Foto: Pekka Tuuri. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Puckellaxen sprider sig 16 Främmande fiskar i våra vatten 20 Fisket minskar och förändras 24 Havsörnen gillar gädda 26 Så här hanterar och avlivar du fisk och kräftor 30 Esa Lehtonen – fiskevattnens Oppfinnar-Jocke 34 Fiskfjäll – skydd och skönhet 5 Ledaren 6 Notiser 15 10 fakta om fisk 19 Fisk och fiske i siffror 29 Lagspalten 16 30 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Puckellaxen har invaderat vattendragen i norr. Läs mer på sidan 10. Vad kommer år 2023 att medföra
55 arter per kortlek. Artnamnen på finska, svenska och engelska samt det vetenskapliga namnet. Beställ nu! ahven.net Våra populära spelkort har förnyats. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Till sommarens spel! Pris 6,40 € Nyhet! CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
För att nå målsättningarna har arbetsgruppen listat 21 åtgärder. Tanken är att programmet ska börja tillämpas från och med början av nästa år. En del av åtgärderna får säkert ett brett stöd från fältet, så som utvecklandet av elektroniska tjänster för fisketurismföretagarna samt möjligheten att använda motionsoch kultursedlar för att köpa fisketurismtjänster. Behovet av de åtgärder som förutsätter att lag om fiske ändras kommer högst troligen att splittra leden, precis som tidigare. Arbetsgruppens förslag har färdigställts och överlämnats till Jordoch skogsbruksministeriet. Jordoch skogsbruksministeriet har för det här året beviljat oss ett anslag för att planera en förnyelse av portalen. Det finns med andra ord gott om uppgifter för alla aktörer inom fiskerihushållningen. Målsättningen är bland annat att beakta olika kundgrupper och hållbarhetsaspekter bättre än nu. Den förutspådda årstillväxten beräknas ligga på 12,5 procent och motiveras med ett ökat intresse för naturturism. Programmet är på remiss fram till halva maj. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Europas högsklassigaste fisketjänster finns i Finland RUBRIKEN ÄR en del av visionen för utvecklingsprogrammet för Finlands fisketurism 2023–2033. ENLIGT PROGRAMMET behöver man för utvecklandet av Finlands fisketurism förutom resurser och ökat kunnande, även satsningar på marknadsföring, förtydliganden i tillståndspraxis samt samarbete med övriga turismföretagare. Frågan lyder nu om vi i Finland klarar av att svara på efterfrågan och ta del av tillväxten?”. Sidorna bygger på material som i tiderna utarbetats för Centralen för turistfrämjande. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Den internationella marknaden för fisketurism förväntas växa i exceptionell fart. I Finland finns säkerligen möjlighet att vad kommer till naturen ta del av en del av denna tillväxt, men frågan lyder om vi klarar av det. CENTRALFÖRBUNDET HAR under de senaste tio åren upprätthållit Finlands mest omfattande fisketurismportal fishinginfinland.fi. DEN INTERNATIONELLA fisketurismmarknaden förväntas växa i exceptionell fart de kommande tio åren
Som våtmark definieras alla vattenområden, strandängar och myrar samt torvmarker där vattenfåglar kan vistas, flytta eller häcka. Vinnaren kommer att belönas med fina priser! SH U TT ER ST O CK TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Bly är en tungmetall som är giftig för människor och miljö. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER ANVÄNDNING AV BLYHAGEL FÖRBJUDS PÅ VÅTMARKER Blyhagel får inte användas vid jakt på våtmarker eller deras skyddszoner efter 15.2.2023. En utvidgning av förbudet mot användning av bly till ammunition i andra sammanhang samt fiskeutrustning bereds inom Europeiska kemikalieverket. Centralförbundet för Fiskerihushållning vill uppmärksamma fiskeövervakningen och utlyser en tävling för att hitta Finlands bästa fiskeövervakare. Är du årets fiskeövervakare. Förbudet grundar sig på begränsningen av blyhagel som EU-kommissionen godkände i januari 2021 och som träder i kraft i hela EU-området. Förbudet gäller inte hagel vars blyhalt understiger 1 procent. Syftet med förbudet är att minska de risker för miljön och människors hälsa som orsakas av blyhagel som skjuts på våtmarker. Tävlingen börjar den 1.6, så håll utkik på våra nätsidor ahven.net samt våra sociala media -kanaler. Är du årets fiskeövervakare. Eller känner du någon som borde utses till årets fiskeövervakare. ECHA har berett ett förslag om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av bly i hagel, kulor och fiskeutrustning. En 100 meter bred skyddszon börjar i ytterkanten av våtmarken. Europeiska kommissionen bad Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) bedöma om det finns behov av en ytterligare utvidgning av regleringen kring bly och blyföreningar för att förbättra hälsooch miljöskyddet
Kransalgerna är också viktiga för att binda sediment. Men de flesta avloppsbrunnar har ingen filtrering utan vattnet åker bara rakt ut i närmaste vattendrag med skräp och allt”, berättar Håll Skärgården Ren rf:s programchef Julia Jännäri. I Finland är cigarettfimpar, plastskräp såsom matoch godisomslag samt pappskräp de vanligaste skräptyperna som talkodeltagarna rapporterar in till Håll Skärgården Ren rf:s strandstädningsprogram Snygg Beach. Övergödningen påverkar kransalgerna som är viktiga för många fiskar som söker föda och skydd. Bland kransalgerna var det speciellt rödsträfse (Chara tomentosa) som har minskat drastiskt. I samband med de talkon som ordnats under de här åren har det rapporterats in mer än 730 000 skräp, som plockats upp och nu inte längre förorenar Finlands vatten. Ofta tror man till exempel att det är säkert att slänga en cigarettfimp eller ett godispapper i gatubrunnen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER 10 Håll Skärgården Ren rf:s talkoprogram för strandstädning, Snygg Beach, inledde i år sitt tionde verksamhetsår. ”De skräptyper som det hittas mest av är alla relaterade till människornas fritidsaktiviteter och det är tacksamt att man med hjälp av information och miljöfostran kan få mängderna att minska. Rapporteringen ger oss viktig information om nedskräpningsläget på Finlands stränder och på så sätt kan vi förhindra nedskräpningen redan i ett tidigt skede. Tack vare Snygg Beach har vi redan fått in skräpdata för tio år. Kransalger har visat sig vara viktiga som uppväxtmiljöer för fisk som söker efter skydd och föda bland kransalgerna. Talkodeltagarna ombeds rapportera in det skräp de samlat in med hjälp av den kostnadsfria Snygg Beach-appen. I år är tanken att samla ihop Finlands största talkogäng – på både havsoch insjöstränderna. Trådalger i Husöviken sommaren 2022.. TO N Y CE DE RB ER G HAVSVIKARNA PÅ ÅLAND MER ÖVERGÖDDA IDAG ÄN FÖR 20 ÅR SEDAN Övergödningen i åländska havsvikar har ökat de senaste tjugo åren visar en studie gjord vid Åbo Akademis biologiska station på Husö, Finström, Åland. Ett annat fenomen vi observerat under senare år är att mängden trådalger ökat tydligt på ställen där de inte tidigare funnits i så stor utsträckning
I år kommer man ändå att till norra Finland kunna anställa bara tre övervakare, i stället för åtta. Boken Kalannahan jäljillä är en omfattande handbok i hur man bearbetar fiskskinn. Maj är fiskmånad Pro Fisk rf. Boken finns till salu i Centralförbundets nätbutik som du hittar på adressen www.ahven.net. Hur du än tillreder din fisk utomhus smakar maten alltid bäst! Följ sidan Parasta evästä på Facebook eller Instagram och låt dig inspireras! PR O FI SK. Att man hamnar minska på säsongsövervakningen beror på ökade kostnader. Eller varför inte över öppen eld. Centralförbundet för Fiskerihushållning har understött utarbetandet av boken med information om olika fiskarter och illustrationer. har utnämnt maj till fiskmånad. Finansieringsanslagen ligger på samma nivå som tidigare år, men de allmänna kostnaderna samt olika systemkostnader har ökat eller blivit dyrare än planerat. Maj är fiskmånad för att utbudet av naturfisk är som störst och mångsidigast i maj. FORSTSTYRELSEN MINSKAR PÅ MÄNGDEN ÖVERVAKARE Forststyrelsen anställer årligen säsongsjobbare för att övervaka jakt och fiske under sommar och höst. Den annalkande sommaren inspirerar till att kocka utomhus: på terrassen, gården, stugan, i vindskyddet eller båten. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER NY BOK OM FISKSKINN OCH GARVNING Visste du att man av fisk förutom mat även kan göra hållbart, vackert och luktfritt skinn
Det mest anmärkningsvärda är ändå att strömmingen helt saknades i fiskfångsten. Huruvida detta är ett bestående fenomen eller inte återstår att se, säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station. Detta avspeglades även i gösarnas föda. Finlands vatten och fiskbestånd ger god potential för utveckling av fisketurismen. Anvisningar gällande detta finns också på ahven.net/delagarlag Vi vill samtidigt passa på att påminna om att vi på Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp modellstadgar, som det lönar sig att använda som botten och efterfölja då man uppdaterar sitt delägarlags stadgar. I detta provfiske var ändå alla de grova gösarna som fångades, det vill säga gösar över 40 cm, större än den största gösen som fångades 2011. I studien kunde man se att andelen könsmogna gösar i den nordvästra innerskärgården på Åland har minskat. – Andelen könsmogna gösar har halverats sedan 2011. Vad gäller fisksamhället generellt hade andelen karpfiskar ökat en aning sedan 2011. Den arbetsgrupp som har haft till uppgift att utarbeta ett program för utveckling av fisketurismen överlämnade programmet till jordoch skogsbruksminister Antti Kurvinen den 30 mars 2023. Till regionförvaltningsverkets delägarlagssidor hittar du enklast genom att skriva in regionförvaltningsverket + delägarlag i googles sökmotor. Inom fisketurismbranschen i Finland finns 511 företag med en sysselsättande effekt på 935 årsverken. Här tar man ställning till bland annat delägarlagets bankärenden. Den största gösen 2011 var 47 cm lång medan de två största gösarna 2022 var över 73 centimeter långa. Utvecklingsprogrammet innehåller förslag till åtgärder för utveckling av tjänsterna och affärsverksamheten, försäljningen och marknadsföringen samt verksamhetsmiljön, och är på remiss fram till halva maj. STRÖMMINGEN SAKNAS OCH KÖNSMOGEN GÖS HAR MINSKAT En rapport från Åbo Akademis biologiska forskningsstation på Husö, Åland, visar att andelen könsmogen gös halverats men även att strömmingen minskat i antal i förmån för karpfiskar. Finland har dock ingen stark image på den internationella marknaden, och tjänsteutbudet motsvarar inte till alla delar efterfrågan. RFV har sammanställt en ofta ställda frågor på sina hemsidor, som det lönar sig att gå och läsa. FISKETURISMEN I FINLAND SKA GES ETT LYFT GENOM KVALITET OCH MÅNGSIDIGHET För att främja fisketurismen föreslås ett ambitiöst program: visionen är att Finland ska ha mångsidiga fisketjänster som är de mest högklassiga i Europa 2033. Tillräcklig med könsmogna gösar behövs för att beståndet skall vara välmående, säger marinbiolog Jonas Österlund som utfört studien. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER DELÄGARLAG – BEKANTA ER MED REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS HEMSIDOR För delägarlag blir det aktuellt att vara i kontakt med regionförvaltningsverket (RFV) både då man ska anmäla sina kontaktuppgifter och då man förnyar och fastställer stadgar. – Att strömmingen saknas är det däremot. TO N Y CE DE RB ER G
10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Puckellaxen sprider sig 10 • Fiskeritidskrift för Finland 2
Efter många skeden och en slumrande tillvaro har utbredningen och mängderna exploderade från år 2017 och framåt. Puckellaxen är väldigt aggressiv under lektid. TEXT JAAKKO ERKINARO & PANU ORELL, NATURRESURSINSTITUTET FOTO PEKKA TUURI Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Det här är inget pepsodentsmil. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Puckellaxen, hemmahörande i Stilla havet, hämtades till Atlanten redan på 1950-talet av ryssarna. Det är ännu inte känt vad som ligger bakom den enorma ökningen och vilka konskevenserna kan bli. Här har hanarna samlats för lek i Tana älv.
I flera av Finnmarks älvar fiskade vattenägarna upp stora mängder puckellaxar. Den främmande arten sprider sig bit för bit De utsättningar som gjordes i Kolaområdet gav redan på 1960-talet vissa år upphov till rätt så stora puckellaxandringar till Finnmarks älvar, även till Tana älv och Neidenälven. År 2017 – allt förändras Enligt puckellaxens två-åriga livscykel borde de små fångsterna och förekomsterna år 2015 ha förutspått en liknande situation för 2017. Bestånden mångdubblades: exempelvis i Finnmarks älvar uppskattade man att mängden uppstigande puckellaxar var tiofaldiga jämfört med toppåren 2017 och 2019. Ryssarna lyckades införa ett puckellaxbestånd som vandrade upp för att leka udda år, men jämna år förblev beståndet svagt. I älvstatistiken bokfördes över 12 000 puckellaxar. Avsikten var att införa en ny, snabbväxande fisk, något som de lyckads med: ur rommen fick man yngel som vandrade ut i havet och årligen gav stora fångster. Hur är det möjligt att en främmande art som länge levt ett stilla liv plötsligt ökar explosionsartat?. Det vandrade nu upp dubbelt mer puckellax än Atlantlax. Fångsterna och fortplantningen i Finnmarken var ändå fram till början av 2000-talet rätt så obetydliga. Hur är det möjligt att en främmande art som länge levt ett stilla liv plötsligt ökar explosionsartat, både till utbredning och antal. Puckellaxens år 2021 Puckellaxbeståndens utveckling tog en ny växel år 2021. I Tana älv hade man tidigare fått några tiotal eller hundratal puckellaxar till fångst. I Tana älv fortsatte puckellaxens uppvandring aktivt i månadsskiftet juli-augusti och enligt ekolodningsresultat uppskattade man att cirka 50 000 individer vandrade upp i älven. År 2019 påträffades fortfarande rikligt med puckellaxarna på olika håll i norra Atlanten, i söder lite mindre, i norr ungefär lika mycket eller aningen mer än år 2017. Puckellaxar påträffades så långt söderut som Frankrike och i väst ända vid Grönland och den kanadensiska östkusten. Varför har puckellaxbestånden exploderat. Beståndet som var anpassa till nordligare förhållanden började fortplanta sig naturligt i Vita havet och Kolahalvöns kustälvar, samt småningom även i några av Öst-Finnmarks vattendrag. Där kan variationen mellan åren vara väldigt stora och att puckellaxen förirrar sig utanför sina hemälvar är vanligare än hos övriga laxarter. Utsättningarna avslutades kring 2000-talet, men tack vare den naturliga fortplantningen har puckellaxfångsterna i Rysslands nordvästra delar förblivit stora och fortsatt växa. Samtidigt vandrade cirka 25 000 Atlantlaxar upp i Tana. I Kolaoch Vitahavsområdets floder uppstod ändå inte lekbestånd, så man bytte odlingsbeståndet från Sachalinområdet på 1980-talet till en nordligare stam, från Magadanområdet. År 2017 steg fångsterna till 2 000 fiskar. Det här är en tiodubbel mängd jämfört med 2019. Enskilda observationer av puckellaxar gjordes även stundvis på ett vidare område, så som längre söderut i Norge, på Spetsbergen, de brittiska öarna och på Island. Tidigare hade puckellaxen endast påträffats i några av de norska älvarna, men år 2017 fanns det puckellax i 260 älvar och i synnerhet i norra Norge blev mängderna större än någonsin. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 R yssarna började hämta rom av puckellax från Stilla havets älvar till sina fiskodlingsanläggningar på Kolahalvön i slutet av 1950-talet. Så gick det ändå inte år 2017 fanns det plötsligt puckellax överallt i Nordatlanten, både rikligare och mer utspritt än någonsin tidigare. I Varangerfjorden rapporterades det att man fiskat bort 10 000–20 000 individer, till och med från väldigt små älvar. En del svar kan hittas genom att titta på artens naturliga utbredningsområde. Puckellaxen har en förmåga att snabbt erövra nya livsmiljöer, vilket delvis beror på artens korta två-åriga livscykel. Även på Kolahalvön fick man se enorma mängder uppvandrande fisk och fick stora puckellaxfångster. Cirka 5 000 puckellaxar vandrade förbi ekolodet i Tana älv, ungefär samma mängd som man uppskattade att det utgående från fångsterna var fråga om år 2017. Puckellaxens plötsliga ökning i antal i norra Atlanten år 2017 och framåt förbryllar
Åren 2019 och 2021 bygger på ekolodsuppföljning i nedre delen av älven. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 Uppskattning av mängden uppvandrande puckellax i Tana älv. Om man vill fiska puckellax till matfisk måste fisket ske ute till havs. Ett av problemen med puckellaxen är att den dör direkt efter leken, vilket betyder att stora mängder död fisk ruttnar i älvarna. Mängden fisk i medeltal åren 1975 – 2015 har uppskattats utgående från årsfångsterna och för år 2017 enligt fångstmängden det året
Hanen vaktar honan och lekområdet.. Öringen däremot leker tidigare än laxen och kan vara i större fara. I Norge förbereder man sig för bortfiske i otaliga älvar, inklusive Tana älv, där man för sommaren 2023 planerar en damm som ska stänga av nedre delen av älven. Även på finska sidan av Tana älv har man tillverkat redskap lämpade för fångst av puckellax som bygger på lokala fiskares kunskap. Puckellaxen samlas under lektid till stora lekstim och är synnerligen aggressiv. Vad sker 2023. Förberedelserna för vad som komma skall har redan börjat. Forskning har ändå inte påvisat att puckellaxen skulle ge upphov till någon alarmerande sjukdomsbörda jämfört med de ursprungliga fiskarterna. I Kolahalvöns laxälvar har arterna samexisterat redan under flera årtionden. Även i Stilla havet har varma perioder ökat puckellaxbestånden. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 14 • Fiskeritidskrift för Finland 1 Puckellaxexplosionen i Atlanten visar att miljöförhållandena för artens olika livsskeden har varit mycket fördelaktiga de senaste åren och möjliggjort en snabb tillväxt och spridning. Dessa frågor återstår att besvara under kommande år. Hotar puckellaxen de ursprungliga fiskarterna. I artens naturliga utbredningsområde kan det i älvar av Tanas storlek vandra upp hundratusentals eller till och med miljoner puckellaxar. Ett stort frågetecken är den tävling om föda som puckellaxen ger upphov till både i älvarna och havet. Arten har under senaste tid spridit sig i Nordamerikas nordvästra och nordliga delar och närmar sig redan Atlantsidan. Även om puckellaxen vandrar ut i havet strax efter att de kläckts, börjar de äta medan de ännu är i älven. En puckellaxhona gräver en lekgrop med sin stjärt i Tana älv i augusti 2021. Klimatuppvärmningen gynnar antagligen puckellaxens tillväxt och spridning också i Atlanten. Planerna är ännu på hälft och den kommande sommaren ger vägkost för fortsatta åtgärder. Att miljöförhållandena håller på att ändra och puckellaxarna fortsätter öka i antal kan ändå skifta på styrkeförhållandena mellan arterna. Tiodubblas mängderna igen, eller börjar tillväxten avta. Kunde man också kommersiellt fiska puckellax till människoföda. Temperaturen i Barents hav har stigit och vissa kritiska tröskelvärden gällande temperatur både under våren, hösten och vintern har antagligen förbättrat artens överlevnad. Stora och täta fiskbestånd är också mer utsatta för fisksjukdomar och parasiter. Det är alltså sannolikt att vi ännu inte sett toppen. I Stilla havet har man lagt märke till att de rikliga puckellaxbestånden har inverkat negativt på tillväxten för de övriga laxarterna under deras havsvandring. De kan störa Atlantlaxen som förbereder sig för lek, även om Atlantlaxen torde skyddas av att den leker senare än puckellaxen. Det är möjligt att puckellaxbestånden växer sig så stora att laxen och andra ursprungliga fiskarter lider av det. Tills vidare har det inte rapporterats om att Atlantlaxbestånden skulle ha kraschat på grund av puckellaxen. Men hur stor kan den bli. Puckellaxen kan alltså vara en ny riskfaktor för de rätt så fåtaliga fiskbestånden i norr. Den viktiga frågan om hur puckellaxen påverkar Atlantlaxen är obesvarad. Sannolikheten för en massvandring av puckellax i norr i år är rätt så stor. Hur kunde man på samma gång skydda Atlantlaxen som vandrar i samma kustvatten och älvmynningar, och vars bestånd för tillfället är rätt så svaga. Man kommer knappast att kunna utplåna puckellaxen från Atlanten, men i vilken utsträckning skulle det vara möjligt att begränsa bestånden och vilken insats skulle behövas
