Handboken lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. Pris: 15 € Beställ nu!
Foto: Malin Lönnroth / CFF. Läs mer på sidan 26. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Säl problem & resurs på samma gång 14 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande 16 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden 19 Lovisa skärgårds fiskeriområde 20 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla 24 Fyra nya finska rekord 29 Nya laxfiskebegränsningar för fritidsfisket 30 Pirttikoski i Perho å ska restaureras 32 Nylands Fiskarförbunds GROWTH projekt 34 Jubileum vid Kantturankoski kläckeri 5 Ledaren 6 Notiser 23 Lagspalten 26 Fisk och fiske i siffror 28 10 fakta om fisk 38 Personnytt 10 16 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Vårligt sikmete är en populär fritidsfiskeform. Naturresursinstitutet publicerade i april färsk statistik över det finländska fritidsfisket och hur det har utvecklats
Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter. NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2
Kraftigt höjda bränslepriser har försvagat fiskets lönsamhet. För att förbättra hemhushållens beredskap har Centralförbundet för Fiskerihushållning varit med i utvecklingen av 72timmar -konceptet. Mitt oreserverade stöd för de som försvarar Ukrainas självständighet! VI HAR HITTILLS undvikit krigshandlingar vid den egna gränsen, men kriget i Ukraina slår hårt mot det finländska näringslivet. Om modellen inte är bekant från tidigare är det dags att surfa in på nätsidan 72timmar.fi. För de kommersiella fiskarna har en del stöd för produktionskrisen utlovats från de medel som reserverats för att stöda matproduktionen. Vår östra grannes kriminella anfallskrig verkar dra ut på tiden och håller som bäst på att i längd närma sig vårt eget vinterkrig för 83 år sedan. I synnerhet fiskfoderproducenter och producenter av fiskyngel till matproduktion står nu med varor utan köpare. Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut. Därtill har vi ett främjandeprogram för inhemsk fisk som stöder en utökad fiskodling. Fiskodlarna har en produktionspotential, det finns överloppsfoder och yngel. Via fiskerirådgivningen har vi under historiens gång enligt bästa förmåga deltagit i att upprätthålla den nationella försörjningsberedskapen och hållbarheten. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Finlands redan från tidigare svaga handelsbalans vad kommer till fisk har försvagats ytterligare, då östhandeln som stått för cirka 50 procent abrupt fick ett slut.”. NU MÄTS HURUVIDA miljömyndigheterna kan flexa och bevilja fiskodlingen överskridande tillstånd på grund av det exceptionella läget. UNDER LOPPET AV vårt förbunds 130-åriga historia har det skett många omvälvande händelser. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Nyhetsuppföljning I BÖRJAN AV ÅRET har de krigsnyheter media förmedlat från Ukraina skuggat arbetsdagarna
Även statsrådets kansli uppmuntrar allmänheten till att organisera städtalkon i år, särskilt vid strander, som en gåva till Åland som firar hundra år av självstyrelse. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F STÄDKAMPANJER I ÖSTERBOTTNISKA SKÄRGÅRDEN Under de senaste två åren har använda munskydd blivit en allt vanligare syn i stadsbilden och längs vägrenar på landsbygden. På tidningens baksida finns mottagarens personliga fiskekort. och Ostrobotnia Australis r.f. Med hjälp av fåglar förflyttas dessa ut till obebodda holmar i Österbottens skärgård. Ö ST ER BO TT EN S FI SK AR FÖ RB U N D. Årets Fena har utkommit! Tidningen Fena utkommer en gång per år och delas kostnadsfritt ut från vår till höst åt fiskare som under pågående år betalat fiskevårdsavgift för hela kalenderåret. Till min stora överraskning hittade jag inte bara uppspydda plastpåsar, utan också munskydd i fåglarnas spybollar intill gråtrutarnas bon. Det sista partiet postas i mitten av oktober till dem som betalat fiskevårdsavgiften under september månad. Det här betyder sannolikt att fåglarna sökt föda i städerna, ätit skräp istället för mat och sedan spytt ut det intill sina bon så som trutar brukar göra med osmältbar föda, berättar Niclas Fritzén, chef för Valsörarnas biologiska station Österbottens Fiskarförbund, Finlandssvenska Marthaförbundet, Håll skärgården ren r.f. – Under våren 2021 jobbade jag med ett fågelprojekt på Valsörarna. uppmuntrar nu allmänheten att plocka skräp ur skärgården och organisera Snyggbeach-talkon, men att givetvis undvika fåglars häckningsplatser. Fiskaren får tidningen Fena hemburen månaden efter att fiskevårdsavgiften betalats
TA PI O G U ST AF SS O N , CF F HANDBÖCKER ÅT SJÖBEVAKARNA Centralförbundet för Fiskerihushållning besökte i början av april Sveaborg och överlät den nya Fiskeövervakarens handbok åt Helsingfors sjöbevakningsstation. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag till ett nytt program för utveckling av fisketurismen senaste den 30 september 2022. Orsaken kan endera vara att det gjorts färre utplanteringar, eller så har utplanterarna glömt bort att göra anmälningarna. Man har till exempel reviderat lagen om fiske Det nya utvecklingsprogrammet ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Registret har varit i bruk sedan 2017. Programförslaget ska innehålla en analys av fisketurismens nuläge och utvecklingsbehov samt framför allt tydliga utvecklingsåtgärder. Kom ihåg att lag om fiske 74 § stadgar att utplanteraren inom tre månader från utplanteringen ska anmäla utplanteringen till det elektroniska utplanteringsregistret SÄHI. De nya handböckerna postades också till kustens övriga sjöbevakningsstationer. Omvärlden har genomgått stora förändringar efter det föregående åtgärdsprogrammet för utveckling av fisketurismen (2008–2013). Handböckerna mottogs av äldre sjöbevakare Janne Savin. Ett ytterligare mål är att öka kännedomen om tjänsterna inom fisketurismen och att nyttja fiskbestånden och fiskemöjligheterna på ett bättre sätt. Centralförbundet för Fiskerihushållning har en representant i arbetsgruppen. Programmet ska främja både den utländska och inhemska fisketurismen och förbättra konkurrenskraften, tillväxten och verksamhetsförutsättningarna för företag som erbjuder fisketjänster i Finland. NU SKA FISKETURISMEN UTVECKLAS Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram ett program för utveckling av fisketurismen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER KOM IHÅG ATT ANMÄLA ERA FISKUTPLANTERINGAR! Enligt NTM-centralen har antalet anmälda fiskutplanteringar minskat betydligt under senaste år
Mer information om hur kriget i Ukraina påverkar fiskesektorn finns att läsa på Naturresursinstitutets nätsidor www.luke.fi samt på www.merijakalatalous.fi 88,1 Forststyrelsen jaktoch fiskeövervakare granskade ifjol 9 825 personer som rörde sig i naturen. 297 förseelser påträffades. FISKEÖVERVAKNINGSKURS PÅ NÄTET Det är nu möjligt att på egen hand förbereda sig för fiskeövervakningsprov genom att titta på en inspelad fiskeövervakningskurs på nätet. – Bränslepriserna var exceptionellt höga redan före kriget. I trålfisket har man nu nått den smärtpunkt där företagaren får fundera om det är lönsamt att bege sig ut och tråla, konstaterar specialforskare Jari Setälä från Naturresursinstitutet. Finska företag har producerat mycket fiskyngel för den ryska fiskodlingen, och för dessa yngel är det nu svårt att hitta en ersättande marknad. Exporten av fiskfoder till Ryssland har stoppats och en stor del av fiskexporten har minskat. De höga oljepriserna reflekteras även i priset på förpackningsmaterial och fiskeredskap. Kriget har accelererat bränsleprishöjningarna, vilket har försatt strömmingsfisket i kris. Man kan också vara i direkt kontakt med NTM-centralen och höra sig för om möjligheten att avlägga fiskeövervakningsprovet. Efterfrågan på laxfisk är stor nu efter att coronapandemin börjar lätta. Avsaknaden av ryska fisketurister påverkar i sin tur turistföretagarna. Den här exporten har nu så gott som helt avstannat. Exporten till Belarus har för man för tillfället lyckats ersätta med bland annat export till Polen. Höjda bränslekostnader och kostnader för foderråvaror är ett hot mot vår inhemska fiskproduktion. Även pälsnäringens efterfrågan på fisk har minskat då kriget har kraschat efterfrågan på pälsskinn. Största delen av exporten av regnbåge går till Belarus. År 2020 exporterade Finland fisk, fiskfoder och fiskyngel till Ryssland, Belarus och Ukraina till ett värde av nästan 50 miljoner euro. Bränslepriserna påverkar inte i lika hög grad kustoch insjöfisket, men även här ses effekterna av höjda transportoch distributionskostnader. De höga energipriserna påverkar även fiskodlingsanläggningar och fiskhanteringsanläggningar. Största delen av förseelserna gällde bristfällig märkning av redskap eller att fiskevårdsavgiften var obetald. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER SH U TT ER ST O CK KRIGET I UKRAINA HAR STORA EFFEKTER PÅ FINSKA FISKERIHUSHÅLLNINGEN Kriget i Ukraina har stora effekter på den finska fiskerihushållningen. Över lag exporterades det mycket fisk till Ryssland, Belarus och Ukraina år 2020. Det gjordes 2 486 granskningar som gällde fiske och i 88,1 % av dessa hade fiskarna allt i skick. Fiskerättsinnehavarens tillstånd saknades i 103 fall. Inspelningen hittas på adressen www.youtube.com/ watch?v=ZCk6nXkFdXs SH U TT ER ST O CK. Över hälften av detta värde faller bort i och med att fiskfoderexporten till Ryssland stoppats. Man har exporterat mycket fryst livsmedelsströmming, vassbuk och nors till Belarus och Ukraina. Ansökan om att godkännas som fiskeövervakare samt att anmäla sig till fiskeövervakningsprovet kan göras på NTM-centralens elektroniska blankett. Aldrig tidigare har så många kunder granskats. Kriget höjer på produktionskostnaderna för laxfiskar och det här kan höja priserna och därmed påverka efterfrågan. Centralförbundet för Fiskerihushållnings inspelade kurs är del av ett projekt som finansierats med fiskevårdsavgiftsmedel beviljade av Jordoch skogsbruksministeriet
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER Miljöministeriets lagförslag ödesdigert för inhemska fiskeredskapstillverkare Verkställandet av EU:s engångsplastdirektiv (SUP-direktivet) i Finland har under ledning av Miljöministeriet framskridit till lagstiftningsfasen. Deras simblåsor kan användas vid framställningen av öl. Centralförbundet för Fiskerihushållning finns på plats under hela mässan, kom och besök oss på avdelning U610!. Trots att fiskerihushållningssektorn enhälligt motsatt sig det, föreslår Miljöministeriet att direktivets tillämpningsområde utvidgas. Går lagförslaget igenom slår det hårt mot den inhemska fiskeredskapstillverkningen och -handeln. AN T BR EW JAKT& FISKEMÄSSA 9–12.6.2022 Riihimäki internationella jaktoch fiskemässa är Finlands största mässa av sitt slag. Mörtarnas simblåsor torkas och man framställer ett preparat som heter husbloss av dem. Småbryggeriet Ant Brew i Lahtis nappade på idén och mörtens simblåsor används nu i framställning av ölen Blond Ale. Läs mer på www.ahven.net > aktuellt M AL IN LÖ N N RO TH , CF F FISKARNAS SIMBLÅSA ANVÄNDS I ÖL Insjöfinlands fiskeaktionsgrupp föreslog ett nytt slag av nyttoanvändning av de mörtar som fås vid vårdfiske. Husbloss använDs i ölbryggeribranschen för att få överjästa öl som ale att klarna
10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TEXT VIKTOR ERIKSSON, ARCHIPELAGO PARES R.F Säl problem & resurs på samma gång
AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TH ER ES E AN DE RS SO N. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Säljakt i havet är något väldigt speciellt och ger naturupplevelser för livet. Samtidigt är det sälarna som är närmast land och inne i vikarna som är viktigast, men också svårast, att komma åt
Dels måste vi inte heller göra det. Allt som tidigare varit viktigt att få från en säl – olja, kött och skinn till kläder – finns idag att få tag på mycket enklare i vilken butik som helst. S äl i Östersjön är som bekant tre olika arter gråsäl, vikarsäl och knubbsäl i söder. Det andra hette ”Sälen – en egensinnig råvara” och i det tog vi fram ett receptmaterial och styckningsschema för säl. De här olika projekten har gett stor uppmärksamhet och har spridit sig till resten av landet men också internationellt. Det är lätt att förstå varför sälen blivit en stark symbol för lyckat miljöarbete i mångas ögon men samtidigt är vi som samhälle väldigt dåliga på att ändra synsätt när skyddsåtgärder lyckats väl. Traditionerna håller på att falla i glömska Att människan dessutom varit deras främsta predator i regionen kan vi förstå av samma orsak. Dels har jakten och traditionerna kring sälen övergivits och fallit i glömska till förmån för andra jaktformer och aktiviteter. TI IN A TA H VA N AI N EN. Främst för att ingen region idag runt Östersjön fyller sina jaktkvoter på säl. Vi skall komma ihåg att det inte var när sälen sågs som en viktig resurs som den jagades så hårt att den nästan försvann, det var när höga skottpengar och miljöföroreningar satte allting ur spel. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Det sätt som sälstammarna har återhämtat sig i Östersjön får vem som helst att bli imponerad. En målsättning med häftet om säljakt är också att det skall ge en rättvis bild till någon som inte har en aning om vad modern säljakt är och på det viset öka förståelsen. Våra projekt Det vi gjort hittills är drivit två olika projekt finansierade med medel från Leader och Ålands landskapsregering. Den skiljer sig egentligen inte i någon väsentlig del från annan jakt men många har en helt annan föreställning baserad på chockerande bilder ARCHIPELAGO PARES & VIKTOR ERIKSSON Föreningen Archipelago Pares grundades 10.3.2017 av en handfull naturintresserade ålänningar med avsikt att driva viltoch miljövård samt bevara immateriell skärgårdskultur. Då måste vi ju åtminstone använda det verktyg vi har till förfogande och har långa traditioner av att göra! Nämligen jaga på ett ordnat och etiskt vis. Det första döpte vi till ”Ståtar, späck och skrävlor” och gick ut på att genom kurser, föreläsningar och ett snyggt, lättförståeligt utbildningsmaterial få fler att jaga och ta tillvara sälar. Viktor Eriksson, som skrivit den här artikeln, är medlem i föreningen, kock, jägare samt jobbar för den åländska matkulturen. Så varför tar vi inte tillvara den här tidigare viktiga resursen idag. Dessutom har vi ett handelshinder inom hela EU som förbjuder all typ av handel med sälprodukter. Där är vi med sälarna idag. Yrkesfiskare och fiskeribiologer ropar efter hjälp – sälarna hotar redan hotade bestånd, förstör stora föryngringsområden och gör yrkesfisket olönsamt. Vi tryckte 1000 exemplar av häftet om säljakt och dessa har delats ut på Åland, nu har vi precis tryckt lika många till. Att sälen varit viktig som resurs för människan kan man lätt förstå när det finns rester av dem vid så gott som varenda boplats längs kusten sedan stenåldern och jakten reglerades efter behov redan på medeltiden. Traditionerna håller på att falla i glömska Så varför har då vår förening Archipelago Pares jobbat så hårt med att locka fler att börja jaga säl och ta tillvara dem
I dessa tider av hot om matbrist och osäkerhet känns det helt orimligt att vi inte kan samexistera med sälarna på ett mer nyanserat sätt än att utgå från att de behöver allt skydd vi kan ge dem, de har själva bevisat att de inte behöver det. Samarbeten vägen framåt Genom att vi jobbat med de här frågorna har vi också blivit erbjudna att delta i flera samarbeten och idag är vi med i två nordiska projekt RESOCO tillsammans med LUKE och forskare från Sverige, Estland, Danmark och Polen samt ett nystartat samarbete med Österbottens Fiskarförbund, Sverige och Åland för att ordna säljaktsutbildningar och digitalisera material som redan finns men har gått ur tryck eller är svårt att få tag i av andra orsaker. AR CH IP EL AG O PA RE S RF / TI IN A TA H VA N AI N EN. Därför fortsätter vi delta i internationella projekt och ordna olika typer av inspirationsdagar samt föreläsningar lokalt så ofta vi kan så att fler och fler får upp ögonen för denna fantastiska jaktform och lär sig ta tillvara den uråldriga resurs som sälen representerar för oss. Det här är ingen liten utmaning och någonting som ingen kan göra på egen hand. Sälen måste få tillbaka sitt värde som vilt Om vi vill ha en möjlighet att komma framåt i frågorna om sälen som resurs i sig självt, dess påverkan på fiskbestånd och möjligheterna till fiske måste vi få människor med makt inom hela östersjöregionen, men också utanför, att förstå vidden av den här problematiken och att en del av lösningen är en ordnad jakt där sälen får tillbaka sitt värde som vilt. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 av vita kutar med stora ögon, män med klubbor och blod på vit snö eller historiska beskrivningar av grymma metoder. Det finns mycket gott att göra med sälkött bara man har lite kunskap och inspiration. En mustig sälsoppa är aldrig fel. Idag är det få jakter som är så pass reglerad som just jakten efter säl
