(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskeövervakarens väst NYHET! Stadig och välsittande reflexväst av hög kvalitet. Pris 49,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Två stora fickor framtill och två mindre fickor på bröstet samt invikbar ficka för fiskeövervakarkortet. Finns i storlekarna L och 3 XL. På framsidan och ryggen texten ”kalastuksenvalvoja” och ”fiskeövervakare”. Tyget är 60 % bomull och 40 % polyester
29 Ägarersättningarna baserar sig på spöfiskebelastning 32 Östersjöns kustfiske i kris 34 I Kanada är sillarna viktiga insjöarter 5 Ledaren 6 Notiser 24 Fisk och fiske i siffror 25 10 fakta om fisk 31 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 20 34 JA N I H EL M IN EN I VA RJ E N U M M ER TA PI O G U ST AF SS O N PÄRMBILD För fisket och i synnerhet kustfisket kommer klimatförändringen att ha stor inverkan. Hittills har isvintrarna gett kustfiskare så som Marie och Viking Kellgren i Borgå en möjlighet att fiska utan att sälarna stör fisket. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Strömmingens dioxinhalter sjunker 14 Klimatförändringen– vad betyder den för Östersjöns fiskbestånd och fiske. 16 Helsingfors stad bekämpar silverrudor 18 Lovande erfarenheter av nya sälskrämmor 20 Johanna tipsar gör kommunikation till en naturlig del av verksamheten 22 Splittrat vattenägande 26 En blick västerut – vad är på gång inom svenskt fiske. Foto: Tapio Gustafsson
Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2020 Beställ nu! ahven.net/pyydysmerkit PRIS 0,20 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
FÖR ATT KOMMA VIDARE behövs en snabb utredning av vad lagen om fiske 83 § om spöfiskebelastning i grund och botten betyder, och motsvarar Naturresursinstitutets utredning den här definitionen. Utanför enkäten står under 18-åringar och 65 år fyllda, som inte behöver erlägga fiskevårdsavgift samt fisket med fler än ett spö på samtillståndsområden. Hur det än går, ägarersättningarna lär på sina håll låta vänta på sig. Ju bättre man lyckats med samtillståndsområden och marknadsföringen av dem, desto lägre utvärderas spöfiskebelastningen vara och desto mindre spöfiskeersättningar styrs det till området. Vissa områden har besvärat sig om fördelningen till förvaltningsdomstolen och som en följd av detta kommer åtminstone en del av ersättningsutbetalningarna dra ut på tiden. Ägarersättningarna utgör en betydande del av delägarlagens finansiering. Fördelningen av ägarersättningarna kan komma att ändra mycket jämfört med tidigare år. En inverkande faktor verkar vara hur aktivt områdena bildat samtillståndsområden. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Fördelningen av ägaresättningarna kan komma att ändra mycket jämfört med tidigare år”. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 Oklarheter i pengafördelningen I MÅNGA DELÄGARLAG väntar man inför våren på information om hur mycket ägarersättningar som är på kommande. NTM-CENTRALERNAS FÖRSLAG om utbetalning av ägarersättningarna för 2019 gav många fiskeriområden en kalldusch. Om utredningen visar att spöfiskeundersökningen är bristfällig, ska man använda gamla lagens fördelningsgrunder, ska fjolårets utredning kompletteras eller ska det göras en helt ny utredning. I enlighet med den nya lagen om fiske baserar sig utdelningen av ägarersättningar numera enbart på spöfiskebelastningen. Förhoppningsvis används väntetiden ens effektivt till godo för att uppdatera lantmäteriverkets ägarregister att motsvara verkligheten bättre än vad fallet är för tillfället. Forskarna betonar själv i rapporten att den nu rapporterade spöfiskeutredningen inte omfattar allt spöfiske. Naturresursinstitutet har utrett spöfiskebelastningen genom en enkät riktad till personer i fiskevårdsavgiftsregistret och resultaten publicerades i slutet av år 2019
Den smärta och det lidande som åsamkas fiskar i fritidsfisket kan inte ur djurskyddslagens synvinkel anses tillbörligt på samma sätt som inom det kommersiella fisket. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Märk vinterfiskeredskapen rätt 1) När man fiskar från isen ska redskap och vakar med diameter över 40 cm märkas ut med en stång som sträcker sig minst 1,2, meter ovanför isen. FÅNGSTFISK MÅSTE AVLIVAS OMEDELBART Östra Finlands polis, Östra Finlands regionförvaltningsverk och Östra Finlands tillsynsveterinärer vill påminna om efterföljandet av djurskyddslagen i fritidsfisket. 2) Om redskapet, eller flera redskaps sammankopplade längd, är över 10 meter ska en stång användas i redskapens alla ändar. 3) Fiskarens namn och kontaktuppgifter samt det märke som anger fiskerätten ska fästas vid stången. Att djurskyddslagen efterföljs övervakas av bland annat tillsynsveterinärerna, polisen och regionförvaltningsverken. Stången får inte vara vit och den ska förses med en 2 cm hög reflex som är synlig från alla håll. Östra Finlands polis TA PI O G U ST AF SS O N AN U VÄ LI TA LO. Djurskyddslagen är entydig: fångstfiskarna måste avlivas omedelbart. Således måste fiskarna inom fritidsfisket så snabbt som möjligt och på korrekt sätt bedövas genom ett slag i huvudet, varefter de avblodas, alternativt avlivas med annan lämplig metod
a. Jubileumsåret kulminerar i en 40års fest som arrangeras i november. Vad menas med aktörsspecifika kvoter. Förutom de månatligen publicerade historieartiklarna kommer förbundet att publicera infosnuttar riktade till alla med ett intresse för inhemsk fisk och yrkesfiske. Specifika insatsområdena som gäller för ansökan år 2020 är planering av hållbart nyttjande och vård av fiskevatten (bl. Ansökningstiden för 2020 års understöd är 7.1– 28.2.2020. Eftersom den som överklagade beslutet vann, måste delägarlaget ersätta hens rättegångskostnader på 3 380 euro. FYFF FISKEVÅRDSAVGIFTER FÖR 8,9 MILJONER EURO Ifjol köpte finländarna fiskevårdsavgifter aningen flitigare än året innan. fiskeriområdenas planer för nyttjande och vård), främjande av intresset för fritidsfiske och fiskeövervakning. Noggrannare anvisningar och material på NTM-centralernas hemsidor. Försäljningen av fiskevårdsavgiften inleddes i november, inför farsdag. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER UNDERSTÖD FÖR FRÄMJANDE AV FISKERIHUSHÅLLNINGEN KAN NU SÖKAS Den regionala fiskerihushållningsmyndigheten på NTM-centralerna beviljar specialunderstöd för regionala projekt som syftar till att främja fiskerihushållningen samt allmänna understöd för fiskeriområdesverksamheten. Hur många yrkesfiskare finns det i Finland. Fram till slutet av året hade det sålts över 254 000 fiskevårdsavgifter, varav över 180 000 var årstillstånd. Varför är sälarna så stort problem. Jubileumsåret till ära kommer förbundet att blicka bakåt och längs med året presentera förbundets historia samt de personer som har varit med i förbundets verksamhet under olika skeden. FEL SAMMANKALLAD STÄMMA BLEV DYR Då delägarlagen uppgör stämmokallelser måste de vara noggranna och följa formaliteterna i lagen om samhälligheter, så som att stämman endast fattar beslut i ärenden som har tagits upp i stämmokallelsen. Det är några av frågorna som kommer att besvaras under åren. Att dygnsoch veckokorten blir allt populärare återspeglar förändringar bland själva fiskarkåren och inställningen till fiske. Forststyrelsen. Priset för år 2020 är oförändrat, fiskevårdsavgiften för ett år kostar 45 euro, för en vecka 15 euro och för en dag 6 euro. Därför kan inte stämmobeslutet anses giltigt. Beslutet hade inte fattats i enlighet med lagen om samfälligheter 12 §. Åbo hovrätt fastställde Birkalands tingsrätt beslut i ett fall där delägarstämman hade fattat beslut i ett ärende som inte varit omnämnt i stämmokallelsen. CFF FYFF 40 ÅR Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf grundades år 1980 och har i 40 års tid fungerat som yrkesfiskarens och fiskerinäringens företrädare. Unga fiskare köper lättare de kortare tillståndsperioderna och fiskar mer sporadiskt, kanske en eller två gånger per år, berättar jaktoch fiskedirektör Jukka Bisi på Forststyrelsen. Specialunderstöd beviljas för regionala projekt som förbättrar planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning
samt Finlands Sportfiskarförbund rf. SVK TORSKFISKEFÖRBUD DÖDSSTÖT –Torskfisket är det som hållit oss på benen, säger Nicklas Holmström som är en av de fiskare som bestämt sig för att avveckla verksamheten. –För att det ska löna sig måste man jobba dygnet runt, förädla fisken själv och sälja direkt till kund och där finns inte utrymme för flera avslutar Holmström. M AL IN LÖ N N RO TH TA PI O G U ST AF SS O N. Förbundet firar jubileumsåret under temat Finland fiskar och under året kommer man att ordna olika evenemang och tillställningar. Organisationens alla 13 fritidsfiskedistrikt deltar med program och man önskar locka alla intresserade av fritidsfiske att ta del i fiskets glädje. Att helt koncentrera sig på fjällfisk det vill säga att fiska gös, abborre och sik är inget alternativ. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER SVK 20 ÅR I år är det 20 år sedan Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation grundades av Finlands Fritidsfiskares Centralförbund rf., Finlands Jägaroch Fiskarförbund rf. Den nationella fiskedagen vill på ett mångsidigt sätt främja fiske och fisk som mat, samt få barn och unga intresserade av fiske. Först ute bland evenemangen är lakpimpelfiske-evenemanget den 8 februari. Ålands radio och tv 2.1.2020 NATIONELLA FISKEDAGEN 20.5.2020 Den nationella fiskedagen är ett landsomfattande evenemang riktat till barn. Den nationella fiskedagen ordnas i år onsdagen den 20 maj
