(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. En klassikers comeback Pris 6,40 € Nyhet CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ nu! ahven.net Våra populära fiskspelkort har förnyats! Kortleken består av 55 olika fiskarter
Foto: Hanna Nore. Läs mer på sidan 34. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 Ekofish odlar till havs 14 Mycket skräp fastnar i bragderna 16 Finlandia-uistin – kvalitetsdrag i tre generationer 18 Ålkistan i Vääksy 22 Sampo Vainio har koll på fisk och fiskare i Östnyland 26 100 minkfällor till Airisto-Velkua fiskeriområde 28 Fiskare testade nya hjälpmedel 34 Fiskskinn – en bortgömd skatt 37 Bokhörnan – Handbok för hantering och produktifie ring av fiskskinn 5 Ledaren 6 Notiser 21 10 fakta om fisk 27 Lagspalten 33 Fisk och fiske i siffror 10 18 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Fiskskinn är ett fantastiskt material vars bearbetning är lätt att lära sig och kan utföras hemma
Pris: 12 € Beställ nu! ahven.net > produkter. PIFFA UPP MED AFFISCHER! Våra gamla godingar Finlands sötvattensfiskar och Östersjöfiskar i trendigt grått som får Gösta Sundmans och Wilhelm von Wrights fiskar att lysa upp
Reformen av lag om samfälligheter behövs för att förbättra delägarlagens praktiska arbete. Även denna reform borde sättas i gång så snabbt som möjligt, för det kan bli fråga om en lång process. LAGFÖRÄNDRINGAR ÄR att vänta. DER ÄR OKLART vad som menas med skrivelsen om att förbättra möjligheterna för fritidsfiske. I lag om fiske ska övre åldersgränsen för att befrias från fiskevårdsavgiften höjas från 65 till 70 år. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Från regeringsprogram till verkställande DE FÖRSTA METRARNA för Petteri Orpos regering har varit minst sagt besvärliga. Centralförbundet för Fiskerihushållning kan inte acceptera att vattenägarnas beslutanderätt över sina egna vatten försämras ytterligare. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Vi kan inte acceptera att vattenägarnas beslutanderätt över sina egna vatten försämras ytterligare”. Till paketet hör många för fiskerihushållningen efterlängtade reformer. Genomförandet skulle kräva ingripande i uppnådda fördelar samt stöd på internationell nivå. SKRIVELSERNA OM ATT effektivera säljakt och upphäva förbudet mot handel med sälprodukter uttrycker säkert den nationella viljan, men det är en lång väg till praktiskt genomförande. Förhoppningen är ändå att man ska komma igång med att förverkliga regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland. Eftersom ändringen inte kommer att gälla de som redan hunnit fylla 65 år, kommer höjningen av åldersgränsen att ses fullskaligt i fiskevårdsavgiftsintäkterna först fem år efter att lagändringen gjorts. Lagändringen måste därför genomföras så snabbt som möjligt
En fråga är huruvida under 18-åringar kan fungera som fiskeövervakare. 18 Nu som då får vi intressanta och ibland även knepiga frågor till Centralförbundets e-post. SA N N A KU N IN GA S, LU KE. Det korta svaret är, nej. UTROTNINGEN AV AMURSÖMNFISKEN LYCKADES I augusti ifjol hittade man den skadliga främmande arten amursömnfisk i en damm i Åbo. Nät som lämnats kvar eller försvunnit i vattnen – så kallade spöknät – utgör en risk då fåglar, fiskar och däggdjur kan trassla in sig i näten och skadas. I november behandlades dammen med en biologiskt nedbrytbar rotenonhaltig lösning för att utrota amursömnfisken. För att avlägga fiskeövervakningsprovet behöver man inte vara myndig, men nog för att kunna få fiskeövervakningskortet. En del av de insamlade näten kommer att analyseras för att utreda materialens potential för återvinning och återanvändning. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F Fiskeredskap ska inte lämnas i naturen I samband med fritidsfiske finns det alltid en viss risk för att fiskeredskap försvinner, tappas bort eller blir kvar i vattnen. startar sommaren 2024 ett pilotförsök för insamling av nät som tagits ur bruk i anslutning till Sälle-stationerna. I det treåriga EU-finansierat projektet Re:Fish jobbar man både med att få bort kvarlämnade och försvunna fiskeredskap såsom spöknät, katsor, drag och blänken från kusten samt med att utveckla återvinningen. Håll skärgården ren rf. Behandlingen lyckades, i uppföljning i maj och juni detta år kunde man konstatera att ingen amursömnfisk längre finns i dammen. Enligt lag om fiske 103 § måste den som godkänns som fiskeövervakare nämligen ha rättshandlingsförmåga, och det har inte under 18-åriga personer
Då vinterkriget utbröt flyttades verksamheten från Björkö (Koivisto) till Fredrikshamn och sedan Kotka. I samband med detta byttes namnet till Södra Finlands Havsfiskarförbund. Dem hittar du på adressen www.kalakaakko.fi. Kari Nyberg, specialist på fiskhantering, var på plats för att lära ut fiskhantering. Trots besvärlig plats och hård vind lyckades notdragningen. Syftet med dagen är att informera de lokala delägarlagen och invånarna om sjöns tillstånd och fiskbestånd. Största delen av fångsten bestod av braxnar, men även löja och gädda. I samband med namnreformen har fiskerihushållningscentralen tagit i bruk nya nätsidor. Efter fiskhanteringsuppvisningen stektes fiskarna på en Muurikka-panna och alla fick smaka på färsk fisk. Fiskerihushållningscentralens rådgivning riktas till allt från fritidsfiskare till kommersiella fiskare och vattenägare, och gäller allt från fiske till fiskbestånd. Årets tema var underutnyttjade fiskarter och aktuella nyheter om vattenvård. Trots den något besvärliga platsen och hård vind, lyckades man nota in fisk. Bakom det senaste namnbytet ligger en önskan att få ett namn som bättre motsvarar dagens geografiska område som i dagsläget omfattar mer än bara havsområdet, samt en verksamhet där fiskerirådgivningen omfattar mycket mer än bara havsfiske. KAAKKOIS-SUOMEN KALATALOUSKESKUS Södra Finlands Havsfiskarförbund, på finska Etelä-Suomen Merikalastajain Liitto ry, har bytt namn och heter nu Kaakkois-Suomen Kalatalouskeskus ry, på svenska Sydöstra Finlands Fiskerihushållningscentral. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER N IIN A KO IV U N EN , CF F INSJÖFISKDAG I SIIKANIEMI En insjöfiskdag hålls årligen vid Vesijärvis strand, i Siikaniemi, Hollola. Föreningen är ursprungligen grundad 1932 och hette då Viborgs läns Havsfiskarförbund. Det är Päijät-Häme fiskerihushållningscentral jämte samarbetsparter som står för arrangemangen. Nastola delägarlag demonstrerade hur man fiskar med not. På Fiskerihushållningscentralen jobbar Petri Päivärinta som verksamhetsledare och Heli Rajamäki som projektanställd.
Jordas har i 23 år fungerat i föreningens styrelse och i långa tider som dess ordförande. Jordas var en central person år 1994 då Inhemsk Fisk rf (numera Pro Fisk ry) grundades tillsammans med Finlands Fiskhandlarförbund och de stora fiskförädlarna. De flesta av projektdeltagarna de senaste åren har varit regionala eller lokala organisationer, vattenskyddsföreningar, delägarlag och fiskeriområden. Mer information om ansökan finns på sidan ym.fi/virtaavesienhoitoon. Kim Jordas belönades för sitt långvariga arbete som företrädare för de finländska yrkesfiskarna. Jordas har sedan 1993 fört fram yrkeskårens synpunkter, behov och verksamhetsförutsättningar till beslutsfattarna, men också till medierna och den stora allmänheten kunnigt, tålmodigt och utan att räkna sina arbetstimmar. Jordas som bor i Lappträsk har vid sidan av sitt arbete skött många ansvarsfulla kommunala och samhälleliga förtroendeuppdrag samt deltagit aktivt i lokal annan verksamhet.. Ansökningsperioden för bidrag börjar den 17 oktober och slutar den 30 november 2023. Känd som samarbetsvillig har Jordas också fungerat som medlem i stort antal arbetsgrupper. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N , CF F MILJÖMINISTERIET ERBJUDER UNDERSTÖD FÖR VATTENRESTAURERINGAR Genom att bevilja projektfinansiering via Miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd vill man förbättra vattenstatusen och vattenmiljön, öka den biologiska mångfalden och främja en mångsidig hållbar vattenförvaltning samt stärka samarbetet mellan de aktörer som restaurerar vattendrag och de olika markägarna i avrinningsområdena. KIM JORDAS TILLDELADES HEDERSTITELN FISKERIRÅD Republikens president Sauli Niinistö har 25.5 beviljat Finlands Yrkesfiskarförbunds verkställande direktör Kim Jordas hederstiteln fiskeriråd. Hans roll som sakkunnig och som en förespråkare för yrkesfisket och hela fiskbranschen erkänns i vida kretsar
Det nya fullmaktsärendet kallas Ansökan om statsunderstöd för sysselsättning, miljö, företag och transport. De personer som fått fullmakt loggar in i e-tjänsten via Suomi.fi -identifikation med personliga bankkoder, ett mobilcertifikat eller ett certifikatkort. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER NUVARANDE FULLMAKTEN ATT SKÖTA ÄRENDEN FÖR ANSÖKAN OM FISKERIUNDERSTÖD ÄNDRAS NTM-centralerna beviljar fiskeriunderstöd som UF-centret betalar ut till de sökande i enlighet med understödsbesluten. Jägare och fiskare måste följa lagstiftning, fångstkvoter och andra tillståndsvillkor. SH U TT ER ST O CK. Personer som har en befintlig fullmakt eller en rättighet som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för organisationens räkning utan separat fullmakt. Den nuvarande fullmakten att sköta ärenden för ansökan om fiskeriunderstöd och utbetalning av dem upphör och en ny fullmakt tas i bruk. Den här tas nu ur bruk. Vildmarksetikett på statens områden Jägare och fiskare ska i fortsättningen följa den nya Vildmarksetiketten på Forststyrelsens fiskeoch jaktområden. Utöver Suomi.fi-fullmakter förutsätter användningen av e-tjänsten ett FO-nummer av samfundskunderna. Användningen av ett nytt fullmaktsärende inleds den 25.9.2023. Tjänsten kontrollerar rätten att uträtta ärenden i samband med inloggningen. Vid ansökan om fiskeriunderstöd har använts ett fullmaktsärende med namnet Ansökan om miljörelaterade statsunderstöd. Vildmarksetiketten betonar vikten av att respektera fångsten, naturen och andra som rör sig i naturen. Årligen beviljas cirka 200 000 jaktoch fisketillstånd till statens marker. Alla som rör sig i naturen ska gör det ansvarsfullt och hållbart. Vildmarksetiketten för fiskare lyder: beakta andra som rör sig i naturen, skräpa inte ner, respektera fångsten, använd sunt förnuft till sjöss och gör upp eld endast där det är tillåtet
10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEXT OCH FOTO MARINA NYQVIST, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Ekofish odlar till havs
Första fiskodlingen på öppet hav finns i Jakobstad en lokalt förankrad verksamhet ger synergier i fiskehamnen. Fiskodlingen förbättrar nu förutsättningar för en levande fiskehamn och bidrar till den fortsatta fiskerinäringen i Jakobstad.. Sebastian Höglund började som yrkesfiskare och blev som 30 åring en pionjär för fiskodling på öppet havsområde i Finland. Tillståndsprocessen blev en utdragen och dyr historia fastän platsen för fiskodlingen utvisats som mycket lämplig av forskare och staten. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Ekofish VD Sebastian Höglund granskar odlingsfiskarna regelbundet
Beslutet överklagades av tretton organisationer, myndigheter och privatpersoner till Vasa förvaltningsdomstol. Processen har varit oerhört tung med stor osäkerhet, tidsåtgång och ständigt ökade juristoch konsultkostnader. Fisket utvidgades med företagande inom båtutrustningsoch sjösäkerhetsbranschen och några år senare började tanken på odling av fisk att ta form. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 S ebastian Höglund började sitt yrkesliv som kommersiell fiskare i 20 års ålder med inriktning på lax och sik. I maj 2023 beslöt domstolen att inte bevilja besvärsrätt i fallet och tillståndsprocessen är därmed avslutad. – De första tankarna väcktes genom besök till fiskodlingar i Norge och Sverige via en resa som Kustaktionsgruppen i Österbotten ordnade för yrkesfiskare, berättar Sebastian. Fiskodling av regnbågslax i en kasse startade samma år. Processen visade sig bli dyr och utdragen. År 2017 slog han till och grundade aktiebolaget Ekofish, och idag, sex år senare, driver han Finlands första fiskodling av på det öppna havsområdet, 12 kilometer utanför Jakobstad på 30 meters vattendjup. Myndigheterna krävde ytterligare utredningar av inverkan och två år senare, 2020, beviljades Ekofish miljötillstånd för fiskodling med rätt att påbörja verksamheten med en kasse oavsett besvär. Forskningsbaserade lokaliseringsplanen är viktig Fastän Sebastian tycker det är bra med stränga regler för miljötillståndet, lyfter han fram att Naturresursinstitutets lokaliseringsplan för fiskodling på öppet havsområde, som godkänts av både Jordoch skogsbruksDe flesta förstår att odlingen är ett viktigt tillägg för en levande fiskehamn, där logistiken fungerar och fisken säljs färsk. – Motståndare finns kvar, men det är nu fråga om några personer. Tre ändringssökanden vände sig därefter till Högsta förvaltningsdomstolen. Debatten har stundom gått het i lokaltidningen. De flesta förstår att odlingen är ett viktigt tillägg för en levande fiskehamn, där logistiken fungerar och fisken säljs färsk, menar Sebastian. År 2022 kom avgörandet domstolen förkastade alla besvären och fastställde att utredningarna som gjorts var tillräckliga och att verksamhetens inverkan på naturvärden eller vattenkvalitet är liten. Besök till fiskodlingar i Danmark och senare även till Färöarna följde, och Sebastian beskriver besöken och kontakterna till verksamma fiskodlare som mycket viktiga för att samla kunskap och få inspiration. Motståndet mot fiskodlingen har varit stort i Jakobstad, där många sommarstugeägare varit oroliga för miljökonsekvenserna. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3. Svår tillståndsprocess År 2017 påbörjades ansökningsprocessen och en ansökan om miljötillstånd lämnades in ett år senare till Västra Finlands Regionförvaltningsverk
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 ministern och Miljöministern, bör väga tyngre än vad den i nuläget gör i tillståndsprocessen. Då regnbågslaxynglen köps in som 300 – 700 gram stora, och de växer till cirka 2,7 kilo under en odlingssäsong från vår till höst. Under fiskodlingens slaktperson behövs ännu fler personer, berättar Sebastian. – Vi har gjort noggranna efterforskningar och spenderat mycket tid på att utreda bra utrustning. Hobby: fiske och villaliv Yrke: fiskerientreprenör, VD för Ekofish Ab. Det finns en stor osäkerhet över om tillstånd beviljas, vilket inte uppmuntrar mindre företag att börja med fiskodling. Midsommarveckan och påsken är speciellt bråda för affären i hamnen. En del av odlingen har tillverkats vid redskapsföretaget Scandinet Ab, som finns i grannstaden Nykarleby, och en del utrustning och material har beställts från Norge och Danmark. – All verksamhet anpassas så att fisken mår bra. Företaget har två heltidsoch tre deltidsanställda, men som mest har de 12 personer anställda. Företaget har rätt att utvidga sin verksamhet med två odlingskassar per år fram till år 2030. Vi har inte behövt använda någon antibiotika, säger Sebastian. Verksamheten fokuserar kring fiskens välmående Ekofish odlar i år fisk i två kassar; 100 ton regnbågslax per kasse. – Vi har aktivt velat köpa upp fisk av fler kommersiella fiskare för att bevara personalen. Kassarna och förtöjningen för en odling ute på öppet vatten måste vara av kraftigare material än odlingar på inre kustvatten. Verksamheten begränsas av den använda fodermängdens fosfor och kväveinnehåll. Närmaste holme till odlingen är ön Kalllan som ligger på 3 kilometers avstånd. – Det verkar inte finnas någon begränsning på antalet utredningar som företagen åläggs genomföra i nuläget, vilket innebär oerhörda kostnader. Under varma och stillastående vatten kan syrehalten dock minska, men syrehalten har varit tillräckligt hög även under varma perioder. Sebastian har satsat på företagsbesök, vilket har lett till en ökning av lokala beställningar. Fiskodlingen ligger på en plats som enligt planen var mycket lämplig för fiskodling. SEBASTIAN HÖGLUND Ålder: 37 år Född och bor i: Jakobstad Familj: fru och två barn, 3 och 1 år. Starka kättingar fästa vid bottnen håller nätkassarna på 38 meter i diameter stabilt på plats även vid storm. Det blir inte mer produktionsmängder, men bra utrustning är ett måste för odling så långt ut till havs, poängterar Sebastian. Det blir då de riktigt stora aktörerna som satsar, vilket kanske inte gynnar det lokala samhället lika mycket, funderar Sebastian. Havsbottnen är av typen erosionsbotten, vilket betyder att strömmen stark och snabbt för bort sedimenterat material snabbt transporteras bort med strömmar. Slakten sker på hösten i Ådö fiskehamn. Under produktionstider är butiken öppen och mycket fisk säljs till butiker och restauranger i Jakobstad, men även till andra orter i Finland och lite utomlands. Utvidgade med fiskhandel i hamnen År 2021 köpte Sebastian upp fiskgrossistföretaget Fiskboden-Kala-aitta med en fiskaffär i Ådö fiskehamn. Ekofish fiskodling finns cirka 12 km från Ådö fiskehamn. Enligt Sebastian har intresset lokalt för fisken ökat de senaste åren, men att man ännu borde satsa på att få skolköken att börja använda mer lokal fisk. En ram finns färdigt byggd för en tredje kasse, som placeras ut 2024
Den största delen av skräpets vikt var trä, följt av plast. Av detta avfall härstammar största delen från ryssjeoch trålfiske. Olika plasttyper var det vanligaste skräpmaterialet på alla havsområden. TEXT JUKKA PÖNNI OCH MIKA RAHIKAINEN, NATURRESURSINSTITUTET 85 procent av skräpets vikt utgörs av trä och plast Total fastande cirka 35 ton skräp i de kommersiella fiskarnas bragder. Särskilt relativt lätt plastskräp kan transporteras långt bort från utsläppskällan. Skräp blir också skört och bryts ner i naturen, vilket gör att skräpets storlek och egenskaper förändras. Det här är lika mycket som det fiskades torsk och över 10 gånger mer än vad det man fick flundror i bragderna. Trä och plast utgjorde tillsammans ungefär 85 procent av skräpets vikt. Både skräpets vikt och volym måste rapporteras till EU. De andra avfallstyperna i viktordning var metall, textil, gummi och annat avfall. Skräp transporteras till havet och förflyttas från en plats till en annan på grund av exempelvis strömmar, vågor, regn, vind, smältvatten eller mänsklig aktivitet. I fiskebragderna fastnar både avfall som kommer från andra källor och avfall som härstammar från förlorade eller övergivna fiskeredskap. Globalt sett beräknas ungefär 20 procent av havsskräpet härstamma från verksamhet till havs, såsom fiske, fiskodling och sjöfart. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I nformationen om skräp som fastnat i fiskebragderna bygger på en enkät som Naturresursinstitutet ifjol skickade ut till de finska kommersiella havsfiskarna. Enligt Naturresursinstitutets utredning fastnade det cirka 35 ton skräp i de finska kommersiella fiskarnas bragder år 2021. Som mål att minska nedskräpningen av havet Enligt miljöskyddslagen för sjöfarten (669/2021) ska Naturresursinstitutet samla in övervakningsdata om volymen och mängden avfall som samlas i bragderna under fisket och lämna informationen till Europeiska kommissionen. Avfallslagen och miljöskyddslagen för sjöfarten förbjuder att avfall som lyfts upp på fartyget kastas tillbaka i vattnet. Mycket skräp fastnar i bragderna EU samlar in information om hur mycket skräp som fastnar i fiskebragderna till havs. Avfallet måste tas i land, till exempel till avfallsbehållare i hamnen. En del av de som svarade på enkäten meddelade också att mängden skräp minskat med åren. Skräpvolymen var ungefär 40 m 3 . I Finland beräknas fisket årligen orsaka en cirka 20 tons plastbelastning på havet. Lite över hälften av de som svarade på enkäten meddelade att det inte hade fastnat något skräp år 2021, eller att skräpet endast bestod av organiskt material (löv, kvistar, vattenväxter). Baserat på informationen strävar man efter att förstärka unionens åtgärder för att minska föroreningen av haven och särskilt mängden plastskräp i haven. Av hela mängden skräp var cirka en fjärdedel fiskebragdsskräp och tre fjärdedelar annat avfall. Utgående från enkätsvaren
Avfallets vikt anges med 100 kilos noggrannhet och volymen med 100 liters noggrannhet, om den uppskattade mängden har varit under 1 000 kilo eller 1 000 liter.. Ungefär 90 procent ansåg att hamnarnas mottagningskapacitet var tillräcklig, men i några hamnar och småbåtshamnar saknades helt avfallsmottagning eller så var avfallskärlen endast avsedda för hushållsavfall. Svaren utvidgades för att omfatta all fiskeSH U TT ER ST O CK Avfallets vikt (ton) Fiskbragdsavfall (ton) Övrigt avfall (ton) Avfallets volym (m 3 ) Fiskbragdsavfall (m 3 ) Övrigt avfall (m 3 ) Sammanlagt 35 10 25 40 10 30 Plaster 10 5 5 12 8 4 Metaller 3 1 1 1 0,4 0,6 Gummi 1 0,1 0,8 1 0,2 0,9 Trä 20 3 16 17 1 16 Textiler 1 0,2 0,8 0,7 0,1 0,6 Övrigt avfall 0,6 0,1 0,5 8 0,3 8 Avfall som fastnat i fiskarnas bragder år 2021. Av de som svarade på enkäten tog 84 procent ställning till avfallsmottagningskapaciteten i lossningshamnarna. Naturresursinstitutet tackar alla fiskare som svarade på enkäten! saknar åtminstone fem vanliga fiskehamnar tillräcklig kapacitet för mottagning av avfall, vilket gör det svårt för fiskare att uppfylla kravet att ta avfallet i land. Storleken på avfallet och avfallsmängden kan ändå hindra fiskarna från att använda sina egen fastighets eller småbåtshamnarnas avfallshantering. Enkäten skickades till alla kommersiella fiskare i Finland som hade rapporterat fångst under 2021 på havsområdet. Dessa avfall sorterades för återvinning i hushållens egen avfallshantering. Datainsamling gällande havsskräp Datainsamlingen gällande havsskräp genomfördes som en internetbaserad enkät under mars-april 2022. Insamlingen av data om mängden skräp för år 2022 genomfördes under mars-april 2023. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 verksamhet på finska havsområden med fartyg under 45 meter. Kommissionens genomförandeförordning (EU 2022/92) kräver årlig rapportering av mängden passivt fångat avfall, det vill säga skräp som fastnar i fiskeredskapen. Fiskarna berättade att de också tar med sig skräp från havet till sina egna bryggor
16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Finlandia-uistin kvalitetsdrag i tre generationer Tre generationer av fiskedragstillverkare. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3. Uppifrån ner: Kalevi Kangas, grundare av Finlandia-uistin, styrelseordförande Hannele Kangas joch företagets nuvarande VD, Lauri Kuusisto
Nu för tiden finns Finlandia-uistins produkter i nästan varje fiskebutiks sortiment! I Asikkala har en kultur för tillverkning av finländska kvalitetsdrag utvecklats sedan 1930-talet. Till en början klarade sig Finlandia-uistin med bara en modell, men snart behövdes en separat kollektion. TEXT OCH FOTO TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Pålitliga drag som inhemskt handarbete För många fiskare har Finlandia-uistins produkter blivit en självklarhet under årtiondena. Varje produkt testas innan den säljs. Här finns packning, krokning, förpackning, testning och provsimning. De mest kända framgångsrika beten har år efter år varit Nils Master produktfamiljens wobblers: Invincible och Spearhead. Dragens popularitet har överlevt från generation till generation. Det fanns en så stark efterfrågan på finska drag runt om i världen, att nästan alla tillverkade drag exporterades I Amerika ökade konkurrensen och bara de mest ihärdiga och förmögna klarade sig. En av de bästa kvalitetsgarantierna är självklart att man får fångst med Finlandia-dragen. De senaste åren har inte varit lätta för finländska företag. Det var dags att göra upp en ny plan och dra sig tillbaka till Europa för att stärka de inhemska och närliggande ländernas marknader. Kryddat med en skvätt rätt timing och tur! Här i Kalkis tillverkas fortfarande drag för hand. Det vittnar de många fångstbilder och uppstoppade fiskar som pryder företagets väggar om. År 1966 lanserade företaget sin första Nils Master-wobblerkollektion. Efter en intressant pratstund får vi avsluta med att ta en titt på den sista delen av dragtillverkningen i folkskolans lokaler. Byggnaden andas finsk fiskehistoria, här fungerar allt som det ska. En wobbler som efterliknade en siklöja. I början exporterade företaget främst drag till utländska marknader, ända till Amerika och till och med Australien. Familjeföretaget Finlandia-uistin har tillverkat handgjorda drag sedan 1963. På grund av den ökade konkurrensen började betydande summor spenderas på marknadsföring, vilket fick följder för själva produktionen. Tillverkningen av drag påskyndades av Lauri Rapalas framgångar på den amerikanska marknaden. Det visade sig vara ett lyckat drag. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 I Kalkis, i en gammal folkskola, vid stranden av sjön Päijänne och i närheten av det berömda öringvattnet Kalkis fors, har drag tillverkats för hand sedan 1963. Ett fungerande koncept bör inte förändras det här är en plats som alla intresserade av finsk fisketradition och tillverkning av drag bör besöka! Lotto-spinnare Spearhead Invincible FI N LA N DI AU IS TI N. Hur kommer det sig att så många kända dragtillverkare kommer från Asikkala-trakten. Det har funnits vatten att testa dragen i, samt lämpliga utrymme och uppfinningsrikedom för att genomföra skicklig dragtillverkning. Finlandia-draget har en traditionsrik historia Allt började år 1963 när bröderna Hannu och Kalevi Kangas grundade Finlandia-uistin Oy i ladugården på hemgården i Kalkis. Utöver dessa har till exempel Lotto-spinnarna etablerat sig som mångas fiskares favoritdrag. Inledningsvis hade man bara ett drag för den amerikanska marknaden. Men för fiskeredskapstillverkarna är situationen en annan. Fiske som hobby har ökat i popularitet, vilket har lett till en ökad efterfrågan på drag. Om draget inte simmar som det ska, ratas det. Förmodligen beror det på de fiskrika och omfattande vattnen i Päijänne. Vi får höra att Finlandia-uistin inte har vilat på lagrarna, utan både försäljning och produktionsvolymer har ökat
De infångade ålarna transporteras med bil ner till havet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Ålkistan i Vääksy fiskar upp ålar från Vesijärvi på väg nedströms. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 H EI DI M O IS IO , CF F. På så sätt räddas de från att gå en så gott som säker död till mötes i Kymmene älvs kraftverk
De infångade ålarna märks och transporteras till Kymmene älvs mynning i Abborforsviken för att fortsätta sin lekvandring mot Sargassohavet. Verksamheten upprätthålls av Naturresursinstitutet. Fångstutrustningen, som byggdes av Vesijärvi fiskeområde år 2014, används från maj till oktober. Helminen berättar att nästan 200 ålar fångades vid Vääksynjoki under en enda dag i maj. I Kymmene älv står åtta vattenkraftverk jämte turbiner i vägen för en trygg nedvandring. Om Vesijärvis ålar inte skulle fångas in i det här skedet, är det mycket troligt att de inte skulle överleva tills de når havet, konstaterar forskaren Jani Helminen från Naturresursinstitutet. ??. Vandringen kan vara mycket aktiv. Under toppår kan upp till 700 ålar passera genom kistan och få hjälp att tryggt fortsätta sin vandring mot Sargassohavet i Atlanten. – Som en näringsrik och fiskrik sjö utgör Lahtis Vesijärvi fortfarande en utmärkt livsmiljö för ålen. Den stora storleken kan vara till fördel under den långa lekvandringen, eftersom resan till Sargassohavet sträcker sig cirka 6 000 kilometer. Vandringsålarna från Vesijärvi är stora och starka. De största mängderna vandrande ål observeras vanligtvis i maj och juni. Många hinder på vägen – Ålen är en akut hotad fiskart, och för att underlätta dess vandring har sådana här lösningar utvecklats. De största individerna har vägt över 3 kilo, berättar Helminen. Det finns skriftliga Ålkistan i Vääksy första etappen på ålens långa väg hem Ålkistan i Vääksynjoki fångar in ål som håller på att inleda sin vandring från Vesijärvi ner längs Kymmene älv mot havet. Ålen i Vesijärvi Vesijärvi i Lahtis har naturligt varit en betydande ålsjö innan Kymmene älv dämdes upp. TEXT TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTON HEIDI MOISIO OCH TOMI RÄSÄNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING uppgifter om ål i Vesijärvi och Vääksynjoki så långt tillbaka som på 1500-talet. I väntan på skjuts förbi kraftverken. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 D et råder full aktivitet vid ålkistan i Vääksynjoki i maj. I Finland inträffar ålarnas vandringstopp i slutet av våren. H EI DI M O IS IO , CF F. –?300 ålar per säsong. Genom kistan underlättas lekvandringen för cirka 200
TO M I RÄ SÄ N EN , CF F 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3. Efter nästan tio års verksamhet har ålkistan gett goda resultat. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Som en långlivad fiskart ger sig ålen vanligtvis ut på vandring från Vesijärvi vid en ålder av 20–30 år. Alla dessa är kända ålområden där hundratusentals, till och med miljontals glasålyngel har utplanterats under årens lopp. Beståndet har minskat kraftigt och mängden glasål som når den europeiska kusten är under en hundradel av vad den var på 1960och 1970-talen. Nu för tiden är alla ålar ovanför Kymmene älvs dammar och i Vesijärvi utplanterade. Det har utplanterats mycket ål i Vesijärvi under åren. De ålar som nu fångas kan alltså härstamma från utplanteringar gjorda på 1980eller 90-talet. Nu för tiden utplanteras cirka 10 000 ålyngel i Vesijärvi varje år. Dessutom kan inte vem som helst fiska, utan det krävs noggranna avtal om detta”, förklarar Helminen. De största utplanteringarna genomfördes på 1960och 70-talen. Enligt Vesijärvistiftelsen började regelbundna utplanteringar göras år 2006. De kommande åren kommer att visa vilken riktning vårt ålskyddsarbete tar. Forskning visar dock att endast en hjälpanordning och utplanteringar inte räddar ålbeståndet. Hur kan man skapa en trygg vandringsväg för ålen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ålkistan ger forskningsdata om ålen Ålkistan nyttjas i forskningssyfte och med hjälp av den kan man samla information om ålens vandring från de finska vattnen till Atlanten. – I fallet med ål pratar vi om ett enda bestånd som omfattar alla europeiska ålar. Naturresursinstitutet har konstaterat att de ålar som planterats i Vesijärvi och sedan flyttats till havet i vandringsskedet klarar av att i Östersjön inleda vandringen mot Sargassohavet, och att utplanterade ålar klarar vandringen lika bra som sina vilda artfränder. Vissa individer kan leva i våra vatten i upp till 40 år innan de når könsmognad. Jani Helminen jobbar som ålforskare vid Naturresursinstitutet. Nya objekt och mer resurser för skyddsarbete I Finland är några av de främsta objekten för ålskyddsarbete och -forskning Kymmene älv och Kumo älvs avrinningsområden samt Lojo sjö. – Ryssjefångst har gett goda resultat och det kan också vara en betydligt billigare metod än att bygga ålkistor eller fiskvägar. Varje år når allt färre yngel de europeiska kusterna, inklusive Finland, säger Helminen Samarbete med kommersiella fiskare För närvarande pågår ett projekt vid Vesijärvi där Vesijärvisäätiö betalar kommersiella fiskare för att fånga och flytta vandringsålar till havet. Skulle ryssjefångst kunna vara en metod även i andra ålvatten. Det finns fortfarande mycket arbete att göra för att bevara ålen i dess naturliga utbredningsområde i Finland. Ålskyddsarbetet bör fokuseras där nyttan är störst, det vill säga i vattendragen där arten förekommer tätast. Naturresursinstitutet deltar och får värdefull forskningsdata genom att räkna och mäta de infångade fiskarna. En utmaning med fångsten är naturligtvis att ålen som direkt fångas från sjön inte alltid är en vandringsål
2 Storspiggen är försedd med höga och smala bensköldar. Strupen och främre delen av buken blir rödskriftande, ögonen blir blåskiftande, sidorna kan bli gulskiftande och ryggen mörkgrön. De flesta spiggarna blir inte äldre än två år och växer sig inte större än 5–6 centimeter. 5 I världshaven är storspiggen en vandringsfisk, för leken sker alltid i bräckt eller sötvatten. Storspigg som lever i havet har fler sköldar än de som lever i inlandsvatten. På övriga håll i Finland påträffas den främst i kustvatten. Under senaste år har man lagt märke till att det finns allt mer storspigg i havet. 8 Storspiggen är kortlivad. 3 Antalet bensköldar längs sidorna varierar mellan 4–34 stycken. 6 Under lektid erövrar hanen ett lekrevir som den aggressivt försvarar. Storspiggen utgör viktig föda för många rovfiskar men även för fiskätande fåglar. Det här gör det svårare att svälja den. 1 Storspiggen lever i grunda strandvatten, samt i bäckar och åar. Hanen bygger ett bo av växtdelar som muras ihop av slemtrådar som utsöndras av njurarna. Efter att ynglen kläckts stannar hanen kvar och vaktar ynglen i 4–6 dygn. Hanen lockar honan till boet med en dans. Ryggfenans främre del består av tre fenstrålar. 7 Hanen kan locka fler honor till boet, men en per gång. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 10 FAKTA 10 fakta om storspigg TEXT NIINA KOIVUNEN FOTO MALIN LÖNNROTH Storspiggen (Gasterosteus aculeatus) känns igen på de tre taggarna på ryggen, varav den också fått sitt finska namn kolmpiikki. 10 Den här lilla fisken är liten men full av motstånd gentemot fisk större än den själv! Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21. När boet har fyllts med tillräckligt mycket rom, börjar hanen vakta boet och ser till att tillräckligt med vatten strömmar genom boet. Svensk forskning tyder på att storspigg genom intensiv jakt på yngel har förmågan att själva begränsa antalet av sin egen rovfisk, gäddan, och att det här på sina håll i skärgården kan ha lett till att gäddan har svårt att klara sig. Också bukfenorna är taggiga. 4 Under lektid får hanen en ståtlig lekdräkt. I norra Finland förekommer den i en del inlandsvatten. 9 Då en rovfisk eller någon annan fara lurar kan storspiggen låsa sina piggar så att de riktas utåt
22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Sampo Vainio har koll på fisk och fiskare i Östnyland TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO MALIN LÖNNROTH OCH TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING M AL IN LÖ N N RO TH , CF F 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3
Det här betyder att Vainio förutom breda arbetsuppgifter även har ett brett geografiskt arbetsfält. Vattenskyddsföreningen i Östra Nyland grundades 1988 och omfattar 13 kommuner i östra Nyland. Föreningarna har som uppgift att främja vattenoch miljöskydd inom sina verksamhetsområden. Här på fiskeövervakningsuppdrag i närheten av fiskvägen i Brasas, Svartså.. Ni får förlåta mig för att jag kortar av namnet aningen i den här artikeln. Under senaste år har vattenskyddsföreningarnas samarbete med såväl fiskerirådgivningen som fiskeriområdena tätnat. Mångsidiga arbetsuppgifter med fisk i fokus Tillbaka till Vainio. Många rapporter. En del jobbar även med luftskydd, så som vattenskyddsföreningen i Östra Nyland. Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Borgå-Sibbos fiskeriområde samt sex övriga fiskeriområden längs den nyländska kusten, berättar att samSampo Vainio är iktyonom och fiskeriplanerare vid vattenskyddsföreningen i Östra Nyland, men fungerar även som verksamhetsledare för två nyländska fiskeriområden. Sedan dess har han jobbat på vattenskyddsföreningen i Östra Nyland. Eller föreningen vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Samt planera kommande projekt och utredningar. – I öst handlar det om samarbete med Vainio och hans kolleger och i väst samarbetar vi bland annat med med LUVY, det vill säga vattenskyddsföreningen Västra Nylands vatten och miljö r.f. arbetet med vattenskyddsföreningarna är viktigt, och hela tiden blir viktigare. Vissa har undrat vad en iktyonom med starkt fokus på arbete ut i fält, sysslar med på vintern då naturen går i dvala berättar Vainio. Då är det dags att bänka sig vid skrivbordet och skriva rapporter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 I ktyonom Sampo Vainio jobbar som fiskeriplanerare på vattenskyddsföreningen i Östra Nyland. Arbetsuppgifterna är mångsidiga och ingen dag är den andra lik, men fisk är den minsta gemensamma nämnaren för allt jobb Vainio utför vid vattenskyddsföreningen. I Finland har vi elva regionala vattenskyddsföreningar som omfattar så gott som hela landet. Med Aki Laitila gör vi bland annat samarbete kring olika skolprojekt, berättar Vainio. Listan kan göras lång. Vainios och vattenskyddsföreningens sakkunskap om de östnyländska sjöarna och vattendragen har även varit till stor nytta för Borgå-Sibbos fiskeriområde. Efter att de nya fiskeriområdena grundades i samband med den nya lagen om fiske, blev Sampo Vainio verksamhetsledare för två nyländska fiskeriområden, Forsby ås fiskeriområde och Svartså-Borgå ås fiskeriområde. Vattenskyddsföreningen står för Borgå-Sibbos nyttjandeoch vårdplanstext vad kommer till insjöarna och vattendragen. Vattenskyddsföreningarna arbetar med att främja vattenoch miljöskydd i olika regioner och samarbetet med fiskerirådgivningen och fiskeriområdena faller sig naturligt. – Då jag började jobba vid vattenskyddsföreningen i början av Till Sampo Vainios (till höger) arbetsuppgifter hör fiskeövervakning i sjöar och vattendrag i östnyland. Vainio konstaterar ändå att det inte är någon fara å färde. – Samarbetet med rådgivningsorganisationerna och fiskeriområdena passar bra in i vår förenings verksamhet. – För tillfället jobbar jag med olika utredningar om hur vattendragen mår, jag restaurerar vattendrag, jag gör elprovfisken, jag övervakar fisket och koordinerar fiskeövervakning, jag håller fiskkurser med fokus på barn och unga och jag gör fiskutplanteringar. Även under vinterhalvåret finns det gott om uppgifter för en iktyonom vid vattenskyddsföreningen. Vi har i inlandsvattnen ett nära samarbete med Uudenmaan Kalatalouskeskus, där vår verksamhet kompletterar varandras på ett naturligt sätt. som namnet i sin helhet lyder. Han hör till de första iktyonomer som utexaminerades från Åbo yrkeshögskola med denna högskoletitel i början av 2000-talet
Hur man ska få människor och i synnerhet mindre delägarlag aktiverade med i verksamheten är en utmaning som delas med kustområdet. på nätsidan www.vesi-ilma.fi.. – Fritidsfisket är starkt i inlandet, men verksamheten och verksamhetskulturerna är ofta väldigt lokala och varierar från sjö till sjö eller vattendrag. Genom olika projekt byggs föreningens verksamhet upp. Fiskeområdena var med och finansierade diverse utredningar och restaureringar. Ågårdkarlsprojektet var framgångsrikt och verksamheten pågår fortsättningsvis under namnet Vattendragsgårdskarlar, berättar Vainio. Dags att verkställa nyttjandeoch vårdplanerna Som sagt fungerar Vainio numera även som verksamhetsledare för två fiskeriområden. TA PI O G U ST AF SS O N , CF F 24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 miska realiteterna. Vainio erkänner att det finns så mycket han vill få gjort. Via vattenskyddsföreningens ågårldskarlsprojekt fördjupades samarbete ytterligare. Bland annat får man i inlandet ta sig en ordentlig funderare på signalkräfta versus flodkräfta. Som verksamhetsområde avviker Vainios områden från de vi är vana vid kusten, vilket även avspeglar sig i nyttjandeoch vårdplanernas tyngdpunktsområden. Som nykomling i finansieringspaletten är miljöministeriets Helmi-livsmiljöprogram. Världen blir aldrig färdig. Läs mer om föreningen vattenoch luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Vattenskyddsföreningen fick ifjol Helmifinansiering för att förbättra mångformighet i Sibbo å. Helmi har som mål att stärka den biologiska mångfalden i Finland och trygga naturens ekosystemtjänster. Den som känner Sampo Vainio vet att han har tusen järn i elden. Projektvärlden är vardag Vainio berättar att projektifieringen av jobbet redan länge synts hos vattenskyddsföreningarna. Det här kommer även att gynna Sibbo ås ursprungliga öringstam, förklarar Vainio. Inom ramarna för det här projektet sköts till exempel fiskeövervakning, olika restaureringar, uppföljning i fiskvägarna, men också miljöfostran. Och så är det säkerligen. – Det finns så många åar, sjöar och fiskstammar i östra Nyland som vi inte vet tillräckligt mycket om, eller som vi vet att inte mår bra, att jag nog ibland drabbas av en känsla av otillräcklighet. Men Sampo Vainio och vattenskyddsföreningen i Östra Nyland har bidragit till att vi idag vet en hel del mer om åarna och sjöarna och fiskbestånden i de östnyländska vattendragen än för tjugo år sedan. Vainio berättar att verkställandet av nyttjande och vårdplanerna för både Forsby ås och Svartså-Borgå ås fiskeriområden håller på att komma i gång. Därför är det till exempel vettigare att gå in för eventuella nätfiskebegränsningar på delägarlagsnivå, i stället för att fatta beslut som gäller hela fiskeriområdet, förklarar Vainio. De små verksamhetsbidragen som fiskeriområdena får ska räcka till mycket. Och att vandringsfiskarna i regionen får den uppmärksamhet de förtjänar. Liksom de ekonoGenom romboxutsättningar har vattenskyddsföreningen och Sampo Vainio jobbat för öringstammarna i de östnyländska vattendragen. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 2000-talet visste man väldigt lite om de östnyländska vattendragen. I projektet ingår bland annat inventeringar och restaureringar för att förbättra livsmiljöerna i Sibbo å och biflödena
Pris: 49,70 € Synlig övervakning CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Tydliga texter och synliga färger. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 25 Allt som behövs för att övervaka fisket ahven.ne t FISKEÖVERVAKARENS MEDDELANDEMÄRKEN Fiskeövervakarens meddelandemärken i enlighet med lag om fiske. Pris: 15,00 € FISKEÖVERVAKARENS VÄST En högklassig fiskeövervakningsväst med reflexband. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net
TEXT OCH FOTO AIRISTO-VELKUA FISKERIOMRÅDE Minkfällor på väg till Pakinais. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3. Minkarna orsakar även skador på fiskarnas lekområden och områden där man utför restaureringar. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3 100 minkfällor till Airisto-Velkua fiskeriområde Y rkesfiskarna hämtar närproducerad inhemsk fisk till konsumenternas bord och samtidigt avlägsnas näringsämnen från vattnen. Minkarna besöker även strandnära stående redskap och orsakar på så sätt direkt förlust av fångst. Minkens föda består främst av däggdjur (till exempel sorkar), fåglar (särskilt vattenfåglar och deras ägg och ungar), fiskar, grodor, kräftor och insekter. Skärgårdshavets yrkesfiskare verkar på många sätt för att gynna havsmiljön. Yrkesfiskare som sumpar fisk har på grund av sälar tvingats flytta sumparna närmare stränderna, där de blir mer sårbara för minkskador. Utöver skadorna på naturen orsakar minkar skador för fiskare genom att söndra fisksumpar och fiskeredskap som förvaras i strandskjul. Lådfällor som omedelbart avlivar minkarna har distribuerats till olika delar av Airisto-Velkua fiskeriområde. Nu har insatserna för att utrota minkar intensifierats. Att fånga in minkar förebygger alla dessa skador. I Finland klassificeras minken som en skadlig invasiv art. Det är områdets yrkesfiskare som ansvarar för användningen och fångstbokföringen. Minkar som har rymt från pälsfarmer och släppts ut har bildat vilda populationer i många länder, inklusive Finland
Nyttjandeoch vårdplanen har också i övrigt beaktats då NTM-centralen bedömt vilka förutsättningar det finns för att bevilja tillståndet. NTM-centralens regionala tillstånd är sistahandsalternativet för att trygga tillgången på fisketillstånd för kommersiella fiskare. Rasmus Åkerblom Centralförbundet för Fiskerihushållning NTM-centralen har gett sitt förta beslut enligt lag om fiske 13 §. Åtminstone i det här skedet verkar tillståndssystemet fungera så som lagstiftaren hade tänkt sig. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. D å den nuvarande lagen om fiske reviderades var en av de kontroversiella reformerna möjligheten för NTM-centralen att bevilja regionala tillstånd för kommersiellt fiske. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 LAGSPALTEN I den här spalten svarar Centralförbundet jurist på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Vattenområdet som ansökan gäller har i nyttjandeoch vårdplanen fastställt som ett område som lämpar sig väl för kommersiellt fiske. Beslutsfattandet i tillståndsfrågor ska grunda sig på aktuell och vetenskapliga fakta, och det här är något som även framöver måste fästas uppmärksamhet vid. Tillståndsvillkoren kan anses vara omfattande och de betonar särskilt hållbarhet och informationsgång. NTM-centralen har gjort en, efter omständigheterna, omfattande utredning om priserna. Ur delägarlagets synvinkel är situationen ändå bra då det finns data från fångstbokföring att tillgå, som kan användas som stöd för sina egna åsikter. UR DELÄGARLAGSSYNVINKEL skulle det vara skäl att fästa speciell uppmärksamhet vid vilka fiskarter som fiskas, med vilka metoder och hur stor fångstansträngning detta kräver på det egna området. Den ersättning som fiskaren ska betala har fastställts utgående från ett rådande medelpris per redskapstyp. Att delägarlaget hänvisar till hotade fiskbestånd och skötseln av dem samt utplanteringar räcker inte, om inte fiskarten i tillståndet godkänts som målart. NTM-centralen går i beslutet igenom de krav som stadgas i 13 § punkt för punkt. NTM-centralen har inte heller beviljat full ansökt längd på tillståndets ikraftvarande. Endast en anmälan om att det redan finns kommersiella fiskare inom området och att det inte ryms fler räcker inte. Utan denna information är det omöjligt att motivera att en ökning av fisket på just detta område med ett regionalt tillstånd skulle leda till en ohållbar situation. NÄR MAN GRANSKAR tillståndsvillkoren kan man se att NTM-centralen inte beviljat tillstånd för alla redskapstyper i den utsträckning som fiskaren ansökt om. Om inte delägarlaget kan motivera att de vetenskapliga fakta som ligger till grund för beslutet på något sätt är otillräckliga eller bristfälliga, kan inte delägarlaget heller påvisa att tillståndet skulle medföra en sådan skada som skulle förhindra att tillståndet beviljas. Nu, efter att det första beslutet kommit från NTM-centralen, är det på sin plats att granska hur beslutet har motiverats och hur beslutet följer det tillvägagångssätt som föreskrivs i lagen
Fiskare testade nya hjälpmedel VE LI -M AT TI TU U RE. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Att använda ministaplare (Telip ETT250) och en båt med port i fören (Pioner Multi) minskar på antalet lyft fiskaren måste göra
Dräkterna skyddar mot vind och håller en flytande om man hamnar i vattnet. Lättare att hantera fisk i båten Ett av de arbetsmoment som gav upphov till mest diskussion under workshopparna, och där lösningar efterfrågades, är hanteringen av fisk ombord på båtarna. Efter testperiodens slut dokumenterade forskarna resultaten och intervjuade fiskarna. Torrdräkten ersätter inte en flytväst men ger extra tid för räddning i kallt vatten. Enligt feedbacken erbjuder fiskhanteringsbordet en utmärkt höjd att jobba på och minskar på behovet av manuella lyft. Båtens raka för gör det också lättare att gripa tag i rep i vattnet och ”förstorar” båten. Att lasta båten utan lyft Testutrustningen för båtlastning och -lossning inkluderade en båt med en förport och en ministaplare. Lasten kan lyftas till en höjd av 85 cm. Hur gick det i testerna. Torrdräkterna är tillverkade av andningsbart material men håller ändå vatten, vilket ger en bekväm känsla. Robusta fästpunkter eller ett fästningsräcke samt ett skydd för låset på förporten för att förhindra näten från att trassla in sig i låset antecknades på önskelistan. Båten med förport visade sig vara mycket stabil och lämpa sig för ett mångsidigt kustfiske. Satsningar på bekvämlighet och säkerhet För mångsidiga arbetsuppgifter och krävande förhållanden behövs även ändamålsenlig klädsel. Det är lätt att använda förporten. Fiskare som var intresserade av testningen använde hjälpmedlen i sitt fiskearbete i två till tre veckor. Ministaplaren med gummihjul (bärkapacitet 250 kg) kan användas för att lyfta in lasten i exempel en skåpbil. Hjälpmedlen hade utarbetats i workshops inom projektet ”Kustfiske bästa praxis”. Två olika typer av torrdräkter testades: en lätt torrdräkt som bärs som mellanlager och en torrdräkt med integrerade stövlar som bärs som ytterplagg. Användningen kräver lyftkran och högtryckstvätt. Minstaplaren visade sig vara smidig att använda sig av på hårt underlag tack vare gummihjul och trots liten storlek. Båda torrdräkterna ansågs vara lätta och bekväma. Förporten sparar fiskarens rygg när tunga föremål flyttas. Fiskarna kan sorteras i fyra grupper genom luckor i bordet och ”glidrännor” placerade på bordskanterna. Den båt med förport som lånades för testningen var en katamaran, som i förhållande till sin storlek hade gott om jämn golvyta (längd 530 cm). Målet var att hitta hjälpmedel för att förbättra smidigheten i kustfisket, minimera skadlig belastning samt främja arbetssäkerheten och hälsan. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 E n grupp kustfiskare testade ifjol under säsongen för öppet vatten hjälpmedel avsedda att underlätta och effektivera fiskearbetet. Vid användning av ytterplaggtorrdräkten upplevdes klädbehovet som mindre och klädhelheten lättare än traditionell lager-på-lager klädsel. Kombinationen av dessa möjliggör i princip lastning och lossning utan manuella lyft. Det höjdjusterbara bordet kan placeras över en eller två stora fiskbehållare (660 liter) och den kan även användas för att sortera fisk. Vid fortsatt utveckling av prototypen bör målen vara att minska vikten samt förbättra hanterbarheten och rengörbarheten. Dess stadiga konstruktion gör den dock aningen tung. Ytterplaggtorrdräkten gör det också möjligt att vada i I Arbetseffektivitetsföreningens (Työtehoseura) projekt testades olika tekniska hjälpmedel med vilka man hoppas kunna underlätta kustfiskarnas stundvis tunga arbete samt öka arbetssäkerheten. Bordet lämpar sig för abborre, mört och gös laxar hålls inte på bordet. Fiskbehållaren kan utrustas med två innerlådor av aluminium, med tömningsluckor i ena ändan. Att det var lätt att röra sig med dräkterna på överraskade några av testarna. För att tackla den här utmaningen lät vi tillverka en prototyp av ett fiskhanteringsbord av livsmedelsplast. TEXT VELI-MATTI TUURE OCH SAMI SARKKINEN, ARBETSEFFEKTIVITETSFÖRENINGEN RF FOTON VELI-MATTI TUURE OCH IINA HULKKONEN, ARBETSEFFEKTIVITETSFÖRENINGEN RF. Att fästa båten från fören kan vara besvärligt om båttypen inte har beaktats i brygglösningen. För lasttransport önskades mer längd; båtens bärförmåga ansågs vara bra
Båtmotorns ljud upplevdes också vara för störande för den traditionella modellen av hörselskydd. strandvattnet utan att behöva oroa sig för att skor eller kläder blir våta. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Fiskhanteringsbordet placeras utanpå fiskbehållaren. Nackbandet ansågs fungera bättre än den traditionella modellen när det användes tillsammans med huvudbonad och glasögon. Genom att använda pumpen elimineras behovet av att sträcka sig över båtens sida, vilket är en betydande fördel. Ett exoskelett, en IIN A H U LK KO N EN. Den här lätta pumpen (vikt 2 kg) kan användas för att pumpa upp vatten i fiskbehållare samt för att tvätta/skölja båten och andra redskap. Fiskbehållaren kan förses med två innerlådor av aluminium att sortera fisken i. På marknaden finns olika typer av hjälpredskap baserade på små elmotorer, varav en batteridriven vattenpump valdes för testning. Därför bör pumpen installeras i båten så att fiskaren kan använda pumpningstiden till andra aktiviteter. Enligt tillverkaren har pumpen en kapacitet på 34 liter per minut, och med en enda batteriladdning kan upp till 1?000 liter vatten pumpas. Hörselskydd med inbyggd mikrofon dämpar kraftiga ljud och stötljud, men släpper igenom exempelvis tal det går att kommunicera med aktivt brusreducerande hörselskydd. De testade produkterna inkluderade även hörande hörselskydd, eftersom båtens förbränningsmotorer särskilt utombordsmotorerna och kompressorerna som används för att lyfta ryssjor genererar kraftigt buller. Dåliga arbetsställningar kan också innebära lyft eller användning av kraft. Två olika modeller av aktivt hörselskydd testades: en med nackband och en med en traditionell design. Vid aktiv användning var tal dock inte helt tydligt på grund av bakgrundsbrus. Man ansåg att det var aningen svårt att klä på och av torrdräkterna, och det tog tid att vänja sig vid manschetterna. Båda hörselskydden dämpade buller effektivt. Pumpens kapacitet är ungefär hälften jämfört med att lyfta för hand, så metoden ansågs vara långsam. Fördelen med mellanlagertorrdräkten var att man kan välja skor enligt förhållandena och skyddsplagg kan bäras över torrdräkten, vilket minskar behovet att tvätta torrdräkten. Exoskelett för att underlätta muskelarbete Speciellt vid ryssjefiske arbetar man ofta i en framåtlutad ställning
Den testade dräkten kan aktiveras vid behov och kan även bäras under exempelvis fordonskörning. påklädbar extern stödstruktur, utvecklad för att underlätta arbete i böjt läge och för upprepade låga lyft, stöder ryggen och underlättar ryggmusklernas arbete. Enligt testarna begränsade inte dräkten rörelserna, förutom när den användes utanpå torrdräkten. Effekten märktes efter arbetet, då domningar eller stelhet i ryggmusklerna inte uppstod. VE LI -M AT TI TU U RE VE LI -M AT TI TU U RE. Testarna konstaterade att ryggen hade nytta av exoskelettet. Mer information om projektet inklusive en lista över identifierade bästa praxis inom projektet samt detaljerad feedback om testade lösningar på både finska och svenska finns på adressen www.tts.fi/rannikkokalastus. Projektet ”Kustfiske bästa praxis” finansierades av Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF) och genomfördes i samarbete mellan Arbetseffektivitetsföreningens och de regionala kustaktionsgrupperna åren 2020-2022. Av de mer storvuxna fiskarna kom önskemål om att exoskelettet kunde justeras ännu större. Ett exoskelett (Auxivo LiftSuit 2.0) stöder ryggen då man jobbar i framåtlutad ställning, till exempel då man plockar fisk ur bragderna. Hjälpmedlet var till nytta vid lyft, hantering av fångster, lyftning av fisk med håv, knäböj och till och med filering av fisk. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31 Ministaplaren på gummihjul gör att man lätt kan lyfta in sin last i paketbilen
32 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Årets fiskeövervakare -tävling Hurudan är en bra fiskeövervakare. Vi tycker att hen ska vara samarbetsvillig, kundinriktad, planmässig, noggrann och miljömedveten. Årets fiskeövervakare belönas med ära och berömmelse samt en Ursuit basicline auto uppblåsbar flytväst.. Om du känner en fiskeövervakare som fyller kriterierna, anmäl hen med i tävlingen! Noggrannare information om kriterierna, deltagande och priser hittar du på tävlingens egna nätsida www.ahven.net/sv/arets-fiskeovervakare/ Kom med och välj årets fiskeövervakare! Tävlingen genomförs som en del av ett utvecklingsprojekt finansierat ur Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel
Ur grafen framgår områdesvis antalet fiskeövervakare som med godkänt resultat avlagt NTM-centralens fiskeövervakningsprov, hur många som befullmäktigats och hur många som är utan övervakningsfullmakt. Finns det tillräckligt med fiskeövervakare. 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Ö ve rv ak ar e (s t) Antal fiskeövervakare 2023 Godkända Befullmäktigade Ingen fullmakt FISK OCH FISKE I SIFFROR. Enligt NTM-centralen finns det cirka 1 000 befullmäktigade fiskeövervakare i Finland. Statistiken är enligt läget i februari 2023. Det finns ändå cirka 2 300 övervakare som avlagt prov med godkänt resultat (år 2017 var de cirka 3 300). I teorin borde det alltså finnas en dubbel mängd övervakare, men varför är de inte befullmäktigade. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33 TA PI O G U ST AF SS O N , CF F KÄ LL A: N TM -C EN TR AL EN Fiskare önskar mer övervakning
Tro det eller ej, fiskskinn är ett fantastiskt material vars bearbetning är lätt att lära sig och kan utföra hemma. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 FISKSKINN – en bortgömd skatt TEXT OCH FOTO HANNA NORE Har du stött på fiskskinn i bruksföremål eller hantverk. Skulle du vara intresserad av att lära dig hur man garvar fångsten från en sommarkväll vid sjöstugan eller en regnbåge som du köpt från fiskdisken till en hållbar plånbok. Jag lovar att du kommer att förtrollas av det! 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 35
Miljömedvetenhet önskas längs hela produktionskedjan, och materialet ska hålla från en generation till den andra. Den inkluderar behandlingen av råhudar helt för hand med naturliga kemikalier från lokala källor. Dokumentation av försvunnet kunnande Från början är jag en traditionell garvare och sömmerska, men de senaste 13 åren har jag huvudsakligen arbetat som utbildare. I fokus står fiskens fjäll, ryggrad, fenor, ben och själva fiskskinnet. bara fantasin sätter gränser!. Samma fenomen förekom i de andra nordiska länderna. Samtidigt hoppas jag kunna introducera läsarna till teknikerna och filosofin bakom traditionell garvning. Denna syra, även känd från rött vin, kan extraheras för att användas som råmaterial i traditionell garvning i hemmet. I boken ”Kalannahan jäljillä” presenteras småföretagare och konstnärer som arbetar med fiskskinn och tillverkar allt från moderna accessoarer till fiskedrag. Som hantverksmaterial är fiskskinn mångsidigt och behagligt att bearbeta och använda. Tekniken, känd som växtgarvning, resulterar i hållbart, vackert fiskskinn. Fiskskinn är ett intressant material och man lär sig alltid något nytt. Mitt mål är att inspirera och få människor att upptäcka skönheten och hållbarheten i fiskskinn och återuppliva användningen av fiskskinn i Finland. Sedan 2010 har jag främst undervisat i olika tekniker för traditionell garvning på Kimitoön. Man vill ha inhemskt material och inhemska produktionsprocesser. I boken ”Kalannahan jäljillä” tittar vi in i olika arbetsrum där biprodukter från fisk förvandlas till olika slags föremål. Genom att bearbeta, experimentera och misslyckas lär man sig att uppskatta och förstå materialet. De tekniker och recept som presenteras i mina böcker är resultatet av mina forskningsresor och har starka rötter hos ursprungsbefolkningar i olika delar av världen. Lärararbetet ger mig också värdefull erfarenhet som garvare. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 3 J ag är Hanna Nore, en traditionell läderhantverkare från Kimitoön, och min passion är traditionella och naturliga garvningsmetoder för läder, päls och fiskskinn samt vidareförädling av animaliska sidoprodukter. Tyvärr får läderfabriker ofta kritik för de kemikalier som används i produktionsprocessen och för avloppsvattenutsläpp. Min dröm är att föra in fiskskinn och naturliga garvningsmetoder i nutiden. Min nya bok ”Kalannahan jäljillä” (2023, Readme.fi) avhandlar fisk. Det finns inte bara ett rätt sätt att bearbeta fiskskinn, utan lika många garvningsmetoder som det finns hantverkare. Användningen av tungmetaller som krom samt arbetsmiljöoch säkerhetsfrågor väcker frågor. Kunde fisk vidareförädlas mer mångsidigt. Under krigstiden behövdes djurpälsarna vid fronten, vilket gjorde fiskskinn till ett alternativt material på hemmafronten. Inom detta område kan man aldrig vara helt färdiglärd. Frågor om materialets ursprung och hela produktionskedjan har fått en central roll. Som traditionella garvare är tillverkningsprocessernas säkerhet mycket viktiga för mig ur tre synvinklar; för mig själv som tillverkare, för konsumentens skull och naturligtvis även ur miljösynvinkel. Med miljövänliga metoder kan etiskt hållbart läder framställas för moderna ändamål. Från biprodukt till bruksföremål Vad allt kan då tillverkas av fiskskinn. Det är en glädje att dela kunskap om detta bortglömda hantverk som har en stark kulturhistorisk tradition. Alla dessa kan användas i bruksföremål, konstverk och till och med inom toppmode. I vårt land har vi till exempel ett brett utbud av träd och växter med bark som innehåller tanniner, eller garvsyra. En korrekt framställd produkt luktar inte fisk, utan är lika fräsch och ren som läder från däggdjur. Traditionell garvning, som min bok bygger på, är en naturenlig hantverkstradition. Jag har också dokumenterat erfarenheter och tankar om traditionell garvning från andra skickliga finländska hantverkare i mina böcker. Ekologi och etik intresserar dagens konsumenter. När jag bekantade mig med Museiverkets arkiv stötte jag på användningen av fiskskinn under andra världskriget. Mina böcker om traditionell garvning har uppstått både för undervisningsbehov och som inspirationskälla. Det är fascinerande och utmanande. Genom historien har fiskskinn använts för att skapa bland annat skor, rockar, säckar, väskor, instrumentmembran, dekorationer och remmar. Finns här potential för hemmafixare, småföretagare eller till och med modeoch inredningsindustrin. ”Släng inget, utan skapa något vackert av det” är en tanke som starkt präglar min ideologi. I skickliga händer kan fiskskinn förvandlas till en mängd föremål; algarvade slipsar, fiskskinnsdragerade fiskelådor, bälten, plånböcker, cykelsadlar, toppar, hårband, handskar, västar, lampskärmar... Det viktigaste är själva slutresultatet och hur det påverkar oss och naturen. Detta tema gick jag in på i min debutbok ”Nahan jäljillä” (Readme.fi) där jag gav läsarna insikt i hur man kan nyttja finska viltskinn. Det här traditionella materialet är fortfarande aktuellt och intressant. För att inte tala om mängden avfall som genereras av yrkesfiskare. Etiskt och ekologiskt material Fiskskinn, fjäll och ben betraktas ofta som avfall, som det för fritidsfiskaren kan vara svårt att göra sig av med
Utseendet påverkas av bland annat fjällens storlek och det finns många former och storlekar på fjällfickorna. Av världshavsfiskarna ger havskatten ett starkt och hållbart skinn. Vid växtgarvning används olika trädsorter och trädartade växter, som innehåller garvsyra. Författaren betonar att även om det är möjligt att behandla skinn med starka kemikalier, handlar denna bok om tillverkning och garvning med traditionella naturmaterial och -metoder. Mer sällan tas skinnet tillvara, trots att skickliga och kunniga personer kan skapa en mängd olika föremål av det. Fiskar och havet är väl bekanta för henne. För de intresserade har en ny handbok publicerats innehållande instruktioner och knep för att tillverka och garva fiskskinn. Fettgarvning ger skinnet en porös struktur. Artesan Liisa Saarni skapade i sin Galateia-butik vackra gästböcker med lakskinn, utmärkta som företagsgåvor. Varje fiskarts skinn har sina unika egenskaper. I princip kan fiskskinn behandlas ekologiskt med hjälp av naturliga ämnen från naturen på tre olika sätt. Boken, omfattande 218 sidor, ger vägledning för tillvaratagning, förvaring, förbehandling, garvning, formning, färgning och tillverkning av fiskskinn. BOKEN FINNS ATT BESTÄLLA FRÅN AHVEN.NET/TUOTTEET OCH KOSTAR 40 euro + frakt. Författaren bor i skärgården och har sitt hem på Kimitoön. Nästan alla fiskars skinn lämpar sig för garvning, men de populäraste är lake, lax, regnbåge, gös, gädda, abborre, braxen dessa är det enklast att få tag på. Vid fettgarvning används fettsyror, och dessa kan bland annat utvinnas från ekologiska äggulor och djurhjärnor. Delikatesser bägge två. Med växtgarvning erhålls slitstarkt och vackert fiskskinn. Dylika drag tillverkas bland annat av Lari Haapkari från Ylöjärvi och Petri Muuttoranta från Joensuu. Fiskedrag av fiskskinn är unika mästerverk. Liisa är nu pensionerad, så det är fint att nya fiskskinnsmästare har kommit in i branschen. Vanligtvis är det fiskköttet och rommen som tas tillvara av fiskfångsten. Hanna Nore har skrivit en utmärkt bok, ”Kalannahan jäljillä – vesiemme unohdetut aarteet”. Liisa skapade också en kravatt av havskatt åt mig, som jag använder vid speciella tillfällen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37 HANDBOK FÖR HANTERING OCH PRODUKTIFIERING AV FISKSKINN TEXT: MARKKU MYLLYLÄ Fiskskinnsprodukter har så småningom igen ökat i popularitet. Praktisk erfarenhet och utbildning som läderhantverkare ger en stark grund för att skriva en bok om fiskskinn. Tillverkningen kan även utföras hemma, åtminstone i liten skala. Laken har små fjäll och dess skinn är särskilt elegant. Även mindre fiskarter ger användbart och vackert skinn, som kan sys samman för att skapa större föremål. Gäddan har stora fjäll och dess läder har en något rustik och ”hårig” textur. BOKHÖRNAN. Det tredje sättet är att kombinera bägge metoder
Sandra Bergqvist är född 1980, politices magister och lantbruksföretagare i Nagu. Essayah är ekonomie magister från Vasa universitet med redovisning som huvudämne. Hon var ordförande för Kristdemokratiska riksdagsgruppen fram till 2007. Under sina år i riksdagen har Essayah varit medlem i bland annat stora utskottet och ekonomiutskottet. Vid valet av den nya verkställande direktören betonades Janne Sankelos meriter från tidigare ansvarsfulla uppdrag och hans personliga förståelse för företagande. På fritiden kopplar hon av genom att springa och röra sig i naturen. Bergqvist valdes första gången in i riksdagen 2015. Bergqvist är vice ordförande för SFP, andra vice ordförande för Svenska riksdagsgruppen och ordförande för Skärgårdsdelegationen. Som idrottsoch ungdomsminister behandlar Bergqvist ärenden som hör till ungdomsoch idrottspolitiska avdelningen, inklusive ärenden som gäller studiestöd. Mellan mandatperioderna arbetade han som intressegruppchef för energibolaget Vapo, numera känt som Neova. Han tillträdde sin nya tjänst den 1 augusti. Sankelo har varit riksdagsledamot för Samlingspartiet i Vasa valkrets under två mandatperioder. Ministern ansvarar dessutom för geodatafrågor, såsom lantmäteri. Hon är sambo och trebarnsmor. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 3 PERSONNYTT JORDOCH SKOGSBRUKSMINISTER SARI ESSAYAH Sari Essayah (KD) har utsetts till jordoch skogsbruksminister i Petteri Orpos regering. Sankelo har även erfarenhet av förmansuppgifter inom utbildningssektorn och han besitter en stark kännedom inom jordoch skogsbruk. Bergqvist är insatt i fiskefrågor via sin post som ordförande för Åbolands Fiskarförbund. Essayah blev invald i riksdagen från Egentliga Finland år 2003, efter att hon flyttat dit med sin familj. Hans utmärkta samhällskontakter och breda nätverk påverkade också valet.. IDROTTSOCH UNGDOMSMINISTER SANDRA BERGQVIST Sandra Bergqvist (SFP) har utsetts till idrottsoch ungdomsminister i Petteri Orpos regering. Till jordoch skogsbruksministerns verksamhetsområde hör jordoch skogsbruk inklusive livsmedelspolitik, livsmedelssäkerhet och djurens välbefinnande, landsbygdspolitik, yrkesfiske samt fritidsfiske och viltfrågor. Sari Essayah föddes den 21 februari 1967 i Haukivuori i Södra Savolax och växte upp i Lapinlahti i Norra Savolax. JANNE SANKELO NY VD FÖR FISKODLARFÖRBUNDET Janne Sankelo, ekonomie magister från Kauhava, har utsetts till verkställande direktör för Finlands fiskodlarförbund. Barndomens friidrottshobby ledde till en karriär som gångare, vilket kulminerade i VM-guld 1993
TA PI O G U ST AF SS O N. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2023 Fortlöpande prenumeration 39 euro/år Tidsbunden prenumeration 40 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2023 Nr Material Utkommer 1 27.1 24.2 2 21.4 19.5 3 18.8 15.9 4 10.11 8.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2023 I NÄSTA NUMMER Nr 4/2023 utkommer 8.12 Hösten betyder strömmingsmarknad. Vi besöker som traditionen påbjuder Helsingfors strömmingsmarknad. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel
Boken fungerar som ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeområden och fiskeövervakare samt övriga som jobbar med fiskefrågor. Pris 20,00 € Nyhet! CENRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Beställ nu! ahven.net Navigera i paragrafdjungeln! Fiskerilagstiftningen 2023 innehåller de viktigaste författningarna för fiskerihushållningen. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net