Idag används säl nästan enbart av jägarnas egna hushåll. 5) Vi ordnar möten mellan fiskare och jägare för att skapa ett starkare samarbete och sporra fler säljägare att bedriva jakt i anslutning till viktiga fiskeriområden även på hösten. Ett projekt i fem delar 1) Vi går igenom tidigare producerade rapporter och digitaliserar de mest relevanta (förutsatt ägarens godkännande) för spridning i elektroniskt format. Dessa företagsnamn, kontaktuppgifter och detaljer kring produkter och priser samlas och tillgängliggörs. Finlands, Sveriges och Åland jaktlagstiftning tillåter jakt på gråsälar för att minska skadorna, men i inget av länderna uppnås de årliga jaktkvoterna. rökerier som kan röka sälkött, garverier som kan bereda sälskinn, laboratorier som genomför trikinanalyser, och dessa tjänsters kostnader. Projektet riktar sig till jaktföreningar, fiskeriföreningar, enskilda jägare och kommersiella fiskare för ett utvecklat samarbete sinsemellan, nuvarande säljägare samt nya säljägare. Att ta hand om bytet är ett tidskrävande handarbete. 4) Vi ordnar säljakts-, stycknings-, skinnshanterings-, oljetillverkningsoch matlagningskurser för allmänheten och jägare i Finland, Sverige och Åland i samarbete mellan projektpartners och samarbetspartners. Efter att EU införde ett saluförbud mot sälprodukter år 2015 har säljakten och kunskapen om sälen som resurs minskat. Beslutsfattare, jaktoch miljömyndigheter i de nordiska länderna samt inom EU får information om den värdefulla viltresursen sälen utgör.. Syftet med projektet är att förmedla kunskap om hantering av sälen, från skott till tillvaratagande, och att utveckla samarbete mellan jägare och fiskare. 2) Vi kartlägger aktörer som kan förädla sälprodukter, t.ex. Intresserade från ett område har möjlighet att delta i kurser som ordnas i de andra områden för att främja utveckling av nätverk, utbyte av kunskap och gemensam inlärning. Kurserna filmas för att skapa digitalt kursmaterial som finns tillgängligt även efter kursen. Kustsamhällen, allmänheten och hantverkare får kunskap om sälen som resurs och för de som är intresserade av att lära sig använda säl på olika sätt. Jägare å sin sida kan behöva transport eller tillgång på båtar för att komma ut till de ställena där det finns säl. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Nytt projekt ska blåsa liv i kunskaper om säl – från skott till tillvaratagande ”Sälen – ett värdefullt vilt” är namnet på ett nytt projekt som Österbottens Fiskarförbund med samarbetspartners nyligen kört igång. Säljakten är en av de svåraste jaktformerna som kräver stor kunskap, tid och resurser. Genom projektet skall vi råda bot på denna trend och blåsa liv i kunskaperna om vilket värdefull vilt sälen är. TEXT OCH FOTO MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND E n av de största utmaningarna för det kustnära småskaliga fisket i flera länder kring Östersjön är sälstammarnas fortsatta tillväxt och deras orsakade skador. 3) Vi söker samarbete med forskningsinstitut kring nya analyser av sälköttets innehåll av miljögifter och om inte möjligt via sådant samarbete, siktar vi på att få egna prover analyserade. Att sälen går till användning i stället för att behandlas som ett problemavfall är en gemensam utmaning i Sverige, Finland och Åland. Kunskapssamling och utredningar genomförs under projektets första år
Finansiering har beviljats av Nordiska Ministerrådet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 Projektet genomförs i samarbete med Svenska Jägareförbundet, Finlands jägarförbund, Archipelago Pares r.f., Finlands Viltcentral och Ålands landskapsregering. Sälskinnsvantar Sälskinnsbörs Sälskinnsmössa
Då man lyckas får man omedelbar positiv respons av kunderna. Det är roligt, säger Salmia.. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Fiskeguide Timo Salmia trivs ute på vattnen året runt
Då är det ofta fråga om kompisgäng som är ute efter konkreta fisketips, eller som vill bekanta sig med senaste fisketekniker eller den nyaste elektroniken i branschen, säger Salmia. Den biten av företaget driver jag under namnet Rönnäs Seaside Resort. – Jag har haft fiske som hobby sedan jag var en liten pojke. Timo Salmia, som ursprungligen är diplomingenjör, sadlade om till fiskeguide i samband med finanskrisen 2008–2009. Fiskeövervakning När fiskeövervakningsparagraferna förnyades i det första skedet av reformen av lagen om fiske år 2011 satte sig Salmia på skolbänken igen. Det kan vara fråga om rekreationsdagar för personalen, eller så vill man hålla projektmöten med samarbetsparters till havs. I synnerhet på stuguthyrningssidan har utländska kunder tidigare varit väldigt viktiga. Egentligen var det lite tursamt att en del av de stugor som används för uthyrningen bytte ägare ifjol och uthyrningskapaciteten minskade. Han är en av fiskeriområdets fiskeövervakare och håller för tillfället på med att utarbeta en skarvplan för fiskeriområdet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden Timo Salmia är fiskeguide och aktiv i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. Jag spenderade alla mina somrar i Ruovesi och fiskade i Tarjanne, berättar Salmia. Kombinerar fiskeguidning med stuguthyrning Salmia är bosatt i Sibbo, men har sin fiskeguidningsverksamhet i Rönnäs, vid Pernåviken i Lovisa. Under ett år hinner Salmia ta ut 60–80 grupper. Mitt fiskeguideföretag South Coast Fishing Adventures började samarbeta med Rönnäs semesterby och med åren fördjupades samarbetet. – Då jag började min karriär fanns det ännu inte NTM-centralens fiskeguidetillstånd, utan jag hade tillstånd för fiskeguidning på Forsby gårds vatten. Så berättar Timo Salmia om sitt karriärbyte från diplomingenjör till fiskeguide. – Men visst kommer det privatkunder också. Coronan har gett uppsving i inrikesresorna, men Timo befarar att vi börjar se kulmen på inrikesresor nu då världen börjar öppnas upp igen. I det osäkra världsläget är det svårt att förutspå vad framtiden för med sig och marknaden utvecklar sig, funderar Salmia. Salmia berättar att majoriteten av hans fiskeguidekunder är företag. Med tiden och kärleken har Insjöfinlands fiskevatten bytts ut till södra Finland och Finska viken. Numera fungerar. Han gick en fiskeövervakningskurs och avlade fiskeövervakningsprovet. Numera har jag utöver tillstånd av Forsby gård även NTM-centralens fiskeguidetillstånd. – Jag tyckte efter en lång karriär i branschen att det var dags att blicka framåt och göra något helt annat. Därefter kontaktade han Gabi Lindholm som var disponent för traktens fiskeområde. Då ägarna 2012 erbjöd mig att köpa deras affärsverksamhet blev jag även stuguthyrningsföretagare. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TIMO SALMIA J ag jobbade som konsult och i samband med finanskrisen var vi tusentals konsulter som blev utan jobb, mer eller mindre över en natt. PERSONPORTRÄTTET Företag som främsta kunder Hur ser då en typisk kund ut. Salmia återvände till skolbänken och tog 2009 examen som fiskeguide från fiskeriskolan i Pargas, numera Livia
18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Salmia som fiskeövervakare i Lovisa skärgårds fiskeriområde och sköter även övervakningen av de östra områdena i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Det kan till exempel vara fråga om rekreationsdagar. Och som det brukar gå, det ena leder till det andra. Då jag rör mig där ute till havs året runt ser och upplever jag konkret det som sker ute på våra fiskevatten. Lovisa skärgårds fiskeriområde har fått pengar av Egentliga Finlands NTM-central för att göra upp en skarvplan för fiskeriområdet. – Jag har ett gott samarbete med polisen och polisen brukar även ibland ringa mig och fråga om råd i frågor som gäller fiske. Om fiskaren inte kan nås lämnar han ett meddelandemärke. I synnerhet för de utländska fiskarna kan det ibland komma som en överraskning att de fiskar på ett fiskeförbudsområde. Fortsstyrelsen äger nämligen en del vatten i trakten, förklarar Salmia. Vad kommer till spöfisket är den största utmaningen att få informationen om fiskeförbudsområden att nå de som fiskar. www.ronnas.fi www.trophyfishing.fi KARRIÄRENS 3 BÄSTA • friheten att göra vad man njuter av • att få jobba i naturen • omedelbar respons av kunderna då man lyckas KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • oförutsägbara isförhållanden under vintersäsongen • fisketurismen påverkas kraftigt av den allmänna konjunkturen • kraftiga negativa förändringar i fiskbestånden Den största kundgruppen utgörs av företag. Den informationen behövs och jag ser det som min uppgift att förmedla den vidare. Salmia har nu fått en plats i ledningsgruppen för Naturresursinstitutets nya projekt som har som uppgift att undersöka skarvskador. Jag samarbetar även med Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakare. Ett av de största plussen med jobbet som fiskeguide är enligt Salmia att man får spendera arbetsdagarna ute i naturen.. Då Salmia lägger märke till bragder där allt inte står rätt till brukar han direkt på plats ringa den som satt ut redskapen. Om felet trots uppmaning inte korrigerats till nästa gång, omhändertas bragderna. För tillfället är Salmia engagerad i skarvfrågan. Salmia vill också påminna om att det är förbjudet att reservera fiskeplatser, det vill säga lägga ut flaggor utan redskap. – Det är mycket givande att delta i fiskeriområdesverksamheten och det har gett mig en mycket bredare insikt i fiskerihushållningen över lag. Salmia berättar att numera har de flesta spöfiskare sina tillstånd i skick. De som är aktiva fiskare känner igen hans båt på långt håll och liksom många andra fiskeövervakare, understryker Salmia att fiskeövervakning till stor del handlar om kundbetjäning. Numera har Salmia även en plats i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. – Det är många intressen som ska sammanjämkas och allt är inte så svart och vitt som det vid första anblick ter sig, öppnar Salmia upp sina tankegångar. I fisket med bragder blir utmärkningen av fiskeredskapen sakta men säkert bättre, men utmärkningen av ytnära redskap är fortfarande en utmaning för många, likaså kan kontaktuppgifterna vara bristfälliga. Fiskeriområdesengagemang ger djupare insikt I och med att Salmia är aktiv som både fiskeguide och fiskeövervakare föll det sig naturligt att börja gå på fiske(ri)områdets stämmor
• Som en målsättning i fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan är att skarvskadorna på fisket ska minska. TEXT & FOTO MALIN LÖNNROTH, CFF. • Fiskeriområdet har fyra fiskeövervakare som samarbetar med såväl intilliggande fiskeriområden och myndigheter vad kommer till övervakningen av fiskevattnen. Livias studeranden bekantade sig med kommersiellt nätfiske på Pernåviken vårvintern 2021. • I fiskeriområdets styrelse finns en bred representation av fiskerifältet; vattenägare, en fiskeguide och en kommersiell fiskare samt en person anknuten till fiskodling och personer med fritidsfiske som hobby. Både Salmia och Lindholm sitter i fiskeriområdets styrelse. • Till fiskeriområdet hör främst havsområden, men även några sjöar och nedre loppet av två åar. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 LOVISA SKÄRGÅRDS FISKERIOMRÅDE • Lovisa skärgårds fiskeriområdes totala areal är cirka 86 200 hektar, varav cirka 45 300 hektar är vatten. • Läs mer och bekanta dig med fiskeriområdets förslag till nyttjandeoch vårdplan på fiskeriområdets hemsida www.lovisaskargard.fi Fiskeguide Timo Salmia (på cykel) och kommersiella fiskare Mikael Lindholm (t.h)i samspråk med lärare Tero Saari från yrkesinstitutet Livia
I en liten del av programmen ingår också kontroll av kompensationsåtgärdernas, exempelvis fiskvägars, resultatmässighet. Antalsmässigt flest kontroller (40 %) gäller effekterna av torvproduktion, men det finns också många kontroller för effekterna av avloppsvattenreningsverk och vattenbyggnadsprojekt. Utgående från vår kvalitetsundersökning har målsättningen ändå inte nåtts och tidigare utvecklingsförslag har just inte alls överförts till praktiken. Situationen är besvärlig vad gäller rättsskyddet för både verksamhetsutövaren och de instanser som eventuellt lider men. Många av de vattenområden som ingår i kontrollprogrammen är kraftigt diffusbelastade, så en enskild punktbelastare, så som ett avloppsvattenreningsverk eller industrianläggnings effekt på fiskerihushållningen är ofta omöjlig att särskilja från övrig belastning. Med vissa enstaka undantag ger kontrollprogrammen inte pålitligt uppföljningsmaterial om eventuell påverkan på fiskerihushållningen. Uppskattningsvis används årligen 2–3 miljoner euro till kontrollprogrammen. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Kontrollprogram för fiske många brister och mycket att utveckla År 2020 fanns det cirka 380 kontrollprogram för fiske i Finland. Det finns mycket rum för förbättring. Kontrollprogrammen har nu utvärderats av Naturresursinstitutet. Kontrollprogrammen baserar sig antingen på vattenlagen eller miljöskyddslagen. I kontrollprogrammen är de vanligaste datainsamlingsmetoderna fiskerienkäter, elprovfiske och nätprovfiske. Man har tidigare försökt utveckla kontrollsystemet via en arbetsgrupp. Arbetsgruppen satte år 2005 som mål ett kontrollprogramsystem för fiskerihushållningen där man med hjälp av noggrann förhandsplanering och högklassig undersökning får till stånd tydligt dokumenterade resultat över olika projekts inverkan på fiskerihushållningen. Med några få undantag, ger programmen inte pålitlig information om vilka effekter verksamheten som kontrolleras har på fiskerihushållningen. Diffusbelastarna, så som jordoch skogsbruk, har ingen kontrollskyldighet, även om den diffusa belastningen kan vara en storleks. Torvproduktionen kommer att minska i framtiden, samtidigt som behovet att följa upp exempelvis gruvverksamhet kan öka. TEXT ANTTI LAPPALAINEN, TIMO RUOKONEN OCH TAPIO KESKINEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M ajoriteten av de kontrollprogram som genomförs har att göra med eventuella olägenheter som fiskerihushållningen utsätts för på grund av en viss verksamhet. Inbyggt systemfel En del av problemen som upprätthåller den dåliga situationen är inbyggda i kontrollsystemet. Mycket problem med kontrollprogrammen I undersökningen som genomfördes av Naturresursinstitutet (Luke) åren 2020–2021 gick man noggrannare igenom hundra kontrollprogram från runt om i Finland
Den dåliga situationen upprätthålls ändå i synnerhet av att de regionala fiskerimyndigheterna som godkänner kontrollprogrammen inte har resurser att kräva ordentlig kvalitet av uppföljningsprogrammen och -rapporterna. Endast betydande effekter kan skönjas på ett tillräckligt pålitligt sätt. De provfiskeresultat som samlas in är ofta så snäva att det utgående från dem är omöjligt att dra pålitliga slutsatser om eventuella effekter på fiskerihushållningen, eller avsaknad av effekter. I insamlandet av material saknas det yrkesmässiga greppet, där man skulle nyttja de moderna uträkningssystem som idag står till buds. Då är det vanligtvis svårt att få pålitligt material om verksamhetens effekter till en skälig kostnad. Problem uppstår också av att man vanligtvis inte förutsatt att det samlas in material från det anmodade recipientområdet på förhand, det vill säga innan verksamheten kör i gång. Den billigaste offerten vinner vanligtvis och kontrollen planeras och genomförs med blygsamma resurser. Delvis på grund av tidigare nämnda orsaker åläggs kontroll även i sådana situationer då bevisandet av en antagligen rätt så liten fiskeripåverkan skulle bli för dyrt i jämförelse med skadan, att det inte är skäligt att kräva tillräckliga resurser för kontrollen. En utveckling skulle förutsätta både beslut och efter det målmedveten verksamhet, där Elprovfiske är en av de undersökningsmetoder som används i kontrollprogrammen.. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 21 klass större än de kontrollskyldiga punktbelastarnas belastning på vattendraget i fråga. Många utvecklingsförslag För att utveckla kontrollprogrammen och hela systemet med kontrollprogram har vi gett konkreta utvecklingsförslag i samarbete med fiskerimyndigheterna och representanter för de konsulter som genomför kontrollprogrammen
