1/2023. 33 Hur fördelas fiskerihushållningens pengar
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2023 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,25 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske
Foto: Tapio Gustafsson.. 29 Fiskerihushållningsprogram för riksdagsvalet 2023 30 Det behövs mer information! 34 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift 36 Cybersäkerhet – hemma och i samfund 5 Ledaren 6 Notiser 15 & 33 Fisk och fiske i siffror 21 10 fakta om fisk 25 Lagspalten 10 22 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Laken är vinterns delikatess. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Gösfiske i Åbo 16 Fullmakt åt polisen 18 Kommunikation i fokus 22 Vattenmögel – ett hot mot våra laxfiskar 26 Får det lov att vara 250 eller 6 000 hektar
CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 8,00 € FISKEÖVERVAKARENS MÖSSA Fiskeövervakarens mössa så att öronen hålls varma. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Alla produkter på adressen ahven.net FISKEÖVERVAKARENS DAGBOK Förnyad upplaga av fiskeövervakarens dagbok (på finska). Pris: 20,00 € övervakningen i skick!
På bankernas nätsidor finns det numera automatiska chatbottar, där man kan få svar på de frågor man kan tänkas ha gällande sina bankärenden. På frågan ”Vad är meningen med fiske?” får jag ett långt svar om hållbart nyttjande av fiskresurser, om att röra sig i naturen och om införskaffande av föda. JAG TESTADE TJÄNSTEN och kan konstatera att svaren verkligen kommer snabbt och ofta på felfri finska. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Ännu är det inte aktuellt för AI att dyka upp på delägarstämmor eller fiskeriområdesdagar för att ge fiskerirådgivning.”. Men det lönar sig ändå att följa med utvecklingen och se huruvida AI i framtiden kunde vara till hjälp för att främja fiskerihushållningen. Efter att jag senast stått i telefonkö i över en halv timme beslöt jag mig för att testa chatbotten och hör och häpna – min fråga var löst på ett ögonblick. Tjänsten visar sin bästa sida i filosofiskt resonemang. ÄNNU ÄR DET INTE aktuellt för AI att dyka upp på delägarstämmor eller fiskeriområdesdagar för att ge fiskerirådgivning. Vad kommer till trivia gällande fiskerihushållning är tjänsten ännu inte fulllärd. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 AI som fiskerirådgivare DÅ JAG FÖLJER MED nyheterna har jag fäst uppmärksamhet vid upprepade notiser om hur snabbt den artificiella intelligensen, AI, utvecklas. I SLUTET AV förra året presenterades Chat GPT-tjänsten som har förutspåtts ersätta Google. Det har målats upp att tjänsten i framtiden skriver både studerandenas uppsatser och gör kodarens dagsjobb på bara några sekunder. Som svar på frågan om den största fisk som någonsin fiskats i Finland får jag som svar en 25 kilos gös. I tjänsten kan man skriva in en direkt fråga och får omedelbart ett svar. Förra året fick jag redan flera telefonsamtal, där jag efter en stund lade märke till att jag inte pratade med en människa utan en inspelning. Om den här tjänsten skulle kombineras med en tjänst som skapar en övertygande röst och en lämplig människoskepnad skulle man till exempel kunna få till stånd en allvetande fiskerirådgivare som skulle stå till tjänst dygnet runt, årets alla dagar, utan att man behöver fundera på lönekostnader
Fiskesektorn ställer sig ändå negativ till de massiva planerna på utbyggnad av vindkraft till havs. Den blir den första vindkraftsparken på öppet hav i Finlands territorialvatten. Ingen känner ännu till vilka slutliga effekter vindkraftsparkerna får på miljön och fiskstammarna, lagstiftningen hänger inte med i den snabba utvecklingen och det saknas en helhetsgranskning av alla de projekt som pågår samt vad deras sammanlagda inverkan kommer att vara i Östersjön. Vindkraftsparken kommer att ha en högsta kapacitet på 1,3 gigawatt och en årlig produktion på cirka 5 terawattimmar. En terawattimme motsvarar elförbrukningen hos alla hushåll i en stad av Helsingfors storlek under ett år. Att utveckla vindkraften både på land och till havs ses som ett viktigt led i genomförandet av Finlands klimatoch energimål. HAVSVINDPARKEN I KORSNÄS FICK GODKÄNNANDE Den planerade vindkraftsparken till havs utanför Korsnäs har tagit ett steg närmare genomförande. Korsnäs havsvindpark byggs i Bottniska viken, på Korsnäs kommuns område en bit söder om Vasa. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Fortfarande små strömmingsfångster Naturresursinstitutet meddelar att den totala fångsten för kommersiella fiskare i havsområdet enligt preliminära uppgifter uppgick till 88 miljoner kilo 2022. Undantagen var abborre och siklöja, vilka drogs upp i större mängder än normalt. Detta var nästan 10 miljoner kilo mindre än året innan. Även fångsten av många arter som fiskades vid kusten stannade under snittfångsterna sedan millennieskiftet. Fångsten bestod i huvudsak av strömming, vars fångstmängder minskade nu sjätte året i följd. Strömmingsfångsterna är fortfarande små men kustfisket gav gott om abborre och siklöja framgår det ur Naturresursinsititutets preliminära statistik för 2022. Malin Lönnroth/CFF SH U TT ER ST O CK. Jordoch skogsbruksministeriet har godkänt den projektpartner som Forststyrelsen har valt, Vattenfall
Antalet veckooch dygnstillstånd ökade däremot med tio procent. Det här motsvarar 266 700 stycken fiskevårdsavgifter. I sjölandskap och innerskärgården är havsörnens föda fiskbetonad. O LL I SA KS EL A HUR PÅVERKAR EN STÖRRE HAVSÖRNSTAM BYTESSTAMMARNA. Fiskevårdsavgiften är obligatorisk för alla fiskare i åldern 18-64 år som fiskar med annat än pilk, metspö eller strömmingshäckla. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER 9,3 Ifjol inlöstes fiskevårdsavgifter till ett värde av 9,3 miljoner euro meddelar Fortsstyreslen i ett pressmeddelande. FM Camilla Ekblad disputerade vid Turun yliopisto i december. Medlen används till förmån för fiskevattnen och fiske i enlighet med lagen om fiske. I ytterskärgården består havsörnarnas föda nästan enbart av vattenfåglar och havsörnens återkomst har påverkat i synnerhet ejdern, som enligt forskningen fått flytta inåt i skärgården. Den totala summan av årsavgifterna minskade med fem procent jämfört med året innan. I fjol delades 32 procent av fiskevårdsavgifterna ut som ersättningar till ägare av fiskevatten, 21 procent till vård och övervakning av fiskevatten, 16 procent till rådgivning, 12 procent till fiskeområdenas verksamhet, nio procent till forskning och verkställande av lagen om fiske, sju procent till kostnader för insamling av avgifter och tre procent till övriga kostnader, såsom fiskerinäringens register. Av Naturresursinstitutets (Luke) utredning om fritidsfiske kan man dra slutsatsen att det finns betydligt fler betalningsskyldiga än betalare. ”Tyvärr verkar det som om upp till hälften av alla fiskare fortfarande låter bli att betala fiskevårdsavgiften”, säger specialplanerare Jaakko Haapakoski vid Forststyrelsen. År 2022 uppgick fiskevårdsavgifterna alltså till 9,3 miljoner euro. Forststyrelsen bedömer att den lagstadgade avgiften förblir obetald av en stor del fiskare. I Lappland är den viktigaste bytesarten gädda.. Ekblad har undersökt havsörnarnas föda i den åländska skärgården och i Lappland
Det nya systemet avslöjar att 368 personer bröt mot lagen när de rörde sig i naturen och 169 personer hade inte de tillstånd som behövdes. FORSTSTYRELSEN INGREP I ÖVER 500 NATURBESÖKARES AKTIVITETER Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakning har för första gången följt upp resultaten av sitt arbete i realtid under hela året. Jaktoch fiskeövervakarna samt tillsynsmännen inspekterade cirka 10 000 naturbesökare på statens områden under 2022. De överlåtbara nyttjanderätterna kommer i fortsättningen att gälla tills vidare. Om det finns outnyttjade delar kvar av de årliga gemensamma kvoterna för strömmingsfiske med ryssja efter den 1 september, kommer de att fördelas till innehavarna av överlåtbara nyttjanderätter för trålfiske av strömming.. Från och med 2027 fastställs i stället tillräckliga gemensamma fiskekvoter för strömmingsfiske med ryssja i två kvotområden. Största delen av dem var fiskare och jägare, men jaktoch fiskeövervakningen övervakade också vandrare och terrängtrafiken. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Inhemskt odlad fisk är ett hälsosamt och klimatvänligt val som skapar jobb i skärgården och samtidigt ökar försörjningsberedskapen. SH U TT ER ST O CK TA PI O G U ST AF SS O N , CF F LAGÄNDRING GÄLLANDE FISKEKVOTSYSTEMET HAR TRÄTT I KRAFT En lagändring som gäller fiskekvotssystemet stadfästes den 5 januari 2023. ”Behovet av jaktoch fiskeövervakning ökar hela tiden. Jakt, fiske och friluftsliv har blivit klart populärare under de senaste åren och alla kommer inte ihåg att skaffa nödvändiga tillstånd eller bete sig ansvarsfullt”, säger jaktoch fiskedirektör Jukka Bisi. Över hundra fall ledde till bötesyrkanden, 44 ordningsböter och 42 brottsanmälningar. De överlåtbara nyttjanderätterna för strömmingsfiske med ryssja slopas vid utgången av 2026. De övriga klarade sig med anmärkningen
Åtgärden påbörjades i mitten av november och hur väl den lyckas klarnar på våren efter islossningen. Enligt Polisstyrelsen ger materialet tjänstemännen goda grundkunskaper och anvisningar för att kunna utföra fiskeövervakning. Polisstyrelsen framförde ett varmt tack till Centralförbundet för det undervisningsmaterial som gjorts för poliser omfattande fiskeövervakning och fiskerilagstiftning. Den är väldigt giftig för fiskar och vattendjur, men mindre giftig för däggdjur och fåglar. SA N N A KU N IN GA S, LU KE TACKBREV FRÅN POLISSTYRELSEN I slutet av året damp det ner glädjande nyheter i Centralförbundet för Fiskerihushållnings postlåda. Jordoch skogsbruksministeriets förordning om avgifterna som gavs i slutet av december innehåller en rejäl höjning av avgifterna. PRISLAPPEN FÖR SAMMANSLAGNINGAR HÖJDES IGEN Fastighetsförrättningsavgifterna för sammanslagning av samfällda områden, så som delägarlag, har igen höjts. Behandlingen medför ingen risk för människors hälsa. Amursömnfiskarna elimineras med en biologiskt nedbrytbar lösning som innehåller rotenon. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER FÖRSÖK ATT UTROTA AMURSÖMNFISK Fiskerienheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland arbetar tillsammans med företaget LS Kalavesien Hoito Oy för att utrota den som invasiv främmande art klassificerade amursömnfisken (Perccottus glenii) ur en damm i Egentliga Finland. Antalet delägarfastigheter efter sammanslagningen Fastighetsförrättningsavgift 2020 2022 2023 200 2 500 € 2 560 € 3 300 € 500 2 800 € 2 920 € 3 760 € 1 000 3 700 € 3 840 € 4 950 € 2 000 6 300 € 6 510 € 8 390 € Därpå följande 1 000 3 500 € 3 640 € 4 690 €. Inom polisen kommer materialet att användas av polisens jaktoch fiskeansvariga, men även övriga poliser intresserade av fiskefrågor. Målet är att utrota hela förekomsten av amursömnfisk. Därtill fick överkommissarie Juha Rosendahl tack för att ha utvecklat materialet och Jordoch skogsbruksministeriet tackades för finansieringen. Föregående prishöjning gjordes för bara ett år sedan
10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1
TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Han fiskar bland annat gös och annan närfisk med nät. Sälarna ställer dock till problem, genast vid det första nätet väntar en gråsäl på oss. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Gösfiske i Åbo Hannu Lahtonen från Åbo är kommersiell fiskare i grupp 1
Redan under vår korta gemensamma fiskedag står det klart för mig att man kan få tillgång till vatten bara man sköter kontakterna till vattenägarna med stil. ”Om någon har lagt ut sina nät i närheten av stranden, lägger jag mina egna tillräckligt långt bort”, förklarar Lahtonen. Lahtonen använder sig av 45 millimeters nät i gösfisket. Först med sin pappa och de senaste 15 åren som kommersiell fiskare i grupp 1. Tidigare trivdes gösen längre ut i skärgården, numera hittar man den i innerskärgårdens grunda vikar. Hårt jobb att få tillgång till fiskevatten Det här ger en åsnebrygga till en utmaning många kommersiella fiskare har, nämligen tillgången till lämpliga fiskevatten. Till helheten hör också de diskussioner som förts i samband med NTM-centralernas möjlighet att bevilja kommersiella fiskare regionala fisketillstånd. Sammanslagning av delägarlag kunde hjälpa fiskarna att lättare få tillgång till större vattenområden. En hel del av Lahtonens nät ligger strax utanför stränderna och bryggorna. Jag svänger mig om och ser hur en gråsäl tittar på oss cirka 10 meter från båten. För att trygga grannsämjan och goda relationer strävar Lahtonen efter att alltid lägga ut sina nät så att de inte stör strandinvånarnas eller stugägarnas egna fiske. Från Satava är det under tjugo minuter in till Åbo centrum. ”Åbo stad har förhållit sig positivt till oss fiskare och beviljat tillstånd, men tyvärr är det mer utmanande med privata vattenägare”. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 ” Titta, där, rakt bakom dig!” ropar Hannu Lahtonen då vi kommit till den första nätlängden vid Vapparn i närheten av Åbo. Lahtonen påminner ändå att fiskarna inte har råd att betala hutlösa arrenden för sina vatten. ”Om jag skulle vara en ung fiskare skulle jag definitivt behöva mer fiskevatten för att kunna trygga tillräckliga inkomster” konstaterar Lahtonen. Att bevilja tillstånd för kommersiellt fiske ger även fördelar som inte kan mätas i pengar. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Exempelvis att någon dagligen rör sig i området och har koll på vad som händer där. Sedan dyker den och försvinner i det gråa novembervädret. Gösstammarna började öka på Erstan först någon gång på 1980-talet”, berättar Lahtonen. Enligt Lahtonen är det en utmaning att komma över lämpliga fiskevatten. Lahtonen lägger ut sina nät så att de inte stör vattenägarnas eget fiske. Jag hör ofta kommersiella fiskare beklaga sig över saken. Fiskare Hannu Lahtonen är hemma från ön Järvistensaari utanför Åbo. Det finns ingen bilväg till ön, den sista stäckan går med båt från Satava. Inledningvis fiskade man främst gös under hösten på Erstan, men numera är våren bättre för gösfiske i innerskärgården. Lahtonen besitter mycket lokal information om områdets fiskbestånd, så vi ger ordet över till honom. ”I början av 1970-talet fanns det ännu inte så mycket gös i de här vattnen, förutom på våren. Splittrad vattenägo är en av det kommersiella fiskets utmaningar. Lahtonen har fiskat i över 60 år, sedan han var 10 år gammal. Under dagens lopp diskuterar Lahtonen med några strandinvånare om dagens fångst och annat aktuellt, och erbjuder dem några gösar som tack
”Vårens ankomst gick enligt förutsägbart mönster, först kom norsen, sedan strömmingen och på jakt efter strömming anlände skarven. Diskussionerna om gösens fångstmått är bekanta för Lahtonen. Sälarna är dagliga gäster När man rör sig till havs kan man inte undgå diskussioner om säl. Enligt honom varierar fångsterna i några dagars cykler. ”Det finns ändå så mycket säl att jag inte tror att vår jakt har så stor effekt”. Sedan blir fångsterna bättre, tills sälen igen kommer på besök”. Den splittrade ägarstrukturen gör att de kommersiella fiskarna har svårt att komma åt vattenområden som är tillräckligt stora för att lämpa sig för kommersiellt fiske”, summerar Saarinen läget. ”Sälarna äter inte döda gösar, bara de levande duger”, vet Lahtonen av erfarenhet Även om vi är i närheten av Åbo och stränderna är tättbebyggda, är sälarna dagliga gäster vid Lahtonens nät. Airisto-Velkua fiskeriområde beviljades inte längre ifjol tillstånd för att skrämma skarv före häckningsperioden, men istället fick man tillstånd att förstöra ägg inom hela området och därtill tillstånd att skjuta 300 fåglar under tiden 20.8?–?31.12. Fiskeriområdet kan inte göra så mycket åt sälen, men i fiskeriområdets verksamhetsplan har man uppmuntrat vattenägarna att bevilja tillstånd för säljakt. Strömmingsryssjorna fungerade som snabbmatsrestauranger för skarvarna. Det här tror Lahtonen beror på att man inte längre fiskar strömming med ryssjor på Erstan. Lite ljus i tunneln gällande skarv Skarvarna har inte i år varit ett lika stort besvär som tidigare år. I praktiken är det ändå svårt med säljakt i innerskärgården, för vattenområdena är så små. I skrivande stund, i november, är läget det att det ännu finns kvar tillstånd att skjuta 200 fåglar, men det finns även gott om fågel kvar på vattnen vid Mynälahti och Tövsala, berättat Saarinen. Höjt knutavstånd har inte påverkat fångsterna Före Hannu Lahtonen blev kommersiell fiskare jobbade han inom partihandeln. ”Då sälen varit på besök är det sämre med fisk under några dagar. Han har själv deltagit i NaturresursinstituFiskeritidskrift för Finland 4 • 13. Redan då bekantade han sig med fisk som livsmedel och från den tiden har han ännu kvar goda kontakter till både Frankrike och Italien, dit han fortfarande levererar finländsk fisk. Saarinen berättar att han själv varit med på säljakt under hösten och att man hittills har man fått 13 sälar som byte. Enligt Lahtonen kan man förutom söndriga nät och halvätna fiskar konstatera att man haft besök av sälen då det endast finns döda fiskar i näten. Fisketuren inleddes med att vi bongade en säl vid näten. ”Vårt fiskeriområde består av 2?100 ägarenheter, cirka 550 delägarlag, av vilka 500 är okonstituerade. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 Timo Saarinen, verksamhetsledare för Airisto-Velkua fiskeriområde, bekräftar att det kan vara svårt att få tillgång till större samtillståndsområden lämpliga för kommersiellt fiske
Lahtonens fiskar kommer att simma vidare till S.Wallins fiskdisk i Åbo Saluhall. I lådan har vi 24 gösar. Idag är fångsten inte så stor. Bra dagar kan fångsterna vara mångdubbla. Tyvärr flyttade Naturresursinstitutet skrämman till en annan plats och sälarna har gjort comeback. Vad händer med tillgången på inhemsk färsk fisk när gamla gardet lägger fiskeredskapen på hyllan. Nya unga fiskare är svåra att locka till branschen. Bland fiskarna i nätet finns alltid en del fisk som sälen skadat. Lahtonen levererar sin fisk till Åbo saluhall. Hur ser då dagens fångst ut. Sundet utanför Lahtonens fiskevatten stängdes förra året av med sälskrämmor. Lahtonen har nu under några år använt sig av 45 millimeters nät i stället för 43 millimeters nät, och det kommer fortfarande fisk. Enligt Lahtonen är det här inte dåligt, men nog ett skralt resultat. För tillfället har de kommersiella fiskarna på havsområdena utanför Finska viken ett fångstmått på 40 centimeter för gösen. Vad händer med tillgången på inhemsk färsk fisk när gamla gardet lägger fiskeredskapen på hyllan. I och med varma somrar har gösen växt bra. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Skrämmorna hjälper förutom laxfiskarna också de som fiskar gös med nät. ”Jag har i tiderna ingått kontrakt med Wallin, och det kontraktet håller jag fast vid”, berättar Lahtonen. I Finska viken och inlandsvatten omfattas alla fiskargrupper av samma 42 centimeters fångstmått. Där kan alla Åbobor intresserade av närfisk nappa sig en egen gös till matbordet. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 tets undersökning gällande fångstmått samt projektet med sälskrämmor. Vem ska se till att det finns fisk i fiskdiskarna. Gösfångsterna ökade och han behövde inte längre kasta bort halvätna fiskar. Lahtonen får inte längre lika många gösar, men fiskens större storlek kompenserar mängden och kilomässigt är fångsten den samma. Som jag inledningsvis berättade, är Lahtonen inte längre någon ungdom och samma sak gäller en stor del av Lahtonens kolleger. Många fiskare i Skärgårdshavet har klagat på minskade fångster i och med knutavståndshöjningen, men Lahtonen fick inledningsvis till och med bättre fångster än tidigare
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 FISK & FISKE I SIFFROR Inhemska livsmedels?skens ursprung 2021 68 % 32 % FRITIDSFISKE KOMMERSIELLT FISKE Na tur ?ske ns ursprung FRITIDSFISKE FISKODLING 33 % 21 % 46 % Inh em ska ?skens ursprung H EI DI M O IS IO , KÄ LL A: N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE T
Åklagaren har inte heller rätt att straffa den skyldiga utan målsägarens tillstånd. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Beständigt målsägandemedgivande = Fullmakt åt polisen För att säkerställa en effektiv fiskeövervakning och för att trygga den egna rättssäkerheten kan det vara bra för vattenägare att ge myndigheterna ett beständigt målsägandemedgivande. Resultatet blev en fullmakt, med namnet Beständigt målsägandemedgivande. Fullmakt åt myndigheterna Centralförbundet för Fiskerihushållning fick år 2021 veta att vattenägarna i ett par större städer hade skrivit en fullmakt till både polisen och gränsbevakningen, där man för överträdelser gällande det egna vattnet gav polisen och gränsbevakarna en öppen fullmakt att skrida till åtgärder i målsägandebrott, utan att myndigheterna separat behövde vara i kontakt med målsägande. www.riku.fi. Polisen kan börja utreda och/eller bötfälla dylika fall, endast och målsägande yrkar på straff. På så sätt behöver myndigheterna inte för varje liknande fall kontakta målsägande för att höra hens ståndpunkt Vad möjliggör fullmakten. TEXT RISTO VESA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING E n del av fiskeförseelserna i lag om fiske och fiskebrotten i strafflagen är så kallade målsägandebrott. Att yrka på straff är en väsentlig del av MÅLSÄGANDEBROTT Största delen av alla brott är så kallade brott som hör under allmänt åtal, vilket betyder att polisen kan undersöka dem och åklagaren kan väcka åtal, även om målsägaren inte yrkar på straff. Vissa lindrigare brott utgör målsägandebrott, vilket betyder att polisen endast kan undersöka ärendet ifall målsägaren har meddelat polisen eller åklagaren att hen yrkar på straff för gärningsmannen. I målsägandebrott har inte polisen eller åklagaren rätt att straffa den skyldiga utan målsägande, det vill säga vattenägarens, medgivande. Det här direkta sättet att tackla utmaningen med målsägandebrott verkade vara så bra, att vi vid Centralförbundet beslöt att göra en modellfullmakt. I klarspråk betyder det här en fullmakt med vilken målsägande, i det här fallet vattenägaren, befullmäktigar polisen och/eller åklagaren att agera enligt det skriftliga medgivandet. Den som begått en fiskeförseelse eller -brott straffas och vattenägaren får en eventuell ersättning. Frågan om målsägandebrott är nära sammankopplat med fiskeövervakningen, och det har visat sig att vattenägarna inte alltid kommer ihåg, eller ens känner till, vilka aspekter som måste beaktas gällande dessa. Vår jurist tog sig an uppdraget. Målsägande kan i medgivandet ge polisen fullmakt att göra brottsanmälan för fiskebrott, fiskeförseelser och olovlig fångst. På så sätt skulle man kunna ta i bruk fullmakten på olika håll i Finland och tillämpa den enligt behov
Myndigheterna avgör sedan själv om de vill delta i ett dylikt samarbete. Förhoppningsvis kommer det framöver via sammanslagningar av delägarlag även att födas större tillståndsområden. Användandet av en dylik fullmakt lämpar sig säkerligen bäst för större tillståndsområden, så som städer och kommuner som har tillståndsförsäljning till egna vatten. Därtill kan man i fullmakten skriva in att målsägande inte går med på förlikning. För vem. Det har visat sig att det ofta fiskas med för många spön i sikmete på våren. För domstol betyder målsägandemedgivandet att ärendet kan skötas som skriftligt förfarande i stället för rättegång. Medgivandet ges upp till en viss summa, i bötesförfarande kan målsägande ju inte yrka på skadestånd. Förlikning kräver att bägge parter går med på det och vid förlikningen hörs bägge parter. Modellen för beständigt målsägandemedgivande jämte anvisningar står till fritt förfogande för alla. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 fullmakten, för man måste yrka på straff för att myndigheterna ska kunna skrida till åtgärder. Fullmakten ger polisen och åklagaren befogenhet att bötfälla och eller inleda förundersökning i sådana brott för vilka det behövs målsägandes medgivande.. Med fullmakten kan man ge medgivande till bötesförfarande för fiskeförseelser och olovlig fångst. Fullmakten har utarbetats som en del av ett projekt finansierat av Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. För åklagarens del betyder målsägandemedgivandet att åklagaren kan ge bötesstraff, i vissa fall väcka åtal, samt att driva målsägandes krav på skadestånd. Där detta är fallet skulle det vara till hjälp för fiskeövervakningen och vattenägarna att komma överens om ett medgivande, så att de som överskrider fiskerätten får sitt straff. Att gå med på förlikning betyder i praktiken att om saken går vidare till förundersökning, så inkallas målsägande och förövaren till förlikning. För dessa skulle en fullmakt möjliggöra en effektivare fiskeövervakning. Om du är intresserad av att ta i bruk fullmakten för ditt vattenområde, kontakta Centralförbundet för Fiskerihushållnings jurist Rasmus Åkerblom, rasmus.akerblom@ahven.net, eller per telefon 0400 234 780. Modellen har redan skickats till många städers fiskeansvariga, men så vitt vi vet, har inga fullmakter ännu getts. Det finns även andra situationer där ett beständigt målsägandemedgivande kunde tänkas vara lämpligt
18 • Fiskeritidskrift för Finland 1. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Uppmuntra era olika aktörer att fota och dela med sig av sin egen fiskehobby med fiskeriområdet. En viktig aspekt är också att bilderna på ett konkret sätt visar vad som är på gång inom fiskeriområdet. Bilderna är till stor hjälp då man exempelvis ska skapa inlägg på sociala media
I fiskeriområdena bör man börja bygga upp kommunikationen genom att skapa kontakter till områdets människor och övriga aktörer. Det finns även regionala skillnader i målgrupperna, vilket är något som det också lönar sig att beakta i fiskeriområdets kommunikation. Kommunikationsmetoder med gemensamt mål All växelverkan är kommunikation. Därefter bygger man på med baskommunikation. För att göra verksamheten känd är kommunikation i nyckelställning. Kommunikation i fokus Att synliggöra fiskeriområdena och deras verksamhet är ett måste, för fiskeriområdena fungerar som ett samarbetsorgan och har lagstadgade uppgifter. Då man har baskommunikationen i skick kan man bygga på med sociala media, nyhetsbrev, direkt kontakt till vattenägarna samt övrig regional närvaro. Därtill finns det en stor grupp fiskeguider och övriga som jobbar inom fiskeribranschen. Som målgrupp har fiskeriområdena således nästan en fjärdedel av hela den finländska befolkningen, men lokalt sett är målgruppen givetvis mindre. De finländska kommersiella fiskarna delas in i två olika grupper och sammanlagt finns det över 3 400 kommersiella fiskare i Finland. Det är ändå bra att man alltid har målsättningar för sin kommunikation som är bunden till övriga verksamhetsmål. Nätsidornas adress Kommunikation i fokus En stor del av människorna vet inte vad ett fiskeriområde är. Kommunikation är långsiktigt arbete som var och en gör med egen prägel. En del av fiskeriområdena har ännu föråldrade nätsidor. I fiskeriområdets kommunikation är det bra att hålla detta i minnet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 F iskeriområdenas kommunikation är både ett viktigt och aktuellt tema. Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar, det är med andra ord inte fråga om frivilligeller hobbyverksamhet. Målgrupper och målsättningar Enligt färsk forskning fiskar över en fjärdedel av finländarna. Kommunikation är i grund och botten något mycket vardagligt och vanligt. Fiskeriområdena inledde sin verksamhet i börja av 2019 och för många är fiskeriområdena ännu obekanta aktörer. Det viktigaste är rätt inställning och mod att även testa nya saker. TEXT ELINA PUSAA, SUOMENSELÄN OCH KOKEMÄENJOEN YLÄOSAN FISKERIOMRÅDEN FOTO ELINA PUSAA. Att få nätsidorna i skick kan räknas som baskommunikation. Då man tittar närmare på olika åldersgrupper är fiske mest populärt bland 10?–?17-åringar, där nästan hälften uppger att de fiskar. Baskommunikationen i skick Fiskeriområdets första målsättning är att skapa en välvillig inställning och önskan om att få kommunikationen i skick bland de som aktivt deltar i fiskeriområdets verksamhet. Det är viktigt att vara medveten om var, när och hur man kommunicerar – och vem som ansvarar för kommunikationen. Genom kommunikation av olika slag kan man både aktivera medlemmarna och göra fiskeriområdena mer kända bland allmänheten. Till detta kan man endera använda egna resurser om sådana finns eller så kan man ansöka om projektmedel
Kommunikationsplan Centralförbundet för Fiskerihushållningen har en modell på en kommunikationsplans samt annat matnyttigt material på sina hemsidor som fiskeriområdet kan använda sig av. På delägarlagsstämmor är det bra att påminna om fiskeriområdets nätsidor och andra kommunikationskanaler. Men även nätsidor och tryckt media har fortfarande en egen roll att spela i kommunikationspusslet. Olika verktyg för grafisk design finns likaså gratis att använda. Plötsligt märker man att sociala media samlar fler följare och att man når fler människor. Det finns gott om innehåll gällande fiske att hitta på nätet på både finska och svenska och man kan även samarbeta med olika innehållsproducenter. Viktigast av allt är samarbete All kommunikation sker i samarbete med andra människor och samfund. Med tiden leder det här till att information om fisketillståndsförsäljning, regionala fiskebegränsningar och annan information byggs på och hålls uppdaterad. Det är viktigt att hålla sin nätsida och eventuell social media uppdaterad och relevant. Med en god attityd och önskan att kommunicera vågar man också pröva på nya metoder. Kommunikationen får större spridning och effekt genom samarbete och totala nyttan växer. All kommunikativ verksamhet kräver att inställningen är rätt och att man gemensamt kommer överens om att ställa kommunikationen i fokus. Egna bilder i sociala media Användningen av sociala media fortsätter växa bland alla finländare i åldersgruppen 16 – 89 år. I kommunikationen är inte det viktigaste att bara sprida kunskap eller information, utan också att skapa en gemensam förståelse för saker. Uppmuntra alla att ta egna bilder och dela med sig av dem. Då man har skapat de första kontakterna är det viktigt att lokala aktörer frikostigt delar med sig av informationen. Då fiskeriområdet samarbetar med delägarlag, fiskeföreningar, branschfolk, medborgare och myndigheter ger det synlighet för fiskerihushållningen i hela landet. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 MINNESLISTA FÖR FISKERIOMRÅDETS KOMMUNIKATION • Se till att nätsidorna är uppdaterade • Se till att KALPA och övriga kontaktuppgifter är uppdaterade • Gör upp en kommunikationsplan och följ planen • Ta i bruk och använd sociala media • Fördela kommunikationsuppgifterna • Håll kommunikationen uppdaterad och relevant bör göras känd och har man social media gäller det att börja samla följare. På både nätsidorna och sociala media produceras materialet av egna aktörer. Alla kommunicerar med egen stil. Fiskeriområdet kan välja att själv sköta sin kommunikation eller köpa in tjänsten tillsammans med andra fiskeriområden. För foton och videon finns det också olika bildbanker man kan använda sig av. För tillfället använder redan över 70 procent sociala media. Kommunikation är långsiktigt arbete som kräver aktiva och mångsidiga insatser av alla inblandade. Ett bra tips är att i slutet av fiskeriområdets e-postmeddelanden skriva in adresserna till fiskeriområdets nätsidor och sociala media. En dialog med hjälp av olika slags kommunikation formar ett fiskeriområde som är både trovärdigt och proffsigt och som svarar på både de krav och förväntningar som lagstiftningen och det omgivande samhället ställer på fiskeriområdet.
Färnan föredrar strömmande näringsrika vattendrag, men påträffas även i sjöar och hos oss även längs med kusten. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21. 6 De nykläckta ynglen är genomskinliga och cirka 5–6 millimeter långa. Under lektid får hanarna och ibland också honorna vårtutskott på huvudet och främre delen av kroppen. 5 Färnan leker i strömvatten och leken infaller från slutet av maj till början av juni. I England har färnan lidit av föreorenade vatten, och där sätter man ut av fisken för att stöda bestånden, då den på sina håll är en populär sportfisk. Man kan lätt observera matstunderna från stränderna. Vandringen omfattar främst sträckor mellan åoch älvmynningar och själva vattendraget. Färnan finns längs kusten och i en del sjöar i närheten av åmynningar. De första dagarna lever ynglen fästa vid vattenvegetationen, men efter att de använt upp sin gulesäck beger de sig av i stim. 8 Den äldsta färna som påträffats och åldersbestämts fiskades i Lomijoki, var 24–25 år gammal och vägde 1,75 kilo. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 21 10 FAKTA 10 fakta om färna TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO SHUTTERSTOCK Färnan (Leuciscus cephalus) hör till våra mer ovanliga mörtfiskar. 4 Färnan nappar föda som flyter förbi i strömvattnen både synligt och ljudligt. Det här är alltså en bra minnesregel för att känna igen färnan. 10 Färnan är en mångsidig matfisk och den smakar mycket gott som rökt, gravad eller stekt. 2 Färnan klassificeras som en vandringsfisk, men den gör rätt så korta vandringar. Finlands rekordfärna vägde 3,27 kilo. 1 Färnan hör till mörtfiskarna och är en fisk som främst trivs i strömvatten. I övrigt finns färnan i nästan hela mellersta och södra Europa. 3 Färnan har en konvex (utåtbuktande) analfena, övriga mörtfiskar har en konkav. Färnan övervintrar i havet eller sjön och återvänder till åarna och älvarna på våren då det är dags för lek. 9 Färnan är en populär sportfisk, för den är en stark och kraftig fisk. 7 Färnan växer rätt så långsamt, som 5-åring är den cirka 20 centimeter lång, men det finns stora regionala skillnader i tillväxt. Färna fiskas främst med fluga, drag eller med metspö. Kumo älv är den nordligaste älven var färnan har påträffats
22 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Det här stör fiskens syretillgång och reglering av vätskebalansen vilket ses i fiskens simbeteende. Klimatförändringen medför ytterligare utmaningar i bekäpningen av vattenmögel då varmare vatten ökar fiskarnas stress och förekomsten av olika sjukdomar samtidigt som vattentemperaturerna hålls gynnsamma för vattenmögel en allt större del av året. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Vattenmögel – ett hot mot våra laxfiskar Vattenmögel orsakar problem för både moderfiskbestånd och sättfisk och har under senaste år även ställt till problem för den vilda Östersjölaxen. An efter att vattenmögelhyferna breder ut sig skadas fiskens hud och andra organ. Vattenmögelangreppet kan leda till att fisken dör. TEXT LAURA HÄRKÖNEN, NATURRESURSINSTITUTET OCH TIINA KORKEA-AHO, LIVSMEDELSVERKET VATTENMÖGEL INFEKTERAR FISK Vattenmögel växer som bomullsliknande påväxt på laxens hud och fenor
Ju mer angripen fisk det finns, desto mer sporer finns det i vattnet, och desto mer sannolikt blir det att även andra fiskindivider smittas. Laxarnas hälsotillstånd har följts upp under flera år och man har inte lyckats identifiera en enskild sjukdomsalstrare eller orsak till laxarnas dåliga tillstånd. Därtill kan olika bakterier och yttre parasiter förorsaka hudskador som exponerar fisken för vattenmögel. En sjukdom förorsakad av Saprolegnia parasitica -vattenmögel anses ofta vara en sekundär dödsorsak för den drabbar fisken via hudskador eller när fiskens naturliga motståndskraft på annat sätt är försvagad. Vattenmögel ställer också till problem i Ule älv, där en ökad förekomst av sjukdomen har inverkat på mängden lax som ska överflyttas. I naturvatten är vattenmögel ett problem för lekvandrande laxfisk under hösten då vattnen svalnar. Förekomst av vattenmögel Massdöd av laxfiskar, där vattenmögel har identifierats som en delfaktor, har ökat runt om i världen. Hos de insjuknade laxarna i Torne älv har man påträffat hudskador förorsakade av i synnerhet fiske och rovdjur. Könsmognad och fortplantning försvagar fiskens motståndskraft, då fiskens resurser går åt till att producera könsceller. Vattenmögel förekommer både under varmoch kallvattenperioden. I odlingsanläggningar ökar hantering av fisk i känsliga livsstadier samt odling i täta stim förekomsten av JU H A PI ES KÄ Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23. I gynnsamma förhållanden fortplantar sig S. Därtill förorsakar vattenmögel osäkerheter i tillgången på sättfisk. Under senaste år har det också rapporterats om kraftiga vattenmögelangrepp hos Östersjölax. Smittotopparna infaller under sommaren och hösten, då kraftiga temperaturväxlingar utsätter fiskarna för stress. Speciellt besvärlig är situationen för den hotade insjölaxen. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 23 M AL IN LÖ N N RO TH , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G V attenmögel förorsakad av algsvampen Saprolegnia har väckt oro för laxfiskstammarnas hälsa i Finland. Vattenmögel har redan en längre tid orsakat problem inom fiskodlingen och är ett hot mot både moderfiskbestånd och sättfiskproduktion. Vattenmögelskadorna på moderfiskbeståndet försvagar ytterligare den snäva genetiska variation man har i beståndet. Vattenmögelpåväxten på en enskild fisk kan sprida ut hundratusentals sporer i det omgivande vattnet. Vattenmögel angriper vanligtvis inte friska fiskar i god kondition. Inom vattenbruk har vattenmögel skadliga effekter på fiskarnas välmående och på de laxoch öringbestånds livskraft som stöds genom utplantering. Faktorer som exponerar fisk för vattenmögel Fiskens yta skyddas av ett slemskikt som förhindrar sjukdomsalstrare att nå huden. parasitica effektivt. I Torne älv har man sedan år 2014 påträffat insjuknade laxar, som man har börjat kalla zombielaxar på grund av deras irrande simstil och speciella utseende på grund av vattenmögelangrepp
De fysiologiska förändringar som sker när fisken börjar förbereda sig på havsvandring sänker fiskens immunförsvar och motståndskraft mot exempelvis vattenmögel. För att kunna förutse ökat sjukdomstryck håller man bland annat på att utveckla DNA-metoder för att kunna upptäcka vattenmögel. Moderfisk insjuknar i synnerhet under hösten i samband med könsmognad och hantering i samband med tillvaratagandet av rom och mjölke. Vårdåtgärderna kan förbli effektlösa i det skede då sjukdomsbilden redan syns i fiskbeståndet och har fått en stor utbredning. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 1. För naturfisk kan man påverka fiskemetoder så att de inte ger upphov till, eller minskar hudskadorna. Det är alltså att vänta att sjukdomstrycket från vattenmögel kommer att hållas på en hög nivå även i framtiden. I odlingsförhållanden har man också påträffat vattenmögel hos abborre och gös. parasitica påträffat olika stammar som möjligtvis särskiljer sig i hur lätt de förorsakar sjukdom samt förekommer i samband med andra sjukdomsalstrare. Därtill ska man undvika att hantera fisk under de tidpunkter som är gynnsamma för vattenmögel, det vill säga vid temperaturväxlingar. De varmare vatten som klimatförändringen medför innebär mer utmaningar, då uppvärmningen ökar fiskarnas stress och förekomsten av olika sjukdomar. Den vanligaste patogeniska art som påträffas hos våra laxfiskar (lax, öring, sik och regnbåge) är Saprolegnia parasitica. Dessa faktorer ökar stressen hos fisken och försvagar på så sätt motståndskraften samtidigt som det utsätter fisken för hudskador och övriga sjukdomsalstrare. Då sjukdomstrycket ökar ska man försöka hindra spridningen av sjukdomen. Därtill förutspås vattentemperaturerna under vår och höst hållas på nivåer lämpliga för vattenmögel under längre perioder än tidigare. Som en del av bekämpningen borde man utveckla olika lösningar kring vattenföring och vattenkvalitet, så att man också kan hindra att vattenmögel sprids i vatten utanför anläggningen. Havslaxyngel angripen av vattenmögel. SAPROLEGNIA PARASITICA Vattenmögel är ett trivialnamn för algsvampar som hör till Oomycetes-klassen. I naturvatten och odlingsanläggningar har man lagt märke till att det finns stora variationer i förekomsten av vattenmögel mellan åren. Även 2–3 åriga sättyngel angrips lätt. Det behövs ännu forskning för att ta reda på hur mycket det förekommer vattenmögel bland sättfisken efter utplantering och om förekomsten särskiljer sig från naturfisken. Saprolegnia -släktets vattenmögelarter kan vara patogeniska, det vill säga förorsaka sjukdom hos laxfiskar. Bekämpning av vattenmögel Typiskt för vattenmögel är att det är svårt att motarbeta sjukdomen eftersom förekomsten hänger ihop med många faktorer i fiskens liv. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 1 LA U RA H ÄR KÖ N EN vattenmögelinfektioner. I anläggningar kan man minska på vattenmögelrisken genom att motarbeta primära sjukdomsalstrare och parasiter. De förekommer i sötvatten runt om världen. Ynglens smittobenägenhet hänger ofta ihop med kraftiga temperaturväxlingar under våren samtidigt som ynglen når vandringsstadiet och den stress som hänger ihop med det här livsskedet. Där olika fiskarter och -stammar är olika känsliga för vattenmögelangrepp, har man hos S. I dagsläget koncentreras bekämpningen av vattenmögel på förebyggande åtgärder
NÄR ETT NYTT verksamhetsår står för dörren kan det vara på sin plats att se över de olika tillstånd man som fiskerättsinnehavare erbjuder. Innehavaren av området (= fiskerättsinnehavarna) har även uppstädningsskyldighet, om tillställningen arrangeras med hens samtycke och arrangören försummar sin skyldighet. EN FISKFÅNGST BLIR till avfall först vid det skede som den överges och då fördelas uppstädningsansvaret enligt det som beskrivits ovan. Rasmus Åkerblom Centralförbundet för Fiskerihushållning Från fångst till avfall. Det står i fiskerättsinnehavarens eget intresse att redan då man avtalar om tävlingstillstånd se över den här frågan. Kommunens myndigheter ansvarar för rådgivningen i avfallsärenden och är den instans som kan erbjuda råd om man är ute i god tid. Det här gäller oberoende om det handlar om egen verksamhet eller är en tillställning man givit tillstånd för. ÄVEN OM MAN KUNDE utgå från att varje deltagare i exempelvis pimpeltävlingar själv står för hantering och användning av fångsten, är det ändå på sin plats för vattenägaren att se till att fångst inte överges i naturen. Ta alltså upp frågan om eventuella avfall i god tid när det gäller fisketävlingar, så nås bästa möjliga resultat och i bästa fall uppmuntras olika parter att bygga vidare på samarbetet kring våra fiskevatten och deras välfärd. Om det inte kan utredas vem som har skräpat ned, eller uppstädningsskyldighet inte uppfylls, övergår skyldigheten att städa upp på arrangören om området skräpats ned till följd av tillställningen. I sista hand är det den kommunala miljövårdsmyndigheten som kan ålägga den som ska städa upp att fullgöra sin uppstädningsskyldighet. På vintern kan det bli aktuellt med pimpeltävlingar, och då gäller det att på förhand fundera hur man handskas med det skräp som uppkommer när en större mängd människor samlas och den fisk som fås som fångst. Då man agerar proaktivt kan man möjliggöra att fångsten tillvaratas så att den inte blir avfall överhuvudtaget. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 25 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. I första hand är det den som har skräpat ned som ska avlägsna det nedskräpande föremålet eller ämnet och städa upp det nedskräpade området. Då gäller det att vara i kontakt med kommunalveterinären som enligt lagen om animaliska biprodukter har i uppdrag att föra register över platser för utfodring med kadaver. Det kan även vara på sin plats att kolla upp vilka krav annan lagstiftning ställer, om man exempelvis ordnar fisketävlingar. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Ett alternativ för större fiskfångster som det inte finns annan användning för är att använda den för utfodring. AVFALLSLAGENS NEDSKRÄFPNINGFÖRBUD utgår från att det inte får lämnas avfall, överges andra föremål eller ämnen släppas ut så att det blir osnyggt, landskapet förfulas, trivseln minskar, eller det blir risk för skador eller någon annan jämförbar risk eller olägenhet
TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING 26 • Fiskeritidskrift för Finland 1. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Får det lov att vara 250 eller 6 000 hektar. Samtidigt har man kunnat skapa goda fiskemöjligheter, utvecklat fisketillståndssystemen och delägarlagens elektroniska tjänster. Alla inblandade har varit mer än nöjda. I södra Savolax har man under en kort tid fått till stånd flera stora delägarlag
De saimenvikaravtal som delägarlagen ingått kan på sina håll höja intäkterna till fyra euro per hektar. TA PI O G U ST AF SS O N , CE N TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G ”De nya delägarlagen är i medeltal 6 000 hektar stora, då de i början av 2000-talet var bara 250 hektar. Fiskarna och vattenägarna har varit mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och möjligheter att främja fiske (medeltal 4,4, skala 0–5). Alla har varit nöjda och delägarlaget uppmuntrar till fiske”. Förändringen är enorm. Över 1 000 mindre delägarlag är ett minne blott.”. Alla nya delägarlag har internetsidor, och fisketillståndskartor vid försäljningsställena och på nätet. Fiskeribiolog Teemu Hentinen på Norra Savolax NTM-central berättar att det är mycket viktigt med öppen och ärlig kommunikation, både då man inleder sammanslagningsprocesserna och under processens gång. Då delägarlaget är större behöver inte trålaren komma så att säga fast i de egna stränderna och det är lättare att acceptera fisket. Till exempel Keski-Puula delägarlag, omfattande 19?000 hektar, beviljar tre tråltillstånd. De stora delägarlagen har en modern verksamhet och en ekonomi som står på stadig grund. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 27 E tt splittrat vattenägande försvårar ordnandet av fisket och fiskevård runt om i Finland. Nöjda vattenägare och fiskare I södra Savolax har man via olika projekt gjort delägarlagssammanslagningar sedan 2013. I södra Savolax har man de senaste 10 åren skapat cirka 30 stora delägarlag, vars sammanlagda vattenarel uppgår till cirka 200 000 hektar. I mindre delägarlag har inget av detta varit möjligt och ur fiskarens synvinkel har det varit svårt att få information om delägarlagsverksamheten och tillståndsförsäljningen. Man använder också mer pengar än tidigare på fiskeövervakning. I den största sammanslagningsprocessen gick 60 delägarlag samman för att bättre kunna utveckla fisket och över 1 000 mindre delägarlag är ett minne blott. Nu har vi kunnat satsa på vattenoch fiskevård. En god ekonomi lägger grunden för all verksamhet Norra Savolax NTM-central genomförde sommaren 2022 en enkät riktad till de nya delägarlagen och sammanlagt fick de 17 svar, motsvarande 120 000 hektar vatten. I medeltal avkastar ägarersättningarna och fisketillståndsintäkterna cirka 2 euro per hektar. De större delägarlagen har årliga inkomster på över 40 000 euro, varav fiskeintäkternas andel är cirka 20 000 euro. En respondent uttryckte fördelarna med sammanslagningarna så här: ”Utgifterna är de samma som i ett litet delägarlag. Större delägarlag kan tänka i större banor, så som hur man ska trygga tillgången på inhemsk fisk. De som svarade på enkäten konstaterade att det varit viktigt med projektpengar och att sammanslagningarna lyckats bra eller mycket bra (medeltal 4,2, skala 0–5). Människorna tänker ofta på saken ur sin egen synvinkel, som individ. ”Delägarnas gemensamma rädsla är huruvida det egna ägandet förändras på något sätt. De stora delägarlagen avkastar cirka 1–4 euro per hektar, varav 20–70 procent kommer från fisketillståndsintäkter och resten består av övriga intäkter, så som ägarersättningar och saimenvikarersättningar. Största utgiftsposterna är fiskutsättningar och olika projekt. Anmärkningsvärt är att det inte inkom någon negativ respons överhuvudtaget. Alla fiskare drar nytta av större delägarlag I den här enkäten frågades inte om tillstånd för kommersiellt fiske, men Hentinen har en känsla att delägarlagen funderat på alla tillståndsfrågor, inklusive tillstånd för kommersiellt fiske, redan i samband med sammanslagningsprocessen. I södra Savolax har vattenägarna och fiskeriområdena varit välvilligt inställda till sammanslagningar och under de senaste 10 åren har man fått till stånd mer sammanslagningar här än i resten av Finland sammanlagt. De nya delägarlagen är i medeltal 6 000 hektar stora, då de ännu i början av 2000-talet var bara 250 hektar. Projektpersonalens insats utvärderades som viktig i att projekten roddes lyckat i hamn. I ett större gäng breddas sedan tankesättet, man tänker ur delägarlagsperspektiv, eller till och med större”, konstaterar Hentinen. I det följande ska vi bena igenom resultaten från enkäten
Pohjois-Haukivesi delägarlag har till och med skaffat tre ismaskiner som de har placerat ut på olika håll i delägarlaget för fiskarna att använda. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Mer pengar till fiskeövervakningen De nya stora delägarlagen har också mer pengar att använda till fiskeövervakning. Möjligt att genomföra större projekt I enkäten frågade man också om delägarlagen har sökt projektfinansiering. Man har sonderat intresset att fungera som fiskeövervakningen bland delägarna och de som varit intresserade har kunnat gå på fiskeövervakningskurs och avlägga prov. Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp ett fiskerihushållningsprogram inför riksdagsvalet våren 2023. Ekonomiskt stöd till sammanslagning av delägarlag skulle erbjuda en lösning på bägge problemen. De nya större delägarlagen har även varit en utveckling i rätt riktning för det kommersiella fisket. Så här inför riksdagsvalet är det viktigt att vi alla aktivt för fram frågor gällande vattenägo och vattnens tillstånd och hur vi kan tackla dessa utmaningar. Skillnaden mellan små och stora delägarlag är ändå markant. Så som med fisketillstånden har man ofta kommit överens om fiskeövervakningen redan i samband med sammanslagningsprocessen. Variationen är stor, men tills vidare har de flesta inte ansökt om projektfinansiering. Däremot har det inte inkommit ansökningar från små delägarlag. Riksdagsval på kommande, är du redo. Programmet innehåller tre målsättningar viktiga för den finländska fiskerihushållningen: fortsättning på programmet för främjande av inhemsk fisk, förbättring av delägarlagens verksamhetsförutsättningar och sist men inte minst, en utvidgning av gruppen som erlägger fiskevårdsavgift. I södra Savolax har delägarlagen bland annat byggt båtramper till glädje för båtfolket och fiskare. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Till exempel i Kyyvesi hade man tidigare bara en fiskeövervakare, nu har man sex. Å andra sidan kan stora delägarlag ha så gott om egna pengar att de kan genomföra projekt på egen hand. Enligt Hentinen har flera stora delägarlag flitigt ansökt om pengar från NTM-centralen, såväl från miljösidan som fisksidan. Splittrade, små vattenområden och en åldrande ägarstruktur är utmaningar för delägarlagsverksamheten
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 29
I den här artikeln presenterar artikelförfattarna sina tankar kring vilken slags information fiskeriområdena i framtiden skulle behöva tillgång till. Vid sidan av sommargamla yngel planterar man numera ut alltmer sik som nykläckt. Fortplantningsområdena är i nyckelställning Man skulle bättre behöva känna till kustarternas, så som abborrens, gösens och gäddans, fortplantningsområden än vad nu är fallet. Samtidigt kunde man kartlägga lämpliga områden som skulle vara i behov av restaurering för att lämpa sig som lekområden, så som glon som håller på att växa igen. F iskeriområdenas första nyttjandeoch vårdplaner börjar till stor del vara färdiga. I det här sammanhanget kunde också Centralförbundet för Fiskerihushållning och dess medlemsförbund ta en aktiv roll. Det finns också ett intresse att undersöka lakoch gösutsättningarnas avkastning, men för deras del finns det inte ett lika tydligt kompensationsbehov på grund av mänsklig aktivitet, som det finns för vandringssiken. Bristen på information är ändå en betydande faktor som försvagar möjligheterna att fatta välgrundade beslut gällande fiskevård. Arbetet kunde genomföras med projektfinansiering i samarbete med några olika fiskeriområden längs kusten, så att resultaten kunde tillämpas inom alla fiskeriområden och vara till hjälp då man planerar utplanteringsålägganden. Det skulle löna sig för fiskeriområdena att aktivera sig i den här frågan och tillsammans ansöka om gemensam projektfinansiering, till exempel så att man vid behov kan köpa jobbet av en utomstående aktör. Antti Lappalainen och Sanna Kuningas vid Naturresursinstitutet har gått igenom kusten nyttjandeoch vårdplaner och ger nu sin syn på informationsbehoven och arbetsfördelningen. Som grund finns både fakta som samlats in i VELMU -projektet samt lokala uppgifter, men informationens tillförlitlighet skulle behöva kollas upp genom fältundersökningar. Det skulle behövas information om de olika sikformernas och -stammarnas andel i fångsterna samt hur utsättningarna avkastar, något som även konstateras i flera av nyttjandeoch vårdplanerna. Det här är en metod som är närmare den naturliga livscykeln och som inte heller är så känslig för varmare sommartemperaturer, i motsats till odling i naturnäringsdammar. Informationen behövs för att planera fiskebegränsningar under lektid, för att skydda lekområdena från miljöskadliga projekt samt för att minska skarvens inverkan på fiskbestånden. Man kunde också utreda vilka möjligheter det finns att motivera markägare att delta i restaureringsarbeten. I undersökningar där man märker sättfisk tar det år innan man får resultat. Hur avkastar utplanteringarna. TEXT ANTTI LAPPALAINEN OCH SANNA KUNINGAS, NATURRESURSINSTITUTET. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Det behövs mer information! Vilken ny info behövs i fiskeriområdet för att planera åtgärder för fiskbestånden och fisket. Uppgiften skulle lämpa sig för Naturresursinstitutet. Kunde en möjlighet vara att fiskeriområdena resultatbaserat skulle styra fiskevårdsavgiftsmedel till sådana ägare som förverkligar restaureringsåtgärder
Info om hur utsättningarna avkastar behövs för att kunna planera utsättningarna bättre. Information om verksamhetsmodeller för kommersiella fisket behövs för rekrytera nya kommersiella fiskare och trygga tillgången på inhemsk fisk. Naturresursinstitutets specialforskare Sanna Kuningas håller på att kartlägga gäddans fortplantningsområden. Info om områden i behov av restaurering behövs för att förbättra fiskens lekmöjligheter. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 31 INFO BEHÖVS FÖR ATT FATTA VÄLGRUNDADE BESLUT Info om fortplantningsområden behövs för att skydda lekområden och fatta beslut om fiskeförbudsområden. Information om fördelarna med samtillståndsområden behövs för att sparra grundandet av större samtillståndsområden. Info om makviddsreglering behövs för att kunna sammanjämka skydd av en art och fisket av andra arter. Bilden är tagen i augusti 2022, i slutet av den första växtperioden efter restaureringen. Information om fritidsfiskets fångster behövs för att veta hur områdets fiskresurser används och för att utvärdera utsättningarnas lönsamhet. AN TT I LA PP AL AI N EN Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31. Efter restaureringen finns det en 3 100 m 2 gäddfabrik i Gustavs, vars botten liggen cirka 35 centimeter lägre än havsvattenståndet
Att ta fram dylik information skulle vara en naturlig uppgift för Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation. Förutom dessa skulle det bland annat vara viktigt att fundera på förutsättningarna för att rekrytera nya fiskare till branschen. Intresset för samtillståndsområden kunde öka om fiskeriområdena skulle få konkreta exempel och uträkningar på vilken slags avkastning man kunde få genom att utvidga samtillståndsområdena eller fiskeguideverksamheten längs kusten. Det är fråga om viktig basdata om hur områdets fiskresurser används och är även viktig information då man utvärderar utsättningarnas lönsamhet. En dellösning på det här problemet kunde vara att för i synnerhet fritidsfisket utveckla fångstsäkra och lättanvända redskap av katsaeller ryssjetyp. Det anses ofta vara ett allmänt problem att de maskviddsbegränsningar som fastställs för att skydda sik och gös, försvårar fisket efter i synnerhet abborre. I nästan varje nyttjandeoch vårdplan konstateras det att det behövs bättre information om fritidsfisket, i synnerhet fritidsfiskets fångster. Kanske kunde en liknande modell fungera även i Finland, där största delen av fisken fångas av de som avlägger fiskevårdsavgift. Fiskeriområdena kunde ha en central roll i att utreda vilka hinder och förutsättningar det finns tillsammans med fiskarorganisationerna. Arbetet har genomförts som en del av fiskerihushållningens miljöprogram finansierat av Europeiska havsoch fiskerifonden. För tillfället har fiskeriområdena väldigt varierande rekommendationer och begränsningar, eller så har de inga begräsningar överhuvudtaget. Kommersiella fiskets verksamhetsförutsättningar Förbättrandet av de kommersiella fiskarnas verksamhetsförutsättningar ses i nyttjandeoch vårdplanerna som en viktig målsättning, men bland åtgärderna finns främst uppräknat säl och skarv. Naturresursinstitutet följer upp tillståndet för kustens viktigaste fiskbestånd och försöker i flera olika projekt ta fram lösningar på hur man kan utvärdera fiskereglering och fiskets hållbarhet. I Estland har man ett rätt så välfungerande system, där man i samband med att man förnyar sitt fiskekort måste anmäla föregående års fångster. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Fiskereglering Det behövs mer pålitlig information och allmänt accepterade modeller för maskviddsreglering. Det förblir ändå aningen oklart om det finns ett genuint intresse för samtillståndsområden längs kusten. Information om fritidsfisket Lag om fiske förutsätter att man i nyttjandeoch vårdplanerna lyfter upp utvecklandet av samtillståndsområden som en egen punkt. Omakala-applikationen skulle komplettera helheten. TA PI O G U ST AF SS O N. Ett dylikt arrangemang skulle snabbt förbättra kvaliteten på fångstuppgifterna märkbart. Det behövs bättre information om fritidsfiskets fångster. I huvudstadsregionen håller man på att inleda ett ”experiment” där det minsta tillåtna knutavståndet i fisket efter fjällfisk kommer att vara 55 mm inom hela området. Blandfisket av olika sikstammar i synnerhet i Kvarken försvårar sikfiskeregleringen
Lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. Ger information om hur man ska sköta förvaltningen och beslutsfattandet inom delägarlagen i enlighet med lagen om samfälligheter. Pris: 5 €. Pris: 15 € Beställ nu! DELÄGARLAGETS HANDBOK Handbok för alla verksamma inom delägarlag. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 33 CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Svenska handböcker på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. Pris: 15 € INTRESSEBEVAKNING Information om lagstiftning som påverkar nyttjandet av vattenområden samt om tillståndsförfarandet i miljöprojekt samt exempel på vad vattenägaren kan göra i olika situationer
I tabellen på följande sida kan du se hur fördelningen av fiskevårdsavgifterna har utvecklats mellan åren 2017–2023. Vattenägarna ersätts för detta ur fiskevårdsavgiftsmedlen. Fiskerirådgivning Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation och Centralförbundet för Fiskerihushållning jämte medlemsförbund får finansiering för fiskerirådgivning. Systemet håller nu på att vittra sönder på grund av att 65 år fyllda fiskare är befriade från att avlägga fiskevårdsavgiften. Fiskevårdsavgiften är fiskerihushållningens motor Låt oss ta en titt på vad allt fiskevårdsavgiften ska räcka till. Fiskerihushållningens finansieringsgrund och samtidigt grunden för vården och upprätthållandet av fiskevattnen, bygger på fiskevårdsavgiften. 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Främjande av fiskerihushållningen Finansiering av regionala och landsomfattande projekt gällande bland annat restaureringar, fiske som hobby och fiskeövervakning. Att ta bort den övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften eller att höja den kräver ändå ett tydligt politiskt beslut och därför finns denna målsättning med i Centralförbundet för Fiskerihushållnings valprogram inför riksdagsvalet 2023. Fiskeriområdesverksamhet Kostnaderna för fiskeriområdenas verksamhet täcks delvis med fiskevårdsavgiftsmedel. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 1 A v de som fiskar har cirka en fjärdedel fyllt 65 år och på grund av den finländska befolkningens åldersstruktur är andelen dessutom växande. Även 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift eller åldersgränsen höjas till 70 år. Lagen om fiske har som syfte att trygga fiskbestånden och fiskemöjligheterna, medan fiskevårdsavgifterna finansierar kalaset. Användningsändamålen finns inskrivna i lag om fiske 82 §. Vi står ändå inför en ohållbar ekvation där allt färre fiskare står för upprätthållandet av systemet.. Fiskeriområdena är skyldiga att göra upp och verkställa en nyttjandeoch vårdplan för sitt område. I ett allt tuffare finansieringsläge är det inte skäligt att befria fiskare från att betala fiskevårdsavgiften utgående från deras ålder. De pengar som flyter in i form av fiskevårdsavgifter återbetalas via statsbudgeten fisket till godo. Fiskerihushållningens register Med fiskevårdsavgiften finansierar man också fiskeriförvaltningens register så som Kalastusrajoitus.fi-sidan. Ägarersättningar Fiskevårdsavgiften berättigar till fiske med ett spö och bete i nästan hela Finland, oavsett vem som äger vattenområdet. Kostnader för uppbärandet av fiskevårdsavgiften En del av fiskevårdsavgifterna används för att finansiera betalningssystem och kommunikation gällande fiskevårdsavgiften
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 35 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Fördelning av fiskerihushållningens främjandemedel 2017-2023 Utvecklingen av ägarersättningar åren 2010-2023* * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop för åren 2010-2015 Utvecklingen av fiskeriområdenas finansiering 2010-2023* 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ägarersättningar 2 600 000 3 580 000 3 327 000 3 050 000 3 170 000 3 735 000 3 000 000 Fiskeriområdesverksamhet 1 295 000 1 435 000 1 309 000 1 186 000 1 235 000 1 450 000 1 480 000 Fiskerirådgivning 1 670 000 1 810 000 1 680 000 1 520 000 1 580 000 1 820 000 2 100 000 Främjande av fiskerihushållning 2 310 000 2 450 000 2 270 000 2 055 000 2 135 000 2 500 000 2 675 000 Kostnader för uppbärandet 700 000 700 000 700 000 650 000 680 000 800 000 800 000 Fiskerihushållningens register 125 000 125 000 100 000 100 000 100 000 120 000 120 000 Fisketurismprogram 300 000 600 000 Verkställande och forskning 600 000 500 000 1 000 000 Sammanlagt 8 700 000 10 100 000 10 286 000 9 161 000 9 400 000 11 725 000 10 775 000 *fiskeområden fram till år 2019
Vem har tillgång till delägarlagets elektroniska och pappersuppgifter. Å andra sidan är det skäl för var och en att känna till de vanligaste cyberrisker som man stöter på i vardagen. Lösenord Välj tillräckligt långa lösenord och förvara dem på ett säkert ställe. Hur skyddar man sig på bästa sätt mot cyberhot. Det lönar sig att använda sig av apparatens egna lösenordshanterare eller annan lösenordstjänst. TEXT TUOMAS HAUVALA, FÖRSVARSUTBILDNINGSFÖRENINGEN MPK CYBERSÄKERHETENS TOP 4 1. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 1 A lla som hanterar någon annans uppgifter eller pengar ska åtminstone på någon nivå vara medveten om att hanteringen av data är förknippad med olika slags risker och faror. Det här gäller också pappersarkiv. En fördel med den här övningen är att man samtidigt får ordning på sina papper och handlingar även i övrigt. Det är skäl att fundera på dessa frågor och skriva ner dem innan det värsta händer. För samfund gäller liknande regler, men man ska vara noggrann med exempelvis förfalskade e-postmeddelanden där man ber att fakturor ska betalas och komma ihåg att göra säkerhetskopior och skydda sina uppgifter, även på ett sätt som beaktar skydd av personuppgifter. Är suppleanterna ajour med vad som är på gång, eller är de bara namn på pappret. Cybersäkerhet – hemma och i samfund När man pratar om cybersäkerhet handlar det om helt vanliga saker, så som att man gör säkerhetskopior och aktar sig för bluffmeddelanden. Till cybersäkerhet hör att varje medborgare känner igen de vanligaste bluffsätten, använder sig av sunt bondförnuft när man rör sig på nätet och agerar med eftertänksamhet. 3. Trygga fortsatt verksamhet I delägarlag och andra föreningar och samfund är det också bra att sörja för att verksamheten kan fortsätta även i sådana fall där exempelvis delägarlagets funktionär oväntat blir sjuk eller till och med dör. Sunt bondförnuft Före du klickar vidare på olika reklammeddelanden, tänk efter först och kolla ursprunget! Även meddelanden från säkra avsändare kan innehålla säkerhetsrisker. Kort och gott betyder det här att då din apparat föreslår uppdatering, uppdaterar du! 2. Uppdateringar Håll alltid programmen i din dator, tablett och telefon uppdaterade. Cybersäkerhet är inte raketvetenskap, utan en vanlig medborgare kommer långt genom att beakta ovannämnda tre punkter. Säkerhetskopior Information och dokument ska kopieras och sparas på flera ställen. 4. Information om MPK:s cybersäkerhetskurser finns på adressen: https://mpk.fi/koulutukset/kyber-ja-informaatioturvallisuus/. Använd tvåstegsautentisering om möjligt. Om något verkar vara för bra för att vara sant, eller låter konstigt, är det ofta också det. Vem sköter verksamheten om något händer
SMS-bluffar är antagligen den vanligaste formen av cyberattack nuförtiden. I dessa lyckas man manövrera in sig på en redan existerande meddelandekedja och enda skillnaden här är att bluffmeddelandet har en blåfärgad länk. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 37 Hur ska man då skydda sig. Den som till exempel i misstag klickar på ett bankbluffmeddelande skyddas redan via sitt eget dataskydd med en dylik bild, som varnar för att det kan vara fråga om en farlig sida. Det vad som händer bakom länken varierar mycket. Det finns också allvarligare former av sms-bluffar, så som bankbluffar. I det här exemplet till Tuula leder länken till en rysk rulettsida (OBS! klicka aldrig själv på länkar i bluffmeddelanden!). Avsikten med bluffen är att få mottagaren att öppna länken i meddelandet
Till Pysäys uppgifter hör bland annat vattendragsrestaureringar och fiskeriekonomiska uppföljningar och undersökningar. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 1 PERSONNYTT MIKA AIKIO TILL STYRELSEN Mika Aikio från Utsjoki började vid årsskiftet som ny medlem i Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse, som representant för Lappland. Till hans arbetsbeskrivning hör markanvändning, förändringar inom markanvändning, planläggning, soloch vindkraft, samt landskapsoch rekreationsvärden. Som same ligger bland annat fiske i Tana älv nära hjärtat, men Aikio spenderar också mycket tid på fjällsjöarna under vår och höst. Han har tidigare jobbat som forskningsbiträde vid Jyväskylä universitet, vid Naturresursinstitutets fiskforskningsstation i Kajana, som praktikant i Saimen vattenskyddsförening samt som fiskehandledare vid Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation. Till utbildningen är Pysäys filosofie magister i akvatiska vetenskaper. Vattenägande och på så sätt fiskerätten är bunden till markägo, vilket är kopplingen till sakkunnig i Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse. JOONAS PYSÄYS TILL MELLERSTA FINLAND Joonas Pysäys började som fiskeribiolog vid Mellersta Finlands Fiskerihushållningscentral i november 2022. Till utbildningen är Ikonen skogsskötare specialiserad i skogsekonomi och -politik från Östra Finlands universitet. Ikonen jobbar vid Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK som sakkunnig inom markanvändning. Aikio besitter också erfarenhet från kommunalpolitiken. Fisket är bekant för Ikonen från Leppävesi, och även Toivakka delägarlags verksamhet är bekant för honom. Aikio sitter också med i arbetsgruppen för den finsk-norska arbetsgruppen för vården av laxbestånden i Tana älv och är suppleant i den norsk-finsk gränsvattenkommissionen. Aikio har suttit med i Utsjoki delägarlags styrelse i över tio år och han anser att det här har gett en bra inblick i fiskefrågor. Ikonen är hemma från Toivakka i Mellersta Finland. Att röra sig på vattnen och fiska är för Ikonen ett sätt att koppla av från en hektisk vardag. JUHO IKONEN TILL STYRELSEN Juho Ikonen började vid årsskiftet som ny sakkunnig i Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse. Sedan 2019 fungerar han som styrelseordförande för Tana fiskeriområde. Han har suttit fyra perioder i kommunfullmäktige och fungerar för tillfället som Utsjoki kommunfullmäktiges andra viceordförande. Pysäys gillar också att fiska mångsidigt på fritiden, bland annat flugfiske, pimpelfiske och karpmete hör till särintressena, liksom att binda flugor.
Vad kan dessa främmande arter ställa till med för besvär och vad kan vi göra. PE KK A TU U RI. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2023 Fortlöpande prenumeration 39 euro/år Tidsbunden prenumeration 40 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2023 Nr Material Utkommer 1 27.1 24.2 2 21.4 19.5 3 18.8 15.9 4 10.11 8.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2023 I NÄSTA NUMMER Nr 2/2023 utkommer 19.5 Puckellax, bäckröding, silverruda, solabborre och amursömnfisk. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel
Väsentligt minskat matsvinn, samarbete med lokala leverantörer och nya menyer hör till resultatet av vårt hållbarhetsarbete. Häng med på vår resa mot en mer hållbar och härlig värld. Östersjöns mest hållbara rederi Hållbara val är en del av all vår verksamhet, varje dag. I butikerna ombord hittar du kassen full med ekologiska alternativ, med allt från fräscha drycker till kosmetik och kläder. Think Smart – Go Red! Ekologiska upplevelser ombord En smaklig måltid hos oss gör gott både för magen och miljön. Vår hållbarhetsresa, som började redan på 80-talet, är en hjärtesak för oss. Välkommen ombord! Thinks Smart – Go Red. Det är vi glada och stolta över