På framsidan och ryggen texten ”kalastuksenvalvoja” och ”fiskeövervakare”. Pris 49,00 €. Finns i storlekarna L och 3 XL. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Tyget är 60 % bomull och 40 % polyester. Två stora fickor framtill och två mindre fickor på bröstet samt invikbar ficka för fiskeövervakarkortet. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskeövervakarens väst NYHET! Stadig och välsittande reflexväst av hög kvalitet
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Blue Products 13 I coronans tid 14 Ta fiskarnas information till heders 16 Kort men intensiv norsfiskesäsong i Österbotten 18 EU-fiskeövervakningen ska säkra ett hållbart fiske 22 Ägarersättningarna är viktiga 26 Danmark är en fiskenation 29 Fiskeövervakningen fick bra betyg 32 Jättemört och en ”stor” sandstubb 34 Aktuellt med restaureringar runt om i landet 5 Ledaren 6 Notiser 24 Fisk och fiske i siffror 25 10 fakta om fisk 31 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 18 26 I VA RJ E N U M M ER M AR IAN N A N ÄR H I PÄRMBILD Strömming i surimiformat. Foto: Tanja Kakko DA N M AR KS FI SK ER IF Ö RE N IN G PO. I Blue Products -projektet jobbar man med att ta fram nya mervärdesprodukter av fisk
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fler modeller på ahven.net På vykorten av A4-storlek ryms längre hälsningar. Vykorten finns även att få som laminerade. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Skicka en hälsning! Pris 3 €/2 st Laminerad 3 €/st
Från hemsoffan har jag nu hållit och deltagit i ett och annat möte. Längs en stor del av kusten tog vinterfisket slut innan det ens hann börja. Coronakrisen har lett till att producentpriset för många fiskarter har gått ner. I norr finns det snö och is så att det ser ut att räcka fram till midsommar. För att motverka coronapandemin blev vi alla som har möjlighet att jobba hemifrån kommenderade att göra så. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 På distans EN VÄDERMÄSSIGT exceptionell vinter övergick i en ännu konstigare vår. Exempelvis för färdigställandet av fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner föreslås nu en nu en förlängning, det vill säga nyttjandeoch vårdplanerna skulle inte behöva lämnas in före utgången av år 2021. Ministerierna har nu snabbt utarbetat några lagpaket som ska hjälpa upp situationen på två olika sätt. Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Det kommer säkert att finnas behov av elektronisk mötesteknik framöver, samt rådgivning kring användningen”. FÖR DE KOMMERSIELLA FISKARNA har vintern och vårvintern ställt till många problem. Flexibilitet i tillståndsavgifterna eller betalningstidtabellen kan därför behövas det här året det här som ett tips till vattenägarna. FÖRUTOM SJÄLVA LAGÄNDRINGARNA kommer det säkert framöver att finnas behov av såväl elektronisk mötesteknik som rådgivning kring ibruktagandet och nyttjandet av tekniken på bästa sätt. Dels ges möjligheten att kringgå stadgarna för att kunna hålla elektroniska möten och å andra sidan ges vissa ärenden mer beredningstid. Få delägarlag och fiskeriområden har ändå enligt sina stadgar eller tekniska färdigheter möjlighet att hålla sina möten och stämmor elektroniskt
Tjänsten riktar sig till alla som är intresserade av havet och ger också information för olika maritima yrkesgrupper, såsom lärare, experter inom havsplanering och journalister. fi kan man fördjupa sig bland annat i Östersjöns natur, havsforskning och Östersjöns samhälleliga kopplingar. Förordningen trädde i kraft den 8 april 2020 och gäller fram till utgången av 2023. Sektionen ”Östersjön nu” ger information i realtid om havet, inklusive vattennivån, blågrönalger och fartygstrafiken. Finlands miljöcentral M AT S W ES TE RB O M & AN N IC A LÅ N G N AB BA , FO RS TS TY RE LS EN Gråsälar orsakar betydande skador för kommersiellt fiske och fiskodling, vilket riskerar fisket och fiskodlingens lönsamhet i många kustområden. Ersättning för att ta bort skadevållande gråsälar Jordoch skogsbruksministeriet meddelar att kommersiella fiskare och fiskodlare kommer att få understöd för de kostnader som följer av eliminering av skadevållande gråsälshanar vid kusten. Information som producerats av flera finska institutioner har sammanställts under Östersjön.fi för att tjäna alla som är intresserade av havet. I statsbudgeten 2020 har för ändamålet reserverats ett anslag på 300 000 euro. En del av tjänsten består av Meriopas.fi, en havsguide som publicerades i början av 2019 för att tjäna dem som rör sig till sjöss. Statsrådet har utfärdat en förordning om detta i enlighet med regeringsprogrammet. En del av portalen består av datatjänsterna Meriaineistot.fi och Merihavainnot.fi, genom vilka största delen av marina rumsliga data och forskningsdata, producerade av olika institutioner, är allmänt tillgängliga. TA PI O G U ST AF SS O N. De skador som orsakas av sälar försöker man förebygga på andra sätt, men gråsälar orsakar fortfarande stora skador för fisket. I de olika sektionerna av Östersjön. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER SURFA IN PÅ ÖSTERSJÖN.FI Finsk marin information är nu tillgänglig från en enda webbadress
Torolf Gustafsson har levt hela sitt liv som fiskare på ön Träskö, som hör till Kimitoön kommun. Det varma vädret och coronaepidemin har bidragit till ökad försäljning. Kärleken blandade sig i leken; i maj blir det 50 år sedan den 20-åriga Viola flyttade till Träskö och började som fiskare tillsammans med Torolf. Kom ändå ihåg att hålla säkert avstånd till övriga fiskare! KUSTENS HJÄLTAR Det finns hjältar vid vår kust -serien presenterar under år 2020 yrkesfiskare som gjort en lång karriär i Skärgårdshavet. Intäkterna från fiskevårdsavgifterna under den senare hälften av mars är hela 60 procent större än under motsvarande period föregående år. Presentationerna hittar du på Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupps hemsida www.sameboat.fi och presentationerna finns också på fiskeaktionsgruppens Facebook sida.. M AL IN LÖ N N RO TH Exceptionella tider har gett bättre försäljning Forststyrelsen meddelar att försäljningen av fiskevårdsavgiften för 2020 har kommit igång bra. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER 1,4 miljoner euro har influtit i fiskevårdsavgifter under januari-mars 2020. Bland fiskarna som presenteras finns bland annat Viola och Torolf Gustafsson. Utöver detta är naturfiskens klimatpåverkan betydligt mindre än för något annat proteinråämne från djurriket i vår näring. Viola Törnroos, som växte upp i en fiskarfamilj på grannön Ramsö, hade fast bestämt sig att aldrig som vuxen bo på en holme och i inget fall som helst börja som fiskare. Det är en ökning på 25 % jämfört med samma period år 2019. Eftersom de flesta vanligtvis fiskar ensamma eller med närstående, har det trots coronabegränsningarna varit möjligt att bege sig ut och fiska i närvattnen. Fiskarnas roll för befrämjande av havets och finländarnas hälsa är obestridliga
TA PI O G U ST AF SS O N MODELL FÖR SAMMANSLAGNING AV DELÄGARLAG Forststyrelsen har gjort upp en modell för projektbaserad sammanslagning av delägarlag. Projektet är av verkligt stor skala även nationellt sett. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER NATIONELLA FISKEDAGEN FLYTTAD TILL 26.8.2020 På grund av coronavirusepidemin flyttas nationella fiskedagens evenemang till den 26.8. Det är Forststyrelsen som har hållit i trådarna för projektet. Modellen kan laddas ner på projektets hemsida http://vetovoimaa-maaseudulle.fi/ 458 = 19 I södra Savolax har man slutfört ett unikt sammanslagningsprojekt där 458 delägarlag har sammanslåtts till 19 stora delägarlag. Med hjälp av modellen kan man förutom sammanslagning på ett mångsidigt sätt utveckla verksamhetsförutsättningarna för ett vattenområde. De stora delägarlagen har bättre möjligheter att bland annat sälja fisketilstånd, än mer splittrade enheter.. Verksamhetsmodellen innehåller nyttig information för alla intresserade av ämnet. På motsvarande sätt flyttas fiskbongningsveckan att gå av stapeln samma vecka, den 24-30.8
Vintern 2019–20 var i Finland förutom mäthistoriens varmaste också exceptionellt regnig. Tre månaders fosforbelastning på Skärgårdshavet var nästan lika stor som belastningen för hela rekordåret 2008. Enligt Finlands Miljöcentrals prognos kan klimatförändringen som värst öka fosforns urlakning från åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområden med 50 procent och kvävets med drygt en tredjedel fram till år 2060. Pielisen Kala vann även publikomröstningen som arrangerades på mässevenamangets nätsida i mars-april. Med undantag av de östligaste observationsstationerna hade Finska vikens vattenmassa i slutet av januari fram till i nivå med Hangö blivit omblandad ända ned till 100 meters djup. PI EL IS EN KA LA. Också i Vanda å var vinterns fosforbelastning i samma klass som årsbelastningen i medeltal på 2010-talet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER Enligt Finlands miljöcentral har Finska vikens vattenmassa omblandats ordentligt den här vintern och syresituationen är bättre än på flera år. Priset är värt 2 800 euro. Tack vare föreningen har fiskoch fiskhanteringskunskap förmedlats till såväl hem, läroanstalter, partioch detaljhandeln samt proffsköken. PRO FISK RF PRISBELÖNADES Pro Fisk rf tilldelades Kordelinstiftelsens Jaakko Kolmonen matkulturpris i april. Enligt stiftelsen har Pro Fisk under årens lopp under ledning av verksamhetsledare Katriina Partanen fört fram en positiv bild av fisk. Detta visade sig i alla uppmätta vattenkvalitetsegenskaper: temperatur, salthalt, syrehalt och näringshalter. I Södra Finland steg åarnas flöden till översvämningshöjder flera gånger under december-februari. Sämre nyheter hörs dock från Skärgårdshavet. NATURFISK PÅ BURK VANN PRIS Pielisen Kala tilldelades årets närmatspris för sin produkt Luonnonkala som lanserades i början av året samt för sitt långsiktiga arbete för att främja användningen av naturfisk. Priset på 2 000 euro överräcks på Lähiruoka & luomu -mässan i Helsingfors i augusti. Uppblandningen var ovanligt kraftig jämfört med den genomsnittliga situationen under denna tidpunkt. Därtill har Pro Fisk förbättrat nätverkandet mellan fiskare, fiskodlare och branschens företag
Fisk är en ekologisk och hälsosam näringskälla Fiskens protein innehåller alla de nödvändiga aminosyror människan behöver, och dessutom är fiskprotein lättsmält. Resten går i huvudsak till foder eller tillverkning av fiskmjöl av foderkvalitet. I dag tillverkas det fiskfärsbiffar i såväl små som stora företag. Som råvara används många olika fiskarter, och man blandar även fiskfärs från olika fiskarter i biffarna. Med båda processerna får man ett 70–90. I dagens läge har vi ingen sådan produktion i Finland. Totalfångsten av strömming var i Finland år 2018 hela 126 tusen ton. Lägger vi till alla de sidoströmmar som i övrigt uppstår inom fisket och i fiskindustrin från framför allt hanteringen av laxfiskar, pratar vi om volymer på 15?–?20 tusen ton per år. Blue Products programmet har som målsättning att åstadkomma ekonomisk tillväxt för fiskerinäringen genom att utveckla produkter av högre värde från strömming, mindre utnyttjade fiskarter och fiskindustrins sidoströmmar. Programmet pågår till utgången av 2022. Av fångsten används idag endast 3?–?4 tusen ton till livsmedel. Vid produktion av strömmingsfiléer uppstår det stora mängder sidoströmmar såsom strömmingshuvuden, ryggrad, fenor och inälvor. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Blue Products Surimipinnar, braxenkorv, pulled strömming och peptider med antimikroba och blodsockerreglerande egenskaper. Blue Products programmet koordineras av Österbottens Fiskarförbund, administreras av Aktion Österbotten och genomförs av samarbetsparterna Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Åbo universitet och Naturresursinstitutet Luke. Dessa är potentiella råvaror för tillverkning av proteinpulver. Kända produkter är till exempel Apetits skär. Gott om fiskråvara Strömmingen är den fiskart som har de största möjligheterna att kunna användas som råvara för fiskprotein och fiskolja, råvaror för högre värda produkter. procent rent proteinpulver, som till och med som sådant kan användas i sportdrycker, smothies eller som proteintillskott i livsmedel. TEXT GUY SVANBÄCK, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND J ordoch skogsbruksministeriet satsar för närvarande på en långsiktig, nätverksliknande, utvecklingsverksamhet för fiskerinäringen genom fem olika innovationsprogram, varav Blue Products är ett. Målsättningen bör vara att använda fisken till 100 procent, och att få ut så mycket ekonomiskt värde som möjligt ur fisken. Kravet på det proteinpulver som utvinns är, att det ska vara av livsmedelskvalitet. Det här är några exempel på nya fiskprodukter man inom innovationsprojektet Blue Products jobbar med att utveckla. Av det fiskprotein som inte spjälks kan man utveckla högre värda produkter såsom bioaktiva peptider, som är specifika proteinsegment med positiv inverkan på kroppens funktion och tillstånd. Ett sätt att göra detta är att spjälka fiskens proteiner i mindre delar antingen med en enzymatisk process eller med en pH process
Vidare har man utvecklat ett koncept för produktutvecklingen i små och medelstora företag, ett slags samutveckling med input av forskningsoch konsumentsynpunkter för företagens produktutveckling. Man har satsat på att kunna förlänga fryslagringen av strömmingsfärs med hjälp av antioxidationsegenskaperna hos inhemska bär och kryddor. VTT har även utvecklat en metod att tillvarata fisken hel för livsmedelsproduktion. Proteinspjälkning kan ge nya produkter I Blue Products programmet har vi hittills karterat olika potentiella sätt att spjälka fiskprotein. Processerna har även testats i pilotskala, och fiskprotein har erhållits i så stora mängder att fortsatta försök med nya produkter är möjliga. Genom extrudering kan man Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 G U Y SV AN BÄ CK. Tilläggsvärde via kosmetik och kosttillskott Teknologiska forskningscentralen VTT har utvecklat lämpliga sätt att spjälka fiskprotein, och preliminärt har man även gjort en teknisk-ekonomisk kalkyl för produktion av fiskprotein av livsmedelskvalitet. Strömming är mera sällsynt som råvara i fiskbiffar, och det här beror bland annat på smaken och färgen på strömmingsfärsen. Detta är viktigt för att säkra tillgången på råvara i fiskindustrin året om. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Att servera braxen i korvformat är ingen dålig idé. Det centrala har varit att säkra produkternas funktion i en verklig produktionsmiljö. Det fiskproteinpulver man får då fiskprotein spjälks är även möjligt att använda för att förbättra konsistensen av fiskfärsbiffar. Processer för produktion av högre värda produkter har utvecklats, och vi har även gjort ett antal testprodukter. Vi har också gjort preliminära teknisk-ekonomiska kalkyler för produktion av fiskmjöl av livsmedelskvalitet. surimiliknande fiskpinnar, pulled strömming, fiskproteinglass och olika filmer av fiskkollagen. Åbo universitet har arbetat med nya produkter och produktkoncept i samarbete mellan forskning och fiskföretag. gårdsbiffar av braxen och insjöfiskbiffar av mört och småabborre. Exempel på testprodukter som tagits fram inom programmet är bl.a
Att utnyttja fisken hel kan vara en möjlighet att få de minsta storlekarna av strömming och annan småfisk i livsmedelsbruk. Detta kommer att göras i samarbete med företag i så stor utsträckning som det bara är möjligt. genom gemensamma workshops med varierande teman kring möjligheter till värdeökning i fiskkedjan. Innovationsprogram för vattenbruk 4. Marknadsföringsprogram för fiskerihushållning 5. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 modifiera fiskråvarans textur exempelvis till ”pulled strömming”. Covid-19 pandemin försinkar tyvärr för närvarande utvecklingsarbetet. Samarbetet med företagen skall intensifieras bl.a. Läs mera om programmet på www.merijakalatalous.fi och följ på Facebook och Twitter (@products_blue) 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 För att få ut så mycket ekonomiskt värde som möjligt ur fisken kan fiskens proteiner spjälkas i mindre delar. Produktprototyper nästa steg Framöver kommer vi inom programmet att satsa mer på att ta fram produktprototyper för dels livsmedel och dels produkter av högre värde. Den största utmaningen för programmet är att få företagen så pass intresserade av produktidéerna, att de är beredda att investera i produktionen. Med hjälp av olika kemiska processerna kan man få ett 70–90 procent rent proteinpulver. Naturresursinstitutet har utvecklat en enkel metod för att utvinna gelatin ur fiskfjäll. Företagen behöver inte vara fiskföretag, utan det kan också röra sig om företag som redan idag gör produkter av högre värde, exempelvis företag inom kosmetikbranschen eller företag som gör kosttillskott. Naturresursinstitutet Luke har sett på olika möjligheter att använda fiskproteiner från fiskets och fiskindustrins sidoströmmar för högre värda produkter. De preliminära forskningsresultaten antyder även att fiskmaterialet kan vara en viktig källa för peptider som har antimikroba och blodsockerreglerande egenskaper. Utveckling av partnerskap mellan forskare och fiskare 3. Målsättningen är att få åtminstone fem nya produktprototyper i produktion eller så nära produktion som möjligt hos företagen. FEM INNOVATIONSPROGRAM 1. Företagen är i och med Covid-19 pandemin i en ny situation med eventuellt kommande förändringar i konsumentbeteenden. Mikrobiologisk uppföljning har visat att det inte är någon nämnvärd skillnad i mikrobiologisk kvalitet på hel fisk och rensad fisk. Blue Products ökning av värdet av inhemsk fisk samt nya mervärdesprodukter 2. Företagens respons på det som görs inom programmet intresserar och är viktigt. Samtidigt är det ett sätt att kunna tillvarata alla de positiva egenskaperna hos fisken. För produkterna görs även teknisk-ekonomiska kalkyler för att underlätta företagens eventuella investeringar i produktionen. Detta är något som bör beaktas även inom utvecklingsarbetet i Blue Products innovationsprogrammet. Tilläggsvärde uppstår när fiskpeptider, proteiner och mineraler används i livsmedel, foder för sällskapsdjur och ingredienser i kosmetikprodukter samt som kosttillskott. Investeringar som krävs är i alla händelser relativt stora. Miljöprogram för fiskerihushållning SA IL A KI VI JÄ RV I/ VT T
För trålarna har frågetecknen kring utländsk arbetskraft hopat sig. fi. EFTERSOM DET SKER förändringar och kommer nya rekommendationer och direktiv på löpande band, är det ingen idé att i den här artikeln sammanfatta läget. Det lönar sig att även kolla den finska sidan, för tyvärr hinner vi inte alltid översätta alla texter till svenska. Det pratas redan om att vissa undantagsförhållanden kan komma att råda länge för att trygga i synnerhet riskgrupperna. Vi hoppas att kurserna blir lyckade, för liksom de flesta andra är vi på en brant inlärningskurva för tillfället. Äta bör vi alla, men restaurangerna är stängda och för tillfället ligger Horeca-sektorn nere. Livet har vänts upp och ner för de flesta. Hur ska man ordna distansmöten. Och kommer det att börja välla in billig norsk lax på marknaden i höst. Eller för att situationen kräver det. Därför uppmanar jag er alla att senast nu ta klivet in i den digitala åldern. Följ även med vår Facebooksida, som hittas under namnet Kalatalouden Keskusliitto. Att det i fiskeriområdena och delägarlagen dessutom finns 70-plussare skapar även det utmaningar. Samtidigt ska samhället fortsätta rulla på inom de ramar som ges, vilket har betytt att vi på Centralförbundet har haft bråda dagar. FÖR TILLFÄLLET GÄLLER DET att ta en dag i sänder, följa myndigheternas anvisningar – och hålla sinnet öppet för kreativa lösningar. Där delar vi också med oss av andra instansers aktuella ärenden I MAJ KOMMER VI att hålla två fiskeövervakningskurser på distans, en på svenska och en på finska. På Centralförbundets hemsida www.ahven.net finns alla artiklar och rekommendationer kring corona samlade. Är det möjligt att hålla kurser på nätet. En ljuspunkt i det hela. Malin Lönnroth Fiskeribiolog I coronans tid CO VI D19 /C DC. Hur ska man tryggt ordna fiskeövervakning. Hur går det med stämmor och årsmöten. ÄVEN FÖR DE KOMMERSIELLA FISKARNA, fiskodlarna och den övriga fiskeribranschen har läget förändrats drastiskt. I butikerna är det maletkötthyllorna som gapar tomma, inte fiskdisken. Också för fiskerinäringen är frågetecknen många. Då föräldrarna ska mätta skolelever i distansundervisning, samtidigt som det egna jobbet ska skötas, tas det till enkla måltidslösningar. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 S om Centralförbundet för Fiskerihushållnings verksamhetsledare Vesa Karttunen skriver i sin ledare i det här numret av tidningen, lever vi som bäst i undantagsförhållanden. Faktum verkar tyvärr vara att coronan är här för att stanna. Ensam eller med familjen. Därför har vi redan börjat förbereda för att man även under hösten ska kunna delta på distans i våra kurser och fortbildningar, om det känns tryggare än ett fysiskt deltagande. Frågorna är således många, men glädjande nog kommer det svar och lösningar an efter, bland annat i form av uppdaterad lagstiftning som ger möjligheter till stämmor på distans och förlängd tidsfrist för nyttjandeoch vårdplanen. Informationen och rekommendationerna är i värsta fall föråldrade redan imorgon. Varför inte passa på att njuta av att våren trots allt är här, och bege sig ut på en fisketur. Forststyrelsen har rapporterat om att nu då krisen sveper över Finland svarar vi finländare med att bege oss ut och fiska – fisketillståndsförsäljningen har kommit bra igång. För fiskerinäringen samlas aktuell information kring corona på nätsidan merijakalatalous
På så sätt uppnår man inte en övergripande hållbar utveckling som även skulle omfatta social och kulturell hållbarhet. Sälproblemet lyftes fram som den främsta orsaken till att mängden fiskare minskat så drastiskt och som det största hindret för att fisket ska kunna återupplivas. Den kulturell hållbarheten har glömts bort I forskningen konstaterar jag att beaktandet av kulturell hållbarhet även förbättrar möjligheterna att lyckas med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det är även i detta upplägg som ett av de mindre självklara problemen ligger. Och så ska det naturligtvis vara. Samtidigt har även skarvstammen på sina håll längs kusten ökat explosionsartat. Fiskarna är inte längre enbart oroliga för sin egen inkomst, utan bekymrar sig även för om näringen kommer att överleva överhuvudtaget. Problemet ligger ändå i att i den vetenskaplig forskningen blir miljökunskapen som den lokala befolkningen besitter ofta inte beaktad. För forskningen har jag intervjuat flera fiskare och människor som jobbar inom fiskesektorn. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 I I min doktorsavhandling har jag granskat Skärgårdshavets småskaliga kustfiskets dåtid, nutid och framtidsutsikter. Viktig lokal miljöinformation Förvaltningen kring fiske litar på vetenskapliga forskningsresultat. Med kulturell hållbarhet avser jag i det här sammanhanget att lokalbefolkningen har en möjlighet att påverka utveckDen lokala miljöinformation som fiskarna besitter är allt för osynligt i forskningen och beslutsfattandet, fast samarbetet skulle vara relevant för att förverkliga en hållbar utveckling. I forskning som räknas till naturvetenskaplig glöms ofta människans närvaro i ekosystemet bort. Det framkom att det finns flera utmaningar. Även åtgärder som strävar efter hållbar utveckling bygger i stor utsträckning på ekologisk eller ekonomiskt hållbar utveckling. TEXT KIRSI SONCK-RAUTIO, ÅBO UNIVERSITET FOTO MALIN LÖNNROTH Ta fiskarnas information till heders. Fiskarna, sälarna och skarvarna tävlar om samma resurser och fiskarna håller på att hamna i underläge. Fiskarnas medelålder är hög och det är svårt att locka nya fiskare till branschen
Fiskarnas sakkunnighet och kultur i avseende på fiske är i sig själv ett viktigt kulturarv, som är i farozonen att försvinna. Utmaningen är nu att börja utveckla nya verksamhetsmodeller, med vars hjälp man kan uppnå detta mål. På så sätt är lokalbefolkningens möjlighet att påverka beslutsfattandet en viktig faktor i förverkligandet av en hållbar utveckling. Å andra sidan kan lokalbefolkningen också ha en mer omfattande syn än beslutsfattarna och forskarna om hur den lokala miljön mår och vilka faktorer som har lett till det nu rådande tillståndet. Många forskare har konstaterat att de bästa skyddsåtgärderna föds i samarbete med lokalbefolkningen. Fiskarna är utmärkta experter vad kommer till hur våra vatten mår, artsammansättningen och förändringar som skett på grund av klimatförändringen. Lokalbefolkningens stöd och medhåll behövs för att miljöskyddet ska fungera. Det lönar sig att lyssna på fiskarna Fiskekulturens hållbarhet kunde exempelvis förbättras genom att lyssna på fiskarnas syn på sin näring och beakta fiskarnas kunskap om miljö i såväl forskningen som beslutsfattandet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 lingen som berör deras egen miljö och kultur. Fiskare Mikael Lindholm blir intervjuad av Mikael Kokkola för lokalradion YLE Östnyland.. Bästa sättet att ge det småskaliga yrkesfisket en möjlighet att överleva är att bereda rum för fiskarna i forskningen och beslutsfattandet. Även av denna orsak skulle det vara viktig att involvera fiskarna i beslutsfattandet kring fiske även då man pratar om eldfängda ämnen, så som gråsälens stamförvaltning
Kort men intensiv norsfiskesäsong i Österbotten TEX T MALIN LÖNNROTH / FOTO DAN TALVITIE 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 I Åminne i Malax fiskar två båtlag nors under några intensiva vårveckor. Norsfisket som har gamla anor i trakten kom igång på nytt i början av 2010-talet via det EU-finansierade projektet Norsfisket – attraktivt och lönsamt igen. Ett av båtlagen består av far och son, Martin och Dan Talvitie
Även om de flesta liksom Marin föredrar att äta sin nors stekt, kan man även röka den, fritera eller lägga in den. Norsen har samma doftämnen som gurka, men varför vet forskarna inte riktigt. –?Norsen påminner om strömming, men den är köttigare. Norsen är bred över ryggen och har en spinkig ryggrad, förklarar Martin, det finns helt enkelt mer att äta på den. Specialritade ryssjor Talvities fiskar nors med några för ändamålet specialdesignade ryssjor. Då vi körde igång i början av 2010-talet kunde vi konstatera att de gamla bragderna helt enkelt blivit för föråldrade, säger Martin. Eftersom fisken fångas med ryssja är det möjligt att sortera ut icke önskvärd fisk levande, så som små abborrar och gäddor som förirrat sig in i bragder, fortsätter Dan. Förutom Helsingfors stad har bortfisket finansierats av Nylands NTM-central, med medel för genomförande av vattenoch havsvård och vattendragsåtgärder. Också norsens rom anses vara en delikatess. – Då blir det för arbetsdrygt att sortera ut norsen och då förs fisken till någon av de närbelägna foderköken. Som närbesläktad med laxfiskarna har norsen också en fettfena. Efter leken sprider sig norsen utåt i skärgården igen. I övrigt har nors främst kommit som bifångst i sikoch abborrfisket. Lektiden är verkligen kort och för Martin och Dan gäller det att vara redo. –?Tillsammans med Christer Kattil på Scandi Net kunde vi utgående från äldre ritningar ta fram lämpliga ryssjor för ändamålet. I sjöarna är den vanligaste typen den mindre och kortlivade smånorsen, medan den storvuxna typen, som ofta lever längre, är vanlig i havet, men förekommer också i sjöarna. Tidigare lippade, det vill säga håvade fiskarna upp sin fisk, idag använder man en fiskpump som är betydligt vänligare för ryggen. I Finland finns det både så kallad smånors och stornors. – Norsen är en god fisk säger Martin. I Baltikum är norsen en uppskattad matfisk, liksom de facto på sina håll i England, Tyskland och USA också. Strax efter islossningen samlar sig norsen nämligen i stora stim till älvoch åmynningar samt grund för att leka. Med hjälp av det EU-finansierade projektet Norsfisket – attraktivt och lönsamt igen kunde man utveckla metoderna som delvis fallit i glömska och även uppdatera redskapen att motsvara dagens behov. –?För att fisken ska duga som matfisk måste renhetsgraden vara 95 %, berättar Dan. I Finland har man traditionellt fiskat nors genom att håva dem under lektid på kvällar och nätter, men också nät, not och ryssjor har använts. Den vasstandade norsen fastnar lätt med tänderna i bragderna. Ryssjorna är kvadratiska, öppna upptill och måste vara låga för att kunna placeras ut på de grunda vatten där norsen samlar sig. Också ergonomin är betydligt bättre idag. För fritidsfiskarna kommer norsen främst på pilken.. Gamla anor I Åminne har man fiskat och ätit nors i alla tider, storhetstiden upplevdes i slutet av 1950-talet och under 1960-talet då pälsdjursnäringen kom igång. Ursprungligen exporterades norsen som matfisk till Ryssland, men efter införandet av de ryska sanktionerna går fisken som matfisk till Baltikum istället, säger Martin. GURKDOFTANDE FISK Det sägs att det hänger en doft av gurka över hamnen i Åminne de veckor som det fiskas nors. Och till ett helt bra pris. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 D å isen gått är det dags för Martin och Dan Talvitie att lägga ut sina norsfiskeryssjor. Huvudet bort, sedan panering och i stekpannan. Då fiskade sju till tio båtlag nors. Bortglömd delikatess Även i Finland var norsen tidigare en populär matfisk, men den har liksom många andra av våra underutnyttjade fiskarter med tiden fallit i glömska. –?Vår längsta säsong varade två veckor, berättar Martin Talvitie, men den kan också vara kortare än en vecka. Martin berättar att intresset att fiska nors i kommersiellt syfte blev aktuellt i början på 2010-talet då man i Österbotten blev kontakt från Ryssland om det fanns nors att köpa. Nors på export Största delen av Talvities nors går på export. I synnerhet i början och slutet av den korta säsongen kan det komma en hel del mörtfisk med bland norsarna . Ryssjan påminner om en laxfälla men är betydligt lägre, säger Martin. Norsen är en långsmal fisk, metallglänsande med ett rätt så stort huvud och ögon. Vissa tror att det är för att skrämma rovfiskar, medan andra tror att det är för att samla stimmen
Låt oss ta en titt på det. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TEX T MALIN LÖNNROTH LA RS SU N DQ VI ST. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 EU är världens största aktör inom fiske. EU-fiskeövervakningen ska säkra ett hållbart fiske D et sägs att det inte är någon idé med regler och bestämmelser om de inte övervakas. EU är världens största aktör inom fiske och för att säkra ett hållbart fiske, även omfattande en hållbar fiskhandel, har en rad regelverk skapats, bland dem den Gemensamma Fiskeripolitiken (GFP) och lagstiftning kring olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU). För att säkra ett hållbart fiske har ett omfattande övervakningsystem byggts upp. Det ska vi fråga av Petri Savola och Mari-Anna Närhi som jobbar med dessa frågor på Egentliga Finlands NTM-central, vid regionalkontoret i Helsingfors. IUU-fisket tacklas med egen lagstiftning Eftersom ett olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) utarmar fiskbestånden, förstör livsmiljöer och snedvrider konkurrensen och gör att laglydiga fiskare inte kan konkurrera på lika villkor och kustsamhälleMari-Anna i full mundering väntar på att åka ut och granska en trålare. Petri och Mari-Anna ingår i ett team på 13 personer vid Egentliga Finlands NTM-central med uppgift att övervaka både nationell och EU-fiskerilagstiftning. För att se till att dessa regelverk efterföljs behövs övervakning. Vad allt består då EU:s fiskeövervakning av
Efter provtagningen fortsätter jobbet i ”bakluckan” på NTM-centralens bil. I Danmark är det över tio personer som jobbar med IUU-frågor, men där har inget elektroniskt system ännu tagits i bruk och allt sker till pappers. Vid behov och som stickprov görs även fysisk övervakning tillsammans med Tullen och Livsmedelsverket, två andra instanser som även de har sin egen roll i övervakningen av fiskkedjan, berättar Petri. NTM-centralen kan också vid behov be Tullen granska något fiskparti närmare. Man har naturligtvis länge jobbat med dessa saker, men år 2008 antogs en särskild förordning kring IUU, som trädde i kraft år 2010. Addera till det ännu hundratals bearbetningsintyg och vidareexportdokument samt exportintyg som vissa tredje länder kräver då fisk importeras ut från EU, som ska granskas. . –?Vi har gemensamma fortbildningar och det finns även möjligheter att göra utbyte för att lära sig av andra länders praxis. Med detta kontrolleras bland annat att fångstsammansättningen motsvarar den som meddelats av trålaren. Petri Savola tar fiskprover från en trålare i Kasnäs hamn. –?Jag var till exempel ifjol i Danmark för att en vecka följa med hur man jobbar med IUU-övervakningen där, fortsätter Mari-Anna. Bearbetningsintyg behövs också om man från EU:s inre marknad exporterar fisk till ett tredje land för förädling och sedan hämtar in fisken till EU igen. Ofta reder saken ut sig via detta, om inte kan vi neka importen, men det har inte hänt under de senaste åren. Ibland kallar vi oss för IUU-familjen, småler Mari-Anna. Men vad betyder IUU-övervakning i praktiken. IUU-familj hjälps åt – Inom EU görs ett nära samarbete kring IUU-övervakningen och de som jobbar med IUU-frågor i de andra medlemsländerna blir snabbt bekanta för en då vi håller regelbunden kontakt bland annat per e-post. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 na drabbas, särskilt i utvecklingsländerna vill EU enligt bästa förmåga täppa till kryphålen. Där sorteras och vägs fisken. –. Mari-Anna och Petri berättar att de ifjol gick igenom över 2 100 fångstintyg, omfattande 10 miljoner kilo fisk. – Man jobbar nu inom EU för att ta i bruk ett gemensamt elektroniskt system, kallat CATCH, berättar Petri, men det att länderna har olika lagstiftning och praxis har dragit ut på ibruktagandet. Den här övervakningen kan till exempel ske vid flygplatsen eller vid importörernas lager. Jag vill betona att vårt jobb även i stor utsträckning är kundrådgivning, där vi ger hjälp och anvisningar åt importörerna. Till största del är det fråga om så kallad dokumentövervakning berättar Mari-Anna. Om det är fråga om att en fisk efter fångst har bearbetats i ett annat tredjeland behövs också ett bearbetningsintyg åtföljt av godkända fångstintyg och transportdokument som bevisar fiskeriprodukternas ursprung, flikar Petri in. M AR IAN N A N ÄR H I M AR IAN N A N ÄR H I. I Finland tog man år 2012 i bruk ett elektroniskt system för att hantera pappersexercisen. – All vild fångad havsfisk som fiskas utanför EU (i så kallade tredje länder) och som importeras till EU ska åtföljas av fångstintyg som bevisar att fiskprodukten, endera färsk, fryst eller exempelvis konserverad, har fångats enligt de bestämmelser och föreskrifter som gäller för fångstområdet, fortsätter Mari-Anna. Om uppgifterna i fångstintygen inte verkar stämma, ber vi om tilläggsinformation säger Mari-Anna, det här stöter vi på cirka en gång i månaden
– Då man talar om övervakning av enskilda fiskare och fiskefartyg kan vi konstatera att vi dels övervakar i hamnar, där vi till exempel kontrollerar att mängden landad strömming och vassbuk motsvarar den anmälda och att fångstsammansättningen överensstämmer. Mycket av IUU-jobbet är skrivbordsjobb. I kontrollförordningen finns inskrivet att reglerna ska tillämpas på samma sätt för alla fiskare och att samma påföljder gäller i hela EU. Hur ser övervakningen utför en enskild fiskare. –?Då vi rör oss till havs ligger fokus på kvoterade arter, men även övriga yrkesfiskebragder kontrolleras. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 EU:s kontrollsystem för fiske En annan dimension av fiskeövervakningen är EU:s kontrollsystem för själva fisket som ska garantera att den gemensamma fiskeripolitiken följs. Kontrollsystemet är uppbyggt för att bland annat se till att fartygen endast fångar tillåten mängd fisk och att fisken kan spåras från båt till bord. Hur detta utvecklar sig återstår att se. Uppgifterna om det övriga kustnära fisket samlas in månadsvis med den så kallade kustfiskeblanketten för att skapa en bättre bild på det lokala fisketrycket och de lokala fiskbestånden. Kontrollens uppgift är också att samla in de uppgifter som behövs för att bedöma fiskemöjligheterna, som ligger till grund för kommande kvoter. JE N S M M Ø LL ER PO U LS EN. Många av paragraferna är skrivna för ett storskaligt havsfiske och då reglerna ska tillämpas i Finland där mycket av kustfisket sker med små båtar känns övervakningen för mig som fiskerepresentant som överdimensionerat i många fall. Nu vill man uppdatera den för att bättre motsvara dagens läge och för att harmonisera medlemsländernas övervakning, berättar Petri. Vad gäller under 10 meter långa båtar, det vill säga det småskaliga kommersiella fisket, är reglerna mer eller mindre nationellt stadgade, men bygger på uppföljningskraven i EU kontrollförordning. Gällande detta fiske är reglerna så gott som samma för alla. –?Sedan lönar det sig att komma ihåg att vi vid NTM-centralerna förutom EU-lagstiftning även övervakar nationell fiskerilagstiftning, fortsätter Petri –?När det talas om EU regler i dagsläget, så måste vi komma ihåg att de framförallt gäller fiske med över 10 meter långa båtar, som ska rapportera sina fångster per fiskresa med den så kallade EU-loggboken. – Då den nuvarande övervakningsförordningen togs i bruk hade den ambitiösa målsättningar. Då man pratar om fiskeoch fiskeövervakning i EU-sammanhang, måste man komma ihåg att EU:s behörighet inte omfattar medlemsländers inlandsvatten. Här är även kustbevakningen med i en central roll. Kontrollen och analyseringen av insamlad data för övervakningsändamål är därmed mycket mer omfattande gällande över 10 meters båtar, och focus på såväl fysiska kontrollerna som datavalideringen ligger där då volymerna av kvotbundna arterna fångas med ifrågavarande flotta. Det här gör att fiskeövervakningen som här tas upp gäller Finlands havsområden. Desto större båt, desto mera regler, vilket i sig är relativt självklart i och med att då ökar oftast även fångstmängderna och operationsområden från lokala till gränsöverskridande havsområden. Petri Savola, kan du berätta hur EU-övervakningen syns hos enskilda fiskare och övervakningen av deras fiske. I det kustnära fisket är naturligtvis laxen den mest intressanta även ur övervakningssynvinkel i och med att det är fråga om en kvoterad art. Här är Mari-Anna (t.h.) och bekantar sig med IUU-jobbet i Danmark. Därmed har vi även större samarbete bland kustmedlemsländerna kring Östersjön via bland annat JDP-verksamheten, det vill säga gemensam fiskeövervakning. Det är i det här skedet det blir bökigt, då fisket i EU varierar så mycket på grund av geografiska och kulturella skillnader. Eller så kan vi kontrollera exempelvis laxfisket genom kontroll av laxmärkena
Alla har således sin egna givna roll i det stora övervakningsoch kontrollpusslet som läggs för att säkerställa ett hållbart fiske och en hållbar fiskhandel, både på EU-nivå, och nationellt. Gränsbevakningsväsendet sköter centrumet för fiskerikontroll. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 21 Många aktörer inom övervakningen Liksom Petri och Mari-Anna tidigare flera gånger lyft fram under intervjuns gång finns det alltså både nationell och EU-lagstiftning som ska följas och övervakas, och en mängd instanser är inblandade i övervakningen. Bara fiskeprodukter som har certifierats som lagliga av den behöriga flaggstaten eller exportlandet får importeras till eller exporteras från EU. JE N S M M Ø LL ER PO U LS EN. Det kommersiella fisket i havet övervakas av NTM-centralen i Egentliga Finland, Ålands landskapsregering och Gränsbevakningsväsendet. LITEN EU-ORDBOK EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) EU:s fiskeripolitik reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och fiskbestånden bevaras. Ser till att fartygen endast fångar tillåten mängd fisk och att de uppgifter som behövs för att bedöma fiskemöjligheterna samlas in. Här granskar Mari-Anna tillsammans med sina danska kolleger en container med räkor i Aalborgs hamn. EU:s system för fiskerikontroll Kontrollsystemet ska garantera att den gemensamma fiskeripolitiken följs. Spårbarheten av fiskeoch vattenbruksprodukter och konsumentinformationen om dessa övervakas av Livsmedelsverket och kommunens livsmedelsmyndighet. IUU-fiske EU:s regler för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. NTM-centralen och Ålands landskapsregering övervakar också lossningen av fångster och den första handeln med fisk. I övervakningen av IUU-fisket är Tullen med. Reglerna har utformats för att förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevattnen i EU
22 • Fiskeritidskrift för Finland 2 En del fattiga som kyrkråttor – andra har mer Delägarlagens inkomststruktur verkar ha jämnat ut sig med åren. Fiskutsättningarna ser ut att ha minskat och andra skötselåtgärder så som restaureringar ser ut att ha ökat. Tidigare bestod majoriteten av intäkterna av olika slags tillståndsoch arrendeinkomster, numera består intäkterna av fem rätt så jämnstora andelar, där ägarersättningarnas relativa andel har stigit med en femtedel till samma storleksklass. Enkätsvaren har också jämförts med motsvarande resultat från delägarlagsundersökningarår 1999 (K. Majoriteten av de som svarade på enkäten var från Insjöfinland och representerade större delägarlag, vilket betyder att resultaten ger en rosigare bild av läget än vad verkligheten där ute är. TEXT: RISTO VESA FOTO: TAPIO GUSTAFSSON Ägarersättningarna är viktiga. Kilpinen) och 2010 (Viltoch fiskeriforskningsinstitutet). Dessa genomförs så att de ägarersättningar som C entralförbundet för Fiskerihushållning gjorde i slutet av förra året tillsammans med sina medlemsförbund en webropol-enkät till delägarlagen, där delägarlagens intäkter, kostnader och balansräkning efterfrågades. Stoppar vattenägarna ägarersättningarna som utbetalas i enlighet med lagen om fiske i sin egen ficka, så som man ibland hör påstås. Nej, pengarna används i delägarlaget för fiskerihushållningens väl. Sammanlagt inkom 169 svar, vilket betyder att en femtedel de tillfrågade svarade på enkäten. Bland utgifterna hittas donationer till fiskeriområden. Delägarlagens utgifter har inte ändrat dramatiskt över åren
Delägarna får alltså inte inkomst av dessa. delägarlaget får genom avtal blir kvar hos fiskeriområdena. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 Delägarlagens intäkter och utgifter år 1999 respektive 2018. Detta faktum är skäl att komma ihåg bland annat då man funderar på prissättningen av samtillståndsområden och fisketillstånd överlag. Ägarersättningar 17 % Länsvisa 9 % Samtillstånd 6 % Tillstånd och redskapsmärken 45 % Projekt 1 % Arrendeintäkter 22 % Delägarlagens intäkter år 1999 Samtillstånd 16 % Delägarnas fiskeavgifter 19 % Övriga fisketillståndsintäkter 22 % Ägarersättningar 20 % Räntor 1 % Övriga intäkter 22 % Delägarlagens intäkter år 2018 Utsättningar 59 % Övrig fiskevård 7 % Övervakning och uppföljning 4 % Förvaltning 16 % Övriga kostnader 14 % Delägarlagens utgifter år 1999 Möteskostnader 5 % Löner och arvoden 12 % Fiskutsättningar 43 % Restaureringar 17 % Övrig fiskevård 12 % Fiskeövervakning 3 % Donationer 8 % Delägarlagens utgifter år 2018. Vi vet att ägarersättningarna år 2018 var cirka 3,7 miljoner euro och enligt enkäten står ägarersättningarna för en femtedel av delägarlagens intäkter. Då vi tittar på hur den finska åldersstrukturen kommer att utvecklas under kommande år kan man räkna ut att inflödet av fiskevårdsavgifter som idag ligger på så gott som 9 miljoner euro kommer att minska till 7 miljoner euro på bara tio år. De pengar som rör sig i delägarlagen är ändå betydande pengaflöden inom fiskerihushållningen. Delägarlagens pengaflöde är viktigt Hur mycket pengar rör det sig i delägarlagen. Allt färre ligger i den åldersklass som måste erlägga fiskevårdsavgift. Källa: Centralförbundet för Fiskerihushållning. Då man samtidigt beaktar att de som svarade på denna enkät främst representerar större och därmed delägarlag med mer intäkter ger en enkel multiplikation att 18,5 miljoner euro kan hållas som en maximal siffra för delägarlagens sammanlagda årliga omsättning. Utgående från den här enkäten kan man inte ge ett säkert svar, men siffrorna lockar mig att göra en grov uträkning. Enligt balansuppgifterna är vissa delägarlag fattiga som kyrkråttor, men det finns också några delägarlag som sitter på större kapital. Det finns dock vissa sporadiska intäkter, så som intäkter från inlösen av tillandningar, som man ibland betalar ut till delägarna
24 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TA PI O G U ST AF SS O N FISK OCH FISKE I SIFFOR Fiskexporten ökade och importen minskade Enligt Naturresursinstitutet exporterades det 87 miljoner kilo fisk och fiskprodukter från Finland år 2019. Källa: Naturresursinstitutet. De främsta exportländerna var Storbritannien, Frankrike, Litauen, Estland, Polen, Danmark och Sverige. De viktigaste importländerna för fisk och fiskprodukter var Norge, Sverige, Danmark och Estland. 87 Mkg 487 M€ 100 Mkg 163 M€. År 2019 importerades 100 miljoner kilo fisk och fiskprodukter till Finland. Mängden och värde på den exporterade och importerade fisken i Finland år 2019. Värdet på importen, 487 euro, sjönk med cirka 39 miljoner euro. Värdet på exporten, 163 miljoner euro, sjönk ändå med cirka 18 miljoner euro. Jämfört med föregående år minskade importen med 17 miljoner kilo. Exporten växte med drygt två miljoner kilo från föregående år
8 De nykläckta ynglen spenderar cirka en vecka i bottengruset i skydd för strömmarna och rovdjur, men när de är cirka två veckor gamla börjar de simma motströms. I Sverige, Estland och Ryssland finns det även insjöstammar av arten. Ynglen kan simma flera kilometer uppströms från var de kläckts. 10 Vimman uppskattas i synnerhet som rök-, salt-, eller gravfisk. Längst söderut i Finland har man även påträffat fiskar som lekvandrar på hösten. Den är aktuell såhär på våren då den lekvandrar från havet upp i åar och älvar. 9 Vimman blir sällan längre än 40 centimeter och tyngre än ett kilo. 5 Under lektiden blir vimman färggrannare. 6 Vimman leker i strömt vatten i vattendragen på grusoch stenbotten, fria från växtlighet. Vimman har en hästskoformad mun. Vimmans kött är smakligt och benen små och obetydliga. Som en månad gamla börjar de leva i vattendragens spakvatten. Ryggen blir nästan svart och sidorna får en gul ton.. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.luontoportti.com 10 fakta om vimma TEXT NIINA TUURI 10 FAKTA Vimman (Vimba vimba) hör kanske till våra mindre kända mörtfiskar. Enligt svensk etymologisk ordbok tros vimmans svenska namn (med äldre form vimba), vara ett lån från finska vimpa. Ryggen blir nästan svart och sidorna får en gul ton. 3 Vimmans födovandringar kan omfatta hundratals kilometer. I medeltal är 5-åriga vimmor 16–18 centimeter och som tioåriga är de cirka 30 centimeter långa. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25 TA PI O G U ST AF SS O N 1 Vimman lever bara i Finlands kustvatten och under våren stiger den upp i vattendrag för att leka. Det ikraftvarande finska rekordet för vimma är 0,764 kilogram. Märkta vimmor har påträffats till och med 1 000 kilometer från stället var de märkts. Hos hanarna blir basen på bukens fenor, området kring gällocken och ibland hela buken orangeskiftande. Hanarna kan ibland rengöra området där honorna ska lägga sin rom. 7 Vimmans rom klibbar fast sig under stenarna eller täcks av grus. Under lektiden blir vimman färggrannare. 2 Vimman känns igen på sin stora och runda nos och långa stjärtfena som har 20–24 fenstrålar. 4 Vimman leker i medelstora och stora vattendrag och brukar vanligtvis återvända ut i havet först på hösten. Den rom som blir framme synlig blir snabbt uppäten av annan fisk
Bland de danska fiskebåtarna finns både större trålare och mindre båtar för kustfiske. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Danmark är en fiskenation TEX T MALIN LÖNNROTH Danmarks geografiska läge, omgivet av två hav, har gjort landet till en stor fiskenation. Även om mycket av fisken går på export, äter danskarna gärna själva också fisk. DA N M AR KS FI SK ER IF Ö RE N IN G PO 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2. 80-90 % av de danska fiskfångsterna fiskas med trål men över hälften av fiskebåtarna i den danska flottan är ändå små, under 12 meter långa båtar
Cirka 80 personer har hittills gått utbildningen. Det största fiskefartyget är 50 meter, men över hälften av fiskebåtarna i är ändå små, under 12 meter långa båtar. Där fisket i Östersjön förutom de okvoterade kustfiskearter består av endast fem kvoterade arter; torsk, strömming, vassbuk, lax och rödspätta, är mängden kvoterade arter i Kattegatt, Skagerack och NordFiskeritidskrift för Finland 2 • 27. Värdet på Danmarks fiskexport var år 2018 nästan 23 miljarder kronor och överskrider med god marginal fiskimportens värde. För sex år sedan, år 2014, sammanslogs Danmarks Fiskeriförening med Danska Fiskarnas Producentorganisation, och organisationen lyder nu under namnet Danmarks Fiskeriförening PO. Danmarks fiskeriförening är en av Nordeuropas största fiskeriorganisationer och förutom intressebevakningen i Danmark har de även ett kontor i Bryssel för att bevaka sina intressen i EU-frågor. Värdet på alla danska fiskfångsterna uppgår till cirka 3,5 miljarder kronor per år, det vill säga nästan 469 miljoner euro. Danmark har alltså i motsats till Finland en positiv handelsbalans vad kommer till fiskprodukter. De viktigaste exportfiskarna och skaldjuren är plattfiskar, torsk och räkor, men Danmark är också världens fjärde största exportör av fiskmjöl och den största exportören av fiskolja. Vad fiskas i Danmark. Rekrytering av nya fiskare Liksom i Finland tampar Danmark med att åldersstrukturen bland fiskarna skjuts allt mer upp i åldersklasserna. Även om danskarna är ett fiskälskande folk, går en stor del av fisken på export. Projektet finansieras av fiskeriföreningens medlemmar via föreningens egen fiskerifond. Michael Andersen, chefsrådgivare och biolog vid Danmarks Fiskeriförening berättar att 16-år fyllda personer kan ansöka om att delta i mästare-gesällprogrammet och de får då både undervisning i fiske och sjöfart samt praktik ombord fiskefartygen. De danska fiskarna fick sin första intressebevakningsorganisation för fiske redan år 1887. Räknat i fångsvärde, landas 95 % av de danska fångsterna på Västjylland, det vill säga vid den danska Nordsjökusten. Bland dessa finns förutom torsk andra torskfiskar så som kolja, gråsej, vitling och kummel även nordhavsräkor, havskräftor och olika slags plattfiskar. Danmarks Fiskeriförening företräder sammanlagt 662 fiskefartyg och nästan 1 200 fiskare, allt från kusttill trålfiskare och havskräftsfiskare. Förutom Danmarks fiskeriförening finns det ytterligare en intressebevakningsorganisation för fiske i Danmark, Danmarks Pelagiska PO. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 27 sjön över 25. 80?–?90 % av de totala danska fiskfångsterna fiskas med olika slags trålar. Denna organisation företräder främst större fiskebåtar som bedriver pelagiskt fiske. Fiskarnas medelålder ligger numera mellan 50?–?60 år, och då det har visat sig utmanade att locka nya fiskare till branschen har man vid Fiskeriföreningen tagit tjuren vid hornen. Med hjälp av ett eget mästare-gesällprojekt har man börjat rekrytera nya fiskare. Alla stannar D anmarks geografiska läge som en vattendelare mellan Östersjön och Nordsjön betyder att landet är omgivet av fiskevatten och fisket har varit och är fortsättningsvis en viktig näringsgren i landet
Som finländsk konsument kan man inte låta bli att vara en gnutta avundsjuk. Då jag besöker Torvehallerna – saluhallen i Köpenhamn i början av december är julkommersen redan i full gång. M AL IN LÖ N N RO TH. Men fiskhandlaren själv då, vilken är hennes favorit bland de danska matfiskarna. Den stundande Brexit-processen är även något som sysselsatt Fiskeriföreningen mycket. Svaret kommer snabbt, flundra och piggvar. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 ger om ugen – två gånger i veckan för att få upp danskarnas ögon för fisk. Inför jul säljs mycket rökt lax och sill som äts endera stekt eller inlagd. Fisket är ett yrke där man lätt kan skada sig, säger Michael, men via förbättrad arbetssäkerhet har man från år 2000 fram till idag kunnat minska antalet arbetsolyckor från nästan 300 per år till under 40. Fiskhandlaren i fiskdisken Den grønne Kutter berättar att fisk och skaldjur är populärt hos danskarna. Hela 95 % av de danska fiskfångsterna är MSC-certifierade. Det här betyder att vi jobbar mycket med samarbetet fiskare-forskare. Till sommaren då grillsäsongen kommer igång går importfiskar så som guldmakrill och havsabborre bra åt. MSC-certifierade fångster Michael berättar att hela 95 % av de danska fiskfångsterna är MSC-certifierade. Vi har ju de bästa och godaste av fiskar i Finland, men utbudet av fisk och skaldjur är något helt annat i Danmark än här hemma. Fisk två gånger i veckan Danskarnas årliga fiskkonsumtion räknat per person ligger på samma nivå som finländarnas, cirka 13 kilo. Också utanför julsäsongen går fiskkommersen bra, danskarna gillar sin sill samt torsk, men även gös. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 givetvis inte kvar i branschen, men en ljusning är att skönja i horisonten. De danska fiskarna är med på ett hörn i kampanjen, som administreras av Landbrug och Fødevarer, en slags takorganisation för alla livsmedelsproducenter i Danmark. En annan aspekt av fiskaryrket man även jobbat mycket med i Fiskeriföreningen är arbetssäkerheten. Eftersom en stor del av fisket sker i Nordsjön och även på storbrittiska farvattnen, är det i skrivande stund ännu mycket som är öppet och för Michael och hans kolleger återstår ännu mycket jobb innan Storbritanniens slutliga utträde vid 2021. Fiskeripolitiken, både den inhemska och EU:s är ju ändå det som i slutändan styr vad och hur vi fiskar, så det är en ytterst viktig bit av vårt jobb, fortsätter Michael. Man har i Danmark jobbar hårt med kampanjen 2 ganDet dignar av såväl utländska som danska fiskdelikatesser i Torvehallernas fiskdiskar. Också spättorna går bra åt.En lite nyare trend är att äta hummer och ostron på julafton, ofta så att den serveras som förrätt, före den ugnsstekta ankan
Huvudansvaret för fiskeövervakningen ligger på de fiskeövervakare som har befullmäktigats av delägarlag och fiskeriområden. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29 I slutet av 2019 samlade Centralförbundet för Fiskerihushållning in kundrespons av fiskeövervakningens kunder. De flesta önskar dock mer övervakning. På basen av detta kan man dra slutsatsen att de som hade svarat på enkäten var aktiva fiskare och att många av dem fiskar vid fiskeplatser med mycket övervakning. Av hundra hade 34 mött en fiskeövervakare under år 2018. En majoritet, över 70 %, fiskade med spöredskap endera från stranden eller från båt. Majoritet spöfiskare Eftersom enkäten genomfördes på nätet, nådde den naturligtvis endast internetanvändare. Cirka en femtedel av fiskarna hade granskats av Forststyrelsens fiskeövervakare. Svaren gavs på en glidande skala. Myndighetsgranskningarna var ändå i klar minoritet. De flesta hade haft allt i skick, så som fallet oftast är. Detta frågade vi fiskarna. Även i sakkunnighet blev resultatet ett medeltal över 8, närmare bestämt 8,2. Fiskeövervakningens sakkunnighet fick medeltalet 8,2.. Vi hörde oss även för om hurudant fiske de som svarade hade utövat då de mötte fiskeövervakaren. Fiskaren stöter nödvändigtvis aldrig på fiskeövervakaTEXT RISTO VESA Fiskeövervakningen fick bra betyg Enligt Centralförbundets enkät är fiskeövervakningens kunder nöjda med övervakningen och de ger övervakningen ett bra betyg. Kundresponsen visade att de aktiva fiskare som hade mött endera fiskeriområdets eller delägarlagens fiskeövervakare var nöjda med hur de bemötts. På en skala upp till tio, gavs fiskeövervakarna medeltalet 8,7 för kundbetjäningen. Vänlig och sakkunnig betjäning Fiskeövervakning är kundbetjäning och man ska inte förstöra stämningen för den som är ute och njuter av sin hobby. En majoritet av fiskarna var från Nyland och Kymmenedalen. Cirka en tiondedel av de granskade uppgav att fiskeövervakaren hade haft något att anmärka om. Fiskarens respons kan påverkas av att hen inte hade allt i skick vid övervakningstillfället. Räcker detta för att garantera en sakkunnig fiskeövervakning. I två tredjedelar av fallen hade fiskeövervakaren endera varit befullmäktigad av ett delägarlag eller ett fiskeriområde. Anmärkningar eller andra påföljder. Vi ville ta reda på hur de som fiskar upplever fiskeövervakningen, blir de väl bemötta och är övervakningen proffsig. Av dem hade 12 mött fiskeövervakaren en gång, 13 två gånger och åtta hade mött en fiskeövervakare fler än tre gånger. Ett vitsord på över åtta för kundbetjäningen vittnar om en fiskeövervakning av hög kvalitet. Sammanlagt inkom det 100 svar. Därför frågade vi om fiskaren hade fått någon anmärkning eller annan påföljd som en följd av övervakningstillfället. Några fiskare hade granskats av polisen eller sjöbevakningen. Granskade bragder På samma sätt som de som fiskar med aktiva redskap övervakas, övervakas även de som fiskar med bragder. Vi frågade därför fiskarna om fiskeövervakaren hade betjänat dem vänligt. Dessa cirka 4 000 övervakare har avlagt NTM-centralens fiskeövervakarprov, som ofta föregåtts av en kort kurs
Fiskeövervakarna har därför uppmanats lämna ett meddelande även då allt är varit i skick, för att synliggöra övervakningen. Endast två sade sig ha märkt att redskapen hade granskats, och 35 fiskare meddelade att de inte använder passiva redskap. 61 personer gav öppen respons. Sammanfattning Även om enkäten omfattar en liten mängd fiskare ger den intressanta fingervisningar. Själva fiskeövervakarna fick också respons i stil ”trevlig typ, gav tips om bra fiskeställen och vi hade en trevlig pratstund”. På denna fråga fick vi 65 svar. Några av fiskarna tvivlade däremot på fiskeövervakarens sakkunskap och en ansåg att fiskeövervakningen har gått till överdrift. Ett medeltal över åtta för kundbetjäningens olika aspekter betyder att fiskeövervakningen är av god kvalitet. Mer övervakning efterfrågas Många av dem som svarade på enkäten hade aldrig träffat en fiskeövervakare år 2018, eller vid någon annan tidpunkt heller. Men hur vi ska få mer synlighet för övervakningen då finansieringen hela tiden skärs ner är vackert sagt en utmaning. Det har framkommit i många olika sammanhang under årens lopp. De som fiskar med aktiva redskap och hade mött delägarlagens och fiskeriområdets fiskeövervakare var som helhet nöjda med mötet. Borgå-Sibbo fiskeriområdes fiskeövervakningskoordinator Timo Lijendal (t.v) tar sig en pratstund med en fiskare på Sibboviken.. Av dem önskade 25 mer fiskeövervakning. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 2 30 • Fiskeritidskrift för Finland 1 TA PI O G U ST AF SS O N ren i person och kan förbli ovetandes om att redskapen de facto granskats. Enkäten innehöll även en fråga angående detta: Även om du inte träffat en fiskeövervakare, har fiskeövervakaren granskat dina redskap. Enkäten genomfördes som en del av ett projekt finansierat av jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. Önskemål om att det behövs mer fiskeövervakning överraskade inte. Tyvärr lyste de som fiskar med passiva redskap med sin frånvaro
Antalet förseelser uppgick till 859 stycken, och den procentuella andelen 9,9 % var en liten ökning jämfört med föregående år. Fiskeförseelser åren 2010-2019 Fö rs ee ls er %. Jaktförseelsernas andel var 11,9 %, terrängtrafikens 20,1 % och naturskyddsförseelsernas 4,8 %. Tillstånd av fiskerättsinnehavarens saknades i 138 fall. Över hälften av alla förseelser, 50,3 % hade att göra med fiske. Antalet granskningar gällande fiske var 2 674 stycken (föregående år 2 104 stycken) och i 83,8 % av fallen (+2,7 %) var allt i sin ordning. Majoriteten av förseelserna gällde bristfälligt märkta redskap och avsaknad av fiskevårdsavgift. 7,9 10,3 7,4 7,9 15,2 19 15,5 15,9 18,9 16,2 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Ri kk ee t % Kalastajien rikkeet Procentuella andelen fiskeförseelser av fiskegranskningarna gjorda under åren 2010-2019. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 31 TA PI O G U ST AF SS O N SH U TT ER ST O CK Drygt 16 % av fiskarna bröt mot lagen Fortstyrelsens jaktoch fiskeövervakning gjorde år 2019 sammanlagt 8 683 granskningar. Källa: Forststyrelsen. För fiskets del var läget lite bättre än föregående år. Antalet förseelser uppgick till totalt 432 stycken
Det finns mört i alla storleksklasser, men flest av dem i ettkilosklassen. Farhågan visade sig sann, visst fick Pekka abborrar, men därtill 30 stora mörtar och nätfångsten var för tung för att lyfta upp i båten. De största mörtarna tog han med sig till närmaste matbutik för vägning. Vanligtvis fiskar han abborrar där, en gång fick han en sju kilos gädda. I början av år 2000 grundades det ett nytt rekordfiskregister i Finland. Registret fyller 20 år i år och på listan finns nu 80 fiskarter och sex kräftarter. Det finns gott om märlor i dammen som mörten kan äta. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Jättemört och en ”stor” sandstubb Rekordfisknämnden som fyller 20 år i år möts två gånger per år för att gå igenom storfiskanmälningar. För fjolåret har nu godkänts två nya finska rekordfiskar, mört 1,42 kilo och sandstubb 7,9 centimeter. Att få en rekordfisk är inte längre det lättaste för det finns redan många hårda resultat på listan. Pekka berättar att han de facto var lite rädd då han skulle åka ut och vittja näten, för baserat på tidigare spöfisketurer visste han att det finns gott om storfiskar i dammen. Med andra ord, utmärkt råvara till burkmört.. Vanligtvis fiskar Pekka med spö, men då abborrarna var inte ville ta på dragen, bestämde sig Pekka för att lägga ut nät istället för att få fisk på bordet. I det nya registret samlas uppgifter om rekordfiskar och -kräftor från 2000-talet. Bland dessa fanns också den nya finska rekordmörten. En damm full med stora mörtar Förra hösten kom det flera över ett kilo stora mörtar med nät från en damm i Kuusamo. De gamla registren förblir en viktig del av finländsk fiskehistoria. På en tidigare fisketur hade hans kompis fått en över kilos mört på en wobbler av trä. Enligt Pekka har mörtarna i dammen en hiskelig medelstorlek. För Pekka Kämäräinen som fick fiskarna var de stora mörtarna ingen nyhet. En del av fiskarna släppte Pekka tillbaka, en del tog han tillvara för att göra burkmört. Den största av mörtarna vägde hela 1,42 kilo, vilket samtidigt är nytt finskt rekord. Av dylik föda blir mörten både stor och fet. Därtill är mörtarna verkligt goda i smaken, enligt Pekka påminner de om sik. Förutom de godkända rekordfiskarna behandlade nämnden många andra stora fiskar, men dessa lyckades inte slå de gamla rekorden. TEXT TAPIO GUSTAFSSON 6 MALIN LÖNNROTH För Pekka är dammen en bekant fiskeplats. Orsaken var att en del av de gamla rekorduppgifterna var bristfälliga eller till och med felaktiga och det var omöjligt att kontrollera om uppgifterna stämde
Den minsta fiskarten som finns i registret för tillfället har en längd på ynka 3,5 centimeter. Hemmets hushållsvåg eller en digitalvåg som man håller i handen godkänns inte för att väga en rekordfisk. Solabborren är inom hela EU listad som en skadlig främmande art som inte får släppas ut i naturen. Den skadliga främmande arten solabborre ratades Rekordfisknämnden fick också in en anmälan om solabborre, en fiskart som påträffas i Åbotrakten efter att den olovligt har släppts ut där. Den tyngsta fisken i registret är en havslax på 27,4 kilo, tätt efterföljd av en torsk på 26,09 kilo. Efter flera fiskmaraton var Toni redan bekant med olika fiskarter och hur man ska fiska dem, men att få en rekordfisk var inget Toni hade i tankarna. Rekordfiskregistret jämte anmälningsanvisningar finns på: https://ahven.net/sv/fiske/rekordfiskar/ PE KK A KÄ M ÄR ÄI N EN. Var noggrann med vägningen Då man får en rekordfisk måste man hålla huvudet kallt. ”Vi lirkade sandstubbar på natten i skenet av en pannlampa, då jag såg en individ som var större än de andra, och jag bestämde mig för att försöka få den på kroken. Det är fråga om en sjustrålig smörbult vars rekord är från år 2009. Små fiskar mäts i längd Där större fiskarters rekord anges i kilogram får man för mindre fiskarter plocka fram linjalen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 33 Stor sandstubb överraskade Toni Keinänen deltog i Helsingfors Fiskmaratons artfisketävling i maj 2019. Först senare på vägningsplatsen kom det fram att den 7,9 centimeter långa sandstubben jag hade fått var nytt finskt rekord”, beskriver Toni händelseförloppet. Det bästa är att föra fisken till närmaste matbutik och be att få väga den på någon av vågarna där. Jag satte en lite maskförsedd krok framför fisken och den nappade. Samtidigt kan man be butiksbiträdet fungera som vittne. Oftast är det vägningen som inte gjorts enligt anvisningarna. Nämnden beslöt att inte behandla anmälningen, för man vill inte på något sätt uppmuntra att skadliga främmande arter sprider sig i Finland. Många potentiella rekord har inte godkänts i nämnden på grund av en bristfällig eller vag anmälan
TEXT NIINA KOIVUNEN FOTON MATTI HAVUMÄKI OCH LEIF KAARTO C entralförbundet för Fiskerihushållning grundade år 2018 tillsammans med sina medlemsförbund en arbetsgrupp för strömmande vatten för att främja restaureringar. Under 2019 genomfördes många olika slags restaureringar i fiskarförbunden och fiskerihushållningscentralerna. Arbetsgruppen har som mål att fungera som ett kommunikationsforum där man kan dela med sig av goda erfarenheter, kunskap och tillsammans ta sig an gemensamma projekt. Förutom de som tas upp i den här artikeln har 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 M AT TI H AV U M ÄK I. De bakomliggande orsakerna var en oro för fiskbestånden och livsmiljöer viktiga för dem. Låt oss ta en titt på aktuella restaureringar runt om i landet. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Aktuellt med restaureringar runt om i landet Centralförbundet och dess medlemsförbunds gemensamma restaureringsarbetsgrupp som grundades för några år sedan har kommit igång med buller och bång
I uppföljningen har det visat sig att lekgrusbäddarna snabbt slammar igen och man putsade dem innan lektiden och fyllde även på med nytt grus där det behövdes, berättar verksamhetsledare Martti Puska. Både planer och projekt i Mellersta Finland Mellersta Finlands Fiskerihushållningscentral har tagit fram restaureringsplaner för Kellanoch Karinkoski i Rautalampistråtet, en plan för kompletterande restaurering av Myllykoski i Joutsa och en plan för fiskeriekonomisk restaurering av Keijonpuro i Jyväskylä. Restaureringen i Miesjoki är ett av de projekt där man fått till stånd ett strålande samarbete mellan vattenägare, myndigheter, de som reglerar vattnet och fiskerihushållningscentralen. Egentliga Finlands NTM-central har beviljat finansiering för de underhållsarbeten i Summajokis övre lopp som genomfördes ifjol på hösten. Vid Keijonpuro ska man förbättra öringens fortplantningsFiskeritidskrift för Finland 2 • 35. Vid mötet utarbetades olika alternativ för att ersätta sikutsättningarna. Bakom restaureringarna låg Fortums behov av att ersätta sikutsättningarna med något annat. På sensommaren, efter att restaureringarna gjorts, återvände man ännu för att för hand jämna ut och se över de maskinellt gjorda grusbäddarna. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35 FORSKAT I Isojoki i mellersta Finland har Liimattala delägarlag i sitt restaureringsprojekt sammanlagt skapat cirka 1 300 m 2 grusbäddar och yngelområden. Strålande samarbete i Kajanaland Kajanalands Fiskerihushållningscentral planerade och genomförde tillsammans med områdets delägarlag restaurering av fem forsoch strömplatser i Miesjoki i Paltamo. Med restaureringar har man förbättrat både fortplantningsoch lekyngelområden. Största delen av vattenägarnas förslag bestod av olika restaureringsåtgärder och utredningar som Fortum och den övervakande myndigheten godkände. Uppföljning och konrtoll i Kymmenedalen I Summajoki i Kymmenedalen har man främjat vandringsfiskarnas naturliga fortplantning genom restaureringar och lekuppföljning under flera år. man bland annat i Uleåborg fortbildat restaurerare inom ramarna för Vyyhti II -projektet och i Satakunta har man restaurerat fortplantningsoch yngelproduktionsområden för vandringsfisk. I Konnevesi och Joutsa är det meningen att man ska restaurera både fortplantningsoch yngelområden samt flytta stenmaterial med helikopter. I Summajoki har man följt upp fiskens lek med hjälp av undervattenskameror redan i flera års tid. Enligt fiskerihushållningscentralens verksamhetsledare Jaakko Muurimäki ville man skapa fortplantningsområden för harr och öring. I Kellanoch Karinkoski restaurerar man yngelproduktionsområden. Fortum ordnade år 2018 ett diskussionstillfälle med den övervakade myndigheten, vattenägarna och fiskerihushållningscentralen
Mångsidiga planer i Österbotten Österbottens Fiskarförbund har utarbetat fem restaureringsplaner för sitt område. I Molpe i Österbotten har Molpe delägarlag tillsammans med lokala jaktoch fiskargillena år 2019 byggt fisktrappor av trä för att hjälpa gäddan och abborren att lekvandra. Sammanlagt har man skapat cirka 1??300?m 2 grusbäddar och yngelområden. LE IF KA AR TO. I Kristinestad planerar man restaurera Fladafjärden och Bodakroksfjärdenin som är mycket viktiga fortplantningsområden för hela området söder om Sideby och för Sastmola. Ännu under senaste år har det vandrat upp stora öringar i ån, som vuxit upp i Keitele. I Harrström strävar man därtill efter att förbättra kräftornas livsmiljö. Av de lekgropar som observerades år 2019 låg 85 procent på de nya restaurerade områdena. I restaureringsplanerna är det bland annat meningen att Iskmo sunds fisktrappor ska iståndsättas, så att fisken kommer åt att stiga upp från havet. Under kommande år är tanken att göra fler stenläggningar och möjligtvis förbättra och göra fler grusbäddar. Då man inventerade Isojokifåran år 2014 lade man märke till att det så gott som helt saknades grusbottnar. Restaureringarna har bland annat finansierats med medel från EKOenergi-projektet och Mellersta Finlands NTM-central. Enligt fiskerikonsulent Leif Kaarto är målsättningen med planerna att få till stånd fiskbestånd som klarar av att fiskas och att trygga fiskarnas vandring från havet till inlandet. Man har gjort stenläggningar av olika storleks grus för att skapa lekbäddar samt för att underlätta uppvandringen för fisken. I provfisken år 2019 fick man harroch öringyngel på nästan alla provytor. Liimattala delägarlag skred till verket och målsättningen med restaureringsåtgärden var att förbättra fortplantningsmöjligheterna för åns öringstam. Därtill har man sökt finansiering för att restaurera Heitjoki (Kivijärvi) under år 2020, berättar fiskeribiolog Matti Havumäki som ansvarar för restaureringarna vid fiskerihushållningscentralen. Restaureringarna har gjorts i synnerhet med vårlekande fisk i åtanke, det vill säga man strävar efter att restaurera till exempel lekområden för gädda och abborre. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2 möjligheter. Planerna innehåller iståndsättning och byggande av fisktrappor samt förbättring av fortplantningsområden och fiskarnas lek. För tillfället fungerar inte trapporna som de ska, eftersom tjälen och landhöjningen har skadat strukturerna
I meddelandet ska dessutom nämnas den tidpunkt då meddelandet har publicerats på myndighetens webbplats och anges att delfåendet av handlingen anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringstidpunkten i fråga. Då fiskeriområdet fattar ett beslut använder man offentlig delgivning så att alla som berörs av ärendet får det till kännedom. Delgivning på myndigheternas webbplats anses efter ändringen av 62 § nu vara det primära delgivningssättet och man har frångått krav på att delge i den officiella tidningen. Om delgivningen inte kan verkställas på nämnda sätt gör man en offentlig delgivning. Offentlig delgivning kan också användas när en handling ska delges över trettio personer som är kända eller när personernas antal är okänt. Förvaltningslagens 55 § föreskriver om delgivning av förvaltningsbeslut och andra handlingar, det vill säga hur man delger beslut åt berörda parter och andra som har rätt att söka ändring endera genom rättelseyrkan eller genom att besvära sig. I början av 2020 trädde en ändring av förvaltningslagen i kraft som gäller offentlig delgivning,. Det är därför skäl att med det snaraste ta upp ärendet på fiskeriområdets stämma. Även om man i förvaltningslagens paragrafer pratar om myndigheter, avser man också fiskeriområdets organ. Fram till slutet av 2019 skulle meddelande om att handlingar finns till påseende meddelas i den officiella tidningen och därtill på myndighetens anmälningstavla, eller i sådan tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. DEN 1.1.2020 ÄNDRADES ALLTSÅ delgivningen, och i fortsättningen ska meddelandet om att en handling finns tillgänglig publiceras på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet och vid behov i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. Fram till att nätsidan finns inskriven i stadgarna, måste delgivandet enligt 62 § i förvaltningslagen publiceras i en tidning ur vilken mottagaren bäst kan antas få information om saken. Ändringar i hur fiskeriområdena ska delge beslut Irena Pirhonen I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Irena Pirhonen på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Det är dock skäl att komma ihåg att det i lagen finns inskrivet att om meddelandet på grund av störningar i datakommunikationerna eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan publiceras på myndighetens webbplats, ska ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig publiceras också i den officiella tidningen. Av meddelandet ska det framgå vad saken gäller samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig. Förvaltningslagens 62 § stadgar noggrannare om offentlig delgivning. Om fiskeriområdet inte har egna nätsidor måste man komma överens med en annan instans om delgivandet. I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. Det här betyder att dokumentet delges exempelvis per post. Fiskeriområdets stagar är även i detta fall i nyckelställning, det vill säga nätsidan måste finnas inskriven i stadgarna. Delgivning verkställs som vanlig eller bevislig delgivning. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 LAGSPALTEN F ISKERIOMRÅDENAS ALLA BESLUT ska delges i enlighet med förvaltningslagen för att fristen för rättelseyrkande ska börja löpa och besluten vinna laga kraft. Ändringen berör även fiskeriområdena. Fiskeriområdet fattar själv beslut om de nätsidor på vilka man delger beslut, till exempel fiskeriområdets egna nätsidor
Mitt jobb är att leda helheten och se till att vi uppfyller våra lagstadgade uppgifter. Verkställande direktören har titeln generaldirektör. Den senaste arbetsplatsen var vid Jordoch skogsbruksministeriet, där hon jobbade med den nya finansieringsperioden för EU:s havsoch fiskerifond. OKKU KALLIOKOSKI NY FISKERICHEF Okku Kalliokoski har utnämnts till Egentliga Finlands NTM-centrals nya fiskerichef. Niemelä till ny generaldirektör för Forststyrelsen. Därtill har hon erfarenhet av branschjobb från fiskhandel, som fiskeriplanerare och från fiskodlingsbranschen. Okku är gift och har tre barn. På fritiden tycker Anna-Leena om att spendera tid på stugan vid Muoniojokis strand och i S:t Michel. Fiskerienheten jobbar i tre team, och varje team har en egen gruppledare, experter inom sina egen områden. Anna-Leena tycker också om att röra sig i naturen och att pimpelfiska. Niemelä arbetat som avdelningschef för Jordoch skogsbruksministeriets naturresursavdelning. De senaste fyra åren har Juha S. NIEMELÄ TILL FORSTSTYRELSEN Statsrådet har utnämnt Juha S. Till Anna-Leenas uppgifter hör att leda fiskerihushållningscentralen, fiskerirådgivning och samarbete med delägarlag, fiskeriområden och olika intressentgrupper. Före verksamhetsledarposten har Anna-Leena jobbat med ekonomiförvaltning och fiskerirådgivning vid ProAgria Lappland. Anna-Leena sitter vid ProAgrias verksamhetsställe i Rovaniemi. JUHA S. Till utbildningen är Okku jurist. Egen tid får hon genom att bege sig ut på löptur. Okku tillträder det nya jobbet med tillförsikt. Forststyrelsens nya verkställande direktör – den 16:e i ordningen – inledde sitt uppdrag i början av 2020 och hans tjänsteperiod pågår till slutet av 2024. Fritidssysselsättning råder det således ingen brist på. Även läsning är även en kär hobby, där Okku på senaste tid har blivit en stor vän av ljudböcker. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 2 PERSONNYTT ANNA-LEENA INKERÖ NY VERKSAMHETSLEDARE I LAPPLAND Anna-Leena Inkerö började den 1.3.2020 som verksamhetsledare för Lapplands Fiskerihushållningsentral. Okku efterträder Kari Ranta-aho som har avgått med pension.. Jobbet vid NTM-centralen är bekant från tidigare då hon jobbat där som jurist. Niemelä är utbildad agronomieoch forstdoktor med en examen i Master of Business Administration och är sedan länge även docent vid Helsingfors universitet. Hon tillträdde jobbet den 1.4. Dessförinnan var han överdirektör vid NTM-centralen i Mellersta Finland. Till utbildningen är Anna-Leena iktyonom och merkonom. Verkställande direktören leder och utvecklar Forststyrelsens verksamhet, sköter Forststyrelsens löpande förvaltning samt ser till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt
Fiskskinn är starkare än krokodilskinn, klarar tvätt i tvättmaskin och tillgången på råvaran är i det närmaste oändlig. Det här och mycket mer ska vi ta en närmare titt på i nästa nummer av Fiskeritidskrift.. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 39 ISSN 0015-3125 Medlemstidskrift i Tidskrifternas Förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2020 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2020 Nr Material Utkommer 1 17.1 14.2 2 17.4 15.5 3 14.8 11.9 4 13.11 11.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Eura Print Oy, Eura 2020 I NÄSTA NUMMER M AL IN LÖ N N RO TH Nr 3/2020 utkommer fre 11.9 Att äta fisk är trendigt, det vet vi alla. Men visste ni att man även kan använda fisk och fiskprodukter för att skapa mode. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Jenny Fredrikson REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskerilagstiftningen 2020 Fiskerilagstiftningshäftet har uppdaterats! Fiskerihushållningens viktigaste lagar samlade på ett ställe. Ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare samt övriga som jobbar med fiskefrågor. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris 15,00 €