Fiskeritidskrift för Finland 01/2024

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

Utvecklingsplan för fiskeövervakningen 1/2024
Pris: 15,90 € FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskelagstiftningen ur övervakningens synvinkel. Handboken har tyngdpunkt på artbestämning och förutom kännetecken beskrivs artens storlek, utbredning, liknande arter samt artnamnen på svenska och engelska. Pris: 15,90 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Boknyheter ahven.net/ tuotteet SUOMEN KALOJEN TUNNISTUSOPAS I handboken Suomen kalojen tunnistusopas presenteras alla i Finland permanent förekommande fiskarter, främmande arter och en del i Finland tillfälligt förekommande arter. Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält
Foto: Malin Lönnroth, CFF 22. Utgående från inkomna svar har en ny utvecklingsplan för fiskeövervakning uppgjorts. 22 Nina Helenius lotsar fiskeritjänsterna vid Egentliga Finlands NTM-central 28 Nytt nationellt fiskerinätverk 30 Helsingfors-Esbo fiskeriområde har nya fiskebestämmelser 32 Representanter och deltagare på stämmor 34 Hur kan fiskeövervakningen utvecklas. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 3 Innehåll 10 Rom och hanlaxar 16 Aktuella lagändringar 2024 18 Svagt laxår i Östersjön 20 ICES fångstrekommendation för lax vad är bakgrunden till den. Läs mer på sidan 34. 5 Ledaren 6 Notiser 25 10 fakta om fisk 26 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Centralförbundet för Fiskerihushållning gjorde i slutet av 2022 en enkät riktad till fiskeövervakare
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. Redskapsmärke 2024 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,26 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20,00 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Från och med nu kan också alla Fiskeritidskrifts prenumeranter läsa tidningens nya och tidigare publicerade nummer elektroniskt via Lehtiluukku. Samtidigt får man en tydlig arbetslista och kostnadsuppskattning för de åtgärder som behövs och som beslutsfattarna kan ta ställning till. I Södra Savolax har man under tio år framgångsrikt jobbat för att förbättra ägarstrukturen. Den splittrade ägarstrukturen och tynande verksamheten hos delägarlagen utgör därför en betydande utmaning. Om enbart den digitala tidningen passar ditt behov, kan den prenumereras till ett förmånligare pris antingen som en löpande prenumeration eller köpas som enskilda nummer via Lehtiluukku. I DETTA NUMMER av Fiskeritidskrift har vi samlat fler artiklar som berör delägarlag och fiskeriområden. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Fungerande och handlingskraftiga delägarlag utgör grunden för fiskerihushållningen och fiskevården”. Mer detaljerade instruktioner angående den digitala tidningen hittar du på sista uppslaget i detta nummer av Fiskeritidskrift. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 5 Fiskeritidskrift och vattenägande mot nya tider KÄRA LÄSARE! Det blir allt vanligare för traditionella tryckta tidningar att erbjuda möjligheten att läsa och prenumerera på tidningen även i digital form. Utredningen genomförs i samarbete med våra regionala medlemsorganisationer, fiskeriområden, den regionala fiskeriförvaltningen och Lantmäteriverket. Fungerande och handlingskraftiga delägarlag utgör grunden för fiskerihushållningen och fiskevården. Riksdagen beviljade Centralförbundet för Fiskerihushållning anslag för år 2024 för en utredning där behovet av sammanslagning av vattenområden bedöms regionvis, och där användningen av olika avtalsbaserade samarbetsmodeller övervägs som alternativ till sammanslagningar. Utredningen kommer att utgöra grunden för framtida regionala utvecklingsprojekt
Från och med juli ändras bestämmelserna om tillåtna avvikelser från den fångstuppskattning som ska registreras i loggboken. SKÄRPT KONTROLL AV KOMMERSIELLT HAVSFISKE Förordningen om ändring av kontrollsystemet för EU:s gemensamma fiskeripolitik trädde i kraft den 9.1.2024. Läs mer på nätsidan merijakalatalous.fi. I samband med jubileumsåret har också Velmus karttjänst förnyats. Förnyandet har gjorts utgående från användarrespons. Karttjänsten finns på adressen velmu.syke.fi. Mer information om projektet och dess innehåll ges an efter att projektet framskrider. I 20 år har man i Velmu samlat information om förekomsten av akvatiska naturtyper, arter och biotoper i Finlands havsområden. SH U TT ER ST O CK. Ändringarna kommer att tillämpas stegvis men vissa ändringar börjar tillämpas genast, så som regler om användningen av AIS-utrustning (Automatic Identification System) för fartyg som är längre än 15 meter. Utredningen genomförs i samarbete med våra regionala medlemsorganisationer, fiskeriområden, den regionala fiskeriförvaltningen och Lantmäteriverket. Velmus material har nyttjats av fiskeriområdena i samband med upprättandet av nyttjandeoch vårdplanerna, då det i Velmu även ingår information om fiskar. 100 000 Riksdagen beviljade Centralförbundet för Fiskerihushållning 100 000 euro för år 2024 för en utredning där behovet av sammanslagning av vattenområden bedöms regionvis, och där användningen av olika avtalsbaserade samarbetsmodeller övervägs som alternativ till sammanslagningar. Utredningen kommer att utgöra grunden för framtida regionala utvecklingsprojekt. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER Velmu fyller 20 år firar med ny karttjänst Inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur Velmu inleddes 2004 och fyller 20 år. Karttjänstens teknik har moderniserats och tjänsten har samtidigt fått ett nytt utseende. Uppgifterna i Velmu används för att fastställa behovet av att skydda havsområden, planera skötseln och utnyttjandet av naturskyddsområden, bedöma vilka arter och naturtyper som är hotade och för att planera havsområden. Samtidigt får man en tydlig arbetslista och kostnadsuppskattning för de åtgärder som behövs Risto Vesa har anställts att leda utredningen
Restaureringar av olika vatten, muddringar och slåtter, återställande av myrar samt fiskevård, tjänar alla både fiskbestånden, vattennaturen samt vattenoch strandfåglar då de utförs på rätt sätt. Mer info finns på mmm.fi/sotka SH U TT ER ST O CK SH U TT ER ST O CK Övergödning utgör ett allt större hot mot organismerna i Östersjön, men vid sidan av övergödningen har det uppstått nya problem som behöver lösas. Då man anlägger våtmarker kan man också skapa gäddfabriker.. Vattenoch strandfåglar gynnas ofta också av slåtter och fiske av mindre nyttjade arter. Vårens delägarstämmor är en bra plats att fundera på eventuella projekt kring temat. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 7 NOTISER DELÄGARLAGEN ÄR FINLANDS STÖRSTA FÅGELVATTENÄGARE Under senaste år har vattenrestaureringarna ökat genom utvidgad projektverksamhet och finansiering. En aktuell fråga är vindkraften till havs. Våtmarker ger både vattenskydd och mångsidiga livsmiljöer. Genom att utnyttja den insamlade informationen om havsnaturen är det möjligt att samordna olika intressen, säger man från Miljöministeriet. Samarbete mellan vattendelägarlag och privata vattenägare är en viktig del i SOTKA -projektet och Jägarförbundet basar för en del av projekthelheten. Jordoch skogsbruksministeriets projekt SOTKA går ut på att anlägga våtmarker, bygga ett nätverk av rastplatser, restaurera myrar och avrinningsområden samt att fånga små rovdjur. I våtmarken kan en fiskeriekonomisk synpunkt inkluderas, till exempel i form av en gäddfabrik. En livskraftig rovfiskpopulation minskar vattenfåglarnas konkurrens om föda med mörtfiskarna
En femtedel av strömmingen och över hälften av vassbuken landades i estniska och svenska hamnar, eftersom de landningshamnar som ligger närmast fiskeområdet oftast är belägna där. Dessa 27 – 40 meter långa fartyg fiskade i genomsnitt 175 dagar under året och landade fångsten både i Finland och i utlandet. ”Som helhetsförändring betyder det här en tillväxt på 6,4 % jämfört med 2022 och i euron 590?000 euro. Fångsterna var något större än året innan, men mindre än sedan millennieskiftet i genomsnitt. Av tillväxten i euron förklaras 70 % av att priserna höjdes (ca 415?000 euro) och resterande 30 % är organisk tillväxt som står för cirka 180000 euro”, berättar specialplanerare Jaakko Haapakoski på Forststyrelsen. Fiskevårdsavgifter för 9,9 miljoner euro Ifjol löstes 286??801. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 1 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F EN FJÄRDEDEL AV FISKEN LANDADES I UTLANDET 2023 Enligt Naturinstitutets snabbskattning uppgick den totala kommersiella finska havsfångsterna till 90 miljoner kilo år 2023. Minst tusen kilo strömming drogs upp av cirka 70 fartyg, av vilka 30 fiskade med trål och 40 med ryssja eller nät, berättar överaktuarie Pirkko Söderkultalahti på Naturresursinstitutet. Tio trålare drog upp två tredjedelar av fångsten. fiskevårdsavgifter in, vilket är en liten ökning från 2022. Antal inlösta fiskevårdsavgifter 2002 – 2015 (gamla lagen om fiske) och 2016 – 2023 (nya lagen om fiske). I år är priset för fiskevårdsavgiften samma som 2023, men övre åldersgränsen har höjts till 69 år. De kommersiella havsfångsterna bestod till 94 procent av strömming och vassbuk. Fisket är mycket koncentrerat. 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 In lö st a fis ke vå rd sa vg ift er (s t) Antal fiskevårdavgifter 2002-2023 Gamla lagen Nya lagen VE SA KA RT TU N EN , CF F. Merparten av fångsten bestod av strömming och vassbuk som tagits med trål till havs. I euron mätt närmar man sig redan 10 miljoners sträcket
Vi inventerar havsnaturen årligen, men den är fortfarande dåligt känd jämfört med landnaturen. Naturresursplanen för havsområdet finns på www.metsa.fi/havnrp. Jordoch skogsbruksministeriets förordning om avgifterna som gavs i slutet av december innehåller en rejäl höjning av avgifterna. Eftersom intresset för havsområdena har ökat kraftigt under de senaste åren tog Forststyrelsen ifjol i bruk naturresursplanering av havsområden. Området i naturresursplanen sträcker sig från Torneå till Vederlax. Vi vill att detta ska bevaras och att havet ska ge arbete, inkomster och livskraft till både de lokala och regionala ekonomierna, säger Hokkanen. Priserna har nu höjts tre år på raken. Förordningen gäller till slutet av 2027. Inventeringsuppgifterna och de nya skyddsområdena hjälper till att ta hand om och trygga värdefulla havsmiljöer. Naturresursplaneringen kompletterar Finlands nationella havsplanering för de områden som förvaltas av Forststyrelsen. Kärnan i naturresursplaneringen är samarbete, där olika intressegrupper för fram sina synpunkter och samordnar dem. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 9 NOTISER UNDERSTÖDSSYSTEMET FÖR HANTERING AV GRÅSÄLSHANAR FORTGÅR TILL 2027 Statsrådet beslöt 21.12.2023 förlänga giltighetstiden för förordningen om ett tidsbestämt understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. fiske och jakt. I skärgården och längs kusten finns det också en unik kultur som omfattar bl.a. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F PRISET FÖR SAMMANSLAGNINGAR HAR PÅ KORT TID HÖJTS MED 45 % Fastighetsförrättningsavgifterna för sammanslagning av samfällda områden, så som delägarlag, har igen höjts. Med beslutet om en förlängd giltighetstid genomförs skrivningarna i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram om utbudet av inhemsk fisk samt förbättrandet av verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske. – Klimatförändringen och naturförlusten hotar också havet. Inventeringsuppgifterna hjälper också till att placera till exempel havsbaserad vindkraft eller fiskodling så att de orsakar så lite skada på naturen som möjligt. Antalet delägarfastigheter efter sammanslagningen Fastighetsförrättningsavgift 2020 2022 2023 2024 200 2 500 € 2 560 € 3 300 € 3 580 € 500 2 800 € 2 920 € 3 760 € 4 070€ 1 000 3 700 € 3 840 € 4 950 € 5 370 € 2 000 6 300 € 6 510 € 8 390 € 9 100 € Därpå följande 1 000 3 500 € 3 640 € 4 690 € 5 080 € FORSTSTYRELSENS NATURRESURSPLAN FÖR HAVSOMRÅDET HAR FÄRDIGSTÄLLTS De allmänna vattenområdena i Finland förvaltas av Forststyrelsen. – Praktiskt taget alla centrala intressegrupper som använder havsområdet, inklusive medborgare, deltog i naturresursplaneringen, berättar Marja Hokkanen, projektchef för naturresursplanen. De höga förättningsavgifterna sätter käppar i hjulen för välbehövliga sammanslagningar av delägarlag. I planen beaktas olika aspekter av skydd och användning av hela planeringsområdet, från naturskydd till havsbaserad vindkraft och från fiske till försvar
Arbetet handlar inte bara om att mjölka och befrukta rom, utan är ett arbete som görs med ett stort hjärta.. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 1 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Rom och hanlaxar Kymmene älvs moderlaxbestånd förnyas med några års mellanrum
En ståtlig hane och en trind hona väntar på sin tur för insamling av rom och mjölke. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Rom och hanlaxar TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Två av de fiskar man fått som ett resultat av moderfiskfångsten i Kymmene älv
Fångstfiskarna får alltså inte släppas tillbaka i vattnet eller tas för mat. ”Målet med moderfiskfångsten är att få minst 25 lekpar, det vill säga 25 honor och 25 hanar”, berättar Petri Heinimaa, ledande expert vid Naturresursinstitutet. I praktiken genomförs fisket så att man fortsätter laxfisket i Kymmene älv med specialtillstånd från NTM-centralen under laxarnas höstfredning. Vesala räcker Malin en ny håv och tar samtidigt håven med laxen och för den till ett tält som står mitt på ängen. Kymmene älvs moderfiskbestånd förnyas i genomsnitt vart fjärde år. Mjölkningen av fiskarna och de undersökningar som görs i samband med den i slutet av oktober utförs Naturresursinstitutets personal från fiskodlingsanläggning i Laukas. Malin har en nästan tio kilos laxhane i sin håv. Moderfiskfångst kräver tätt samarbete Fisket efter moderfisk i Kymmene älv närmar sig sitt slut, eller egentligen är själva fisket redan avslutat, nu handlar det snarare om att skörda resultatet. Senaste gången man fiskade efter moderfisk var hösten 2019. Under den här perioden överlämnar de fiskare som getts specialtillstånd alla de laxar de fått för att bli avelsfiskar. I den inhägnade moderfiskfåran får laxarna simma fritt i några veckor innan de mjölkas. Fåran är en sidogren av Kymmene älv, där ett gynnsamt flöde och vattenförhållanden för laxfisk har säkrats genom att pumpa vatten. Ungefär en tredjedel av de cirka 70 laxarna från denna höst har Malin själv fiskat från sin hemstrand, en tredjedel kommer från fiske vid kastbryggan vid Högfors (Korkeakoski) och resten är laxar som fångats av lokala fisketurismföretagares kunder. Han ansvarar för projektet, och fortsätter i samma Petri Päivärinta och Mikko Malin håvar upp laxar från moderfiskfåran, där fisken fått simma omkring i väntan på att mjölkas.. Vid fångstplatserna har moderfisken samlats i sumpar, varifrån de hämtats och släppts ut i den så kallade moderfiskfåran. Sami Vesala från Naturresursinstitutet rusar med sin håv mot den lilla bäckfåran som flyter genom en aldunge. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 1 S ami! Ropet ekar i höstmorgonen. I bäcken står Mikko Malin, organisationsexpert vid Centralförbundet för Fiskerihushållning och Petri Päivärinta, verksamhetsledare för Sydöstra Finlands Fiskerihushållningscentral, med elfiskeutrustning på ryggen och iklädda torrdräkter med det iskalla vattnet upp till midjan. Vad är det som pågår
Då han lyfter laxen märker han att den redan börjat läcka lite rom. Från fenorna görs senare i labb individuella DNA-prover, så Pekka Latikka och Sinikka Sillman ansvarar för mjölkningen samt DNA-provtagningen.. Sillman för fram en ren skål till bordet, i vilken Latikka börjar mjölka rommen. Honlaxarna tas till en bedövningsbassäng, där de bedövade får vänta på sin mjölkningstur. Sillman packar rommen i en ren frysförpackning för den kommande resan. Latikka lyfter försiktigt upp laxen i sin famn. Kymmene älvs moderfiskbestånd förnyas med fisk som fångas i naturen. Hon klipper en centimeterstor bit från laxens brösteller bukfena och placerar den i ett litet plastprovrör och fyller röret med alkohol. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 13 andetag att 500 lekpar skulle vara en ännu bättre siffra för genpoolen. De nästan ärtstora, klart orange romkornen sprutar ut från honan och fyller skålens botten. För vissa fiskbestånd måste etableringen av moderfiskbestånd till och med inledas med yngel som fångats i naturen, helt utan att de har vandrat naturligt. Avslutningsvis desinficerar Sillman saxen och pincetten med alkohol. En del av de infångade fiskarna är vilda fettfeneförsedda laxar som fötts i Kymmene älv, medan andra är fettfeneklippta fiskar som härstammar från utsättningar, men som har genomgått havsvandring innan de vandrade upp för att leka. Hanlaxen pampas, och blir och invänta sin tur. Latikka går till bassängen för att kontrollera om honan som hämtats dit är redo att mjölkas. Mjölkning av fisken är knåpgöra Vid forskarnas tält är sakkunnig Pekka Latikka redo att ta emot moderfisken. På motsvarande sätt mjölkas en liten mängd mjölke från varje hane i rena minigrip-påsar. Till nästa antecknas fiskens längd, vikt, kön och fettfena, det vill säga om det är en vild fisk med fettfenan kvar eller en fettfeneklippt utplanterad lax. Alltid är vi inte i en så lycklig situation. Sillman fyller mjölkepåsarna med extra syre för transporten och antecknar noggrant all information. ”Den här är redo att mjölkas”, konstaterar Latikka. ”93 centimeter och 8,9 kilo”, meddelar Latikka, och inne i tältet antecknar fiskemästare Sinikka Sillman uppgifterna. Till exempel i Vuoksens vattendrag härstammar nästan alla vandrande laxar från utsättningar
I Naturresursinstitutets stora fiskodlingsanläggning måste fiskarna definitivt vara fria från sjukdomar när man skapar fleråriga moderfiskstammar, från vilka rom levereras för uppfödning till andra fiskuppfödningsanläggningar och utsättningar i naturen. Många kan undra varför de värdefulla moderfiskarna, som överlevt naturligt urval, avlivas istället för att släppas tillbaka i Kymmene älv efter mjölkningen. Rom som erhållits från vilda moderfiskar måste dessutom hållas i karantän tills undersökningarna för BKD-sjukdomen har bekräftats negativa. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Nästa steg för Kulo är att dra ut fiskens inre organ och simblåsan så att njuren blir synlig. Heinimaa doppar kirurgkniven och pincetten i alkohol och bränner dem ytterligare över stormkökets låga innan han är redo för provtagningen. Regionförvaltningsverket kan bevilja dispens för överföring i enskilda fall. Katja Kulo öppnar laxarna och Petri Heinimaa väntar. Först efter grönt ljus från Livsmedelsverket har vi en ny modersfiskstam för Kymmene älvs lax. ”I dessa anläggningar får det absolut inte komma in någon motståndskraftig fisksjukdom, eftersom man i värsta fall måste avliva alla fiskar i anläggningen om så sker”, betonar Heinimaa. Till sist tar Heinimaa ut fiskens hjärta och skär av ytterligare en liten bit för virustestning. Det finns en tydlig anledning till detta. Rommen från Kymmene älvs lax hamnar slutligen i Naturresursinstitutets fiskodlingsanläggning i Taivalkoski, vilken är en P0-klassad moderfiskanläggning i enlighet med de strängaste kraven från Livsmedelsverkets fiskhälsotjänster. Alla individer måste undersökas. Nu har fisken utfört sin uppgift, gett sina könsceller och fisksjukdomsprover för kommande laxgenerationers väl. Dagen slutar inte när fältarbetet är över Samma händelseförlopp upprepas flera gånger under dagen, ända till skymningen, tills alla moderfiskar har gåtts igenom. Det finns många typer av uppfödningsanläggningar och deras fiskhälsoklassificering varierar. Fiskarna flyttas framåt i forskarnas tält som på ett fabriksband. Minutiösa fisksjukdomsprover Låt oss gå tillbaka till tältet. Och för att det inte ska vara för enkelt, så får inga fiskarter eller deras rom överföras från havsområdet eller uppvandringsområdet till inlandet. Varför släpps inte moderfisken tillbaka. Stränga bestämmelser i fiskhälsolagstiftningen gäller för anskaffning av rom från naturfisk. Hon lyfter försiktigt upp fiskens buktäcke så att Heinimaa kan ta tag i fiskens mjälte med pincetten och ta en liten provbit som omedelbart läggs i ett provtagningsrör för virustestning.. För genetiskt närbesläktade fiskar väljs inte ut till det nya moderfiskbeståndet, då målet är ett bestånd med så bred och mångformig arvsmassa som möjligt. Enligt bestämmelserna undersöks moderfiskarna vid insamlingen av rom och mjölk för virusinfektioner (VHS, IHN, IPN, SAV) och bakteriell njursjukdom (BKD). Heinimaa skär av en liten bit av framnjuren för virustestning och sedan en annan bit stor som en sockerbit från baknjuren för BKD-undersökning. Kraven för Kymmene älvs moderfiskar och för den moderfiskstam som skapas från dem är alltså mycket strikta, men det har sina skäl. Väl framme befruktas rommen och den lämnas i karantän i väntan på resultaten från fisksjukdomsproverna som Vesala levererat till Livsmedelsverket i Helsingfors. att man får reda på fiskarnas släktskapsförhållanden. Efter att forskarna har packat ihop sitt tält och sin utrustning, förbereder Heinimaa sig för en lång bilresa till Naturresursinstitutets fiskodlingsanläggning i Keminmaa med sin värdefulla last. Sakkunnig Katja Kulo öppnar fisken med en kniv precis som när man rensar en fisk
0400 – 573 474. Fritt formulerade ansökningar riktas till Stiftelsens styrelse senast den 30.4.2024 under adressen Stiftelsen för främjandet av fiskerioch sjöfartsutbildning, c/o Åbolands Fiskarförbund, Köpmansgatan 5, 21600 Pargas, eller e-post kaj.mattsson@abofish.net. Beslut om understöd görs inom maj månad. Tilläggsuppgifter fås av stiftelsens ordförande/sekreterare Kaj Mattsson, tel. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 15 ANSÖK OM BIDRAG! KALATALOUDEN JA MERENKULUN KOULUTUKSEN EDISTÄMISSÄÄTIÖ STIFTELSEN FÖR FRÄMJANDET AV FISKERIOCH SJÖFARTSUTBILDNING meddelar härmed att bidrag kan sökas som stöder finskoch svenskspråkig fiskerihushållningsoch naturbruksnäringarnas utbildning samt bidrag för ändamål som gynnar utbildningen inom sjöfart, fiskerinäringar och naturbruksnäringar
Bland annat höjdes övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften, hur man ska hantera och avliva fisk och kräftor samt anmälningsskydlighet för vissa hotade fiskarter. Avlivningsskyldigheten gäller inte stora fångstmängder som fås på en gång. Kräftor ska avlivas med en metod som gör att de dör så snabbt och smärtfritt som möjligt. TEXT CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILDER CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Aktuella lagändringar 2024. Avlivningen av fångstfisken kan skjutas upp om förhållandena försvårar avlivningen, eller om fångsten förvaras i en sump eller annan motsvarande anordning som lämpar sig för förvaring av fisk eller kräftor. Om fisken är skadad ska den avlivas före den släpps tillbaka. Fisk som släpps tillbaka ska hanteras så varsamt som möjligt. En del av förändringarna gäller alla fiskare, en del bara en mindre grupp aktörer, men det är skäl för alla att kolla in förändringarna och huruvida man berörs av dem. De som har fyllt 65 år senast den 31.12.2023 har rätt att även i fortsättningen bedriva fiske utan den statliga fiskevårdsavgiften. Fisk som tas som fångst eller används som bete ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en lämplig metod. Hantera och avliva fisk eller kräftor sakenligt I samband med stiftandet av lagen om djurvälfärd har man gjort en ändring i lagen om fiske gällande tillbakasläppandet av fisk och avlivning av fisk och kräftor. Det allmänna knutavståndet i nät som används vid sikfiske i havsområdet har höjts till 45 millimeter Det allmänna knutavståndet i nät som används vid sikfiske i havsområdet har höjts från 43 millimeter till 45 millimeter. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Fiskevårdsavgiften ska betalas fram till att man fyller 70 år Den övre åldersgränsen för skyldigheten att betala fiskevårdsavgift har höjts från 64 år till 69 år. Som undantag till detta gäller norr om breddgraden 64°00’N minst 27 millimeter och högst 30 millimeter eller minst 45 millimeter och mellan breddgraderna Det nya året medför flera lagändringar som berör fisket
I Kvarken (havsområdet mellan 63°30’N och 62°30’N) träder förändringen dock i kraft först den 1.7.2024. Ändringen gäller både kommersiella fiskare och fritidsfiskare och syftet är att förbättra tillståndet för vandringssikbestånden. Det blir obligatoriskt för fritidsfiskare att göra fångstanmälan för vissa fiskarter senare i år Det har tillfogats en ny 62 a § i lag om fiske, som trädde i kraft den 1.1.2024. Man kan också komma överens om att en annan instans, till exempel den som levererar eller förmedlar fisken, gör anmälningen. Ansvaret för att anmälningen blir gjord, ligger dock på uppdragsgivaren. Vissa ändringar börjar dock tillämpliga genast 2024. Ändringarna kommer att tillämpas stegvis och de flesta av dem kommer att synas i praktiken om två år. Enligt paragrafen ska alla 16 år fyllda fritidsfiskare göra en fångstanmälan om fångad fisk, om fiskeredskap som använts och om fångstområdet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 17 64°00’N och 63°30’N minst 30 millimeter och högst 35 millimeter eller minst 45 millimeter. Anmälningsansvaret ligger hos uppdragsgivaren, det vill säga i praktiken den som beställer utsättningen eller betalar räkningen. Anmälan ska också göras om kommersiellt fiske inte har bedrivits under kalenderåret i fråga. Övergångstiden för några ändringar är ännu längre. Skyldighet att anmäla fångster från kommersiellt fiske i inlandsvatten har ändrat Enligt uppdaterad 90 § i lag om fiske är kommersiella fiskare skyldiga att journalföra det fiske de bedriver annanstans än på havsområdet och att minst en gång per kalenderår till NTM-centralen anmäla de fångster de har fångat eller de fångster som har fångats för deras räkning enligt fiskart, fångstområden, fiskefartygets registerbeteckning, landningsplatser för fångster samt de fångstredskap som använts vid fisket och den tid de använts för fångst. Anmälningen görs elektroniskt via Sähi-tjänsten.. Genom statsrådets förordning kommer det senare i år att ges detaljerade bestämmelser om vilka fiskarter och -bestånd anmälan ska göras om. Fiskutsättningar måste anmälas till utsättningsregistret – i fortsättningen straffbart att lämna anmälningarna ogjorda Lag om fiske ålägger utsättaren att anmäla fiskutsättningar till utsättningsregistret inom tre månader från utsättningstillfället. Kontrollen av kommersiellt havsfiske förnyas Förordningen om ändring av kontrollsystemet för EU:s gemensamma fiskeripolitik har trätt i kraft den 9.1.2024. Applikationen är gratis och kan laddas ner från Google Play och Apple App Store. Omedelbart i januari trädde nya regler om användningen av AIS-utrustning (Automatic Identification System) i kraft för fartyg som är längre än 15 meter. Tidigare har fångstanmälan gjorts till Naturresursinstitutet. Från och med 2024 är det straffbart att låta bli att göra anmälningen. Från och med juli ändras bestämmelserna om tillåtna avvikelser från den fångstuppskattning som ska registreras i loggboken. För ändamålet har man utvecklat Omakala-applikationen, som redan nu står till förfogande. Fångstanmälan ska göras till Naturresursinstitutet och även fisk som släpps tillbaka ska anmälas
Det är ändå osannolikt att förseningen i könsmognad skulle vara den huvudsakliga orsaken till den svaga lekvandringen. Laxfångsterna var små både i älvarna och till havs och antalet laxar som härstammar från utsättningar var också liten. Sommaren 2023 var andra havsårets laxar de som vandrade ut i havet 2021. I detta skede tror man att i synnerhet yngre strömmingar är viktig föda för laxen. Andra havsårets lax vandrar ungefär mitt i lekvandringsperioden och brukar på grund av sin riklighet skapa en vandringstopp som i exempelvis Bottenviken infaller i slutet av juni och i Torne och Simo älvar i slutet av juni – början av juli. I forskningsprojektet kommer man också att granska andra möjliga orsakssamband som kunde förklara variationerna i laxens lekvandring.. Speciellt fokus kommer att läggas vid de hypoteser som tidigare forskning lagt fram och som möjligtvis förklarar korttidsvariationerna i mängden lax. Den största nedgången skedde ändå i Torne älv. De här medelstora laxarna brukar vanligtvis utgöra cirka hälften av de lekvandrande laxarna, men förra sommaren stod de för bara en tredjedel. Vad som ligger bakom nedgången undersöks nu av Naturresursinstitutet. Det dåliga laxåret gäller inte bara de finska laxbestånden och fisket. Forskningsprojektet pågår fram till slutet av 2025 och tanken är att fortsätta bearbeta och analysera redan existerande uppföljningsoch forskningsmaterial noggrannare. På sin födosökningsvandring mot Östersjöns huvudbassäng når Bottenvikens laxar vanligtvis vid Bottenhavet en sådan storlek att de kan börja äta fiskföda. Dessa är bland annat hur mängden föda och dess kvalitet inverkar på laxens överlevnad i början av havsvandringen. Också i de svenska älvarna i Bottniska viken minskade mängden uppstigande lax jämfört med tidigare. Den här vandringsyngelårsklassens uppvandringslaxar var fåtaliga också 2022. Förra sommaren blev den här tidpunktens fångster i Bottenviken blygsamma, liksom också antalet uppvandrande fisk i älvarna. Vid sidan av den svaga överlevnaden kan den dåliga laxsommaren också delvis förklaras av att det förekommit en större fördröjning än vanligt i hur laxen som befinner sig på födosökning i södra Östersjön blivit lekmogen. Svagt laxår i Östersjön få medelstora och små laxar Ifjol observerades endast cirka 20 000 uppvandrande laxar i Torne älv och 2 000 laxar i Simo älv. Lågt antal andra havsårets laxar Genomgången av fjolårets uppföljningsdata är ännu delvis på hälft, så alla detaljer om fjolårets laxsommar har ännu inte analyserats i skrivande stund. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 1 S ommaren 2023 observerades i Naturresursinstitutets uppföljning av uppvandrande lax cirka 20 000 laxar i Torne älv och 2 000 laxar i Simo älv. Den svaga laxsommarens mest anmärkningsvärda aspekt verkar dock vara det låga antalet andra havsårets laxar i lekvandringen. TEXT ATSO ROMAKKANIEMI OCH TAPANI PAKARINEN, NATURRESURSINSTITUTET GRAFIK NATURRESURSINSTITUTET En rätt så riklig mängd vandringsyngel inledde sin havsvandring 2021, så det ser ut som om havsöverlevnaden har varit exceptionellt dålig. Också de mindre laxarna, det vill säga de som tillbringat ett år i havet var fåtaliga förra sommaren, liksom också var fallet sommaren 2022. Det har påträffats stora årliga variationer i Bottenhavets strömmingsbestånd, både vad kommer till antal och konditionsindex och det här kan återspegla sig i laxens överlevnad. Dessa laxmängder är de minsta på länge: motsvarande antal observerades senast i Torne älv åren 2010–2011 och i Simo älv år 2017. I uppdrag att undersöka orsaker och mekanismer Naturresursinstitutet fick förra hösten i uppdrag av Jordoch skogsbruksministeriet att undersöka de orsaker och mekanismer som ligger bakom variationerna i lekvandring
1SW=första havsårets laxar, 2SW= andra havsårets laxar osv. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. På grund av detta vandrar det upp mer lax i Torne älv än vad man påträffar i uppföljningen. Resultaten för 2023 är preliminära. 20000 40000 60000 80000 100000 120000 An ta l la xa r Torne älv 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 An ta l la xa r Simo älv % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 19 85 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 * 1SW 2SW 3SW 4(-5)SW Flergångslekare Andel honor av biomassa Havsåldersstruktur för de fiskar som tagits som prov i Torne älv åren 1985–2023. Under början av sommaren simmar också en del av Torne älvs laxar in en sväng via Finska viken. Den här laxen är fiskad i Finska viken i Lovisa. I nedre loppet av älven fiskar man lax, en del av laxarna leker där och därtill är älven så bred att man inte lyckas observera alla uppvandrande laxar. Uppföljningen inleddes i Simo älv år 2008 och i Torne älv år 2009. Finska vikens lax består mestadels av Nevalax. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 19 Mängden uppvandrande lax som observerats i ekolodsuppföljningen i Torne älv och Simo älv. I Simo älv däremot kan man mer eller mindre observera alla de laxar som vandrar upp från havet. I Torne älv ligger uppföljningsplatsen 100 kilometer uppströms från älvmynningen
I det kustfiske som utövas i Bottenviken får man endast lax som härstammar från Bottenvikens älvar, så detta fiske påverkar varken de baltiska älvarnas eller Ljungans laxbestånd. De slutliga fiskekvoterna slås fast av EU:s fiskeråd. Denna siffra inkluderar såväl det kommersiella fiskets och fritidsfiskets fångster, inklusive sälskadad fisk och annan bortkastad fångst. Luke samlar in uppföljningsoch forskningsdata över de finska laxbestånden och tillhandahåller materialen för ICES expertgrupp för Östersjölax och havsöring som utarbetar beståndsbedömningen. Dessutom rekommenderar ICES, precis ICES fångstrekommendation för lax vad är bakgrunden till den. TEXT TAPANI PAKARINEN OCH ATSO ROMAKKANIEMI, NATURRESURSINSTITUTET GRAFIK NATURRESURSINSTITUTET som tidigare, att fiskeansträngningarna i Finska viken inte ska ökas och att fisket bör riktas på utplanterad lax. ICES rekommendation gäller både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Det här är av samma storlek som rekommendationerna för åren 2015–2023. I ICES tankevärld måste varje fisk kunna skyddas från fiske inom hela dess vandringsområde så länge som beståndet uppskattas vara svagt. Yngelproduktionen i älvarna har försvagats av bland annat övergödning, klimatuppvärmningen och tjuvfiske. De baltiska laxälvarna En del av de baltiska laxbestånden har bedömts ha haft en svag yngelproduktion redan under en längre tid, och ännu har ingen uppgång observerats. För 2024 har ICES rekommenderat att laxfisket även stängs i Skärgårdshavet, Ålands hav och Bottenhavet, då laxbeståndet i den svenska älven Ljungan har försvagats till kritiska nivåer. Det är ännu ICES FÅNGSTREKOMMENDATION ICES utarbetar årligen en rekommendation till Europeiska kommissionen om Östersjöns laxkvoter. Enligt ICES rekommendation skulle man ändå kunna fiska 60?000 laxar i Bottenviken, om fisket skulle ske längs kusten under perioden maj-augusti. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 1 L jungans låga yngelproduktion under senaste år har lett till att man uppskattar att det i år kommer att vandra upp för lite moderfisk för att kunna avkasta sådana yngelmängder som behövs för att överstiga de säkerhetsgränser som ställts för laxbeståndet. Luke deltar regelbundet i ICES expertgruppers arbete och det efterföljande arbetet med vetenskapliga rekommendationer.. För 2022 och 2023 rekommenderade ICES att laxfisket skulle stängas i Östersjöns huvudbassäng, eftersom en del av de baltiska laxbestånden är svaga. Finska viken För Finska viken rekommenderar ICES en kvot på 11?800 laxar för det kommersiella fisket
Medborgarorganisationer och förvaltningen kommenterar och ger förslag Finlands ståndpunkt formas av riksdagen. I skrivande stund är behandlingen av ärendet ännu på hälft. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 21 inte känt om varje baltiska älv, som klassificeras som en naturlig laxälv, upprätthåller sitt eget genetiskt differentierade laxbestånd, eller om regionens minsta vattendrag bara är lekområden för laxar som har vandrat fel. EU-kommissionen Kommissionen ger sitt förslag till kvoter. N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE T (Ö VE RS ÄT TN IN G M AL IN LÖ N N RO TH ) HUR FORMAS FISKBESTÅNDSUPPSKATTNINGARNA OCH FISKEKVOTERNA FÖR ÖSTERSJÖN. På grund av att lekoch yngelproduktionsområdet är litet är också den potentiella yngelproduktionen för beståndet liten, men eftersom beståndet är genetiskt distinkt, är det motiverat att skydda det med alla möjliga medel. EU-rådets beslut angående laxfisket i Östersjöns huvudbassäng och Bottenviken 2024 är ännu under behandling. Förslaget från Finland och Sverige ska förmedlas via kommissionen till ICES. Forskning om detta pågår. Sjukdomen har inte observerats efter år 2020, men med nuvarande utsikter kommer antalet uppvandrande fiskar att vara lågt fram till år 2025, och behovet av skydd förväntas fortsätta till dess. Svenska Ljungan Den svenska älven Ljungan är i vattenkraftsbruk. Input av EU-kommissionens vetenskapliga och ekonomiska kommitté (STECF) Ett organ som assisterar kommissionen och som består av sakkunniga. FISKESTATISTIK & FORSKNINGSFISKE DATA SAMLAS IN ÖVER FISKBESTÅNDETS RIKLIGHET OCH SAMMANSÄTTNING Östersjöländerna samlar in forskningsdata utgående från vilken man utvärderar fiskbeståndets storlek och fiskemängder. För Finska viken slog EU-rådet fast en kvot på 10?144 laxar för år 2024. Rådet beslutade på sitt möte i oktober att förbjuda kommersiellt fiske söder om Kvarken, men att tillåta fritidsfiske av lax i dessa områden på ett begränsat sätt (1 fenklippt lax per fiskare per dag). Den här kvoten är liksom tidigare år i enlighet med ICES rekommendationer, då man beaktar sälskadad och annan bortkastad fångst. Kvoten för kommersiellt fiske i Bottenviken fastställdes till 53 967 laxar. • Nationellt utnämnda medlemmar och observatörer • Finansiering via EU DCF STÄLLNINGSTAGANDEN REKOMMENDATIONEN KOMMENTERAS OCH GODKÄNNS 1. 2. POLITISKT BESLUTSFATTANDE DE NATIONELLA KVOTERNA SLÅS SLUTLIGEN FAST VID EU-RÅDETS MÖTE Den totala kvoten fördelas på medlemsländerna enligt en tidigare besluten fördelningsnyckel. EU-rådets beslut avviker delvis EU-rådet har förbjudit det kommersiella laxfisket i Östersjöns huvudbassäng, men har i motsats till vad ICES rekommenderat, tillåtit fritidsfisket efter fettfeneklippt lax åren 2022?–?2023. 3. Ljungan är en starkt reglerad älv där laxar endast kan vandra upp cirka 20 km. LUKE:s sakkunniga. De utskott som behandlar fångsttrekommendationen hör intressenter och bl.a. • ICES och medlemsländerna väljer medlemmarna till arbetsgruppsmötet Maj: En kommitté godkänner ICES slutliga rekommendation. Beslutet kan dock ändras så att kommersiellt laxfiske skulle tillåtas i Skärgårdshavet, Ålands hav och Bottenhavet, om Finland och Sverige kan komma överens om ytterligare begränsningar inom ramarna för vilket fisket kunde utövas. • ICES sekretariat presenterar rekommendationen och nationellt utsedda kommittémedlemmar fattar beslut huruvida fångstrekommenationen kan publiceras Maj-juni: Fångstrekommendationen publiceras.. DEN VETENSKAPLIGA REKOMMENDATIONEN FÖRSLAGET VIDAREFÖRÄDLAS TILL ICES FÅNGSTREKOMMENDATION April-maj: Vetenskaplig sakkunniggranskning vid ICES arbetsmöte och uppgörande av fångstrekommendation. • verksamheten styrs av EU Data Collection Framwork (DCF) • I Finland är det LUKE som basar för datainsamlingen • Viktigaste arter:strömming, vassbuk, lax UPPSKATTNING AV FISKBESTÅNDET UPPSKATTNING AV FISKBESTÅNDETS TILLSTÅND OCH FISKEMÖJLIGHETERNA ICES arbetsgrupp gör upp en beståndsuppskattning och utgående från den ett preliminärt förslag till rekommendation (mars-april). ICES utvärderar sedan vilken effekt de ytterligare begränsningarna har för återhämtningen av laxbeståndet i Ljungan. Ljungans leklaxar drabbades av fisksjukdomar åren 2016?–?2020, vilket resulterade i låga yngeltätheter under åren 2017?–?2021
Jag var länge företagare, men kände att jag ville ha nya utmaningar och återvände till skolbänken, berättar Helenius. Företagarbakgrund ledde till ekonomistudier Till utbildningen är Helenius ekonom från finska handelshögskolan i Åbo. Nina Helenius lotsar fiskeritjänsterna vid Egentliga Finlands NTM-central TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Mycket nytt att ta till sig Helenius är uppvuxen i Åbo och bor numera i Masku. Då vi ger utlåtanden är det mitt namn som står som underskrift, men jag vill understryka att det handlar om samarbete. För fiskeriområdesaktiva kan Helenius vara bekant från den utredning om fiskeriområdenas ekonomi som färdigställdes för några år sedan. Flera administrativa uppgifter upprepas naturligtvis dagligen. Jag godkänner fakturor och semestrar, mycket handlar om personalärenden men jag jobbar naturligtvis också med substansfrågor. – Många kommer ännu också ihåg långvariga fiskerichefen Kari Ranta-aho, som avgick med pension 2020. När jobbet som enhetschef lediganslogs, skickade Helenius in ansökan och valdes till jobbet. –?Min första kontakt med fiskerinäringen fick jag i medlet av 1990-talet då jag jobbade i delikatessen på Stockman i Åbo. Helenius har redan tidigare jobbat vid NTM-centralen, före chefsposten jobbade hon som företagsrådgivare i Blå bioekonomi -teamet. Sommaren 2021 inledde jag mitt jobb på NTM-centralen med att registrera kommersiella fiskare och jobba med fiskeriområdena. Helenius tog över efter Okku Kalliokoski, som valdes till direktör för enheten Näringar, arbetskraft och kompetens vid NTM-centralen, som också fiskeritjänster lyder under. Många olika uppgifter avlöser varandra. Hur ser en typisk arbetsdag ut för en enhetschef och vilka tankar har Helenius om fiskerihushållningens framtid?. – Jag har avlagt min examen som vuxenstuderande. –?Som min viktigaste uppgift ser jag att ge min personal förutsättningar att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt, möjliggöra att arbetsvardagen rullar på och staka ut gränserna för vårt uppdrag. På fiskeritjänster jobbar vi tillsammans som tre team, vi är cirka 30 anställda, och alla hämtar sin sakkunskap till bordet. Arbetet omfattade även fiskdisken Som enhetschef vid fiskeritjänster finns inga typiska arbetsdagar, berättar Helenius. – Våren 2021 e-postade jag en av cheferna vid NTM-centralen för att höra mig för om jobb, och på den vägen är jag, skrattar Helenius. –??Jag har ansvar för främjandet av en hållbar fiskerinäring, nationell stödpolitik och den gemensamma fiskeripolitiken. –?Naturligtvis är mycket nytt för mig, i synnerhet då jag inte är biolog, men här kommer teamtänkandet in. Att Helenius hamnade på NTM-centralen var lite av en slump. Som jag ser det kompletterar jag som ekonom, Mikko Koivurinta som biolog och ledare för fiskresursteamet, Tuomas Oikari biolog och ledare för blå bioekonomiteamet och Aki Koskinen iktyonom och ledare för fiskeövervakningsteamet varandra. Mitt jobb är lite av en blandning av Ranta-ahos och Kalliokoskis, berättar Helenius. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 1 N ina Helenius har jobbat som enhetschef för fiskeritjänster vid Egentliga Finlands NTM-central sedan början av oktober 2023. Nina Helenius valdes till enhetschef för fiskeritjänsterna i oktober. Efter det blev det vikariat och slutligen tjänst i Blå bioekonomi -teamet. Också genomförandet av Finlands handlingsprogram för yrkesfisket 2021–2027, samt givetvis verkställande av lag om fiske samt övervakande av det allmänna fiskeriintresset finns på mitt bord
Bilden är tagen vid sjön Peurunka i Laukaa, där Helenius deltog i nationella fiskerinätverkets seminiarium i januari. PERSONPORTRÄTT Fiskeritidskrift för Finland 1 • 23. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 23 Nina Helenius lotsar sedan oktober fiskeritjänsterna vid Egentliga Finlands NTM-central
Det är sushi och liknande som gäller och få är beredda att själv filea sin fisk. Vi driver nu bland annat kvotoch vattenbruksfrågor ur en helt annan synvinkel än tidigare, anser Helenius. – Till exempel mina egna söner, unga vuxna, gör en djupdykning i YouTube då de är på jakt på matinspiration. När man inte svarar på vad konsumenterna vill ha, riskerar näringen falla av kälken både i fråga om efterfrågan och det pris man kan få för fisken. Mina egna barn har jag lärt att hantera fisk. Som en utmaning lyfter Helenius upp att branschen är så liten. Jag har på förhand skickat henne en lista på frågor, och en av frågorna var att lista fiskerihushållningens tre styrkor och tre svagheter i Finland ur NTM-centralens synvinkel. Jag har även minnen från att vi pimplade torsk. –?Vi fiskade också med kastspö och nät på vår stuga i Pargas när jag var liten. Jag anser att förädlingsgraden måste lyftas, till exempel unga konsumenter vill ha sin mat klappad och klar. • Fiskeritjänsterna som leds avenhetschef Nina Helenius består av tre team. Liten och splittrad bransch oroar Över till nackdelarna. –?I grund och botten jobbar vi alla för samma mål och vi har inte råd att som liten bransch splittras i olika grupperingar så som fritidsfiskare, kommersiella fiskare, fiskeguider och så vidare. För att kunna utveckla själva fiskerinäringen tycker Helenius också att det skulle vara viktigt att tänka mer på konsumenterna och vad de egentligen vill ha. –?Diskussionen och arbetet för att förbättra försörjningsberedskap som aktualiserats i och med Rysslands agerande. –?En verkligt intressant fråga. Vi börjar med styrkorna. Nuförtiden har vi ingen stuga, så det blir inte så mycket fiske för mig. Det har redan länge varit så att fiskerihushållningen främst ses i media i fråga om negativa nyheter. Helenius berättar att hon fiskade rätt så mycket tillsammans med sin pappa och sin gudfar som barn. Egentliga Finlands, Satakunta, Österbottens, Södra Österbottens, Nylands och Sydöstra Finlands NTM-centralers områden. På NTM-centralens fiskerienhet pratar vi naturligtvis fisk dagarna i ända, men jag fick ändå ta en ordentlig funderare på den här frågan. –?Då man sitter där med metspöt i handen och håller ett öga på flötet, det är något djupt meditativt med det. Jag vill också understryka att det här är mina egna personliga reflektioner, inte NTM-centralens ståndpunkter, förklarar Helenius. Vi jobbar med naturresurser, kunde jämföras med lantbruk, men vår position är något helt annat än lantbrukets. Via vilka kanaler man ska nå de unga konsumenterna är också värd en funderare. Regeringsprogrammets skrivelser finns där och backar upp det vi jobbar för och med. Minnen från goda torskår Det hör till att jag frågar mina intervjuobjekt om deras egna fiske. Fiskerihushållningen skulle behöva mera bakgrundskrafter. –?Som en styrka vill jag också lyfta fram att våra tre team jobbar tillsammans, tre team som de facto har väldigt olika uppgifter och ansvar. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Regeringsprogrammet ger ryggrad åt verksamheten Helenius sitter på en unik post vad gäller fiskerihushållningen i Finland, en post som ger en bred insikt och översikt av fiskerifältet. – Jag glömmer ofta bort att vi faktiskt är geografiskt utspridda på fem orter, då vi dagligen ändå är ses och jobbar i tätt samarbete på Teams. Mikko Koivurinta leder fiskresursteamet, Tuomas Oikari leder blå bioekonomiteamet och Aki Koskinen leder fiskeövervakningsteamet.. – Vi har svårt att ta och få den position i samhället vi skulle behöva. En känsla som jag tror Helenius delar med många andra! FISKERITJÄNSTERNA VID EGENTLIGA FINLANDS NTM-CENTRAL • NTM-centralen i Egentliga Finland ansvarar för kustens, dvs. Helenius vill också slå ett slag för mer samarbete inom fiskeribranschen. Teams har gjort det möjligt att smidigt jobba tillsammans, oberoende av var man sitter. Och så naturligtvis spänningen då det nappar. Varje team har ett brett fält med sakfrågor som de jobbar med vilket kräver mångsidigt kunnande. Detta ger ovärderlig bredd och förståelse för helhetsbilden. –?Skrivelserna om fisk i regeringsprogrammet om främjandet av inhemsk fisk är värdefulla för vår verksamhet och gör det lättare för oss att göra vårt jobb. Till ansvarsområdet hör hela 8 landskap. För mig är fiske något jag kopplar till stugliv och sommarkvällar. Det är viktigt att vi alla har samma syn på fiskerihushållningens utveckling, från regering till Jordoch skogsbruksministeriet och oss på NTM-centralen. –?Mina första fiskeminnen är från när jag är fyra år. Jag fick en braxen, den drog sig loss och min gudfar tröstade mig med att säga att man aldrig ska jaga fisken, den kommer nog tillbaka. Det här har lyft upp fisket i ett nytt sken. Vi behöver diskutera synergieffekter mer, men jag är väl medveten om att det inte händer inte över natt. –?Vi skulle behöva veta mer om konsumentbeteende i stället för att gissa oss till vad konsumenterna vill ha och nöja oss med att göra som vi alltid gjort
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 25 10 fakta om stensimpa TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO SHUTTERSTOCK Stensimpan (Cottus gobio) är utbredd över större delen av Europa. I en hona finns bara 100 – 300 romkorn. Den föredrar klart och syrerikt vatten och håller sig i regel på relativt grunda hårda bottnar i sjöar och vattendrag, men finns även i brackvatten. 4 Huden har taggar och knölar och mängden varierar regionalt. 1 Stensimpan är Finlands vanligaste simpart och den påträffas i hela landet, förutom nordligaste Lappland. 8 Stensimpan romkorn är mycket stora, 2,5 millimeter i diameter. De håller vanligtvis till på under en meters djup, i skydd av någon sten. De lämnar sitt gömställe bara för att leta efter föda. Namnet har den fått av sin förkärlek för att hålla till på steniga bottnar. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se Risto Väinölä (muntlig information) Fiskeritidskrift för Finland 1 • 25 10 FAKTA. 2 Arten är känslig för övergödning, så bestånden minskar eller försvinner om vattenkvaliteten försämras. Flera honor kan leka i samma håla. På vintern söker de sig till aningen djupare vatten då stränderna fryser till. 9 Efter leken jagar hanen iväg honan och stannar själv kvar för att mycket aggressivt försvara hålan. De stensimpor som lever i Östersjön har ändå en slät hud, eller har knölar bara vid bröstfenorna. 3 Stensimpan har ingen simblåsa, så den kan bara stiga upp från bottnet då den aktivt simmar. 5 Stensimpan lever hela sitt liv inom ett väldigt litet område. Om hålan är för liten transporterar hanen ut grus och småstenar i munnen. 7 Hanen röjer med sin stjärt en lekhåla under en sten. Få har ändå sett en stensimpa, för den fastnar sällan i bragderna och den är aktiv under dygnets mörka timmar. 6 Stensimpan jagar genom att lurpassa bakom eller under en sten och attackera bytet som simmar förbi. 10 Stensimpan blir cirka 12 – 14 centimeter lång och till skillnad fråpn många andra fiskarter, blir hanen ofta lite större än honan. Stensimpan äter insekter, maskar, fiskrom och ibland yngel. Honan lockas till hålan, ligger på rygg och sprutar sin rom upp i taket där den fäster sig
Mer information om delägarlagens beskattning finns på Centralförbundet för Fiskerihushållnings nätsida ahven.net/delägarlag/ samt i Skatteförvaltningens fördjupande skatteanvisningar på vero.fi under rubriken ”Beskattning av samfällda förmåner”. Låt oss ta en närmare titt på momsfrågan. Fastighetsförrättningens registreringsdatum betraktas i allmänhet som startdatum för den samfällda förmånens skattskyldighet. EFTERSOM FRÅGAN OFTA handlar om huruvida delägarlag är befriade från momsskyldighet, avhandlar jag här centrala frågor relaterade till var gränsen för momsfri verksamhet i liten skala går. Till exempel är det överskott som fördelas till delägarna i ett delägarlag inte skattepliktig inkomst för delägaren. Den samfällda förmånens förluster fördelas inte heller ut till delägarna, utan de dras av från den samfällda förmånens resultat. Centrala skattefrågor kan skilja sig åt mellan olika former av samfällda förmåner. ENLIGT INKOMSTSKATTELAGEN beskattas alla samfällda förmåner, läs delägarlag, som separata skattskyldiga. DEN SAMFÄLLDA FÖRMÅNEN kan vid behov ingå i förhandsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret samt momsregistret. Denna reglering finns i inkomstskattelagen 5 §. En del förvirring uppstår, då man inte alltid har lagt märke till att det är fråga om en egen skatteskyldighetsgrupp. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 1 D e som ansvarar för delägarlagens ekonomi ställer ibland frågor om hur delägarlaget beskattas. Inkomstskattemässigt räknas delägarlag som en samfälld förmån som förvaltar gemensamma områden eller andra rättigheter relaterade till fastighetsanvändning. Även okonstituerat delägarlag betraktas skattemässigt som en samfälld förmån. De inkomstskatteregler som tillämpas på samfällda förmåner skiljer sig delvis från andra skattskyldighetsgrupper, såsom fysiska personer eller samfund. Den samfällda förmånen, läs delägarlaget, kan vara momsskyldig för försäljning av tjänster eller varor som sker i form av affärsverksamhet, till exempel försäljning av jakteller fiskerättigheter. Så även ur denna synvinkel är det i delägarnas intresse att bevaka att styrelsen eller funktionären/ funktionärerna håller sig a jour vad gäller beskattningen. Också i det här sammanhanget orsakas viss förvirring av att man inte alltid identifierat att det för delägarlag är fråga om beskattning av en samfälld förmån och inte exempelvis allmännyttig verksamhet. Det är nämligen den enDjupdykning i delägarlagens beskattningsfrågor. Även om delägaren i en samfälld förmån inte är skattskyldig för den samfällda förmånens inkomst, kan delägaren enligt lag om skatteuppbärning sekundärt bli ansvarig för att betala sin andel av skatt som har fastställts för den samfällda förmånen. Detta bör beaktas i delägarlagens verksamhet, eftersom den senaste rättspraxisen för beskattning av samfällda förmåner främst gäller samfällda skogar och inte alltid direkt kan tillämpas på delägarlagens verksamhet
I rättspraxis om beskattning har det inte ansetts relevant om tillstånd säljs till delägare eller utomstående, all tillståndsförsäljning utgör intäkter. Som rörelseverksamhet i liten skala anses verksamhet vars omsättning under en räkenskapsperiod på 12 månader uppgår till högst 15 000 euro. Rörelseverksamhetens form har ingen betydelse, så gränserna tillämpas också på samfällda förmåner, det vill säga delägarlag. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 27 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Rasmus Åkerblom Centralförbundet för Fiskerihushållning. Delägarlaget ansöker om att bli momsskyldig med pappersblanketter för etableringseller ändringsanmälan (Y-blankett) som finns i FODS-tjänsten. Då näringsidkaren konstaterar att beloppet överskrids, ska hen anmäla sig som momsskyldig. da grunden till att delägarlaget kan verka momsfritt då delägarlag inte är allmännyttiga aktörer. DELÄGARLAGET MÅSTE SJÄLV bedöma i förväg om till exempel försäljningen av tillstånd överskrider den tidigare nämnda gränsen eller inte, och om det bedöms att gränsen överskrids måste delägarlaget registrera sig som momsskyldig. Vid beräkning av försäljningen som ska räknas som omsättning måste man beakta vad som föreskrivs i mervärdesskattelagen och rekommendationerna bör bekräftas från den tidigare nämnda källan. Hur räkenskapsperiodens längd påverkar detta kan du läsa mer om i anvisningen på vero.fi under rubriken Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 15 000 euro. Om delägarlaget uppskattat att försäljning under räkenskapsperioden underskrider 15 000 euro men försäljningen trots allt överskrider beloppet, ska delägarlaget betala moms för hela räkenskapsperiodens försäljning. Rörelseverksamhet i liten skala har av administrativa skäl lämnats utanför mervärdesbeskattningen. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Befrielsen är avsedd att gälla verksamhet i liten skala, och verksamhet i liten skala definieras på basis av omsättningens storlek. Ett delägarlag kan vara momsskyldig genom försäljning av tjänster eller varor i form av affärsverksamhet, exempelvis genom försäljning av jakteller fiskerättigheter
I praktiken kommer deltagandet i fiskerinätverkets utvecklingsoch nätverksarbete genom fem tematiska grupper.. De viktigaste uppgifterna omfattar att förbättra informationsgången inom fiskerinäringen, sprida god praxis, öka sektorsövergripande samarbete och stödja kommunikationen om innovationsprogrammen. Bland andra riksdagsledamot Pauli Aalto-Setälä höll ett inspirerande tal om samarbetsintelligens och poängterade bland annat att samarbete handlar om tolerans, att en förutsättning för bra samarbete är att ha ett mycket tydligt och klart syfte och att personers attityd eller inställning har en central roll. Evenemanget var det officiella startskottet för nätverkets verksamhet och samlade över 60 deltagare från olika håll av Finland. Det mesta av dagarna gick till grupparbeten, där målet var att samla deltagares åsikter om vad fiskerinätverket och deras temagrupper bör fokusera på. Fiskerinätverket arrangerade de första fiskerinätverksdagarna i Laukaa 11-12 januari 2024. Aktivatorerna använder en del av sin arbetstid till nätverkets arbete. Fiskerinätverkets verksamhet finansieras med stöd från Finlands EHFVF-program. Fiskerinätverkets syfte är att stödja genomförandet av Finlands EHFVF-program samt fiskerinäringens innovationsprogram och på så sätt hjälpa till att utveckla fiskerinäringen. Fiskerinätverkets koordineras av ministeriet, förvaltas av Aktion Österbotten och det praktiska arbetet sköts av aktivatorerna för fiskleadergrupperna som finns i olika delar av Finland. Nätverket vill till exempel hjälpa regionala TEXT OCH FOTO MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND Nytt nationellt fiskerinätverk bättre informationsspridning och samverkan projektaktörer att hitta samarbetsparter i andra regioner och information om vad som gjorts på andra håll. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 1 E tt av målen för Finlands program för Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden (EHFVF) för åren 2021?–?2027 är att inrätta ett nationellt fiskerinätverk, vilket Jordoch skogsbruksministeriet gjorde under fjolåret. Dagarna började med en presentation av fiskeleader gruppernas aktivatorer, vilket följdes av ett fullspäckat program med inspirationstal för att inspirera deltagarna till nytänkande och grupparbeten. Fiskerinätverket ska även sprida information om det finländska fiskeriets särdrag på EU-nivå
Ansvarsperson: Riku Mesiniemi, kalatalous@sepra.fi VILL DU DELTA. Temagruppsmöten kommer att ordnas både på distans och på olika orter. Rådgivningen omfattar tekniskt stöd för informationssystem och vägledning för att starta och utveckla företagsverksamhet. Det innebär att du kan delta och bidra med så mycket eller så lite du själv har möjlighet till. För mer information kontakta temagruppens ansvarsperson. Samtidigt fungerar den som en aktuell informationskälla om fiskeribranschen både till branschen och allmänheten: vi kommunicerar om det inhemska kommersiella fiskerinäringens påverkan på samhället. På bilden saknas Pekka Sahama (Itä-Suomi) och Maria Saarinen (Skärgårdshavet).. Alla som är intresserade av att utveckla näringen är välkomna med i nätverket! Fiskerinätverket leds av aktivatorer från olika fiskleadergrupper. Ansvarsperson: johanna.mottonen@kuha-suomi.fi Internationalitet Temagruppen hjälper branschen att etablera internationella kontakter, att förmedla information om internationella finansieringsmöjligheter för aktörerna i nätverket och att utveckla internationellt informationsutbyte och inflytande. Partnerskap kommer också att utvecklas inom samarbete mellan företagare samt inom utvecklingsprojekt. Anmälan till en temagrupp är inte bindande utan ett möjliggörande. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 29 FEM TEMATISKA GRUPPER Utveckling av branschens utbildning & rekrytering Sammanför organisationer som bjuder grundoch fortsättningsutbildning i fiskerihushållning eller strävar till att rekrytera nya aktörer till branschen. Arbetet i temagruppen förbättrar rådgivningsfärdigheter och lyfter fram rådgivningsbehov. Ansvarsperson: mika.halttu@ravakka.fi Kommunikation och effektivitet Förmedlar aktuell information och god praxis inom branschen. Ansvarsperson: janne.ruokolainen@paijanne-leader.fi Smarta partnerskap Bistår samarbetet mellan de som utvecklar och använder digitalisering, mobila system, energilösningar, plattformsekonomi, försäljningskanaler, teknisk processutrustning med mera. För att säkerställa branschens kontinuitet måste sätt att underhålla och öka kunnande samt att förbättra branschens attraktionskraft utvecklas. Från vänster: Mika Halttu (Lännen kalaleader), Tea Nousiainen (Kainuu och Koillismaa), Jonas Harald (Österbotten), Johanna Möttönen (Kuha-Suomi) Riku Mesiniemi (Sydkusten) Mikko Tenhunen (Perämeri), Markku Karjalainen (Lappi) och Petri Rannikko (Lännen kalaleader). Ansvarsperson: pekka.sahama@savonluotsi.fi Rådgivning & aktiviteter som stödjer tillväxt Erbjuder i synnerhet företagsverksamhetstödjande rådgivning i hela Finland. I bakgrunden Janne Ruokolainen (Sisä-Suomi). Om du är intresserad att delta i temagrupperna för det nationella fiskerinätverket, lämna dina kontaktuppgifter på: www.tinyurl.com/kansallinenverkosto
Helsingfors-Esbo fiskeriområde hör till de fiskeriområden var det fiskas mest i hela Finland. NTM-centralen beslöt 7.7.2023 om bestämmelser angående fisket för tiden 1.1.2024–?31.12.2030. Låt oss ta en titt på en del av de fiskebestämmelser som gäller inom Helsingfors-Esbo fiskeriområde från och med årsskiftet. Med höjningen av fångstmåttet försöker man försäkra sig om att alla individer hinner leka innan de tas som fångst. Fiskeriområdet har också tagit i bruk en kvoterad gösfångst som gäller hela fiskeriområdet. Handredskapsfiske efter öring på havsområdet är tillåtet enbart med drag som har högst en trekrok utan hullingar eller två enkrokar utan hullingar med början från 1.1.2024. Med undantag för Vanda å samt huvudfåran i Esbo å och Mankån gäller för fiskeriområdets åvattendrag att det är förbjudet att fiska med de allmänna fiskerättigheter i lugnvattnen i Gumböleå, Finnå å, Gräsa å, Monikkobäcken, Rutiå, Hagabäcken, Viksbäcken, Svartbäcken, Mellungsbybäcken och Krapuoja. Kvoten gäller inte vid nätfiske eller för kommersiella fiskare. Med början från 1.1.2024 är fångstkvoten för gös 3 stycken per dygn. I april 2026 träder en höjning av gösens lägsta tillåtna fångstmått till 45 centimeter i kraft. Förbuden är i kraft året runt. TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING H elsingfors-Esbo fiskeriområde lämnade hösten 2022 in en ansökan till Egentliga Finlands NTM-central, i vilken man bad fiskerimyndigheten godkänna de fiskebestämmelser som finns inskrivna i nyttjandeoch vårdplanen. Samtidigt med höjningen av fångstmåttet träder en bestämmelse om att höja minsta tillåtna knutavstånd från 50 mm till 55 mm i kraft. Undantagna är nät för fångst av strömming, vassbuk, nors och betesfisk. Skydd av havsöring I många av Finska vikens fiskeriområden har man fattat beslut om fiskebestämmelser för att skydda öringen, och Helsingfors-Esbo fiskeriområde är inget undantag. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Helsingfors-Esbo fiskeriområde har nya fiskebestämmelser Egentliga Finlands NTM-central har fastställt nya fiskebestämmelser för Helsingfors-Esbo fiskeriområde. Skydd av gös För att skydda gösens lek är allt fiske förutom mete från stranden förbjudet under tiden 15.5?–?15.6 i Bredviken, Gammelstadsviken och Botbyviken. Fram till dess gäller fångstmåttet i förordningen om fiske, 42 cm. På många håll i inlandsvattnen är krokar. – All denna reglering visar tydligt att gösen, liksom även öring, hör till de viktigaste fiskarterna inom fiskeriområdet, konstaterar Lindholm. Mete, pilkfiske och handredskapsfiske är förbjudet året runt i Monikkobäcken. Bestämmelserna bygger på de förslag som fiskeriområdet har i sin nyttjandeoch vårdplan. – Fiskeriområdets stämma behandlade begräsningarna ytterligare en gång, innan de skickades till NTM-centralen, berättar fiskeriområdets verksamhetsledare Gabi Lindholm
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 31 utan hullingar en rekommendation, men det är att vänta att bestämmelsen framöver kommer att bli vanligare gällande öringoch laxfiske. Samarbete med grannarna Helsingfors-Esbo fiskeriområdes insatser begränsas inte bara till det egna området. Med denna bestämmelse försöker man hindra havsöringar från att fastna i näten. Och så är det – enbart genom dialog kommer man framåt och kan skapa ett genuint samarbete. Det här är en åtgärd som också finns omnämnd i laxoch havsöringsstrategin. Under mötet diskuterades både samarbete och sådana ärenden som man inte har en gemensam syn på. För tillfället har Helsingfors-Esbo fiskeriområde 10 befullmäktigade fiskeövervakare och en fiskeövervakningskoordinator. I januari höll man ett gemensamt möte med Vanda ås fiskeriområde. Viktigt med fiskeövervakning De nya bestämmelserna som trädde i kraft vid årsskiftet måste naturligtvis övervakas. I nätfiske är det i sin tur förbjudet att använda nät tillverkade av över 0,20 mm tjockt garn (monofilament) samt nät av tvinnad tråd eller av starkt fibermaterial närmare än 50 m från stranden under tiden 1.4?–?15.5 och 1.10?–?31.12. I Esbo har dessutom en del av de större delägarlagen egna fiskeövervakare. – Målsättningen är att vi inom den närmaste framtiden ska hålla ett möte med fiskeövervakarna och närmare gå igenom de nya bestämmelserna, berättar Lindholm. Läs mer på www.helsingfors-esbofiskeriomrade.fi Sikhåvning är populärt vid Gammelstadsviken som är ett specialfiskeområde.
De oklara situationerna verkar ofta vara kopplade till fiskeriområdenas stämmor. Dessa uppgifter finns närmare definierade i lag om fiske 24 §. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Representanter och deltagare på stämmor Nu som då verkar det uppstå oklarheter vilken lagstiftning som ska tillämpas i samband med fiskeriområdenas verksamhet. Fiskeriområdets stadgar fastställs av NTM-centralen. Hur förhåller sig lag om fiske i förhållande till föreningslagen. Dessa stadganden gäller medlemsförteckning (FL 11 §), medlemmarnas beslutanderätt (FL 17 §), föreningsmöte (FL 20 §), andra sätt att fatta beslut (FL 22 §), möteskallelse (FL 24 §), jäv i samband med beviljande av ansvarsfrihet (FL 26 § 2 mom), beslutsförfarande (FL 27 §), val (FL 28 §), förrättande av val (FL 29 §), omröstningsoch valordning (FL 30 §) uppsättande av protokoll (FL 31 §), styrelsens ordförande (FL 35 § 2 mom) och namnteckningsrätt (FL 36 §). Ett av de antaganden som upprepas regelbundet är att man på fiskeriområdena och deras organ ska tillämpa föreningslagen. Enligt lag om fiske 23 § tillämpas utöver lag om fiske vissa bestämmelser i föreningslagen (FL) på fiskeriområdena. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1. TEXT RASMUS ÅKERBLOM, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING F iskeriområdena är offentligrättsliga föreningar som har till syfte att utveckla fiskerihushållningen inom det egna området och främja samverkan mellan medlemmarna för ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna. Fiskeriområdets stadgar har vissa innehållskrav som finns stadgade i lag om fiske 30 §. Tillsammans med fiskeriområdets stadgar utgör dessa lagar grunden för fiskeriområdets verksamhet
Även om man kunde tänka sig att dylika krav kunde ställas via stadgarna, kan det inte anses vara motiverat, och så vitt jag vet har inte heller något fiskeriområde gjort det. Företrädarnas rätt att använda sig av biträde verkar inte vara begränsat utgående från lagstiftning. Rätt att närvara vid stämman borde exempelvis beviljas fiskeriområdets verksamhetsledare, styrelsemedlemmar samt övriga organs medlemmar och funktionärer, som inte är företrädare. Då man beaktar styrelsens uppgifter med stöd av lagstiftningen är det rätt uppenbart att det inte finns grunder för att styrelsemedlemskap skulle förutsätta att man är företrädare för ett medlemssamfund. Fiskeriområdets styrelse I lag om fiske finns inga skrivelser om att fiskeriområdets styrelsemedlem måste vara företrädare för ett medlemssamfund eller om styrelsemedlemmarnas behörighet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 33. Exempel på övriga funktionärer som det är naturligt att bevilja närvarorätt är representanter för den regionala fiskerisamarbetsgruppen, NTM-centralens representanter eller andra sakkunniga som kallas till stämman. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 33 Beslutsfattanderätt och närvarorätt vid stämman Företrädare för fiskeriområdets medlemmar använder sin beslutsfattanderätt vid stämman. Vid fiskeriområdets stämma har också registrerade regionala föreningar vars syfte är att främja miljöeller naturskydd och inom vars stadgeenliga verksamhetsområde fiskeområdet eller en del av det finns, samt inom samernas hembygdsområde Sametinget, rätt till en företrädare som har närvarooch yttranderätt vid stämman men inte rösträtt. Bestämmelsen att fiskeriområdets styrelse ska ha en sammansättning där representanter från hela området är med, kan inte tolkas på det sättet att en enskild medlem genom sin representant skulle ha en utselutande rätt ställa upp en kandidat till styrelsevalet. Den här tanken kan härledas från exempelvis lag om fiske 28 §, enligt vilken verksamhetsledaren har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och att där yttra sig, även om hen inte är medlem i styrelsen, om inte styrelsen beslutar något annat. Enligt föreningslagens 28 §, som även tillämpas av fiskeriområdena, ska alla som har rätt att utöva beslutanderätt garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet. I fiskeriområdets stadgar ska stå skrivet hur företrädarna till fiskeriområdets stämma väljs. En dylik skrivelse i stadgarna skulle begränsa medlemssamfundens möjligheter att välja de styrelsemedlemmar de önskar se i styrelsen. Ur lagstiftarens synvinkel har det inte varit ändamålsenligt att ställa krav på behörighet och situationen är den samma i exempelvis föreningslagen eller lag om aktiebolag. Medlemmar i ett fiskeriområde är innehavarna av fiskerätt inom området samt de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen. Stämman kan därtill genom beslut bevilja närvarorätt för övriga till stämman och ofta är det här också ändamålsenligt. Jordoch skogsbruksministeriet fastställer en förteckning över de landsomfattande organisationerna för fem år i sänder. I lag om fiske 27 § stadgas om fiskeriområdets styrelse och dess uppgifter. I regeringspropositionen för lag om fiske konstateras att styrelsens uppgifter är sådana som i enlighet med de allmänna samfundsrättsliga principerna ankommer på en styrelse, det vill säga beredning och genomförande uppgifter
34 • Fiskeritidskrift för Finland 1 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Hur kan fiskeövervakningen utvecklas. TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING
Antalet personer i registret som har en giltig godkännande som fiskeövervakare är dock omkring 2 300, alltså mer än dubbelt så många jämfört med antalet som getts fullmakt att övervaka. Det handlar dock inte enbart om fiskeövervakarnas aktivitet. Det är dock värt att fundera lite mer på skillnaderna mellan dessa två grupper av övervakare. I början av 2023 fanns det i vårt land cirka 1 000 befullmäktigade fiskeövervakare enligt det registret som upprätthålls av NTM-centralen. Av de fiskeövervakare som befullmäktigats av delägarlag får 63 % ingen som helst ersättning för övervakningen. Utgående från de nästan 650 svar som inkom har en ny utvecklingsplan för fiskeövervakning uppgjorts. Detta gäller särskilt när personen redan har visat att han eller hon kan sitt jobb. Det skulle alltså åtminstone i teorin kunna finnas många fler fiskeövervakare än vad som är fallet idag. Ersättning stöder professionalism Det är ett faktum att om du får ersättning för ditt arbete, tar du det mer allvarligt och agerar mer professionellt. Hur kunde man förbättra situationen. Baserat på enkäten övervakar största delen av de nuvarande fiskeövervakarna fisket mindre än 10 dagar per år. Aktiviteten hos eventuellt redan verksamma fiskeövervakare kan höjas genom att sålla bland övervakarna för att hitta de vars uppdragsbild och arbetsmängd kan utvecklas. Fiskeövervakarnas arbete kan utvecklas i en mer professionell riktning genom att betala ersättning för övervakningsarbetet, ta i bruk elektroniska övervakningsverktyg som underlättar övervakningsarbetet och rapporteringen, öka samarbetet med myndigheterna, höja övervakarnas personliga kompetens genom utbildningar och öka antalet övervakningstimmar samt styra övervakarnas arbete bättre från uppdragsgivarnas sida. Om någon vill ta på sig mer ansvar och fler övervakningstimmar, bör dessa ges till honom eller henne. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 35 Centralförbundet för Fiskerihushållningen gjorde i slutet av 2022 en enkät riktad till fiskeövervakare. Dessutom har en stor grupp övervakare som klarat av provet inte fått fullmakt från vattenägarna att utföra fiskeövervakning. Mer fiskeövervakare behövs ute på vattnen För många vattenområden fås inte tillräckligt med fiskeövervakare. Den nya aspiranten behöver bara intervjuas, sättas i arbete och involveras i verksamheten. Vattenägare, delägarlag och fiskeriområden måste vara mer aktiva i att rekrytera nya övervakare. Är något på tok med vårt system. En person som har klarat av fiskeövervakarprovet och är intresserad av att övervaka kan mycket väl fungera som övervakare för vilket område som helst, även om hen inte är bekant från tidigare. Samtidigt är antalet godkända övervakare dubbelt så stort jämfört med antalet som fått fullmakt. För den sista punkten hjälper det att utse en person som koordinerar fiskeövervakningen inom ett givet verksamhetsområde. Enkätsvaren visar att det finns ett tydligt behov av mer professionell och aktiv fiskeövervakning. Låt oss ta en titt på vad allt planen omfattar. Över hälften av fiskeövervakarna får ingen som helst ersättning för det övervakningsarbete de utför. Till exemVästra Finlands sjöbevakningssektions äldre sjöbevakare Mikko Seikola, fiskeövervakare Vesa Liukkonen, fiskemästare Paavo Suominen från Egentliga Finlands NTM-central och sjöbevakningsmästare Bertil Nygård deltar i den årliga gemensamma övervakningen av Gustavs-Nystads fiskeriområdes havsområde.. Övervakningsarbetet styrs och övervakas inte heller tillräckligt inom alla verksamhetsområden. Dessutom övervakar alltför många befullmäktigade övervakare endast på pappret. Även bland fiskeriområdenas övervakare är det 36 % som inte får ersättning, vilket också är en förvånansvärt stor andel
Utbildning och samarbete med myndigheter Centralförbundet för Fiskerihushållning och dess medlemsförbund har i åratal utbildat blivande fiskeövervakare inför övervakarprovet. Svaret är intressant eftersom samma enkät visar att nästan alla övervakare skulle vilja göra till exempel händelserapporter till NTM-centralen elektroniskt. Gör övervakningen bekant för polis och åklagare Samarbete med myndigheter i samband med fiskeövervakningen gör fiskeövervakningen bekant även för myndigheterna. Detta arbete lär man sig bäst genom att faktiskt göra det. Centralförbundet för Fiskerihushållning har i flera år arbetat för att göra övervakningen känd inom polisorganisationen, och resultatet börjar synas. Dessutom kan goda praxis införas mer framgångsrikt när det finns ett tätare samarbete mellan övervakarna. Båda parter drar nytta av detta samarbete. Ett elektroniskt övervakningsverktyg underlättar avsevärt övervakarens arbete. Att bara sitta på skolbänken gör inte någon till en professionell fiskeövervakare. Det viktigaste är att man tar kontakt modigt och kommer överens om övervakningsresan i god tid. Det system som för närvarande är i brett bruk och utvecklats av Pirkanmaa Kalatalouskeskus är gammalt, och motsvarar enligt många övervakare inte dagens krav. Det elektroniska övervakningsverktyget bör också utvecklas. Övervakaren får i sin tur se hur de verkliga proffsen inom övervakningsarbete utför sitt arbete. Erfarenheten ökar med antalet timmar av utförd övervakning. Detta arbete har redan inletts. Det handlar snarare om vilken handledning övervakarna får från sin arbetsgivare – eller avsaknad av sådan. Koordinatorn bör ha en helhetsbild av övervakningen och den operativa sidan samt en fungerande kontakt med den part som gett befullmäktigandet. Numera finns det även många fortsättningsutbildningar som övervakarna kan använda för att utveckla sin kompetens. Informationen om övervakningshändelserna överförs med knapptryckning även elektroniskt till den som gett övervakningsuppdraget, vilket också gör det enklare för uppdragsgivaren att statistiskt bearbeta de händelser som fiskeövervakarna har registrerat elektroniskt jämfört med att läsa dem traditionellt från papper och sedan skriva om dem på datorn. Genom ett ansvarspersonsystem kan de gemensamma kunskaperna och färdigheterna hos övervakarna användas mer effektivt och till nytta för alla övervakare. Det senare är inte ett önskvärt alternativ i opartiskhetens namn. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 1 pel rapporterade 70 % av de övervakare som befullmäktigats av fiskeriområden att de ger sig ut på vattnet uteslutande för att övervaka, medan 76 % av delägarlags övervakare rapporterade att de utför övervakning i samband med annan verksamhet, som sin egen fiske. Särskilt värdefullt för en fiskeövervakare är samarbetet med andra övervakare och de myndigheter som bedriver fiskeövervakning. Nästa steg är att göra fiskeövervakningen bekant även för åklagare och domare vid tingsrätten. Även rekryteringen av nya övervakare kan bli lättare när övervakningsverksamheten är bättre organiserad. Med dess hjälp kan man göra rapporter om övervakningshändelser till både polisen och NTM-centralen. Allt detta betyder naturligtvis inte att övervakning utförd av fiskeövervakare befullmäktigade av delägarlag skulle vara sämre än den som är befullmäktigade av fiskeriområden. Att bara sitta på skolbänken gör dock inte någon till en professionell fiskeövervakare. Elektroniskt övervakningsverktyg hjälper Av de fiskeövervakare som svarade på enkäten använder 15 % för närvarande ett elektroniskt övervakningsverktyg i sitt arbete, men 45 % av övervakarna skulle vilja använda ett sådant. Både polisen, Gränsbevakningen och Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare samarbetar gärna med en övervakare som känner till fisket och området väl. Inom fiskeriområdet måste det finnas en person som koordinerar fiskeövervakningen. Om man bara säger att gå och övervaka men inte ger instruktioner om hur övervakningsarbetet ska utföras, sätts övervakaren i en svår situation när något händer. Styrning och koordinering leder framåt I många fall kan skillnaderna i verksamheten hos de övervakare som befullmäktigats av fiskeriområden och delägarlag bero på hur fiskeövervakningen styrs. Å andra sidan vill nästan lika många (38 %) inte använda ett sådant. Här kan en fiskeövervakningskoordinator vara svaret. Utvecklingen av ett elektroniskt system är dock en dyr investering för en liten aktör, och det vore bra att få någon form av stöd från myndigheterna så att utveckling av systemet inte stannar upp. Detta arbete lär man sig bäst genom att faktiskt göra det.
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 37 BOKHÖRNAN Vattenägare kan göra sin del i samarbetet med myndigheterna. Var och en hittar något som berör dem i planen. Införandet av det permanenta medgivandet från målsäganden som utarbetats av Centralförbundet för Fiskerihushållning bland vattenägarna och att förmedla denna information till polisen och de lokala fiskeövervakarna är viktigt. Utan det straff som följer av brottet kan lagbrytande fiske fortsätta. NTM-centralerna beviljar redan nu medel för att utveckla fiskeövervakningen och förhoppningsvis fortsätter denna linje i framtiden. Det elektroniska övervakningsverktyget underlättar arbetet för fiskeövervakaren eftersom övervakaren kan skicka information om övervakningshändelsen direkt både till polisen och till uppdragsgivaren.. Med detta medgivande ges polisen behörighet att föra fiskeribrott vidare till åklagaren. Påminnelse till beslutsfattare Slutligen är det bra att påminna om att utvecklingsplanen för fiskeövervakning inte bör stanna i bokhyllan eller byrålådan utan alla som deltar i arbetet med fiskeövervakning måste engagera sig på sitt håll, oavsett om det gäller Jordoch skogsbruksministeriet, NTM-centralen, rådgivningsorganisationer, fiskeriområden eller delägarlag. I värsta fall kan en aktiv övervakare bli frustrerad och sluta. NTM-centralerna önskar också att delägarlag och fiskeriområden meddelar övervakningskoordinatorernas kontaktuppgifter till NTM-centralerna. Pengar spelar en avgörande roll Professionell fiskeövervakning är inte gratis. Att höja nivån på de ägarersättningar som betalas till vattenägarna från det nuvarande beloppet på omkring tre miljoner euro tillbaka till fyra miljoner euro per år skulle bidra till finansieringen för vattenägare. Det är viktigt att fiskeriområdena, utöver löner till övervakarna, även avsätter medel för anskaffning av elektroniska övervakningsverktyg och den nödvändiga utrustningen som behövs för att använda dem, såsom surfplattor. Det har uppskattats att höjningen av den övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften från nuvarande 64 år till 69 år årligen kommer att generera just den behövliga miljonen
1. Nästa gång du besöker sidan kommer du direkt åt att läsa tidningen genom att logga in med din e-post och lösenord. Gå till www.lehtiluukku.fi/lehdet/fiskeritidskrift_for_finland Om du redan har ett konto i Lehtiluukku börjar du med att logga in med ditt användarnamn och lösenord i KIRJAUDU. Gör såhär för att ta de digitala läsrättigheterna i bruk. Trevliga lässtunder! Fungerar det inte eller behöver du hjälp att aktivera dina koder. 2. Om du är ny i Lehtiluukku, tryck på KIRJAUDU och i rutan som öppnas väljer du LUO UUSI KÄYTTÄJÄTUNNUS längst nere och följer anvisningarna. Efter att du loggat in är det dags att aktivera din beställning Tryck på AKTIVOI TILAAJATUNNUS. Skriv in din tilaajatunnus som är den sifferrad som syns på papperstidningens bakpärm, ovanför ditt namn och din adress och tryck på AKTIVOI. Kontakta Malin på malin.lonnroth@ahven.net eller tel. Dina digitala läsrättigheter är nu aktiverade och du kan läsa tidningen digitalt. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Läs Fiskeritidskrift digitalt i Lehtiluukku! Till prenumerationen på papperstidningen hör digitala läsrättigheter samt tillgång till vårt digitala tidningsarkiv i Lehtiluukku. 040-5960808
2. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Skriv in din tilaajatunnus som är den sifferrad som syns på papperstidningens bakpärm, ovanför ditt namn och din adress och tryck på AKTIVOI. 1. Visionen för den uppdaterade kräftstrategin som gäller åren 2023?–?2032 är att Finland har livskraftiga kräftbestånd, en stark och ansvarsfull kräftfiskekultur samt en mångsidig kommersiell kräftnäring. Gå till www.lehtiluukku.fi/lehdet/fiskeritidskrift_for_finland Om du redan har ett konto i Lehtiluukku börjar du med att logga in med ditt användarnamn och lösenord i KIRJAUDU. Om du är ny i Lehtiluukku, tryck på KIRJAUDU och i rutan som öppnas väljer du LUO UUSI KÄYTTÄJÄTUNNUS längst nere och följer anvisningarna. Trevliga lässtunder! Fungerar det inte eller behöver du hjälp att aktivera dina koder. Nästa gång du besöker sidan kommer du direkt åt att läsa tidningen genom att logga in med din e-post och lösenord. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2024 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2024 Nr Material Utkommer 1 26.1 23.2 2 19.4 17.5 3 23.8 20.9 4 15.11 13.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2024 I NÄSTA NUMMER Nr 2/2024 utkommer 17.5 Den nationella kräftstrategin har uppdaterats. Gör såhär för att ta de digitala läsrättigheterna i bruk. 040-5960808. Dina digitala läsrättigheter är nu aktiverade och du kan läsa tidningen digitalt. Efter att du loggat in är det dags att aktivera din beställning Tryck på AKTIVOI TILAAJATUNNUS. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. VE SA KA RT TU N EN , CF F Läs Fiskeritidskrift digitalt i Lehtiluukku! Till prenumerationen på papperstidningen hör digitala läsrättigheter samt tillgång till vårt digitala tidningsarkiv i Lehtiluukku. Kontakta Malin på malin.lonnroth@ahven.net eller tel
Hörnstenarna i vårt restaurangutbud är de förstklassiga råvarorna, som förvandlas till ett säsongsanpassat utbud. Cirka 70 % av råvarorna i de rätter som serveras ombord kommer från lokala producenter. Njut av närproducerat Närproducerade råvaror, kortare transportsträckor och minimerat matsvinn är kärnan i vår restaurangverksmhet. Vi hälsar dig varmt välkommen ombord för att njuta av Östersjöns bästa smakupplevelser! Östersjöns mest prisvärda resor. De nordiska smakerna är en viktig del av helheten. Östersjöns bästa mat Vårt ambitiösa mål är att erbjuda våra kunder Östersjöns bästa mat