöksgrupperna. ÅU 39 LÖRDAG 4 MARS 2017 EUROPABL ADET TEMA 15 EUROPABL ADET 2017 TE A M TO RV A LD S NILS TORVALDS NILS.TORVALDS@EP.EUROPA.EU Nils Torvalds är Europaparlamentariker sedan juli 2012 och ingår i den liberala gruppen ALDE. Katarina har dessutom huvudansvaret för Nils Brysselkalender. "TANKEN OM ATT RÄDDA VÄRLDEN MÅ INNEHÅLLA EN SLÄNG AV BÅDE STORHETSVANSINNE OCH BLÅÖGDHET, MEN SKAM DEN SOM GER SIG." MIR A EKLUND & NICOLE T TE LIND GREN MINA HEMSID OR FÖRN YA S! GÅ IN O CH KOLL A NIL STORVALDS.FI nebl2017.indd 15 13/02/2017 12.17. Terrordåd, Brexit och Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet är några av de händelser som skapat osäkerhet och som kommer att fortsätta göra det långt efter att vår praktikperiod tagit slut. För att garantera en tillräckligt bred helhetsbild av vad som är på gång i EU bevakar Nils och hans team tillsammans också de övriga utskotten. Tvärtom finns det i Europaparlamentet minst lika stora om inte större ideologiska skillnader som i den nationella politiken. Och inte bara en, utan två personers upplevelser. Bevakning av åländska frågor i EU samt kontakten till Åland ligger även på Antons bord. KATARINA DAHLMAN KATARINA.DAHLMAN@EP.EUROPA.EU Katarina från Esbo, politices magister från Helsingfors universitet, ansvarar i första hand för bevakningen av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt för undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin. Nils är ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och suppleant i budgetutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor samt fiskeriutskottet. Parlamentet är en smältdegel av rang, där allt från nyliberala och federalistiska till ärkekonservativa och nationalistiska (i vissa fall främlingsfientliga) åsikter möts. Utöver arbetet i utskotten leder Nils arbetet i Europaparlamentets intergrupp för minoritetsfrågor och är suppleant i EU:s Rysslanddelegation. Svaret är givetvis att det är omöjligt, men låt oss ändå göra ett försök. ANTON NILSSON ANTON.NILSSON@EP.EUROPA.EU Anton från Mariehamn, Åland, har en kandidatexamen från Handelshögskolan i Stockholm samt en magisterexamen i European Public Affairs från Maastricht University
Året i in tergruppen avrundades passligt nog med en arbetsresa till just San Sebastián. Det har varit ett tufft år, inte minst för EU, då populismens förenklande och nationalismens in åtriktade politik har sköljt över oss med råge. Att få till stånd en åtgärdsplan för decimering av skarvstammen på kort och lång sikt tycks sitta hårt åt och inom kort är skarvarna här igen. Syftet med att ut nämnas till kulturhuvudstad är att ge städerna möjlighet att synliggöra och utveckla sitt kulturliv. Glömmas ska inte heller de attentat Turkiet under året utsatts för. Ter rordåden i Bryssel fortsatte skaka om ett Europa som ännu inte kommit över attentaten i Paris. DSM strategin består av lagförslag på en mängd olika områden, allt från mervärdesbeskattning till upphovsrätt och konsumentskyddsregler. MIN O RIT E T ER Flerspråkiga San Sebastián i Baskien var under 2016 europeisk kulturhuvudstad. nebl2017.indd 16 13/02/2017 10.57. Premiärminister David Cameron meddelar kort efter valnederlaget sin avgång och efterträds av Theresa May som gång på gång understrukit att brexit innebär brexit. FOTO EP AUDIOVISUAL FOTO PIXABAY PANAMAD OKUMENTEN Miljontals dokument från den pa namanska advokatfirman Mossack Fonseca offentliggjordes i april 2016 av journalister från 76 olika länder. Tröskeln för att Parisavtalet ska träda i kraft (att minst 55 länder som står för minst 55 % av världens utsläpp måste ratificera avtalet) passerades då med god mar ginal. Utskottets uppgift har varit att under 2016 granska skandalen och se över vad EUkommissionen och medlemsländerna på förhand känt till. Tysk land drabbades i juli av en skottlossning vid ett köpcentrum i München och ytterligare ett lastbilsdåd ägde rum i Berlin då en långtradare rammade in i en av stadens välbesökta jul marknader i december. Så snart artikel 50 triggats igång påbörjas förhandlingarna som sätter villkoren för skilsmässan. Den skarvarbetsgrupp som tillsattes under hös ten 2015 kom under våren 2016 enhälligt fram till konkreta handlingsresultat under god ledning av AnnaMaja Henriks son. Nu är det dags att börja arbetet med att hålla ökningen av den globala uppvärmningen till under 2 grader. FOTO BEATA BJÖRKVALL AT TENTATENS ÅR På flera håll i Europa har 2016 inneburit höjda säkerhetsnivåer på grund av de attentat som skett. Det är ett av Junckerkommissionens prioriteringsområden med syfte att få den digitala inre mark naden att fungera och skapa nya innovationer och jobbtillfäl len. Italiens premiärminister Matteo Renzi avgår efter att nejsidan, med Femstjärnerörelsen i spetsen, tog hem segern i folkomröstningen om att införa ett förnyat politiskt system i Italien. Desto mer kontroversiellt blev avtalets upprätthållande efter kuppförsöket i juli och före slagna lagändringar om att återinföra dödsstraff i Turkiet. Folkomröstningen ägde ändå rum och efter en vår av högljutt kampanjande för både lämna och stannasidan, stod det på fredagsmorgonen den 24 juni klart att vi har ett brittiskt utträde framför oss. Åtgärderna väntar dock ännu på sin lösning. Avsikten med avfallsdi rektiven är att förbättra och effektivera avfallshanteringen i EU så att återanvändnings och återvinningsgraderna höjs i samband med ökad resurseffektivitet. FOTO EP AUDIOVISUAL PARISAV TALETS IKRAF T TRÄDANDE Den 4 oktober godkände Europaparlamentet, med rungande 610 röster för av totalt 679, ratificeringen av det globala klimatavtal som slöts i Pa ris i december 2015. FOTO PIXABAY FLY K T IN GSI T UAT I O NEN O CH T U RKIE T För att lindra en fortsatt ansträngd flyktingsituation förhandlade EU fram en gemensam handlingsplan med Turkiet i mars 2016. Med vallöften om att upprätta murar, införa inreseförbud för muslimer och fängsla motkandidaten valdes Donald Trump som USA:s 45:e president i november. Delstatsvalet i tyska MecklenburgVorpom mern tvingade förbundskansler Angela Merkels parti, CDU, att lämna utrymme för högerpopulistiska AFD. Då ar betet med DSM går framåt har finska företag en bra chans att hävda sig tekniskt kunnande och innovationer behövs! FOTO CREATIVE COMMONS P OPULISMENS FRAMFART Europa har fortfarande inte häm tat sig efter Brexit. I Europaparlamentet tillsattes en undersökningskommitté med syfte att utreda de problem, gällande skatteflykt och penningtvätt, som uppdagats och hur dessa kan motverkas. I Europaparlamentet arbetar minoritetsinter gruppen, ledd av Nils Torvalds, med att lyfta upp situationer för språkliga och regionala minoriteter i EU, samtidigt som lagstiftningen granskas med minoritetsglasögon. från nämnda sektorer ska inbegripas i EU:s klimat och en ergipolitik fram till 2030.Nils Torvalds är ALDE:s ansvariga förhandlare i de tekniskt svåra diskussionerna. San Sebastián har valt att lyfta upp språklig mångfald och språkliga rättigheter för minoriteter. Lyfta visumkrav till EU och återupptagna förhandlingar om Tur kiets EUmedlemskap är två av punkterna i överenskommel sen. FOTO KEVIN DOOLEY U T SL Ä P SSK A NDA L EN Hösten 2015 uppdagades det att Volkswagen manipulerat motorerna i sina dieselbilar så att de under testmätningar visade upp mycket låga utsläpps värden medan bilarna vid verklig körning inte höll de låga testnivåerna. FOTO EP AUDIOVISUAL LULU CF Den kryptiska akronymen hänvisar till markan vändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry), ett förslag från EU kom missionen om hur utsläpp och upptagande av växthusgaser FOTO PIXABAY AVFALL SDIREK TIVEN Revideringen av EU:s avfallsdirektiv är det första steget mot den cirkulära ekonomin, där syftet är att stimulera EUs övergång till en ekonomi där våra resurser utnyttjas på ett mer hållbart sätt. Utskottet, i vilket Nils Torvald sitter som suppleant, kommer med rekommen dationer under våren. Under Frankrikes natio naldag utsattes nationen för ett attentat i Nice, där en lastbil körde rakt in i folkmassorna på ett promenadstråk. FOTO EP AUDIOVISUAL DSM Arbetet med den digitala inre marknaden (DSM) har pågått för fullt hela året. Med anledning av detta tillsattes i december 2015 en undersökningskommitté beträffande utsläppsmät ningar i bilindustrin. Nils Torvalds är an svarig förhandlare för ALDEgruppen. ÅU ÅRET SOM GÅT T FOTO PIXABAY BRE XIT I ett försök att undvika en brittisk folkomröstning förhandlades nya villkor fram för Storbritanniens EUmed lemskap i februari 2016. Det mest uppmärksammade försla get under året var kommissionens förslag om att upphäva roamingavgifterna för mobilanvändning inom EU. året som gått FOTO NILS TORVALDS SK ARVEN . Turkiets militäroffensiv mot kurder, inskränkningar av pressfriheten och en hård antiterrorlagstiftning gjorde avtalet svårt för EU att få till stånd. Mardrömmen tycks aldrig ta slut för yrkesfiskare, skärgårdsfolk och villabor. Dokumen ten kartlägger hur advokatfirman hjälpt förmögna perso ner, däribland högt uppsatta politiker, att undvika skatt och gömma undan betydande summor i skatteparadis genom avancerade företagsupplägg