Två stora fickor framtill och två mindre fickor på bröstet samt invikbar ficka för fiskeövervakarkortet. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskeövervakarens väst NYHET! Stadig och välsittande reflexväst av hög kvalitet. På framsidan och ryggen texten ”kalastuksenvalvoja” och ”fiskeövervakare”. Pris 49,00 €. Finns i storlekarna L och 3 XL. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Tyget är 60 % bomull och 40 % polyester
Läs mer om den exceptionella isvintern på sidan 14. I södra Finland blev det ingen ordentlig vinter alls. Foto: Malin Lönnroth TA PI O G U ST AF SS O N. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Kustrestaureringar testas i Ekenäs 14 Alla tiders mildaste isvinter 16 Skarven kan lokalt försvaga abborrstammarna 18 Kalaneuvos – störst i Finland 22 Öresvin på besök 26 Fish and fashion 29 Delägarlaget som kommunikatör 30 Smarthfisk för läckergommar 33 Fisk som tema på årets matskolor 34 Lekmogen fransyska 5 Ledaren 6 Notiser 24 Fisk och fiske i siffror 25 10 fakta om fisk 37 Lagspalten 38 Personnytt 10 25 I VA RJ E N U M M ER SA N N A KU N IN GA S PÄRMBILD Isvintern 2019–2020 var alla tiders mildaste
OBS! Vid beställning av våra fiskhanteringsredskap sänder vi faktura som ska vara betald innan vi levererar varan. Blad 160 mm. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskhantering rätt & slätt! Pris 19,00 € Pris 8,00 € Pris 16,00 € Brynstål (Mora). CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Fiskpik. Frost ProGrip filékniv (Mora). Blad 212 mm
Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE Det är nu skäl att på föredragningslistan skriva in en punkt om hur man ska trygga funktionsförmågan framöver”. Det är nu skäl att på föredragningslistan skriva in en punkt om hur man ska trygga funktionsförmågan framöver. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Dags för delägarlagen att ta digiklivet VIRUSET FORTSÄTTER dra fram i samhället, men fiskerihushållningen har lyckats hålla hjulen i rullning trots tillfälliga begränsningar för sammankomster. Det skulle nu vara på sin plats att uppdatera stadgarna så att denna möjlighet finns även när undantagslagen upphör. PÅ SAMMA GÅNG gäller det även att se över vilka övriga elektroniska tjänster man kunde ta i bruk. Naturhobbyerna har vunnit terräng, något som även ses i en rekordstor fiskevårdsintäkt. Omvärlden blir allt mer digital, vare sig vi vill det eller inte. I det här numret av Fiskeritidskrift får ni läsa om Rasvanki-Virmasvesi delägarlag, vars hemsidor dagligen besöks av 40–50 personer. Egna hemsidor, som hålls uppdaterade, kan även det öka intresset för delägarlagsverksamheten. Lagpaketet för undantagsförhållanden möjliggör tillfälligt elektroniska möten för både fiskeriområden och delägarlag, även om det inte finns inskrivet i stadgarna VILLIGHETEN OCH FÄRDIGHETEN att hålla elektroniska möten verkar ändå vara liten. DELÄGARLAGEN OCH FISKERIOMRÅDENA har börjat hålla de stämmor som avbokades på våren. Det är inget fel i att sälja redskapsmärken i den lokala butiken eller bensinstationen, men man borde även ta i bruk en elektronisk tillståndsförsäljning, som har visat sig vara ett effektivt sätt att öka fisketillståndsintäkterna. Förvaltningen har skötts på distans och både mobilen och e-posten har varit i flitigt bruk i fiskerirådgivningen. Att sörja för elektroniskt deltagande i möten och stämmor är även ett ypperligt sätt att rekrytera unga och icke-ortsbor med i den lokala verksamheten
Endast rekordåret 2016 har varit bättre. Problemet har visat sig vara att få de individuella kvoterna att räcka till, samtidigt som Finska vikens laxkvot inte används till fullo. Även i Torne älv och Simo älv har det stigit upp mer lax än tidigare. Fram till nu har insjöfiskarna kunnat göra sin fångstanmälan endera på pappersblankett eller via ett nätbaserat system. Det här underlättar byråkratin för fiskaren men även för myndigheterna som tar emot uppgifterna. Fiskarna efterlyser därför något slag av laxbörs, där man kunde föra kvothandel. Applikationen och upprätthållandet av den handhas av Sisävesiammattikalastajat ry och applikationen kan laddas ner från Google Play-butiken. De kommersiella fiskarna tackar Naturresursinstitutet för att både utplanteringsmängderna varit tillräckliga och utplanteringarna har lyckats bra. Eetu Karhunen/Xamk EE TU KA RH U N EN Det ser ut att ljusna för laxen Den här sommaren har det hörts positiva nyheter från östra Finska vikens kommersiella fiskare och Kymmene älvs fritidsfiskare. Sydöstra Finlands yrkeshögskola (Xamk) har utvecklat ett system, men vars hjälp fiskaren lätt kan anmäla sina fångster direkt till myndigheternas databas via sin mobiltelefon. TA PI O G U ST AF SS O N. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER MOBILAPP FÖR INSJÖFISKARE Enligt den nya lagen om fiske ska även kommersiella insjöfiskare anmäla sina fångster. Utvecklingsarbetet har fått finansiering från Norra Savolax NTM-central samt Europeiska havsoch fiskerifonden. Xamk besitter fortfarande rättigheterna till vidareutveckling av applikationen. Med en ny mobilapplikation är det lätt att göra fångstanmälningen, redan ute på sjön, om man så vill. Det verkar nu finnas mer lax än på många år i både havet och älven
Centralförbundets styrelsemedlem Ari Tapanainen och förbundets verksamhetsledare Vesa Karttunen föregår med exempel. RI ST O VE SA. Mer om ämnet på www.eraluvat.fi. Appen kan laddas ner till iOSja Android telefoner och paddar. Efter mötet bekantade sig styrelsen med fiskeplatserna vid Kotalankosket och fick delta i restaureringen av lekplatser. STYRELSEN GREPPADE KRATTSKAFTET Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse höll sitt sommarmöte i Virdois den 11 – 12. ERÄLUVAT FINNS NU SOM MOBILAPP Forststyrelsen har tagit i bruk Eräluvat mobilappen med vilken det är möjligt att bland annat betala fiskevårdsavgiften och köpa fisketillstånd till Forststyrelsens vatten. 8. Tillstånden sparas i appen och finns lätt att plocka fram och visa fiskeövervakaren. Inledningsvis finns appen endast på finska. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER 9,5 miljoner euro har influtit i fiskevårdsavgifter under januari-juli 2020, vilket motsvarar 245 000 fiskevårdsavgifter, framgår det ur Fortstyrelsens pressmeddelande. Ifjol inflöt sammanlagt 8,9 miljoner på hela året
Fiskerirådgivare Pasi Anttila, Uleåborgs mödraoch skyddshems verksamhetsledare Timo Peltovuori och verksamhetsledare Vesa Rantanen förevisar de donerade fiskeredskapen. Donationerna kommer att delas ut längs med kusten på axeln Kokkola-Torneå. En motsvarande donation gjordes i december 2018. Ålen är klassificerad som en akut hotad art, men sedan 2011 har mängderna ålyngel uppvisat en svagt positiv trend. N II N A TU U RI. 129 500 ålyngel utplanterades i Finland i augusti, varav Naturresursinstitutet satte ut 60 000 i beståndsvårdande syfte. I anvisningarna avhandlas också sammanslagning av delägarlag. Läs mer på skatteförvaltningens hemsidor under fliken detaljerade skatteanvisningar. Donationerna har införskaffats med medlen ur PKL:s 90-årsfond, till vilken PKL:s medlemsorganisationer, intressentgrupper och samarbetsparter har gjort inbetalningar. Anvisningarna gäller inkomstbeskattningen för samfällda förmånder, det vill säga beskattning av delägarlag och delägarna. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER BESKATTNING AV SAMFÄLLDA FÖRMÅNER Skatteförvaltningen har den 17.8.2020 gett en anvisning om beskattning av samfällda förmånder. På grund av coronaepidemin kom ålarna i år undantagsvis med bilskjuts till Finland, i stället för med flyg som tidigare år. PE RÄ M ER EN KA LA TA LO U SY H TE IS Ö JE N LI IT TO Ålarna klarade galant av transporten med kylbil från södra Sverige till Åbo. Största delen av ynglen utplanterades i kustvattnen. Fiskeredskap till förbundet för mödraoch skyddshem Perämeren kalatalousyhteisöjen liitto (PKL) donerade i juni fiskeredskap och Pikku hyljeböcker till Uleåborgs mödraoch skyddshem
Totalkonsumtionen av kött har minskat med cirka 1,8 procent, eller 1,5 kilo per person på ett år. Den totala konsumtionen av fisk var 14,9 kilo per person, som föregående år. Det beviljades ca 307 000 euro för planering av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen, varav fiskeriområdenas planer för nyttjande och vård fick 200 360 euro, ca 100 000 euro för främjande av intresset för fritidsfiske samt ca 65 000 euro för fiskeövervakningen. Det lönar sig att anmäla i synnerhet mer ovanliga fiskobservationer på nätsidan kalahavainnot.fi som upprätthålls av Naturresursinstitutet. Ersättningar av detta slag beviljades till ett sammanlagt belopp av ca 1,25 miljoner euro i Kustfinland. Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen. Enligt näringsbalansen har fiskkonsumtionen varit på det stora hela oförändrad under många år. Arten verkar därmed breda ut sig allt mer i våra vatten. Fiskobservationerna hjälper forskarna att hållas uppdaterade med hur mer ovanliga samt invasiva arter sprids och mår i våra vatten.. Konsumtionen av fiskkonserver ökade något. Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 148 kilo flytande mjölkprodukter, 80 kilo kött, 81 kilo spannmål, 12 kilo hönsägg, 66 kilo frukt och 66 kilo grönsaker. Utöver projektunderstöden beviljade NTM-centralen för år 2020 också sammanlagt 377 866 euro i allmänna understöd för fiskeriområdesverksamheten till 36 fiskeriområden i Kustfinland. Av fiskevårdsavgiftsmedlen betalas också ersättningar till ägare av vattenområden på grundval av nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten och fiskeguideverksamhet. Stödets andel av projektens totala kostnader var i genomsnitt ca 60 %. KALAHAVAINNOT.FI Fiskeritidskrift kontaktades av en läsare som gjort en observation av den invasiva arten svartmunnad smörbult ute i Ekenäs skärgård. VAD ÅT VI I FINLAND ÅR 2019. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER I egenskap av fiskerimyndighet för Finlands kustområden har NTM-centralen i Egentliga Finland delat ut sammanlagt ca 2,23 miljoner euro till främjande av fiskerihushållningen längs kusten. NTM-centralen i Egentliga Finland beviljade sammanlagt ca 606 000 euro i stöd till 95 projekt i Kustfinland