I kraftigt belastade områden, så som huvudstadsregionen ger omfattande samkontrollprogram väldigt värdefull information till fiskeriområdet om bland annat fritidsfisket och fiskarnas fortplantningsområden. Uppgifter till fiskeriområdenas användning I förslagen fäste man även uppmärksamhet vid att den information som samlas in ska kunna användas även för uppföljning av fiskbestånden och fiskeriområdenas planeringsarbete, även om dessa inte direkt hör till kontrollprogrammens ursprungliga ändamål. I mindre belastade eller påverkade områden finns det inte uppföljningsprogram, eller de är betydI kontrollprogrammen kan man exempelvis undersöka mängden laxyngel.. Två rapporter har sammanställts och de finns gratis att ladda ner på Naturresursinstitutets hemsida. I sådana situationer kunde den kontrollskyldiga och fiskeriområdet samarbeta, så att exempelvis en fiskeenkät skulle utvidgas att gälla hela området, och man skulle få ekonomiska synergier. Det är väldigt varierande hur kontrollprogrammens material nyttjas i fiskeriområdena. Kanske kunde man över lag utveckla samarbetet till större helheter så att man följer upp fiskbestånden och fisket på ett sådant sätt att bägge parter får det mesta möjliga ut av den insamlade informationen och man undviker onödiga överlappningar. alla tidigare nämnda instanser är i en nyckelroll. Det är också ofta så att kontrollprogrammet bara omfattar en del av vattenområdet. Bland förslagen finns bland annat sätt hur man kan höja kvaliteten på uppföljningen, avsluta onödiga kontrollprogram och som ett alternativ att helt och hållet slopa kontrollprogrammen och övergå till ett system med kontrollavgifter. Den här undersökningen har gjorts med finansiering av Europeiska Havsoch fiskerifonden (EHFF) som en del av ett miljöprogram med målsättning att främja hållbart nyttjande och vård av fiskresurserna. I arbetet med fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner har det tydligt framkommit att det finns alldeles för lite lokal information om fisket och fiskbestånden. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 2 ligt mindre till sin omfattning
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Elias Rauhala på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. För det första att om delägarlaget är litet och det med skäligt besvär är möjligt att ta reda på delägarnas adresser och pengarna räcker till för att skicka kallelse per brev, ska delägarlaget sträva efter att i första hand sammankalla per brev. Sammankallandet kan huvudsakligen ske på två sätt: 1) genom brev till varje deltagare eller på något annat sätt bevisligen eller 2) kallelse till stämman kan delges så att stämman kungörs i en eller flera på orten allmänt spridda tidningar och att de delägare från någon annan kommun vilkas adress är känd underrättas genom brevkort. Därtill kan man också konstatera att det i regeringspropositionen finns inskrivet om att ”utreda adresser” vilket tyder på att delägarlaget har åtminstone en viss mån av skyldighet att utreda adresser. Det vill säga sammankalla via kungörelse i en eller flera på orten allmänt spridda tidningar och med brevkort till delägare på annan ort till vilka man har adress. Tingsrättens tolkning i ett fall var att ett delägarlag bestående av 100 delägare var stort. Så är fallet ändå inte. Som bekant för många sammankallas stämmorna i enlighet med lag om samfälligheter 11 §. Det här betyder att det sekundära sättet kan komma ifråga då de ovannämnda kriterierna uppfylls. NÄR KAN DELÄGARLAGET använda sig av det sekundära sättet. Enligt regeringspropositionen 22/1989 rd. MED VÅRENS ANKOMST vaknar många delägarlag till liv igen och det är dags för de stadgeenliga stämmorna. 6) är det ”huvudsakliga informationssättet” att skicka brev till varje deltagare eller på något annat sätt bevisligen. Det blir därmed upp att från fall till fall avväga 1) vad är oskäligt besvär 2) hur dyrt det i förhållande till delägarlagets ekonomi blir att skicka kallelser per brev. Enligt regeringspropositionen kan detta sätt komma i fråga då det är fråga om stora delägarlag där det kan vara oskäligt svårt att ta reda på allas adresser samt att det blir oskäligt dyrt att skicka kallelser. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Hur ska delägarstämman sammankallas?. DÅ MAN LÄSER lag om samfälligheter 11 § får man intrycket att de ifrågavarande sätten att sammankalla är alternativa och att man fritt kan välja mellan dem. VAD ÄR KONTENTAN AV DET HELA. Vi blir ofta kontaktade om detta med att sammankalla stämmor, så här kommer en repetition. NÄR FÖRORSAKAR DET DÅ oskäligt besvär att ta reda på adresser och när blir det oskäligt dyrt att skicka kallelser. Från det beslutet kan man ändå inte dra långtgående slutsatser. Om inte för detta år, så i god tid före man börjar förbereda stämmorna nästa år. (s. Det här betyder alltså att detta sätt i första hand ska väljas, om möjligt. Det här svarar lagen inte på den enda tolkningshjälp som ges är termen ”ett stort delägarlag”
Istället var det en 0,21 kilos och 30 centimeter lång stäm som nappade på bottenmetekroken som hade agnats med en mask. Den här nya rekordfisken var 89 centimeter lång. Rödingen är världens nordligaste insjöfisk. ”Vi får ofta stora rödingar från sjön, men riktigt så här stora ser man inte så ofta”, berättar Mannela. ”Vi lade inte genast märke till vår speciella fångst, men när vi började lösgöra fisken från näten såg vi den exceptionellt stora oxsimpan”, berättar Happo om händelseförloppet. 23-årig sarv Tomi Valkamaa från Mariehamn kan med skäl kalla sig på specialist på sarvmete. I nätet hade en stilig röding simmat in och fisken vägde hela 7,04 kilo. Förutom den rekordsarv på 1,244 kilo som han i augusti ifjol fick på metspö, fick han flera sarvar av samma storleksklass under fjolåret. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Fyra nya finska rekord Rekordfisknämnden har det senaste året godkänt fyra nya finska rekord. Forskare på rekordjakt Forskare får ibland i samband med sitt jobb spännande och stora fiskar. Rekordfisknämndens medlem, forskare Sami Vesala från Naturresursinstitutet, har åtagit sig uppdraget. De nya rekordfiskarna är röding 7,04 kilo, stäm 0,21 kilo, sarv 1,244 kilo och oxsimpa 16,0 centimeter. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING V id rekordfisknämndens möten i september och februari godkändes sammanlagt fyra nya finska rekordfiskar. Vid en noggrannare undersökning visare sig fisken vara 16 centimeter lång, vilket är nytt finskt rekord. Rödingen kan vara en obekant fisk för de som fiskar i södra delen av landet, men är en vanlig fisk i Lapplands fjällsjöar och bäckar. Han har låtit göra en trofé av den fina firren, som nu fått hedersplats på väggen. Man kommer också att försöka åldersbestämma rödingen. Kotola berättar att han många gånger försökt fiska stäm, men utan resultat. Vi blir med spänning och vänta på hur gammal fisken i fråga var. Istället för vimma en rekordfisk Jukka Kotola från Kuortane begav sig i maj ifjol till Kotka och Kymmene älv, över 400 kilometer hemifrån, för att han ville få en stor vimma på kroken. Kolla in listan över alla Finlands rekordfiskar och anvisningar för hur du själv ska gå till väga om du får en stor fisk: ahven.net > fiske > rekordfiskar. Då Markus Mannela från Enontekis i september ifjol vittjade sina nät på Kilpisjärvi, väntade en överraskning i nätet. Kotola är en hängiven fongare, det vill säga fiskbongare, och han åker aktivt runt på jakt efter stora firrar. Forskarna Jouni Kervinen och Lauri Happo från Kalaja vesitutkimus Oy gjorde forskningsfiske med en Baltic-nätserie utanför Helsingfors. Rekordsarven var 42 centimeter lång och hade en imponerande ålder på 23 år. Efter att jag fått de första fiskarna och insåg att de var stora sarvar, gick jag medvetet in för att försöka få fisk av rekordstorlek”, berättar Tomi. Världens nordligaste insjöfisk Av de nya rekorden var rödingen på 7,04 kilo en glad överraskning för rekordfisknämnden. ”Jag såg att det var stora fiskar i vattnet
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25 Röding 7,04 kg Kilpisjärvi 26.9.2021 M AR KU S M AN N EL A Oxsimpa 16,0 cm Helsingfors 17.8.2021 LA U RI H AP PO Sarv 1,244 kg Åland 21.8.2021 TO M I VA LK AM AA Stäm 0,21 kg Kymmene älv 13.5.2021 JU KK A KO TO LA
Av de som svarade på enkäten uppgav 37 % av männen att de fiskar, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 18 %. Däremot verkar män i arbetsför ålder göra annat än fiska. Siklöjsfångsterna har ökat från 0,7 miljoner kilo år 2018 till 2,63 miljoner kilo.. Den fångst som fås genom spöfiske hölls på samma nivå som år 2018. Ännu år 2000 uppgav 2 miljoner finländare att de fiskade på sin fritid. Fritidsfiskarnas totala fångst har vuxit från 22,26 miljoner kilo till 30,73 miljoner kilo. Sammanlagt uppger en fjärdedel av finländarna att de fiskar. Fritidsfiskestatistiken publiceras vartannat år. År 2020 ökade antalet kvinnor, pensionärer, unga och barn som fritidsfiskade. Om man gör en titt längre bak i statistiken kan man se att det skett en minskning i antal fiskare. De finländska fritidsfiskarna fiskade mest abborre, 11,4 miljoner kilo. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Naturresursinstitutet publicerade i april sin statistik över fritidsfisket 2020. Statistiken visar att deras antal är på nedgång. Även gäddfångsterna har ökat aningen, medan gösfångsterna minskat. Fiske med nät, katsor och ryssjor har ökat. TEXT & GRAFER TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING PINFÄRSK FRITIDSFISKESTATISTIK Det har skett stora förändringar i fångstmängder jämfört med statistiken 2018. Cirka 1,5 miljoner finländare har fisk som hobby. De senaste åren har den nedåtgående trenden brutits och antalet fritidsfiskare har legat kring 1,5 miljoner. Förändringen från år 2018 är betydande, för då fiskades 6,48 miljoner kilo. Statistiken omfattar mångsidigt information om fritidsfisket, mängden fiskare, deras åldersoch könsfördelning samt information om fångstmängderna
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 27 SI FF RO RN A ÄR PL O CK AD E U R N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE TS ST AT IS TI K Ö VE R FR IT ID SF IS KE T 20 20
Laxen kan återhämta sig från lekansträngningen och stanna kvar i vattendraget över vintern för att simma tillbaka till havet först på våren och kallas då vraklax. I fritidsfisket har man dagskvoter, den här sommaren ändras dessutom fritidsfiskets fiskeregler på grund av nya EU-bestämmelser. Laxen blir storvuxen och tack vare en hög fettprocent är den en mångsidig matfisk. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 10 fakta om lax TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO TAPIO GUSTAFSSON Laxen (Salmo salar) kan väl med rätta kallas kungen bland de finländska fiskarna. 2 Efter leken är laxen svag och har förlorat nästan 30 % av sin vikt. 9 Laxköttets röda färg beror på en karotenoid som heter astaxantin. Alla laxar från norra Östersjöns älvar blandas ihop i Östersjöns huvudbassäng, men det händer mycket sällan att laxen vandrar ut genom de danska sunden. Insjölaxen förekommer i Finland som vild endast i Vuoksen vattenområde, där den blev kvar efter förra istiden och därpå följande landhöjning. 10 FAKTA 1 Laxens utseende ändras radikalt då leken närmar sig: silverglansen försvinner, huden blir grågrön, brungul eller nästan helt svart och antalet fläckar ökar. I norr räcker älvyngelfasen till och med 5–6 år, i söder endast ett eller två år. 10 Insjölaxen som lever i våra inlandsvatten är en ekologisk ras av lax. 8 Det finns publicerade berättelser om finländarnas laxfiske så långt tillbaka som 1300-talet. 6 Laxen känner igen sin hemälv redan på långt avstånd. Fisken kan inte själv producera ämnet, utan det finns i alger (och räkor) och laxen får i sig ämnet via födan. På den tiden fiskades laxen främst i älvarna och havsfisket var obetydligt. Laxen är en kvoterad art och fisket till havs är noga reglerat. Därtill styrs laxens vandring av jordens magnetfält, vattenströmningarna, vattnets smak och lukt samt temperaturskillnader. 7 Till skillnad från många andra fiskar växer laxhonan långsammare än hanen, och de största laxarna är vanligtvis hanar. Se intilliggande bild för mer information. Man har påträffat märkta laxar från dessa älvar vid Grönlands kust. 3 De mörka älvynglen utvecklas till ljusa vandringsyngel, smolt, som liknar vuxna laxar. 4 Laxens vandring kan sträcka sig tusentals kilometer från hemälven. 5 Tana lax och Neidenälvens lax vandrar betydligt längre än Östersjölaxen. I navigeringen tar laxen hjälp av solens position på himlen. Hanlaxens buk kan bli rödskiftande och underkäken växer ut i en stor krok. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.fishinginfinland.fi www.luke.fi
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29 H EI DI M O IS IO
Fiskeområdet gjorde under åren flera initiativ till att en fiskväg skulle byggas vid Pirttikoski, men ärendet framskred inte. Då hade ärendet fått luft under vingarna av att Kaitfors fiskväg i Nedervetil i mellersta loppet av Perho å hade fått en fiskväg. Pirttikoski ligger i Kaustby. Det här är en långvarig dröm man jobbat för i fiskeriområdet. D et händer och sker i Mellersta Österbottens fiskeriområde och Perho å. Mika Yli-Soini, ordförande för Kaustby fiskelag berättar att Perho ås fiskeriekonomiska betydelse på lokal nivå är mycket stor. Då man har elfiskat i källflödena TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING BILD EERO MÄENPÄÄ. Kaitfors i Nedervetil har redan tidigare fått en fiskväg. Mellersta Österbottens fiskerihushållningscentrals verksamhetsledare Eero Hakala berättar att arbetsgruppen har som målsättning att planera och välja ut det lämpligaste alternativet för att restaurera Pirttikoski. Fiskeområdet tog initiativ redan år 2005 Det är inte första gången det är på tapeten att man ska återställa vandringsfiskarnas naturliga livscykel i området. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Pirttikoski i Perho å ska restaureras I Perhå å planeras nu för en restaurering av Pirttikoski. En planeringsgrupp har grundats för att planera en restaurering av Pirttikoski, där man bland annat vill riva kraftverksdammen och rekonstruera forsen. Om projektet genomförs skulle havsöringen komma åt att vandra upp ända i källflödena för att leka. Kraftverket hann också byta ägare två gånger. “Avsikten är att nyttja källflödena så bra som möjligt. Man har gjort flera restaureringar i ån, och i källflödena finns flera restaurerade eller i naturligt tillstånd bevarade lekområden. “I slutet av 2020 inledde myndigheterna och kraftverkets nuvarande ägare diskussioner om att lösa frågan med en fiskväg. Hakala berättar att det dåvarande Perho fiskeområde redan år 2005 tog initiativ till att det skulle byggas en fiskväg vid Pirttikoski kraftverk. I Perho ås biflöde, Näätinkioja, inleddes nyligen restaureringar där man går igenom alla potentiella lekoch yngelområden. På bordet lades också alternativet om att riva dammen och rekonstruera forsen fram” berättar Hakala. Av Perho ås öringstam är en stor del av Lestijokistammen, en hotad stam, vilket höjer åns betydelse ytterligare. Nuförtiden kommer havsöringen åt att vandra upp ända till Pirttikoski damm. Öringen är av Lestijokistammen Perho ås huvudfåra är så gott som helt restaurerad och återuppbyggd i slutet av 1990-talet. Pirttikoski kraftverk ligger helt i centrum av Kaustby och vattnen ägs av Kaustby fiskelag
“Nu ser vi över alternativen hur vi ska gå vidare och hur omfattande plan vi börjar göra upp. PERHO Å Perho å som ligger i Mellersta Österbotten och rinner ut i havet vid Karleby är ett mångsidigt fiskeobjekt. Regionalt samarbete i nyckelställning Både Hakala och Yli-Soini lyfter fram att samarbetet med områdets invånare och representanter är i nyckelställning då man fortsätter med planeringen. ”Bland de fiskare som inspekterades fanns det brister i fisketillstånden eller fiskevårdsavgifterna hos 5,7 procent” har man hittat lokala öringar födda i naturen” förklarar Yli-Soini. Perho å var i tiderna en av Finlands viktigaste vattendrag för nejonögon. Vattenståndsfluktuationerna var det som oroade lokalinvånarna mest”, konstaterar Hakala som sitter med i planeringsgruppen. I åns mellersta och nedre delar har ismetet under vintern blivit populärt och man kan få stora gäddor och gösar som byte. Att kraftverket är beläget i centrum av Kaustby inverkar också på planeringen. SH U TT ER ST O CK. Arter som påträffas här är bland annat öring, vandringssik, nejonöga, abborre, gädda, lake och många slags mörtfiskar. Kaustby fiskelag bjöd i december in lokalinvånare för att höra deras åsikter om Pirttikoski damm. Man måste göra upp noggranna planer över vattenståndsfluktuationer, i synnerhet hur vattnet beter sig under översvämningstider. “Det är ytterst viktigt den havsöring som vandrar upp i ån skulle ha möjlighet att komma förbi Pirttikoski och upp i biflödena och leka”, konstaterar Yli-Soini. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 31 Andel personer som betalat fiskevårdsavgiften av hela befolkningen enligt landskap. Vid Pirttikoski kraftverk tar havsöringens väg upp i Perho å för tillfället slut
Läs mer om delägarlag: Ahven.net > delägarlag TEXT NYLANDS FISKARFÖRBUND FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Som en delägare i ett vattenområde har man en bred rätt till att nyttja området, bland annat rätten till fiske och att delta i beslutsfattande kring vattenområdet. Under våren och början av sommaren 2022 kommer den första delen av projektet att genomföras. De samfällda vattnen förvaltas av totalt 20 000 delägarlag i Finland. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Nylands Fiskarförbunds GROWTH projekt Nylands Fiskarförbund vill genom sitt nya projekt GROWTH etablera en kontaktyta till både nya och gamla vattenägare för att lättare kunna ge ut information. Det är en av orsakerna varför vi genom vårt projekt vill lyfta fram dessa frågor. Delägarlaget ska ordna sitt fiske i enlighet med fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan. Projektet kommer att sträva efter att nå ut till och informera både privata vattenägare och delägarlag om vad som är möjligt att göra som ägare eller delägare av vattenområden. N ylands Fiskarförbund förnyar sin strategi. En informationskampanj för vattenägare Det finns totalt över en miljon finländare som är vattenägare eller som berörs av olika former av vattenägande. Projektet är finansierat av den Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF). De slutgiltiga målen är att producera och sprida information för att aktivera vattenägare, återuppliva befintliga delägarlag, att rådgiva okonstituerade delägarlag eller till och med hjälpa till med att konstituera delägarlag som inte har en regelbunden verksamhet. De samfällda vattnen förvaltas av totalt 20 000 delägarlag i Finland. Som ett led i detta genomför förbundet en strukturomvandling. För att uppnå målen med projektet kommer vi att leta upp och nå ut till både privata vattenägare och till delägarlag. Genom projektet har vi anställt en projektassistent på deltid under perioden 1.3.2022 31.7.2022 som tillsammans med verksamhetsledaren kommer att dra en informationskampanj för vattenägare och delägarlag. Under denna övergångsperiod har vi sökt bidrag för att kunna genomföra olika delprojekt. Att aktivera och informera unga vattenägare är ett viktigt delmål i projektetet. I dagens uppskruvade tempo och konstant uppkopplade värld och vardag kan man spekulera att det kanske inte finns samma vilja av fler förtroendeuppdrag eller samma behov av gemenskapen i ett delägarlag. Det finns flera fall där vattenägaren inte vet om vad det innebär att vara vattenägare, och ibland kan det hända att vattenägare inte överhuvudtaget vet om att de äger vatten eller är delEN MILJON VATTENÄGARE Det finns totalt över en miljon finländare som är vattenägare eller som berörs av olika former av vattenägande. Intresset för delägarlagen och delägarlagsaktivitet har minskat på senaste år
Den vägen kan vi också få mera information om vattenägarna i trakterna. lyfta fram uppgifter om hur man kan konstituera sig och hur områdena förvaltas. Om du blev intresserad av att höra mera, kontakta fiskarförbundet per e-post info@nyfisk.net eller ring på numret 040-354 2317.. Intresset för delägarlagen och delägarlagens aktivitet har minskat på senaste åren. För att ta reda på om man har en del i ett samfällt vattenområde kan man kontrollera fastighetsregisterutdraget. Eftersom vattenområden i Finland delvis ägs av privatpersoner och delägarlag och information om det inte alltid är så lättillgänglig så satsar vi på att t.ex. Delägarlagens funktion är ändå minst lika viktig nu som förr och eftersom delägarlagen förvaltar en stor del av våra vatten är det ytterst viktigt att vi fortfarande har aktiva och fungerande delägarlag. För att ett delägarlag ska kunna bli konstituerat måste de ha en godkänd verksamhet och fastställda stadgar av regionförvaltningsverket (med undantag för Åland), samt ha en styrelse som håller regelbundna möten. Informationen sprids via informationskampanjer i tidningar, på sociala medier så som Facebook, eller via informationstillfällen. Alla är inte medvetna om att de är vattenägare. Vid generationsskiften och försäljning av fastigheter får de samfällda vattenområdena nya ägare. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 33 ägare av vattenområden. Att aktivera och informera unga vattenägare är ytterligare ett delmål i GROWTH projektetet för att få med nya människor i delägarlagen. Tyvärr är det ofta fallet att då de äldre medlemmarna har börjat försvinna, ersätts de inte av nya aktiva personer i delägarlagen. Det kan vara nyttigt att förstå att de statligt ägda vattenområdena kallas allmänna vatten och områden som ägs av delägarlag kallas samfällda vatten och att den största delen av vattenområdena i Finland är samfällda vatten och är i gemensam ägo. Upprätthållande av redan existerande delägarlag I en del av delägarlagen börjar även medlemmarna i delägarlagen bli så ålderstigna att de inte kan delta aktivt i delägarlagen längre. På det sättet försöker vi etablera en kontaktyta till både nya och gamla vattenägare för att lättare kunna ge ut information. Fastighetsförmedlingen kan räknas som en viktigt länk till att få nya vattenägare medvetna och informerade om vattenägandets ansvar och förmåner. Tanken är även att vi träffar eller tar kontakt med enskilda delägarlag för att få feedback på vad som fungerar och vad som inte fungerar i delägarlagen. De samfällda vattnen ägs av dem, som enligt registerutdraget har en del i ett namngivet område. För att utveckla informationsflödet och för att nå ut till dessa potentiella nya vattenägare har vi därför tänkt informera och samarbeta med fastighetsförmedlare. Fastighetsförmedlarna ger inte alltid tillräckligt med information om vad det innebär att vara vattenägare. Som en delägare i ett vattenområde har man en bred rätt till att nyttja området, bland annat rätten till fiske och att delta i beslutsfattande kring vattenområdet. Vattenområdet överförs ofta i samband med fastighetsköp, till exempel vid ett köp av en sommarstuga. Delägarlagen viktiga för förvaltning Delägarlagen är viktiga för för förvaltningen av vattenområden. Information om vad delägarlag består av, vad delägarlagen gör, samt hur man konstituerar ett delägarlag är även viktig information för nya vattenägare. Delägarlagen kan vara konstituerade eller icke konstituerade
Petri Päivärinta (t.h.) berättar att även Södra Finlands Havsfiskarförbund firar jämna år i år, då förbundet fyller 90 år.. samtidigt som kläckeriet fyller 70 år. Risto Muranen (t.v.) har fungerat som kläckeriets skötare i 40 år. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Många orsaker till fest för Södra Finlands Havsfiskarförbund i år
En del av sikarna planteras ut som nykläckta. För det mesta fungerar allt som det ska, men visst har Muranen varit med om nära ögat upplevelser, exempelvis när strömmen av en orsak eller annan slagits ut. På den tiden var gäddan en av de viktigaste fångstfiskarna för yrkesfisket. När fiskynglen slutligen kläcks beror helt på vattentemperaturen. Även Risto Muranen som ansvarar för kläckeriets dagliga rutiner firar jubileum i år. Han har skött om kläckeriet i 40 år. Petri Päivärinta, verksamhetsledare vid förbundet, berättar att man ursprungligen kläckte gädda i kläckeriet. Moderfisken testas för sjukdomar för att garantera att inga virus och bakteriesjukdomar flyttas från havsområdet inlands. En del av rommen transporteras i början av året vidare till inlandet för vidareodling i naturnäringsdammar. Inne i romkornen kan man nu se fiskynglets ögon lysa klara. Då den befruktade rommen kommer till anläggningen är den vackert gulfärgad för att under vinterns lopp ändra färg till smutsbrun. Efter årsskiftet går rommen in i det så kallade ögonpunktsstadiet. Han har i 40 års tid sett till att sikynglen får bästa möjliga start på livet. Kläckeriet grundades år 1952. Muranen vet vad han pratar om. Sik istället för gädda Med åren har gäddans betydelse som fångstfisk minskat och de senaste 20–30 åren har man främst kläckt sik i anläggningen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35 glasen och hålla rommen syresatt. Säsongen i kläckeriet inleds i oktober efter att fisken mjölkats och den befruktade rommen hämtas till kläckeriet och placeras i de genomskinliga kläckningsglasen. TEXT OCH FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Kläckeriet tar sitt vatten direkt från dammen ovanför kraftverket och vattnet strömmar in i kläckeriet av egen kraft, för att sedan cirkulera genom I Vederlax, vid Kantturankoski kraftverk, finns ett litet fiskkläckeri. Jubileum vid Kantturankoski kläckeri D et är dagen före valborgsmässoafton och det ät rätt så lugnt i kläckeriet vid Kantturankoski kraftverk i Vederlax. Det är fråga om vandringssik som infångas från Kymmene älv. Sik både som nykläckt och för fortsatt odling Eftersom vattnet till kläckeriet tas uppströms, ovanför dammen och man inte är i kontakt med havet, är kläckeriet en så kallad karantänsanläggning med rätt att leverera rom och fisk inlands. Muranen berättar att han dagligen kontrollerar att allt fungerar som det ska vid kläckeriet. Ett bra år producerar kläckeriet cirka tre miljoner vandringssikyngel. I år har vi en sen vår och Muranen uppskattar att så här några dagar före första maj, har endast cirka 10 procent av ynglen kläckts. – Kläckningen av sikyngel verkar ske cirka 1,5 veckor senare än normalt. Kläckeriet är byggt 1952 och fyller därmed 70 år i år. Kläckningen är helt beroende av vattentemperaturen, berättar Risto Muranen som ansvarar för att sköta om det lilla kläckeriet som fungerar i samband med kraftverket i Kantturankoski. Om det är en varm vår kan kläckningssäsongen vara över på mindre än en vecka, i år ser säsongen ut att dra ut på tiden. Samtidigt fungerade kläckeriet som undervisningsoch demonstrationskläckeri för havsfiskeskolan belägen i Vederlax. Från naturnäringsdammarna kommer sikynglen tillbaka till Kotka-Fredrikshamntrakten för utsättning nästa år. Är det rejält med minusgrader ute gäller det att snabbt få problemen åtgärdade för att rommen inte ska frysa och fiskbörjanen dö. Kläckeriet drivs av Södra Finlands Havsfiskarförbund. Även själva kläckeriet firar jubileum och fyller 70 år i år
Dessa 7–10 millimeter långa yngel klarar sig ännu några dagar med hjälp av näringen i sin gulesäck, men sedan måste de börja få tag på föda i älven på egen hand. Beroende av hur väl fisket efter moderfisk lyckas, klarar man av att i kläckeriet producera över 3 miljoner sikyngel. För transporten placeras sikynglen i så kallade syrepåsar. Efter en stund är det dags att sticka hål på påsen och ge ynglen friheten. – Det är ett faktum att det inte finns lika mycket sik i naturen mer. Här ska de få ett nytt hem. 50 000 sikyngel håvas in och läggs tillsammans med vatten och syre i en stor påse, som i mina ögon nästan ser ut som en stor simblåsa. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Exempelvis i Kotka och Fredrikshamn finns några rätt så stora sikålägganden. Nykläckta sikyngel simmar vidare i Summa älv Idag ska jag få följa med och leverera en sats nykläckta sikyngel som Summankylä delägarlag beställt. Som namnet säger, vandrar vandringssiken upp i vattendragen för att leka, till skillnad för den så kallade skärgårdssiken som leker stationärt ute i skärgården. Risto Muranen håvar in de små nykläckta sikynglen som ska transporteras vidare till Summa älv. Även deras medelstorlek har minskat, vet Päivärinta berätta. Även om massiva insatser har gjorts och kontinuerligt görs för att förbättra situationen i form av restaureringar, byggandet av fiskvägar eller borttagande av dammar kommer det ännu att ta länge innan vi kan förvänta oss resultat. Vi och ynglen tas emot av Petri Seppälä från delägarlaget. Päivärinta berättar att man räknar med att några procent av ynglen fås tillbaka i form av fångster i fiskarnas bragder. Tyvärr är vandringssiken i Finska viken så gott som helt beroende av utsättningar. Sätter man ut sikarna som större har man räknat att tusen fiskar ger cirka 200 kilo fångst. Summankylä delägarlag har beställt sikyngel och Petri Seppälä (i orange rock) tar emot ynglen som strax ska utplanteras i Summa älv.. 50 000 sikyngel väller ut ur påsen. I kläckningsglasen ryms 200 liter rom, i år fick vi tyvärr inte ihop så mycket, berättar Päivärinta. Som yngel äter vandringssiken plankton. Överlag har vandringssikutsättningarna i Finska viken gett bra resultat och de är viktiga för sikfångsterna. Varför utsättningar. Det går ändå inte att förneka att sikarna har det tufft nu med bland annat varma somrar som ställt till besvär i naturnäringsdammarna, men naturligtvis även återspeglar sig i sikbestånden i stort, en kallvattensfisk som den är. Man kan fråga sig varför dessa omfattande utsättningar görs. Efter en kort bilresa har sikynglen kommit fram till sin slutdestination, Summa älv. På grund av utbyggnaden och uppdämningen av våra vattendrag har vandringssiken numera få möjligheter till naturlek. Syrepåsen läggs i strandvattnet för temperaturutjämning. Det säger sig kanske självt att när ynglen är så här små är svinnet rätt så stort
Aro var född den 7.6.1947 i Kuusankoski. Då pensionerades Aro från sin tjänst som chef för enheten för näringslivsfiske vid Jordoch skogsbruksministeriet. FISKERIRÅD MARKKU ARO var en mångsidig och sakkunnig tjänsteman inom fiskerinäringen som alltid letade efter olika infallsvinklar i olika frågor. Vid ministeriet inledde han sin karriär som extra inspektör. Då det begav sig fick Aro sitt utnämningsbrev av republikens president Urho Kekkonen. Markku Myllylä Fiskeriråd Markku Aro har dött. Aro deltog även aktivt i internationella fiskeforum. Fiskerirådet Aro gjorde en lång karriär vid Jordoch skogsbruksministeriet som fiskeritjänsteman. Under en kort tid, 1985–1987, fungerade han som verksamhetsledare vid Centralförbundet för Fiskerihushållning, för att sedan återgå till ministeriet som byråchef. TILL FISKERIRÅD AROS hobbyn hörde politik och hästsport. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 FISKERITJÄNSTEMANNEN, FILOSOFIE MAGISTERN och fiskerirådet Markku Aro dog hemma i Helsingfors den 15.3.2022, 74 år gammal. Under sina år vid ministeriet betjänade han 25 olika regeringar och 17 olika jordoch skogsbruksministrar. Senare handledde han nya EU-medlemsländer i ordförandeuppgifter. Arbetet i Östersjöns internationella fiskekommission (IBSFC) var mycket betydande. Fiskeriråd Aro deltog mycket aktivt i Finlands EU-medlemskapsförhandlingar som en nyckelperson för fiskerihushållningen. Karriären inom fiskesektorn inleddes den 8.8.1973 och fortgick i 40 år ända fram till den 1.9.2013. Aro var ofta på plats i Bryssel, både vid kommissionen och framför allt vid Finlands ständiga representation
38 • Fiskeritidskrift för Finland 2 PERSONNYTT LARS FINNBÄCK TILL NYLANDS Lars Finnbäck började jobba som projektassistent vid Nylands Fiskarförund i mars 2022. Till Hannus hobbyn hörde förutom fiske även skogsvandringar, svampplockning och att läsa. De senaste åren har han jobbat i ett restaurangkök som kock. Rickard är studentmerkonom till utbildning och han har jobbat på en bokföringsbyrå tills han beslöt att skola om sig till kock. Också barnbarnen var mycket viktiga för Hannu. Han var född i Helsingfors den 1.7.1950. För den yngre generationen blev han bekant som professor i fiskerivetenskap vid Helsingfors universitet, ett jobb han inledde år 1995. Åboland och skärgården är bekant för honom, då han som barn med båt besökt många ställen.. Finnbäck har en magistersexamen i miljöoch marinbiologi och har tidigare jobbat på Husö biologiska station med olika projekt: provfiske i sjöar med översiktsnät, provfiske på stränder med strandnot, samt framtagande av förslag för Ålands makrofytövervakning. Den äldre generationen kommer ihåg Hannu som specialforskare vid Viltoch fiskeriforskningsinstitutet från år 1973 framåt. Han kommer att jobba med förbundets nya GROWTH projekt som kommer att pågå under våren och sommaren 2022. Därtill har han bland annat fungerat som ordförande för Finlands rekordfisknämnd, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation samt Helsingfors-Esbo fiskeriområde. Hannu var också en välkänd förespråkare för hållbart fiske. Förbundet är bekant sedan tidigare för Rickard, där han i sin ungdom jobbade på Harvestern med att skörda undervattenväxtlighet i Pargas sötvattenbassäng. På fritiden spenderar Finnbäck gärna tid ute i naturen, både i skogen och i skärgården och under sommaren är både metspö och svirvelspö i flitig användning. Han hade också en tid en egen firma där han jobbade med att ta bort vass och undervattenväxtlighet från folks stränder i Åboland samt i sötvattenbassängen. Den stora publiken känner igen Hannu Lehtonen som författare till otaliga artiklar och böcker om fisk och fiske. Tidigare har han även gjort praktik för Föreningen vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. RICKARD JÄRVINEN TILL ÅBOLANDS Rickard Järvinen började den 16.3 som kanslisekreterare på Åbolands Fiskarförbund. Hannu Lehtonens expertis inom fiskerihushållningen uppskattades även utanför forskningen. PROFESSOR HANNU LEHTONEN HAR DÖTT Hannu Lehtonen, professor i fiskerivetenskap dog i Helsingfors den 18.3.2022, 71 år gammal. Han forskade bland annat i Östersjöns sikbestånd
Projektet hänger samman med den nya lagen om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Elias Rauhala REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2022 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2022 Nr Material Utkommer 1 28.1 25.2 2 22.4 20.5 3 19.8 16.9 4 11.11 9.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2022 I NÄSTA NUMMER Nr 3/2022 utkommer 16.9 Naturresursinstitutet har inlett ett nytt projekt för att utreda skarvskador. Läs mer i nästa nummer av Fiskeritidskrift! TA PI O G U ST AF SS O N , CF F
Pris 2,00 € / st. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Skicka en hälsning Beställ nu! Våra förnyade vykort i A4-storlek finns nu att beställa på ahven.net! Artnamnen på finska och svenska för fiskarna, på de övriga korten finns även det vetenskapliga namnet med. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel