(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Redskapsmärke 2025 ahven.net/personoidut-pyydysmerkit/ Pris 0,28 € (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 25,00 € 2025. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 3 Innehåll 10 Bottenhavets strömming är nu fet och har gott om föda 14 Stort behov av att sammanslå delägarlag 18 Aktuella lagändringar 2025 20 Storskarvens och gråhägerns fiskeriekonomiska effekter 24 Skyldighet för fritidsfiskare att anmäla fångster 26 Tar avundsjukan fisken ur vattnet. 30 Kommersiella fiskares arbetsförmåga stöds 32 Extraintäkter till delägarlaget via placeringar 34 Kyrkslätts kommun belönade ett delägarlag 36 Berättelsen om den stora abborren 5 Ledaren 6 Notiser 17 Fisk och fiske i siffror 23 10 fakta om fisk 29 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Från och med årsskiftet omfattas ett antal fiskarter, så som rödingen, av anmälningsskyldighet inom fritidsfiske. Foto: Tapio Gustafsson, CFF 30. Läs mer om anmälningsskyldigheten på sidan 24
Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2025 Innehåller fiskerihushållningens viktigaste författningar. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ nu ditt eget uppdaterade exemplar! Pris 20 € Nyhet! CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken är ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare
Vi ska inte heller glömma att det också finns välfungerande delägarlag. Projektet identifierar även områden i Finland där sammanslagningar i framtiden skulle ge störst nytta för fiskerihushållningen. Samtidigt utreddes även andra metoder för att effektivera nyttjandet och vården av vattenområden. Projektbaserad verksamhet har visat sig vara ett effektivt verktyg, och statsmakten bör i fortsättningen stöda genomförandet av sammanslagningsprojekt. MER INFORMATION om VOKE-projektet hittar du i det här numret av Fiskeritidskrift samt i projektets slutrapport på vår webbplats ahven.net. De främsta hindren för sammanslagningar har ofta varit lantmäteriverkets förrättningskostnader och bristen på vilja bland delägarna. ÖVER TRETTIO experter inom branschen intervjuades, och en enkät genomfördes bland branschens myndigheter och organisationer. De verksamhetsmodeller som presenteras i projektrapporten erbjuder ett alternativt sätt att utveckla fiskerihushållningen där man undviker sammanslagningsförrättningar, till exempel i splittrade småvatten och åar samt älvar. Under 2024 genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållning utvecklingsprojektet VOKE, i vilket man utredde behovet av att slå samman delägarlag och vilka fördelar och kostnader detta skulle innebära. Som inspiration kan du läsa om några av dem i det här numret av Fiskeritidskrift. Arbetet med att effektivera delägarlagens verksamhet fortsätter och vi återkommer till ämnet under detta år. Utredningen visar att behovet av att slå samman delägarlag är mycket stort. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Utredningen visar att det finns ett stort behov av att sammanslå delägarlag”. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 5 Delägarlagens år DELÄGARLAGSVERKSAMHETEN HAR på många håll avtagit på grund av splittrad ägarstruktur och åldrande aktörer. FÖRDELAR SOM ÄR jämförbara med sammanslagningar kan också uppnås genom att utveckla samarbete i föreningsform. Man granskade även fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner angående skrivelser om sammanslagningar. VOKE-PROJEKTET FÖRESLÅR att staten tar exempel av den lagstiftning som stöder utvecklingen av samfällda skogar, där förrättningskostnaderna för sammanslagningar finansieras med statliga medel
3. 6 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 NOTISER 3,6 Under det senaste året gjordes cirka 3,6 miljoner besök i nationalparkerna. Centralförbundets kommunalvalsteser De beslut som fattas i kommunerna har en stor inverkan på vilka förutsättningar det finns för fiske i en kommun. De ekonomiska effekterna av nationalparksbesökarnas användning av pengar på de lokala ekonomierna var sammanlagt 286 miljoner euro. Upphandlingar Kommunen beaktar inhemsk fisk och fiskprodukter i kommunens offentliga matupphandlingar. Kommunen som fiskevattenägare Kommunen deltar i egenskap av vattenägare i förvaltningen och vården av sin fiskevatten 2. Fiskemöjligheter Kommunen säljer mångsidiga fiskelov och upprätthåller tjänster och infrastruktur som stöder fiske. 1. Broschyren finns på både finska och svenska. Läs mer: ahven.net/sv/kommunalvalet-2025/. 4. BROSCHYR OM RESTAURERINGAR Genom fiskeriekonomiska restaureringar stöder man fiskarnas naturliga fortplantning. I en ny broschyr som hittas på Centralförbundets hemsidor på adressen ahven.net/c/esitteet beskrivs metoder och praxis för restaurering av kustens flador och glon. Intresset för Finlands nationalparker har ökat under 2000-talet, och det ökade antalet utflykter är inte enbart ett fenomen från coronaåren. För innehållet står Naturresursinstitutet och broschyren har fått stöd från LIFE-IP BIODIVERSEA projektet. Vattenrestaureringar Kommunen är en aktiv aktör vad gäller skyddet av fiskarnas livsmiljöer. Antalet besök i nationalparkerna är på samma nivå som året innan. Centralförbundet för Fiskerihushållning har listat hur man i kommunerna kan främja tillgången och användningen av inhemsk fisk, livskraftiga och restaurerade fiskevatten samt ett hållbart fiske
För hjälp med arrangemangen, kontakta er fiskerihushållningscentral eller ert fiskarförbund. Utmärkta samarbetspartners för evenemanget är Finlands 4H-förbund, Maaja kotitalousnaiset och Marthaförbundet. 4.. 3. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 7 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N /C FF 20:E NATIONELLA FISKEDAGEN Den nationella fiskedagen firas den 14 maj 2025 (höstens evenemangsdag är den 27 augusti 2025). Till jubileumsåret har en uppdaterad logotyp för både fiskedagen och bongningstävlingen designats av grafikern Katja Kuittinen. Detta är den 20:e gången som den nationella fiskedagen anordnas. 2. Kom också ihåg skolklassernas fiskbongningstävling, som hålls samma vecka den 12–16 maj 2025. Vi hoppas att så många fiskeriområden och delägarlag som möjligt deltar i jubileumsförberedelserna och erbjuder barn och skolelever en chans att bekanta sig med fiske. Vi kommer att informera mer efter hand under våren, så håll koll på vårt Abborrpost-nyhetsbrev, vår nätsida ahven.net och våra kanaler i sociala media! Vid den första platsen för avlägsnande av bäckröding samlades över 1 000 individer in. 1. Fina priser utlovas i tävlingen, så det lönar sig att vara på hugget
Webbplatsen ger vägledning om fiske i Finland och hjälper fisketurister att hitta professionella fisketjänster. Stämmokallelsen ska innehålla alla ärenden som ska behandlas. Materialet hittas på ahven.net > delägarlag. Fler språkversioner kommer att läggas till under detta år. Om delägarlaget är okonstituerat kan vem som helst av delägarna kalla till stämma. Välkommen att stiga in i fisketurismens värld! RÖSTRÄKNARE TILL DELÄGARSTÄMMA Det är styrelsens ansvar att kalla till stämma i delägarlaget. Förutom den ifyllda exempeltabellen rekommenderas det att titta på instruktionsvideon som visar hur rösträknaren används. 8 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 NOTISER Fishing in Finland har fått ny sajt! Den helt förnyade fisketurismsajten FishinginFinland.fi har öppnats i början av 2025. Sådana beslut är bland annat försäljning eller långvarig utarrendering av samfällighetens markeller vattenområden, eller tagande av skuld. För tillfället finns webbplatsen på engelska, finska och svenska. För omröstning enligt andelstal har Centralförbundet tagit fram en rösträknare i excel för att underlätta rösträkningen. SH U TT ER ST O CK. Webbplatsens förnyelse har genomförts av Centralförbundet för Fiskerihushållning som en del av Jordoch skogsbruksministeriets utvecklingsprogram för fisketurism. Vid stämman sker omröstning antingen i proportion till andelstalen eller, om det beslutas enhälligt, så att varje deltagare har en röst. Ärenden av särskilt stor betydelse måste godkännas med kvalificerad majoritet, alltså så att minst två tredjedelar av de givna rösterna och minst en tredjedel av de röstande delägarnas antal stöder beslutet
Vindkraft stod för 24 procent av elförbrukningen och 25 procent av elproduktionen. Även solkraftens andel har vuxit avsevärt, och den industriella utbyggnaden av solkraft börjar nu synas i elproduktionsstatistiken. Via tjänsten kan man köpa statens fiskevårdsavgift, fiskeoch jakttillstånd för statliga områden, terrängkörningstillstånd, julgranstillstånd, tillstånd för naturprodukter och tillstånd för traditionella områden i Övre Lappland. Dessa är Programmet för utveckling av fiske, Programmet för utveckling av vattenbruk, Miljöprogrammet för fiskerinäringen, Blue Products samt Programmet för marknadsföring och kvalitet av fisk. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. I den förnyade tjänsten har webbplatsen, nätbutiken och delvis även systemet för ansökningar om tillstånd kombinerats. Under det gångna året producerades 19,8 terawattimmar (TWh) el från vindkraft, vilket gör den till Finlands näst största produktionsform efter kärnkraft. Även solkraft börjar göra avtryck i Finlands elsystem, med en produktion på 1,1 TWh under förra året, motsvarande 1,4 procent av elförbrukningen och elproduktionen. Innovationsprogrammens gemensamma nyhetsbev sammanställer aktuella åtgärder och resultat från de fem innovationsprogrammen. För tio år sedan köptes en fjärdedel av tillstånden via webben, men idag sker över 90 procent av köpen digitalt. Dessutom kan man boka stugor via tjänsten. M IK KO TÖ RM ÄN EN , FO RS TS TY RE LS EN GEMENSAMT NYHETSBREV FÖR FISKERINÄRINGENS INNOVATIONSPROGRAM Fem innovationsprogram finansieras genom Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden. Nackdelen är att alla gamla kunder måste registrera sig på nytt, eftersom de av dataskyddsskäl måste godkänna tjänstens villkor igen. Till havs fungerar för tillfället en havsbaserad vindkraftspark, i Tahkoluoto i Björneborg. Den gamla tjänsten var i praktiken en samling av olika system. Vindkraftens andel av elproduktionen ökade kraftigt under året och täckte redan 24 procent av den totala elförbrukningen. Genom att prenumerera på nyhetsbrevet får du de senaste nyheterna direkt till din e-post. VINDKRAFT FÖRBI VATTENKRAFT I ELPRODUKTIONEN Vindkraft stod för näst mest producerad el i Finland förra året, och gick förbi vattenkraft som länge hållit andraplatsen. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 9 NOTISER FORSTSTYRELSENS ERÄLUVAT.FI HAR FÖRNYATS Forststyrelsen har lanserat sin förnyade försäljningskanal Eräluvat.fi. Beställ nyhetsbrevet via nätsidan merijakalatalous.fi. Forststyrelsen ville satsa på en digital försäljningskanal eftersom ärenden numera nästan uteslutande hanteras online. Av all vindkraft i Finland har 70 procent byggts utan stöd. Forststyrelsen lanserade sin Eräluvat.fi-webbplats 2013 och nätbutiken 2015. Vindkraft är för närvarande den snabbast växande elproduktionsformen i Finland och har byggts ut marknadsdrivet utan statligt stöd sedan 2019
10 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 10 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025
TEXT JARI RAITANIEMI, JUKKA PÖNNI, JUHA LILJA OCH ERKKI JAALA, NATURRESURSINSTITUTET FOTO LAURA UUSITALO, NATURRESURSINSTITUTET Bottenhavets strömming är nu fet och har gott om föda. Totalt förekom 22 olika fiskarter i fångsten. Över två tredjedelar av fångsten erhölls i Bottenhavet (2,8 ton i den norra delen av huvudbassängen; 12,8 ton i Bottenhavet och 3,4 ton i Finska viken). Det fanns rikligt Naturresursinstitutet utreder årligen strömmingsoch vassbukbestånden under en cirka två veckor lång forskningsresa på Östersjön. SYKE:s forskare deltog också i resan för att ta prov på pungräkor (Mysidae), som är viktig föda för strömmingarna. Av fångstens vikt bestod 59 procent av strömming, 27 procent av vassbuk, tio procent av storspigg och tre procent av öronmanet. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 11 D en årliga forskningsresan omfattade Finlands ekonomiska zon i Finska viken och i de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng samt hela Bottenhavet, inklusive Sveriges ekonomiska zon. Mindre än en procent utgjordes av övriga arter. Den totala fångsten uppgick till 7,5 ton, vilket är cirka en femtedel mindre än året innan. På grund av skillnaderna i vattenskiktningen fick man betydligt mer fångst på den finska sidan av Bottenhavet än på den svenska sidan. Strömmingsfångsten man fick under forskningsresan i Bottenhavet var ändå märkbart mindre än året innan vid samma tidpunkt. Förutom fiskar fastnade också öronmaneter, pungräkor och spånakäringar i trålen. Resan genomfördes med Finlands miljöcentrals (SYKE) forskningsfartyg Aranda. Framför allt den kraftiga minskningen av pungräkor anses ha orsakat strömmingens svälttillstånd och svältdöd i början av 2020-talet. Unga strömmingar och storspiggar tycktes huvudsakligen ha följt de varma vattenmassorna till den finska sidan av Bottenhavet. Sammantaget blev den totala strömmingsfångsten i Bottenhavet under en halvtimmes tråltid rätt liten, även om motsvarande fångst året innan var på medelnivå. Syftet var att undersöka om man enbart via ekolodning kan få ett födoindex för dessa kräftdjur. Nu finns mycket föda i Bottenhavet Svältperioden för strömming 2021–2022 har nu eventuellt övergått i en annan ytterlighet. Under resan var vattnet skiktat på ett ovanligt sätt – på den svenska sidan av Bottenhavet hade kallt vatten strömmat upp från djupet till ytan, och vattentemperaturen var där runt 10 grader, medan varmare vattenmassor hade rört sig mot den finska sidan, där temperaturen var över 14 grader. Förra höstens resa visar att strömmingen har en förbättrade kondition i Bottenhavet och att det nu finns gott om föda. Under resan ekolodade man totalt cirka 1 790 nautiska mil och gjorde sammanlagt 42 trålningar: 30 i Bottenhavet, sex i den norra delen av huvudbassängen och sex i Finska viken
Andelen stora strömmingar har ökat något Under hösten 2023 observerade man i längdfördelningen hos Bottenhavets strömming en ganska blygsam längdtillväxt hos över 15 cm långa strömmingar. 12 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 med pungräkor, som är viktiga för att strömmingen ska kunna växa sig stor. Dessutom fanns det gott om storvuxna Limnocalanus-copepoder, som även de är viktiga för strömmingen. Även via SYKE-forskarnas provtagning med hjälp av hämtare kunde man se att bestånden av strömmingens födokräftdjur var goda. I yttrålningarna i den allra nordligaste delen av Bottenhavet hittade man relativt mycket små strömmingsyngel som kläckts under höstens lek. Dessa observerades både i strömmingsfångsten och särskilt på det ekolod som ställts in för att upptäcka pungräkor. De vanligaste arterna är oftast strömming, vassbuk och storspigg, medan övriga arter främst har bestått av öronmanet. Huvudbassängens norra del Bottenhavet Finska viken strömming strömming strömming vassbuk vassbuk vassbuk storspigg storspigg storspigg övriga arter övriga arter övriga arter. Strömmingens kondition var nu utmärkt och strömming av alla storlekar var fetare än på länge. Man såg alltså återigen tecken på att andelen höstlekande strömmingar ökat under 2020-talet. % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Pääaltaan pohjoisosa Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Selkämeri Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Suomenlahti Silakka Kilohaili Kolmipiikki Muut lajit De relativa andelarna av olika fiskarter i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, Bottenhavet och Finska viken i forskningstrålfångster åren 2013–2024
Detta är en lätt ökning jämfört med de föregående åren, men andelen är fortfarande klart mindre än vad som varit vanligt under 2010-talet. I Bottenhavet fångades 17 arter, i den norra delen av huvudbassängen 13 arter och i Finska viken tio arter. Vassbukens årsklass 2024 åtminstone medelstor. Strömming, vassbuk och storspigg stod för huvudparten av biomassan i fångsten inom samtliga havsområden (Finska viken 92 %, norra huvudbassängen 88 % och Bottenhavet 97 %). På våren kommer stor strömming nerifrån den södra huvudbassängen för att leka vid de sydvästra och södra kusterna, och andelen stora strömmingar kan enligt prov från det kommersiella fisket vara upp till tio gånger större än i de höstliga forskningsfångsterna. I höstens trålfångst 2024 syns emellertid en tydlig förskjutning av längdfördelningen åt höger. Data från de årliga höstliga provtrålningarna visar att andelen riktigt storvuxna individer (över 18 cm total längd, från nosspets till stjärtspets) i strömmingsbeståndet i Bottenhavet var 11 procent. Ökningen i andelen strömmingar på minst 16 och 17 cm tyder dock på att även stora strömmingar kan komma att bli vanligare i Bottenhavet igen under de närmaste åren, förutsatt att strömmingens goda tillväxt fortsätter. År Strömming, Bottenhavet (SD30) K on d it io n si n d ex. Vassbuk var den näst vanligaste arten i Finska viken och storspigg i Bottenhavet. Under de senaste tre åren har årsklasserna för vassbuk i Östersjön varit mycket svaga, så för vassbuksfisket är detta en positiv nyhet. Nästan alla var marina arter, med undantag för sik och gärs, som fångades i Bottniska viken. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 13 Det här beror förmodligen främst på att de strömmingar som magrat av under de föregående två åren, efter att födosituationen förbättrats, i första hand lagt på sig vikt men ännu inte börjat växa på längden i normal takt. Skillnaderna i storleksfördelning mellan olika havsområden är inte de samma under hela året. 0,45 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 2014 2016 2018 2020 2022 2024 KK uunn ttoo kkee rrrr ooii nn Vuosi SSiillaakkkkaa,, SSeellkkääm meerrii ((SSD D 3300)) 8 cm 10 cm 12 cm 14 cm 16 cm 18 cm 20 cm Utvecklingen av konditionsindexet hos strömmingar i Bottenhavet i olika längdklasser (8–20 cm). STRÖMMING, VASSBUK, STORSPIGG – OCH 19 ANDRA FISKARTER Under forskningsresan fångades totalt 22 olika fiskarter (spetsstjärtat långebarn, sandstubb, ringbuk, rötsimpa, kungstobis, flundra, gärs, vassbuk, storspigg, nors, småspigg, lax, smörbult, nejonöga, piggvar, kusttobis, sjurygg, sik, strömming, mindre havsnål och torsk) samt därtill öronmaneter, spånakäringar och pungräkor. I Finska viken är riktigt stora (över 18 cm) strömmingar traditionellt sett fåtaliga. Unga vassbukar, på i genomsnitt 70–75 mm, förekom rätt rikligt i trålproverna från Östersjöns huvudbassäng och Finska viken, vilket tyder på åtminstone en medelgod årsklass för 2024. Strömming utgjorde den största andelen av forskningsfångsten i Bottenhavet (77 %) och i Finska viken (51 %), medan vassbuk dominerade i den norra delen av huvudbassängen (59 %). Även i Östersjöns huvudbassäng kan andelen stor strömming öka, även om den under höstens ekolodningar fortfarande var lägre än i Bottenhavet, och födokonkurrens med vassbuk kan antingen stoppa strömmingens tillväxt eller leda till att de största individerna förflyttar sig någon annanstans. Strömmingsproverna kommer från höstliga forskningsresor från och med år 2013
Genomförandet av fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner vilar delvis på delägarlagen, och när delägarlagen försvagas kan de inte längre sköta dessa uppgifter. Många samfund och kommuner är också stora vattenägare. Alla fastighetsägare som har andel i det samfällda vattnet hör till delägarlaget. Projektet kartlade behovet av att slå samman vattenområden samt vilka fördelar och kostnader detta skulle medföra. När delägarlagens verksamhet avtar upphör grundläggande funktioner som fiskevård och fiskeövervakning. Man räknar med att cirka 1,5 miljoner Finländare har andel i samfällda vatten. Små ägarenheter och en åldrande skara aktörer minskar verksamhetens effektivitet. De allmänna vattnen utgörs av Finlands territorialvattenzon och en del fjärdar i de stora insjöarna. Dessa vatten beräknas uppgå till cirka 10 miljoner hektar. SAMFÄLLDA VATTEN tillhör två eller flera fastigheter gemensamt och förvaltas av delägarlag. ALLMÄNNA VATTEN ägs av staten och förvaltas av Forststyrelsen. 14 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Stort behov av att sammanslå delägarlag Finansutskottet beviljade i december 2023 Centralförbundet för Fiskerihushållning 100 000 euro för att genomföra en utredning om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare. Genom samOLIKA TYPER AV VATTENÄGANDE PRIVATA VATTEN tillhör en fastighet, men fastigheten i sig kan ofta vara samägd (till exempel dödsbon eller makar). Samtidigt utreddes även på vilka andra sätt man kunde effektivera vården och nyttjandet av vattenområdena. Det finns cirka 20 000 delägarlag i Finland och de omfattar sammanlagt cirka 3,9 miljoner hektar vatten. Stort behov av sammanslagningar Utredningen bekräftade den tidigare känslan av att det finns ett stort behov av att slå samman vattenområden. TEXT RISTO VESA, VESA KARTTUNEN OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING U nder år 2024 genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållning, med finansiering från riksdagen och Jordoch skogsbruksministeriet, ett utvecklingsprojekt kring vattenägande (VOKE). I samband med utredningen intervjuades över trettio fiskeriexperter och en enkät skickades till myndigheter och organisationer inom fiskeribranschen. Statens vatten uppgår till cirka 3,4 miljoner hektar.. Utredningen talar sitt tydliga språk: det finns ett stort behov av att slå samman delägarlag och det behövs extern finansiering. Alla 118 fiskeriområdens nyttjandeoch vårdplaner granskades med avseende på hur frågor om sammanslagningar har hanterats
De tre delägarlagens totala areal är 1 811 hektar och de har 568 delägare. Under 50 ha Över 50 ha – 500 ha Över 500 ha – 1 000 ha Över 1 000 ha – 5 000 ha Öve 5 000 ha Vanajavesi är en sjö belägen i egentliga Tavastland och Birkaland. Om det fjärde delägarlaget också skulle ansluta sig, skulle arealen vara 2 043 hektar och antalet delägare 749. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 15 Parkkuu-området i Näsijärvi består av tre delägarlag, som dock fungerar som ett enda delägarlag. Ägoförhållandena i sjön är ställvis mycket splittrade.. Dessutom har ett fjärde delägarlag intresse av att ansluta sig
Rapporten är på finska. Utredningen om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare finns i elektronisk form på nätsidan ahven.net. I den lagstiftningen täcks kostnaderna för sammanslagningsförrättningar av statliga medel. För vattenområden som ligger nära bebyggelse skulle det för ordnandet av fisket behövas enhetliga områden.. Det behövs också andra åtgärder för att ”sänka trösklarna”. Förrättningarna skulle beröra omkring 49 500 delägarfastigheter. I Södra Savolax har sammanslagningar genomförts som projektarbete i över tio års tid, och den genomsnittliga storleken för delägarlagen i området har ökat mer än tjugofalt. Hinder: pengar och brist på vilja Ett vanligt hinder för sammanslagningar är de lantmäterikostnader som mindre bemedlade delägarlag inte har råd med, samt bristen på vilja bland delägarna. Fiskare och vattenägare har varit mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och de möjligheter som dessa har medfört. Det har visat sig vara effektivt att genomföra sammanslagningar på sådana ställen där det är vettigt ur både ägarnas och samhällets synvinkel – och detta arbete behöver stödas av staten. 16 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Centralförbundet för Fiskerihushållning beställde med projektfinansiering en temakarta från Lantmäteriverket, där Finlands vattenområden klassificeras efter arealstorlek. manslagningar av delägarlag skulle man kunna minska på den administrativa bördan och kostnaderna samt bedriva en mer planmässig fiskevård. Förrättningskostnaderna, som beror på antalet delägarfastigheter och antalet delägarlag, uppgår alltid till tusentals euro och kan i större förrättningar uppgå till tiotusentals euro. Centralförbundet för Fiskerihushållning beviljades ett anslag på 70 000 euro för att främja delägarlagsverksamhet år 2025. Det finns ett behov av sammanslagningar i havsområdet öster om Kotka. De verksamhetsmodeller som beskrivs i projektets rapport erbjuder ett alternativt sätt att utveckla fiskerinäringen där sammanslagningsförrättningar är svåra att genomföra – exempelvis i splittrade småvatten och vattendrag. Exempelobjekt för kommande år I rapporten listas ett antal objekt runtom i Finland där sammanslagningsarbete i framtiden skulle ge störst fiskeriekonomisk nytta. Andra möjligheter På många håll har man lyckats uppnå fördelar som påminner om dem vid sammanslagningar genom att utveckla ett föreningsdrivet samarbete. Utifrån tidigare projekt kan man konstatera att ett enskilt projekt bör löpa i två till tre år för att ge resultat. I kartan presenteras olika storleksklasser med olika färger, vilket gör det lättare att få en överblick över ägarenheternas storlek. För framtida sammanslagningsprojekt måste det skapas en tydlig finansieringsstruktur och ett verksamhetssätt för en långvarig serie av sammanslagningar. För att ett delägarlag ska fatta ett beslut om sammanslagning krävs att minst två tredjedelar av den totala röststyrkan hos dem som deltar i omröstningen, och minst en tredjedel av de röstberättigade delägarna, röstar för förslaget. Beräknat enligt Lantmäteriverkets prisförordning för 2024 skulle kostnaderna för förrättningarna uppgå till cirka 300 000 euro. Projektet fortsätter i år, tack vare finansiering via riksdagens finansutskott. Goda exempel på redan genomförda sammanslagningar av delägarlag finns runtom i Finland. Ett budskap till beslutsfattare Projektet rekommenderar att staten satsar på utveckling av vattenområden och skapar tydliga ramar för detta arbete, liknande den lagstiftning som stöder samfällda skogar. Förhoppningen är att sådana åtgärder tas in i nästa regeringsprogram. I projektets förslag skulle cirka 360 ägarenheter genom sammanslagningsförrättningar bli 25 delägarlag
Medlen som samlats in i form av fiskevårdsavgifter, fördelas tillbaka till fiskarna och fisket via Jordoch skogsbruksministeriet, NTM-centralerna och fiskeriområdena (utbetalning av ägarersättningar). Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 17 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Fördelning av fiskevårdsavgiftsmedlen 2018-2025 Utvecklingen av ägarersättningar åren 2010-2025* 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ägarersättningar 3 327 000 3 050 000 3 170 000 3 735 000 3 000 000 2 860 000 2 910 000 Fiskeriområdesverksamhet 1 309 000 1 186 000 1 235 000 1 450 000 1 480 000 1 409 000 1 440 000 Fiskerirådgivning 1 680 000 1 520 000 1 580 000 1 820 000 2 100 000 2 000 000 2 040 000 Främjande av fiskerihushållning 2 270 000 2 055 000 2 135 000 2 500 000 2 675 000 2 550 000 2 600 000 Kostnader för uppbärandet 700 000 650 000 680 000 800 000 800 000 750 000 780 000 Fiskerihushållningens register 100 000 100 000 100 000 120 000 120 000 145 000 150 000 Fisketurismprogram 300 000 600 000 Verkställande och forskning 600 000 500 000 1 000 000 Sammanlagt 10 286 000 9 161 000 9 400 000 11 725 000 10 775 000 9 739 000 9 920 000 Fiskevårdsavgifterna samlas in av Forststyrelsen, som förmedlar medlen vidare till Jordoch skogsbruksministeriet. * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop för åren 2010-2015. I tabellen kan du se till vilka olika ändamål pengarna går och hur summorna och fördelningsförhållandena utvecklats över åren
Anmälningsskyldigheten gäller även fiskar som släpps tillbaka. 18 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Skyldighet att anmäla fångst för fritidsfiskare Från den 1.1.2025 är det obligatoriskt för fritidsfiskare att anmäla vissa fångstarter. Läs mer på sidan 23. Ändringarna gäller inte fiskeövervakare som övervakar med fullmakt, så som delägarlagens och fiskeriområdenas fiskeövervakare. Fångstanmälan ska göras senast inom 14 dygn från det att fisken fångades. Anmälningsplikten gäller lax, insjölax, öring, ål, röding i Kuolimo och Saimen samt på andra håll i Vuoksens vattendrag, harr i insjövatten söder om latituden 65°00’N och i havet, samt puckellax. En del av förändringarna gäller alla fiskare, en del bara en mindre grupp aktörer, men det är skäl för alla att kolla in förändringarna och huruvida man berörs av dem. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare har dessutom rätt att gripa en person som vägrar lämna de uppgifter som behövs för att fastställa identiteten eller sannolikt lämnar felaktiga uppgifter. Rätten att gripa gäller även när gripandet är nödvändigt för att hindra fortsatt allvarlig överträdelse av bestämmelserna om jaktoch fiskeövervakning och när gripandet är en proportionerlig tvångsåtgärd i förhållande till gärningen. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILDER ANU VÄLITALO, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Aktuella lagändringar 2025 Om fritidsfiskare får en öring som fångst, måste den anmälas. Telefonnumret är 029 532 2800. Telefontjänsten är tillgänglig på tisdagar och torsdagar klockan 12–14. Bland annat träder anmälningsskydlighet för vissa hotade fiskarter i kraft och Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare samt övriga övervakningsmyndigheter har fått rätt att granska fiskarnas väskor. Anmälan kan göras via Omakala-appen, med hjälp av formuläret som finns på omakala.fi eller per telefon. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare samt övriga övervakningsmyndigheter har fått rätt att granska väskor Jaktoch fiskeövervakningen effektiverades den 1.1.2025 när ändringarna i lag om fiske och lagen om Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakning trädde i kraft. Anmälningsplikten gäller även fisk som släpps tillbaka.. Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare, liksom andra övervakningsmyndigheter enligt 99 § i lag om fiske, får framöver inspektera fiskarens fångst, fiskeredskap samt de transportoch förvaringsutrymmen där fångsten förvaras. Det nya året medför igen lagändringar som berör fisket
Rådets förordning förbjuder laxfiske med drivrev (långrev) i Bottniska viken i områden utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 19 Fortsatt förbud mot fritidsfiske efter ål i havet Eftersom läget för ålen fortfarande är kritiskt beslutade EU-rådet i december 2024 att förlänga förbudet mot fritidsfiske efter ål i alla havsområden, inklusive Östersjön. Om man fångar en ål till havs eller under fredningsperioden (inlandsvatten 1.8–30.6), ska den omedelbart släppas tillbaka, oavsett om den är levande eller död, för att inte göra sig skyldig till ett fiskebrott. • Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under återstoden av dagen. I fiskeloggboken antecknas fångstens vikt i kilo per fiskedag, fiskart och fångstredskap samt det område där fiske bedrivits, så att vattenområdet med angivelse av älv, sjö och, i fråga om stora sjöar, fjärd framgår. Små ändringar för fritidsfisket efter lax till havs Fritidsfisket efter lax på Finlands havsområden, Finska viken undantaget, genomförs 2025 i enlighet med det beslut som EU-rådet för jordbruk och fiske utfärdade under hösten. Om en fiskare i strid med lagen behåller ålen som fångst kan han eller hon bli tvungen att betala ålens skyddsvärde. Fångst av lax som härstammar från Östersjön, kräftfångst och fångst av nejonöga antecknas i kilo och styckevis. Dessutom antecknas för varje fiskedag fångstens landningsplatser så att hamnens namn antecknas i fråga om offentliga hamnar och hamnar i gemensamt bruk, samt kommunen och älvens eller insjöns namn i fråga om privata bryggor. Skyddsvärdet för ål är 3 510 euro. I Finska viken får man i enlighet med nationell lagstiftning ta två laxar till fångst mer dag per fiskare (både fettfeneklippta och med fettfenan kvar) och det finns inga tidsbegränsningar likt de i Bottniska viken. Rådets förordning gäller inte Finska viken. Fritidsfiske efter ål är därmed i Finland endast tillåtet i inlandsvatten under juli månad. Fångst som fåtts i statens vattenområden anges separat i fiskeloggboken. I fråga om fångstredskap antecknas redskapens antal, storlek och tekniska egenskaper samt fångsttiden. Det här betyder att man i fritidsfisket efter lax (ICES delsektion 29, 30 och 31) får ta lax som fångst enligt följande regler: • En fettfeneklippt lax som fyller fångstmåttet per dag per fiskare. I fiskeloggboken antecknas också det vid fisket använda insjöfartygets identifieringsbeteckning. Dagskvoterna på en eller två laxar gäller även nätoch drivrevsfisket. Ålen omfattas av anmälningsplikten, men fiskare ska även komma ihåg att EU-förbudet för fritidsfisket efter ål till havs är i kraft hela 2025.. Ändring i hur kommersiella insjöfiskare ska anmäla fångster Den kommersiella fiskaren ska sända fiskeloggböckerna för det föregående kalenderårets fångst till NTM-centralen i Egentliga Finland senast före utgången av februari månad följande år. • Alla exemplar av alla fiskarter som tagits som fångst ska landas hela från fiskebåten. Som undantag till detta får man i ICES delområdena 29, 30 ja 31 den 1.5–31.8 i området från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjerna ta till fångst lax både med och utan fettfena som fyller fångstmåttet, dock enligt nationell lagstiftning max två laxar per fiskare per dag. Observera att nätfisket efter lax inte regleras genom rådets förordning och det är tillåtet även utanför fyra sjömil mätt från baslinjerna i enlighet med tidigare nämnda tidsbegränsningar. Fiske med drivrev (långrev) är tillåtet i området från kusten till fyra sjömil ytter om baslinjernajerna och här ska man följa tidsbegränsningarna som stadgats i nationell lagstiftning (Statsrådets förordning om begränsningar av laxfisket 236/2017)
20 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Storskarvarnas fiske sträckte sig i studien huvudsakligen till ett område på cirka 15 kilometer från kolonin. 20 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025
Endast 0,5 procent av den kommersiella fångsten visade tecken på möjliga ytliga skador förorsakade av fåglar. Bottenoch pontonryssjor hade färre besök, men vid öppna ryssjor var besöksfrekvensen i genomsnitt hundra gånger högre. Enligt studien orsakar gråhägern betydligt större skada på fiskodling än storskarven, och särskilt utsatta är de bassänger där skyddsnätet är placerat nära vattenytan. För att förutse skador orsakade av storskarvar samlades det in information om deras rörelsemönster. Kamerabevakningen kunde dock inte identifiera de tillfällen där storskarven eventuellt ätit en liten fisk under vattenytan. Variationen i den totala mängden skador var dock stor – i enskilda prover hade upp till 30 procent av fiskarna skador eller sår som i databasen var märkta som orsakade av fåglar. Storskarvens och gråhägerns fiskeriekonomiska effekter Storskarven är en omdebatterad art, men orsakar den betydande direkta skador på fiskerinäringen. Eftersom en anläggning vanligtvis har flera bassänger kan de totala förlusterna under en hel säsong bli avsevärda. Samtidigt studerades även gråhägerns direkta påverkan på vattenbruket. Undersökningen kunde inte systematiskt fastställa mängden fisk som fångades av storskarvarna på grund av att miljöförhållandena varierade i tid och rum, men sannolikheten för ett lyckat fångstförsök uppskattades till cirka fem procent. Storskarven besökte i synnerhet öppna ryssjor Studien undersökte även de skador som fåglar orsakar det kommersiella fisket. Storskarvarna tog fisk i mindre än hälften av de övervakade odlingsbassängerna, och värdet av den fisk de fångade var måttligt jämfört med skadorna som orsakades av gråhägern. I värsta fall tog gråhägrarna fisk från odlingsbassänger till ett värde som överstiger 230 euro per dag (genomsnitt 18,8 euro, median 1,3 euro). Naturresursinstitutet samlar in EU-rapporteringsdata från kommersiella fiskare längs hela Finlands kust, vilket möjliggör en uppskattning av den relativa mängden sår och skador på fisk orsakade av fåglar. Storskarvarna gjorde i genomsnitt över 500 dykningar per dag vid öppna ryssjor. I genomsnitt orsakade storskarvarna dagliga förluster på 6,7 euro per bassäng (median euro, högsta värde knappt 50 euro). TEXT MATS WESTERBOM, NATURRESURSINSTITUTET FOTON MATS WESTERBOM OCH ROOPE LEHMONEN, NATURRESURSINSTITUTET. Detta undersöktes för första gången i Finland genom systematisk kameraövervakning. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 21 S tudien visade att gråhägern ställvis kan orsaka betydande skador för vattenbruket. Ett högt uppspänt nät skyddar oftast väl mot både gråhäger och storskarv. Storskarven dyker vanligen cirka 20 gånger i eller nära en ryssja innan den lyckas fånga en fisk som den tar upp till ytan för att äta. Fångstprover för att uppskatta skador För att undersöka omfattningen av skador som storskarvar orsakar på fisk användes data från åren 2018– 2023. För gös var andelen repor och sår högre än för andra fiskarter, cirka två procent. Storskarvens påverkan på ryssjefisket var tudelad
Mer forskning behövs Vetenskapliga studier tyder starkt på att storskarvens föda varierar avsevärt både regionalt och över tid. Det är också svårt att särskilja storskarvens påverkan på fiskbestånden från andra faktorer som påverkar dem, vilket försvårar bedömningar av dess effekter. Det är mycket svårt att fastställa omfattningen av negativa effekter, eftersom det ofta finns stora brister i bakgrundsdata på lokal nivå. Kameraövervakningen genomfördes med övervakningskameror som registrerade data dygnet runt. EU:s övervakningsdata täckte hela kusten och inkluderade omkring 60 000 fångade fiskar. Eftersom indirekta effekter inte beaktades, kan materialet från projektet inte användas för att bedöma de totala ekonomiska konsekvenserna av skador orsakade av storskarvar eller gråhägrar. GPS-sändare fästes på 27 storskarvar för att följa deras flygrutter och lokalisera deras jaktområden. Det insamlade materialet omfattade nästan 30 000 timmar användbara inspelningar. Undersökningen begränsades till att endast omfatta de direkta och omedelbara skador som orsakas av fåglar när de besöker och tar fisk från fångstredskap eller odlingsbassänger. Under projektet samlades videoinspelningar in från 15 ryssjor och 17 olika vattenbruksbassänger. ÖvervakForskningsdata samlades in med övervakningskameror som registrerade information dygnet runt. Hur undersökningen genomfördes Undersökningen genomfördes under åren 2022–2023 av Naturresursinstitutet, Åbo universitet och yrkeshögskolan Novia och flera kommersiella fiskare och vattenbruksanläggningar deltog i projektet. Flygningar längre än 15 kilometer för att fiska var dock mycket sällsynta. Storskarvarna flög i genomsnitt lite mer än sju kilometer från nattviloplatsen för att jaga, och de längsta jaktsträckorna var över 30 kilometer. Enligt nuvarande kunskap orsakar storskarven inte någon betydande skada på fiskbestånden sett över hela kusten, men lokalt kan situationen vara annorlunda. Det skulle vara viktigt att öka forskningen om de negativa effekterna av skyddade fågelarter, eftersom en bättre kunskapsbas skulle möjliggöra försök att minska skador förorsakade av dem, bättre ge underlag för åtgärder som syftar till att minska lokala fågelpopulationer och en rättvisare grund för ersättning till näringsidkare när betydande skador uppstår. På grund av den enorma datamängden analyserades endast ungefär var sjätte dygn. RO O PE LE H M O N EN. 22 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 ningsperioden sträckte sig från våren nästan fram till slutet av året. Bildmaterial samlades in från Vederlax till Uleåborg. Under häckningsperioden begränsas storskarvarnas jakt huvudsakligen till ett område på cirka 15 kilometer från kolonin
Där det finns tidvattenvariationer är det här vanligare än hos oss. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 23. Ibland får han även sällskap av honan. 5 Den bottenlevande tejstefisken ligger sällan helt utsträckt, utan vilar hoprullad under stenar, tomma musselskal eller andra skyddande föremål. Den förekommer i viss mån även i skärgårdens inre delar, men den är vanligast just i ytterskärgården. Finska rekordet på en tejstefisk är för tillfället 22,1 centimeter. Hanen befruktar rommen och börjar vakta äggen. 10 FAKTA 8 Fortplantningen sker troligen i december–januari, när fisken är 2–3 år gammal och 11–14 centimeter lång. 3 Vid basen av den gulaktiga ryggfenan finns 9–13 svarta fläckar med ljusa kanter, men små individer under 6–8 centimeter saknar dessa fläckar. Dess maximala ålder är inte exakt fastställd, men uppskattas till 5–6 år. I Finland finns dock inga observationer av tejstefiskens lektid. 9 Hanen tar över ett revir och gräver ett enkelt bo där honan lägger sina klara romkorn i en eller flera klumpar på 3–4 centimeter. Genom att vifta med fenorna över rommen ser de till att vattnet runt rommen hålls fräsch. 10 Tejstefiskens tillväxt är dåligt känd, men längs vår kust blir den som mest 25 centimeter lång. 1 Tejstefisken är en havsfisk och i Finland förekommer den endast längs kusten från Finska viken till Bottenhavet. 6 Tejstefisken rör sig långsamt och slingrande som en orm. Vid fara kan den dock göra en otroligt snabb spurt för att undkomma fiender. Fisken är långsträckt, från sidorna tillplattad. Den lägger ofta sin rom i tomma musselskal, som hanen vaktar, ibland med hjälp av honan. 7 Tejstefisken kan fastna i hällkar när vattennivån sjunker, men eftersom den är en mycket seglivad art kan den överleva där länge. 2 Tejstefisken har en nästan läderartad, slemmig hud med mycket små fjäll. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 23 10 fakta om tejstefisk TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO SHUTTERSTOCK Tejstefisk (Pholis gunnellus) är en marin art som kan bli upp till 25 centimeter lång. 4 Tejstefisken lever till största delen ensam och gömmer sig i områden nära stranden i ytterskärgården. Den fisken kom med nät på Åland sommaren 2023. Grundfärgen är rödbrun eller grönaktig med ett oregelbundet mörkt marmorerat mönster
Observera att anmälningsplikten även gäller fisk som släpps tillbaka. 24 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 24 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Får man en röding i Kuolimo, Saimen eller på andra håll i Vuoksens vattendrag ska den anmälas. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F
Särskilt för arter som sällan fångas finns det i dagsläget inte tillräcklig information, eftersom uppgifter från fiskeenkäter ofta är oprecisa. Målet är kunskapsbaserad reglering av fisket Syftet med anmälningsplikten är att stöda planeringen av fisket i enlighet med lag om fiske. Då behöver förvaltningen inte med försiktighetsprincipen som grund, införa mer omfattande begränsningar än nödvändigt på grund av bristande kunskap. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 25 M ed hjälp av anmälningarna samlas viktig information om fiskbeståndens tillstånd. Målet är att utforma fiskeregleringen så att inskränkningar endast införs när det är nödvändigt. När det gäller puckellax förbereder man sig på att den kan dyka upp i Östersjön, och i så fall kan man med hjälp av anmälningsplikten få information saken så snabbt som möjligt. För fiskeriområdena och delägarlagen är det mycket utmanande att på egen hand att bygga upp system för fångstuppföljning. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING ANMÄL DINA FÅNGSTER • Via Omakala-appen • Med hjälp av formuläret som finns på omakala.fi. Att fiskeregleringen och förvaltningen av fiskbestånd bygger på tillförlitliga data är även till fördel för de som fiskar. De uppgifter som samlas in kan också användas för att ta fram sammanställningar som kommer de som fiskar till nytta. Genom fångstdata får man aktuell information om fisket och de fiskarter som berörs av anmälningsplikten. Telefonnumret är 029 532 2800.. Ur denna synvinkel skulle det ha varit önskvärt att ha omfattat anmälningsplikten med de arter som allmänt är föremål för fiskebegränsningar i vårt land. Naturresursinstitutet lanserade e-tjänsten Omakala i juni 2022 och den har tidigare använts för frivilliga anmälningar. Fångstinformationen är också väsentlig då fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner ska utvärderas och uppdateras. Fångstanmälan ska göras till Naturresursinstitutet via appen Omakala eller, på en blankett som hittas på nätsidan omakala.fi, eller per telefon. Skyldighet för fritidsfiskare att anmäla fångster Från den 1.1.2025 är det obligatoriskt för fritidsfiskare att anmäla vissa fångstarter. Fångstanmälan ska göras inom 14 dagar, även om fisken släpps tillbaka. Blanketen skickas per post eller e-post till Naturresursinstitutet • Per telefon tisdagar och torsdagar klockan 12–14. Anmälningsplikten gäller lax, insjölax, öring, ål, röding i Kuolimo och Saimen samt på andra håll i Vuoksens vattendrag, harr i insjövatten söder om latituden 65°00’N och i havet, samt puckellax. Då det är dags att utvärdera och uppdatera nyttjandeoch vårdplanerna är det att hoppas att fiskeriområdena kan få ta del av det data som insamlats via omakala. En del fiskeriområden har därför uppmanat fritidsfiskarna att anmäla alla sina fångster via omakala, även sådana som inte omfattas av anmälningsplikten. Fiskeriområden och delägarlag behöver fångstdata Särskilt fiskeriområden och vattenägare skulle behöva fångstinformation för att kunna uppfylla krav på ett hållbart och forskningsbaserat fiske. På kusten är dylika sik och gös
Vem eller vad vinner. Fisket och dess reglering leder fortfarande till konflikter. Tävlan om tillgången Andra aktörer än yrkesfiskare vill bedriva verksamhet till sjöss, till exempel hamn-, energioch gruvföretag. Många aktörer konkurrerar med yrkesfisket. I vilken utsträckning tänker vi på allmänhetens bästa och framtida generationer. Är ömsesidig avund och rivalitet fortfarande en giltig förklaring till de århundraden långa tvister om tillgång till fiskevatten. Dessutom påverkas fiskbestånd och vattendrag av en rad faktorer: klimatförändringen, människans miljöpåverkan, vattenbyggande, produktion av förnybar energi, ökad trafik ... I deras namn kan yrkesfiskares tillträde till vattnen antingen tillåtas eller förbjudas. Den världsberömde teoretikern kring rättvisa, John Locke (1632–1704), förkunnade en gång att varje individ har rätt till resultatet av sitt arbete. Missnöje över egna och andras tillgång till fiskevatten, upplevelsen av att andra fått bättre förmåner av myndigheterna, regleringen av fisket och överträdelser av fiskereglerna har genom tiderna skapat misstro mellan fiskare, mellan fiskare och myndigheter samt gentemot fiskare i allmänhet. Varierande fångster, observationer av andras bättre fångster eller bättre fiskerättigheter har väckt missnöje och oro bland fiskare. De som hade sämre förutsättningar att nyttja naturen hamnade i ett ofördelaktigt läge. Antalet aktörer som vill begränsa tillträdet till vattenområden är historiskt stort, eftersom bland annat naturvänner, stugägare och ekoturister vill värna om naturens lugn men också sin egen ro. Det har varit ett stort tryck på fiskevattnen, vilket har lett till att fisket har begränsats för att skydda både äganderätten och fiskbestånden. Föremålet för konkurrensen utgörs åtminstone av lönsam Tar avundsjukan fisken ur vattnet. Då uppstår lätt en känsla av orättvisa gentemot dem som är privilegierade. TEXT MINNA MATTILA-AALTO, TTS TYÖTEHOSEURA FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING affärsverksamhet, kampen mot klimatförändringen och miljöskydd. En känsla av orättvisa uppstår till exempel när en vattenägare upplever att hans äganderätt kränks, när en fiskare får avslag på sin ansökan om fisketillstånd, när en stugägare känner att strandlandskapet störs el. När det finns fisk och efterfrågan på den, kan fisket ge yrkesutövaren en ekonomisk inkomst. När människan formar naturen genom sitt arbete blir naturen hennes egendom. Orättvisa göder konflikter Människan är skicklig på att hitta ursäkter för att rättfärdiga sitt eget handlande och skaffa sig fördelar. 26 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 Y rkesfiske har genom historien erbjudit en möjlighet till försörjning. De som ansågs kunna utnyttja naturen mer effektivt antogs ha en större rätt att verka. Fisket har ansetts behöva regleras för att säkerställa fiskbeståndens livskraft och fiskets fortlevnad. Vår känsla för rättvisa utsätts ofta för ett verkligt stresstest först när en rättslig fråga blir personlig. Avundsjuka över andras fångster och tillgång till fiskevatten har tidigare ansetts väcka en stark vilja att få delta i fisket. Då sätts våra gränser för rättvisa på prov – gäller lagen och rätten i samma utsträckning för oss som för andra, eller är vi beredda att hitta svepskäl för att säkra en omedelbar fördel för oss själva
En mänsklighet som är hårt ansatt av klimatförändringen tvingas granska grunderna för sin verksamhet allt noggrannare. Leder konfliktlösningen till att näringens förutsättningar – och till och med fisken – försvinner ur vattnen. Som argument för att yrkesfiskare ska få tillträde till vattnen framförs exempelvis nationell hälsooch matsäkerhet, för energibolagens del önskan att avstå från fossila bränslen, för hamnbolagen export och import och för naturvårdens del strävan att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 27. De motiveringar som ges för lösningarnas rättvisa kan vara ohållbara, men ändå accepteras eftersom man av omedelbara egenintressen vill tro på dem. En hållbar lösning på konflikten om tillträde till vattnen kräver att man beaktar en rad olika aspekter, inklusive en bedömning av förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet och de skadeverkningar den kan orsaka. Känslan av orättvisa handlar ofta om våra egna handlingsmöjligheter. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 27 ler när en naturvårdare inser att fisket orsakar skador för naturen. Leder konkurrensen om tillträdet till vattnen trots mänsklighetens framsteg fortfarande till avund och agg mot dem som kan presentera genuint mest hållbara motiveringar. En central fråga är hur olika aktörers mod står sig inför en ärlig utvärdering. Kravet på ständig ekonomisk tillväxt kan dock locka till lösningar som tär på naturen och därmed äventyrar fiskets fortsättning. Om någon får en stor fiskfångst väcker det lätt avundsjuka hos övriga fiskare. Vilket värde har det kommersiella fisket. För det kommersiella fiskets fortlevnad är det avgörande hur dess betydelse bedöms när konflikter ska lösas. Lösningar genom tro och vilja Den nutida, intellektuellt rationella människan som tror på kunskap försöker motivera lösningar på konflikter med välgrundade påståenden för eller emot en viss ståndpunkt. Synen på en effektiv exploatering av naturen för människans behov har förändrats kraftigt sedan Lockes tid, i takt med att människan blivit medveten om de skadliga följderna av sin verksamhet för naturen och i förlängningen för sig själv. När vi upplever att andra begränsar vårt handlande uppstår lätt en konflikt
28 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 ANSÖK OM BIDRAG! KALATALOUDEN JA MERENKULUN KOULUTUKSEN EDISTÄMISSÄÄTIÖ STIFTELSEN FÖR FRÄMJANDET AV FISKERIOCH SJÖFARTSUTBILDNING meddelar härmed att bidrag kan sökas som stöder finskoch svenskspråkig fiskerihushållningsoch naturbruksnäringarnas utbildning samt bidrag för ändamål som gynnar utbildningen inom sjöfart, fiskerinäringar och naturbruksnäringar. Fritt formulerade ansökningar riktas till Stiftelsens styrelse senast den 30.4.2025 under adressen Stiftelsen för främjandet av fiskerioch sjöfartsutbildning, c/o Åbolands Fiskarförbund, Köpmansgatan 5, 21600 Pargas, eller e-post kaj.mattsson@abofish.net. Beslut om understöd görs inom maj månad. 0400 – 573 474. Tilläggsuppgifter fås av stiftelsens ordförande/sekreterare Kaj Mattsson, tel
Om rättelseyrkande enligt 23 a § har framställts med anledning av beslutet, har delägaren dock rätt att väcka talan mot delägarlaget vid tingsrätten inom 30 dagar från delfåendet av det beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkandet. Huvudregeln är dock att det ligger i delägarnas eget intresse att ordna delägarlagets verksamhet på ett sätt som uppfyller lagens och stadgarnas krav. Styrelsen för ett konstituerat delägarlag ska inom 30 dagar från framställandet av rättelseyrkandet kalla delägarstämman eller fullmäktige till sammanträde för att behandla yrkandet, eller inom samma tid besluta att rättelseyrkandet inte förs till stämman eller fullmäktiges sammanträde. RÄTTELSEYRKANDET SKA framställas inom 21 dagar från det att beslutet fattades. Det är i första hand sammanslutningen själv som ansvarar för att fullgöra sina skyldigheter och följa lagstiftningen, och vid eventuella missbruk de ansvariga personerna. Om rättelse inte sker, kan den som begärt rättelse klandra beslutet genom att väcka talan mot delägarlaget vid tingsrätten, inom 30 dagar från delgivningen. Här bör noteras att den krets av delägare som kan begära rättelse kan vara mindre än de som har rätt att överklaga beslutet, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. En delägare som vid delägarstämman medverkat i fattandet av beslutet genom att understöda beslutet har däremot inte rätt att väcka klandertalan. UR OVANSTÅENDE framgår tydligt den grundläggande principen för privaträttsliga sammanslutningar, nämligen att beslutsfattandet tillhör sammanslutningens medlemmar, i detta fall delägarna. Enligt 23 § i lag om samfälligheter har en delägare som anser att ett beslut av delägarstämman, fullmäktige eller styrelsen inte har tillkommit i laglig ordning eller att ett sådant beslut på något annat sätt strider mot lag eller delägarlagets stadgar har rätt att klandra beslutet genom att vid tingsrätten väcka talan mot delägarlaget inom 60 dagar från det att beslutet fattades. Till skillnad från vad många tror, är delägarlag inte offentligrättsliga sammanslutningar, utan privaträttsliga. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 29 DEN FÖRRA LAGSPALTEN avslutades med frågan om hur delägarlag kan fatta beslut, och i en sådan ordning, som inte alls är i enlighet med lagstiftningen. DETTA KRÄVER ATT delägaren agerar i rätt tid. Lag om samfälligheter föreskriver inte uttryckligen att någon myndighet har behörighet att övervaka delägarlagens verksamhet, och därför måste delägaren själv eller dennes ombud bevaka sina egna intressen i delägarlagets beslutsfattande. LAGSPALTEN. Styrelsen har också rätt att inom samma tid själv avgöra rättelseyrkandet beträffande ett beslut som styrelsen har fattat. Detta framgår också av 28 § i lagen, där det mycket tydligt föreskrivs att genom beslut av delägarstämman får en delägare eller någon annan inte beviljas en uppenbart obefogad fördel på delägarnas eller delägarlagets bekostnad. Vem övervakar beslutsfattande i delägarlagen. DÄRTILL FÖRESKRIVS I 23 A § att, oberoende av vad som sägs i 23 §, kan en delägare vars rätt berörs av ett beslut fattat av ett konstituerat delägarlag eller dess styrelse, om beslutet inte behöver underställas prövning, kräva att delägarlagets stämma rättar beslutet på den grunden att det inte har tillkommit i lagstadgad ordning, strider mot lag, förordning eller delägarlagets stadgar, eller kränker delägarens rätt. I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Det korta svaret var att delägarna inte har utövat den makt som tillkommer dem
Tack vare en lagändring omfattar tjänsterna för tidigt stöd nu även fiskare, som därmed får hjälp att stärka sin arbetsförmåga, förebygga arbetsoförmåga och förlänga sina arbetskarriärer – något som också stärker förutsättningarna för inhemsk livsmedelsproduktion. Till försäkringen hör också fiskearbete som fiskaren utför i egenskap av delägare i en trål eller ett notlag samt fiske mot en andel i fångsten. Det är verkligen fint att den här modellen nu etableras och att tjänsterna också omfattar renskötare och fiskare”, säger Heli Backman, VD för LPA. Om arbetsinsatsen är mindre än detta, kan man ta en frivillig LFÖPL-pensionsförsäkring. En kommersiell fiskare måste enligt lag om pension för lantbruksföretagare höra till LFÖPL-pensionsförsäkring om hen har inkomster på minst 4 605 euro (år 2025). Projektet Ta hand om bonden har redan i flera år erbjudit lantbruksföretagare skräddarsytt stöd för arbetsförmågan. Från årsskiftet ingår även tjänster för tidigt stöd i paketet. Från LPA får fiskaren utöver pensionsförsäkring även skydd vid olycksfall, sjukdom eller arbetsoförmåga. Tjänsterna ordnas av LPA och omfattar livsmedelsproducenter som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, det vill säga även fiskare. – För att den inhemska livsmedelsproduktionen ska kunna fortsätta är det viktigt att livsmedelsproducenterna mår bra och orkar i sitt arbete. 30 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Kommersiella fiskares arbetsförmåga stöds Från och med årsskiftet blev Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) projekt ”Ta hand om bonden” en permanent verksamhet. Med hjälp av LPA:s tjänster för tidigt stöd kan vi sätta in riktat stöd för att avhjälpa de här stressfaktorerna. Utöver fiskearbetet medräknas i LFÖPL-försäkringen också hantering av fisken, tillverkning och reparation av fångstredskap samt förädling och marknadsföring av fångsten. Kostnadsfri hjälp i utmanande situationer Till tjänsterna för tidigt stöd hör rådgivningsoch vägledningstjänster som erbjuds av LPA:s rådgivare för arbetsförmåga, köptjänstförbindelse för stöd av sakkunniga i frågor om psykisk hälsa som beviljas efter. Skräddarsytt stöd för livsmedelsproducenter Lantbruksföretagarnas, renskötarnas och fiskarnas arbete kännetecknas bland annat av fysisk och psykisk påfrestning som utmanar förmågan att klara sig. FISKARENS LPA-FÖRSÄKRING Grunden för en kommersiell fiskares arbetspensionsskydd är en arbetspensionsförsäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. Läs mer: www.lpa.fi/fiskare/ T jänster för tidigt stöd regleras i fortsättningen av lagen om pension för lantbruksföretagare
Med hjälp av denna verksamhetsmodell stärker man stödnätverkets arbete och etablerar LPA:s verksamhet för tidigt ingripande som en permanent del av arbetshälsoarbetet för fiskare. Ta hand om fiskaren –nätverket Målet med modellen för tidigt stöd är att identifiera faktorer som hotar arbetsförmågan så tidigt som möjligt, ta upp frågan och hänvisa till hjälp. Det kan till exempel röra frågor som rör den egna hälsan, orken, relationerna, livsförändringar eller ekonomiska utmaningar. En fiskare är sitt företags viktigaste resurs, så det är viktigt att komma ihåg att ta hand om sig själv. Dessa tjänster kan till exempel innefatta individuell, pareller familjepsykoterapi eller psykologtjänster. LPA:s rådgivares personliga kundarbete erbjuder hjälp i olika situationer som belastar arbetsförmågan. 050 329 3976, marko.kiiveri@mela.fi Lauri Poso (Västra Finland): Tel. Ju tidigare man kan ta itu med problemen, desto fler lösningsalternativ brukar det finnas. Man kan även få stöd för att främja sitt eget välmående via de utbildningar och kurser som LPA ordnar. I nätverket för tidigt stöd samlas aktörer som samarbetar med fiskare och som i sitt arbete möter fiskare, kan uppmärksamma deras ork i arbetet och informera om möjligheten att få hjälp. Hjälp i rätt tid förhindrar att utmaningar med arbetsförmågan leder till arbetsoförmåga. Till tjänsterna för tidigt stöd hör också en möjlighet att, efter prövning, få en köptjänstförbindelse på 500 euro för stöd av sakkunniga i frågor om psykisk hälsa på 500 euro för expertstöd i mentalvårdsfrågor. 050 331 9056, susann.rabb@mela.fi På finska: Outi Ruottinen (Östra Finland): Tel. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 31. Tjänsten är kostnadsfri och absolut konfidentiell. STÖD I LIVETS SMÅ OCH STORA UTMANINGAR LPA:s rådgivare för arbetsförmåga: Susann Rabb (hela svenskfinland): Tel. 046 923 3480, outi.ruottinen@mela.fi Marko Kiiveri (Södra och Norra Finland): Tel. 050 479 3265, lauri.poso@mela.fi När det gäller frågor om LPA-skyddet, ska du kontakta LPA-ombuden. Deras kontaktuppgifter hittar du på LPA:s hemsidor: www.lpa.fi. Att hänvisa vidare till hjälp sker alltid i samförstånd och med fiskarens godkännande. Verksamheten i ”Ta hand om fiskaren”–nätverket grundar sig på samarbetsavtal. Rådgivarna hjälper till med att reda ut situationen och kartlägga lämpliga lösningsalternativ. Genom avtalen förbinder sig nätverkets medlemmar att i sitt arbete främja verksamhet enligt modellen för tidigt ingripande och får kostnadsfri utbildning av LPA för detta. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 31 prövning, utbildning som stöder arbetsförmågan, kommunikation och digitala tjänster, samt upprätthållande och utveckling av nätverkssamarbete mellan fiskerirelaterade intresseorganisationer för att stöda fiskarnas arbetsförmåga
TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Som en scen ur ett datorspel Koskela visar mig en tredimensionell karta över delägarlagets vattenområde i Pyhäjärvi. Vänta, gör delägarlaget börsaffärer. Extraintäkter till delägarlaget via placeringar Delägarlag kan ha mycket olika sätt att finansiera sin verksamhet. Som ersättning för skogens avverkningsrätt på dessa öar fick delägarlaget en engångsersättning, som den dåvarande styrelsen valde att investera. Investeringsintäkter finansierar verksamheten Förra sommaren träffade jag Ilpo Koskela, ordförande för Pyhähäkki delägarlag och när han berättade om delägarlagets verksamheten fångade en mening genast mitt intresse. På datorskärmen öppnas en vy som påminner om ett datorspel. 32 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 P yhähäkki delägarlag omfattar en del av sjön Pyhäjärvi, vattenområden i andra sjöar och tjärnar samt i vattendraget Peltojoki. Pyhäjärvi är en klarvattensjö av utmärkt ekologisk status och sjön har totalt fem delägarlag. Därefter bearbetades datan av ett företag, som sammanställde en detaljerad 3D-karta över sjöns bottenstruktur. Delägarlaget ansökte och beviljades EU-finansiering för att köpa en vassklippare, en båt och en trailer, vilket gör att utrustningen kan transporteras till olika delar av sjön.. –Inte längre, men vi har gjort det tidigare, berättar Koskela. År 2008 inrättades Pyhäjärvi naturreservat på initiativ av Mellersta Finlands miljöcentral, där flera öar och skär med betydande naturvärden fridlystes. Vi kan röra oss mellan sjöns djuphålor, och Koskela pekar ut bra fiskeområden för siklöjsfiske. Ett intressant exempel kommer från Pyhähäkki delägarlag, som är beläget i Saarijärvi, i Mellersta Finland. Delägarlagets totala yta uppgår till 2 633 hektar. Förr fanns det oskrivna regler för var det var lämpligt att lägga ut nät, exempelvis under sikens lektid. Idag är trängseln i sjön betydligt mindre, och de som vill lägga ut nät kan göra det nästan var som helst, så länge de följer knutavstådet på 35 mm. Dock konstaterar Koskela att antalet nätfiskare har minskat genom åren. Delägarlagets karta har tagits fram genom två somrars arbete med ekolod, där sjöbotten systematiskt kartlades med båtmonterade ekolodssensorer. Koskela berättade nämligen att deras verksamhet huvudsakligen finansieras genom avkastning från investeringar. EU-pengar till en vassklippare Vid Koskelas strand står, förutom en trollingbåt, även en Buster med en vassklippare monterad i fören. Det är lätt att förstå varför fiskare finner kartan oerhört intressant. Pyhähäkki delägarlag följer upp sjöns tillstånd, deltar i olika fiskeprojekt, säljer fisketillstånd och genomför årliga fiskutsättningar. Även om Pyhäjärvi generellt är i mycket gott skick, fanns det vikar där övergödning orsakat kraftig igenväxning. Idag genererar dessa investeringar årliga intäkter som möjliggör en aktiv verksamhet, inklusive regelbundna fiskutsättningar. Ganska traditionell delägarlagsverksamhet – eller
Dock anser Koskela att Lantmäteriverket har satt alldeles för höga priser på sammanslagningar, och de aktivt fungerande delägarlagen är inte villiga att överlåta beslutsfattandet över sina områden till utomstående. Idag har Pyhähäkki delägarlag en aktiv och fungerande styrelse, där ordföranden och sekreteraren sköter de grundläggande uppgifterna. Den avkastning som delägarlagets investeringar ger, möjliggör en mångsidig verksamhet.. Läs mer: https://saarijarvenreitinkalatalousalue.fi/pyhahakki/ Pyhähäkki delägarlags ordförande Ilpo Koskela berättar att delägarlagsverksamheten är mycket aktiv för tillfället. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 33 Koskela berättar att vattenkvaliteten har förbättrats, särskilt eftersom näringsutsläppen från jordoch skogsbruk har minskat. Numera får vassklipparen endast användas med tillstånd från NTM-centralen, men det är fortfarande möjligt att öppna smala farleder för båttrafik vid behov. Men hur länge kommer detta att fortsätta. Det har förts diskussioner om att slå ihop delägarlagen i Pyhäjärvi
Dessutom har vassklippning planerats för att förbättra rekreationsvärdet i området. Varma gratulationer och lycka till med ert fortsatta arbete!, sade Haapaniemi i sitt tal. I en ideal värld skulle överbelastning av näringsämnen stoppas vid källan, exempelvis genom bättre markanvändningsplanering och hantering av dagvatten. Långsiktigt arbete med frivilliga krafter Haapajärvi delägarlag har bedrivit långsiktigt vattenvårdsoch restaureringsarbete, huvudsakligen genom frivilliga insatser, men även med stöd från Kyrkslätts kommun och NTM-centralen. – Arbetet med att skydda vattnen ger konkreta fördelar, både för dagens och framtidens användare av sjöarna. Även Kyrkslätts kommun har uppmärksammat hur delägarlagets arbete gynnar rekreationen i området. Delägarlaget har även byggt dämningsbassänger för att reglera vattenflödet och fånga upp näringsämnen, humus och sediment från avrinningsområdet. Det finns alltså en lång historia bakom arbetet, och just därför tror Malmström att delägarlaget tilldelades miljöpriset. Pengarna går till vårdfiske och vassklippning Delägarlaget har genomfört vårdfiske, där näringsämnen avlägsnas från sjöarna och den ekologiska balansen stärks. – För 30 år sedan gick avloppsvattnet från Veikkola direkt ut i sjön, och det var där allt började, berättar Bertil Malmström, som har varit aktiv i delägarlaget i 40 år och numera är medlem i styrelsen. Samma sak framhöll Timo Haapaniemi, ordförande i Kyrkslätts kommunstyrelse. – Vi har en lång väg kvar, och därför är lokala aktörers arbete avgörande – både för att förbättra sjöarnas skick och för att lyfta fram frågan på agendan, säger Saara Huhmarniemi, ordförande för Kyrkslätts byggnadsoch miljönämnd.. Det påminner oss om att en ren och livskraftig miljö inte är en självklarhet – det kräver engagemang och kontinuerliga insatser, säger Anu Vikman, miljöchef i Kyrkslätts kommun. 34 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 H aapajärvi delägarlag har i årtionden arbetat för att skydda vattnen i de små sjöarna i området. Vattnen inom avrinningsområdet har lidit av övergödning på grund av näringsämnen och sediment som sköljts ut i sjöarna, och vissa sjöar kämpar även med igenväxning. – För 20 år sedan gick alla våra pengar till fiskutsättningar, men nu sätter vi inte längre ut fisk. Enligt Malmström har delägarlaget ibland ansökt om kommunalt bidrag, och företaget som utför vårdfisket har ansökt om finansiering från NTM-centralen på delägarlagets vägnar. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO KYRKSLÄTTS KOMMUN let vårdfiskar vi med not och klipper vass för att hålla vattnet i gott skick, säger Malmström. Priset är en erkänsla för det föredömliga arbete som delägarlaget har utfört för miljön i Kyrkslätt. – Vattenskydd kräver samarbete: staten, kommunerna, politiska beslutsfattare, invånare och lokala aktörer måste engageras. I stälKyrkslätts kommun belönade ett delägarlag Kyrkslätts kommuns miljöpris 2024 tilldelades delägarlaget för Haapajärvis samfällda vattenområde. – Vi i kommunen uppskattar verkligen det mångåriga arbete som Haapajärvi delägarlag har gjort för att restaurera sjöarna i området
Fråga kandidaterna vad de är beredda att göra för kommunens vattenmiljö! Samtidigt bör delägarlagen själva tänka bredare – vattenanvändning handlar idag om mer än bara fiske. Det finns alltså fortfarande en chans att få in nya ansikten i delägarlagsarbetet och få kontinuiteten tryggad. – Den här sommaren fångades en stor ål i sjön, en av de som satts ut för länge sedan, säger han entusiastiskt. – Men även här blir vi äldre. Förr brukade vi vara 10–15 personer på mötena, nu är vi färre, säger Malmström med viss oro. I vår är det kommunalval, och det är ett utmärkt tillfälle att lyfta fram vattenvårdsfrågor. Jag har varit med i 40 år. På Kyrkslätts kommuns vägnar överlämnades priset av kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi samt byggnadsoch miljönämndens ordförande Saara Huhmarniemi.. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 35 Även här åldras man Det verkar som att Haapajärvi delägarlag fortfarande har aktiva medlemmar som håller verksamheten igång. Haapajärvi delägarlag säljer numera endast cirka 20 fisketillstånd per år, främst för kräftfiske. Men allt hopp är inte förlorat. Kasper Hedberg, som har varit ordförande i några år, är fortfarande en ung man i 40-årsåldern. Trots långvariga insatser är sjöarnas skick fortfarande långt ifrån optimalt, menar Malmström. Kyrkslätts miljöpris överlämnades den 20 november 2024, mitt under en snöstorm, till representanter för delägarlaget för Haapajärvis samfällda vattenområde – ordförande Kasper Hedberg (på bilden från vänster), Bertil Malmström och Kari Christensen – vid Haapajärvis strand. Huhmarniemi har helt rätt. Delägarlag bör vara mer aktiva i kontakten med sina kommuner och lokala beslutsfattare
När jag fick upp fisken kunde jag konstatera att det var en abborre! Och inte vilken abborre som helst, utan en riktigt gammal jätte! Jag hade aldrig sett en så stor abborre tidi. Vi har också varit ute och pimplat tillsammans flera gånger. Så kvällen innan gav jag mig ut för att pimpla några småfiskar att använda som bete – och lyckades få ett par stycken. Han tillbringade sin fritid på sjön och försåg oss med färsk fisk. När jag satte ut den sista kroken och precis skulle börja packa ihop för att åka hem, lade jag märke till att en avsaxkrokslinorna ryckte till lite. För första gången i mitt liv riggade jag fyra saxkrokar i vakar inför morgondagens fisketur. Under min barndom fick jag äta ren och fantastisk fisk. TEXT OCH FOTO SATU SUUTARI egentligen är. 36 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 J ag skriver denna fiskeberättelse inspirerad av min 5-årige sonson och samtidigt till minne av min nu bortgångne far. Ibland följde jag ändå med min far ut på sjön på sommaren eller på pimpelturer under vintern. Samtidigt tog jag för första gången fram gamla saxkrokar som jag hade hittat längst inne i fiskeboden. Mete har varit vår grej i ett par somrar redan. Ordet betesfisk var en stor källa till förundran för vår lilla fiskare var förra våren. Men när jag kikade ner i hålet såg fisken inte riktigt ut som en gädda. Den lilla sjöns överraskning Vi hade bestämt oss för att åka till en liten sjö och pimpla samt vittja saxkrokar nästa dag. Satu Suutaris berättelse om den stora abborren och den lilla fiskaren var en av de prisbelönta bidragen. På den tiden var jag dock inte särskilt intresserad av fiske själv. Han hade hört ordet i våra samtal och grubblade mycket på vad det betydde. Jag bestämde mig för att visa honom vad en betesfisk Berättelsen om den stora abborren För att fira nationalfiskens 30-årsjubileum ifjol uppmanade Centralförbundet för Fiskehushållning allmänheten att skicka in fiskebilder, videor eller berättelser relaterade till abborren. Jag tänkte rätta till den, men vilken överraskning! Det var redan fisk på kroken! När jag började dra upp den tänkte jag först att det var en gädda. Med drag fick han abborre eller lax, med nät sik och siklöjor, med katsor gädda – och naturligtvis också abborrar genom pimpelfiske. Nu, inspirerad av vår lilla unga fiskare, har jag börjat leta i min fars gamla fiskebod efter utrustning och hittat de mest intressanta fiskeredskapen. De bästa och mest minnesvärda bidragen belönades. Min far fiskade hela sitt liv, nästan fram till 80-årsåldern
Drömmen om en egen motorbåt Det är en glädje att se den lilla killens entusiasm för fiske och fiskar. Den hamnade i stekpannan, räckte till alla och smakade fantastiskt! Dagen därpå följde den lille fiskaren med oss på pimpelfärd, och samtidigt tog vi upp de resterande saxkrokarna. Eino och farmor fick ytterligare några små gäddor på de resterande saxkrokarna. På krokarna fanns nu några mindre gäddor. Lite synd är det att dessa två fiskare – min far och min sonson – aldrig hann fiska tillsammans. Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 37 gare. De bästa och mest minnesvärda bidragen belönades i slutet av hösten 2024 och de presenteras nu i en artikelserie i Fiskeritidskrift för Finland.. Men vi har hittat allt vi behöver i fars gamla fiskebod, och jag tror att redskapen kommer att fortsätta användas flitigt. Men begreppet ”betesfisk” verkade ändå lämna vår lille vän med fler frågor än svar. Abborren är vår favoritfisk! Medan jag höll på att rigga saxkrokarna hade redan en stor abborre hunnit fastna på den första kroken. Abborren vägde nästan ett kilo. För att fira nationalfiskens 30-årsjubileum ordnade Centralförbundet för Fiskehushållning en tävling där vi bad folk skicka in fiskebilder, videor eller berättelser relaterade till abborren. Han drömmer om att bli lastbilschaufför och köra foder till kor med sin lastbil, men också om att köpa en motorbåt – så att han kan ta med farmor ut på sjön och fiska med nät. ABBORREN FIRADE 30 ÅR SOM NATIONALFISK Vid Centralförbundet för Fiskehushållning föddes våren 1993 idén om att anordna en omröstning för att utse Finlands nationalfisk. Vi vägde, mätte och fotograferade fångsten – och här är några bilder på den. Våren 1994 valdes den välkända abborren till Finlands nationalfisk
JOUKO JURMU HAR DÖTT Den långvariga styrelseledamoten i Centralförbundet för Fiskehushållning, fiskaren och elektriker Jouko Jurmu från Posio, har avlidit vid 75 års ålder den 7 oktober 2024. Norrback anser att det är avgörande att vi tar problemen orsakade av skarvar och sälar på allvar för att skydda våra fiskbestånd och stöda kustfiskarna. Endast vattenägarna kan vidta de åtgärder som krävs och främja en långsiktig hållbar utveckling. Centralförbundet för Fiskehushållning framför sina kondoleanser till Jouko Jurmus anhöriga och vänner. Han har också betonat vikten av att respektera äganderätten. Välimäkis fritidsintressen inkluderar jakt, motorcyklar och amatörradioverksamhet. Till sin utbildning är Välimäki ingenjör inom telekommunikationsteknik. Enligt Norrback bör äganderätten till vattenområden stärkas. Välimäki är ordförande för Oulujoki och havsområdets fiskeriområde samt Hailuoto Fiskarförening och sitter i styrelsen för Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto. EE RO LI EK O N EN. Utöver fisket driver han grillkiosken Mille’s Place i Hailuoto, där han främst säljer maträtter tillagade av förädlade fiskprodukter från Bottenviken. Ordförandens mandatperiod är tre år. Efter examen arbetade han i 15 år som ingenjör på Nokia i Uleåborg, innan han bytte bransch 2012 och blev yrkesfiskare. MARKO VÄLIMÄKI INVALD I STYRELSEN Vid Centralförbundet för Fiskehushållnings representmöte i Helsingfors den 11 november 2024 valdes den 52-årige kommersiella fiskaren Marko Välimäki från Hailuoto till ny styrelsemedlem. Det är viktigt att de som äger och förvaltar vattenområdena har tillräckliga möjligheter att själva påverka deras skötsel. Genom att ge vattenområdenas ägare befogenheter kan vi bättre bevara ekosystemens balans och skydda fisket för kommande generationer. Jurmu kommer att bli ihågkommen som en aktiv föreningsmedlem, bland annat i Lapplands fiskerihushållningscentral, Södra-Posios fiskeriområde, Lauhkea delägarlag och Södra Lapplands fiskarförening. 38 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 PERSONNYTT ANDERS NORRBACK FORTSÄTTER SOM ORDFÖRANDE Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) från Närpes omvaldes till ordförande för Centralförbundet för Fiskehushållning vid förbundets representantmöte i Helsingfors den 11 november 2024. Under sin yrkeskarriär bidrog Jurmu aktivt till utvecklingen av vinternotdragning, fiskförädlingsteknik och ryssjefiske. Enligt honom utgör de det största hotet mot ett hållbart fiske och livskraftiga kustsamhällen
Fiskeritidskrift för Finland 1 • 2025 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2025 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2025 Nr Material Utkommer 1 24.1 21.2 2 17.4 16.5 3 22.8 19.9 4 14.11 12.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2025 I NÄSTA NUMMER Nr 2/2025 utkommer 16.5 PE KK A KO TI LA IN EN Varje år försvinner alldeles för många fiskeredskap i våra vatten. Läs mer om Re:Fish-projektet i nästa nummer av Fiskeritidskrift.. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Dessa så kallade ”spöknät” blir kvar i vattnen i åratal, där de fortsätter att fånga fisk och utgör en fara för sjötrafik
Östersjöns mest prisvärda resor. De nordiska smakerna är en viktig del av helheten. Östersjöns bästa mat Vårt ambitiösa mål är att erbjuda våra kunder Östersjöns bästa mat. Njut av närproducerat Närproducerade råvaror, kortare transportsträckor och minimerat matsvinn är kärnan i vår restaurangverksmhet. Cirka 70 % av råvarorna i de rätter som serveras ombord kommer från lokala producenter. Hörnstenarna i vårt restaurangutbud är de förstklassiga råvarorna, som förvandlas till ett säsongsanpassat utbud