Sidan 2 Städerna klarar elpriserna bra Finnlines anställer över 100 sjömän Sidan 4 FINNLINES På måndagen nådde parterna i vårdtvisten ett avtal, men exakt vad avtalet innebär verkar vara oklart. 40. 5 oktober 2022 Vecka Lösnummer 4,50 euro. KIMITOÖN Sidan 8 Det läcker i kansliet PRIVAT Varken Pargas, Kimitoön, Raseborg eller Hangö behöver oroa sig över skyhöga elpriser i vinter, åtminstone om man tror prognoserna på de fleråriga elavtalen. 19 lö 8.10 kl. I priset ingår frukost samt fri tillgång till bad och gym. ONSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Bäst i Finland på skogsfärdighet Sidan 9 I R A M P L JU S E T 02 277 7377 DRACULA Skräck och skratt Höstens musikaliska storsatsning på Stora scenen fr 7.10 kl. VÅRDTVISTEN Sidan 3 Olika syn på nytt avtal Raseborgs stad vågar inte ta riskerna som ett bygge av nytt serviceboende medför. Nummer 192. EKENÄS Sidan 11 Boende läggs på is. Välkomna! Kommunkansliet i Kimito har drabbats av rörläckage i aulan. 18 DET TYSTADE BARNET Gästspel av Matteus Blad Studion lö 8.10 kl. Årgång 199. 18 Höstlov i Kasnäs 14–23.10.2022 Standardrum för två 148€/natt
Utöver det så går kommunen också med den riksomfattande i kampanjen Astetta alemmas – Snäppet svalare. Av hela budgeten för underhållet av gatumiljön i Åbo går tre fjärdedelar till belysning, och det betyder att det finns stora pengar att spara också här. ARKIV/LINNEA DE LA CHAPELLE Lägsta möjliga temperatur i klassrummen när Åbo stad sparar Under stadsstyrelsens möte på måndag kväll bestämdes att staden under vintern 2022–23 ska spara energi genom att sänka temperaturen i läroutrymmen och äldreboenden. HJÄLPER. En annan motionsrelaterad temperatursänkning sker vid isbanornas omklädningsskydd, som vanliga vintrar hålls varma. ÅU NYHETER ONSDAG 5 OKTOBER 2022 2 Ingen panik med elpriserna för Pargas, Kimitoön och Västnyland De höga elpriserna i vårt västra grannland har inneburit problem för många kommuner, och Sveriges Television rapporterar att över 40 procent av landets kommuner kan bli tvungna att höja kommunalskatten. ÅBO STAD VILL också spara när det gäller gatubelysningen, då staden vill nå det uppsatta EU-målet på en energiminskning på minst fem procent. Sänkningen av inomhustemperaturen kan enligt föredragning ge staden stora inbesparingar. – Priserna har stigit sedan Ukrainakriget inleddes, men det höga priset i början av september ser ut att ha varit kulmen. Det är relativt förmånligt – och ett fast pris gör att planeringen för kommande år är smidigare. Vi lät en broker förhandla fram priset åt oss och jag har hållit mig uppdaterad kring hur prisutvecklingen förväntas gå i vinter, säger Nyholm. I dagsläget har Raseborg inte slagit fast några sparåtgärder inför den kommande vintern. EN TEMPERATURSÄNKNING kommer också att ske i bastun, åtminstone när det gäller simhallen i Impivaara. RASEBORG OCH HANGÖ har gjort en gemensam upphandling och har avtal med Raseborgs energi. Om allting går som det ska med starten av Olkiluoto 3 (längst till vänster), så kommer städernas energikostnader att hålla sig på en hanterbar nivå i vinter. Vid en rundringning visar det sig att både Pargas, Kimitoön och Raseborg har sitt på det torra när det kommer till elavtalen. I sydvästra Finland råder ingen sådan risk. I kilowattimmar per cent, en prisräkning som vanliga konsumenter kanske är mer bekant med, blir priset alltså 6,85 c/kWh. Pargas stad skrev sitt elavtal år 2021 och det gäller till 2025. . Inför vintern har staden ändå en del åtgärder som man föreslår åt stadsstyrelsen för att spara energi. – Vi har inget konkretiserat just nu. . Temperaturen, som tidigare hållits på runt 21 grader celsius, kommer i vinter att justeras så nära 20-gradersgränsen som möjligt. Det är också ett förmånligt elavtal, skrivet under förra året och som löper ut 2024. Stadens tekniska chef Jonas Nylund berättar ändå att priset justeras något varje år. – Vid årsskiftet kommer priset att stiga något. Robin Sjöstrand 050-301 4856 robin.sjostrand@aumedia.fi » » Samtliga har elavtal som gäller minst ett år till och till relativt förmånliga priser. Vi har lite tekniska lösningar som måste fixas, men kampanjen börjar om en vecka och vi är med, säger Nyholm. I förordningen om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen (545/2015) bestäms att innetemperaturen ska hållas mellan 20 och 26 grader i skolor, dagisar, boenden och motsvarande lokaler. – Nästa år är prisuppskattningarna för första kvartalet 7,8 c/kWh och för andra kvartalet 5,5 c/kWh, men de beräkningarna är beroende av att Olkiluoto 3 kommer igång som det ska – men provkörningen förra fredagen verkade ju positiv åtminstone. Sedan 2012 har energieffektiviteten i stadens utebelysningar förbättrats så mycket att staden sparar ungefär 2 miljoner euro årligen – bland annat är 38 procent av belysningen numera ledlampor. ÅU » » Innetemperaturen i skolor, äldreboenden, dagisar och läroverk sänks till 20 grader, som är den lägsta tillåtna temperaturen. För årets sista kvartal är prisuppskattningen på 8 c/kWh, medan de två första kvartalen tidigare i år låg på i genomsnitt 4 c/kWh. Temperaturen i klassrummen i Åbo kommer att sänkas så nära minimigränsen som möjligt för att spara el i vinter. – Det handlar om saker som att sänka värmen och skynda på våra solenergiprojekt. . – Vi är i en ganska hyfsad situation, där en del är fast pris och en del är börspris. När det gäller energieffektiv belysning så har vi bytt ut det mesta redan, säger Nylund. – I nuläget räknar vi alltså inte med några höjningar de kommande åren, utan betalar det som vårt avtal säger, vilket är 68,5 euro per megawattimme, säger stadens tekniska direktör Jan Gröndahl, som också poängterar att staden endast köper grön el. ÅU har försökt nå Åbo stad för motsvarande information, men har inte lyckats. NYLUND SÄGER att elpriset ser ut att ha nått sin pristopp i Finland, även om det är omöjligt att säga säkert. Exakt hur elavtalet ser ut efter det är inte bestämt ännu, men vi har olika modeller som vi kan välja mellan, där en del är fast pris och en del är spotpris – sedan ska vi hitta en bra helhet. – Det är vad det låter som – tanken är att sänka temperaturen med en grad i alla offentliga byggnader. . KIMITOÖNS TEKNISKA chef Ralf Nyholm berättar att kommunen har ett fortgående elavtal som skrevs förra året, och man i nuläget har över ett år kvar på det. I dagsläget har man ett förmånligt avtal på 3,8 c/kWh, som gäller fram tills årsskiftet. I praktiken innebär det huvudsakligen att lamporna tänds lite senare på kvällen och släcks lite tidigare på morgonen. I stället för att ha tre bastur uppvärmda kommer staden under vintern endast att värma en – en förändring som gäller till slutet av mars nästa år. Eftersom skydden är eluppvärmda, och i de flesta fall dåligt isolerade, kommer de inte att värmas upp denna vinter, och isivriga motionärer får byta kläder i kylan. BLIR KALLARE. – De senaste åren har vi tittat på våra större byggnader och byter ut all belysning till energisnåla ledlampor, och bara budgeten godkänns i höst så kommer vi att byta vägbelysningen mot ledlampor också. OCKSÅ KIMITOÖN jobbar med att hitta energieffektiva lösningar för att få ner helhetskostnaderna. Det är ännu öppet, säger Gröndahl. I sitt beslut förutsätter stadsstyrelsen ändå att inbesparingarna ska ske sådana tidpunkter när energiförbrukningen i övrigt är hög, men där minskningen av utebelysningen inte inverkar på säkerheten eller vissa jobbsysslor. 2023 ser priserna ut att vara på väg neråt, faktiskt. 20 grader är den lägsta tillåtna temperaturen enligt lagen. ARKIV
Tehyrepresentant i Åbo: Vi är nöjda med avtalet. Vårdfacket Tehys huvudförtroendeman vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Jussi Rantanen är nöjd med avtalet. Utöver löneökningen och coronaersättningarna var vårdfacken snabba med att notera att även arbetsvillkoren kommer att förbättras. ”TAKTISKT DUMT”. Helander har inte läst det nya avtalet och kan därmed inte kommentera på detaljnivå, men på ett generellt plan förundrar han sig över förhandlingsparternas kommunikation. Enligt vårdfacken kommer det målet i och med avtalet att bli verklighet redan inom tre år. Det lugnar situationen och ger arbetsro. Bland annat ska en arbetsgrupp som jobbar med arbetsvälmående tillsättas och ett förbud mot rekryteringsstopp införs. – Avtalet främjar våra intressen. ÅU NYHETER 3 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 ”Problemen under vårdtvisten visar att systemet är trasigt” På måndagskvällen kom nyheten om att både vårdfacken Tehy och Super samt arbetsgivarsidans KT godkänt riksförlikningsman Anu Sajavaaras medlingsbud som presenterades för parterna i söndags. – Situationen påminner om förhandlingarna som fördes 2007. VAD INNEBÄR RESULTATET. Att bedöma deras konkreta resultat är svårt än i dag. Klara Fält 040-197 2490 » » Efter att parterna i vårdtvisten nådde ett avtal cirkulerade motstridig information om vad som egentligen uppnåtts. Att massuppsägningarna är avblåsta är i alla fall säkert. Klara Fält 040-197 2490 » » Huvudförtroendemannen Jussi Rantanen poängterar ändå att arbetet för att fixa vårdbranschens problem fortsätter. – Vanligtvis då ett avtal slutits brukar båda parterna vara lite missnöjda, det brukar höra till och är delvis en strategifråga. Den ”extra” sex procents löneökningen som vårdarna får är de lagstadgade löneharmoniseringspengarna som vårdarna oavsett skulle ha fått. ARKIV/JAN-OLE EDBERG På måndagen fick den långa vårdtvisten äntligen ett slut då vårdfacken och arbetsgivarsidan KT godkände riksförlikningsmannens medlingsbud. Det innebar att vårdtvisten som pågått i flera månader nu är över och att till exempel massuppsägningarna som vårdfacken hotat med inte kommer att bli av. Men vad slutresultatet innebär verkar vara oklart till och med för förhandlingsparterna själva, som utåt gett olika versioner av vad man slutligen kom överens om. MIKA HELANDER, akademilektor i sociologi på Åbo Akademi, konstaterar att det är svårt att i nuläget säga exakt vad avtalet innebär. Löneharmoniseringen genomförs då socialoch hälsovårdspersonalen flyttar över till välfärdsområdena. Numera är det allt svårare för parterna på arbetsmarknaden att försöka förstå varandra. Helander säger att ”konsensusgenerationen” har gått i pension och att förhandlingskulturen har förändrats och polariserats. Då lönehöjningarna med tiden konkretiseras tror Rantanen att branschens dragningskraft sakta igen kan förbättras, även om han poängterar att arbetet ännu inte är över. Därtill kommer en engångssumma på 600 euro att betalas ut till den personal som vårdade coronapatienter under våren 2020 då beredskapslagen var i kraft. Ett viktigt mål för vårdfacken har varit att sjukskötare inom fem år ska få en månadslön som börjar på en trea. – Det är taktiskt dumt av vårdfackens ordförande att försöka framhäva hur mycket bättre resultat de fick än övriga kommunala sektorn, det är kortsiktigt och medför stora risker. Att försöka få motparten att tappa ansiktet då avtalet är slutet borde inte ligga i någons intresse. – I praktiken kommer de som jobbat på intensivavdelningen och på jouren med coronapatienter att få ersättningen, vilket jag anser att är rättvist, säger Rantanen. Summan utbetalas i mars och vem som är berättigad till den bestäms lokalt. KT:s vd Markku Jalonen påstår däremot att samma löneprogram gäller för vårdarna. Det verkar ändå inte handla om större åtgärder. Mika Helander förundrar sig över förhandlingsparternas kommunikation efter att avtalet godkänts. I AVTALET BESLÖT man om en löneökning på 11 procent för vårdarna under de kommande fem åren, utöver de normala ökningarna. – De här är små men viktiga saker som allmänt hänger ihop med arbetslivets utveckling inom branschen. Vårdfackens ordförande Millariikka Rytkönen och Silja Paavola anser att de därmed lyckades förhandla dubbelt så stora löneförhöjningar till vårdarna än vad resten av den kommunala sektorn uppnådde i sitt avtal i juni, där man kom överens om en fem procents ökning utöver det normala. – Men så här stora borde problemen aldrig få bli, det tyder på att arbetsmarknadssystemet är trasigt. RANTANEN uppger att feedbacken om avtalet från fältet har varit positiv, även om det också kommit in mycket frågor om vad det i praktiken innebär. Det åtgärdar såklart inte alla problem inom branschen men kan ändå anses vara lyckat. Åsikterna går i sär om hur höga löneförhöjningarna kommer att bli. Sammanlagt kommer lönerna för anställda inom socialoch hälsovården enligt vårdfacken därmed att stiga med i snitt 17,3 procent på fem år. – Just nu är det ändå viktigt att vi fick arbetsro. Harmoniseringen innebär att de med lägre löner får en förhöjning, och då stiger även den genomsnittliga lönenivån inom branschen. Att vårdfacken nu tutar ut att de får mer än dubbelt så mycket än resten av kommunala sektorn medan arbetsgivarsidan säger att de egentligen inte uppnådde någonting alls med tilläggsförhandlingarna tyder enligt Helander på att det finns ett grundläggande kommunikationsproblem. ATT ETT avtal ändå uppnåddes är enligt Helander viktigt
OMBORD finns också spa med tillhörande gym, bastu med havsutsikt, och en stor inglasad vinterträdgård. (meri=hav, reds. – Det behövs ingen karaoke då vi har merioke. – Detaljerna är inte helt klara men någon form av minikryssningar kommer det säkert att bli. KIM LUND VINTERTRÄDGÅRD. Fartygen seglar under finsk flagg. I NÅDENDAL transporteras de ickebilburna passagerarna till fartygen med buss och Finnlines förhandlar som bäst med Åbo stad om att Fölibussarna skulle börja köra till hamnen då fartygen avgår. anm.) – Passagerarna ska kunna njuta av en skön båtresa utan stress. FINNLINES. Marco Palmu direktör för passagerartrafiken Finnlines » » Finnsirius och Finncanopus på rutten Nådendal– Kapellskär ska erbjuda passagerarna en komfortabel sjöresa utan stress och håll-i-gång. – Med vår app ska man kunna checka in digitalt och också öppna hyttdörrarna utan skilda nyckelkort, säger Palmu. Det är också möjlighet att vi anlöper Mariehamn någon dag i veckan i juni och juli, men Långnäs kommer nog att vara vår huvudhamn också i framtiden, säger Finnlines vd Tom Pippingsköld. ANSTÄLLER BESÄTTNING. Många av dem som blev utan jobb blev kvar på land och nu råder det brist på kompetent sjöfolk. – Rekryteringen kan vara utmanande, men eftersom Tallink Silja nyligen har sagt upp över 150 personer tror jag nog att vi hittar personal, säger Palmu. Båda fartygen är 235 meter långa och har plats för 1 100 passagerare. Trots att det råder brist på kompetent sjöfolk tror direktören för Finnlines passagerartrafik Marco Palmu att man hittar personal. De har plats för cirka 300 fordonskombinationer och 200 personbilar. Vill man åka på konferens finns det plats för 70 personer och på tolfte däck kan man koppla av i businessloungen. Totalt kommer fartygen att sysselsätta omkring 120 personer, säger Marco Palmu som är direktör för Finnlines passagerartrafik. INTERIÖREN i de nya fartygen präglas av en skärgårdsinspirerad design med ljusa ytor och stora panoramafönster genom vilka man kan njuta av den unika skärgårdsmiljön, säger Palmu. – Vissa nyckelpositioner är redan besatta, men till största delen rör det sig om nyanställningar och rekryteringsprocessen är redan igång. ÅU NYHETER NÅDENDAL ONSDAG 5 OKTOBER 2022 4 Finnlines nyanställer över 100 personer till de nya fartygen Om knappt ett år inleder Finnlines nybygge Finnsirius trafiken på rutten Nådendal–Långnäs–Kapellskär. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi Rekryteringen kan vara utmanande, men eftersom Tallink Silja nyligen har sagt upp över 150 personer tror jag nog att vi hittar personal. Liknande diskussioner förs också i Sverige så att man skulle kunna ta bussen från Kapellskär till Norrtälje eller Stockholm. TROTS ATT det är långt kvar tills trafikstarten har rekryteringen av besättning redan inletts. Inredningen har tagit intryck av den nordiska designen. FINNLINES UTSIKT. Några månader senare börjar hennes systerfartyg Finncanopus trafikera samma rutt. FINNLINES finslipar fortfarande konceptet och utreder möjligheterna att börja köra picknick-kryssningar från Nådendal till Långnäs där man byter båt och kommer tillbaka till Nådendal samma kväll. Genom de stora panoramafönstren kan man njuta av vackra skärgårdsvyer. FINNLINES LJUST OCH ÖPPET. Med hjälp av ny teknik strävar man efter att minska på papperssvinnet ombord och göra fartygen mer eller mindre papperslösa. Finnlines har satsat stort på trivseln och komforten ombord, som här i den inglasade vinterträdgården. Nu satsar man stort på att erbjuda passagerarna upplevelser och komfort ombord och det är uppenbart att man räknar med att ta kunder av Viking Line och Tallink Silja. I OCH med de nya fartygen tar Finnlines steget in på en för rederiet relativt ny marknad. Finnlines behöver cirka 120 sjömän till de två nya fartygen på Nådendal–Kapellskärrutten. Maten är också ett viktigt element och man kommer att kunna välja mellan allt från tapasoch fiskrestauranger till á la carte-, bistroeller buffetmat. FINNLINES som främst är ett fraktrederi klarade sig betydligt lindrigare undan pandemin än Viking Line och Tallink Silja som var tvungna att permittera och säga upp personal då passagerarsiffrorna rasade
Förslaget om ett engångsarvode på 400 euro till nuvarande ordinarie anställda som har sin anställning i kraft den 31 december 2022 godkändes också enhälligt. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi » » Elbussarna på linjerna 801 och 802 tas i bruk i januari. Skyltarna placeras i huvudsak på vägrenen. Dessutom höjs summorna för den förhöjda utryckningspenningen från 60 euro till 80 euro och från 100 euro till 120 euro. Fyra till lämplighetstest då Pargas söker livskraftschef PARGAS. Skärgårdslinjerna 901–904 körs fortsättningsvis med fjärrtrafikbussar i och med att laddningsmöjligheterna i skärgården är begränsade. Lehmus konstaterar att han inte hört om problem med kortbetalningar den senaste tiden, varken direkt från kunderna eller från NTM-centralen som tillsammans med Pargas stad upphandlat trafiken. Styrelsen enhällig om rekryteringsoch lönetillägg NAGU. Vi har åtminstone inte fått något bud om möjliga förseningar, säger Lehmus. Tidtabellen är fortfarande den att man siktar på att stadsstyrelsen gör valet under sitt möte den 24 oktober. Stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg berättar att processen kring rekryteringen av Pargas nya livskraftschef har avancerat så långt att det är dags att lämplighetstesta de främsta kandidaterna. SNART ELBUSSAR. Målsättningen är att montera skyltarna under kvällsoch nattetid. En anställd kan inte beviljas båda tilläggen. Efter årsskiftet ska bussarna mellan Åbo och Pargas ersättas med eldrivna bussar. PÅ SÖDRA SIDAN om Rävsundsbron kommer de anslutningar som behövs för byggarbetsplatstrafiken att anläggas och i början av oktober börjar man också avverka träd på projektavsnittet för Rävsundet. Informationsskyltar dyker upp vid de röda cirklarna, vid den gula cirkeln byggs nya anslutningar. HÄR BÖRJAR MAN. MAPCREATOR/MIKAEL HEINRICHS PARGAS. Engångsarvodet betalas i proportion till arbetstiden för deltidsanställda. Enligt upphandlingsvillkoren ska trafiken på linjerna 801–802 köras med elbuss senast innan utgången av 2023. ALLT VERKAR också vara i sin ordning med de åtta nya elbussarna som ska tas i trafik på linjerna 801 och 802 ska tas i bruk i januari nästa år. – Det var en del problem under sommaren i och med att en del av bussarna som vanligtvis är i trafik mellan Åbo och Pargas ersatts av bussar som inte var utrustade med samma kortläsarterminaler, men nu borde läget vara under kontroll. I VISSA FALL har bussar ersatts på kort varsel och det kan enligt Lehmus ha hänt att körplanerarna inte känt till att bussarna på linjerna 801 och 802 ska ha de här terminalerna. – Vi ser den rådande problematiken med för få händer som väldigt bekymrande och de här stödåtgärderna hoppas vi kan hjälpa till med att åtgärda situationen, säger stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP). – Det är trots allt bättre att vi har en buss som kan ta hand om turen i fråga än att den inte alls körs på grund av att kortläsaren saknas. Under arbetets gång kan körfälten tillfälligt smalnas av och hastighetsbegränsningar införas. Arbetet med den nya förvaltningsstadgan som går hand i hand med omorganiseringen i stadens förvaltning kommer antagligen att leda till extrainsatta styrelseoch fullmäktigesammanträden senare i år för att godkännandet av dessa inte ska kollidera med budgetmötena. ÅU PARGAS NYHETER 5 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 På måndag börjar brobyggena synas i trafiken Från och med måndagen den 10 oktober kommer informationsskyltar om brobyggena vid Hessundet och Rävsundet att sättas upp cirka en kilometer före Rävsundsbron i riktning från S:t Karins och i riktning från Pargas genast efter rondellen vid Kalkvägen. Vi förnyar terminalerna fortlöpande i vår bussflotta, säger han. ÅU » » På måndag börjar det konkreta jobbet med brobyggena i Pargas då skyltar sätts upp och anslutningar byggs. – Informationsskyltarna är det första skedet i det egentliga vägbygget och de berättar för väganvändarna på vilka områden arbetet utförs. Men nu ska alla parter vara informerade om vad som gäller. I fortsättningen går det att hitta de aktuella trafikarrangemangen på projektets webbsida under rubriken Trafikarrangemang, berättar projektchef Janne Wikström från Trafikledsverket. Beslut om hamnbodar remitterades Kortbetalning borde nu fungera på Åbo–Pargasbussen Enligt LS-Liikennelinjats trafikchef Hannu Lehmus ska också kortbetalningarna på Åbo–Pargasbussens linjer 801 och 802 nu fungera utan problem. Vi informerar alltid enskilt om kommande vägarbeten i takt med att byggandet framskrider. ARKIV. – Enligt den information vi har fått är bussarna på väg och torde vara klara att sättas i trafik helt planenligt. Stadsstyrelsen i Pargas remitterade i måndags ärendet om hamnbodarna i Nagu gästhamn för att säkerställa att processen går till på ett korrekt sätt. De fyra som ska testas är Jennifer Gammals, Maria Leppäkari, Heidi Saaristo-Levin och Tomas Björkroth. Man ville ändå för säkerhets skull ta timeout i frågan och klargöra att man kan förlänga avtalen utan att på nytt konkurrensutsätta hyresavtalen. Förslaget var att förlänga nuvarande hyresavtal som går ut 2022 med två år fram till 2024 och att bodar, där hyresgästen inte vill fortsätta konkurrensutsätts av näringslivschefen. Stadsstyrelsen var enhällig om att införa ett rekryteringstillägg på 200 euro för nyanställda inom socialoch hälsovården fram till slutet av året
Det kräver oerhört mycket av tekniken att klara av alla specialfall. Tekniken kan användas till exempel inom cancerdiagnostik, vilket Silo hjälpt både biobanken i Åbo och nederländska Philips med. Åbo, och hela Finland, har mycket AI-expertis, säger Sarlin. När det gäller vanliga bilar säger Sarlin att olika system för förarassistans med hjälp av AI kommer att göra trafiken mycket säkrare. Vi har medvetet rekryterat seniora experter, och för de yngre är det attraktivt att jobba med dem. Även för fartygens del kan stora delar av resan automatiseras. Blandningen av bilar som körs av människor och bilar som är självkörande är genast mycket svårare. Ett 20-tal anställda har en längre tid jobbat på ett projekt för att utveckla en sökmotor ”i Googlestorlek”, där man med stöd av AI byggt sökfunktioner för text, tal och bild. ÅU rapporterade nyligen att Sandvik ska utvidga sin produktion här och storsatsa på batteridrivna gruvmaskiner. Det hoppas Peter Sarlin, vd för Silo AI, att kunde skapas i Åbotrakten. Tesla är en pionjär som fått alla bolag att inse att vi måste satsa på tekniken. Olika väderklimat påverkar också, liksom det faktum att AI fortfarande lätt kan luras exempelvis när det gäller igenkänning av trafikmärken som fått en klisterlapp på sig, säger Sarlin. Men efter disputationen eller postdoc-tjänster måste de ofta jaga tillfälliga tjänster vilket sannolikt betyder att de inte stannar kvar i Åbo. Man måste jobba vidare men vi har en lång väg att gå. Över 120 av de anställda har disputerat. Där finns redan ganska mycket automatisering, men det finns potential för mer. – Hos oss får man jobba i ett AIteam i världsklass och i industriledande projekt. Självkörande bilar kan fungera bra i en viss stad, där man samlat in oerhörda mängder data om trafiken och omgivningen. Samarbetspartnerna hittas ibland på nära håll. PÅ TAL OM Sandvik säger Sarlin att gruvoch skogsindustrin är exempel på branscher där visionen om helt självstyrande fordon enklast kan bli verklighet. Sarlin påpekar att en mängd forskningsområden kan knytas till AI, och nämner professor Filip Ginter och hans labb vid Åbo universitet som forskar i språkteknologi. JOBB FÖR FLER AI-EXPERTER. EN ANNAN KUND är Sandvik, som i Åbo tillverkar fordon för gruvindustrin. Men det är en stor skillnad mellan system som hjälper föraren och full automatisering. – Där jobbar man ofta ensam, utan andra människor i närheten, och full automatisering kan fungera. ÅU NYHETER ÅBO ONSDAG 5 OKTOBER 2022 6 Åbo borde ha ett center för artificiell intelligens (AI) som förenar kompetensen vid högskolorna med företagsvärlden. Att erbjuda jobb för dem är en av Silos drivkrafter. Utmaningen är att behålla unga forskare efter att de doktorerat. Det skulle vara värdefullt att bygga upp ett ledande forskningscenter här. Han efterlyser ett AI-center i Åbo. – Om vi enbart hade självkörande bilar skulle det vara lättare att lösa. » » Här finns bra högskolor och företag som sysslar med avancerad teknologi. Den starka läkemedelsoch biomedicinsektorn i Åbo har stor potential som sysselsättare av AI-experter, säger Sarlin. För en teknologijätte, vars namn inte kan nämnas, har Silo bland annat utvecklat AI-algoritmer för att förbättra mobilkamerors bildkvalitet. SILO AI HAR till exempel jobbat med förarassistanssystem, ADAS, och andra AI-applikationer för tyska, japanska och nordamerikanska biltillverkare. – Vi är bra på att attrahera unga forskare till Finland. Sarlin kommer från den akademiska världen och har fortfarande en stark koppling till den, bland annat som affilierad professor vid Åbo Akademi. Tar man de fordonen till en annan miljö funkar tekniken kanske till 99 procent, men det räcker inte. Många IT-konsultbolag har fokus på andra teknologier, till exempel webbteknologi, och AI spelar en sidoroll. Men därifrån är steget långt till helt självkörande bilar. I Åbotrakten har man även jobbat med den maritima sektorn, och företag som Rolls-Royce, Meyer och Royal Caribbean, bland annat gällande automatisering av fartygs styrning. SÅ LÄNGE VÅR infrastruktur inte är standardiserad blir det oerhört svårt att skapa självkörande bilar som fungerar överallt. Peter Sarlin, vd för Silo AI, hoppas att man tillsammans kan skapa fler attraktiva jobb med koppling till artificiell intelligens. Vi vill säkra att Europa har ett AI-flaggskepp där man på riktigt får jobba med avancerade teknologier. Vi vill säkra att Europa har ett AI-flaggskepp där man på riktigt får jobba med avancerade teknologier. I samråd med industribolagen kan det skapas intressanta arbetsplatser, konstaterar Sarlin. – Det är en säkerhetsfråga. Men vårt fokus är snävt. Vid Silos eget Åbokontor arbetar cirka 35 personer, men distansjobb är förstås en del av vardagen. Det säger Åbobon Peter Sarlin, vd för Silo AI, ett företag som beskriver sig som ett av Europas största privata AI-labb
– Sedan vi grundades i slutet av 2017 har vi lite mer än fördubblat personalstyrkan varje år. Det största kontoret finns i Helsingfors. EN SAK SOM många tillverkningsföretag behöver hjälp med är kvalitetskontroll av produktionen. Styrelsen för Sannfinländarna i Åbo behandlade ärendet på måndagen den 3 oktober. Ofta är molnet för långsamt, och beräkningarna måste göras på plats. Här levererar Silo skräddarsydda system med exempelvis avancerade kameror, laser, anpassad belysning och kanske en robotarm som skjuter undan bristfälliga produkter. Silo AI har haft en stark Åbokoppling sedan starten. S a l o n S e u d u n S a n o m a t (4.10.2022) skriver till exempel att ukrainska kvinnor på förläggningarna i Salo och Halikko vänder sig mot att ryska män, som för dem står för det helvete som de har tvingats fly ifrån, nu finns på samma förläggning. Och där AI kan ge ett mervärde måste det finnas en bra digital produkt i grunden, som AI kan förbättra ytterligare. Han konstaterar att AI är väldigt hajpat, och inte behövs överallt. Kvinnorna är osäkra på vad de ryska männen har för avsikter. Dessutom, påpekar Sarlin, saknar branschen standardiserade lösningar. Åbokontoret finns i Electrocity på Artillerigatan 4 i Kuppis. KVINNORNA, som har bott på förläggningarna sedan i våras med sina barn, är illa berörda och oroliga över situationen. De säger att männen lyssnar på ryska propagandanyheter på hög volym, samtidigt som de inte vill till fronten. ÅBO STAD. I PANSIO. Det blir snabbt väldigt komplexa system, säger Sarlin. Då är det värdefullt för bolagen att ha en partner som Silo som jobbat med över 200 projekt. Jean Lindén 050-336 6557 jean.linden@aumedia.fi ELECTROCITY. – Den är i ett väldigt tidigt skede. Flyktingförläggningen i Åbo har inga ryska nykomlingar. Har haft kontor i Åbo sedan starten. Styrelsen för Sannfinländarna i Åbo fattade beslutet att slänga ut Kossila från gruppen i går efter ett möte med Kossila själv. JOBB FÖR FLER AI-EXPERTER. – Här finns människor från många olika länder. NURMI SÄGER att förläggningen i Pansio har funnits länge. Hade i fjol en omsättning på drygt 12 miljoner euro, med en vinst på nästan 1,4 miljoner euro. ARKIV/KIM LUND ÅBO. Med stöd av riskkapitalbolaget Altor håller Silo på att bygga upp närvaro i Tyskland och Beneluxländerna. VARFÖR VÄLJER storbolag inte att ha AI-utvecklingen in-house. – Beräkningarna kan ske i molnet eller på plats. Pauli Kossilas inlägg i Åbofullmäktige blev för mycket för Sannfinländarna. •. Under fullmäktigemötet i fråga uttalade Kossila sig kritiskt om bland annat coronavaccin, vilket ledde till att så gott som hela fullmäktige lämnade salen. Målet är kraftig internationell tillväxt under de kommande åren. Det hoppas Peter Sarlin, vd för Silo AI, att kunde skapas i Åbotrakten. Bolaget har även kontor i Tammerfors, Jyväskylä, Uleåborg, Stockholm och Köpenhamn samt försäljningskontor i London samt i Palo Alto i USA. •. Som anställd hos oss ger det i sin tur ett mervärde att få arbeta med så varierande industriledande projekt. Åbokontoret finns i den här byggnaden nära Kuppis tågstation. •. VID FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN i Pansio i Åbo säger biträdande chefen Heimo Nurmi att det vid den här förläggningen har funnits ryssar långt före de första ukrainarna kom. All den information som kamerorna och sensorerna samlar in ska, liksom när det gäller självstyrande fordon, blixtsnabbt analyseras med hjälp av algoritmer. Man kunde konstatera att under fullmäktigemötet måndagen den 19 september 2022 hade Pauli Kossila uppfört sig opassande och att hans beteende har fördärvat såväl fullmäktigegruppens som hela Åbofullmäktiges rykte och institutionella värdighet. •. ÅU 7 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 ÅBO NYHETER Silo AI •. – Ofta kan de inte bygga upp den tillräckligt snabbt. Vi kan, som ett av de största AI-servicebolagen i Europa, erbjuda över 120 disputerade AI-experter plus ungefär lika många ingenjörer och utvecklare. Peter Sarlin, Tero Ojanperä (ex-Nokia), Juha Hulkko (ex-Elektrobit) och Pargasbon Johan Kronberg (tidigare vd för PwC). JEAN LINDÉN FORDONSOCH tillverkningsindustrin är stor i Europa. De känner sig rädda. Carina Holm 045-131 9620 carina.holm@aumedia.fi » » Vid flyktingmottagningen i Pansio i Åbo är läget ett annat, säger biträdande chefen Heimo Nurmi. I dag arbetar cirka 35 av bolagets drygt 240 anställda här. Det är vi vana vid. De flesta kunder finns utanför Finland. Men det ska ändå finnas en koppling till molnet, och kanske till företagets eget datasystem. •. ARKIV/JAN-OLE EDBERG Ukrainska flyktingar upprörda över att ryssar placeras på samma förläggningar Ukrainska flyktingar på flyktingförläggningar på olika håll i landet är upprörda över att ryssar, som nu flyr undan mobiliseringen, placeras på samma förläggningar. Sannfinländarnas fullmäktigegrupp i Åbo har redan tidigare i år kommenterat Pauli Kossilas uppförande på sociala medier, då han fick varningar om fortsatta åtgärder, om hans opassande beteende på sociala medier eller i andra offentliga forum fortsätter. Vid Silos eget Åbokontor arbetar cirka 35 personer, men distansjobb är förstås en del av vardagen. Bolaget håller på att etablera sig på plats även i Mellaneuropa. Pauli Kossila har sparkats från Sannfinländarnas fullmäktigegrupp i Åbo. – Men vi har inte några ryska nykomlingar eller sådana som har flytt undan mobiliseringen, säger han. Kossila petades ur Sannfinnländarnas fullmäktigegrupp i Åbo KONTROVERSIELL ÅBOPOLITIKER. Grundades 2017 av bl.a. Vi hjälper bolagen både med att bygga de konkreta lösningarna och deras AIkompetens. Vi har gjort det genom lönsam tillväxt, och genom att faktiskt erbjuda ett mervärde med AI, vilket inte är självklart, säger Sarlin
Svenska sektionen höll ett öppet möte med information om hur elevupptagningen ska ordnas i fortsättningen. I GÅR KVÄLL hade fler än fyrtio föräldrar redan svarat på enkäten. Österlånggatan är till exempel ingen väg man cyklar längs om våra barn skulle gå i Sirkkala. Tittar man på tillgängligheten är det inte så stor skillnad för dem mellan Sirkkala och Cygnaeus, säger hon. Genom valmöjligheten går Åbo in för en annan modell än i många andra städer, där familjerna anvisas en plats i en skola. FÖRÄLDRARNA GÖR sitt val efter årsskiftet, om förändringen godkänns, och får besked om vilken skola det blir i mars. CARINA HOLM CARL HAIKARAINEN. Man vill att det finns en kontinuitet från dagis med kompisar och så. Än så länge skapar läckan inte problem för dem som jobbar i den här delen av kommunkansliet, men då arbetena väl kommer i gång kommer det att damma och distansarbete kan därför bli aktuellt. Samtidigt har antalet barn som bor i det område som i dag är Sirkkalas elevupptagningsområde minskat under en längre tid. – Det underlättar vardagslogistiken. Plats för sammanlagt 60 elever. Samtidigt betonar han att det är många föräldrar som tycker att det är bra att de äntligen får välja skola. Carl Haikarainen är pappa till en sjuåring, som går i Braheskolan, och en femåring och en tvååring. Sirkkala skola skulle ha två parallellklasser plus en mindre inklusionsklass med 14 elever. Från och med hösten 2023 föreslås ett helt nytt system. ÖPPET MÖTE. – Många är oroliga att det blir helt slumpmässigt var deras barn kommer att gå i skola. Kommunens tekniska chef Ralf Nyholm antar att det är ett värmerör det handlar om. Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning, uppmanar alla föräldrar som berörs av den planerade förändringen att föra fram sina åsikter i den enkät som är öppen till och med den 14 oktober på Åbo stads webb (Kerrokantasi på turku.fi). •. Det lockade en handfull föräldrar. Målet för Cygnaeus skola är två parallellklasser med 46 platser. De blir fyra när eleverna från Braheskolan kommer till Cygnaeus i åk 3. •. Som förälder måste man veta vad det är som gäller för att kunna förutse och planera. Sedan är det tillgängligheten som avgör vilken skola det blir. Just nu ser man på olika alternativ för att åtgärda skadan. Familjen bor i Korpolaisbacken. Liliane Kjellman säger att det är en utmaning som inte ännu är löst. ENLIGT DET SKA föräldrarna i januari nästa år välja vilken skola de önskar för sitt barn. Om det inte finns platser för alla som söker till en viss skola blir tillgängligheten ett viktigt kriterium. – Cygnaeus måste ha kvar möjligheten till en liten grupp också. Samtidigt påpekar hon att det är kommunens sak att anvisa familjer som behöver stöd en plats enligt de behov som finns. BLAND ANNAT Hanna Karlsson, chef för den svenska småbarnspedagogiken, påpekade att de barn som behöver och får speciellt stöd i förskolan också kommer att behöva det då de börjar i årskurs ett. – Många har betonat att det är väldigt viktigt att syskon ska få gå i samma skola, säger Kjellman. » » Viktigt att åsikter förs fram i webbformulär, betonar tjänstemän och politiker. Cygnaeus behöver också kunna erbjuda en mindre grupp. ORSAKEN TILL ATT elevupptagningen måste göras om är att Cygnaeus skola håller på att sprängas eftersom det finns så många elever där, medan Sirkkala skola har ett nybygge från och med nästa höst, som inte fylls. I kommunkansliet i Kimito pågår torkning av en rörläcka. Läckaget finns i aulan, i mellanväggen till vänster efter huvudingången. Nytt är att klasser med barn som får särskilt stöd och har individuell undervisningsplan har högst 20 elever. – Det är viktigt att åsikterna blir synliga, eftersom det är de som ligger till grund för sektionens behandling och beslut. Än finns inga uppgifter om vare sig pris eller tidtabell. Det kommer med andra ord inte bara att vara det geografiska avståndet som styr. Hittills har det varit hemadressen som har styrt om barnet ska börja i Sirkkala skola, Cygnaeus skola eller i Braheskolan. DEN 3 NOVEMBER ska bildningsnämndens svenska sektion i Åbo fatta beslut om den nya principen för elevupptagning. Hon får stöd av Terhi VörlundWallenius, som både är skolläkare och ordförande för svenska sektionen. Enligt planen har åk 1 har max 23 elever per klass. Han poängterar att kansliet är ett gammalt hus med gamla rör. – Vi kan inte styra alla specialelever till Sirkkala. – Som många andra föräldrar så efterlyser jag tydliga kriterier. Hon säger att det är ett skäligt kriterium, som man från stadens sida ska försöka beakta på något sätt. – Många svenska barn bor i centrumområdet. Det som är väldigt viktigt är att man också tittar på hur busslinjerna går och hur många gånger barnet behöver byta buss. Grundtanken är alltså att styra fler barn till Sirkkala skola, som från och med nästa höst har tre parallellklasser i stället för två som i dag. Han säger att många familjer funderar tio år framåt när de planerar vart de flyttar. OCKSÅ FÖR hans familj är det viktigt att syskonen får gå i samma skola. Betonar att kriterierna för vilken skola de svenska Åbobarnen placeras i måste vara tydliga.. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Oklart hur mycket det kan komma att kosta kommunen. Efter att torkningen är klar gäller det att lokalisera läckan mer exakt för att reparera den. ÅU NYHETER ÅBO ONSDAG 5 OKTOBER 2022 8 Rörläckage i Kimito kommunkansli Ett stort plasttält möter den som går in i den mittersta delen av kommunkansliet i Kimito. •. •. Här pågår nämligen torkning efter ett rörläckage som man upptäckte i somras. SVENSKA SEKTIONEN ordnade ett öppet möte i samband med sitt egentliga möte i går. Braheskolan skulle ha två parallellklasser med 46 platser i åk 1. PLASTTÄLT. EMILIA ÖRNMARK Föräldrar vill ha tydliga kriterier när Åbobarns skola bestäms Det är stora förändringar på gång när det gäller de barn som ska gå i svensk skola i Åbo. Carina Holm 045-131 9620 carina.holm@aumedia.fi Hösten 2023 i Åbos svenska skolor •. 175 000 EURO finns på tekniska sektorns investeringslista för kommunkansliet, 50 000 euro av det för rörarbeten. Med tillgänglighet avses hur trygg skolväg barnet har och att eleven så smidigt som möjligt ska kunna ta sig till skolan till fots, med cykel eller med buss
Enligt Ahlgren är föreningen bakom Norpas-festivalen delaktig i idén. Tävlingsformen har skapats för att hjälpa fackmännen att upprätthålla yrkesskickligheten. ÅU 9 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 KIMITOÖN NYHETER Två FM-guld till Kimitoön i skogsfärdighet Att två av landets duktigaste skogsfackmän kommer från Kimitoön klargjordes under finska mästerskapen i skogsfärdighet. Kommunens fritidschef Bosse Ahlgren poängterar att det här än så länge bara är en idé, men förslaget är att 10 000 euro reserveras för planering i budgeten för år 2023. – Det här är nog enastående! säger han. Bland annat ville nämnden att planeringen av rastområdet vid Kimitonejdens skola i Kimito påbörjas redan nästa år i stället för år 2024. MÅRTEN NURMIO. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK Jag jobbar med att värdera skog dagligen och det här är en hård tävling och ett mycket erfaret sällskap. Än vet man inte vem som kunde ta sig an planeringen eller var parken skulle placeras, men Ahlgren försäkrar att invånarna ska få säga sitt under processens gång. I FM finns två olika tävlingsformer: orientering plus värdering samt bara värdering. – Jag jobbar med att värdera skog dagligen och det här är en hård tävling och ett mycket erfaret sällskap, säger han. – Jag har jagat guldet länge! säger Mårten Nurmio. Bland annat handlar det om att räkna ut kubikmeter per skogshektar, stamantal, trädens höjd och ålder. FÖR MÅRTEN NURMIO blev det ytterligare en medalj under FM, nämligen brons i lagtävlingen. Ett lagguld gick till Fred Nordell, virkesuppköpare för Stora Enso på Kimitoön. – Värderingen är min starka sida, säger Nurmio och konstaterar att då även orienteringen går bra kan det bli en fullträff som denna gång. Finlands Skogsidrottsförbunds FM-tävlingar arrangerades i Lahtis i helgen, där skogsingenjör Mårten Nurmio tog hem guldmedaljen i den individuella tävlingen på fredagen. Uppgifterna var av samma typ som i den individuella tävlingen, men nu var det tillåtet att använda sig av diverse redskap för att lösa uppgifterna. Nordell representerar Nylands, Åbolands och Ålands skogsidrottsdistrikt, HUMU rf och delar guldmedaljen med Jan Wasström, Stefan Borgman, Kennet Berndtsson och Guy Nyberg. Nurmio konstaterar att det krävs erfarenhet för att nå topplaceringarna. PÅ INVESTERINGSLISTAN finns också en ny digital projektor för Bio Fix i Kimito samt uppdatering av ljus och ljud i Bio Pony i Dalsbruk. TÄVLINGARNA GÅR ut på att värdera skog – kunskaper som ingår i det dagliga jobbet för skogsingenjörer och forstmästare. Den här idén har sitt ursprung i ett invånarinitiativ. Tävlingen har arrangerats årligen ända sedan år 1948, frånsett en coronapaus på ett år. I KIMITO KAN en bouleplan i Amosparken bli aktuell – 40 000 euro föreslår man att reserveras för den år 2023. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK FRED NORDELL. Förslaget är att 10 000 euro reserveras för planering och 40 000 euro (år 2024) för förverkligande. I DET HÄR SKEDET av budgetbehandlingen diskuterar nämnderna i Kimitoöns kommun de egna avdelningarnas investeringslistor. Han fick FM-lagguld i skogsfärdighet i helgen. För 50 000 euro kunde parken byggas år 2024. Bäst och snabbast med nyheter i KIMITOÖN. FRED NORDELLS tur att premieras med guldmedalj inföll under lördagens lagtävling. – Man lär sig med åren, säger han. Enligt Nordells uppgifter har det inte någonsin under tävlingens historia gått så här bra för Kimitoön. Han har deltagit i tävlingarna under hela sin bana inom skogsbranschen – alltså i mer än fyrtio år. I tävlingen deltog några hundra fackmän. Emilia Örnmark 050-454 6606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Mårten Nurmio och Fred Nordell är kunniga yrkesmän. FÖR SIN EGEN DEL är Nordell väldigt stolt över resultatet, även om han ser sig som en gröngöling i Mårten Nurmios sällskap. Fred Nordell Temalekpark i Dalsbruk och bouleplan i Kimito bland fritidsenhetens idéer En temalekpark i Dalsbruk, med brukssamhället som tema, finns i Kimitoöns fritidsenhets investeringslista. Han är finsk mästare i skogsfärdighet för fackmän. – Det är tänkt att det ska bli lättare att använda tekniken i Bio Pony, så att vem som helst kan använda den, säger Ahlgren och tilllägger att man hoppas att Dalsbrukbiografen ska komma att användas mer mångsidigt i framtiden. Kulturoch fritidsnämnden godkände för sin del fritidsavdelningens lista med några mindre justeringar förra veckan. Emilia Örnmark » » Fler nya förslag på investeringslista. Investeringarna ska ännu behandlas av bland annat kommunstyrelsen innan kommunfullmäktige i slutet av året slår fast budgeten för år 2023
Också sådana behövs, men bristen på yrkeskunniga bör åtgärdas genast. Under övningen kommer räddnings-, polisoch vägmyndigheterna att tillsammans att öva räddning och samverkan vid eventuella olyckssituationer som sker i tunnlar. Mest brist råder det på yrkeskunniga, visar en färsk enkät av handelskamrarna. Störst är efterfrågan på teknik-, IToch servicebranschen. ENLIGT ENKÄTEN lider företagen framförallt av brist på yrkesutbildade. Detta kan delvis förklaras av den demografiska utvecklingen i Finland, som leder till att den arbetsföra andelen av befolkningen minskar betydligt. STORT PROBLEM. Det ordnas en räddningsövning i Helsingforsgatans tunnel i Åbo torsdagen den 6 oktober klockan 8.30–13.00. I övningen deltar Egentliga Finlands räddningsverk, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Fintraffic vägtrafikcentral, ELY-centralen och Åbo stad samt entreprenörer som ansvarar för gatutunnelns bygge och underhåll. – Att arbetskraftsbristen inte verkar minska trots att de ekonomiska utsikterna försämras, som det normalt brukar vara, får en att undra hur stora problem vi egentligen kommer att ha då en tillväxtperiod igen börjar, säger Valtonen i ett pressmeddelande och efterlyser snabba åtgärder. Bilister uppmanas att välja alternativa körrutter, till exempel väg 110 (gamla riksettan), eftersom det troligen kommer bli stundvis rusning på platsen. ÅU NYHETER ONSDAG 5 OKTOBER 2022 10 Brist på kompetent arbetskraft snart kroniskt problem Trots de försvagade utsikterna för ekonomin lider företagen fortfarande av allvarlig brist på kunnig arbetskraft. I Egentliga Finland uppgav hela 51 procent av företagen att de främst söker arbetstagare som är utexaminerade från yrkesutbildningar, jämfört med 28 procent nationellt. Det har lett till att öppethållningstider begränsas och att stödverksamhet flyttas bort från Finland. ENLIGT Centralhandelskammarens ledande expert Mikko Valtonen kretsar diskussionen om bristen på kompetent arbetskraft alltför ofta kring högt utbildade experter. KRING HÄLFTEN av företagen uppskattar att rekryteringsbehovet kommer att öka under det kommande halvåret. Centralhandelskammaren ser försnabbandet av arbetskraftsinvandring som en central lösning. I svaren lyftes också fram oron för de anställdas arbetsbörda som på grund av arbetskraftsbristen är stor. Centralhandelskammaren varnar för att företagen kommer att få allvarliga problem då nästa högkonjunktur börjar ifall arbetskraftsbristen inte åtgärdas snabbt. I Egentliga Finland uppgav hela 51 procent av företagen att de främst söker arbetstagare som är utexaminerade från yrkesutbildningar. RESULTATEN av enkäten tyder starkt på att arbetskraftsbristen inte längre som tidigare följer konjunkturcyklerna. ÅU » » Färsk enkät visar att det råder störst brist på yrkesutbildade. Handels-, förvaltningsoch rättsvetenskapliga experter behövs också. Också ökat antal utbildningar och en ökning av arbetskraftens mobilitet inom landet får stöd av företagen. I enkätsvaren framhävdes också önskan om att utbildningsinnehållet skulle utvecklas för att bättre motsvara arbetslivets behov, att hinder för att ta emot jobb bör avskaffas samt ökat samarbete mellan företag och utbildningsinstitutioner. De främsta utmaningarna i rekryteringar är enligt företagen otillräckligt antal sökanden (kring 55 procent av företagen uppgav detta), den ökade konkurrensen om arbetskraft (kring 45 procent) samt de sökandes bristande arbetserfarenhet (44 procent). Man strävar efter att skapa en så realistisk övning som möjligt för olyckssituationens och utrymningsvägarnas del. I DE ÖPPNA svaren i enkäten berättar hundratals företag att de inte längre kan svara på efterfrågan på grund av arbetskraftsbristen. Tunneln kommer vara avstängd under övningen, och Helsingforsgatans trafik styrs längs rutten Tavastrampen–Tavastgatan–Keramikfabriksgatan–Kalevavägen–Kalevarampen. Enligt Centralhandelskammaren har arbetskraftsbristen nu nått en punkt där den inte längre följer konjunkturcyklerna. Sammanlagt svarade nästan 1800 företag från olika branscher runtom i Finland på enkäten. ÅBO. Också sökandenas olämpliga utbildning (kring 28 procent) och brist på incitament att ta emot jobb (21 procent) sågs som utmaningar. Av Åbo Handelskammares medlemmar svarade 188 företag. ENLIGT handelskamrarnas enkät som skickats till medlemsföretagen i september lider kring 70 procent av brist eller stor brist på kompetent arbetskraft. Bland företagen i Egentliga Finland uppskattade 66 procent att rekryteringsbehovet ökar under de kommande 2–3 åren. 14 procent av företagen i landet uppgav att de främst behöver universitetsutbildad arbetskraft. Av dem meddelade 67,3 procent att bristen begränsar deras tillväxt och utvecklingen av verksamheten. Bland Åbo Handelskammares medlemmar i Egentliga Finland var siffran 68,1 procent. Nu råder det brist på arbetskraft till och med då ekonomin inte växer, vilket försvårar företagens verksamhet och hindrar tillväxt. Bristen på arbetskraft har knappt minskat alls sedan i fjol, trots att Finland är i en försämrad ekonomisk situation och i värsta fall till och med på väg mot en recession. Räddningsövning stänger Helsingforsgatans tunnel. Den avvikande rutten fungerar i bägge körriktningar
Eftersom en ändring av detaljplanen för solkraftverket inte är ett projekt som ingår i Raseborgs planläggningsprogram för år 2022, beslutar stadsstyrelsen om inledandet av planen. ÅU 11 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 EKENÄS NYHETER ÅU.FI ÅBO UNDERRÄTTELSER Bäddar för solkraft på sikt Stadsstyrelsen i Raseborg beslutade i måndags att initiera en detaljplaneändring för området Björknäs vid riksväg 25 i Ekenäs där Raseborgs Energi driver en solkraftspark. STADSSTYRELSEN konstaterade att investeringsprojektet Liljedahlsgatans resurserade serviceboende för äldre personer har på grund av marknadsläget, inlämnade anbud och de budskap staden fått från socialoch hälsovårdsministeriet samt Västra Nylands välfärdsområde, nu blivit för riskfyllt med tanke på stadens ekonomi och resurser. Trafiken påverkades inte heller av utkörningen. Stadsstyrelsen beslöt att återkomma till frågan inom 2023, i samarbete med välfärdsområdet, tredje sektorn eller andra aktörer. Raseborgs Energi har en solkraftsanläggning i Björknäs i Ekenäs. KRISTOFFER NÖJD Planerat serviceboende i Ekenäs lades på is Raseborgs stad har haft för avsikt att bygga ett resurserat serviceboende med 60 rum vid Liljedahlsgatan i centrum av Ekenäs. Genom planen kan verksamhetens smidighet och kontinuitet säkerställas. Dikeskörning i Ingå – passagerarlös buss låg på sidan. Man har inlett diskussioner om ett utvidgat arrendeområde. Därför avbryter stadsstyrelsen upphandlingen på grund av att anbuden överskrider budgeterade anslag. Detta ska ge kontinuitet för verksamheten och möjligheter att förstora området för solkraft. Åtminstone inte nu. ARKIV/KIM LUND INGÅ. Det förstorade området skulle antagligen hänga ihop med det nuvarande området på cirka 2 hektar men placeras österut från detta. Klockan 7.42 meddelades räddningstjänsten om olyckan och flera enheter ryckte ut. Men det är en marknadsstörning. Bussen hade åkt över diket och landat på sidan på en åker. Eftersom kostnaderna har stigit från 12 till 15 miljoner euro och välfärdsområdet inte kunnat ge några garantier för investeringen, har styrelsen beslutat att lägga projektet på is. Men det finns bara preliminära planer för det. RASEBORGS ENERGI har de facto en option på ett tilläggsarende för en utvidgad solkraftspark. För att kunna få ett längre bygglov önskar vi att detaljplanen ändras, säger Frank Hoverfelt som är vd för Raseborgs Energi. Det är under planering just nu. Det nya områdets storlek kunde vara allt från halva av det nuvarande till det dubbla. Kristoffer Nöjd 050-553 3502/kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Projekt för äldreboende i centrum av Ekenäs blev för riskfyllt att förverkliga i nuläget. Vårt nuvarande bygglov är i kraft i tio år vilket är för kort tid för en anläggning som ska fungera i 30 år. – I dagens läge skulle det krävas ett undantagslov men om detaljplaneändringen går igenom och vinner laga kraft skulle det antagligen räcka med ett bygglov. Bolaget hyr området och fungerar inom ramen för ett tillstånd som upphör år 2030. En buss körde av vägen på Virkbyvägen i Ingå på tisdagsmorgonen. – HUVUDSYFTET ÄR att ändra den gamla gällande detaljplanen från 1960-talet. SOLFÅNGARE. I BESLUTET SÄGS ändå att Raseborgs stad bör fortsätta förhandla med Västra Nylands välfärdsområde om hur man ska organisera behovet av dygnet runt-boende för äldre personer inom Raseborg på ett sätt som tar i beaktande språkfrågor, Raseborgs stora yta och nuvarande fastighetssituation. I den gamla planen är området delvis anvisat som trafikområde och en planskild korsning som inte är aktuell längre. Det fanns inga passagerare i bussen vid olyckstillfället. – Men allt är öppet än så länge. Med nuvarande elpriser är all elproduktion lönsam. Stadsstyrelsen konstaterade vidare att avsikten fortsättningsvis är att skapa resurserat boende för den äldre befolkningen i Ekenäsområdet. Det finns inga garantier för att priserna hålls på nuvarande nivå, säger Hoverfelt. Det krävs att detaljplanen ändras. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Raseborgs Energi vill ha detaljplan som tryggar nuvarande solkraftverk och ger möjlighet att utveckla det. Solkraftverket är ett projekt som avviker från gällande plan i så stor utsträckning att dess verksamhet inte kan utvecklas med undantagslov. RASEBORGS ENERGI kom med ett planläggningsinitiativ i augusti 2022 för utvidgande och planläggande av solkraftverksområdet på stadens mark. FÅR VÄNTA. Orsaken till dikeskörningen är okänd, och polisen undersöker saken. BOLAGET FUNDERAR också på att förstora solkraftsparken. Ett nytt serviceboende byggs inte i Ekenäs. Varken föraren eller själva bussen åsamkades några skador, uppger jourhavande brandmästare Pasi Kääriäinen från Västra Nylands räddningsverk
Info på engelska ges av Lisa Roberts lisa@kubu.fi 041-750 2687. ACS återkommer varje onsdag. Baksidan med att lära sig engelska var att man förstod ganska mycket av det han sjöng. SMÄLLEN SITTER alltid kvar i mig, fast jag intalar mig att det var bara en (av kanske femton) som betedde sig så hänsynslöst. FOTOGRAFERINGEN sker i närheten av kulturhuset i Björkboda. . Ibland var deltagarna så små att de inte ens visste vad vi lekte, men en mamma eller pappa räknade med att någon av oss skulle hålla den minstas hand. Som bäst ställs fotografiet ut på Tahvanainens konstutställning ”Women trees” på kulturhus Björkboda. ANTECKNINGARNA om mig och världen ebbar ut när jag anser mig vuxen och har en alltför stark tro på det icke protokollförda minnet. Åtta kvinnor har anmält intresse. Nu får jag googla rubriker som ”fredsrörelsen”, ”neutronbomben”, ”Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors”. Ber att det inte blir värre, att ingen tar till taktiska eller strategiska k-vapen, att tyfonerna mojnar och lugnar sig permanent, att människoliv återfår sitt värde. » Tiina Tahvanainen planerar ett fotokonstverk i Björkboda den 29 oktober. ÅU KULTUR ONSDAG 5 OKTOBER 2022 12 En gång lekte vi kurragömma Om jag ber om nånting nu, ber jag för hela världen i klump och bönen går till samtliga gudar på alla kanaler och längs alla reservuppkopplingar. På oron som uppväcks och blir stark som hos en åttaåring. Men på Youtube finns färska uppladdningar av ”We’ll all go together”. Rederiet påpekar att sex av dess fartyg har varit uthyrda under september. Att inte förlora det greppet är nog det vi ska be om. I fjol var passagerarmängden 1,1 miljoner under samma tid och under det första coronaåret var den 1,3 miljoner passagerare. Men de kom aldrig så lång som till anfall. Fotografiet ska hylla kvinnorna på Kimitoön. OCKSÅ FRAKTEN ökade med drygt tretton procent jämfört med mot. De och världen nonchalerade mitt raseri. Jag fick en blick som var till lika delar frågande och tillitsfull och den lilla handen höll i min i ett grepp som var bergfast och sommarklibbigt. Dagböckerna visar reaktioner på stort och smått, skidtävlingar i skolan, politiska mord på fjärran kontinenter. Men något börjar mullra i mig när det nya kärnvapenhotet växer som en dimma kring Putin. Den som är intresserad kan ta kontakt direkt med Tiina Tahvanainen info@tiinatahvanainen.com 040-585 9753 (på svenska) eller på finska med kulturhusets Sari Kippila sari@kubu.fi 041-806 4766 Curator. Och jag kan erinra mig hur de vuxna stenade till när de talade om Kuba, Kubakrisen. . De ökade med 21 procent jämfört med antalet fordon som körde ombord på Tallink Siljas fartyg under coronatiden. Hysch, det är kurragömma och vi gömmer oss tillsammans, förklarade vi. Lärde mig efter hand att som de vuxna se på världen bara en bit i taget. Jag hade inte ännu föreställt mig sådant, jag var lyckligt lottad. Men ibland blundade de vuxna helt och hållet, tyckte jag. Detta fotografi tog Tiina Tahvanainen år 2021 på Lemland på Åland. » Under perioden juli till september i år reste nästan två miljoner passagerare med rederiets fartyg. Jag minns namnen på robotarna, de hette sånt som Pershing och Pioner. HUNDRA NAKNA KVINNOR PÅ ÅLAND. Nu planerar hon ett fotokonstverk för att hylla kvinnorna på Kimitoön och söker modeller. Jag var oroad och orolig, fast nerskrivet finns också att jag hade roade mig med kompisar. LÖRDAGEN DEN 29 oktober planerar Tahvanainen ett fotokonstverk som ska tas på Kimitoön, likaså med nakna kvinnor på bild. I år transporterade rederiet nästan 278 000 bilar under perioden juli–september, medan antalet bilar i fjol under samma tid var omkring 229 000. Lehrer är inte helt glömd i dag, fast samhällssatiren har lämnat kärnvapnen som motiv. SENAST JAG kände på samma överväldigande sätt var jag fjortis och svält användes som strategi i krig och USA var i Vietnam och stormakterna tävlade om att komma till månen. Under perioden juli till september reste nästan två miljoner, eller närmare bestämt 1,89 miljoner, passagerare med rederiets fartyg. Det gjorde ont, och ont gjorde det att jag förstod att vissa inte följde regler som alla andra tyckte var riktiga och trivdes med. ÅU. Kvinnor på Kimitoön söks för nakenfoto Är du kvinna på Kimitoön och redo att klä av dej för ett fotokonstverk. TIINA TAHVANAINEN ARKIV/JAN-OLE EDBERG ACS Passagerarrekord för Tallink Silja i somras jämfört med coronatiden Passagerarmängden på Tallink Siljas fartyg har ökat med över 65 procent under perioden juli till september i år, jämfört med sommaren 2021 som fortfarande präglades av coronarestriktionerna. svarande period i fjol, liksom antalet fordon som rederiet transporterade. Och jag tror väl inte att den som sköt senare blev minidiktator i sin stadsdel, beskäftigt psykologiserande och krystade paralleller hör hemma bara i dåliga filmer. JAG FANNS i världen när det var så nära ögat som då, jag fanns under decennierna som kom med upprustning och nedrustning. Jag var frimodig målvakt och det gick fint tills jag fick en kanonkula, avlossad med flit, rakt i magen. Jag skrev i min dagbok om det. Men parallellt finns annat som sommarleken lärde, det med den tillitsfulla blicken, den lilla handens bergfasta grepp. MEN EN GÅNG när vi spelade fotis, och de stora barnen instinktivt avpassade bollarna med tanke på de mindre, var det en som avvek från den oskrivna regeln. Tänker mer på min egen magkänsla, hur den arbetar. Jag minns namnen på robotarna, de hette sånt som Pershing och Pioner. Fotografen Tiina Tahvanainen – född och uppvuxen på Kimitoön – tog år 2021 ett fotografi av hundra nakna kvinnor på ett kalhygge på Lemland på Åland. Det hände under en lek ett sommarlov, och sommarlovslekarna kunde samla barn i alla åldrar, många barn. KUBAKRISEN VAR under uppsegling när jag kroppsligen, i min egen skala, upplevde att det fanns de som inte brydde sig om jag kom till skada. . Och treåringen gav sin hand till åttaåringen (som var jag) och vi hukade bakom syrenbusken. Tom Lehrer (som tillhörde samma generation som min pappa) trallade ”We’ll all go together when we go”, och nu gällde det också Europa. Kvinnornas ansikten kommer inte att vara igenkännbara och man behöver vara avklädd för fotograferingen i högst 15 minuter
”Lumpänglar” är en berättelse om kvinnofrigörelse, om arbetarkamp, om inbördeskrigets efterdyningar och om förbudstidens dubbelmoral, men den är också ett triangeldrama, en askungesaga och en tragedi av grekiska mått. Allt är kanske inte lika avgörande för helheten. Det är bara smeknamnet Härmi-Alma som vittnar om hennes förflutna. Vördnad, respekt, förtröstan, glädje, andakt. Allt går in i allt. Åman har skrivit en berättelse jag tror på. Arbetet, slitet, lusten, drömmarna, kärleken. FRÅN SCEN TILL FULLÖDIG ROMAN. 339 s. Villkoren Åman skildrar är hårda, men det blir ändå ingen nattsvart misärskildring. SOM ROMAN är ”Lumpänglar” fullödig. Åman, som till yrket är pjäsförfattare och regissör, skrev och regisserade pjäserna ”Lumpänglar” (2013–2014) och ”Lumpänglars väg” (2017–2018) för Oravais teater. En nyckel till publikframgången är säkert förankringen i lokalhistorien. Klyftan mellan tjänstemännen och arbetarna är milsvid och kommunistskräcken stark. Förutom Alma är det bland annat Skäri-Hilma som är lite synsk, Fina som väntar smått och har karln i Amerika, Kajs som är aningen för frispråkig, Hanna som förlustar sig med männen och alla barn som blir till och på något sätt ska tas om hand. SOM ROMAN är ”Lumpänglar” en debut, men berättelsen har haft ett tidigare liv på scen. Det är inte en pjäs i romanform. Schildts & Söderströms, 2022 •. Att det är just en gemenskap och att gemenskap handlar om att stänga ute lika mycket som det handlar om att höra till, blir sen uppenbart när Alma förlovar sig med självaste vävarmästaren och flyttar till direktörssidan av ån. Det får komma ända in. Gemenskapen i Sarinelund är det enda skyddsnätet arbetarkvinnorna har. Åman själv härstammar från Oravais och pjäserna och romanen är frukter av ett hängivet forskningsarbete. Men i sin styrka bär den spår av sitt ursprung. På Oravais teater drog Annika Åmans pjäser ”Lumpänglar” och ”Lumpänglars väg” rekordpublik. ÅU 13 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 KULTUR Lumpänglarna bär. Tillsammans lockade de en rekordpublik på närmare 20 000 personer. Det är fattigt, tungt och lusätet. Med Amerikadrömmen för ögonen anammar Alma allt. Jag kan komma med den här sortens små invändningar, men de är irrelevanta. PJÄSFÖRFATTARE, REGISSÖR OCH ROMANDEBUTANT. Utan att idealisera synliggör Åman en kollektiv kraft som på något sätt ändå håller. Men för Gunnar som förlorade båda sina föräldrar under inbördeskriget är arbetarkampen något djupare och farligare, färgad av jakten på personlig vedergällning. Men ”Lumpänglar” är också ett strålande exempel på att det lokala och personliga är universellt. AJA LUND. Det man litar på får komma nära. Omslag: Sanna Mander •. Scenerna är korta. I SARINELUND bor väverskorna. Medlen Åman rör sig med är enkla. Människans lott och hennes förmåga att resa sig över den hänger ständigt samman, som i denna sexscen: ”Skälvningarna som aldrig ville ta slut. Gunnar är en frontfigur i arbetarföreningen som jobbar för bättre arbetsförhållanden, stimulerande fritid och större medvetenhet om arbetarnas rättigheter. Det är enkelt, men aldrig förenklat. Jag letar efter ordet som ska ringa in känslan som fyller mig när jag läst ut ”Lumpänglar”, men får finna mig i att de är många. Den oerhörda kraften i kroppen som fick henne att känna sig som om hon var något mer än en väverska, något större än en futtig människa.” Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Intill sista sidan förvandlas och växer berättelsen, intrigmässigt, psykologiskt och etiskt. Själv gör hon sitt yttersta för att inte minnas. Språket är nytt, jobbet är nytt och sammanhangen är nya. Annika Åmans debutroman är en berättelse att tro på BOKEN. För mig är berättelsen ny och Åman förmår överraska gång på gång. Som om Alma förkroppsligat hela rörelsen från torp till finrum, från frigörelse från omyndighet till fångenskap i självförvållad materialistisk tomhet. Historien är platsens och tidens, men mönstren hon väver den av är eviga. Språket finns där för att visa, inte för att synas. ALMA TAR LIVET i egna händer och lämnar hemmet och sin alkoholiserade far i Alahärmä för att tjäna pengar till en Amerikabiljett. Förmågan att skifta perspektiv, modet att avvara transportsträckorna och tilliten till den kollektiva upplevelsen – läsaren inbegripen – gör ”Lumpänglar” till en bok man både läser och lever. Formatet må vara nytt, men berättandet konst behärskar Annika Åman från förut. Förbudstiden sätter sin egen prägel på hur de rikas och de fattigas öden förenas i orättvisa. Knappt hinner du föda förrän du ska stå vid vävmaskinen igen. Annika Åmans debutroman gjuter nytt liv i min tro på berättelsen, och plötsligt inser jag hur viktig den tilliten är för läsupplevelsen. av Annika Åman •. Intill sista sidan förvandlas och växer berättelsen, intrigmässigt, psykologiskt och etiskt. Hon landar i väveriet i Oravais. Kombinationen av specifik förankring och allmängiltiga teman borgar för maximal emotionell trovärdighet och existentiell räckvidd. NU HÖR JAG INTE till de 20 000 som såg pjäserna på Oravais teater, och även om jag innerligt hoppas att jag någon gång ska få chansen är jag glad att inte ha sett dem. I fabriken har de socialistiska idéerna fått fäste. Åren Åman skildrar präglas av misstro och rädsla. Lumpänglar •. Det är en övergång som ter sig betydligt mer definitiv än den Atlant som en gång hägrade i hennes planer. Åman sår fler frön än hon hinner odla och en viktig dramatisk kulmen blir mer tumult än narrativ höjdpunkt. Berättelsen utspelar i och kring Oravais textilfabrik under åren 1926–1932. När jag lägger den ifrån mig känns det som om hela moderniteten passerat revy. En sorts mänsklighetens resiliens, för att översätta det till modespråk. Nu skimrar historien om väverskorna på Oravais textilfabrik som fullödig roman. Med mer eller mindre lagliga medel kringskärs arbetarnas påverkningsmöjligheter. För helheten håller. Hon är på väg, och då är det bäst att inte blicka bakåt
Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 110 år gamla.. Vad var likt och vad var olikt. 198-årsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU 15 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 FRÅN GÅNGNA SEKEL. ÅU fyller i år hela 198 år – vi är på god väg mot 200-årsjubileet år 2024
Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo och S:t Karins) Jan-Erik Leandersson 050 401 6971 Kundansvarig (Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: annons@aumedia.fi pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 Annonspriser (inkl. I redaktionen: Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Kristoffer Nöjd, Robin Sjöstrand, Annina Suomi nen, Maria Thölix, Emilia Örnmark. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Tom Simola Växel/Kundservice, prenumerations: 02 274 9900 Besöksoch postadress: Kristinegatan 9, 20100 ÅBO Bank: Nordea FI33 2057 1800 0201 62 REDAKTIONEN Tel: 02 274 9925 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Tom Simola Tel: 050 558 2270 Nyhetschefer: Johan Backas/Pia Heikkilä Tel: 02 274 9929 Webbchef: Monica Forssell. Mot kvällen övergår regnet i sblötsnö i norra Lappland. moms 10% Studierabatt 50 % på priset för tidsbunden 3-, 6eller 12-månaders ÅU allt prenumeration. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Inkl. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Åbo 2022. moms 24 %) I text 2,73 €/spmm Efter text 3,35 €/spmm Kungörelser 3,35 €/spmm Dödsannonser 2,23 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Temperaturen är mest +5...+13 grader. Inkl. Den sydliga vinden är måttlig, i väst med friska byar. +5 +1 +6 +4 +6 +5 +8 +6 12 10 13 10 +2/ +3/ +3/ +9/ +4/ +2/ +3/ +5/ +8 11 12 13 14 13 11 10 9 6 8 8 7 7 6 Tor 13 12 13 15 14 14 15 15 Fre 13 13 13 14 14 14 14 14 Lör 11 12 10 12 12 14 13 14 Sön +9 +9 10 11 10 12 12 12 Russarö 13 NW 8 Utö 12 N 10 Kumlinge 11 N 6 Åbo -4cm Föglö -3cm Hangö +4cm Amsterdam 17 3 Aten 25 2 Berlin 16 4 Bryssel 18 2 Budapest 15 4 Dublin 16 3 Frankfurt 16 3 Köpenhamn 15 2 Larnaca 30 1 Las Palmas 27 1 Lissabon 4 London 17 3 Madrid 28 1 Malaga 28 1 Mallorca 26 2 Moskva 13 3 New York 12 3 Oslo 10 8 Paris 16 2 Prag 16 2 Reykjavik 9 3 Rhodos 28 1 Rom 23 1 S:t Petersburg 10 2 Stockholm 14 4 Tallinn 9 3 Venedig 21 2 Warszawa 15 3 Wien 16 3 Zürich 14 3 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Inkl. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Inkl. Till utlandet tillkommer portokostnader. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Det är mulet i hela landet. moms 10% ÅU allt 35,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Engelsbyvägen 8, Kimito, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. 10 dagen före publicering. Till en början regnar det i landets västra del, i kväll regnar det också i landets södra och norra delar. wind m/s Ett lågtryck drar in från väst och det rör sig mot nordost. ÅU VÄDER & SERIER 17 ONSDAG 5 OKTOBER 2022 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 965 980 980 985 985 990 990 990 995 1000 1010 1010 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel
Namnsdagar i dag: Inger, Ingrid, Inka, Inkeri. – I början var stämningen ganska spänd, men under kursens gång var det bara så kul att få vara med och göra det man tycker om och att träffa nya människor som har samma » » Wenla Kurvinen inledde nyligen sina studier i Stockholm medan Jolie Liinamaa från S:t Karins och Stella Ake från Pargas antagits till specialutbildningen vid Nationaloperans balettläroinrättning. Jolie Liinamaa (t.v.) och Stella Ake tyckte uttagningarna till specialutbildningen var spännande. Ake och Liinamaa deltog under festivalen i en fem dagar lång kurs. EVENEMANG. Specialutbildningen förutsätter inte en flytt till Helsingfors, utan båda kan fortsätta dansa i sin hemkommun och får undervisning i kursformat tre till fyra gånger per år i högst tre år. MICAH SIMONEN »» Åbo svenska pensionärsklubb Åbo svenska pensionärsklubb samlas till fredagsträff den 7 oktober kl. HERTTA MULARI TUFFA UTTAGNINGAR. Det är mycket träning och många lärare. Insamlingsbössor för hungerdagen cirkulerar under kaffestunden. 17.15–19.00 i Historiesalen i Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo. Antagningen till specialutbildningen sker varje år i samband med Kuopio tanssii ja soi-festivalen som pågår i juni. Kungliga svenska balettskolan finns i Münchenbryggeriet och har 150 elever, varav Wenla Kurvinen nu är en. Varmt välkomna! Filosoficafé ordnas på söndag ÅU finns också på twitter @AUnderrattelser. SPETSUTBILDNING. Nya medlemmar välkomnas. I morgon: Bruno, Pinja, Minttu. 13-ÅRINGARNA Stella Ake och Jolie Liinamaa har dansat i Arkipelag sedan riktigt unga. ges service och hjälp med hörapparater kl. Söndagen den 9.10 håller nationalekonom Christer Lindholm det filosoficafé som måste ställas in den 11.9. – Skolan verkar vara mycket internationell, spännande och intressant, hinner Kurvinen berätta mellan sina studier. Temat för filosoficaféet är ”Det ekologiska hållbarhetsgapet och tillväxtens gränser”. Mera information om filosoficaféet hittar ni på FBFs webbsida: www.fbf.fi. I samarbete med Svenska hörselskadade i Åboland r.f. Filosoficaféet hålls kl. 13 i Alexandrasalen, Universitetsgatan 19 B. 12 i klubbrummet. ÅU SOLSIDAN ONSDAG 5 OKTOBER 2022 18 7.46 18.51 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 7.46, ner 18.51, i morgon upp 7.48, ner 18.48. På programmet en pratstund med skådespelaren Riko Eklundh med möjlighet att köpa hans böcker: ”Flickan ska uppleva historia” och ”Gunvors lilla ABC” med dedikation av författaren (kontant betalning eller mobilepay). Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR Pargasdansare antagen till Kungliga svenska balettskolan 16-åriga Wenla Kurvinen som dansat vid Musikinstitutet Arkipelag i Pargas sedan hon var fyra år, flyttade i höst till Stockholm och inledde sina studier i modern nutida dans. Utbildningen är förberedande för yrkesstudier
9.40 Pacific Blue. 8.33 Vega Morgon. 1.20 Utrikesbyrån. 16.00 Elämää äärirajoilla: Alaska. Arcada Galati 23.15 Öppen 23.50 Mad from the Sun 20.02 Stora sytävlingen. 10.00 Nyheter. 13.00 Finlands auktionskung. 1.55 NCIS: Los Angeles. 19.30 Heidi. 22.56 Kulturpodden. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 9.05 Muistojen bulevardi. 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät Del 4279. 8.50 Gympastund: Rask gympa. 10.00 Remppa vai muutto: Muuttuiko mieli. 17.10 Timantteja ja ruostetta: Butterflies and Hurricanes. 19.00 Uusi elämä etelässä. TV3 6.00 Extreme makeover: Home edition. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 8.18 Hullabalooba. 14.00 Sinkkuillallinen. 10.45 En stund i naturen. 13.30 En tvättäkta lantis 14.15 Fårfarmarfamiljen i Yorkshire 15.00 Fotobonden 15.40 Vid plankanten 16.17 Svalbard sett från luften 16.20 När jag dansar själv 16.30 En ny dag 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Muumilaakso 18.25 Semester drömmar: Den grekiska arkipelagen 18.50 Natursköna Åland: Hösten 19.00 Vid plankanten 19.38 Syskonbädd 20.02 Stora sytävlingen 21.00 Ivalo 21.45 Volleyboll: Hebar Pazardzhik–C.S. 12.45 Merisää. 14.30 Aristoteleen kantapää: Mehiläiset kommunikoivat pääasiassa ravinnosta. 6.05 Alueradio. Uutiset ja sää radiossa. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 17.30 Vega Kväll med familjeinnehåll. 22.00 Elokuva: The Art of Self-Defence. 19.22 Verkligheten i P3. 4.55 Real housewives of Dallas. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 8.36 Jag, Elvis Riboldi. 19.55 Wheeler Dealers. 3.55 Alastomat selviytyjät extreme. 18.00 Arman Pohjantähden alla. 11.00 Aarrepaja UK. 23.00 Yle Uutiset. 17.00 Kiinteistöveljekset: Koti loppuelämäksi. 19.00 Simpsonit. 6.30 Regionalt. 22.00 Yle Vega. 20.00 Asian ytimessä. 10.33 Radio Suomen Päivä. 20.00 Amerikas antikälskare. Merisää. 7.15 Regnbågsstadens hjälte. 8.00 Yle Uutiset ja sää. Uudella Big Brother -kaudella peli on kovempaa kuin koskaan! 22.35 Finlands auktionskung Del 3 av 12. 18.00 Efter fem. 18.55 Luonto-Suomen nokikokit 0203-17600. 10.00 Amerikas antikälskare. 10.15 Topi en ung mans liv. YLE VEGA 6.00 Nyheter. 13.40 Vanderpump rules. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. I stora kyrkan. 13.03 Vega Dag. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 10.03 Naturväktarna. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 0.00 Yle Uutiset. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 8.00 Yle Uutiset ja sää. 4.50 Museoiden mysteerit. 0.15 Remppa vai muutto Vancouver. 1.00 Yle Uutiset ja sää. 14.00 X3M Eftermiddag. 22.00 Min sanning Svensk intervjuserie från 2022. 0.20 Vetenskapens värld. 10.35 Järvenrantataloa etsimässä. Rock-etsivä. 11.00 Yle Uutiset. 10.00 Yle Uutiset. 16.00 Remppa vai muutto Vancouver. 0.05 Brottskod: Försvunnen. 22.00 Hela Sverige bakar. 23.50 TV4Vädret. 11.00 Supernova. 11.35 Kiinteistöveljekset. 7.40 Kokkikisa ruokakaupassa. 9.55 På kommande: Superhandlarna. 14.55 Yksi on hyvää seuraa. 0.55 Navy CIS. 9.41 Syskonbädd: All female-panelen. Del 1 av 6. 17.55 Masterchef USA. 8.05 PAW Patrol. 7.53 Ykköskolumni. 7.04 Kasper och Lisa. 15.03 Vega Eftermiddag. 19.30 Världens historia: Elizabeth I och II (R) Brittisk dokumentärserie från 2021. 21.30 30 minuter Svensk intervjuserie från 2022. 6.25 Yles morgon 9.30 Halv sju 10.00 Kärlekens och skammens frukter 10.45 Yle Nyheter Nyland 10.53 Yle Oddasat 12.30 Fröken Brushuvud 13.50 Interpellationsdebatt om energipolitiken 16.00 Klipp ur Strömsö: Smarta tips för en skogsägare 16.10 A-studion på teckenspråk 16.40 Yle Nyheter på lätt finska 16.45 Yle Oddasat 16.50 Novosti Yle 16.55 Yle Nyheter på teckenspråk 17.00 Yle Nyheter 17.06 Yle Nyheter från din region 17.10 Dag och natt 17.53 Mitt i naturen möter 18.00 Yle Nyheter 18.21 Yle Nyheter från din region 18.30 Halv sju 19.00 Historia: Det ryska ödesvalet 19.53 Hemliga norska rum 20.00 Kulturcocktail live 20.29 Yle Nyheter 20.55 Sportrutan 21.05 A-studion 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Tunna blå linjen 23.00 Oddasat 23.15 Sista ordet 23.45 Halv sju 5.55 Kulturcocktail live. 1.20 Antikduellen. 19.01 Bolibompafamiljen. 12.13 Radio Suomen Päivä. 20.00 Asian ytimessä Jakso 5/11. 7.00 Nyheter. 10.41 Syskonbädd: En sång om Finland. 19.15 Brandman Sam. 7.30 Bing. KUTONEN FI 6.05 Mahtavat miesluolat. 14.00 Team Ahma. 7.59 Hyvää huomenta. 2.02 Kantritohtori Teppo Nättilä. 8.10 Urheiluradio. 4.00 Unforgettable. 14.55 Diesel Brothers. 6.06 Vega Musik. 18.03 Vega Kväll med familjeinnehåll. 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2022. 13.30 Home and away. 7.55 The real housewives of Atlanta. 18.50 Fåret Shaun. 12.01 Nyheter. 13.00 Nyheter. 21.00 Harry Potter ja salaisuuksien kammio. 7.50 Merisää. 1.15 Uusi elämä etelässä. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 18.00 Minne Rinne vie: Lastenkirjailija Maria Kuutti kehottaa lukemaan lapsille. 18.40 Monsterbarnvakterna. 7.10 Vega Morgon. 16.30 X3M:s bästa. 7.55 Fåret Shaun. 23.15 Sinkkuillallinen. 18.50 Iltahartaus. 6.35 Hartaita säveliä. 13.00 Yle Uutiset. 9.00 Casualty. 6.33 Vega Morgon. 7.33 Vega Morgon. 12.45 Väderoch sjörapport. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Nasse. Jyrki Hakanen. 8.35 Asunnon metsästäjät. 13.00 Simpsonit. 17.13 Radio Suomen Ilta. 21.00 Nyheter. 8.02 Lilla Tvåan. 10.35 Unforgettable. 23.02 Yöradio. 9.00 Yle Uutiset. 15.02 Alueradio. 6.15 Aamusää 6.25 Uutisaamu 9.30 Emmerdale (R) 10.00 Kauniit ja rohkeat (R) 10.30 Schitt’s Creek (R) 12.00 Valitut Palat Collection (R) 12.30 Hudson & Rex (R) 13.30 Ensitreffit alttarilla (R) 14.30 MTV Uutiset Live 15.00 Suomen kaunein koti (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale Del 9154. 14.02 Alueradio. 4.55 Arktiset Vedet. 8.30 Hengenvaarallinen saalis. 22.50 Kielen päällä. 18.00 Suurmestari UK. 0.02 Yöradio toiveiden yö. 7.10 Aamusoitto. 20.30 Halv åtta hos mig. 0.30 Briljanta forskare. 9.30 Valitut Palat Collection. 15.00 Ulosottomiehet. 13.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. 15.55 Yle News. 7.10 Urheiluradio. 16.10 Vega Eftermiddag. Del 3 av 6. 8.13 Alueradio. 21.30 X3M Nonstop. KUNSKAPSKANALEN 18.00 Historier från Norge runt. 20.02 Sää. 0.30 Gold Rush Kultakuume. 8.30 Regionalt. 7.13 Alueradio. 19.02 Konsertissa Ebène-kvartetti. 20.00 Nyheter. 20.00 TV4Nyheterna. 12.00 Tolvslaget från Åbo domkyrka. 20.55 Abel och Fant. Käsittelyssä Manserock ja sen historia sekä kehittyminen tähän päivään ja tulevaan. 20.03 Metsäradio. 15.00 Huvila & Huussi. 8.47 Galaxen i sociala medier. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 11.03 Naturväktarna. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 7.05 Charlie och Lola. 20.15 Lilla Aktuellt. 20.58 Keno ja Synttärit 21.00 Big Brother Finland Del 32 av 85. 21.00 En särskild sommar. Perhe ja uudet yhteiskuntaluokat pitkällä 1800-luvulla. 16.13 Alueradio. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 20.00 Stugfixarna Norge. 7.16 Richard Scarry: Mysterier i Sysselstad. 17.00 Grand designs Nya Zeeland. 2.20 Maajussille morsian. Rosenmüller: Sonaatti A-duuri (Les Elements Amsterdam). 10.40 Mahtavat miesluolat. 4.25 Ulosottomiehet. 1.35 Fråga Lund. 21.00 Top Gear. 8.17 Lilla Tvåan. Pasi Hailio det vill säga Tony Montana tar paret Palsanmäki till en privatklubb. 7.35 Hej Jycke. 1.55 Yöradio. 8.10 Possu ja Kärpänen. 18.20 Greta Gris. 17.00 Lomaile kuin ökyrikas. 5.50 Merisää. 12.00 Uusi elämä etelässä. 1.00 House. 20.30 Judisk högtid: Rosh hashana och Jom kippur Svenskt religionsprogram från 2022. Filosofista keskustelua totuudesta, kauneudesta, hyvästä ja pahasta. 23.29 Vega Musik. 7.53 Rytmäggen. 15.00 Amerikas antikälskare. 23.40 Sporten. 11.00 Nyheter. 2.40 Pontikankeittäjät. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 YLE X3M 6.00 X3M Nonstop. 23.00 Iltahartaus. 15.00 En plats i solen. 14.00 Suurmestari UK. 21.00 En särskild sommar Svensk dokumentärserie från 2021. 19.10 Simon. 16.00 Yle Nyheter och sport. 1.50 Möte med (Finska). 19.50 Keno. 9.11 Alueradio. 12.55 Radio Suomen Päivä. 19.00 Alastomat selviytyjät rakkautta etsimässä. 21.00 Bonde söker fru. 14.03 Vega Dag. 9.54 Andrum. Del 3 av 13. 17.00 Yle Uutiset ja sää. Del 1 av 12. 1.40 Ghost adventures. 14.00 Nyheter. 22.05 Kuusi kuvaa taiteilija Manuela Boscon elämästä. Issa och Malin är ditt favoritsällskap varje eftermiddag på X3M. 6.50 Wheeler Dealers. 21.03 Musiken i mitt liv: Wille Wilenius stora passion är att hitta och skapa nya talanger. 6.59 Hyvää huomenta. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Uppdrag granskning Svenskt samhällsprogram från 2022. 0.25 Elokuva: American Gangster. 9.10 Sää. 13.40 Kokkaushaaste. 8.15 Hemmagympa med Sofia 8.37 Sjömansliv 9.00 Fjällfolk 9.40 Danmarks skattjägare 10.10 Livet berättelser från Svenskfinland 10.20 Fotobonden 12.30 Vatten är liv Standing Rocks kvinnor 13.55 Filmkällaren 14.00 Konstnärer på franska Rivieran 14.55 Vägröjarna: Peggy Guggenheim 15.00 Don Matteo utreder 16.00 Damernas paradis i Milano 16.41 Hemliga svenska rum 16.55 Framtidens drömbostäder 17.25 En tvättäkta lantis 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 BUU-klubben 18.30 De yttersta barnen 18.40 Arvsuppgörelsen Del 3. 1.20 Suomen kaunein koti. 18.00 Nyheter. 11.00 Riston Valinta. 11.02 Radio Suomen Päivä. 23.10 Yöklassinen. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 22.15 Dokumenterat: Världens bästa Mamma. Del 2 av 2. 7.45 Samu. 23.00 NCIS: Hawai’i. 0.35 Englands historiska hus. 20.00 Yle Uutiset. 6.45 Sara och Anka. 19.00 Gold Rush Kultakuume. 0.00 Nattklassiskt. 18.05 Alaskan erakot. 20.00 Save the date Finland Del 7 av 8. 2.55 Pacific Blue. 18.30 Hartaita säveliä. 3.20 10 vuotta nuoremmaksi 10 päivässä. 22.00 Arman och Finlands brottsmysterier. 14.50 Lyxfällan. 2.35 Poliisit UK: Ajojahti. 19.30 Övergivna byggnader. 6.00 Bing 6.05 My Little Pony: Pony life 6.30 Sanna och regnbågslandet 6.50 Pyjamashjältarna 7.15 Smurfarna 7.30 Miraculous: Ladybugin ja Cat Noirin seikkailut 7.50 Lego Friends: Vänner på viktigt uppdrag 8.00 Lego Ninjago 8.15 Tara Duncan 8.25 Sonic boom 8.40 Pac-Man och spökäventyren 9.00 Roliga hemvideor 10.00 Renovera eller flytta UK 11.00 Onnenarpa 12.55 Valitut Palat Collection 13.55 Roliga hemvideor Julspecial 14.55 Kommissarie Rex 15.55 Lejongrottan USA 16.55 Onnenarpa 17.00 MasterChef Australien 19.00 Superhandlarna Del 1 av 10. 21.00 Atlantin yli. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 8.23 Mimus värld. 18.05 Arvokaman etsijät. 21.00 Yle Uutiset. 8.10 Ykkösaamu. 7.00 Svenska Hollywoodfruar. 22.15 Remppa vai muutto Suomi. 12.00 Moderni perhe. 8.00 Nyheter. 1.00 Gränsbevakarna Australien. 20.15 Sporten. 21.55 Radio Suomen Ilta. 0.00 Keihäsmatkat. 15.50 Arktiset Vedet. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 11.35 Chicago Med. 18.50 Merisää. 20.15 Snabba vesslor, tuffa uttrar. 22.00 Aktuellt 22.45 Sportnytt 23.00 Politikbyrån 23.30 The grave 0.15 Rapport. 18.05 Upprättelse i Bostons utkant. 13.00 Puutarhan pelastajat. 7.40 Museoiden mysteerit. 12.10 Kalle Haatanen: Säädyttömät. 10.02 Radio Suomen Päivä. 7.57 Minilångtradare. 5.45 Sverige idag.. 9.45 En ny dag. 18.00 Yle Uutiset. 19.00 Yle Uutiset ja sää. 19.30 Efter fem, forts. Ampiaisia, kimalaisia ja mehiläisiä pidetään herkästi yhtenä ja samana pistelevänä pörriäisenä, vaikka ne edustavat eri lajeja. 19.02 Urheiluradio. 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rikospaikka 23.20 Joonas Nordman Show (R) 0.20 Veriveljet. 19.00 Pantbanken. 19.15 Aftonandakt. 21.17 Radio Suomen Ilta. 15.02 Kulttuuriykkönen: Manserock Mustajärvi, Korkki & Mattila. 19.05 LuontoSuomen nokikokit 0203-17600. 6.55 Muumilaakson tarinoita. Delibes: Kukkasduetto ”Viens Mallika Dôme épais le jasmin” oopp. 22.55 Dokument utifrån: Bolsonaro, Gud och Brasilien. YLE RADIO 1 FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 8.55 Paddingtons äventyr. 22.00 Världens historia: Operation Barbarossa. 14.45 Alastomat selviytyjät extreme. 23.00 Trucking hell. 20.55 Filmstund: Metsurin tarina Del 1 av 2. 19.00 Rapport 19.18 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2022. 17.00 Virkakoirat. 13.30 Klassinen kattaus. 21.00 Koko Suomi leipoo Jakso 4/10. 20.25 Pinsamheter. 23.00 TV4Nyheterna. 13.50 Hengenvaarallinen saalis. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Rederiet 12.05 Svenska nyheter (R) 12.35 Historier från Norge runt (R) 12.40 Nobel 2022: Tillkännagivanden 13.15 Historier från Norge runt (R) 13.20 Go’kväll (R) 14.05 Draknästet (R) 15.05 Fråga Lund (R) 16.05 Cyrano de Bergerac – värjans mästare 18.00 Strömsö Finlandssvenskt livsstilsmagasin från 2021. 17.40 Arthur & Excalibur. 15.00 Yle Uutiset. 21.12 Yle Uutiset selkosuomeksi. 7.15 Lilla Tvåan. 2.10 Den romska förintelsen. 13.00 Politiikkaradio. 23.35 Poliserna 2022 Del 5 av 10. 0.40 Sanditon. 20.03 Ordet läcker: Stjärna. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 8.25 Pyjamashjältarna. ÅU RADIO OCH TV I DAG ONSDAG 5 OKTOBER 2022 20 SUB FI 6.30 Teletapit. 19.55 Fixarfesten. 18.10 Charlie och Lola. 19.00 Lyxfällan. 0.10 Angel has fallen. 16.50 Top Gear. 20.00 Frendit. 18.00 Pirater i huset intill. 12.30 Sjukhuset i Holby City. 8.35 Bluey. En inhemsk realityserie. 11.35 Naturväktarna. TV4 13.00 Hem till gården. 8.04 Kalle Kock. 20.00 Remppa vai muutto Vancouver. 20.20 TV4Vädret. 6.55 Hej Jycke. 8.20 Vega Morgon. 7.53 Alueradio. 9.05 Urheiluradio. 18.25 Regnbågsstadens hjälte. 8.35 Lucky Luken uudet seikkailut. 19.25 Lotto, Joker och Drömvinsten. 21.35 Vega Musik. 15.55 Bones. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 11.33 Radio Suomen Päivä. 12.05 Nu eller aldrig. 9.23 Vega Förmiddag. 6.53 Boj med vänner. 14.00 Yle Uutiset. 8.15 Namnsdagsgratulationer: 5.10. 16.10 Urheiluradio. 7.30 Regionalt. 2.40 Sportnytt. JIM 9.00 Burgermannen i Finland. 12.35 Project runway. 22.05 Urheiluradio. 13.30 UEFA Champions League: Huippuhetket. 17.30 Pyöreä pöytä. 17.00 Finlands auktionskung. 11.35 Pontikankeittäjät. 7.00 X3M Morgon. 23.50 Atlantens årstider. 16.00 Gränsbevakarna USA. 21.00 Rakaste vägen. 12.10 Urheiluradio. 22.08 Pollari. 7.41 Ross och Roll. 6.54 Andrum. 18.00 Sinkkuillallinen. 2.55 Nyhetstecken. 17.10 Urheiluradio. 22.00 Tunna blå linjen. 12.45 Kokkikisa ruokakaupassa. 18.02 Luonto-Suomen nokikokit 0203-17600. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 12.30 Salatut elämät. 8.50 Undercover boss US. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 21.00 Uppdrag granskning. 23.25 Maanteiden sankarit. 6.50 Aamuhartaus. 21.00 DOC. 9.35 Bitchin’ rides. 22.50 Lokala nyheter 23.00 Den svenska dokusåpan 23.30 Våra tonåringar 0.00 Kampen om livet. 22.00 Yle Uutiset ja sää. 9.00 Nyheter. 20.15 Världsmedborgare (R) Svensk reportageserie på teckenspråk från 2022. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 5.10. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 19.00 Nyheter. 0.35 Madventures Finland. 21.00 Fransk vardagsmat med Michel Roux 21.45 Kino: Mellan raderna 23.30 The Go-Go’s 21.00 Fransk vardagsmat med Michel Roux. TV5 FI 6.10 Järvenrantataloa etsimässä. 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Forum 17.15 Anslagstavlan 17.20 Proffs på en dag (R) 17.50 Finland under kalla kriget (R) 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Nyheter på lätt svenska 19.00 Den romska förintelsen Svensk dokumentärserie från 2021. 17.00 Aktuellt 17 med väder och Nyhetspodden. 0.00 The rookie. 19.55 Latela 2022. Fucik: Gladiaattorien tulo (Gürzenich-fagottikvintetti). 15.00 Yle Uutiset. 1.02 Paikka auringossa lauluja Pohjantähden alta. Tällä viikolla morsianten ja sulhasten on aika kohdata toistensa läheiset. 21.02 Urheiluradio. 21.50 Merisää. 3.50 Bitchin’ rides. 10.00 Brysselin kone. 19.51 Vega Musik. 20.40 Iltasoitto. 2.00 Yle Uutiset. 6.55 Kokkaushaaste. 11.00 Gränsbevakarna Australien. Jyrki Hakanen. 19.29 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Svenskfinland runt 20.00 Operation Buffalo Del 2 av 6. 7.00 Greta Gris. 14.00 Bytt är bytt. 8.45 Milo. 6.05 Aamusoitto. 11.00 Annan herkulliset leivonnaiset. 9.00 Yle Uutiset. 22.00 NCIS: Los Angeles. 19.00 Bolibompaklubben. 7.45 Smurfarna. 21.10 I rymden med Brian Cox. 22.00 Nyheter. 15.00 Nyheter. 18.20 Lukulamppu. Markku fixar upp en elcykel. 6.50 Lilla Tvåan. 16.10 Faunin iltapäivä. 7.52 Lilla Tvåan. 9.00 Mutsi. 17.15 Elefantprinsessan