– Vi har till exempel kunnat visa att utbrott av tiaminbrist hos lax kan uppstå när ekosystemet i Östersjön förändras vad gäller såväl vattenkemin som biologin. Linnéuniversitet. Om organismer får brist på vitaminet kan deras nervfunktion försämras, liksom deras förmåga att omvandla näring till energi. Källa: Naturresursinstitutet NY AVHANDLING KASTAR LJUS PÅ VARFÖR FISK FÅR VITAMINBRIST Vad som orsakar att större organismer i Östersjön, som till exempel laxen, får brist på vitaminet tiamin har länge diskuterats inom forskarvärlden. I en ny avhandling i ekologi från Linnéuniversitetet, författad av Emil Fridolfsson, uppmärksammas bakteriers och planktons betydelse för att arter högre upp i näringskedjan ska få i sig den mängd tiamin de behöver för att överleva och föröka sig. Alla organismer behöver vitamin B1, eller tiamin. Tiaminbrist har i perioder observerats i flera olika djur som lever i och kring Östersjön, och en art som har drabbats särskilt hårt är laxen. Antal lax som vandrat upp i Torne älv under åren 2009 –2019, baserat på ekolodsuppföljning. Baserat på provfiske av utvandrande smolt räknar man med att cirka 2 miljoner laxsmolt lämnade Torne älv våren 2019 och mängden laxsmolt som vandrade ut från Simo älv var cirka 20 000 individer. Att vi här har kunnat följa tiamin från dess producenter via djurplankton och upp genom födoväven utgör en viktig pusselbit i vår förståelse av hur tiaminbrist uppstår i ekosystemet, säger Emil. I havsmiljön produceras tiamin av bakterier och växtplankton och förs sedan vidare via djurplankton till mindre fiskar och slutligen till stora fiskar och fåglar. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER Mängderna uppvandrande lax har ökat i Torne och Simo älvar Mängden uppstigande lax var ifjol i Torne älv den tredje högsta under Naturresursinstitutets uppföljningshistoria och i Simo älv den näst högsta. I ekolodsuppföljningen räknades ifjol 65?520 laxar i Torne älv och 4?039 laxar i Simo älv. Vid dessa tillfällen finns det mycket näring (kväve) och artsammansättningen av plankton förändras samtidigt som det finns många småfiskar
10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Strömmingens dioxinhalter sjunker – men samtidigt planerar EU skärpa gränsvärdena TEXT PANU RANTAKOKKO, INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD FOTO VESA KARTTUNEN 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Strömming som fångats i Östersjön innehåller allt lägre halter av dioxiner och PCB-föreningar. Resultaten visade att strömming under 19 centimeter underskrider EU:s nuvarande gränsvärden på alla havsområden förutom Bottenhavet, där dioxinhalterna ännu var aningen för höga.. Det framgår av färska mätresultat. Samtidigt kunde Finland utgående från hälsoriskoch nyttoanalyser gjorda vid dåvarande Folkhälsoinstitutet förhandla fram ett undantag i EU-lagstiftningen som möjliggjorde fortsatt försäljning av strömming på hemmamarknaden, trots överskridna gränsvärden. Som en följd av flertalet kontaminationsfall av livsmedel och foder i Mellaneuropa under 1990-talet och i synnerhet i den så kallade dioxinkrisen i Belgien 1999, beslöt man i EU att det behövs gränsvärden för dioxiner och PCB-föreningar i livsmedel och foder. År 2016 inleddes EU-fisk III projektet med målsättningen att utreda om det skulle vara möjligt att höja exportströmmingens tillåtna maxlängd från 17 centimeter. Därför inledde man år 2002 EU-fisk projektet, vars resultat visade att strömming mindre än 17 centimeter underskred EU:s gränsvärden och dög till export. Denna lagstiftning är fortfarande i kraft, trots att vissa specificeringar skett. Halterna har minskat med upp till 80 procent under de senaste 40 åren. Gränsvärdena som förbinder EU:s medlemsländer utarbetades under åren 2001–2006. EU-fisk projektet gav bättre bild av läget Man hade under 1990-talet samlat in strömmingsprover och dessa innehöll höga dioxinoch PCB-halter jämfört med gränsvärdena, men man hade inte tillräckligt noggrann och tillräcklig information om läget. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 P å 1960-talet och 70-talen blev man medveten om problemen med PCB-föreningar och dioxiner
Fisk innehåller hälsosamma fettsyror, mycket vitaminer och mineraler och pro. Därtill kan det vara möjligt att höja exportströmmingens längd trots att gränsvärdena har sänkts. I analysen sänkte man veckodosgränsen för dessa föreningar från 14 pikogram till 2 pikogram per kilo kroppsvikt i veckan. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Ny uppföljning via innovationsprogrammen Eftersom Bottenhavet är Finlands kommersiellt viktigaste strömmingsfiskeområde valdes det i KALAKASoch TUKALA-projekten för intensiv uppföljning under åren 2017–2019. Enligt prognosen kommer strömming i klassen 19–21 centimeter att underskrida de nuvarande gränsvärdena cirka år 2022–2023. I bild två presenteras hur EU:s dioxinlagstiftning har utvecklats. Också Bottenhavets säregna hydrogeografi gör att strömmingens dioxinoch PCB-halter även framöver kommer att vara höge än på annat håll i Östersjön. Nedgången i halterna är viktiga med tanke på exporten, för i Bottenhavets strömmingsfångster är 30 procent av strömmingarna över 17 centimeter. Processen är dock i gång och slutresultatet ännu öppet. Man kan fortsättningsvis äta annan Östersjöfisk och insjöfisk i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer. Med hjälp av all mätdata som samlats in efter år 2000 skapade man också en modell med vars hjälp man kan förutsäga nedgången i dioxinhalter i Bottenhavets strömming av olika storleksklasser. De finska myndigheternas förhandsuppfattning är att Livsmedelsverkets rekommendationer om säkert intag av strömming inte kommer att ändra tack vare de minskade halterna. Kommissionen behandlar dioxinoch PCB-lagstiftningen som en helhet där man beaktar de nya gränsvärdena och de minskade halterna i Östersjöfisk. Denna riskanalys skapar tryck på att gränsvärdena för livsmedel – i synnerhet för fisk – ska sänkas. Fortsättningsvis tryggt att äta fisk Oberoende av hur det går i uppdateringen av lagstiftningen, så gäller eventuella förändringarna endast Östersjöströmmingen. Uppföljningen visade att dioxinhalterna sjunker snabbare än väntat och för tillfället är dioxinhalterna i strömming under 19 centimeter cirka 2,5 pikogram/ gram, vilket tydligt underskrider EU:s gränsvärde som är 3,5 pikogram/gram. EFSA vill skärpa gränsvärdena ytterligare Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) publicerade hösten 2018 en ny riskanalys för dioxiner och PCB-föreningar. En fas i processen är att förnya uppföljningsrekommendationerna för Östersjöfisk, ett arbete som torde komma igång i början av 2020
Det smartaste skulle ändå vara att strömming allt mer skulle ätas som strömming, eller för dagens smaklökar utvecklade förädlade produkter. I mitten av 1970-talet blev man medvetna om att miljön förorenades av dioxinpunktkällor. Tyvärr favoriserar finländarna fortsättningsvis odlad importerad lax. I Finland är kännedomen om strömmingens renhet och hälsosamhet redan på en god nivå och enligt Taloustutkimus enkät i december 2019 uppgav endast 15 procent av finländarna att de begränsar intaget av vild fisk inklusive strömming på grund av miljögifter. Denna produktutveckling pågår som bäst i ett annat av fiskerihushållningens innovationsprogram – Blue Products. Å andra sidan hade förbättringar i industrioch förbränningsprocesser gjort att oavsiktliga utsläpp av dioxin hade börjat minska redan på 1970-talet, det vill säga innan man medvetet började fästa uppmärksamhet vid dioxinproblemet inom industrin. Som tur uppföds den numera mest med Östersjöfoder gjort av främst strömming. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 Polyklorerade bifenyler, PCB, är en grupp miljöoch hälsoskadliga industrikemikalier som syntetiserades för första gången på 1880-talet. Polyklorerade dibensodioxiner är en kategori av kemiska föreningar. teiner. Industriprocesserna har förbättrats kontinuerligt och redan i mitten på 1990-talet började man fråga sig om dioxinproblemet var löst vad kommer till utsläppen. Av de inhemska fiskarna är det regnbågen som är populärast. Det här fick effekt och man kunde uppmäta en nedgång i finska havsområdets fiskars PCB-halter redan i början på 1980-talet. Mer om främmande ämnen i fisk och KALAKAS-projektets resultat finns i projektets slutrapport: http://www.julkari.fi/ handle/10024/138790. I massmedier och miljödebatt används ofta termen ”dioxin” eller ”dioxiner”. I slutet av 1960-talet lade man märke till att PCB-föreningar hade spritt sig i miljön och människan och i västländerna började man begränsa användningen och tillverkningen av PCB-föreningar redan i början på 1970-talet. Fettsyrorna förebygger bland annat hjärtoch kärlsjukdomar. Vad gäller inhemsk livsmedelsströmming är det mer en fråga om produktutveckling och hur strömming uppskattas jämfört med andra tävlande fiskprodukter. Nedsmutsningens omfattning via olika förbränningsoch industriluftutsläpp togs upp till debatt i Mellaneuropa efter en explosionsolycka i en kemikaliefabrik i Italien år 1976
TA PI O G U ST AF SS O N 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1. För fisket och i synnerhet kustfisket kommer klimatförändringen att ha stor inverkan. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Klimatförändringen – vad betyder den för Östersjöns fiskbestånd och fiske. Vintrarna blir mildare och fiskens beteende kan komma att förändras
TEX T MERI K ALL ASVUO, NATURRESURSINSTITUTE T. Fisken går eventuellt inte på samma sätt som tidigare in i redskapen och finns inte längre på samma gamla områden. Vi kan motarbeta förändringarna Alla åtgärder som minskar belastningen från land, bekämpar de förändringar som sker i havsmiljön. Tiden kommer att utvisa hur mycket klimatförändringen kommer att förvärra övergödningen av Östersjön. Inom fiskerihushållningen är förändringen konkret: i och med de mildare vintrarna kommer isfisket att försvinna och det kommer att vara möjligt att fiska på öppet hav året runt, åtminstone i de södra havsområdena. De här förändringarna inverkar i sin tur på Östersjöns ekosystem, organismer och organismsamhällen. Även nya främmande arter är att vänta. Förutom att fiskets målarter förändras, förändras också fiskarnas beteende och tillväxt som en följd av klimatförändringen. Klimatet blir varmare och som en följd av detta förändras också havsmiljön, fiskbestånden och utövandet av fiske. En dålig vattenkvalitet i Östersjön drabbar inte bara näringsutövarna utan även fritidssektorn och turisterna, samt fritidsfiskarna, till vilka en hel tredjedel av finländarna räknas. Å andra sidan, om uppvärmningen av havet bara blir moderat, kommer det att gynna trålfisket och fiskodlingen. Man vet att luftoch havstemperaturerna stiger som en följd av klimatförändringen och det är vintrarna som proportionellt varmnar mest. Klimatförändringens vinnare och förlorare Förändringar i Östersjöns fiskbestånd är att vänta. Vintrarnas regn kommer att leda till större avrinning och att näringsbelastningen till Östersjön ökar. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 D et forskas som bäst febrilt om klimatförändringens roll i Östersjön. Det här gagnar trålfisket, men skadar kustfisket som kommer att förlora den period där man kan fiska utan att sälarna stör fisket. Nu om någonsin är det dags att samla leden och börja bekämpa de förändringar som sker i Östersjön. Det är också viktigt att undvika matsvinn. Matproduktionen utgör nästan tvåtredjedelar av den finländska konsumentens Östersjöavtryck. Om du blev intresserad av klimatförändringen effekter på Östersjön kan du bekanta dig med Smartsea-projektet på adressen: http://smartsea.fmi.fi/bottniska-viken-framtiden/ Under det senaste året pratades det allt mer om klimatförändringen. I synnerhet marina och kallvattensarter så som sik, harr, lax, öring, lake och vassbuk kommer att gå tillbaka medan sötvattensarter som trivs i näringsrika förhållanden så som gös, abborre och mörtfiskar kommer att bli rikligare. Förutom individens insatser behövs även konsekvent politisk styrning så att vattenskyddsåtgärdena är effektiva och sätts in i rätt tid. Att minska mängden mjölkoch köttprodukter och öka andelen inhemska grönsaker på tallriken är en bra start. Nyckel till att minska kraften i förändringarna för den enskilda individen ligger i kosten. Förutom kosten så har alla livsstilsförändringar vad kommer till energiproduktion, boende, konsumtion och resande som minskar på mängden koldioxidutsläpp även en effekt på Östersjön. Hur tar sig klimatförändringen uttryck, hur kraftig är den och vilka följder kommer den att få. Vår kommersiellt viktigaste fisk, strömmingen, drar tills vidare nytta av att klimatet blir varmare, men en minskad salthalt kommer att försvaga dess möjligheter i våra vatten. Till exempel strömmingen i Bottenviken kan förlora i tävlingen mot siklöjan. I framtiden finns kanske den svartmunnade smörbulten i fiskdisken invid abborren och gösen, i synnerhet om de varmare vattentemperaturerna kommer att leda till att den växer sig större än vad nu är fallet här i norra Östersjön. En sak står dock klar, i och med klimatförändringen kommer det att vara allt mer utmanande att nå en god status för våra vatten. Klimatförändringen förstärker övergödningen Det finns alltid osäkerhet kopplat till att förutse framtiden. Östersjöfisk är mycket klimatvänlig mat och fisket tar upp näringsämnen ur havet så det lönar sig att byta ut övriga djurproteinkällor till fisk. I och med att vintrarna blir mildare minskar istäcket och tiden då havet är istäckt. Med modeller är det svårt att komma åt de förändringar som sker i förhållandena mellan arter och balansen mellan dem i en miljö under förändring. Fiskeribranschen måste anpassa sig Förändringarna i Östersjön påverkar alla näringsgrenar kopplade till havet. Det här ökar övergödningen av kusten, försämrar syrehalterna vid bottnen och sänker salthalten. En miljö i förändring kommer att påverka arternas inbördes förhållanden
Silverrudans pupill omges av en vit ring, där rudan har en brunorange ring. TEX T & FOTO HEIDI MOISIO. Dammen står inte i direkt kontakt med havet, men under högvatten kan fiskarna simma in och ut ur dammen. Silverrudan är klassificerad som en skadlig främmande art. Silverrudan har 39–50 gälräfständer och rudan 23–34. Om man öppnar fisken är silverudans bukhålehinna ljus, medan rudans är mörk. Silverrudan har påträffats i själva Gammelstadsviken redan år 2005. Hösten 2019 minskade Silverrudan är en skadlig främmande art som effektivt konkurrerar ut andra arter, inklusive sjöfåglar. De två följande åren fördubblades totalfångsterna och uppgick år 2018 redan till 850 kilogram. Man hade lagt märke till att dykaroch halvdykaränderna samt doppingarna hade minskat i dammen och man misstänkte att orsaken var att fåglarna konkurrerade om föda med silverrudan. Dammen är grund och kan under vintern delvis frysa ända ner till bottnen. Silverrudan är mycket effektiv på att föröka sig och den kan även föröka sig könlöst. Helsingfors stad bekämpar silverrudor SILVERRUDANS KÄNNETECKEN Det är svårt att skilja silverrudan från rudan, men silverrudan är ofta mer silverglänsande. Silverrudan konkurrerar ut andra arter Helsingfors stads fiskesakkunniga Jukka Linder berättar att man fick höra om att det eventuellt finns silverrudor i Mumindammen via arbetsgruppen för främmande arter år 2016. Då produceras enbart honor som alla är kloner av moderfisken. Eftersom silverrudan förökar sig effektivt och nyttjar föda effektivt är de kraftiga konkurrenter med den ursprungliga fiskfaunan. Då man provfiskade i Mumindammen visade det sig att misstanken om att det fanns silverrudor varit riktig. I Helsingfors har man under fyra år fiskat bort silverrudor från Mumindammen för att återställa ekosystemet. Silverrudan klarar sig även i syrefattiga vatten och de är effektiva födoanvändare. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 M umindammen vid Gammelstadsviken i Helsingfors är en två hektar stor damm som har formen av ett mumintroll. Eftersom dammen ställvis är grundare än en meter valde man katsor som bortfiskeredskap. Katsor lämpar sig för grunda vatten Enligt Linder består Mumindammens fiskbestånd till största delen av rudor och silverrudor. Det här betyder att honorna inte behöver hanar för att befrukta rommen, utan de använder mjölke från andra mörtfiskearter för att starta celldelningen. Dammen hör till Natura 2000-området Gammelstadsvikens fågelvatten och är ett viktigt habitat för sjöfåglar. En riklig förekomst av arten i små vatten kan påverka hela vattenekosystemet. Helsingfors stad har nu under fyra års tid jobbat med att fiska bort den skadliga främmande arten silverruda från dammen. Helsingfors stad inledde bortfisket år 2016 och fick då över 200 kilogram silverruda till fångst
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 lösa djuren har börjat återhämta sig och faunan har blivit mångsidigare. De senaste tre åren har bortfisket utförts av fiskare Miska Etholen från Jomiset Oy. Största delen av fångsten har gått som foder till Högholmens djurpark eller som bete till kräftfiskare, resten till kompostering. Bortfisket har gett effekt År 2014 och 2018 undersökte man förekomsten av ryggradslösa djur i dammen. Läs mer: The Response of Aquatic Invertebrates to the Removal of the Invasive Prussian Carps in the Muumilampi Pond, Wenfei Liao: https://researchportal.helsinki.fi/ en/publications/the-response-of-aquatic-invertebrates-to-the-removal-of-the-invas ändå totalfångsten från 850 kilogram till 325 kilogram och fiskarnas medelvikt från 100 gram till 65 gram. Fångsten har främst bestått av silverrudor och rudor. Under de fyra år bortfisket har pågått man i medeltal tagit bort 229 kilogram fisk per hektar och år. I medeltal har man fiskat bort 229 kilogram fisk per hektar och år. Förutom Helsingfors stad har bortfisket finansierats av Nylands NTM-central, med medel för genomförande av vattenoch havsvård och vattendragsåtgärder. Helsingfors stad kommer att fortsätta bortfisket av silverrudor även i år. De ryggradsBortfisket av silverrudor i Mumindammen sker med katsor, den metoden lämpar sig bäst då det är fråga om ett grunt vattenområde. Enligt Finlands miljöcentrals äldre forskare Markku Mikkola-Roos kunde man inte ännu år 2018 se bortfiskets effekter på fågelbeståndet. Enligt undersökningen 2018 börjar man se effekter av bortfisket. Han säger att det kan vara att effekterna på fåglarna ses först med några års fördröjning, efter att de ryggradslösa djuren och växligheten har kommit åt att återhämta sig. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17
Projektet har genomförts som ett samarbete mellan Naturresursinstitutet, Finlands Yrkesfiskarförbund, kustens kommersiella fiskare, ESKO-fiskerigruppen och Kymen Ympäristölaboratorio. I ryssjan försedd med sälskrämman fanns inga sälskador och fiskarna uppvisade inga tecken på panikbeteende. Då avståndet från skrämman växte till mer än TEXT ESA LEHTONEN, NATURRESURSINSTITUTET, HEIKKI SALOKANGAS, FISKARE, HEIKKI PELTONEN OCH JUKKA PAJALA, FINLANDS MILJÖCENTRAL / FOTO ESA LEHTONEN 200 meter kunde man inte längre observera någon avskrämmande effekt. Utvecklingsarbetet kring sälskrämmorna fortsätter och avsikten är att den här våren utveckla en ny protoversion av den mobila sälskrämman som är mindre och lättare kan flyttas mellan olika redskap. Otaq SealFence sälskrämman, utvecklad i Skottland, avger ljudpulser som består av cirka 10 frekvenser (2–20 kHz). Förhoppningen är att man ska kunna utveckla en kommersiell produkt. Fångstmängderna i ryssjan som var försedd med sälskrämma hade nästan utan undantag alltid mer fångst då skrämman hade varit i bruk. På det här sättet hindrar man sälarna från att vänja sig vid det högfrekventa ljudet som i människoöron liknar surret av gräshoppor. Sälskrämman och dess näromgivning verkar erbjuda en skyddsplats för fisken. Ljudpulserna avges i slumpmässiga cykler under vattnet, med uppehåll mellan cyklerna. Mätning av undervattensljud med hydrofonlogger I mätningar gjorda i Lovisa och Borgå skärgårdar i november 2019 undersökte man sälskrämmans egen. Forskare från Finlands miljöcentral har ansvarat för analyser av undervattensljud. Sälarna undviker skrämman och fiskarna sågs till och med söka sig till skrämman, i synnerhet siken. Resultaten har varit lovande och sälskadorna har minskat där skrämmorna varit i bruk. Strömmingarna verkade inte vara rädda för skrämman för vid flera fångsttillfällen fanns det mest strömming alldeles invid skrämman. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Lovande erfarenheter av nya sälskrämmor Sälskrämmor har nu under två år testats på olika håll längs kusten. D Sälskrämmor som använder sig av ny teknologi har under åren 2018–2019 testats i TUKALA-projektet, finansierat av fiskerihushållningens innovationsprogram. Att sälarna skulle ha vant sig vid skrämman observerades åtminstone inte under höstens testperiod. Mobil sälskrämma En protoversion av en mobil sälskrämma, installerad i ett plaströr, testades förra hösten i Bottenhavet som en skyddsmetod för nätoch ryssjefisket efter strömming i samarbete med fiskare Heikki Salokangas. Målsättningen är att utveckla en eventuell kommersiell produkt bara man lyckas hitta lämpliga företag och finansiärer. I ett test jämförde man två pontonryssjor där sälskrämman fästes utanför redskapet och flyttades mellan de två ryssjorna. Sälskadorna i nätfisket minskade inom ett avstånd på cirka 100 meter från skrämman och upp till 45 meter från skrämman var skyddet riktigt bra. De dagar då skrämman var i användning sågs inga sälar vid den ryssjan, fast sälar dagligen sågs vid den andra ryssjan
Provuppställningen för ryssjeparjämförelsen uppdateras till kommande fiskesäsong så att skrämman flyttas mellan ryssjeparen med en veckas mellanrum för att ge mer information om ryssjeplatsernas eventuella inverkan på resultaten. Enligt mätningsresultaten är det ljud skrämmorna avger aningen tystare jämfört med de värden tillverkaren uppgett. Sälfritt område i Nådendal I Nådendal har målsättningen varit att stänga av ett område med hjälp av sälskrämmor och skapa ett sälfritt område för nätfiske. Skrämman har jämnat ut variationerna i fångster och det har inte funnits så gott som någon sälskadad fisk alls. I vindstilla förhållanden kan ljudet urskiljas ännu längre bort, om inte öar eller grund hindrar spridningen av ljudvågorna. Utgående från fältobservationer är skrämmans inverkan effektivast på 45–50 meters radie från skrämman och det högfrekventa ljudets styrka avtar snabbt med växande avstånd. Ett totalt skydd mot sälarna är det ändå inte realistiskt att få till stånd med hjälp av skrämmorna. Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals forskare utförde mätningarna med en hydrofonlogger som sänktes ner i vattnet och med vars hjälp man spelade in ljudets trycknivå på olika avstånd från skrämman. De kommersiella fiskare som deltog i projektet under testperioden 2018–2019 rapporterade om lovande resultat. Sälskrämman har observerats inverka så att sälarna inte stannar upp länge vid ryssjan och på så sätt är det möjligt för fisken att simma in i ryssjan. Erfarenheterna av skrämmorna var i synnerhet under sommaren positiva, bland annat var laxfångsten i en av ryssjorna försedd med sälskrämma fyrdubbel jämför med referensryssjans. skaper och hur ljudet bär utanför fångstområdet. Även sälarna får sämre hörsel med åldern och i synnerhet dylika individer reagerar inte nödvändigtvis på det ljud skrämmorna avger. Nätskadorna hade minskat jämfört med tidigare år och också skadorna på fångsterna var mindre. Erfarenheterna har varit positiva och det har observerats väldigt lite säl. Mikael Lindholm vittjar sin pontonryssja i Lovisa skärgård. Jämförelse av ryssjepar i Finska viken En omfattande testning av sälskrämmornas effekter gjordes genom jämförelse av två ryssjepar under åren 2018–2019 hos fiskare Mikael Lindholm i Lovisa skärgård och fyra av hans pontonryssjor. Fiskarna bokförde fångstfiskarnas storlek i ryssjeparen under hela uppföljningsperioden. I mätningarna kunde man upptäcka ljud till och med på en kilometers avstånd från skrämman. Några enskilda sälobservationer gjordes på testområdet, i synnerhet på senhösten då vattnen svalnat. Pontonryssjan skyddas av en sälskrämma, den är belägen på flotten som ses till vänster uppe i bilden.. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 Under fiskesäsongen 2019 fick fyra fiskare (Jaana och Seppo Salo, Kotka / Antero Halonen, Kotka / Kennet Törnroos, Bromarv / Mikael Lindfors, Borgå) motsvarande skrämmor som använts i Lovisa för testning via Esko-fiskerigruppen och Kymen Ympäristölaboratorio
20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Johanna tipsar gör kommunikation till en naturlig del av verksamheten 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON För att fiskerihushållningen ska nå ut till en bredare publik måste vi våga kommunicera på bredare front. Det är möjligt för alla att hitta sin egen kommuikationsstil och -kanal.. Johanna känner sig som fisken i vattnet på sociala media. Kommunikation är varken svårt eller invecklat då man väl kommer igång, säger Johanna Möttönen på Birkalands Fiskerihushållningscentral
Är tjänstemännen medvetna om att fiskeriområdena gjort upp en lagstadgad nyttjandeoch vårdplan som ska beaktas då beslut fattas. Traditionella nätsidor är mer krävande att skapa och upprätthålla än de ovanbeskrivna sociala mediakanalerna, men de fyller fortsättningsvis sin funktion. Ändå måste vi kunna berätta om för oss viktiga ärenden till utomstående på ett begripligt sätt. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 21 V ad är ett fiskeriområde. Fortbildningen spelades in och finns att se på Centralförbundets Youtubekanal. Använd den.. En del av fiskevårdsavgiftsmedlen utbetalas till vattenägarna. – Hur inlägg syns för användarna i Facebook är delvis beroende av daglig aktivitet. Johannas egen favorit är Instagram, en kommunikationskanal som lämpar sig bra för lättsammare kommunikation. På Facebook kan man kommunicera på många olika sätt. Twitter kräver att man aktivt följer vad som är på gång. Twitter är i sin tur skapad för snabb kommunikation. Alla nås inte ännu via sociala media och de nås bäst via nätsidor. Man kan dela bilder, korta eller långa texter samt videon. Är du långsam eller snabb, vill du dela stämningsfulla bilder eller skapa debatt. Hurudan kommunikatör är du. Synliggör det egna jobbet. Jag beslöt att be tips av Johanna Möttönen som jobbar som verksamhetsledare vid Birkaland Fiskerihushållningscentral. I städer och kommuner fattar tjänstemän beslut om markanvändning inklusive användning av vattenområden. Ämnet kan kännas främmande, men kommunikation är sist och slutligen inte så svårt eller invecklat som det först kan verka. Låt mig ge ett par exempel. Eller en nyttjandeoch vårdplan. Många av de saker vi jobbar med intresserar den stora allmänheten, även om vi själv kanske tycker att ämnet inte låter så intressant. Hon trivs i sociala media som fisken i vattnet. Å andra sidan växer Facebooks popularitet numera endast bland de äldre generationerna. På Instagram är texterna vanligtvis korta, men informativa och lämpar sig till exempel för infosnuttar om exempelvis varför man gör fiskutsättningar. För slagfärdiga personer kan Twitter vara en lämplig kanal. Man kan också marknadsföra evenemang via Facebook. Centralförbundet ordnade i juni 2019 en kurs i digital kommunikation. Vad gör de med pengarna, stoppar i egen ficka. Nej, oftast går dessa pengar exempelvis till fiskutsättningar, restaureringar, fiskeövervakning eller att ordna verksamhet för barn och unga. Kommunikation är inte svårt eller invecklat Varje fiskeriområde och delägarlag måste ta sig en funderare hur de kan kommunicera om sin egen verksamhet. 3. – Synliggör ert arbete, är Johannas första tips. Om man har en person som är bra att fotografera, kan hen vara rätt person att dela bilder på Instagram. Man kan dela stämningsfulla bilder från fiskmarknader eller situationsbilder från fiskeriområdets stämma. JOHANNA TIPSAR 1. Vilken kommunikationskanal känns som din egen. Många hör till olika grupper eller följer olika sidor på Facebook. Johanna erkänner att Twitter är den kanal som hon inte använder i så stor utsträckning. Många av de saker vi jobbar med intresserar den stora allmänheten! 2. Vilka kommunikationskanaler som används är bra att välja enligt de ifrågavarande personernas styrkor. Den mest kända sociala media kanalen torde vara Facebook. Om man inte i tillräckligt ofta delar inlägg eller lägger upp nytt material, syns dina inlägg inte lika bra hos följarna påminner Johanna. Också fiskeriområden kan ha egen sida, en sida som kan intressera lokala människor intresserade av områdets fiske. Fiskutsättningar, fiskeövervakning eller restaureringar är nyheter av lokalt intresse! Om du inte syns existerar du inte Det här är ett påstående som säkert många hört. Fiskerihushållningscentralen kommunicerar aktivt via ett elektroniskt nyhetsbrev, samt via sociala media; Facebook, Instagram och Twitter. Hitta din egen kanal Det skulle vara bra om fiskeriområdet skulle välja en skild person, eller personer, som ansvarar för kommunikationen. Men det är skäl att ta i bruk åtminstone en social mediakanal och göra kommunikationen där ordentligt, avslutar Johanna. Kursen förverkligades med fiskevårdsavgiftsmedel. Bägge är bekanta ord för oss invigda, men för utomstående är dessa garanterat konstiga ord. På Twitter kan man delta i diskussioner och skapa debatt. Det är bra att komma ihåg att en person inte behöver göra allt och man behöver inte använda sig av alla kanaler. Varför. Fiskerihushållningscentralen håller också på att uppdatera sina nätsidor. Sociala media går inte att undvika då man pratar och kommunikation och att nå ut till allmänheten
På dessa frågar får man numera varierande svar. TEXT JOUNI KIVINEN, FORSTSTYRELSEN. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Splittrat vattenägande V ilka är dagens vattenägare egentligen. Vet ägarna vad ett delägarlag är, eller ens vad delägarlaget bör göra. Fiskets betydelse för att få mat på bordet är liten. Även om fisket fortsättningsvis är en viktig hobby för oss finländare, har dess karaktär ändrat. Vi fiskar mer sporadiskt och för att det är roligt. I synnerhet då det inte är vettigt att vårda bara det egna lilla området och att samkoordinera jobbet med de 44 andra delägarlagen är väldigt arbetsdrygt. Om vi tar en titt på våra egna vatten, till exempel vår hemeller stugsjö, har vattnet ett betydande värde för oss. Men om alla dessa tidigare nämnda 45 delägarlag skulle sammanslås och det skulle skapas ett nytt delägarlag som omfattar hela sjön, skulle delägarlagets ändamålsenlighet och verkningsfullhet växa på ett betydande sätt. Många delägarlag lägger till och med ner verksamheten, då de inte länge klarar av att hålla lagstadgade möten. Till och med en stugägare som inte fiskar men som i övrigt är intresserad av sitt vatten, kunde känna att hen har sin plats i förvaltningen. Men att nå denna lösning kräver arbete och pengar, även om det inte är omöjligt. Redan att få tillstånd av alla delägarlag kan vara ett eget projekt. Sammanslagning av delägarlag är kostsamt, men skapar större enheter där det är lättare att engagera såväl aktörer som arbeta för den gemensamma egendomens väl. Det främsta värdet kommer kanske inte från rätten till fiske, utan från vattnets egenvärde vattnet finns där och man kan nyttja det. Att upprätthålla fiske inom enbart det egna 200 hektars området känns inte ändamålsenligt. Det är inget under att det inte längre finns intresse att ge sig in i dylik förvaltning. På nationell nivå har man erkänt de problem ett splittrat ägande ger upphov till och det kan gott vara att det framöver kommer att finnas allt mer hjälp att tillgå. Annat var det förr, då egenfångad fisk hade en väsentlig betydelse på tallriken. SamSplittrat vattenägande är ett problem på sina håll. Det lönar sig att vända sig till den lokala fiskerirådgivningen och höra sig för om möjligheter och hjälp för sammanslagningsprocesser. Delägarlagsverksamheten är för majoriteten av vattenägarna väldigt avlägsen och främmande verksamhet, vilket redan nu orsakar problem, i framtiden sannolikt ännu mer. Det lönar sig att be om en kostnadsuppskattning från Lantmäteriverket. Brist på aktörer Då man pratar med delägarlagsaktiva klagar så gott som alla på att förvaltningen tynar bort. Om man tänker på ett litet delägarlags verksamhet och verksamhetsförutsättningar är pengaströmmarna väldigt små och med dylika budgeter gör man exempelvis inga restaureringar. Sammanslagningen av delägarlag kräver en fastighetsförrättning som beroende av område kan uppgå till stora summor. Många bäckar små gör en stor å Låt oss ta en fiktiv 10?000 hektars sjö som består av 45 delägarlag, där varje delägarlag endast upprätthåller det egna områdets fiske, vilket traditionen har varit. En stor del av dagens delägarlag säljer även fiskelov till utomstående. Tiderna förändras och man har nu en annan inställning till den fastighetseller bybundna fiskerätten. Få säger att en lösning som i ovanstående exempel där en förvaltningsenhet sköter en hel sjö inte skulle vara en bra lösning. I princip ja, men hur i praktiken. Vad har ändrat och borde delägarlaget ändra något i sin verksamhet. Däremot hör man sällan någon fundera över varför det inte längre finns folk till förvaltningen. Allmänt taget har det skett en nedgång inom så gott som all förenings – och talkobaserad verksamhet, så något bör göras. Och är ens alla delägarlag konstituerade
Värt att ta en funderare Något som det lönar sig för alla delägarlag att göra på förhand är att inom den egna förvaltningen fundera på sammanslagningsfrågor. Och även höra sig för huruvida det i granndelägarlaget skulle finnas intresse för en sammanslagning och hur en sammanslagning skulle gagna det egna vattenområdet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 23 Paljavesi delägarlag, beläget i Mikkeli, skapades hösten 2019 genom sammanslagning av drygt 30 delägarlag, Det nya delägarlaget är cirka 2 300 hektar stort. Du kan bekanta dig med delägarlaget på hemsidan www.paljavesi.fi. manslagning av en tidigare nämn 10 000 hektar stor sjö kan för fastighetsförrättningens del komma att kosta cirka 20 000 euro, men det är ändå en investering värd att satsa på. Ju mindre besvärliga fastighetsgränser som korsar fjärdar, vikar och vattendrag, desto bättre blir oftast slutresultatet.. Om man fattar beslut om sammanslagning lönar det sig att göra det ordentligt från början. Det vill säga genast tillräckligt omfattande men så att man får en vettig helhet, det vill säga inte för litet eller för stort. Exempelvis en större sjö eller en helhet av närbelägna mindre sjöar kan vara en bra lösning
Det här betyder att de flesta lantmäteriförrättningar som privatpersoner ansöker om prissätts så att man redan vid tidpunkten för ansökande rätt så bra kan räkna ut det slutliga priset för förrättningen. Då antalet fastigheter stiger, stiger också förrättningsavgiften. Läs mer: https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/kiinteistotoimitushinnasto2020_lopullinen_SV.pdf RI ST O VE SA FISK OCH FISKE I SIFFOR Max antal delägarfastigheter efter sammanslagning Fastighetsförrättningsavgift 200 2 500 euro 500 2 800 euro 1000 3 700 euro 2000 6 300 euro Varje därpå följande 1 000 st 3 500 euro. Delägarnas andel och förrättningsavgiften definieras enligt läget efter förrättning. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Ny prissättning av lantmäteriförrättningar Lantmäteriavgifternas prissättning förnyades från början av 2020. Nya fast prissatta lantmäteritjänster är bland annat förrättning av enskild väg, klyvning och skifte av samfällt område, inlösning av del av tomt och sammanslagning av samfällda vattenområden. Ett fast pris garanterar att kundens slutfaktura inte ger upphov till otrevliga överraskningar. För sammanslagning av samfällda områden bestäms fastighetsförrättningsavgiften enligt antalet fastigheter. Å andra sidan ger sammanslagningsförrättningarna så betydande och påvisade fördelar för god förvaltning och nyttjande av vattenområden att förrättningsavgifterna borde betalas med statliga medel så som fallet är för sammanslagning av samfällda skogar. Många av de uppgifter som tidigare debiterats för enligt använd arbetstid ändrades till fast prissättning
Hornsimpan har en välsmakande rom som varierar i färg enligt vad honan ätit.. 3 Hornsimpan leker från halva december fram till början av februari. Rommen kan börja tas tillvara från och med november. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 25 AN IT A ST O RM 1 Den havslevande formen av fisken har fyra benutskott på huvudet, därav namnet hornsimpa. Hornsimpan heter härkäsimppu på finska. 7 Hornsimpans kött har en kraftig smak och större individers ryggfilér är väldigt goda som stekta. Rommen är mycket god och det räcker att man sköljer av den och saltar den. 6 Den äldsta hornsimpan man påträffat blev 13 år. 8 Då man pratar om simpor på svenska och finska får man hålla tungan rätt i mun. 10 De största hornsimporna som påträffats ut i världen har blivit upp till 1,2 kilo tunga men i Finland väger hornsimpan vanligtvis 100–300 gram (finskt rekord 924 gram, Ingå 2012). Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg Känner du smartfiskarna. 9 Hornsimpan är en kallvattenart som inte just alls påträffas i vatten varmare än 9–10 grader. 5 Färgen på hornsimpans rom, som också kallas kejsarens kaviar, varierar mycket och man tror färgen varierar enligt vad honan ha ätit. 4 Efter leken blir hanen kvar och sköter om lekboet, som ligger på 10-20 meters djup. Fisken passar också bra till att koka fiskbuljong. www.martha.fi 10 fakta om hornsimpa TEXT NIINA TUURI 10 FAKTA Hornsimpan är en bekant fiskart åtminstone för dem som nätfiskar vid kusten under vintern (Myoxocephalus quadricornis), men arten förekommer också i de stora insjöarna.Hornsimpan är kanske framför allt känd för sin färggranna rom, som kan vara allt från gul till grön, blå och turkos. Därför spenderar den största delen av sin tid i närheten av bottnen. Oxsimpan heter i sin tur piikkisimppu på finska. 2 Hornsimpan har ingen simblåsa. Däremot saknar insjöformen horn
TEX T MALIN LÖNNROTH Ett starkt sportfiske med C&R fiske i spetsen, höjda fiskekortspriser och vattenkraft som ska miljöanpassas. Det ordnas kring 100 gäddfisketävlingar årligen och tävlingsfisket växer överallt i Sverige. Fiskeguide Daniel Wickman, Dragsö Sportfishing förevisar en gädda. Det var några av de teman som avhandlades på Sveriges vattenägares konferens i Norrköping. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 1 En blick västerut – vad är på gång inom svenskt fiske. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 1 PH IL IP TR U O N G /B LÄ CK SQ U ID IN C.
C & R och sociala media viktiga i sportfisket I några verkligt intressanta sportfiskeinlägg får vi höra om de senaste trenderna inom svenskt sportfiske. Drygt 150 personer var samlade för att i dagarna två ta del av aktuellt inom fiske, fiskeförvaltning och fiskevård. Förutom en effektivare förvaltning och fiskevård har fiskevårdsområdena medfört att många fler fiskevatten idag säljer fiskekort. I det följande några plock från det smörgårdsbord som dukades upp i konferenssalen i Arbetets museum. Lagen om fiskevårdsområden härstammar från 1981 och det har sedan dess bildats över 2 000 fiskevårdsområden i Sverige. Thomas Abrahamsson, grundare till iFiske, konstaterar att dagens sportfiske är allt mer populärt och fisket tillgängligt på ett annat sätt än tidigare via soci. Det är fiskeredskapsbranschen som sätter trenderna och fisket har utvecklats till en redskapssport. Vad kommer till trender brukar de med viss fördröjning nå oss, så det är bra att ha koll på vad som är på gång i Sverige. Undantaget är det fria handredskapsfisket som tillåter fritt handredskapsfiske i de fem största sjöarna (Vättern, Vänern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) och längs Sveriges ostkust. Ett fullspäckat föreläsningsschema gav en inblick i vad som är dagsaktuellt i vårt västra grannland. Den sportfiskare som numera lägger upp en bild på fisk som inte ska släppas tillbaka kan förbereda sig på att få det hett om öronen. Dagens fiskekortspriser anses generellt sett allt för låga, inte minst för att täcka det behov av resurser som behövs för en aktiv fiskeförvaltning och fiskevård. Sveriges fiskevattenägareförbund gav därför i januari 2017 ut en riktprislista för fiskekort. Det här ger möjlighet till att kolla trender och planera framtiden. I november ordnade Sveriges vattenägareförbund konferens i Norrköping. Fisket har blivit efSVENSKT VATTENÄGANDE Basen för vattenägandet i Sverige är den samma som i Finland, med undantag av att i Sverige finns ingen allmän fiskerätt i insjöarna, utan fisketillstånden säljs av fiskerättsinnehavarna, precis som det var i Finland fram till 1997. Martin Stålhammar, länsfiskekonsulent i Blekinge och expert på C & R berättar om hur dagens sportfiske är stora båtar, en tuff hobby och sportfiskeprofiler som skriver autografer på mässor. Som medlemmar finns också många kommuner, flera skogsbolag, stift, organisationer och enskilda näringsidkare som äger och har intresse av att förvalta och utveckla sina fiskevatten. Även sociala media tar allt mer utrymme och styr trenderna. De sammantagna utgifterna för fritidsfisket beräknas i Sverige uppgå till närmare 6 miljarder kronor i året, där knappt fem procent utgjordes av fiskekort. Sveriges fiskevattenägareförbund organiserar fiskevattenägare och cirka 600 fiskevårdsområden hör till förbundet. iFiske erbjuder även ett underlag för kundkontakt och kommunikation – till exempel för att förmedla information om fiskeregler och samla folk för fiskevårdsevenemang. Basen för fiskevårdsområdenas ekonomi är naturligtvis fiskekort. Digitalisering är inte framtiden utan är redan här 200?000 fiskekort, som motsvarar cirka 15 procent av de fiskekort som säljs i Sverige, säljs via företaget iFiske. Den digitala plattformen är även till hjälp för fiskeövervakningen, där fiskeövervakaren via iFiske kan kontrollera huruvida en person har sina tillstånd i skick. iFiskes digitala fiskekort är inte bara en försäljningsautomat utan tjänsten erbjuder även fångstrapportering. Och det gäller för fiskerättsinnehavarna att hänga med i svängarna. Fiskemetoden måste ändå vara sådan att den inte förutsätter användande av båt. Att enbart en spottstyver av ”miljardindustrin” kommer dem till godo som erbjuder råvaran och ansvarar för upplåtelser och fiskevård är inte rimligt, sammanfattar man på vattenägareförbundet. För att underlätta förvaltningen av de ibland komplicerade ägarförhållandena kan fiskevattenägarna organisera sig i fiskevårdsområden. Som Thomas Lennartsson, förbundsdirektör för Sveriges fiskevattenägareförbund säger, priset på ett fiskekort ska motsvara värdet på det vatten som upplåts för fiske. Hela 46 procent av medlemsföreningarna har sedan riktprislistan höjt sina fiskekortspriser. Fiskekort lägger grunden för ekonomin I Sverige är fiskevattenägarna organiserade i fiskevårdsområden. Cirka 30 procent av alla sålda fiskekort ger upphov i fångstrapport. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 27 ala media
Det gäller att vara välförberedd med håv, tänger och avkrokningsmatta, att kroka loss fisken i vattnet, inte väga den i onödan och att undvika C & R vid hög vattentemperatur samt under lektid. Med andra kanaler och dylika objekt är det fråga om cirka 3 450 objekt som ska ses över. –?Vi eftersträvar något unikt i världen, en helhet, berättar Johan Kling från Havsoch vattenmyndigheten. Ett fiskevårdsområde har till och med infört böter som sanktion, men en del fiskare tar gärna böter i jakten på det perfekta fotot. Det har skapats 198 prövningsgrupper bestående av sammanlagt cirka 1??800 vattenkraftverk och 600 regleringsdammar. Svenskarna är duktiga på att hålla föredrag och jag kommer hem med ett huvud fyllt av tankar och nya idéer. Det säger sig självt att vattenkraften är och kommer att förbli viktig i elförsörjningen, men tanken är nu att vattenkraftens Den svenska vattenkraften ska miljöanpassas och det ska vara möjligt att samtidigt effektivt utvinna el och skydda vattenmiljön. Det har nämligen blivit en sport att ta foton på fisken. Dylika är bland annat val av bete, antal krokar och att fiska hullinglöst. Vi får också höra om fiskevårdsområden som har regler om att man inte får lyfta upp fisk ur vattnet då den ska återsläppas. Martin säger ändå att det är viktigt att sportfisket kan visa upp ett etiskt beteende och att man är medveten om att C & R inte är helt problemfritt. C & R är idag en förutsättning för att sportfisket ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning, och det fungerar även mestadels bra. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 1 miljövillkor ska omprövas vilket på lång sikt ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Här finns alla föredrag samlade.. I fråga om hantering av fisken kan sportfiskaren via sina egna val förbättra fiskens överlevnad. Den som är intresserad av att ta del av alla föredrag kan surfa in på Sveriges vattenägares hemsidor https://www.vattenagarna.se/bestall-bocker-mm/dokumentation-nationell-fiskevattenagarekonferens. Allt från sportfiske, till artbiologi, vattenkraft och skarvförvaltning. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 1 fektivare – man fiskar mer och större fisk – men det är nästan uteslutande fråga om C & R. Summa summarum Under två dagar får jag och övriga konferensdeltagare ta del av nästan trettio föredrag. En nationell plan för omprövning av vattenkraften lämnades till regeringen den 1 oktober och denna plan ger ramarna för hur arbetet ska gå vidare. Vattenkraften ska miljöanpassas Liksom i Finland skapar vattenkraften debatt. Det är alltså fråga om ett massivt projekt, där man lagt upp en tidsram på 20 år. Sverige har redan fått en mängd förfrågningar från andra länder som är intresserade av processen och av att följa Sveriges exempel. Sverige ska genomföra EU:s ramdirektiv för vatten och har dessutom målet att till år 2040 uppnå 100 procent förnybar elproduktion, utan kärnkraft
Cirka hälften av fiskeriområdena hade under 50?000 spöfiskedagar och cirka 90 procent under 100?000 spöfiskedagar. Enkät till personer i fiskevårdsavgiftsregistret Naturresursinstitutet har utrett spöfiskebelastningen i de nya fiskeriområdena. 6?979 fiskare svarade på enkäten, av dem hade 79,1 procent utövat spöfiske. Mängden spöfisket frågades som antal fiskedagar och resultaten räknades som uppskattningar inklusive konfidensintervall. Betalning av utgifter som uppbörden av fiskevårdsavgift föranleder staten och Forststyrelsen Källa: Lag om fiske 82 §. Ersättningarna baserar sig numera på spöfiskebelastning och går via NTM-centralerna till fiskeriområdena som sköter utbetalningen till ägarna. Tolv fiskeriområden uppskattades ha över 100?000 spöfiskedagar: Helsingfors-Esbo, Airisto-Velkua, Ekenäs-Pojo, Borgå-Sibbo, Eteläinen Saimaa, Karjaanjoki, Kyrkslätt-Sjundeå å, Kustavi-Uusikaupunki, Näsijärvi, Pohjois-Päijänne, Kokemäenjoen yläosa och Inari fiskeriområden. TEXT PÄIVI ESKELINEN, NATURRESURSINSTITUTET Ägarersättningarna baserar sig på spöfiskebelastning De i form av fiskevårdsavgifter influtna medlen används i enlighet med lagen om fiske till fem ändamål, varav ett är ägarersättningarna som utbetalas till vattenområdenas ägare för att deras vattnen nyttjas med stöd av de allmänna fiskerättigheterna. 3,7 procent av personerna var svenskspråkiga. Spöfiskedagarna fördelades enligt NTM-central så att 40,91 procent av spöfiskedagarna hade fiskats inom Egentliga Finlands NTM-centrals område, 45,62 inom Norra Savolax NTM central och 13,47 procent inom Lapplands NTM-centrals område. Det här fisket utreds genom en enkät nationellt, per NTM-central och per fiskeriområde. Kostnader för fiskeriområdenas verksamhet 3. I andra ändan av skalan uppskattades sju fiskeriområden ha under 10?000 spöfiskedagar. Kostnader för att organisera fiskerirådgivningstjänster 4. Utländska personer inkluderades inte i utredningen. Nästan hälften (41,8 procent) av de som svarade på enkäten hade även fiskat med stående redskap och 11,7 procent hade fiskat med enbart stående redskap. Med spöfiskebelastning avser man det spöfiske som personerna i fiskevårdsavgiftsregistret utför. I utredningen granskade man spöfisket under perioden 1.9.2017?-?31.8.2018. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 29 D å lagen om fiske förnyades, förnyades också ägarersättningarnas fördelningsgrund. Konfidensintervallen anger hur tillförlitlig uppskattningen är. Sådana ersättningar till ägare av vattenområden som grundas på nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten och på fiskeguideverksamhet 5. INFLUTNA FISKEVÅRDSAVGIFTSMEDEL ANVÄNDS TILL 1. 6,3 miljoner spöfiskedagar på ett år Under utredningens tid (1.9.2017?-?31.8.2018) uppgick antalet spöfiskedagar till 6,3 miljoner i hela landet. Stor geografisk variation i spöfisket Spöfisket riktas väldigt varierande till olika fiskeriområden. Hur mångsidigt fiske som hobby är kan även ses i denna utredning. Utanför spöfiskeutredningen hamnar således under 18-åringars och 65 år fyllda personers spöfiske, eftersom de inte är skyldiga att betala fiskevårdsavgift. Kostnader för planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning 2. Utredningen gjordes som en postenkät till 20??169 personer som hade betalat fiskevårdsavgiften, endera för ett år, en vecka eller ett dygn
Mest spöfiskas det i områden där det finns välkända goda fiskevatten eller där det finns mycket invånare. Även populära stugtrakter kan urskiljas som populära spöfiskeplatser. De nya fiskeriområdena är cirka hälften färre än under den gamla lagens tid. Den nya lagen ändade på detta förfarande. Mängden spöfiske med stöd av fiskevårdsavgiften beskriver för sin del den regionala efterfrågan på spöfiske. Under den gamla lagens tid beaktade man allt fiske med stöd av de allmänna fiskerättigheterna, det vill säga förutom fiske med stöd av den länsvisa handredskapsavgiften även mete och pilkfiske samt fritt fiske med stöd av ålder. Fiskevårdsavgiftsregistret är även det en reform som kommit med den nya lagen om fiske och möjliggör en riktad enkät till de fiskare som finns i registret. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 1 TA PI O G U ST AF SS O N Antal spöfiskedagar per fiskeriområde. Eftersom hela systemet har reformerats är det svårt, om inte så gott som omöjligt, att jämföra den nya spöfiskebelastningen med tidigare gjorda undersökningar om fisketryck. I Lappland, nordöstra Österbotten och i delar av södra Finland samt Insjö-Finland finns även gott om populära specialfiskeplatser där det krävs skilda fiskelov. Fiskeriområdenas spöfiskedagar inklusive konfidensintervall finns i rapporten Viehekalastus kalatalousalueilla som kan laddas ner på adressen: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-326-850-0. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Nya utredningen är inte jämförbar med de tidigare Resultaten från den nu genomförda spöfiskebelastningsutredningen används alltså för att fastställa ersättningen till ägare av vattenområden som grundas på nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 31 Fördelning av fiskerihushållningens främjandemedel 2015-2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ägarersättningar 4 133 000* 3 013 000 2 600 000 3 580 000 3 327 000 3 050 000 Fiskeriområdesverksamhet 1 545 000 1 545 000 1 295 000 1 435 000 1 309 000 1 186 000 Fiskerirådgivning 1 499 000 2 000 000 1 670 000 1 810 000 1 680 000 1 520 000 Främjande av fiskerihushållning 1 550 000 2 942 000 2 310 000 2 450 000 2 270 000 2 055 000 Kostnader för fiskevårdsavgiften 750 000 750 000 700 000 700 000 700 000 650 000 Fiskerihushållningens register 150 000 125 000 125 000 100 000 100 000 Oma kala -systemet** 900 000 Verkställande, forskning, fisketurismprogram 900 000 Sammanlagt 9 477 000 10 400 000 8 700 000 10 100 000 10 286 000 9 161 000 * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop ** flytt från moment 30.01.23 M AL IN LÖ N N RO TH Utvecklingen av ägarersättningar åren 2010-2020* 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop för åren 2010-2015 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utvecklingen av fiskeriområdenas finansiering 2010-2020* *fiskeområden fram till år 2019 SH U TT ER ST O CK
32 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Den inventerade stammen av gråsäl i Östersjön uppgick år 2019 till 40 000 sälar. – Möjligheten att vid kusten köpa lokalt fångad fisk kanske inte finns i framtiden om vi inte klarar av att lösa säloch skarvproblemen konstaterar Esko Taanila från Södra Finlands fiskerigrupp, som ansvarat för projektets administration. Det här framkommer i en ny rapport från Naturresursinstitutet. Sälskadorna uppgår till miljonbelopp Enligt undersökningen förorsakar sälarna i Finland skador på cirka 20?000 euro per fiskare och år och skarvarna cirka 6 000 euro, vilket i praktiken gör fisket olönsamt. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Östersjöns kustfiske i kris Säloch skarvstammarnas tillväxt orsakar allvarlig skada för det småskaliga kustfisket runt om i Östersjön och utgör ett hot för för näringens framtid. Fiskarna hoppas nu på stambegränsande förvaltningsplaner för både säl och skarv, på samma sätt som för annat vilt. Det här visar Naturresursinstitutets nya rapport The Impacts of seals and cormorants experienced by Baltic Sea commercial fishers. Nittio styckenvar från Finland. Det här är första gången effekterna av säloch skarvskadorna har utretts på så här omfattande nivå i Östersjön. Enbart i Finland uppgår skadorna till nästan 8 miljoner euro per år. TEXT ESKO TAANILA, SÖDRA FINLANDS FISKERGRUPP ESKO FOTO TAPIO GUSTAFSSON S äloch skarvstammarnas tillväxt förorsakar allvarliga skador på det småskaliga kustfisket inom Östersjön och är ett hot mot fortsatt näringsverksamhet. Sälarna kan ta upp till 90 procent av fångsterna och därtill ännu söndra bragderna, konstaterar Taanila som jobbar i nära samarbete med fiskarna. Undersökningen genomfördes i samarbete med 14 fiskerigrupper i Östersjön, inom ramarna för deras gemensamma projekt ”Baltic Sea Seal & Cormorant TNC-project”. Naturresursinstitutets rapport baserar sig på ett omfattande internationellt intervjumaterial som insamlats från sex Östersjöländer år 2018. För undersökningen intervjuades 219 kustfiskare från Finland, Sverige, Estland, Tyskland, Polen och Danmark
Förvaltningsplanerna ska naturligtvis vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara – En grupp sälforskare från Sverige, Finland och Estland har i en rapport till säloch skarvprojektet konstaterat att den ökade sälpopulationen har flertalet effekter på ekosystemet och att sälstammen med det snaraste borde börja reduceras, bland annat via effektiverad jakt. 9 s. Det här har man bland annat forskat i vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med hjälp av undervattensteknik. Till exempel i Finska viken har antalet heltidsyrkesfiskare minskat med hälften på 10 år. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 33 FORSKAT pålitligt oberoende forskningsdata om sälarnas och skarvarnas effekt på kustfisket så att det här materialet kan användas som diskussionsunderlag då man förhoppningsvis snart utarbetar nya förvaltningsplaner för säl och skarv, konstaterar Taanila. Fiskarna hoppas att man kunde utarbeta stambegränsande förvaltningsplaner för både säl och skarv, på samma sätt som för annat vilt. Javisst, så är det, men utredningens avsikt har varit att ta fram Fiskeritidskrift för Finland 1 • 33. Förutom direkta fångstskador har man räknat in skador på bragder och att fisken försvunnit från traditionella gamla fiskeplatser. Naturresursinstitutet. Förvaltningen av säl och skarv måste uppdateras – Utredningens resultat överraskade inte yrkesfiskarna. Därtill hade vi som mål att få en enhetligare bild av läget inom hela Östersjön. The impacts of seals and cormorants experienced by Baltic Sea commercial fishers. Det här har vi vetat hela tiden, säger de. Totala effekten har för första gången beräknats Den stora skillnaden mellan den tidigare angivna siffran och nu utredda kostanderna beror på att den nya undersökningen strävade efter att utvärdera sälens totala effekter på fiske. Om alla Finlands cirka 400 heltidsfiskare vid kusten skulle vara i samma situation som de intervjuade fiskarna, skulle sälskadornas kostnader uppgå till cirka åtta miljoner euro per år, det vill säga vara 20 gånger större än vad hittills beräknats. Natural resources and bioeconomy studies 77/2019. Finns på nätet på sidan: https://balticfisheries.com/wp-content/uploads/2019/07/Helcom-27.6.2019-002.pdf Fram till nu har Naturresursinstitutet ansvarat för utvärderingen och rapporteringen av de finska sälskadorna. Helsingfors. Possible solutions and mitigation methods to decrease the conflict and work towards a viable and sustainable coastal fishery. 48 s. Då det tidigare räckte att man åkte ut till bragderna en gång i dygnet måste man nu åka ut 4–5 gånger eller till och med stanna kvar vid bragderna. Rapporteringen har baserat sig på skadade fiskar i bragderna, som yrkesfiskarna anmält till Naturresursinstitutet. Enligt den nya utredningen är den sanna räkningen för sälskadorna betydligt högre än tidigare beräknat. Finns på nätet på sidan: https://jukuri.luke.fi/ Königson, S., Lunneryd, S-G., Vetema, M & Lehtonen, J. Det är också skäl att komma ihåg att de osynliga fångstskadorna är större än de synliga. 2019. Då problemets omfattning har diskuterats har många instanser som motsätter sig en reglering av sälstammen använt dessa siffror som slagträ. 2019. Mer om ämnet: Svels, K., Salmi,P., Mellanoura, J & Niukko, J. Dessa skador har beräknats uppgå till 350?000–400?000 euro per år. – Förhoppningsvis reageras det nu snabbt på detta, innan fiskarna hinner lägga ner sin verksamhet, konstaterar Taanila. Osynlig skada är den del av fångsten som sälarna tar ur bragderna utan att lämna ett spår efter sig. Även arbetsmängden och övriga kostnader så som bränslekostnaderna har ökat
34 • Fiskeritidskrift för Finland 1 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 JA N I H EL M IN EN 34 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Under våren lekvandrar sillen upp i de kanadensiska floderna på östkusten. Här söker sig sill upp i Oromocto River i provinsen New Brunswick.
Gumsillen har numera en nordligare tyngdpunkt och är den av arterna som det förekommer rikligare av i Kanada. Till skillnad från lax hoppar de inte heller över hinder. Numera finns gumsillen även i de stora sjöarna, dit den spred sig på 1930-talet via Welland kanalen som passerar Niagara fallen. Före floderna dämdes upp sträckte sig sillarnas lekvandring till och med över 300 kilometer inlands från flodmynningarna. Sillarna klarar av att simma i starka strömmar, men inte så långa sträckor i taget. Vårlekande vandringsfisk Atlantkustens flodsillar är anadroma vandringsfiskar. I USA kallar man dem ofta gemensamt river herring, det vill säga flodströmming. Nu hoppas man att rivning av dammar och andra åtgärder som stärker sillbestånden på lång sikt ska hjälpa områdets yrkesfiskare. Tidpunkten för lekvandringen varierar enligt flodströmningar och temperatur, men i Kanada inleds lekvandringen vanligtvis i april-maj där kulmen nås i maj-juni. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 35 I Kanada är sillarna viktiga insjöarter G umsill (alewife, Alosa pseudoharengus) och blå staksill (blueback herring, Alosa aestivalis) är två så gott som identiska arter. Kustflodernas typart Bägge arters ursprungliga utbredningsområde täcker största delen av den nordamerikanska östkusten. De tillbringar största delen av sitt liv i havet, men återvänder för att leka i insjövatten. Silllarna lekte högst antagligen i så gott som alla östkustens floder innan européerna strandade på den nya kontinenten. Den blåa staksillens lekvandring börjar några veckor senare och den föredrar mer snabbt strömmande vatten med grusoch sandbottnar, likt många laxfiskar. TEX T AKI JANATUINEN VATTENBYGGANDET ETT PROBLEM Före vattnen dämdes upp vandrade tiotals miljoner sillar upp för att leka i floderna på den nordamerikanska östkusten .Sillarna har svårt att klara av fiskvägar planerade för laxfiskar, då de inte orkar simma så långa sträckor i starka strömmar. Tydligen gör dessa drag att sillen är mer krävande i val av fiskvägar. På den kanadensiska Atlantkusten kallas dessa med det från franska härstammade namnet gaspereau. Vattenbyggandet är ett problem Det har byggts fiskvägar i sillarnas lekfloder, men problemet är att de främst är planerade för lax och bäckröding. Försvagade sillbestånd tros ha haft del i kraschen av kustens torskoch koljabestånd. Gumsillen inleder sin lekvandring tidigare och leker i stillastående eller långsamt strömmande vatten. I floder med vattenkraftverk lider sillarna förutom av uppvandringsproblem även av förluster under nerFöre vattnen dämdes upp vandrade tiotals miljoner silllar upp för att leka i floderna på den nordamerikanska östkusten. Forskning har visat att sillarna bäst klarar av naturenliga eller denil-fiskvägar.. De två sillarterna skiljer sig aningen i hur leken infaller och i val av lekplats. Namnet syftar på lekvandringen som sker till insjövatten
I verkligheten utgör sillarna i många av de kanadensiska östkustens flodsystem majoriteten av fiskbiomassan och är såldes viktig föda. Sillen fiskas främst med ryssjor och olika slags dammredskap. I Atlanten håller sig sillstimmen rätt så nära kusten, även om märkningsstudier har visar att vissa individer kan vandra över 2?000 kilometer. För ursprungsbefolkningen var de viktig föda i tusentals år och för de europeiska nybyggarna var de feta sillarna som fiskades på våren ett viktigt näringstillskott efter en lång vinter. Fisket av de mer betydande bestånden regleras. Trots tidigare nämnda problem har vattenbyggandet på sina ställen även ökat bestånden, där uppdämningsbassängernas långsamt strömmande vatten skapat yngelområden lämpliga för gumsill Ständigt i rörelse Efter leken återvänder sillen till havet. Sillynglen formar redan som väldigt små enorma stim. De förmånliga sillarna som är av god kvalitet uppskattas i synnerhet under våren, då det finns dålig tillgång på annat bete. Ännu idag är vårfisket efter sill på många håll i Kanada av ekonomisk betydelse, även om många bestånd har försvagats eller till och med försvunnit. Sillarnas betydelse för sötvattensekosystemen och -näringskedjor glöms lätt bort då de vuxna individerna endast tillbringar en kort tid av sitt liv där. Redan tidigt utvecklades en förädlingsindustri där rökt och saltad strömming även exporterades till Karibien. Nuförtiden säljs största delen av sillen som fiskas på den kanadensiska östkusten till hummerfiskare, som använder sillen som bete. Samtidigt hämtar sillarna enorma mängder näring tillbaka från havet till inlandsvattnen, vilket ökar de lokala fiskbeståndens avkastningsförmåga. På bilen sillfångst i Grand Lake. I de nordligare delarna av utbredningsområdet består en betydande del av lekpopulationen av återvändande lekfiskar. Till och med fjällen nyttjades till att göra konstgjorda pärlor. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 1 vandringen. Sillarna som rör sig i enorma stim är viktig föda för många ekonomiskt värdefulla havsfiskar, så som torsk, kolja, strimmig havsabborre, blåfisk, lax och tonfiskar. Dödligheten varierar beroende på fiskens storlek, kraftverkets fallhöjd och turbintyp. Man känner till gumsillar som har lekt upp till åtta gånger under sitt liv. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Ynglen lever till en början i inlandsvattnen, men vandrar ut i havet senast under senhösten. Vårfisket efter sill är ännu viktigt på många håll i Kanada. Från människoföda till hummerbete Sillarna som stiger upp i mängder i floderna har varit ekonomiskt och kulturellt viktiga under historiens gång. Liksom Östersjöströmmingen består de nordamerikanska sillarnas föda främst av djurplankton, men de kan även äta mindre fisk. Sillen fiskas främst med ryssjor och olika slags dammredskap. De två viktigaste fångstvattnens, Saint Johns och Miramichis, årliga fångster uppgår till över 1?000 ton. Basen i näringskedjan Sillarna utgör en betydande del av de lokala kustområdenas fiskresurs
Skyddsvärdet har fastställts i enlighet med hur mycket resurser som har använts för att skydda och stärka dessa arter. VÄRT ATT NOTERA för laglydiga fiskare är att bestämmelserna som gäller fisket – fredningstider, fångstmått och förbud – inte har ändrats. I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. Förverkandepåföljden enligt lagen om fiske betyder att den som i strid mot lagen som fångst behåller en lax, en insjölax, en ål, ett nejonöga, en öring, en harr, en röding, en flodkräfta eller en sik i en älv eller bäck som mynnar ut i havet, ska dömas att till staten förverka det värde som fisken har som representant för sin art. Naturresursinstitutet har räknat ut ett värde för dessa tidigare nämnda arter och Jordoch skogsbruksministeriet har fastställt dem via förordning. Det är endast följden av lagbrott som har ändrat. DOMEN VISAR att skyddsvärdena har stadgats ändamålsenligt och att de också efterföljs i rättspraxis. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 37 LAGSPALTEN S ommaren 2019 trädde den nya 119 paragrafen om förverkandepåföljd i kraft i lagen om fiske. I och med domen är det att vänta att det olagliga fisket minskar, för ersättningssummorna är höga och risken för att bli ersättningsskyldig och betala tusentals euro för en olaglig fisk är verklig. Värdet för en insjölax är 7 510 euro. Paragrafens målsättning är att effektivera skyddet av hotade och försvagade fiskar och återhämtningen av bestånden. Det är till exempel tillåtet att fiska sik som förut, men om man fiskar sik från en å som rinner ut i havet under sikens fredningstid i september – november, ska man förutom bötesstraffet betala skyddsvärdet på 460 euro per sik som tagits till fångst. Om man får en sik som bifångst, behöver den inte ersättas bara man omedelbart släpper den tillbaka i vattnet. I NOVEMBER 2019 gav Norra Karelens tingsrätt som första i Finland en dom som berör skyddsvärdena. Första domen om skyddsvärden Irena Pirhonen I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Irena Pirhonen på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Domen ger ramarna för kommande liknande fall, det vill säga hur kommande fall kommer att behandlas. Fotografierna ansågs vara viktigt bildbevis, utan vilka det naturligtvis skulle ha varit svårt att bevisa det skedda. Domstolen ansåg att fallet fyllde brottskännetecknen och således dömdes gärningsmannen i enlighet med lagen om fiske 119 § att ersätta värdet på den insjölax hen hade tagit som fångst. Det är fråga om ett fall där en person hade fiskat i strid mot fredning och fiskeförbud i enlighet med lagen om fiske och där personen har låtit bli att omedelbart släppa tillbaka den insjölax hen hade fått som fångst. Personen hade även fotograferat sin fångst och fotografierna användes som bevis i fallet
Han fiskar mångsidigt med olika redskap och rör sig på fisketurer allt från södra Österbottens konstsjöar till Ishavet. JUHA S. Niemelä till ny generaldirektör för Forststyrelsen. Verkställande direktören har titeln generaldirektör.. NIEMELÄ TILL FORSTSTYRELSEN Statsrådet har utnämnt Juha S. De senaste fyra åren har Juha S. Dessförinnan var han överdirektör vid Närings-, trafikoch miljöcentralen i Mellersta Finland. Han vill också föra fiske som hobby vidare till sina tre söner och hoppas att också de i framtiden ska bli ivriga fiskare. Verkställande direktören leder och utvecklar Forststyrelsens verksamhet, sköter Forststyrelsens löpande förvaltning samt ser till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Niemelä arbetat som avdelningschef för jordoch skogsbruksministeriets naturresursavdelning. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 1 PERSONNYTT MARKO PALONIEMI 40 ÅR Marko Paloniemi som jobbar som Södra Österbottens fiskerihushållningscentrals verksamhetsledare fyllde 40 år den 3 januari. Palonimei är fiskeribiolog till utbildningen och har jobbat vid fiskerihushållningscentralen i Seinäjoki sedan år 2008. På fritiden tycker Marko om att fiska. Han fungerar också som verksamhetsledare för fyra fiskeriområden. Forststyrelsens nya verkställande direktör – den 16:e i ordningen – inledde sitt uppdrag i början av 2020 och hans tjänsteperiod pågår till slutet av 2024. Niemelä är utbildad agronomieoch forstdoktor med en examen i Master of Business Administration och är sedan länge även docent vid Helsingfors universitet
(09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Jenny Fredrikson REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 39 ISSN 0015-3125 Medlemstidskrift i Tidskrifternas Förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. I nästa nummer av Fiskeritidskrift tar vi en titt på en del av dessa restaureringar. LE IF KA AR TO. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2020 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2020 Nr Material Utkommer 1 17.1 14.2 2 17.4 15.5 3 14.8 11.9 4 13.11 11.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Eura Print Oy, Eura 2020 I NÄSTA NUMMER Nr 2/2020 utkommer fre 15.5 Det görs många slags restaureringar, stora och små, runt om i Finland för att förbättra fiskarnas livsmiljöer och reproduktion. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel
Ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare samt övriga som jobbar med fiskefrågor. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskerilagstiftningen 2020 Fiskerilagstiftningshäftet har uppdaterats! Fiskerihushållningens viktigaste lagar samlade på ett ställe. Pris 15,00 €