Handboken har tyngdpunkt på artbestämning och förutom kännetecken beskrivs artens storlek, utbredning, liknande arter samt artnamnen på svenska och engelska. Pris: 15,90 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält. Boknyheter ahven.net/ tuotteet SUOMEN KALOJEN TUNNISTUSOPAS I handboken Suomen kalojen tunnistusopas presenteras alla i Finland permanent förekommande fiskarter, främmande arter och en del i Finland tillfälligt förekommande arter. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Pris: 15,90 € FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskelagstiftningen ur övervakningens synvinkel
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 3 Innehåll 10 Nordens fiskar 14 En bamsekarp 16 Abborren firar 30 år som Finlands nationalfisk 20 Ny kräftstrategi – mer fokus på flodkräftan 22 Jarno Aaltonens väg till yrkesfiskare och företagare 28 Blue Products 3.0 – innovationer för att optimera användningen och värdet av hela fisken 30 Utvecklingsprogrammet för fiske – med målsättning att förbättra lönsamheten 32 Den svartmunnade smörbulten är här för att stanna 36 VOKE – ett projekt för att utveckla vattenägandet 5 Ledaren 6 Notiser 19 10 fakta om fisk 26 Lagspalten 10 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Abborren firar 30 år som Finlands nationalfisk. Den här abborren drogs upp på den Nationella Fiskedagens evenemang i Helsingfors. Abborren hör till våra allmännaste fångstfiskar och den nappar gärna på metspö. Foto: Tapio Gustafsson, CFF 22
Lär dig vilka små däggdjur, insekter, groddjur, blötdjur och spindlar som rör sig i din närnatur. Gårdsplanens småkryp NYHET! Beställ på ahven.net > produkter Pris 7 €. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Varje art presenteras med sitt finska, svenska, engelska och vetenskapliga namn. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net 55 olika småkryp samlade i en kortlek
Enligt Centralförbundet för Fiskerihushållning ska denna ökning fullt ut riktas till att höja ägarersättningarna till deras tidigare nivå. Ni hittar också länken till enkäten på vår nätsida ahven.net under aktuellt-spalten. Länkar till webbenkäten har skickats ut via e-post genom våra medlemsorganisationer. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 5 Ägarersättningarna under lupp MÄTT I PENGASTRÖMMAR är vattenägarna de största förlorarna under den nuvarande lagen om fiske. Ersättningarna som betalas till vattenägarna för att deras vatten nyttjas via de allmänna fiskerättigheterna har minskat med en fjärdedel. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Vattenägarna är de största förlorarna under den nuvarande lagen om fiske”. Det är dock lättare att motivera en höjning av ersättningsnivån för politiska beslutsfattare om ägarersättningarna i betydande utsträckning på ett eller annat sätt används till förmån för fiskevattnen. Vi hoppas att så många representanter för delägarlag och privata vattenägare som möjligt svarar på enkäten, så att vi får uppdaterad information om hur ersättningarna används. Samtidigt har delägarlagens egen tillståndsförsäljning avtagit i takt med att de allmänna fiskerättigheterna har utvidgats. HUR ÄGARERSÄTTNINGEN används är i grunden upp till mottagarens eget omdöme. FRÅN BÖRJAN AV detta år bedöms höjningen av fiskevårdsavgiftens övre åldersgränsen med tiden medföra en ökning på cirka en miljon euro i avgiftsintäkter per år. DET HAR GÅTT en ganska lång tid sedan den senaste undersökningen relaterad till ämnet har gjorts, så vi har öppnat en enkät riktad till vattenägare om hur de ägarersättningar som betalats ut under 2023 används för olika ändamål
Enligt utkastet till förordning ska fångstuppgifterna anmälas på Naturresursinstitutets blankett, per telefon eller genom en e-tjänst. Naturresursinstitutet lanserade e-tjänsten Omakala i juni 2022 och den används redan nu för frivilliga anmälningar. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER Förordning om att anmäla fritidsfiskefångster har varit på remiss Förordningen om att anmäla fritidsfiskefångster har varit på remiss och det är tänkt att förordningen ska träda i kraft den 1.1.2025. Anmälningsskyldigheten föreslås gälla följande arter och bestånd: lax, insjölax, öring, ål, röding i sjöarna Kuolimo och Saimen och andra av Vuoksens vattendrag, harr i havet samt puckellax. De flesta av dem stödde ett minimimått på 45 cm, vilket också skulle vara motiverat utifrån nuvarande forskningsresultat. Majoriteten (61 %) av de som fiskar gös anser att det nuvarande nationella fångstmåttet på 42 cm är lämpligt. Rapporten Valtakunnallisen alamitan noston vaikutukset vapaa-ajan kuhan kalastukseen: Vuoden 2020 kyselytutkimuksen tulokset finns tillgänglig på Naturresursinstitutets webbplats.. Höjningen av minimimåttet hade inte påverkat respondenternas fiskeupplevelse eller aktivitetsnivå signifikant. Målsättningen med förslaget är att stöda planeringen av nyttjandet och vården av fiskresurserna i Finland i enlighet med lagen om fiske. En stor grupp gösfiskare skulle dock också vara redo för strängare måttregleringar i gösfisket. Vissa som fiskade med nät rapporterade dock att de hade börjat använda något glesare nät. Nästan hälften av de som fiskar gös var nöjda med fisketillstånden, vilket visar att det har satsats på information om tillståndsfrågor och tillgång till fisketillstånd under de senaste åren. Flera respondenter ansåg dock att informationen om tillstånd fortfarande skulle kunna förbättras. HÖJNING AV GÖSENS FÅNGSTMÅTT SES SOM EN BRA SAK Fritidsfiskarnas inställning till att höja minimimåttet för gös är övervägande positiv, rapporterar Naturresursinstitutet. Anmälningsskyldigheten skulle också gälla fisk som släpps tillbaka. Fiskarna anser att lösningen är motiverad, särskilt med tanke på fiskbeståndens välmående och fiskets hållbarhet. Med hjälp av fångsuppgifterna som samlas in får man bättre information som bas för beslutsfattande för de arter som förordningen gäller. Endast omkring 8 % av respondenterna rapporterade att höjningen av minimimåttet hade påverkat deras gösfiske eller fiskemetoder
Anmälningsplikten gäller även fisk som släpps tillbaka. Enligt förslaget till ny förordning kommer det att bli obligatorisk för fritidsfiskare att anmäla alla ålfångster från om med början av 2025. Tillståndet omfattar Gennarbyviken och Bonäsåns avrinningsområde och är i kraft 1.5–30.9 åren 2024– 2026. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Ålen är klassificerad som en akut hotad art och det är viktigt att skydda lekvandringen. NTM-centralen understryker ändå att om tillståndsvillkoren bryts i väsentlig grad eller fisket upptäcks orsaka väsentlig olägenhet, kan beslutet återtas. NTM-centralen kan ändå bevilja undantagstillstånd att fiska ål som utplanterats ovanför vandringshinder. Det här är den huvudsakliga motiveringen till att undantagstillståndet beviljades, för dammen förhindrar en naturlig vandring. Ålen är i förordningen om fiske fredad 1.8–30.6 i inlandsvatten och till havs har EU förbjudit fritidsfisket av ål året om. NTM-centralen konstaterar att på grund av den begränsade vandringsförbindelsen försvagar fisket av utplanterade ålar inte artens livskraft i området. Gennarbyviken är numera en uppdämd sötvattensbassäng, som inte erbjuder en vandringsförbindelse till havet för ålen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 7 NOTISER UNDANTAGSTILLSTÅND FÖR ÅLFISKE Egentliga Finlands NTM-central har beviljat ett undantagstillstånd för att fiska ål i Västra Nylands fiskeriområde
Det var överraskande att märka att människor fiskade utan tillstånd oftare än tidigare”, säger jaktoch fiskeövervakningschef Henri Pelkonen vid Forststyrelsen. Jaktoch fiskeövervakningen minskade i fjol till följd av Forststyrelsens besparingar. Tävlingen börjar den 1.6, så håll utkik på våra nätsidor ahven.net samt våra sociala media -kanaler.. ”Detta visar att man borde kunna öka jaktoch fiskeövervakningen. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 2 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F JAKTOCH FISKEBROTTEN ÖKADE 2023 Olovligt fiske och olagliga metoder för jakt på stora rovdjur ökade i fjol. Det framgår av Forststyrelsens jaktoch fiskeövervakningsrapport som publicerades i slutet av februari. Jaktoch fiskeövervakningen inspekterade nästan 7 000 personer som rörde sig i naturen under året. Känner du någon som borde utses till årets fiskeövervakare. Jaktoch fiskeövervakarna är myndighetspersoner som idkar laglighetsövervakning och vars uppgifter, behörighetskrav och befogenheter fastställs i lagen om jaktoch fiskeövervakning. Vesa Liukkonen, fiskeövervakare i Gustavs-Nystads fiskeriområde, utsågs till Årets fiskeövervakare ifjol, och nu söker vi någon att ta över titeln! TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Vem år årets fiskeövervakare 2024. Inspektionerna ledde till 520 åtgärder: 57 fall gick vidare till förundersökning och 463 ledde till lindrigare åtgärder. Antalet böter fördubblades jämfört med året innan. 58 av dem bötfälldes på grund av avsaknad av fisketillstånd eller obetald obligatorisk fiskevårdsavgift. Trots detta avslöjades fler brott och förseelser än året innan. Centralförbundet för Fiskerihushållning fortsätter med traditionen att utse årets fiskeövervakare för uppmärksamma hur viktig fiskeövervakningen är för våra fiskevatten. Jaktoch fiskeövervakningen inspekterade nästan 2 500 fiskare
Det rekommenderas att man äter fisk 2–3 gånger i veckan och varierar mellan arter. Små barn samt gravida och ammande kvinnor ska dock undvika de skadliga föreningarna i fisk och följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 9 NOTISER GÄDDBESTÅND STÖDS GENOM YNGELODLING Tidningen Uudenkaupungin Sanomat skriver att man i Nystadstrakten har reagerat på att gäddbestånden snabbt har börjat minska. Gäddan hör till våra allmännaste fiskar och gäddan är en populär fångstfisk bland fritidsfiskarna. För att trygga de här fiskarternas lek har Lovisa skärgårds fiskeriområde ett antal fiskeförbudsområden, där allt fiske förutom mete är förbjudet 15.5–15.6. PFAS-HALTERNA I STRÖMMING VARIERAR Jordoch skogsbruksministeriet informerar att det i nyligen genomförda undersökningar i strömming har observerats halter av perfluorerade alkylföreningar (PFAS) som kräver noggrannare uppföljning. I ett nytt yngelodlingsprojekt deltar fler instanser, Pyhämaa fiskeförening, fritidsfiskare, Gustavs-Nystads fiskeriområde, Länsi-Suomen Kalatalouskeskus samt yrkesinstitutet Livia. Man har nu på många håll börjat återställa lekområden och våtmarker. Grunda havsvikar som uppvärms snabbt, åmynningar och även små bäckar är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Gäddbestånden har bland annat påverkats av att lekområden lämpade för lek har minskat, av muddringar och övergödning samt av utbyggnaden av stränder. Vid behov kommer en diskussion att inledas med kommissionen om huruvida kategoriseringen av strömming bör ändras på basis av senaste forskning. I Lovisaviken inleddes fiskeförbudstiden redan den 1 april för att skydda abborre och gädda, som inleder sin lek tidigare än gösen. På grund av att ämnena är långlivade finns det dock fortfarande föroreningar i miljön och i flera livsmedel. Att gäddbestånden minskar påverkar inte bara fisket, utan även på ett större plan miljön. Många fiskarter leker på våren, bland annat de populära fångstfiskarna gädda, abborre och gös. Rekommendationerna för intag av fisk är oförändrade och mångsidighet är fortfarande viktigt, understryker man från ministeriet. PFAS-föreningar är skadliga för hälsan och användningen av dem är därför begränsad och delvis förbjuden. Perfluorerade alkylföreningar, det vill säga PFAS-föreningar, är långlivade organiska föroreningar som tidigare har använts i stor utsträckning inom industrin och i konsumentprodukter. SH U TT ER ST O CK. Ytterligare en åtgärd som kan stöda gäddbestånden är yngelodling. Halterna av främmande ämnen i inhemsk fisk ligger dock fortfarande i huvudsak under gränsvärdena. På många håll är gäddan även en mycket viktig fisk för fiskeguiderna. I projektet fångar man in moderfisk av gädda, samlar in könsceller och tar fram gäddyngel för utplanteringar. Hälsofördelarna med fisk är betydligt större än de potentiella nackdelarna. Halterna av PFAS i livsmedel undersöks regelbundet i Finland
I den nya serien ”Nordens fiskar” presenterar konstnären handmålade artkännedomsbilder av fiskar från Nordostatlanten och Norra ishavet. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 2. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 2 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Nordens fiskar TEXT OCH FOTON TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Illustratör Sakke Yrjölä är känd för sina fantastiska och detaljerade akvarellmålningar av finländska fiskarter i verket ”Suomen kalat”
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 1 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 11
Att skapa en originalbild av en fisk tar Yrjölä från en till fem dagar. För ”Nordens fiskar” hade Yrjölä fram till februari gjort sju olika fiskeresor under två år och planerar att göra ytterligare 4–5 resor. Arbetet börjar med en blyertspenna, med vilken fisken skissas upp på akvarellpapper med konturer och större detaljer, eller som Yrjölä själv uttrycker det, en ”trådmodell” görs. – Att rita fiskar har alltid varit min passion och mitt motto har varit att man ska göra saker som är viktiga för en själv, beskriver konstnären. Beroende på fiskart har det tryckts 30, 50 eller 100 bilder. Till sist kan bilden justeras och korrigeras ännu flera gånger. En av Yrjöläs stamkunder har beställt en ny arttavla varje gång hen har fått en ny fiskart på stugan. Det finns fortfarande otaliga fiskar kvar att rita. Till exempel syns inte taggarna längs taggmakrillens stjärt på fotot, men i teckningen kan de framhävas. När man går från kustens grunda vatten till djupare vatten, till exempel 300–500 meters djup, blir det ännu svårare. Utställning och vernissage På väggen på båtmässan finns inte de ursprungliga teckningarna utställda, de finns på den kommande utställningen. Resten av historien känner vi redan till. Varje fiskare vet att det är svårt att fånga den sällsynta siken i en liten sjö, men braxen fås nästan utan ansträngning. Ett naturligt val var grannområdet, Norge och Atlantkustens havsfiskar. Längs Norges kust finns många fiskarter bekanta för finländare, såsom torsk, sej och makrill, men även en enorm mängd sällsynta och svårfångade fiskar, berättar Yrjölä. Småningom blev bilderna allt bättre. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 2 P å båtmässan i Helsingfors sitter en koncentrerad man vid ett arbetsbord. Tiden beror på de detaljer varje fisk kräver. – När ”Finlands fiskar” var färdigställt, var det dags att fundera på vad jag ville göra härnäst. Därefter ritas fisken rent med en tuschpenna. – Som barn ägnade jag mig åt fiske på nästan alla möjliga sätt, från mete till nät, minns Yrjölä. Och verkligen. Rötter i barndomen Yrjöläs entusiasm för fiskar började redan i barndomen. Alla tavlor av Yrjölä är numrerade 1, 2, 3 och så vidare. På samma sätt som den lilla pojken Sakke gjorde. Tavlorna på mässväggen säljs för 140 euro styck. Även om utställningen ”Pohjolan kalat – kuvitusoriginaaleja” just ska öppna i Helsingfors, är serien långt ifrån färdig. På sommarstugan läste den lilla pojken Sakke Erkki Halmes bok ”Pohjolan kalat värikuvina” så ivrigt att boken till slut nästan blev utsliten i de unga fiskarens händer. Intressant! När bläcket har torkat, torkar Yrjölä bort blyertsteckningen från pappret. Efter det trycks den upp och inramas, liksom tavlorna som visas på mässan. – När man illustrerar kan man framhäva saker som inte syns på ett foto, visar Yrjölä. Därefter övergår man till de mörkare tonerna. Han vill att även andra människor ska lära sig om fiskar och naturen. I det här skedet förivrar sig illustratören att visa hur man med tuschpennan kan göra tjocka eller mycket fina och tunna linjer, exempelvis fiskens fina, ibland nästan osynliga fjäll. På konstnärens bord är en taggmakrill under arbete, som han färdigställer skickligt och noggrant. Hundra är det maximala antalet för Yrjölä. – När man fiskar på djupt vatten kan man inte i förväg veta vad som fastnar på kroken. Sedan fortsätter man med att måla fisken med högkvalitativa UV-resistenta akvareller i de ljusare nyanserna. I havet finns så mycket vatten och fisk att det är verkligen svårt att fånga de mer sällsynta arterna. Utöver boken har det även getts ut vykort, affischer och till och med fiskedrag med Yrjöläs illustrationer. Även originalen är till salu, men priset är högre. Riktning Norge Låt oss gå tillbaka i tiden lite. Målet med alla resor är att söka och fånga nya fiskarter, först föreviga dem på fotografier och slutligen i målningar. Kunderna är av väldigt olika slag och har olika skäl till att köpa tavlorna. – Om man ska rita 4?000 små tredimensionella fjäll på en fisk så tar det tid, försäkrar mannen. Yrjölä berättar att Aalto-universitetet nyligen beställde tio original från ”Nordens fiskar”-serien.. Ett av Yrjöläs mål har också varit att kommunicera genom sina bilder. Skapandet av ett bildverk På båtmässan är det lugnt en vardag, så Yrjölä visar mig hur tecknandet av en fisk går till. Illustratör Sakke Yrjölä har kommit till båtmässan för att presentera målningarna från sin nya serie ”Nordens fiskar”. Slutligen vågade han sig till den avlidne professorn Hannu Lehtonen och fiskbiologiläraren Kari Nyberg för att visa sina teckningar och föreslå att de gör en ny bok, ”Suomen kalat”. Någon gång runt år 2010 började Yrjölä göra sina egna målningar av fiskar. På en upplyst vägg bakom honom finns fantastiska teckningar av fiskarter från den norska kusten. Om bytet som med stor möda dras upp från havsdjupet visar sig vara en vanlig fiskart, måste man bara försöka igen, suckar Yrjölä. När en akvarellmålning står klar skannas och bearbetas den på datorn
Jag avrundar min intervju med en fråga om vad som är det bästa med att vara fiskkonstnär. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 13 Yrjöläs utställning ”Nordens fiskar” kommer att öppna under kommande veckoslut, den 17 februari och pågå fram till den 17 mars. – Fiske är kul och speciellt njutbart är det en vacker dag. Bilden till höger: Nordens fiskar -serien är ännu inte färdig. Att måla kommer först på andra plats, skrattar konstnären. Bekanta dig närmare med konstnären Sakke Yrjölä på nätsidan www.vire-design.fi Bilden uppe: Att måla de otaliga detaljerna på en taggmakrill tar sin lilla tid. Ju ovanligare fiskart, desto längre tar det för konstnären att få den på kroken och därifrån avbildad på tavla.. Yrjölä berättar att han skickade en inbjudan till vernissage till Norges ambassadör i Finland och till konstnärens stora förvåning har ambassadören tackat ja och väntas komma på vernissage tillsammans med sin fru
Sarven liknar mörten, men har klarröda fenor. Nya mörtfiskrekord Aspen är liksom karpen en storvuxen mörtfisk och den är också är en rovfisk. I fiskmaratontävlingen i Helsingfors i maj 2023 fångades en 8,8 centimeter lång östlig skäggtömmad smörbult, och det tidigare rekordet förbättrades med flera centimeter.. Den nya rekordkarpen på 22,20 kilo som A rto Vihanto och Arto Hyttinen fick med nät från Hiidenvesi i december 2023 var så stor, att de först hade svårt att hitta en plats var de kunde väga den. Karpen slutliga placering blev Naturhistoriska centralmuseet, dit fiskarna skänkte sin bjässe. Det tidigare sarvrekordet är likaså i hans namn, också den fisken har fåtts på Åland. Arten förekommer i Finland, men ynglen är för små efter den första sommaren för att kunna överleva den första vinter. Förra året var dock ett undantag. Därför härstammar alla karpar som förekommer i våra vatten från utplanteringar. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 2 En bamsekarp TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO ARTO VIHANTO Rekordfisknämnden godkände åtta nya finska rekord för det senaste året. Under senaste år har man i synnerhet med spöfiskeredskap fått många stora gösar, men ett nytt finskt rekord har låtit vänta på sig. Kivikangas erbjöds att få fisken för uppstoppning, men tvekade. Tomi Valkamaa som fick sarven är redan en meriterad sarvmetare. Fisken hade redan ätits upp. Arten är ursprungligen hemmahörande i Kaspiska havet. Tunnläppad multe, 0,666 kilo, är en helt ny art på Finlands rekordfisklista. Den östliga skäggtömmade smörbulten är en främmande art, som första gången påträffades i Finland år 2022. Mer okända rekordfiskar Tejstefisken är en mindre känd bottenfisk som påträffas längs kusten från Helsingfors upp till Kaskö. Då nättillverkaren slutligen beslöt sig för att nappa på erbjudandet och ringde upp, var det för sent. En 22,1 centimeter lång tejstefisk simmade i juli 2023 in i några forskares nät på åländska Föglö. Slutligen hittades en tillräckligt stor våg vid den lokala veterinärstationen. I februari 2023 simmade en 14,7 kilos gös in i ett nät i en sjö i Egentliga Tavastland och den här gösen spräckte det tidigare finska rekordet. I framtiden kan det hända att rekordkarpen kan beundras av alla museibesökare. Vid rekordfisknämndens möten i september och februari godkändes hela åtta nya finska rekordfiskar. Gösen är populär bland fritidsfiskarna. Gigantisk karp och enorm gös Karpen är den av våra mörtfiskar som växer sig störst. D et nya 2000-talets rekordfiskregister har varit i kraft i över 20 år nu. Den nya rekordaspen som vägde 8,3 kilo, simmade in i ett nät i sjön Vanaja i februari ifjol. Sarven trivs i övergödda sjöar och kustvatten. Rekorden för olika fiskarter börjar vara ganska hårda, så nya rekord kommer sällan. De nya rekordfiskarna är karp 22,20 kilo, gös 14,7 kilo, asp 8,3 kilo, sarv 1,58 kilo samt tejstefisk 22,1 centimeter och östlig skäggtömmad smörbult 8,8 centimeter. Den nya rekordsarven som vägde 1,58 kilo, fiskades med metspö på Åland i juni ifjol
Det här är nytt maffigt finskt rekord.. Noggrannare anvisningar finns på nätsidan. Den nya seriens anmälningsgränser är: abborre 50 cm, öring 58 cm, karp 90 cm, gös 100 cm och gädda 125 cm. Det bästa är att föra fisken till närmaste matbutik och be att få väga den på någon av vågarna där. I den nya längdserien måste man vara lika noggrann. I mätningsfotografiet måste hela fisken synas och bilden ska vara tagen uppifrån och fotograferas i riktning från nosen neråt. Hemmets hushållsvåg eller en digitalvåg som man håller i handen godkänns inte för att väga en rekordfisk. Var noggrann med vägningen och mätningen Då man får en rekordfisk måste man hålla huvudet kallt. Många potentiella rekord har inte godkänts i nämnden på grund av en bristfällig eller vag anmälan. Rekordfiskregistret, anmälningsblanketter och anvisningar för att anmäla rekordfiskar hittar du på adressen www.ahven.net > fiske > rekordfiskar Arto Vihanto (på bilden) och Arto Hyttinen fick en 22,20 kilos karp från Hiidenvesi. Särskilt med abborren är det lätt att förutse att rekordet kommer att slås redan nästa år. De första rekorden i serien är en abborre på 50 cm fångad med spö i Suomussalmi och en öring på 58 cm fångad med fluga i Enontekis. Samtidigt blev den tunnläppade multen art nummer 82 på den finländska rekordfisklistan. Fisken mäts i vågrät ställning och måttbandet ska ligga rakt under fisken. Oftast är det vägningen som inte gjorts enligt anvisningarna. Den nya rekordfisken som vägde 0,666 kilo, hade simmat in i yrkesfiskare Jarno Aaltonens ryssja i Raumo hösten 2023. Är man uttryckligen på väg ut på jakt efter en storfisk lönar det sig att bekanta sig med de detaljerade instruktionerna redan på förhand. Det här är en fiskart som sporadiskt påträffas i Finland, den tunnläppade multens naturliga utbredningsområde är Atlanten. Samtidigt kan man be butiksbiträdet fungera som vittne. De första rekorden i längdserien Rekordfiskkommittén öppnade förra året nya serier baserade endast på fiskarnas längd. I framtiden kommer det i rekordfiskregistret att finnas både det gamla rekordet baserat på fiskens vikt och det nya rekordet baserat på fiskens längd för dessa fiskarter. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 15 Tunnläppad multe är en helt ny art på rekordfisklistan. Med dessa ville kommittén förbättra fiskarnas möjligheter att rapportera fisk som släpps tillbaka
På Centralförbundet för Fiskerihushållning föddes våren 1993 idén om att ordna en omröstning för att vaska fram Finlands nationalfisk. Finland hade ju tidigare redan utsett både nationalblomma, -fågel, -djur och till och med nationalträd. TEXT TAPIO GUSTAFSSON & MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Abborren firar 30 år som Finlands nationalfisk 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Liljekonvalj 1967, sångsvan 1981, björn 1985, vårtbjörk 1988 och abborre 1994
För Åland fick strömmingen flest röster (303), men gäddan valdes till landskapsfisk (237 röster), eftersom strömmingen fick överlägset mest röster också i Egentliga Finland och utsågs till landskapsfisk där. En kommitté tillsattes för röstningen med representanter från bland annat Jord-och skogsbruksministeriet, Viltoch fiskeriforskningsinstitutet och Centralförbundet för Fiskerihushållning. För vissa landskap gav röstningen ett tydligt beslutsunderlag, för andra landskap hamnade kommittén fundera mer ingående på saken. Tävlingstid: 5.4. Slutligen skilde 85 röster arterna åt. Bilderna måste visa en abborre för att kunna godkännas med i tävlingen. Berättelsen ska relatera till abborren på ett eller annat sätt. I samma röstning utsågs också nio landskapsfiskar. Abborren fick 836 röster och gäddan 751 röster, därefter lax 461, strömming 461 och siklöja 164 röster. I röstningen om landskapsfiskar använde man nio så kallade historiska landskap; Åland, Egentliga Finland, Nyland, Tavastland, Savolax, Karelen, Satakunta, Österbotten och Lappland. I röstningsreglerna hade man bestämt att kommittén utser landskapsfiskarna utgående från röstningsresultaten. Genom att delta i tävlingen ger du samtidigt Centralförbundet för Fiskerihushållning tillåtelse att publicera bilden, videon eller berättelsen i kommunikation relaterad till tävlingen. Vinnarna väljs av Centralförbundet för Fiskerihushållnings jury. De bästa och mest minnesvärda abborrfotona eller -berättelserna belönas och publiceras på Centralförbundet för Fiskerihushållnings sociala mediekanaler och på ahven.net under hösten 2024. Kriterierna var att den landskapsfisk som väljs ska vara en vanlig fångstfisk och på något sätt typisk för landskapet i fråga. Hela 48 fiskarter fick en röst, och som det sig brukar i val fanns det också en del ”proteströster, eller vad sägs om delfin, klumpfisk och bläckfisk. Juryns beslut kan inte överklagas. Röstningen avslutades den 15.2.1994 och resultaten offentliggjordes i samband med evenemanget Fiskveckan i Åbo den 7.4.1994. Bland motiveringarna för valet av abborren fanns bland annat att den är vanlig, lätt att fiska och smakar gott. Svårare att välja landskapsfiskar Nuförtiden finns det 21 landskap i Finland, men mängden landskap har varierat under årens lopp. Vidare motiverades valet med att Åland, då och fortfarande, är känt för sina fina gäddvatten. Enligt kommittén erbjuder Nyland fina gösvatten. På den tiden var ju gösen inte en lika utbredd art som den är idag. Tävlingsanvisningar: Delta i tävlingen genom att skicka ditt abborrfoto, -video eller abborrberättelse till adressen kalastus(at)ahven.net. Den egentliga tävlingen blev en rysare, både abborren och gäddan samlade mycket röster. Också i Nyland fick strömmingen flest röster, men gösen som kom på andra plats valdes till landskapsfisk. Pris: Tävlingens 3 bästa prisbelönas med Ahven.net-produktpaket (Centralförbundet för Fiskerihushållnings jubileumsdrag (Kuusamo Helmi Räsänen med specialfärg), Suomen kalojen tunnistusopas, Finlands fiskar -affisch samt en abborrpins. – 31.10.2024. ”Tävlingen blev en rysare, både abborren och gäddan samlade mycket röste r”. Bland alla som deltar lottar vi dessutom ut 2 fiskspelkort. Skicka e-postmeddelandet med rubriken ”AHVEN30”. Abborren vann efter jämn röstning Sammanlagt deltog 3?226 personer i omröstningen, varav en del valde att bara rösta i valet av landskapsfiskar. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 17 R östningen om vilken fisk som skulle utses till Finlands nationalfisk ordnades i samarbete med Andelsbankens KultaYV-kundtidning. DELTA I ABBORRENS JUBILEUMSÅR Delta i abborrens 30-årsjubileum genom att skicka in ett fiskefoto, video eller berättelse relaterad till vår nationalfisk till oss. Vinnarna kontaktas direkt per e-post
Som landskapsfisk valdes ändå den fisk som fått fjärde mest röster, insjölaxen. Det överlägset mest samstämda röstningsresultatet kom från Savolax där siklöjan tog hem en överlägsen seger. Därmed valdes nejonöga som kommit på tredje plats med 216 röster till Satakuntas landskapsfisk. I hela landskapsfisktävlingen fick siklöjan 1?408 röster, varav hela 1?082 gavs för Savolax. Detta gjordes av Birkalands landskapsförbund år 1997. Man hade trott att laxen som är en eftertraktad fångstfisk skulle få mycket röster på olika håll i landet, men laxen samlade endast mycket röster i Lappland. Sammanlagt inkom 2??107 röster och det var insjööringen som kammade hem mest röster, 1?219. De som blev utan landskapsfisk aktiverade sig En del av landskapen var naturligtvis inte nöjda med att det inte valdes någon landskapsfisk för dem. Som tidigare nämnt vann siken överlägset i Österbotten och utsågs till Österbottens landskapsfisk. Valet motiverades med att braxen i Tavastland fått betydligt mer röster än på andra håll i landet och dessutom ansåg man att de tavastländska sjöarna var synnerligen lämpliga för braxen. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 2 I Satakunta var abborren populärast med 266 röster, men nationalfisken kunde inte utses till landskapsfisk. På delad andra plats i Lappland kom bäcköring och öring, med 180 röster vardera. FINLANDS LANDSKAPSFISKAR Gädda Åland Strömming Åland Gös Nyland Nejonöga Satakunta Braxen Tavastland Vassbuk Kymmenedalen Asp Birkaland Lax -Lappland Insjöalax Karelen Siklöja Savolax Insjööring Mellersta Finland Sik Österbotten. Vassbuken fick 539 röster och laken kom på andra plats med 235 röster. I Birkaland har man utsett aspen till landskapsfisk. Över ett årtionde senare, år 2008, ordnades en omröstning i Kymmenedalen. Där utsåg vassbuken till landskapsfisk. I Tavastland fick gösen mer röster än i Nyland, trots det valde kommittén braxen som kommit på andra plats till Tavastlands landskapsfisk. I Mellersta Finland ordnade Mellersta Finlands Fiskerihushållningscentral tillsammans med tidningen Keskisuomalainen en landskapsfiskröstning år 1996. Röstningen kom att bli en av tid ningens mest populära röstningar genom tiderna. På andra plats kom mörten med 548 röster och laken blev tredje. Valet motiverades med att insjölaxen är en värdefull ekologisk form av lax och på grund av sin utbredning passar den bra som landskapsfisk för Karelen. På andra plats kom abborren med ynkliga 106 röster, så man kan snacka om en skrällseger. I omröstningen deltog 1?440 personer. Valet av siklöja till landskapsfisk var därmed klappat och klart. Näst mest röster fick siken, men den hade vunnit så överlägset i Österbotten att inte heller den kunde komma på fråga. I Karelen fick abborren flest röster. I Lappland fick laxen hela 617 röster, i Österbotten som samlade näst mest laxröster fick laxen endast 139 röster
Det finländska rekordet för abborre är 2,87 kilo. Abborren växer bättre i varmt vatten. 2 I strömmande vatten klarar abborren av strömningshastigheter upp till 60 cm/sekund, blir det starkare strömmar än det, får abborren byta omgivning. Egentligen är abborren en sötvattensfisk, men den klarar sig bra i Östersjöns bräcka vatten. 9 Då abborrynglen är cirka ett dygn gamla simmar de bort från strandvattnen och ut mot ytvattnen på fjärdarna. 3 Abborren har en stor munhåla, lämpad för stora byten, den har inga egentliga tänder, men tandliknande utskott som håller bytet på plats. Det här beror på att abborren saknar det mörka pigmentet eller det mörka pigmentet bara finns längst inne i färgcellerna. De simmar tillbaka in mot stranden senare under sommaren då de nått en längd på 3–4 centimeter. Abborren växer rätt så långsamt och de riktigt stora abborrarna är ofta honor. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 10 fakta om abborre TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Abborren (Perca fluviatilis) hör till våra vanligaste fiskar i Finland. 5 I goda tillväxtförhållanden når abborren en vikt på ett kilo som 9–12-åring, i dåliga förhållanden kan det ta över 30 år. 8 I södra Finland leker de första abborrarna kring första maj, men i samma vatten simmar också individer som leker först i slutet av juni eller juli. 6 Förutom födan påverkar temperaturen på abborrens tillväxt. Sist i lekturen står de stora individerna, som kan leka på till och med 10 meters djup. 10 Om man kokar soppa på små abborrar ska man vara mån om att lägga i köttet först helt i slutet, för köttet faller lätt sönder. I närheten av kärnkraftverk där det släpps ut varmt vatten har det påträffats 12–15-åriga abborrar som varit 1,5–2 kilo. 1 Abborren tål under korta tider vattentemperaturer upp till 30 grader och klarar av att leva i både sura vatten och vatten med dåliga syreförhållanden. 7 Det förekommer ibland pigmentfel hos abborrarna och då kan de bli röda eller rödgulskiftande. I normala fall väger abborrar i den åldern 500–800 gram. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 19 10 FAKTA Källa: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg. 4 Abborrens romsträngar innehåller avstötande ämnen, så rommen får ofta vara i fred för romätande fisk och ryggradslösa djur
Möjligt att bevara flodkräftan Enligt strategin kan vårt lands naturliga förhållanden möjliggöra bevarandet av flodkräftan samt ett kontrollerat nyttjande av båda kräftarterna. Målen med kräftstrategin är att bevara flodkräfta och signalkräfta som arter som kan nyttjas, samtidigt som spridningen av signalkräftan förhindras. Numera är signalkräftan klassificerad som en skadlig invasiv art i hela EU, och i den nya strategin önskar man lyfta fram skyddet och återhämtningen av flodkräftbeståndet starkare än tidigare. Ny kräftstrategi mer fokus på flodkräftan Då kräftsäsongen så småningom igen står för dörren kan det vara bra att veta att Finland har en ny kräftstrategi som sträcker sig fram till 2032. Flodkräftans minskade livsmiljöer som orsakas av kräftpest och signalkräftans spridning är ett av kräfthushållningens största problem. För att uppnå visionen behövs mål och åtgärder. Från Centralförbundet för Fiskerihushållning ingick iktyonom Niina Koivunen och informatör Tapio Gustafsson i arbetsgruppen. Finlands sammanlagda kräftfångst var därmed omkring fyra miljoner kräftor. Fiskeriexpert Jorma Kirjavainen från Norra Savolax NTM-central och ordförande för kräftstrategiarbetsgruppen ser som ett viktigt mål med den nya strategin att öka värdet på kräfthushållningen och att ge strategin mer uppmärksamhet i beslutsfattande och användningen av offentliga medel. I den tidigare strategin sågs signalkräftan som en räddare för kräfthushållningen och kräftfiskekulturen. Även på andra områden strävar man efter att skydda och stärka flodkräftbestånden. Åtgärder för att nå målsättningarna För att bevara flodkräftan har skyddsområden definierats där spridningen av signalkräftan förhindras eller där man försöker utrota den genom olika åtgärder. År 2020 fiskade fritidsfiskarna cirka 2,6 miljoner signalkräftor och omkring 177??000 flodkräftor. Signalkräftor flyttas inte längre till nya områden och man strävar efter att utrota förekomster som hotar flodkräftan. En av de åtgärder som arbetsgruppen föreslår för att effektivera bekämpningen av kräftpest är kommunikation. Visionen för den nya kräftstrategin är att Finland har livskraftiga kräftstammar, en stark och ansvarsfull kräftfiskekultur samt en mångsidig kommersiell kräftnäring. Jämfört med den gamla strategin har mer fokus lagts på skydd av flodkräftan. Kräfthushållningen är viktigt för Finlands insjöfiske och erbjuder även många nya möjligheter för företagsverksamhet. Största delen av kräftorna fiskas dock av fritidsfiskare. Arbetsgruppen anser att det mest effektiva sättet. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 2 F örra hösten fick arbetsgruppen utsedd av Jordoch skogsbruksministeriet färdig den nationella kräftstrategi som ska gälla fram till år 2032. – Vi bör få ett bättre grepp om att begränsa spridningen av signalkräftan, inte bara tala om att ta bort signalkräftan, utan försöka förebygga artens spridning,” funderar Timo Ruokonen från Naturresursinstitutet som har agerat som sekreterare för arbetsgruppen. TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Kring fyra miljoner kräftor fiskas årligen Enligt Naturresursinstitutets statistik var de kommersiella fiskarnas kräftfångst år 2020 766 000 signalkräftor och 8?000 flodkräftor
• Kräftfiskemöjligheterna är goda och kräftfiskekulturen är vida spridd. Uppföljning och forskning föreslås riktas mot teman som är centrala för kräftstrategin. Strategin föreslår att kommersiellt kräftfiske, kräftodling, kräftförädling, utveckling av kräftprodukter och konsumtion av kräftor ska stödjas med finansiering från Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden. Lokala aktörers roll understryks Kräftstrategin understryker betydelsen lokal delaktighet och beslutsfattande. För att implementera kräftstrategin ska en separat kommunikationsplan utarbetas under ledning av Jordoch skogsbruksministeriet. I nyttjandeoch vårdplanerna bör det finnas separata avsnitt som berör kräfthushållningen, där riktlinjerna som finns i kräftstrategin preciseras. Därefter är det lättare att fundera på hur man skapar sin egna kräftprojektsansökning.. För att lättast bekanta sig med de åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i kräftstrategin, kan man titta på sammanfattningen av strategins åtgärder, där en tabell över kräftstrategins mål, viktigaste åtgärder och aktörer har samlats. Främjandet av en ansvarsfull kräftfiskekultur ska beaktas i de nationella fiskeorganisationernas rådgivningsarbete. Därtill påträffades år 2021 kräftpest av rödkräftstyp i Kemi älvs mynning. Även fiskeriförvaltningens främjandemedel kan anvisas för att stöda kräftfisket. • Bägge kräftarter nyttjas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. • Spridningen av kräftpest förhindras genom diagnostisering, bekämpning, uppföljning och kommunikation. • Signalkräftans spridning utanför nuvarande utbredningsområden förhindras. Den gamla As-typen och PsI-typen som kommit med signalkräftan. Kommunikation i avgörande roll En framgångsrik kommunikation är avgörande för genomförandet av kräftstrategin. • Man utvecklar metoder att utplåna de signalkräftbestånd som hotar flodkräftbestånden för att kunna återinföra flodkräftor där det är möjligt. Vid varje åtgärd kan man se om den till exempel tillhör delägarlagens och fiskeriområdenas eller rådgivningsorganisationens och ministeriets ansvarsområde. FÖRHINDRA SPRIDNINGEN AV KRÄFTPEST • Man utreder förekomsten av dold kräftpest. Den nationella kräftstrategin hittas i sin helhet på: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165202 att minska olaglig flytt av kräftor, onödigt sumpande och spridning av kräftpest är att förbättra rådgivningen och informationen, även på internet och i sociala medier. Tre kräftpesttyper har påträffats i Finland. Fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner är viktiga då det gäller att definiera mål och praktiska åtgärder för hållbar förvaltning och nyttjande av kräftbestånd. • Kräftkonsumtionen växer och man har ett mångsidigt livsmedelsbruk av inhemska kräftor. NYTTJANDET AV KRÄFTBESTÅNDEN • Nyttjandet och vården av kräftbestånden är planmässig och bygger på forskning och uppföljning. NTM-centralerna beviljar finansiering för regionala främjandeprojekt och jag skulle önska att fiskeriområdena och delägarlagen lämnar in fler ansökningar relaterade till kräftor, tipsar Kirjavainen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 21 STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR SKYDD OCH ÅTERUPPLIVNING AV FLODKRÄFTBESTÅNDEN • Vår inhemska flodkräfta förblir en art som kan nyttjas, livsmiljöer och bestånd skyddas, vårdas och återupplivas inom hela utbredningsområdet. • Det kommersiella kräftfisket har förutsättningar att fungera på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Bägge kräftpesttyper har definierats som särskilt skadliga främmande arter
Det tog ändå tiotals år och fler yrken innan Jarno är där han är idag och kan titulera sig yrkesfiskare på heltid. I maj och fram till midsommar är det lax som gäller. Jag jobbade först på akuten vid Jarno Aaltonens väg till yrkesfiskare och företagare TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO RIITTA KOTILEHTO Åbo universitetscentralsjukhus och därifrån fortsatte jag som akutvårdare i ambulans. Det är lågsäsong för Jarno, för han vinterfiskar inte, så vi hinner prata i lugn och ro om Jarnos lite annorlunda väg till yrkesfiskare, hans företag och även om hans rätt så nya uppdrag som ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund. Mörtfisken går till Pielisen Kalajaloste, ett företag specialiserat på burkfisk. År 2020 lämnade Jarno sitt jobb som akutvårdare och beslöt att satsa fullt ut på yrkesfisket. Jarno är så till vida en aningen annorlunda yrkesfiskare att han inte har fiskandet i blodet. Före det hade han i knappa tio år vid sidan av sitt dagsjobb byggt upp sin företagsverksamhet. I högstadiet sa jag att jag ville bli yrkesfiskare, men min studiehandledare tyckte inte det var en bra idé, så det blev handelsskolan i stället, berättar Jarno. År 2020 var det sedan dags att ta farväl av akutvårdarjobbet. Det blir fyra rätt så intensiva veckor, berättar Jarno. Under sommaren fortsätter Jarno med abborrfisket. När sommaren övergår till höst är det dags för en cirka två månader lång sikfiskeperiod. Då beslöt jag mig att jag ger mig själv 10 år att bygga upp min företagsverksamhet så att jag kan leva på fisket. Ju mångsidigare jag fiskar, desto mer sprids riskerna. – Jag vill utmana mig själv och utvecklas. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 2 J ag ringer upp Jarno Aaltonen en morgon i februari för en intervju per telefon. Sedan drygt ett år tillbaka är den här Raumobon också ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund.. Redan i högstadiet visste Jarno Aaltonen vad han ville bli som stor yrkesfiskare. Han bor inte heller vid en havseller sjöstrand, utan i ett radhusområde. Därefter blev det jobb inom varvsindustrin och i samband med lågkonjunkturen på 1990-talet omskolade han sig först till närvårdare och sedan till sjukskötare. – Jag gillade att fiska på stugan och min faster sällskapade med en yrkesfiskare från Björneborg som lärde mig mycket om jobbet. Då jag pratar med Jarno framgår det tydligt att här är person som hela sitt liv jobbat med att utveckla sig själv i sitt jobb, och han säger också att det har han fortsatt med inom fisket. Genom målmedvetet arbete och en stor portion nytänk har han ändå byggt upp sin företagsverksamhet. Tanken om fiskandet har hela tiden funnits där och 2011 grundade jag mitt första företag, fortsätter Jarno. Mångsidighet som styrka Jarno inleder sitt fiskeår på våren, vid islossning. – Som jag ser det är en mångsidig fiskeverksamhet förutsättningen för att jag ska kunna leva på mitt fiske. Mångsidiga studier ledde framåt Vad var det som ursprungligen fick dig att bli biten av fiskeflugan. Hittills har inte alla mina säsonger misslyckats, men inte heller alla lyckats samma år, förklarar Jarno. Då kör fiskesäsongen efter mörtfiskar i gång, som också ger en del abborre och gädda
Jarno driver sitt fiskeföretag under namnet Pullan kala. Vägen till yrkesfiskare har inte varit spikrak, men desto mer intressant. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23 Yrkesfiskare Jarno Aaltonen bor och fiskar i Raumo. PERSONPORTRÄTT Fiskeritidskrift för Finland 2 • 23
Jag frågar Jarno hur han tagits emot bland sina fiskarkolleger. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 2 – När jag var yngre gillade jag inte att äta fisk – bara att fiska den, berättar Jarno skrattande. – Till de delägarlag jag arrenderat vatten av, har jag varit tydlig med att säga att de har fullständig rätt till en skälig ersättning och att om de så ber, får de också statistik över mitt fiske, som kan vara till hjälp för att utveckla deras egen verksamhet. Det är en fråga om att bevaka våra medlemmars intressen och tillsammans föra branschen framåt. Med stadens hamn som bas Jarnos fiske sker med bas i hamnen i Raumo där han har del i ett andelslag. – Det här konceptet har fungerat bra för mig. Idogt lobbningsjobb med stadsstyrelsen har dock gett utdelning. Jag har sett det som en del av min lärstig. Galjonsfigur för yrkesfiskarna Dessa visdomsord blir en bra åsnebrygga till att prata om hur Jarno ser på sin roll som ny ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund. Mitt tips till alla unga som vill satsa på yrkesfisket lyder därmed; lyssna med öppet sinne på erfarna fiskare, filtrera, lär dig och utveckla ditt fiske så det passar just dig. Vill de kan de till och med åka lokalbuss. Tillgången till vatten Som många andra yrkesfiskare har Jarno fått jobba för att få tillgång till fiskevatten. Under ett år blir det cirka 20–25 direktförsäljningstillfällen, som kan står för upp till en tredjedel av mina årsinkomster, öppnar Jarno upp. Jarno säljer sin fisk dels direkt, dels via några partiaffärer. Bland uppköparna finns också några restauranger, bland annat restaurangen Nokka i Helsingfors. – Jag anser det viktigt att alla fiskare skulle höra till förbundet. – Vattenägarna sitter på en stor fiskresurs som också har sitt värde i pengar. Den enda förädlade produkten jag egentligen har, är sikrommen. – Inledningsvis var det exempelvis svårt av staden att få tillstånd för mer än ett år i taget, en period som är alldeles för kort ur en yrkesfiskares perspektiv, förklarar Jarno. – Jag tror att det avgörande var, att jag fick politikerna att inse att yrkesfiske är företagsverksamhet. För andra företagsformer planlägger man industritomter och inser ramarna och kraven för lönsam företagsverksamhet. Kim Jordas, som jobbat över 30 år i förbundet, och tidigare ordförande Olavi Sahlsten sitter på en mängd kollektiv kunskap, liksom övriga fiskare på fältet. Jag vill vara en beslutsam galjonsfigur, men också en samarbetande sådan, en som kan förena yrkesfiskarna med övriga intressenter. Branschens utmaningar och styrkor Just tillgången till fiskevatten är en av de utmaningar som Jarno lyfter fram då jag ber honom lista branschens tre största utmaningar. Går man in för något måste det göras ordentligt. Genom att sälja fisken direkt får jag ett bättre pris för den. – Jag har beslutat att jag säljer min fisk från den livsmedelslokal jag byggt i samband med mitt hem. Jag bor cirka tre kilometer från Raumo centrum, så det är lätt för mina kunder att ta sig till mig. Den byråkratiska biten ligger på kontorets, det vill säga Jordas ansvar, mitt ansvar är att kommunicera vårt budskap ut på fältet. Den som följer Jarno på sociala media kommer kanske ihåg utmaningarna han hade då han ville arrendera fiskevatten av Raumo stad. Kanske är det orsaken till att jag inte gått in för förädling. Skulle jag satsa på torgförsäljning skulle det kräva investeringar i form av bil och kyldiskar och det skulle också för mycket binda upp min tid till annat än själva fisket, förklarar Jarno. Det har tagit sin tid att bygga upp ett förtroende, berättar Jarno. – Ända från början var det klart att jag måste ta mig upp till grupp 1 -fiskare för att kunna dra nytta av alla de utvecklingspengar som erbjuds. – Sedan start har jag tagit del av Finlands Yrkesfiskarförbunds verksamhet. Det här är problematiskt även ur PULLAN KALA Läs mer om Jarno Aaltonens företag på nätsidan www.pullankala.fi och ta del av hans vardag på Facebook och Instagram under namnet Pullan kala.. – Jag arrenderar vatten av både delägarlag och privata vattenägare. Varför behandla yrkesfisket på annat sätt. – Jag ser mig som branschens ansikte utåt. Det är fråga om en enkel stuga och havsstrand som välvilliga hyresvärdar låtit honom utveckla. Genom att inte bevilja tillstånd bromsas möjligheterna för nya fiskeföretagare att ta sin i branschen upp, i synnerhet för de som inte bor direkt intill vatten som lämpar sig för fiske. Jarno vill lyfta fram att han har haft stor hjälp i att utveckla sin verksamhet via de stöd som funnits att ansöka från Europeiska havsoch fiskerifonden, numera Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden. Endast genom att prata med enad röst kan vi föra den dialog som behövs med omvärlden. Jarno har också en bas på en holme, som han har fått hyra. Förbundets image kommer från oss fiskare
Framåt via ständig personlig utveckling För Jarnos del kan man konstatera att cirkeln är sluten så till vida att Jarno nu har det jobb han drömde om som tonåring. Svagheten och utmaningen med så långa traditioner är att i en omvärld som är i ständig omvälvning kan man inte fortsätta så som man alltid gjort tidigare. Riittas blogg och Facebook hittar man under namnet Elämää kalastajan kanssa. Samtidigt står det mycket klart efter vår pratstund att Jarno inte är den som nöjer sig med status quo. Jag har till exempel personligen fått jobba hårt för att utveckla mitt abborrfiske. Jag har full öppenhet och transparens i min företagsverksamhet och delar med mig av min vardag på sociala media. Med de orden är det bra att avsluta vår intervju. Fisk är ett hälsosamt livsmedel och finländarna äter gärna inhemsk hållbart fiskad fisk. Vi låter Jarno förklara det här närmare. Jarnos två hundar figurerar ofta på Jarnos sociala media. Som positivt ser Jarno den positiva och i grund och botten realistiska inställning som finländarna har till Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25. – Yrkesfisket har långa traditioner som en näringsgren, det här är en styrka. Fiskbestånden nu ser annorlunda ut än tidigare, och vad är det nya normala. ett samhälleligt större perspektiv, så som försörjningsberedskapen, förklarar Jarno. En utmaning är också avsaknaden av samsynen på fiskbestånden. Jarnos fru, Riitta, är också aktiv på sociala media och delar med sig av sitt liv som fru till en yrkesfiskare. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 25 fisk. Han är en yrkesfiskare som ständigt vill utvecklas. Jag vill visa vad det betyder att vara och hur det ser ut att jobba som yrkesfiskare på 2020-talet, säger Jarno. Hur lägger jag ut näten, vilka andra redskap kan användas, var rör sig fisken och varför. Hur är det vettigt att reglera fisket i 2020-talets Finland. – Jag har jobbat med mig själv, jag har funderat på vilka mina styrkor är och hur jag kan bidra till att utveckla näringen. Samtidigt som han också listar dem som en styrka. Bland utmaningarna på Jarnos lista finns också traditionerna
Senaste gång fiskeområdenas beskattning har avhandlats i rätten var i förvaltningsdomstolen år 2009, och resulterade i att Skatteverkets beslut upphävdes. Också fiskeriområdenas beskattningspraxis bygger på dessa avgörande. I skatterevisionerna har framkommit flera teman som skattemyndigheten har beslutat att ingripa i. Fiskeriområden och skatterevisioner våren 2024. Frågan lyder; måste dessa fiskeriområden i värsta fall försättas i konkurs. En situation som inte har beaktats i nuvarande lagstiftning. SKATTEMYNDIGHETERNA VILL NU kräva tillbaka flera års momsavdrag, som gjorts enligt tidigare givna anvisningar. Fiskeriområdenas nuvarande finansiella struktur leder till att de flesta fiskeriområde har medel som inte är föremål för mervärdesskatt – dessa används för att förvärva avdragsgilla produkter och tjänster vilket innebär att det vid räkenskapsårets slut finns det mer avdragsgill skatt än skatt att betala, och det uppstår en skatteåterbäring. Situationen är en följd av skattemyndighetens arkiveringsregler, som i stor utsträckning följer de principer för arkivering som tilllämpas inom statsförvaltningen och skattemyndigheten inte har tillgång till alla de dokument som tagits fram för över tio år sedan. Problemen kring fiskeriområdenas beskattning avhandlades upprepade gånger under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet utgående från besvär inlämnade av skatteombud, och man fick flera ur fiskeområdenas synvinkel positiva avgöranden, där alla fiskeområden sågs utöva finansiell verksamhet i enlighet med mervärdesskattedirektivet. I denna skatteanvisning har skattemyndigheten jämställt ett aktiebolags VD:s uppdrags rättsverkan att även omfatta föreningars verksamhetsledares position, något som det inte finns särskilt stadgat om. Problemet är delvis en följd av att skattemyndigheten inte är bekant med tidigare praxis och anvisningar som getts till fiskeområdena och som tillämpats i fiskeriområdena alla dessa år. Att genomföra detta krav är i praktiken omöjligt. Om detta skulle gå igenom skulle det vara ett verkligt problem. I detta skede vill jag lyfta fram den första saken som bör beaktas både nu och i framtiden: fiskeriområdena måste sörja för sin egna arkivering, så att den handledning och de instruktioner man får från exempelvis skattemyndigheten sparas och finns tillgängligt även senare. Som grund för sitt krav har Skatteverket hänvisat till Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2013:1, vilket har tillämpats i den senaste anvisningen ” Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer” (VH/6269/00.01.00/2023). 26 • Fiskeritidskrift för Finland 2 U nder slutet av 2023 och under våren 2024 har skattemyndigheten initierat totalt tio skatterevisioner hos fiskeriområden. EN ANNAN NY UTVECKLING är att skattemyndigheten har börjat anvisa om att uppdragsavtalen för att sköta fiskeriområdenas verksamhetsledarskap, som utförs av företag eller föreningar, behöver ändras så att verksamhetsledarna anställs direkt av fiskeriområdena. Summorna kan lätt överskrida hela fiskeriområdets balansvärde
Det här är av betydelse då skattemyndigheten avför huruvida fiskeriområdena är moms-registerdugliga eller inte. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Verksamhetsledaren ska vara ett obligatoriskt organ i fiskeriområdet och det förutsätts inte att organet har ett anställningsförhållande till området. Även skattemyndigheterna har insett utmaningarna och målsättningen är att genom diskussioner få till stånd en lösning som inte äventyrar fiskeriområdenas framtida verksamhet.. De föreslås vara stämman, styrelsen och verksamhetsledaren. Det här framgår bland annat ur motiveringarna till lag om fiske 23 §:” i 3 mom. Utgångspunkten är sålunda att arbetslagstiftningen inte tillämpas på verksamhetsledaren, utan att fiskeriområdet fritt kan bestämma typen av avtalsförhållande med verksamhetsledaren”. Denna skrivelse finns ändå inte öppnad i själva lagtexten, så i enskilda skatterevisioner har skatterevisorerna inte tillämpat detta, i avsaknad av anvisningar och rättspraxis. Även om jag i texten ställt en drös med obesvarade frågor vill jag ändå understryka att situationen inte är så desperat som den vid första anblick kan te sig. I det här fallet har vi lyft fram att man för fiskeriområdenas del bara tillämpar en del av föreningslagen på fiskeriområden. DE SOM ÄR PÅ PLATS då skatterevisionerna görs, måste förutom ovanstående i ärenden gällande moms lyfta fram frågan om huruvida fiskeriområdena i tiderna har fått anvisning om att anmäla eller ansöka om momsskyldighet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 27 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. uppräknas områdets organ
En framgångsrik teknik för att göra pulled fisk från orensad småfisk väckte intresse från företag, media och allmänheten på grund av dess utmärkta kvalitet. Erfaren forskargrupp Med ett partnerskap bestående av forskare i teknologiutveckling inom livsmedel, matvetenskap och konsumtionsforskning finns en stark grund för det fortsatta arbetet. Fisken – och alla dess delar med fjäll, skinn, huvud, ben och inälvor, har potential som råvara i olika slags produkter. I innovationsprogrammet Blue Products 3.0 satsar man på att utveckla processer för att hela fisken ska kunna nyttjas för att producera högre värdeprodukter och därmed öka branschens lönsamhet. BLUE PRODUCTS 3.0 Målet för Finlands Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonds program är att påskynda innovationer inom fisket. Blue Products 3.0 är ett av de fleråriga innovationsprogrammen som syftar till utvecklingsarbete som bestående gynnar hela sektorn. Programperiod: 7.6.2023–30.6.2026 Budget: 1,3 miljoner euro. Under de senaste sex åren har gruppen gjort en lång rad framsteg i att utveckla processer och produktprototyper för olika fiskråvaror från laboratorier till pilotnivå. Genom programmet vill man öka användningen av särskilt strömming, men också andra underutnyttjade fiskar som mört och nors, samt sidoströmmar från förädlingsindustrin, som livsmedel eller mervärdesprodukter. Detta är Blue Products 3.0-programmets vision för vad de tre följande årens arbete ska leda till. I Finland finns värdekedjor för att producera högvärdesprodukter från inhemska fiskråvaror. Finland har ett fungerande nätverk av expertis där företag, forskare, myndigheter och konsumenter samarbetar för att utveckla fiskbaserade livsmedel och mervärdesprodukter. Projektpartners: Statens Tekniska Forskningscentral VTT Ab, Åbo universitet, Naturresursinstitutet, Aktion Österbotten (administratör), Österbottens Fiskarförbund (koordinator). Lösningar har presenterats till företag för kommersialisering. Övrigt: Stöder målet med Finlands program för främjande av konsumtion av inhemsk att fördubbla användningen av inhemska fiskar och öka värdet av den inhemska produktionen. Utvecklingen av nya marineringstekniker och jäsning resulterade i nya smakrika fiskTEXT MARINA NYQVIST, KOORDINATOR, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND Blue Products 3.0 innovationer för att optimera användningen och värdet av hela fisken Ett av Blue Products -programmets mål är att öka användning av strömming i Finland. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 2 H ögkvalitativ inhemsk fisk används hållbart, mångsidigt och brett som råvara för livsmedel. Läs mer: www.merijakalatalous.fi > innovationsprogram
Satsning på produktutveckling och produktionsmetoder I detta tyngdpunktsområde ska man satsa på produktutveckling och nya produktionsmetoder för fisk i samarbete med företagare. Även företagare utanför fiskeribranschen som kan ha användning av till exempel fiskproteiner intervjuas för att få en bred uppfattning om intresset och behoven. Få i gång handeln med fraktionerna En sista tyngdpunkt är att påskynda kommersialiseringen av fraktioner från fisk såsom proteinhydrolysat, kollagen och gelatin genom att skala upp produktionsprocesser. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29 produkter. Kartläggning av nya metoder för att öka effektiviteten och kvaliteten inom fiskeindustrin är en central åtgärd. Genom att förbättra processer och kvalitet inom fiskeindustrin samt introducera nya fiskarter och råvaror vill man driva fram innovativa produktkoncept som tilltalar olika konsumentgrupper. Utveckling av nätverksbaserat samarbete Genom ett aktivt och öppet samarbete med olika aktörer, företagare och organisationer strävar partnerna till att skapa ett starkt nätverk som i sin tur stöder alla planerade åtgärder i programmet. Intervjuerna med företagarna kommer att bidra med viktig information för att orientera aktiviteterna inom tyngdpunktsområdena så att de återspeglar fältets behov. Fyra tyngdpunktsområden Med lärdomarna från det tidigare programmet kommer Blue Products 3.0 att inrikta sig på fyra tyngdpunktsområden: 1) förbättring av fiskens kvalitet genom hela värdekedjan, 2) produktutveckling och nya produktionsmetoder för fisk, 3) påskyndande av kommersialisering av fiskens värdekedjor 4) utveckling av nätverksbaserat samarbete. Här kommer även satsningar att göras för att få mer inhemsk fisk till storköken. Neutral gelatin, som är smakoch doftfri, framställdes från fjäll genom varmvattenextraktion. Forskning om användningen av hydrolysat i livsmedel inleddes. Man kommer också att satsa på att utveckla fraktionernas egenskaper, till exempel smak, som passar för livsmedel, sällskapsdjursfoder, kosttillskott och kosmetika. Bättre fiskkvalitet genom värdekedjan Utvärdering av fiskråvarans och sidoströmmarnas kvalitet från förädlingsindustrin är en viktig del av programmet. Dessutom fick man lovande resultat för att kunna producera proteinhydrolysat från fiskens sidoströmmar, såsom skinn och huvuden. Att kvaliteten hålls hög ända från primärproduktionen är av central betydelse för att de följande två områdena skall lyckas. Arbetet fortsätter i det nya programmet. Först kartläggs branschens behov För att vara helt på pulsen på fiskeribranschen och ha den mest aktuella insikten i branschens utvecklingsbehov är den första aktiviteten en kartläggning genom personliga intervjuer med flera företagare – från fiskförädlare till livsmedelstillverkare. H AN S H ÄS TB AC KA Fiskeritidskrift för Finland 2 • 29
Programmets verksamhet styrs av en offentlig utvecklingsplan som uppdateras årligen, vilket gör det möjligt att reagera på en föränderlig miljö och rikta finansiering till lösningar på aktuella problem. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Utvecklingsprogrammet för fiske med målsättning att förbättra lönsamheten Det finns ingen kommersiell fiskeverksamhet om den inte är ekonomiskt lönsam. Projektpartners: Naturresursinstitutet (koordinator). Lönsamheten består av flera faktorer, såsom fiskbestånd, tillståndspolitik, kostnader och efterfrågan. Utvecklingsprogrammet för fiske (KaKe) fortsätter på samma tema. Programperiod: 2024-2026 Budget: 1.3 miljoner euro. Bland annat har ökade kostnader, den internationella situationen och kvotpolitiken skapat förändringar och hotbilder för näringens framtid. Förändringen kommer inte att vara snabb och det finns många lösningar att tillgå. Fiskeföretag och deras problem samt lösningar på problemen är i en central roll. Det kommersiella fiskets verksamhetsmiljö har genomgått stora förändringar. Utvecklingsprogrammet för fiske är ett av de fleråriga innovationsprogrammen som syftar till utvecklingsarbete som bestående gynnar hela sektorn. Dock har efterfrågan på inhemsk fisk förblivit god. Läs mer: www.merijakalatalous.fi > innovationsprogram Under förra programperioden satsade man mycket på att jobba med sälskrämmor. Jyväskylä och Åbo universitet, Aalto Design Factory, Finlands yrkesfiskarförbund FYFF, Sydöstra Finlands yrkeshögskola och Länsi-Suomen kalatalouskeskus. Här förevisar Mikael Lindholm i Lovisa sin mobila sälskrämma.. Målet är att hållbart öka det inhemska fiskets volym, säkerställa fiskets kontinuitet samt bemöta efterfrågan på fisk. I utvecklingsprogrammet för fiske strävar man efter att påverka olika delområden för att ge kommersiellt fiske bättre verksamhetsförutsättningar och för att ge konsumenterna bättre tillgång till inhemsk fisk på sina tallrikar. TEXT TAPIO KESKINEN OCH TIMO RUOKONEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING U nder den föregående programperioden koordinerade Naturresursinstitutet ett forskningsoch fiskarpartnerskapsprogram (Tukala), där man bland annat testade effekterna av sälskrämmor på ryssjefångster och utvärderade fiskbeståndens fångstpotential. Alternativa energikällor Övergången från fossila bränslen till andra energikällor kommer oundvikligen också att ske inom fiskerisektorn. Frågan förberedUTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR FISKE Målet för Finlands Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonds program är att påskynda innovationer inom fisket
des redan under den föregående programperioden, när Finlands yrkesfiskarförbund gjorde en förstudie om alternativa energilösningar. Man strävar efter att förbättra detta med utbildning skräddarsydd för fiskare. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 31 ter fångst är det möjligt att öka värdet på fångsten och mängden fisk som används som människoföda. Utvecklingen av fångstteknik syftar både till att säkerställa ekologisk hållbarhet och att förbättra lönsamheten, bland annat genom att öka redskapens selektivitet. Man strävar efter att hitta nya perspektiv för att lösa konflikter genom att öka dialogen mellan parterna. En spridd och säsongsbetonad naturresurs utgör ett logistiskt problem. Till exempel går idag stora delar av vårdfiskefångsterna till annat än livsmedelsbruk. För att förebygga skador orsakade av skarvar görs samarbete med Åbo universitet. Färdiga och fungerande lösningar bör inte längre upprätthållas med tidsbegränsad programfinansiering, utan ansvaret överförs till lokala aktörer och förmånstagare i samarbete med Länsi-Suomen Kalatalouskeskus. Programmen har ett tätt samarbete både i fråga om kommunikation, digitalisering och fiskarnas välmående. Genom tekniska lösningar i kräftmjärdarna kan man påverka fångstens storleksfördelning och förbättra lönsamheten. Med EHFVF-finansiering fungerar också utvecklingsprogram för vattenbruk och nya produkter, ett miljöprogram och ett marknadsföringsprogram. Förbättrad lönsamhet Kommersiella fiskares kunskaper i företagsekonomi varierar. Bättre tillgång till fiskevatten Enligt lag om fiske ska nyttjandet av fiskeresurser baseras på den bästa möjliga informationen. På många håll är dock tillståndspolitiken ett hinder för lönsamt fiske. Till exempel orsakar en stor andel små kräftor i kommersiellt kräftfiske mycket tilläggsarbete. Utvecklingen går snabbt framåt, och att söka lösningar och erfarenheter från världen är viktigt. Genom att utveckla sorteringen efFiskeritidskrift för Finland 2 • 31. Samtidigt fortsätter ändå utvecklandet av nya lösningar för att minska sälskador. Fortsatt jobb med säloch skarvfrågor I kustområden upplevs sälar fortfarande som det största problemet för kommersiellt fiske. På samma sätt kan utnyttjandet av olika blandfångster fås ekonomiskt lönsamt genom fungerande sorteringslösningar. Satsningar på kommunikation I det tidigare Tukala-programmet visade sig kommunikationen vara bristfällig, därför satsar man på detta under den pågående perioden. Målet är att fiskbestånd kan utnyttjas hållbart utan ogrundade begränsningar. Ett viktigt tvåvägskommunikationsnätverk utgörs av fiskerinätverket, vars aktörer har goda kontakter med fältet. I Tukala-programmet testades olika sälskrämmor. Tätare samarbete mellan kommersiella fiskare, forskning och fiskerättsinnehavare ska förbättra fiskarnas möjligheter att få tillgång till fiskevatten
Följderna av introduktionerna kan vara både positiva och negativa, men de arter som lyckas etablera sig i sin nya miljö förblir oftast en integrerad del av ekosystemet. TEXT HEIDI HERLEVI, FILOSOFIE DOKTOR OCH FORSKARE I INTRODUCERADE ARTER, ÅBO AKADEMI D en svartmunnade smörbulten, en introducerad fiskart från Svarta och Kaspiska havet, väcker oro i Östersjön. De negativa effekterna har varit speciellt påtagbara i blåmusselbestånden i Lettland och Estland. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Följderna varierar ändå enligt område och är beroende av bland annat den lokala artsammansättningen. Dessa arter åt rovfiskarna betydligt mindre av då den svartmunnade smörbulten var abundant. En framgångsrik främmande art I Mariehamn har arten varit etablerad sedan 2011, men tidigare forskning från de nordligaste delarna av den svartmunnade smörbultens utbredningsområde saknades. Dieten varierar enligt område och årstid och kan bestå av både ryggradslösa djur och fisk eller fiskrom. Samtidigt kan arten skapa nya länkar i näringsväven och påverka rovdjurspopulationer positivt som en ny födoresurs. I min doktorsavhandling ville jag veta var i näringsväven den svartmunnade smörbulten placerar sig och vad dess roll är som predator, byte och konkurrent i en av de nyare populationerna på Åland. Den sprider sig snabbt, har stark reproduktionsförmåga och förmåga att modifiera artsamhällens sammansättning genom predation och konkurrens med inhemska arter. Då är det upp till oss människor att anpassa oss till den nya artens närvaro. På Åland bestod nästan hälften av abborrens diet av den svartmunnade smörbulten. Samtidigt kan den svartmunnade smörbulten även spela en roll i att minska på predationstrycket på andra fiskarter så som strömming och spigg. Samtidigt var överlappningen i resursanvändning med andra vanliga kustlevande fiskarter låg, vilket kunde bero på att arten även nyttjar sådana bytesdjur som få andra inhemska arter äter, till exempel havstulpaner. Som mest utgjorde smörbulten över 75 procent av dessa rovfiskars diet. På så vis påverkas även andra inhemska fiskarter indirekt. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 2 Den svartmunnade smörbulten är här för att stanna Introduktion av främmande arter är ett vanligt fenomen i Östersjön som präglas av mänsklig inverkan på många plan. Smaklig måltid! För att vända på steken studerade vi även betydelsen av den svartmunnade smörbulten som byte för tre viktiga rovfiskarter torsk, abborre och gädda på Åland och i Karlskrona, södra Sverige. Detta tyder på en hög anpassningsförmåga till olika miljöförhållanden och är en bidragande orsak till att den svartmunnade smörbulten lyckats etablera sig på olika håll i Östersjön, samt i flera sötoch brackvattenområden kring Europa. Kanske kunde den svartmunnade smörbulten utgöra en del av lösningen för torsken som mår dåligt i södra Östersjön. I likhet med tidigare studier, visade min forskning att den svartmunnade smöbulten är väldigt flexibel i sin resursanvändning. Rovfiskarna i Karlskrona var dock ännu ivrigare på att äta denna bottenlevande fiskart, torsk och gädda i synnerhet. Detta beror troligen på de överlag högre förekomsterna av svartmunnad smörbult i området. I båda områden kunde vi se att den svartmunnade smörbulten utgjorde en stor del av rovfiskdieten, speciellt under ett år då den förekom i rikliga mängder
På Åland upptäcktes arten nära passagerarfartygshamnen i Mariehamn år 2011. OBS! Kom ihåg att det inte är tillåtet att avsiktligt flytta främmande arter till nya områden. Var noga med att rengöra fiskeredskap och båtskrovet eller ankare ifall du rör dig mellan olika vattendrag. På senhösten vandrar den ut till djupare områden igen. Fiskeribyrån vid Ålands landskapsregering har följt med spridningen kring Mariehamn (2015-2020) och uppskattat att arten spridit sig cirka 500 meter / år. RI IK KA PU N TI LA -D O DD. För att följa upp artens spridning i Finland beds alla att rapportera sina fynd, med bild, till artportalen för främmande arter (vieraslajit.fi) eller Finlands artdatacenter (laji.fi). Den förökar sig i grunda områden <10 meter, dit den migrerar i april-maj. Den misstänks ha spridits med fartygens ballastvatten. I Finland upptäcktes arten för första gången år 2005 i St. DEN SVARTMUNNADE SMÖRBULTEN I FINLAND Den svartmunnade smörbulten upptäcktes första gången i Östersjön år 1990 i Gdanskbukten i Polen. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 33 Den svartmunnade smörbulten är en ny födoresurs för bland annat abborren. Karins och har sedan dess observerats längs stora delar av den finska kusten, ända upp till Uleåborg. Mest allmän är den i Skärgårdshavet och Finska viken, speciellt nära stora hamnar. Den svartmunnade smörbulten kan föröka sig i flera omgångar per sommar
Här i norra Östersjön och i mitt studieområde på Åland mår populationerna av abborre, gädda och gös relativt bra. Därför är det viktigt att ta vara på våra rovfiskbestånd. svartmunnad smörbult, observera den tydliga svarta fläcken på första ryggfenan svart smörbult östlig skäggtömmad smörbult. När en art väl är etablerad är det i praktiken omöjligt att bli av med den. Den svartmunnade smörbulten verkar ha en mycket större negativ inverkan på andra arter i de södra delarna av Östersjön där svartmunnad smörbult också har ökat kraftigare. I min åsikt är nyckeln välmående rovfiskbestånd och ekosystem överlag. Dessutom finns det en hel del etiska problem med liknande försök. Svårt att bli av med art som etablerats Vad borde då göras för att förhindra en främmande art från att bli dominerande. Inhemska arter i samma familj är; lerstubb, sandstubb, svart smörbult och sjustrålig smörbult. Rovfiskarnas relativt goda beståndsstorlek kunde vara en bidragande orsak till att den svartmunnade smörbultens framfart varit mycket långsammare i våra vatten jämfört med södra Östersjön. I framtiden kunde vi kanske även ha ett riktat fiske på den svartmunnade smörbulten, så som i dess ursprungsområde i Svarta havet och i de baltiska länderna. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 2 En ny pusselbit i artpusslet Den svartmunnade smörbultens inverkan på andra arter varierar ändå starkt med artens abundans. Den svartmunnade smörbulten växer sig klart större än andra smörbultar och kan bli upp till 25 cm lång. Rovfiskar är ytterst viktiga för välmående ekosystem och kan även fungera som en naturlig buffert för ohejdad populationsökning av främmande arter. I slutändan verkar dessa extremt höga populationstätheter dock endast vara tillfälliga, och på Åland, likt flera andra ställen i Östersjön, verkar populationsstorleken ha stabiliserats på en lägre nivå. Detta kunde tyda på undanträngning av dessa inhemska arter som har liknande levnadsmiljö och –sätt som invandraren. Vid låga till måttliga populationstätheter kan den ha positiva effekter i form av både ökad artrikedom och födotillgång för rovfisk. År 2022 påträffades ytterligare en ny främmande smörbult i östra Fiska viken, östlig skäggtömmad smörbult. På Åland kunde vi se att under ett år då den svartmunnade smörbulten uppnådde väldigt höga tätheter kunde den utgöra till och med över 80 % av fisbiomassan i nätfångster. Samtidigt var artrikedomen av andra arter lågt och vissa arter, så som tånglake och flundra fattades nästan helt i dessa fångster. Detta kunde alltså tyda på att i längden bidrar den svartmunnade smörbulten främst till ökad artoch funktionell rikedom, särskilt i områden med låg inhemsk artrikedom. FAMILJEN SMÖRBULTAR Den främmande arten svartmunnad smörbult hör till familjen smörbultar. Vi kan alltså fråga oss vilken roll de överfiskade rovfiskpopulationerna i södra Östersjön har haft i detta. Det andra vi människor kan göra är att faktiskt utnyttja denna nya resurs. Ett sätt att ta hand om våra rovfiskbestånd kunde alltså vara att stärka skyddet av viktiga kustnära områden, där rovfiskarna får leka och leva i fred. Forskning från Sverige och Estland visar att den svartmunnade smörbulten har lägre sannolikhet att etablera sig inom marina skyddsområden. För fritidsfiskare handlar det om att äta upp de svartmunnade smörbultar man får på kroken eller i nät. Men innan vi är där uppmanar jag alla som fiskar att hålla utkik efter den svartmunnade smörbulten och testa på nåt nytt vid midsommarbordet: rökt svartmunnad smörbult, vad sägs. Där används arten både i fiskmjölsproduktion och säljs inlagd. Höga populationstätheter kan däremot leda till negativa konsekvenser för andra arter och mångfalden i ekosystemet, främst på grund av konkurrens med andra fiskar och predation på ryggradslösa djur. Text och bild: Centralförbundet för Fiskerihushållning
Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35 Läs Fiskeritidskrift digitalt i Lehtiluukku! Till prenumerationen på papperstidningen hör digitala läsrättigheter samt tillgång till vårt digitala tidningsarkiv i Lehtiluukku. 1. Trevliga lässtunder! Fungerar det inte eller behöver du hjälp att aktivera dina koder. Nästa gång du besöker sidan kommer du direkt åt att läsa tidningen genom att logga in med din e-post och lösenord. 2. Kontakta Malin på malin.lonnroth@ahven.net eller tel. Gå till www.lehtiluukku.fi/lehdet/fiskeritidskrift_for_finland Om du redan har ett konto i Lehtiluukku börjar du med att logga in med ditt användarnamn och lösenord i KIRJAUDU. 040-5960808. Dina digitala läsrättigheter är nu aktiverade och du kan läsa tidningen digitalt. Gör såhär för att ta de digitala läsrättigheterna i bruk. Efter att du loggat in är det dags att aktivera din beställning Tryck på AKTIVOI TILAAJATUNNUS. Om du är ny i Lehtiluukku, tryck på KIRJAUDU och i rutan som öppnas väljer du LUO UUSI KÄYTTÄJÄTUNNUS längst nere och följer anvisningarna. Skriv in din tilaajatunnus som är den sifferrad som syns på papperstidningens bakpärm, ovanför ditt namn och din adress och tryck på AKTIVOI
I Finland finns det ungefär 20 000 vattendelägarlag, med en sammanlagd yta på 3,9 miljoner hektar. Det finns dessutom privata vattenområden som tillhör enskilda fastigheter samt statligt ägda vattenområden. I Viltoch fiskeriforskningsinstitutets undersökning ”Kalaveden omistajan profiili” i början av 2000-talet listades splittrade vatten och små ägarenheter som de största utmaningarna vad gäller nyttjandet och förvaltningen av fiskevatten. Centralförbundet får årligen finansiering för delägarlagsrådgivning av Jordoch skogsbruksministeriet. Man kan investera klart mer i vattenvård, fiskevård och fiskeövervakning än tidigare. Behovet av att sammanslå ägarenheter eller öka samarbetet framkommer gång efter gång i Centralförbundet för Fiskerihushållnings utredningar, senast i enkäter gjorda vid OKRA-mässan (2023), Farmarimässan (2022) och Jaktoch fiskemässan i Riihimäki (2022). Verksamheten i de stora delägarlagen är modern, nödvändiga aktörer kan hittas och ekonomin står på en stark grund. Förra hösten ansökte och beviljades Centralförbundet 100 000 euro för att år 2024 ta tag i dessa frågor. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2 VOKE – ett projekt för att utveckla vattenägandet Centralförbundet för Fiskerihushållning fick ett anslag på 100 000 euro från riksdagen för att utveckla vattenägandet. Det har uppskattats att det finns cirka 1,5 miljoner vattenägare i Finland. Sammanslagning av vattenområden Ägarenheternas funktionsförmåga kan förbättras på många sätt. Enligt en enkät som gjorts bland regionala aktörer är fiskare och vattenägarna mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och de möjligheter det medför. Under senaste år har problemen ytterligare tillspetsats på grund av en åldrande befolkning: i små ägarenheter klarar man inte längre av att upprätthålla verksamheten då man inte hittar nya delägarlagsaktiva. Projektarbetet är i full gång och livliga diskussioner förs om bland annat sammanslagning av delägarlag. Då man sammanslår delägarlag via fastighetsförrättning får man till stånd permanent större samfällda vattenområden. Den här finansieringen räcker endast till för att täcka basrådgivning. I Södra Savolax har sammanslagningen av delägarlag ökat den genomsnittliga storleken på delägarlagen från 250 hektar till över 6?000 hektar. Större ägarstrukturer ger också betydligt bättre möjligheter för att bevilja tillstånd för kommersiellt fiske samt för att utveckla samtillståndsområden för fritidsfisket. TEXT RISTO VESA OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING 36 • Fiskeritidskrift för Finland 2. För att trygga delägarlagens funktion på lång sikt behövs det ändå nationellt omfattande utvecklingsarbete både kring sammanslagning av delägarlag och andra samarbetsformer
Kommunikation spelar en betydande roll i ett så här omfattande projekt. Utöver denna tidningsartikel har en pressmeddelande publicerats, projektet presenteras i samband med regionala och nationella fiskedagar, samt kommuniceras genom Centralförbundets elektroniska nyhetsbrev Abborrpost. Som ett exempel kan nämnas överlåtelseavtal till fiskeriområdet eller intilliggande vattenägare, med vars hjälp man på många håll har klarat av att vårda fiskevattnen gränsöverskridande. Ägarstrukturen och nödvändiga åtgärder granskas också på regional nivå. Samarbete mellan ägarna via avtal kunde vara ett sätt att förbättra funktionerna och tröskeln till ett dylikt samarbete är vanligtvis rätt så låg. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37. Projektledaren Risto Vesa har redan påbörjat personliga möten, antingen ansikte mot ansikte eller via Teams, med fiskeriområdenas verksamhetsledare och anställda vid medlemsförbunden. Om projektledaren Risto Vesa eller någon annan som arbetar i projektet kontaktar er, delta i undersökningen och var aktiva. Ju bättre vi kan engagera alla och sammanställa en omfattande beskrivning av nuvarande situation och framtida önskemål, desto bättre möjligheter har vi att utveckla ägarstrukturen även i framtiden. Många delområden under utredning Kärnidén i projektet som drivs av Centralförbundet för Fiskerihushållning är att utvidga de tidigare beskrivna verksamhetsmodellerna till att omfatta hela landet. Arbetet utförs av personalen vid Centralförbundet under ledning av projektledaren Risto Vesa, i samarbete med förbundets regionala medlemsorganisationer, fiskeriområden samt Lantmäteriverket. Vid mötena fokuserar man på de ekonomiskt viktigaste områdena i varje fiskeriområde. Delägarlagen bör inte vänta och se vad som händer, utan själv vara aktiva. Det lönar sig för delägarlagen att vara aktiva Det lönar sig också för delägarlagen att vara aktiva själva när det gäller sammanslagningar. Samma enkätmall kan möjligen även användas för andra parter, som Centralförbundets egna medlemsorganisationer, Finlands Yrkesfiskarförbund och Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation SVK. Man undersöker om Fastighetsdatatjänsten (KTJ) kan användas för att producera kartor som beskriver ägandets fragmentering, det vill säga bedöma behovet av sammanslagning utifrån denna grund. Det utreds också om det kunde vara möjligt att få ut möjligheter till samarbete via det elektroniska systemet för fiskeriområden, kallat Kalpa-systemet (Kalatalousalueiden sähköiset palvelut). Vid fiskeriområdenas möten och stämmor diskuteras det för närvarande livligt om det finns tillräckligt med aktörer i delägarlagen och om det bör genomföras sammanslagningar. I samarbete med Lantmäteriverket utarbetas för närvarande kartunderlag över vattenägandet. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 Andra sätt att samverka Sammanslagning av vattenområden via lantmäteriförrättning är inte alltid det vettigaste eller det mest kostnadseffektiva sättet att utveckla samverkan mellan vattenägarna. Iktyonom Niina Koivunen vid Centralförbundet för Fiskerihushållning har redan gått igenom nyttjandeoch vårdplanerna för alla Finlands 118 fiskeriområden och utrett vad som är dokumenterat om sammanslagningar av vattenområden eller utveckling av samarbetet mellan ägarna. Utan aktörer blir verksamheten i delägarlagen omöjlig. Det är till gemensam fördel för oss alla som rör oss på fiskevattnen. Detta är till exempel fallet vid kusten där det finns ett stort antal mycket små privata vattenskiften. En Webropolenkät riktas till NTM-centralerna, med syftet att ta reda på vilka områden som enligt deras uppfattning behöver sammanslagningar eller utveckling av samarbetet. Under 2024 kommer Centralförbundet att genomföra en omfattande utredning, där man på landskapsnivå bedömer det praktiska behovet av att sammanslå vattenområden, nyttan i förhållande till kostnaderna av sådana sammanslagningar samt alternativa sätt att effektivisera skötseln och förvaltningen av vattenområden
Moisio har tidigare arbetserfarenhet av bland annat fiskodling, fiskeuppföljningar och fiskhandel. Kuiri övar också på fotografering med systemkamera och är aktiv på sociala media där han delar med sig av sina fiskeoch jaktupplevelser. Marjamäki ska också fungerar som verksamhetsledare för fiskeriområdena Kokemäkijoki övre del och Pälkäne.. 2024. Med på resorna har han sin strävhåriga vorsteh Kero som han jagar hönsfåglar med. KEIJO MARJAKOSKI TILL BIRKALAND Iktynom (YH) och arbetstekniker Keijo Marjakoski har börjat som ny fiskeriplanerare vid fiskerihushållningscentralen i Birkaland den 1. På fiskesidan är det flugfiske runt om i Norden som är den stora passionen. Till Moisios arbetsuppgifter kommer bland annat att höra fiskeövervakning, uppföljning och fiskutplanteringar. Moisio ska också fungera som verksamhetsledare för fiskeriområdena Ruovesi-Kuorevesi samt Suomenselkä. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 2 PERSONNYTT ARTTU KUIRI TILL KAJANALAND Fiskerihushållningscentralen i Kajanaland har anställt Antti Kuiri till fiskerirådgivare från och med den 1. Kuiri har en grundexamen i fiskerihushållning från yrkesinstitutet Livia och studerar vid sidan av jobbet på läroavtal specialyrkesexamen i fiskerihushållning. Till Kuiris arbetsuppgifter hör bland annat fiskerirådgivning, planering av vattendragsrestaureringar, provfisken samt fiskeövervakning. Till utbildningen är han agrolog (YH) och därtill har han avlagt kurser i akvatiska vetenskaper vid Jyväskylä universitet. 4. Kuiri är en hängiven vildmarksmänniska och gillar att både fiska och jaga. JAAKKO MOISIO TILL BIRKALAND Jaakko Moisio har börjat som ny fiskerirådgivare vid fiskerihushållningscentralen i Birkaland den 1. 4. 3. 2024. Kuiri har tidigare jobbat med att planera restaureringar och med olika fiskeprojekt, främst vid Forststyrelsen. 2024. Marjakoski har länge jobbat inom fiskodling, både på Åland och på fastlandet. Till Marjakoskis arbetsuppgifter hör förutom allmän fiskerirådgivning organisationsverksamhet samt uppgifter i anslutning till Tammerfors fiskmarknad och näringslivsfrågor
Vi tar en närmare titt på rapporten i nästa nummer av tidningen. Utredningen kommer att ligga som grund för fördelning av kommande års ägarersättningar. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2024 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2024 Nr Material Utkommer 1 26.1 23.2 2 19.4 17.5 3 23.8 20.9 4 15.11 13.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2024 I NÄSTA NUMMER Nr 3/2024 utkommer 20.9 En ny utredning över antalet spöfiskedagar i fiskeriområdena har utkommit. Har fisket verkligen minskat eller vad är det som ligger bakom de drastiska ändringarna. Fiskeritidskrift för Finland 2 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. RI ST O VE SA , CF F. I synnerhet längs kusten har antalet fiskedagar kraschat. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel
Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2024 Innehåller fiskerihushållningens viktigaste författningar. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Beställ nu ditt eget exemplar! Pris 20 € Nyhet! CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken är ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare