Artnamnen på finska och svenska. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net NYHET på ahven.net Fiskmemory med 48 kortpar (96 kort). Vi har förnyat vårt fiskmem ory! Pris 13,00 €. Vackra fiskillustrationer av Gösta Sundman och bröderna von Wright. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
Foto: Malin Lönnroth / CFF. Den här ålen fotograferad i Kotka Maretarium uppvisar redan tecken på könsmognad, bland annat förstorade ögon. 16 Fisksjukdomar som arbetsfält 19 Om IHN och fiske på Åland 20 Rasvanki-Virmasvesi delägarlag är en aktiv aktör 24 Sälskrämma ökade laxryssjefångsterna 26 Östlig skäggtömmad smörbult sprider sig 28 Förlängd fredningstid för ål 30 Fiskeövervakningsstatistik från Ingå 32 Skarvskador utreds i nytt projekt 35 Uppfylld kvot vid skarvjakten på Högen 36 Mysteriet kring torsken i Ålands hav 5 Ledaren 6 Notiser 23 Lagspalten 27 Fisk och fiske i siffror 29 10 fakta om fisk 10 24 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Ålen är klassificerad som akut hotad och är sedan i år i Finland fredad 1.8 – 30.6. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Europas bästa i Finland 14 Hur nå och aktivera vattenägare
NYA AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar har utkommit med nytt fräscht utseende i storleken A2. Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter
Delägarlagsoch fiskeriområdesrepresentanter bör nu extra noggrant läsa igenom lag om fiske 13 § samt motiveringarna i regeringspropositionen och sträva efter att ordna förutsättningarna för det kommersiella fisket så att det kommersiella fisket kan skötas utan att NTM-centralens regionala fisketillstånd behöver tas i bruk. En del besvär kommer säkerligen att lämnas in, men månne inte de flesta fiskeriområden kan börja verkställa sina nyttjandeoch vårdplaner mot slutet av året. Vi håller på att utarbeta en ansökningsmodell och informerar senare om hur saken framskrider. Vattenägarnas intresse att framöver finansiera utsättningar kommer högst antagligen vara obetydligt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Om ålfiskeförbud FISKEFÄLTET MOTSATTE sig den snabbt beredda förordningen om att förbjuda ålfisket 11 månader om året, där fiske framöver endast är tillåtet i juli. Finansieringen av de utsättningar som finns listade i den nationella ålförvaltningsplanen kommer framöver att vara beroende av offentlig finansiering. Vi önskar att man i arbetet med att skydda ålen skulle lägga mer tyngd på att öppna upp för trygg vandring. FÖRORDNINGEN GER möjligheten att ansöka om undantagstillstånd för fiske i enlighet med lag om fiske 47 §. AKTUELLT DENNA HÖST är även att förvaltningsbesluten om fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner är att vänta. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Vi önskar att man i arbetet med att skydda ålen skulle lägga mer tyngd på att öppna upp för trygg vandring. DE ÅLUTSÄTTNINGAR som under årtionden har gjorts och finansierats av delägarlag och privata vattenägare kommer nu nästan helt att bli utan deras tänkta avkastning på grund av den långa fredningstiden. ”. Den långa fredningstiden saknar betydelse för skyddet av de ålar som utplanterats bakom vandringshinder. Vi vill på inga sätt bestrida vikten av att skydda denna akut hotade art, även om de begränsningar som görs i Finland är av marginell betydelse vad kommer till skyddet av ål på europeisk skala. I stället för att tusentals delägarlag lämnar in en egen ansökning torde det åtminstone för inlandet vara vettigare att fiskeriområdena sköter denna uppgift. Lagar och bestämmelser måste efterföljas, men om man från ett vatten utan vandringsförbindelse får en ål på så sätt att man hamnar ersätta skyddsvärdet på 3 510 euro, är det ett tufft beslut att svälja
Under festtalet framkom det att coronapandemin har slagit hårt mot verksamheten, men nu ser man fram emot mer normala tider. Applikationen kan laddas ner från Google Play och Apple App Store.. Jordoch skogsbruksministeriet har finansierat utvecklandet av Omakala-applikationen med cirka en miljon euro. I Maretariet presenteras cirka 60 olika fiskarter. Under 20 år har cirka 875 000 besökare fått bekanta sig med den finländska undervattensmiljön och finska fiskar. Det finns 22 bassänger i akvariet, och de rymmer sammanlagt 700 000 liter vatten! OMAKALA HAR LANSERATS Naturresursinstitutet (Luke) har utvecklat en applikation, Omakala, för insamling av data om fritidsfiske. Applikationen är gratis och ger fiskare bland annat en mångsidig fiskeloggbok, en karta med statens fiskebegränsningar utmärkta och en möjlighet att titta på översiktsdata om till exempel fångstmängder i ett visst vattendrag i takt med att tillräckligt med data samlats in. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F Kotka Maretarium 20 år Kotka Maretarium fyllde 20 år i maj och bjöd in sina samarbetsparter till fest. Den information som samlas in via applikationen används för forskning, planeringen av ett hållbart nyttjande av fiskbestånden och som stöd för beslutsfattandet. Omakala har utvecklats i samarbete med fritidsfiskare och kommer också i fortsättningen att utvecklas utifrån respons från fiskarna
Man ska inte kasta skräp på gatan eller i en gatubrunn, eftersom det därifrån kan färdas med regnoch smältvatten direkt ut i närmaste vattendrag. Effekterna blir mest påtagliga då det kommer till arter som ej kan förflytta sig undan värmen. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal.. Hålls inte trådalgerna tillbaka, kan de täcka in blåstången så att den kvävs. Samtidigt gynnar högre temperaturer ettåriga, snabbt växande trådalger, något som är ett problem då de höga vattentemperaturerna även kan slå ut de små kräftdjuren som lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Redan nu har det noterats att till exempel blåstången slutar att fotosyntetisera när det blir varmare än normalt, för att sedan slås ut ifall temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå. MARIN VÄRMEBÖLJA Åbo Akademi meddelar att det under slutet av juni och början av juli (26.6– 4.7.2022) observerades en marin värmebölja som varade i nio dagar vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER H ÅL L SK ÄR GÅ RD EN RE N RF . Perioder av extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan. De flesta gatubrunnar har inget filter som kan fånga upp skräp. Skräpet hamnar i vattnet antingen direkt från en människas hand eller exempelvis via dagvattensystemet. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga. MAGKNIP AV PLAST Största delen av skräpet i sjöar och hav härstammar från städer. Globalt sett utgör Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. I Håll Skärgården Ren rf:s kommunikationskampanj ”Magknip av plast” blev en del finska städers brunnslock utmärkta med färgglada klistermärken i augusti för att uppmärksamma problemet. Den marina värmeböljans medelintensitet var 4,9 °C över det normala, medan den maximala intensiteten var 6,4 °C över det normala. På Östersjöns bottnar får de viktiga bottenlevande djuren det svårt när det blir varmt. Avsikten med kampanjen är att öka kännedomen om skräpets rutter ut i vattendragen och betona konsumentens egna möjligheter att motverka problemet. Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga
Odlingen av matfisk regleras i hög grad av de miljötillstånd som fiskodlingsanläggningarna beviljas. Uppgifterna omfattar företag inom kommersiellt fiske, vattenbruk, fiskförädling, partihandel och minuthandel. Fiskeriföretagens intäkter uppgick till totalt 845 miljoner euro, och sektorn genererade 2 517 årsverken. Uppgifterna om fiske i insjöarna omfattar endast de kommersiella fiskare som hör till grupp 1. Tävlingen genomförs av Pro Fisk rf. Innovationstävling Seafood Innovations 2022 tävlingen är en del av främjandeprogrammet för inhemsk fisk. Av den odlade matfisken var 94 procent, det vill säga 13,6 miljoner kilo regnbåge. Vinnaren offentliggörs på Fiskerihushållningens Innovationsdagar i Helsingfors den 3.11.2022. Med ett nettoresultat om 7,4 miljoner euro var partihandeln med fisk den mest lönsamma sektorn inom fiskerinäringen. Produktionsvolymen var mindre än under de två föregående åren, då drygt 15 miljoner kilo matfisk producerades. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER 14,4 Enligt Naturresursinstitutet producerade fiskodlarna sammanlagt 14,4 miljoner kilo matfisk för försäljning år 2021. Öringar och andra fiskar producerades cirka 0,16 miljoner kilo sammanlagt. Läs mer om tävlingen på nätsidan www.seafoodinnovations.fi Seafood Innovations 2022 tävlingen efterlyser innovationer! Både större och mindre innovationer emottages, en jury utser vinnaren.. och är öppen fram till den 16.10.2022. Innovationen kan ägas av en privatperson, företag eller annan organisation. 2020 ETT SVÅRT ÅR FÖR FISKEFÖRETAGEN År 2020 var ett exceptionellt år inom fiskerinäringen, då coronapandemin orsakade marknadsstörningar för fiskhandeln och restaurangerna var stängda under en del av året. En jury väljer de bästa innovationerna och den som kammar hem första platsen belönas med en prissumma på 10?000 euro. För utplantering odlades cirka 15 miljoner sikyngel, sex miljoner gösyngel, två miljoner laxyngel och två miljoner öringyngel. Dessutom producerades cirka 0,7 miljoner kilo sik. Intäkterna inom fiskenäringarna sjönk 2020 till sin lägsta nivå på nästan tio år. I tävlingen efterlyser man en innovation som ger fördel för fiskproduktion, -hantering, -logistik, -användning eller förpackning. År 2020 sysselsatte fiskerinäringen 1 860 företag
Genom programmet stöds utveckling av och investeringar inom fiskerinäringarna, det vill säga fisket, vattenbruket, fiskhandeln och fiskförädlingen, samt fiskerinäringens miljöåtgärder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER HAVSÖRNEN INVERKAR PÅ STORSKARVEN Finlands miljöcentral SYKE rapporterar om en undersökning som visar att det växande havsörnbeståndet påverkar både placeringen för storskarvens häckningskolonier och deras ungproduktion. En ny finansieringsform är bland annat stöd för företagens forskningsoch utvecklingsprojekt. Fram till år 2017 brukade ett hundratal puckellaxar vandra upp i älven på årsnivå. I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Den offentliga finansieringen för programmet uppgår till cirka 140 miljoner euro och omfattar hela Finland inklusive Åland. Finansiering riktas också till myndighetsverksamhet i anslutning till övervakning av fisket, datainsamling och havspolitik samt till lokal utveckling av fiskerinäringen. Därifrån har den spridit sig till det nordatlantiska området. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet. I Finland är problemet med puckellax bekant från Tana älv. Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) är en art som hör hemma i norra Stilla havet och Ishavet, men som under många år sattes ut i älvar vid Kolahalvön i Ryssland. Syftet är att öka konsumtionen av inhemsk fisk, främja hållbar och ansvarsfull användning av fiskeriresurser och påskynda förnyandet av hela fiskerisektorn och digitaliseringen. År 2017 uppskattas de ha varit cirka 5 000 strycken och ifjol redan 50 000 stycken. Eftersom de inte finns någon officiell övervakning i Sverige är vi beroende av rapporter från allmänheten och den laxräknare med kameraövervakning som finns i ett vattendrag – Ätran. Det verkliga antalet puckellaxar som vandrade upp i svenska vattendrag är dock betydligt större, även om det fortfarande handlar om en bråkdel av det antal som hittas i Norge. REKORDÅR FÖR PUCKELLAX Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU rapporterar att den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015. Havsörnen spelar en allt viktigare roll för att begränsa storskarvsbeståndet. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. SH U TT ER ST O CK. De flesta puckellaxarna passerar alltså obemärkt, säger Tom Staveley, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården SH U TT ER ST O CK KOMMISSIONEN GODKÄNDE FINLANDS PROGRAM Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfondens (EHFVF) nya programperiod inleds i september efter att kommissionen den 3 augusti 2022 godkände Finlands program för 2021–2027
TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON JUKKA RAPO, SUKELTAJALIITTO RY OCH JUKKA LEVONEN Europas bästa i Finland. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 EM i dykfiske arrangerades i Puruvesi 13?–?14.8. Vad är egentligen dykfiske och hurudana fisketillstånd behöver man för den här mycket krävande formen av fiske
Dykfiske är en mycket fysisk gren. JU KK A RA PO Europas bästa i Finland. I synnerhet de som tävlar i grenen är erfarna fridykare. Samtidigt är det sälarna som är närmast land och inne i vikarna som är viktigast, men också svårast, att komma åt. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Säljakt i havet är något väldigt speciellt och ger naturupplevelser för livet. Grenen kan med skäl kallas sportfiske
För en fisk som inte uppfyller måttet drar man av poäng. Laken är en intressant möjlighet. Fiskemetoden är rätt så ineffektiv och man får inga storfångster så som i näteller jiggfiske. Ansvarsfullhet är något som betonas starkt i dykfisket. Det är viktigt för fiskaren att känna sina gränser. Vi svarade helt enkelt på efterfrågan, konstaterar Härkönen. Exempelvis abborre, sik och mört har ett minimimått på 300 gram och man får ta högst 12 fiskar som fångst per dag. Många av de tävlande är erfarna fridykare. Nu kan Puruvesi fiskeriområde sälja års-, veckooch tävlingstillstånd för harpunfiske. Samma sak var det tidigare då vi ordnade FM-tävlingar i Suvasvesi. Enligt Härkönen gör de nya avtalen tillståndsförsäljningen redigare. Tävlingen i Finland är historisk. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I mitten av augusti ordnades det EM-tävlingar i dykfiske i Finland. Att få tillstånd även till sjöområdena skulle enligt Jaatinen vara en bra sak. Då man i och med bildandet av de nya fiskeriområdena uppgjorde nya samtillståndsområden för Puruvesi införde man även harpunfiske på listan. I djupvatten på 20 meter kan fiskaren med hjälp av en ficklampa hitta lakar. Enligt Harry Härkönen, verksamhetsledare för Puruvesi fiskeriområde har det alltid nu och då inkommit förfrågningar om harpunfisketillstånd till Puruvesis klara vatten. Alla fiskar som under EM-tävlingens gång fås som fångst tas till vara som matfisk via en lokal aktör. Dykfiske är med andra ord en mycket fysisk gren. Det har varit smidigt att få tillstånd Jaatinen är med och arrangerar EM-tävlingarna i Puruvesi. Stora rovfiskar, så som gäddor, vill man inte minska på i området, så därför får man bara ta en som fångst. Varje tävlande har en egen båt, i vilken det förutom den tävlande finns en båtförare och en domare. Vad kommer till fisketillstånd vill dykfiskarna gärna föra diskussion med delägarlagen och beakta de begränsningar som delägarlagen önskar framföra. Enligt Jaatinen gör dykfiske verkligen skäl för namnet sportfiske. Ett första harpunfisketillstånd för Puruvesi Eftersom EM i dykfiske var en fisketävling, behövde arrangörerna naturligtvis införskaffa tillstånd av vattenägarna i Puruvesi och Pihlajavesi. Enligt Jaatinen behöver man varken vara rädd eller negativt inställd till dykfiske. Fiskaren ser alltid sitt byte innan han skjuter, det kommer ingen bifångst. Övriga fiskar är en bonus. Dykfiske är mycket vanligare i södra Europa, i synnerhet i Medelhavet, än hos oss. Men innan vi går över till tävlingsresultaten är det skäl att bekanta oss lite mer med den här för många obekanta formen av fiske och vilka tillstånd som behövs. I havsområdena finns det ett visst utbud av fisketillstånd. Kim Jaatinen, medlem i det finska laget, har haft dykfiske som hobby under 20 år och är rätt man att berätta mer om tävlingsgrenen. För braxen och id är motsvarande siffror 500 gram och fem stycken och för gädda 1 000 gram och en fisk. För fiskarna får man 1 poäng per 1 gram, det vill säga får man en gädda som väger 1 200 gram får man 1 200 poäng. Det är första gången EM-tävlingarna arrangeras i sötvatten. Enligt Jaatinen har Finland i tidigare tävlingar främst varit en slagpåse. På lördagen fiskade man sex timmar i Puruvesi och på söndagen i Pihlajavesi. Det känns att vi har varit välkomna. För många vattenområden finns det inte fisketillstånd som lämpar sig för dykfiske. I sjöar är stora gäddor en pelagisk art och därför svårfångade. Noggranna regler om minimimått i EM-tävlingen I Finland brukar man tävla genom att simma omkring med en boj, men i EM-tävlingen är reglerna striktare. Därtill är fångstmåttet för gädda i finska tävlingar satt till 1–2 kilo, vilket betyder att man inte får mer poäng för gäddor större än det. Till fångst tar man bara den fisk man vill ha som mat, fisk som av någon orsak är skadad eller fisk som faller inom ramarna för tävlingsreglerna. Dykfiske och att fånga fiskarna med harpun är en fiskeform som är obekant för många. På söndag kväll stod det klart vem som hade kammat hem segern i såväl de individuella klasserna som i lagtävlingen. Stora fiskar avgör således tävlingen. Dykfiske är hållbart fiske Det här om någonting är selektivt fiske, inleder Jaatinen. Tävlanden från åtta europeiska länder deltog och därtill hade man bjudit in USA:s landslag. För den som får en gädda kan det därför vara fråga om en jackpot. I EM-tävlingarna var Spanien en förhandsfavorit. Man har fastställda minimimått och fångstkvoter. Han berättar att de lokala vattenägarna ställt sig mycket positiva till tävlingsarrangemangen. Enligt Jaatinen kommer abborren att vara den viktigaste tävlingsfisken. Även om fisket är selektivt är det inte fråga om catch & release, utan alla fiskar avlivas genast. Kanske lite överraskande är braxen en svår art att fiska med harpun, för braxen är en skygg art. I det här skedet är det lämpligt att påpeka att man i tävlingen inte använder sig av tryckluftsapparater, utan det är fråga om fridykning, det vill säga man använder bara snorkel och simfötter. Tar man fredade arter så som ål, harr, öring och lax blir man omedelbart diskad. Tillståndsförsäljaren behöver inte fundera över vilket slags tillstånd som lämpar sig för harpunfiske eller huruvida man överhuvudtaget kan sälja dylika tillstånd.. I synnerhet för sjöar med klart vatten finns det en efterfrågan
Med sitt resultat skulle hon dessutom ha kommit in bland de tio bästa i herrklassen. Därtill kunde man inkludera fiske med båge. Finland har aldrig tidigare fått medaljer i dykfiske-EM och nu kammade man hem flera stycken. SU KE LT AJ AL IIT TO. Fiskeriområdesvis tillstånd skulle vara bra. Det är skäl för fiskeriområdena och delägarlagen att se över sitt utbud och sina tillståndsregler, avslutar Härkönen. För tillfället finns det antagligen bara till salu det tillstånd som Puruvesi fiskeriområde säljer, men enligt Partanen håller man på att avtala om ett motsvarande tillstånd för Suvasvesi fiskeriområde. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 Att svara på efterfrågan av nya tillståndstyper är att hålla sig ajour med läget på fiskevattnen. I tävlingsreglerna ligger fokus på små fiskar. De första tävlingarna i sötvatten var en framgångssaga. Han är en av världens bästa dykfiskare och bemästrar tydligen också Finlands klara sjövatten. Ett annat tillståndsområde är redan under arbete Verksamhetsledare Janne Partanen på Päijät-Häme Fiskerihushållningscentral är själv en entusiastisk dykfiskare och han deltog i EM-tävlingarna som båtförare. För små abborrar ges mer poäng än för stora gäddor. Därtill är det svårare att pricka småfiskar, så det gör fiskeformen ännu mer utmanande. Daniel Mann från Storbritannien deltog i EM-tävlingarna i Puruvesi. Även Partanen anser att dykfisket i Finland står på en hållbar grund. På samma sätt kan man göra då man säljer tillstånd. I lag om fiske jämställs harpunfiske med ljuster. Europeiska mästare i egen klass Hur gick det sedan slutligen i EM-tävlingarna i Puruvesi. JU KK A LE VO N EN Matti Pyykkö vann brons i herrserien och Jemmi Levonen är Europeisk mästare i damernas dykfiske. Dessutom lyckades han under andra tävlingsdagen samla ihop alla 12 abborrar han hade som kvot. Finland fick sin första Europeiska mästare, då Jemmi Levonen vann sin klass helt överlägset. Även arrangemangen förlöpte väl, tack vare tillståndsområden väl lämpade för dykfiske. Finland vann också både herrarnas och damernas lagtävling. Lopez taktik under första dagen var att söka upp gäddor, braxnar och idar i grunda vassar. I damklassen skrevs historia. Levonen fick gott om abborrar under båda dagarna, samt några andra arter. Ett annat exempel på en ny fiskeform är ismete. Finlands Matti Pyykkö slutade på en fin tredje plats. Den första EM-medaljen någonsin för de finska herrarna. Finlands framgångar tog inte slut här. Under andra dagen började han leta efter den stora femkilos gädda han sett under första dagen, och lyckades fånga den. På bilden poserar han med en abborre. Det här gav honom mycket tävlingspoäng. Spanjoren Angel Santiago Lopez korades till mästare i herrklassen
