Handboken lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 15 € Beställ nu!
Läs mer på sidan 26. Foto: Malin Lönnroth / CFF. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Säl problem & resurs på samma gång 14 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande 16 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden 19 Lovisa skärgårds fiskeriområde 20 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla 24 Fyra nya finska rekord 29 Nya laxfiskebegränsningar för fritidsfisket 30 Pirttikoski i Perho å ska restaureras 32 Nylands Fiskarförbunds GROWTH projekt 34 Jubileum vid Kantturankoski kläckeri 5 Ledaren 6 Notiser 23 Lagspalten 26 Fisk och fiske i siffror 28 10 fakta om fisk 38 Personnytt 10 16 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Vårligt sikmete är en populär fritidsfiskeform. Naturresursinstitutet publicerade i april färsk statistik över det finländska fritidsfisket och hur det har utvecklats
NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2. Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Nyhetsuppföljning I BÖRJAN AV ÅRET har de krigsnyheter media förmedlat från Ukraina skuggat arbetsdagarna. Om modellen inte är bekant från tidigare är det dags att surfa in på nätsidan 72timmar.fi. Mitt oreserverade stöd för de som försvarar Ukrainas självständighet! VI HAR HITTILLS undvikit krigshandlingar vid den egna gränsen, men kriget i Ukraina slår hårt mot det finländska näringslivet. UNDER LOPPET AV vårt förbunds 130-åriga historia har det skett många omvälvande händelser. För att förbättra hemhushållens beredskap har Centralförbundet för Fiskerihushållning varit med i utvecklingen av 72timmar -konceptet. Därtill har vi ett främjandeprogram för inhemsk fisk som stöder en utökad fiskodling. I synnerhet fiskfoderproducenter och producenter av fiskyngel till matproduktion står nu med varor utan köpare. Via fiskerirådgivningen har vi under historiens gång enligt bästa förmåga deltagit i att upprätthålla den nationella försörjningsberedskapen och hållbarheten. Fiskodlarna har en produktionspotential, det finns överloppsfoder och yngel. Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut. NU MÄTS HURUVIDA miljömyndigheterna kan flexa och bevilja fiskodlingen överskridande tillstånd på grund av det exceptionella läget. Kraftigt höjda bränslepriser har försvagat fiskets lönsamhet. För de kommersiella fiskarna har en del stöd för produktionskrisen utlovats från de medel som reserverats för att stöda matproduktionen. Vår östra grannes kriminella anfallskrig verkar dra ut på tiden och håller som bäst på att i längd närma sig vårt eget vinterkrig för 83 år sedan. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut.”
– Under våren 2021 jobbade jag med ett fågelprojekt på Valsörarna. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F STÄDKAMPANJER I ÖSTERBOTTNISKA SKÄRGÅRDEN Under de senaste två åren har använda munskydd blivit en allt vanligare syn i stadsbilden och längs vägrenar på landsbygden. Fiskaren får tidningen Fena hemburen månaden efter att fiskevårdsavgiften betalats. Till min stora överraskning hittade jag inte bara uppspydda plastpåsar, utan också munskydd i fåglarnas spybollar intill gråtrutarnas bon. Även statsrådets kansli uppmuntrar allmänheten till att organisera städtalkon i år, särskilt vid strander, som en gåva till Åland som firar hundra år av självstyrelse. Årets Fena har utkommit! Tidningen Fena utkommer en gång per år och delas kostnadsfritt ut från vår till höst åt fiskare som under pågående år betalat fiskevårdsavgift för hela kalenderåret. Det sista partiet postas i mitten av oktober till dem som betalat fiskevårdsavgiften under september månad. På tidningens baksida finns mottagarens personliga fiskekort. Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D. Med hjälp av fåglar förflyttas dessa ut till obebodda holmar i Österbottens skärgård. Det här betyder sannolikt att fåglarna sökt föda i städerna, ätit skräp istället för mat och sedan spytt ut det intill sina bon så som trutar brukar göra med osmältbar föda, berättar Niclas Fritzén, chef för Valsörarnas biologiska station Österbottens Fiskarförbund, Finlandssvenska Marthaförbundet, Håll skärgården ren r.f. och Ostrobotnia Australis r.f. uppmuntrar nu allmänheten att plocka skräp ur skärgården och organisera Snyggbeach-talkon, men att givetvis undvika fåglars häckningsplatser
Programförslaget ska innehålla en analys av fisketurismens nuläge och utvecklingsbehov samt framför allt tydliga utvecklingsåtgärder. Handböckerna mottogs av äldre sjöbevakare Janne Savin. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER KOM IHÅG ATT ANMÄLA ERA FISKUTPLANTERINGAR! Enligt NTM-centralen har antalet anmälda fiskutplanteringar minskat betydligt under senaste år. Programmet ska främja både den utländska och inhemska fisketurismen och förbättra konkurrenskraften, tillväxten och verksamhetsförutsättningarna för företag som erbjuder fisketjänster i Finland. Man har till exempel reviderat lagen om fiske Det nya utvecklingsprogrammet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F HANDBÖCKER ÅT SJÖBEVAKARNA Centralförbundet för Fiskerihushållning besökte i början av april Sveaborg och överlät den nya Fiskeövervakarens handbok åt Helsingfors sjöbevakningsstation. Orsaken kan endera vara att det gjorts färre utplanteringar, eller så har utplanterarna glömt bort att göra anmälningarna. Ett ytterligare mål är att öka kännedomen om tjänsterna inom fisketurismen och att nyttja fiskbestånden och fiskemöjligheterna på ett bättre sätt. Omvärlden har genomgått stora förändringar efter det föregående åtgärdsprogrammet för utveckling av fisketurismen (2008–2013). TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. De nya handböckerna postades också till kustens övriga sjöbevakningsstationer. Centralförbundet för Fiskerihushållning har en representant i arbetsgruppen. Kom ihåg att lag om fiske 74 § stadgar att utplanteraren inom tre månader från utplanteringen ska anmäla utplanteringen till det elektroniska utplanteringsregistret SÄHI. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag till ett nytt program för utveckling av fisketurismen senaste den 30 september 2022. Registret har varit i bruk sedan 2017. NU SKA FISKETURISMEN UTVECKLAS Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram ett program för utveckling av fisketurismen
Fiskerättsinnehavarens tillstånd saknades i 103 fall. De höga energipriserna påverkar även fiskodlingsanläggningar och fiskhanteringsanläggningar. Över lag exporterades det mycket fisk till Ryssland, Belarus och Ukraina år 2020. Aldrig tidigare har så många kunder granskats. – Bränslepriserna var exceptionellt höga redan före kriget. Exporten av fiskfoder till Ryssland har stoppats och en stor del av fiskexporten har minskat. De höga oljepriserna reflekteras även i priset på förpackningsmaterial och fiskeredskap. Man kan också vara i direkt kontakt med NTM-centralen och höra sig för om möjligheten att avlägga fiskeövervakningsprovet. Exporten till Belarus har för man för tillfället lyckats ersätta med bland annat export till Polen. Även pälsnäringens efterfrågan på fisk har minskat då kriget har kraschat efterfrågan på pälsskinn. Bränslepriserna påverkar inte i lika hög grad kustoch insjöfisket, men även här ses effekterna av höjda transportoch distributionskostnader. Centralförbundet för Fiskerihushållnings inspelade kurs är del av ett projekt som finansierats med fiskevårdsavgiftsmedel beviljade av Jordoch skogsbruksministeriet. I trålfisket har man nu nått den smärtpunkt där företagaren får fundera om det är lönsamt att bege sig ut och tråla, konstaterar specialforskare Jari Setälä från Naturresursinstitutet. Inspelningen hittas på adressen www.youtube.com/ watch?v=ZCk6nXkFdXs SH U TT ER ST O CK. Höjda bränslekostnader och kostnader för foderråvaror är ett hot mot vår inhemska fiskproduktion. Kriget har accelererat bränsleprishöjningarna, vilket har försatt strömmingsfisket i kris. Största delen av förseelserna gällde bristfällig märkning av redskap eller att fiskevårdsavgiften var obetald. Mer information om hur kriget i Ukraina påverkar fiskesektorn finns att läsa på Naturresursinstitutets nätsidor www.luke.fi samt på www.merijakalatalous.fi 88,1 Forststyrelsen jaktoch fiskeövervakare granskade ifjol 9 825 personer som rörde sig i naturen. År 2020 exporterade Finland fisk, fiskfoder och fiskyngel till Ryssland, Belarus och Ukraina till ett värde av nästan 50 miljoner euro. Största delen av exporten av regnbåge går till Belarus. Den här exporten har nu så gott som helt avstannat. Kriget höjer på produktionskostnaderna för laxfiskar och det här kan höja priserna och därmed påverka efterfrågan. FISKEÖVERVAKNINGSKURS PÅ NÄTET Det är nu möjligt att på egen hand förbereda sig för fiskeövervakningsprov genom att titta på en inspelad fiskeövervakningskurs på nätet. Avsaknaden av ryska fisketurister påverkar i sin tur turistföretagarna. Över hälften av detta värde faller bort i och med att fiskfoderexporten till Ryssland stoppats. Man har exporterat mycket fryst livsmedelsströmming, vassbuk och nors till Belarus och Ukraina. Ansökan om att godkännas som fiskeövervakare samt att anmäla sig till fiskeövervakningsprovet kan göras på NTM-centralens elektroniska blankett. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER SH U TT ER ST O CK KRIGET I UKRAINA HAR STORA EFFEKTER PÅ FINSKA FISKERIHUSHÅLLNINGEN Kriget i Ukraina har stora effekter på den finska fiskerihushållningen. Finska företag har producerat mycket fiskyngel för den ryska fiskodlingen, och för dessa yngel är det nu svårt att hitta en ersättande marknad. Efterfrågan på laxfisk är stor nu efter att coronapandemin börjar lätta. 297 förseelser påträffades. Det gjordes 2 486 granskningar som gällde fiske och i 88,1 % av dessa hade fiskarna allt i skick
AN T BR EW JAKT& FISKEMÄSSA 9–12.6.2022 Riihimäki internationella jaktoch fiskemässa är Finlands största mässa av sitt slag. Läs mer på www.ahven.net > aktuellt M AL IN LÖ N N RO TH , CF F FISKARNAS SIMBLÅSA ANVÄNDS I ÖL Insjöfinlands fiskeaktionsgrupp föreslog ett nytt slag av nyttoanvändning av de mörtar som fås vid vårdfiske. Deras simblåsor kan användas vid framställningen av öl. Går lagförslaget igenom slår det hårt mot den inhemska fiskeredskapstillverkningen och -handeln. Husbloss använDs i ölbryggeribranschen för att få överjästa öl som ale att klarna. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER Miljöministeriets lagförslag ödesdigert för inhemska fiskeredskapstillverkare Verkställandet av EU:s engångsplastdirektiv (SUP-direktivet) i Finland har under ledning av Miljöministeriet framskridit till lagstiftningsfasen. Centralförbundet för Fiskerihushållning finns på plats under hela mässan, kom och besök oss på avdelning U610!. Småbryggeriet Ant Brew i Lahtis nappade på idén och mörtens simblåsor används nu i framställning av ölen Blond Ale. Trots att fiskerihushållningssektorn enhälligt motsatt sig det, föreslår Miljöministeriet att direktivets tillämpningsområde utvidgas. Mörtarnas simblåsor torkas och man framställer ett preparat som heter husbloss av dem
10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TEXT VIKTOR ERIKSSON, ARCHIPELAGO PARES R.F Säl problem & resurs på samma gång
Samtidigt är det sälarna som är närmast land och inne i vikarna som är viktigast, men också svårast, att komma åt. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Säljakt i havet är något väldigt speciellt och ger naturupplevelser för livet. AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TH ER ES E AN DE RS SO N
Så varför tar vi inte tillvara den här tidigare viktiga resursen idag. Vi skall komma ihåg att det inte var när sälen sågs som en viktig resurs som den jagades så hårt att den nästan försvann, det var när höga skottpengar och miljöföroreningar satte allting ur spel. TI IN A TA H VA N AI N EN. Traditionerna håller på att falla i glömska Att människan dessutom varit deras främsta predator i regionen kan vi förstå av samma orsak. Främst för att ingen region idag runt Östersjön fyller sina jaktkvoter på säl. Traditionerna håller på att falla i glömska Så varför har då vår förening Archipelago Pares jobbat så hårt med att locka fler att börja jaga säl och ta tillvara dem. Viktor Eriksson, som skrivit den här artikeln, är medlem i föreningen, kock, jägare samt jobbar för den åländska matkulturen. Dels måste vi inte heller göra det. Det är lätt att förstå varför sälen blivit en stark symbol för lyckat miljöarbete i mångas ögon men samtidigt är vi som samhälle väldigt dåliga på att ändra synsätt när skyddsåtgärder lyckats väl. Dessutom har vi ett handelshinder inom hela EU som förbjuder all typ av handel med sälprodukter. Det andra hette ”Sälen – en egensinnig råvara” och i det tog vi fram ett receptmaterial och styckningsschema för säl. Att sälen varit viktig som resurs för människan kan man lätt förstå när det finns rester av dem vid så gott som varenda boplats längs kusten sedan stenåldern och jakten reglerades efter behov redan på medeltiden. Då måste vi ju åtminstone använda det verktyg vi har till förfogande och har långa traditioner av att göra! Nämligen jaga på ett ordnat och etiskt vis. Vi tryckte 1000 exemplar av häftet om säljakt och dessa har delats ut på Åland, nu har vi precis tryckt lika många till. De här olika projekten har gett stor uppmärksamhet och har spridit sig till resten av landet men också internationellt. Det första döpte vi till ”Ståtar, späck och skrävlor” och gick ut på att genom kurser, föreläsningar och ett snyggt, lättförståeligt utbildningsmaterial få fler att jaga och ta tillvara sälar. Våra projekt Det vi gjort hittills är drivit två olika projekt finansierade med medel från Leader och Ålands landskapsregering. Yrkesfiskare och fiskeribiologer ropar efter hjälp – sälarna hotar redan hotade bestånd, förstör stora föryngringsområden och gör yrkesfisket olönsamt. Där är vi med sälarna idag. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Det sätt som sälstammarna har återhämtat sig i Östersjön får vem som helst att bli imponerad. Allt som tidigare varit viktigt att få från en säl – olja, kött och skinn till kläder – finns idag att få tag på mycket enklare i vilken butik som helst. En målsättning med häftet om säljakt är också att det skall ge en rättvis bild till någon som inte har en aning om vad modern säljakt är och på det viset öka förståelsen. Dels har jakten och traditionerna kring sälen övergivits och fallit i glömska till förmån för andra jaktformer och aktiviteter. S äl i Östersjön är som bekant tre olika arter gråsäl, vikarsäl och knubbsäl i söder. Den skiljer sig egentligen inte i någon väsentlig del från annan jakt men många har en helt annan föreställning baserad på chockerande bilder ARCHIPELAGO PARES & VIKTOR ERIKSSON Föreningen Archipelago Pares grundades 10.3.2017 av en handfull naturintresserade ålänningar med avsikt att driva viltoch miljövård samt bevara immateriell skärgårdskultur
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 av vita kutar med stora ögon, män med klubbor och blod på vit snö eller historiska beskrivningar av grymma metoder. Det finns mycket gott att göra med sälkött bara man har lite kunskap och inspiration. Därför fortsätter vi delta i internationella projekt och ordna olika typer av inspirationsdagar samt föreläsningar lokalt så ofta vi kan så att fler och fler får upp ögonen för denna fantastiska jaktform och lär sig ta tillvara den uråldriga resurs som sälen representerar för oss. AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TI IN A TA H VA N AI N EN. Det här är ingen liten utmaning och någonting som ingen kan göra på egen hand. Sälen måste få tillbaka sitt värde som vilt Om vi vill ha en möjlighet att komma framåt i frågorna om sälen som resurs i sig självt, dess påverkan på fiskbestånd och möjligheterna till fiske måste vi få människor med makt inom hela östersjöregionen, men också utanför, att förstå vidden av den här problematiken och att en del av lösningen är en ordnad jakt där sälen får tillbaka sitt värde som vilt. I dessa tider av hot om matbrist och osäkerhet känns det helt orimligt att vi inte kan samexistera med sälarna på ett mer nyanserat sätt än att utgå från att de behöver allt skydd vi kan ge dem, de har själva bevisat att de inte behöver det. Idag är det få jakter som är så pass reglerad som just jakten efter säl. En mustig sälsoppa är aldrig fel. Samarbeten vägen framåt Genom att vi jobbat med de här frågorna har vi också blivit erbjudna att delta i flera samarbeten och idag är vi med i två nordiska projekt RESOCO tillsammans med LUKE och forskare från Sverige, Estland, Danmark och Polen samt ett nystartat samarbete med Österbottens Fiskarförbund, Sverige och Åland för att ordna säljaktsutbildningar och digitalisera material som redan finns men har gått ur tryck eller är svårt att få tag i av andra orsaker
Beslutsfattare, jaktoch miljömyndigheter i de nordiska länderna samt inom EU får information om den värdefulla viltresursen sälen utgör.. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande ”Sälen – ett värdefullt vilt” är namnet på ett nytt projekt som Österbottens Fiskarförbund med samarbetspartners nyligen kört igång. rökerier som kan röka sälkött, garverier som kan bereda sälskinn, laboratorier som genomför trikinanalyser, och dessa tjänsters kostnader. Att ta hand om bytet är ett tidskrävande handarbete. Att sälen går till användning i stället för att behandlas som ett problemavfall är en gemensam utmaning i Sverige, Finland och Åland. 3) Vi söker samarbete med forskningsinstitut kring nya analyser av sälköttets innehåll av miljögifter och om inte möjligt via sådant samarbete, siktar vi på att få egna prover analyserade. Kunskapssamling och utredningar genomförs under projektets första år. Dessa företagsnamn, kontaktuppgifter och detaljer kring produkter och priser samlas och tillgängliggörs. Genom projektet skall vi råda bot på denna trend och blåsa liv i kunskaperna om vilket värdefull vilt sälen är. Projektet riktar sig till jaktföreningar, fiskeriföreningar, enskilda jägare och kommersiella fiskare för ett utvecklat samarbete sinsemellan, nuvarande säljägare samt nya säljägare. Jägare å sin sida kan behöva transport eller tillgång på båtar för att komma ut till de ställena där det finns säl. Kustsamhällen, allmänheten och hantverkare får kunskap om sälen som resurs och för de som är intresserade av att lära sig använda säl på olika sätt. Finlands, Sveriges och Åland jaktlagstiftning tillåter jakt på gråsälar för att minska skadorna, men i inget av länderna uppnås de årliga jaktkvoterna. Idag används säl nästan enbart av jägarnas egna hushåll. Intresserade från ett område har möjlighet att delta i kurser som ordnas i de andra områden för att främja utveckling av nätverk, utbyte av kunskap och gemensam inlärning. Ett projekt i fem delar 1) Vi går igenom tidigare producerade rapporter och digitaliserar de mest relevanta (förutsatt ägarens godkännande) för spridning i elektroniskt format. 2) Vi kartlägger aktörer som kan förädla sälprodukter, t.ex. TEXT OCH FOTO MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND E n av de största utmaningarna för det kustnära småskaliga fisket i flera länder kring Östersjön är sälstammarnas fortsatta tillväxt och deras orsakade skador. Säljakten är en av de svåraste jaktformerna som kräver stor kunskap, tid och resurser. Efter att EU införde ett saluförbud mot sälprodukter år 2015 har säljakten och kunskapen om sälen som resurs minskat. Kurserna filmas för att skapa digitalt kursmaterial som finns tillgängligt även efter kursen. 5) Vi ordnar möten mellan fiskare och jägare för att skapa ett starkare samarbete och sporra fler säljägare att bedriva jakt i anslutning till viktiga fiskeriområden även på hösten. Syftet med projektet är att förmedla kunskap om hantering av sälen, från skott till tillvaratagande, och att utveckla samarbete mellan jägare och fiskare. 4) Vi ordnar säljakts-, stycknings-, skinnshanterings-, oljetillverkningsoch matlagningskurser för allmänheten och jägare i Finland, Sverige och Åland i samarbete mellan projektpartners och samarbetspartners
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 Projektet genomförs i samarbete med Svenska Jägareförbundet, Finlands jägarförbund, Archipelago Pares r.f., Finlands Viltcentral och Ålands landskapsregering. Finansiering har beviljats av Nordiska Ministerrådet. Sälskinnsvantar Sälskinnsbörs Sälskinnsmössa
16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Fiskeguide Timo Salmia trivs ute på vattnen året runt. Det är roligt, säger Salmia.. Då man lyckas får man omedelbar positiv respons av kunderna
Salmia återvände till skolbänken och tog 2009 examen som fiskeguide från fiskeriskolan i Pargas, numera Livia. – Då jag började min karriär fanns det ännu inte NTM-centralens fiskeguidetillstånd, utan jag hade tillstånd för fiskeguidning på Forsby gårds vatten. Numera har jag utöver tillstånd av Forsby gård även NTM-centralens fiskeguidetillstånd. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden Timo Salmia är fiskeguide och aktiv i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. I synnerhet på stuguthyrningssidan har utländska kunder tidigare varit väldigt viktiga. Fiskeövervakning När fiskeövervakningsparagraferna förnyades i det första skedet av reformen av lagen om fiske år 2011 satte sig Salmia på skolbänken igen. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TIMO SALMIA J ag jobbade som konsult och i samband med finanskrisen var vi tusentals konsulter som blev utan jobb, mer eller mindre över en natt. Mitt fiskeguideföretag South Coast Fishing Adventures började samarbeta med Rönnäs semesterby och med åren fördjupades samarbetet. Salmia berättar att majoriteten av hans fiskeguidekunder är företag. Så berättar Timo Salmia om sitt karriärbyte från diplomingenjör till fiskeguide. Han gick en fiskeövervakningskurs och avlade fiskeövervakningsprovet. Då ägarna 2012 erbjöd mig att köpa deras affärsverksamhet blev jag även stuguthyrningsföretagare. Därefter kontaktade han Gabi Lindholm som var disponent för traktens fiskeområde. Det kan vara fråga om rekreationsdagar för personalen, eller så vill man hålla projektmöten med samarbetsparters till havs. Under ett år hinner Salmia ta ut 60–80 grupper. Jag spenderade alla mina somrar i Ruovesi och fiskade i Tarjanne, berättar Salmia. Han är en av fiskeriområdets fiskeövervakare och håller för tillfället på med att utarbeta en skarvplan för fiskeriområdet. I det osäkra världsläget är det svårt att förutspå vad framtiden för med sig och marknaden utvecklar sig, funderar Salmia. – Jag tyckte efter en lång karriär i branschen att det var dags att blicka framåt och göra något helt annat. Med tiden och kärleken har Insjöfinlands fiskevatten bytts ut till södra Finland och Finska viken. – Jag har haft fiske som hobby sedan jag var en liten pojke. Kombinerar fiskeguidning med stuguthyrning Salmia är bosatt i Sibbo, men har sin fiskeguidningsverksamhet i Rönnäs, vid Pernåviken i Lovisa. Den biten av företaget driver jag under namnet Rönnäs Seaside Resort. Numera fungerar. Coronan har gett uppsving i inrikesresorna, men Timo befarar att vi börjar se kulmen på inrikesresor nu då världen börjar öppnas upp igen. – Men visst kommer det privatkunder också. Timo Salmia, som ursprungligen är diplomingenjör, sadlade om till fiskeguide i samband med finanskrisen 2008–2009. Egentligen var det lite tursamt att en del av de stugor som används för uthyrningen bytte ägare ifjol och uthyrningskapaciteten minskade. Då är det ofta fråga om kompisgäng som är ute efter konkreta fisketips, eller som vill bekanta sig med senaste fisketekniker eller den nyaste elektroniken i branschen, säger Salmia. PERSONPORTRÄTTET Företag som främsta kunder Hur ser då en typisk kund ut
www.ronnas.fi www.trophyfishing.fi KARRIÄRENS 3 BÄSTA • friheten att göra vad man njuter av • att få jobba i naturen • omedelbar respons av kunderna då man lyckas KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • oförutsägbara isförhållanden under vintersäsongen • fisketurismen påverkas kraftigt av den allmänna konjunkturen • kraftiga negativa förändringar i fiskbestånden Den största kundgruppen utgörs av företag. Ett av de största plussen med jobbet som fiskeguide är enligt Salmia att man får spendera arbetsdagarna ute i naturen.. – Det är många intressen som ska sammanjämkas och allt är inte så svart och vitt som det vid första anblick ter sig, öppnar Salmia upp sina tankegångar. De som är aktiva fiskare känner igen hans båt på långt håll och liksom många andra fiskeövervakare, understryker Salmia att fiskeövervakning till stor del handlar om kundbetjäning. Vad kommer till spöfisket är den största utmaningen att få informationen om fiskeförbudsområden att nå de som fiskar. Om fiskaren inte kan nås lämnar han ett meddelandemärke. Om felet trots uppmaning inte korrigerats till nästa gång, omhändertas bragderna. Salmia berättar att numera har de flesta spöfiskare sina tillstånd i skick. Det kan till exempel vara fråga om rekreationsdagar. Fortsstyrelsen äger nämligen en del vatten i trakten, förklarar Salmia. Då jag rör mig där ute till havs året runt ser och upplever jag konkret det som sker ute på våra fiskevatten. Och som det brukar gå, det ena leder till det andra. Salmia vill också påminna om att det är förbjudet att reservera fiskeplatser, det vill säga lägga ut flaggor utan redskap. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Salmia som fiskeövervakare i Lovisa skärgårds fiskeriområde och sköter även övervakningen av de östra områdena i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Lovisa skärgårds fiskeriområde har fått pengar av Egentliga Finlands NTM-central för att göra upp en skarvplan för fiskeriområdet. För tillfället är Salmia engagerad i skarvfrågan. I fisket med bragder blir utmärkningen av fiskeredskapen sakta men säkert bättre, men utmärkningen av ytnära redskap är fortfarande en utmaning för många, likaså kan kontaktuppgifterna vara bristfälliga. Jag samarbetar även med Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare. Salmia har nu fått en plats i ledningsgruppen för Naturresursinstitutets nya projekt som har som uppgift att undersöka skarvskador. Numera har Salmia även en plats i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. I synnerhet för de utländska fiskarna kan det ibland komma som en överraskning att de fiskar på ett fiskeförbudsområde. – Det är mycket givande att delta i fiskeriområdesverksamheten och det har gett mig en mycket bredare insikt i fiskerihushållningen över lag. Då Salmia lägger märke till bragder där allt inte står rätt till brukar han direkt på plats ringa den som satt ut redskapen. – Jag har ett gott samarbete med polisen och polisen brukar även ibland ringa mig och fråga om råd i frågor som gäller fiske. Den informationen behövs och jag ser det som min uppgift att förmedla den vidare. Fiskeriområdesengagemang ger djupare insikt I och med att Salmia är aktiv som både fiskeguide och fiskeövervakare föll det sig naturligt att börja gå på fiske(ri)områdets stämmor
Livias studeranden bekantade sig med kommersiellt nätfiske på Pernåviken vårvintern 2021. • Till fiskeriområdet hör främst havsområden, men även några sjöar och nedre loppet av två åar. • I fiskeriområdets styrelse finns en bred representation av fiskerifältet; vattenägare, en fiskeguide och en kommersiell fiskare samt en person anknuten till fiskodling och personer med fritidsfiske som hobby. • Fiskeriområdet har fyra fiskeövervakare som samarbetar med såväl intilliggande fiskeriområden och myndigheter vad kommer till övervakningen av fiskevattnen. Både Salmia och Lindholm sitter i fiskeriområdets styrelse. • Som en målsättning i fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan är att skarvskadorna på fisket ska minska. • Läs mer och bekanta dig med fiskeriområdets förslag till nyttjandeoch vårdplan på fiskeriområdets hemsida www.lovisaskargard.fi Fiskeguide Timo Salmia (på cykel) och kommersiella fiskare Mikael Lindholm (t.h)i samspråk med lärare Tero Saari från yrkesinstitutet Livia. TEXT & FOTO MALIN LÖNNROTH, CFF. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 LOVISA SKÄRGÅRDS FISKERIOMRÅDE • Lovisa skärgårds fiskeriområdes totala areal är cirka 86 200 hektar, varav cirka 45 300 hektar är vatten
Med några få undantag, ger programmen inte pålitlig information om vilka effekter verksamheten som kontrolleras har på fiskerihushållningen. Inbyggt systemfel En del av problemen som upprätthåller den dåliga situationen är inbyggda i kontrollsystemet. Många av de vattenområden som ingår i kontrollprogrammen är kraftigt diffusbelastade, så en enskild punktbelastare, så som ett avloppsvattenreningsverk eller industrianläggnings effekt på fiskerihushållningen är ofta omöjlig att särskilja från övrig belastning. TEXT ANTTI LAPPALAINEN, TIMO RUOKONEN OCH TAPIO KESKINEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ajoriteten av de kontrollprogram som genomförs har att göra med eventuella olägenheter som fiskerihushållningen utsätts för på grund av en viss verksamhet. Man har tidigare försökt utveckla kontrollsystemet via en arbetsgrupp. Kontrollprogrammen baserar sig antingen på vattenlagen eller miljöskyddslagen. Utgående från vår kvalitetsundersökning har målsättningen ändå inte nåtts och tidigare utvecklingsförslag har just inte alls överförts till praktiken. Med vissa enstaka undantag ger kontrollprogrammen inte pålitligt uppföljningsmaterial om eventuell påverkan på fiskerihushållningen. Situationen är besvärlig vad gäller rättsskyddet för både verksamhetsutövaren och de instanser som eventuellt lider men. Diffusbelastarna, så som jordoch skogsbruk, har ingen kontrollskyldighet, även om den diffusa belastningen kan vara en storleks. Arbetsgruppen satte år 2005 som mål ett kontrollprogramsystem för fiskerihushållningen där man med hjälp av noggrann förhandsplanering och högklassig undersökning får till stånd tydligt dokumenterade resultat över olika projekts inverkan på fiskerihushållningen. Uppskattningsvis används årligen 2–3 miljoner euro till kontrollprogrammen. I en liten del av programmen ingår också kontroll av kompensationsåtgärdernas, exempelvis fiskvägars, resultatmässighet. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla År 2020 fanns det cirka 380 kontrollprogram för fiske i Finland. Kontrollprogrammen har nu utvärderats av Naturresursinstitutet. Torvproduktionen kommer att minska i framtiden, samtidigt som behovet att följa upp exempelvis gruvverksamhet kan öka. I kontrollprogrammen är de vanligaste datainsamlingsmetoderna fiskerienkäter, elprovfiske och nätprovfiske. Mycket problem med kontrollprogrammen I undersökningen som genomfördes av Naturresursinstitutet (Luke) åren 2020–2021 gick man noggrannare igenom hundra kontrollprogram från runt om i Finland. Antalsmässigt flest kontroller (40 %) gäller effekterna av torvproduktion, men det finns också många kontroller för effekterna av avloppsvattenreningsverk och vattenbyggnadsprojekt. Det finns mycket rum för förbättring
En utveckling skulle förutsätta både beslut och efter det målmedveten verksamhet, där Elprovfiske är en av de undersökningsmetoder som används i kontrollprogrammen.. Den billigaste offerten vinner vanligtvis och kontrollen planeras och genomförs med blygsamma resurser. Delvis på grund av tidigare nämnda orsaker åläggs kontroll även i sådana situationer då bevisandet av en antagligen rätt så liten fiskeripåverkan skulle bli för dyrt i jämförelse med skadan, att det inte är skäligt att kräva tillräckliga resurser för kontrollen. Många utvecklingsförslag För att utveckla kontrollprogrammen och hela systemet med kontrollprogram har vi gett konkreta utvecklingsförslag i samarbete med fiskerimyndigheterna och representanter för de konsulter som genomför kontrollprogrammen. Endast betydande effekter kan skönjas på ett tillräckligt pålitligt sätt. Den dåliga situationen upprätthålls ändå i synnerhet av att de regionala fiskerimyndigheterna som godkänner kontrollprogrammen inte har resurser att kräva ordentlig kvalitet av uppföljningsprogrammen och -rapporterna. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 21 klass större än de kontrollskyldiga punktbelastarnas belastning på vattendraget i fråga. I insamlandet av material saknas det yrkesmässiga greppet, där man skulle nyttja de moderna uträkningssystem som idag står till buds. De provfiskeresultat som samlas in är ofta så snäva att det utgående från dem är omöjligt att dra pålitliga slutsatser om eventuella effekter på fiskerihushållningen, eller avsaknad av effekter. Då är det vanligtvis svårt att få pålitligt material om verksamhetens effekter till en skälig kostnad. Problem uppstår också av att man vanligtvis inte förutsatt att det samlas in material från det anmodade recipientområdet på förhand, det vill säga innan verksamheten kör i gång
22 • Fiskeritidskrift för Finland 2 ligt mindre till sin omfattning. Den här undersökningen har gjorts med finansiering av Europeiska Havsoch fiskerifonden (EHFF) som en del av ett miljöprogram med målsättning att främja hållbart nyttjande och vård av fiskresurserna. Det är väldigt varierande hur kontrollprogrammens material nyttjas i fiskeriområdena. I kraftigt belastade områden, så som huvudstadsregionen ger omfattande samkontrollprogram väldigt värdefull information till fiskeriområdet om bland annat fritidsfisket och fiskarnas fortplantningsområden. Det är också ofta så att kontrollprogrammet bara omfattar en del av vattenområdet. I sådana situationer kunde den kontrollskyldiga och fiskeriområdet samarbeta, så att exempelvis en fiskeenkät skulle utvidgas att gälla hela området, och man skulle få ekonomiska synergier. Uppgifter till fiskeriområdenas användning I förslagen fäste man även uppmärksamhet vid att den information som samlas in ska kunna användas även för uppföljning av fiskbestånden och fiskeriområdenas planeringsarbete, även om dessa inte direkt hör till kontrollprogrammens ursprungliga ändamål. Två rapporter har sammanställts och de finns gratis att ladda ner på Naturresursinstitutets hemsida. alla tidigare nämnda instanser är i en nyckelroll. I mindre belastade eller påverkade områden finns det inte uppföljningsprogram, eller de är betydI kontrollprogrammen kan man exempelvis undersöka mängden laxyngel.. Kanske kunde man över lag utveckla samarbetet till större helheter så att man följer upp fiskbestånden och fisket på ett sådant sätt att bägge parter får det mesta möjliga ut av den insamlade informationen och man undviker onödiga överlappningar. I arbetet med fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner har det tydligt framkommit att det finns alldeles för lite lokal information om fisket och fiskbestånden. Bland förslagen finns bland annat sätt hur man kan höja kvaliteten på uppföljningen, avsluta onödiga kontrollprogram och som ett alternativ att helt och hållet slopa kontrollprogrammen och övergå till ett system med kontrollavgifter
NÄR FÖRORSAKAR DET DÅ oskäligt besvär att ta reda på adresser och när blir det oskäligt dyrt att skicka kallelser. Sammankallandet kan huvudsakligen ske på två sätt: 1) genom brev till varje deltagare eller på något annat sätt bevisligen eller 2) kallelse till stämman kan delges så att stämman kungörs i en eller flera på orten allmänt spridda tidningar och att de delägare från någon annan kommun vilkas adress är känd underrättas genom brevkort. Det här betyder att det sekundära sättet kan komma ifråga då de ovannämnda kriterierna uppfylls. Från det beslutet kan man ändå inte dra långtgående slutsatser. DÅ MAN LÄSER lag om samfälligheter 11 § får man intrycket att de ifrågavarande sätten att sammankalla är alternativa och att man fritt kan välja mellan dem. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Elias Rauhala på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Som bekant för många sammankallas stämmorna i enlighet med lag om samfälligheter 11 §. Det här svarar lagen inte på den enda tolkningshjälp som ges är termen ”ett stort delägarlag”. Det här betyder alltså att detta sätt i första hand ska väljas, om möjligt. Så är fallet ändå inte. Enligt regeringspropositionen kan detta sätt komma i fråga då det är fråga om stora delägarlag där det kan vara oskäligt svårt att ta reda på allas adresser samt att det blir oskäligt dyrt att skicka kallelser. VAD ÄR KONTENTAN AV DET HELA. Tingsrättens tolkning i ett fall var att ett delägarlag bestående av 100 delägare var stort. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Vi blir ofta kontaktade om detta med att sammankalla stämmor, så här kommer en repetition. Det vill säga sammankalla via kungörelse i en eller flera på orten allmänt spridda tidningar och med brevkort till delägare på annan ort till vilka man har adress. Därtill kan man också konstatera att det i regeringspropositionen finns inskrivet om att ”utreda adresser” vilket tyder på att delägarlaget har åtminstone en viss mån av skyldighet att utreda adresser. Enligt regeringspropositionen 22/1989 rd. Det blir därmed upp att från fall till fall avväga 1) vad är oskäligt besvär 2) hur dyrt det i förhållande till delägarlagets ekonomi blir att skicka kallelser per brev. NÄR KAN DELÄGARLAGET använda sig av det sekundära sättet. (s. MED VÅRENS ANKOMST vaknar många delägarlag till liv igen och det är dags för de stadgeenliga stämmorna. För det första att om delägarlaget är litet och det med skäligt besvär är möjligt att ta reda på delägarnas adresser och pengarna räcker till för att skicka kallelse per brev, ska delägarlaget sträva efter att i första hand sammankalla per brev. 6) är det ”huvudsakliga informationssättet” att skicka brev till varje deltagare eller på något annat sätt bevisligen. Om inte för detta år, så i god tid före man börjar förbereda stämmorna nästa år. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Hur ska delägarstämman sammankallas?
Man kommer också att försöka åldersbestämma rödingen. Rekordsarven var 42 centimeter lång och hade en imponerande ålder på 23 år. Rödingen är världens nordligaste insjöfisk. Då Markus Mannela från Enontekis i september ifjol vittjade sina nät på Kilpisjärvi, väntade en överraskning i nätet. Han har låtit göra en trofé av den fina firren, som nu fått hedersplats på väggen. Rödingen kan vara en obekant fisk för de som fiskar i södra delen av landet, men är en vanlig fisk i Lapplands fjällsjöar och bäckar. ”Jag såg att det var stora fiskar i vattnet. Forskarna Jouni Kervinen och Lauri Happo från Kalaja vesitutkimus Oy gjorde forskningsfiske med en Baltic-nätserie utanför Helsingfors. Kolla in listan över alla Finlands rekordfiskar och anvisningar för hur du själv ska gå till väga om du får en stor fisk: ahven.net > fiske > rekordfiskar. Kotola berättar att han många gånger försökt fiska stäm, men utan resultat. De nya rekordfiskarna är röding 7,04 kilo, stäm 0,21 kilo, sarv 1,244 kilo och oxsimpa 16,0 centimeter. Förutom den rekordsarv på 1,244 kilo som han i augusti ifjol fick på metspö, fick han flera sarvar av samma storleksklass under fjolåret. Efter att jag fått de första fiskarna och insåg att de var stora sarvar, gick jag medvetet in för att försöka få fisk av rekordstorlek”, berättar Tomi. Forskare på rekordjakt Forskare får ibland i samband med sitt jobb spännande och stora fiskar. Istället för vimma en rekordfisk Jukka Kotola från Kuortane begav sig i maj ifjol till Kotka och Kymmene älv, över 400 kilometer hemifrån, för att han ville få en stor vimma på kroken. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Fyra nya finska rekord Rekordfisknämnden har det senaste året godkänt fyra nya finska rekord. Världens nordligaste insjöfisk Av de nya rekorden var rödingen på 7,04 kilo en glad överraskning för rekordfisknämnden. Istället var det en 0,21 kilos och 30 centimeter lång stäm som nappade på bottenmetekroken som hade agnats med en mask. 23-årig sarv Tomi Valkamaa från Mariehamn kan med skäl kalla sig på specialist på sarvmete. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING V id rekordfisknämndens möten i september och februari godkändes sammanlagt fyra nya finska rekordfiskar. I nätet hade en stilig röding simmat in och fisken vägde hela 7,04 kilo. ”Vi får ofta stora rödingar från sjön, men riktigt så här stora ser man inte så ofta”, berättar Mannela. Den här nya rekordfisken var 89 centimeter lång. Kotola är en hängiven fongare, det vill säga fiskbongare, och han åker aktivt runt på jakt efter stora firrar. Rekordfisknämndens medlem, forskare Sami Vesala från Naturresursinstitutet, har åtagit sig uppdraget. Vid en noggrannare undersökning visare sig fisken vara 16 centimeter lång, vilket är nytt finskt rekord. Vi blir med spänning och vänta på hur gammal fisken i fråga var. ”Vi lade inte genast märke till vår speciella fångst, men när vi började lösgöra fisken från näten såg vi den exceptionellt stora oxsimpan”, berättar Happo om händelseförloppet
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25 Röding 7,04 kg Kilpisjärvi 26.9.2021 M AR KU S M AN N EL A Oxsimpa 16,0 cm Helsingfors 17.8.2021 LA U RI H AP PO Sarv 1,244 kg Åland 21.8.2021 TO M I VA LK AM AA Stäm 0,21 kg Kymmene älv 13.5.2021 JU KK A KO TO LA
De finländska fritidsfiskarna fiskade mest abborre, 11,4 miljoner kilo. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Naturresursinstitutet publicerade i april sin statistik över fritidsfisket 2020. Sammanlagt uppger en fjärdedel av finländarna att de fiskar. Av de som svarade på enkäten uppgav 37 % av männen att de fiskar, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 18 %. Cirka 1,5 miljoner finländare har fisk som hobby. Förändringen från år 2018 är betydande, för då fiskades 6,48 miljoner kilo. Även gäddfångsterna har ökat aningen, medan gösfångsterna minskat. Om man gör en titt längre bak i statistiken kan man se att det skett en minskning i antal fiskare. Däremot verkar män i arbetsför ålder göra annat än fiska. Fritidsfiskestatistiken publiceras vartannat år. Den fångst som fås genom spöfiske hölls på samma nivå som år 2018. Statistiken visar att deras antal är på nedgång. Fiske med nät, katsor och ryssjor har ökat. År 2020 ökade antalet kvinnor, pensionärer, unga och barn som fritidsfiskade. De senaste åren har den nedåtgående trenden brutits och antalet fritidsfiskare har legat kring 1,5 miljoner. Siklöjsfångsterna har ökat från 0,7 miljoner kilo år 2018 till 2,63 miljoner kilo.. Ännu år 2000 uppgav 2 miljoner finländare att de fiskade på sin fritid. Statistiken omfattar mångsidigt information om fritidsfisket, mängden fiskare, deras åldersoch könsfördelning samt information om fångstmängderna. Fritidsfiskarnas totala fångst har vuxit från 22,26 miljoner kilo till 30,73 miljoner kilo. TEXT & GRAFER TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING PINFÄRSK FRITIDSFISKESTATISTIK Det har skett stora förändringar i fångstmängder jämfört med statistiken 2018