TEXT SANNA KUNINGAS OCH ANTTI LAPPALAINEN, NATURRESURSINSTITUTET MATS WESTERBOM, TVÄRMINNE ZOOLOGISKA STATION, HELSINGFORS UNIVERSITET PA VE L AL EK SE YC H IK /L U KE 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Kustrestaureringar testas i Ekenäs Hittills har man mest restaurerat strömmande vatten, men nu ska det bli ändring på det. Inom fiskerihushållningens miljöprogram testas olika restaureringsmetoder lämpade för kusten. Rätt så små åtgärder kan ge stor nytta för bland annat de lokala abborrbestånden, visar de försök man hittills gjort inom programmet
Allt arbete gjordes för hand, med lie och grep. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Solbackfladan i Ekenäs skärgård öppnades upp med en ränna i vassen så att fisken bättre kan vandra in och ut. PA VE L AL EK SE YC H IK /L U KE
Däremot håller man först nu på att utveckla restaureringsoch uppföljningsmetoder lämpliga för kustvatten. Ett av fem innovationsprogram Inom miljöprogrammet för fiskerihushållning, som är ett av fem innovationsprogram delvis finansierade av Europeiska havsoch fiskerifonden, samlar man nu in information om olika fiskeriekonomiska restaureringsmetoder och hur resultatrika de är. Vid tidigare års karteringar har man bara hittat enskilda romband. Våren 2020 byggdes en tillfällig dammstruktur vid mynningen för att begränsa vattenutbytet. Innovationsprogram för vattenbruk 4. Man har också öppnat upp rännor till sådana flador som vuxit igen av vass, för att göra det möjligt för fiskarna att vandra mellan fortplantningsområdena och havet. Vid karteringar i maj hittade man drygt hundra romband och den totala mängden var säkert större än så. Utveckling av partnerskap mellan forskare och fiskare 3. Därtill är informationen om tidigare genomförda restaureringar väldigt spridd. Karteringar och restaureringar i Ekenäs skärgård Sommaröträsket på Skåldö i Ekenäs skärgård är ett bra exempel på ett enskilt område som kan vara av stor betydelse för den lokala abborrstammens avkastning. Marknadsföringsprogram för fiskerihushållning 5. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 F iskarnas fortplantningsområden längs kusten är rätt så begränsade och både abborren och gäddans lekområden sammanfaller ofta med de områden där det finns mest mänsklig verksamhet. Tillsammans med Vattenrestaureringsnätverket (Vesistökunnostusverkoston) och övriga aktörer utvecklas rapporteringen av restaureringsåtgärderna till en gemensam databas, för att framöver kunna få bättre information om redan gjorda restaureringar. Vid tidigare års karteringar har man inte hittat spår efter abborlek. I mars 2020 röjde man med lie och spade en smal 100 meter lång passage för vårlekande fiskar. Blue Products ökning av värdet av inhemsk fisk samt nya mervärdesprodukter 2. Resultaten lät inte vänta på sig. Viktigt med rapportering Det finns redan gott om information om metoder som lämpar sig för restaureringar i strömmande vatten. För att återställa gynnsamma temperaturförhållanden för fiskens fortplantning har man till exempel skapat strukturer för att minska vattenutbytret i tidigare muddrade fladamynningar. Resultaten blev magra, fast området verkar lämpa sig utmärkt för abborrlek. I Kvarken har man redan tidigare restaurerat flador och glon, men det saknas information om hur framgångsrika restaureringarna har varit. I synnerhet flador, glon och glosjöar har visat sig vara viktiga fortplantningsområden för vårlekande fisk. Miljöprogram för fiskerihushållning. Solbackfladan i Danskog har däremot redan i flera år varit praktiskt taget avsnört från havet på grund av igenväxning. Mynningen till Ytteröfladan i Sandöfjärden har tidigare muddrats och man kan fortfarande komma in i fladan med båt, förutom vid lågt vattenstånd. Det är Naturresursinstitutet som håller i trådarna för miljöprogrammet. I höst kommer man att ta bort vattenvegetation på havssidan, för att upprätthålla kontakten mellan havet och Sommaröträsket även i fortsättningen. I vårens kartering av Solbackflada hittade man glädjande nog över 300 romband av abborre. Muddringar, strandbyggande och övergödning påverkar alla fortplantningsområdena negativt. Man karterade abborrom i Sommaröträsket både våren 2019 och 2020. Lovande resultat Man har nu testat småskaliga fiskeriekonomiska restaureringar i både Kvarken och Ekenäs skärgård. Den här glosjön förbinder till havet via en bäck. – De restaureringsåtgärder vi hittills har gjort har för det mesta varit lovande och gett snabba resultat, berättar Sanna Kuningas från Luke. Man försökte göra motsvarande restaurering vid Stensfladan i Skåldö som vid Ytteröfladan, för även Stensfladan har en mynning som tidigare muddrats. FEM INNOVATIONSPROGRAM 1. En annan viktig aspekt är den information som man samlar in om objekten före själva restaureringsåtgärden och vilken betydelse platsen har som fortplantningsområde för fisk. Den tillfälliga dammbyggnaden klarade inte av att stå emot den kraftiga strömningen och att båtar drogs över dammstrukturen. Bägge år hittade man över 600 band av abborrom och karteringen omfattade inte ens hela området. Fram till nu har man främst gjort fiskeriekonomiska restaureringar i strömmande vatten. Den troligaste orsaken till att försöket misslyckades var antagligen att man inte lyckades begränsa vattenutbytet tillräckligt mycket. Nu har man även fått ögonen upp för fiskeriekonomiska kustrestaureringar
Efter att ynglen kläckts blir de kvar i fladorna och glona under flera veckors tid och efter att ha överlevt denna första kritiska tid förflyttar de sig sedan ut till havet. Enskilda områden kan vara av väldigt stor betydelse för den lokala abborrstammens avkastning. För fiskarnas fortplantning är det överhuvudtaget viktigt att moderfisken i lugn och ro kan förflytta sig från havet in i lekområdena och tillbaka ut. I exempelvis västra Finska viken har man hittat abborrlek på väldigt få andra ställen. Det här gav genast resultat i form av abborrlek. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 FLADOR ÄR BARNKAMMARE Flador och glon som formats av skyddade havsvikar är viktiga lekområden för kustens vårlekande fisk, så som abborrar. SA N N A KU N IN GA S Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13. Det här gynnar abborrens lek som sker i april-maj. Att flador och glon är så vällämpade för abborrlek beror på att vattentemperaturen på våren stiger snabbare i dem än i omgivande vatten på grund av att de har ett begränsat vattenutbyte. Vid Ytteröfladans mynning i Ekenäs skärgård byggde man stenstrukturer för att minska vattenutbytet. Genom att öppna upp igenväxta flador och glon eller restaurera flador vars mynningar muddrats kan man återställa områdena i sådant skick att de igen kan fungera som platser för abborrlek
Vid den tidpunkten fanns det främst is i Bottenviken. Isvintern nådde sin kulmen i mars Minusgrader i början av mars fick istäcket att växa till sig aningen. Finska viken var isfri, något som aldrig hänt så här tidigt. Vintern 1930 var startskottet för en tio år lång isfattig period, som fick Isvintern 2019–2020 skrivs in i statistiken som historiens mildaste, men för Bottenviken som längre än vanligt. I Bottenviken var november aningen kyligare än vanligt och det såg till och med ut som om det kunde bli en sträng vinter. Långsam issmältning i Bottenviken Förutom uppe i Bottenviken var april tre grader varmare än vanligt. Senast detta skedde var vintern 2015, och före det vintern 1930. I Bottenviken låg temperaturerna kring det normala och isarna smälte långsamt. I april låg Finska viken isfri. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I svintern 2019–2020 började aningen tidigare än vanligt. Allt som allt fanns det väldigt lite is i Finska viken under hela vintern. Fram till senaste vinter hade det minsta istäcket uppmätts vintern 2008, då det den 24 mars fanns 49?000 km² is. Den sista isbrytaren återvände till Helsingfors den 12 maj och avslutade därmed isbrytningssäsongen. TEXT JOUNI VAINIO, ISTJÄNSTER/METEOROLOGISKA INSTITUTET FOTO TAPIO GUSTAFSSON Alla tiders mildaste isvinter. I mitten av februari förekom det lite nyis i både Skärgårdshavets och Finska vikens innervikar. Sista april var istäckets omfattning 8 000 km². Mars var på havsområdena 3–4 grader varmare än vanligt och sydliga vindar höll Bottenvikens isfält packat uppe i Bottenviksbågen. Mäthistoriens minsta uppmätta isareal för Östersjön är nu 37?000 km². De sista isarna smälte i slutet av maj och Östersjön låg isfri den 27.5. I Vasa skärgård fanns det 10–20 centimeter fast is och tunn jämn is. I Finska viken fanns det is längs innervikarnas stränder från Borgå österut, i Viborgska viken och utanför Sankt Petersburg. Under januari låg temperaturerna till och med 7–8 grader högre än medeltalet och då även februari fortsatte med varmt väder växte inte istäcket ordentligt. På ryska sidan fanns det is bara i Viborgska viken och utanför Sankt Petersburg. I slutet av mars var istäckets omfattning endast 14?000 km², vanligtvis brukar det vara så lite is i början av maj. Isvinterns kulmen nåddes den 5 mars då istäcket totalt omfattade 37 000 km². Redan i slutet av oktober förekom det is i Bottenvikens innervikar. På finska sidan fanns det efter några minusnätter tunn is i innervikarna. Maj var i Bottenviken kallare än vanligt och isarna smälte inte så gott som alls. Isfattig och kort vinter Isvintern 2019–2020 är den tredje vintern som Bottenviken inte frös helt och hållet. I slutet av februari blev det lite kallare och den sista februari omfattade istäcket 36 000 km². December var ändå 3–6 grader varmare än medeltalet och vid årsskiftet omfattade istäcket 8 000 km². I Bottenhavets innervikar fanns det ny is
I Karlebytrakten skedde isbildningen nästan fyra veckor och i Kemi två veckor tidigare än vanligt. I Finska vikens östra del var den fasta isen som tjockast 10–15 centimeter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15. Isvintern 2019-20 såg verkligen inte ut så här i södra Finland. Allt som allt var förra vintern mycket isfattig. Den fasta isens största tjocklek varierade från norra Bottenvikens 50–75 centimeter till södra Bottenvikens och Vasa skärgårds 5–30 centimeter. Isarna omfattning var då i medeltal 117 000 km². Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 sitt slut i det smällkalla vinterkriget. I norra Bottenhavet skedde isbildningen ungefär som vanligt, men i Vasa skärgård fyra veckor tidigare. På mätstationerna söder om Kaskö förekom ingen is. Finska viken låg isfri så gott som hela vintern, med undantag för de innersta vikarna. Vid Valsörarna skedde första isbildningen sex veckor senare än vanligt. Motsvarande siffra under de senaste tio åren har varit 130 000 km². Finska vikens östra delar var isfria redan i slutet av mars, något som aldrig tidigare skett så här tidigt. Ute på Bottenviken var isen som tjockast 30–60 cm. På nästan alla havsområden var isvintern rekordkort, men i Bottenviken fem veckor längre än i medeltal. Den första isbildningen vid kusten, såtillvida att isbildning skedde, uppmättes tidigare än vanligt. I södra Bottenhavet och i Finska viken, de mest östra delarna undantaget, förblev vintern isfri. 1930-talets tioårsperiod är den period då minst is hittills har uppmätts. Isvintern slutade i Bottenvikens norra del cirka en och en halv vecka senare än i snitt, i södra Bottenviken och Bottenhavet tre veckor tidigare och i Kvarken fem veckor tidigare än vanligt
Stora mängder skarv i områden viktiga för abborrfiske och abborrlek kan reducera fiskstammarna och minska fångsterna. Främst inverkar miljöfaktorer, så som första sommarens tem. Inom hela den 2 800 km 2 stora statisktikrutan kring kolonierna uppskattades skarven konsumera cirka 8 procent av de över 2-åriga abborrarnas biomassa och avkastning, medan den naturliga mortalitetens andel är cirka 63 procent och fiskets 29 procent. En typisk abborre som skarven äter är cirka 15 centimeter lång. På basis av detta kan man uppskatta att under hela häckningsoch flyttsäsongen blev som högst 20–33 procent av de märkta abborrarna föda för skarvarna, om man inkluderar de unga skarvarnas konsumtion och utgår ifrån att de stannar inom området efter häckningen. – Med stöd av litteraturkällor uppskattades att cirka hälften av de abborrar som skarvarna äter, och märkena i dem, hamnar i kolonierna. Sammanlagt märktes 1?977 abborrar med PIT-märken under skinnet. – Märkningsstudiens resultat visar att ett stort antal häckande skarvar på viktiga områden för abborrlek och –fiske lokalt kan reducera abborrstammarna och fångsterna. På en större skala minskar predationens inverkan berättar Naturresursinstitutets forskare Lari Veneranta. Om abborrstammen glesas ut, börjar skarven äta mer av andra arter. Letandet efter märken lyckades bra och cirka 90 procent av märkena kunde hittas med vår apparatur, berättar Veneranta. Vid det tillfället fanns det 3?140 skarvbon i området. Hur Naturresursinstitutet och Jyväskylä universitet har utvärderat hur skarv som häckar i Kvarken inverkar på de lokala abborrstammarna och -fångsterna. Om man däremot granskar skarvens inverkan på en större skala är effekten mindre. Vilken inverkan predationen av skarv som flyttar genom området har beaktades inte i uträkningarna. Även den naturliga mortaliteten minskar och abborrens tillväxt och fortplantningseffektivitet kan öka. År 2018 undersökte man med hjälp av en märkningsstudie vilken effekt skarvarna har på områdets abborrstammar. Skarvarna beräknades öka de märkta abborrarnas naturliga mortalitet med 7–26 procentenheter. Hur ser de långtida effekterna ut. Enligt åldersoch tillväxtanalyser förblir cirka hälften av undersökningsområdets abborrstam naturligt småväxt och hälften når på 3–4 år den fiskbara storleken på 22–25 centimeter. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 S edan 2016 har det häckat stora mängder skarv i Kvarken. Småvuxna individer kan hela sitt liv förbli utsatta för skarvens predation, men är inte föremål för fiske. Skarven kan lokalt försvaga abborrstammarna TEX T NATURRESURSINSTITUTE T OCH JY VÄSK YL Ä UNIVERSITE T snabbt abborrarna växer inverkar på hur stor del av abborrstammen som blir fångst för skarvarna. Cirka 9 % av märkena återfanns i kolonierna. – Dessa faktorer kompenserar åtminstone delvis den reducerande effekt skarvpredationen har
På en större skala, uträknat för hela statistikrutan, skulle abborrfångsterna högst minska med 10–33 procent. Forskningen har genomförts som en del av programmet Partnerskap mellan forskning och fiskare i Finland, som koordineras av Naturresursinstitutet och finansieras av Europeiska havsoch fiskerifonden. I evalueringen har man försökt beakta de osäkerhetsfaktorer som finns i bakgrundsmaterialet och hur de påverkar resultaten. Sökområdet har indelats i mindre sektorer med band. Stammen minskade år 2020 med 16 procent i Kvarken. peraturer, på mängden abborrar berättar Outi Heikinheimo, besökande specialist vid Naturresursinstitutet. De årliga variationerna i antalet bon är dock regionalt stora och havsörnens jakt har en allt kraftigare inverkan på häckningsframgången och koloniernas placering. LA RI VE N ER AN TA TA PI O G U ST AF SS O N. Källa: Finlands miljöcentral Forskare Annica Långnabba på jakt efter PIT-märken på Sommarögrund i Kvarken. Partners i programmet är Jyväskylä universitet, Institutet för hälsa och välfärd samt Finlands yrkesfiskarförbund. Utgående från resultaten i den här märkningsstudien och andra tillgängliga studier har man även utvärderat vilken långtidseffekt skarven i Kvarken har på abborrstammarna. Huruvida antalet skarv och tätheten av 2-åriga abborrar på lång sikt skulle hållas på samma nivå som år 2018, skulle abborrfångsterna inom de häckande skarvarnas fångstområde som mest minska med 32–67 procent, om man antar att abborrarna inte vandrar, att unga skarvar skaffar föda inom samma område som de häckande fåglarna och att skarvarna stannar kvar inom samma område efter häckningen fram till höstens flytt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 och abborrfisket, sammanfattar Timo J. Marjomäki, lektor vid institutionen för biooch miljövetenskaper vid Jyväskylä universitet. Häckningsbeståndet har varierat med några procent under de senaste fem åren. – Uppskattningarna som gjorts är väldigt grova estimat eftersom utgångsinformationen om exempelvis abborrens populationsdynamik, regionala fördelning och hur fisken rör sig är grova estimat även de. Dessa uträkningar är ändå den bästa tillgängliga information om vilken effekt en skarvpopulation av den storleksklass som finns i Kvarken kan har på abborrstammen SKARVEN 2020 Sommaren 2020 räknades cirka 25 760 storskarvsbon i Finlands kustområden
Av tio familjemedlemmar jobbar åtta inom företaget. Barnen Hukkanen har vuxit in i företaget – Veijo och Ulpu byggde ett litet fiskrökeri i ett av uthusen på vår gård och på den vägen är det, berättar ToToni Hukkanen (tv) bryter hand med pappa Veijo Hukkanen. Då hade Veijo redan i några års tid gått lärling hos Ulpus pappa, fiskare, fiskrökare och fiskhandlare, hemma från Karelen, men efter krigen bosatt i Satakunta. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Familjeföretaget Kalaneuvos är efter strategiska företagsköp Finlands största aktör inom fiskbranschen. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEX T MALIN LÖNNROTH KA LA N EU VO S. Hukkanen. Efter den senaste fabriksutvidgningen som invigdes i november 2019 kan Kalaneuvos numera även titulera sig nordens största fiskrökeri. Bakom familjeföretaget Kalaneuvos ligger familjen Hukkanen och de facto gick företaget fram till år 2017 under namnet V. I verkligheten lär det gå betydligt fredligare till. Kalaneuvos – störst i Finland K alaneuvos-koncernen, med huvudsäte i Sastamala, är specialiserad på fiskodling, fiskförädling, partihandel, import och export. Pappa Veijo Hukkanen grundade tillsammans med sin fru Ulpu företaget för 45 år sedan. Företagets viceverksamhetsdirektör Toni Hukkanen har liksom sina syskon vuxit upp med företaget bokstavligen på bakgården
– Vi åtta barn har vuxit upp med företaget på bakgården och personalen i vårt kök då de hade kaffepaus. En annan av mina systrar, Elsi Vatanen är bra på siffor och är ekonomidirektör, fortsätter Toni. Hukkanen. – Min mamma Ulpu har önskat bevara den direkta kontakten till kunderna och säljer fortfarande fisk här på torget i Sastamala, även om coronavåren satte verksamheten tillfälligt på paus då Ulpu redan är 70 år fyllda. Även om det här är en personintervju framgår det många gånger under intervjun att det här är lika mycket en familjeintervju. Superprodukten strömming Det är ett faktum att allt för lite av den finska strömmingen går till livsmedelsbruk för tillfället. Den här biten av verksamheten har en omsättning kring 40 miljoner euro i året och sysselsätter över 100 personer. Eftersom coronan innebar ett så gott som totalstopp för hotell-, restaurangoch cateringbranschen under våren, får vi vänta till hösten och se vad den slutliga responsen för strömmingsbullarna Toni Hukkanens favorit på matbordet är strömmingen. Strömmingen är en otroligt mångsidig fisk och jag gillar den både rökt och stekt, konstaterar han. –?Vi syskon besitter som tur olika styrkor, och arbetar med olika saker inom företaget. – På ett torg är kundresponsen omedelbar och vi kunde snabbt reagera på våra kunders önskemål och förslag på nya produkter, säger Toni. – Vår nyaste produkt är strömmingsbullar med havre för den så kallade Horeca-sektorn. Mycket jobb görs ändå för att ändra på det. Till exempel min syster Mari Heikkilä återvände för några år sedan efter 10 år utomlands och började som vår marknadskommunikationschef. Och då Kalaneuvos en årlig omsättning på 80 miljoner euro, inser man ju att det är betydligt fler än den egna familjen som är involverade i att driva och utveckla företaget. Nya branscherövringar År 2015 beslöt sig företaget att ge sig in i fiskodlingsbranschen. KA LA N EU VO S KA LA N EU VO S I november 2019 tog Kalaneuvos i bruk sin nya fabriksutvidgning i Sastamala och kan nu titulera sig nordens största fiskrökeri.. Efter att vi växte så långa att huvudet nådde ovanför fiskdisken fick vi hjälpa till på torget med fiskförsäljningen, småskrattar Toni. Att bygga upp företaget är något man gjort och gör tillsammans i familjen. Sammanlagt har Kalaneuvos cirka 155 anställda. Numera är hela familjen på tio personer delägare och åtta jobbar i företaget. –?Detta gjorde vi för att kunna trygga tillgången till råvara och fortsatt tillväxt av företaget, berättar Toni. Trender och produktutveckling För att driva ett framgångsrikt företag måste man veta vad kunderna vill ha. Inledningsvis skedde försäljningen främst via torg och företagets allra första namn var Kalaliike V. Fiskodling sker på över 30 ställen på finska fastlandet, Åland och i Sverige. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 ni Hukkanen. Numera samlas respons in via kundenkäter och marknadsundersökningar men Toni berättar att den direkta responen från kunder fortfarande är viktig. Hukkanens förtagarfamilj äger numera Nordic Fish koncernen och dess dotterbolag Nordic Trout
Också fiskerinäringens övriga gemensamma motgångar och utmaningar hamnar på bottenlistan. Då man liksom Toni vuxit upp och lever och andas fiskeribranschen är Tonis svar på min sista fråga kanske ingen överraskning. – Samtidigt är det motgångarna som håller oss alerta, men det får inte bli för mycket av det negativa. En utmanande ekvation med andra ord. Att ta fram produkter som kunderna gillar, både till utseende, konsistens och naturligtvis smak. Fisk, både vild och odlad, är ett klimatsmart val och det är mycket beklagligt att vi måste strida mot väderkvarnarna, sammanfattar Toni läget. Vare sig vi vill erkänna det eller ej så äter vi även med ögonen, säger Toni. –?Vi har en väldigt restriktiv fiskodlingspolitik i Finland, som inte motsvarar det hårda arbete som gjorts för att förbättra fiskodlingens miljökonsekvenser, säger Toni. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 kommer att vara, säger Toni. En process som tog fem år. – Med projektet vill vi tillsammans ge synlighet för och information om den finländska fiskerinäringen samt främja den inhemska fiskodlingen, berättar Toni. Företaget kan numera stoltsera med exporttillstånd till Kina. Av Kalaneuvos omsättning kommer normala år 10–15 % från Horeca-sidan. Det hjälper att lägga saker och ting i sitt rätta perspektiv.. – Det kändes och var stort för en ung man. Som ännu tillägger att det ju naturligtvis även måste vara lönsamt för fiskaren att fiska mörtfiskar, annars blir det inget fiske. I fiskförädlingen behövs en tillräckligt jämn ström av råvaror för att få det att gå runt. – Nej, jag fiskar inte på fritiden. Strömmingens största utmaning är den något tråkiga färgen fiskmassan får. Tillit är nyckelordet Kalaneuvos fungerar inte bara på den inhemska marknaden utan exporterar även fisk. Från havet till tallriken I slutet av maj lanserade Kalaneuvos tillsammans med Nordic Trout och Raisioaqua kampanjen Aalloilta ateriaksi, fritt översatt från havet till tallriken. Inhemska livsmedel har en hög status i Finland och är även ur försörjningsberedskap är en viktig sak. Fina framgångar men även bakslag Hur ser Toni på sin karriär hittills. An efter att den ömsesidiga tilliten växer, och våra samarbetsparter märker att vi kan leverera som överenskommet, växer efterfrågan. Det här betyder att man till Finland i medeltal dagligen importerar fisk för en miljon mer än vad man exporterar. Vad kommer till export är det fråga om att hitta rätta samarbetsparter och kunna lita på varandra. Nu ligger mängden på 12–14 miljoner kilo, medan finländarnas fiskkonsumtion har fördubblats jämfört med 1990-talet. – Detta inkluderar bland annat ibruktagandet av det så kallade Östersjöfodret innehållande inhemsk strömming i stället för fisk importerad utanför Östersjön. Bägge syns i priset på den slutliga produkten. – Däremot hoppas vi kunna satsa allt mer på strömming, för där är tillräckliga volymer garanterad. Då köpte företaget Martin Kala och Kuivaniemen Kala, bägge specialiserade på strömming. Dels är det en fråga om volym. Samtidigt är finländarna ett folk som föredrar inhemska livsmedel, och uppger sig vilja äta mer inhemsk fisk. – På grund av corona är Kinaexporten pausad, men coronan har inte nämnvärt påverkat exporten till Sverige, Tyskland och Baltikum, säger Toni –?Tillit är nyckeln i fråga om all vår verksamhet. Dels är mörtfisket utspritt och transporterna ökar kostnaderna. –?Högst uppe på listan över framgångar landar de första åren i företagets ledning då jag var med och ökade vår omsättning från 4 miljoner till 20 miljoner euro, säger Toni. – Då man utvecklar nya produkter är det alltid fråga om en balansgång. – Vad kommer till bottenlistan landar naturligtvis coronakrisen där, säger Toni. Med på topplistan kommer även företagsköpen som inneburit satsning på strömming och fiskodling. – Men, fortsätter han, det är det vårt vårt jobb går ut på. För 30 år sedan odlades det 20 miljoner kilo fisk i Finland på årsbasis. Priset för en viss typ av produkt får inte bli för högt, förklarar Toni. Att man tror på strömmingen i Kalaneuvos vittnar också företagsköpen sedan några år tillbaka om. Han berättar också att det känns motigt att år efter år kämpa mot de felaktiga uppfattningar som fortfarande råder om fiskodlingsbranschen. Utmanande att få lönsamhet för mörtfisk – Även om mörtfiskprodukter i media har fått en stor synlighet är det fortsättningsvis svårt att få lönsamhet i större skala för dessa produkter, berättar Toni. Möjligtvis kan jag meta och titta på flötet guppa i vågorna, men på fritiden är det viktigt att koppla loss från vardagen
Martin Kala har verksamhet i Åbo och Kaskö. Koncernens omsättning var 80 miljoner euro år 2019. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 KALANEUVOS I ETT NÖTSKAL Fiskförädling Kalaneuvos Oy är ett finländskt familjeföretag som har tillverkat fiskprodukter sedan år 1975. Kalaneuvos sysselsätter sammanlagt cirka 155 personer och hanterar cirka 14 miljoner kilo fisk i året. Koncernen, med bas på Föglö i Åland, har verksamhet på över 30 ställen omfattande såväl fasta Finland, Åland och Sverige. Koncernen hanterar cirka 10 miljoner fisk årligen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 KA LA N EU VO S. Fiskodling Kalaneuvos Oy och Hukkanens företagarfamilj äger även Nordic Fish -koncernen, med dotterbolaget Nordic Trout, specialiserade på fiskodling. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför fiskprodukter under varumärket Kalaneuvos samt för butikernas egna varumärken. Till Kalaneuvos-koncernen hör Martin Kala Oy som är Finlands största tillverkare av strömmingsfilér. Också val av foder och en välkontrollerad matningsteknik är viktig både för miljön och fiskens kvalitet. År 2019 hade koncernen en omsättning på 34 miljoner euro och 120 anställda. Företaget verkar i Sastamala, Åbo och Kaskö och är en föregångare inom fiskförädling, partihandel, import och export samt fiskodling. Odlingsverksamheten baserar sig på val av en god odlingsplats och rätt dimensionering i förhållande till platsen
Ett vuxet öresvin är mycket stort, TEXT OCH FOTO: OLLI LOISA, ÅBO YRKESHÖGSKOLA Öresvin på besök Anmäl tumlarobservationer: http://paikkatieto.ymparisto.fi/agol/ pyoriaishavainnot/havainnot.html. På fotografier som skickats till oss forskare via Åbolands Fiskarförbund kunde man tydligt se en delfin, men vilken var frågan. Den tredje individen, möjligtvis en hane, var större och mörkare än de två andra. Två av djuren rörde sig tätt tillsammans och det var troligen fråga om en hona med sin unge. Närmast oss förekommer öresvinen regelbundet i Nordsjön, bland annat längs den brittiska samt västeuropeiska kusten, men den förirrar sig regelbundet till de danska sunden. De visuella observationerna kompletterar uppföljningen och det är viktigt att observationerna anmäls till Miljöministeriet. Tumlaren är betydligt mindre än öresvinet I Östersjön förekommer det endast en valart regelbundet och det är tumlaren (Phocoena phocoena). Öresvinen fick stor synlighet i media och samlade mycket folk vid observationsplatserna. Visuella observationer görs mer oregelbundet, några per år, längs så gott som hela vår kust, Bottenviken undantagen. Ett enskilt djur sågs vid Bengtskär fyr kring midsommar. För att undvika att störa djuren skickade Jordoch skogsbruksministeriet tillsammans med Miljöministeriet ut ett pressmeddelande där man gav anvisningar för hur det lönar sig att närma och betrakta djuren och man rekommenderade också att inte använda fiskenät i de områden där djuren håller till. Sedan 2011 har man akustiskt följt upp förekomsten av tumlare på finska vatten. På havsbottnen utanför Åland och syd om Skärgårdshavet finns hydrofoner ankrade som registrerar och spelar in tumlarens ekolokaliseringsljud. Tumlarstammen i Östersjöns huvudbassäng är endast cirka 500 individer och stammen är akut hotad. Senaste observationer från 1950-talet Senast som öresvin har observerats i Finland är veterligen på 1950-talet. Öresvinen höll sig i vattnen kring Dalsbruk från den 17.5 cirka en vecka framåt. Jämfört med de nu observerade öresvinen är tumlaren betydligt mindre, endast cirka 1,5 meter lång och 50-60 kilogram tung. Efter telefonkontakt med den som ursprungligen gjort observationen började artbestämningen starkt tyda på att det var fråga om öresvin, även känd som flasknosdelfin. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 den kan bli upp till fyra meter lång och väga 500–600 kilogram. Den här uppföljningen har visat att tumlaren förekommer mer regelbundet än vad man hittills vetat även på finska vatten och tumlaren kan fortfarande räknas ingå i vårt artbestånd. Följande dag fastställdes art och antal slutligen, i Dalsbruk fanns tre öresvin (Tursiops truncatus). Efter det har inga säkra observationer av djuren gjorts på finska vatten. Efter det splittrades flocken och honan med ungen flyttade sig österut och det inkom observationer från bland annat Hangö, vattnen utanför Tallinn, Lovisa och sedan Kotka den 12.6. O nsdagen den 20.5 nåddes vi av intressanta nyheter från Dalsbruk på Kimitoön. Artens utbredningsområde omfattar hela världen, de kalla haven undantaget
Öresvinet kallas även för flasknosdelfin på grund av den flaskliknande nosen. Öresvinet känns igen på ryggfenan som har formen av en skära. Tumlarens ryggfena är triangelformad. Öresvinet är även större än en tumlare. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 Öresvinet är den delfinart som är vanligast i delfinarier. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23. Födan består huvudsakligen av små fiskar
24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 H EI DI M O IS IO FISK OCH FISKE I SIFFOR Lohen laiton kalastus kuriin Itämerellä Kansainvälisen merentutkimusneuvosto ICES:n mukaan väärinraportoidun lohisaaliin määrä kalastuskaudella 2019 on romahtanut 600 yksilöön vuoden 2018 huimasta 42 600 yksilöstä. Lohta on pyydetty laittomasti ohi kiintiön erityisesti Puolan rannikolla ilmoittamalla saalis meritaimenena. Syy laittoman kalastuksen vähentymiseen on meritaimenen pyyntikielto, jonka EU:n kalastusneuvosto hyväksyi Suomen esityksestä vuonna 2018. Tutkijoiden arvion mukaan kokonaan raportoimatonta lohisaalista on edelleen 7 prosenttia kokonaissaaliista eli noin 17 500 yksilöä. Laxen har fångats olagligt särskilt vid Polens kust så att fångsten rapporterats som havsöring. Enligt forskarna är orsaken till att det olagliga fisket har minskat det förbud mot fiske av havsöring som rådet för fiske godkände på förslag av Finland 2018. Det olagliga fisket har dock inte upphört helt. Enligt forskarna utgör den orapporterade laxfångsten fortfarande 7 procent av den totala fångsten, det vill säga cirka 17 500 fiskar. stycken stycken Källa: JSM:s pressmeddelande 29.5.2020. Lähde: MMM-tiedote 29.5.2020 42 600 600 kpl kpl Olagligt laxfiske i Östersjön minskade kraftigt Enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES) har mängden lax som fångats olagligt i Östersjön minskat från 42 600 fiskar år 2018 till 600 individer år 2019
8 Vid leken fäster honan rommen i två till fyra rader under buken på flera hanar. 6 Rommen utvecklas i flera omgångar och fisken leker två gånger om året. 7 Den mindre havsnålen har en väldigt speciell lek som inleds med en friardans där fiskarna snör in sig i varandra med stjärtarna. 5 Den mindre havsnålen äter genom att suga in sitt byte i den rörformade munnen. Hanarna blir högst 20 centimeter. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg 10 fakta om mindre havsnål TEXT NIINA TUURI 10 FAKTA Den mindre havsnålen (Nerophis ophidion) hör till samma ordning rörnosade fiskar som sjöhästen. Eftersom fisken är så liten fastnar den sällan i bragderna. Under lektiden får honan vackra färgranna blå ränder vid huvudet.. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 25 TA PI O G U ST AF SS O N 1 Den mindre havsnålen håller sig på plats vid havsbottnen genom att vira stjärten runt en alg och följa vattnets böljande rörelser. 3 Den mindre havsnålen saknar fjäll, i stället är kroppen beklädd med vanligtvis grönaktiga benplattor. Den mindre havsnålen är en mycket allmän art i våra kustvatten. Fiskarna slingar sedan in sig i varandra igen och rommen befruktas. 10 Den mindre havsnålen lever vanligtvis bara i 2–3 år. Eftersom munnen är så liten består födan främst av djurplankton. Det finska rekordet är från år 2010 då man fick en 30 centimeter lång havsnål med nät i Nådendal. Vanligtvis lever den i upprätt ställning på växtbeklädda bottnar på cirka 15 meters djup. Efter det här bär hanarna rommen tills den kläcks efter tre till fyra veckor. 4 Den mindre havsnålen rör sig främst i upprätt ställning genom att röra på sin ryggfena. 9 Honorna kan bli upp till 30 centimeter , men de väger endast 2–2,5 gram. 2 Den trådliknande mindre havsnålen har inga andra fenor än ryggfenan. Under lektid får honan grannblåa ränder längs med huvudet
Liisa har mest jobbat med lake. Vill man testa garva fiskskinn själv, kommer man igång med vad som finns hemma i kylskåpet.. Att använda fiskskinn är ändå inget nytt, utan har en lång tradition i samhällen längst vattendrag och kuster runt om i världen. – Nej, då man garvat fiskskinnen rätt, Fiskskinnsskor ska i höst inta catwalken i Paris. An efter att tankar om en cirkulär ekonomi vinner fotfäste har man på många håll fått upp ögonen för fiskskinn. Hon berättar att många lyfte på ögonbrynen när hon i slutet av 1980-talet fick upp ögonen för fiskskinn då hon studerade pälsoch läderindustri. Med fettgarvningen blir skinnet hårdare och mer genomskinligt medan barkgarvning ger ett smidigt fiskskinn. Fram till i år har Liisa haft en butik i Rödbergen i Helsingfors, men numera håller hon mest till i TEX T MALIN LÖNNROTH V ärldens fiskindustri genererar årligen cirka 40 miljarder kilo fiskavfall, inklusive fiskskinn. – Då jag började fanns inget internet att googla fram information med. Hon berättar att man endera kan garva med fett eller bark. Väljer man rätt fiskart är det är starkare än krokodilskinn. Det blev att botanisera i gamla texter och börja testa sig fram. Fru Jenni Haukio, känd för att lyfta fram finsk design, bar vid ett statsbesök i Norge 2012 det Tammerfors baserade företaget Viona Blu:s handväska av laxskinn. Nationell synlighet I somras kunde man i tidningarna läsa att finska fiskskinnsskor ska visas upp på modeveckan i Paris. Skådespelaren och riksdagsmannen Pirkka-Pekka Petelius bar i sin tur en fluga och prydnadsnäsduk av lakskinn på självständighetsbalen år 2015. Sakta men säkert håller fiskskinnet på att göra come back – förutom att det är vackert är det även ett tåligt material. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3 ETT PLOCK BLAND FINSKA NÄTBUTIKER MED FISKSKINNSPRODUKTER Liisa Saarni Galateia www.galateia.weebly.com Oona Ritari Mioona www.mioona.fi Viona Blu www.vionablu.com Mad(d)e in Bergö ww.madde.fi Saija Lehtonen design www.saijalehtonen.com Fish and fashion luktar det inte fisk. Då var det fråga om en unik kollektion av det finska företaget Pure Waste Textiles, som ändå inte har fiskskinn i sin normala kollektion. Fiskgarvningens pionjär Någon som däremot länge har jobbat med inhemska fiskskinn är Liisa Saarni. Redan tidigare har fiskskinn fått nationell synlighet. Luktar inte skinnen fisk. Finländaren Oona Ritaris Fisu sneakers är bara ett exempel på att fiskskinn kan användas i modeindustrin på samma sätt som djurskinn. är en fråga hon hört till lust och leda. Vilken metod man väljer att använder kommer alltså an på till vad man vill använda skinnet till, förklarar Liisa
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 Oona Ritaris hjärta klappar varmt för Afrika och hon har en del av sitt företags Mioonas produktion i Afrika. Hållbarhet och etisk framställning är viktigt för Oona. M IO O N A M IO O N A. På bilden har Oona på sig blåa Fisu sneakers, skorna finns både för män och kvinnor samt som vita. Då Oona inledde sin karriär som skodesigner gjorde hon alla skor själv, nu tillverkas största delen av skorna i Portugal
Om man vill kan man delta i exempelvis en veckoslutskurs som det brukar ordnas på olika håll i landet, berättar Anita. Nilabborrens skinn är väldigt vackert och jag gillar att kombinera den lite karga texturen som fjällfickorna ger upphov till med glansigt läder. Men när skon väl är färdig, ja då är fiskskinnet ett väldigt hållbart material. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 3 ta slår för Afrika är användning av afrikanska fiskskinn min grej, avslutar Oona, vars Fisu sneakers efter all publicitet den här sommaren har haft en god åtgång. Massera in fettet i skinnet så att fukten kommer ut. Det går även bra att frysa in skinn. Nilabborren i Victoriasjön är en inplanterad art vars införande visade sig bli en ekokatastrof, där flera hundra ursprungliga fiskarter drabbats hårt. När skinnet torkat ordentligt är det dags för mjukgörning. För Oonas del kommer det inte bli aktuellt att använda finskt fiskskinn. Galateias nätsidor finns förutöver finska och engelska på japanska, och vittnar om att man även i den delen av världen värdesätter handarbete och genuina produkter. Eftersom mitt hjärGARVA SJÄLV 1. Slutresultatet ser vi i de så kallade Fisu sneakers, under varumärket Mioona, som i oktober ska inta Paris. 6. Skölj med rent vatten och krama ut så mycket vatten du kan. Dessutom är fiskskinn väldigt små, så du kan sitta framför TV:n och mjukgöra ditt skinn, till skillnad från när du jobbar med större djurhudar, tipsar Anita. – Blir du sedan mer inspirerad kan du övergå till barkgarvning. 4. Hur kommer det sig att du fick upp ögonen för fiskskinn frågar jag Oona. Då jag samtidigt råkade på en artikel om hur modehusen i Milano använder sig av fiskskinn och dessutom fick lära mig bananfibrer använts för garvning av fiskskinn i Afrika tog jag det som ett tecken. En snabbsökning på google visar att man kommer långt med sökorden fiskskinn + garvning. 8. – Jag har garvat fiskskinn med lågstadieelever. – Inte alls svårt, säger Anita Storm som är ekologirådgivare på Marthaförbundet. 2. 5. – Åren 2014–2015 befann jag mig i Uganda för att göra mitt slutarbete för studierna i skodesign och formgivning. Lämna skinnet och torka med köttsidan neråt på en planka. Numera finns det även bra böcker med vars hjälp man kan förkovra sig i fiskgarvningens ädla konst. Jag rekommenderar att börja med fettgarvning. Bara att sätta igång! hemtrakterna i Rimito och säljer sitt företag Galateias produkter på nätet. Man måste bland annat vara noggrannare i malläggningen och utskärningen då fiskskinnet inte tänjer lika mycket som annat läder, förklarar Oona. Jag behöver tillräckligt stora skinn och en jämn kvalitet samt tillgång. Skrapa bort allt kött från skinnet med en slö kniv eller matsked. För dessa skinn kommer dock priset emot. Då behöver du en äggula, en deciliter matolja, en droppe såpa och en matsked. För många unga är användningen av produkter gjorda på restmaterial samtidigt ett ställningstagande för en hållbarare livsstil. Blanda till fettgarvningsfettet (1 äggula, 1 dl matolja, en droppe såpa, t.ex. Ta tillvara bark från slyröj i dike, eller åk till en såg och ta tillvara garnbarken. Eftersom jag är väldigt intresserad av alternativa miljövänliga metoder och material skulle jag undersöka användningen av bananfibrer. Sträck skinnet under tiden det torkar, ett litet skinn torkar ganska fort ,så man kan sträcka och dra under hela torktiden.. Att jag nu kan använda den här restprodukten från en industri som försöker fiska bort nilabborren passar mina värderingar som fot i sko, berättar Oona. Om det är varmt ute kan man med fördel ha skinnet att ligga i saltvatten efter rensning till garvning. Liisa menar ändå att fiskskinn i Finland alltid kommer att förbli en marginalprodukt. Island är det land som producerar mest garvade fiskskinn, men stora delar av råmaterialet kommer från Norge. Tvätta skinnet med vatten och lite diskmedel. Testa garva själv Hur svårt är det då att garva fiskskinn, om man blir inspirerad av att pröva själv. tallsåpa). Vi har helt enkelt inte sådana volymer i vårt fiske, och av de arter som lämpar sig bäst för ändamålet, att man kan få lönsamhet i en större produktion. Tvätta skinnet i lite såpavatten för att tvätta bort det överflödiga fettet. 7. Produktionskostnaderna blir helt enkelt för höga. 3. Modeveckorna i Paris kallar Men låt oss återgå till de gyllene fiskskinnsskorna och Oona Ritari för en stund. 9. Efter mycket detektivarbete hittade jag färdigt preparerade fiskskinn av nilabborre från Victoriasjön. Hon berättar att kundkretsen föryngrats under årens lopp. Att jobba med fiskskinn då man gör skor skiljer sig ändå från djurläder
I pressmeddelandet berättade delägarlaget om sin verksamhet, försäljning av fisketillstånd, fiskebegränsningar och hur redskap ska märkas ut. Hemsidor är nutid – Det nya Rasvanki -Virmasvesi delägarlag utgörs av sex tidigare delägarlag och vid sammanslagningen fäste man genast från start stor uppmärksamhet vid kommunikation och informationsspridning. – På delägarlagets vatten hittades sjuka och döda gäddor. Människorna vill ha information om lokala fiskeplatser och fisketillstånd. Du kan bekanta dig med Rasvanki-Virmasvesi delägarlags hemsidor på adressen www.rasvankivirmasvesi.fi Delägarlaget som kommunikatör Intresset för fiske har vuxit denna sommar. Utan våra nätsidor skulle det ha varit svår att få ut information till dem som rör sig på våra vatten och vilka åtgärder som behövs. Delägarlaget är ett av de delägarlag som nu sammanslagits till det nya Rasvanki-Virmasvesi delägarlag. Enligt Oranen är en egen hemsida en viktig plats för att dela information och ger genast ett exempel från denna sommar. Det visar att det är ett stort antal människor som är intresserade av delägarlagets ärenden. Senaste vår berättade Oranen på fiskeriområdesdagarna om Kolehmala delägarlags ungdomsverksamhet. Uppdaterade hemsidor är en överlägsen plats för informationsspridning, understryker Oranen. Det nykonstituerade delägarlaget hade nyss inlett sin verksamhet och vände sig nu till media för att nå allmänheten. En ökad efterfrågan på inhemsk fisk och fiskeivern som har växt i och med coronaepidemin kommer framöver att stärka delägarlagets roll, spår Oranen. Rasvanki-Virmasvesi delägarlags sekreterare Timo Oranen är en bekant man för dem som deltagit i Centralförbundets landsomfattande fiskeriområdesdagar. Strax före midsommar och semestersäsongen uppmättes rekord i antalet sidobesökare, 174. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 I I slutet av våren plingade det till i min e-post. Att hitta information om var man kan köpa lokala fisketillstånd är ändå inte det lättaste. Det är väldigt svårt att få in denna typs information i tidningarna nuförtiden. Oranen berättar att Rasvanki-Virmasveden delägarlags hemsidor besöks av 40–50 personer per dag. Jag bestämde genast för att det här är något vi vill lyfta fram i Centralförbundets tidningar. Ett aktivt delägarlag informerar om sina fisketillstånd och får klirr i kassan. Sammanslagning av delägarlag till större enheter och fördelarna med det har i flera repriser lyfts upp i våra tidningar, men vi låter Oranen berätta Rasvanki-Virmasvesis historia. På denna efterfrågan kan endast delägarlagen svara. Det var ett pressmeddelande från Rasvanki-Virmasvesi delägarlag. Därtill måste man komma ihåg att också städa bort gammal och föråldrad information. Två pressmeddelanden skickades ut och på Kolehmala delägarlags hemsida fungerade som portalen där man uppdaterade hur projektet framskred, berättar Oranen. TEXT TAPIO GUSTAFSSON Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29
Det kan vara en krämig potatisgratäng, söta ugnsbakade morötter eller en syrlig lingonsylt, förklarar Tage Neuman.. För att få in smarthfisk på menyn dels i hemmen, dels i restaurangerna måste man ändå komma ihåg att man behöver jobba med hela logistikkedjan från hav till bord. Under en eftermiddag och kväll fick herrarna ta sig an drygt 10 olika maträtter med outnyttjade fiskarter som undertecknad Anita Storm, och Julien Hueber tillredde i köket. Varför äta utländsk fisk när vi har egna fiskar i havet. Genom att skapa bra helheter kan vi få mer genomslagskraft. Vi har därför nu tagit fram maträtter av smarthfisk med vinförslag till. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I Idag äts det mycket importerad fisk och många har blivit kräsna vad gäller antalet ben i fisken. För att nå en ny konsumentgrupp, läckergommarna, har vi nu jobbat tillsammans med vinkännare för att ta fram vinrekommendationer till smarthfisk. Samtidigt jobbas det hårt för att få en större konsumtion av de fiskar som de facto kommer i näten, det vill säga mörtfiskarna. Trots det har vi valt att också ta med ett rött vin. Låt oss ta pangasius som exempel. Vi ratar inhemska råvaror och importerar fisk eftersom vi saknar kunskap om hur det egentligen ligger till och hur vi bäst kan utnyttja våra egna råvaror. Gå inte över ån efter vatten Många äter kosttillskott och jag skulle vilja påstå att om man får benen i mörten att bli mjuka och ätbara så Smarthfisk för läckergommar Smarthfisk är ett uttryck myntat av Marthaförbundet för underutnyttjade fiskarter. Harmoni eller kontradiktion – De flesta känner till grundregeln att man ska servera vitt vin till fisk. Samtidigt har konkurrensen om fiskresurserna ökat med andra djur i naturen. Ofta är det nämligen tilläggen snarare än huvudingrediensen som styr vinvalet. Den transporteras hit från Asien samtidigt som fisken enligt de asiater jag pratat med är ännu mer en så kallad ”skräpfisk” än vår egen braxen. Konsumenterna redo för nya arter Under senaste år har vi sett en positiv trend på marknaden, det finns mörtfiskar på restauranger och i fiskdiskarna. De har grundat Oenologiska sällskapet i Vasa, det vill säga ett sällskap för vinkännare. Det känns emellanåt som vår bekvämlighet får oss att gå över ån efter vatten. Ju mer fisk vi äter från Östersjön, desto mer näringsämnen tas upp vilket får en positiv effekt på det allmänna tillståndet i Östersjön. Läckergommen i fokus För ungefär ett år sedan kläcktes idén att lyfta upp smarthfisken på vinkännarens meny och på så sätt nå en ny konsumentgrupp. Östersjöns tillstånd samt klimatdiskussionen har gjort konsumenter redo för nygamla fiskarter. Att vi just valde att jobba med alkoholhaltiga drycker var att vi då når en helt ny målgrupp som har vinet i fokus och inte fisken. 1980-talets torskfångster och 1990-talets laxfångster är ett minne blott och vi måste leva utgående från dagens förutsättningar. Vi fick kontakt med de två ivriga sommeliererna Rune Lygdbäck och Tage Neuman. Ett måtto borde vara att äta så lokal mat som möjligt. Ingen rast ingen vila, det var nya maträtter som skulle avsmakas tillsammans med vin. Mörtfiskarna är de stora vinnarna då våra vatten övergöds och då måste vi också lära oss att utnyttja dem mer. TEX T ANITA STORM, MARTHAFÖRBUNDE T FOTO K ARIN LINDROOS, MARTHAFÖRBUNDE T är det ett kosttillskott i sig