Man skulle gärna aktivera unga, men det är inte en lätt uppgift. Anmärkningsvärt är att cirka en tredjedel inte har aktiverat sig. Aktivera unga men hur. Sammanlagt svarade 170 personer på enkäten. Av de som svarade var lite över hälften delägare i ett delägarlag, och av dessa deltog cirka två tredjedelar i delägarlagsverksamheten på något sätt. De största utmaningarna för att få aktivt fungerande delägarlag beror enligt de som svarat på enkäten på en ”förgubbning” av verksamheten, pengabrist eller avsaknad av kunnande. De vanligaste sätten att vara aktiv på, var att delta i delägarstämmorna, delta i styrelsejobbet eller fiskevården. Utmaningen är alltså hur man ska få dessa att även intressera sig för delägarlagsverksamheten och hur man kunde göra delägarlagsverksamheten lockande för dem. På många orter har man inte lyckats locka med nya aktiva i delägarlagsverksamheten. Det finns cirka 1,5 miljoner vattenägare i Finland, ändå lider delägarlagsverksamheten av brist på folk. Vi har jobbat med att lyfta fram vattenägande och delägarlagens arbete i förbundets kommunikation, samt ge basfakta om vattenägande åt dem för vilka begreppet är helt obekant. Vi ville ta reda på hur mycket den stora allmänheten överhuvudtaget vet om vattenägande och hur man kunde utveckla delägarlagsverksamheten så att den blir mer lockande, bland annat genom att göra det möjligt att delta i stämmor på distans. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Hur nå och aktivera vattenägare. TEXT OCH GRAFIK TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING P å Centralförbundet för Fiskerihushållning har vi i år satsat på vattenägande, ett ämne som är rätt så obekant för den stora allmänheten, även om man räknar med att det finns kring 1,5 miljoner vattenägare i Finland. Svaren i enkäten var givande, även om det mesta inte kom som en överraskning för oss som jobbar inom fiskerirådgivning. Ur enkäten framgick att den här gruppen önskar bättre information från delägarlagets håll; information om delägarlaget samt vilken fiskevård och verksamhet delägarlaget bedriver. Centralförbundet för Fiskerihushållning har i år satsat extra mycket på info kring vattenägande och genom en enkät riktad till vattenägare ville vi ta reda på hur vi bäst kan nå och aktivera vattenägarna. Bättre kommunikation kunde alltså framöver väcka inaktiva delägare. Många föreslog sammanslagningar av delägarlag för att skapa större helheter och att man. Ändå finns det många unga som har fiske som hobby och nya fiskentusiaster tillkommer årligen. Många utvecklingsidéer Via enkäten fick vi både högklassiga och omfattande utvecklingsidéer. Enkät för att ge färdkost I juni genomförde vi en enkät om vattenägande på Riihimäki Jaktoch fiskemässa samt på Farmarimässan i S:t Michel
Det som inte framkom i enkäten i dess nuvarande utformning, är det faktum att många fastighetsägare kan vara ovetande om att de är vattenägare. Utgående från svaren önskar många att delägarlagen skulle vara bättre på att kommunicera och hålla kontakt med sina delägare. Det framkom att fastighetsförrättningsavgifterna ofta är en tröskelfråga, då många delägarlag fungerar med en liten budget. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 i Finland även borde underlätta sammanslagningar av delägarlag. Som en respondent uttryckte sig: – ”För att trygga välmående fiskevatten och skötseln av fiskevatten är det av största vikt att få nya aktörer och sommarstugeägare att bli intresserade av sina vattenområden och aktivera sig i delägarlagsverksamheten.” För att lyckas med detta måste vi få ut information till nya stugägare och den yngre generationen.. Många delägare önskade att delägarlaget skulle vara bättre på att hålla sina delägare ajour – man upplevde att både delägarlagets existens i sig samt dess verksamhet förblivit ett mysterium. Därför är det så viktigt att kontinuerligt informera om vattenägande och det arbete delägarlagen gör även på gräsrotsnivå. Många utvecklingsidéer hänger ihop med tidigare nämnda saker, så som att delägarlagen bör aktivera unga och öppet informera om sin verksamhet
Efter veterinärstudier i Sverige var det fisksjukdomar som drog längsta stået och tidigare i år doktorerade Eriksson-Kallio i ämnet.. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Specialforskare Anna Maria Eriksson-Kallio på Livsmedelsverket är hemma från Jakobstad
Varje geografiskt område har sina egna utmaningar. Fisk och fiskhälsa har lite i taget smugit sig in i Eriksson-Kallios liv. Till arbetsuppgifterna hör allt från undersökning av fiskprover till rådgivning, undervisning och forskning. Eriksson-Kallio ansvarar för Helsingfors. Fiskhälsodagarna är ett viktigt evenemang Att planera programmet till de årliga fiskhälsodagarna hör till Eriksson-Kallios arbetsuppgifter. Arbetet måste svara på näringens utmaningar Livsmedelsverkets fiskhälsoorganisation har idag verksamhet i Helsingfors, Kuopio och Uleåborg. Kort beskrivet fylls mina dagar av undersökning av fiskprover, rådgivning, undervisning och forskning, berättar Eriksson-Kallio. Det finns säkert många orsaker till olika problem, men fiskhälsosituationen är över lag bra i Finland, säger Eriksson-Kallio. – Finland är ett geografiskt stort land och förhållandena runt om i landet varierar väldigt mycket vad kommer till produktionsmetoder och vattenmiljön. Fiskhälsodagarna har en lång tradition och ordnas fortfarande. Att det gjorts en hel del doktorsavhandlingar på fiskhälsosidan talar även det sitt tydliga språk, berättar Eriksson-Kallio. – Den beskriver bättre vad mitt jobb vid Livsmedelsverket i Helsingfors går ut på. Enligt Eriksson-Kallio är det viktigt att man vid Livsmedelsverket arbetar för att lösa näringens problem. TEXT MIKA REMES FOTO RIIKKA HOLOPAINEN S pecialforskare är en fin titel, men Anna Maria Eriksson-Kallio gillar mer sin inofficiella titel som fisksjukdomsveterinär. Eriksson-Kallio flyttade till Uppsala i Sverige för veterinärstudier och utexaminerades som veterinär år 2000. Eriksson-Kallio lyfter fram vikten av ett gott samarbete med fiskodlarna i frågor gällande fiskhälsa. Finlands fiskhälsosituation kan inte direkt jämföras med något annat lands situation. – Vår organisation har bytt namn många gånger under min karriär, men själva jobbet är det samma. Naturligtvis fungerar våra tre verksamhetsställen inte helt ensamma, i diagnostikjobbet deltar en mängd laboranter, andra forskare och veterinärer. Min arbetsbeskrivning fokuserar på fiskhälsa och gäller naturfisk, odlad fisk och akvariefiskar, förklarar Eriksson-Kallio. PERSONPORTRÄTTET – Såtillvida är resurserna tillräckliga, att vi till varje verksamhetsställe har lyckats rekrytera ny personal efter att tidigare personer gått i pension. Hon inledde med studier i biologi vid Helsingfors universitet. Fiskhälsoarbetet uppskattas inom Livsmedelsverket och vi strävar efter att hålla våra uppgifter så relevanta som möjligt. Så småningom stod det klart att en karriär som veterinär lockade mer. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 Fisksjukdomar som arbetsfält Anna Maria Eriksson-Kallio jobbar på Livsmedelsverket i Helsingfors. Fiskarna lockade så pass mycket att hon lyckades få en fot in på dåvarande EELA, som efter en organisationsreform fick namnet Evira och numera går under namnet Livsmedelsverket. Därför är det viktigt att man i den nationella forskningen satsar på och utgår från vilka problem det finns på fältet och vad fiskodlarna för fram
Övriga utmaningar inom fiskhälsan är enligt Eriksson-Kallio fiskarnas välmåendefrågor, nya fisksjukdomar som sprids till Finland och de förändringar som klimatförändringen leder till hos både fiskbestånden och miljön. I IPN sammanfattas alltså många av de utmaningar vi har inom fiskhälsa, förklarar Eriksson-Kallio. De två senaste åren har evenemanget ordnats på distans på grund av corona, men genast då det är möjligt kommer dagarna igen att ordnas som fysiskt evenemang, så att man kan ”träffas på riktigt”. Då kan myndigheter och fiskodlare utbyta åsikter och vi får direkt från fältet höra hur vi bör rikta vårt jobb. Fiskoch kräftsjukdomar som uppföljs: • Viral hemorrhagisk septikemi (VHS) • Infektiös hematopoietisk nekros (IHN) • Infektiös laxanemi (ISA) • Laxfiskarnas alfavirus (SAV) • Infektiös pankreasnekros (IPN) • Herpesvirus hos koikarp (KHV) • Vårviremi hos karp (SVC) • White Spot Disease hos kräftor (WSD) • Hälsokontrollprogrammet för Bakteriell njurinflammation hos fisk (BKD) • Laxparasiten Gyrodactylus salaris i Övre Lappland Källa: www.ruokavirasto.fi. – Fisksjukdomar respekterar varken gränser eller kalendrar. Därför är det så viktigt med det förebyggande arbetet, sammanfattar Eriksson-Kallio. Antagligen har spridningen förorsakats av mänsklig aktivitet och flytt av fiskmaterial, påminner Eriksson-Kallio. IPN genotyp 5 hör till de fisksjukdomar som enligt lag ska bekämpas i inlandet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 årligen. Fiskhälsotjänsten är ett hälsoserviceprogram som Livsmedelsverket erbjuder fiskoch kräftodlingsanläggningar. I sin avhandling beskrev Eriksson-Kallio förekomsten av IPN i Finland och IPN:s många genotyper. Doktorsavhandling om IPN-viruset Eriksson-Kallio disputerade på våren. I dagarna deltar såväl forskare i fiskhälsa som veterinärer och fiskodlare. – En majoritet av inlandets yngeluppfödare hör till den frivilliga Fiskhälsotjänsten, vilket är en fin sak. Som veterinär har hon följt med IPN-sjukdomen ända sedan det påträffades flera fall av sjukdomen år 2012 i inlandet. Då man klarat av en utmaning, knackar följande på dörren. – Att träffas är en väsentlig del av fiskhälsodagarna. Risken med att det sprids fisksjukdomar med import och export av levande fisk, är något som Eriksson-Kallio speciellt vill lyfta fram. De IHN-fall som uppdagades på Åland år 2021 härstammar högst antagligen från fiskmaterial som importerats från Danmark. Men naturligtvis hoppas vi också på att en betydligt större del av matfiskanläggningarna skulle ansluta sig, för via Fiskhälsotjänsten får vi viktig information om vilka fisksjukdomar det finns och var de förekommer, förklarar Eriksson-Kallio. – Vattenmögel och bekämpningen av den, är ett mångfacetterat problem, som man ännu inte har hittat en lösning på, trots febrilt jobb, berättar Eriksson-Kallio. Arbetet tar inte slut på hälften, konstaterar Eriksson-Kallio. – Vår utmaning är att vi inte med säkerhet vet hur sjukdomen spritts från havet till inlandet. Jag anser att det här är mycket viktigt för den finländska fiskhälsan, förklarar Eriksson-Kallio. Avhandlingen gällde fisksjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN. SJUKDOMAR HOS FISKAR & KRÄFTOR Livsmedelsverkets undersökningar inriktas på lagstadgade sjukdomar samt uppföljning av den allmänna sjukdomssituationen. Som ett enskilt stort problem för fishälsan räknar Kallio-Eriksson upp att vattenmögel håller på att bli allmännare. Efter att EU förbjöd användningen av malakitgrönt i bekämpningen av vattenmögel, har vattenmögel blivit ett allt större problem för fiskodlingen. Genotyperna 2 och 5 har påträffats hos odlade laxfiskar i Finland och man har också påträffat genotyp 6 som antagligen härstammar från naturfisk och är sämre känd. Tjänsten är frivillig och täcker den sjukdomsdiagnostik och hälsoservice som inte omfattas av den lagstadgade sjukdomsdiagnostiken. – För fiskforskningen är IPN-viruset ett ”idealiskt” forskningsobjekt, för det finns varken effektivt vaccin eller medicin, sjukdomen sprids med levande fiskmaterial och orsakar ännu ingen hög dödlighet, men kan i framtiden blir ett allvarligt problem för fiskodlingen. – Faktum är att det vid både import och export av levande fiskmaterial alltid finns risker och dessa risker är det skäl att vara medveten om. Bästa åtgärden mot IPN är att jobba förebyggande. De lagstadgade åtgärderna för att bekämpa IHN visade tydligt att varken myndigheterna eller näringen har muskler nog, för att kunna klara av ett dylikt stort jobb varje år. Vattenmögel är ett stort problem För många fiskodlare är Eriksson-Kallio bekant via Fiskhälsotjänsten
4. Kommunalveterinären ska underrättas om sjuka fiskar. Närmare information om IHN finns på Livsmedelsverkets hemsida www.ruokavirasto.fi TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Virussjukdomen IHN förorsakar vävnadsdöd i fiskens blodbildande organ (infektiös hematopoietisk nekros) och är en allvarlig fisksjukdom som ska bekämpas enligt lag. Viruset är av samma typ som viruset som hittades på Åland 2021 vid fem åländska fiskodlingsanläggningar. Sjukdomen kan smitta inte bara till regnbågslax utan också till exempelvis lax, öring och gädda och sprida sig också via andra vilda fiskar och vatten. De som fiskar i området ska ändå observera följande: 1. Djupfrysning dödar inte viruset. Betesfisk ska fiskas från samma område där fisket sker. IHN smittar inte till människor eller landlevande djur. 2. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 OM IHN OCH FISKE PÅ ÅLAND På Åland har IHN hos laxfiskar konstaterats i juni hos regnbågslax vid en anläggning med recirkulerande vattensystem på Eckerö. IHN-viruset dör av torka och värme och är känsligt mot flera desinfektionsmedel. Trots IHN-fallet kan man på Åland fiska och äta fisk på normalt sätt. Fiskeredskapen och båtar ska desinficeras när man rör sig från ett område till ett annat. 3. Döda fiskar eller slaktrester av fisk får inte lämnas på stranden (eller isen) utan ska placeras bland bioavfall eller blandavfall, eller grävas ner
Det fanns de som var rädda, att nu tar man både vattnen och fiskarna. Slutligen sammanslogs sex delägarlag. Ett tiotal delägarlag deltog i sammanslagningsförhandlingarna. Nu vet vi ändå att vi har fattat rätt beslut. Ifjol gjorde man romutsättningar vid sju strömställen och några platser restaurerades för yngelproduktion. Matti säger till exempel att man kunde ha byggt det nya på ett redan fungerande delägarlag i stället för att grunda ett helt nytt delägarlag. Under rubriken hoitokalastus ja vesistöjen kunnostus finns ett föredrag om sammanslagningsprocessen.. På så sätt kunde man ha undvikit byråkratin kring att lägga ner och grunda nytt. D et är en vacker sommardag i juli då jag träffar Rasvanki-Virmasvesi delägarlags ordförande Matti Kärkkäinen. Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende är viktigt. Det här har resulterat i nästan 18 000 hektar samfällda vatten. Sammanslagningen gjordes med egen finansiering. Sammanslagningsprocessen leddes av en kommitté. Nu har det snart gått tre år sedan sammanslagningen. Vi har träffat ordförande Matti Kärkkäinen som berättar vad delägarlaget jobbar med. I varje delägarlag fanns det de som var för och emot. Vi träffas vid delägarlagets grillplats i Karttula. – Bakom framgången ligger en sammanslagning av delägarlag, berättar Matti. Skyddsprojekt och båtramper I projektet Öringen tillbaka jobbar man för att möjliggöra naturlig fortplantning för öringen. Visst finns det saker man kunde ha gjort på annat sätt. Det är viktigt att också inkludera skeptikerna i i förberedelsearbetet. Sammanslagningen har medfört positiva förändringar. Inga negativa röster hörs längre. I år jobbar TEXT OCH FOTO RISTO VESA, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING SAMMANSLAGNING För den som vill läsa mer om processen kring att slå ihop delägarlag lönar det sig att surfa in på delägarlagets hemsida www.rasvankivirmasvesi.fi. För de projekt man har på gång, har det varit redigare att ordna med finansiering. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Rasvanki-Virmasvesi delägarlag är en aktiv aktör Rasvanki-Virmasvesi delägarlag i Norra Savolax kammade hem en delad andra plats i Centralförbundet för Fiskerihushållnings tävling om Finlands bästa delägarlag. Kommittén var behövlig, för det fanns många olika åsikter och synpukter
Verksamhet som genererar pengar Delägarlagets ekonomi stärks av en naturnäringsdamm, i vilken man tidigare odlade gösyngel. Även andra naturvärden än bara fiske får numera mer synlighet i delägarlaget. Resultaten följs upp med elfiske. Att aktivera unga med i delägarlagsverksamheten är viktigt för att trygga kontinuiteten, säger Matti.. Tillsammans med Syväniemi byaförening har man jobbat för att utveckla ett naturskyddsområde. Matti vill i detta sammanhang passa på och rikta ett tack till NTM-centralen och de sakkunniga där för gott projektsamarbete. Matti uppmuntrar delägarlag till sammanslagningar för basfunktionernas skull, för samarbetets skull och för effektivare projektförvaltning. Rasvanki-Virmasvesi delägarlags ordförande Matti Kärkkäinen tillsammans med barnbarnet och fiskekompisen Aino. Med projektmedel har man redan byggt ett tiotal båtramper jämte parkeringsplatser. Man har låtit bygga ett fågeltorn som blivit väldigt populärt. För kontinuiteten skulle det vara viktigt att få yngre aktiverade. Om kassan är tom, kan inga projekt genomföras. Projektverksamheten underlättas av en ekonomi i skick, där man har tillräckligt mycket egenfinansieringsandelar och klarar av att driva projekt fram till att utbetalning av projektstöd kan ske. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 man med fem objekt, där man har lagt ut rom och nykläckta yngel. För tillfället odlar man sik, för områdets gösbestånd är starka. Sammanslagningen till en större helhet och samarbete med övriga aktörer inom fiske kommer förhoppningsvis att leda till att verksamheten blir mer lockande. För att väcka barns intresse för fisk har man ordnat fiskevenemang vid Autuaanlampi och grillplatsen där. Tanken bakom båtramperna är att förbättra vattnens bruksvärde. Då man inte behöver köpa in fiskyngel, kan man använda pengarna till annat. För tillfället är tre små sjöar som utgör ett skyddsområde fredade från vattenfågeljakt under åren 2022–2027. Målsättningen är att få vattenfågelbestånden till en hållbar nivå och att skydda hotade fågelarter. Projektfinansiärer samarbetar gärna med större enheter, då man vet att verksamheten vilar på bredare axlar. Delägarlaget har en egen not och några paunetter som man hyr ut till andra delägarlag för vårdfiske. Genom slåtter av vattenväxter har man förbättrat livsmiljön för både fåglar och fisk. Uppmuntrar delägarlag till sammanslagningar Tack vare sammanslagningar har man kunnat aktivera nytt folk, även om ännu fler aktiva alltid är välkomna med i verksamheten
Med denna har man kunnat undvika hanteringen av kontanter och därmed arbetsdryga steg. Ett annat exempel är att delägarlaget enligt Lantmäteriverket inte har kunnat ges servitutsrätter, som ändå ofta skulle behövas då man bygger båtramper. Vid en av dessa försäljningspunkter har man haft i bruk en SumUp-betalterminal, med en och en halv procents försäljningskommission. Mycket publicitet Matti berättar att delägarlaget har fått gott om synlighet i lokal media. Delägarlaget har egna hemsidor som upprätthålls av delägarlagets sekreterare Timo Oranen. Elektronisk tillståndsförsäljning Delägarlaget säljer sina fisketillstånd via kalakortti. Nätsidorna är välbesökta och under sommaren kontaktas även delägarlaget så gott som dagligen per telefon. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Delägarlaget är en främmande fågel i byråkratin Delägarlaget är en främmande fågel i samhällets olika skikt. Sammanslagningen har gett många fördelar, inte minst i fråga om en bättre ekonomi som ger bättre förutsättningar för projektverksamhet.. Som ett exempel kan nämnas delägarlagets fisktransportvagn som i Trafi:s register är skriven på delägarlaget, medan besittning har behövts skrivas på en privatperson. Intäkterna från tillståndsförsäljningen kommer in på delägalagets konto månatligen. Man säljer också tillstånd via försäljningspunkter i bybutikerna i Suonenjoki, Tervo, Karttula och Syväniemi. Rasvanki-Virmasvesi delägarlag omfattar imponerande 18 000 hektar vatten. Försöket har varit så lyckat att det framöver kommer att införskaffas dylika betalterminaler till alla tillståndsförsäljningspunkter, konstaterar Matti. com och försäljningen via nätet är på uppgång
I LAG OM SAMFÄLLIGHETER finns inga inskrivningar om jäv. Här ber jag er ändå observera att högsta domstolen använt ordparet ”betydande konflikt”, som i sin tur ger en fingervisning om att jäv inte kan konstateras i varje liten sakfråga – det här skulle i så fall totalt förlama delägarlagets beslutsfattande, då det i princip är möjligt att hitta intressekonflikter i de flesta ärenden, på ett sätt eller annat. Då man röstar på en delägarlagsstämma är det ofta fråga om vad delägarlagets majoritet anser i en viss fråga gällande förvaltning av det samfällda området. ATT UTVÄRDERA NÄR det är fråga om jäv kan vara svårt. Om en person som är jävig deltar i behandlingen av ett visst ärende kan det i värsta fall betyda att beslutet inte är fattat lagenligt och att beslutet kan kullkastas genom omprövning. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. Enligt lag om andelslag, föreningslagen och lag om bostadsaktiebolag är det förbjudet för medlemmar eller aktieägare att rösta i ärenden som gäller avtal mellan medlemmen och sammanslutningen. I beslutsfattningssituationer har alla egna intressen att styra ett beslutet i en riktning eller annan. Hen får inte delta i behandlingen av ärendet och de facto inte ens vara närvarande då ärendet behandlas. I dylikt beslutsfattande kan delägarna vanligtvis använda sin rösträtt, oberoende av om beslutet ger dem fördel eller ej. I delägarlag blir frågan om jäv vanligtvis aktuellt vid omröstningar. MED JÄV AVSES att en person i ett visst ärende har en sådan intressekonflikt, att det skulle vara olämpligt för hen att delta i behandlingen av ärendet. Elias Rauhala Centralförbundet för Fiskerihushållning Jäv i delägarlag. Utgående från detta kan man i sin tur dra slutsatsen att om delägarlaget exempelvis håller på att godkänna ett avtal, där någon delägare är part, uppstår en jävssituation för delägaren i fråga. Utgående från högsta domstolens beslut kan man dra slutsatsen att exempelvis delägarlagets styrelsemedlem är jävig att rösta om att bevilja ansvarsfrihet för sig själv. Som en följd av jäv kan den jäviga personen inte delta i beslutsfattandet i en viss fråga. Enligt högsta domstolens beslut 2011:68 ska man i delägarlagens beslutsfattande ändå beakta allmänna rättsprinciper. Utgående från de allmänna rättsprinciperna kan man i vissa situationer konstatera att det finns jäv, där en enskild delägares fördel står i betydande konflikt med delägarlagets eller en annan delägares fördel. På ett väglagsmöte kan en styrelsemedlem även om det inte finns en skild lagparagraf för jäv ha en betydande jävsgrund, om ärendet gäller hens ansvar eller beslutsfattandet kring detta (HD 2010:81). Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Elias Rauhala på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. EXEMPEL PÅ JÄVSSITUATIONER. Därför rekommenderas det att man vid stämman öppet diskuterar jävsfrågor innan ett ärende avhandlas och beaktar de punkter jag framfört i den här texten
I undersökningen testades två olika lösningar. Under undersökningens gång bokförde fiskarna sina fångster och antecknade också alla sälskador. TEXT ESA LEHTONEN, ROOPE LEHMONEN, JOEL KOSTENSALO, MIKA KURKILAHTI OCH PETRI SUURONEN, NATURRESURSINSTITUTET FOTON ESA LEHTONEN, NATURRESURSINSTITUTET P å grund av gråsälstammarnas snabba tillväxt i Östersjön har de fångstförluster och redskapsskador sälarna förorsakar fortsatt att växa i kustfisket. Man har jobbat med att minska skadorna på många sätt, bland annat genom att se över och modifiera fångstredskapens material och strukturer. Laxfångsterna var i genomsnitt 64 procent högre i de ryssjor som var försedda med sälskrämma än de som var utan. Resultaten tyder på att då ryssjan är försedd med en sälskrämma, lyckas sälarna inte lika effektivt hindra laxarna från att simma in i ryssjan. 13 fiskare deltog i undersökningen Åren 2020 och 2021 testade vi hur effektiva sälskrämmor är och huruvida de kan användas för att skydda ryssjefisket. De fiskare som deltog i undersökningen fiskade i de flesta fall med två pontonryssjor, varav den ena försågs med en sälskrämma och den andra var utan. En gång i veckan bytte man sälskrämman från den ena ryssjan till den andra, så att man kunde eliminera ryssjeplatsens inverkan på resultaten. Detta gjordes i samarbete med 13 kommersiella fiskare i Bottenhavet och Finska viken. I den ena lösningen placerades sälskrämman på en ankrad flotta som fick den ström den behövde från solpaneler och vindgenerator som hade installerats på flottan. Under två fångstsäsonger var laxfångsterna i genomsnitt 64 procent högre i de ryssjor som var försedda med sälskrämma än de som var utan. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Sälskrämma ökade laxryssjefångsterna Naturresursinstitutet har tillsammans med 13 fiskare under två år testat sälskrämmor. Den senare typens skrämma har vi namngett ”mobilskrämma”, eftersom det är betydligt lättare att flytta den här modellen än det är att flytta en hel flotta. I den andra lösningen hade sälskrämman installerats inne i ett hölje av PE-plast, innehållande batteriet och sälskrämmans regleringsenhet. Det har visat sig att alla lösningar hittills varit otillräckliga, även om de till en del minskat skadorna. Laxfångsterna förbättrades markant Även om variationen i fångster är stor, visar resultaten tydligt att en fiskare kan förvänta sig att få betydligt mer lax om ryssjan har försetts med en sälskrämma. Under senaste år har man bland annat i Skottland fått lovande resultat från att skrämma bort säl från fiskodlingsanläggningar med hjälp av akustiska sälskrämmor. Delvis kan resultatet också bero på att sälen inte lika effektivt kan äta fisk och föra ut fisk ur sälskrämmeförsedda ryssjor. Sälskrämman effektiv och ekonomiskt lönsam Som en slutsats från vår undersökning kan vi konstatera att användningen av en sälskrämma i laxryssjefisket ett är ett nyttig och ekonomiskt lönsamt sätt att minska fångstförluster (förutsatt att fiskaren får minst 50 procent investeringsstöd för att införskaffa sälsk
De nuvarande mobilskrämmornas batteri måste bytas cirka var fjärde dag. Därtill är mobilskrämman som utvecklats i den här undersökningen ett praktiskt alternativ. Tack också till de samarbetsföretag som deltagit och varit med och utvecklat skrämmorna (Arwell-Tekniikka Oy, Modul Plastic Oy, Mapon Finland Oy, Water and Marine Group Oy, Scandi Net Oy). Batterierna kan bytas till havs och anläggningen behöver inte tas iland för batteribytet. Tack till samarbetsfiskarna Vi vill passa på att tacka alla fiskare som deltagit i undersökningen. Naturresursinstitutet har som avsikt att ytterligare utveckla mobilskrämman och göra den ännu lättare och eventuellt också förse den med en liten solpanel för att förlänga batteriets längd, i synnerhet under sommarfisket. Mobilskrämmans undervattensljud har uppmätts i samarbete med Finlands miljöcentral och JMPajala Oy. Samarbetet har fungerat exemplariskt och många utvecklingsidéer har uttryckligen kommit från fiskarna. Skrämmans funktionella räckvidd är cirka 45 meter. Mobilskrämman är lättare att hantera och flytta än flottmodellen.. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 25 rämman). Sälskrämman placerades i den här undersökningen ofta i närheten till ingången till ryssjan, utanför själva ryssjan (placeringen markerad med röd stjärna). Mobilskrämman är rätt så enkel att transportera i båten och placera ut i vattnet. Sälskrämma av flottmodell. Undersökningen är en del av det EMKR-finansierade innovationsprogrammet partnerskap mellan forskare och fiskare
Det är förbjudet att sprida arten i naturen. TEXT NATURRESURSINSTITUTET FOTO SANNA KUNINGAS, NATURRESURSINSTITUTET Ö stlig skäggtömmad smörbult är en liten bottenlevande fisk, som har spridit sig från Kaspiska havet via kanaler som sammanbinder floderna. I Finland gjordes den första observationen nära Vederlax i maj i år. En invasiv främmande art hotar den biologiska mångfalden eller ekosystemtjänsterna.. Liknar våra inhemska smörbultar Östlig skäggtömmad smörbult är en liten bottenlevande fisk, som inte blir längre än 11 centimeter. En del främmande arter som sprider sig till nya områden visar sig vara invasiva, det vill säga skadliga. Till färgen liknar den våra inhemska smörbultar, det vill säga sandstubb (Pomatoschistus minutus) och lerstubb (Pomatoschistus microps). Arten, som är hemmahörande i Kaspiska havet, är inte skadlig för människan och det är oklart hur mycket skada den orsakar andra arter. Artbestämningen bekräftades genom dna-analys. Släktet Proterorhinus inbegriper några olika arter, och det behövs dna-analys för att skilja arterna åt. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Östlig skäggtömmad smörbult ny främmande fiskart spider sig sig västerut från östra Finska viken I östra Finska viken har påträffats en ny främmande fiskart, Proterorhinus nasalis, som hör till familjen smörbultar. Anmäl gärna eventuella observationer via webbplatsen vieraslajit.fi och bifoga ett foto av fisken. Östlig skäggtömmad smörbult påträffades på den ryska sidan av Finska viken redan 2007 och på den estniska kusten för första gången 2020. På basis av en kartläggning som gjordes i samarbete med forskare från Tartu universitet i början av juni har östlig skäggtömmad smörbult spridit sig i finska vatten till ett område som sträcker sig minst från Vederlax till Kuorsalo. Med främmande arter avses växter, djur eller andra organismer som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. I likhet med de övriga skäggtömmade smörbultarna har den östliga arten två rörformade näsborrar på nosen. Anmäl gärna observationer via vieraslajit.fi Anmäl gärna eventuella observationer via vieraslajit.fi Östlig skäggtömmad smörbult är inte skadlig för människan, och det är inte känt om den är skadlig för andra arter
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 KÄ LL A: N AT U RR ES U RS IN ST IT U TE TS , SU O M AL AI ST EN KA LA TU O TT EI DE N IL M AS TO VA IK U TU S 20 22 TO M I RÄ SÄ N EN ,C EN TR AL FÖ RB U N DE T FÖ R FI SK ER IH U SH ÅL LN IN G FISK OCH FISKE I SIFFOR
Skyldigheten innebär att fiske av ål ska förbjudas i havsområdet under minst tre på varandra följande månader mellan ingången av augusti och utgången av februari. Det är framöver förbjudet att fiska ål 1.8–30.6, det vill säga 11 månader om året. Undantagstillstånd skulle vara mycket önskvärt, men det återstår att se hur tillstånd kommer att beviljas. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Förlängd fredningstid för ål – att trygga vandringen skulle vara en viktigare åtgärd Den nya fredningstiden för ål trädde i kraft den 1.8. TEXT CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Det här gäller såväl Finland som hela Europa. Av de finländska ålarna kommer upp till 70 % åt att inleda sin lekvandring, då motsvarande siffra i Centraleuropa endast är några procent. I den nya nationella förordningen nämns att ål som utplanterats ovanför vandringshinder skulle kunna fiskas med stöd av undantagslov från NTM-centralen. S tatsrådet gav i juli en förordning med vilken fiske efter den akut hotade ålen förbjuds i Finland 11 månader om året. Under de senaste 15 åren planterat ut över 1,1 miljoner ålyngel med privata medel. Framöver är det endast tillåtet att fiska ål i juli. I synnerhet gällande de utsättningar som gjorts bakom vandringshinder är den 11 månader långa fredningstiden svår att svälja, för begränsningen av fisket betjänar på inga sätt skyddet av ålen, säger verksamhetsledare Vesa Karttunen på Centralförbundet för Fiskerihushållning. Enbart en fredning kommer inte att rädda ålen, för att trygga arten måste man också eliminera vandringshinder, konstaterar vi från Centralförbundet för Fiskerihushållning. Statsrådet beslutade ändå att ålen ska vara fredad året om med undantag för juli, det vill säga under en betydligt längre tid än vad som krävs enligt EU:s förordning. För lång fedningstid anser fältet De ålutsättningar som under årtionden har gjorts och finansierats av delägarlag och privata vattenägare kommer nu nästan helt att bli utan deras tänkta avkastning, då man får fiska ål bara en månad om året. Genom förordningsändringen genomförs den skyldighet som fastställts i EU-förordningen (2022/109) för att skydda ålen. Det har satsats betydliga pengasummor på ålutsättningar. Det riktade fisket efter ål är obetydligt i Finland. Man måste trygga ålarnas vandringsförbindelser För ålens framtid anser vi att de viktigaste åtgärderna är att se till att utvidga ålens livsmiljöer genom att eliminera vandringshinder och bygga fungerande vandringsleder, samt att koncentrera utsättningar till områden med fri vandringsförbindelse till havet, konstaterar Karttunen. Därtill gäller fiskeförbudet även inlandsvatten. Målsättningen i EU:s ålförordning om att 40 % av ålarna ska kunna inleda sin vandring uppfylls därmed väl i Finland, även utan en förlängd fredningstid
8 Ålens kön differentieras först då ålen är cirka 20 – 30 centimeter lång. Den blir silverfärgad och kallas nu blankål. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 10 FAKTA 10 fakta om ål TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO TAPIO GUSTAFSSON Ålen (Anguilla anguilla) är en intressant art och vår hemlighetsfullaste fisk. Ålens livscykel börjar och slutar i Sargassohavet, över 6 000 kilometer från Finland. Om det är brist på föda eller om beståndet är mycket tätt, utvecklas det fler hanar. De bredhuvade äter främst fisk, medan de smalhuvade äter mer bottendjur. I Finland är majoriteten av ålarna honor. Tack vare gälhålet kan ålen bevara fuktigheten i sina gälar en lång tid och klarar på så sätt av att överleva till och med längre stunder på land. Även om man lyckats producera rom genom att behandla moderfisken med hormoner, dör larverna efter två veckor, eftersom man inte vet med vad de ska matas. 4 I Finland påträffas endast ål i gulålsfasen eller blankål som inlett sin lekvandring. Den är klassificerad som akut hotad och är sedan i år i Finland fredad 1.8 – 30.6. Hanarna inleder sin lekvandring som yngre, ofta redan efter 2–3 år. Efter att pigmenteringen utvecklas börjar ålen kallas gulål. 1 Bakom ålens gällock finns ett gälhål. 9 Ålhanarna växer långsammare än honorna och hanarna blir sällan över en halv meter långa. 10 Man har ännu inte lyckats odla ål. Förutom ärftliga faktorer påverkar miljöfaktorer vilket kön fisken blir. Då avstannar tillväxten helt och hållet. Ålen äter inget under lekvandringen och efter leken dör ålarna. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg Centralförbundet för Fiskerihushållnings ålbroschyr. Ur romkornen kläcks Leptocephalus-larver. Då ålen börjar nå könsmognad genomgår den igen en omvandling. 2 Ålen har ingen egentlig stjärtfena, utan ryggoch analfenan utgör en enhetlig fena. Under vintern rör sig ålen väldigt lite. Ålen har bröstfenor, men inga bukfenor. När dessa genomskinliga, bladliknande larver närmar sig den europeiska kontinentalsockeln omvandlas de till genomskinliga glasålar. 6 Ålen jagar under natten och spenderar dagen i skydd i gömställen. 5 Det finns två grundtyper av ål, smaloch bredhuvad ål. 3 Ålen byter skepnad många gånger under sitt liv. 7 Ålen leker i Sargassohavet, kring 6 000 kilometer från Finland
Det största enskilda problemet är avsaknad av kontaktuppgifter. En förändring har skett mellan 2018 och 2019, då ett nytt omfattande fjärdvatten inkluderades i fiskeövervakningen. Det får kommande år utvisa. En annan viktig roll som fiskeövervakarna har, är att samla in information om var det fiskas, hur det fiskas, vem som fiskar och vilka förseelser det sker ute på fiskevattnen. Resultatet bygger på 175 årliga fiskeövervakningstimmar, på ett 19??800 hektar stort vattenområde. År 2021 föranledde sammanlagt 40 nät fortsatta åtgärder av fiskeövervakaren. Det är skäl att komma ihåg att det endast genom att anteckna fiskeövervakningshändelserna, spara uppgifterna och sammanställa sammandrag, som vi kan observera de eventuella förändringar som sker ute på fiskevattnen. F iskeövervakarna har en viktig roll i fiskeriområdenas verksamhet. Granskningen av fångstredskap har ökat under åren. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Fiskeövervakningsstatistik från Ingå Ingå fiskeriområde har under några år använt sig av ett elektroniskt fiskeövervakningsredskap. För spöfisket var den största enskilda orsaken fiske på förbudsområde. Det elektroniska programmet underlättar såväl fiskeövervakarens arbete samt rapporteringen till uppdragsgivaren. Vad allt kan ett elektroniskt arbetsredskap erbjuda fiskeövervakarna och fiskeriområdet. I den här artikeln får ni ta del av ett sammandrag över den rapportering som en av Ingå fiskeriområdes fiskeövervakare har lämnat in för åren 2019–2021. Tolkning av fiskeövervakningsresultaten Utgående från materialet kan man dra slutsatsen att mindre är 10 procent av de granskade fiskarna eller deras bragder föranledde åtgärder av fiskeövervakaren. Det att övervakaren år 2021 granskade 60 fler fiskare än 2021 kan endera vara slumpen, eller ett tecken på att fisket håller på att öka. Antal granskade nät ligger på cirka 200, däremot har antalet spöfiskare som granskas ökat från strax under 200 till närmare 500. Årligen granskades cirka 600 personer, vilket betyder cirka 3,5 granskade fiskare per fiskeövervakningstimme. Och vad allt måste man tänka på innan man överhuvudtaget beger sig ut och övervaka fisket. En allt större del fiskeövervakarna har frångått de traditionella pappersblanketterna och rapporter numera via ett elektroniskt fiskeövervakningsprogram. De utför olika fiskeövervakningsuppgifter så som övervakar förseelser, men fram för allt är de budbärare och formar sin kunders, det vill säga fiskarnas syn på fiskeriområdet. I de årliga skriftliga rapporterna har fiskeövervakaren rapporterat att det är fem områden som har ett högt fisketryck. Fiskeövervakaren i fråga har tagit i bruk det elektroniska rapporteringsprogrammet i juli 2018. TEXT GABI LINDHOLM, INGÅ FISKERIOMRÅDE. Samma år föranledde spöfisket 14 åtgärder
Det elektroniska fiskeövervakningsprogrammet underlättar övervakningsjobbet, men man ska komma ihåg att man i användningen av materialet kan göra olika tolkningar. Man ska ändå komma ihåg att inom fiskeriområdet gå igenom hur fiskeövervakarna ska rapportera och använda programmet, så att man får enhetlig statistik till fiskeriområdets förfogande. Alla fiskeövervakare, åtminstone alla fiskeövervakare inom samma fiskeriområde, måste rapportera sina händelser på samma sätt. År 2019 2020 2021 Personer, sammanlagt 616 595 659 Allt i skick, st 589 572 643 Allt i skick, % 96 % 96 % 98 % Fångstredskap, sammanlagt 675 834 868 Allt i skick, st 661 779 811 Allt i skick, % 98 % 93 % 93 % Nät, sammanlagt. Vid diskussionerna måste man fatta beslut om vilken information styrelsen behöver och vad allt det är skäligt att be fiskeövervakarna om. 210 189 187 Allt i skick, st 183 170 147 Allt i skick, % 87 % 90 % 79 % Spön*, sammanlagt 346 417 483 Allt i skick, st 338 397 469 Allt i skick, % 98 % 95 % 97 % Åtgärder Skritflig anmärkning 16 11 15 Brottsanmälan till polisen 1 5 1 De elektroniska fiskeövervakningsprogrammen börjar bli allt vanligare ute på fiskevattnen. För att man ska lyckas med den saken behövs diskussioner både mellan fiskeövervakarna och mellan fiskeriområdets styrelse och fiskeövervakarna. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31 Hurudana uppgifter om övervakningen behövs. Det här är inte en påminnelse till enskilda fiskeövervakare, utan något som vare fiskeriområde måste beakta och diskutera då de gör upp sina linjedragningar. TA PI O G U ST AF SS O N / CF F. För att man i fiskeriområdets uppföljning uppnår tillförlitlig statistik, som även kan användas som beslutsunderlag, måste källmaterialet vara pålitligt. Sammandrag av en av Ingå fiskeriområdes fiskeövervakares rapportering över fiskeövervakningen 2019 – 2021
32 • Fiskeritidskrift för Finland 3 M AT S W ES TE RB O M
De direkta skadorna har inte tidigare kvantifierats systematiskt. Statsstöd till företag bör utformas enligt särskilda undantagsregler och de bör godkännas av Europeiska kommissionen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33 Skarvskador utreds i nytt projekt M ålsättningen med lagen är att utveckla och förtydliga ersättningsgrunderna för de skador som fridlysta arter ger upphov till och skapa ett system som behandlar olika sektorer och de som lider av skadorna rättvist. Omfattning och typ av skador utreds Naturresursinstitutet (Luke) utför åren 2022–2023 tillsammans med Åbo universitet och yrkeshögskolan Novia ett projekt där man undersöker omfattningen och typen av skador som storskarven förorsakar det kommersiella fisket. Storskarv som fiskar vid fiskodlingsanläggningar äter av den odlade fisken och kan även orsaka fisken extra stress, vilket påverkar fiskens tillväxt och dödlighet. Lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur stadfästes i början av år 2022 och lagen träder i kraft efter att Europeiska kommissionen har godkänt de stödsystem som ingår i lagen. Ersättning förorsakade av arter som är fridlysta enligt naturskyddslagen anses ingå i EU:s statsstödsreglering. Som en följd av utvecklingen har det uppstått ett behov av att förnya lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. 3) med hjälp av GPS-uppföljning ta reda på hur storskarven rör sig då den söker föda och hur födosöksområdet fördelas i skärgården. Skadornas förhållande till antalet storskarv och var kolonier är belägna. Det nya projektet strävar efter att mäta de ekonomiska skador som storskarven och gråhägern förorPROJEKTETS MÅLSÄTTNINGAR 1) utreda de föremålsskador som storskarven förorsakar fiskodlingsanläggningar och fiskeredskap 2) dokumentera storskarvens besök vid fiskeredskap och fiskodlingsanläggningar och göra en uppskattning av antalet fisk som skadats eller tagits ur redskapen och fiskodlingsanläggningar. Eftersom storskarven hör till EU:s fågeldirektiv bilaga 1 gäller reformen av lagen även storskarv. I de förhållandeöversikter som Naturresursinstitutet gjort, har det framgått att kommersiella fiskare och fiskodlare lider av många oliUnder de senaste 20 åren har ekonomiska skador förorsakade av fridlysta arter, i synnerhet fåglar, ökat i och med att de skyddade bestånden har vuxit. För att kunna utveckla ersättningsystemet behövs uppgifter längs den finska kusten om omfattningen och slaget av skada som storskarven förorsakar. Storskarven fiskar efter abborre, gös och sik och dess inverkan på de lokala fiskbestånden kan vara stor. SH U TT ER ST O CK. I fiskodlingsläggningar undersöks även gråhägerns inverkan. TEXT MATS WESTERBOM, NATURRESURSINSTITUTET ka slags men förorsakade av storskarven
sakar. Förebyg gandet av skada är en viktig målsättning i lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. AN DE RA S LI N DÈ N. Uppgiften är svår och krävande av många olika orsaker, men speciellt för att det är svårt att förutspå hur storskarven rör på sig. För tillfället saknas kännedom i bägge frågor. Med Åbo universitets konstant inspelande kamerautrustning dokumenteras de fågelarter som besöker ryssjor och fiskodlingsanläggningar, hur många fåglar det är fråga om, hur de beter sig och hur mycket fisk de fångar. Ett dylikt system förutsätter ändå att man känner till storskarvens regionala fångsttryck samt vilka målarter den har i olika områden. På samma sätt som man för kungsörnen har skapat ett system, där ersättningar baserar sig på revir, skulle man för storskarven kunna räkna ut ett stöd som bygger på häckning och hur storskarven nyttjar omkringliggande områden. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Med små solcellsdrivna GPS-sändare kan storskarvens rastplatser, rörelser och födosök bestämmas mycket exakt. Bilden är tagen i samband med Yrkeshögskolan Novias projekt om storskarv år 2019. Även om storskarvarna och yrkesfisket delvis konkurrerar om samma bytesfiskar, är konkurrens om vild fisk i sig inte en ersättningsgrund. Projektet ger också uppgifter om hur skador i vattenbruksanläggningarna kan förebyggas. Insamlad information ökar förståelsen om hur storskarven utnyttjar olika områden och var konkurrensen med yrkesfisket är som störst. Skador uppstår därmed inte överallt och hela tiden och skadornas typ och omfattning varierar områdesvis, de varierar med typen av fångstredskap och med fiskart. Det att storskarven är närvarande betyder inte i sig att den förorsakar omedelbar ekonomisk skada genom att skada fångst eller ta bort fisk ur redskap. Sändaren skickar även information om hur djupt storskarven dyker. Genom regionalt samarbete utnyttjas lokalkännedom vilket behövs för att utvärdera storskarvens inverkan. I vattenbruksanläggningarna utvärderas produktionsförluster genom att ställa antalet storskarvar som besöker en odlingskass i relation till mängden produce rad fiskbiomassa och mängden använd foder. Av denna orsak ligger projektets fokus på att utreda omfattningen och den rumsliga variationen av de omedelbara skadorna. Samarbete med fältet behövs En viktig målsättning i projektet är att projektet utförs i samarbete med yrkesfiskare och vattenbruksföretagare. Ersättningsgrunden kan uppstå då storskarven avlägsnar eller skadar fisk i fiskbragderna. Utgående från observationerna utvärderas omfattningen och typen av skador som de olika fågelarterna förorsakar. GPS-uppföljning ger material för modellering GPS-uppföljningen ger data om hur storskarven utnyttjar skärgården och hur födosöksområdet fördelas i skärgår den
Av de på morgonen skjutna skarvarna hämtades några tiotal skarvar, varav 15 vuxna och 10 ungfåglar öppnades för att kunna göra könsbestämning. Redan andra säsongen 2021 uppgick antalet bon till 405 stycken, och vid den nu avslutade säsongen (2022) räknades 730 bon. Projektet som går under namnet PLASTER, finansieras av Finlands Akademi. Skotten ekade över Kyrkfjärden Tidigt på måndag morgon den 1 augusti inleddes skarvjaktens andra säsong vid skarvkolonin på ön Högen. TEXT OLAV GRANSTRÖM, PARGAS-NAGU FISKERIOMRÅDE Undersökning av mikroplaster i skarvar I år begärde Finlands Miljöcentral om att få tillgång till skarvar som skjutits vid Högen. Under morgontimmarna sköts drygt 120 skarvar och den återstående kvoten sköts vid kvällspasset samma dag. Att få tillvarata skarvar till föda är enligt beslutet inte möjlig. Fortsatta åtgärder på Högen Eftersom den beviljade jakten inte längre gäller för nästa säsong (2023), ska fiskeriområdet nu uppta förhandlingar med NTM-centralen, om vilka åtgärder fiskeriområdet och markägaren framöver kan vidta. Skarvarna ska förstöras genom nedgrävning eller deponeras som avfall. Enligt NTM-centralens bedömning, föds ur varje bo cirka två ungar som blir flygfärdiga, det vill säga cirka 200 stycken. Texten är ursprungligen publicerad i Fiskarposten 6/2022 JÖ RG EN H ER M AN SS O N. Skarvarna transporterades i enlighet med beslutet till avfallscentralen i Pargas. Det av NTM-centralen beviljade jaktlovet om 200 skarvar för år 2022, kunde uppfyllas redan första dagen. Fiskeriområdets och markägarens motiv var att skydda fiskstammarna, särskilt gösoch abborrstammen, samt att bevara öns skogsmiljö och naturvärden. Däremot skall skarvar vid behov kunna överlåtas till forskningsändamål, vilket även var fallet denna säsong. Målsättningen var bland annat att undersöka i vilken omfattning mikroplaster transporteras i näringskedjan och i vilken omfattning de även återfinns i skarvar och hur man genom att analysera vissa rester av tilläggsämnen som förekommer i plaster, på ett effektivt och säkert sätt kan få mätbara indikationer på omfattningen av mikroplaster. För att minska skadorna på fiskstammarna och på skogsmiljön, som den expanderande skarvkolonin på Högen medför, måste åtgärderna grunda sig på skarvkolonins nuvarande omfattning och även beakta hur skarvkolonin sannolikt kommer att expandera. Med lite erfarenhet av hur skarvkolonier expanderar, var det klart att kolonin skulle öka även med den beviljade avskjutningen om 200 skarvar per år. Av dessa fåglar sändes fem vuxna och fem ungfåglar för analys. Ett tillskott på ca 1?500 flygfärdiga ungar kan således beräknas ha varit årets saldo. Kolonin hade nu vuxit från 110 räknade bon år 2020 till 730 bon under den nu avslutade säsongen. Den enkelspåriga teorin var således, att genom att efter häckningssäsongen 2021 skjuta bort 200 fåglar, skulle kolonin inte nämnvärt växa. Jaktlovet grundar sig på antalet räknade bon, som under säsongen 2020, då kolonin etablerade sig, uppgick till 110 stycken. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 Uppfylld kvot vid skarvjakten på Högen P argas-Nagu fiskeriområde fick våren 2021 avslag på sin ansökan om att fördriva skarvkolonin från ön Högen i Kyrkfjärden utanför Pargas centrum. NTM-centralen ansåg att skarvkolonin då inte var så omfattande, att de förorsakar de befarade skadorna, och beviljade i stället jaktlov för åren 2021–2022, med 200 skarvar per år under augusti månad
36 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I maj 2022 fick man en verklig torskbjässe på Åland. Torskhanen var 141 cm lång med en rensad vikt på 29,55 kg, matematiskt omvandlat motsvarar det en totalvikt på 34,57 kg.
Fisket sker med nät och fångsten registreras samt provtas vid landning i hamnen. Fisken var enligt fiskaren en hane. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37 Mysteriet kring torsken i Ålands hav T orsken i Östersjön förvaltas idag som två bestånd, ett väster om Bornholm och ett öster om. Enligt finska rekordfiskeregistret kommer det tidigare rekordet för torsk också från Åland. Trots de stora nergångarna i södra Östersjön (det östra beståndet) rapporterades det att torsken i de finska vattnen söder om Åland (Ålands hav) var i god kondition och ett småskaligt fiske med nät hade goda fångster. Konditionen på torskarna sjunker inte hel. Salthalten på Åland borde vara för låg för reproduktion, ändå påträffas lekmogen fisk. I maj 2022 rapporterades det även in en ny rekordfisk till rekordfiskeregistret. Torsken runt Åland är i god kondition i jämförelser med torsken i södra Östersjön. I skrivande stund inväntas beslut från nämnden. I torsken runt Åland är förekomsten av levermask lägre än i södra Östersjön. Från längden och den rensade vikten räknar man ut ett konditionsindex som sedan används vid analyser och Att torsken på Åland fortsättningsvis är i god kondition trots att artfränderna i södra Östersjön har det kämpigt är något av ett mysterium. Den fångades 2016 på nät och vägde 26,09 kg. En till skillnad är att torsken runt Åland håller god kondition även om infektionen av levermaskar ökar i motsats till vad som har observerats i södra Östersjön. Information från kommersiellt fiske i området under tidigare år kommer även att användas för att få mera information om mängden torsk i området. Maginnehållet hos torskarna vägdes och analyserades för att artbestämmas. Projektet samlar in data om torskens längd, vikt, kondition, mängd, lekstatus, föda och förekomst av levermask (Contracaecum sp.). Nu försöker forskarna lösa torskmysteriet. Resultaten var liknande för båda åren där Skorv (Saduria entomon) var vanligast och mysider samt strömming och vassbuk efter den. Förhållandet varierade lite över olika årstider. TEXT LINDA SUNDSTRÖM, ÅLANDS LANDSKAPSREGERING FOTO FISKERIBYRÅN, ÅLANDS LANDSKAPSREGERING jämförelser. På grund av rapporter om stora nergångar av det östra beståndet infördes ett förbud mot riktat fiske 2020. Detta förbud har fortsatt under åren 2021 och 2022. Olika organ, som magsäcken, levern och otoliter (hörselstenar), tas till vara för vidare analyser. Levern från torskarna som fångas under projektet har analyserats och infektionen har bedömts genom att man räknar levermaskar på levern. Torskarna är i god kondition Resultaten från 2020 och 2021 visar att majoriteten av de fångade individerna var mellan 50–70 cm långa. Resultaten tyder på att torsken har god tillgång på föda och detta är en teori till varför torskarna runt Åland har god kondition och klarar av infektioner från levermaskar bättre än i södra Östersjön. Under 2020 startades ett projekt med Ålands landskapsregering, Finlands naturresursinstitut (LUKE) och lokala fiskare för att samla in prover och data för att försöka svara på dessa frågor. Under projektet har det även fångats en del stora individer som varit över 120 cm långa. Orsakerna till att det är skillnader mellan de olika områden är ännu okänd. Torsken var 141 cm lång med en rensad vikt på 29,55 kg, matematiskt omvandlat motsvarar det en totalvikt på 34,57
I djupet av Ålands hav är salthalten endast 7–8 promille. Detta arbete är pågående. Genom otolitanalyser hoppas man kunna spåra var de åländska torskarna är födda.. Detta har från forskarhåll ansetts orimligt eftersom torsken i södra Östersjön behöver en salthalt på 11 promille för att leken ska lyckas. En spännande säsong pågår fortfarande detta år och förhoppningsvis får vi svar på ytterligare frågor kring torskens ursprung och reproduktion. Påvisas det att torskarna runt Åland har kläckts i närheten kan homing beteendet stärka teorierna om ett lokalt lekbestånd. Det skulle betyda att en separat förvaltning behövs för ett fortsatt hållbart fiske. Viktigt med fortsatt datainsamling Sammanfattningsvis kan man säga att det kvarstår ännu flera väsentliga frågetecken kring torsken runt Åland. Dessa kommer att analyseras i samarbete med SLU för att åldersbestämma och kunna räkna tillväxten på fiskarna men också för att med kemiska analyser försöka spåra ursprunget på dessa individer, det vill säga var de är födda. Torsken har visat sig ha ett starkt homing-beteende, där lekmogen fisk återvänder till den plats där den själv kläckts. Om torsken i Ålands hav utgör ett lokalt reproducerande bestånd så är det fråga om en unik anpassning till den låga salthalten. Olika organ samt otoliter (hörselstenar) samlas in för vidare analys. Leker torsken i eller i närheten av Ålands hav. Det vi kan konstatera så här långt är att torskarna som fångats i området har en god kondition samt födotillgång och infektionerna av levermask påverkar inte deras hälsa lika negativt som det gör i södra Östersjön. För att undersöka ursprunget på torskarna runt Åland samlas otoliter in från fångade individer. Man vill nu utreda huruvida det finns ett genetiskt eget bestånd på Åland som klarar av att leka i salthalter lägre än 11 promille. Kemiska analyser av otoliter har tidigare använts för att bestämma kläckningsområden för andra fiskarter och om detta lyckas för torsken skulle det indirekt visa deras kläckningsområde och ge väsentlig information om deras ursprung. Från fiskare (åländska och svenska) kommer det rapporter om att merparten av den torsk som fångas under sommaren är lekmogen och det ger teorier om att det förekommer ett lokalt lekbestånd i Ålands hav. Ett småskaligt fiske har historiskt haft och har idag goda fångster med även rekordstora individer. Resultaten visade att det finns små genetiska skillnader till torsk som är lekmogen i Ålands hav. Med förhoppningar om ett framtida hållbart torskbestånd och ett hållbart småskaligt fiske i Ålands hav! Lokala fiskare rapporter om att merparten av den torsk som fångas under sommaren är lekmogen. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 3 ler när infektionerna blir kraftigare vilket har observerats i södra Östersjön. Det tyder på att torsken i Ålands hav kan vara genetiskt skild från det så kallade östra beståndet som leker i södra Östersjön, även om skillnaderna är små. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs universitet gjorde en genetisk analys av torsk från olika områden i Östersjön (Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav, 2015). En slutsats är också vikten av datainsamling för att nå dessa resultat och för att kunna göra framtida upptäckter om detta fenomen som är torsken i våra vatten
(09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2022 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2022 Nr Material Utkommer 1 28.1 25.2 2 22.4 20.5 3 19.8 16.9 4 11.11 9.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2022 I NÄSTA NUMMER Nr 4/2022 utkommer 9.12 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Hur väl känner finländarna till vattenägande. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Elias Rauhala REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. Vilka är de vanligaste frågorna en fastighetsförmedlare får då det vid fastighetsköp ingår vatten. Läs mer i nästa nummer av Fiskeritidskrift!. Ger andelar i samfällda vatten en fördel vid försäljning av fastigheter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Vi har pratat med några fastighetsförmedlare
CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Till höstens spelkvällar Pris: 6 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Våra populära spelkort. Välj bland fiskar, fåglar, växter, småkryp och hundar! Alla kortlekar består av 55 olika bilder