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 27 SI FF RO RN A ÄR PL O CK AD E U R N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE TS ST AT IS TI K Ö VE R FR IT ID SF IS KE T 20 20
Laxen kan återhämta sig från lekansträngningen och stanna kvar i vattendraget över vintern för att simma tillbaka till havet först på våren och kallas då vraklax. Se intilliggande bild för mer information. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 10 fakta om lax TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO TAPIO GUSTAFSSON Laxen (Salmo salar) kan väl med rätta kallas kungen bland de finländska fiskarna. 3 De mörka älvynglen utvecklas till ljusa vandringsyngel, smolt, som liknar vuxna laxar. Man har påträffat märkta laxar från dessa älvar vid Grönlands kust. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.fishinginfinland.fi www.luke.fi. 7 Till skillnad från många andra fiskar växer laxhonan långsammare än hanen, och de största laxarna är vanligtvis hanar. På den tiden fiskades laxen främst i älvarna och havsfisket var obetydligt. Fisken kan inte själv producera ämnet, utan det finns i alger (och räkor) och laxen får i sig ämnet via födan. Hanlaxens buk kan bli rödskiftande och underkäken växer ut i en stor krok. I fritidsfisket har man dagskvoter, den här sommaren ändras dessutom fritidsfiskets fiskeregler på grund av nya EU-bestämmelser. 8 Det finns publicerade berättelser om finländarnas laxfiske så långt tillbaka som 1300-talet. Insjölaxen förekommer i Finland som vild endast i Vuoksen vattenområde, där den blev kvar efter förra istiden och därpå följande landhöjning. 10 FAKTA 1 Laxens utseende ändras radikalt då leken närmar sig: silverglansen försvinner, huden blir grågrön, brungul eller nästan helt svart och antalet fläckar ökar. Laxen är en kvoterad art och fisket till havs är noga reglerat. 4 Laxens vandring kan sträcka sig tusentals kilometer från hemälven. I navigeringen tar laxen hjälp av solens position på himlen. Därtill styrs laxens vandring av jordens magnetfält, vattenströmningarna, vattnets smak och lukt samt temperaturskillnader. 2 Efter leken är laxen svag och har förlorat nästan 30 % av sin vikt. I norr räcker älvyngelfasen till och med 5–6 år, i söder endast ett eller två år. 9 Laxköttets röda färg beror på en karotenoid som heter astaxantin. Alla laxar från norra Östersjöns älvar blandas ihop i Östersjöns huvudbassäng, men det händer mycket sällan att laxen vandrar ut genom de danska sunden. 6 Laxen känner igen sin hemälv redan på långt avstånd. Laxen blir storvuxen och tack vare en hög fettprocent är den en mångsidig matfisk. 10 Insjölaxen som lever i våra inlandsvatten är en ekologisk ras av lax. 5 Tana lax och Neidenälvens lax vandrar betydligt längre än Östersjölaxen
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29 H EI DI M O IS IO
“Avsikten är att nyttja källflödena så bra som möjligt. Mellersta Österbottens fiskerihushållningscentrals verksamhetsledare Eero Hakala berättar att arbetsgruppen har som målsättning att planera och välja ut det lämpligaste alternativet för att restaurera Pirttikoski. Pirttikoski kraftverk ligger helt i centrum av Kaustby och vattnen ägs av Kaustby fiskelag. Hakala berättar att det dåvarande Perho fiskeområde redan år 2005 tog initiativ till att det skulle byggas en fiskväg vid Pirttikoski kraftverk. Då hade ärendet fått luft under vingarna av att Kaitfors fiskväg i Nedervetil i mellersta loppet av Perho å hade fått en fiskväg. Nuförtiden kommer havsöringen åt att vandra upp ända till Pirttikoski damm. Kaitfors i Nedervetil har redan tidigare fått en fiskväg. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Pirttikoski i Perho å ska restaureras I Perhå å planeras nu för en restaurering av Pirttikoski. Öringen är av Lestijokistammen Perho ås huvudfåra är så gott som helt restaurerad och återuppbyggd i slutet av 1990-talet. Det här är en långvarig dröm man jobbat för i fiskeriområdet. Av Perho ås öringstam är en stor del av Lestijokistammen, en hotad stam, vilket höjer åns betydelse ytterligare. Kraftverket hann också byta ägare två gånger. Fiskeområdet gjorde under åren flera initiativ till att en fiskväg skulle byggas vid Pirttikoski, men ärendet framskred inte. “I slutet av 2020 inledde myndigheterna och kraftverkets nuvarande ägare diskussioner om att lösa frågan med en fiskväg. Fiskeområdet tog initiativ redan år 2005 Det är inte första gången det är på tapeten att man ska återställa vandringsfiskarnas naturliga livscykel i området. Mika Yli-Soini, ordförande för Kaustby fiskelag berättar att Perho ås fiskeriekonomiska betydelse på lokal nivå är mycket stor. Då man har elfiskat i källflödena TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILD EERO MÄENPÄÄ. I Perho ås biflöde, Näätinkioja, inleddes nyligen restaureringar där man går igenom alla potentiella lekoch yngelområden. D et händer och sker i Mellersta Österbottens fiskeriområde och Perho å. Om projektet genomförs skulle havsöringen komma åt att vandra upp ända i källflödena för att leka. Pirttikoski ligger i Kaustby. En planeringsgrupp har grundats för att planera en restaurering av Pirttikoski, där man bland annat vill riva kraftverksdammen och rekonstruera forsen. Man har gjort flera restaureringar i ån, och i källflödena finns flera restaurerade eller i naturligt tillstånd bevarade lekområden. På bordet lades också alternativet om att riva dammen och rekonstruera forsen fram” berättar Hakala
Vid Pirttikoski kraftverk tar havsöringens väg upp i Perho å för tillfället slut. PERHO Å Perho å som ligger i Mellersta Österbotten och rinner ut i havet vid Karleby är ett mångsidigt fiskeobjekt. Vattenståndsfluktuationerna var det som oroade lokalinvånarna mest”, konstaterar Hakala som sitter med i planeringsgruppen. Man måste göra upp noggranna planer över vattenståndsfluktuationer, i synnerhet hur vattnet beter sig under översvämningstider. Regionalt samarbete i nyckelställning Både Hakala och Yli-Soini lyfter fram att samarbetet med områdets invånare och representanter är i nyckelställning då man fortsätter med planeringen. “Nu ser vi över alternativen hur vi ska gå vidare och hur omfattande plan vi börjar göra upp. “Det är ytterst viktigt den havsöring som vandrar upp i ån skulle ha möjlighet att komma förbi Pirttikoski och upp i biflödena och leka”, konstaterar Yli-Soini. Perho å var i tiderna en av Finlands viktigaste vattendrag för nejonögon. SH U TT ER ST O CK. ”Bland de fiskare som inspekterades fanns det brister i fisketillstånden eller fiskevårdsavgifterna hos 5,7 procent” har man hittat lokala öringar födda i naturen” förklarar Yli-Soini. Att kraftverket är beläget i centrum av Kaustby inverkar också på planeringen. I åns mellersta och nedre delar har ismetet under vintern blivit populärt och man kan få stora gäddor och gösar som byte. Kaustby fiskelag bjöd i december in lokalinvånare för att höra deras åsikter om Pirttikoski damm. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 31 Andel personer som betalat fiskevårdsavgiften av hela befolkningen enligt landskap. Arter som påträffas här är bland annat öring, vandringssik, nejonöga, abborre, gädda, lake och många slags mörtfiskar
Projektet kommer att sträva efter att nå ut till och informera både privata vattenägare och delägarlag om vad som är möjligt att göra som ägare eller delägare av vattenområden. Genom projektet har vi anställt en projektassistent på deltid under perioden 1.3.2022 31.7.2022 som tillsammans med verksamhetsledaren kommer att dra en informationskampanj för vattenägare och delägarlag. En informationskampanj för vattenägare Det finns totalt över en miljon finländare som är vattenägare eller som berörs av olika former av vattenägande. I dagens uppskruvade tempo och konstant uppkopplade värld och vardag kan man spekulera att det kanske inte finns samma vilja av fler förtroendeuppdrag eller samma behov av gemenskapen i ett delägarlag. Som ett led i detta genomför förbundet en strukturomvandling. För att uppnå målen med projektet kommer vi att leta upp och nå ut till både privata vattenägare och till delägarlag. Det finns flera fall där vattenägaren inte vet om vad det innebär att vara vattenägare, och ibland kan det hända att vattenägare inte överhuvudtaget vet om att de äger vatten eller är delEN MILJON VATTENÄGARE Det finns totalt över en miljon finländare som är vattenägare eller som berörs av olika former av vattenägande. N ylands Fiskarförbund förnyar sin strategi. Delägarlaget ska ordna sitt fiske i enlighet med fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan. De samfällda vattnen förvaltas av totalt 20 000 delägarlag i Finland. Som en delägare i ett vattenområde har man en bred rätt till att nyttja området, bland annat rätten till fiske och att delta i beslutsfattande kring vattenområdet. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Nylands Fiskarförbunds GROWTH projekt Nylands Fiskarförbund vill genom sitt nya projekt GROWTH etablera en kontaktyta till både nya och gamla vattenägare för att lättare kunna ge ut information. De slutgiltiga målen är att producera och sprida information för att aktivera vattenägare, återuppliva befintliga delägarlag, att rådgiva okonstituerade delägarlag eller till och med hjälpa till med att konstituera delägarlag som inte har en regelbunden verksamhet. Att aktivera och informera unga vattenägare är ett viktigt delmål i projektetet. Läs mer om delägarlag: Ahven.net > delägarlag TEXT NYLANDS FISKARFÖRBUND FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Under denna övergångsperiod har vi sökt bidrag för att kunna genomföra olika delprojekt. Intresset för delägarlagen och delägarlagsaktivitet har minskat på senaste år. Det är en av orsakerna varför vi genom vårt projekt vill lyfta fram dessa frågor. Under våren och början av sommaren 2022 kommer den första delen av projektet att genomföras. De samfällda vattnen förvaltas av totalt 20 000 delägarlag i Finland. Projektet är finansierat av den Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF)
De samfällda vattnen ägs av dem, som enligt registerutdraget har en del i ett namngivet område. Fastighetsförmedlingen kan räknas som en viktigt länk till att få nya vattenägare medvetna och informerade om vattenägandets ansvar och förmåner. Delägarlagen viktiga för förvaltning Delägarlagen är viktiga för för förvaltningen av vattenområden. Upprätthållande av redan existerande delägarlag I en del av delägarlagen börjar även medlemmarna i delägarlagen bli så ålderstigna att de inte kan delta aktivt i delägarlagen längre. Eftersom vattenområden i Finland delvis ägs av privatpersoner och delägarlag och information om det inte alltid är så lättillgänglig så satsar vi på att t.ex. På det sättet försöker vi etablera en kontaktyta till både nya och gamla vattenägare för att lättare kunna ge ut information. För att utveckla informationsflödet och för att nå ut till dessa potentiella nya vattenägare har vi därför tänkt informera och samarbeta med fastighetsförmedlare. Alla är inte medvetna om att de är vattenägare. Delägarlagen kan vara konstituerade eller icke konstituerade. För att ett delägarlag ska kunna bli konstituerat måste de ha en godkänd verksamhet och fastställda stadgar av regionförvaltningsverket (med undantag för Åland), samt ha en styrelse som håller regelbundna möten. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 33 ägare av vattenområden. Informationen sprids via informationskampanjer i tidningar, på sociala medier så som Facebook, eller via informationstillfällen. Vid generationsskiften och försäljning av fastigheter får de samfällda vattenområdena nya ägare. Intresset för delägarlagen och delägarlagens aktivitet har minskat på senaste åren. Om du blev intresserad av att höra mera, kontakta fiskarförbundet per e-post info@nyfisk.net eller ring på numret 040-354 2317.. Att aktivera och informera unga vattenägare är ytterligare ett delmål i GROWTH projektetet för att få med nya människor i delägarlagen. Den vägen kan vi också få mera information om vattenägarna i trakterna. lyfta fram uppgifter om hur man kan konstituera sig och hur områdena förvaltas. Tanken är även att vi träffar eller tar kontakt med enskilda delägarlag för att få feedback på vad som fungerar och vad som inte fungerar i delägarlagen. Som en delägare i ett vattenområde har man en bred rätt till att nyttja området, bland annat rätten till fiske och att delta i beslutsfattande kring vattenområdet. Fastighetsförmedlarna ger inte alltid tillräckligt med information om vad det innebär att vara vattenägare. Det kan vara nyttigt att förstå att de statligt ägda vattenområdena kallas allmänna vatten och områden som ägs av delägarlag kallas samfällda vatten och att den största delen av vattenområdena i Finland är samfällda vatten och är i gemensam ägo. Delägarlagens funktion är ändå minst lika viktig nu som förr och eftersom delägarlagen förvaltar en stor del av våra vatten är det ytterst viktigt att vi fortfarande har aktiva och fungerande delägarlag. För att ta reda på om man har en del i ett samfällt vattenområde kan man kontrollera fastighetsregisterutdraget. Vattenområdet överförs ofta i samband med fastighetsköp, till exempel vid ett köp av en sommarstuga. Tyvärr är det ofta fallet att då de äldre medlemmarna har börjat försvinna, ersätts de inte av nya aktiva personer i delägarlagen. Information om vad delägarlag består av, vad delägarlagen gör, samt hur man konstituerar ett delägarlag är även viktig information för nya vattenägare
Petri Päivärinta (t.h.) berättar att även Södra Finlands Havsfiskarförbund firar jämna år i år, då förbundet fyller 90 år.. Risto Muranen (t.v.) har fungerat som kläckeriets skötare i 40 år. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Många orsaker till fest för Södra Finlands Havsfiskarförbund i år. samtidigt som kläckeriet fyller 70 år
I år har vi en sen vår och Muranen uppskattar att så här några dagar före första maj, har endast cirka 10 procent av ynglen kläckts. Från naturnäringsdammarna kommer sikynglen tillbaka till Kotka-Fredrikshamntrakten för utsättning nästa år. Säsongen i kläckeriet inleds i oktober efter att fisken mjölkats och den befruktade rommen hämtas till kläckeriet och placeras i de genomskinliga kläckningsglasen. Han har i 40 års tid sett till att sikynglen får bästa möjliga start på livet. Kläckeriet tar sitt vatten direkt från dammen ovanför kraftverket och vattnet strömmar in i kläckeriet av egen kraft, för att sedan cirkulera genom I Vederlax, vid Kantturankoski kraftverk, finns ett litet fiskkläckeri. När fiskynglen slutligen kläcks beror helt på vattentemperaturen. Muranen berättar att han dagligen kontrollerar att allt fungerar som det ska vid kläckeriet. Ett bra år producerar kläckeriet cirka tre miljoner vandringssikyngel. TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Om det är en varm vår kan kläckningssäsongen vara över på mindre än en vecka, i år ser säsongen ut att dra ut på tiden. För det mesta fungerar allt som det ska, men visst har Muranen varit med om nära ögat upplevelser, exempelvis när strömmen av en orsak eller annan slagits ut. Sik istället för gädda Med åren har gäddans betydelse som fångstfisk minskat och de senaste 20–30 åren har man främst kläckt sik i anläggningen. Även själva kläckeriet firar jubileum och fyller 70 år i år. Inne i romkornen kan man nu se fiskynglets ögon lysa klara. Kläckeriet drivs av Södra Finlands Havsfiskarförbund. Även Risto Muranen som ansvarar för kläckeriets dagliga rutiner firar jubileum i år. Efter årsskiftet går rommen in i det så kallade ögonpunktsstadiet. En del av sikarna planteras ut som nykläckta. Muranen vet vad han pratar om. Kläckningen är helt beroende av vattentemperaturen, berättar Risto Muranen som ansvarar för att sköta om det lilla kläckeriet som fungerar i samband med kraftverket i Kantturankoski. Moderfisken testas för sjukdomar för att garantera att inga virus och bakteriesjukdomar flyttas från havsområdet inlands. Kläckeriet är byggt 1952 och fyller därmed 70 år i år. Han har skött om kläckeriet i 40 år. På den tiden var gäddan en av de viktigaste fångstfiskarna för yrkesfisket. – Kläckningen av sikyngel verkar ske cirka 1,5 veckor senare än normalt. Då den befruktade rommen kommer till anläggningen är den vackert gulfärgad för att under vinterns lopp ändra färg till smutsbrun. Det är fråga om vandringssik som infångas från Kymmene älv. Kläckeriet grundades år 1952. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35 glasen och hålla rommen syresatt. Petri Päivärinta, verksamhetsledare vid förbundet, berättar att man ursprungligen kläckte gädda i kläckeriet. Samtidigt fungerade kläckeriet som undervisningsoch demonstrationskläckeri för havsfiskeskolan belägen i Vederlax. En del av rommen transporteras i början av året vidare till inlandet för vidareodling i naturnäringsdammar. Sik både som nykläckt och för fortsatt odling Eftersom vattnet till kläckeriet tas uppströms, ovanför dammen och man inte är i kontakt med havet, är kläckeriet en så kallad karantänsanläggning med rätt att leverera rom och fisk inlands. Är det rejält med minusgrader ute gäller det att snabbt få problemen åtgärdade för att rommen inte ska frysa och fiskbörjanen dö. Jubileum vid Kantturankoski kläckeri D et är dagen före valborgsmässoafton och det ät rätt så lugnt i kläckeriet vid Kantturankoski kraftverk i Vederlax
För transporten placeras sikynglen i så kallade syrepåsar. – Det är ett faktum att det inte finns lika mycket sik i naturen mer. Det går ändå inte att förneka att sikarna har det tufft nu med bland annat varma somrar som ställt till besvär i naturnäringsdammarna, men naturligtvis även återspeglar sig i sikbestånden i stort, en kallvattensfisk som den är. Efter en stund är det dags att sticka hål på påsen och ge ynglen friheten. Nykläckta sikyngel simmar vidare i Summa älv Idag ska jag få följa med och leverera en sats nykläckta sikyngel som Summankylä delägarlag beställt. Tyvärr är vandringssiken i Finska viken så gott som helt beroende av utsättningar. Päivärinta berättar att man räknar med att några procent av ynglen fås tillbaka i form av fångster i fiskarnas bragder. Vi och ynglen tas emot av Petri Seppälä från delägarlaget. På grund av utbyggnaden och uppdämningen av våra vattendrag har vandringssiken numera få möjligheter till naturlek. Dessa 7–10 millimeter långa yngel klarar sig ännu några dagar med hjälp av näringen i sin gulesäck, men sedan måste de börja få tag på föda i älven på egen hand. Risto Muranen håvar in de små nykläckta sikynglen som ska transporteras vidare till Summa älv. Även om massiva insatser har gjorts och kontinuerligt görs för att förbättra situationen i form av restaureringar, byggandet av fiskvägar eller borttagande av dammar kommer det ännu att ta länge innan vi kan förvänta oss resultat. Det säger sig kanske självt att när ynglen är så här små är svinnet rätt så stort. 50 000 sikyngel väller ut ur påsen. Överlag har vandringssikutsättningarna i Finska viken gett bra resultat och de är viktiga för sikfångsterna. Man kan fråga sig varför dessa omfattande utsättningar görs. Syrepåsen läggs i strandvattnet för temperaturutjämning. Här ska de få ett nytt hem. 50 000 sikyngel håvas in och läggs tillsammans med vatten och syre i en stor påse, som i mina ögon nästan ser ut som en stor simblåsa. Som namnet säger, vandrar vandringssiken upp i vattendragen för att leka, till skillnad för den så kallade skärgårdssiken som leker stationärt ute i skärgården. Varför utsättningar. I kläckningsglasen ryms 200 liter rom, i år fick vi tyvärr inte ihop så mycket, berättar Päivärinta. Även deras medelstorlek har minskat, vet Päivärinta berätta. Som yngel äter vandringssiken plankton. Sätter man ut sikarna som större har man räknat att tusen fiskar ger cirka 200 kilo fångst. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Exempelvis i Kotka och Fredrikshamn finns några rätt så stora sikålägganden. Summankylä delägarlag har beställt sikyngel och Petri Seppälä (i orange rock) tar emot ynglen som strax ska utplanteras i Summa älv.. Efter en kort bilresa har sikynglen kommit fram till sin slutdestination, Summa älv. Beroende av hur väl fisket efter moderfisk lyckas, klarar man av att i kläckeriet producera över 3 miljoner sikyngel
Vid ministeriet inledde han sin karriär som extra inspektör. Under sina år vid ministeriet betjänade han 25 olika regeringar och 17 olika jordoch skogsbruksministrar. Markku Myllylä Fiskeriråd Markku Aro har dött. Då pensionerades Aro från sin tjänst som chef för enheten för näringslivsfiske vid Jordoch skogsbruksministeriet. Fiskerirådet Aro gjorde en lång karriär vid Jordoch skogsbruksministeriet som fiskeritjänsteman. Aro deltog även aktivt i internationella fiskeforum. Under en kort tid, 1985–1987, fungerade han som verksamhetsledare vid Centralförbundet för Fiskerihushållning, för att sedan återgå till ministeriet som byråchef. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 FISKERITJÄNSTEMANNEN, FILOSOFIE MAGISTERN och fiskerirådet Markku Aro dog hemma i Helsingfors den 15.3.2022, 74 år gammal. Karriären inom fiskesektorn inleddes den 8.8.1973 och fortgick i 40 år ända fram till den 1.9.2013. Aro var ofta på plats i Bryssel, både vid kommissionen och framför allt vid Finlands ständiga representation. FISKERIRÅD MARKKU ARO var en mångsidig och sakkunnig tjänsteman inom fiskerinäringen som alltid letade efter olika infallsvinklar i olika frågor. Arbetet i Östersjöns internationella fiskekommission (IBSFC) var mycket betydande. Fiskeriråd Aro deltog mycket aktivt i Finlands EU-medlemskapsförhandlingar som en nyckelperson för fiskerihushållningen. TILL FISKERIRÅD AROS hobbyn hörde politik och hästsport. Aro var född den 7.6.1947 i Kuusankoski. Då det begav sig fick Aro sitt utnämningsbrev av republikens president Urho Kekkonen. Senare handledde han nya EU-medlemsländer i ordförandeuppgifter
Den äldre generationen kommer ihåg Hannu som specialforskare vid Viltoch fiskeriforskningsinstitutet från år 1973 framåt. PROFESSOR HANNU LEHTONEN HAR DÖTT Hannu Lehtonen, professor i fiskerivetenskap dog i Helsingfors den 18.3.2022, 71 år gammal. Han forskade bland annat i Östersjöns sikbestånd. Finnbäck har en magistersexamen i miljöoch marinbiologi och har tidigare jobbat på Husö biologiska station med olika projekt: provfiske i sjöar med översiktsnät, provfiske på stränder med strandnot, samt framtagande av förslag för Ålands makrofytövervakning. Därtill har han bland annat fungerat som ordförande för Finlands rekordfisknämnd, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation samt Helsingfors-Esbo fiskeriområde. De senaste åren har han jobbat i ett restaurangkök som kock. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 2 PERSONNYTT LARS FINNBÄCK TILL NYLANDS Lars Finnbäck började jobba som projektassistent vid Nylands Fiskarförund i mars 2022. Hannu var också en välkänd förespråkare för hållbart fiske. Rickard är studentmerkonom till utbildning och han har jobbat på en bokföringsbyrå tills han beslöt att skola om sig till kock. Hannu Lehtonens expertis inom fiskerihushållningen uppskattades även utanför forskningen. Till Hannus hobbyn hörde förutom fiske även skogsvandringar, svampplockning och att läsa. Han hade också en tid en egen firma där han jobbade med att ta bort vass och undervattenväxtlighet från folks stränder i Åboland samt i sötvattenbassängen. Han var född i Helsingfors den 1.7.1950. Också barnbarnen var mycket viktiga för Hannu. Den stora publiken känner igen Hannu Lehtonen som författare till otaliga artiklar och böcker om fisk och fiske. Åboland och skärgården är bekant för honom, då han som barn med båt besökt många ställen.. För den yngre generationen blev han bekant som professor i fiskerivetenskap vid Helsingfors universitet, ett jobb han inledde år 1995. På fritiden spenderar Finnbäck gärna tid ute i naturen, både i skogen och i skärgården och under sommaren är både metspö och svirvelspö i flitig användning. Han kommer att jobba med förbundets nya GROWTH projekt som kommer att pågå under våren och sommaren 2022. Förbundet är bekant sedan tidigare för Rickard, där han i sin ungdom jobbade på Harvestern med att skörda undervattenväxtlighet i Pargas sötvattenbassäng. RICKARD JÄRVINEN TILL ÅBOLANDS Rickard Järvinen började den 16.3 som kanslisekreterare på Åbolands Fiskarförbund. Tidigare har han även gjort praktik för Föreningen vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f
(09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Elias Rauhala REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Projektet hänger samman med den nya lagen om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2022 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2022 Nr Material Utkommer 1 28.1 25.2 2 22.4 20.5 3 19.8 16.9 4 11.11 9.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2022 I NÄSTA NUMMER Nr 3/2022 utkommer 16.9 Naturresursinstitutet har inlett ett nytt projekt för att utreda skarvskador. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. Läs mer i nästa nummer av Fiskeritidskrift! TA PI O G U ST AF SS O N , CF F
Pris 2,00 € / st. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Skicka en hälsning Beställ nu! Våra förnyade vykort i A4-storlek finns nu att beställa på ahven.net! Artnamnen på finska och svenska för fiskarna, på de övriga korten finns även det vetenskapliga namnet med. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel