ÅBO Sidan 6 Bayer satsar på sol Han har hittat macken i Baggö Sidan 7 Beställ gratis nyhetsbrev! Färska nyheter varje vardag per e-post. Har 200 anställda i Åbo. Men reformen faller inte i god jord hos vårdcentralläkare då arbetsbördan ökar och tröskeln att söka hjälp blir högre. Nummer 172. 5 september 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro. ÅBO Sidan 2 200 kan få gå från Telia Om ett knappt år ska stadens största solkraftverk vara i gång nära läkemedelsfabriken i Artukais. BUDGET Sidan 2 Axxell: Ett hårt slag Hundratals kan förlora jobbet då Telia omställningsförhandlar. 36. Beställ nu! åu.fi/nyhetsbrev JACOB HJORTMAN Välfärdsområdet börjar sköta största delen av missbrukarvården i egen regi. Sidan 4 Varhas nya giv får kritik KRISTOFFER NÖJD. TORSDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Med fokus på äppelsorter och deras historia Sidan 10–11 Rektor Lillemor Norrena: Ytterligare nedskärningar kan leda till omställningsförhandlingar. Årgång 201
– I och med en proposition som lämnas i höst stärker vi dessutom stödet för lärande med cirka 100 miljoner euro per år. ÅU NYHETER BUDGETEN TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 2 Yrkesutbildningen på andra stadiet får 120 miljoner euro mindre i nästa års budget. Men det går inte att vänta så länge. Det är en stor summa, säger utbildningsanordnaren Axxells rektor Lillemor Norrena. Cirka 200 personer arbetar på Telia i Åbo. Besparingen genomförs så att minskningarna av finansieringen och studieplatserna inte gäller utbildningen för unga som avslutar sin grundläggande utbildning eller dem som saknar yrkesinriktad grundexamen. Vid dagens förhandlingar lyckades vi fördela sparåtgärderna så att konsekvenserna inte blir oskäliga för någon, säger han. Vad som händer med antalet vuxenstuderande som vill eller måste byta bransch vet man inte, då regeringen slopar vuxenutbildningsstödet. Sparkraven har minskat från 30 miljoner euro till 17,4 miljoner. Det kan leda till att 500 personer förlorar jobbet i Finland, totalt 635 med konsulter medräknade. Efter sparåtgärderna uppgår den statliga finansieringen till yrkesutbildningen på andra stadiet till över två miljarder euro per år. Adlercreutz lyfter också fram att antalet timmar inom den grundläggande utbildningen ökar med tre i lågstadierna från och med hösten. OCKSÅ DE finska yrkesutbildningsanordnarnas intressebevakare och serviceorganisation Amke risar regeringens nedskärningar. – Vilka utbildningar ska vi satsa på. Oron var redan stor då regeringen tidigare i år meddelade att man skär ner med 100 miljoner euro för andra stadiets yrkesutbildning. AXXELL HAR stora frågor att fundera på inför framtiden. Om man räknar en procent av bara de hundra miljonerna, så är det en miljon. Telia har också en butik i Reso. Vi måste också se framåt, inte bara på år 2025. Exakt hur de 120 miljonerna ska fördelas får man antagligen reda på först i december, tror hon. – Undervisningsoch kulturministeriet deltar också i de sparåtgärder som regeringen kom överens om i våras. Att stoppa skuldsättningen är en förutsättning för välfärdssamhällets tjänster, enligt regeringen. Det innebär att fler än 11 000 färre studenter förnyar sina kunskaper i ett snabbt föränderligt arbetsliv, säger vd Veli-Matti Lamppu i ett pressmeddelande. Telia i Finland omställningsförhandlar. Telia varslar – hundratals kan förlora jobbet Telekommunikationsbolaget Telia omställningsförhandlar, meddelar bolaget. Kulturbranschen drabbas lite mindre än finansminister Riikka Purras (Sannf) första förslag. Bolaget har kontor på Eriksgatan samt två butiker. Jag vet att vår personal redan är duktiga på att vara kreativa i det pedagogiska arbetet, säger Norrena. STATENS UTGIFTER uppgår till 88,8 miljarder euro och inkomsterna till 76,6 miljarder euro i budgeten för 2025. Målet är att skära ner de årliga kostnaderna med över 228 miljoner euro per år. Axxells rektor Lillemor Norrena vet inte exakt hur regeringens nedskärningar påverkar utbildningarna men det blir troligen omställningsförhandlingar, kanske redan i höst. YRKESUTBILDNINGEN på andra stadiet får 120 miljoner euro mindre i nästa års budget. Förutsatt att regeringens beslut verkställs i sin helhet och inom den planerade tidsramen kommer ökningen av skuldkvoten att jämnas ut 2027. Men vi vet att det påverkar antalet studerandeår som kommer att sjunka, säger hon. Risken är stor att det sker snart, säger Norrena. Vår styrelse fattade redan i juni ett beslut om att den operativa ledningen får inleda omställningsförhandlingar direkt då det finns behov. Telia satsar på ett förändringsprogram som kan innebära att 35–40 nya arbetstillfällen skapas i samband med förhandlingarna. Ett hårt slag Axxells rektor: SVÅRA BESLUT. TUFFARE FRAMTID. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Har 200 anställda i Åbo. Vi har en omsättning på 24 miljoner. Totalt ska de offentliga finanserna balanseras med 9 miljarder euro under hela regeringsperioden. Hela ministeriets nedskärningar minskar från rambudgetförhandlingarnas förslag på 65 miljoner till 60. PRIVAT ARKIV/FREDRIKA BLOMQVIST Kulturens sparkrav minskade med nästan hälften Undervisningsoch kulturministeriet tvingas skära 60 miljoner euro i nästa års budget enligt regeringens förslag om anpassningsåtgärder för ekonomin. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi » » Lillemor Norrena: Hårt slag att regeringen skär ner med ytterligare 20 miljoner. Utan regeringens åtgärder skulle behovet av lån år 2025 vara cirka 4 miljarder euro större än i nuläget. Telia har länge kämpat med bland annat sjunkande reklamintäkter på grund av inflationen. Till exempel har vuxenstuderande som studerar till närvårdare vid Axxell ofta en examen sedan förr. Nedskärningarna påverkar Axxell som bland annat har en enhet i Karis. OMSTÄLLNINGAR. Vi ska försöka locka så många som möjligt till studier och utbildningarna måste därför vara flexibla. Underskottet på 12,2 miljarder euro finansieras med skuld. – Vi vet inte heller exakt vad de tidigare aviserade 100 miljonerna innebär för Axxell. Regeringen kan komma med nya anpassningskrav om summan inte uppnås. – Regeringen säger att de satsar på unga men vi är en stor yrkesutbildare och har också haft många vuxenstuderande. Telia har verksamhet i Sverige, Norge, Litauen och Estland. – Axxell utgör en procent av utbildningsanordnarna i Finland. Ska vi pausa någon av dem. På tisdagen meddelade regeringen om ytterligare nedskärningar på 20 miljoner. Summan består av de 100 miljoner euro som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna samt besparingen i statsunderstöden på 20 miljoner euro som regeringen nu beslutat om. Dagens unga studerande räcker inte till för att täcka behovet av arbetskraft. – Nedskärningarna riktar sig särskilt till vuxenutbildningen. Förhandlingarna gäller totalt 3 149 personer. Att stoppa skuldsättningen är en förutsättning för välfärdssamhällets tjänster, enligt regeringen. – Men det innebär ju inte att antalet unga blir flera i landet. EN SAK ÄR redan klar – Axxell kommer att bredda sitt utbud för unga studerande som antas via gemensam antagning. De nya anpassningsåtgärderna nästa år fördelas i övrigt mellan yrkesutbildningen på andra stadiet (20 miljoner euro), statsunderstöd som beviljas av Utbildningsstyrelsen (5 miljoner euro), statsunderstöd för främjande av vetenskap (4 miljoner euro) samt ungdomsarbete och idrott (13,7 miljoner euro) enligt regeringens pressutskick. Summan består av de 100 miljoner euro som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna och därtill besparingen i statsunderstöden på 20 miljoner euro som regeringen nu beslutat om. Kan bli omställningsförhandlingar i höst. ARKIV/KLARA FÄLT. Exakt vad de 20 extra miljonerna innebär för 2025 vet man inte i det här skedet. – Det känns som ett hårt slag. Bolaget har bland annat en butik i Hansakvarteret. SVENSKA FOLKPARTIETS partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med slutresultatet trots många svåra beslut. ÅU » » Regeringens budgetförslag för 2025 offentliggjordes
En av de viktigaste följderna av flygtrafiken är att den skapar nya jobb. Det underlättar bland annat Gränsbevakningens verksamhet. Redan för några veckor sedan kom Finansministeriets besked om att finansieringen saknas i budgeten för 2025 och inget har förändrats sedan dess. ARKIV/PRESSBILD Flygplatsens betydelse räknas i miljarder Flygtrafikens ekonomiska betydelse för tillväxten och framgången i Egentliga Finland är betydande. ÅU 3 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 Pargasleden utan pengar – än så länge Regeringen har inte beviljat finansiering för Pargasleden som ska knyta ihop nya Rävsundsbron med Kurkelavägen i S:t Karins. De ständigt minskande flygförbindelserna oroar. NÄRINGSLIVET OROAR sig för speciellt de dåliga förbindelserna utomlands där exportföretagens kunder i huvudsak finns. If gör cirka 2 000 flyg ut i världen och tillbaka varje år. Alla barn och unga ska ha möjlighet till en hobby de tycker om, samtidigt som hobbyverksamheten ska vara trygg för alla. Genom ”Du är inte ensam”verksamheten är det möjligt att anonymt diskutera upplevda trakasserier. Det här är en mycket välkommen förändring som fältet väntat länge på, säger Bergqvist i pressmeddelandet. Det är viktigt att idrottsoch ungdomsfältet ges tillräckligt med tid för att anpassa sig till sparåtgärderna, därför riktas de i mån av möjlighet till sådan verksamhet som inte ännu finns, säger idrottsoch ungdomsminister Sandra Bergqvist i ett pressmeddelande. Inte heller förnyandet av ringvägen i Reso beviljades finansiering. Regeringen ser även till att den frivilliga sjöräddningen har tillräcklig funktionsförmåga och bereder sig på investeringar i sjöräddningsbåtar. OFTA FLYGER man av praktiska orsaker via Stockholm för att kunna flyga vidare ut i till exempel Europa. Flygplatserna som var med i utredningen medför 38 miljarder euro och 96 000 jobb. HON SER mycket positivt på satsningarna som görs på barn och ungas hobbymöjligheter och bekämpande av osakligt bemötande inom idrottsoch ungdomsfältet. – Från mitt förvaltningsområde riktas 9,7 miljoner euro i nedskärningar till byggande av idrottsanläggningar och 4 miljoner till ungdomsfältet. Regeringen förbinder sig också till att möjliggöra långa avtalsperioder för upphandlingen av förbindelsebåtstrafiken. – Kommunerna och staten förhandlar ännu och vi hoppas på besked i höst. Besked om förbindelsebåtsupphandlingar men också idrottssatsningar gläder idrottsoch ungdomsministern. NYHETER 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI BUDGETEN NYHETER. Beroendet är extra stort i regionens kemiska industri, annan tillverkande industri och i branscher som sysslar med information och kommunikation. Regionens företag uppskattar ett de förlorat 120 miljoner euro i omsättning på grund av försämrade flygförbindelser. – För hobbyverksamhet utanför skolan och under skollov beviljas 200 000 euro. Annina Suominen » » Däremot kom regeringen med ett trevligt besked för förbindelsebåtstrafiken och Åbo flygfält. Förhandlingarna gäller markanvändning, boende och trafik och om man kommer överens kan staten bevilja tilläggsfinansiering. Av resorna gjordes 98 procent utomlands. Satsning på att diskutera trakasserier anonymt Regeringen skär ner i understöden för byggande av idrottsanläggningar med 9,7 miljoner euro och understöden för ungdomsarbete med 4 miljoner euro. Åbo handelskammarens medlemmar har upprepade gånger framfört önskemål om direktflyg från Åbo till Köpenhamn och till Mellaneuropa, i synnerhet till Tyskland. AV FÖRETAGEN som sysslar med internationell handel är 89 procent beroende av flygtrafik. Ändringen innebär att avtalsperioden skulle förlängas från nuvarande 5 år till 15 år. Om arbetsresorna är besvärliga styrs expertrekryteringarna lätt till huvudstadsregionen, säger Helokunnas. Det är en viktig trafikled för landskapet. Det gläder också SFP:s idrottsoch ungdomsminister Sandra Bergqvist. Den största läckan, 75 procent, är till Helsingfors-Vanda flygplats. Det finns internationell forskning som visar ett direkt samband mellan flygtrafik och bruttonationalprodukt, säger Krista Ahonen. Över hälften av regionens företag säger att flygtrafikens dragningsoch hållningskraft är oumbärlig eller nödvändig för att locka kunnig arbetskraft. Ofungerande förbindelser har enligt utredningen fört hundratals jobb och investeringar på tiotals miljoner till andra håll. Hopp finns ändå, enligt Malla Rannikko-Laine, tf intressebevakningsdirektör på Egentliga Finlands förbund. SPECIELLT BEROENDE av flygtrafiken är den kemiska industrin, maskinindustrin och turismen i Åbotrakten. Åbo flygplats betydelse kommenterades av 102 svarande i Egentliga Finland. DÄREMOT GLÄDS Rannikko-Laine över att Åbo flygfält får tilläggsfinansiering så att man kan hålla öppet dygnet runt. – Utan de senaste försämringarna i Åbo flygplats förbindelser skulle betydelsen sannolikt vara ännu större, säger Krista Ahonen som är påverkanschef på Åbo handelskammare i ett pressmeddelande. Enligt den färska undersökningen behövs flygtrafiken speciellt för företagens internationalisering, breddandet av kundunderlaget och för att nå marknaderna. I siffrorna ingår trafik som läcker från Åbo flygplats till andra flygplatser. Enligt utredningen skapar flygtrafiken 21 320 jobb i regionen. Enligt utredningen använder sig speciellt företag inom metallbranschen sig av flygtrafiken eftersom många av dem har betydande export. Resandet är oundvikligt i en försäljningsoch expertorganisation där det är viktigt att kundförhållanden och projekt sköts ansikte mot ansikte. Arbetet för främjandet av Östersjöns välmående beviljas 100 000 euro och föreningen Håll Skärgården Ren beviljas 235 000 euro. Handelskammaren i Åbo och sju andra regionala handelskammare har undersökt flygtrafikens regionalekonomiska betydelse. Finansministeriet föreslog betydligt större nedskärningar men en del av dem lyckades vi avvärja. – Om vi vill vara ett lockande område för investeringar måste vi ha bra och fungerande flygförbindelser. Med en satsning på 262 000 euro kan vi nu stärka den här tjänsten inom idrottsfältet och även utvidga till ungdomsfältet, säger Bergqvist. ÅU » » Färsk undersökning visar att företag tappar miljoner på försämrade flygförbindelser. ARKIV/EMMA STRÖMBERG VIKTIG. Det är den största summan bland de undersökta flygplatserna. – Det är en ansenlig summa som regionen inte har råd med. Undersökningen gjordes på försommaren. If Skadeförsäkrings personalchef Marketta Helokunnas säger att man reser regelbundet i bolaget, både med flyg och med färja. Hon välkomnar satsningarna som görs för Östersjön och fungerande förbindelsebåtstrafik i ett pressmeddelande. Största delen var medlemmar i Åbo handelskammare och representanter från näringslivet i regionen. ÅU SANDRA BERGQVIST. Någon motsvarande undersökning i den här omfattningen har inte gjorts tidigare. – När ett företag verkar i flera länder är fungerande och smidiga förbindelser nästan ett livsvillkor. I utredningen deltog också Mellersta Finlands, Kuopios, Österbottens, Norra Karelens, Satakunta och Tammerfors handelskammare. Flygplatsen i Åbo har en enorm betydelse för företagen i regionen, visar en färsk undersökning. Diskussionen om att regionala flygplatser är olönsamma kan man, med stöd av den här undersökningen, säger Ahonen. Flygtrafikens så kallade katalytiska effekt (betydelsen för andra branscher) på investeringar i Egentliga Finland har varit 400 miljoner euro under de tio senaste åren och 538 miljoner euro i skatteintäkter. EN ANNAN NYHET för Åboregionen är att Pemar Sanatorium får 800 000 i finansiering för att planera ett välmåendehotell som skulle öppna 2029, skriver bland annat Helsingin Sanomat (4.9). Flygtrafikens helhetsekonomiska betydelse för Åboregionen är 7,7 miljarder euro. – Långa avtalsperioder möjliggör investeringar i nya, hållbara förbindelsebåtar
– A-kliniken har hjälpt enskilda personer och grupper i åratal och det har varit jättebra. – Tidigare har det har varit så lätt för klienten att gå direkt till A-kliniken, den känner alla till. I själva verket har vårdköerna blivit kortare under Varhas tid. Det kan höja på tröskeln att söka hjälp, befarar läkaren Terhi Vörlund-Wallenius på Tallbackens vårdcentral. Det betyder att Varha i framtiden köper färre tjänster av privata vårdeller rehabiliteringskliniker. En klient som tidigare har kunnat gå direkt till A-kliniken på Lillheikkilävägen måste nu först kontakta en vårdcentral. För klienten betyder det att hen först måste ringa eller besöka sin vårdcentral där man bedömer hens vårdbehov och tar ställning till hur rehabiliteringen och vården ska fortsätta. – Jo, det kommer det antagligen att göra. FÅR VÄNTA. Så om baktanken är att minska på A-klinikens roll så är det inte klokt. I all vård, i synnerhet alkoholeller drogrelaterad, ska tröskeln att söka hjälp vara så låg som möjligt, nu finns det risk att den här tröskeln blir högre säger Vörlund-Wallenius. ÅU NYHETER TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 4 Läkare ifrågasätter Varhas reform av missbrukarvården Den som behöver hjälp med sitt missbruk eller beroende ska från och med den första september kontakta sin egen vårdcentral i stället för en utomstående serviceproducent som till exempel A-kliniken. Väyrynen säger att ett av syftena med att minska på antalet köptjänster är att spara pengar. Kim Lund 040-587 3759 kim.lund@aumedia.fi Jag tycker det är mycket oklokt att ändra på ett system som har funnits i tiotals år och som har fungerat bra. Terhi Vörlund-Wallenius, läkare på Tallbackens vårdcentral » » Välfärsområdet ska i framtiden sköta största delen av missbrukarvården i egen regi. – Sparpotentialen är olika inom de olika köptjänsterna som vi nu använder: avvänjningsklinikerna, anstaltsvården, den öppna vården och boendeservicen. Hur stora summor det kan röra sig kan Väyrynen inte säga. VARHA SKA ännu skicka närmare anvisningar om hur det nya systemet ska fungera i praktiken och VörlundWallenius känner inte till alla detaljer. Nu blir det ett slags sidospår och en telefonrumba då hen först måste kontakta vårdcentralen och förklara sig. ARKIV/KIM LUND I själva verket har vårdköerna blivit kortare under Varhas tid. Men helst skulle hon ha sett att allt fortsätter som förut. I fjol uppgick kostnaderna till 7,4 miljoner euro. I dag köper Varha all service som ges på avgiftningsoch tillnyktringsstationer och rehabiliteringsinrättningar. Alla sådana här hinder är av ondo. Läkaren Terhi Vörlund-Wallenius säger att personalen på vårdcentralerna antagligen får mera jobb då Varha ändrar sin policy vad gäller missbrukarvården i Åbo. ARKIV/JACOB HJORTMAN. VÖRLUND-WALLENIUS säger att vårdcentralerna i princip har samma kunskap och resurser som A-kliniken vad gäller i synnerhet korttidsvård inom missbrukaroch mentalvårdstjänsterna. TERHI VÖRLUND-WALLENIUS, läkare på Tallbackens vårdcentral, befarar att den nya modellen gör det svårare för klienten att söka hjälp. Tommi Väyrynen, chef för missbrukaroch mentalvårdstjänster MERA JOBB. I övriga kommuner inom Varha fortsätter missbrukaroch beroendevårdstjänsterna som förut till slutet av 2024. Tillsvidare gäller de nya riktlinjerna i Åbo, S:t Karins, Reso och Pöytis. Helt slut på köptjänsterna blir det ändå inte, utan klienten ska också vid behov kunna anlita en utomstående serviceproducent. Kommer ert arbete på vårdcentralerna också att öka, ni har det redan nu ganska jobbigt. Men A-klinikerna har större och längre erfarenhet av i synnerhet långtidsrehabilitering och specialtjänster. TOMMI VÄYRYNEN, chef för missbrukaroch mentalvårdstjänster på Varha, delar inte Vörlund-Wallenius uppfattning att det skulle vara oklokt att Varha tar över en större del av missbrukarvården. – Jag tycker det är mycket oklokt att ändra på ett system som har funnits i tiotals år och som har fungerat bra. Jag känner ingen som skulle ha uppsökt A-kliniken i onödan, men nu är det tydligen tänkt att missbrukarvården i första hand ska ges inom primärvården. – Sedan Varha bildades har missbrukaroch mentalvårdsservicen förstärkts och det kommer den att fortsätta att göra då vi minskar på köptjänsterna
Här rullade besvärsprocessen igång med start i en begäran om omprövning av tillståndsbeslutet. En man fastnade i en arbetsmaskin i Skogsbacka i Åbo på tisdagskvällen. – Det medförde att vi kunde köra muddermassorna till åkern bredvid Lammalabäckens utloppsdike i enlighet med Regionförvaltningsverkets ursprungliga beslut, svarar Niklas Enestam, vd för Kimitoöns Vatten, per e-post. LITET SENARE skrev han till en 15-årig flicka i Åbo vars profil han sett på Tiktok. Efter det landade ärendet i byggoch miljötillsynsnämnden. MAPCREATOR/EMILIA ÖRNMARK VÄSTNYLAND. ÅU NYHETER 5 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 7 DAGAR I VECKAN PÅ ÅU.FI Öppet Mån-To 9-18 Fr 9-21, Lö 9–18 Kyrkoesplanaden 32, Pargas . 2 fiskar/hushåll FÄRSK GÖSFILÉ Estland, väderreservation 24 95 KG Kitchen Joy DJUPFRYSTA PORTIONSRÄTTER 200-350 g (9,52-16,67/kg) Utan Plussa-kort 4,29 st (12,26-21,45/kg) Saarioinen VISPGRÖT, KRÄM OCH VISPIS 130-300 g (4,44-10,26/kg) Utan Plussa-kort 1,75–1,89 st (5,97-13,46/kg) 3 st 4.10.3 st Järvikylä DILL, PERSILJA, GRÄSLÖK, BASILIKA, KORIANDER OCH TIMJAN KRUKOR Finland BLADSELLERI 250 g (4,00/kg) Finland KÖRSBÄRSTOMAT 250 g (4,00/kg) Spanien/Marocko ÄTBART GODA FÖRMÅNER OCH ERBJUDANDEN! Domstol upphävde nämndbeslut om muddermassor i Västanfjärd Kimitoöns Vatten lät muddra i Lammalabäcken i Västanfjärd i våras. Samma granne som begärt omprövning överklagade nämndens beslut till Åbo förvaltningsdomstol. Domstolen upphävde byggoch miljötillsynsnämndens beslut och avslog Kimitoöns Vattens tillståndsansökan. Då hade han med sig en kumpan i 35-årsåldern som rätten dömde till fyra månaders villkorligt fängelse för stöld. Aktuella ställe finns i Västanfjärd, norr om Västanfjärdsviken. I så fall hade stöldgodsets värde överskridit 100 000 euro bara på brottsplatsen i Raseborg. Räddningsverket ryckte ut och räddade mannen som fördes vidare för vård. Man stal motorbåtsdelar för över 30?000 euro i Raseborg 29-åring dömd för sexbrott mot minderåriga En 29-årig man skickade i fjol våras sexuellt färgade meddelanden till två minderåriga flickor i Åbo och i Salo. Muddringen är en fortsättning på uppstädningen efter reningsverket i Lammala som stängdes 2016. Kim Lund kim.lund@aumedia.fi » » Lovade guld och gröna skogar till två tonåringar i utbyte mot bilder och videor. Domen har vunnit laga kraft. Men innan domen föll i somras hade vattenverket tänkt om och förde massorna längre bort istället för att placera dem invid bäcken. Arbetet inleddes igår och fortsätter till fredag. TVISTEN HANDLADE bland annat om besittningsrätt till platsen och att muddringen skulle försvåra byggande på närliggande fastigheter. Bäcken har muddrats tidigare och då lyftes massorna upp invid bäcken, liksom man planerat göra nu. Ärendet fanns bland Kimitoöns byggoch miljötillsynsnämnds delgivningsärenden på måndagen. Mannen gömde stöldgodset i skogen varefter han överlät det till en tredje person. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Kimitoöns Vatten valde en annan väg redan innan beslutet. Kimitoöns Vatten ansåg sig ha besittningsrätt i och med att cirka 70 procent av delägarna hade gett sitt samtycke och eftersom ägarna har möjlighet att använda området efter muddringen. Mannen stod åtalad för ytterligare ett tiotal motsvarande stölder men rätten kunde inte bevisa att han hade stulit dem. Arbetet pågår på kvällen och natten, klockan 19–06. Domstolen slår dock fast att någon besittningsrätt inte fanns, då det inte står klart att alla delägare enhälligt skulle ha gett sitt samtycke till projektet. I yrkandet till domstolen sägs att en delägarstämma för Norrlammala bys samfällda vatten inte har beslutat att ge Kimitoöns vatten rätt att ansöka om tillstånd för miljöåtgärder. Värdet på stölderna var över 34 000 euro. Han påstod att han i sitt tidigare förhållande bott i hotellsviter med en flicka och betalat henne för att vara ”stygg”. Han döms till 70 dagsböter à 6 euro för försök till erbjudande av ersättning för sexuell handling mot ung person.Till en av flickorna ska han betala 600 euro i ersättning för lidande. Också det tar domstolen fasta på i sitt beslut. 29-ÅRINGEN har erkänt att han skickat meddelande i syfte att få flickorna att sända honom bilder och videor med sexuellt innehåll. En man i 49-årsåldern har erkänt och dömts för grov stöld och stöld till 1 år och fyra månaders villkorligt fängelse. KIMITOÖNS VATTEN beviljades i december 2022 tillstånd av kommunens tillsynschef att placera 400– 500 kubikmeter muddringsmassa på ett cirka 600 kvadratmeter stort område invid Lammalabäcken. ISSALLAD 100 g (10,00/kg) Finland MÖRK PLOMMON 500 g (2,00/kg) Spanien 18 90 KG FORELLFILÉ C-Skuren, Brändö 29 99 KG SIKFILÉ benfri, Brändö 8 99 KG FÄRSK HEL LAX 1-3 kg, odlad, Norge Begr. Expansionsfogar repareras på Aningaisbron i Åbo. Ett långdraget muddringsärende ha fått både en lösning och ett beslut. Räddningsverket informerar inte mera om saken. Västra Nylands tingsrätt dömde mannen för att i mitten av februari ha stulit åtta drev från aktersnurror på båtar i vinterförvaring i Predium i Raseborg. Medan arbetet pågår är körfält stängda och trafiken påverkas i båda riktningarna Fogar repareras på Aningaisbron ÅBO. LAMMALABÄCKEN. Man fastnade i arbetsmaskin. Det var Regionförvaltningsverket som gett Kimitoöns vatten order att muddra. Enligt den skriftliga bevisningen i tingsrätten har mannen sökt professionell hjälp efter händelserna. ÅBO. Flickornas rättegångsräkningar kostar honom drygt 2 300 euro. Han dömdes också för att ha stulit tre drev för cirka 10 000 euro i en hamn i Nordsjö i Helsingfors i slutet av mars. Flickan svarade inte på mannens inviter. Placeringen av muddermassorna blev en långkörare, som slutligen landade i Åbo förvaltningsdomstol. Stöldgodset påträffades senare i en lastbil där det beslagtogs av myndigheterna. Som belöning skulle han skämma bort henne och göra henne så rik att alla skulle vara avundsjuka på henne. Han frågade en 16-årig flicka i Salo om hon ville inleda ett hemligt förhållande med honom. Han frågade om hon var intresserad av pengar så skulle hon inleda ett hemligt förhållande med honom. 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi må–lö 6–23 sö 8–23 Priserna gäller TO–SÖ 5–8.9 om ej annat nämns LOKALT! LOKALT! GRATIS FILERING På delikatesstorget Gäller TO-LÖ 5–7.9 Ett PARTI Ett PARTI Ett PARTI Ett PARTI Plussa-förmån -22% Plussa-förmån -23-29% 1.ASK/ST. Flickan berättade om meddelandena för sin mamma och kontakten tog slut. Det möjliggjordes av att en ny väganslutning till Vesterillovägen byggdes från båthamnen i bäcken. Den gav grönt ljus till Kimitoöns Vatten och förkastade begäran om omprövning
Vid sidan av solparken har Bayer avtalat med Åbo Energi om att köpa el från en vindpark i Satakunta som Åbo Energi är delägare i. Borgmästare Minna Arve berömmer satsningen. På den här tomten i Artukais ska en solpark nästa år börja förse läkemedelsbolaget Bayers fabriker i Åbo med en del av elen de behöver. SAMARBETAR. Det är en av de största solparkssatsningarna i Finland som gjorts av ett bolag som är elkund och inte sysslar med att sälja el. Enligt Shipping Italy skulle förhandlingarna gälla en beställning på till och med fyra fartyg. Panelernas nominella effekt är 3,2 MWp, vilket sägs motsvara panelerna på cirka tusen egnahemshus. Åbo Energis nätbyggnadschef Matti Lehto och försäljningschef Harri Salo mitt i bild. Men systemet är tänkt att fungera så att all solel används i Bayers produktion. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi Solkraftverket i siffror •. Solparken blir Åbos största. En sak som solparken däremot inte kommer att göra är att leverera el till andra än Bayer. MEYER TURKU har inte tidigare byggt fartyg för MSC. Det ska höja effekten med ytterligare 5–10 procent. Tomten finns mitt emellan Bayers två fabriker i Artukais, ett stenkast från Åbohallen. Dessutom kommer en del av marken under panelerna att få vit sten som ökar mängden reflekterat soljus. Den beräknade årsproduktionen är 3?400 MWh, vilket uppges motsvara elkonsumtionen i 230 eluppvärmda egnahemshus. Tomi Penttilä, chef för Bayers produktion i Åbo HÄR. FÖRSÄLJNINGSCHEF HARRI Salo på Åbo Energi förklarar varför satsningen fått innovationsstöd från Business Finland. Man räknar med att det ökar effekten med cirka 5 procent. RYKTENA grundar sig enligt TS på den italienska nyhetssajten Shipping Italys rapportering, och spekulationerna har även nämnts på en inofficiell fansida för MSC Cruises på Facebook. Enligt ryktena skulle det schweizisk-italienska rederiet MSC Cruises och Meyer Turku ha långt hunna förhandlingar på gång gällande en beställning av vad som påstås vara världens största kryssningsfartyg. ÅU » » Spekulationer om att världens största kryssningsfartyg skulle byggas i Åbo florerar.. Elen säljs exklusivt till läkemedelsbolaget. JEAN LINDÉN TS: Det ryktas om ny jättebeställning för Åbovarvet På flera nyhetssajter och sociala mediekonton som följer kryssningsbranschen ryktas det om att Åbovarvet Meyer Turku är nära en ny beställning av ett jättelikt kryssningsfartyg, rapporterar Turun Sanomat. Tomi Penttilä, chef för Bayers produktion i Åbo, säger till ÅU att utgångspunkten är miljötänk och grön el. » » Bayer och Åbo Energi samarbetar om solkraftverk nära Åbohallen. ÅBO ENERGIS Harri Salo säger att många bolag i staden är intresserade av satsningar på solel. Både invånarna och företagen spelar en oerhört stor roll här. Panelerna får dessutom avancerade sensorer som följer hur väderförhållandena påverkar elproduktionen – information som dessutom till exempel kan hjälpa Meteorologiska institutet i deras väderprognoser. BAYER HAR REDAN tidigare meddelat att deras produktion i Finland är kolneutral. Tekniskt sett skulle det vara möjligt, säger Harri Salo. Så stor blir solparken som snart ska förse läkemedelstillverkaren Bayer i Åbo med el. Samarbetet offentliggjordes på onsdagen. ÅU NYHETER ÅBO TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 6 Här byggs Åbos största solpark Sex fotbollsplaner. Parken ska tas i bruk senast i slutet av augusti nästa år. Det handlar dock om mindre satsningar än Bayers kommande, fyra hektar stora park. På den inhägnade tomten har förberedelserna nu startat inför resandet av de nästan 8 000 solpanelerna. •. Varken MSC Cruises eller Åbovarvet har kommenterat ryktena om en eventuell ny jättebeställning. Det syns både i totalutsläppen jämfört med andra städer, men också i utsläppen per invånare. I mitten Tomi Penttilä, chef för Bayers produktionsenhet i Åbo, och till höger Åbo Energis försäljningschef Harri Salo. För det första är panelerna dubbelsidiga, så att båda sidorna alstar el. Vindkraften står för större delen av kakan, men solsatsningen är ändå betydande, påpekar Penttilä. Penttilä säger att det handlat om att hitta ett lämpligt ”riskfönster” inom vilket man kan göra en miljösatsning för framtiden. En solpanel på gården utanför Bayers kontor på Pansiovägen vittnar om den nya solparken som bolagen ska skapa några hundra meter därifrån. – Förstås tänker vi nog att solkraftverket på lång sikt ska vara åtminstone kostnadsneutralt. Det är Åbo Energi som bygger och äger solparken på en tomt som ägs av Bayer. BORGMÄSTARE Minna Arve berömmer Bayer för bolagets satsningar på kolneutralitet. Bayer var ett av de första bolagen som ifjol undertecknade ett klimatstadskontrakt med Åbo stad. Shipping Italy hänvisar påståendena till ”väl insatta marknadskällor”. Under sina första 15 år beräknas solparken minska Bayers koldioxidutsläpp med 3?000 ton, vilket jämförs utsläppen från 23 000 höghuslägenheters elkonsumtion under ett år. Spekulationerna tog ny fart, då Åbovarvet och Royal Carribbean Group för en vecka sedan gick ut med att man undertecknat ett avtal om fyra nya fartyg i Icon-klassen. Företagen är viktiga då Åbo som helhet ska vara klimatneutralt år 2029 säger Arve. Arve beskriver Åbo som en ledande klimatstad i Europa, med ett strategiskt samarbete med företagsvärlden som är rätt unikt. Nu tar man alltså ännu ett kliv. Solparken och vindkraften ska täcka nästan 80 procent av elbehovet vid Bayers fabriker i Åbo där man tillverkar preventivmedel för export till över 130 länder. Samtidigt vet vi ju inte hur marknadspriset på el ser ut i framtiden, och hur priset för solelen ser ut i jämförelse med det. – Vi är på god väg dit. – Det är en av de största solparkssatsningarna i Finland som gjorts av ett bolag som är elkund och inte sysslar med att sälja el, säger han om sitt Bayer. EXAKT HUR stor ekonomisk satsning det handlar om, och vilket pris Bayer kommer att betala för solelen, är hemligt. •. Rederiet har hittills beställt sina fartyg från det franska varvet Chantiers de l’Atlantique och det italienska varvet Fincantieri Monfalcone. Solparksprojektet kommer att sysselsätta underleverantören Salo Solars hela personal i nio månader
På det här sättet fick dansarna 250 kvadratmeter till. – Det är lite galet när man tänker att vi är störst i Åbo, men det är jätteroligt eftersom vi är den enda tvåspråkiga studion. Nu har studions verksamhet vuxit sig så stor att det har blivit dags att skaffa en större lokal. – Det möjliggör en mycket större verksamhet. Eklund är glad över att verksamheten kan fortsätta på samma ställe tills dess. ÅU KULTUR TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 8 Fre 6.9 kl. De stora speglarna får beröm av KDC:s dansare. BYGGNADEN på Västerlånggatan där studion befinner sig kommer ändå att rivas om några år, så flytten är i slutändan oundviklig. Tack vare att de nya lokalerna ligger på marknivå får dansstudion också mer synlighet. De som tidigare var störst i Åbo hade 700 dansare innan de gick i konkurs. Nu har också studions två nya tävlingslag tillräckligt med utrymme att träna på. . I nuläget har studion nästan 650 dansare varje vecka, vilket gör den till Åbos största dansstudio. Studions nya sal är stor och luftig och omges av stora speglar längs väggarna. LINN SCHÖNBERG. Förutom studion i Åbo är KDC också verksam i Pargas. KDC BÖRJADE sin verksamhet helt på svenska, men under åren har andelen finskspråkiga dansare vuxit sig lika stor. Jag vet inte om det går att överstiga det. När jag började så förväntade jag inte mig att det skulle bli så stort. KDC:S DANSARE dansar nu alltså på samma ställe som tidigare, men på två våningar, i tre stora salar som sammanlagt utgör närmare 600 kvadratmeter. I takt med att det växer så får man fundera på nästa steg och hur långt man kan gå. 18.30 ÅIFK – IFK M:hamn 2 ÖVRE PLAN, IDROTTSPARKEN Fre 7.8 kl. Ekunds tanke har alltid varit att i framtiden utöka verksamheten till andra storstäder också, men den planen fick hon lägga på hyllan på grund av förstoringen av de nuvarande lokalerna. Nu är det trevligare för dansarna att umgås här före och efter lektionerna. – Det är mysigt och roligt att ha flera salar så att vi har mer utrymme att dansa. Hur mycket studion ännu kan växa vet inte Eklund. Jag tittade på andra ställen runtom i Åbo, men så råkade det sig att dansstudion som tidigare var verksam här i nedre våningen flyttade ut så vi kunde utvidga oss hit, säger KDC:s grundare och ägare Karin Eklund. 19.30 ÅIFK EuPa Herrtrean Övre plan, Idrottsparken ÅBO UNDERRÄTTELSER Säsongkort säljes i biljettkassan samt via ÅIFK:s nätsidor www.aifk.fi á 30 € Biljettpris: 6 € / 3 € Biljettpris: 6 € / 3 € Åbos största dansstudio utvidgade – har nu över 600 dansare varje vecka Intresset för KDC Dance studio i Åbo fortsätter att växa. Linn Schönberg linn.schonberg@aumedia.fi » » Dansstudion KDC i Åbo fortsätter att växa. Trivseln har också ökat överlag tack vare att det är luftigare. – Jag vet inte när gränsen kommer emot här i Åbo. Efter att den ursprungliga lokalen blev för trång bestämde sig ägaren Karin Eklund att utvidga studion. – Förra året märkte vi att det började bli alldeles för trångt i vår lokal på övervåningen. Hur känns det att verksamheten har blivit så stor. – Det är ändå väldigt energikrävande så i något skede man kanske bara får nöja sig med hur det är. 18.30 ÅIFK – SalPa 2 ÖVRE PLAN, IDROTTSPARKEN Fre 17.5 kl. Det känns som en ny studio fast det är på samma ställe, lokalerna här nere är väldigt fräscha med luftkonditionering och bra golv. SEDAN STUDION öppnade år 2016 har mängden dansare bara ökat. NY SAL. Samtidigt vill jag möjliggöra så mycket jag kan för dansarnas skull. TACK VARE utvidgningen har KDC kunnat lägga till femton nya kurser. – Allt har fungerat jättebra hittills och alla har varit ivriga och nöjda. Utökningen av lokalerna gjorde det möjligt för Karin Eklund att också utöka studions verksamhet. . När jag började så förväntade jag inte mig att det skulle bli så stort. Karin Eklund VERKSAMHET. SPEGLAR. Det är också bra med de stora speglarna som går runt hela salen, säger några av dansarna i KDC:s juniorgrupp, som strax ska börja sin dansträning i den nya salen
Som föder berättare, eller undergång: ”JAG GRÅTER ber om hjälp hos lärarna i lärarrummet ligger hyperventilerar på golvet vid deras fötter en ovetande lärare kommer in hon frågar vad som riktigt sker de vetande lärarna slätar ut frågetecknen det är bara Sanna igen Den del av mig som kallas Sanna lär sig vad systematisk ignorans innebär.” DET ÄR orden Fellman kastar sig in i när det inte hjälper att kasta sig på golvet i lärarrummet. Poesins kraft bygger mycket på mångtydighet och öppenhet och Fellman kan vara lite väl ivrig att slå fast. Grafisk form: Tom Backström •. Som mobbningsskildring är Fellmans poesi stundtals lika skarp som Iida Raumas Finlandiaprisade roman ”Hävitys”. Det Jakostad ingen vill ha •. av Rosanna Fellman •. Det vittnar om begränsningarna i mitt perspektiv, men också om Fellmans samhällskritiska metod. Det är en historia vi har hört förr. ORD ÄR plats och position och roll och makt. Mönstret är klassiskt: en udda fågel som vingklipps och förskjuts av en tongivande, fördömande och begränsande normalitet. Skickligt kalibrerar hon avstånd och skiftar utblickspunkt. Scenen är Jakobstad. Jag får medge att det är ett Jeppis jag inte kände till. Associativt forsande medvetandeströmmar sköljer över en utan andrum. 106 s.. DET KAN tyckas småaktigt att notera petitesser som prepositionsbruk, men faktum är att inget i språket är en petitess hos Fellman. Mina redaktörsögon hakar ibland upp sig på anglicismer och finlandismer och prepositionsbruk som skvallrar om regional hemvist. Tvingar sig på en tills de plötsligt förbyts i mer modernistiskt koncisa dikter där skärpan ersätter massan och de breda, vita marginalerna bildar en effektfullt ekande rymd. Att språket hos Fellman är ett färdmedel, ett verktyg och en sfär stadd i konstant förvandling gör att språkfelen oftast känns följdriktiga. Själv vet jag inte vad som är värst, sidor sprängfyllda av koncentrerad galla eller frasen ”man vänjer sig” som dyker upp här och där, som en refräng. Men att avgöra vad som kunde putsas utan att något essentiellt hade gått förlorat är en delikat sak att avgöra. Fellman vet hur glåpord låter och hon vet hur orden man använder för att släta över glåpord låter. Förlaget, 2024 •. I ”Det Jakobstad ingen vill ha” lyckas Rosanna Fellman förflytta sin estradpoetiska närvaro till boksidorna. Ett Jakobstad med tre ansikten: ”KnarkJeppis/ JesusJeppis/ KulturfondsJeppis”. SOM I DEBUTEN ”Strömsöborna” tar Fellman läsaren bortom hurtfriskt snickarglada fasader, mot erfarenheter av utanförskap, missanpassning och övergrepp. En och annan dikt hade mått bättre utan sin sista klargörande vers. ÅU 9 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 RECENSIONER KULTUR Rosanna Fellmans uppgörelse med Jakobstad är ett poetiskt kraftprov BOKEN. Med skiftningar i fontstorlek höjer och sänker hon volymen. Och det understryker det faktum att Fellman är en poet med ett ärende, som vill säga något med sin dikt. Där debuten utforskade utsatthet genom ett myller av roller i samhällets marginaler frilägger den nya samlingen marginaliseringens mekanismer genom ett autofiktivt jag. Fellman skildrar en plågsam uppväxt som förpassar henne till utsattheten i KnarkJeppis. Den får många skiftande svar och den lever vidare efter att jag har lagt boken ifrån mig: ”HUR KAN en plats med så vacker grönska välansat ståtligt omhändertagen estetisk bebyggelse böljande blåsande blåa hav uppfostra sina barn till att slå ner de personer som drivs ut” Freja Rudels freja.rudels@aumedia.fi Själv vet jag inte vad som är värst, sidor sprängfyllda av koncentrerad galla eller frasen ”man vänjer sig” som dyker upp här och där, som en refräng. Med orden tar hon läsaren genom lagren av tid, ner på golvet, ner i den partikulära erfarenheten av absolut utsatthet, och så upp i den abstraherande analysen som vittnar om strukturellt förringande, om ett mönster som frikänner sig självt och dömer offret. Fellmans gehör för de konnotativa dimensionerna av språket är imponerande. Det är språkets alla skiftningar som ger fasetter åt svärtan i ”Det Jakobstad ingen vill ha” och upprätthåller en produktiv förundran genom hela samlingen. Genom att skifta mellan dialekt och standardsvenska, mellan talspråk och abstrakta begrepp, förflyttar hon sitt diktjag genom tider och miljöer. Hon dröjer vid det andra helst döljer. JENNIFER GRANQVIST I HÖGFORM. I ”Det Jakobstad ingen vill ha” lyckas Fellman förflytta sin estradpoetiska närvaro till boksidorna. Blicken för vuxenvärldens delaktighet, tystnadens destruktivitet och mobbningens uttryck är kompromisslöst klar. Alla figurerar de hos Fellman, men det är ”KnarkJeppis”, stadens självmedicinerande avigsida som hon främst ger utrymme och röst. Det råder visserligen ingen brist på drabbande stoff i ”Det Jakobstad ingen vill ha”, men smärtan springer ur Fellmans egenartade hantering. Kanske för att det är en erfarenhet som tvingar fram sin egen berättelse. Det kan säkert vara en styrka på scen. Spåren efter bibelbältet och den kulturella produktiviteten har effektivt letat sig in i mitt åboländska perspektiv, men att Jakobstadsbor kunde ägna sig åt något värre än öl och pälsfarmning är en tanke som liksom aldrig har slagit mig. Det händer att somt blir övertydligt. Men ibland, när hon redan har sagt det förbaskat bra, riskerar ett förtydligande att bli kontraproduktivt. Närvaro, gehör och förundran är de avgörande anledningarna till att Rosanna Fellmans nya diktsamling drabbar mig så hårt som den gör. Den inledande diktens fråga är inte retorisk utan uppriktig
Av de sorter vi smakar på är det Slottsäpple som fastnar mest i smaken hos ÅU:s reporter. I sin odling har trädgårdsföreningen kring 30 olika sorters äppelträd. ANTECKNINGAR. – Det är fritt fram att komma hit och provsmaka äpplena. Hon var den första som kartlade de finska äppelsorterna. – Det är den klassiska röda vinteräppelsorten som traditionellt hängts i julgran, säger Engblom. Där växer runt 30 äppelsorter, många av den just de sorter som Smirnoff jobbade med. Trädgårdstraditionsföreningen har även en äppelodling på gården. SMIRNOFF VAR banbrytande inom fältet i Finland, berättar Sven Engblom. Han är pensionerad trädgårdsrådgivare och en av eldsjälarna i föreningen. Föreningen Lounais-Suomen Puutarhaperinneyhdistys har sitt museum i den gamla magasinsbyggnaden. SMIRNOFF FÖDDES i Vasa men flyttade som tonåring till Viborg efter att hennes barndomshem brann i Vasa brand år 1852. I utställningens finns sidor ur Alexandra Smirnoffs anteckningsböcker där hon beskrivit olika äpplesorter. Bland annat skrev hon ett tiotal böcker och publicerade många artiklar. Här kan besökarna till exempel smaka på Revals päron – en äppelsort som, precis som namnet antyder, påminner om päron. Men det är däremot inte tillåtet att ta äpplen härifrån. – Hon gjorde ett viktigt arbete med att kommunicera till allmänheten vad pomologi är, säger Engblom. klockan 16. Innan det visste ingen vilka sorter vi har här eller varifrån de kommit, säger Engblom. Sven Engblom. Trädgårdstraditionsförenginen Lounais-Suomen Puutarhaperinneyhdistys öppnar en utställning om Smirnoff i trädgårdsmuseet i Tuorla i S:t Karins. GAMALT MAGASIN. ÅU REPORTAGE TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 10 Kvinnlig äppelforskare lyfts fram – Alexandra Smirnoff var landets första pomolog Alexandra Smirnoff var inte bara Finlands första pomolog, fruktträdsforskare, hon var även den enda framstående kvinnliga pomologen i Europa på 1800-talet. » » Trädgårdsmuseet i Tuorla i S:t Karins ställer ut om Alexandra Smirnoff som var Finland första pomolog och den enda framstående kvinnliga pomologen i Europa på sin tid. DET ÄR en upplevelse i sig att gå runt i äppelodlingen och smaka på de olika äppelsorterna och märka av olikheter i konsistens, syrlighet, sötma och smak. Forskningen gjorde hon vid sidan om jobbet som trädgårdsplanerare. Utställningen öppnar på torsdagen 5.9. HON VAR väl anlitad som trädgårdsplanerare på herrgårdar i hela landet och fick bland annat i uppdrag av Zacharias Topelius att planera en fruktträdgård i Björkudden i Sibbo. På Saarela gård i Viborg lärde hon sig sköta trädgårdar och flyttade så småningom till Sverige för att studera trädgårdsodling. På utställningen får besökare bekanta sig med Alexandra Smirnoffs arbete och liv. UTSTÄLLNINGEN FINNS inne i en gammal magasinsbyggnad i anslutning till värdshuset Tuorlan majatalo och yrkesskolan Livia. GERKNÄS. – På den gamla herrgården här fanns tidigare många äppelträd. Innan det visste ingen vilka sorter vi har här eller varifrån de kommit. – Hon var den första som kartlade de finska äppelsorterna. Det är helt möjligt att Smirnoff jobbat här någon gång, säger Engblom. I ODLINGEN växer även Gerknäs. JACOB HJORTMAN TRÄDGÅRDSMUSEUM. ÄPPLEODLING. Sorten Gerknäs har använts som prydnad i julgranar. Hon var även mycket aktiv i Sverige
Gerknäs har fått sitt namn från Gerknäs gård i Lojo där äppelodlingen länge varit stor. •. SLS ARKIV PASSION FÖR TRÄDGÅRDAR. Efter andra världskriget importerades flera sorter från USA och Kanada. – I Finland tog man fram sorter endast med tanke på smaken. I stort sett har Lobo använts i alla finska sorter man skapat genom korsningar. De är alltså väldigt goda äpplen, men de är svåra att odla. Föddes i Vasa men flyttade till Viborg efter Vasa brand 1852. Orsaken är att Lobo är känslig för olika sjukdomar. I FINLAND finns idag ungefär 700 kartlagda äppelsorter, berättar Englund. – Då kom Lobo hit från USA. Hon studerade trädgårdsodling i Sverige. ÅU 11 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 REPORTAGE Kvinnlig äppelforskare lyfts fram – Alexandra Smirnoff var landets första pomolog Alexandra Smirnoff •. •. I äppelodlingen finns flera andra sorter som fått sina namn från orter i Lojotrakten. Intresset för trädgårdar väcktes på Saarela gård i Viborg. Det har gjort att få äppelodlare använder de sorterna idag, säger han. •. Sven Engblom är pensionerad trädgårdsrådgivare och är en av eldsjälarna bakom föreningen Lounais-Suomen Puutarhaperinneyhdistys.. Kartlade de finländska äppelsorterna. Anlitades bland annat av Zacharias Topelius för att planera trädgårdar. Blev vida känd både i Finland och Sverige. •. Alexandra Smirnoff i Zacharias Topelius trädgård i Björknäs i Sibbo. •. De gamla sorterna har nästan alla kommit från Ryssland eller de baltiska länderna. •. Levde 1838–1913. Jacob Hjortman 050 356 7357 jacob.hjortman@aumedia.fi ALEXANDRA SMIRNOFF
Ett viktigt arbete pågår i regionen för att främja att universitet och läroanstalter lyckas svara på förändrade kompetensbehov. Vi behöver mer arbetsoch studiebaserad invandring. Ett bra exempel på detta är nyheten om en ny betydande order bekräftad av Meyer Turku-varvet. DET FÖRSTA FARTYGET från samma rederi, känt som Icon of the Seas, färdigställdes i Åbo förra året och jag var själv där när det skickades på väg. Regeringen har i sitt program även till exempel att stärka den positiva bilden av Finland och marknadsföringen av jobboch rekryteringsmöjligheter. Varvsindustrins och hela nätverkets kunnande är en viktig konkurrensfördel, och denna jätteorder visar tydligt på vilket förtroende de har. Undervisning helt enkelt. De allra flesta däremot behöver handledning och åter handledning för att lära sig. Sådan handledning har få arbetsplatser resurser till. MEN det handlar inte bara om unga människor. Syftet med den bekräftade beställningen är att bygga den fjärde kryssaren i Icon-klassen. En del har säkert förmågan att lära sig själv från grunden och att genom upprepade försök och väldigt många misstag nå en nivå som krävs för att självständigt kunna utöva ett yrke inom en viss bransch i en allt mer krävande omvärld. Vad ska väldigt många göra i stället om yrkesutbildningarna måste skära ner. Vad blir kvar av den efter regeringens föreslagna sparåtgärder, som innebär att yrkesutbildningen på andra stadiet måste spara 120 miljoner euro nästa år. JAG ANSER OCKSÅ att samarbete mellan universitet och företag är viktigt. Carina Holm carina.holm@aumedia.fi. Man har också fokuserat på energieffektivitet och innovationer som stödjer hållbar utveckling i planeringsarbetet, vilket jag uppskattar mycket. Vi har en omsättning på 24 miljoner, säger hon i dagens ÅU (sidan 2–3). SAMTIDIGT behöver Finland utbildat och yrkeskunnigt folk, den saken är helt klar. INVESTERINGEN VISAR att marinindustrin är stark i Åbo. Bristen på arbetskraft försöker regeringen lösa genom att tala om att arbetskraftsinvandring behövs och att fler borde gå i pension betydligt senare. Kan en vuxen som vill byta bransch och lära sig ett helt nytt yrke göra det. Redan nu har tiden för behandling av anställdas uppehållstillstånd minskat med över 60 procent jämfört med förra året. Utbildad arbetskraft behövs – men regeringen skär i yrkesutbildningen KAN en ung människa lära sig ett yrke utan att få undervisning i det. DET går inte heller att utöka andelen inlärande i arbete i oändlighet och hoppas att arbetsplatserna ska stå för en yrkesinlärning från början till slut. STATSMINISTER PETTERI ORPOS regering är medveten om denna utmaning. Märklig ekvation. Saara-Sofia Sirén Riksdagsledamot, Samlingspartiet Vi behöver mer arbetsoch studiebaserad invandring. Att gå på en kurs på något öppet universitet och den vägen staka sig fram, och betala dyrt för det, för att nå examensnivå lämpar sig för väldigt få sextonåringar. Det behövs utbildade människor som kan ersätta alla dem som går i pension inom de närmaste åren, det behövs någon som kan ta över när allt fler blir allt äldre och försörjningsbördan i samhället blir allt tyngre. Med den ökade arbetskraften ökar också efterfrågan på lokala tjänster, i vilket fall uppskattningen av nya jobb är till och med mer än 20 000. Detta är en fortsättning på byggnadsarbetena för det andra och tredje Icon-fartyget som för närvarande byggs i Åbo. VARVET HAR TECKNAT avtal med rederiet Royal Caribbean Cruises om ett nytt kryssningsfartyg, samt optioner för kommande två fartyg. I dag har Finland också en läroplikt, som upphör först när den unga fyller 18 år eller när hen ”med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som avses i lagen om studentexamen eller lagen om yrkesutbildning”, för att citera lagboken. Enligt de finska yrkesutbildningsanordnarnas organisation Amke betyder nedskärningarna som drabbar vuxenutbildningen att åtminstone 11 000 färre studenter förnyar sina kunskaper i ett snabbt föränderligt arbetsliv. Målet är också snabba handläggningstider för arbetsbaserade och specialsakkunnigas uppehållstillstånd. Vi vill underlätta och främja att kompetent arbetskraft kommer till Finland och göra internationell rekrytering smidigare. Allt det där vet vi, det har vi hört många gånger. LYSSNAR regeringen. Även rätten att arbeta med uppehållstillstånd på grund av arbete är tänkt att utvidgas sedan tidigare. Också vuxna drabbas. För att kunna säkerställa detta i framtiden måste vi ta hand om tillgången på arbetskraft och säkerställa kompetens. Det maritima klustret har stor betydelse för vårt land och jag ser mycket framtidspotential i det. Regeringen betonar också att staten nästa år, trots alla sparåtgärder som svider i finländarnas skinn på olika sätt, ändå måste låna över 12 miljarder euro. Sysselsättningseffekten av den nu aktuella nya ordern beräknas bli 13 000 årsverken. SOM VARV STÅR MEYER Turku i världsklass, och det är också en av de största företagsarbetsgivarna i Egentliga Finland. Enligt Axxells rektor Lillemor Norrena utgör Axxell en procent av utbildningsanordnarna i Finland. Ett system med lärlingsplatser är bra, men tanken är knappast att sådana ska ersätta dagens yrkesutbildningar helt och hållet. REGERINGENS svar på en sådan fråga är att den statliga finansieringen till yrkesutbildningen på andra stadiet fortfarande kommer att uppgå till över två miljarder euro per år. Borde man inte då också satsa på att utbilda de unga som inte är intresserade av gymnasiestudier och underlätta för de vuxna som vill byta bransch, i stället för att försvåra för dem. YRKESUTBILDNINGARNAS svar å sin sida är naturligtvis fyllt av oro. En stor fartygsorder ökar varvets arbetskraftsbehov och stärker indirekt också sysselsättningen och affärsmöjligheterna i det omfattande underleverantörsnätverket. Samtidigt behövs utbildad arbetskraft. I regeringsprogrammet anges också att samarbetet mellan yrkesutbildning och näringsliv ska stärkas och utbildningsutbudet förnyas för att möta arbetslivets behov. Varvet i Åbo kan betraktas som en föregångare inom mer ansvarsfull skeppsbyggnad och mer koldioxidneutral kryssningsturism. Kanske, men det är högst osäkert. En utbildning som följer en viss inlärningstrappa, där mer grundläggande steg småningom leder till att man kan ta till sig också mer krävande kunskaper. Vårt område är inte bara en attraktiv plats att flytta till, utan också konkurrenskraftigt ur näringslivets synvinkel. ÅU LEDARE TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 12 5.9.2024 KOLUMNEN GNURF Varvets jätteorder tyder på en positiv vändning Enligt den nyligen publicerade befolkningsprognosen växer Åbo stadsregion kraftigt. Nya sparåtgärder kan alltså ses som ett nödvändigt ont. Bekräftelsen av avtalet är en stor nyhet för Åbo och hela Finland. – Om man räknar en procent av bara de hundra miljonerna, så är det en miljon. Besöket på fartyget, med alla de upplever som det erbjuder, var imponerande, eftersom det är alla tiders största kryssningsfartyg. FRÅGAN är hur det ska gå med yrkesutbildningen i vårt land. En märklig ekvation, där det är svårt att se hur regeringens planer går ihop med de behov som landet och dess arbetsmarknad har. Regeringens spartalko drabbar också yrkesutbildningarna. Det är tydligt att det råder brist på kompetent arbetskraft på den finska arbetsmarknaden. – Dagens unga studerande räcker inte till för att täcka behovet av arbetskraft, säger Axxells rektor i ÅU idag. Det är för tidigt att exakt kunna svara på vad de ytterligare 20 miljoner euro som måste sparas utöver de redan kända 100 miljonerna betyder för utbildningsanordnarna i praktiken
Ett mångsidigt och uppskattat konstoch kulturliv är ett kännetecken för ett kulturland. Det är dags att inse att det inte handlar om en tillfällig nödlösning utan om värderingar och ideologi om de planerade nedskärningarna förverkligas handlar det om en medveten nedmontering av det finländska konstoch kulturfältet. Varha ser ut att utvecklas mot en ännu mer ojämlik vård VÅRDEN. SFP:s fullmäktigegrupp har uttryckt sin oro över detta under en lång tid. Nog är det uselt att det snarare är regel än undantag att låta äldre vänta den maximala väntetiden. Bifoga kontaktuppgifter. ÅU 13 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. Dessutom torde Varhas metoder för att stärka sin egen verksamhet inte entydigt vara totalekonomiskt fördelaktiga. Efter nedskärningarna kommer kulturlivet att bli ensidigare, internationella samarbeten och export inom scenkonst kommer att upphöra. Finland utan konst och kultur är varken starkt eller engagerat PLANERADE NEDSKÄRNINGAR. Teatrarna har upprepade gånger förmedlat förståelse för sparåtgärder, men det är omfattningen som är både obefogad och kortsiktig. De hänvisar då till Varhas kärva ekonomiska läge. Vi ser fram emot en livlig debatt! Varha ska ordna service för sina invånare, det finns inga ursäkter! VÅRDEN. ”Konst och kultur har ett egenvärde. SFP:s fullmäktigegrupp har försökt ringa i alarmklockor för att tillräckliga resurser ska allokeras för ordnandet av den svenskspråkiga servicen, inte minst inom boendeservicen. En klient som är färdigbehandlad inom specialsjukvården men ligger kvar och väntar på en plats inom primärvård eller ett äldreboende kostar många hundra euro per vårddygn. Utbudet överlag blir ensidigare och kommer att vara centrerat till städer och tillväxtorter, något som strider mot tanken om en civiliserad demokrati, ett kulturland, där alla ska ha tillgång till kvalitativ konst, inklusive teater. Ghita Edmark Ordförande för Kimitoöns råd för äldre och personer med funktionsnedsättning Medlem i Varhas äldreråd Klienternas behov måste styra vårdens utveckling.. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. SFP:s fullmäktigegrupp anser att Varha inte har gjort tillräckligt för att råda bot på problemet, utan istället gömmer sig bakom det som en ursäkt. Också där stoppas vårdkedjan upp och sjukhuset kan inte ta emot klienter som är färdigbehandlade och väntar på att lämna specialsjukvården. Ett väl sett och mångsidigt teaterutbud skapas inte ur tomma intet, det kräver kunnande och mångfald som nu är hotat när proffsen tvingas fly fältet. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Hur många väntar på en tid inom psykiatrin, inte minst inom barnoch ungdomspsykiatrin. Klienternas behov måste styra vårdens utveckling. Ur teatrarnas synvinkel är det svårt att svälja argumentet att nedskärningarna sparar pengar. Dessutom omfattas en mycket stor del av befolkningen av företagshälsovård som oftast köps från privata utförare. Vi undertecknade teatrar med omfattande regional verksamhet är djupt bekymrade. Det är långsökt att bygga ett starkt brand eller skapa narrativ om ett innovativt eller inspirerande Finland när man samtidigt nedmonterar kulturen – en del av den välfärd man i politiska tal så vackert målar upp. Skriv kort och snärtigt på god svenska. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. Varha har funnits en kort tid och bör få tid att utvecklas. Väntetiderna för en plats på ett äldreboende var mycket kort och antalet klienter som vårdades på fel nivå på hälsocentralsjukhuset minskade drastiskt till ett fåtal. ”Vi utformar vår service så att den är kundorienterad och effektiv” och ”Vi erbjuder service i rätt tid på rätt plats och genom att göra rätt saker”. Här behövs kanske en ny personalpolitik som kan erbjuda flexibla lösningar på personlig nivå. Hur många väntar på en plats i onödan. Ett uppskattat teaterutbud kräver en vital kontakt mellan aktörer och publik, en kontakt som planteras i barndomens första konstupplevelser och följs upp hela livet. Detta gäller resurser till personalrekryteringen och resurser för att Varha ska kunna vara en bra arbetsgivare – också på svenska. Med Varhas strategi har valfriheten försvunnit, köerna ökar, personalrekryteringen har stora svårigheter och medför att vårdplatser måste minska på många ställen. Styrelsen för Åbo svenska teaterförening rf. Men det är nog dags att föra en debatt som kan skicka in konstruktiva signaler från verkligheten som medborgarna lever i. I programmet beskrivs också kulturbranschens positiva verkan på samhället i stort; den direkta kopplingen till kreativitet, hållbarhet och välfärd. Det ligger inte i linje med vad Varha ska stå för: “Trygga, bota och rädda, välfärd tillsammans varje dag”. Alla äldre fick ta del av dagverksamhet, idag gäller den enbart hemvårdens klienter. Regeringen talar om att skapa förutsättningar för tillväxt, men gör det motsatta. Människor tvingas att vänta för att Varha cyniskt utnyttjar vårdgarantins maximala väntetid på 90 dagar för att kunna fylla sina egna platser. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Faktum är att Varha har svårt att rekrytera egen personal till sina boenden, vilket medför att platser på Varhaboendena står tomma. Det vi kommer att bevittna är massarbetslöshet och förluster, också för andra branscher som är kopplade till konst och kultur. SFP:s fullmäktigegrupp i Varha genom Merja Fredriksson ordförande Faktum är att svenskspråkiga äldre ofta får vänta en längre tid än den maximala väntetiden på 90 dagar för att få en plats på ett svenskeller tvåspråkigt boende. Att låta äldre vänta på en boendeplats ibland till och med längre än lagkravet på 90 dagar när det finns lediga platser som kan köpas av privata leverantörer visar på uppenbara brister gällande synen på kundens behov. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. Nedskärningar blir verklighet och även om summan är mindre än vi först befarade, tar kulturfältet en oproportionerligt stor smäll när man ser till helheten och konsekvenserna. Larmarmband för äldre delades ut i preventivt syfte så att fler kunde känna sig trygga i sin hemmiljö, idag är ett sådant armband inte ett lika självklart hjälpmedel. Att tro att man kan ”svälta ut” privata och tredje sektorns utförare och få deras personal att välja Varha som arbetsgivare är ett cyniskt och sannolikt föga framgångsrikt koncept. Istället för att sätta klienten i centrum och se till att att nyttja all den goda vårdkapacitet som finns i landet Finland. via Hanna Guseff ordförande Åbo Svenska Teaters ledning, Kira-Emmi Pohtokari teaterchef Kultursektionen vid Svenska Österbottens Förbund för Utbildning och Kultur Ulla Granfors ordförande Wasa Teaters ledning, Ann-Luise Bertell teaterchef Styrelsen för Pohjois-Karjalan Teatteriyhdistys Margareetta Räty ordförande Joensuun kaupunginteatteris ledning Sarianne Tursas teaterchef Kajaanin kaupunginteatteri Anni Mikkelsson teaterchef Rovaniemen teatteri, styrelsen för Lapin Alueteatteriyhdistys Riitta Liinamaa ordförande Rovaniemen teatteris ledning Sari Alatalo verksamhetsledare Nedskärningar blir verklighet och även om summan är mindre än vi först befarade, tar kulturfältet en oproportionerligt stor smäll när man ser till helheten och konsekvenserna. Snabba smidiga beslutsvägar verkar det också att finnas behov av, arbetet belastas av allt för många mellanchefer som skickar frågor mellan sig vilket skapar fördröjning i den praktiska verksamheten. Röster har höjts för att slopa den språkliga aspekten då det gäller att få boendeplats, men detta har SFP:s fullmäktigegrupp aldrig accepterat och kommer inte att acceptera det framöver heller. Klienten blir snabbt institutionaliserad och livskvaliteten försämras. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Enligt Svenska Yle 2.9.24 utreds Egentliga Finlands välfärdsområde Varha av Justitieombudsmannen för bristande förfarande i att ordna boendeplatser för äldre. Personalen vänder sig till istället till företagshälsovården, privata leverantörer eller flyttar till Sverige och Norge. De planerade nedskärningarna som nu hotar hela det finska teaterfältet kommer att ha motsatt verkan än den man här så förtjänstfullt målar upp. All den goda verkan som konst, inklusive teater, har på samhället kommer att gå förlorad, men kostnaderna består. Varhas hantering i vardagen stämmer föga överens med deras egna strategiska mål. Detta är nämligen den maximala väntetiden som lagen tillåter. Idag kan Varha köpa en plats på ett privat boende för 150 euro per vårddygn genom att erbjuda klienter en servicesedel. En plats upptas i onödan och kön till specialsjukvården växer. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. Innan Varha tog över verksamheten kunde alla Kimitoöbor som uppfyllde kriterierna för en boendeplats välja en servicesedel till privata boenden eller en plats på kommunens boende. Detta för att Varha kontinuerligt har låtit äldre vänta i 90 dagar på plats på serviceboende. Tack till Merja Fredriksson och SFP:s fullmäktigegrupp i Varha som i insändaren ovan lyfter upp Varhas usla och cyniska syn på ordnandet av boendeplatser för de äldre. En jämlik vård kan heller inte alltid vara ett mål eftersom vi lever i många olika vardagsverkligheter, jämför möjligheterna mellan en Åbobo och en Kimitoöbo, till exempel. Tjänstemän från Varha verkar anse att man kan dra ut placeringen till maxtiden för att hitta en plats på något av Varhas egna boenden, i stället för en placering på ett privatboende. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Personal som mår bra och trivs vill arbeta och når Varhas målsättningar om ”Ansvarsfullt och effektivt, vänligt med yrkeskunnighet, uppskattande och jämlikt”. De som har råd eller väljer att prioritera skaffar sig privata försäkringar. En klient som på ett HVC-sjukhus fick vänta på en plats till ett äldreboende kostade under kommunens tid minst 300 euro per vårddygn. Teaterutbudet för barn och unga är illa ute då det, trots stor inverkan, skapar lite ekonomisk vinst i förhållande till utgifterna. Men då det gäller invånarnas välmående och rättigheter finns det inga ursäkter. Att vårda klienter på fel nivå är dyrt och bromsar en sund utveckling av vårdkedjan. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. Varhas mål om en jämlik vård ser idag ut att utvecklas mot en ännu mer ojämlik vård. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Kulturen har stor betydelse för medborgarnas resiliens, den övergripande säkerheten och känslan av nationell samhörighet.” (Ett starkt och engagerat Finland – Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram kap 5 Ett kunnigt Finland) Citatet ovan är taget direkt från regeringen Orpos regeringsprogram. Faktum är att svenskspråkiga äldre ofta får vänta en längre tid än den maximala väntetiden på 90 dagar för att få en plats på ett svenskeller tvåspråkigt boende
Vad var likt och vad var olikt. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 100 år gamla.. Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. ÅU 15 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. I år fyller ÅU 200 år
10 dagen före publicering. Inkl. ÅU VÄDER & SERIER 17 TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 995 1000 1000 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1025 1025 1025 1025 1030 Kustvädret i går kl 15 temp. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. Till utlandet tillkommer portokostnader. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Vinden är svag, i Lappland måttlig. På dagen är det klart till halvklart, i norr är molnigheten rikligare. Inkl. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. moms 25,5 %) I text 2,76 €/spmm Efter text 3,39 €/spmm Kungörelser 3,39 €/spmm Dödsannonser 2,38 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. wind m/s Ett högtryck ligger över Finland och ger mest uppehållsväder. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Dagens högsta temperatur är mellan 18 och 26, i norra Lappland kan det vara svalare. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser 16 14 21 22 20 19 25 24 25 26 24 25 10/ 12/ 12/ 15/ 13/ 14/ 15/ 14/ 22 21 25 24 26 26 24 26 4 2 2 2 4 5 3 Fre 23 23 24 21 24 22 21 22 Lör 20 21 21 19 22 20 20 20 Sön 21 22 24 18 23 21 21 21 Mån 22 21 23 19 22 21 21 21 Russarö 17 E 6 Utö 18 E 6 Kumlinge 18 SE 3 Åbo -8cm Föglö -6cm Hangö -9cm Amsterdam 19 1 Aten 32 1 Berlin 33 4 Bryssel 19 1 Budapest 34 1 Dublin 16 1 Frankfurt 23 1 Köpenhamn 26 1 Larnaca 33 1 Las Palmas 26 1 Lissabon 22 4 London 18 1 Madrid 26 1 Malaga 30 1 Mallorca 27 1 Moskva 23 1 New York 23 1 Oslo 17 1 Paris 23 1 Prag 30 1 Reykjavik 10 1 Rhodos 30 1 Rom 29 1 S:t Petersburg 28 1 Stockholm 22 4 Tallinn 27 1 Venedig 30 1 Warszawa 30 1 Wien 32 1 Zürich 23 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. På morgonen är det dimmigt på många håll. Inkl. Inkl. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Åbo 2024. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Susanna Landor Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark
Bara några få säckar fanns då i insamlingscontainrarna i Västanfjärd, HitisRosala, Kärra, Kimito och Dalsbruk. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi FÖRENINGSPUFFAR Kimitoöns lupinkampanj väckte intresse Kimitoön deltog under sommarmånaderna i kampanjen #soolotalkoot, vars syfte var att uppmuntra medborgare att bekämpa främmande arter på lokal nivå i Finland. I morgon: Felix, Felicia, Asko. Närståendecafé träff ordnas på fredag 6.9 kl. – Beroende på vilken växtart man bekämpar så kan man också kompostera avfallet eller själv föra det gratis till avfallsstationen, tipsar Ilmoni. Du behöver inte lyfta stödet för närståendevård för att delta. Syftet med träffen är att möta andra i en liknande livssituation samt att dela upplevelser och erfarenheter i förtroende. – Fastän mängden invasiva växtarter som uppsamlades inte var så stor så väckte mycket kampanjen intresse, vilket var jättebra. Containrarna togs bort den 9 augusti. Information och tips av varandra kan underlätta vardagen. Enligt Kimitoöns klimatkoordinator Catrin Ilmoni bedömdes då bara 20 procent av materialet på flaken vara växtavfall. 10.30–12 på Kvartersklubben, Henriksgatan 9 i Åbo. Namnsdagar i dag: Ronny, Ronald, Ron, Ragnvald, Roni, Mainio. Kaffe/te med litet tilltugg serveras till ett litet pris. ARKIV/EMILIA ÖRNMARK LÄSARBILD FORNELDAR. Flera av säckarna verkade inte innehålla växtmaterial och till exempel i Västanfjärd hade madrasser och en säng kastats i containern. I år fokuserade kampanjen på lupiner, även om även andra främmande arter som till exempel vresros och jättebalsamin var välkomna i insamlingarna. Initiativet till kampanjen kom från allmänhetens önskemål om att Kimitoön ska agera i fråga om lupinerna. ÅU SOLSIDAN TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 18 6.35 20.22 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 6.35, ner 20.22, i morgon upp 6.38, ner 6.19. Invasiva arter lyftes också ganska stort i medierna. Ilmoni har svårt att avgöra varför kampanjen inte blev ett fungerande koncept, men nämner bland annat att det kan kännas jobbigt, eller direkt hopplöst, att ta sig an större växtbestånd. »» Närståendecafé i Åbo Välkommen med du som stöder eller tar hand om någon närstående eller anhörig. Hurdan kampanj det blir nästa år är inte ännu klart. VACKER MEN INVASIV. THOMAS LARZEN. Hon ser ändå positiva effekter av kampanjen. Anmälningar till träffarna tas emot av Eva Björkqvist tel. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi » » Dock var resultatet räknat i växtavfall svagt. Många tog också kontakt och anmälde förekomster av invasiva växter till kommunen och också till vieraslajit.fi, svarar Ilmoni ÅU per e-post. Vid starten i juni konstaterades på Kimitoön att intresset var svalt. ARBETET med de främmande arterna fortsätter i Kimitoön, enligt miljöoch klimatprogrammet. Medvetenheten ökade för bekämpning av invasiva arter och folk hörde aktivt av sig med frågor. Dessutom är förstås sommaren tid för semester och annat program. Kimitoöns kampanj mot främmande arter gav inte resultat i mängd, men i intresse. En läsarbild från Thomas Larzen i Pargas. 040 516 5679 eller per e-post eva.bjorkqvist@folkhalsan.fi
9.40 Masterchef USA. 15.55 Riksdagens frågestund 17.00 Yle Nyheter 17.00 17.10 Fosca 18.00 Yle Nyheter 18.00 18.22 Yle Nyheter från din region 18.30 Livet inom autismspektrumet 19.00 Untold arctic wars 19.53 Sagor om fjällen 20.00 Avbytarna 20.29 Yle Nyheter 20.30 20.55 Sportrutan 21.05 A-Talk 21.45 Yle Nyheter 21.49 Sportrutan 21.53 Yle Nyheter Nyhetsfinland 22.00 Fjärrlinjen: Bidens svåra beslut 23.55 Oddasat 0.10 Outlander Främlingen. 6.50 Lilla Tvåan. 12.10 Urheiluradio. 0.00 Nattklassiskt. YLE RADIO 1 FI 6.30 Hartaita säveliä. 15.45 Yle Nyheter på teckenspråk. 18.35 Top Gear. 19.45 NO naturligtvis. 15.30 Yle Uutiset alueeltasi. 22.00 Nyheter. Dagens viktigaste nyheter. 7.30 Muumilaakson tarinoita. 13.02 Paikka auringossa. Hfrs 101.1 Vasa 101.0 Åbo 101.4 Ekenäs 99.7 Borgå 95.9 Åland 93.1 Kronoby 102,7 Euraåminne 103,07 Helsingfors 98.9, Vasa 97.3, Åbo 98.2, Ekenäs 102.5, Borgå 102.2, Åland 104.9, Kronoby 99.7, Kristinestad 98.6, Björneborg 99.4 Kronobysändaren 97,6 Mhz, Vasa 94,8 Bötombergen 94,2, Vasa kabelnät 93,8 Kronobysändaren 91,4 Mhz, Vasa 87,8 Bötombergen 88,9, Vasa kabelnät 88,7 10.00 Forum 13.00 Rapport 13.03 Forum 17.00 Rapport 17.05 Politikbyrån (R) Svenskt samhällsmagasin från 2024. 6.52 Den tokiga lilla jössen. 5.45 Sverige idag. 10.35 Svenska truckers. 5.00 Asunnon metsästäjät. 18.00 Suurmestari UK. 8.00 Fåret Shaun. 1.40 Uppdrag granskning. 23.40 Australien under ytan. 8.45 Hot Rod Garage. 10.00 Nyheter. 8.30 Mumfie. 11.40 NCIS. 20.00 TV4Nyheterna. 5.30 Yle Uutiset ja sää. 13.00 Yle Uutiset. Även 8/9. 18.00 Sinkkuillallinen. Markus Turunen. 1.02 Paikka auringossa. 20.30 Halv åtta hos mig. 16.10 Urheiluradio. 17.00 Yle Nyheter med väder och Nyhetspodden. 15.00 Långtradarchaffisarna Finland. 17.30 Vegatoppen. 23.00 Lokala nyheter 23.10 Kristallen – röda mattan och vinnarna Svensk underhållning från 2024. Merisää. 18.00 Poliisikamera. Mark är i Bulgarien för att söka upp dem som ska få en svindlande summa efter välgöraren Simeon Genov. 8.13 Radio Suomen Aamu. 8.00 Yle Uutiset ja sää. ÖVRIG TV Notera att vissa sportsändningar på svenska kanaler inte får visas i Finland av rättig hetsskäl. 18.50 Fåret Shaun. 19.15 Aftonandakt. 22.00 Draknästet Svensk realityserie från 2024. 1.35 Suurmestari UK. 21.00 Världens historia: Shakespeare. WhatsApp -viesti studioon 040 14 55 666. 10.02 Radio Suomen Päivä. 22.05 Liv D: Kate & Charles: Kuninkaallisten erityinen suhde. 13.00 Nyheter. 10.45 Yksi on hyvää seuraa. 18.00 Gränsbevakarna Australien. 18.05 Livet – berättelser från Svenskfinland Finsk reportageserie från 2022. 11.00 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 21.00 Efter fem – Kristallen. 7.04 Lilla Tvåan. 16.30 Arvokaman etsijät. 15.02 Radio Suomen Iltapäivä. 10.55 Yle Nyheter sydöstra Finland. Del 8 av 21. 23.00 TV4Nyheterna. 4.00 Yle Uutiset ja sää. 4.45 Suurmestari UK. 8.35 Pyjamashjältarna. 20.03 Kaffekvarnen. 19.20 Med egna ord – Australien. TV5 FI 6.05 Asunnon metsästäjät. 17.00 X3M:s bästa. Del 9 av 26. 19.15 Prick och Fläck på fläcken. 7.55 Vegetasaurier. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 13.30 Hem till gården. Uutiset ja sää radiossa. 7.13 Radio Suomen Aamu. 16.00 Paavo Pesusieni. 7.55 Pacific Blue. YLE 3XM YLE VEGA SUB FI 7.00 Muumien maailma. 21.00 Friidrott: Diamond League. KUTONEN FI 6.00 Ruokamatkalla USA:ssa. 6.05 Radio Suomen Aamu. 19.55 Latelan Laurin hurja remontti. 13.11 Exploring Earth. 20.50 Hunden Klapp. 13.30 Klassinen kattaus. 8.50 Undercover boss US. 2.50 Poliisit UK: Ajojahti. Otsikoiden takana joka arkipäivä. 19.25 Uttern Sven. 11.40 Yle Oddasat. 17.00 Remppa vai muutto UK. TV4 13.00 TV4Nyheterna. 13.30 Sinkkuillallinen. 11.55 Museoiden mysteerit. 14.00 Nyheter. 15.03 Vega Eftermiddag. Chocken efter det första mordet försvinner när man erbjuds sköldar. 18.00 Syke Del 15 av 24. Olli Haapakangas. 0.30 Stalins dotter. 11.30 Yle Nyheter på lätt svenska. 9.00 Yle Uutiset. 16.09 Vega Eftermiddag med Kustrundan. 2.15 Pontikankeittäjät. 15.50 Yle Nyheter från din region. 19.00 Lyxfällan. 7.12 Ellinor undrar så. 2.35 Huutokaupan metsästäjät. 7.55 Gold Rush Kultakuume. 5.52 Radio Suomen Varhaisaamu. 18.50 Lääkärihelikopteri Cornwall. Aldrig ge upp. 8.10 Ykkösaamu. 19.00 Olympiska spel: Paralympics Paralympics. 20.00 Amerikas antikälskare. 12.46 Musiikkikamari. Markus Turunen. 10.35 Rantatalot remontissa. 7.10 Arvokaman etsijät. 19.00 Nyheter. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 22.50 Epäilyttävän uutta Aki Yli-Salomäki. 6.51 Namnsdagsgratulationer: 5.9. YLE RADIO SUOMI FI 6.00 Yle Uutiset ja sää. 22.00 Tulossa: Vain elämää. 20.00 Frendit. 22.00 Historiens dolda sexliv. 9.00 Octonauterna. 14.02 Radio Suomen Iltapäivä. 11.44 Oddasat. 7.51 Vov-patrullen. 16.50 Maanteiden Sankarit. 21.00 Efterlyst. 19.00 Villa & Utedass Del 1 av 12. 7.25 Osku. 16.30 X3M Nonstop. 12.30 Dag och natt. 3.00 Maanteiden Sankarit. 19.50 Wheeler Dealers. 8.40 Asunnon metsästäjät. 17.00 Simpsonit. 18.50 Iltahartaus. 3.05 Nyhetstecken. 23.05 Paratiisihotelli Ruotsi 2.0. 15.00 Yle Uutiset. 21.00 Lahti 2001. 0.02 Yöradio. 2.00 NCIS. 0.45 Burgermännen i Nordamerika. 13.15 Ödets schackdrag. 3.20 Finlands auktionskung. 9.35 Oman saaren metsästäjät. 16.00 Yle Nyheter och sport. 23.50 Elokuva: Forsaken. Zürich. 23.33 Vega Musik. 19.02 Etnokonsertteja Rudolstadt 2024. 8.15 Lilla Tvåan önskar post. 12.00 Huvila & Huussi. 18.15 Nyheter på lätt svenska 18.20 Nyhetstecken 18.30 Oddasat 18.45 Uutiset 18.55 Ögonblick från Svalbard (R) Norsk dokumentärserie från 2021. 22.00 Svenska fall. 8.12 Namnsdagsgratulationer: 5.9. 17.00 Yle Uutiset ja sää. 6.55 Hej Jycke. 20.30 Rapport 20.55 Lokala nyheter 21.00 Arvinge okänd Svensk dokumentärserie från 2024. RADIO YLE TV2 TEEMA & FEM MTV3 NELONEN YLE TV1 SVT 2 SVT 1 SVT BARN 6.40 Lilla björn. 21.35 Keno ja Synttärit 21.40 Specialtrupperna 22.40 Mannen som dog Inre upplysningar. 11.35 Yle Nyheter Lappland. 7.53 Radio Suomen Aamu. 22.30 Radioteatteri esittää: Kuoro 4/10. 11.02 Radio Suomen Päivä. Del 1 av 5. 11.00 Nyheter. 8.28 Kille, tjej, hund, katt, mus och ost. 19.55 IS förevisar: Jag fick det på video. 9.05 Muistojen bulevardi. 0.55 Frostbiten. 1.00 Brottskod: Försvunnen. 20.00 Suurmestari. Ovissheten är plågsam. 7.48 Maltti och Valtti. 20.00 De svekfulla Del 2 av 8. 23.40 Veikkausliiga Futiksen nälkään 23.45 Burgermännen i Nordamerika Akseli och Ossi väcker fasa på golfbanan och äter fler tacos än vad Texas lag tillåter. 7.10 Kokkaushaaste. 6.25 Yles morgon. 19.00 Ultimate Police Interceptors. 21.00 Elokuva: Godzilla. 13.10 TV4Vädret. 13.00 Maryn helpot kokkailut. 18.02 Radio Suomen Urheiluilta. 21.00 Nyheter. Alex Letic presenterar nomineringar, priser och träffar vinnare och andra gäster på den stora tvfesten på Cirkus i Stockholm. 10.00 Kuusi kuvaa toimittaja, teatteriohjaaja Susanna Kuparisen elämästä. 17.35 Möte med (teckenspråk) (R) Sverigefinsk intervjuserie från 2024. 3.02 Kissankehto Susanna Vainiola. 11.00 Remppa vai muutto UK. 11.10 Yle Nyheter Birkaland. 20.20 TV4Vädret. Med liemannen efter sig försöker Jaakko utreda vem hans mördare är och skydda sin älskare och sitt arv mot fienden. Del 2 av 6. 0.55 Suomen kaunein koti. 8.50 Tilde. 4.00 Mökin rakentajat. 19.00 Untold arctic wars. 2.20 Orkestern. 15.20 Wheeler Dealers. 22.00 Aktuellt 22.46 Sportnytt 23.00 30 minuter Svensk intervjuserie från 2024. KUNSKAPSKANALEN 17.50 UR Samtiden – Länsmuseerna berättar. 23.55 Rapport 0.00 Sekunder. 19.35 Smurfarna. YLE X3M 7.00 X3M Morgon. 20.15 Världens natur: Lejonens drottning. 18.00 Efter fem. 21.52 X3M Nonstop. 11.57 Päivän mietelause ja Turun tuomiokirkon kello lyö 12. 8.55 Strömsö 2021 9.25 Danmarks skattjägare 9.55 Djuren i mitt liv: Djursjukhuset 10.25 Olympiska spel: Paralympiska spelen 14.30 En tvättäkta lantis 15.00 Ut på tur: Hardanger 15.55 Svalbard sett från luften 16.00 Det sitter i väggarna 17.00 Lilla Tvåan 18.00 Otroliga Kanada 18.50 Norge sett från luften 19.00 Jag älskade en desperat kvinna 20.00 Den stora keramiktävlingen 20.55 Yle gemensamma stunder, gemensamma minnen 21.00 Fotboll, Nations League, ennakkomakasiini 21.30 Olympiska spel: Paralympiska spelen 23.15 Catch-22 23.57 Det brittiska livgardet 20.00 Den stora keramiktävlingen. 6.59 Yksi on hyvää seuraa. 15.50 NCIS. 9.00 Yle Uutiset. 20.25 Piratöarna. 21.00 Sällskapet: På nya skivan dör Slim Shady – folk blir som vanligt upprörda över Eminems påhopp och oförskämdheter. 8.14 Lilla Tvåan. 20.10 Uppdrag skolväg. 18.00 Ett fall för KLURO. 7.05 Regnbågsstadens hjälte. 12.10 Sukuni murhamysteeri: Avantoon hukutetut uhrit. Hitlerin suosikki Helsingissä – elokuvien kaunotar antaa pahalle pikkusormen ja paljon muutakin. 23.30 Amerikas antikälskare. 14.50 A-studion. 7.10 Urheiluradio. Jakso 4. 13.00 Simpsonit. Välgöraren / Skrotnisse. 6.15 Go’kväll (R) 7.00 Morgonstudion 11.00 Hemmagympa med Sofia (R) 11.20 Bernts berättelser (R) 11.30 Olympiska spel: Paralympics 18.30 Sverige idag Svenskt nyhetsmagasin från 2024. Ketchup, blöjor och stekpannor presenteras i Draknästet. 12.30 Salatut elämät. 15.00 En plats i solen. 16.15 Latelan Laurin hurja remontti. 11.00 Yle Nyheter sydvästra Finland. 12.45 Merisää. 21.00 Rikkaat ja rahattomat UK. 21.12 Radio Suomen Ilta. 11.20 Yle Nyheter östra Finland. 7.30 Lu och småkrypsgänget. 0.20 Dokument utifrån: Det gröna flyget. 5.50 Merisää. ÅU RADIO OCH TV I DAG TORSDAG 5 SEPTEMBER 2024 20 YLE VEGA 7.00 Nyheter. 8.39 Vännerna och det gröna ljuset. 14.03 Vega Eftermiddag. 7.00 Yle Uutiset ja sää. 14.35 Erakkoperhe erämaassa. 7.45 Petronix. 18.05 Studio 65. 11.00 Supernova. 19.00 Koumis djurbok. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 19.00 Rapport 19.17 Kulturnyheterna 19.28 Sportnytt 19.33 Lokala nyheter 19.45 Go’kväll Svenskt magasin från 2024. 9.40 Texas Metal. 19.52 Vega Musik. 10.30 Rekkakuskit jäällä. 10.33 Radio Suomen Päivä. 0.00 Vänner. 11.15 Yle Nyheter mellersta Finland och södra Savolax. 18.25 Kielen päällä: Tekoäly pyrkii totuuteen, mutta sillä on myös huumorintajua. 8.15 Lässugen. 9.00 Huutokaupan metsästäjät. 3.45 Laittomien autojen takavarikoijat. 14.00 Yle Uutiset. 10.30 Yle Uutiset alueeltasi. 20.00 Remppa vai muutto UK. 22.08 Yöradio toiveiden yö. 14.30 Natsi-Saksan jäljillä: Hitlerin suosikki Helsingissä. 19.00 Himohamstraajat. 3.54 Yöradio. 1.50 Ulosottomiehet. 6.25 Museoiden mysteerit. 18.35 Hartaita säveliä. 7.00 Greta Gris. 23.00 Norska fall. 6.50 Aamuhartaus. 14.00 Renovera eller flytta Finland. 8.16 Best & Bester. Rullstolstennis, goalball, blindfotboll. 22.15 Filosofiska rummet: Vad ska vi med samvetet till. 14.45 Arkivfilmer:Eget hus av träkomponenter. 11.30 Alone yksin erämaassa. 9.54 Andrum. 23.55 TV4Vädret. 13.16 Köket, forts. 7.50 Merisää. 2.45 Yöradio. 7.05 Bluey. 9.11 Radio Suomen Aamu. Del 86 av 144. 14.00 X3M Eftermiddag. 6.15 Aamusää 6.25 Huomenta Suomi 10.00 Emmerdale (R) 10.30 Kauniit ja rohkeat 11.00 Tähtiarpa 12.00 Ihanat siirtolapuutarhat 12.30 Ostoskanava Myori.fi (R) 13.00 Suomalainen menestysresepti 14.00 Los Angelesin luksuslukaalit 15.00 Ensitreffit alttarilla (R) 16.00 Salatut elämät (R) 16.30 Kauniit ja rohkeat 16.55 Uutiset 17.04 Päivän sää 17.05 Viiden jälkeen 17.25 Uutiset 17.30 Viiden jälkeen 17.55 Uutiset 18.00 Päivän sää 18.05 Viiden jälkeen 18.30 Emmerdale 19.00 Seitsemän Uutiset 19.20 Päivän sää 19.25 Tulosruutu 19.30 Salatut elämät 20.00 Suurmestari Jakso 10/12. 13.35 The real housewives of Beverly Hills. 5.32 Radio Suomen Varhaisaamu. 0.03 Morden i Helsingör. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 6.00 Bing 6.05 Sanna och regnbågslandet 6.30 Smurfarna 6.40 Miraculous: Ladybugs och Cat Noirs äventyr 7.05 LEGO Friends: Ett nytt kapitel 7.25 Lego DreamZzz 7.50 Sonic boom 8.00 Ett hem för hunden 9.00 Renovera eller flytta: Briljanta byggen 10.00 Finlands auktionskung 11.00 Vill du bli miljonär. 7.55 Sofian enkelit. 23.30 Den svarta svanen (R) Dansk dokumentärserie från 2024. 18.25 Charlie och Lola. 16.59 Grand designs UK. Uutiset radiossa. 11.05 Yle Nyheter Tavastland. Twitter: #rspäivä. 13.03 Vega Eftermiddag. 21.05 Politiikkaradio. 15.55 Yle News. 15.40 Latelan Laurin hurja remontti. 9.10 Sää. Merisää. 3.25 Texas Metal. 20.00 Eli och Roffe i puberteten. 18.10 Astronella. 20.00 Nyheter. 16.10 Faunin iltapäivä. 21.00 Ramsay om Pullinen 21.55 Före filmen: Den tredje mannen 22.02 Sparks bröderna som blev popikoner 21.00 Ramsay om Pullinen. 1.45 Puutarhan pelastajat. 11.30 Yle Nyheter norra Finland. 0.00 Nattklassiskt. 12.03 Slaget efter tolv dagens debatt. SaintSaëns: Alkusoitto oopp. 12.13 Radio Suomen Päivä. 15.30 Farmi Suomi. Del 3 av 17. 1.45 Daniel Ahola: Polis och tjuv. Del 3 av 6. 23.40 Ekonominyheterna. 15.00 Nyheter. Gör om mig och deckare. 22.59 Verkligheten i P3: Maj och Emma limmade fast sig på mångmiljontavla. 7.35 Heja! Heja! Billy Bilsson. 7.33 Lilla Tvåan. 22.55 12 Strong. 8.10 Urheiluradio. 1.55 Arvokaman etsijät: Entisöijät. 14.30 Puutarhan pelastajat. 1.20 Min sanning. 19.30 Yle Nyheter TV-nytt 19.53 Resmål ur Egenland 20.00 Lolita Lobosco 20.54 Paperi Finsk kortfilm från 2021. 17.35 Gold Rush Kultakuume. 5.00 Yle Uutiset ja sää. 20.03 Radio Suomen Urheiluilta. 2.50 Sportnytt. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 18.00 Nyheter. TV3 6.25 Nanny. 14.05 Top Gear. 7.10 Aamusoitto. 4.02 Radio Suomen Varhaisaamu. 23.02 Yöradio toiveiden yö. 22.50 Brittiska fort med Alice Roberts. 8.00 Nyheter. 15.00 Ex-Onnelliset. 11.25 Yle Nyheter Pohjanmaa. 16.00 Ice Airport Alaska. Dagens största nyhetshändelser och viktigaste samtalsämnen. 12.00 Levande träd. Kaunis nuori näyttelijä Leni Riefenstahl tutustui 1930-luvun alussa Adolf Hitleriin ja nousi valtakunnanjohtajan suureksi suosikiksi. 15.02 Kulttuuriykkönen: Tim Burtonin outo satumaailma — ohjaajasuuruuden yli 50-vuotinen ura Batmanista Beetlejuice Beetlejuiceen. 20.15 Lilla Aktuellt. 18.35 Greta Gris. 19.22 Näst sista ordet: Varför uttalar vi USA på svenska men FBI på engelska. 11.33 Radio Suomen Päivä. 12.55 Radio Suomen Päivä. 9.00 Nyheter. 3.35 Rekkakuskit jäällä. 10.44 Sagor om fjällen. Uutiset radiossa. 12.00 Tähtiarpa 13.55 Valitut Palat Collection 14.25 Renovera eller flytta Australien 15.30 Suuri seikkailu 16.55 Tähtiarpa 17.00 Vill du bli miljonär. 21.00 Elokuva: Blood Diamond veritimantti. 10.00 Puutarhan pelastajat. 15.35 Yle Oddasat. 16.00 Yle Uutiset ja sää. 10.50 Pontikankeittäjät. Valross. 21.00 Friidrott: Diamond League Diamond League. LIV FI 9.00 Sinkkuillallinen. 2.02 Yöradio. 0.30 Mountain men. 12.30 Lyxfällan. 14.00 Bytt är bytt. 10.00 Spåren slutar i Berlin. 8.10 Greta Gris. 17.55 Masterchef USA. 15.00 Yle Uutiset. Anders Holmberg intervjuar kulturminister Parisa Liljestrand (L). 20.00 Vänner. 21.35 Tiedeykkönen: Konservointi muistuttaa salapoliisityötä uusi teknologia auttaa materiaalien analysointia. 2.00 Yle Uutiset. 8.00 Vildmarksvandring på Island 8.35 Tobias och tårtorna 9.20 Konstsamlarna 9.50 En tvättäkta lantis 10.20 Min natur 11.00 Efter Nio 12.00 Sami Yaffa Sound Tracker: Indonesien, Java 12.50 Från Venedig till Nilen 13.20 Historia: Den tragiska historien om elefanten Fritz 14.15 Yrke: författare: Ilpo Tiihonen 15.00 La Promesa hemligheternas herrgård 15.56 Yle gemensamma stunder, gemensamma minnen 16.00 Damernas paradis i Milano 16.42 Konstnärsliv 17.25 Camilla Hamids bakresa: Marocko 17.55 Yle Nyheter TV-nytt 18.00 Björnungen Totten 18.07 Do, Re & Mi 18.19 Matteväktarna 18.30 Bästa dieten Del 2 av 3. 6.56 Ti och Mo. 13.40 Mökin rakentajat. 14.30 Yle Uutiset alueeltasi. 8.50 Sagor om fjällen. 11.30 Yle Uutiset alueeltasi. 19.00 Pantbanken. 18.00 Historier från Norge runt. 9.30 Livet inom autismspektrumet. 21.00 Arvinge okänd. 7.36 Hjälteskolan. 11.35 Restaurant: Impossible. 9.30 Jay Lenon autotalli. La princesse jaune (Keltainen prinsessa) (Skotlannin kansallisork./Neeme Järvi). 15.40 Novosti Yle. 23.30 Elokuva: Pacific Rim Hyökkäys maahan. 17.35 Tuuli Saksalan keidas. 12.45 Väderoch sjörapport. 13.30 Ruokamatkalla USA:ssa. 16.13 Radio Suomen Iltapäivä. 21.00 Beck: Kuolema Samarrassa (41). 12.35 Kokkaushaaste. 12.55 TV-Shop / Valitut Palat. 18.40 Tilde. 0.55 Yellowstone. 15.30 Yle Nyheter på lätt finska. 22.00 Yle Vega. 17.00 Duudsonit tuli taloon. 14.40 Below deck Mediterranean. 18.35 Vandring längs övergiven räls. 19.05 Radio Suomen Urheiluilta. Uutiset radiossa. 14.00 Moderni perhe. 0.45 Remppa vai muutto UK. 7.15 Charlie och Lola. 23.45 Sinkkuillallinen. 22.00 The Challenge Sverige. 8.00 Simpsonit. 21.03 I sommartid del 1. 21.00 Suomen kaunein koti (R) 22.00 Kymmenen Uutiset 22.20 Päivän sää 22.25 Tulosruutu 22.35 Rallisirkus (R) 23.05 Näin tehtiin elokuva Mielensäpahoittajan rakkaustarina (R) 23.15 Poromafia (R) 0.10 Exit. 13.00 Politiikkaradio. 8.00 Yle Uutiset ja sää. JIM 13.00 Finlands auktionskung. 10.50 Yle Nyheter Nyland. 6.30 Oman saaren metsästäjät. 2.15 Pyöreä pöytä: Suoraa puhetta johtaa Maria Pettersson. 6.45 Sara och Anka. 17.10 Uutispodcast. 0.00 Balettimusiikin Yöklassinen.. 11.00 Yle Uutiset. 22.00 De svekfulla. 10.00 Yle Uutiset. 5.02 Radio Suomen Varhaisaamu. 1.25 Möte med silverryggen. 12.00 Yle Uutiset ja sää. 12.01 Nyheter. 18.03 Vegatoppen. 20.58 Keno ja Synttärit. 2.45 The Real Housewives Suomi. 16.50 Unforgettable. 9.05 Urheiluradio