Nästa storslagna musikal är här – säkra din biljett idag!. ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi 7 september 2024 LÖRDAG Manus DENNIS KELLY Text och musik TIM MINCHIN Regi MARKUS VIRTA Köp biljetter på svenskateatern.fi Presenteras i samarbete med Music Theatre International Med RIKO EKLUNDH, ALEXANDRA BORGSTRÖM, PIA PILTZ, ANNA VICTORIA ERIKSSON m.fl Musikalen Matilda, baserad på Roald Dahls bok är en magisk berättelse om en flicka med livfull fantasi och övernaturliga krafter. Föreställningen myllrar av liv, av energiska dansnummer och medryckande musik
– Därför anser vi att rättelseyrkandena bör förkastas, skriver de. De konstaterar också att det är stadsfullmäktige som har sista ordet när det gäller en ny detaljplan. Olyckan inträffade klockan 11.30 i korsningen av Vapaudenkatu och Asemankulma. ÅU » » Nu får invånarna säga sitt om hur hörnet Universitetsgatan–Auragatan ska se ut. En ny restaurang här är onödig, anser de. Staden fortsätter sedan planera området och ett förslag ska vara klart i början av nästa år. Polisen efterlyser observationer eller andra uppgifter om händelsen. Bilisten smet från platsen. – Fallet utreds som dråpförsök och polisen försöker bland annat få tag på den misstänkta personen, säger utredningsledaren, kriminalkommissarie Jari Klaus i polisens pressmeddelande. ÅBO STAD BIDRAGET ANNEX. ÅBO. Det är Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy, Arco Oy, Futudesign Oy och Sarc+Sigge Oy. Enligt polisens uppgifter var bilen Bilist körde på flicka och smet i väg i fråga beige, men några fler detaljer om fordonet eller dess förare finns inte. Stadsstyrelsen i Åbo möts på måndag. De fyra bidragen har anonymiserats så juryn som väljer vinnaren vet inte vilken byrå som har utarbetat vilket bidrag. ARC&CO/ÅBO STADS MATERIAL Fyra alternativ för salutorgshörnet i Åbo Åbo stad har bett fyra arkitektbyråer utarbeta förslag för hur hörnet ska se ut. Polisen efterlyser ögonvittnen som kan ha sett händelsen. De har skickat in rättelseyrkanden till stadsstyrelsens beslut. Dessutom skulle en sådan störa barnen som leker på granngårdens lekplats. I husen ska det finnas kontor och affärslokaler. BIDRAGET TUTORI. Så här kunde den planerade utsiktsrestaurangen på Kakolaberget se ut. Både stadsmiljönämnden och stadens ledningsgrupp för livskraft är positivt inställda till planerna. Till dem hör tre bostadsbolag och några privatpersoner i närheten. DE OROAR sig bland annat för buller, nedskräpning, illdåd och för trafiksäkerheten om det byggs en restaurang med utsiktsterrass på Kakolabacken. Invånarna kan säga sina åsikter via Åbo stads webbplats där det finns mera information om bidragen (på finska) till den 17 september. BJÖRNEBORG. Polisen utreder ett våldsdåd som skedde i Martinsbacken i torsdags. En vuxen man utsattes för ett våldsdåd vid klockan 14.20 i Flemingsparken, vid Nokiagatan. Tips kan skickas till e-postadressen vihjeet.lounais-suomi@ poliisi.fi eller via WhatsApp till numret 050 411 7655. Mannen blev allPolisen vill ha tips om våldsdåd i Martinsbacken varligt skadad och fördes till sjukhus för vård. BIDRAGET PORRASTUEN. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi » » Stadsstyrelsen föreslås förkasta rättelseyrkandena. MEN STADSSTYRELSEN föreslås förhålla sig kall till rättelseyrkandena och förkasta dem. I juni har också stadsstyrelsen godkänt ett samarbetsavtal, som behövs för att gå vidare med planerna i form av ett innovationspartnerskap. VISIONSBILD. lounais-suomi@poliisi.fi eller via WhatsAppeller textmeddelande till numret 050 411 7655.. Personbilsföraren misstänks ha krockat i en ung flicka som föll till marken och skadades. Flera grannar säger nej till sådana planer. Alla eventuella uppgifter kan skickas per e-post till adressen vihjeet. BIDRAGET KHOROS. Juryn ger rekommendationer till staden utgående från bidraget som väljs som vinnare. Stadens miljöjurist Nina Mattila och stadens fastighetsutvecklingsdirektör Petri Liski konstaterar i sin beredning till stadsstyrelsen att många frågor avgörs först när det görs en ny detaljplan för området och att dess innehåll inte kan bestämmas på förhand. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 2 Grannar säger nej till Kakolas utsiktsrestaurang På Kakolabacken i Åbo finns det planer att bygga en restaurang med utsiktsterrass. NU VILL flera grannar sätta stopp för projektet helt och hållet. Polisen är särskilt intresserad av observationer från parkområdet mellan Stålarmsgatan och Nokiagatan kring händelsetidpunkten. En personbilsförare misstänks ha kört på en flicka vid ett övergångsställe i torsdags. För att trygga utredningen avslöjar polisen inga fler detaljer om händelsen eller tillvägagångssättet
Nummer 174. Nu tar han strid med staden. DALSBRUK Sidan 6–7 Firmor samsas i kontor JEAN LINDÉN Stadsborna kämpar mot råttorna Sidan 4 Villa Ormnäs är i sämre skick än köparen trodde för fem år sedan. Årgång 201. Två är nykomlingar. 36. KORPO Sidan 18–19 Populärt med nytt musteri. . 045 172 88 40 FÖLJ OSS PÅ SOME! @abounderrattelser Isolerade unga oroar japansk expert Sidan 10–11 JACOB HJORTMAN Mammografivagnen skippade Kimitoön och kvinnorna kallades i stället till Pargas för undersökning. Osmidig mobil mammografi Sidan 5 I Dalscenter är 20 rum uthyrda till företag i olika branscher. EKENÄS Sidan 9 Vill häva villaköp Djungeltelegrafen har fått kunder från hela skärgården att komma med sina äpplen. LÖRDAG ÅBO UNDERRÄTTELSER www.åu.fi Christjan Brander | Boka dagen före utan extra kostnad. De kvinnor som ÅU har talat med önskar att vagnen kunde ha rullat närmare dem i stället. 7 september 2024 Vecka Lösnummer 4,50 euro
Det är förstås svårt att bevisa sambandet med rivningarna, men det verkar finnas ett sådant. Annunen säger att staden normalt inte är ansvarig när det gäller att tackla råttorna. Men meddelanden om råttor kommer överlag från väldigt olika håll i staden, konstaterar Annunen. Johnny Långstedt, Nummisbacken ARKIV/WOLFGANG VOGT JEAN LINDÉN NUMMISBACKEN I ÅBO. Staden kunde kanske ordna med soptunnor som man kunde samla frukterna i, föreslår han. – Vi har också problem med fruktträd här i Nummisbacken, även om folk nog plockar upp frukterna rätt bra. Sådant kan bli väldigt dyrt. – Vid staden berör frågan många enheter, bland annat även byggnadstillsynen, infratjänsterna och miljöskyddet, säger Jaana Annunen. Jean Lindén Miljöskyddet: Lösningar viktiga att diskutera, men fastighetsägarna har ansvaret Ett hus har fått in råttor i källaren och de har skapat stora skador. I föreningens senaste medlemstidning kan man läsa om ”råttkriget”, och att föreningen tillsammans med grannföreningen i Österås i maj bjöd in bekämpningsföretaget Anticimex och Åbo stad till ett möte. Där var de lite positivare, men ansvaret tyckte de nog ändå är vårt. ÅU NYHETER ÅBO LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 4 Nummisbacken önskar mer hjälp i kampen mot råttorna Varför deltar inte Åbo stad mer aktivt i invånarnas kamp mot råttor. Att hus rivs och nya byggs nämns ofta som en förklaring till råttproblem eftersom det får gnagarna att flytta på sig. Så staden sköter nog bekämpning runtom i Åbo på samma sätt som andra fastighetsägare. Vi har startat en kampanj där vi sprider information om hur man undviker problem, berättar han. Råttorna upplevs som ett problem på många håll i Åbo, vilket ÅU flera gånger rapporterat.. HAN ÄR BESVIKEN över att Åbo stad verkar så ovillig att se sitt ansvar. Fastighetsägarna har förstås ett ansvar själva säger han, bland annat för att åtgärda fallfrukt som kan bli råttmat. Stadens företrädare var förhindrade, men skickade tips om hur man bekämpar råttor för att delas ut till invånarna. Avdelningen har nyligen också delat ut information om råttor och hur man undviker dem till boende i Kähäriområdet efter observationer där. – Staden har varit hjälpsam med instruktioner, men i övrigt så har de skjutit över ansvaret på oss fastighetsägare. – Men om råttornas boendemiljö störs så är det förstås möjligt att populationen rör på sig. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Småhusföreningen för nu ett krig mot råttorna som redan orsakat skador. Många medlemmar har visat intresse att delta. Annunen säger att hon inte kan säga exakt vad som orsakar ett råttproblem på en plats. JOHNNY LÅNGSTEDT konstaterar att råttorna verkar vara ett gissel på många håll i Åbo. Småhusföreningen försöker tackla stadsdelens råttproblem och hoppas på hjälp från staden. Om staden inte är fastighetsägare är stadens roll att förmedla information om råttproblem till fastighetsägarna. – Våra medlemmar har observerat ganska mycket råttor. Hon säger att det viktigt att föra en bred diskussion mellan olika verksamheter för att se vilka lösningar man kan hitta för att tackla problem. Det undrar Johnny Långstedt, som är sekreterare i småhusföreningen Nummenmäen Pientalot. (Bilden från Fäbodgatan illustrerar stadsdelen överlag.) PÅ FLERA HÅLL. I den rollen sköter Åbo stad bekämpning där den har verksamhet. Ett hus har fått in råttor i källaren och de har skapat stora skador. NUMMISBACKEN, STRAX öster om Åbo centrum, hör till de stadsdelar som tampas med råttor. Krasst sagt så river staden byggnader och sedan ska vi ta livet av råttorna som flyr till våra fastigheter. Men de ska ju forslas till en avstjälpningsplats också, vilket inte alltid är så lätt till exempel för äldre invånare. Det gäller byggnader och egna grönområden. – Där har staden rivit mycket. Sådant kan bli väldigt dyrt. KAMPEN MOT råttorna fortsätter nu, säger Långstedt. Det är fastighetsägaren som är det. FÖRENINGEN HAR begärt in offerter från flera bekämpningsföretag med målet att få grupprabatt på deras tjänster. Nummisbacken, Österås, Runosbacken, Åbo centrum och området kring slottet hör till de områden därifrån det under sommaren kommit flera meddelanden om råttobservationer. Det säger Jaana Annunen, ledande hälsoinspektör vid Åbo stads avdelning för miljöhälsa. Jag har talat med en kollega som bor i Österås och även där har man märkt att antalet råttor ökat. – Men staden är ju också fastighetsägare. Vi har också varit i kontakt med vattenverket. Johnny Långstedt säger att bekämpningsföretagen berättat att råttorna rör på sig när det rivs och byggs i staden, vilket bland annat skett just i grannstadsdelen Österås
EN SOM BLEV rent ut sagt förbannad på arrangemanget var Kerstin Lindholm i Pederså i Kimito. – Därför får invånare i Kimitoön en kallelse till screening i Pargas, men om kunden vill kan hon ringa det tidsbokningsnummer som finns på kallelsen och få screeningen utförd till exempel i Salo. Mikael Heinrichs 050-306 2004 mikael.heinrichs@aumedia.fi Att köra till Pargas tar minst en och en halv timme per riktning medan jag kommer till Salo på ungefär en halvtimme med bil. Hon tycker att den rörliga vagnen mycket väl hade kunnat stanna någonstans i Kimitoön under ett par– tre dagars tid så att alla kallade skulle hinna få sin undersökning gjord. Över 80 procent av de kvinnor som kallas till screening deltar. En annan kvinna berättar att hon åkt förgäves till Pargas bara för att märka att vagnen haft lapp på luckan med ett meddelande om sjukdomsfall hos personalen. Vagnen besöker också bland annat Salo som för många Kimitoöbor ligger betydligt närmare. Kvinnor i åldern 50–69 år kallas vartannat år till screening. Nådendal, Reso, Rusko, Masku, Nousis och Virmo har Synlab som sin tjänsteproducent. Hon lyckades ändå boka om sig för undersökning i Salo. För Åbolands del (Pargas och Kimitoön) hade tjänsteleverantören i år valt Pargas som screeningplats, vilket har irriterat många bosatta i Kimitoöns kommun. •. För den som inte har bilmöjlighet blir det ännu knepigare att ta sig till Pargas. •. I år kallas kvinnor födda 1956, -58, -60, -62, -64, -66, -68, -70, -72 och -74 till avgiftsfri mammografisundersökning. •. För den som inte har bilmöjlighet blir det ännu knepigare att ta sig till Pargas, säger hon. MOBIL LÖSNING. Via nätet kunde jag inte boka om tiden och det var knepigt att komma fram per telefon. – ÅUCS utför inte screeningmammografi, utan mammografiundersökningar utförs endast efter läkarremiss, till exempel i samband med misstänkt sjukdom. Två tredjedelar av bröstcancerfallen hos kvinnor i screeningåldern hittas vid screening. – Känns bakvänt, säger kallade. Från Varhahåll påminner man om att man alltid kan fråga om råd om man är osäker på hur man ska göra. Alla tjänsteleverantörens serviceställen är tvåspråkiga, så det är också möjligt att få service på svenska i Salo. För en del av kommunerna inom Varha har man inte ännu fattat beslut om var undersökningarna görs. Allt som allt insjuknar årligen ungefär 5 000 kvinnor i Finland i bröstcancer. Kallelsen postas till hemadressen. Efter två veckors försök att omboka fick jag till slut en kvällstid i Salo, säger hon. källa: Finlands cancerregister » » Alla kvinnor som kallats till screening för bröstcancer bokades i första hand in till Pargas – och att boka om sig till exempel till Salo visade sig allt annat än smidigt. •. Suomen Radiologikeskus fungerar som tjänsteproducent också för Hangö och Raseborg som ingår i Västra Nylands välfärdsområde. ÅU HAR TALAT med flera kvinnor från Kimitoön som tycker att arrangemanget är minst sagt bakvänt då det är frågan om en rörlig undersökningsvagn. I Finland genomförs regelbunden screening för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede. – Att boka om tiden från Pargas till Salo visade sig helt hopplöst. – Att köra till Pargas tar minst en och en halv timme per riktning medan jag kommer till Salo på ungefär en halvtimme med bil. Det är också möjligt att den inbjudan som kunden får är relaterad till en tidigare screening, om det till exempel har ansetts nödvändigt att följa upp med en mammografi vid ett senare tillfälle. Därför antar jag att det här handlar om situationer där en mammografi har utförts på ÅUCS med en separat remiss från en läkare, skriver Kauniskangas. Radiologikeskus använder en mobil mammografivagn som åker runt till olika orter. •. – Jag skulle hellre gå på undersökningen till exempel i Åbo, där jag annars också rör mig, säger en av kvinnorna som ÅU talat med. Kerstin Lindholm, Pedersåbo Mammografiundersökning •. MAPCREATOR/ÅU. Mammografi, eller screening för bröstcancer, är en typ av röntgenundersökning som görs för att undersöka kvinnors bröst och upptäcka tumörer och cystor. Så upplever de Kimitoöbor som ÅU talat med arrangemangen kring mammografiundersökningarna. Egentliga Finlands välfärdsområde har anlitat Radiologikeskus som underleverantör för mobila mammografiscreeningar i landskapet. Stora delar av den svenskspråkiga informationen är endast delvis översatt och blir ett sammelsurium av blandspråk där man inte nödvändigtvis hittar rätt. . EN DEL KVINNOR har också fått kallelser till screening trots att de redan varit på mammografiundersökning till exempel på ÅUCS i Åbo. . LEDANDE sakkunnig Katariina Kauniskangas från organiseringens tjänster vid Egentliga Finlands välfärdsområde Varha svarar per epost att mammografiscreeningarna i hela Åboland omfattas av samma avtal – och att tjänsteleverantören har valt Pargas som screeningplats i Åboland. Vagnen stod förra veckan parkerad centralt i Pargas. •. ÅU NYHETER 5 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 Mobil mammografivagn skippade Kimitoön Det är välfärdsområdena som står för screeningen och i Egentliga Finland är det bland annat företaget Suomen Radiologikeskus som är lokal tjänsteproducent för de flesta kommuners del. MIKAEL HEINRICHS OSMIDIGT. Där handlar det helt enkelt om att kallelserna skickas ut baserat på demografiska uppgifter till alla kvinnor som hör till den grupp som omfattas av de lagstadgade screeningarna. För det mesta erbjöds endast dagstider, vilket inte passade mig. •. Att den svenskspråkiga informationen på tjänsteproducentens webbplats dessutom är bristfällig hjälper inte saken. OM MAMMOGRAFIN nyligen har utförts av en annan anledning än en lagstadgad screening behöver man förstås inte delta i screeningen. Mammografiundersökningar för personer bosatta i Åbo, S:t Karins, Pemar, Sagu och Lundo sköts av Terveystalo. Att alla i utgångsläget är inbokade till undersökning i Pargas, i praktiken mellan en till en och en halv timmes bilresa per riktning beroende på var i Kimitoön personen är bosatt, förundrar också många
Någon tittar in för ett mindre vårdingrepp, en annan får en ansiktsbehandling, en tredje festnaglar. – Våra barn går i skola i Dalsbruk, så det här underlättar vardagen. EFTER FN-STEELS konkurs stod kontoret tomt tills 2017, då von Wendt och en affärspartner köpte det. Men Polka Papers design är känd för finländarna sedan tidigare, liksom ute i världen i till exempel Japan, Holland, Tyskland och i Schweiz. FÖRETAGET SYSSELSÄTTER dem » » Designbyrå och syateljé är de nyaste tillskotten. Här driver lokala Ullman’s Villa hotellverksamhet. EMILIA ÖRNMARK SONJAS VERKSTAD. von Wendt verkar själv överraskad över efterfrågan och tror att de sista tre rummen snabbt kommer att gå åt. Efter en färsk justering i ägandet är det nu von Wendt som ensam äger byggnaden. 1 9 F B K H U S E T P A R G A S Fredrik den Stores privata musik S Ö 2 9 . 1 7 P A R G A S K Y R K A F e r d i n a n d & Va l e n t i n i Biljetter vid dörren eller via NetTicket-tjänsten Företagare trivs i Dalscenter Där brukets tjänstemän i Dalsbruk förr hade sina kontor sjuder det igen av liv. – Efter femtio år som privatföretagare är jag van att alltid fatta mina egna beslut, säger han. FASTIGHETSÄGAREN Gösta von Wendt bjuder på en rundtur och i vart och vartannat av de 33 rummen verkar något slag av aktivitet pågå. HAN HAR PRECIS undertecknat ett hyresavtal med den nyaste hyresgästen: designbyrån Polka Paper. Det tidigare fabrikskontoret ligger centralt i Dalsbruk, mellan hamnen och torget. Hit flyttar deras företag Polka Paper från den tidigare ateljén i Kulturhus Björkboda (Kubu). SJU RUM FINNS i den del av byggnaden som ligger mot torget. 9 K L . Men från pappersprassel har verksamheten de senaste åren vuxit sig till ett varierande och färgstarkt småföretagskluster. I somras renoverades en tidigare oanvänd korridor och här finns nu tre lediga rum. 9 K L . I oktober räknar man med att ha allting färdigt här. Sonja Saloriutta har under sin korta tid i Dalscenter samlat på sig en kö av arbeten. – Nu håller det här faktiskt på att bli ett center, och dessutom på central plats i Dalsbruk. DALSCENTER. 1 9 A G R I C O L A K A P E L L E T P A R G A S N u o v i V e n t i Biljetter 20/10 € Festivalpass 65 € Under 18 år gratis F R E 2 7 . Tjugo rum (vissa av dem kombinationer av två rum) är nu uthyrda. Han vill ha det så för att göra beslutsprocesserna lättare. Konceptet går ut på att samla företagare som är i behov av ett centralt litet rum till en låg hyra. ILLUSTRATÖRERNA Kristiina Haapalainen och Sami Vähä-Aho visar upp sitt kontor i hörnrummet, som är lite större än de andra. 1 9 K A A R I N A -TA L O S : T K A R I N S V i o l o n c e l l o B o l o g n e s e L Ö 2 8 . Företagarna har gemensamma personalutrymmen. EMILIA ÖRNMARK. 9 K L . Dem hittar man redan på Kimitoön i Kojan i Dalsbruk, i Kubu och på Söderlångvik gård. I Finland har de designat mönster och illustrationer bland annat för Lapuan Kankurit, SOK och Penguin Books. Företaget grundades 2002. ÅU NYHETER DALSBRUK LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 6 Vi beviljar i samarbete BIDRAG FÖR FILMOCH MEDIEPRODUKTION Ansök inom september på www.konstsamfundet.fi/film www.parbarock.fi I barockens labyrinter @parbarock 26.–29.9.2024 T O 2 6 . I början var det jobbigt, sådant här tar tid, säger von Wendt. Förutom den egna kollektionen av tryckta pappersprodukter tar företaget sig an allehanda designuppdrag av företag och privatpersoner. 9 K L . Kontorshuset, byggt på 1880-talet, heter numera Dalscenter. Men här kan man också få frisör-, fysioterapioch disponenttjänster samt träffa en fastighetsförmedlare och mycket mer. Ytterligare två rum är bokade. En annan nykomling är syateljén Sonjas Verkstad. HÄR FINNS PLATS att jobba, men också för lager och för en direktförsäljning av de egna produkterna
Sonjas verkstad har bara haft öppet i en vecka då ÅU hälsar på, men det har redan bildats en liten kö av arbeten och många förfrågningar har hon tagit emot. EMILIA ÖRNMARK båda på heltid. Det här är hennes första arbetsrum utanför hemmet. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi FASTIGHETSÄGARE. Här har de funnit sin plats i Kimitoöns lugn, men samtidigt centrala läge mellan Åbo och Helsingfors. Marianne Petters i Kojan (Dalscenters granne) är glad att kunna ha lokala Polka Papers produkter på hyllan. EN SOM TAGIT VÄL vara på sina få kvadratmetrar är Sonja Saloriutta. Som åttaåring fick jag min första symaskin. – Jag har sytt sedan jag var barn. Sonja Saloriutta EMILIA ÖRNMARK DAGENS LEVERANS. Jag har sytt sedan jag var barn. Saloriutta har varit egen företagare i sju år och bland annat jobbat som professionell hemorganisatör. Att jobba på Kimitoön går lika bra som var som helst i världen, eftersom kontakterna till kunderna kan skötas helt elektroniskt. Deras produkter finns dock i hela Finland och bland annat också i Japan och Holland. ÅU 7 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 DALSBRUK NYHETER Barkbacken – ett servicehus i hjärtat av Åboland, där trygghet och gemenskap väntar på dig www.barkbacken.fi | 0400 218 588 VÄLKOMMEN TILL BARKBACKEN! Följ oss på Facebook! POLKA PAPER PÅ NY PLATS. SALORIUTTAS NISCH är att reparera kläder och förlänga deras livslängd, men hon tillverkar även nytt och stickar. Här kommer man in till kontoret.. Hon syr även i dragkedjor och kortar byxor. Gösta von Wendt är numera ensam ägare till Dalscenter. EMILIA ÖRNMARK ENTRÉ. Illustratörerna Sami Vähä-Aho och Kristiina Haapalainen har flyttat sitt företag från Björkboda till Dalsbruk. En annan eftertraktad tjänst på Kimitoön tycks reparation av båtkapell vara. Här finns fullt av hantverksgrejer, ett stort arbetsbord och ett litet hörn med direktförsäljning av pennfodral och örhängen. – Det första jag tog emot måste jag reparera här ute i korridoren, kapellet fick inte plats här inne, skrattar Saloriutta. Till Kimitoön flyttade hon med familj för ett år sedan. Som åttaåring fick jag min första symaskin, säger Saloriutta
Allt skulle genomlysas: tränarkompetenserna, idrottarstipendiesystemet, kombinerandet av idrott med studier, idrottens image, träningsmöjligheter och -metoder, idrottsorganisationernas strukturer – och såklart resurserna. Också det traditionella sista halmstrået, herrspjutet, brast – med det också den 305 medaljer starka obrutna räckan under 116 år. Det lyckas inte om påverkandet är tandlöst och politiken visionslös. Vi kommer säkert ännu att se mycket av flera av de finländare, som i Paris låg sekunder, minuter, metrar efter världstoppen. Inte i Paris lika mycket som långt tidigare. SVARET ÄR FÖRSTÅS pengar. Även där skenar kostnaderna iväg. DET ÄR BEKLÄMMANDE hur nedprioriterat Egentliga Finland är, med tanke på de behov av investeringar vi ser. Åbo flygfält får visserligen tillläggsfinansiering i beredskapshöjande syfte, och avtalsperioden för upphandlingen av förbindelsebåtstrafiken förlängs från nuvarande 5 år till 15 år, men i övrigt lyser alla större satsningar på infrastrukturen i regionen med sin frånvaro. I EN KOLUMN I Turun Sanomat frågar sig Jenni Lepänrinne vad som hänt med intressebevakningen i landskapet (TS 4.9). Kassan är inte bara tom, det är hål i bottnen. Holland med 18 miljoner invånare tog 34. MERA SALT I SÅREN: Pytteländer som S:t Lucia, Grenada och Fiji återfanns i medaljtabellen i Paris. Det undrar även Olympiakommittén liksom Undervisningsoch kulturministeriet, som stöder blåvit idrott med 165 miljoner (som tydligen ska skäras ned). Vi behöver politiker som kan driva igenom livsviktiga investeringar för landskapets framtid. Detsamma undrade vi redan då jag var kulturoch idrottsminister (2007–11) då OS i Beijing 2008 gav bara fyra medaljer – ett uselt saldo då. Det ser så ut när vi tittar på nästa års statsbudget. Är politikerna skickligare påverkare i andra delar av landet än i Egentliga Finland. Eller Nya Zeeland (lika många invånare som Finland) som valde ut bara en handfull grenar – och tog 20 medaljer. Att ett av landets mest livskraftiga landskap gång på gång blir utan satsningar är oacceptabelt. Både då det går bra och då det inte gör det. Anslag saknas till och med för basala förbättringar av beläggningen på Åbo motorled och diverse skärgårdsvägar, och ordentliga cykelvägar byggs inte. SVARET BLEV toppidrottsprojektet HUMU som skulle ruska om idrottslivet. Vad göra. Den sjunde, Åbo stad, fortsätter frenetiskt pusha på miljardprojektet, trots uteblivet EU-stöd. Går det illa kryper vi under täcket och låter prutthurtigt efterklok sportjournalistik kapprusta om vem först kräver de högsta hönsens huvud på fat. Ska vi då bry oss. Inte svårare än så. Vad gick snett. Men sen. Och så vidare. Sverige, Norge, Danmark, i nämnd ordning såklart, tog totalt 28 medaljer. INTE DESTO MINDRE är byktvätten nu oudviklig. Aldrig sedan 1908 då (storfurstendömet) Finland debuterade i sommar-OS har vi blivit medaljlöst. Visionslösa politiker är dåliga intressebevakare MEDAN Österbotten och östra Finland har anledning att jubla, är ljusglimtarna pinsamt få i Egentliga Finland efter att regeringen Orpo fördelat investeringsanslagen i förslaget för nästa års statsbudget. I klartext ett fiasko. Tja, åtminstone är vi finländare opportunister. Reparationsskulden för alla landets statlig vägar, järnvägar och farleder uppgår i år till drygt fyra miljarder euro. Vad missar vi som våra nordiska vänner, för att inte säga de stora medaljnationerna, gör rätt. Varken Pargasleden eller förnyandet av ringvägen i Reso beviljades finansiering. DET BORDE OCKSÅ vara en illröd varningssignal att tre stora brobyggen skett parallellt längs Skärgårdsvägen under de senaste åren: Kustöbron i S:t Karins och Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas. Stefan Wallin Styrelsearbetare och tidigare minister Efter att Olympiakommitten överlevt sin externt påhejade självrannsakan kunde den göra en djupstudie i fallet Sverige. Och så har vi Västbanan. Varför denna fäbless för ny och dyr spårtrafik i regionen. Finland noll. Miljoner satsades på bestyret som pågick till 2013 och leddes av meriterade idrottsprofiler med olika bakgrund. DET ENKLA SVARET ÄR likaså oförändrat: se inte konflikt mellan gräsrötter och toppen. Det vittnar om att livsnerven till skärgården har hängt på en skör tråd. Evighetfrågan då liksom nu: gör offentliga pengar mer nytta på gräsrotsnivån i föreningarna, i vardagsmotion, skoloch junioridrott – eller i toppidrotten som det blåvita visitkortet i världen och vår patriotiska potenshöjare. Susanna Landor susanna.landor@aumedia.fi. Eller Nya Zeeland (lika många invånare som Finland) som valde ut bara en handfull grenar – och tog 20 medaljer. Att växa för framtida prövningar är också en del av den kalkylerade nyttan. Allt krut behöver inte uppfinnas själv. Landet, som niofaldiga guldmedaljören Paavo Nurmi från Åbo sprang in på världskartan, sprattlar hjälplöst i vattengraven. Hur är det möjligt att vi låter viktiga trafikleder förfalla så totalt i ett land med stort ingenjörsoch byggkunnande och vintrar som vi vet att tär extra på vägnätet. Så då vi går mot sommar-OS 2028, 2032, 2036 står vi inför det stora strategiska vägvalet: Storsatsa ännu en (sista?) gång på toppidrott med stor grenbredd och ta det som (inte) kommer. Också det handlar om en ökad försörjningstrygghet och en stärkt kanal till väst. Existerande goda exempel kan ge mer än stiliga och dyra organisationshimlar av lådor, pilar och processer där allt utom prispallarna ryms med. HON HAR RÄTT. Eller så kallt acceptera att världstoppen har ointagligt försprång och sluta använda stödmiljoner på grenmångfald och predestinerat medaljlösa besök på OS-arenorna. Efter OS i Paris råder som känt sistnämnda tillstånd. Men ändå. Det är beklämmande hur nedprioriterat Egentliga Finland är, med tanke på de behov av investeringar vi ser. Vi testade redan om pengar gör skillnad. Går det bra hetsar vi upp vår blåvita själ till tonerna av Björneborgarnas marsch, postar självbelåtenhet på some, tar vår egen del av äran. Varför rymmer pengarna iväg till andra områden trots att det finns nationellt viktiga projekt i Egentliga Finland, och trots att Åbo har en statsminister. Egentliga Finlands beslutsfattare borde då bytas ut i nästa val, skriver Lepänrinne. Juniorerna behöver förebilder, toppidrottarna återväxt. ÅU LEDARE LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 8 7.9.2024 KOLUMNEN GNURF Spjutet som brast Toppidrott är stora känslor. NOLLAN I PARIS BLEV, kliniskt uttryckt, idrottshistoria. Efter att Olympiakommitten överlevt sin externt påhejade självrannsakan kunde den göra en djupstudie i fallet Sverige. SKENOR SKA OCKSÅ grävas ned i gatorna i Åbo för en mysig spårvagn. DEN FÖRENKLINGEN förtjänar en replik: Såklart kan ej alla i en OStrupp förväntas ta medalj eller ens poängplats. I en växande stad på 200 000 invånare med likaså växande kranskommuner som Reso och S:t Karins vore det vettigare att bygga metro i stället, om man nödvändigtvis ska ha spårtrafik. Grunden till det, som på sikt skulle bli medaljskörd, har tydligen murats på gungfly. Lite som i bildningspyramiden där toppforskning, doktorer, innovationer växer ur sin bas – en god grundutbildning. OM DET EN GÅNG finns flera miljarder av statliga och kommunala medel att sätta på räls, borde Finland som första åtgärd se till att överge den tsartida spårvidden och övergå till en smalare europeisk standardbredd för vår befintliga järnväg. Alltså inte. Den planerade tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors är en del av statens investeringsprogram och ett samarbete mellan staten och sex alltmer skeptiska kommuner
När jag gör bakgrundsforskning för min projektplan uppdagas en helt annan bild av finländsk miljövänlighet än vad vi intalar oss själva. Observera att de åsikter som framförs i kolumner är kolumnistens egna och inte ett uttryck för tidningens linje. Egentliga Finlands välfärdsområde Varhas agerande gällande möjligheten att få plats ”utan dröjsmål” (som lagen säger) för dygnetruntvård är helt klart olagligt! Att pengarna är slut duger inte som argument, man måste i så fall omstrukturera i Varhas budget så att lagenliga förpliktelser kan uppfyllas. Att stockarna och fasaden är i dåligt skick anser köparen beror på felaktig renovering. Man har bland annat använt isolering som inte andas. RENTTO HAR VIA SIN advokat reklamerat fastighetsköpet. Villa Ormnäs har renoverats sedan köpet för fem år sedan. OMFATTANDE PROJEKT. Men det finns nog de som ännu har den gamla kristna synen på naturen som nåt vi har fått som gåva och som vi får behandla som vi vill. Enligt Eurostat ligger vi i Finland på 1,2 euro/kg medan Sveriges resursproduktivitet är dubbelt så hög. Jag tänkte nog själv också att ekorrarna väl kan flytta bort, det torde ju vara lätt då de kan flyga! NÄR JAG SÅG I nyheterna att man inte brytt sig om miljöföreskrifter under skogsavverkning kan jag inte säga att jag blev överraskad. Detta kombinerat med en 0,6 procents återanvändning av material i Finland och 6 procent i Sverige är varken graden av vår återanvändning eller förädling av material smickrande. Bifoga kontaktuppgifter. Just nu fungerar grönområden som en buffert mellan Villa Ormnäs-tomten och campingen. Kör rakt igenom bara, de är här för att betjäna oss. Insändarens maximilängd är 2 200 tecken inklusive mellanslag. Han har hittills spenderat mer än köpesumman 334 500 euro bara på fasaden och stockarna. Den skrivningens godkändes enhälligt, men tydligen har vissa ledande tjänstemän inte läst Varhas styrande dokument utan endast utgår från ekonomiska ramar. Debattredaktören avgör när ett längre inlägg är befogat. – Fan, ska någon flygekorre hindra motorvägsbygget mellan Kyrkslätt och Helsingfors, hörde jag många säga i min närkrets. Kryssningsfartyg representerar definitivt inte en ren eller miljövänlig kategori av turism – hur ekologiska skeppen än är. VI FINLÄNDARE uppskattar nog naturen. Det var lite mer ljud när de sågade ut och fällde in nya stockar. MÄNNISKAN ÄR förstås en varelse som präglas av motstridigheter och blindhet för sina egna brister. HUR EFFEKTIVT ETT land använder råvaror mäts genom resursproduktivitet. Att renovera dem kommer att kosta över 70 000 euro. Jag börjar misstänka att vår rena miljö främst grundar sig på vår låga befolkningstäthet än någon särskild finsk naturanda. Därtill lyfter tjälen fram gamla glasskärvor från marken varje vår som vi noggrant plockar undan för att undvika skador. – Jag hoppas att staden hör av sig om man tänker avyttra några områden, säger Björkqvist. Köparen anser att byggnaden är i väsentligt sämre skick än vad han kunde ha förväntat sig vid köpet. Visst, de flesta av oss har nog varit till svampskogen eller doppat sig i sjön. Varha och äldreomsorgen VÅRDEN. Tanken om att vi inte ska behöva ta omvägar för att beskydda andra arter. Tänk på den mängd saker som ligger på botten av Aura å och på allt avfall man dumpade i sjöarna och havet under efterkrigstiden – däribland sprängämnen. Som ett krav i reklamationen förbehåller sig Rentto rätten att kräva hävning av köpet och i andra hand en prissänkning som motsvarar reparationskostnaderna vilka enligt nuvarande uppskattningar överstiger 670 000 euro. Enligt reklamationen har köpeobjektet kvalitetsfel. ÅU 9 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 LOKALT & DEBATT TYCK TILL och skriv gärna insändare till ÅU! Vi vill att du undertecknar ditt inlägg både med föroch efternamn. Så nu ska byket tvättas och ansvaret utredas. Villa Ormnäs är ursprungligen en privat villa som uppfördes 1885. Vi publicerar inte uttalanden som är rasistiska, sexistiska eller på andra sätt stötande eller kränkande. Men hur många av oss har, handen på hjärtat, besvärat sig att göra något för att värna om naturen. Stadsstyrelsen ska behandla ärendet på måndagen. KRISTOFFER NÖJD. Totalt uppskattar han att reparationerna kommer kosta över 600 000 euro. Publiceringstidtabellen avgörs av redaktionen. ÅU uppmuntrar till debatt, men vi förbehåller oss rätten att välja vilka texter som publiceras och vid behov redigera texten. Johnny Långstedt FD Men hur många av oss har, handen på hjärtat, besvärat sig att göra något för att värna om naturen. Det är därifrån som attityden om naturen som nåt underlägset oss kommer. Skriv kort och snärtigt på god svenska. NÄR VI GRÄVDE i vår gård här i Åbo möttes vi av ett lager plast och glasburkar. Nina Söderlund Vänstern Medlem i Varhas styrelse och fullmäktige Att pengarna är slut duger inte som argument, man måste i så fall omstrukturera i Varhas budget så att lagenliga förpliktelser kan uppfyllas. Också isoleringen är fuktoch sannolikt mikrobskadad. Vi ser fram emot en livlig debatt! Kanske vi ändå inte är ett naturnära folk För några rynkor och gråa hår sedan, när jag ännu var ung, var det helt vanligt att förlöjliga naturskyddsfrågor. Det vill säga hur många euro producerar ett land per kg råvara som skapas i eller importeras till landet. Det finns det mätningar på. Hälften av stockarna är fortfarande inte åtgärdade och bara en femtedel av fasaden är reparerad. Ett sådant inlägg kan publiceras med skribentens porträtt. I skogen nära mitt ungdomshem fanns det allt från gammal takplåt till taggtråd. Som en liten pojke var jag också förundrad över hur man var så mån om att inte störa en ekorre. – Han har varit en tyst granne. VILLA ORMNÄS ÄR på tre håll omringad av Ekenäs camping. Vi kan heller inte skylla på vårt klimat som vi gör med vår energiförbrukning eftersom Sverige – som delar vårt klimat – klarar sig bra mycket bättre än vi. Det gäller inte enbart skogsindustrin, utan också varvet i Åbo, för att inte prata om jordbruket. Kristoffer Nöjd 050-553 3502 kristoffer.nojd@aumedia.fi » » Anser att byggnaden är i sämre skick än han kunde förvänta sig vid köpet för fem år sedan. Vi vill ha dina bidrag via åu.fi/kontakt/ skicka-insandare eller per e-post till insandare@aumedia.fi. Det är fel och Varha ska alltid följa lagen! Demokratin måste fås att fungera, vi beslutsfattare sätts stup i kvarten på undantag i Varha, det kan vi inte acceptera. Det är något mytiskt kring tanken om att vi i Finland värnar om miljön. OCKSÅ FÖNSTREN är i sämre skick än väntat. Köparen hävdar via sin advokat att fasaden och stockarna i byggnaden är kraftigt skadade av fukt och röta. Men några andra problem har han inte upplevt. DÄRTILL SKA VI inte glömma allt skrot som vi hittar i våra skogar, åar och sjöar. En djupare analys som vi kallar ”Fördjupat” är 3 500 tecken lång inklusive mellanslag. SAMTIDIGT, OCH trots ekonomers kritik, stöder staten företag med miljontals euro som ägnar sig åt miljöskadlig verksamhet. Våra äldre får inte behandlas så här. Han anser att byggnaden är i väsentligt sämre skick än vad han kunde förvänta sig. En del hade helt klart legat i marken i tiotals år. Rentto är beredd att förhandla om en förlikning och, som en del av en prissänkning, om överlåtelse av markområde som styckats till parkområde. Vi har i styrelsen upprepade gånger, i diskussioner, tagit upp denna fråga, men när det i juni uppgjordes nya direktiv för hur äldre med konstaterat vårdbehov ändå ska kunna tvingas vänta i 90 dygn, fick varken styrelsen eller den nämnd som behandlar frågor inom äldreomsorgen ens veta om dessa direktiv, än mindre besluta! I samband med att Varhas fullmäktige i år beslöt om kriterier för bl.a äldreomsorgen, krävde jag och Vänsterns grupp att det oberoende av allehanda ganska orealistiska målsättningar ändå alltid är det konstaterade vårdbehovet som avgör. Campingföretagaren Jan-Olof Björkqvist säger att han förundrat sig över varför renoveringen tagit så lång tid. Många har fina minnen från sommarstugan. Vi förutsätter också att du som i ett debattinlägg presenterar uppgifter som fakta har kontrollerat dem och använt trovärdiga källor. KOLUMNEN Ägaren till Villa Ormnäs vill häva köpet Mikael Rentto som köpte Villa Ormnäs i Ekenäs år 2019 vill häva köpet med Raseborgs stad
TAMURA PÅPEKAR också att situationen har förändrats efter pandemin. ATT HJÄLPA UNGA som lever isolerade är ingen lätt sak. Takeshi Tamura (t.h.) hjälpte Yumi Tamura (t.v.) när hennes son var socialt isolerad. Då kan de isolerade personerna få någon kontakt med andra människor. Nu är de gifta och besöker Finland tillsammans. – Min son Kaito var aldrig ett väldigt socialt barn. Hikikomori är mera vanligt i Japan än i många andra länder, men samma fenomen förekommer i hela världen. Takeshi Tamura, wprofessor i barnpsykiatri » » Barn och unga som drar sig undan från samhället är ett stort problem i Japan, men också i Finland. Den japanska experten Takeshi Tamura föreläste om fenomenet i Åbo i går. På min mottagning kan jag också träffa patienter via nätet, det är lättare för en del än att fysiskt komma in och träffa mig. Men fenomenet har funnits redan länge innan internet, säger Tamura. Det är mellan en och två procent av befolkningen. I fallet med Kaito berättar Tamura att han uppmuntrade mamman att inte sätta press på sonen utan vänta på att han själv börjar tala om problem han upplever. INTERNET KAN bli ett sätt att hjälpa många socialt isolerade att skapa nya kontakter. Då började han dra sig undan och gick inte längre till skolan, säger Yumi Tamura. Hon tolkas av Yuko Mori (t.v.). JACOB HJORTMAN EN MAMMA BERÄTTAR. JAPANSK FAMILJETERAPEUT. Yumi Tamura (i mitten) berättar om sin son som levde helt isolerad från samhället. Termen hikikomori myntades på 1990-talet men fenomenet är betydligt äldre än så, berättar Tamura. – Nu har han ett deltidsjobb, har Det finns ett starkt tabu kring mentala problem. TAMURA HAR specialiserat sig på att hjälpa familjer där ett barn isolerar sig från alla social kontakt. ÅU NYHETER LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 10 Japansk professor i Åbo: Unga som isolerar sig har också funnits före internet Takeshi Tamura, professor i barnpsykiatri och praktiserande familjeterapeut, fyllde en föreläsningssal i Åbo i går när han föreläste om unga som självmant isolerar sig från samhället. Det gör att det blir mycket svårt för familjemedlemmarna att hjälp sitt barn. – Nu är det möjligt att jobba på nätet. Han vill hitta sätt att gradvis introducera sådana ungdomar till samhället igen. UNDER FÖRELÄSNINGEN fick publiken höra en berättelse från en mamma till en hikikomori-tonåring. MAN UPPSKATTAr att ungefär 1,5 miljoner personer lever helt socialt isolerade i Japan. Hikikomori är den japanska termen fenomenet som på senaste tid fått stor uppmärksamhet i Japan. – I Japan finns det skolor som erbjuder undervisning via nätet. Det kan också vara ett sätt att hjälpa en del hikikomori-ungdomar att komma in i samhället igen. I tonåren blev han mobbad av flickorna för sitt utseende. Att tonåringar blir beroende av datorspel till exempel. – Många tänker att det är internet som är orsaken
Pärnänen säger att håltimmar i sådana fall helt enkelt kan uppstå i det årskurslösa gymnasiet. Verksamheten fortsätter normalt och företaget lovar att informera om eventuella förändringar. – Resiliens handlar om att kunna hantera ångest och veta hur man ska göra om man till exempel blir mobbad. – Det löser inte problemet. Företagssanering är en nödvändig förutsättning för att säkra företagets överlevnad på lång sikt, skriver företaget i ett pressmeddelande. Det gör att det blir mycket svårt för familjemedlemmarna att hjälp sitt barn. – Skolan kan vara en plats där barnen lär sig att komma in i samhället igen, men tvång hjälper inte barnen. Kauppalehti: Lekparksföretag ansöker om företagssanering. Hon har inte hört sådana klagomål. DET FRAMKOM att båten hade kört in i öns strandklippor i hög hastighet, varefter alla tre hade slungats överbord. I Katedralskolan har man redan haft positionerna 1 och 7 i flitig användning, säger Pärnänen. – Mentaliteten här påminner på många sätt om den i Japan. Då kan det uppstå timslånga pauser mellan lektionerna, beroende på vilka kurser man valt. Malin Kinnunen, utvecklingschef för barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet, vill hitta sätt att öka barns resiliens mot känslomässiga utmaningar. Jag tror inte att ni är lika individualiserade som i England eller USA. Cirka en timme efter händelsen hittade räddningsverkets dykare en livlös man i vattnet. INTERNET KAN HJÄLPA. – Tamura talade om vikten av trygga gemenskaper och om hur vi knyter an till människor i våra liv. – Vi har problem med skolvägrande barn och ungdomar. Vi måste lösa problemet genom att hjälpa barnen hantera sina känslor som ligger till grund, till exempel ångest eller rädslor. Hoplop och Leo’s lekland fusionerades i fjol. JACOB HJORTMAN KÄNSLOMÄSSIG RESILIENS. EKONOMI. ÅU » » Både räddningsverket, polisen och en läkarhelikopter ryckte ut till sjön i torsdags. – Vi kan inte bara fokusera på att barnen ska komma tillbaka till skolan så snabbt som möjligt, det kan behöva ske gradvis. Till platsen skickades polis, räddningsverkets enheter samt en läkarhelikopter. I JAPAN ÄR det svårt för många närstående att tala om problemet med självisolerade barn och ungdomar. Företaget driver inomhuslekparkerna Hoplop och Leo’s lekland. DEN JAPANSKA kulturen är mera kollektivistisk än många länder i väst. Man hittade två personer på ön, varav den ena var båtens förare och den andra hade varit passagerare. Vi måste också bli bättre på att hjälpa dem som har ångest och sociala rädslor. Det var inspirerande att lyssna på honom, säger hon. Leo’s lekland har en inomhuslekpark i Österås i Åbo. Där var de mycket mera individualistiska. Kanske speciellt efter pandemin, säger han. ÅU NYHETER 11 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 vänner via nätet och umgås ibland med sina kollegor, säger mamman. . TAMURA VILL SE människans behov i ett kollektivistiskt perspektiv i stället för individualistiskt. I Japan finns en tradition av att upprätthålla nära band mellan familjemedlemmarna. Jean Lindén 050-336?6557 jean.linden@aumedia.fi » » Men i Katedralskolan i Åbo har förändringen nyligen inte påverkat mycket, säger rektor Marianne Pärnänen. För tillfället finns 16 Hoplop-inomhuslekparker i Finland, varav en finns i Reso och en i Lojo. – Vi borde bli bättre på att fånga upp barn som mår dåligt i ett tidigt skede och hitta sätt att hjälpa dem. Lekparkskedjan Leos Hoplop har ansökt om företagssanering hos Västra Nylands tingsrätt, rapporterar tidningen Kauppalehti. Jacob Hjortman 050 356 7357/ jacob.hjortman@aumedia.fi » » – Vi borde bli bättre på att fånga upp barn som mår dåligt i ett tidigt skede, säger Andre Sourander, professor i barnpsykiatri vid TY. Till exempel skulle en del gynnas av at börja skolan ett år senare. HON UPPLEVER ändå inte att långa håltimmar är något problem i Katedralskolan. . – Jag fick upp ögonen för en stor skillnad mellan kulturerna när jag studerade i England. Andre Sourander, professor i barnpsykiatri vid Åbo universitet, tar fasta på det Takeshi Tamura säger om att internet kan hjälpa socialt isolerade unga. UNGEFÄR 60-70 procent av alla som självisolerar sig är pojkar och män. MALIN KINNUNEN, utvecklingschef för barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet, håller med. I båten befann sig ytterligare två andra personer, som klarade sig. – En orsak är att samhället i Japan inte är så inkluderande gentemot människor som är annorlunda på något sätt. – Det finns en traditionell syn på att mannen ska arbeta och försörja familjen. Om de kan komma in till skolan några timmar i veckan är det redan en vinst. År 2022 hade företaget en omsättning på cirka 20 miljoner euro och gjorde en förlust på 1,4 miljoner euro. HAN SER MÅNGA likheter mellan den japanska kulturen och den finländska. Könsnormer spelar också in i problematiken. Enligt anmälan hade båten kört in i en klippa och personer befann sig i vattnet. Vården och skolan kan tillsammans med föräldrarna förebygga problemen. I EN ÅU-INTERVJU efter föreläsningen berättar Takeshi Tamura att det finns många möjliga orsaker varför någon isolerar sig från samhället. Tror du att det är en bra väg att gå. Håltimmar har normalt att göra med att man inte valt fullt antal kurser. SOURANDER PÅPEKAR vikten av samarbete mellan skolan, skolhälsovården och familjen. – Då ser vi hur personens relationer till föräldrarna men även klasskamraterna, lärare, kollegor och så vidare är viktiga. Polisen ryckte ut cirka klockan 21.30. I FINLAND är det enligt lag obligatoriskt för ungdomar att gå i skola tills de är 18 år. Det skapar en press som blir svår för många som kanske halkat av skolan eller på olika sätt är lite udda. DET TAMURA LYFTE fram om hur internetundervisning kunde vara ett sätt att gradvis inkludera socialt isolerande unga, enligt Sourander. I ARTIKELN I TS sägs att en förklaring till de långa håltimmarna i en del skolor är att antalet studerande som tas in till stadens gymnasier ökat. Mannen, som visade sig vara den andra passageraren, blev senare dödförklarad. Andre Sourander, professor i barnpsykiatri vid Åbo universitet, TY, säger att vi måste bli bättre på att förebygga problemet här i Finland. – Kriget i Ukraina, inflationen och stora hyreshöjningar har gjort omständigheterna ohållbara. – I Finland har vi tenderat att se det som ett misslyckande från föräldrarnas sida om barnen inte går till skolan. Då ser man till samhällets behov men inte till barnets. Seminariet ordnades som en del i Åbo Universitets barnpsykologiska forskningscenters 15 års firande. Polisen utreder även ifall alkohol eller narkotika haft någon andel i fallet. I praktiken handlar det om att lektioner fördelas över en större del av dagen, med fler både tidiga och senare lektioner än tidigare. – Det finns ett starkt tabu kring mentala problem. Det gör att hikikomori är vanligare bland unga män än kvinnor. En studerande berättar om en paus på nästan fyra timmar mitt på dagen. Men det kan inte bara vara föräldrarnas ansvar. Då måste också lektionerna spridas mer över skoldagarna så att alla ska ha plats. TS: Långa håltimmar för en del gymnasister Tidningen Turun Sanomat skriver i torsdags att många studerande fått långa håltimmar efter en förändring i det så kallade positionsschemat i Åbos gymnasier. Polisen undersöker händelsen som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och som grovt dödsvållande. – På svenskt håll har vi redan tidigare haft ett modifierat system som liknar det nya systemet, förklarar hon. En person dog i båtolycka i Lojo EN båtolycka inträffade på Lojo sjö på torsdagskvällen, meddelar polisen. – Det gör att föräldrarna tar hand om sina barn, även om de är 40 år och lever isolerade utan jobb. I sitt arbete funderar hon på hur man kan hjälpa barn att bygga upp en resiliens mot emotionella utmaningar. MEN I SVENSKA gymnasiet Katedralskolan har förändringen inte påverkat mycket, säger rektor Marianne Pärnänen till ÅU. Det är ett stort framsteg i sonens liv berättar hon. Båtens andra passagerare saknades. Målet med omstruktureringen är att sanera företaget och rädda över 400 arbetsplatser i Finland. Jacob Hjortman 050 356 7357/ jacob.hjortman@aumedia.fi Åboforskare inspireras av Takeshi Tamura Efter Takeshi Tamuras föreläsning i Åbo talar ÅU med några forskare på plats. Alla behöver gemenskaper där man känner sig inkluderade och att gruppen litar på en, säger han. – Förstås kan det finnas studerande som är av annan åsikt, men de flesta har fullt schema. Många som isolerar sig har varit mobbade i skolan. Här kunde undervisning online vara ett verktyg. En av passagerarna i båten omkom i samband med krocken
UNDER SIN SVENSKA lärotid fick Haartman möjlighet att följa med Nils Rosén under hans sjukbesök. År 1784 flyttades lasarettet till den här byggnaden i hörnet av Lasarettgatan och Slottsgatan. HAARTMAN VAR dessutom lika intresserad av den zoologiska miniatyrvärlden. Linné inspirerade också till utgivningen av så kallad husapotek för att erbjuda snabbt tillgängliga instruktioner för dem som själva inte hade möjlighet att konsultera läkare. Genom Linnés kontakter introducerades han i de högre samhällsklasserna och skänkte sin insektssamling bestående av 1200 insekter till drottning Lovisa Ulrikas naturaliekabinett. De torra och heta somrarna under senare delen av 1750-talet hade varit katastrofala för boskapsdjur och bönder och Haartman företog många resor runtom i landet för att få bukt med den grasserande boskapspesten. Hans insatser inom djursjukdomar var dessutom så pass ovanliga för sin tid att han också kunde kallas veterinärmedicinens fader. ÅR 1754 UTNÄMNDES Haartman till provincialmedicus i Åbooch Björneborgslän. » » Det som idag kallas Åbo universitetscentralsjukhus har sitt ursprung i lasarettet som Haartman grundade 1759. Sverige lyste starkt på den internationella medicinska kartan redan innan Carl von Linné trädde in på scenen tack vare två andra framstånde läkare, barnläkaren Nils Rosén von Rosenstein och arkiatern och hovmedicus Abraham Bäck. Tidigare samma år hade han utfört den första koppympningen i Sverige. Som läkare ivrade han, allt enligt Linnés hälsooch hygienråd, för en friskare befolkning. Haartman undervisade också doktorander inom medicin. År 1881 flyttades lasarettet till området längs Kinakvarngatan. Bland annat Anders J. ÅBOHISTORIA. På så sätt nådde läkekonsten ut i bygderna eftersom grundkurs i medicin hos Carl von Linné var obligatorisk för blivande präster. UPPSALA VAR ETT givet alternativ inte bara på grund av geografisk närhet. Hagströmer, senare rektor för Karolinska Insitutet, avlade sin doktorsgrad för Haartman. Härifrån flyttades lasarettet till Allégatan år 1856. I ÅBO TILLKOM just ett sådant ”husapotek” 1759 tack vare linnélärjungen och läkaren Johan Haartman: Tydelig Underrättelse om de Mäst Gångbara Sjukdomarnas Kännande och Motande, genom Lätta och Enfaldiga Hus-medel. I ÅBO universitetscentralsjukhus nybyggnad hittar vi ”Haartman-salen” till minne av Johan Haartman och hans insatser både lokalt, nationellt och allmänmedicinskt. JOHAN JAKOB REINBERG, TIEDEMUSEO LIEKKI.. ÅU KULTUR ÅBO LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 12 Johan Haartman – Åboläkare för människor och djur Läkarbristen på 1700-talet gjorde att prästerskapet ofta fick agera som ett slags första hjälparbetare i Svea rike. En modefluga på 1700-talet bland adliga och kungliga var skapandet av egna kabinett av växter, djur, mineraler – ofta av kuriosa slag. Internationellt blev också den betydande eftersom hybridfenomenet bland växter då ännu var något av en vetenskapsgåta. År 1758 presenterade han en vetenskaplig analys, Om Boskaps-sjukan, med förebyggande råd. I BÖRJAN AV 1740-TALET flydde Haartman till Sverige undan de ryska truppernas härjningar och fick anställning som apotekslärling hos apotekare Johan Salberg. Också det arbetet handlade om ett viktig ämne eftersom många medikament fortfarande byggde antingen på vidskepelse eller mix av så många medicinalväxter att det var omöjligt att avgöra vilken av ingredienserna som var den mest verksamma botemedlet. Sin andra avhandling, det vill säga om förnyelsen av läkemedel, verkställde Haartman under den berömde barnläkarens handledning. Vid den tiden låg dödligheten i smittkopBehandlingsråden var mångahanda, bland annat iglar, koppning, laxermedel, lavemangsprutor och diverse exotiska parfymer. Planen, att erhålla apoteksrättigheter för att grunda ett eget apotek i Åbo, stupade bland annat på bristande ekonomi. Många är förstås helt utdaterade i dag men vissa av de Haartmanska råden är förvånansvärt dagsaktuella. Roséns banbrytande insats sänkte barndödligheten i Sverige rejält (50 procent nådde inte vuxen ålder) genom undervisning om god hygien, lång amningstid, näringsrik föda, vikten av rent vatten och botemedel mot de vanligaste barnsjukdomarna. Åbo länslasarett grundades år 1759. HAARTMAN VALDE då att studera medicin och botanik vid Uppsala Universitet och disputerade 1751 med sin avhandling om hybridplantor, som blev en av de viktigare bland Linnés 186 vetenskapliga avhandlingar. JOHAN HAARTMAN (1725–1787), född i Pemar och senare läkare vid länslasarettet, har fått epitetet ”den finländska läkekonstens fader”
Den första medicinska disputationen i Åbo, De apoplexia skrevs av Haartman själv, och handlade om 22 olika slag av hjärnblödningar och deras orsaker, förebyggande, symptom och behandling. Dessförinnan hade Åboläkaren Herman Spöring skrivit om metoden redan 1737, men fick aldrig själv möjlighet att utföra medicinska experiment. Man kan säga att den hade världshistorisk betydelse. DEN ORIENTALISKA PESTEN, som bröt ut i början av 1770-talet, gav ytterligare arbetsbörda år Haartman. Läget i sydvästra Finland var särskilt svårt, vilket var en av orsakerna till att Haartman sammanställde ovannämnda ”husapotek”. FEBERSJUKDOMAR, BLAND ANNAT MALARIA, var ett gissel i det svenska riket under 1700-talet. Många är förstås helt utdaterade i dag men vissa av de Haartmanska råden är förvånansvärt dagsaktuella. Ovanstående till trots ansåg Haartman sig motarbetad och oförstådd och det sägs också att han skall ha varit besvärlig att sammarbeta med. I slutet av 1700-talet avtog ändå både malariautbrotten och pesten men Haartmans behändiga ”husapotek” var i bruk ända till 1844. Länge såg man också feber som en egen sjukdom i sig, bland annat frekvent återkommande feberattacker utan andra symptom. Till exempel var man länge övertygad om att kålhuvud lindrade huvudvärk och så vidare. Olof Mustelin: ”Johan Haartman”, Svenskt biografiskt lexikon. A. Behandlingsråden var mångahanda, bland annat iglar, koppning, laxermedel, lavemangsprutor och diverse exotiska parfymer. Ympning, variolation, var föregångare till vaccinet, där smittkoppssekret fördes in i kroppen genom en rispa i huden. Otto E. På sin tid var Tillandz den ende utbildade läkaren i Finland. Källor: Carina Nynäs & Lars Bergquist: A Linnaean Kaleidoscope. Det här fick Haartman att närmare studera feberepidemierna och i första hand tyckte han sig se ett samband mellan varma somrar och den påföljande vårens utbrott. Ett undantag var läkaren Elias Tillandz (död 1693 i Åbo) och hans hälsokälla vid Kuppis brunn. Ett gott råd, men vad varken Linné eller Haartman kände till var att malarian spreds av en vektor, Anopheles females. HAARTMAN GRUNDANDE både ett lasarett i Åbo 1759 och en akademisk-medicinsk läroanstalt – bara några år efter att det första moderna sjukhuset, Serafimerlasarettet, öppnade i Stockholm. Carina Nynäs . SARI SARELIUS por på cirka 30 procent. Utan det läkemedlet är det osäkert om européerna alls hade kunnat kolonisera den tropiska världen. Mellan 1768–1784 ympades över 15 000 österbottniska barn. Däremot var han mycket omtyckt av både patienter och studenter. Kinabarken, det vill säga peruviansk bark från Sydamerika, var en viktig internationell handelsvara under 1700-talet tills syntetiska malariamediciner uppfanns. Hjelt: Johan Haartmans verksamhet vid Universitetet i Åbo 1754-1787. Redan 1757 togs ympning i allmänt bruk i hela riket. Medaljen har tagit skada i Åbo brand 1827. Haartman tycks ändå ha haft en ironisk ådra. Matti Haltia & Antti Vaheri: Johan Haartman – Suomen lääketieteen isä. I ÖSTERBOTTEN spred en annan lärjunge, Rudolph Hast, Linnés medicinska upplysningsarbete. Tack vare Hasts ympningsprojekt mot smittkoppor minskade barndödligheten rejält. Nils Rosén von Rosenstein var en berömd barnläkare som Johan Haartman fick följa med. Han skriver lite syrligt att den gamla metoden med att placera ett ormskinn på kvinnors magar för att underlätta födsloarbetet nog bara har en enda effekt, det vill säga att kvinnan blir så förskräckt att förlossningen sätter igång omedelbart! I BAKGRUNDEN LIGGER kampen mot vidskepelse och den allmänt betodda ”signaturläran”, det vill säga tron att växter och djur som liknade människoorgan kunde bota sjukdomar i just det organet. Konceptet gick ut på såväl medicinska vårdrekommendationer och hälsokurer som varningar mot äldre, odugliga eller skadliga, vårdmetoder. NATIONALMUSEUM LASARETTSMUSEET. ETT PROBLEM under 1700-talet var att man inte kunde skilja mellan febrar orsakade av malaria och febrar som hade andra sjukdomar som grund. ÅU ÅBO KULTUR 13 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 ÅBO LÄNSLASARETT. SARI SARELIUS ÅBO LASARETTSMUSEUM hittar man vid Kinakvarngatan. Botemedlet var ändå alltför dyrt för vanliga bönder. Senare specialstuderande han vårliga och höstliga epidemier i skärgården och rekommenderade invånare att bygga sina bostäder längre bort från låga kustområden och i stället välja blåsigare platser. Nils Uddenberg: Medicinens historia fram till 1800-talet.. Man kan bekanta sig med sjukhushistoria i Åbo lasarettsmuseum som ligger vid Kinakvarngatan. Metoden är av gammalt asiatiskt ursprung. HAARTMAN DONERADE ytterligare privata medel till professurer i anatomi, kirurgi, obstetrik (förlossningslära), naturhistoria och veterinärmedicin. SARI SARELIUS MEDALJ. Den lilla medicinska skriften innehåller till största del vettiga hälsoråd och botemedel. Barken innehåller kinin och var samtidens främsta botemedel mot malaria. Dessförinnan fanns i Åbo med omnejd endast isoleringoch förvaringsanstalter för spetälska, åldringar, kroniskt sjuka och invalider. . Sjukhuset låg i hörnet av Slottsgatan och Lasarettgatan under åren 1784-1856. DET AVGJORT MEST effektiva botemedlet mot malaria fick man från kinabarken. Han inrättade dessutom ett litet mer experimentiellt privatapotek i Åbo och grundade ett sjukhus för spetälska
Jubileumsåret till ära bjuder vi på tillbakablickar till gångna årtionden. I år fyller ÅU 200 år. Vad var likt och vad var olikt. ÅU 15 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 FRÅN GÅNGNA SEKEL. Denna vecka bjuder ÅU på tidningssidor som är 100 år gamla.
Oändig saknad är allt som finns kvar. 02-454 4176 Österlånggatan 20, Åbo (nära Kuppis-parken). 13.00. Malmgatan 4, Pargas, (bredvid tel.bolaget). 13:13 Älskad och djupt saknad Christina Marianne, Teemu och Gabriel Henri och Fiona Rainer, Katinka och Ben Jordfästningen har skett i stillhet. OXVÄGENS SJÖDAHL-SAHONEN AB BEGRAVNINGSBYRÅ 15 år Åbo, Aningaisgatan 6 • Tel. Reformen gäller helheten av sjukhus och jourer samt arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården. 02-259 0222 (24 h) Begravningsbyrån är öppen vard. Som vänlig inbjudan meddelas att jordfästningen äger rum i Helga korsets lilla kapell i Åbo fredag 20.9.2024 kl. Därefter inbjudes vänligen till minnestund på Strandhotellet i Dalsbruk kl. 02 251 0888 law@lawlindberg-co.fi www.lawlindberg-co.fi Advokatbyrå Köpmansgatan 12 A, Åbo tel (02) 231 1713 office@schultz-kohler.fi www.schultz-kohler.fi Advokat, VH Tom Gustafsson Vår kära Styrbjörn Gösta Luoma * 3.10.1938 Hangö † 20.8.2024 Åbo Med tacksamhet och saknad Cathrina Kenneth med familj Roger Camilla med familj övrig släkt och vänner Så sakta, så sakta du tynade bort. 02 232 2199 office@juridic.net ÅBOLANDS RÄTTSTJÄNST AB BEGRAVNINGSTJÄNSTER – Fullständig begravningstjänst – Vi betjänar även på svenska! www.oxvagensbegravningsbyra. Ljus fågelsång i vårlig pilträdsgren, oändlig rymd och goda stjärnors sken. Vår kära mor, svärmor, farmor och gammelfarmor Ebba Therese KOIVULA f. 11.30. Därefter minnestund i Sininen Tupa. Dygnet runt-jouren i Salo kan läggas ner nästa höst DYGNET runt-jouren i Salo kan läggas ner redan nästa höst. 02-251 2991 Fullständig begravningstjänst ADVOKATBYRÅER ADVOKATBYRÅ Lindberg & Co Slottsgatan 9 D, 20100 Åbo . För att förkorta vårdköerna har regeringen också fastställt att dagkirurgiska, primära ledprotesoperationer som gäller höft och knä får upphandlas via privata tjänsteproducenter om vårdgarantin riskeras. senast 13.9.2024 till Jan, 040-456 0151. Vi stod vid din sida så hjälplösa blott. Vi tackar dig, för allt som du gav. Ministeriet har berett en reform som bland annat innebär att jour dygnet runt kan upprätthållas i Ivalo, Kuusamo, Jakobstad, Raseborg och, enligt det senaste beskedet, Kouvola. Då bestämdes det att alla välfärdsområden har kvar ett centralsjukhus eller ett universitetssjukhus där förlossningsvård och omfattande operativ verksamhet kan ordnas. ÅU » » De flesta riktlinjer som gäller sjukhusoch journätet fastställdes redan vid regeringens ramförhandlingar i april.. Tel. ÅU ANNONSER & NYHETER LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 16 SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Garagedörrar Tel. Från och med den 1 januari till den 30 juni 2028 får dessa operationer utföras i bland annat Salo. sv/fi 050-529 2013 myynti@autotalliovimyynti.fi Fråga om avgiftsfritt hembesök! LOKAL FAMILJEFÖRETAG SEDAN 2006 JURIDISKA BYRÅER VH Bertil Zetter Tavastg. Lagförslaget ska nu granskas och sedan överlämnas till riksdagen under hösten. Förhoppningsvis kommer fler områden att göra det, eftersom det skulle minska sjukhusjourernas köer, anser ministeriet. Eriksson . Då kan nattliga akututryckningar styras till exempelvis Åbo universitetscentralsjukhus i stället. De flesta riktlinjer som gäller sjukhusoch journätet fastställdes redan vid regeringens ramförhandlingar i april. O.s.a. 9–16.30 och lö enl. överensk. Tel. 1 Kor. 13:00 i Dragsfjärd kyrka. 14:30. Hjalmar Krokfors Jordfästningen äger rum fredag 20.9.2024 kl. 22.8.2024 Dragsfjärd Med tacksamhet och saknad Mary Bettina Linda, Max, Moritz, Kevin Jonas och Laleh, Nathalie Robert och Fiona Sarah och Anthony, Hugo Rita Lotten och Jani, Oscar, Alicia Sofi Kjell och Seija John och Miia, Ben, Ebbe Laura och Petri Jan och Karitha Alexandra och Mathias Fredrik och Chandini, Aryan, Samsara, Lucky Släkt och vänner Små stunder av ro har vårt liv oss skänkt, sval vind och gräs och blom, av dagg bestänkt. DÖDA annons@aumedia.fi Från små glädjeämnen till stor sorg ÅBO UNDERRÄTTELSER Vår kära Hillevi Stenvall f. Ändringarna i jourverksamheten föreslås nu träda i kraft den 1 oktober 2025 i stället för i januari 2026 som man tidigare föreslagit. 26.4.1924 Kimito . Så mycket som vi ändå måste tacka för, När ödet tyst till uppbrott vid vår skuldra rör. Vår kära Samuli Johannes Luojola * 31.5.1951 Åbo † 4.8.2024 Åbo Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, och störst av dem är kärleken. Tack för vänligt deltagande i vår sorg. 28, 20700 Åbo . Genom ministeriets proposition eftersträvas årliga besparingar på 26,5 miljoner euro i statsfinanserna. Det föreslår Socialoch hälsovårdsministeriets tjänstemän. Jouhki * 19.2.1951 Åbo † 30.8.2024 Houtskär Älskad, saknad Roy och Katja Evert Mia och Pasi Nataniel Nikolas och Nella Jeremias Jordfästningen äger rum i Houtskär kyrka lördag 14.9.2024 kl. Välfärdsområdena får fritt ordna brådskande mottagningsverksamhet under kvällstid och veckoslut
Åbo 2024. I södra och mellersta Lapland lokalt regnoch åskskurar. Medlem av Tidningarnas Förbund, ISSN 0785-398X, eÅU ISSN 2342-8384 ÅU Media Ab, VD Susanna Landor Besöksoch postadress: Gezeliusgatan 2, 20500 ÅBO REDAKTIONEN Tel: 02 274 9929 E-post: nyheter@aumedia.fi Insändare: insandare@aumedia.fi Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanna Landor Tel: 040 562 9568 Redaktionschef: Sari Sarelius Tel: 02 274 9901 Webbchef: Monica Forssell. Den sydliga till västliga vinden är svag, i Lappland lokalt måttlig. moms 25,5 %) I text 2,76 €/spmm Efter text 3,39 €/spmm Kungörelser 3,39 €/spmm Dödsannonser 2,38 €/spmm Privatpersoner – radannonser, max 10 rader 50,00 € Familjeannonser – 1 x 50 50,00 € – 2 x 50 (med bild) 70,00 € Annonsmaterial senast kl. moms 10% Studierabatt 50 % prenumerationer åu.fi/prenumerera. Våra prenumerationsalternativ ÅU surf 12,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden. Till utlandet tillkommer portokostnader. Ring: Tidig morgonutdelning, vardagar 6–16.30, lö–sö 7–11 tel. Lokalredaktioner finns i Pargas Strandvägen 24, Pargas samt på Kimitoön Masugnsvägen 5, 25900 Dalsbruk, och i Västnyland Ystadsgatan 3 10600 Ekenäs. 02 274 9900 Tidig morgonutdelning i Västnyland 06 784 8935 vardagar 6.30–8, lö–sö 6.30–10 Grundad 1824. Inkl. Inkl. I redaktionen: Johan Backas, Mikael Heinrichs, Carina Holm, Jean Lindén, Kim Lund, Tuuli Meriläinen, Kristoffer Nöjd, Katarina Pada, Annina Suomi nen, Emilia Örnmark. Tidningens ansvar för fel i annons är begränsat till annonskostnaden. Dagens högsta temperatur är mellan 18 och 25 grader, i norra Lappland är det svalare. Inkl. moms 10% ÅU veckoslut 27,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning fredag-lördag. 02 269 3434 eller ÅU:s kontor vardagar 9.00–12.00 tel. Klart Halvmulet Mulet Åska Vind m/s Nederbörd i tre intensitetsklasser 13 12 20 22 19 22 22 22 22 23 21 24 14/ 14/ 10/ 15/ 12/ 12/ 15/ 12/ 22 21 22 21 24 23 22 23 8 7 3 4 2 3 4 Sön 22 22 24 19 23 23 21 23 Mån 22 23 22 19 23 21 20 20 Tis 22 22 23 19 22 22 21 21 Ons 22 19 18 17 16 17 19 20 Russarö 21 E 7 Utö 21 E 5 Kumlinge 20 S 5 Åbo -12cm Föglö -13cm Hangö -13cm Amsterdam 26 1 Aten 33 1 Berlin 29 4 Bryssel 18 5 Budapest 28 1 Dublin 19 1 Frankfurt 20 1 Köpenhamn 26 1 Larnaca 33 1 Las Palmas 27 1 Lissabon 24 4 London 19 1 Madrid 25 1 Malaga 28 1 Mallorca 31 1 Moskva 23 1 New York 23 1 Oslo 26 1 Paris 22 1 Prag 28 1 Reykjavik 10 5 Rhodos 32 1 Rom 30 1 S:t Petersburg 24 1 Stockholm 23 4 Tallinn 23 1 Venedig 25 1 Warszawa 28 1 Wien 26 1 Zürich 22 1 ÅBO UNDERRÄTTELSER Fick du inte tidningen. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. ÅU VÄDER & SERIER 17 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 LA B A N D R A G O S G Ö K BO ET M ED EL Å LD ER S+ 1000 1005 1010 1010 1010 1010 1010 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1015 1020 1020 1020 1020 1020 1025 1025 Kustvädret i går kl 15 temp. moms 10% ÅU surf+ 22,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv. wind m/s I stora delar av landet är det soligt väder med uppehåll, under morgonen lokalt dimma. epost: fornamn.efternamn@aumedia.fi ANNONSER annons@aumedia.fi Kundansvarig (Åbo, Kimitoön och Västnyland) Camilla von Bonsdorff 045 136 1919 Kundansvarig (Pargas) Markus Lindström 050 475 7724 Försäljningsoch marknadsföringschef Anne-Maarit Itänen 050 435 2284 PRENUMERATIONER Kundservice Tel: 02 274 9900 E-post: pren@aumedia.fi Må–fre 9.00–12.00 samt enligt möjlighet Annonspriser (inkl. Inkl. Betalningsperiod 3, 6 och 12 mån. moms 10% ÅU allt 39,95€/mån ÅU.fi, app med nyhetsmeddelanden, e-tidning och e-tidningsarkiv, papperstidning tisdag-lördag. 10 dagen före publicering. Tryckeri: Salon lehtitehdas åu.fi
KLART. frågar Kuosmanen. För mustningen betalar man per kilo mustade äpplen. Så här ser några av de 11 nya frimärkena som Posten lanserar den 11 september ut.. – Det ryms tre liter must i varje påse, berättar Annika. Mera detaljer fås på mötet. Posten ger ut nya frimärken den 11 september. i Helsingfors. – För en riktigt bra must ska man inte vänta tills äpplena faller från träden, säger Annika. 18.30 i Gillesgården, Auragatan 1 G, Stora köket, Källaren. Åbo och käpphäst – nya frimärken lanseras POSTEN BREVSKRIVARDAGS. Puffmaterial till Familjesidan och Solsidan: solsidan@aumedia.fi Familjeannonser: annons@aumedia.fi »» Åbo Frimärkssamlareförening Vi öppnar höstens program på måndag den 9 september kl. Alla hjärtligt välkomna, även ickemedlemmar! FÖRENINGSPUFFAR Allt fler kunder anlitar nytt musteri i Korpo På Wattkast i Korpo mustar Gert Kuosmanen och Annika Holmén de sista äpplena för dagen. Insektskadade och lätt fallskadade äpplen duger bra. Vänligen observera också att måndagen är den absolut sista chansen att anmäla sig till den Stora Svenskträffen som hålls 28.9. Förutom att odla äpplen och sälja must från egna äpplen grundade hon ett musteri som stod så gott som klart på hösten för ett år sedan. Vi tar betalt per kilo mustade äpplen. Föredrag av Krister Isberg benämnt Ontario – minnen från 2017, del 2. Populära hobbyer, glödande soluppgångar och finländska nationallandskap figurerar på dem. Annika säger att de äpplen man plockar direkt från träden ger mest must. Han fyller ett litet plastglas med råsaft som smakar både sött och lite syrligt. Också Aura å i Åbo figurerar på ett frimärke. – Vill du smaka på musten. Minimimängden som musteriet tar emot är två fulla IKEA-kassar äpplen. Annika, som är ägare till företaget Wattkast äppel och det nya musteriet, berättar att musten ännu ska pastöriseras. Det är discgolf, vandring i nationalparker, käpphästar, väggklättring och postcrossing. Stiina Hovi står för frimärkenas grafiska design. Annika Holmén fyller på den färdiga musten i påsar som nu kan förvaras i rumstemperatur. » » Musteriet på Wattkast har fått upp ångan på allvar och här mustas äpplen både från privata trädgårdar och från egna odlingar i hela skärgården. Den stora pressen mal på och gyllengul kallpressad äppelmust rinner i en stråle ur pressen. I detta skede är musten över 75 grader varm. Varje dag kommer vi på idéer för hur äpplena kan förädlas till nya produkter. Blir äpplena för mjöliga och bruna blir musten inte längre så bra. Då hettas musten upp till över sjuttiofem grader. Jukka Risikko har står för fotona av morgonens första solstrålar som pryder flera frimärken. – Beroende på hur saftiga äpplena är så blir 55 till kring 70 procent av äpplena saft. I morgon: Göta, Göte, Taimi. ANNIKA HAR ARBETAT på gården större delen av sitt liv och 2012 tog hon över verksamheten efter sin pappa. Av de drygt 60 kilo äpple från en privat trädgård som nu går genom den stora pressen i musteriet blir det närmare 40 liter must. Måndag upp 6.45, ner 20.10 Namnsdagar i dag: Roy, Regina, Milo, Miro, Arhippa, Arho. Hon fyller vant på ännu en påse med het äppelmust och lägger den upp och ner på bordet. Klaus Welp har designat frimärken som visar fem nyare hobbyer som ökar i popularitet. Därtill genomgång av aktuella händelser och lotterier. Den heta musten som passerat via stora stålbehållare tappas upp i genomskinliga kranförsedda plastpåsar och kan nu förvaras i rumstemperatur. ÅU SOLSIDAN LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 18 6.40 20.16 Solens uppoch nedgång enligt Åbohorisont: I dag upp 6.40, ner 20.16, i morgon upp 6.42, ner 20.13. Måndag: Evert, Vertti, Isto, Eevert. TUULI MERILÄINEN INRIKES
– De dagar vi har mustat har cirka 1 000 kilo äpple gått genom pressen. – Det betyder mer arbete under sorteringen och att träden måste gallras upp mer för att mögel och skorv inte ska trivas, säger Annika. Säsongen inleddes för cirka tre veckor sedan och idag onsdag har musteriet haft tio kunder. Tuuli Meriläinen tuuli.merilainen@aumedia.fi ÅBO Måndag: Köttfärsbolognese/ tofu i indisk sås Tisdag: Östersjöns fiskpinnar/ vegetarisk biff Onsdag: Köttbullssås/ sås med vegebullar Torsdag: Ärtsoppa Fredag: Broilerfrestelse/ grekisk frestelse S:T KARINS Måndag: Fisksoppa/mifusoppa Tisdag: Morotsbiff Onsdag: Risgrynsgröt Torsdag: Stroganoff/härkisstroganoff Fredag: Regnbågsfrestelse/vegetarisk frestelse PARGAS Måndag: Currybroilersås/ mifu-grönsaksragu Tisdag: Husets laxfärs/vegepinnar Onsdag: Nötköttssås med tomat/ grönsakscurry Torsdag: Grönsaksärtsoppa Fredag: Köttfärslasagnette/ Texmex quorn-lasagnette KIMITOÖN Måndag: Makaronilåda Tisdag: Gröt Onsdag: Fisksoppa Torsdag: Broilergryta med curry Fredag: Köttfärsbiff/-bullar Skolmaten vecka 37. – Varje dag kommer vi på idéer för hur äpplena kan förädlas till nya produkter, säger Gert. Gert ska så småningom trappa ner verksamheten i det byggföretag han har i Åbotrakten och i framtiden vill han och Annika utveckla gården tillsammans. Hon är glad över att Gert trivs med att jobba i musteriet och ta stort ansvar där. Han är uppvuxen på landsbygden i Estland så hårt arbete på en gård är inget han är rädd för. 050 470 1530 DET ÄR I ÅR SOM verksamheten med att musta också andras äpplen har börjat ta fart. ÅBO UNDERRÄTTELSER Du når oss via WhatsApp, genom att ringa eller skicka ett meddelande. Det har gett cirka 600 liter must, säger Annika. . – Själv trivs jag allra bäst med att KÄRT SAMARBETE. DOFTAR GOTT. Annikas musteri är det enda i skärgården och närmaste musteri finns i Pargas. DE FÖRSTA STEGEN till en stor omställning är övergången till ekologiskt jordbruk. Sedan några månader tillbaka har Annikas partner Gert också arbetat på gården. Även om Annika inte hunnit marknadsföra verksamheten har djungeltelegrafen gått och kunderna har kommit med sina äpplen från Houtskär, Korpo och Nagu. ta hand om äppelträden så att de mår bra. Känn så gott det doftar, säger Annika och lyfter på locket till den stora stålbehållaren. ÅU 19 LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 SOLSIDAN SUPERSVÅRT SVÅRT MEDELSVÅRT Vet du något som vi inte vet. Enligt Annika kommer säsongen i år troligen att pågå ända in i oktober. Råsaften ska nu pastöriseras så att den får bra hållbarhet. Gert Kuosmanen och Annika Holmén mustar egna och andras äpplen och säljer både must och äpplen i gårdens självbetjäningsbod. KOMMANDE VECKA kommer Annika och Gert att hålla musteriet öppet så gott som varje dag eftersom också skörden från Annikas 1 700 egna äppelträd ska mustas parallellt med utomstående kunders äpplen. I år har äpplena på gården inte besprutats och från och med april 2026 har gården ekologisk status på äpplena
Fisk och skaldjur är en viktig del av vattendragens ekosystem. Gäddan jagar när det är ljust och använder undervegetationen som skydd. Den rör sig vertikalt, delvis nedgrävd, upp till flera meter per dygn. Abborren förekommer i insjöar i nästan hela landet och även i havsområden. Rovfisk äter mindre fiskar, medan mindre fiskar använder plankton och smådjur som föda. Hoppkräftor är små skaldjur som lever i insjöar och i Östersjöns fria vattendrag. Den kan bli 10–18 cm lång som störst. Mörten tillhör karpfiskarna och lever i både sötvatten och brackvatten. Den genomsnittliga längden på en gädda är 40–55 cm, men under gynnsamma förhållanden kan den bli upp till 150 cm lång. Insjööringen är en starkt hotad sötvattensart, och öring med fettfena är helt fridlyst. Braxen äter bland annat djurplankton, blötdjur och larver. GÄDDA, Esox lucius Gäddan är en livskraftig rovfisk. Abborren kan bli upp till 30 cm lång och 6 år gammal. Skorven rör sig aldrig långt från sin kläckningsplats och är som art en bra signal om bottenlivets hälsa. Bara de största av dem kan ses med blotta ögat. De håller ekosystemets näringskedja igång. Rovfisk äter mindre fiskar, Tysta miljöpåverkare INSJÖÖRING, Salmo trutta lacustris STENSIMPA, Cottus gobio HOPPKRÄFTOR, Copepoda ALLMÄN DAMMUSSLA, Anodonta anatina RÖDING, Salvelinus alpinus MÖRT, Rutilus rutilus ABBORRE, Perca fluviatilis SKORV, Saduria entomon Skorven, också kallad ishavsgråsugga och spånakäring, är en skaldjursart som hör till ordningen gråsuggor. Denna snäcka trivs i grunda vattendrag, som till exempel frodiga sjöar, dammar och saltfattiga havsvikar och är Östersjöns största snäcka, upp till 5 cm lång. Finlands mediebransch och grafiska industri har som mål att vara koldioxidneutrala år 2030. Den här fisken, som trivs i rent, syrerikt och svalt vatten, finns i de största sjöarna, älvarna och bäckarna. ÅU LÖRDAG 7 SEPTEMBER 2024 20 STOR DAMMSNÄCKA, Lymnaea stagnalis Stor dammsnäcka är en konformad och spetsig dammsnäcka. Stensimpan, som rör sig nattetid, äter insektslarver och andra bottendjur. Insjööringen är också Mellersta Finlands landskapsfisk. Stensimpan trivs i det saltfattiga brackvattnet i norra Östersjön och på insjöarnas botten i kustområden. Braxen förekommer i insjöar i större delen av Europa, och i Finland ända upp till Ule älvs vattendrag. Stensimpan känns igen på det breda huvudet och på ögonen som nästan sitter på toppen av huvudet. De äter alger, sönderfallande organiskt material eller mindre djur som vattenloppor. Den känns igen på sin platta kropp och kan bli upp till 50 cm lång. Det finns totalt tio olika ordningar av hopp kräftor, och upp till 13 000 olika arter har identifierats. Fisk och skaldjurs välbefinnande är också en tydlig indikator på hur hela ekosystemet fungerar, eftersom de är känsliga för klimatförändringar, som förändringar i vattnets temperatur och syrenivå. Den allmänna dammusslan trivs i vattendrag med mjuk botten och näringsrikt vatten och blir oftast 7–10 cm lång. Rödingen eller fjällrödingen tillhör familjen laxfiskar. Majoriteten av hoppkräftorna hör till plankton. En öring med fettfena känns igen på den vackra, runda fenan på framsidan av stjärten, bakom ryggfenan. I övergödda vattendrag ökar ofta antalet karpfiskar. Gäddan ligger högst upp i näringskedjan. Den är Östersjöns största gråsugga, blir cirka 5–10 cm lång och lever i djupa, kalla vatten som en relik från istiden. Abborren är Finlands nationalfisk och också vår vanligaste fiskart. Rödingen är en kallvattenfisk, så klimatuppvärmningen är ett stort hot mot arten. Den påminner om lax och öring och kan bli upp till 60 cm lång. Braxen är också Tavastlands landskapsfisk. Den är världens nordligaste inlandsfisk. Mörten tål inte surhet värst bra och saknas därför ofta i dammar i närheten av torvmarker. BRAX, Abramis brama Braxen är en art i familjen karpfiskar. Fisk och skaldjur är en viktig del av vattendragens ekosystem. Låt oss tillsammans ta hand om den finska naturens fantastiska ekosystem. Dammsnäckorna fungerar som vattenrenare, eftersom de äter bland annat alger och döda fiskar. Dagtid rör sig abborren i stim på jakt efter föda, och nattetid vilar den nära botten, i skydd av växtligheten. Även om gäddan kan bli 30 år gammal, lever mindre än hälften av populationen över 7 år. TIDNINGENS LOGO. De håller ekosystemets näringskedja igång. Den rör sig i stim och äter små djur. Allmänna dammusslan är Finlands vanligaste stormussel art som lever i sötvatten. Den är en asätare och ett rovdjur som gräver sig ner i bottenslammet för att lura på sitt byte, som till exempel vitmärlor och östersjömusslor. Abborren lider av övergödning av vattendragen men tål surhet bättre än många andra fiskarter