Kontradiktion betyder å andra sidan att matens och dryckens smaker kontrasterar mot varandra. Soppan är gräddig och krämig och kryddad med örter. Delar av artikeln har tidigare publicerats i Marthabladet.. Simpstjärtsoppa som exempel Neuman och Lygdbäck tar simpstjärtsoppa som ett exempel på hur de analyserar smakerna och väljer dryck. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31 Grundregeln då man väljer drycker är att antingen jobba med harmoni eller kontradiktion. Kolsyran i drycker med bubbel jobbar väldigt bra ihop med maten, konstaterar Neuman. – Till den fylliga, krämiga smaken med ganska kraftig örtkryddning passar en eklagrad Chardonnay bra, säger Lygdbäck. Harmoni innebär att dryckens smak påminner om och harmonierar med matens smak. Smaklig måltid! Anita Storm jobbar som ekologirådgivare på Marthaförbundet. – En Pale ale skulle också fungera bra, den har en citruston som harmonierar med de fruktiga och kryddiga aspekterna i maten, säger Neuman. Då man analyserar smaken i maten beaktar man sötma, syra, beska, sälta och fetma. Två ytterligare ingredienser ger soppan en tydlig karaktär: en liten skvätt vitt vin som ger syrlighet, samt en toppning av friterade jordärtskockor som tillför knaprighet och nötighet. På följande sida bjuds Fiskeritidskrifts läsare på två Smarthfiskrecept jämte dryckesrekommendationer. Viner karaktäriseras för sin del av syra, fruktighet (som också kan ge ett intryck av sötma), strävhet/tanniner/beska samt ek (fyllighet/smörighet). Sommeliererna rekommenderar också en syrlig Riesling som alternativ. – Det passar till de flesta rätter. Eklagringen ger vinet en fyllighet i smaken som harmonierar med soppan. Huvudingredienserna i soppan är simpstjärtar, potatis, morot och lök. Vill man servera ett alkoholfritt alternativ är Neuman och Lygdbäck överens om att inget slår vanligt mineralvatten
4. Koka äggen och låt dem svalna. Låt blandningen sjuda och lägg de flådda simpstjärtarna ovanpå för att baddas. Rök braxen och bena ur. Hacka löken. Tillsätt grädden. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 3 SIMPSTJÄRTSOPPA 500 g flådda simpstjärtar 8 potatisar 2 morötter 1-2 gullökar 25 g smör 1 lagerblad, 5 kryddpepparkorn 1 dl grädde Dill och havssalt enligt smak Salladslök/gräslök för dekoration 1. 2. Tillsätt slutligen den hackade gräslöken eller salladslök. Blanda samman crème fraichen, äggen och fisk. Tillsätt salt och övriga kryddor. Skala potatisarna och skär dem i tärningar. DRYCKESREKOMMENDATION Riesling Mousserande vin, sec (halvtorr) Manzanilla, fino (torr sherry) Fruktigt mousserande vin, exempelvis torr tysk sekt Halvtorr Riesling Pils/lageröl Mineralvatten FÖR FLER RECEPT OCH INSPIRATION SURFA IN PÅ MARTHA.FI!. DRYCKESREKOMMENDATION Fruktigt mousserande vin Chardonnay med fatinslag Grüner Veltliner Silvaner Manzanilla fino (torr sherry) Pale ale Mineralvatten PANIKERÖRA MED BRAXEN 300 g rökt braxen eller annan rökt fisk 2 kokta ägg 1 rödlök Gräslök Dill 2 dl crème fraiche Vitpeppar 1. Avsmaka. 5. Finhacka rödlök, gräslök, dill och blanda med crème fraiche. 4. 5. 3. Smaksätt med vitpeppar. Servera panikeröran på mörkt bröd eller rågknappar. 2. 3. Rensa och flå simporna. Fräs löken i kastrullen i smör, tillsätt potatistärningarna och så mycket vatten att de täcks ordentligt. Tärna äggen. Lossa köttet från ryggraden på simporna och tillsätt köttet när potatisen är klar. Lyft bort simporna då de är färdiga (cirka 6–10 minuter) och låt potatisen koka tills den är klar
På menyn på matskolan i Borgå har bland annat funnits gäddfärsbullar, grillad abborre och seljanka. På lägrets sista dag dukas det upp till familjemiddag för föräldrar och syskon. –?Dagen inleds med att vi fixar morgonmål, sedan blir det dags för lunchförberedelser och dagen avslutas med mellanmål. En av dagarna har vikts för ett så kallat gårdsbesök. I Borgå var en av höjdpunkterna ett besök hos yrkesfiskarna Marie och Viking Kellgren i Pellinge. Barnen har tillrett seljanka, det vill säga rysk fisksoppa, och som efterrätt serveras kaffe och blåbärspaj. Däremellan hinner vi också leka och pyssla, förklarar Maria. – Då vi tillsammans med barnen utvärderade vår gemensamma vecka var utflykten för många den verkliga höjdpunkten. Med sig hem fick barnen ett diplom, ett kompendium med veckans recept och förhoppningsvis ett livslångt intresse för mat och matlagning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33 I I Borgå är det färre barn än vanligt som deltar i matskolan, men de har varit desto mer entusiastiska berättar Maria Lill-Smeds på Borgå 4H. TEX T MALIN LÖNNROTH FOTO MARIA LILL-SMEDS linge, säger Maria. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33. Alla 40 matskolor runt om i Finland fungerar som 4–5 dagars dagläger. – Eftersom vi i år har fisk som tema blev det en utflykt till PelFisk som tema på årets matskolor Över 600 barn får i år ta del av matglädje på 4H:s matskolor. Årets tema är fisk och Centralförbundet för Fiskerihushållning är med som samarbetspart. Marie Kellgren förevisar ryssjorna nere vid stranden i Pellinge. Hos yrkesfiskarna Marie och V iking Kellgren fick barnen höra om fiskens väg till matbordet och lära sig rensa abborre
Den europeiska ålens fortplantningsområde är beläget i Sargassohavet. Man har inte heller kunnat återuppliva beståndet genom utsättningar, för man har inte lyckats ta fram livsdugliga yngel i odlingsförhållanden. Ålarna hamnar under sin livstid att göra den tusentals kilometer långa havsvandringen två gånger. De centrala parametrarna som beskriver ålbeståndets tillstånd har gått spikrakt neråt fram till senaste år. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Lekmogen fransyska I Kotka Maretairum skedde sommaren 2019 ett vetenskapligt mirakel då en av akvariets ålar började visa tecken på lekmognad utan artificiell hormonell behandling. TEXT SAMI VESALA OCH JOUNI TULONEN,NATURRESURSINSTITUTET; ARJAN PALSTRA OCH PAULINE JÉHANNET, UNIVERSITETET I WAGENINGEN; SARI SAUKKONEN OCH TEEMU LAKKA, KOTKA MARETARIUM Till Anguilla-släktets ålars livscykel hör en lång vandring. Fisken föds i saltvatten, vandrar till tillväxtområdena i sötvatten och vandrar sedan tillbaka till lekområdena i havet. Som Leptocephalus-larver Diametern på könsmogna ålars ögon växer och bröstfenan mörknar samt växer i längd.. D et europeiska ålbeståndets tillstånd har försämrats de senaste fyra årtiondena
Därefter vägdes fiskens ovarier, hjärta, lever och tarm för att fastställa olika somatiska index. De uppmätta indexen, till exempel det SA M I VE SA LA. Under nästan 20 år i bassäng har ålarna växt till sig och sakta även försilvrats, något som hör till de första tecknen på att könsmognad närmar sig. Hittills har akvarieexperiment varit enda sättet att undersöka lekmogna ålar. Där forskar doktor Arjan Palstras forskargrupp om ålens reproduktion och reproduktionsproblem. Palstra och kollegan Pauline Jéhannet flög i oktober 2019 till Finland och Kotka för att tillsammans med Naturresursinstitutets forskare och Maretariets personal grundligt undersöka den lekmogna ålen som dött. Fiskarna märktes individuellt för att underlätta fortsatt uppföljning. Också ålarnas ovarier undersöktes med ultraljud. Alla index påvisade en långt framskriden lekmognad. Motsvarande fenomen hade aldrig observerats på annat håll, och Naturresursinstitutets forskare var till en början skeptiska till vad förändringen kunde bero på. Då fisken dog var den 114 cm lång och vägde 3,3 kilo. Ålarna är såldes franska till sitt ursprung, eller rättare sagt, de har fiskats som glasål vid den franska kusten. Utgående från fiskarnas storlek kan man med rätt så stor säkerhet säga att de härstammar från utsättningar gjorda år 1978. Ålens längd, vikt och omkrets mättes efter att fisken tinats upp och man mätte även ögats diameter och bröstfenans längd. Häpnadsväckande resultat Då man undersökte den döda ålens rom lade man märke till att en del av rommen var övermogen medan en annan del först hade börjat mogna. Men ynglen har hittills aldrig levt längre än 30 dygn. Ålarna hade kommit som bifångst i vårdfisket. Maretariets franska invånare År 2002 införskaffade man 12 ålar från Vesijärvi, Asikkala till Maretariet. Fullständigt lekmogna ålar har aldrig påträffats i naturen. Då ålen på naturlig väg tar sig till Finland är de redan i ett lite senare utvecklingsskede och kallas gulål. I akvarium har man via hormonbehandling fått ålar att bli lekmogna och producera rom, och man har lyckats befrukta och kläcka den. Man har redan under några år kunnat observera dessa yttre tecken på lekmognad hos Maretariets ålar. Ålarna lever 5–50 år i tillväxtområdena varefter de efter att könsmognaden kommit igång inleder vandringen tillbaka för att leka i Sargassohavet. Också ålens ögon växer då den börjar förbereda sig för lekvandring. Alla övriga levande ålar i Maretariet fick genomgå motsvarande mätningar, det vill säga man mätte längd, vikt, omkrets, ögats diameter och fenans längd. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 FORSKAT Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 som så småningom utvecklas till glasålar tar de sig över Atlanten till sina tillväxtområden som sträcker sig allt från Medelhavet till Östersjön. Man frös också på nytt ner lite rom för fortsatta undersökningar. Ålen flyttades från publikakvariet till en karantänbassäng, där den dog i juli utan att ha lagt sin rom. Den här observationen stärker uppfattningen om ålens fortplantning, där honan lägger sin rom i olika omgångar under samma lekperiod. I juni 2019 lade Maretariets akvarist Teemu Lakka märke till att en av ålarna hade börjat svullna över magen. Internationellt forskningssamarbete Eftersom det inte bedrivs någon aktiv forskning om ålens reproduktionsfysilogi i Finland, tog Maretariet kontakt med Wagenigens universitet i Holland
Scientific Reports, volume 10, Article number: 2339 (2020). Saukkonen. De abiotiska miljöfaktorerna så som temperatur och pH samt de i samma bassäng och vattenkrets varande arters könsmognad och utsöndring av feromoner har alla, eller i någon slags kombination, bidragit till lekmognaden. Lakka & S. Jéhannet, W. Däremot visade ögonindexet (EI, Eye Index) att en del av individerna är väldigt nära lekmognad. Tulonen, T. T. JO U N I TU LO N EN O CH SA M I VE SA LA. Åren före flytten med svart och efter flytten med rött. M. Palstra, P. I vilket fall som helst kommer vi att fortsätta forsningen, säger Jouni Tulonen på Naturresursinstitutet, som tillägger att man på grund av coronavirusepidemin inte har kunnat genomför all planerad provtagning. N. Det högsta i naturen påträffade värdet har hittills varit 9,8 och uppmätts på en fisk fångad i närheten av Azorerna. –?Den nu observerade spontana könsmognaden ger värdefull information om processerna kring ålens könsmognad, konstaterar Arjan Palstra. En del hade till och med värden större än den lekmogna fisken hade haft. Årsringarna tyder på att utsättningsåret skulle ha varit 1978. De levande fiskarna i Maretariet hade ännu ett lågt GSI-värde, som varierade mellan 0,9 och 2,0. P. Flytten till Maretariet år 2002 lämnade ett tydligt spår i otoliten (cirkeln). På bilden Teemu Lakka från Maretariet (tv) samt Arjan Palstra och Pauline Jéhannet från universitetet i Wageningen. Vilken faktor som slutligen triggade lekmognaden hos ålen har man ännu inte kunnat påvisa, men det troligaste svaret ligger i akvarieförhållanden. Vesala, J. –?Det här är lovande och möjligtvis kommer sommaren 2020 att medföra nya viktiga nyheter från Kotka. Förhoppningsvis kommer den information vi redan samlat in från Maretariet, samt eventuell ny information, att hjälpa oss att förbättra romproduktionsmetoderna och äntligen lyckas producera yngel från honor som kunnat bli könsmogna på naturlig väg, avslutar Palstra. Heinsbroek, P. https://www.nature.com/articles/s41598-020-59331-6 Ultraljudsundersökning av Maretariets ål. Färgat tvärsnitt av den könsmogna ålens otolit. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 3 SA M I VE SA LA gonadosomatiska indexet (GSI, gonadernas vikt i förhållande till fisken) motsvarar de observationer man gjort på fisk i akvarium som förbereder sig för lek. Läs mer: A. First Observation of a Spontaneously Matured Female European Eel (Anguilla anguilla). Maretariets ålar är på grund av sin höga ålder troligtvis mycket känsliga för de impulser de mottar från omgivningen. Lokman, S. Swinkels, L. Det uppmätta GSI värdet 31,2 är det högsta någonsin uppmätta värdet på en ål som inte genomgått hormonbehandling. I tidigare forskning har man kunnat påvisa att ju äldre en ål är, desto bättre reagerar den på hormonell behandling
Att sälja sin fiskerätt Irena Pirhonen I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Irena Pirhonen på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Man får således sälja bort sin fiskerätt om man så vill, och man behöver inte delägarlagets lov för detta. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37 LAGSPALTEN F ISKERÄTT ÄR EN EGENDOM som kan överlåtas, man kan exempelvis arrendera ut sin fiskerätt, eller sälja den. Mer om skattepåföljderna av fastighetsförsäljning finns på skatteförvaltningens hemsidor. Samtidigt upphör man vara delägare och blir inte delägare på nytt än genom att köpa eller på annat sätt förvärva sig en andel i delägarlaget. Om försäljaren avstår från sin fiskerätt helt och hållet har hen inte längre andel i det samfällda vattnet och är således inte längre en delägare. Att sälja sin fiskerätt är en rätt liknande förrättning som en vanlig fastighetsaffär. Den nya ägaren blir i och med köpet delägare i det samfällda vattnet, det vill säga hen har rätt att delta i stämmor och röstningar motsvarande sin andel i delägarlaget. Då man säljer sin fiskerätt kan det uppstå skatteföljder. Att sälja sin fiskerätt betyder att säljaren avstår från sin rätt till fiske mot ersättning, fiskerättsägaren kan sälja sin rätt helt och hållet eller en del av den. Andelen ses vid bildningsförrättning som ett outbrutet område och vid beviljandet av lagfart ges andelen en beteckning för outbrutet område. Den här konstgjorda fastigheten består sedan av enbart vatten. I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. Registreringsförfarandet då lagfart beviljas är så gott den samma oberoende av om målet är en fastighet med tillhörande mark eller en konstgjord fastighet. I den här kolumnen går vi igenom hur en delägare i ett delägarlag säljer sin fiskerätt och inte hur delägarlaget säljer fiskerätt. Det här betyder naturligtvis samtidigt att försäljaren inte längre har rätt att fiska på ifrågavarande delägarlags vatten i rollen som delägare. Enligt lag om överlåtelseskatt 5 § är även kvotdelar eller outbrutna områden av fastigheter, flera fastigheters samfällda områden eller outbrutna områden av sådana samt andelar av samfällda områden, fastigheter. LIKSOM FÖR ANDRA FÖRVÄRV ska man även för andel i samfällt vatten införskaffa lagfart. Enligt 131 § i fastighetsbildningslagen: ”Från en fastighet överlåten andel i ett samfällt område, eller en kvotdel av en sådan andel, överförs till förvärvarens fastighet eller, om en överföring inte är möjlig, bildas till lägenhet”. Har man ingen fastighet som köpet kan överföras på kan en konstgjord fastighet bildas av andelen. Köparen behöver alltså inte från tidigare äga markeller vattenägor
Vidare medverkar avdelningen i resultatstyrning av Naturresursinstitutet och Livsmedelsverkets och styr närings-, trafikoch miljöcentralerna och Finlands miljöcentral inom sitt ansvarsområde. OLAV GRANSTRÖM 60 ÅR Områdeskonsulent Olav Granström vid Åbolands Fiskarförbund fyllde 60 år den 11.6. Till Olavs uppgifter hör även att ansvara för fiskutplanteringar i Åboland och arrangemang för fiskmarknaderna i Åbo. Sedan 2019 har hon också arbetat som programdirektör vid Naturresursinstitutet. TUULA PACKALEN VALD TILL JSM:S AVDELNINGSCHEF Statsrådet har utnämnt agronomieoch forstlicentiat, fil.dr Tuula Packalen till tjänsten som avdelningschef för Jordoch skogsbruksministeriets naturresursavdelning för tiden 1.6.2020 – 31.5.2025. Tuula Packalen har sedan 2012 arbetat som forskningsprofessor i skogsbruksplanering vid Naturresursinstitutet. Han har bland annat fungerat som projektchef för ett karteringsoch restaureringsprojekt av Kuhmoforsarna och som forskningsassistent vid Luke där man undersökt uppvandrande lax. På fiskarförbundet har Olav bland annat skött disponentskap i olika fiskeområden. Naturresursavdelningens huvudsakliga uppgift är att bidra till en hållbar användning av naturresurser och skapa förutsättningar för näringar och välbefinnande som bygger på dessa. Vesa har tidigare jobbat mångsidigt med olika jobb inom fiskeribranschen runt om i Finland. För tillfället fungerar han som verksamhetsledare för Pargas-Nagu Fiskeriområde och Korpo-Houtskär-Iniö Fiskeriområde. Bland Vesas hobbyn finns bland annat jakt med med hund. Olav, som är iktyonom från Fiskis i Pargas, har jobbat vid fiskarförbundet sedan 1986. Avdelningen svarar för beredning av områdets lagstiftning och budgetförslag, styr förvaltningen som är underställd ministeriet, dvs. Finlands viltcentral, Finlands skogscentral och Forststyrelsen. Vesa efterträder Tapio Kangas som övergår till Finlands Viltcentrals tjänst. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 3 PERSONNYTT VESA RANTANEN NY VERKSAMHETSLEDARE I BOTTENVIKEN Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto ry har valt iktyonom Vesa Rantanen (född 1967) till ny verksamhetsledare för förbundet. Vesa har studerat vid Pargas Fiskoch miljöinstitut och före det vid Pargas fiskeriskola. Vesa började jobba vid förbundet den 1.6.2020. Olav har tilldelats Centralförbundets förttjänsttecken i både silver och guld samt fiskeområdesmedalj.
Det reder vi ut i nästa nummer av Fiskeritidskrift.. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Vad är ismete och vilka fisketillstånd behövs egentligen för ismete. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 39 ISSN 0015-3125 Medlemstidskrift i Tidskrifternas Förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Jenny Fredrikson REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2020 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2020 Nr Material Utkommer 1 17.1 14.2 2 17.4 15.5 3 14.8 11.9 4 13.11 11.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Eura Print Oy, Eura 2020 I NÄSTA NUMMER TA PI O G U ST AF SS O N Nr 4/2020 utkommer fre 11.12 Fritidsfisket och fiskemetoderna utvecklas med rasande takt och alltid hänger varken lagstiftning eller tillståndsförsäljningen med i utvecklingen
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net För att förstå samtid och planera framtid måste man känna till historien Från Tsarens tid till EU:s tidevarv 125 år av fiskerirådgivning. Pris 35,00 €. Boken ger en inblick i fiskerifältets händelser under årens gång, där även fiskerirådgivningen varit med på ett hörn. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel