Branschlitteratur på ahven.net SUOMEN KALOJEN TUNNISTUSOPAS I handboken Suomen kalojen tunnistusopas presenteras alla i Finland permanent förekommande fiskarter, främmande arter och en del i Finland tillfälligt förekommande arter. Boken passar som stöd för den blivande fiskeövervakaren som förbereder sig inför provet eller som fiskeövervakarens handbok i fält. Handboken har tyngdpunkt på artbestämning och förutom kännetecken beskrivs artens storlek, utbredning, liknande arter samt artnamnen på svenska och engelska. Pris: 15,90 € CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Pris: 15,90 € FISKEÖVERVAKARENS HANDBOK Fiskeövervakarens handbok har uppdaterats! Handboken är en kompakt och lättåskådlig presentation av den finländska fiskelagstiftningen ur övervakningens synvinkel
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 3 Innehåll 10 En dag med NTM-centralens fiskeövervakare 14 Hur fördelades NTM-centralernas fiskevårdsavgiftsmedel år 2023. Största delen av kräftfångsterna består numera av signalkräftor, men på sina håll håller flodkräftan ännu ställningarna. 16 Fiskarnas kärleksliv 20 Hur användes ägarersättningarna år 2023. I 10 fakta spalten bekantar vi oss den här gången med flodkräftan. Foto: Tapio Gustafsson, CFF 26. 22 Ny spöfiskebelastningsutredning slår hårt mot kusten 26 Hailia vill revolutionera fiskanvändingen 30 Utvecklings program för marknads föring av fisk och fisk kvalitet 32 4H Fiskeskola ska inspirera barn och unga till fiske 36 Utvecklings programmet för vattenbruk stöder inhemsk fiskproduktion 5 Ledaren 6 Notiser 19 10 fakta om fisk 25 Fisk och fiske i siffror 35 Lagspalten 16 I VA RJ E N U M M ER PÄRMBILD Den bästa säsongen för kräftfiske pågår fram till mitten av september
Pris: 35,00 € Höstläsning från ahven.net. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 40,00 € TSAARIN AJASTA EU-AIKAAN Så mycket mer än en historik över fiskerihushållningen 125 år. Läs om hur fiskerihushållningen i vårt land har utvecklats. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ på ahven.net > produkter KALANNAHAN JÄLJILLÄ En omfattande handbok om att arbeta med ett traditionellt men bortglömt material
Olika fiskevårdsåtgärder utgör totalt över 60 procent av ersättningarna. Ägarna har fortfarande ansvaret för att sköta fiskevattnen, men ägarersättningarna har minskat med 25 procent jämfört med nivån i den tidigare lagen om fiske. Jämfört med tidigare undersökningar är utsättningarna på nedgång, vilket överensstämmer med andan i den nuvarande lagen att övergå från utsättningar till att främja naturlig fortplantning. Enligt resultaten används numera lite över hälften av ägarersättningarna till fiskoch kräftutsättningar. För att klarlägga den nuvarande användningen av pengarna genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållningen tidigare i år en enkät riktad till dem som erhåller ägarersättningar. Du kan läsa mer om den här undersökningen på sidan 20. Vesa Karttunen Centralförbundet för Fiskerihushållning LEDARE Mindre än en procent av ägarersättningarna går till privat bruk”. Man behöver inte läsa vidare långt eller vara ett matematiskt snille för att inse att fiskevårdsavgiftsmedlen ska räcka till mycket och att ekvationen i det långa loppet är minst sagt utmanande. I det här numret av Fiskeritidskrift gör vi även i övrig en djupdykning på temat fiskevårdsavgifter och vad de används till. De senaste åren har finansieringen bland annat omfördelats till hobbyverksamhet. Det är upp till ägarna att avgöra hur de använder sina pengar, men enligt olika undersökningar har ägarna i stor utsträckning använt sina pengar till olika former av fiskevård. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 5 Ägarersättningarna används för fiskevattnens väl DE LAGSTADGADE ersättningarna till vattenägarna för att deras vatten används för de allmänna fiskerättigheterna är ett årligt samtalsämne när fiskevårdsavgiftsmedlen fördelas. Enligt undersökningen går mindre än en procent av ägarersättningarna till privat bruk
TA PI O G U ST AF SS O N , CF F. Som pris fick alla elever i klassen kastspön samt en låda med fiskedrag. Fru Fortuna gynnade klass 5A från Arabian peruskoulu i Helsingfors och Kuhan koulu i Ranua. Tävlingen vanns av klass 8D vid Pohjois-Haagan yhteiskoulu. Det av FYFFEN förvaltade tråloch ryssjefisket efter strömming och vassbuk blev det första fisket i Finland att uppnå MSC-certifiering år 2018. Det konstaterades att fisket fortsatt uppfyller MSC strikta krav för hållbart fiske. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER 16 fiskarter på en vecka gav seger i skolklassernas fiskbongningstävling Centralförbundet för Fiskerihushållning anordnade i maj skolklassernas fiskbongningstävling som en del av den nationella fiskedagen. Eleverna lyckades fångade 16 fiskarter under en vecka. Certifieringsgruppen består för tillfället av 28 trålare och 28 ryssjefiskare. ”Jag är en fritidsfiskare, medan Leo fiskar seriöst”. På 8D fanns det några elever som var mer insatta i fiske. Förutom huvudpriset lottades fiskeredskap ut bland alla deltagande klasser. Certifikatet gäller i fem år, och tillståndet för fisket och ekosystemet kommer att bedömas vid årliga revisioner. Dessa står för över 90 procent av den totala finska fångsten av strömming i Bottniska viken i Finland. FYFFEN har sedan dess frivilligt avstått från certifikatet för fisket av strömming och vassbuk i centrala Östersjön på grund av utmaningar med fiskbestånden. För närvarande omfattar MSC-certifieringen endast fisket av strömming i Bottniska viken. Några fiskar tog jag också genom lirking”, berättar Leo, en av eleverna i klass 8D. Oskari, som fiskade silverruda och gädda till tävlingen, håller med. BOTTNISKA VIKENS STRÖMMING BEHÅLLER SITT MSC Omprövningen av tråloch ryssjefisket efter strömming i Bottniska viken slutfördes i slutet av juni. ”Vi fiskade huvudsakligen genom mete och kastfiske. Prestationen tangerade nästan nuvarande tävlingsrekord som är 18 fiskarter på en vecka. Leo är med i Stadin Kalajunnut och är en hängiven fiskare
Utöver utbildning och utveckling av karriärvägar ska yrkeshögskolorna ha till uppgift att utveckla fiskerisektorn. Utredaren föreslår också att branschen görs mer attraktiv och känd. Detta konstateras i en utredning som gjorts på uppdrag av Jordoch skogsbruksministeriet och som överlämnades till minister Sari Essayah i juni. ”Forsknings-, utvecklingsoch innovationsverksamheten inom fiskerinäringen (FUI) bör stärkas med yrkeshögskolornas kompetens. I denna verksamhet ska även beaktas möjligheterna till utbildning och företagens utvecklingsutmaningar”, säger Susanna Kumpulainen, som gjort utredningen. Utbildningen inom fiskerisektorn på YH-nivå avslutades i Finland år 2010. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 7 NOTISER M AL IN LÖ N N RO TH , CF F YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING INOM FISKE FÖRESLÅS INLEDAS PÅ NYTT Ett av de största hindren för att utveckla fiskerisektorns utbildning är bristen på utbildning på yrkeshögskolenivå. Klass 8D vid Pohjois-Haagan yhteiskoulu bongade under en vecka imponerande 16 fiskarter; abborre, gädda, sandstubb, silverruda, gers, tånglake, storspigg, småspigg, braxen, svartmunnad smörbult, björkna, ruda, löja, strömming, mört och östlig skäggtömmad smörbult.. Samarbetspartner i utbildningen ska vara Tavastlands yrkeshögskola (HYH), där högre yrkeshögskoleutbildning inom fiskerinäringen ska koncentreras. Inom fem år kommer pensioneringarna inom branschen att leda till man inte kan svara på bristen på kompetent arbetskraft enbart genom att utöka utbildningen utan det behövs även utländsk arbetskraft. I kommunikationen bör man lyfta fram fiskerinäringens styrkor: miljövänlighet, etik, fisk som en hälsosam och rekommenderad näringskälla samt branschens betydelse med tanke på försörjningsberedskapen. I utredningen föreslås det att utbildningen inom fiskerisektorn inleds som en del av utbildningen till biooch livsmedelsteknikingenjör (YH) vid Åbo yrkeshögskola
Artikeln har publicerats i Heliyon 10/2024. Nuförtiden utnyttjar man till exempel alla delar av gösen i restaurangen, utom inälvorna och gälarna. – Jag pratade med våra fiskare och de konstaterade att det är galet att nästan hälften av fisken kastas bort, förklarar Lehto.. Detta påverkar i sin tur de arter som livnär sig på dessa plankton, såsom strömmingen. SA TU ZW ER VE R Michelinrestaurangen Vår serverar fiskfenor Michelinrestaurangen Vår i Borgå serverar fördomsfritt fisktungor, fenor och kinder vid sidan av fiskfiléer. Restaurangens grundare och företagare Niko Lehto vill maximera hur råvaror användas. Även Östersjöns strömmingsfångster beror på mängden plankton i ekosystemet. Plankton är en kritisk del av havens ekosystem och en livsviktig näringskälla för många fiskarter. I Östersjön har särskilt planktonarter som är anpassade till saltvatten minskat avsevärt under undersökningsperioden 1966–2019. Östersjön håller på att bli sötare, den totala biomassan av plankton har minskat, och detta inkluderar särskilt många av de stora marina plankton som strömmingen är beroende av. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 3 NOTISER RA VI N TO LA VÅ R STRÖMMINGEN LIDER AV ATT DET FINNS FÄRRE PLANKTON I en studie vid Åbo Universitet undersöktes klimatförändringens effekter på näringsvävarna i Skärgårdshavet, och man upptäckte att särskilt plankton som är anpassade till saltvatten har minskat. Som forskningsmaterial användes planktondata som samlats in vid Åbo universitets forskningsstation i Skärgårdshavet på Själö sedan 1960-talet. Vår är känd för sitt hållbarthetstänk och banbrytande sätt att hantera fisk som råvara. Med det varmare klimatet och ökad nederbörd har mer sötvatten flutit in i Östersjön, vilket samtidigt har försvagat inflödet av saltvattenpulser från Nordsjön
I Bottenviken var antalet bon nästan oförändrat. Den fisken var 40 centimeter lång och vägde 660 gram. Enbart i kolonin vid Raumo hamn, där 7 650 bon räknades, fanns nästan en fjärdedel av alla skarvbon. Enligt Naturresursinstitutet odlades 15,2 miljoner kilo fisk för människoföda i Finland år 2023. Fisken var 50 centimeter lång och vägde 1,1 kilo. LI N D 15,2. ”Den estniska skarvpopulationen fördubblades till cirka 33 600 häckande par mellan 2015 och 2022 och den svenska häckande populationen har också ökat betydligt, medan populationerna i södra Östersjön har varit ganska stabila. Regnbåge stod för 14,4 miljoner kilo och utgör 95 procent av hela matfiskproduktionen. Den tunnläppade multen är en havsfisk vars naturliga utbredning är i östra Atlanten, Medelhavet och Svarta havet. Produktionen av odlad sik var 0,7 miljoner kilo. Arten har också fångats vid Kymmene älvs mynning år 1993. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 9 NOTISER SKARVEN ÖKADE MED 14 PROCENT Sommaren 2024 räknades cirka 31 950 storskarvbon i Finland. Däremot fortsatte beståndet att minska i Skärgårdshavet, där havsörnen är talrikast, med cirka 480 färre bon än föregående sommar och nästan 2 000 färre än 2019. Det finska häckningsbeståndet ökade med 14 procent, alltså med cirka 4 035 bon. Det är uppenbart att den kraftiga ökningen i våra grannländers populationer nu återspeglas som immigrerande skarvar hos oss”, säger forskaren Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral Syke. Ifjol höst fick fiskare Jarno Aaltonen en tunnläppad multe i sin ryssja utanför Raumo. Liksom förra året var ökningen av skarvbeståndet koncentrerad till södra Bottenhavet och Finska viken, där ökningen var 28 procent och 16 procent, cirka 2 500 och 1 500 bon respektive. Den totala produktionen var över en miljon kilo mindre än år 2022. TUNNLÄPPAD MULTE SIMMADE IN I RYSSJA En tunnläppad multe (Chelon ramada) simmade i juli in i fiskaren Antero Halonens ryssja i Äyspäänselkä i Pyttis. TE EM U TA ST AN TT I J. Finlands första tunnläppade multe fångades för 100 år sedan i Kiviniemi i Pyttis, ungefär fem kilometer från den nuvarande fångstplatsen. I Kvarken steg antalet av skarvbon efter fem års nedgång med en ökning av cirka 720 bon. De sex största kolonierna stod för hälften av det totala skarvbeståndet i Finland. Andra odlade matfiskarter, såsom röding, öring och stör, producerades totalt i en mängd av 88 000 kilo
Låt oss hoppa i bilen och se vad allt Aki Koskinen och Sofia Pettersen hinner med en småregnig sommardag.. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 10 • Fiskeritidskrift för Finland 3 En dag med NTM-centralens fiskeövervakare TEXT OCH FOTON EEVA PASANEN, EGENTLIGA FINLANDS NTM-CENTRAL Under sommaren övervakas bland annat laxfisket av NTM-centralens fiskeövervakare
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 11 En dag med NTM-centralens fiskeövervakare
Övervakarnas arbete och arbetsmiljö styrs av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fiskarna är positivt inställda till kontrollerna Vi har nått Satakunta. Men vad är syftet med resan. Fiskeövervakning kräver snabb inlärningsförmåga och väderanpassad utrustning. Förhandsanmälningar om fiskarnas och fiskebåtarnas rörelser följs i realtid via fiskeövervakningssystemet. Det hjälper till att förstå fisket och dess mångfald ur fiskarnas perspektiv. Varje vecka är minst ett arbetspar ute på fältet för att genomföra inspektioner. EU och teknikutveckling När den andra hamnen nås, avtar regnet och solen tittar fram. Under laxsäsongen är det vanligtvis flera par. Fisket och dess övervakning har förändrats med tiden. Jo, idag står övervakning av laxfisket på programmet. ”Jag har fått besöka många nya platser tack vare övervakningsarbetet,” gläder sig Pettersen. Ett stadigt sorl hörs, både utomhus vid olika ryssjor och inomhus vid de mångsidiga mässmontrarna. Även artificiell intelligens kan ha en plats i framtiden. Koskinen och Pettersen upprättar en inspektionsrapport över besöket. Det börjar precis regna. Klockan är sju på morgonen en somrig, halvmulen fredagsmorgon i Åbo. Dylika mötesplatser är av största vikt för såväl fiskeövervakare som fiskare. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 3 D et finns för närvarande 3??280 aktiva kommersiella fiskare i registret över kommersiella fiskare. De fiskar både i havsområden och i insjöar. Även fiskhandeln och förstahandsuppköparna övervakas. En inspektionsrapport upprättas. Just samspelet med fiskarna är en av de mest givande delarna av arbetet. Fiskaren och sju laxar som ska kontrolleras, alla märkta med gula kvotmärken, kommer i land. Förstahandsuppköparna av fisk är de som köper sin fisk direkt från fiskebåten eller från en kommersiell fiskare. En glad fiskare hoppar ur båten och börjar tillsammans med sin far rensa och tvätta laxarna, som om de var födda till denna uppgift. Naturligtvis kontrolleras alla fångster alltid då man gör besök i hamnarna. Fiskeövervakningen säkerställer att fångsten har fiskats lagligt. De vet varför vi genomför inspektioner. I den första hamnen har förstahandsuppköparen endast till salu odlad fisk – inhemsk regnbåge och norsk lax. Snart plingar det till med en förhandsanmälan. Det innebär korskontrollering mellan fiskarnas fångstrapporter och de rapporter som förstahandsuppköparna lämnar in. En äldre man svänger in på gården. Vid Egentliga Finlands NTM-central är fiskerimästarna ofta utbildade iktyonomer eller biologer. Egentliga Finlands NTM-central ansvarar för övervakningen av hela Finlands havsområde, med undantag för Åland. I havsområden finns det 1?862 fiskare och deras fångster övervakas längs hela kusten av fiskeövervakare från Egentliga Finlands NTM-central. I den första hamnen pratar arbetsparet Koskinen-Pettersen med folk i hamnen. I rapporten noteras bland annat tidpunkten för inspektionen, vilket fartyg och vilken fiskare som granskades samt de laxar som fångats. ”De förhåller sig väl. Att anpassa sig till den föränderliga lagstiftningen och mängden regleringar tillför en egen krydda till arbetet. Säsongen för laxfiske pågår från maj till augusti, säsongen för trålfiske är från oktober till juni och för ryssjefiske från april till juli. Övervakningen av fiskhandeln sker vid sidan av fiskeövervakningen i hamnar och vid lossningsplatser. Negativ feedback är sällsynt. Just nu utvecklas exempelvis elektroniska anmälningssystem som skulle kunna ersätta pappersanmälningar. I bilen sitter Aki Koskinen, gruppchef för fiskerienheten, och fiskerimästare Sofia Pettersen. Nu väntar man på att den yngre generationens fiskare ska anlända. Förutom övervakningsresor utför fiskeövervakarna också administrativ övervakning. Bilen tar riktning mot Sastmola och Reposaari i Satakunta. På hemvägen går Koskinen och Pettersen igenom dagen och konstaterar att väderanpassad utrustning. Hur förhåller sig fiskarna till övervakningen. Den största förändringsfaktorn är den föränderliga lagstiftningen. Resan från Egentliga Finland till Satakunta har gått smidigt. Fiskeövervakningen följer fiskesäsongernas rytm Fiskeövervakning utförs när fisket är som mest aktivt. Även teknikutvecklingen syns i övervakningsarbetet. Visst kan det ibland finnas skillnader i synsätt, men genom att prata om dem har vi alltid löst det,” berättar Koskinen. Utöver utbildning spelar arbetslivserfarenhet och vägledning från mer erfarna medarbetare en stor roll. Ljudet av en utombordsmotor hörs och det börjar regna igen. Samarbete med intressenter är viktigt Efter inspektionerna görs ett stopp i ett regnigt Reposaari där en yrkesfiskemässa pågår och det finns representanter från Egentliga Finlands NTM-central på plats. När laxarna förs i land säkerställer man att de är märkta med kvotmärken. Snabbt in i bilen och vidare mot en ny hamn. Övervakningen fokuserar på kvoterade arter, det vill säga lax, strömming och vassbuk. Dessutom nämner Koskinen och Pettersen att de finner variationen i arbetsuppgifter och utomhusarbete meningsfullt
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 13 var oumbärlig även idag. Det är viktigt för tjänstemännen att hålla kontakt med olika intressentgrupper, framförallt med själva fiskarna.. Solen börjar återigen sträcka ut sina strålar. Utrustningen måste inte bara vara anpassad efter vädret utan också vara säker. ”Fiskeövervakning är ett givande och meningsfullt arbete som syftar till att säkerställa ett hållbart nyttjande av fiskbestånden,” säger Koskinen. Bilen parkerar i Åbo. Artikeln har ursprungligen publicerats i NTM-centralens nyhetsbrev i augusti. Artikelförfattaren Eeva Pasanen var högskolepraktikant vid Egentliga Finlands NTM-central sommaren 2024. Dagen var givande, precis som många andra arbetsdagar inom fiskeövervakningen. Pettersen håller med. De fiskar som saknar märken är havsöringar. Särskilt under vintern är säkerheten viktig eftersom det finns många faror på grund av kyla och halka i fiskehamnar och på trålardäck. Bilden till höger: NTM-centralen var på plats vid yrkesfiskemässan i Reposaari. Bilden uppe: Färska laxar försedda med kvotmärken
I Lapplands NTM-centrals grafik över beviljade främjandemedel är det kommunikation som sticker ut i grafiken. Han fortsätter med att berätta att också fiskeövervakningen är mycket viktig och man har önskat trygga även den. I synnerhet till det sistnämnda riktades en stor del av medlen. Fiskeriområdena i Insjöfinland har en lång tradition av att göra utredningar gällande sina fiskbestånd. Görs det mer kommunikation inom Lapplands NTM-centrals verksamhetsområde än på andra håll. De fiskedagar som ordnas för barn och unga är populära inom området, och dessa har vi försökt understöda, konstaterar ledande fiskeriexpert Mikko Koivurinta vid Egentliga Finlands NTM-central. På övriga håll i Finland har detta inte gjorts i samma utsträckning, berättar Hannu Salo, fiskeribiolog vid Norra Savolax NTM-central. Största delen av projektbidragen i Insjöfinland år 2023 riktades till fiskeövervakning, att stöda fiske som hobby samt för undersökningar och uppföljning av fiskbestånden och fisket. Av dessa hade Norra Savolax NTM-central cirka 2,7 miljoner euro att fördela inom Insjöfinland medan NTM-centralen i Egentliga Finland hade 2,2 miljoner euro till sitt förfogande och NTM-centralen i Lappland 1,1 miljoner euro. Riktigt så enkelt är det inte, säger fiskeriexpert Janne Narkiniemi vid Lapplands NTM-central. Norra Savolax NTM-central beviljade år 2023 totalt 854 121 euro till regionala projekt som främjar fiske, vilket är 18 procent mer än föregående år. Hur såg den regionala fördelningen av pengarna ut år 2023. Då jag frågade NTM-centralen om detta, fanns det en logisk förklaring. Tyngdpunktsområden för främjandemedlen NTM-centralens tyngdområden för projektmedlen år 2023 var främjandet av fiske som hobby, uppföljning och reglering av fiskbestånden och fisket, tryggandet av vandringsfiskarnas naturliga livscykel och fiskeövervakning. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEXT TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING År 2023 fördelades totalt 10 175 000 euro i fiskevårdsavgiftsmedel. Å r 2023 fanns det totalt sett aningen mindre fiskevårdsavgiftsmedel till buds än föregående år, totalt 10 175 000 euro. En del av de fiskevårdsavgifter som inflyter fördelas vidare via NTM-centralerna, bland annat till olika främjandeprojekt. Utplanteringar verkar vara en annan specialitet i Insjöfinland, på annat håll har man inte beviljat pengar för utplanteringar. Totalt finansierade NTM-centralen 180 projekt. Enligt honom är det mer fråga om att kommunikation görs för Hur fördelades NTM-centralernas fiskevårdsavgiftsmedel år 2023?. Inom Egentliga Finlands NTM-centrals verksamhetsområde har fiskeövervakning och fiske som hobby fått mest främjandemedel. Enligt Salo var 2023 ett undantag vad kommer till fiskutplanteringar, eftersom man gjorde romboxoch yngelutplanteringar vid en del restaurerade objekt. I grafiken för Egentliga Finlands främjandemedel sticker restaureringar ut, vilket enligt Koivurinta förklaras av områdets aktiva ågårdskarlsverksamhet, som förutom restaureringar även omfattar verksamhet för barn och unga samt fiskeövervakning. NTM-centralernas fiskevårdsavgiftsmedel vidaredelas som projektbidrag till olika regionala projekt som främjar fiskerihushållningen (främjandemedel), som verksamhetsbidrag till fiskeriområdena och som ägarersättningar
Inom Norra Savolax NTM-centrals område fördelades 1 368 000 euro ägarersättningar, i Egentliga Finland 1 227 000 euro och i Lappland 405?000 euro. Som källa för artikeln Norra Savolax NTM-centrals Uutisrysä 1/2024 samt i artikeln nämnda NTM-centralens tjänstemän. På bild fiskeövervakare Kenneth Nordqvist från Ingå. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15. Ägarersättningar enligt spöfiskebelastning Av de nationella fiskevårdsavgiftsmedlen gick cirka 36 procent till ägarersättningar, det vill de ersättningar som vattenägarna får för att deras vatten används för fiske med stöd av allmänna fiskerättigheter. att stöda både fiske som hobby samt fiskeövervakningen. I många projekt är kommunikationen i nyckelroll, förklarar Narkiniemi. Insjöfinlands 55 fiskeriområden fick dela på 649 255 euro, i medeltal blev det 11 805 euro per fiskeriområde. Verksamhetsbidragen fördelas enligt en förordning utfärdad av Jordoch skogsbruksministeriet. Egentliga Finlands 36 fiskeriområden fick 468 216 euro att dela på och Lapplands 27 fiskeriområden fick 362 529 euro. Fiskeriområdena får verksamhetsbidrag Fiskeriområdena fick sammanlagt 1 480 000 euro verksamhetsbidrag år 2023. Som fördelningsgrund för ägarersättningar används i enlighet med lag om fiske spöfiskebelastning, som utreds av Naturresursinstitutet. NTM-centralen beviljar medlen till fiskeriområdena, som i sin tur fördelar ersättningarna vidare till vattenägarna inom det egna området, enligt egna regionalt fastställda belastningsgrunder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 15 Fiskeövervakning är viktigt och hör traditionellt till tyngdpunktsområdena då främjandemedel delas ut. År 2023 utbetalades ägarersättningar för totalt tre miljoner euro
16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Fiskarnas fortplantning är mycket mer än bara rom och mjölke – låt oss ta en titt på olika fortplantningsstrategier hos i synnerhet våra inhemska fiskar. TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Fiskarnas kärleksliv 16 • Fiskeritidskrift för Finland 3 SH U TT ER ST O CK. Vem håller pappaledigt, vem klonar sig och vem har bytt kön på vägen
Spigghanen anlägger en praktfull lekdräkt med röd undersida, ljusblå ögon och ofta blåaktig rygg. När en superhane dör byter en av honorna kön och tar hans plats. Väldigt många fiskar är så kallade romspridande fiskar. TA PI O G U ST AF SS O N TA PI O G U ST AF SS O N. Ovanstående exempel är naturliga, men i dagens industrialiserade värld hotas fisken av många hormonstörande ämnen, så som rester av läkemedel, p-piller, bekämpningsmedel och industriprodukter, och de här orsakar både feminiserande och maskuliniserande effekter hos fiskar. Det här betyder att de använder spermier från andra arters hanar för att starta celldelningen. Ålen föds och dör i Sargassohavet. Det händer att ynglen stannar i vecket en stund, eller återvänder dit då någon fara hotar. honor, antagligen på grund av den goda tillgången på föda och liten tävlan med artfränder. Vid lektiden blir båda könen färggrannare. Hanen med sin röda buk är en ståtlig syn. Ta hand om avkomman eller inte. Det här betyder att de är mycket effektiva på att föröka sig och längs sydkusten har antalet observationer av silverruda ökat dramatiskt. Många tycker att en röding i lekdräkt hör till Finlands vackraste fiskar. Efter fyra veckor kläcks ynglen och det ser ut som om hanen skulle föda. Hit hör bland annat gäddan som dessutom är kannibalistisk, vilket betyder att smågäddor får se upp med att inte bli uppätna av större artfränder. Långa lekvandringar Ålen är känd för att ha världens längsta lekvandring. Honan placerar ägg i hanens bukveck, och hanen befruktar dem. Silverrudan klonar sig Silverrudan, som är en främmande art i våra vatten, kan fortplanta sig genom gynogenes. Då produceras enbart honor som alla är kloner av moderfisken. Något som hotar fortplantningen. Imponera på din partner Vissa fiskarter får en praktfull lekdräkt för att attrahera lekpartners till sitt revir eller bo. Könet bestäms via näringstillgången. De i tropiska vatten levande papegojfiskarna inleder ofta sitt liv som honor för att senare bli färggranna hanar. Det finns också fiskar som byter kön under livets gång. En del kan verka lustiga i våra ögon, men grundtanken med alla strategier är att trygga en fortsatt överlevad för arten. Fiskar uppvisar en verkligt stor bredd av olika fortplantningsstrategier. Till skillnad från våra andra vandringsfiskar, som leker i sött vatten och lever sitt vuxna liv i salt vatten, går ålens livscykel tvärtemot. Ett annat krav på fortsatt överlevnad, om än inte på individnivå, så på artnivå, är fortplantning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 17 Ä ta bör man, annars dör man. Där sitter äggen fastklistrade tills de kläcks efter cirka fyra veckor. Hos fiskar är det faktiskt vanligare att hanen ser efter avkomman än honan. Allra färggladast är superhanarna och de har ett harem av honor. Till exempel havsnålshonorna har något grannare färger, med ett ljusblått mönster på kinderna och kroppen. Laxfiskar nöjer sig med att göra en liten grop åt sin rom, vilket ökar chanserna att ynglen får en bra start i livet medan bland annat gösenhanen vaktar rommen tills den kläcks. Att ålen har en så komTångsnällan leker i juni-juli. Könsbyte Ålen är som ung könlös. Det betyder att resan mellan födsel och död kan bli över 15 000 kilometer. Den leker i saltvatten och lever sitt vuxna liv i sötvatten. I Finland har det visat sig att de flesta ålar blir Hos havsnålarna är det honorna som är det mer utsmyckade könet. Många fiskarter ägnar sig ändå åt någon form av föräldravård. I djurvärlden är det mer sällsynt att honorna är det mer utsmyckade könet, men även den varianten förekommer. Det här är arter som ofta får väldigt mycket avkomma och inte uppvisar romeller yngelvård. Här kan man säga att strategin är ”ett litet svinn får man alltid räkna med”. Hos den mindre havsnålen samt kantnålen är det hanen som bär på äggen, i en liten fåra på buken
I Kotka Maretarium blev det år 2019 världssensation i ålkretsar då en av akvariets ålar plötsligt blev könsmogen och lade rom och ålexperter flögs in för att beskåda detta. Ålen är en av dessa. Även de flesta andra av våra vandringsfiskar, så som lax och havsöring, har det tufft. Kärlek över artgränserna De flesta organismer kan inte korsa sig med andra arter – och hybrider, som korsningar mellan olika arter kallas, är sällsynta i naturen. Fortplantningen är grunden för fortsatt liv. Uppföljning med satellitmärken, har ändå gett ny information LÄS MER www.havet.nu/havsutsikt/artikel/fiskarnas-forunderliga-karleksliv www.eralehti.fi/kalalajien-valisista-risteymista/ www.suomenkalakirjasto.fi/sateenkaariraudusta-kirjoloheksi/ AN U VÄ LI TA LO. Uppdämningen av våra vattendrag har täppt till vandringslederna och förstört lekområden. Bland fiskar, som släpper Ålens vandring har länge varit ett mysterium. Om man är bevandrad i det engelska språket uppmanar jag att googla marinbiologen Marah J. Avkomman är ändå oftast steril, men inte alltid. För att kunna fiska och agera hållbart måste vi veta hur, när och var fiskarna fortplantar sig – och se till att de får göra det ostört. plicerad livscykel gör den även väldigt sårbar i vår moderna värld byggd på människans villkor. Man har via hormonbehandling av de vuxna fiskarna kommit så långt att man lyckats producera larver, men de dör inom kort. Den vanligaste fiskhybriderna i Finland är mörtbraxen och siksiklöjor. Vi har exempelvis i våra tidningar 2009 kunnat berättat om en korsning mellan en gös och en gösabborre. De ålar som idag odlas för utsättning och som matfisk är alla födda i det vilda. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 3 ut sina könsceller fritt i vattnet, är de dock förhållandevis vanliga, i synnerhet mellan närbesläktade arter så som mörtfiskar. Varför ska vi vara intresserade av fiskarnas kärleksliv. Hardts TED-talk om fiskarnas kärleksliv. Hardt paketerar intressanta fakta om fiskarnas reproduktion med kalla fakta om varför vi alla borde vara intresserade av fiskarnas kärleksliv. Men alla fiskarter har man ännu inte lyckats att odla. Det fanns också de som var skeptiska och menade att det inte var möjligt att få större fångster genom fiskodling, att kostnaderna alltid skulle överskrida avkastningen. Som vi vet idag har vi vissa arter som är starkt beroende av utplanteringar, även om andan i lag om fiske alltmer styr mot naturliga livscykler. Provrörsbarn Under andra hälften av 1800-talet började de första handböckerna om fiskodling utkomma i Finland. Fiskeinspektör Henrik Holmberg skrev om hur man kunde få vattendrag och sjöar att producera mer fisk och fiskodling kom in som en fiskevårdsåtgärd
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 19 10 fakta om flodkräftan TEXT NIINA KOIVUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING I Finland förekommer två kräftarter, den ursprungliga flodkräftan (Astacus astacus) som är starkt hotad samt signalkräftan som hämtades till vårt land år 1967 från Nordamerika. 6 Det är inte lätt att åldersbestämma flodkräftor eftersom kräftan saknar förbenade kroppsdelar som bevaras under hela dess livstid. Det tar några dagar för skalet att hårdna. Använd endast beten som fångats från samma vattendrag. 8 Flodkräftan har ett grovt, taggigt skal och på sidorna känns tydligt en skarp tagg. 5 Honan fäster romkornen på simfötterna på undersidan av stjärten. Det nya skalet börjar växa under det gamla och i slutskedet mjuknar det gamla skalet och spricker upp vid ryggskölden där kräftan sedan kan krypa ur. Efter parningen lägger honan sin rom under stjärten, i skyddet av ett slemlager, och här sker den egentliga befruktningen. 1 Flodkräftan växer i ryck i samband med att den byter skal. Kräftans skalbyte är en komplicerad hormonstyrd händelse. Desinficera alltid utrustning som flyttas mellan olika vattendrag. Rommen utvecklas under stjärten under vintern och ynglen kläcks följande sommar. Förutom skalet förnyas även facettögonen, gälarna och delvis även matsmältningssystemets ytlager. Pesten kan utrota en hel flodkräftpopulation i en sjö eller en å. 9 Flodkräftans största hot är kräftpest, försämrad vattenkvalitet och reglering av vattendrag. Flodkräftan har inte heller någon ljus fläck på klorna. Flytta eller plantera inte ut signalkräftor!. Vid parningen sätter hanen ett spermiepaket vid honans könsöppning. Det här är kräftans kalciumreserv som den använder för att bygga upp det nya skalet med efter skalbyte. 2 Ibland hittar man en eller ett par centimeter stora hårda stenar i kräftans mage. 10 FAKTA Skydda flodkräftorna från kräftpest. Kräftorna trivs i alla slags insjövatten: sjöar, träsk och strömmande vatten. Ålder kan uppskattas baserat på genomsnittlig tillväxt. 10 Flodkräftan klassificerades som starkt hotad år 2019 och skyddsområden har fastställts för att bevara livskraftiga flodkräftbestånd samt återuppliva svaga och återställa försvunna flodkräftbestånd. Dessa kännetecken skiljer flodkräftan från den skadliga invasiva arten signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). 7 Flodkräftans färg beror på livsmiljön och födan och kan variera från brun, svart och blå till rödaktig och ganska ljus. 3 Efter skalbytet är kräftans nya skal nästan lika mjukt som huden och kräftan kan knappt röra sig under några timmar. 4 Flodkräftans parning börjar då vattentemperaturen sjunkit till cirka +10 grader
Att man skurit ner på ägarersättningarna och ändrat fördelningsgrunderna på högre nivå kritiserades kraftigt. De större aktörerna använde däremot en betydligt större andel av sina medel till fiskevård. Minskade ersättningar kritiseras kraftigt Enkäten avslutades med möjligheten till fri respons gällande ägarersättningar. På motsvarande sätt har de administrativa kostnaderna ökat. Sammanlagt inkom 263 svar från delägarlag, privata vattenområden eller andra instanser som använder ägarersättningar. Ersättningarna till vattenägarna för att deras vatten används för de allmänna fiskerättigheterna är ett av de lagstadgade ändamålen och därför ville Centralförbundet för Fiskerihushållning under våren – försommaren genomföra en enkät om hur ägarersättningarna användes år 2023. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 3 I samband med att övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften höjdes förutsatte riksdagen att Jordoch skogsbruksministeriet skulle ge riksdagens jordoch skogsbruksutskott en rapport över hur fiskevårdsavgiftsmedlen används. De inkomna svaren representerade cirka 12 procent av de till arealen största delägarlagen. Andelen som används till utplanteringar minskar I alla de undersökningar som vi känner till och som hittills gjorts gällande delägarlagens pengaanvändning har utplanteringar varit den största utgiftsposten. Enligt utredningen går endast under en procent av ägarersättningarna till privat bruk. Hur vattenområdets storlek påverkar användningen av ägarersättningar undersöktes genom att dela materialet i två delar, baserat på den i undersökningen framkomna medianarealen på 1?050 hektar. Totalt styrs årligen över 60 procent av ägarersättningarna till att underhålla och utveckla fiskbestånd, fiskeplatser och fiskevatten. Enkäten genomfördes både på finska och svenska. TEXT VESA KARTTUNEN, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING. Centralförbundet för Fiskerihushållning har utrett hur ägarersättningarna användes år 2023. Det här motsvarar den nuvarande lagens krav på att på lång sikt frångå utplanteringar och i större grad främja naturlig fortplantning. För de delägarlag som svarade utgjorde ägarersättningarna en fjärdedel av deras totala inkomster. Det verkar ändå som om mängden pengar som sätts på utplanteringar sakta men säkert är nedgående. Ägarersättningarna ansågs mycket viktiga för att finansiera delägarlagens verksamhet. Administrativa kostnader är den näst största enskilda utgiftsposten enligt den klassificering som användes i undersökningen. Det föreslogs också att ägarersättningarna kunde användas till att sammanslå delägarlag. Hur användes ägarersättningarna år 2023. Mer än 60 procent återgår till fiskevattnen Mer än hälften av ägarersättningarna används till fiskoch kräftutplanteringar. I den inkomna responsen framkom bland annat vilka arter som utplanterats eller att man uttryckligen fattat beslut om att pengarna ska gå till utplanteringar. Särskilt mycket satsar gruppen övriga mottagare av ägarersättningar, det vill säga fiskaroch fiskeföreningar samt olika vårdföreningar, på utplanteringar. Delägarlagen är även den största mottagaren av ägarersättningar. Enligt resultaten används mer än hälften av medlen till utplanteringar, näst mest går till administration och mindre än en procent till privat bruk. Enligt denna indelning var de administrativa kostnaderna, bankkostnaderna samt överföringar till följande år relativt sett större i de mindre områdena
Utplanteringar görs främst för att främja de hotade arterna insjööring och saimenröding. Användningen av ägarersättningar till olika ändamål i procent samt som uppskattning av totala summan ägarersättningar som utbetalades 2023. Delägarlaget ersätter fiskeövervakarnas bränslekostnader samt fortbildning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21. Ett exempel från riktiga livet Kokonsaari södra delägarlag, beläget söder om Nyslott är ett 1?736 hektar stort delägarlag, som formades i början av 2000-talet genom fastighetsförrättning. Fiskevården finansieras också genom fisketillståndsförsäljning. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 21 UTGIFTSSLAG PRIVATA DELÄGARLAG ÖVRIGA SAMMANLAGT ANDEL I EURON FLYTT TILL NÄSTA ÅR 0,0 11,4 0,9 10,8 324 000 FLYTT TILL ANNAN INSTANS 0,0 1,4 0,0 1,3 39 000 SKATTER 1,7 2,4 0,0 2,3 69 000 ADMINISTRATION 0,0 12,4 6,4 11,9 357 000 MEDLEMSAVGIFTER 0,0 1,6 0,5 1,5 45 000 BANKKOSTNADER 0,0 2,2 1,2 2,1 63 000 FISKEÖVERVAKNING 0,0 2,0 1,2 1,9 57 000 FISKOCH KRÄFTUTPLANTERINGAR 46,8 52,0 75,9 52,8 1 548 000 VÅRDFISKE 0,0 5,3 0,0 5,0 150 000 ÖVRIG FISKEVÅRD 38,7 4,7 3,6 5,3 159 000 UTBETALAT TILL VATTENÄGARNA 12,9 0,7 0,0 O,9 27 000 ÖVRIG ANVÄNDNING 0,0 4,1 10,4 4,2 126 000 Tabell 1. Jämförelse av delägarlagens utgifter från undersökningar gällande år 1993,1996, 1998, 2018 och 2023. UTGIFTSSLAG 1993 1996 1998 2018 2023 UTPLANTERINGAR 64 60 57 54 52 ÖVRIG FISKEVÅRD 9 7 1 20 10 ADMINISTRATION 15 16 16 20 19 ÖVRIGA UTGIFTER 12 17 17 6 19 Tabell 2. Delägarlagets ordförande Kari Kokkonen berättar att deras ägarersrättningar främst används till fiskeövervakning, utplanteringar och vårdfiske
22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 V attenägarna ersätts för att deras vattenområden används för fiske med stöd av fiskevårdsavgiften. Vattenägarna kan också överlåta sina ägarersättningar till fiskeriområdet genom överlåtelseavtal. Bland annat kustens tvåspråkiga fiskeriområden hör till de stora förlorarna, i vissa områden har spöfisket minskat med upp till 60 procent sedan den senaste undersökningen. Spöfiskets andel fortsätter växa Bland dem som har betalat fiskevårdsavgiften har det under de senaste fem åren skett en förskjutning från användning av stående redskap till spöfiske. Det här är i stort sett är samma faktorer som kunde observeras i undersökningen som gjordes för fem år sedan. Ersättningarna utbetalas via fiskeriområdena. Spöfiskebelastningen utreds vart femte år av Naturresursinstitutet via en enkät samt telefonintervjuer. I viss mån speglar spöfiskebelastningen de regionala stora befolkningscentrumen, tillgången till hav eller andra vattenområden, samt storleken på fiskeriområdet. Av de som svarade i enkäten att de fiskar med spöfiskeredskap åtminstone en del av tiden rapporterade majoriteten (59 procent) att de fiskade på bara sådaEnligt den senaste spöfiskebelastningsutredningen fiskar allt fler med enbart spöfiskeredskap och tyngdpunkten för fiske har förskjutits mot Lappland. En annan förändring verkar ha skett i regionernas attraktivitet. Ägarersättningar som inte överskrider 50 euro tillfaller enligt lag fiskeriområdet. Den senaste spöfiskeutredningen publicerades i februari 2024 och bygger på 6 441 personers svar. Bland fiskeriområdena finns både vinnare och förlorare. Enligt Eskelinen och Mikkolas datainsamling från 2019 använde endast 49 procent av dem som hade betalat fiskevårdsavgiften enbart spö, och 30 procent fiskade både med spö och stående fiskeredskap. Lapplands popularitet som fiskedestination har ökat bland besökare under 2010-talet och även de senaste åren, till skillnad från de flesta andra regioner där antalet besökare generellt har minskat. Stora förändringar i antalet spöfiskedagar jämfört med tidigare har väckt mycket diskussion. Detta fiske omfattar fiske med ett spö och drag men gäller inte specialfiskeområden och fiskeförbudsområden. Nu är motsvarande siffror 69 procent och 27 procent. I medeltal 16 spöfiskedagar per person Spöfiske baserat på fiskevårdsavgiften genererar totalt 3,8 miljoner spöfiskedagar i fiskeriområdena, vilket i medeltal betyder 16 dagar av spöfiske per år per person bland dem som betalat fiskevårdsavgiften. Såldes påverkar mindre ägarersättningar inte bara vattenägarna, utan också fiskeriområdenas ekonomi. I synnerhet kustens fiskeriområden står som förlorare.. Det totala antalet spöfiskedagar är i utredningen färre båNy spöfiskebelastningsutredning slår hårt mot kusten TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING de nationellt och i de flesta fiskeriområden än vad de var för fem år sedan och har sjunkit från 28 dagar till nuvarande 16. Ju mer spöfiske desto mer ägarersättningar. Liksom i den tidigare undersökningen från 2018, registrerades det största antalet spöfiskedagar i Helsingfors-Esbo fiskeriområde
I den sista kolumnen finns angivet hur stor procentuell minskning som skett i euron. Pellikka, Jani; Mikkola, Jarmo; Husa, Miikka (2024).. Som jämförelse syns ägarersättningarna gällande 2022 (som utbetalats 2023) och som gått enligt den gamla utredningen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 Fiskeritidskrift för Finland 3 • 23 Fiskeriområde Spöfiskedagar utredning 2024 Ersättningar € 2023 (nya) Ersättningar € 2022 (gamla) Förändring % Lovisa skärgård 12 905 9 726 33 313 -71 Borgå-Sibbo 50 195 37 817 55 068 -31 Helsingfors-Esbo 120 653 90 885 115 902 -22 Kyrkslätt-Sjundeå å 20 001 15 071 48 761 -69 Ingå 16 583 12 489 28 454 -56 Ekenäs-Pojo 37 212 28 031 75 816 -63 Västra Nyland 34 698 26 143 36 736 -28 Kimitoön-Finby 52 031 39 193 33 117 +18 Pargas-Nagu 38 725 29 176 40 442 -27 Korpo-Houtskär-Iniö 21 476 16 176 23 252 -30 Kristinestad-Storå 13 894 10 469 10 675 -2 Södra Kust-Österbotten 35 557 26 785 17 423 +53 Kvarken 35 173 26 494 43 644 -39 Norra Kust-Österbotten 30 491 22 967 27 951 -17 I tabellen ovan framgår antal spöfiskedagar i kustens tvåspråkiga fiskeriområden enligt utredningen 2024. I tabellen kan också utläsas hur mycket ägarersättningar gällande 2023 utbetalas. Du kan läsa hela spöfiskeutredningen på Naturresursinstitutets hemsidor: Viehekalastusta kalatalousalueilla: Selvitys. Ägarersättningarna 2023 utbetalas i år och fördelas enligt den nya utredningen
Bland sydkusten finns det fiskeriområden där minskningen är långt över 50 procent. Undersökningen är gjord i slutet av koronaperioden, där många antagligen ännu tillbringat mer tid på sina stugor, och fiskat mer på annat håll än vanligt. Det här har naturligtvis skapat en hel del diskussioner. Den största vinnaren på den tvåspråkiga kusten var Södra-Kustösterbottens fiskeriområde. Dels har totala antalet spöfiskedagar minskat, dels får Egentliga Finland mindre pengar då spöfiskebelastningen förskjutits mer mot Lappland och Insjö-Finland. Då vattenägarna får mindre pengar finns det också mindre utrymme för fiskevård och annat slag av verksamhet på fiskerifältet”, förklarar Mattsson. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 3 na områden och platser där det räcker med att betala fiskevårdsavgift. ”I långa loppet är nedgången i ägarersättningar oroande, inte bara för vattenägarna, utan för hela branschen. Denna grupp orsakar ett fisketryck som inte syns i resultaten och fiskar även oftare med stående redskap. Särskilt frånvaron av gruppen över 64 år, som har växt de senaste åren, är beklagligt. Kunde man för fiskevårdsavgiftens del förutsätta någon grad av rapportering, endera vid köp av tillståndet, eller efteråt. ”I långa loppet är nedgången i ägarersättningar oroande för hela branschen ”. Det finns områden där spöfiskedagarna minskat med 77 procent, men också områden där spöfiskedagarna ökat med 200 procent. Undersökningen är fortfarande riktad enbart till personer mellan 18 och 64 år som har betalat fiskevårdsavgiften. Men vi tror inte undersökningen motsvarar hela sanningen. Av 14 fiskeriområden är det endast tre som har fler spöfiskedagar nu jämfört med den tidigare undersökningen, och bara två som får mer i euron. Där ökade spöfiskedygnen enligt undersökningen med över 60 procent vilket i pengar för deras del betyder cirka 10 000 euro. Som många som rör sig på fiskevattnen vet, speciellt i södra Finland, är gruppen av utländska fiskare relativt stor. ”Sedan kan man fråga sig om man har varit sämre på att svara på enkäten i våra trakter?” ”Pengamässigt är förändringen drastisk. Fördelningen av pengar bygger nu på knappa 6 500 personers svar, då det fanns hundratusentals personer som löst in fiskevårdsavgiften”, säger Lindholm. Vad säger Gabi Lindholm som är verksamhetsledare för sex av sydkustens områden. Fiskeaktiviteten hos personer under 18 år och över 64 år framkommer inte i denna undersökning. I Sverige är det på många håll vanligt att inga nya fisketillstånd kan inlösas före man rapporterat om föregående års fiske. Är dessa siffror pålitliga. ”År 2018 hörde vårt fiskeriområde till de stora förlorarna och nu är vi för ägarersättningarna tillbaka på ungefär samma nivå som 2014”. Stora förändringar Förändringarna i spöfiskedagar från 2018 till 2023 har varit stora. Verksamhetsledare Marina Nyqvist är naturligtvis glad över mer klirr i kassan, men förstår frustrationen med de stora kasten. Utredningen måste utvecklas Även om undersökningen kan anses vara mer noggrann än den som gjordes för fem år sedan, finns det fortsättningsvis utrymme för förbättringar. Kaj Mattsson, verksamhetsledare för Åbolands fiskarförbund samt Kimitoön-Finby fiskeriområde berättar att det i Åboland finns både vinnare och förlorare. ”I mina fiskeriområden har vi gjort den analysen att en del av minskningen för vår del säkert stämmer. Resterande 41 procent sade sig alltså fiska med spöfiskeredskap också på områden och platser där man utöver fiskevårdsavgift behöver vattenägarens eller fiskerättsinnehavarens tillstånd. Frågan man kan ställa sig är om detta är rätt sätt att utreda spöfiskebelastningen, eller kunde det göras på ett bättre sätt med ett större svarsunderlag. Bland de tvåspråkiga fiskeriområdena längs kusten är nedgången på många håll dramatisk. Exempel på dylika områden är många vandringsfiskvatten och putand-take vatten. Utredningen är nu spikad och denna kommer man att leva med tills följande utredning görs av Naturresursinstitutet om fem år. Som författarna av studien också har påpekat, riktades undersökningen endast till finskoch svensktalande fiskare. Om jag ger Kyrkslätt-Sjundeå fiskeriområde som exempel, där man gått back 69 procent i antal fiskedygn på nationell nivå, så har ägarersättningen sjunkit från 49 000 euro till 15 000 euro”, fortsätter Lindholm. Även dessa borde inkluderas bland respondenterna
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 25 FISK & FISKE I SIFFROR M AL IN LÖ N N RO TH Fördelning av fiskerihushållningens främjandemedel 2018-2024 Utvecklingen av ägarersättningar åren 2010-2024* * gamla lagens ägaroch spöfiskeeersättningar har räknats ihop för åren 2010-2015 Utvecklingen av fiskeriområdenas finansiering 2010-2024* 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Ägarersättningar 3 580 000 3 327 000 3 050 000 3 170 000 3 735 000 3 000 000 2 860 000 Fiskeriområdesverksamhet 1 435 000 1 309 000 1 186 000 1 235 000 1 450 000 1 480 000 1 409 000 Fiskerirådgivning 1 810 000 1 680 000 1 520 000 1 580 000 1 820 000 2 100 000 2 000 000 Främjande av fiskerihushållning 2 450 000 2 270 000 2 055 000 2 135 000 2 500 000 2 675 000 2 550 000 Kostnader för uppbärandet 700 000 700 000 650 000 680 000 800 000 800 000 750 000 Fiskerihushållningens register 125 000 100 000 100 000 100 000 120 000 120 000 145 000 Fisketurismprogram 300 000 600 000 Verkställande och forskning 600 000 500 000 1 000 000 Sammanlagt 10 100 000 10 286 000 9 161 000 9 400 000 11 725 000 10 775 000 9 739 000 *fiskeområden fram till år 2019
Det här är livsmedelsteknologiföretaget Hailias affärsidé i korthet. I en tid då man behöver producera mer mat med mindre utsläpp och samtidigt skydda biologisk mångfald, måste fiskresursen användas med effektivt. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Hailia vill revolutionera fiskanvändningen TEXT MALIN LÖNNROTH, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING FOTO HAILIA Upp till 50 procent av fisken som går in i fiskindustrin slutar som lågvärdesprodukter eller till och med avfall. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 3
– Alla fiskar lämpar sig. – Efter att jag hade bytt jobb, fortsatte vi hålla kontakt. Viktigt för oss har därmed hela tiden varit att kunna erbjuda förmånliga men högkvalitativa och mångsidiga produkter. ”Top secret” med andra ord. Hailia inledde alltså sin bana med strömming, men har testat sig fram med olika arter. Efter lanseringen av strömmingsprodukterna började mörka moln torna upp sig i horisonten då EU-kommissionen hotade stänga strömmingsfisket helt. Vi har kört med pelgaisk fisk, vitfisk och laxfiskar, berättar Lindström. I exempelvis Åbo har man tagit in Hailias produkter i en del skolor och personalkök. Ingendera har alltså någon bakgrund från fiskindustrin, men Lindström anser att detta kan ses som en styrka. Men kort beskrivet så omvandlar man vid Hailia inhemsk småfisk eller sidoströmmar av fisk till nya fiskprodukter. – Vår fisk kan användas i pasta, på pizzan, eller i fisksoppan, förklarar Lindström. Inledde med strömming Första gången jag hörde om Hailia var i november ifjol då företaget prisbelönades med Sefood Innovation 2023 priset i kategorin innovativa fiskprodukter på Innovationsdagarna i Helsingfors. – Vi hade inga förutfattade meningar utan kunde starta från rent bord, med de erfarenheter vi hade från växtproteinsidan, berättar hon. – Vi har jobbat väldigt hårt för att få till det med den rätta texturen som kan liknas vid kokt fiskfilé, berättar Lindström. M AL IN LÖ N N RO TH , CF F. Vi brukade bolla idéer på WhatsApp och så en vacker dag insåg vi vilken enorm potential det fanns i fisk och där såddes det första fröet till vårt företag, berättar Lindström. Förutom startup finansiering har Hailia också fått finansiering via både den tidigare och nuvarande Europeiska havsoch vattenbruksfonden. Grundarna Michaela Lindström och Otto Kaukonen jobbade många år tillsammans på Raisio, med växtproteiner, och blev med tiden även goda vänner. Växtprotein ledde till fiskprotein Men låt oss backa några steg och fråga hur företagsidén ursprungligen föddes. Även om strömmingsfisket fick fortsätta, så orsakade det att marknaden blev osäker, förklarar Lindström. Man kan säga att Hailia har legat rätt i sin tid. – Traditionellt har fiskindustrin varit rätt så konservativ och haft en låg innovationsnivå då det gäller produkter, förklarar hon vidare Så småningom var det dags för duon att ta steget fullt ut och satsa helhjärtat på Hailia. Lindström är ekonom från Åbo Akademi och Kaukonen magister i livsmedelsvetenskaper från Helsingfors universitet. Teknologin som Hailia använder för att framställa fisken är deras innovation – en innovation de har ansökt flera patent för. Programmet för främjandet av inhemsk fisk har satt ljuskäglan på inhemsk fisk. Jag ska träffa Michaela Lindström, en av Hailias grundare och VD för det här startup företaget som såg dagens ljus 2021. Michaela Lindström är grundare till livsmedelsteknologiföretaget Hailia och fungerar som bolagets VD. Då vi bokar in träffen till Hailias fabrik i Högfors är Lindström noggrann med att klargöra att jag inte kommer att kunna bekanta sig med deras produktionsutrymmen. Produktutvecklingen har särskilt fokuserat på användarvänlighet och mångsidiga användningsområden utan att pruta på smak och textur. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 27 E n vacker dag i slutet av augusti styr jag bilen mot den lilla kommunen Högfors, belägen cirka en timme norr om Helsingfors. Då var det företagets produkt pulled småfisk, riktad till storkök och gjord på strömming, som prisbelönades. På Raisio ansvarade Lindström för produktkategorier och konceptualiseringar medan Kaukonen ledde produktutvecklingen. Lindström berättar att företaget i storkök konkurrerar med importfiskar eftersom de är de billigaste och därför mest använda alternativen till fiskrätter
S-gruppens beslut att inkludera produkten i sitt nationella sortiment innebär att produkten kommer att säljas i alla Prismaoch S-market-butiker i Finland samt i utvalda Saleoch Alepa-butiker. Produkten tillverkas med Hailias teknologi av ryggoch sidostycken från regnbåge. Under mitt besök i Hailia har jag redan fått provsmaka den nya produkten och jag ger en klar tummen upp. Förmånligt och mångsidigt samt även snabbt att tillreda. Lindström förklarar att deras fiskprodukter kan ses som fiskvärldens malet kött. Hailia vann i april 2024 kategorin för bästa teknologi i den globala tävlingen World Food Innovation Awards. Det vill säga bitar som tidigare gått till spillo. Litet men naggande gott team Då man tittar på Hailias fabriksbyggnad från utsidan, skulle man inte tro att det på insidan pågår nyskapande fiskindustri. Intresset har väckts på grund av produkternas unika konsistens, som liknar kokt fiskfilé, och möjligheten att förbättra lönsamhet och hållbarhet. Vid World Circular Economy Forum listades Hailia bland världens mest intressanta cirkulära lösningar som stärker naturen. Hailia har ingått partnerskap med fiskodlaren och livsmedelsproducenten Kalavapriikki samt S-gruppen och lanserar produkten ”Kotimaista pulled regnbågslax”. Det ska kännas behagligt i munnen att tugga. Ett paket inhemska regnbågsstrimlor kostar cirka 3 euro. Jag inser vad Lindström menat med textur. Kursändring leder Hailia på internationella vatten Tidigare producerade alltså Hailia livsmedelsprodukter av småfisk från Östersjön under eget varumärke. De här tidigare oanvända bitarna omvandlas med Hailias teknologi till lätthanterliga råvaror för matlagning i både hemoch storkök. Den ser ut som vilken fabrik som helst. Lindström berättar att hon och Kaukonen rest flitigt den senaste tiden och att intresset för Hailias teknologi är stort utomlands. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Från storkök till hemmakök Bara två veckor efter mitt besök i Högfors, är det dags för Hailia att offentliggöra sin följande stora produktnyhet, som samtidigt tar Hailia som företag i en ny riktning. – I I början av september lanserades den nya produkten pulled regnbågslax. Produktionsvolymerna som kontraktstillverkare och licensgivare av teknologin ger företaget nya möjligheter.. Förutom inhemska avtal förhandlar Hailia om att licensiera sin teknologi till stora utländska fiskförädlingsföretag. Här har Hailias teknologi använts för att ta fram en ny konsumentvänlig slutprodukt av sådana bitar av fisken som tidigare skulle ha förblivit outnyttjade inom livsmedelsindustrin.. För ungefär ett år sedan förfinade företaget sin strategi och beslutade att fokusera på att diversifiera och kommersialisera den egenutvecklade teknologin. Allt det som vi från diverse undersökningar vet att konsumenterna efterlyser i sin bråda vardag
Fiskeritidskrift för Finland 3 • 29 Lindström berättar att målet är att skapa en global standard för hur sidoströmmar inom fiskerinäringen hanteras. – Vi brukar skämtsamt säga att vi har en kvoterad man på jobb, det är Kaukonen, övriga 8 är kvinnor. – Absolut, skrattar hon, att starta och driva ett företag är definitivt en ultasträcka, inte en snabbsträcka. Paralleller till ultralöpning Hailia söker tillväxtfinansiering under 2024 för att möta den ökade efterfrågan som den nya strategin har medfört. Hailia vill möjliggöra en förändring inom branschen mot mer resurseffektiva cirkulära metoder. Sammantaget har vi i personalen över 140 års gemensam erfarenhet av livsmedelsindustri, berättar Lindström. – Det här är det bästa jag gjort under min karriär, det har gett mig ett antal sömnlösa nätter, men jag ångrar inte en endaste dag. Från vänster; Minna Kaunisto, Taina Lahtinen, Otto Kaukoranta och Michaela Lindström. – Om vi lyckas med detta kommer vår påverkan att vara enorm, inte bara ur ett affärsperspektiv utan även i fråga om hållbarhet. Då målet står klart är uthållighet en dygd. Hailias team består för tillfället av nio personer. – Den här erfarenheten har varit av ovärderlig betydelse då vi byggt upp vår fabrik, berättar Lindström. Högfors finns en gammal tradition av livsmedelsindustri, så vi trivs bra här, berättar Lindström. Jag har hört att Lindström har ultralöpning i terräng som hobby på fritiden och frågar henne om hon har nytta av sin hobby i företagsvärlden. Taina Lahtinen som är produktionsdirektör har tidigare lett produktion på Sinebrykoff, Fazer Food Service och Atria och Minna Kaunisto som är kvalitetschef har likaså hon en 25 års erfarenhet från livsmedelsbranschen. Fyra jobbar på kontorssidan och 5 är operatörer på fabrikssidan. ”Vårt mål är att skapa en standard för hur sidoströmmar inom fiskerinäringen hanteras”
30 • Fiskeritidskrift för Finland 3 Den nationella fisksoppsdagen som första gången lanserades 2018 har varit ett framgångsrikt koncept. Målet är att erbjuda faktabase. Utvecklings programmet för marknads föring av fisk och fisk kvalitet är ett av de fleråriga innovationsprogrammen som syftar till utvecklingsarbete som bestående gynnar hela sektorn. Temadagen firas den andra tisdagen i februari. Utbildning, innovationsvecka för fiskbranschen och imagekampanj för fiskodling Programmets delutförare fokuserar på egna teman. PROGRAMMET I KORTHET Målet för Finlands Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonds program är att påskynda innovationer inom fisket. Vi koordinerar Finlands paviljong på Seafood Expo Global som hålls i Barcelona i maj 2025, arrangerar Innovationsdagar som samlar hela branschen i början av november, samt håller Fiskforumevenemang som fokuserar på aktuella teman. De praktiska åtgärderna i utvecklings programmet för marknads föring av fisk och fisk kvalitet är indelat i fem arbetspaket: • Upprätthålla konsument efterfrågan och -intresset i det förändrade marknadsläget • Öka fiskutbudet i professionella kök • Förbättra fiskprodukternas kvalitet • Innovativa lösningar genom nätverkande • Internationalisering och exportfrämjande Läs mer: www.merijakalatalous.fi > innovationsprogram P ro Fisk fungerar som programmets huvudutförare och koordinator, medan delprojekten genomförs av Yrkeshögskolan Laurea, Åbo Universitets Centrum för Näringsoch Matforskning, Yrkesinstitutet Livia och Finlands Fiskodlarförbund. Programmet kommer efter en svår start att inledas i augusti 2024 med en samarbetsmodell som bygger på partnerskapsavtal, en modell bekant från de andra innovationsprogrammen. Vad är målet att göra under det kommande året. TEXT KATRIINA PARTANEN, PRO FISK FOTO PRO FISK Utvecklings program för marknads föring av fisk och fisk kvalitet Målet för programmet är öka användningen av fisk samt exportvärdet. Pro Fisk kommer i sin del att fokusera på kommunikation via olika kanaler, organisera evenemang som främjar användningen av fisk och nätverkande inom branschen och/eller fiskkonsumtion samt främja export och internationalisering. Finlands Fiskodlarförbund kommer under hösten 2024 till våren 2025 att genomföra en konsumentkampanj som belyser produktionen, användningen och miljöeffekterna av odlad fisk. Vi fortsätter att publicera pressmeddelanden om fisk, fiskprodukter och fiskbranschen varje vecka via ePressi och svarar även framöver på olika informationsförfrågningar från konsumenter och yrkesverksamma
I det föregående marknadsföringsprogrammet togs en guide för god praxis fram för kustoch insjöfiskare. För att genomföra detta kommer en innovationsvecka för studerande att arrangeras hösten 2025 i samarbete med Åbo Universitets Centrum för Näringsoch Matforskning och WiseFood – resurskloka livsmedelskedjor-projektet, där fokus ligger på att hitta innovativa lösningar på de utmaningar som fiskföretagen har lyft fram. Målet är att förbättra kvalitetsoch fiskproduktkunnandet hos nyckelpersoner och yrkesverksamma inom ovan nämnda målgrupper och därigenom förbättra kvaliteten på fiskprodukterna samt öka produktgruppens attraktivitet och lönsamhet. Yrkeshögskolan Laurea kommer att ta fram utbildningsmaterial och -koncept som är lämpliga för utbildning samt arrangera utbildningsdagar enligt det utarbetade konceptet. Behov och utmaningarna gällande fiskprodukter har identifierats inom dagligvaruhandeln och HoReCa-sektorn samt bland lärare/utbildare på utbildningsinstitutioner. Nu går vi vidare till nästa steg i kedjan och utarbetar en guide för god praxis för småskaliga fiskförädlingsanläggningar. Studerande ska involveras För att hitta nya innovativa aktörer och lösningar för att utveckla fiskkedjan och främjande av innovationer, vill man också involvera studerande från olika studiehelheter. Till exempel är Innovationsdagarna, de veckovisa pressmeddelandena, Fisksoppsdagen, Fiskforum, videobiblioteket ”Från vattnet till matbordet” och ePressis omfattande mediearkiv fortfarande tillgängliga, och under denna period kommer vi att komplettera denna lista. En fortsättning ska ge effektiva resultat Vi tror att vi med denna partnerskapssamarbetsmodell under programmets gång kan producera och skapa evenemang och koncept som blir bestående och etablerar sig, precis som vi lyckades med i det föregående marknadsföringsprogrammet. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 31 rad information och ge svar på frågor från media och konsumenter. Yrkesinstitutet Livia ansvarar för att utarbeta och implementera guiden för god praxis
TEXT OCH FOTO MALIN VESTERBACK, FINLANDS SVENSKA 4H E tt centralt mål för Fiskeskolan är att ge barn och unga en praktisk inblick i fiske som aktivitet. ”Många barn har testat på att fiska för fiskandets skull, men för de flesta är Fiskeskolan deras första kontakt med en erfaren fiskare som tar vara på fångsten. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 3 4H Fiskeskolan ska inspirera barn och unga till fiske Finlands svenska 4H startar upp Fiskeskolan, ett utbildningsprojekt med målet att ge färdigheter och kunskaper samt engagera nästa generation i fiske och blåa näringar. Genom att bland annat engagera sig i skräpinsamling och utplantering av yngel får barn och unga möjlighet att delta aktivt i samhället och påverka frågor som rör deras lokala miljö. Utomhuspedagogik vid och på vatten Fiskeskolans koncept och målsättningar vilar på ett antal centrala teman. Dessa teman inkluderar utomhuspedagogik, aktivt medborgarskap, miljöfostran, matfostran, sjömanskap och säkerhet vid och på vatten. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 1. Genom detta projekt fick deltagarna inte bara lära sig att fiska, utan också hur man hanterar och tillagar fångsten – från rensning och filering till matlagning. Att hantera fisken själv ger en djupare respekt för maten och en förståelse för varifrån den kommer” säger projektledare Malin Vesterback. Genom att använda naturen som klassrum får barn och unga en direktkontakt med olika vattenmiljöer och fiskar. Fiskeskolan sprider sig från Åland till fastlandet Åland har varit en föregångare inom fiskeaktiviteter i 4H, och erfarenheterna från projektet ”Nappat å lagat” har stått som grund till den nationella 4H Fiskeskolan. ”Utomhuspedagogik är en av hörnstenarna i 4H Fiskeskolan. Detta praktiska tillvägagångssätt främjar ett djupare lärande och en starkare koppling till naturen, vilket i sin tur ökar deras ansvarskänsla för miljön”, förklarar Vesterback. Det praktiska lärandet är kärnan i 4H:s pedagogik, och genom att ”lära genom att göra” får barnen både färdigheter och kunskaper som kan bli grundläggande för deras framtida intresse och engagemang i de blåa näringarna. Aktivt medborgarskap är ett annat viktigt mål för 4H Fiskeskolan. Naturligt att omfatta alla näringar vid kusten Som en central aktör inom den fria bildningen i kustregionerna är det naturligt för Fs4H att bredda sin landsbygdskunskap för barn och unga till att omfatta även de blåa näringarna och skärgården. Idag är fiskelägret det populäraste lägret på Åland, med många ivriga deltagare. Genom att själva få prova på att fiska, lär sig deltagarna om de olika redskap och tekniker som används, vilket skapar en grundläggande förståelse för fiskets hantverk. ”Genom Fiskeskolan stärker 4H ytterligare sin koppling till lokalsamhället i skärgården, där fiskenäringen länge varit en viktig del av både kultur och ekonomi”, säger Vesterback. Initiativet bygger på erfarenheter från Ålands 4Hs pilotprojekt ”Nappat å lagat” där barnen fiskade och tillredde sin fångst under handledning av 4H-ledare och lokala fiskeproffs
Fiskeskolan erbjuder olika lärande aktiviteter med pedagogiskt innehåll anpassade efter deltagarnas ålder, färdigheter och förkunskaper. Genom att möta yrkesfiskare och andra aktörer inom fiskeindustrin, får barnen en förståelse för hur fisket är integrerat i vår ekonomi och hur det bidrar till lokalsamhället. För barn i ålder 7–10 år, finns fiskeklubbar och fiskedagar där de får möjlighet att prova på fiske, lära sig om olika fiskarter och uppleva fisk med alla sinnen. Dessa aktiviteter kan organiseras som halveller heldagar och kan även genomföras av 4H-föreningarna i samarbete med skolor. Inom 4H Fiskeskolan ges unga möjlighet att fungera som hjälpledare i steg två. 4H Fiskekolan understöds av Europeiska havsfiskerioch vattenbruksfonden (EHFVF), Österbottens Fiskeleader Kustaktionsgruppen, Skärgårdshavets Fiskeleader och Sydkustens Fiskerileader. Detta ger de unga möjlighet att utveckla ledarskapsfärdigheter, få en första arbetserfarenhet samt möjlighet att sysselsättas via 4H-föreningen Utöver att lära sig om fiske och fiskhantering, ger Fiskeskolan också deltagarna en inblick i de blåa näringarna och deras betydelse för samhället. Vörånejdens 4H ordnade i somras ett skärgårdsläger med fiskeaktiviteter och friluftsliv i Särkimo. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33. För äldre barn och unga i ålder 10–14 år, erbjuds fördjupande program som till exempel fiskeläger och sysselsättande aktiviteter. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 33 FISKESKOLAN ENLIGT 4H:S VERKSAMHETSMODELL TRE STEG TILL ARBETSLIVET 4H Fiskeskolan förverkligas 2024-2026 i samarbete med 4H-föreningarna, Centralförbundet för Fiskerihushållning jämte regionala aktörer och lokala samarbetsnätverk
Leif Kaarto, fiskerikonsulent vid Österbottens fiskarförbund, lärde ut fiske och fiskhantering på skärgårdslägret. Bettina Lindfors, utbildningsansvarig vid Fs4H, betonar vikten av att skapa nätverk mellan unga och yrkesverksamma inom fiskenäringen. ”Fiskeskolan strävar också till att skapa en bredare förståelse för hur de blåa näringarna är integrerade i vår vardag och hur de kan bidra till en hållbar utveckling och ett renare Östersjön. Genom att skapa en positiv och praktisk utbildningsmiljö, där barnen själva får prova på och lära sig genom att göra, strävar 4H Fiskeskolan efter att inspirera en ny generation att engagera sig i fiske och de blåa näringarna. Genom nytt handledarmaterial och aktivitetstips för barn och unga ämnar Fiskeskolan göra det lättare för både deltagare och 4H-ledare att börja ordna fiskeaktiviteter i 4H-föreningen. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 3 På fastlandet har det under sommaren arrangerats ett flertal fiskeläger och fiskekvällar där Fiskeskolans koncept har prövats och anpassats. Gemenskap kring fiske som mat, hobby och yrke ”Genom att samarbeta med organisationer, regionala fiskeriområden, lokala fiskelag, fiskare, matproducenter och andra nyckelaktörer inom blåa näringar jämte skolsamarbete, kan vi genom 4H Fiskeskolan skapa en känsla av gemenskap och delaktighet”. ”Vi arbetar långsiktigt med utbildningsprojektet 4H Fiskeskolan. Det motiverar 4H-ledarna samtidigt som det berikar lärandet för barnen, som får en direkt inblick och personlig kontakt med fiskerinäringen”, berättar Malin Vesterback, projektledare för Fiskeskolan. Vi ser till kompetensförsörjningen både bland 4H-ledare som barn och unga, sammanfattar Lindfors. ”Vi uppmuntrar våra 4H-föreningar att bjuda in lokala proffs på fiske till sina fiskeaktiviteter. Avsikten är att etablera Fiskeskolan som en central del av vår nationella 4H-verksamhet i föreningarna under år 2025. Det är genom denna typ av utbildningsinsatser som vi kan skapa en grund för en livskraftig och hållbar fiskenäring, som främjar landsbygdsoch skärgårdsutvecklingen i Svenskfinland.” Under de kommande åren har Fiskeskolan mål för att vidareutveckla sitt koncept och nå ut till fler barn och unga i Svenskfinland i kustområdena. På bilden också Therese Hagberg, ny verksamhetsledare för Vörånejdens 4H.. Samtliga aktiviteter har varit populära bland barn och unga. Genom Fiskeskolan siktar Finlands svenska 4H på att inspirera och utbilda en ny generation som inte bara är medveten om fisken som god mat och råvara, utan också engagerad i att säkerställa dess hållbarhet för framtida generationer. En av de största framgångarna på Åland var engagemanget av lokala fiskare som instruktörer och förebilder för de unga
Däremot ger lag om samfälligheter ingen direkt rätt för någon annan än delägarna eller deras befullmäktigade ombud att delta i delägarstämman. VID GRANSKNING AV delägarnas deltagande i delägarstämman bör man dessutom beakta att arrangemang där en delägare artificiellt försöker öka sitt inflytande för att kringgå till exempel lagar eller regler om röstbegränsningar, har i rättspraxis entydigt konstaterats vara olagliga och har lett till att beslut har upphävts. På stämman är det möjligt att besluta att en person som tillhör delägarlagets styrelse men inte är delägare, eller någon annan person som behövs på mötet, deltar i mötet. LAGSPALTEN. Detta betyder inte att slutresultatet nödvändigtvis skulle vara annorlunda i sak. NÄR MAN SÄKERSTÄLLER att protokollskrivningarna från delägarstämma så noggrant som möjligt återspeglar händelseförloppet och ger en korrekt bild av de som deltagit i stämman, är man ett steg närmare en lyckad stämma. Det är alltså motiverat att besluta om andra personers deltagande på mötet, och detta måste tydligt dokumenteras i protokollet. Med tanke på de rättsliga osäkerheter som är kopplade till lag om samfälligheter, är det klokt att i möjligaste mån förutse potentiella problem, rätta till eventuella fel, eftersom om det går så långt som till en rättsprocess, är det osannolikt att tingsrätten löser saken utan huvudförhandling, och i detta fall är den kostnadsrisk som delägarlaget står inför som svarande uppenbar och kan lätt bli hög i förhållande till sakens betydelse. OM DELÄGARLAGET TIDIGARE har haft konflikter är det absolut värt att uppmärksamma de tvingande ramar som lagen ställer upp, även om det kan kännas som att påståenden om procedurfel bara görs för att sätta käppar i hjulen. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 35 ENLIGT LAG OM SAMFÄLLIGHETER kan i princip vem som helst som är myndig vara medlem i delägarlagets styrelse. I ett sådant fall måste man dock beakta den tvingande regeln enligt lagen att endast delägare har beslutanderätt på delägarlagets möte. Till skillnad från andra samfundsformer finns det inga bestämmelser i lag om samfälligheter om en delägares rätt att använda exempelvis ett biträde. Om det inte framgår att något beslut har fattats i frågan, öppnar det upp för att olika beslut som fattats på stämman kan ifrågasättas. Rasmus Åkerblom Närvaro vid delägarstämman I den här spalten svarar Centralförbundets jurist Rasmus Åkerblom på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. I spalten behandlas även aktuella rättsfall. I LAG OM SAMFÄLLIGHETER utgår man från att delägarlagets beslutanderätt utövas av delägarstämman. Lagen om samfälligheter är obeveklig i det avseendet att lagens formella krav och bestämmelser verkligen måste följas, och med hänsyn till rättspraxis bör de följas mycket noggrant om man vill säkerställa att beslutsfattandet står på en hållbar grund. Frågan måste därför lösas på annat sätt. På grund av de ganska strikta tvingande formuleringarna i lag om samfälligheter, är det enligt min erfarenhet alltför lätt att hitta formuleringar i delägarlagets mötesprotokoll som gör det möjligt att ifrågasätta mötets lagenlighet. Denna bedömning grundar sig på min erfarenhet att dylika tvister ofta skulle kunna undvikas om de beslut som har ifrågasatts bara skulle rättas till. Delägarna utgör delägarlaget, inte till exempel delägarfastigheterna, och delägarlagets styrelse har endast en förberedande och verkställande roll i förhållande till delägarlaget. Sådana arrangemang inkluderar exempelvis att en delägare sprider representationen av sina fastigheter till flera olika parter genom fullmakter eller liknande rättshandlingar
De praktiska åtgärderna i ytvecklingsprogrammet för vattenbruk är indelade i följande arbetspaket: • Bedömning och reglering av miljökonsekvenser • Områden, verksamhetsmodeller och teknologier för fiskodling i havet • Minskning av den specifika miljöbelastningen och koldioxidavtrycket • Fiskarnas välbefinnande • Digitala lösningar • Hantering av yngelproduktion och moderfiskbestånd • Fiskprodukternas kvalitet Läs mer: www.merijakalatalous.fi > innovationsprogram D en största delen av regnbåge och sik som konsumeras produceras i nätkassar i kustområden. Kunskapen om miljöpåverkan från havsodling är redan ganska tillförlitlig, särskilt tack vare samarbetet mellan Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet och Naturresursinstitutet. 36 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEXT JOUNI VIELMA, NATURRESURSINSTITUTET FOTO PRO FISK Utvecklings programmet för vattenbruk stöder inhemsk fiskproduktion Efterfrågan på odlad laxfisk är så stor i Finland att största delen av konsumtionen importeras från utlandet. Att hitta bra produktionsplatser för yngel (10–500 gram) i inre och mellersta skärgården är också viktigt då produktionen av marknadsstor fisk (2–3 kilos fiskar) ökar på öppet hav. Uppdatering av handbok Boken ”Terve Kala” ger vägledning om behandling av parasiter och sjukdomar hos fiskar, och dess första upplaga publicerades år 2000. Att samordna näringsoch miljömål samt säkerställa välbefinnandet hos odlad fisk är centrala teman i utvecklingsprogrammet för vattenbruk (Veke). Anläggningarna skulle kunna producera upp till 1–2 miljoner kilo per år på öppet hav, där näringsbelastningen snabbt späs ut. Inom Veke förbättras kunskapen om miljöpåverkan från odling i yttre havsområden, vilket ska underlätta tillståndsprocesserna genom en stabil informationsbas. Utvecklings programmet för vattenbruk är ett av de fleråriga innovationsprogrammen som syftar till utvecklingsarbete som bestående gynnar hela sektorn. PROGRAMMET I KORTHET Målet för Finlands Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonds program är att påskynda innovationer inom fisket. Det finns en önskan att öka den inhemska produktionen, men många vattenområden är känsliga och villkoren för att få miljötillstånd är strikta. Den nätbaserade versionen är från 2012. Under ledning av Livsmedelsverket kommer en uppdaterad upplaga av boken att produceras inom Veke, där bland annat information om re
Inom Veke undersöks användningsområdena för dessa ospecificerade medel (0,6 miljoner euro) genom en årlig företagsundersökning, vars resultat också diskuteras med andra intressenter innan förslag lämnas till den finansierande NTM-centralen. Förutom att användas vid fiskodlingar kommer boken också att användas då Livsmedelsverket utbildar veterinärer gällande fiskodlingsfrågor. Information om Vekes verksamhet sprids bland annat under höstens innovationsdagar, vårvinterns fisksjukdomsdagar, sensommarens företagsdagar för Finlands Fiskodlarförbund samt via webinarium. Inom Veke ligger fokus på att utveckla odlingsmetoder för RAS-yngel som trivs i havsmiljö och att hantera näringsbelastningen från recirkulerande odlingar. Nya partner kan ansluta sig till nätverket. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37 Fiskeritidskrift för Finland 2 • 37 cirkulerande akvakultursystem (så kallad RAS-odling) kommer att läggas till, eftersom det finns många nya aspekter att övervaka i denna produktion med ett slutet vattensystem. Finansieringen för Veke är 1,8 miljoner euro och kommer från Europeiska havs-, fiskerioch vattenbruksfonden (EHFF). I alla utvecklingsprogram för fiskerinäringen finns ospecificerade medel i budgeten som kan användas för nya, oförutsedda behov. Utvecklandet av recirkulationsodling fortsätter Utvecklingen av RAS-odling fortsätter, om än med mindre resurser än under innovationsprogrammet för vattenbruk (2016–2022). Mångsidigt partnernätverk Partnerna i innovationsprogrammet för vattenbruk är Naturresursinstitutet (koordinator), Finlands miljöcentral, Livsmedelsverket, Meteorologiska institutet, Forststyrelsen, Finlands Fiskodlarförbund, Yrkesinstitutet Livia samt universiteten i Jyväskylä och Åbo. Mer information finns på Jordoch skogsbruksministeriets portal merijakalatalous.fi samt på Finlands Fiskodlarförbunds nätsida. Fiskodlingen i Finland har redan länge kämpat med svårigheter att få tillstånd som motsvarar den stora efterfrågan på fisk. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 37. Vi kommer också att fortsätta utveckla kvalitetskontrollen för fisk som odlas i RAS-miljö. Dessutom påbörjas experiment för att undersöka vid vilken ålder och på vilket sätt RAS-regnbåge som vuxit upp under jämna förhållanden kan fås könsmogen
38 • Fiskeritidskrift för Finland 3 PERSONNYTT MARKKU MYLLYLÄ 70 ÅR Centralförbundet för Fiskerihushållnings tidigare verksamhetsledare, FM Markku Myllylä fyllde 70 år den 19 augusti. Centralförbundet för Fiskerihushållning gratulerar sin tidigare verksamhetsledare och chefredaktör för Suomen Kalastuslehti på bemärkelsedagen!. Myllylä anställdes vid Centralförbundet för Fiskerihushållning år 1985 som fiskeribiolog-informatör. Myllylä, som flyttat tillbaka till sina hemtrakter i Kuusamo, berättar att pensionärslivet är mångsidigt och sex år har flugit som på vingar. Jubilaren var till exempel på väg till Andørja vid Ishavet kring tiderna för sin födelsedag. Han har skrivit fiskeoch naturartiklar till lokalpressen och också hunnit skriva fem böcker. Myllylä beskriver sitt pensionärsliv som en halvnomad kultur av samlande och jakt längs axeln Kuusamo-Kittilä-Ishavet. Han utnämndes till verksamhetsledare 1989 och gick i pension 2017. Tidigare hobbyer som stugliv, vandring, fiske, bäroch svampplockning, fågelskådning, fotografering och frimärkssamling har återupplivats
Läs mer om det här fascinerande projektet i nästa nummer av Fiskeritidskrift. TE PP O VE H AN EN. Observationer från fiskare och allmänheten spelar en avgörande roll för projektets framgång. (040) 596 0808 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2024 Fortlöpande prenumeration 40 euro/år (digitalt 27 euro) Tidsbunden prenumeration 41 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer (digitalt 6,80 euro) UTGIVNING 2024 Nr Material Utkommer 1 26.1 23.2 2 19.4 17.5 3 23.8 20.9 4 15.11 13.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Grano Oy, Helsingfors 2024 I NÄSTA NUMMER Nr 4/2024 utkommer 13.12 Att återinföra atlantstören till Östersjön är ett långsiktigt och krävande projekt som kräver omfattande internationellt samarbete, forskning och praktiska åtgärder. Fiskeritidskrift för Finland 3 • 39 ISSN 0015-3125 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Rasmus Åkerblom REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel
Vem är årets fiskeövervakare 2024. Vesa Liukkonen, Gustavs-Nystads fiskeriområde Årets fiskeövervakare 2023 Vi letar efter en samarbetsvillig, kundinriktad, planmässig, noggrann och miljömedveten fiskeövervakare att kora till årets fiskeövervakare på båtmässan i Helsingfors i februari. Anmäl din kandidat senast den 30 september! Noggrannare kriterier och anmälningsblankett: www.ahven.net/sv/arets-fiskeovervakare/ Årets fiskeövervakare väljs som del av ett projekt finansierat ur Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel.