25 stycken blanketter per häfte (självkopierande x 3). (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Alla produkter finns på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS MÖSSA Fiskeövervakarens mössa värmer då vädret blir kallare. Storlek A4. Pris: 7 €. Texterna på både finska och svenska. Pris: 20 € Beställ i god tid! FISKEÖVERVAKNINGSBLANKETT Fiskeövervakningsblankett i enlighet med lagen och förordningen om fiske. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Läs mer om den mångsidiga matfisken gädda på sidan 28. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Restaureringskurs i urban miljö 14 Lojosjöns jakt& fiskepoliser 16 Hur borde fisket regleras. Foto: Shutterstock TA PI O G U ST A FS SO N. Hösten är en utmärkt tid för gäddfiske. 20 Gösens minimimått höjdes i Skärgårdshavet 22 Snabbare datorer underlättar laxforskarens vardag 26 Klagomål om långa behandlingstider för skarvåtgärder 27 Bokhörnan 28 Den mångsidiga gäddan 30 Fiskerirådgivning i 130 år kustens finskspråkiga medlemsförbund 34 Stor gråsälstam skapar trubbel för torsken vid kanadensiska östkusten 5 Ledaren 6 Notiser 17 10 fakta om fisk 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 14 I VA RJ E N U M M ER M AL IN LÖ N N RO TH PÄRMBILD Gäddan är populär bland fritidsfiskarna. De årliga fångsterna uppgår till cirka 7 miljoner kilo
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net > produkter Våra broschyrer är gratis då de beställs i mindre mängder, men vi fakturerar för postkostnaderna. Våra broschyrer. Alla broschyrer finns även i elektroniskt format! Fler broschyrer finns på vår hemsida
För fiskets del föreslås det att det efter en 3–5 år lång övergångstid skulle vara förbjudet att använda blytyngder i drag och vikter. Fler sålda fiskevårdsavgifter som det första coronaåret gav upphov till ses nu för första gången i budgeten. Att skapa det insamlingsnät på 350 insamlingspunkter som krävs enligt förslaget, kan komma att bli en dyr och omöjlig affär för redskapstillverkarna och -försäljarna. Nästan lika mycket som tidigare toppår. I Bottenviken har laxen åtminstone ställvis simmat in i bragderna i tacksamma mängder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Som avslut på coronasommar 2 SEMESTRARNA BÖRJAR VARA avklarade och blickarna riktas redan mot en bråd höst. Ägarersättningarna föreslås höjas med 18 procent, men slutsumman är fortfarande mindre än den fyra miljoners årsnivå som utlovades i samband med reformen av lagen om fiske. Fiskerihushållningens totala budget skulle enligt förslaget växa med 2,3 miljoner euro, det vill säga med 25 procent. Begränsningen skulle enligt förslaget ändå inte gälla nätens blytelnar. FINANSMINISTERIETS BUDGETFÖRSLAG för nästa år publicerades den 18 augusti. I Tana älv är mängden uppvandrande lax fortfarande obetydlig och den främmande arten puckellax håller på att ta över. Laxsoppan puttrade på mild värme den här sommaren då det fanns gott om vandringslax i de norra älvarna. Miljöministeriet som ansvarar för implementeringen av plastdirektivet (SUP) håller i sin tur på att lägga fram tuffa krav på avfallshanteringen av fiskeredskap. Däremot har endast drygt 40 procent av Finska vikens laxkvot fiskats fram till slutet av augusti. Den avstickare som en del lax på väg norrut brukar göra till Finska viken i början av sommaren verkar inte ha skett i år. Säkerhetsoch kemikalieverket har under sommaren samlat in kommentarer angående kommande begränsningar i användningen av bly. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Fiskerihushållningens totala budget ska enligt förslaget växa med 25 procent till nästa år”. I HÖST LÖNAR DET SIG också att hålla koll på hur tillämpandet av en del EU-bestämmelser framskrider
Är det lätt att köpa fisketillstånd. Är delägarlaget öppet för nya idéer, jobbar man långsiktigt med fiskevård. Eller vet du ett delägarlag som skulle vara värd titeln. Hur har man beaktat del ägarnas behov och rättigheter och hur beaktar man utomstående fiskare. Ägarersättningarna föreslås höjas med 565 000 euro, det vill säga 18 procent. Under hösten vidareutvecklar vi tjänsten utgående från responsen från användarna och introducerar nya egenskaper, säger Kimmo Murto, som är projektchef för e-tjänsten på Naturresursinstitutet. I första skedet utarbetas en mobilapp som ska lanseras för test till några tiotal användare i Skärgårdshavet i början av hösten. Avsikten är att e-tjänsten ska lanseras till alla fritidsfiskare i början av fiskesäsongen sommaren 2022. Har delägarlaget nätsidor, eller finns man kanske på Facebook. 2 325 000 Jordoch skogsbruksministeriet föreslår i budgetsförslaget för 2022 att anslaget för främjandet av fiskerihushållningen ska höjas med 2 325 000 miljoner euro jämfört med i år. Testversionen innehåller en del av funktionerna i tjänsten. Ökningen beror främst på att fiske som hobby ökade i popularitet under coronapandemin i fjol och ledde till större fiskevårdsavgiftsintäkter. Med e-tjänsten, som har det finska namnet Oma kala, kan fritidsfiskare enkelt lämna fångstrapporter och använda sig av informationen i tjänsten i sin fritidsaktivitet. Berätta för oss vem du tycker borde vinna! Anmälning till tävlingen sker via e-post till kalastus(at)ahven.net. Det är en ökning på hela 25 procent. Naturresursinstitutet ansvarar för framtagningen av e-tjänsten för fritidsfiske på uppdrag av jordoch skogsbruksministeriet.. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER Vi efterlyser Finlands bästa delägarlag! Lämna ditt bidrag senast 30.9! Är ditt delägarlag Finlands bästa. Skriv som rubrik ”Finlands bästa delägarlag” och i meddelandefältet ger du dina fritt formulerade motiveringar. . Forskare och myndigheter använder också informationen bland annat vid planeringen av hållbart nyttjande av fiskbestånden och som stöd för beslutsfattandet. TA PI O G U ST FA FS SO N , CF F ARBETET MED EN E-TJÄNST FÖR FRITIDSFISKE HAR INLETTS Arbetet med en e-tjänst för fritidsfiske inleddes i början av april
Gråsälsbytet var 413 individer, vilket är en ökning med 79 procent från föregående år. Källa: SYKE. Östersjövikarbytet var 311 individer av en total kvot på 375 vikare. Antal skarvbon per häckningsområde åren 1996 – 2021. FÄRRE ÖSTERSJÖVIKARE, MEN FLER GRÅSÄLAR SOM JAKTBYTE Finlands viltcentral meddelar att bytesmängderna för jaktåret som avslutades i slutet av juli minskade för östersjövikarsälens del, men ökade för gråsälen. Nuvarande jaktårs kvot 1.8.202131.7.2022 medger en jakt på 375 östersjövikarsälar i Bottenviken-Kvarkens stamskötselområde.. Bytesmängden regleras nu i stället med hjälp av en regional jaktkvot, med så kallad avlysningsjakt. Häckningsbeståndet har varierat med bara några procent sedan 2015. Det här 12 procent färre bytessälar jämfört med året innan. De första lyckade häckningarna i inlandet konstaterades i Päijänne-Tavastland, i Vesijärvi i Lahtis. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER TA PI O G U ST FA FS SO N , CF F Stora regionala variationer i skarvbeståndet Sommaren 2021 räknades 24 300 stycken skarvbon i Finland. Jaktkvoten är dock 1 050 individer. Statsrådet ändrade jaktförordningen i april i år så, att man vid jakt på östersjövikare inte mer behöver jaktlicens. De årliga variationerna i antalet bon är fortfarande stora och inverkan av havsörnens jakt på ungproduktionen och koloniernas placering håller fortfarande på att öka. Bestånden minskade i bland annat Lovisa, Nystad och Vasa medan de ökade kraftigast, med cirka 350–450 bon, i Borgå, Esbo, Kristinestad, Karleby och Korsholm. Under nuvarande jaktperiod kan vikarsäl fällas inom gränserna för den regionala kvot som fastställts av jordoch skogsbruksministeriet
PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV INHEMSK FISK HAR GODKÄNTS Statsrådet godkände i juli programmet för främjande av inhemsk fisk som har målet att få finländarna att äta i genomsnitt 2,5 fiskportioner per vecka före 2035. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER Nya produkter av strömming och mört Enligt Jordoch skogsbruksministeriet kommer vi i fortsättningen att få allt mer mört, strömming, siklöja och andra underutnyttjade fiskar på vårt matbord. En ökad konsumtion av inhemsk fisk förutsätter konkreta förändringar inom primärproduktionen och industrin. I dag äter vi ungefär 1,7 portioner fisk per vecka. I synnerhet vill man öka konsumtionen av inhemsk hållbart producerad fisk. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Konsumtionen av i synnerhet underutnyttjad fisk, såsom vassbuk, nors, mörtfisk, småabborre och siklöja, kan ökas på ett hållbart sätt. Till exempel användningen av Östersjöfoder och odling i cirkulerande vatten möjliggör hållbar tillväxt inom vattenbruket utan att riskera målet om god vattenstatus. Bakgrunden till detta är fiskeriföretagens projektfinansiering på en miljon euro som ger sex företag möjlighet att förverkliga sina idéer för att öka konsumtionen av inhemsk fisk. Även inhemsk odlad fisk behövs betydligt mer än för närvarande. Målet är att femdubbla användningen av strömming och fördubbla användningen av annan inhemsk vildfisk som livsmedel före 2035. Sammanlagt beräknas projekten öka konsumtionen av strömming, mörtfisk och siklöja med över sex miljoner kilogram per år. Bland dem som fick finansiering finns både stora branschaktörer och nyare företag: Hätälä Oy, Kamaboko Finland Oy, Martin Kala Oy, Pielisen Kalajaloste Oy, Saarioinen Oy och Small Fish Foods Oy. Att tredubbla produktionen fram till 2035 förutsätter betydande framsteg när det gäller att utveckla en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar produktion. Programmet syftar också till att öka exporten av bearbetade fiskprodukter
Kursen hålls av fiskeribiolog Malin Lönnroth och jurist Elias Rauhala vid Centralförbundet för Fiskerihushållning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER 2,16 MILJONER EURO DELADES UT AV KUSTENS NTM-CENTRAL Egentliga Finlands NTM-central har för 2021 delat ut sammanlagt 2,16 miljoner euro för främjandet av fisket ur fiskevårdsavgiftsmedlen. 10-16 Kursplatsen är ännu öppen, närmare info ges i samband med anmälan. Med fiskevårdsavgiftsmedlen finansieras årligen hundratals nationella och regionala projekt som bland annat främjar hållbar nyttjande och vård, fiskeövervakning och fiskerirådgivning. 050-527 2314, marina.nyqvist@fishpoint.fi. Fördelningen av de 2,16 miljoner eurona som delades ut längs kusten ser ut som följande: Cirka 100 projekt fick sammanlagt 470 000 euro. Vi inleder med en grundkurs i fiskeövervakning varefter vi diskuterar den praktiska fiskeövervakningen i Österbotten. NTM-centralen delar pengarna till fiskeriområdena, som delar dem vidare till vattenägarna. SH U TT ER ST O CK SH U TT ER ST O CK. Begränsat antal platser. Lagen om fiske definierar till vilka ändamål de insamlade fiskevårdsavgiftsmedlen får användas till. Deltagandet i kursen är avgiftsfri. Efter kursen ordnar NTM-centralen ett provtillfälle för de som vill avlägga fiskeövervakarprovet. Det är fråga om ersättningar för fisket år 2020. Fiskeövervakarkurs i Vasa 25.11 kl. Projektmedlen delas ut av såväl Jordoch skogsbruksministeriet som NTM-centralerna. Vattenägarersättningarna som betalas ur fiskevårdsavgiftsmedlen som ersättning för de allmänna fiskerättigheterna och för fiskeguideverksamheten var 1, 3 miljoner euro. Tel. Stödprocenten var i medeltal cirka 60 procent. Deltagande på distans möjligt. Kursen riktar sig till både de som vill bli fiskeövervakare samt till de som redan fungerar som fiskeövervakare. Kustens 36 fiskeriområden fick verksamhetsbidrag för 2021 för sammanlagt 393 500 euro. Till finansiering av nyttjandeoch vårdplanerna gick 33 000 euro, medan 95 000 gick till fiskeövervakning. Anmälan till kursen samt i provtillfället görs senast 11 november till Marina Nyqvist
Tre av deltagarna på restaureringskursen granskar slutresultatet och har som uppgift att fundera på kompletterande restaureringar i området.. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Restaureringskurs i urban miljö TEX T OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTR ALFÖRBUNDE T FÖR FISKERIHUSHÅLLNING 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Kvarnforsen i Högfors har restaurerats i sommar
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Restaureringskurs i urban miljö Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11
Nästan tjugo personer har i början av augusti samlats i Högfors för en fältkurs i vattendragsrestaureringar. En del av kursdeltagarna har en mer marin bakgrund, även det en viktig bit i pusslet att rädda vår vandringsfisk. Kursen har finansierats ur Europeiska havsoch fiskerifondens miljöprogram. Officiella instanser, så som representanter från NTM-centraler och Forststyrelsen är på plats, men även representanter för kommuner där det är aktuellt med vattendragsrestaureringar av olika slag. Helheten av ekosystem fungerar endast så bra som dess svagaste länk. Från de minsta källflödena ut till öppet hav kopplas ekosystemen ihop likt ett pärlband. Här måste man ända ta i beaktande områdets särkaraktär som kulturlandskap. Nu är det dags att skrida från teori till praktik och för kursdeltagarna att öva göra egna restaureringsplaner. I andra ändan av skalan finns privatpersoner som blivit intresserade av restaureringar. KURSEN 2020-2021 Restaureringskursen som hölls under hösten 2020 våren 2021, ordnades av Valonia (Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energi) och Luvy (Västra Nylands vatten och miljö). Och bra så, det är just så det ska vara. För en del har intresset väckts för att man bor intill ett vattendrag med havsöring, andra är mer intresserade av den landskapsmässiga biten av restaureringar och växterna kring vattendraget. Viktigt att se och planera helheter Då man utför vattendragsrestaureringar måste man beakta helheten, understryker en av kursens lärare, pensionerade fiskeribiolog Anssi Eloranta flera gånger. Slutresultatet är alltid en kompromiss Då vi efter den korta introduktionen i ämnen beger oss ut i fält, sker det under ledning av Markus Penttinen. Då kursdeltagarna under den drygt en timme långa introduktionssessionen presenterar sig kan jag konstatera att vi är ett brokigt gäng. Kursen är en fortsättning på en populär vattendragsrestaureringskurs som ordnats online under 2020–21. Kursens material som är gratis och öppen för alla finns samlat på: www.valonia.fi/ materiaali/virtavesikunnostuskurssin-webinaarien-materiaalit/. – Vi kan helt enkelt inte fälla träd i vattnet här, vid det populära vandringsstråket och dess främsta utsiktsplats, trots att det skulle vara väldigt nyttigt för fiskbeståndet. Först beger vi oss till Kvarnforsen. Penttinen berättar vidare att samma gäller fällandet av träd ner i vattnet för att skapa skyddsmiljöer. Som namnet säger har här tidigare fungerat en kvarn och fisken möts av ett fall på tre meter. Han har i nästan tjugo år gjort frivilligarbete med vattendragsrestaureringar. Vi befinner oss i en miljö där bruksverksamheten har satt en kraftig prägel på Karisån och den utbyggda miljö med sina kulturvärden sätter, förutom finansiering, ramarna för vad som är möjligt att göra. Här har man så sent som dagen innan gjort stora restaureringsjobb. Och då en länk i kedjan brister ja då går pärlbandet sönder. Den idylliska Kvarnforsen figurerar på så gott som alla Högfors reklambilder så alla ingrepp i miljön synas noggrant. – Vi kan inte bara se till att göra exempelvis förhållanden för öringen lämpliga, utan vi måste även sörja för att det finns miljöer för andra arter beroende av de livsmiljöer vi restaurerar. Det ideala skulle vara ytterligare en vandringsunderlättande struktur av något slag för att underlätta det för även annan fisk att ta sig uppåt. För att underlätta det för öringen att ta sig uppåt har man skapat en djupare bassäng strax innan vattenfallet, så att fisken kan ta ordentligt med fart för sitt hopp. Penttinen berättar att så är det alltid i fråga om vattendragsrestaureringar, restaureringarna är en balansgång och slutresultatet är alltid en kompromiss. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 H ögfors bruksområde och Karisån som rinner genom området utgör en idyllisk, men samtidigt utmanande miljö för den två dagar långa restaureringskursen. Nu håller han som aktiv inom Virtavesien hoitoyhdistys Virho och i samarbete med Västra Nylands vattenskyddsförening LUVY, på att restaurera forsarna i centrum av Högfors
Hon hör till de privatpersoner som aktiverat sig i vattendragsrestaureringar och vittnar om att det bland allmänheten finns ett stort intresse för att engagera sig. Jag följer med en stund och sedan är det dags att tacka för mig. Mer om Karisån/ Svartån finns att läsa på bland annat Västra Nylands vatten och miljö och Högfors kommuns nätsidor: www.luvy.fi och www.karkkila.fi. Från Hiidenvesi fortsätter vattendraget till Lojo sjö och fortsätter därifrån vidare mot Finska viken under namnet Svartån. Arbetet för att återställa våra otaliga vattendrag fortsätter. Kreativt tänk behövs för lyckade restaureringar Penttinen beskriver uppgörandet av restaureringsplaner och förverkligandet av restaureringar som ett verkligt kreativt arbete, och mannens stora passion för det han gör går inte att ta miste på. Restaureringar intresserar allmänheten Vid lunch sitter jag vid samma bord som en landskapsplanerare från Esbo. Karisån, som går under namnet Svartån längre ner i avrinningsområdet får sin början i Pyhäjärvi i Högfors och rinner via Vanjärvi till Hiidenvesi. Därtill säljer vi 150 årskort till ortsbor, 50 årskort för unga och 100 årskort för utsocknes fiskare. En del regnbåge planteras därtill ut. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 KARISÅN / SVARTÅN Kärt barn har många namn. – De här människorna, inklusive mig själv, är en underutnyttjad potential. Pasi Åman (t.v) och Anssi Eloranta.. Delägarlagen är aktivt med i restaureringarna och Pasi berättar att man i området kan fiska allt från lake till gädda öring och harr, men alla öringar måste släppas tillbaka. Karisån/Svartån har varit en av södra Finlands finaste laxälvar. Bruksverksamheten i Högfors inleddes i början av 1800-talet. I början av 1900-talet ledde industrialiseringen och det växande behovet av energi till att vattendraget byggdes ut med vattenkraft och laxfiskarnas vandring blev ett minne blott. Forsarna i Högfors är populära bland fiskare, och årligen ordnas det flugfisketävlingar här. Penttinen visar, förklarar och kursdeltagarna får verkligen en gedigen inblick i vad vattendragsrestaureringar i praktiken går ut på. Vid stranden synar Eloranta det jobb som gjorts och ställer kompletterande frågor. Senast i juni hölls kval till flugfiske-FM vid en av områdets forsar, Pitkälänkoski. Kursdeltagarna ritar och planerar så pennorna glöder. Vi är många som vill jobba för vattendragens väl ur olika synvinklar. Fisketillstånden finns att köpa på nätet på kalakortti.com, men även vid ortens ABC, där det finns en automat som fungerar med mynt, men som ännu i år ska uppdateras att kunna ta emot betalkort. En viktig aspekt vid restaureringsarbetet är att komma ihåg är att ”less is more”. Efter lunch blir det dags för deltagarna att plocka fram vadarbyxorna och börja planera egna restaureringsförslag för området. – Vi säljer årligen cirka 1 200 dygnstillstånd till området berättar Åman. Delägarlagen aktivt involverade i restaureringarna Vid Elorantas sida på gångbron som sträcker sig över Kvarnförsen står Pasi Åman, ordförande för de fyra delägarlag som tillsammans förvaltar och säljer fisketillstånd till områdets forsar. Det är dels en fråga om pengar, dels om att naturen inte ska förändras till något helt nytt som aldrig funnits
14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Lojosjöns jakt& fiskepoliser TEXT & FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
De flesta hade en eller två abborrar, en fiskare hade fått en 55 centimeters gös. Bägge hör till de kontaktpersoner för jakt och fiske som polisen utsett. E n polisbåt åker sakta ut på Lojonsjön från Hiidensalmi. Gott om bragder Då man på våren inledde fiskeövervakningen på Lojosjön, stötte man på en hel del redskapsflaggor utan redskap. Centralförbundet skickade kursmaterial och senare beställde polisen fiskeövervakarnas fälthandbok för de poliser som deltog i utbildningen, samt till inrättningens polisbilar. Då fastnade bland annat en fiskare med sju undermåliga gösar i polisens garn. Redskapen är för det mesta utmärkta enlig lagens krav. Båtens brandsläckare ska servas årligen. Västra Nylands polisinrättning satsar verkligen på fiskeövervakning. Överkonstapel Pasi Huhta och äldre konstapel Mika Heikkinen ska inleda sitt nattskift, till vilket hör fiskeövervakning på Lojosjön. Under eftermiddagen och kvällen står det klart att det finns verkligt mycket bragder på Lojosjön, vid stränderna kräftmjärdar och längre ut nät. För en vecka sedan hade polisen en övervakningsresa tillsammans med Forststyrelsen på Lojosjön och Hiidenvesi. Tidigare hade man tre kontaktpersoner för jaktoch fiske. Hittills har man inte gjort gemensam fiskeövervakning med lokala fiskeövervakare, utan man har koncentrerat sig på myndighetssamarbetet med kustbevakningen och Forststyreslens jaktoch fiskeövervakare. Under kvällen delade polisen ut några 70 euros böter för oservade brandsläckare. Idag ska polisen bland annat övervaka hur kräftmjärdar och fiskeredskap är märkta. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 Västra Nylands polisinrättning har den här våren utbildat 12 jaktoch fiskepoliser och fem mannar i befälet i fiskeövervakningsfrågor. Vi återvänder till båtrampen i Hiidensalmi kring klockan 23 och mörkret har redan lagt sig. En herre som inledningsvis meddelar att han inte har fisketillstånden i skick visar sig även ha en brandsläckare som inte servats och till råga på allt är båten oregistrerat. Förutom övervakning på Lojosjön har han övervakat friluftsfolk i Noux nationalpark tillsammans med Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare. På sidan finns all nödvändig information samlad. Fiskeplatser hade reserverats och det är inte tillåtet enligt lagen. Inledningsvis berömmer Heikkinen kalastusrajoitus.fi -sidan. En fiskare fick åka hem med en 100 euros böteslapp för att hen hade glömt att betala fiskevårdsavgiften. Böter utdelades Idag påträffades inga undermåliga gösar. Förutom fiske övervakar polisen sjötrafiken. En minst 5,5 meter lång båt eller båt med över 20 hästkrafters motor ska vara registrerade i Traficoms båtregister. Satsningar på fiskeövervakningen ser ut att få en fortsättning kommande år. Huvudsakligen kontrollerade poliserna att fiskarna hade sina tillstånd i skick. Jag önskar poliserna en lugn fortsättning på skiftet då de beger sig tillbaka ut till sjöss för att fortsätta sitt jobb.. Likaså ska båtens registrering vara i skick. Därmed var det problemet löst. Polisen tog en tuff linje och alla osakliga flaggor togs bort. Allt fick sin början i fiskeövervakarutbildning Överkommissarie Juha Rosendahl från Västra Nylands polisinrättning var på våren i kontakt med Centralförbundet för Fiskerihushållning om fiskeövervakningsutbildning riktad till poliser. Mängden fiskare ökade då skymningen lade sig, men fångsterna var rätt så små. Huhta fiskar själv på fritiden och Heikkinen har jakt som hobby. Efter kursen är de 12. Heikkinen berättar att han varit till sjöss nästan varje helg efter midsommar. Men, så som är fallet på många andra håll också, verkar kontaktuppgifterna saknas på många redskap. Nätsidan borde dock göras mer känd. Samarbete med Forststyrelsen Huhta och Heikkinen jobbar till sjöss vid sidan av andra arbetsuppgifter. En annan fiskare säger sig ha glömt fisketillstånden hemma, men kan efter en stund skicka bild åt Heikkinen på sina tillstånd, så saken är med det avklarad. – I år har vi fått mer resurser att övervaka till sjöss och nästa år har vi lovats en ny övervakningsbåt, något som naturligtvis gläder oss, säger Huhta. – Vi har dock gjort det klart ända upp till högsta ledningen att då en fiskeövervakare skrivit en uppvisningsanmodan ska böter utdelas då det är befogat, understryker Rosendahl. Uppdragen till sjöss sköts främst under veckoslut. I dagsläget är de få fiskare som känner till den. Mer böter utdelas
16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TA PI O G U ST AF SS O N Hur borde fisket regleras. Ändrade fisketrender betyder att traditionell nätfiskereglering inte längre är av lika stor betydelse och det kan finnas behov av att ta i bruk ny typ av fiskereglering. TEXT TAPIO GUSTAFSSON & MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
Det är befogat att trygga gösens lek, inklusive fiskens vandring till lekplatsen och vakt av rommen, på de viktigaste fortplantningsområdena. För tillfället regleras inte abborrfisket längs kusten. Fiskebegränsningar under lektid som genomför väl och är noga begränsade borde utgöra en viktig del av den regionala och lokala fiskeregleringen och tryggandet av fiskproduktionen. För kustens fiskarter understryks betydelsen av regional och lokal fiskereglering. I Borgå å:s specialfiskeområde har man exempelvis en dagskvot på tre gösar. Helsinki. För många arter är fritidsfiskets andel av de totala fångsterna betydligt större än de kommersiella fiskarnas fångster och i synnerhet för arter som är lätta att fiska med spöredskap kommer fritidsfiskets andel av fångsterna antagligen att fortsätta öka. Om D et kommersiella fisket är på nedgång, i synnerhet vad kommer till nätfiske, likaså minskar fritidsfisket med nät. 2021. Det här gäller exempelvis gös-, abborroch gäddfisket. Informationen om många av våra fiskarter är bristfällig, och statistiken över fritidsfiskets fångster likaså, vilket försvårar utvärderingen av vilka regleringsåtgärder som skulle behövas. Här har fiskeriområdena och deras nyttjandeoch vårdplaner en viktig roll. Nätfisket riktas främst mot individer som redan hunnit leka 2–3 gånger, vilket betyder att man sannolikt inte påverkar beståndet genetiskt negativt. Av de totala abborrfångsterna (både kommersiell och fritidsfiske) fiskas ungefär hälften med nät eller andra stående redskap. Det här är något som måste beaktas i fiskeriområdena. Luonnonvarakeskus. Ett övre mått för gös torde inte behövas, för många kommersiella fiskare och fritidsfiskare släpper redan nu tillbaka stora individer, något som definitivt även är att rekommendera. Lappalainen, A., Veneranta, L., Kuningas, S., Olin, M. I gäddfisket kan man överväga lokala mellaneller övre mått. Naturresursinstitutet har i rapporten Rannikkolajien säätelyn tehostamismahdollisuudet ja -tarpeet Suomen rannikolla, publicerad tidigare i år, utvärderat vilka behov det finns av att reglera fisket längs kusten och hur fiskeregleringen kunde ske. I dylika fall kan man minska problemen genom exempelvis dagsvisa kvoter. Den här lösningen skulle också vara den enklaste ur fiskeövervakningssynvinkel. 52 s. För den som vill förkovra sig i ämnet hänvisar vi till rapporten i sin helhet. Det tydligaste tillvägagångssättet skulle vara att begränsa allt fiske på fortplantningsområdet, exempelvis under maj. Stora göshonor har både mer rom och rom av bättre kvalitet än mindre individer. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 GÖS Den stegvisa höjningen av gösens minimimått år 2016 och 2019 har varit steg i rätt riktning och inverkat positivt på gösstammarna. Rannikkolajien säätelyn tehostamismahdollisuudet ja -tarpeet Suomen rannikolla. ABBORRE Fritidsfiskets abborrfångster har under 2010-talet varit ungefär dubbel jämfört med det kommersiella fiskets fångster. Då fritidsfiskemetoderna effektiveras kan det för gösen och gäddan bli aktuellt att reglera fritidsfisket med exempelvis dagsvisa kvoter. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 13/2021. Nu borde man även övergå att använda nät med större knutavstånd, i synnerhet i Skärgårdshavet. Det här betyder att traditionell nätfiskeregleringen inte längre är av lika stor betydelse, och det kan finnas behov av att ta i bruk ny typ av fiskereglering. Gösfiskemetoderna på fritidsfiskesidan har under senare år utvecklats snabbt. Det kan samlas många fiskare på gösrika ställen och fångsterna kan vara betydande. Däremot utvecklas övriga fritidsfiskemetoder snabbt och olika tekniska hjälpmedel används i allt större utsträckning. & Aronsuu, K. Om nätfisket även i fortsättningen främst riktas till abborrar över 23 centimeter kan man allmänt anse att fisket är hållbart. Nedan har vi sammanställt det de centralaste förslagen från rapporten
Utgående från sik håvad i Torne älv är andelen småsik fortfarande på uppgång. Till enskilda flador eller glon kan det stiga upp tusentals fiskar. ÖVRIGA ARTER Flundran och laken har minskat, men det finns inte grunder för fiskereglering. Dylika objekt kan skyddas genom fiskeförbud under lektid. Ett fiske som riktas mot stora individer är skadligt för fiskbeståndets mångformighet. Ansökningarna ska ändå vara välmotiverade och fiskeförbudet får inte i onödan begränsa fisket. Om man optimerar vandringssikfisket så att det är hållbart, kan man inte fiska havslekande sik, och om man fiskar havslekande sik får man för mycket vandringssik som är för liten som fångst. Dessutom riktas fisket till den storleksklass som är viktigast för fortplantningen. Ett kraftigt fiske ger upphov till att tyngdvikten i gäddpopulationens storleksoch åldersfördelning ligger på små individer och det finns få större fiskar. I sikmetet kunde det därmed vara befogat att använda tillräckligt stora krokar för att undvika att få för små fiskar. Att favorisera de äldsta individerna för att öka avkastningen kan inte entydigt motiveras, däremot är stora individer eftertraktade bytesfiskar i spöfisket. Det är skäl att fortsätta med lokal reglering av nejonögonfisket och det skulle vara skäl att utöka samarbetet i mellan olika åar. För att öka vandringssikfångsterna och trygga naturlig produktion kunde det i Finska viken vara befogat att så småningom förutom för gös även för sik övergå att använda 50 millimeters nät. Regleringen av sikfisket påverkade fångsterna så att i Bottniska vikens södra delar; Kvarken och Bottenhavet, har årsklasserna av vandringssik som fötts efter att regleringen tagits i bruk och fåtts som fångst som 3–5 åringar varit större än motsvarande tidigare årsklasser. I fiskeriområdet kan man identifiera dels de områden där det kommersiella fisket är viktigt och man vill prioritera maximal avkastning av biomassa, dels identifiera områden där det är viktigt att bevara ekologisk hållbarhet endera för att upprätthålla mångformighet i beståndsstrukturen eller möjliggöra ett upplevelsebaserat fiske. Å andra sidan har de allra största och äldsta individerna mindre rom än individerna av medelstorlek. Det är populärt med sikmete om våren i Finska viken och Skärgårdshavet. Om abborrarna i framtiden börjar fiskas som mycket mindre än nu, finns det risk för överfiske och att abborrstammarna kraschar. Genom ett lämpligt övre mått, eller mellanmåttsreglering kan man skydda de individer som är i bästa reproduktiva ålder och säkerställa att det även finns stora gäddor i fiskbeståndet. En betydande del av nejonögonfångsterna används numera till att flytta fisk förbi kraftverken och det skulle vara bra att utreda vilken totaleffekt det här har på nejonögonbestånden.. I Bottenviken, från Karleby norrut har ingen dylik önskad effekt noterats. SIK Sikfiskeregleringen ändrades 2013 då det för kusten fastställdes ett minsta knutavstånd, innehållande undantag för att möjliggöra fångst av havslekande sik i Bottniska viken. För mörtfiskar kan det finnas behov av fiskereglering och uppföljning om fångsterna utökas mycket i framtiden. Storvuxna gäddor producerar mer rom och deras romkorn och yngel är större än vad småvuxna gäddors är. I Estland har abborrstammar på sina håll kraschat på grund av överfiske och sedan början av 2021 har man i Estland för fritidsfisket en dagskvot på 15 kilo abborrar. Tack vare att gäddpopulationerna är lokala kan fiskeregleringen förverkligas på fiskeriområdesnivå. I sikfisket till havs är problemet, i synnerhet i Bottniska viken, att många olika slags sikformer och -stammar fiskas med samma redskap, ryssjor och nät, och delvis på samma ställen. GÄDDA I dagens läge regleras inte gäddfisket i kustvattnen just alls, med undantag för några fiskeområden längs sydkusten som har haft små fredningsområden för att trygga gäddans lek. Då skulle en stor del av den långsamt växande havslekande siken hamna utanför nätfisket, men kunde i stället utnyttjas i exempelvis sikmetet. I sikmetet får man mycket halvvuxen vandringssik som fångst och en sik som nappat på kroken kan ofta inte längre släppas tillbaka. Om man fiskar effektivt med näteller pimpelfiske i dessa, kan man decimera abborrbeståndet betydligt. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 man fortsätter fiska abborrar i samma storleksklasser som nu, finns inte behov av minimieller mellanmått. För vandringssiken i Bottenviken har man endast delvis uppnått målsättningen med regleringen
En helhetsöverblick över vad allt spetslångebarnet äter har man inte, eftersom det har gjorts väldigt lite forskning kring temat i Östersjön. 10 Spetslångebarnet har inget ekonomiskt värde som matfisk då de är så svårfiskade. Källa: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg 10 fakta om spetsstjärtat långebarn TEXT NIINA TUURI Är det här månne fisken med det konstigaste namnet i Finland. 4 Spetslångebarnen trivs på mjuka bottnar där de gräver ut tunnlar som förgrenar sig och i vilka de gömmer sig och sin rom. 7 Man tor att spetslångebarnet leker i december-januari, men man har också påträffat lekande individer på sommaren och hösten. 6 Spetslångebarnet äter olika slag bottendjur, så som märlor, musslor och djuplankton. 9 Finska rekordet för spetslångebarn är 26,3 centimeter. 5 Man har upptäckt att spetslångebarnet har ljusorgan i kinderna, som avger ett gulaktigt sken då fisken stöter på ett hinder. Spetsstjärtat långebarn, numera även spetslångebarn (Lumpenus lampretaeformis) är en ålliknande bottenfisk som främst lever på större djup i Östersjön och därför sällan fås i bragderna. Fisken ficks utanför Björneborg år 2005. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 1 Spetslångebarnet tillfogades finska artlistan 1871, då man fick en individ som förirrat sig till grundare vatten som fångst. Under kallvattenperioden kan de stiga upp till grundare strandvatten. Det kan vara att lektiden inte är så noga definierad eftersom mängden ljus och temperaturen inte i djupvattnen varierar med årstid. 8 I södra Östersjön har femåriga spetslångebarn varit cirka 17 – 24 centimeter långa, men vanligtvis har fiskar som fåtts som fångst varit kring 20 centimeter. 10 FAKTA. 3 Spetslångebarnet trivs främst på djup över 100 meter, men som djupast har de påträffats på nästan 250 meters djup. 2 Nuförtiden inkommer det väldigt få observationer av arter då användningen av bottentrål minskat. Eventuellt har bestånden även försvagats av sämre syreförhållanden vid Östersjöns djupbottnar. Då bottentrålar togs i bruk på 1950-talet började man få rikligare av dessa fiskar som fångst. Ljusorganet är även till nytta för fisken att locka föda
I norra delen av Skärgårdshavet var årsförlusten cirka 6 963 euro, medan värdet på gösfångsterna i de andra områdena växte med cirka 6 449 euro. Abborren utgör huvudparten av Saarinens fångst. Å andra sidan växte fångsterna på sina håll för fiskare som har bytt till stormaskigare nät. Med stormaskigare nät är abborrfångsterna, som är de ekonomiskt viktigare fiskarna för Saarinen, bedrövliga. Stora regionala variationer Den dagliga fångsten per redskap sjönk i de norra delarna av Skärgårdshavet med två tredjedelar för de fiskare som deltog i undersökningen. – De. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Gösens minimimått höjdes i Skärgårdshavet större gösar men även fångstförluster Höjningen av gösens minimimått från 37 centimeter till 40 centimeter i början av 2019 förorsakade fångstförluster för de som fiskade i norra Skärgårdshavet. I medeltal var fångstminskningen 28 procent. Gösfisket störs förutom av det höjda minimimåttet också av sälarna och en försämrad vattenkvalitet. Hans abborrfångster är dubbla, eller tredubbla i jämförelse med gösfångsterna. Dramatisk minskning i fångster och inkomster Hannu Saarinen som fiskar i Mynälahti är en av de fiskare för vilka gösfångsterna minskat dramatiskt i och med att minimimåttet för gös höjdes. Mynälahti som är beläget i det här området är Finlands viktigaste gösfiskeområde. Nitton fiskare deltog i undersökningen och de bokförde sina fångster på veckobasis. Det här är ett tecken på att gösarnas medelstorlek och totala biomassa är på uppgång i Skärgårdshavet. TEXT OCH BILD TAPIO GUSTAFSSON, CENTRTALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ålsättningen med att höja minimimåttet för Skärgårdshavets gös var att förhindra gösarnas medelstorlek från att krympa, utnyttja gösarnas tillväxtpotential och säkerställa att gösbestånden utvecklas i en positiv riktning. Och detta är i princip pudelns kärna. Tillväxten var i medeltal 15 procent, berättar forskare Mikko Olin från Naturresursinstitutet, som fungerade som undersökningens ansvarsperson. Naturresursinstitutet undersökte vilka effekter höjningen av gösens minimimått hade på de kommersiella fiskarnas fångster och gösbeståndet i skärgårdshavet under åren 2019–2020. Bäst får man abborre med 42 millimeters nät, men i dem fastnar också undermålig gös. För dem som fiskade med 43 millimeters nät, eller mindre, minskade de dagliga fångsterna per redskap i medeltal med 40 procent, medan fångsterna för dem som använde sig av 45 millimeters nät växte med 38 procent. – Däremot växte fångsterna på andra håll i Skärgårdshavet med två tredjedelar. Summan baserar sig på ett medeltal av fångstförändringen och producentpriser för åren 2017–2019
– Det finns mer storvuxen gös än tidigare att fiska i Skärgårdshavet med 45 millimeters nät eller större, så nu är det dags att övergå till större knutavstånd, konstaterar Olin. – Sälarna har stört fisket och kört fiskarna längre in i vikarna. Lahtonen är nöjd med sitt beslut. Enligt Olin finns det alltmer gös i Skärgårdshavet och de fastnar bra i 45 millimeters nät. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 Kring 50 000 gösar har mätts under åren 2019–2020 för att utvärdera effekten av minimåttshöjningen. Olin, M. För 43 millimeters näten var utvecklingen den motsatta. Mer större gösar i Skärgårdshavet Under projektets gång mätte fiskarna nästan 50 000 gösar. & Raitaniemi, J. Utgående från insamlad information fyllde strax över hälften av fisken som togs till försäljning just och just minimåttet, och var 40–42 centimeter långa. Helsingfors. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 27/2021. Från hösten 2019 till hösten 2020 växte gösarna i medelstorlek och andelen undermålig fisk i 45 millimeters näten minskade. Mitt förslag på att ytterligare höja knutavstånden skjuts snabbt ner av Lahtonen. goda gösåren verkar vara ett minne blott, suckar Saarinen. De nuvarande 45 millimeters näten är precis lämpliga för mitt ändamål, säger Lahtonen Lahtonens observationer bestyrks även till en del av forskare Olin. 2021. Naturresursinstitutet. Enligt honom skulle fångsten vara obetydlig med 50 millimeters nät. Alamitan noston vaikutus kaupallisten kalastajien kuhasaaliisiin ja kuhakantaan Saaristomerellä: Loppuraportti. All tillväxt tillskriver han ändå inte näten. Andelen undermålig gös var i medeltal 28 procent. På annat håll växte både fångster och intäkter Fiskare Hannu Lahtonen beslöt sig för att i provsyfte byta 43 millimeters näten till 45 millimeters nät då gösens minimimått höjdes från 37 centimeter till 40 centimeter. Jag har hamnat byta fångstplatser till grundare vatten. I det nya fångstområdet finns mer fisk och fångsterna har ökat, konstaterar Lahtonen. Hans gösfångster har vuxit och och allt mindre undermålig gös fastnar i näten. I 43 millimeters näten varierade andelen undermålig gös mellan 22–39 procent, beroende på tidpunkt, och i 45 millimeters näten mellan 11–25 procent
Fiske är ändå en kär hobby och den här bilden är tagen vid Enare träsk den här sommaren. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Tapani Pakarinen är forskare vid Naturresursinstitutet och jobbar bland annat med laxforskning. Fiskeritidskrift har tagit en pratstund med Pakarinen. VI G G O H O LL ÄN DE R. Men hur ser en laxforskares vardag ut och hur ter sig Östersjölaxens framtid. Snabbare datorer underlättar laxforskarens vardag TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Pakarinens jobb sker främst vid datorn
Ursprungligen inledde Pakarinen sina studier med matematik och databehandling, men han tyckte att studierna var för teoretiska. Det betyder att Pakarinen är med och utarbetar de årliga förslagen till Östersjöns laxkvot. – Det är också viktigt att komma ihåg att vi forskare verksamma under ICES har fått i uppdrag av kommissionen att ge ett vetenskapligt råd för vad fiskekvoterna borde vara utgående från vissa till oss ställda frågor, säger Pakarinen. Numera sitter Pakarinen bland annat med i det internationella havsforskningsrådets, ICES, laxarbetsgrupp för Östersjön. Förslagen manglas sedan politiskt både nationellt och på EU-nivå, bland annat i Östersjöns rådgivande nämnd BSAC, för att slutligen fastställas av EU:s fiskeministrar vid fiskerirådets möte i oktober. Fram till 2005 förvaltades Östersjöns fiskekvoter via Östersjön fiskekommission (IBSFC), som hade grundats år 1974. Från rent politiska beslut, till beslut med vetenskaplig grund Som de flesta vet, har laxfisket alltid varit en het fråga. Pakarinen vill understryka att laxmodellen är helt annorlunda till sin uppbyggnad än de modeller man använder för att räkna ut fiskekvoter för andra fiskarter. Numera bygger beslutsprocessen om Östersjöns fiskekvoter på att det internationella havsforskningsrådet ICES i maj ger sitt vetenskapliga råd för följande års fiskekvoter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 ga om en stor helhet. Och för att trassla till det ytterligare har vi både vild och utplanterad lax som simmar omkring i Östersjön. Pakarinens jobb som laxforskare motsvarar kanske inte det vi för vårt inre ser att en biolog och forskare gör. På detta sätt är det möjligt att betjäna laxforskningens kunder, bland annat Finlands och EU:s fiskerioch miljömyndigheter, organisationer i fiskerioch miljöbranschen, fiskare och företagare i turistbranschen. Redan på medeltiden har det tvistats om vem som har rätt att fiska lax. Under 1980-talet kom nämligen de stora laxutsättningsprogrammen i gång, och all data som insamlades behövdes analyseras och utsättningarnas avkastning utvärderas. – Jag vill understryka att liksom mycket annan forskning är arbetet kring lax fråNATURRESURSINSTITUTETS LAXFORSKNING Naturresursinstitutets laxundersökningar bedömer laxbeståndens tillstånd och faktorer som påverkar laxbestånden samt söker metoder för att vårda och förstärka bestånden och främja hållbart fiske. Vårt jobb är att ta fram det vetenskapliga underlaget, medan det är förvaltarnas och i slutändan beslutsfattarnas roll att fatta de slutliga kvotbesluten. Vi är många forskare inblandade med olika bakgrunder, berättar Tapani. År 2002 antogs en ny gemensam fiskeripolitik, som kom att bygga allt mer på hållbart nyttjande av fiskresurserna. F orskare Tapani Pakarinen har jobbat på Naturresursinstitutet sedan mitten av 1980-talet. Källa: Luke. – Vi har de starka norra bestånden, där allt ser väldigt ljust ut och en del svaga små södra bestånd som kan vara så små att de består av enbart några tiotals moderfiskpar, och där det inte är sannolikt att ens ett totalförbud av fiske skulle leda till att beståndet skulle återhämta sig på hållbar nivå inom överskådlig framtid. – De facto lämpar sig den gemensamma EU fiskeripolitiken överlag dåligt för en fisk så som Östersjölaxen som består av många olika bestånd och där beståndens tillstånd därtill är i så olika tillstånd, förklarar Pakarinen. Ursprungligen kom han till dåvarande Viltoch fiskeriforskningsinstitutet för att flytta över fiskmärkningsdatabasen till en ny databas, men halkade snabbt in på analysering av laxdata. –?Visst brukar jag ibland vara med på fältet och exempelvis elfiska, men då är jag nog mest med i rollen som assistent, skrattar Pakarinen. Laxmodellen avviker från andra modeller Pakarinen berättar att den nuvarande modellen man vid ICES använder för att utarbeta kvotrekommendationen för lax är från 2002. Pakarinens arbete sker inte ute i fält, utan vid skrivbordet och framför dataskärmen. – Och det som är det allra roligaste med mitt jobb är nog alla kunniga och trevliga människor jag via mitt jobb får och har fått lära känna. Pakarinen, som är hemma från Helsingfors, har studerat fiskerihushållning vid Helsingfors universitet i Vik. – Fiske och jakt har intresserat sedan barnsben, och man kan säga att jag via min hobby kom på tanken att byta studieinriktning, berättar Tapani, som inom fiskeriforskning har fått tilllämpa matematik och databehandling på en mer praktisk nivå. Forskning är samarbete –Varje Östersjöland utser medlemmar till ICES och från Finland är vi 4–5 personer, både biologer och modellerare som brukar delta i Östersjöns laxarbetsgruppens jobb, berättar Pakarinen. Dagens datorer har blivit allt snabbare och även gjort det möjligt att införa mer komplexa strukturer i modellen. Laxforskning bedrivs i internationella nätverk och förutsätter ofta samarbete mellan olika vetenskapsgrenar
Ur det kommersiella fiskets synvinkel i Finland är det problematiskt att de norra starka bestånden inte återspeglar sig i större kvoter. – Vi har dock en skyldighet att se till att den genetiska mångfalden bevaras. Under de senaste 15 åren har det kommersiella fisket skurits ner alltmer, våra norra laxälvar avkastar väl, men i horisonten tornar mörka moln upp sig i form av bland annat klimatförändringen. Och hur ska man komma överens om vem som i havet får fiska var och hur ska fiskekvoten fördelas. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 och dragits tillbaka. En delning i två förvaltningsområden med separata kvoter i Östersjön är inte heller optimalt, berättar Pakarinen. – För de norra laxbestånden ser det ljust ut, dem är jag inte så oroad för, säger Pakarinen. ICES råd brukar som sagt ges ut i maj, och redan föregående höst påbörjas jobbet så smått för forskarna i ICES laxarbetsgrupp. Mer regn under vintern, som klimatförändringen förutspås medföra och vilket leder till större vattenföring, är en utmaning. Hur ser laxforskare Pakarinen på laxens framtid i Östersjön. Vad hösten medför är ännu i skrivande stund öppen. Det finns vissa frågor som skulle behöva svaras på för att kunna utveckla laxförvaltningen i Östersjön, summerar Pakarinen – Vad ska målsättningen för de svaga beståndens tillstånd vara. – I januari-februari brukar vi ha deadline på allt material som ska inlämnas för att matas in i modellen och sedan börjar datorerna jobba och processa allt material, om bland annat fiskedödlighet och räkna ut prognoser för olika fiskescenarier. Finansieringen lämpar sig exempelvis för organisationers, fiskarförbunds och fiskaktionsgruppers samarbetsprojekt, observera dock att tre deltagande länder behövs. Sedan har vi i mars en drygt vecka lång maratonmöte där alla resultat ska skrivas ut till en rapport. Tvisten om laxen och vem som får fiska fortsätter därmed sin historia. Men ett varmare klimat gynnar inte de redan svaga södra bestånden. Hur väl man lyckas med att minska övergödningen, ta bort vandringshinder och komma åt tjuvfiske är andra pusselbitar i helheten, konstaterar Pakarinen. Vad det förslaget är och vad förvaltningen och beslutsfattarna väljer att göra kommer därmed att vara ämne för ännu en vända i den invecklade politiken kring Östersjöns lax. Trots namnet är Nordiska ministerrådet inte ett utan flera ministerråd. Sedan dess har vändorna kring planen varit många, förslag har lagts fram MÖJLIGT ATT SÖKA FINANSIERING FÖR FISKPROJEKT FRÅN NORDISKA MINISTERRÅDET Nordiska ministerrådet består av de nordiska länderna. Också sälens inverkan på laxbestånden oroar de kommersiella fiskarna. Exempelvis Österbottens Fiskarförbunds senaste samarbetsprojekt kring skarv har finansierats av Nordiska ministerrådet.. Nordiska fiskerirådet har årligen delat ut cirka 5,5 miljoner danska kronor för olika fiskerelaterade projekt. Redan 2008–2009 pågick intensivt jobb med att utarbeta en ny mångårig plan för laxen. Mot tidigare kutym gav inte ICES i maj ett råd om laxkvoter för år 2022. Det kan till exempel vara fråga om projekt kring nordiskt nätverkande, seminarier, workshoppar och till och med olika slags forskningsoch utredningsprojekt. Laxens framtid. För tillfället är frågan om en ny mångårig plan för laxen inte på kommissionens agenda. Finland har varit underrepresenterat i ansökningarna och det lönar sig för fiskesektorn att komma ihåg att även denna finansieringskälla står till förfogande för välmotiverade projekt. Det ideala för laxen är att vinterflödena hålls små, och att vi har ett istäcke och snö som håller vattentemperaturerna på en jämn nivå. Kan man tillåta fiske i havet utanför älvmynningar och längs älvar med svaga bestånd. I stället har datumet för kvotförslaget skjutits fram till den 15 september. – Pakarinen håller med om att det är svårt då den nuvarande EU fiskeripolitiken utgår från att var och ett laxbestånd, även de svaga, inräknas. I nordiska ministerrådet för fiske, vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk representeras Finland av Orian Bondestam och i rådet underlydande fiskarbetsgruppen fungerar Tapani Pakarinen och Pia Smeds. Nya vindar i höst. Vad kommer till framtida kvotrekommendationer anser Pakarinen att det är upp till beslutsfattarna att våga ta ställning vad det ultimata målet med Östersjöns laxförvaltning är. Arbetet är liksom i EU uppbyggt kring olika ministerråd som är ansvariga för frågor inom ett visst fackområde
Obs! Vid beställning av våra fiskhanteringsredskap sänder vi faktura som ska vara betald innan vi levererar varan. Blad 212 mm. Frost ProGrip filékniv (Mora). Fiskpik. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Dags att vässa knivarna Beställ nu! ahven.net Pris 19,00 € Pris 8,00 € Pris 16,00 € Brynstål (Mora). Blad 160 mm. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 25 CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Den sammanlagda tiden för behandlingen av ärendet uppgår i dagens läge till drygt fem år varav den totala handläggningstiden vid NTM-centralen i Egentliga Finland uppgår till 25 månader eller drygt två år. År 2017 gjordes ett liknande klagomål till justitiekanslersämbetet gällande de långa behandlingstiderna. De senaste besluten om undantagstillstånd för förhindrande av allvarliga skador orsakade av skarv, har tagit 8–10 månader för myndigheterna att behandla, men det finns även ärenden som tagit betydligt längre. Som ett resultat av detta har även Miljöministeriet uppmanat NTM-centralen att säkerställa de nödvändiga personresurserna för en snabb beslutshandläggning. Beslut i ärendet har ännu inte getts. Egentliga Finlands NTM-central uppger att den förväntade behandlingstiden för dylika ärenden är tre månader. Den långsamma tillståndsbehandlingen gör att de skador som storskarven orsakar, riskerar att förvärras ytterligare. I avgörandet konstaterade biträdande justitiekanslern att behandlingstiderna i de då aktuella fallen hade varit oskäligt långa. Klagomålet har undertecknats av Kristinestad-Storå, Kvarkens, Södra Kust-Österbottens och PargasNagu fiskeriområden, Oravais fiskargille, Intresseföreningen för en levande skärgård, Åbolands Fiskarförbund, Österbottens Fiskarförbund samt Österbottens svenska producentförbund.. Bland de ärenden som klagan lyfter fram finns en ansökan som ursprungligen lämnades in redan i maj 2016 och det första beslutet från NTM-centralen gavs i juni 2017. Detta till trots går det inte att se att tillståndshanteringen skulle ha försnabbats utan snarare ser det igen ut som om tillståndshanteringen börjar dra ut på tiden vilket äventyrar de sökandes rättigheter och det går också att ifrågasätta rättssäkerheten i dylika ärenden. Sökande besvärade sig till Vasa förvaltningsdomstol, som gav dom i ärendet i februari 2020, och återförvisade ärendet till NTM-centralen för ny behandling. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Klagomål om långa behandlingstider för skarvåtgärder har inlämnats till justitiekanslern U nder våren fick flera fiskeriområden, fiskarförbund, fiskargillen med flera i Österbotten och Åboland nog av hur lång tid det tar för Egentliga Finlands NTM-central att behandla ansökningar om undantagstillstånd för åtgärder mot skarv, vilket resulterat i att ett klagomål har inlämnats till justitiekanslern 2.6.2021. Behandlingstiden för motsvarande ärenden i Danmark är under en vecka och i Sverige behandlas dylika ärenden inom ett par veckor till tre månader
Stuga, villa, bod, kolonilott, fritidshus, torp, slott eller koja i den här fyll-i-boken kan du samla minnen, planer och drömmar som berör just din fristad. Här finns gott om utrymme att fylla i information om just ditt hus. Som kuliss för boken fungerar det vackra Ishavet med sin mångsidiga natur omfattande otaliga fiskar, fåglar och valar. Det är en bok för såväl dagdrömmar som konkret planering att återkomma till år efter år för att minnas allt som har hänt och blivit gjort, och allt som ska göras, sen. Boken har uppdaterats med nya arter och nya fina bilder. Den nya boken innehåller mycket nytt. Arterna presenteras ingående med bland annat information om utbredning, levnadssätt och beteende. JÄÄMEREN KALASTUS Markku Myllylä Karttakeskus 2021 240 sidor Den här boken om fiske vid Ishavet berättar om oförglömliga fisketurer och vad man behöver veta när man åker till Ishavet för att fiska. Solabborren och puckellaxen förekommer nu i våra vatten och östersjöflundran har artbestämts som en egen art. I boken rör sig författaren längs Norges nordkust, från Saltstraumen i Bodö till Kirkenes, en kuststräcka på cirka 1 300 kilometer. Boken ger även råd hur man särskiljer arter som liknar varandra. I boken presenteras olika fiskeplatser och författaren tipsar om hur och med vilka redskap man fiskar olika fiskarter. Lämpar sig utmärkt som present både till sig själv och till kompisen.. Stugboken är en mix av inspirationsoch anteckningsbok, med tips för en vilsam, kreativ och klimatsmart vistelse i fritidsbostaden. Fiskarterna som presenteras i boken är grupperade enligt släktskap och inleds med de primitiva rundmunnarna nejonögonen och avslutas med de färggranna simporna. Om du håller på att planera din livs första fisketur norrut till Ishavets kust lönar det sig definitivt att bekanta sig med boken! SUOMEN KALAT Hannu Lehtonen, Kari Nyberg och Sakke Yrjölä Otava 2021 288 sidor Suomen kalat -boken är en förnyad och utvidgad upplaga av boken med samma namn som utkom år 2015. Boken är förutom informativ även väldigt vacker. Boken är skriven av Centralförbundet för Fiskerihushållnings pensionerade verksamhetsledare Markku Myllylä, som har 40 års erfarenhet av ishavsfiske. På anteckningssidorna kan du lista genomförda renoveringar, viktiga datum, minnesvärda händelser, väder och vind, odlingsplaner, kom ihåg-listor, favoritmenyer, idéer för framtiden, och mycket mer. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 BOKHÖRNAN STUGBOKEN Karin Lindroos Schildts & Söderströms 2021 Stugboken är mys och hygge i bokform
Brännässlan passar väldigt väl med både fisk och rom, det kan exempelvis göras i form av tillbehör, så som nässelsås eller nässeltimbal. Hösten är en utmärkt tid för gäddfiske, så låt oss ta en titt på vad allt du kan trolla fram i köket av din gädda. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Gäddan är populär bland fritidsfiskarna. Oliverna passar bra till friterad gädda med bacon eller att man tillsätter till gäddfiléer i ugn eller i färsen. Den mångsidiga gäddan G äddan passar till mycket. Om man får en stor gädda kan man skära den i fyrkantiga bitar och fritera bitarna i olja, de kan lindas in bacon eller rullas i ströbröd. Rommen är bäst i mars, men man kan börja ta tillvara den under senhösten. Gäddan har en låg fetthalt och därmed kan man med fördel ha tillbehör som är feta eller tillsätta fett i själva anrättningen. Gäddan är fast i köttet och därmed kan den också friteras. KALLRÖKT GÄDDROM ÄR EN DELIKATESS Gäddans rom kan tas tillvara från och med oktober fram till leken. Citron, lime och ättika passar även väl till gäddan liksom koriander och senap. Idag har det blivit populärt med både kallrökt gädda och gäddrom. När man tvättar gäddans rom lönar det sig att tillsätta lite salt eftersom det gör att slem lättare kan avlägsnas och rommen får en högre kvalitet. Därför passar gäddan bra till alla typer av färs, paté och korv. PIGGA UPP MED TOMAT ELLER FRITERA Gäddan har ett ljust kött och en del reagerar negativt på den ljusa färgen. Gäddrommen kan med fördel endera kalleller varmrökas innan avnjutning, kallrökt gäddrom anses vara en delikatess. TEXT ANITA STORM, MARTHAFÖRBUNDET En kanske lite oväntad lyckad kombination är gädda och gröna oliver. MÅNGA SMAKKOMBINATIONER MÖJLIGA Pepparroten gifter sig väl med gäddan liksom även nässlan. FÖR RECEPT OCH INSPIRATION SURFA IN PÅ MARTHA.FI!. De årliga fångsterna uppgår till cirka 7 miljoner kilo, och största delen tas av fritidsfiskare. Den har en fantastisk vätskebindningsförmåga och binder lika mycket vätska som sin egen vikt om man har den kall, under 4 grader och tillsätter salt. Rommen från gädda har ett rykte om sig att vara lite hård i smaken och den kan mjukas upp med några droppar konjak eller vodka i samband med saltningen. Gäddan passar att både varmoch kallröka. Fram till medlet av mars sitter rommen hårt fast i hinnorna, det vill säga det kräver fler tvättvatten och längre process. Därför kan den göras mer aptitlig för ögat med till exempel tomat i olika former en tomatsås ger både färg och smak till gäddan. Att göra en nässel-gäddsoppa är inte alls dumt och det är en näringsrik maträtt. Förhållandet mellan vatten och rom kan vara ännu större när man tvättar gäddrommen, till och med 1:10. Gäddans y-ben kan tas bort om man skär med en flexibel filékniv. Det kan vara bacon eller feta syrade mjölkprodukter, alternativt bara smör
Lägg den malda gäddan i degblandare och tillsätt ingredienserna under omrörning, rör tills smeten känns fluffig och alla ingredienser är jämnt fördelade. Kan även rökas eller grillas på indirekt värme .. 2. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 KA RI N LI N DR O O S, M AR TH AF Ö RB U N DE T GÄDDKORV 1,2 kg gäddfiléer 25 g salt 2 burkar (à 125 g) smetana 1 burk (ca 3 dl) tomatkross 1 dl grädde 1 citron, skalet 1,5 dl västerbottenost 1 ägg 1 tsk vitpeppar 1. Mal de halvfrusna gäddfiléerna med salt i köttkvarnen. Stek på låg värme tills innertemperaturen är cirka 58–60 grader. För över färsmassan i korvskinn med hjälp av korvspruta. Man kan även använda spritspåse eller korvhorn som hör till hushållsassistent
Etelä-Savon Kalatalouskeskus ry 4. Kainuun Kalatalouskeskus ry 7. Nylands Fiskarförbund rf 12. Keski-Suomen Kalatalouskeskus ry 9. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 3 1. Under jubileumsåret lyfter vi fram våra regionala medlemsförbund. Länsi-Suomen Kalatalouskeskus ry 11. Ålands Fiskare rf 21. Pohjois-Savon Kalatalouskeskus ry 17. Pirkanmaan Kalatalouskeskus ry 15. Päijät-Hämeen Kalatalouskeskus ry 18. Tidigare i år har vi presenterat våra fyra svenska medlemsförbund, nu fortsätter vi med de övriga fiskerirådgivningsorganisationerna verksamma vid kusten.. Österbottens Fiskarförbund rf • Ammattiopisto Livia / kalatalousja ympäristöinstituutti • Kemijoen Kalastuskuntien Liitto ry • ProAgria Keski-Suomi ry Fiskerirådgivning i 130 år För 130 år sedan, år 1891, såg fiskerirådgivningen i Finland dagens ljus. Etelä-Karjalan kalatalouskeskus ry 2. Lapin kalatalouskeskus / ProAgria Lappi ry 10. Keski-Pohjanmaan kalatalouskeskus / ProAgria Keski-Pohjanmaa ry 8. Etelä-Pohjanmaan Kalatalouskeskus ry 3. Hämeen kalatalouskeskus / ProAgria Etelä-Suomi ry 6. Oulun kalatalouskeskus / ProAgria Oulu ry 13. Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto ry 14. Pohjois-Karjalan Kalatalouskeskus ry 16. Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto ry 19. Etelä-Suomen Merikalastajain Liitto ry 5. Åbolands Fiskarförbund rf 20
Områdets raritet är den lilla fisken nissöga. En annan viktig aspekt i förbundets jobb är att nå barn och unga intresserade av fiske. Viktigt inom förbundets verksamhetsområde är fiskevård, fiskutsättning och verksamhetsledarskapet i fiskeriområdena. Förbundets nätsidor och kontaktuppgifter hittar man på adressen www.merikala.fi. Därtill finns det fem mindre strömvatten i östra delarna av verksamhetsområdet, där det pågår restaureringsarbeten för vandringsfisk. Förbundets arbete leds av en styrelse, som ordförande fungerar Kari Tähti. Verksamhetsledare Petri Päivärinta nås bäst per e-post petri.paivarinta@merikala.fi. Det här året satsar förbundet på att färdigställa nyttjandeoch vårdplanerna. Sammanlagt 42 delägarlag med en total areal på 68 386 hektar är medlemmar i förbundet. Petri Pöivärinta jobbar som verksamhetsledare på Södra Finlands Havsfiskarförbund.. Förutom delägarlag är även tre fiskeföreningar medlemmar i förbundet. Det största enskilda delägarlaget omfattar en areal på 14??507 hektar. Om 10 år mår områdets största åar och älvar bra, vandringsfiskar fortplantar sig naturligt och fiskbestånden tål fiske. Södra Finlands viktigaste laxälv, Kymmene älv, rinner genom verksamhetsområdet i fem förgreningar. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31 Etelä-Suomen Merikalastajain Liitto ry / Södra Finlands Havsfiskarförbund rf Vid Södra Finlands havfiskarförbund jobbar för tillfället en person. En art som väcker starka känslor i olika fiskegrupper. Avslutningsvis en fiskeskröna, som är sann, hur otrolig den än låter. Områdets viktigaste fiskart är laxen. En ål har blivit könsmogen i Kotka. Havsfiskarförbundet sköter verksamhetsledarskapet för två fiskeriområden (Kotka och Fredrikshamn-Vederlax). Vi har lyckats locka med nya aktörer, det kommersiella fisket i området har återhämtat sig och uppskattningen för inhemsk fisk har vuxit. Laxen är en ekonomiskt viktig fisk för de kommersiella fiskarna, men även inom fisketurismen. Dock inte i naturvatten, utan i Koka Maretarium
Områdets största städer är Åbo, Björneborg, Salo och Raumo. Fiskmarknaderna i Åbo ordnas som ett samarbete mellan bland annat Västra Finlands fiskerihushållningscentral och Åbolands Fiskarförbund.. Branschen är i ett brytningsskede. Rådgivningen till vattenägare sker alltmer via nätet samt via fiskeriområdena, en process som ytterligare försnabbats av coronapandemin. Fritidsfisket har ökat i popularitet under pandemin och förhoppningsvis klarar vi av att hålla de nya entusiasterna på kroken. Förhoppningen är att kustfiskets trångmål börjar lätta och att det även i framtiden är lönsamt att fiska till havs. Petri Rannikko är fiskerihushållningscentralens verksamhetsledare. Alla åtta fiskeriområden som ligger inom fiskerihushållningscentralens verksamhetsområde är medlemmar och fiskerihushållningscentralen innehar verksamhetsledarskapet i sju av dem. Färdigställandet av nyttjandeoch vårdplanerna är den viktigaste uppgiften för detta år. Förutom utvecklingsprojekt jobbar de med fiskevård och fiskyngelutsättningar. Dessutom sysselsätts personalen av fiskeövervakningskurser, för nästa år måste många fiskeövervakare förnya sitt fiskeövervakarprov. Olli Ylönen är anställd som fiskeribiolog och innehar verksamhetsledarskapet i tre fiskeriområden. Ett lönsamt fiske återspeglar sig också i arrendeintäkter för vattenägarna. Lauri Rantanen sköter fiskerimästaruppgifter, liksom Kimmo Puosi på deltid. Fiskerihushållningsexpert Anu Niinikorpi sköter om två verksamhetsledarskap samt ansvarar för utvecklingsprojekt samt ekonomi. Inom fiskerihushållningscentralens verksamhetsområde finns flera betydande havsfiskekluster samt Säkyläs Pyhäjärvi som är känd för sina goda fiskefångster. Förutom Skärgårdshavet och Bottenhavet omfattar området bland annat Pyhäjärvi i Säkylä samt vattendragen Kumo älv, Sastmola å och Kisko å. Fiskebestånden i havet har alltid varierat, men de senaste förändringar som skett har gjort att många kommersiella fiskare lagt av. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Länsi-Suomen Kalatalouskeskus ry / Västra Finlands fiskerihushållningscentral rf Västra Finlands fiskerihushållningscentrals verksamhetsområde är de finskspråkiga delarna av Egentliga Finland och Satakunta. Främjandet av det kommersiella fisket är i en synlig roll i fiskerihushållningscentralens verksamhet. kalatalouskeskus.fi eller via sociala mediakanalerna Facebook och Instagram. Fiskerihushållningscentralen har sitt kontor i Åbo och kan nås på nätet på adressen www
Områdets speciellaste fiskart är havsöringen i Lestijoki som trots all mänsklig aktivitet lyckats överleva och som räknas som ursprunglig. Fiskerihushållningscentralen innehar verksamhetsledarskapet i det fiskeriområdet som formades av områdets tre tidigare fiskeområden. Att omforma fiskutsättningarna att motsvara dagens behov har också varit en viktig uppgift. I de få sjöbassänger som finns fiskar ett fåtal fiskare kommersiellt och förser marknaden med miljövänlig fisk.. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33 Keski-Pohjanmaan Kalatalouskeskus ry / Mellersta Österbottens fiskerihushållningscentral rf På Mellersta Österbottens fiskerihushållningscentral jobbar Eero Hakala som verksamhetsledare och enda funktionär. Jobbet för att förbättra levnadsvillkoren för vandrande fisk så som öring, sik och nejonögon har skapat ett fungerande kontaktnät mellan de som jobbar för fiskbestånden och fisket både till havs och i inlandet. Under pågående år utför man vid fiskerihushållningscentralen vattendragsrestaureringar på fem platser. Fiskerihushållningscentralen nås bäst per telefon och e-post, men även via snigelpost till kontoret som är beläget i Toholampi. Verksamhetsledaren försöker även efter bästa förmåga föra dialog i sociala media och på ProAgria Mellersta Österbottens nätsidor. Av de cirka 600 vattenfastigheterna i området, är 550 under 10 hektar. Verksamhetsledarens uppgift är också att svara på det behov av fiskerirådgivning som finns på fältet. Om 10 år utgörs fisket i området främst av fritidsoch husbehovsfiske i vattendrag som befriats från vandringshinder och som är i bättre skick än nu. Att den sakta återhämtat sig är resultatet av många års långsiktigt restaureringsjobb och en del lyckliga sammanträffanden. Kraftigt modifierade vattendrag med utmaningar för fiskerihushållningen kartläggs pågående, restaureringar planeras och uppföljning utförs. Ett tjugotal av de största och konstituerade delägarlagen är medlemmar i fiskerihushållningscentralen. Den viktigaste biten av fiskerirådgivningen i området utgörs av att restaurera de rensade åvattnen i området och vårda fiskbestånden i dem. Fiskerihushållningscentralens verksamhetsområde är intressant på grund av interaktionen mellan havoch vattendragsekosystemen
Lawrence buktens bestånd. Varför kraschade torskbestånden vid den kanadensiska östkusten. Då de viktigaste torskbestånden vid Newfoundland på den kanadensiska östkusten kraschade för 30 år sedan slungades områdets fiskerihushållning in i en kris. Detta trots att fisket har hållits på en mycket låg nivå de senaste 30 åren. Överfisket i slutet av 1980-talet samt förändringar i miljöförhållanden spelade en viktig roll i att bestånden kraschade, medan forskning har visat att sälarnas predation på torsken var av mindre betydelse. LAWRENCE BUKTENS TORSK Även om sälens predation är en av många viktiga förklaringar till de svaga torskbestånden på den kanadensiska östkusten, gäller den här artikeln i synnerhet det torskbestånd som lever väst och söder om Newfoundland. Orsakerna till kraschen har väckt mycket debatt och kraschen har undersökts grundligt. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEXT PETRI SUURONEN, NATURRESURSINSTITUTET Stor gråsälstam skapar trubbel för torsken vid kanadensiska östkusten Senaste forskning tyder på att en för stor gråsälstam hindrar torskbestånden i St. Även i Skottland har man observerat att det västra torskbeståndets återhämtning försvåras av en växande gråsälstam. Det här är det bestånd man forskat mest i och var sälens inverkan på torskbestånden varit den mest dramatiska. Tiotusentals människor förlorade sitt jobb. Lawrence bukten vid Newfoundland. K anadensiska östkustens stora torskstammar kraschade i början av 1990-talet och har inte återhämtat sig sedan dess, trots att man minskat fisket till ett minimi. I södra Östersjön är torsken viktig föda för gråsälen, trots att torskbeståndet ligger på en mycket låg nivå. Enligt senaste forskning förhindrar gråsälens predation torskens återhämtning framförallt i St. Lawrence bukten på den kanadensiska östkusten från att återhämta sig, trots att fisket skurits ner till ett minimum. Sälarnas kraftiga predation på torsken är enligt ST. Kanadensarna kallar detta torskbestånd för St. SH U TT ER ST O CK. Under senaste år har uppmärksamhet ändå fästs vid att torskbestånden inte har återhämtat sig. Fallet med den kanadensiska torsken understryker hur viktigt det är att upprätthålla balans i naturen
En del tidigare forskning har tytt på att gråsälen bara spelar en liten roll i att dödligheten hos torsken i St. Över en halv miljon gråsälar Antalet gråsälar i vattnen kring Newfoundland har vuxit kraftigt de senaste 60 åren då jakten minskat. En ökad jakt från och med halva 1800-talet framåt ledde till en minskad mängd säl och botten nåddes i början av 1960-talet. I synnerhet gråsälens predation på könsmogna torskar ligger i vägen för en återhämtning. Man uppskattar att det år 1960 fanns 8 000 gråsälar i området. Då började man kraftigt reglera gråsälsjakten. Gråsälens inverkan på torskbestånden är ändå betydligt större än de andra sälarternas. Resultaten ansågs ändå inte tillräckligt pålitliga. Tidigare forskning har underskattat sälens inverkan på vuxen torsk I tidigare forskning har man underskattat de vuxna torskarnas roll i gråsälarnas föda. De könsmogna torskarnas dödlighet är för stor. Ändå lade man för nästan tio år sedan märke till att torskbeståndens långvariga svaga tillstånd till en stor del berodde på sälpredation. Gråsälarna äter mindre torskar hela, men är torskarna större äter sälen bara de mjuka kroppsdelarna och lämnar det stoTorskfiske med mjärdar utanför Newfoundlands kust. Att gråsälens predation ligger på en hög nivå i Kanada beror mycket på att torsken har en tendens att samla sig på vissa områden, vissa tider om året. Det här beror bland annat på villfarelsen som uppstår då man endast estimerar födan utgående från de otoliter man hittar i matsmältningskanalen eller avföringen. Gråsälen vet hur torsken rör sig och de klarar av att nyttja torskansamlingarna. Den stammen beräknas uppgå till över sju miljoner individer. I fortsatta studier under senaste år har man ändå fått bekräftelse. Efter det har stammen fortsatt växa. I området lever även många andra sälarter, så som Grönlandssäl. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 FORSKAT nyaste forskning den främsta orsaken till att torskbestånden inte återhämtar sig i St. Gråsälens roll i torskbeståndens återhämtning Gråsälens inverkan på torskbestånden är något man utrett i åratal i Kanada. Lawrence bukten har ökat. Även om det finns rätt lite torsk, förblir den en viktig föda för de växande sälstammarna. Lawrence bukten. PA U L W IN G ER. Gråsälen är den främsta orsaken till att dödligheten i de stagnerade torskbestånden ökat. År 2014 uppskattades beståndet vara cirka 500 000 djur. Gråsälen påverkar många fiskarter, men ingen lika kraftigt som torsken
Situationen är väldigt likande den i Kanada. Även i Skottland inverkar gråsälen Senaste forskning från Skottland visar likaså att gråsälen har en betydande inverkan i synnerhet på det västra torskbeståndet. 52: 969–979. Provtagningen måste täcka alla de viktigaste tidpunkterna och områdena, något som ofta är svårt att genomföra. Också var och när sälen införskaffat sin föda kan i hög grad påverka forskningsresultaten. 115: 1–13. Starka fiskbestånd klarar bättre av predation. Genom att öka sillfisket kunde man kanske hjälpa torsken. J. I Kanada är man rädd att det torskbestånd i St. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 3 ra beniga huvudet oätet. Neuenhoff m.fl. Den relativa dödligheten som sälen förorsakar har vuxit då torskbeståndet minskat, och detta försvagar beståndets återhämtning. På så sätt hittar man enbart otoliter av mindre torsk i matsmältningskanalen och avföringen, och drar fel slutsatser. Hur ser torskbeståndens framtid ut under press av gråsälen. Å andra sidan vet man att ekosystemen i havet är mycket dynamiska. J. Lawrence bukten som utsätts för en stor predation av säl kan minska och till och med dö ut fram till mitten av detta århundrade. Grey seal predation impairs recovery of an over-exploited fish stock. Till exempel är Atlantsillen en viktig födoart för gråsälen samtidigt som den är en viktig predator på yngre torsk. 76: 168–184 (2019) O’Boyle, R. Då torskfisket på den kanadensiska östkusten numera är obetydligt, riktar sig fisket främst efter räkor och andra arter vars bestånd stärkts på grund av att torskbestånden minskat. De kanadensiska fångsterna av Atlanttorsk 1850-2005. Gråsäl som trängt in i ryssjan lämnar ofta laxhuvudena oätna. Fallet med den kanadensiska torsken understryker ändå hur viktigt det är att upprätthålla någon slags balans i naturen. En stärkt sillbestånd kunde leda till mer predation på yngre torsk, som igen skulle bromsa upp torskens återhämtning. Fish. Continued decline of a collapsed population of Atlantic cod (Gadus morhua) due to predation-driven Allee effects. Att säl ratar huvudet hos större fiskar är dokumenterat för flera sälarter och ett fenomen som även kan ses hos oss. Det här kan ske, även om dessa bestånd inte skulle fiskas. Sci. Ecol. Torskkraschen 1992 finns markerad med en pil. På bilden sorteras sälskin vid St John’s. ETT PLOCK BLAND LITTERATUREN Cook m.fl. Res. 2015. Havsdäggdjurspopulationer världen över håller på att återhämta sig efter att man minskat jakten. Seal–cod interactions on the eastern Scotian Shelf: reconsideration of modelling assumptions. Fram till 1960-talet bedrevs en omfattande säljakt i Kandada. De mjuka kroppsdelarna är energiekonomiskt fördelaktigare än ett benigt huvud. I södra delen av Östersjön är torsken en viktig del av gråsälarnas föda, även om det förekommer stora regionala variationer. Senaste forskning antyder att gråsälens predation på torsken kan ha en betydande inverkan på södra Östersjöns torskbestånd, även om det inte finns lika mycket säl där som i norra delarna av Östersjön. 2012. 2019. I Kanada uppskattar man att gråsälstammen skulle behöva reduceras med cirka 65 procent för att torskbestånden i fråga skulle ha en chans att återhämta sig. Bilden är från Newfoundland Album: Men Against the Ice,” publicerad i Atlantic Guardian magazine, mars 1951.. Aquat. och Sinclair, M. Fish. Can. Tidigare har man inte lyckats ordna tillräckligt heltäckande provtagning i Kanada. Fiskerinäringen reagerar alltid på förändringar. Kopplingarna mellan olika arter är ändå en väldigt komplicerad fråga och det är svårt att förutspå slutresultatet. Appl. Och naturligtvis är torskkraschen ett modellexempel på att man inte får fiska fiskbestånd så kraftigt att de kraschar
Omsorgsfullt uppgjorda avtal förhindrar eventuella framtida tvistemål. En delägare i ett samfällt vattenområde kan således inte överlåta sin jakträtt utan stämmobeslut eller delägarnas medgivande. I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. Det samfällda delägarlagets delägare fattar beslut om utarrendering av jakträtt på delägarlagets stämma. Jaktlagen har inte en motsvarande 12 paragraf som i lag om fiske med stöd av vilken delägarna fritt kan överlåta den jakträtt som tillkommer dem som delägare. Arrendeavtalet ska uppgöras skriftligen. De befogenheter som ges styrelsen måste vara tillräckligt individualiserade. Enligt jaktlagen 6 § tillhör jaktoch beslutanderätten områdets ägare. Detta för att undvika att avtal tolkas till nackdel för någondera avtalsparten. Ordnandet av fiske eller jakt är inte en angelägenhet av ringa betydelse, så ärendet måste avhandlas på delägarstämman. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37 LAGSPALTEN F LERA DELÄGARLAG har ännu årets stämmor framför sig då undantagslagar på grund av corona har gjort det möjligt att skjuta upp stämmorna. Till ordnandet av fiske hör bland annat att efterfölja och verkställa nyttjandeoch vårdplanen. Man kan arrendera ut hela området med tillbehörliga nyttjanderättigheter eller bara en del av nyttjanderättigheterna och området. Då man överlåter fiskerätten med arrendeavtal övergår ansvaret och skyldigheten att ordna fisket samtidigt till arrendatorn, om man i avtalet skriver in att arrendatorn har rätt att flytta över fiskerätten utan att höra arrendegivaren. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Arrende av jaktoch fiskerätt I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Elias Rauhala på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Vad kommer till avtalsrätt är det bra att komma ihåg att avtal är av bindande karaktär och att man tydligt ska skriva ut avtalsvillkoren. AVTALSRÄTT . För bägge arrendetyper är avtalets form och innehåll rätt så fritt att avtala om mellan avtalsparterna. UTARRENDERING AV JAKTRÄTT på vattenområdet. BEFOGENHET . UTARRENDERING AV FISKERÄTT. Styrelsen kan till exempel ansvara för de praktiska arrangemangen kring ordnandet av jakt och fiske, om stämman har definierat åt vem jaktoch fiskerätt säljs, till vilket pris och hur mycket. Styrelsen kan ges en begränsad rätt att fatta beslut om stämman skisserat upp de stora linjerna. En genväg till lycka kan vara de färdiga avtalsmodeller som finns på nätet, men kom ihåg att läsa igenom även dem noggrant. Om arrendeärenden ska avhandlas på stämman måste delägarlaget komma ihåg att tydligt märka ut det i stämmokallelsen. Enligt lag om fiske 11 § kan delägarlaget göra upp ett arrendeavtal om fiskerätten. Vid stämmorna ger man eventuellt fullmakt åt styrelsen att göra upp eller förnya arrendeavtal om fiske eller jakt på delägarlagets vatten
JYRKI TOLONEN TF. Likaså angående frågor om Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakning. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 3 PERSONNYTT MARKO SALMINEN NY FISKERIRÅDGIVARE I KAJANALAND Marko Salminen har valts till ny fiskerirådgivare vid Kajanalands Fiskerihushållningscentral rf. Som hans vikarie under tjänstledigheten fungerar områdesdirektör Jyrki Tolonen. Tolonen önskar att det goda samarbetet med fältet fortsätter även under Jukka Bisis tjänstledighet.. Salminen som inledde sitt nya jobb i början av augusti har en grundutbildning i fiskerihushållning från yrkesinstitutet Livia. Den som har gott minne kanske kommer ihåg att vi presenterade Salminen i förra numret av Fiskeritidskrift (2/2021) då han gjorde sin praktik hos yrkesfiskare Mikael Lindholm i Lovisa. Även fiske och att röra sig i naturen hör till hobbyerna. Var i kontakt med Jyrki Tolonen med låg tröskel i frågor gällande jakt och fiske på statens marker. 2021 – 31. 3. 7. Till Salminens arbetsuppgifter hör fiskerirådgivning, fiskodling, provfisken samt fiskeövervakning. 2022. Till Salminens hobbyn hör motorfordon och att tävla i pull-up, det vill säga armhävning på stång. JAKTOCH FISKEDIREKTÖR Forststyrelsen jakt och fiskedirektör Jukka Bisi är tjänstledig 1. Salminen har sadlat om till fiskebranschen från att ha varit bilingenjör
(09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2021 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2021 Nr Material Utkommer 1 22.1 19.2 2 23.4 21.5 3 20.8 17.9 4 12.11 10.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Eura Print Oy, Eura 2021 I NÄSTA NUMMER Nr 4/2021 utkommer fre 10.12 Fiskaktionsgrupperna kommer från och med nästa år att heta fiskleaders. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. Europeiska havsoch fiskefondens nya period inleds 2022. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Elias Rauhala REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Läs mer om vad allt detta betyder och vilka möjligheter den nya programperioden kan erbjuda delägarlag och fiskeriområden.
Ett måste för såväl delägarlagsoch fiskeriområdesaktiva som fiskeövervakare. Pris: 15,00 € Beställ från vår nätbutik www.ahven.net/sv/produkter/. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskerilagstiftningen 2021 Ny uppdaterad upplaga av vår klassiker! Fiskerilagstiftningen innehåller de centralaste författningarna som berör fiskerihushållningen