Därtill har silverrudan silverglänsande sidor, en vit ring runt pupillen och bukhålan är svart eller grå (hos rudan är den ljus). Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 10 FAKTA 10 fakta om silverruda TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO HEIDI MOISIO Silverrudan (Carassius gibelio) är en av fler främmande fiskarter som under senaste årtionden etablerat sig i Finland. 2 Tillsvidare förekommer silverrudan främst i Finska vikens havsvikar, men också i några kustnära vatten. 1 Silverrudan är en främmande art som första gången påträffades i Finland år 2005. Silverrudan växer snabbt, förökar sig effektivt och konkurrerar med inhemska fiskarter om föda och utrymme. 8 På många håll känner man till att silverruda korsat sig med ruda och karp. Den omvandlar leverns glykogen till energi och alkohol, och klarar på så sätt till och med av några syrefria vintermånader. Silverrudan får inte flyttas eller användas som betesfisk. 4 Silverrudan klarar sig på mycket lite syre och klarar till och med av perioder i nästan helt syrefria förhållanden. 5 Silverrudan blir könsmogen vid 2–3 års ålder, då fisken väger bara 12–20 gram. Hanarnas mjölke befruktar inte rommen utan startar bara embryonalutvecklingen. Eventuellt håller arten på att sprida sig med bäckar och åar inåt i landet. 10 Silverrudan är allätare och livnär sig på djurplankton, bottendjur och växter. 3 Man kan särskilja silverrudan från rudan genom att räkna antalet fjäll längs sidolinjen, med hjälp av antalet fenstrålar i stjärtfenan samt antalet gälräfständer. 7 Den andra typen av bestånd består av enbart honor och de behöver inte hanar för att fortplanta sig, utan silverrudahonan leker med andra mörtfiskar, oftast rudan. Det här fenomenet kallas gynogenes. Det ena beståndet leker och förökar sig normalt mellan hane och hona och avkomman är diploid, det vill säga har en normal dubbel kromosomuppsättning. Källor: www.vieraslajit.fi Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se. På sina håll i Mellaneuropa har arten påverkat utbredningen av inhemska och ekonomiskt mer värdefulla fiskarter. 6 Det finns två olika bestånd av silverruda. Avkomman är alla triploida honor och genetiskt identiska sina mammor. 9 Silverrudans spridning i Finland måste förhindras genom att hindra silverrudan att stiga upp i inlandsvattnen
Bland annat i de baltiska länderna fiskar man svartmunnad smörbult och den används som matfisk. Solabborren och amursömnfisken är speciellt skadliga och utgör ett hot mot våra naturligt förekommande arter. För tillfället känner man till över tio arter som trivs i våra inlandsvatten. En stor del av dessa arter är sådana att de trivs i synnerhet i våra sötvatten. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 I nom Finlands territorialvatten färekommer åtminstone sex olika främmande fiskarter. Som en allätare kan silverrudan tävla om både föda och levnadsrum och därmed störa våra inhemska fiskarter. Den senaste nykomlingen är den östliga skäggtömmade smörbulten, som påträffades i Finska viken 2022. Till dessa räknas bland annat silverruda, bäckröding och puckellax. Den svartmunnade smörbulten kan hos oss undantränga fiskarter så som svart smörbult och tånglake, men den tävlar också om föda med övriga arter. Den svartmunnade smörbulten kan fiskas med metspö, katsor och nät. Man känner inte ännu till vilka eventuella skadeverkningar den här arten kan tänkas ha, men den kan eventuellt tävla om samma resurser som våra inhemska sandoch lerstubbar. Svartmunnad smörbult har största utbredningen Den mest utbredda främmande arten längs vår kust är den svartmunnade smörbulten. I synnerhet då de kommer åt att sprida sig i inlandsvatten öppnar det sig möjligheter för silverrudan att. Det är omöjligt att helt utrota fisken från våra vatten. Den östliga skäggtömmade smörbulten hör hemma i Kaspiska havet och har hittat hit via flodrutterna och kanalerna som förbinder våra vatten till dem i Europa. Den klarar sig alltså ypperligt i våra förhållanden och har klarat av att sprida sig effektivt. TEXT SANNA KUNINGAS, NATURRESURSINSTITUTET FOTON TAPIO GUSTAFSSON OCH SANNA KUNINGAS da upp till vattnen utanför Uleåborg. De skäggtömmade smörbultarnas taxonomi lever hela tiden, men de genetiska analyser som gjorts på de fiskar som påträffats i Finland tyder på att det just är fråga om östlig skäggtömmad smörbult. Den första observationen gjordes år 2005 i Skärgårdshavet, dit fisken kommit med fartygstrafiken. Den svartmunnade smörbulten äter bland annat blåmusslor och småfisk. Invasiva arter ett problem i inlandsvatten Antalet främmande arter i våra inlandsvatten är större än i havsområdet. För tillfället påträffas den svartmunnade smörbulten från östra Finska viken änFrämmande fiskar i våra vatten I Finland förekommer det för tillfället över tio fiskarter som klassificeras som främmande arter
Bäckrödingen hämtades första gången till Finland från Nordamerika redan i slutet av 1800-talet. Läs mer på adressen www.vieraslajit.fi. Två arter på EU:s lista över invasiva arter I Finland finns för tillfället två fiskarter som finns på EU:s lista över invasiva främmande arter. Observationer om att bäckrödingen tävlar om både utrymme och föda med bäcköringen har lett till att man insett att man måste få spridningen av bäckröding under kontroll. Jag rekommenderar att ni läser Jaakko Erkinaros artikel om puckellaxen i den här tidningen. bli dominerande art på grund av att den har en så stor fortplantningspotential. OLAGLIGT ATT SPRIDA FRÄMMANDE ARTER Enligt EU-förordning är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Därtill stadgas det i den nationella lagen om främmande arter och lag om fiske att det är straffbart att släppa ut främmande arter i miljön. Du kan också anmäla dina observationer om främmande arter via den här sidan. Dessa är TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 Den mest spridda främmande arten i Östersjön är den svartmunnade smörbulten. I strafflagen (48 a kap 2 §) stadgas att det är fråga om ett fiskebrott vars straff är böter eller fängelse upp till två år. Puckellaxen i sin tur är ett kapitel för sig. Man började odla bäckröding både till matfisk och som moderfisk, och i och med det började man även plantera ut bäckröding som sportfisk
Den första observationen gjordes i augusti 2022, återigen i en damm i Egentliga Finland. SA N N A KU N IN GA S. Artens spridning till nya ställen har helt uppenbart varit förorsakat av människor och avsiktligt. Amursömnfisken finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter. Man kan fråga sig varför. Anledningarna att sprida arten var ursprungligen akvariehobby samt ett vetenskapligt intresse att bekämpa myggor som spred hjärninflammation och malaria. Vad blir prislappen för utrotningsåtgärderna, och vilken är priset för biodiversiteten och fiskerihushållningen. Amursömnfisken klarar bra av finländska miljöförhållanden, även syrebrist och till och med bottenfrysta vatten. Har man inte insett hur skadligt för miljön det är. I mindre vatten bildar den ofta täta populationer med 3–4 individer per kvadratmeter. Arten har även hämtats till Europa, där man ändå konstaterat att fisken är en mycket invasiv främmande art. En främmande art som en gång kommit till våra vatten är både dyrt och utmanande om inte omöjlig att helt utrota. Solabborren fortplantar sig mycket effektivt i Finland och förorsakar en stark konkurrenssituation med övriga arter, något som minskar på biodiversiteten. Det här är något som i synnerhet de som sysslar med att sprida främmande arter borde fundera på. Den första observationen av solabborre gjordes år 2014 i samband med fiskmaraton -tävlingen. Amursömnfisken är snabb att fortplanta sig och en effektiv predator. Amursömnfisken minskar både på groddjursbestånden och övriga bottendjur i de dammar där den lever. solabborre och amursömnfisk. Främmande arter kan också sprida olika slags sjukdomar. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Den första observationen av amursömnfisk i Finland gjordes i augusti 2022. Till dags dato har arten redan påträffats på nästan 40 ställen i sydvästra och södra Finland. Amursömnfisken hör hemma i Fjärran östern och nordöstra Kina, varifrån man börjat sprida den till de västra delarna av Ryssland redan i början av 1900-talet. Problematiskt beteende i Egentliga Finland Egentliga Finland har blivit något av ett tvivelaktigt testlaboratorium där människor sprider såväl främmande fiskarter som groddjur och växter i naturen. Den senaste främmade arten som avsiktligt har hämtats till Finland är amursömnfisken. Har man inte förstått att främmande arter kan slå ut våra egna inhemska arter och på så sätt negativt inverka på biodiversiteten
Restaureringarna genomfördes i samarbete med bland annat fiskeriområden, delägarlag och kommuner. Centralförbundet för Fiskerihushållnings medlemsförbund är flitiga restaurerare Fiskerihushållninscentralernas och fiskarförbundens vattendragsrestaureringar år 2022 (OBS. I sjöarna bestod restaureringarna främst av vårdfiske och slåtter av vattenväxter. På kusten restaurerades sex lekplatser och -vikar för vårlekande fisk. Därtill byggdes en så kallad gäddfabrik, det vill säga ett lekområde för gädda. Bland samarbetsparterna fanns också företag och föreningar. I vattendragen genomfördes restaureringar vid 23 objekt och antalet nya restaureringsplaner som uppgjordes var likaså 23 till antalet. Då man planerar restaureringar är det alltid bra att vara i kontakt med sin lokala NTM-central för att säkerställa sig om vilka tillstånd som behövs. Sammanlagt restaurerades strax över 10 kilometer vattendrag och man fick till stånd nästan 7 hektar nya lekområden i vattendragen. Restaureringar genomfördes både i vattendag, sjöar och längs med kusten. H EI DI M O IS IO. Genom restaureringarna förbättrade man fiskarnas levnadsoch fortplantningsförhållanden. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 FISK & FISKE I SIFFROR Ifjol restaurerade tolv fiskerihushållningscentraler och fiskarförbund sammanlagt 41 objekt. Om man är intresserad av restaureringar och att jobba för vattnens väl, lönar det sig att kontakta de regionala fiskerihushållningscentralerna och fiskarförbunden. Genom restaureringarna frigjordes fyra kilometer vandringsleder och man tog bort två vandringshinder. Bilden omfattar inte kustoch sjörestaureringarna)
20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Sammanslagningen av fiskevårdsavgiften och den länsvisa spöfiskeavgiften till den utvidgade fiskevårdsavgiften år 2016 har betydligt minskat på hur mycket regionala spöfisketillstånd som säljs
Det är bara de verkligt hängivna som finns kvar. TEXT RISTO VESA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON TAPIO GUSTAFSSON OCH MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Stubinen brinner i bägge ändarna. En orsak är att fiskarna födda på 1930–1950 -talen har börjat fiska i sällare fiskevatten. Ännu i början av 1990-talet sålde man över 4 000 nätfisketillstånd om året. Sålunda minskar pengarna som används till bland annat fiskevård. Fisket minskar och förändras mindre intäkter betyder mindre fiskevård Fisketillståndsintäkterna är viktiga för att finansiera fiskevården. Yngre fiskare fiskar främst med spö. En stor del av dem fiskar med ett spö, eller är befriande från fiskevårdsavgiften, så det kommer inte in mer tillståndsintäkter till fiskeriområdena. År 2022 var motsvarande siffra 600. Antalet sålda fiskevårdsavgifter har på 20 år ändå minskat med 100 000 stycken. Både på grund av ett minskat inflöde av fiskevårdsavgifter och en minskning av övriga fisketillståndsintäkter. Däremot har delägarlagens tillstånd för fiske med stående redskap stadigt minskat i områdets sjöar. Endast de hängivnaste fiskarna återstår Tapani Kortelainen är sekreterare för Espoon merialueen kalastusyhdistys, fiskeföreningen för Esbo havsområde. En rundringning visar att i synnerhet försäljningen av fisketillstånd för stående redskap har minskat och fortsätter minska. Det är skäl att beakta att fisket har minskat också i ordnandet av fisket, säger Kortelainen. Samtidigt ökar utgifterna, allt blir dyrare och i och med den stegrande inflationen, i en väldigt snabb takt. Fiskebegränsningar överdimensioneras lätt i situationer där fisket redan reglerat sig självt. Trollingfiske populärt i Ule träsk I Kajanaland är situationen en annan. Hur ser det ur med de fisketillstånd vattenägarna säljer. Jaakko Muurimäki, verksamhetsledare för Kajanaland fiskerihushållningscentral och Ule träsk fiskeriområde, tar en titt i sin bokföring och konstaterar att fisketillståndsintäkterna i Ule träsk hållits på en stabil nivå. Å andra sidan reglerar fisket med bragder sig självt där också. Man köper inte längre nättillstånd som förr. Kortelainen berättar att redan under den korta tidsperioden från 2019 till 2021 har fisketillståndsintäkterna från alla fisketillstånd minskat med en tredjedel. De har sina tillstånd i skick. Detta är pengar som används till fiskevård. Det verkar som om fisket reglerar sig självt. Det är skäl att vara orolig. Coronaåren ökade intäkterna aningen, nu är man nere på normal nivå igen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 21 J ag har intervjuat personer som fungerar på fiskerihushållningens utkiksplatser angående fisketillståndsförsäljningen. Det finns dock regionala skillnader. Kortelainen har redan under flera år med oro följt med utvecklingen. I redskapsfisket är minskningen verkligt stor. Det här beror på att de intäkter som kommer från trollingtillstånd är de viktigaste. Fisket med nät och katsa var som störst i början av 1980-talet och den kraftigaste nedgången skedde redan på 1990-talet, något som också kan ses i fiskeenkäterna. Nätfiskarna ersätts av spöfiskare Ismo Kolari, fiskerirådgivare vid Birkalands Fiskerihushållningscentral och verksamhetsledare för Pirkkala fiskeriområde, reflekterar över fisketillståndsutvecklingen i Birkaland. I sin roll som fiskeövervakare är Kortelainen rätt så nöjd med de återstående fiskare som fiskar med stående redskap
Genom att höja priset på fisketillstånden har man litet kunna öka fisketillståndsintäkterna. 100 200 300 400 500 600 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 An tal till stå nd (st ) Ti lls tå nd si nt äk te r (€ ) Försäljning av spöfisketillstånd till Pyhäjärvi 2012-2022 Tillstånd Tillståndsintäkter LLaaggäännddrriinngg ÅÅrrssttiillllssttåånndd 5500 €€ ÅÅrrssttiillllssttåånndd 3355 €€ 3300 €€,, 33 ssppöönn 1000 2000 3000 4000 5000 6000 50 100 150 200 250 300 350 400 450 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Til lst ån ds in täk ter (€ ) An ta l til ls tå nd (s t) Försäljning av spöfisketillstånd till Ruovesi 2013-2022 Tillstånd Tillståndsintäkter. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Mängden lokala spöfisketillstånd som säljs av Ruovesi-Kuorevesi fiskeriområde har minskat betydligt under senaste år. Genom att höja priset på fisketillstånden har man litet kunna öka fisketillståndsintäkterna. I Pyhäjärvi tog man år 2022 i bruk ett billigare 30 euros tillstånd som berättigar till att använda tre spön, men detta minskade på intäkterna för största delarna av fiskarna valde det billigare alternativet och de nya målgrupper man önskade nå, nåddes inte. Den största nedgången skedde i samband med förnyandet av lagen om fiske 2016. Den största nedgången skedde i samband med förnyandet av lagen om fiske 2016. Antalet spöfisketillstånd som sålts till Pirkkala fiskerioråde har sjunkit under senaste år
Relativt sett ökade antalet fiskare mest bland kvinnor i åldern 18–24 år, med en ökning på 50 procent. Pirkkala fiskeriområdes fiskeenkäter visar att man i fisket med stående redskap sedan 1995 har minskat med hälften från toppåren. Nationell statistik från Naturresursinstitutet Hur de landsomfattande större fritidsfisketrenderna ser ut, följs upp av Naturresursinstitutet. Fler än var fjärde finländare, eller 27 procent sysslade med fritidsfiske. I grafen över försäljningen av spöfisketillstånd till Ruovesi ses det tydligt hur den nya fiskevårdsavgiften som år 2016 ersatte den tidigare fiskevårdsavgiften och det länsvisa spöfiskekortet har påverkat försäljningen av lokala spöfisketillstånd. En glad överraskning är däremot att i takt med att gösbestånden stärkts så har de kommersiella fisket ökat och nya unga fiskare har rekryterats till branschen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 fångster var störst på 1990-talets första hälft och stod för nästan hälften av den totala fiskfångsten år 1992. Enligt den offentliggjorda statistiken över fritidsfiske 2020 sysslar allt fler barn och unga och pensionärer med fiske på fritiden. Däremot minskade andelen män i arbetsför ålder bland fritidsfiskarna. Nedgången har varit tydlig. Sedan år 2010 har den kraftiga minskningen fortsatt och mängden bragder minskat till en tredjedel. År 2020 var fritidsfiskarnas fångster 31 miljoner kilo, 21 procent av Finlands totala fångst. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Nätfisket är idag något som främst bedrivs av kommersiella fiskare eller av de äldre stora åldersklasserna. I Finland fanns det 1,5 miljoner fritidsfiskare år 2020, lika många som år 2018. Bland männen hos oss fiskar cirka 37 procent och bland kvinnorna 18 procent. Men vad gäller diskussionerna om att begränsa nätfisket laggar man efter i situationen med tiotals år, konstaterar Koli. Intressant är dock att denna trend inte ses i antalet sålda fiskevårdsavgifter, där det år 2020 såldes 216?234 årsavgifter, 28?237 veckoavgifter och 46 427 dygnsavgifter. En titt på Naturresursinstitutets statistik visar att fritidsfiskarnas Fiske med bragder har på många håll minskat på ett betydande sätt och fisket reglerar redan sig självt. Man bör dock komma ihåg att det kommersiella fiskets strömmingsoch vassbuksfångster är så stora att de delvis snedvrider statistiken
Också övergödningens inverkan på Östersjöns artsammansättning har satt sitt spår i havsörnarnas byten. Det här beror på att havsörnarna inte kan dyka efter fisk, utan tar fisk som simmar nära ytan. Den är bekväm av sig och äter gärna färdigt serverad mat om den slipper jaga själv. På grund av förföljelse och miljögifter var havsörnarna på 1970-talet på utrotningens brant. Det här leder till att örnarnas diet är olika beroende på var de häckar, eftersom bytestillgången varierar. Vintertid är pilkhålen populära bland både gamla och unga havsörnar. Fullvuxna havsörnar är revirtrogna och hålls på sitt revir hela häckningssäsongen, medan unga havsörnar flyger vida omkring. Braxen klarar sig bra i övergödda vatten. För 50 år sedan var läget ett annat. Som en kuriositet kan nämnas näbbgäddan, som är ett marginellt byte, utom för ett par i Åboland som uppenbarligen specialiserat sig på näbbgäddor. I inlandet äter örnar som häckar i närheten av större sjöar mera fisk än örnar som har sämre tillgång till fiskevatten. Utöver dem finns här uppskattningsvis några tusen unga havsörnar. I det yttersta havsbandet äter örnarna faktiskt nästan uteslutande fåglar. Vissa bytesarter har ökat eller minskat i antal sedan 1980-talet, och det speglas i havsörnarnas födosammansättning. Stammen repade sig och år 2022 fanns det över 600 häckande par i Finland. Kvarkens havsörnar äter lite lax och havsörnarna i Lappland en och annan sik. I innerskärgården finns det mycket grunda vikar som är lämpliga fiskevatten för örnarna. I skärgården är förhållandena däremot tvärtom: örnarna som häckar i innerskärgården äter mera fisk än de som häckar längre ut. Ute på havet simmar fiskarna oftast djupare, utom räckhåll för Havsörnen gillar gädda Havsörnen har under senaste år blivit så vanlig att den ställvis håller fiskarna sällskap dagligen. Karpfiskarna kommer som god tvåa, och sammantaget går de längs sydkusten förbi gäddan. Häckningsmiljön speglar bytessammansättningen Havsörnarna tar i regel de byten som är lättast att få tag på. På Åland äter havsörnarna också mört, men längs kusten har mört inte påträffats bland bytesresterna. Kan en ökad mängd havsörn inverka på övriga arter. Vilka fiskar äter havsörnen. Laxfiskar utgör en mycket liten andel av havsörnens byten. TEXT CAMILLA EKBLAD, ÅBO UNIVERSITET FOTO KARI PIHLAJAMÄKI havsörnen. Fiskens andel har minskat i havsörnarnas föda både i mellanskärgården och i ytterskärgården på Åland sedan 1980-talet, medan fiskens och framför allt braxens andel däremot ökat i innerskärgården. Gäddan är ohotad etta bland havsörnens fiskbyten. Då sattes skyddsåtgärder in för att rädda arten, ett projekt som lyckades över all förväntan. Abborrar äts också i någon mån även om deras betydelse minskat över tid, sutaren är populär i Nyland och laken i Lappland. Till vintern flyttar de havsörnar som häckar långt norrut söderut och håller liksom ungörnarna ofta till längs kusten eller i Tavastland. Ejderstammen växte kraftigt vid den här tiden, medan det började gå sämre för gäddan. I Lappland är hälften av samtliga byten gäddor. Vissa ungörnar väljer att övervintra vid Sveriges stora sjöar. Vad allt äter den här toppredatorn. På Åland var gäddan havsörnarnas allmännaste bytesart ännu i början av 1980-talet, men i slutet av decenniet hade ejdern gått om gäddan. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 2 H avsörnen är idag en välbekant gäst många fiskare stöter på. Braxen är populärast, följd av id. Den äter helst fisk och sjöfåglar men också däggdjur. Övriga fiskar av vilka enstaka exem. Det kan bero på att mörtar är så små och mjuka att de inte just lämnar spår efter sig
Mata inte havsörn! Havsörnsstammen har vuxit sig så stor att havsörnen från och med 2019 inte längre klassas som hotad i Finland. Gäddor är topprovdjur och kan bli mycket gamla, så de hinner ackumulera mycket gifter under sin livstid, som sedan förs vidare till havsörnarna som äter gäddorna. Största delen av Lapplands havsörnar häckar i närheten av de konstgjorda sjöarna Lokka och Porttipahta, men det finns häckande par också bland annat vid Enare, i Muonio, Kemijärvi och Kuusamo. Skribenten disputerade i december vid Åbo universitet med en avhandling som behandlade förhållandet mellan den snabbt växande havsörnsstammen och dess bytesarter.. Det är ändå viktigt att känna till att kvicksilverhalterna i Porttipahta (men inte invidliggande Lokka) är förhöjda, och det kan vara skäl att undvika att äta stora mängder stora rovfiskar som fiskats i sjön. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25 plar påträffats är röding, öring, regnbåge, strömming, färna, ruda, karp, torsk, gös, gärs, flundra och piggvar. Också ungfåglarnas överlevnad är mycket hög. Havsörn hjälper spåra miljögifter Miljögifter blir kvar i kroppen hos djur som fått i sig dem via födan. Kvicksilver är en tungmetall som kan leda till bland annat neurologiska problem och problem med förökningen. Därför kan topprovdjur som havsörnen användas som indikatorarter för miljöns tillstånd. Enligt de obligatoriska undersökningarna är halterna i sjön inte längre förhöjda, men i den senaste rapporten hade man bara undersökt små gäddor och därför missat att det fortfarande finns kvicksilver i ekosystemet. Kvicksilvernivåerna i havsörnar som kläckts längs den finska kusten är inte förhöjda, men det visade sig att örnarna i Lappland har betydligt högre kvicksilverhalter. Havsörnsungarnas kvicksilverhalter var inte alarmerande höga. Det visade sig att örnar som kläckts i närheten av Porttipahta och som ätit mycket gädda hade de högsta kvicksilverhalterna. Hur underbart det än är att ha den mäktiga fågeln som fiskesällskap ska man inte längre lämna kvar fisk på isen åt örnarna. Artsammansättningen är relativt likartad längs kusten men skiljer sig i Lappland. Kartan visar hur stor andel olika fiskarter utgör av havsörnarnas fiskbyten längs kusten (Nyland, Åboland, Åland, Kvarken och Bottenviken) och i Lappland. Den snabba återkomsten kan ha konsekvenser för dess bytesarter och nu skulle det vara viktigt att inte ytterligare öka örnarnas överlevnad på artificiell väg. Det leder till att gifterna ackumuleras i näringsväven, då topprovdjuren samlar på sig alla de gifter som deras samtliga byten innehåller. Kvicksilverhalterna är ofta förhöjda i nya konstgjorda sjöar, men Porttipahta är redan ett halvsekel gammal
Fisken får exempelvis inte lämnas kvar på isen som levande.. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Så här hanterar och avlivar du fisk och kräftor Fisk ska avlivas omedelbart efter fångst
TEXT RASMUS ÅKERBLOM, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING smärta och onödigt lidande. Som fisk räknas ur lagstiftarens synvinkel sådana ryggradsdjur som lag om fiske omfattar. Eftersom det är fråga om ett brett spektrum av arter finns det alternativ för vilka avlivningsmetoder som används. God hantering av en fisk som ska släppas tillbaka i vattnet innebär bland annat att man rör så litet som möjligt vid fisken och att den befinner sig på torra land så kort tid som möjligt, att fisken lösgörs från kroken eller nätet så försiktigt och snabbt som möjligt, samt att den släpps tillbaka i vattnet försiktigt. Avlivningsskyldigheten gäller inte stora fångstmängder som fås på en gång eller en situation där till exempel väderförhållandena påverkar avlivningen eller om den fångade fisken tillfälligt sätts i en sump. Hur ska man avliva. Fisk som ska släppas tillbaka i vattnet ska hanteras så försiktigt som möjligt. Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2024. Man får till exempel inte lämna fisken levande på isen eller på annat sätt i vattenfri förvaring och detta är något som även ska observeras till exempel i samband med fisketävlingar. I regeringspropositionen utgår man från större fiskarter för som exempel på lämplig avlivningsmetod ges att fisken ska avlivas antingen med ett hårt slag mot huvudet eller genom att bryta av dess nacke. Om en fisk som ska släppas tillbaka i vattnet är tydligt skadad, ska fisken avlivas innan den släpps tillbaka i vattnet.. I regeringspropositionen är utgångspunkten för möjligt smärtfri avlivning att fisken inte orsakas onödig I samband med att lagstiftningen gällande djurvälfärd förnyas förnyas också lag om fiske. Om en fisk som ska släppas tillbaka i vattnet är tydligt skadad, så att den sannolikt kommer att dö efter frisläppningen, ska fisken avlivas innan den släpps tillbaka i vattnet så att den inte lider i onödan. Tydliga skador som sannolikt leder till att fisken dör är till exempel en stor blödning eller att fisken ligger orörlig när man rör vid den. De nya paragraferna gäller avlivning av fisk och kräftor samt tillbakasläppandet av fisk. Hantering av fisk som släpps tillbaka Gällande fisk som ska släppas tillbaka stadgas framöver att fisken ska hanteras så försiktigt som möjligt, så att fisken inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att den är så livsduglig som möjligt efter att den släppts tillbaka i vattnet. Enligt lag om djurvälfärds förarbeten ska fiskar och kräftor avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en metod och teknik som lämpar sig för deras avlivning. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 27 F isk som efter fångst släpps tillbaka ska hanteras möjligast varsamt och om fisken är skadad ska den avlivas. Fisk ska alltid släppas tillbaka i vattnet om den fångats 1) under fredningseller förbudstid, 2) med ett förbjudet fiskeeller fångstredskap, eller 3) med en förbjuden fiskeeller fångstmetod. Dessutom skrivs det i motiveringarna att det i mån av möjlighet är skäl att tappa fisken på blod i samband med avlivningen för att effektivisera avlivningsmetoden, eftersom till exempel ett hårt slag mot fiskens huvud inte KOMPLETTERAD 58 § TILLBAKASLÄPPANDE AV FISKAR Fisk som inte uppfyller fångstmåtten ska omedelbart släppas tillbaka i vattnet, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning
Att man använder ordet till exempel i det här sambandet kan tolkas som att avlivningen även kan skötas på annat sätt, bara man ser till att principerna om onödig smärta och onödigt lidande efterföljs. Eftersom avlivningsskyldigheten inte gäller stora fångstmängder som fås på en gång eller andra extraordinära situationer bör man fästa uppmärksamhet hur man förbereder sig för situationer där man får större mängder fångst. Närmare bestämmelser om de avlivningsmetoder och avlivningstekniker som ska användas vid avlivning av fiskar och kräftor samt om stora fångstmängder får utfärdas genom förordning av statsrådet. NY 58 A § AVLIVNING AV FISKAR OCH KRÄFTOR En fisk som tas som fångst eller används som bete ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en metod och teknik som lämpar sig för dess avlivning. Hur förbereda sig för större fångstmängder. Det här skulle tillämpas till exempel vid fångst av nejonögon. Avlivningsskyldigheten gäller inte stora fångstmängder som fås på en gång. En kräfta ska avlivas med en metod som gör att den dör så snabbt och smärtfritt som möjligt. Det gäller samtidigt att aktivt följa med vilka nya avlivningsmetoder som utvecklas så att man inte framöver från lagstiftarens håll ser ett behov av att strama åt lagstiftningen. För kräftor har man skrivit in att när kräftor avlivas genom kokning ska de sänkas ned i kokande vatten och vattnet ska förbli kokande under hela den tid som kräftor läggs till i vattnet och kokas. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 alltid leder till att fisken omedelbart dör, utan det kan hända att slaget bara bedövar fisken. Fiskar och kräftor behöver inte avlivas omedelbart efter det att de tagits som fångst, om förhållandena försvårar avlivningen, eller om fångsten förvaras i en sump eller någon annan motsvarande anordning eller något annat motsvarande utrymme som lämpar sig för förvaring av fiskar eller kräftor. Fisken ska bedövas, om den avlivningsmetod som används inte leder till att fisken dör omedelbart. Om exempelvis mjärden eller annat redskap gång efter gång är fullt av fisk, bör man på förhand förbereda sig för att sakenligt avliva fisken. Då man kokar kräftor ska man se till att vattnet hålls kokande hela tiden.. Det ska säkerställas att fisken är död innan den eventuellt genomgår vidare behandling. Det här är i vilket fall som helst i fiskarens intresse redan ur livsmedelssynvinkel, så det gäller att använda sig av bästa praxis och tydligt kommunicera att de här är de alternativ som står till buds. Bedövningsmetoden ska vara sådan att fisken är medvetslös tills den dör. För att undvika onödigt lidande ska kräftor inte placeras så snabbt eller i så stort antal i kastrullen att vattentemperaturen sjunker under kokpunkten
Rasmus Åkerblom Centralförbundet för Fiskerihushållning Att fördela delägarlagets medel. Om det på vattenområdet finns saker som kräver åtgärder måste man alltså se till att dessa åtgärder kan skötas, även om man skulle betala ut medel. Om medlen till exempel har inkommit som projektpengar kan de inte fördelas, för de har redan anvisats ett nyttjandemål då de beviljats. Huvudregeln är att man inte genom beslut av delägarstämman får ge en delägare eller någon annan en uppenbart obefogad fördel på delägarnas eller delägarlagets bekostnad. FÖRDELNING AV DELÄGARLAGETS medel är en sak vi regelbundet får frågor om till centralförbundet. De principer som i det här sammanhanget måste efterföljas kommer från lag om fiske 1 § allmänna principer samt kravet i 41 § om att fisket måste ordnas i enlighet med fiskeriområdets nyttjandeoch vårdplan. Exempelvis är det svårt att utan en egenfinansieringsandel erhålla offentligt projektstöd. ÖVRIGA FÖRBINDELSER måste också beaktas i detta sammanhang, för fördelningen av medel får inte äventyra verksamhetseller betalningsförmågan. Därför är det viktigt att noggrant bekanta sig med tidigare beslut som fattats. Att fördela medlen enligt andelstal är i praktiken enda sättet att fördela pengarna jämlikt. DÅ MAN FÖRDELAR medel är det skäl att fästa uppmärksamhet vid även några andra saker. En stark kassa kan möjliggöra många saker i dagsläget då extern finansiering inte på samma sätt finns att tillgå som tidigare. SOM EN SAMMANFATTNING kan jag konstatera att man alltid måste kunna motivera fördelningen av medel och beakta både de krav som ställs av lag om samfälligheter och de som ställs via lag om fiske. AVSLYTNINGSVIS MÅSTE MAN även beakta lag om fiske. Enligt lag om fiske 41 § är det innehavaren av fiskerätt som svarar för att fisket ordnas. Huruvida medlen kan fördelas kan förutom olika rättsliga lösningar påverkas av varifrån medlen härstammar, hur delägarlagets stadgar är formulerade samt delägarlagets eventuella andra förbindelser. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. DET KAN FINNAS begränsningar gällande fördelningen av medel i stadgarna eller tidigare stämmobeslut. Samtidigt utbetalas projektbidrag ofta i efterskott, mot verkliga kostander, så utan ett eget kapital är det svårt att genomföra projekt. De facto är detta något man bör fästa speciell uppmärksamhet vid. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. I det här sammanhanget är det skäl att beakta att för stämmobeslut som inte försetts med en bakre gräns är utgångsläget det, att de är i kraft tills de omkullkastas med ett nytt beslut. I den här frågan har lagstiftningen redan länge hållits den samma
– Då jag kom till Viltis var första uppdraget att jobba med redskapsselektivitet. Fiskets roll har förändrats Esa Lehtonen har som sagt jobbat med yrkesfiskefrågor sedan mitten av 1980-talet. Tyvärr får de kommersiella fiskarna utstå TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Jobbet med sälskrämmorna har gjorts som en del av det ur Europeiska havsoch fiskerifonden finansierade projektet samarbete mellan forskningen och fiskare (TUKALA). I Nådendal väntar tre Ace Aquatec US3 sälskrämmor och ett dykarteam. Under senaste årtionden har mycket jobb gjorts för att skydda redskapen och fångsterna från sälarna. – Jag har sett förändringen i samhällets inställning gentemot yrkesfiske. Sälskrämmorna ska ankras på havsbottnen för att stänga ut sälar ur en havsvik. Som senaste led i att motarbeta sälskador är arbetet med sälskrämmorna. Esa poängterar att både push up ryssjor och sälskrämmor har gett goda resultat, men de tar inte bort det faktum att det finns mycket säl. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Esa Lehtonen fiskevattnens Oppfinnar-Jocke Forskningsingenjör Esa Lehtonen har under sin långa karriär vid Naturresursinstitutet jobbat med redskapsutveckling ur olika synvinklar. N är jag ringer upp Naturresursinstitutets forskningsingenjör Esa Lehtonen en tisdag i april, sitter han tillsammans med sin kollega Roope Lehmonen i bilen på väg mot Nådendal. Tekniken fungerar endast som ett plåster på såren. Lång karriär med redskapsutveckling och sälfrågor Esa Lehtonen har arbetat hela sitt yrkesliv för samma arbetsgivare. Efter att sälarna invaderade kusten har mycket av arbetet handlat om hur man kan skydda bragderna och fiskfångsterna, med sälskrämmor som senaste innovation. Listan kunde göras lång. En gemensam nämnare för allt jobb Esa gjort och gör är det förutsätter ett nära samarbete med de kommersiella fiskarna. Ett första viktigt steg var utvecklandet av push upryssjor, berättar Esa. Som nyutexaminerad iktyonom från Fiskis i Pargas anställdes han år 1986 av Viltoch fiskeriforskningsinstitutet för att tillsammans med Petri Suuronen jobba med redskapsutveckling. ”Viltis” heter numera Naturresursinstitutet (Luke), men i princip jobbar Esa fortfarande med liknande arbetsuppgifter; det vill säga utvecklande av redskapsteknik. Att utveckla och anpassa sälskrämmor till finländska förhållande hör till de uppgifter som sysselsatt Esa de senaste fem åren. I början av min karriär var yrkesfiskarna centrala personer i skärgården och attityden gentemot dem var uppskattande. Under åren har Esa hunnit jobbat bland annat med satellituppföljning av säl för att kunna se hur de rör sig i jakt på föda, undervattensfilmningar kopplat till utvecklandet av olika skyddsmekanismer vid bragderna, och så vidare. De nya ryssjorna slog sist och slutligen igenom väldigt snabbt, på bara några år, då det visade sig att de fungerar mycket bra
Sälskrämman får sin ström från land via en undervattenskabel. Det är främst fråga om gösfiskare. Sälskrämman ankras på havsbottnen och föres med ström från land.. Den här tekniken testades första gången ifjol på hösten och de preliminära resultaten var lovande. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 31 mycket spott och spe nuförtiden säger Esa, inte minst på sociala media. Sälskrämmorna som idag ska placeras ut representerar nyaste teknik. Till försöket hör att fiskarna bokför sina fångster. Sammanlagt sju kommersiella fiskare kommer att dra nytta av försöket. Nyaste teknik testas i Nådendal Tillbaka till Nådendal. Då jag studerade i Fiskis i Pargas var vi cirka 60 elever och när vi utexaminerades fanns det gott om arbetsplatser att välja mellan. Fiskarkåren kämpar med utmaningar och minskar. – Utbildning inom branschen behövs fortfarande, men kanske den utbildningen måste se helt annorlunda ut idag än vad vi är vana vid, för att omvärlden ser så annorlunda ut, funderar Esa. I stället för att skrämman placeras på exempelvis en flotta där den drivs av en solpanel, placeras den här modellen av sälskrämma som har som avsikt att stänga ut sälarna ur en vik, på bottnen. Det har även stormat kring fiskeriutbildningen i Finland. – Det här hänger naturligtvis ihop med hur samhället utvecklats, fortsätter Esa. Fiskeribranschen hade sug och lönsamheten inom fisket var bra, förklarar Esa. RO O PE LE H M O N EN Esa Lehtonen (i mitten) tillsammans med dykarteamet på väg att placera ut en Ace Aquatec US3 sälskrämma i Nådendal, våren 2023. Idag är läget ett annat. Nu handlar det om finjusteringar
Alltid anträffbar. Det har också varit roligt att jobbet med sälskrämmor gått så snabbt framåt i samarbete med fiskarna. Vid sidan av tekniken måste vi kunna föra en diskussion och komma fram till hur stort sälbestånd vårt hav idag och de näringsgrenar beroende av fiske klarar av. – Då olika projekt tillsammans med de kommersiella fiskarna är igång är jag lite som en präst. Skydd av vandringsfisk med sälskrämmor Under senaste tid har det även diskuterats om sälens inverkan på vandringsfisken vid åoch älvmynningarna. På många håll har det till exempel varit svårt att få ihop tillräckligt med moderfisk av sik, och de sikar som fångas uppvisar sälskador. Den enda negativa saken Esa kan komma på är att arbetet stundvis tar mycket tid. Samt frågan om storleken på sälbeståndet. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Esa Lehtonen kontrollerar att sälskrämmans teknik är i skick vid fiskare Mikael Lindholms ryssja sommaren 2021. Vesa Rantanen, verksamhetsledare på Perämeren Kalatalousyhteisöjen liitto, bekräftar att sälskrämmorna lämpar sig ypperligt även för att skydda vandrande fisk. Esa berättar att intresset för sälskrämmor är stort bland de kommersiella fiskarna. Man kunde betydligt öka tillgången på modersik. Esa berättar att man förra hösten för första gången gjorde ett försök med sälskrämmor i Ijo älv. Men kostnadsfrågan återstår att lösa. Sälskrämmorna fungerar alltså. Samhället har haft ett stort intresse att skydda sälen. Att jobba mångsidigt och tillämpa modern teknik inom fiske är ett måste för näringen. Det här har varit ödesdigert för siken. Under senaste år har gråsälen vandrat upp från havet ända in i älven och upp till dammen. Vem är det som borde betala för skrämmorna, kan man fråga sig. Ordet har spridit sig om att sälskrämmorna är effektiva. En sälskrämma av Nådendalstyp kostar cirka 18 000 euro. I topp hamnar de samarbetsprojekt på 1990-talet som tog Esa till både Alaska och Simrishamn i Sverige. Förbundet gjorde förra hösten ett eget pilotprojekt med mobila sälskrämmor i Pyhäjoki. Esa nämner också samarbetet med Aalto universitet på sin topplista. Jag funderar om det är så att Esa är lite av en präst för fiskarna även vad kommer till annat än arbetstiderna. Att lösningarna verkligen fungerar i praktiken och att även finländska företag hör till dem som saluför den nya tekniken. Skyddet har nu lett till att både fiskare och fiskbestånden lider. En person som lyssnar, tar problemen på allvar och bäst av allt, kan hjälpa till att hitta lösningar på problemen.. Esa skrattar till och säger att om det skulle ha funnits hemskt många dåliga saker med hans jobb, skulle han nog inte ha jobbat så länge på samma ställe. Problemet med tekniken är dock de höga kostnaderna, även om de kommersiella fiskarna under den nya strukturstödsperioden har möjligt att få 80 procent stöd för införskaffande av sälskrämmor. Man fick en tredubbelmängd sikrom insamlat jämfört med tidigare år. I Nådendal har vi planer på att placera ut sammanlagt fem Ace Aquatec US3 enheter nästa höst för att tillräckligt effektivt kunna stänga av viken. Det två månader långa försöket där man placerade ut sammanlagt sex sälskrämmor gav fina resultat. Avsikten var att trygga tillgången på moderfisk för att kunna få tillräckligt med rom. Intressanta samarbetsprojekt Som alltid då jag gör personporträtt, frågar jag Esa om karriärens tre bästa och tre sämsta
Pris: 15 € INTRESSEBEVAKNING Information om lagstiftning som påverkar nyttjandet av vattenområden samt om tillståndsförfarandet i miljöprojekt samt exempel på vad vattenägaren kan göra i olika situationer. Pris: 5 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Svenska handböcker på ahven.net FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Sammanställer den finländska fiskelagstiftningen ur fiskeövervakningens synvinkel. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 33 CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Lämpar sig både för dig som pluggar till fiskeövervakningsprovet och till dig som redan jobbar med fiskeövervakning ute i fält. Pris: 15 € Beställ nu! DELÄGARLAGETS HANDBOK Handbok för alla verksamma inom delägarlag. Ger information om hur man ska sköta förvaltningen och beslutsfattandet inom delägarlagen i enlighet med lagen om samfälligheter
Torkade och polerade kunde de ha använts som betalningsmedel i en naturahushållning som ännu inte drabbats av mynt och sedlar. Det ger stor frihet och böjlighet åt fisken eftersom fjällen inte är fastlimmade i varandra. Endast en mindre del av ett fjäll sitter fast i läderhuden medan resten av fjället sluter fritt an mot varandra. Fjällen är hudförbeningar som växer fram ur fiskens läderhud, med början i yngelstadiet när fiskynglet nått FISKFJÄLL – skydd och skönhet TEXT HANS HÄSTBACKA en längd på tre till fyra centimeter. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 M erparten av våra fiskarter har fjäll, ofta stora, väl synliga och tätt radade på varandra som teglen på ett tegeltak eller pärtorna på ett nylagt pärttak. Iden som står näst i tur till utseendet och släktskapet har mellan 53 och 61 fjäll längs sidolinjen. Fjällen skyddar fisken För de fjällbärande fiskarterna är fjällen främst ett skydd mot omgivningen, konkurrenter och fiender av olika slag. Speciellt då ljuset faller rätt på de symmetriskt ordnade fjällen och får dem att skimra i silverglans, med inslag av ljusblått lånat från havet och himlen. Människan har förstås fått sin geniala idé till vattentäta tegeltak och pärttak, till omlottstak, genom att studera fiskarnas fjälliga hud. I en sådan naturahushållning skulle fiskeriet vara välbeställt, en producent av både hälsosam föda och gångbara betalningsmedel. Det här var de skickliga konstnärsbröderna von Wright på 1800-talet väl medvetna om när de avbildade olika fiskarter. Skönheten kommer på köpet och har förstås sitt värde när det gäller den visuella kommunikationen mellan olika fiskar och fiskarter. Slemmig genomskinlig överhud Läderhuden med sina fjäll täcks av en tunn, slemmig och genomskinlig överhud. Karpfiskarna dit bland annat braxen, id, mört och ruda hör har stora och väl synliga fjäll. Men det gäller att vara snabb med ögat och kameran för den finaste levande glansen mattas snart av när fisken dör.. Innan en fisk ritades och färglades räknade konstnärsbröderna alltid antalet fjäll på fisken och höll sig troget till det faktiska antalet i sina naturtrogna konstverk. Under ynglets första sommar bildar de framväxande fjällen en heltäckande klädsel, en lätt och elastisk pansarskjorta från topp till tå. Är du silverglänsande som en sik så uppfattar de andra sikarna dig som en artfrände att följa och hålla sig till, medan gäddans fläckiga leopardteckning i gult och grönt signaler en fiende för siken och många andra fiskarter att fly och undvika om det bara är möjligt. Antalet fjäll är artspecifikt Ordning och reda på antalet fjäll är det också för varje fiskart, med en viss variation inom bestämda gränser. En mört till exempel har mellan 42 och 45 fjäll längs med sidolinjen medan den snarlika stämmen har mellan 48 och 53 fjäll längs sidolinjen. Tillsammans ger fjällen och slemskiktet ett gott skydd mot bakterier, svampar och virus och håller fisken frisk, samtidigt som slemEn nyfångad sik med alla fjäll i behåll är en skönhet i sig
Abborrfiskarna har tandade fjäll. Till en början finns det två slags grundläggande fjäll: glatta fjäll (cykloidfjäll på fackspråk) som hos laxfiskar och tandade fjäll (ctenoida fjäll på fackspråk) som hos abborrfiskarna. Lakens skinn är mycket starkt och lämpar sig utmärkt för garvning. H AN S H ÄS TB AC KA TA PI O G U ST AF SS O N. Vid större skador på fjällbeklädnaden drabbas fisken lätt av bakterieoch svampangrepp. Olika slags fjäll Som alltid när det gäller naturen finns det en variation bland fiskarterna även när det gäller fjällen. Det ersättande fjället saknar dock de regelbundna årsringar som de ursprungliga fjällen har och som i många fall gör det möjligt att räkna ut fiskens ålder. Laken är täckt av små och runda fjäll, närmast osynliga för ögat vilket gör lakhuden läderaktigt naken. Hos karpen förekommer även så kallade spegelfjäll som är stora och oregelbundna fjäll och förmodligen en följd av störningar i fiskens ämnesomsättFiskfjällen, här hos en sik, är regelbundet ordnade och bildar en enhetlig men samtidigt böjlig fjällbeklädnad som tillsammans med slemskiktet skyddar fisken mot angrepp från bakterier, svampar och virus. Fjällen växer i takt med fiskens tillväxt och ger upphov till årsringar på samma sätt som årsringarna i ett träd. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35 met gör det lättare för fisken att glida fram i vattnet. Enstaka tappade fjäll ersätts snabbt av ett nytt fjäll som växer ut i stället för det förlorade. Den höstliga leken med efterföljande övervintring i lekvattnet eller i havet utanför är nog så ansträngande för både lax och havsöring och sätter sina spår bland fjällens regelbundna årsringar. Från ett fjäll går det till och med att se hur många gånger en lax eller havsöring vandrat upp i sitt hemmavatten för att leka
Fjällen lossnar lätt som på strömmingen och innehåller glänsande guaninkristaller som tvättas av fjällen för att användas vid tillverkningen av konstgjorda pärlor. I stället är överhudens slemskikt extra tjockt och håller bakterier, svampar och virus på avstånd. Fjäll kan bli till pärlor Fiskfjällens skönhet har åtminstone i ett fall förfört människan. Hos en nyfångad lax skimrar fjällen i silver tack vare guaninkristaller på fjäll och i speciella färgceller i läderhuden. För att göra variationen fullständig finns det fiskarter med små och rudimentära fjäll och därtill fiskar helt utan fjäll. Den svenska författaren och konstnären Gunnar Brusewitz ger i sin bok ”Kallblodigt sällskap”, utgiven 1957 av Skidoch Friluftsfrämjandet, och av Skolförlaget Gävle Aktiebolag som bredvidläsningslitteratur för skolelever, en tidstypisk skildring från 1600-talet då siklöjefjällen kom till användning vid tillverkning av konstgjorda pärlor. Laken är täckt av små och runda fjäll, närmast osynliga för ögat vilket gör lakhuden läderaktigt naken. Gemensamt för de här fiskarterna med små fjäll eller inga fjäll alls är att de är bottenlevande fiskar. Den bravaden står löjan för trots att löjan är liten och anspråkslös till sin levnad. Guaninet är en avfallsprodukt från ämnesomsättningen och samlas på fjällen och i speciella färgceller i läderhuden. Stora spegelkarpar med vida och starkt oregelbundna fjäll ser rent fantastiska ut. Även ålen har små och nästan osynliga fjäll men liksom laken har ålen i stället ett tjockt och skyddande slemskikt över sin sega hud. Med detta glansstoff färgade han insidan av glaspärlor som han sen fyllde med vax, så att de på kornet likande de äkta. Miljontals löjor har fått offra livet för att kvinnorna skulle få pryda sig med dessa bländverk för det är inte så mycket pärlemorglans på varje löja. I äldre tider har man gjort små fönster av lakskinn till hyddor och kojor och som släpper genom en viss mängd ljus men inte ger fri sikt ut genom fönstret. För att erhålla 100 gram guaninessens behövs det mellan 4 000 och 5 000 löjor. Vissa arter saknar fjäll Många arter simpor har gått ännu längre än laken och ålen och saknar helt fjäll. Den trivs bäst i täta stim ute på fria vatten och kan gott klassas som en ljusälskande ytvattensfisk. H AN S H ÄS TB AC KA. Och så skyddar slemmet även mot vardagliga stötar och skrapningar och kan snabbt repareras med nytt slem från de slembildande körtlarna i huden. Fransmannen Jacquin uppfann 1680 ett knep att göra pärlor med hjälp av silverglansen från löjans fjäll. Men den fiskas trots det med småmaskiga nät och sänkhåvar för att offras på fåfängans marknad. Så här skriver Brusewitz om den historiska händelsen och tillverkningen av de konstgjorda pärlorna som blev en framgångssaga och som fortgår ännu i dag i modern tappning. Det är guaninet som får sik, lax, strömming och löja att siverskimra – och som ger de konstgjorda pärlorna dess glans. Här är det löjans fjäll som människan är ute efter. ”Löjan har aldrig haft någon större ekonomisk betydelse som matfisk men på fåfängans marknad har hon däremot haft sitt värde. Det är alltså en fördel att vara fjällfri eller nästan fjällfri när man som fisk lever på bottnen. Till de silverskimrande fiskarna hör också bland andra sik, löja och strömming. Mera sällan duger löjan till mat för människan, benig och torr som den är i köttet, men nog till agn på långrev och mete för att lura abborrar, gösar och gäddor till hugg. Man beräknar att 4 000 löjor lämnar ett halvt kilo fjäll, och av detta kunde man bara framställa 70 gram färgämne!” Hästbacka är en finlandssvensk författare, frilansjournalist och biolog bosatt i Österbotten. Det starka skinnet har även nyttjats för tillverkning av klädesplagg, en kläddesign som har fått en rännesans i våra dagar. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2 ning. Den här artikeln är ursprungligen ett blogginlägg på Österbottens Fiskarförbunds hemsida
Nuförtiden får man torsk mycket sällan, men torsken är aningen allmännare i åländska vattnen. R ekordfisknämnden har godkänt fyra nya finska rekord för det senaste året. De facto var fisken tyngre än det, för fisken vägdes först efter att den rensats. Björknan är en mörtfisk som liknar braxen, men inte växer sig lika stor. Rekordfisknämnden fattade på sitt möte också ett historiskt beslut och öppnade egna serier för storfisk som släpps tillbaka, dessa rekord mäts enbart i längd. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 Torsk 29,55 kg TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO PATRIK LUNDIN, ÅLANDS LANDSKAPSREGERING i samband med fiskundersökningar i Iidesjärvi i Tammerfors en björkna som vägde 0,980 kilo, det vill säga fisken var mycket nära att spräcka den magiska enkilosgränsen. I maj ifjol fick man i Naturresursinstitutet och Ålands landskapsregeringens forskningsprojekt en torsk på nät som var 141 centimeter lång och vägde 29,55 kilo. Torsken var ännu på 1980-talet en vanlig fångstfisk vid vår kust. I augusti fick KVVY Tutkimus Oy Du hittar alla rekordfiskar på: www.ahven.net > fiske > rekordfiskar. De nya rekordfiskarna är torsk 29,55 kilo, björkna 0,980 kilo, flodnejonöga (insjöform) 26 centimeter och den för Finland nya arten östlig skäggtömmad smörbult 7,2 cm. Östlig skäggtömmad smörbult är en främmande art som påträffades i Finska första gången våren 2022. I Puruvesi fisk man i samband med trollingfiske ett flodnejonöga som var hela 26 centimeter lång, vilket är nytt rekord för insjöformen. En 7,2 centimeter östlig skäggtömmad smörbult som nappade på ett metspö i Vederlax i juni är en ny rekordfisk och samtidigt den 81 arten att införas i Finlands rekordfiskregister. Flodnejonögon förekommer både i en havsform och en mindre känd insjöform. Insjöformen leker i vattendrag kopplade till sjöar. Arten hör ursprungligen hemma i Kaspiska havet
Förutom jobb vid Centralförbundet har Risto jobbat vid Satakunta Maatalouskeskus som distriktskonsulent och som lärare i fiskerihushållning i Norra Karelen. Mikko efterträder Risto Vesa som går i pension. Mikko har också fungerat i många fiskeriområdens styrelser och fungerat som vice ordförande i Kymenlaakson kalatalouskeskus. Välkommen till Centralförbundet Mikko!. De frågor som inte Risto vet svar på är mycket få. Risto har tidigare belönats med Centralförbundets förtjänstecken i silver och vid den landsomfattande fiskeriområdeskryssningen i mars tilldelades Risto Centralförbundets 100-års medalj. Mikko har en bred erfarenhet från fiskerihushållningsfältet. Noga räknat har Risto fungerat inom fiskerihushållningsbranchen under fem årtionden, och på den tidsskalan har det rymts ett och annat. Vi kolleger och andra som samarbetat med Risto under åren kommer att sakna Ristos lugna kunniga stil. Risto inledde sin karriär vid Centralförbundet med titeln planeringssekreterare år 1985. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 2 PERSONNYTT RISTO VESA AVGÅR MED PENSION Centralförbundet för Fiskerihushållnings förbundschef Risto Vesa avgår med pension från och med juni. Vi önskar Risto glada pensionärsdagar! MIKKO MALIN TILL CENTRALFÖRBUNDET Iktyonom Mikko Malin började jobba på Centralförbundet för Fiskerihushållning som organisationsexpert den 1.4.2023. Han har bland annat jobbat på TEoch NTM-centralen, Jordoch skogsbruksministeriet samt vid Forststyrelsen, varifrån han övergick i Centralförbundets tjänst. Till Mikkos hobbyn hör mångsidigt fiske, jakt samt att spendera tid med familjen
TA PI O G U ST AF SS O N. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Vad allt består det här skräpet av. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2023 Fortlöpande prenumeration 39 euro/år Tidsbunden prenumeration 40 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2023 Nr Material Utkommer 1 27.1 24.2 2 21.4 19.5 3 18.8 15.9 4 10.11 8.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2023 I NÄSTA NUMMER Nr 3/2023 utkommer 15.9 Förutom fisk fastnade det år 2021 35 ton skräp i fiskarnas bragder till havs. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafjungeln! Fiskerilagstiftningen 2023 innehåller de centralaste författningarna som berör fiskerihushållningen. Pris 20,00 € Nyhet! CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken fungerar som ett viktigt arbetsredskap för både delägarlag, fiskeområden och fiskeövervakare samt övriga som jobbar med fiskefrågor