Fiskeritidskrift för Finland 04/2019

Haluatko ostaa tämän lehden?

Vaikuttaako lehti kiinnostavalta? Voit lukea koko lehden valitsemalla "Lisää ostoskoriin". Mukavia lukuhetkiä!

Olet esikatselutilassa. Lue koko lehti

118 Nyttjandeoch vårdplaner 4/2019
Varje kortlek har 55 olika bilder. Pris 6,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Populära spelkort med fiskar, fåglar, hundar, växter och småkryp. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Ska vi spela kort
16 Drönare testades i Åbo 18 Skarvförvaltning i kris 22 Strömmingsnäten kallar 24 Kapplöpning till havs 29 Vilka områden lämpar sig för fisketurism. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Nyttjandeoch vårdplanen erfarenheter från Borgå-Sibbo 13 Med öppen planeringsprocess mot gemensamma mål 14 Vilka områden lämpar sig väl för kommersiellt fiske. Karta: Naturresursinstitutet med kartkällorna Maanmittauslaitos 2019 (yleiskartta, maastokartta, korkeusmalli, KTJ), Väylävirasto 2019 (digiroad).. 34 Bråda tider för fiskhandlaren 5 Ledaren 6 Notiser 21 10 fakta 26 Personporträttet 31 Fisk och fiske i siffror 32 Forskat 36 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 16 34 M AL IN LÖ N N RO TH I VA RJ E N U M M ER RI ST O VE SA PÄRMBILD Alla Finlands 118 fiskeriområden ska göra upp en nyttjandeoch vårdplan före utgången av 2020
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net TENNPINSAR Högklassiga tennpinsar. Två fästen. Pris: 3,50 € Fler modeller på ahven.net! Alla produkter från adressen ahven.net. Med ett fäste. Pris: 5,50 € EMALJERADE FISKPINSAR Emaljerade, färggranna och av god kvalitet. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel
”. Det är viktigt att höra fältet både före och under arbetets gång och i slutskedet av planeringen. Det vill säga att NTM-centralen beviljar tillstånd för kommersiellt fiske ”förbi” ägaren. Den nyttjandeoch vårdplan som ska klara av eventuella besvär kommer inte att vara en produkt av en grupps vilja, utan en kompromiss som fyller kraven på ett fiske som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. DET ÄR VERKLIGT BEKLAGLIGT har att man har underdimensionerat pengarna för planeringen så grovt. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Upp till bevis NYTTJANDEOCH VÅRDPLANERINGEN som håller på att komma igång i fiskeriområdena avgör till stor del huruvida man kommer att nå de mål som ställts i lagen om fiske. Det är säkert möjligt att göra planen så att den bara innehåller de lagstadgade rubrikerna och så att man begränsar hörandet till minimum och utan att egentligen ta ställning till hur fiskerihushållningen i området borde utvecklas. Det finns gott om stödmaterial till planerna som ska vara klara före utgången av nästa år. Detta material gås igenom i de regionala samarbetsgrupperna och under nästa år i fortbildningen för fiskeriområden. Men då får man också förbereda sig på att trycket på att bland annat ta till 13 § i lagen om fiske ökar. Naturresursinstitutet har tillsammans med branschens aktörer utarbetat en modellstomme, modellplaner och annat relevant stödmaterial. Inflödet av fiskevårdsavgifter minskar och ska räcka till att finansiera allt mer, vilket inte är hållbart. DET HAR STÄLLTS HÖGA FÖRVÄNTNINGAR på planeringen, där en del av innehållet kan vara svårt att svälja för vattenägarna. Vesa Karttunen LEDARE I förbundets informationsspridning och fortbildning har vi betonat vikten av att involvera intressenterna. Den som har vänner på Arkadiabacken kan nu tipsa om att fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplanering är i stort behov av julklappspengar. I FÖRBUNDETS INFORMATIONSSPRIDNING och fortbildning har vi betonat vikten av att på ett genuint sätt involvera intressenterna i planeringen. Man skulle ha trott att det för en central pusselbit i genomförandet av lagen om fiske utan vidare skulle ha reserverats tillräckligt med medel
FISKERIOMRÅDESDAGAR I FEBRUARI De i ordningen andra Nationella fiskeriområdesdagarna ordnas som en kryssning Helsingfors-Stockholm-Helsingfors den 11–13.2.2020 med Viking Line Mariella. Nätsidan hittas på adressen https://samallasaaliilla.fi/ och projektets Facebook-sida finns på https:// www.facebook.com/samallasaaliilla/. Man kan endast delta genom anmälning via Centralförbundet. net/kalatalousalueet/ TA PI O G U ST AF SS O N DOKUMENTÄR OM SÄL OCH FISKARE Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto har gjort en dokumentär om samexistensen mellan sälar och fiskare i Bottenviken med namnet Samalla saaliilla. Program och anmälning på ahven. Förbundet har också öppnat en Facebook-sida för projektet. På programmet står bland annat aktuell forskning, nyttjandeoch vårdplanering och ägarersättningar. Sälstammarna fortsätter växa Vid flyginventeringen av gråsäl i Östersjön 2019 noterades cirka 38 000 gråsälar, av vilka cirka 14 200 på finska havsområden. Dokumentären finns på en nätsida som också i övrigt innehåller mycket information om fiskare, fiskfångster och säl. Att den inventerade stammen ökat till nästan 40 000 individer kan förutom egentlig tillväxt även förklaras av de goda förhållandena som rådde vid vårens inventering. Mängden gråsälar har i flera år uppgått till cirka 30 000 individer. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Vid inventeringarna noterade gråsälar i hela Östersjön (röda kvadrater) och i Finland (blåa kvadrater). En indikering om att stammen växer och att gråsälar flyttar sig är att resultatet för havsområdet i Finland nu är cirka 4 500 individer större än 2017.. Källa: Naturresursinstitutet. Därtill beräknades drygt 12 800 vikare i Bottenviken
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER TA PI O G U ST AF SS O N ÅTERBETALNINGAR TILL FISKERIOMRÅDENA Fiskeriområdena kommer att få 1 658 000 euro via statens tilläggsbudget. Det är inte fråga om en gåva eller nya pengar, utan fiskeområdenas gamla outbetalda ägarersättningar som enligt den nuvarande lagen om fiske måste gå via NTM-centralen till fiskeriområdena. Med denna engångsutbetalning kvitteras alla de gamla outbetalda ägarersättningarna till fiskeriområdena. Eftersom medlen endast går till de fiskeriområden från vars område de ursprungligen överflyttats kommer inte alla områden att få pengar och summorna varierar också mycket. Restaureringsobjekten har legat i Perho ås huvudfåra i området av Kattilakoski i Kaustby, sjögruppen i det mellersta loppet av ån i Kaustby och i Kronoby samt i huvudfåran i Kronoby och Karleby. Inga sjukdomar observerades hos kräftorna. Medaljen kan beviljas åt en person som har utvecklat delägarlagsverksamheten på ett betydelsefullt sätt eller varit aktiv inom delägarlagsverksamheten i minst 25 år. Cirka 50 fiskeriområden har pengar att vänta. Summorna varierar från några hundralappar till tusentals euron. I projektområdet och i vissa andra bifåror har uppföljning av kräftor gjorts med hjälp av sump, varvid kräftornas överlevnad och eventuell förekomst av kräftsjukdomar har kartlagts. Målet är att de tekniska restaureringarna ska kunna finslipas under sommaren 2020. I det omfattande projektet som påbörjades år 2016 lämnade objekten i huvudfåran på båda sidorna av bron längs riksväg 8 i Karleby och i bifåran i Söderbacka ofullbordade. De första utplanteringarna har gjorts i år i de områden som restaurerades i projektets inledningsskede. Medlen är att vänta på fiskeriområdenas konton i januari 2020. Förfrågningar om medaljen riktas till fiskarförbunden och fiskerihushållningscentralerna. Medlen tillfaller de fiskeriområden varifrån de ursprungligen inbetalats. RESTAURERING AV KRÄFTHABITAT I PERHO Å Restaureringarna som syftar till att minska olägenheterna av regleringen i Perho å för kräfthushållningen fortsatte i september. En plan om utplanteringen av kräftor har gjorts upp i samarbete med ägarna till vattenområdet och fiskerimyndigheten. Restaureringen av kräfthushållningen i Perho å är ett arbete som har ålagts av regionförvaltningsverket och NTM-centralen i Södra Österbotten. Efter år 2004 har regleringen i Perho å och användningen av kraftverket i Kaitfors uppskattats störa möjligheterna att utveckla Perho ås nedre lopp. Enligt uppskattning har olägenheter inte orsakats tidigare, eftersom det förekom kräftpest i området då. I projektet kommer sammanlagt över 30 000 kräftor att planteras ut. Enligt lagen om fiske måste fiskeriområdena använda pengarna till planering och genomförande av hållbar nyttjandeoch vård, styrning och utveckling samt fiskeövervakning. Uppföljningen har även gett information om var kräftorna kan planteras ut när restaureringen är klar. CFF Centralförbundets förtjänsttecken har utökats med en efterfrågad delägarlagsmedalj. Efter detta fortsätter projektet med utplanteringar av kräftor. NTM-centralen AN U VÄ LI TA LO
Naturresursinstitutets undersökning utgör en grund för bedömning av sikbeståndens nuläge, planering av utplanteringar och utnyttjande av beståndsandelsanalys av sikfångster. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Genetisk utredning av sikbestånden i Bottniska viken Naturresursinstitutet har identifierat de sikbestånd som förekommer i Bottniska vikens havsområde och deras andel av fångsten inom det kommersiella fisket. Dessutom har en rekommendation om vårdenheter av sikbestånd skapats. Strategin har beretts i samarbete med branschens intressenter. Strategin har utarbetats i nära samarbete med en för arbetet utnämnd styrgrupp. FRITIDSFISKE EN POPULÄR HOBBY Jordoch skogsbruksministeriet har gett ut en ny utvecklingsstrategi för fritidsfiskerihushållningen. Naturliga förökningsmöjligheter är särskilt viktiga för att upprätthålla sikbeståndens genetiska mångfald. Strategin beskriver ett hurudant fiske-Finland man eftersträvar under de närmaste åren. Utvecklingsstrategin består av sex delmål: välmående och fiskemöjligheter, goda fiskevatten och livskraftiga fiskbestånd, träffsäker kommunikation och rådgivning, bättre förutsättningar för näringen, tillräckligt kunskapsunderlag samt god förvaltning och organisationsverksamhet. JSM TA PI O G U ST AF SS O N. Strategin finns på JSM:s hemsidor, men endast på finska. Utvecklingsstrategin styr utvecklandet av fritidsfisket i fiskeriförvaltningen, forskningen, fiskeriområdena och rådgivningsorganisationerna. Målsättningen är att fritidsfisket ska vara en populär naturhobby som uppskattas i samhället och som mångsidigt nyttjar Finlands fiskevatten på ett mångsidigt och hållbart sätt. Det är viktigt att vårda sikbestånden och reglera sikfisket för att trygga framtida möjligheter att fiska sik
Sammanlagt 38 procent av fångsterna kom från spöfiske och trolling. Hon bor i Nagu och känner utmärkt till skärgårdsförhållandena. Gösens andel var 15 procent.. År 2018 fick fritidsfiskarna drygt en tredjedel av sina fångster med nät då andelen år 2000 ännu var hälften. ”Ordförandeskapet ger mig en ypperlig möjlighet att lyfta fram frågor som jag vet är viktiga för skärgårdsbor”, säger Bergqvist. Delegationen har en central roll i utvecklingen av skärgårdsområdena. uppgav 94 procent av de tillfrågade att de äter fisk. JSM FYRA AV FEM VILL ÄTA MER FISK I en konsumentundersökning gjord av Pro Fisk rf. Det här svarar Katriina Partanen från Pro Fisk rf. I delegationen sitter företrädare för alla riksdagspartier. Delegationen ska sköta frågor som gäller att utveckla skärgårdsområdena. Fångsterna minskade för alla fiskarter. Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling tillsätter statsrådet en skärgårdsdelegation för att bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling samt för att följa åtgärdernas verkningar. Det här är säkert också orsaken till att man uppger att man gärna skulle äta mer fisk. – Människorna är medvetna om att man borde äta fisk minst två gånger i veckan. Endast en tredjedel äter dock fisk enligt näringsrekommendationerna, det vill säga minst två gånger i veckan. Nästan 80 procent uppgav att de gärna skulle äta mer fisk. Pimpelfisket stod för 12 procent av fångsterna och mete för sju procent. Fritidsfiskarnas fångster minskade med en fjärdedel från år 2016. Pro Fisk Enligt statistik från Naturresursinstitutet är nätfisket på nedgång. på frågan varför finländarna trots att de säger sig vilja äta mer fisk inte gör det. Abborre och gädda stod för över hälften av fångsterna. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER NY SKÄRGÅRDSDELEGATION Statsrådet har tillsatt en skärgårdsdelegation för riksdagens mandattid. Ordförande är Sfp:s riksdagsledamot Sandra Bergqvist. Man vet att man borde äta mer fisk för att det är hälsosamt, på motsvarande sätt som man vet att man borde motionera mer
10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Kartkällor: Maanmittauslaitos 2019 (yleiskartta, maastokartta, korkeusmalli, KTJ), Väylävirasto 2019 (digiroad).
TEXT ANTTI LAPPALAINEN OCH SANNA KUNINGAS, NATURRESURSINSTITUTET Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON Nyttjandeoch vårdplanen – erfarenheter från Borgå-Sibbo Alla fiskeriområden ska utarbeta nyttjande och vårdplaner. Arbetet i Borgå-Sibbo fiskeriområde visade att det är viktigt att inkludera intressenter och använda sig av geografisk information
En del av den geografiska informationen som behövdes, så som information i fastighetsregistret eller annan information än fiskeinformation, fanns huvudsakligen färdigt tillgänglig i form av geografiskt material. Avsaknaden av information är en utmaning, för vad kommer till de flesta kustfiskearter antar man att fritidsfiskets fångster är klart större än det kommersiella fiskets. Efter detta säkerställer man att helheten är fungerande för till exempel skyddet av vandringsfiskar. Geografisk data i nyckelställning En stor del av de informationskällor som behövdes för att göra upp utkastet, samt delvis också de åtgärder som presenteras är till sin natur geografisk information och då är kartor det naturliga och åskådligaste sättet att framföra informationen på. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 N aturresursinstitutet (Luke) har gett ut en handbok för nyttjande och vård av fiskresurser samt en modellstomme för nyttjandeoch vårdplanen. Det är också önskvärt att så många som möjligt intresserade av fiskeriområdesverksamheten tar del i beredningen och ger respons. Noggrannare anvisningar om vilka metoder och material vi använde oss av finns presenterat i en skild rapport från Luke. Det behövs mer information om fritidsfisket I samband med NVP-jobbet framkom det tydligt att informationen om fritidsfiskets fångster och antalet fritidsfiskare inom fiskeriområdet var obefintligt. Intressenterna med från första början Som stöd för arbetet fanns från start en styrgrupp som förutom fiskeriområdets verksamhetsledare bestod av representanter för NTM-centralen, kommersiella fiskare, vattenägare, Centralförbundet för Fiskerihushållning och Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation samt Luke. Arbetet har genomförts i projektet ”Pilot för fiskerihushållningens områdesplanering” som ingår i fiskerihushållningens miljöprogram, finansierat av Europeiska havsoch fiskerifonden och det stort klart i augusti. Under arbetets gångs behövdes också enkla geografiska analyser exempelvis för att räkna ut arealer eller kombinera olika slag av geografisk information. Uppgörandet av en nyttjandeoch vårdplan i praktiken testades sedan utgående från dessa för Borgå-Sibbo havsområde. Därtill fördes diskussioner med fiskeguider som verkar på området om saker viktiga för dem. Vi uppmanar alla som är intresserade av fiskevård att aktivt ta del av uppgörandet av nyttjandeoch vårdplanerna i de olika fiskeriområdena. På basis av erfarenheterna från Borgå-Sibbo lönar det sig definitivt att i alla fiskeriområden inkludera intressentgrupperna redan från början. MER INFORMATION Handboken Nyttjande och vård av fiskresurserna del A och B http://jukuri.luke.fi/handle/10024/544763 http://jukuri.luke.fi/handle/10024/544764 NVP modellstomme (på finska) http://jukuri.luke.fi/handle/10024/543156 Utkast till nyttjandeoch vårdplan för Borgå-Sibbo fiskeriområdes havsområde (på finska) http://jukuri.luke.fi/handle/10024/544517 Användande av geografisk information i NVP-arbetetBorgå-Sibbo havsområde (på finska) https://jukuri.luke.fi/handle/10024/544788. Att få bättre information om fritidsfisket är därför ett viktigt utvecklingsmål under den kommande NVP-perioden, så att man då nästa plan görs upp har tillgång till bättre data. Effekterna kan sträcka sig ganska långt in i framtiden då en plan kan vara i kraft till och med 10 år. Nyttjadeoch vårdplanen görs för det egna fiskeriområdet, som ett redskap för att styra dess verksamhet. Styrgruppen och dess aktiva verksamhet visade sig under arbetets gång vara mycket viktigt. Likaså saknades information om andelen olika fritidsfiskare, så som husbehovsfiskare eller spöfiskare som rör sig mellan områden. För Borgå-Sibbo utkastet använde vi oss av programmet QGIS, som gratis kan laddas ner från nätet. Styrgruppen sammanträdde fem gånger. Nyttjandeoch vårdplanen är ett viktigt redskap Borgå-Sibbos utkast till nyttjandeoch vårdplan för havsområdet går nu vidare till fiskeriområdet för noggrannare granskning och det kommer att kompletteras med insjövattnen. Mest diskussion väckte samtillståndsområden, definitionen av områden väl lämpade för kommersiellt fiske och fiskereglering. Alla medlemmar gavs möjlighet att kommentera ändå fram till slutberedningen. Att samla in och hantera geografisk information förutsätter att det finns människor som har kunskap att hantera den här slags information då nyttjandeoch vårdplanen ska göras upp. Slutligen deltog även en del av styrgruppens medlemmar i själva skrivarbetet. Redan det att information om mängden fångster saknas gör att förutsättningarna för att utvärdera fiskbeståndens tillstånd och fiskets hållbarhet är liten. I gruppen kunde man via diskussioner komma framåt även i svåra frågor
Allt kan inte ingå i den plan som ska vara i kraft i tio år, utan en del måste placeras i årsplaner och den vägen konkretiseras i verksamheten. Stöd av årliga planer Det har med tiden framgått att man inte i planeringsarbetet blint kan följa de krav på innehållsförteckningen som ställts upp i lagen om fiske. Framförallt visade tillställningen att man redan på en halv dag kan komma långt med att finna samförstånd, vilket sedan fungerar som botten för det fortsatta arbetet med att ta fram en plan och sedan verkställa den. Alla fiskaroch intressegrupper ska tas med i arbetet. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 S å tidigt som i januari 2018 ordnade Centralförbundet för Fiskerihushållning en workshop för intressegrupperna, där vi sökte en gemensam syn på hur nyttjandeoch vårdplansarbetet ska fås i gång på bästa sätt. För att uppnå den här visionen är det viktigt att fiskeriområdet aktivt kommunicerar om sin nyttjandeoch vårdplan. Där är var och ens insats värdefull. Samarbete behövs med bland annat landskapsförbunden som ansvarar för havsplaneringen, kommunerna som sköter planläggningen och NTM-centralerna som ansvarar för vattenvårdsplanerna. Med öppen planeringsprocess mot gemensamma mål TEXT JENNY FREDRIKSON / BILD SHUTTERSTOCK. Workshopen uttryckte också behov av att vid sidan av tioårsstrategin ha en konkret, årsvist uppdelad och med indikatorer försedd verkställandeplan. Särskilt att ställa upp målsättningar för nyttjandeoch vårdplanen är en viktig fas som måste göras i samarbete. Lokal anknytning och aktualitet Planerna ska tillräckligt konkret avspegla lokala särdrag och behov. Att planen finns tillgänglig är viktigt, då den ska tjäna många parter – fiskeriområdet själv, dess grannområden, delägarlagen, fiskare, fiskeövervakare och myndigheter. Tillgängliga planer Nyttjandeoch vårdplanen måste finnas till hands på fiskeriområdets egen hemsida och får gärna länkas till andra centrala nätsidor och -tjänster. Denna växelverkan uppstår däremot inte automatiskt, utan kräver ansträngning och målinriktad kommunikation. På det här sättet kan man utvärdera och vid behov omvärdera sina åtgärder enligt den information man får genom indikatorerna. Då behöver man inte uppdatera hela nyttjandeoch vårdplanen och föra den genom den lagstadgade godkännandeprocessen för att kunna göra justeringar i verksamheten. Till sin form ska planen vara möjligast kort, lättläst och aktuell samt hållas digitalt tillgänglig. Öppen process Intressegrupperna som deltog i workshopen var eniga om att planeringsprocessen måste vara öppen och transparent. Planen utvecklar våra fiskevatten I bästa fall fungerar nyttjandeoch vårdplanen i framtiden som ett viktigt instrument för utvecklandet av vattnen, fiskbestånden och fisket. Så som förhoppningen var, lyckades workshopen hitta många gemensamma målsättningar för planeringsprocessen. Alla dessa planer inverkar på nyttjandeoch vårdplanen och växelverkan fungerar också åt andra hållet
Som bakgrundsinformation använde man information om hur det nuvarande kommersiella fisket och fritidsfisket ser ut på området. Därtill ska man i nyttjandeoch vårdplanen definiera redskap som lämpar sig på de olika väl lämpade områdena. TEXT TAPIO KESKINEN, ANTTI LAPPALAINEN OCH JUKKA RUUHIJÄRVI,NATURRESURSINSTITUTET, TIMO RUOKONEN, JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET En av målsättningarna i lagen om fiske är att förbättra tillgången till inhemsk fisk och det kommersiella fiskets verksamhetsförutsättningar. NTM-centralen kan vid utfärdandet av ett eventuellt tillstånd införa begränsningar vad kommer till fiskart, mängden fångst och hur länge tillståndet är i kraft. Även naturskyddsområden, farleder och hamnar påverkar vilka områden som kan anses väl lämpade för kommersiellt fiske. Eftersom storryssjor är förbjudna i dessa områden, behövs det undantagstillstånd av NTM-centralen. Naturresursinstitutet har i projektet ”pilot för fiskerihushållningens områdesplanering”, finansierat av Europeiska havsoch fiskefonden, utarbetat exempel på källor som kan användas och hur man kan göra områdesbegränsningar. Informationen samlades in av fiskeövervakare och genom intervjuer. Eftersom också redskapen ska definieras är det möjligt att göra olika områdesbegränsningar för olika redskap. Tillgången till fiskevatten har ställvis begränsat det kommersiella fisket. Därtill är definitionen av betydelse om NTM-centralen blir tvungna att överväga tillstånd i enlighet med lagen om fiske 13 §. Områden som är viktiga för vandringsfisk och andra fredningsområden är också det viktig information för planeringen. Det här ska man nu söka lösningar till i nyttjandeoch vårdplanerna. Modellerna har gjorts för Borgå-Sibbo fiskeriområde och för Päijänne. Förutom dessa områden definierades åarnas mynningsområden som lämpliga för fiske efter mört och nors med katsa eller ryssjor på våren. Ett dylikt vårfiske anses inte hota gösens fortplantning, utan medföra positiva effekter på vattenkvaliteten. Borgå-Sibbo Gränsdragningarna i Borgå-Sibbo är nu mer omfattande än de områden som för tillfälle är i användning av det kommersiella fiske. I planen kan man också ta ställning till vilka fiskarter som fiskas, även om lagen inte förutsätter det. På basen av 13 § kan en kommersiell fiskare söka om fisketillstånd via NTM-centralen om fiskerättsinnehavaren inte kan nås eller hen inte vill förhandla. 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 G enom att definiera områden som lämpar sig väl för kommersiellt fiske vill man framför allt uppmuntra fiskerättsinnehavare att hyra ut sin fiskerätt till kommersiella fiskare. Mångsidig bakgrundsinformation behövs Nyttjandeoch vårdplanen definierar de områden där det är möjligt att tillämpa tillstånd enligt 13 §. hamnar och naturskyddsområden (bild 1), ansågs lämpliga för nätoch ryssjefiske. För exempelvis fiske efter mörtfiskar med katsa finns det väldigt få begränsningar. Vilka områden lämpar sig väl för kommersiellt fiske?. Områden utan hinder eller begränsningar i form av t.ex. Som huvudprincip var att ett område är väl lämpat om det inte finns någon begränsande faktor. Som villkor för tillståndet är att området definierats vara väl lämpat för kommersiellt fiske i nyttjandeoch vårdplanen, att fiskbestånden tål ett kommersiellt fiske och att fisket inte förorsakar betydande olägenhet för annan användning av området. De slutliga besluten fattas naturligtvis av fiskeriområdena
Villkoren för ett tillstånd av NTM-centralen är rätt så stränga, så direkta överenskommelser är den bästa lösningen även framöver. Också för Päijänne ingår områden som för tillfället inte är i bruk av det kommersiella fisket, där tanken är att mer omfattande områden skulle göra det möjligt att utveckla fisket. Södra och mellersta Päijänne definierades lämpligt för allt slag av kommersiellt fiske med undantag för områden viktiga för insjööringen. Förslag till områden väl lämpade för kommersiellt fiske i Päijänne fiskeriområde.. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Päijänne För Päijänne utarbetades alternativa kartor som beslutsfattningsunderlag för fiskeriområdet. Där har man avgränsat områden viktiga för insjööringen, livliga vattentrafikområden samt små vikar. Fortsättningsvis direkta avtal Avsikten med lagen är inte att införa ett nytt tillståndssystem, utan den huvudsakliga kanalen för tillstånd för kommersiellt fiske är fortsättningsvis ett direkt avtal mellan fiskerättsinnehavaren och den kommersiella fiskaren. Bild 2 nere. Förslag till områden väl lämpade för kommersiellt fiske i Borgå-Sibbo fiskeriområde. Kommersiellt ryssje-, katsa-, notoch kräftfiske ansågs vara lämpligt inom hela Päijänne. Ett alternativt trålområde för norra Päijänne presenteras i bild 2. Bild 1 uppe. Även på områden som faller utanför gränsdragningen är det möjligt med kommersiellt fiske enligt samma principer som tidigare
16 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 1 TEXT OCH FOTO RISTO VESA Det är inte aftonstjärnan som tänts ovanför Aura å i kvällsskymningen, utan en drönare som är ute och flyger i fiskeövervakningssyfte
Dit begav sig denna oktoberkväll en grupp fiskeövervakare och Securitas män bärande på en svart låda. Försäljningschef Mika Aro gör drönaren flygklar, styr upp den i lyften och ut över ån medan skymningen lägger sig. Drönare och andra tekniska lösningar kan vara en del av en effektiv och kostnadseffektiv övervakning. För övervakning av stora fjärdar har man knappast nytta av en drönare. Kan man använda drönare för fiskeövervakning. Aro berättar att de alltid gör upp ett noggrant tjänstekontrakt med kunden. Tjänsterna kan skräddarsys enligt behov. Då fiskeövervakningsresurserna är väldigt begränsade är det bra att försöka finna lösningar som hjälper till att agera tryggt och effektivt. Drönare testades i Åbo. Olli Ylönen från Västra Finlands fiskerihushållningscentral berättade att tjuvfisket det här året varit på en låg nivå. Fiskeövervakningsträffen finansierades med Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel. Förutom drönartestning diskuterades också den gångna fiskeövervakningssäsongen och fiskeriområdenas nyttjandeoch vårdplaner ur fiskeövervakningsperspektiv. Man kan till exempel genomföra övervakningen så att det område som ska övervakas definieras i terrängen och programmeras in i drönaren så att den automatiskt kan göra den önskade övervakningsflygningen. Då får den vakt som flyger drönaren tid över att koncentrera sig på att tolka kamerabilden och använda sig av också andra sensorer. Även om det verkar som om fiskeövervakningen gett resultat kan man inte vila på sina lagrar. Då styrs drönaren närmare de mörka buskarna och strålkastaren knäpps på. Från udden ser man ut över Aura å och stället lämpar sig utmärkt för att flyga en drönare. Den största fördelen med dylik utrustning fås säkerligen i övervakningen av åoch älvstränder. Drönaren gav inga möjligheter att gömma sig. Då ljuset i ådalen blir allt svagare kunde vem som helst gömma sig var som helst. Om någon skulle ha gömt sig i buskarna, skulle erfarenheten säkerligen varit mindre trevlig. Drönarna väckte mycket diskussion bland de närvarande på träffen, både föroch nackdelar diskuterades. Drönare till hjälp vid övervakning Drönarna är redan i flitig användning hos både polisen och vaktföretag, så varför inte använda dem även i fiskeövervakning. Securitas Ab:s representanter Mika Aro och Aleksi Lehtola presenterade företagets drönartjänster. Då Mika knäpper på värmekameran ser vi kvällsjoggarna och en fiskeövervakare som i testsyfte rör sig i buskarna avge ett rött sken. Drönarens batteri räcker till cirka en halv timmes flygning, varefter den måste flygas tillbaka för byte av batteri. Det här kan vara framtidens melodi På hemvägen funderar jag över vad jag sett. Drönaren som Securitas förevisade var försedd med värmekamera och effektiv ledbelysning. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 E tt viktigt syfte för fiskeövervakarträffen var att introducera modern övervakningsutrustning för fiskeövervakarna. Drönaren ser dig även i mörkret! Då drönaren svänger ut över ån och de närliggande buskarna ser vi på skärmen i Mikas hand ett landskap som utskiljer sig bra trots att det är skymning. Också arbetssäkerheten blir bättre. Automatiserade övervakningsflygningar En och en halv kilometer från Åbo domkyrka uppströms ligger Koroistenniemi, även känt som fornminnesplats. Det här var en av frågorna vid fiskeövervakarträffen som Centralförbundet för Fiskerihushållning ordnade tillsammans med Västra Finlands Fiskerihushållningscentral, Airisto-Velkua fiskeriområde och Securitas Ab. Man ser just inget annat än flygljusens gröna och röda blinkningar. Utrustningen kan förses med olika slags kameror eller ljus och ljudkällor. Vyn som öppnar sig på skärmen är nu ljus och fin. Det skulle vara skäl att fundera över dessa i alla fiskeriområden och skriva in vad man kommer fram till i nyttjandeoch vårdplanerna. Om man lägger märke till något intressant kan man flytta drönarens styrning i manuellt läge och flyga närmare för att kolla upp saken
För att kunna göra en jämförelse har jag valt att gå igenom tillstånd från de olika länderna och andra förvaltningsprinciper i de olika länderna. Tolkning av begreppet allvarlig skada. Eftersom skarven är fredad i hela En granskning av skarvförvaltningen i EU-länderna Finland, Sverige och Danmark visar att Finland är betydligt restriktivare i fråga om skarv än sina nordiska grannar. Vid en genomgång av de finländska besluten gällande åtgärder gentemot skarv blir det uppenbart att man från tillståndsmyndigheten har haft en tämligen restriktiv syn på om skarven orsakar skada eller ej. Sedan 1996 då arten första gången häckade i Finland, har de då 10 häckande paren ökat stadigt i antal. Detta är en följd av att forskarna i Finland har varit kluvna i förhållande till frågor om skarven orsakar allvarlig skada eller ej medan det i flera fall i Danmark och Sverige klart och tydligt har gått att påvisa allvarlig skada genom forskning som senare använts som grund för beviljande av tillstånd. TEXT MARKUS NORRBACK, ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND/ FOTO TAPIO GUSTAFSSON EU har jag också valt att se på hur man förvaltat skarven i den andra nordiska EU-länderna nämligen Danmark och Sverige. förhindra allvarlig skada på fisket som skarven orsakar. Inom ramen för en magisteravhandling i offentlig rätt vid Åbo Akademi har jag valt att närmare granska hur Finlands förvaltning av skarven är uppbyggd och hur den utformats. Tyvärr utlovar skarvstrategin som för tillfället är på remiss inte någon förbättring om den fastställs i sin nuvarande form. I Finland har det genom åren både ansökts om och getts tillstånd för att begränsa skarvens skador, men samtidigt har den finländska förvaltningen av skarven alltjämt uppfattats som byråkratisk, restriktiv och långsam. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Skarvförvaltning i kris D et starka skyddet som storskarven getts via EU:s fågeldirektiv har varit mycket framgångsrikt, vilket har inneburit att skarven har ökat kraftigt i så gott som hela Europa och så även i Finland. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4. Utgående från motiveringarna i tillstånden är det uppenbart att det inte råder konsensus i Finland gällande om, när, var och hur skarven orsakar allvarlig skada. Skarven är fredad i hela EU, men i enlighet med artikel 9 i fågeldirektivet kan man söka om undantagslov för att t.ex. År 2019 häckade ca 25??700 par i Finland, vilket dock var aningen mindre än 2018
Källa: Finlands miljöcentral. Skillnader i beslutsförfarande mellan länderna Det finns stora skillnader i beslutsfattandet då det gäller skarven i de olika nordiska EU-länderna. Den planen har inte ersatts med någon ny och är till stora delar föråldrad och inaktuell. Förvaltningsplaner som riktlinje Både Sverige och Danmark har aktuella förvaltningsplaner för skarven medan Finland saknar en uppdaterad och aktuell plan. Rättspraxis avgörande för beslutsfattandet Att implementeringen av fågeldirektivet gått till på olika sätt i medlemsländerna återspeglar sig även i rättspraxis. I Danmark finns inte en allmän besvärsrätt i dylika fall och i Sverige infördes allmän besvärsrätt till Sommaren 2019 räknades cirka 25 700 storskarvsbon i Finlands havsområden. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 Implementering av fågeldirektivet nationellt Då man ser på hur fågeldirektivet implementerats i den nationella lagstiftningen går det också att se skillnader mellan länderna. I både Sverige och Danmark har undantagsgrunderna från fredningen av skarven tagits in inom ramen för jaktlagstiftningen medan man i Finland valt att ta in undantagsgrunderna i naturvårdslagen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19. Därför vore det av yttersta vikt att man även i Finland skulle utarbeta en förvaltningsplan som kunde ligga till grund för beslutsfattandet och här kunde man med fördel ta modell av de danska och svenska planerna. Även i Sverige är besluten kortare till sin utformning än i Finland och går oftast från ett par veckor till någon månad att få. Finland gjorde en förvaltningsplan för storskarven år 2005 då antalet häckande par i Finland uppgick till drygt 3?000. Sverige viltförvaltningen vid länsstyrelserna som fungerar som beslutsfattande myndighet. Som en jämförelse kan sägas att ett finländskt beslut kan vara upp emot 30 A4-sidor och ta upp emot 18 månader att få medan ett danskt beslut ryms på en A4 sida och tar upp emot en vecka att få. I Finlands är det därför naturskyddsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland som ger tillstånd medan det i t.ex. Detta har gjort att det finns skillnader i hur man behandlat och gett tillstånd, men också vilken typ av myndighet som behandlar tillstånden. Det totala skarvbeståndet uppskattades till cirka 120 000 fåglar
Detta syns tydligt i de fall där man tagit ställning till den sökandes bevisbörda då man avser allvarlig skada. Vid ansökan om undantagstillstånd bör den sökandes bevisbörda minskas betydligt. SH U TT ER ST O CK. Tyvärr går inget av detta se i den nyligen utformade nationella skarvstrategin vilket gör att en förnyelse av den finländska förvaltningen av skarven ännu inte går att skönja. 5. Detta kan jämföras med Högsta förvaltningsdomstolen mål 44:2014 i vilken sägs att ”utredningen om allvarliga skador ska vara specificerad och precis för att förutsättningarna för undantag enligt artikel 9 i fågeldirektivet ska uppfyllas.” Ur en juridisk synvinkel är det intressant att se vilka olika vägar rättspraxis i Sverige och Finland tagit under de senaste åren. 1. 6. Detta har också gjort att man i Finland har flertalet rättsfall som tolkat lagstiftningen inklusive ett prejudikat från HFD som mycket tydligt har styrt den finländska förvaltningen. Icke-häckande fåglar utgör en betydande del av den totala populationen. Den totala skarvstammen och koloniernas storlek behöver minskas märkbart. I den svenska rättspraxisen har man i flera fall lyft upp de möjliggörande delarna av fågeldirektivet och kommissionens tolkningsanvisning. Tillsammans med exempelvis oljning av ägg skulle de ovan listade åtgärderna möjliggöra en rimlig skarvstam, både ur fiskbeståndens och människors synvinkel. Detta skulle också kunna underlätta samarbetet mellan de nordiska EU-länderna eftersom man då skulle ha liknande utgångspunkt för beslutsfattandet samtidigt som det skulle kunna innebära en nystart för hanteringen av tillstånd gällande åtgärder gentemot skarven. Det bör göras upp en nationell stamförvaltningsplan för skarven. Sedan det infördes allmän besvärsrätt i Sverige är det uppenbart att tolkningen luckrats upp gällande vissa centrala frågor vilket i sin tur har gjort att besluten utformas annorlunda i dagens länge än bara för några år sedan. 2. 3. Det som däremot är intressant att notera är hur den svenska rättspraxisen utformats sedan 2016. 4. Åtgärdsförslag Som en slutsats i avhandlingen konstateras, som tidigare nämnts, att en förvaltningsplan skulle vara viktig att göra upp och att man med fördel kunde ta modell av Sverige och Danmark som har uppdaterade och aktuella förvaltningsplaner. Behandlingen av undantagstillstånden bör flyttas till viltförvaltningen. Undantagstillståndens behandlingstid bör förkortas märkbart. Därtill bör man i Finland överväga en flytt av undantagsgrunderna för skarven till jaktlagstiftningen. Utvärderingar och åtgärder ska planeras och dimensioneras enligt den totala populationen. Därför är det all orsak att man även i Finland följer med den utveckling som skett i Sverige eftersom det i grund och botten är samma fågeldirektiv som ska tolkas. För att lösa skarvkonflikten bör dessa nu med det snaraste tas upp till politisk behandling. Det måste göras ändringar i den nationella lagstiftningen som gör det lättare att få undantagstillstånd. Detta går stick i stäv med den finländska rättspraxisen. Det behövs skyddszoner kring de viktigaste fiskeområdena och vid fiskarnas lek/utsättningsområden. Skarvarbetsgruppens förslag till nationell skarvstrategi samt åtgärdsprogram som nu står klar ses inte ändå på fältet som tillräcklig för att minska på de problem som skarven förorsakar och de konflikter som uppstått. FISKSEKTORNS KOMPLETTERANDE ÅSIKT TILL SKARVSTRATEGIN I juli 2019 fanns det 25 700 häckande skarvpar i Finland och sammanlagt cirka 120 000 skarvar. I Sverige har man i ett flertal rättsfall konstaterat det inte gått att bevisa allvarlig skada, men detta till trots har omständigheterna ansetts vara sådana att den upplevda allvarliga skadan uppfyller EU-kommissionens tolkningsdirektiv. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 förvaltningsdomstol år 2016 medan man i Finland har haft allmän besvärsrätt sedan naturvårdslagen ändrades år 1996. Det traditionella sättet att utvärdera beståndets storlek utgående från antal häckande par ger inte rätt bild av populationen och kan leda till att skadorna/skadehotet undervärderas. Detta skulle göra att beslutsfattande myndighet ändrar från NTM-centralen naturskyddsenhet till Finlands Viltcentral. Fiskesektorns, SLC:s och Kristinestads representanter har lämnat in en kompletterande åsikt och sju åtgärdsförslag till förslaget till nationella skarvstrategi och åtgärdsprogram. Skarvbeståndet är för stort jämfört med fiskbeståndens bärkraft. Finland bör framöver inom EU aktivt jobba för att skarven flyttas till listan över jaktbara fåglar (fågeldirektivet, bilaga II)
5 Numera äter vi finländare bara cirka 200–300 gram strömming per år, per person. 6 Strömming är hälsosam närmat som innehåller rikligt med hälsosamma fettsyror. De höstlekande strömmingarna utgör bara någon procent av beståndet. 10 Strömmingsfiske med strömmingshäckla är liksom mete och pilkfiske en avgiftsfri allmän fiskerätt för vilket man inte behöver betala fiskevårdsavgift. Källor: Suomen meriympäristön tila 2018, Syke www.luke.fi, Naturresursinstitutet Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg Merenkurkun saaristo kalastuksen historiaa, Fortstyrelsen. Enligt handelsoch industriministeriets beslut från 1985 får de fiskar som består av över tio viktprocent fett säljas som sill. Den borttagna fosformängden motsvarar cirka 20 % av Finlands totala årliga fosforbelastning. Helsingfors strömmingsmarknad ordnades för första gången år 1743.. 4 Tråloch ryssjefisket efter strömming och vassbuk fick år 2018 MSC-certifikat, som första i Finland. 9 Under svenska tiden skulle en sjundedel av strömmingen fiskad på allmänna vatten (kronans vatten) överlåtas som tullströmming. 10 fakta om strömming TEXT NIINA TUURI 10 FAKTA Strömmingen (Clupea harengus membras) är vår viktigaste fiskart, för den utgör nästan två tredjedelar av hela Finlands fiskfångst. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 TA PI O G U ST AF SS O N 1 Det finns både höstoch vårlekande strömming. 8 I Östersjön blir strömmingen som äldst 23 år. 2 Med de finska fiskfångsterna avlägsnas årligen cirka 650 ton fosfor och 3 100 ton kväve från Östersjön. Längs med kusten ordnas under hösten strömmingsmarknader där man främst säljer strömming och strömmingsprodukter. Strömming fiskas av både yrkesoch fritidsfiskare. 7 Strömmingen är en i Östersjön levande underart av sill. År 2018 kom glädjenyheten att strömmingens och vassbukens dioxin och PCB-halter hade minskat med mer än hälften och ligger under EU:s gränsvärden. 3 På havsområdet är det kommersiella strömmingsfisket andel över 80 % av de årliga totalfångsterna
22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Strömmingsnäten kallar 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON Strömmingfiske med nät börjar på många håll vara en försvinnande tradition. Erik Lindfors som har sin stuga i Lovisa skärgård håller traditionen vid liv.
Ett strömmingsnät ger vanligtvis 10–30 kilo strömming, vilket ändå räcker mer än väl för Eriks behov. Strömmingsfiske med nät är en utdöende kunskap Erik tar först upp flaggan som använts för att märka ut nätet och efter det ankaret. Det är fråga om Eriks barndomshem och ett gammalt fiskehemman. Vid stugan har Erik också sett en säl simma omkring. Efter en kort båtfärd kommer vi till de med flaggor märkta strömmingsnäten. Eriks släkt har bebott hemmanet i nästan 400 år, sedan år 1626. Vinterfisket är numera svårt på grund av det svåra isläget. Fisken saltar de in. Erik fiskar strömming för Tallbackas höstmarknad som ska gå av stapeln i slutet av september. Svårt vinterfiske Under andra tider av året fiskar Erik främst abborre och sik med nät. Hemmanets vatten räcker mer än väl till för Eriks fritidsfiske. – Förra året tror jag att jag fick en gös. Nuförtiden bor Erik i Vanda, men spenderar sin fritid i skärgården där han också gillar att fiska. Om strömmingen faller ens en liten bit längre bort är där snabbt en mås och nappar fisken. Hela släkten har varit fiskare. Förutom för marknaden brukar Erik fiska strömming tillsammans med vänner. Efter en lång pratstund, några koppar gott te och goda bröd är det dags för mig att styra kosan mot fastlandet. Erik Lindfors använder sig av det gamla sättet och skakar strömmingarna ur nätet.. Förra vintern fick han flera stycken, efter att de varit nästan försvunna tidigare. Dagens fiskeplats är bekant sedan gammalt, Eriks pappa brukade fiska strömming med ryssja här. Däremot har öringarna blivit fler. Förra året fick dock ett av näten besök av en säl som endast lämnade två hål och ett lakhuvud efter sig. – Det kom just passligt med strömming, ungefär 20 kilo tror Erik. På marknaden ska strömmingarna stekas och halstras. Med mig får jag färsk strömming. De första metrarna ser tomma ut, men snart börjar man se allt mer silverglänsande fiskar. Dem tänker jag röka och avnjuta med potatis. Gös får han knappt alls på sina vatten. Fler om fångsten Strömmingen lossas genom att skaka dem ur nätet. Annat var det på 80-talet då det en vinter var till och med 120 centimeter is efter flera dagar med -30 graders kyla. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 V ägen tar slut vid havet i Tallbacka i Lovisa, vid en båtplats. Barndomens fiskevatten Erik Lindfors har sin stuga på en ö Lovisa skärgård, dit han efter 40 år återvänt till sina rötter. Som en laglydig fiskare släpper Erik tillbaka alla fettfeneförsedda och undermåliga öringar. Jag möts av Erik Lindfors som lovat ta mig ut till sina strömmingsnät. Vi skakar hand och hoppas i Eriks Buster och styr ut runt udden till en öppen fjärd. Förra året blev de cirka 70 kilo saltströmming för vinterns behov. Förra vintern var det en längre period där Erik inte alls kunde ta sig ut till ön. Efter att vi tagit upp nätet ser fiskaren belåten ut. Ännu Eriks pappa försörjde sig på fisket, som under vintrarna kompletterades med skogsjobb. Slutligen kom han ut med hjälp av snöskor, isen skulle inte ha burit en motorkälke. På den tiden var fångsterna betydligt större än de är idag. Även om Erik fiskar med nät har han fått vara ganska i fred för sälarna. Skarvarna har däremot inte setts till på Eriks vatten den är sommaren och Erik undrar vart de försvunnit. Måsarna samlas snabbt omkring för att ta del av fångsten. Efter några meter med nätsnöre börjar själva nätet
Ur områdesplaneringens synvinkel är det ohållbart att fortsätta med nuvarande skydd, den juridiska regleringen måste anpassas för att möta även andra aspekter än de skyddsmässiga. Den traditionella fiskenäringen hamnar på många håll i kläm då nya aktörer dyker upp längs kusten och till havs. Samtidigt har olika branschers intresse för havsområdena ökat snabbt. De nya aktörerna tävlar eventuellt om samma områden med de traditionella verksamhetsformerna och man känner inte ännu till alla nya verksamheters miljöverkningar till fullo. TEXT PEKKA SALMINEN OCH MARI POHJA-MYKRÄ, HAVSOMRÅDESPLANERINGENS KOORDINATION. Ny form av planering Havsområdesplaneringen är en ny planeringsform som omfattar hela EU och som i Finland leds av kustens landskapsförbund. Utgångsläget för planeringen är att trygga ett gott tillstånd för havsmiljön. Havsområdesplaneringen strävar efter att främja och sammanjämka olika havsnäringars behov. Det här är också en viktig del av havsområdesplaneringen. De nya intressenterna till havs medför oundvikligen utmaningar i att sammanjämka olika verksamheter i tid och rum. Vår unika kulturhistoriskt betydande skärgårdskultur är också oersättlig för turismsektorn längs kusten. Till och med var femte konflikt till havs gällde skarv eller säl på icke-önskade ställen. Att identifiera och erkänna dylika synergier är nödvändigt för att vi ska kunna främja en hållbar utveckling långsiktigt och förstå hur omfattande konsekvenser problem som på nationell nivå kan verka små kan få om vi inte tar itu med dem i tid. Havsområdesplaneringen är väldigt omfattande, man beaktar 11 branscher så som fiske, vattenbruk, försvaret, turism, kulturarv och naturskydd. Alla ryms nödvändigtvis inte på samma område, men i vissa fall kan aktörerna också finna synergier. Havet mår på många håll dåligt och arter som beskattar fiskbestånden har vuxit till nivåer som prövar gränserna för hållbarhet. Säl och skarv på tapeten En modern områdesplanering omfattar hörande av olika parter. Planeringen ger input till landskapsplaner och tillståndsprocesser, öppnar upp för områdesutveckling och främjar havsskyddet. I fiskerinäringen är det alltså inte bara fråga om enskilda fiskares levebröd. Ur en områdesplanerares synvinkel verkar det alltså som att man i en hållbar skötsel av naturresurser har misslyckats med att höra de lokala erfarenheterna vad kommer till skarv och säl. 24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Kapplöpning till havs Ö stersjön som verksamhetsmiljö är under kraftig förändring och de traditionella fiskerinäringarna känner sig pressade. Havsområdesplaneringen strävar efter att främja och sammanjämka olika havsnäringars behov. Det är tydligt att mängden skarv och gråsäl är på en nivå som har nått gynnsam skyddsnivå. En förutsättning för en välmående skärgårdskultur som byggts upp kring fisket är att trygga livskraftiga fiskbestånd och havsområdesplaneringen stöder till sin del tryggandet av lekoch yngelområden samt vandringsfiskleder. I PanBalticScope-projektet som stöder planeringen samlade man på våren 2019 in lokal erfarenhetsinformation från Satakuntas och Ålands havsområden med hjälp av ett kartgränssnitt. Nya aktörer till havs är bland annat vindkraftsföretag, företag som testar autonoma fartyg och företag som bygger olika slag av energirör
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 Framtidens fiskare är mer än bara en primärproducent Vi inledde den här texten med att konstatera att havsområdena är verksamhetsmiljöer under kraftig förändring. Framtidens fiskare är antagligen allt mer sällan enbart primärproducenter. Överlag ansågs det sannolikt att fiskarens arbetsbild kommer att bli allt mer splittrad på samma sätt som många andra branschers. Områden som yrkesfiskare, fiskodlare och fritidsfiskare identifierade som områden med fiskekonflikter. Ju rödare område, desto mer konflikter. Havsområdesplaneringen kan till sin del sträva efter att trygga traditionella näringars grundförutsättningar, men samtidigt måste man kunna anpassa sig till en ändrad verksamhetsmiljö – eller till och med kunna förutse kommande ändringar. Därför är det också viktigt att försöka svänga det som granskat ur en traditionell synvinkel verkar vara ett problem till en möjlighet. Havsområdesplaneringen ordnade under våren flera intressenttillställningar längs kusten där man skisserade upp havsutvecklingens möjliga framtidsscenarion. En tillräcklig inkomst kan komma att kräva att man lär sig nytt och utökar verksamheten att omfatta exempelvis förädling och turism. Havsområdesplaneringen strävar efter att avhjälpa konflikter och leta efter synergier.. Det här kräver att utbildningen, men framför allt förvaltningen möjliggör nya verksamhetsformer på ett sätt som motsvarar lokal erfarenhet och lokala behov
26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Ville Toivonen är både fiskeguide och yrkesfiskare TEX T OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON 26 • Fiskeritidskrift för Finland 4
Också vissa kommersiella fiskare har en aningen avog inställning till det jag gör, kanske på grund av min tjänstemannabakgrund, berättar Ville. Därefter var det dags att bli företagare på heltid. Andra förstår inte hur jag kan jobba både som fiskeguide och kommersiell fiskare. • Att göra Kalastus-TV. Samtidigt hinner vi prata om Villes jobb och branschen i sig. • Vindstilla och soliga novembermorgnar då jag på färden ut till näten endast har sällskap av havsörnarna. Efter att ha jobbat med fiskförädling i ett år fick Ville studieplats vid Fiskis. Villes företag, Kala-ToVi, erbjuder lokal fisk, fiskeoch matturismpaket samt sakkunnigtjänster inom fiske. TV-jobb var något jag i tiderna inte ens kunde drömma om, innan jag plötsligt befann mig i den situationen.. Från side scan ekolodets skärm kan man urskilja bottenstenarna samt stim av småfisk, i vars närhet det syns större fiskar. Tudelat yrkesval inte alltid lätt Efter att vi sjösatt båten och kört över en blåsig fjärd för att hitta en skyddad fiskeplats förevisar Ville båtens teknik. För honom är ett fångstmått på 42 centimeter okej. Då andra ungdomar drog till baren, åkte Ville och hans kompisar ut och fiska. Under studierna fick han jobb vid Nylands miljöcentral och fortsatte som planerare där efter att han blev klar med sin examen. Idag ska jag ut och fiska med fiskets tusenkonstnär Ville Toivonen. På trailern står en modern fiskebåt försedd med alla tekniska finesser. Vi börjar fiska. På hans delägarlag var minimimåttet 40 centimeter och nu är det 42 centimeter. Vid sidan om fiske ska vi prata om Villes jobb som både fiskeguide och yrkesfiskare. Vi ska jigga gös och abborre. Enligt Ville måste fiskaren anpassa sig till det fångstPERSONPORTRÄTTET KARRIÄRENS 3 BÄSTA • Jag får lära ut fiske åt barn. Han kom ändå inte in på första försöket då han saknade erfarenhet av branschen. Då den tidsbundna tjänsten löpte ut styrde Ville västerut till Sverige för att jobba med fiskodling. Samtidigt, år 2014, skaffade han sig tillstånd som kommersiell fiskare. Under åren 2010–2015 jobbade Ville som fiskerimästare vid NTM-centralen. Då det gäller mat jobbar Ville tillsammans med frun Henna. Villes företags verksamhetsbild har väckt diskussion bland utomstående och responsen har inte alltid varit positiv. Så det var inget under att Ville drömde om att börja studera vid Fiskis i Pargas. – De där två långa strecken, där man även kan urskilja fiskarnas skuggor, är antagligen riktigt präktiga gösar, säger Ville upprymt. Som kommersiell fiskare använde han sig aldrig av det gamla minimimåttet på 37 centimeter. En dröm jag har fått förverkliga. Efter det har han däremot samlat på sig mer erfarenhet än de flesta. Ett ansvarsfullt fiske är viktigt för Ville. V ille har fiskat sedan barnsben. – Enligt många fritidsfiskare tär det kommersiella fisket för mycket på fiskbestånden. Han fungerar som fiskeguide året runt, medan jobbet som kommersiell fiskare koncentreras till kallvattentiden. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 På en egnahemshusgård i Salo står en jeep och trailer. År 2016 avlade han fiskeguideexamen medan han ännu vikarierade vid NTM-centralen
Det är helt galet att man får jaga säl, men inte sälja produkterna. Hans företag utvecklar också nya fiskprodukter. Med NTM-centralens tillstånd får han föra ut sex kunder. Javisst, Ville kan sitt jobb. Framtidsdrömmar Då jag frågar om yrkesmässiga framtidsdrömmar svarar Ville snabbt. Då en fiskare får dåliga fångster sjunker hens inkomster och hen faller helt utanför stödgränserna. Exakt, Ville nöjer sig inte bara med att fiska och guida. Solen håller på att gå ner och det är dags att bege sig mot stranden. Den här gösen fyller inte fångstmåttet och får simma vidare. – Jag skulle vilja prova på laxfiske. I den frågan har han länge samarbetat med Finlands nyfamiljers förbund. Till svar får jag en bild av gösceviche. Karriärens toppar och dalar Den bästa biten av jobbet tycker Ville definitivt är att lära ut fiske åt barn. Vid Finska mästerskapen i artesanmat i september 2019 vann Kala-Tovis kallrökta gös guld i serien fiskprodukter. – Det är roligt att jobba med barn för de är intresserade och öppna för allt. Det här räcker mer än väl till för Ville. Det svåraste under karriären har varit att förena fiskeguidejobbet med det kommersiella fisket. Detta trots att bägge utförs ansvarsfullt. Därtill är han delägare i delägarlag och via dem har han tillgång till 650 hektar vatten, där han kan utöva kommersiellt fiske, men vid behov även ta ut större kundgrupper. I Salo finns för tillfället inget utbud av inhemsk lax och jag skulle vilja kunna erbjuda den här utmärkta produkten åt mina kunder. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 jämtemot andra fiskare. Man får stöd enligt fångstens värde, inte för den förädlade fångstens värde. Fick vi någon fisk då. Vi vuxna vet ofta för mycket och har redan allt för ofta låst våra tankar, ler Ville. Under eftermiddagen har vi fått abborre, gös, några gäddor och idar samt ett par braxnar. • Förädlingens dåliga värde för den egenfiskade fisken på EU-nivå. Nästa dag skickar jag ett foto av limemarinerad gös åt Ville. Ville tycker det är tungt att behöva försvara bägge yrken KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • Sälarna och skarvarna stör fisket, men de är en del av naturen som man måste kunna leva med. 28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 måttet, då det en gång är inskrivet i lagen och med forskning bevisat vara det bästa för gösbestånden. Då en jordbrukare får en dålig skörd, får han stöd. Tillstånden i skick Med samma bondförnuft förhåller han sig också till tillståndsärenden. Delikatesser bägge två.. Det här uppmuntrar inte till förädling. • De kommersiella fiskarnas stödmöjligheter i förhållande till andra primärproducenters. Försäljningen av sälprodukter borde ändå vara möjligt. Att få jobba med barn är en dröm som han har fått förverkliga
Landskapet är värdefullt 4. Men hur kan man utvärdera ett vattens lämplighet för fisketurism. För de områden som definieras som lämpliga för fisketurism skulle det behövas regionellt tillräckligt omfattande och flexibla tillståndsprodukter. Stora fiskar är viktiga, men en fungerande fisketurism förutsätter även annat. På Island har man noterat att 84 % av fisketuristerna kommer för att fiska stora fiskar. Lättillgängligt, det vill säga goda förbindelser 3. TEXT HENRIK KORKEAMÄKI OCH MARKKU VIERELÄ, FORSTSTYRELSEN, ANSSI VAINIKKA, ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET / FOTO ANSSI VAINIKKA Vilka områden lämpar sig för fisketurism. Det vill säga föra ut större grupper än sex fiskare och fiska med mer än ett spö. Poängsättningen är riktgivande och man måste begrunda om det är möjligt att förbättra ett vattens lämplighet för fisketurism genom att exempelvis ändra hur fisket är ordnat. EGENSKAPER FÖR FUNGERANDE FISKETURISMVATTEN 1. Fyra förutsättningar för fisketurism Ett starkt fiskbestånd och stora fiskar är de viktigaste för att hålla fisketuristerna nöjda. Beläget i närheten av turismtjänster 2. Flera spön behövs i synnerhet i trollingfiske. I nyttjandeoch vårdplanerna ska definieras de områden som är väl lämpade för fisketurism. Till näst presenterar vi profileringsverktygets poängsättning, det vill säga varför vissa egenskaper är viktiga för fisketurismvatten. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 M ålsättningen i lagen som fiske (Regeringsproposition 192/2014) har varit att det på områden som lämpar sig väl för fisketurism skulle vara möjligt att utöva sådan verksamhet som inte är möjlig enligt 18 § i lagen om fiske. I ett projekt finansierat med Jordoch skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel har Östra Finlands universitet, Luke och Forststyrelsen utvecklat ett poängsättningssystem för att göra det lättare att hitta vatten lämpade för fisketurism. Kvalitetsmässigt bra fiskbestånd, som är så naturliga som möjligt och som består av möjligt mycket stor fisk Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29
Bättre fiskbestånd För fisketurismvattnets fjärde egenskap, bättre fiskbestånd, har fiskeriområdena en central roll. Definitionen på stora fiskar varierar från land till land, men som utgångspunkt kan man konstatera att ju större fiskar, desto bättre. Att använda sig av övre fångstmått är ett bra sätt att begränsa stora fiskars dödlighet: till exempel över 65 cm:s öringar, över 100 cm:s gäddor eller över 35 cm:s abborrar kan åläggas frisläppning. Rovaniemis turism stöds exempelvis av flygfältet till vilket det kommer resenärer från runt om Finland och världen. Vad man själv uppskattar motsvarar inte alltid fisketuristerna önskemål – ett gäddbestånd som verkar övertätt kan för fisketuristen vara ett fiskeparadis. Man måste beakta hur fiskarena kan ta sig till vattnen. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4. Att fisk ska växa sig ovanligt stora förutsätter tre saker: 1) fisken har goda gener 2) vattnet är produktivt det vill säga näringstillgången är god 3) låg dödlighet och aktiv manipulation av storleksstrukturen genom att släppa tillbaka stora fiskar och ta små fiskar till mat. Fisketurister uppskattar naturfisk eller individer som satts ut som yngel och som man inte kan särskilja från naturfisk. Det skulle, om möjligt, vara bra att styra husbehovsfisket till andra vatten. Att släppa tillbaka stora fiskar i fisketurismvatten är viktigt av två orsaker: 1) stora fiskar avkastar med större säkerhet storvuxen efterkomma 2) de avkastar mycket yngel. Övrig kollektivtrafik, så som tågstationer och busstationer förbättrar även de ett objekts tillgänglighet. Därtill skulle det vara bra att ta endast begränsat med fångst, så att medelstora fiskar hinner växa sig stora. Lämplig fiskereglering för stor fisk Stora fiskar är värdefullare i vattnet än i stekpannan. Det är bra om det finns något slag av matutbud, annars måste fiskarna ty sig till egen färdkost. I ett stort land är inte alla vatten lika lättillgängliga. Vatten som avkastar stora naturfiskar är mycket värdefulla fisketuristobjekt. Fiskeregleringen är med andra ord mycket viktig. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Tjänster och tillgänglighet Turismtjänster är en viktig faktor för fisketuristerna vill ofta övernatta endera i hotell eller hyrstugor. På grund av detta är fångstkvoter ofta nödvändiga för att trygga fiskbeståndet. Det skulle vara bra att granska fiskeriområdets vatten ur olika fiskekulturers synvinkel och utvärdera vilka styrkor ett område har eller kunde ha
Av dessa var 40,9 % inom Egentliga Finlands NTM-centrals område, 45,6 % inom Norra Savolax NTM-centrals område och 13,5 % inom Lapplands NTM-centrals område. Naturresursinstitutet. Viehekalastus kalatalousalueilla. 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 U us im aa Et el äK ar ja la K ym en la ak so Sa ta ku nt a Va rs in ai sSu om i Et el äPo hj an m aa Po hj an m aa K es ki -P oh ja nm aa Pä ijä tH äm e K an ta -H äm e Pi rk an m aa K es ki -S uo m i Et el äSa vo Po hj oi sK ar ja la Po hj oi sSa vo Po hj oi sPo hj an m aa K ai nu u La pp i vesiala ha viehekal. 2019. Eskelinen, P. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 75/2019. Antalet spöfiskedagar med ett spö och drag uppgick till sammanlagt 6,3 miljoner stycken. 30 s. & Mikkola, J. Källa: Naturresursinstitutet Sö dr a K ar el en Ky m m en ed al en Eg en tli ga Fi nl an d M el le rs ta Ö st er bo tt en Pä ijä nn eTa va st la nd Ta va st la nd Bi rk al an d N or ra K ar el en N or ra Sa vo la x N or ra Ö st er bo tt en K aj an al an d Sö dr a Sa vo la x M el le rs ta Fi nl an d vattenareal hektar spöfiskedagar antal FISK OCH FISKE I SIFFOR. Mest spöfiskas det med stöd av fiskevårdsavgiften i områden där det bor många i arbetsför ålder som har fiske som hobby och där det finns gott om goda fiskevatten. Helsingfors. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 N yl an d Sa ta ku nt a Sö dr a Ö st er bo tt en Ö st er bo tt en La pp la nd Spöfiskebelastning Naturresursinstitutet har rett ut mängden spöfiske per fiskeriområde. pv TA PI O G U ST AF SS O N SH U TT ER ST O CK Spöfiskedagar med ett spö och drag (dagar) och vattenarealerna (ha) per landskap. Också områden där det finns mycket fritidsbostäder har vanligtvis en hög spöfiskebelastning. Mest spöfiske med stöd av av fiskevårdsavgiften utövas i Helsingfors-Esbo, Airisto-Velkua, Ekenäs-Pojo, Borgå-Sibbo, Suur-Saimaa, Karjaanjoki, Kyrkslätt Sjundeå å, Näsijärvi, Pohjois-Päijänne, Kokemäenjoen yläosa och Inari fiskeriområden
Sociala medier spelar en stor och växande roll i den sociala interaktionen. Gruppen är inte aktiv inom delägarlagen, utan fiskehobbyn handlar mer om att fiska med kompisar. En stor del (94 %) är unga vuxna eller medelålders män. Fritidsfisket är populärt i Finland och utövas av nästan 1,5 miljoner finländare. 2019. pimpelfiske, trolling och flugfiske. Storfiskarna för aktivt vidare sin kunskap till egna barn (69 %), andra. Cirka 35 % har yrkesutbildning eller utbildning på institutnivå (30 %). & Eskelinen, P. Enkäten var riktad till en utlottad grupp 18?64-åringar från fasta Finland. Drygt 20??000 finländare som har avlagt fiskevårdsavgift fick i oktober-november 2018 per post eller e-post en kallelse att delta i en enkät om fritidsfiske. Ort eller socioekonomiska ställning definierar inte vilken profil en fiskare hör till, men i en del av profilerna definierar fisket starkt fiskarens livsstil. Helsingfors. 36 % av profilens representanter kommer upp i 50 fiskedagar om året, vissa 100 dagar eller mer. AKTIV SPÖFISKARE Cirka en tredjedel (34 %) av fritidsfiskarna är aktiva spöfiskare där spöfisket även omfattar bl.a. Luonnonvaraja biotalouden tutkimus 41/2019. Känner du igen dig i någon av profilerna. Nästan 5??700 svar inkom. I Finland finns gott om fiskevatten och mångsidiga fiskemöjligheter. Vapaa-ajankalastajien profiilit. Naturresursinstitutet. Hela 32 % har fiskat i minst tre landskap under de senaste året och 19 % även utomlands. Jämfört med övriga profiler är C & R fisket efter abborre och gädda vanligt. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Är du en av dem. Enkäten genomfördes av Naturresursinstitutet (Luke) i samarbete med Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation, Centralförbundet för Fiskerihushållning och Forststyrelsen. En majoritet fiskar 10 . Det finns ändå många sätt att vara fritidsfiskare på. Aktiva spöfiskare spenderar mer pengar på fisket än de övriga profilerna Aktiva spöfiskare är i synnerhet intresserade av rovfiskar, vanligtvis abborre, gädda och gös, men en del även av laxfiskar och öring. 66 s. Profileringen av fiskare särskiljer främst fiskarena utgående från vilka redskap de använder sig av och hur mycket tid de lägger på sitt fiske. Mer om ämnet: Pellikka, J. TEXT JANI PELLIKKA OCH PÄIVI ESKELINEN, NATURRESURSINSTITUTET BILDER ASMO RAIMOAHO D rygt 190?000 finländare som fiskar på fritiden betalar nuförtiden fiskevårdsavgiften. Utgående från kombinationen av fångstsätt och tidsmässiga tyngdpunkter identifierades följande fem fiskarprofiler i en enkät genomförd av Naturresursinstitutet: ”aktiva spöfiskare”, ”sporadiska spöfiskare”, ”storfiskare”, ”aktiva bragdfiskare” samt ”sporadiska generalister”. 40 dagar i året. På så sätt finns det också många sätt att vara fritidsfiskare på. De aktiva spöfiskarna bor i synnerhet i Birkaland och södra samt norra Österbotten. Storfiskaren är också aktiv i fråga om evenemang, tävlingar och fiskevårdsåtgärder. 21 % är också aktiva i fiskeklubbar och de fungerar som språkrör för fisket. De utövar fisketurism eller fiskar på sina resor. De fiskar mycket aktivt, ofta året om och med såväl spöoch stående redskap. STORFISKARE Drygt en femtedel (22 %) av fritidsfiskarna kan kallas storfiskare
Liksom storfiskarna är de aktiva bragdfiskarna bärande krafter i delägarlagen och de deltar i fiskevård. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 i hushållet (41 %) samt till utomstående t.ex. Å andra sidan är de ofta aktiva köpare och nyttjare av delägarlagens tillstånd (49 %). Fångsten nyttjas i högre grad än i de andra profilerna som mat. som fiskeinstruktörer (53 %). mer sällan ensamma (18 %). Ett mångsidigt och året runt fiske (i synnerhet nät) återspeglas i en säker och mångsidig fångst av abborre, gädda, gös och i synnerhet sik. Fiskarna i den här gruppen betalar troget fiskevårdsavgiften. Det sporadiska fisket sker med såväl kastspö och nät, men även andra redskap används. De sporadiska generalisterna fiskar speciellt ofta till havs (23 %) och nära hemmet eller stugan. Profilens representanter är ofta minst 50 år gamla, fisket är en viktig del av livsstilen och det lärs ut till efterkommande generationer. De deltar vanligtvis inte heller i fiskeevenemang eller tävlingar. 64-åringar, och jämfört med de andra profilerna oftare kvinnor (17 %) samt akademiskt utbildade (40 %). Profilen är starkt representerad i Nyland och allmän även på annat håll längs sydoch västkusten samt i Österbotten. Sporadiska spöfiskare associeras vanligtvis inte till delägarlag, fiskeklubbar eller talkoverksamhet. I den här profilen hör inte resandet ihop med fisket, fisket är inte den viktigaste hobbyn och att få fångst är inte självklart. Att vara en storfiskare är aningen vanligare i mellersta och östra Finland än på annat håll. SPORADISK SPÖFISKARE En fjärdedel (25 %) av fritidsfiskarna påminner om de aktiva spöfiskarna, men de fiskar vanligtvis mindre än tio dagar i året och främst under sommaren. Storfiskarna är ofta 36 . De är ofta 56 . I övrigt lägger man inte ut pengar på fisket. Fisket är till sin natur husbehovsfiske. 64-åriga män. FORSKAT. Storfiskarna fiskar främst i hemlandet. Sporadiska spöfiskare fiskar ofta tillsammans med familjen (47 %) eller vänner (34 %). SPORADISK GENERALIST Den femte allmännaste profilen (9 %) karaktäriseras av ett sporadiskt men mångsidigt fiske. De bor sannolikare än övriga profiler i Nyland, Birkaland eller Norra Österbotten. Ett mångsidigt användande av olika redskap återspeglas i mångsidiga fångster, även om tyngdpunkten ligger på rovfiskar. Storfiskarna använder ungefär lika mycket pengar som de aktiva spöfiskarna. AKTIV BRAGDFISKARE För aktiva bragdfiskare (10 %) är fiske oftare än för andra profiler en del av stuglivet eller så sker fisket på bekanta vatten i närheten av hemmet. Nästan hälften fiskar färre än 10 dagar i året, vissa inte alla år
34 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Svetlana Ekström som har varit fiskhandlare i 20 år vet hur Helsingforsborna vill ha sin fisk
Rökta fiskdelikatesser icke att förglömma. Fiskhandlaren själv erkänner sig vara en stor vän av lutfisk. . Förutom inhemsk fisk och den givna norska laxen simmar det även mer exotiska fiskar och skaldjur från avlägsnare vatten i Ekströms fiskdisk. Även fiskrom av olika slag finns till salu. För tillfället finns det en ståtlig marulk bland alla de finländska fiskarna. Till exempel för siklöjan är det viktigt för kunden att noga veta från vilken sjö fisken kommer. Förutom en vit jul önskar jag mig ett dignande fiskbord. Dignande fiskbord till jul Vad finns då på Svetlanas fiskbord till jul. Och visst finns det alltid kulinarister. Helsingforsborna är medvetna konsumenter, för vilka det är viktigt att veta varifrån fisken kommer. Då vi är på besök kommer en medelålders herre och köper med sig en bit torkad torsk. På väggen i Ekströms fiskebod hänger ändå torkad torsk till salu för den som gillar sin lutfisk och vill tillreda den själv enligt konstens alla regler. En video från vårt besök i Hagnäs hall och Ekströms fiskebod finns i Centralförbundets julkalender på Facebook. Under sommaren brukar man även ha inhemsk lax till salu, säsongen för den är ändå beklagligt kort berättar Svetlana. . Det lär ska vara stor skillnad i smak beroende på sjö och kunderna har sina egna favoritsjöar. Hon är även fiskarhustru, gift med Hangöfiskaren Magnus Ekström som är yrkesfiskare i tredje generation. och smaken Under sina tjugo år som fiskhandlare har Svetlana sett hur finländarnas konsumtionsvanor vad gäller fisk har ändrat. Av de traditionella fiskprodukterna håller lutfisken på att försvinna från våra julbord. Svetlana berättar att hon nyss beställt haj via Hanssons i Sverige, som köper upp fisk vid Göteborgs fiskauktion. Men må erkännas, på mitt fiskbord finns inte plats för lutfisk, däremot innehas hedersplatsen av sikrom. Där till exempel lutfisken tidigare var en bästsäljare till julen, säljs det nu allt mindre lutfisk. Bråda tider för fiskhandlaren S vetlana Ekström har jobbat som fiskhandlare i 20 år. Majoriteten av konsumenterna vill ha färdigt filead fisk. Skillnader mellan Hesaoch Hangökunder Med erfarenhet av fiskhandel i både Helsingfors och Hangö kan Svetlana peka ut även andra skillnader mellan Helsingforsoch Hangökundernas preferenser än Helsingforsbornas förkärlek för mer exotisk fisk. Och eftersom det bland kundunderlaget glädjande nog tydligt kan märkas en föryngring är det här väl en naturlig utveckling. . TEX T OCH FOTO MALIN LÖNNROTH. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 En månad inför jul kör julruschen igång. Han brukar hämta fisk till sin restaurang från oss. Förutom fiskdisken i Hagnäs hall i Helsingfors som Svetlana basar för driver familjen med Magnus i spetsen På Kroken-restaurangerna i Hangö och i Helsingfors samt ett skärgårdscafé och fiskebod i Hangö. Då vi besöker hallen i början av november finns det både vild sik, braxen, abborre och gös från de västnyländska vattnen till salu. Både inhemska och mer exotiska arter Ett nätverk av yrkesfiskare från Hangö till Ekenäs garanterar att det finns ett mångsidigt utbud av färsk fisk i Ekströms fiskdisk i Hagnäs hall. Det är ändå ett stort paket strömming följande kund kommer efter. Därtill hör inlagd strömming och sill definitivt till julbordet, liksom gravad sik och lax. Jag brukar ta in något mer exotiskt nu och då, för det är vad Helsingforskunderna förväntar sig berättar Svetlana. Vi har fått lov att utvidga vår filédisk och på motsvarande minska diskutrymmet för hel fisk. Det här säger Svetlana Ekström, som efter 20 år bakom fiskdisken vet vad hon talar om. Som tur är smaken delad som baken och i fiskdisken finns något för envar. Plötsligt kommer jag mig på att drömma mig till jul. Småbarnsfamiljer vars tid är på kort satsar på färdigt filead fisk. Under dessa år har fiskhandeln även ändrat. Också smaken i sig har ändrat med åren. Det var en av våra stammisar, säger Svetlana. Tiderna förändras ?
36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 FISK OCH FISKE I SIFFOR Östersjöns ?skekvoter 2020 och förändring (%) till år 2019 Källa: Jordoch skogsbruksministeriets pressmeddelande 15.10.2019 Lax huvudbassängenBottniska viken 86 575 st -5 % Strömming Bottniska viken 65 018 tn -27 % Strömming huvudbassängenFinska viken 153 384 tn -10 % Lax Finska viken 9 703 st % 210 147 tn Vassbuk -22 % 2 000 tn* Torsk östra -92 % 3 806 tn Torsk västra -60 % * Endast bifångst, inte riktat ?ske 3 150 tn Strömming västra -65 % Från bilden saknas: Rödspätta 6 894 tn, 32% Rigabuktens strömming 34 445 tn, + 1%
EN VIKTIG PRINCIP i dataskyddsförordningen är att personer, vars uppgifter samlas in till ett register, måste informeras om detta. För det första måste man ha en laglig grund för personuppgiftsbehandlingen. Kamerabevakning i fiskeövervakningen I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Jenny Fredrikson på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade. Också bilens registernummer kan vara en identifierande uppgift. Det är viktigt att sätta sig in i dataskyddsreglerna före man sätter i gång med bevakningen så man vet vad som förväntas av en personuppgiftsansvarig. Vid kamerabevakning kan det här förverkligas genom en skylt. I spalten behandlas också aktuella rättsfall och motsvarande. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 LAGSPALTEN O lika slags kamerabevakning blir ett allt vanligare fenomen i samhället. Personer kan vara identifierbara på bild om till exempel deras ansikten eller andra särskiljande kännetecken syns. Är det fråga om fiskeriområdets lagstadgade uppgift att ordna fiskeövervakning, och man vill hindra fiske efter utrotningshotade fiskbestånd, kan grunden för personuppgiftsbehandlingen vara ett sådant allmänt intresse som enligt förordningen är en godtagbar grund. Hur länge bildmaterialet sparas har ingen betydelse ur den här synvinkeln. Vad behöver man tänka på om man vill använda sig av automatisk kamerainspelning som hjälpmedel för fiskeövervakningen. Också i fiskeövervakningen blir det allt vanligare att ta hjälp av olika slags kamerautrustning. Se därför till att regelbundet antingen automatiskt eller manuellt förstöra onödigt bildmaterial. Eftersom bilderna från kameran utgör ett personuppgiftsregister, måste man följa reglerna i dataskyddsförordningen. Det är bra att göra en registerbeskrivning som till exempel via en internetsida kan vara tillgänglig för de registrerade. Däremot om den som utför bevakningen är en enskild vattenägare som vill hindra olovligt fiske, kan den berättigande grunden vara ”ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen” enligt dataskyddsförordningens artikel 6, led f. Här måste man fundera på vem som utför fiskeövervakningen och vilket som är fiskeövervakningens främsta motiv i det enskilda fallet där bevakningskameran ska användas. Till en början är det orsak att reda ut begreppen. För att kamerabevaka på privata områden måste man ha samtycke av de personer som har laglig rätt att vistas på platsen, alltså de personer vars hemfrid eller privatliv som kränks genom kamerabevakningen. Bildmaterialet från en bevakningskamera, ska sparas i ett register bara så länge det är nödvändigt. Skylten ska upplysa om kamerabevakningen och innehålla en hänvisning till vem som sköter bevakningen och var man kan få ytterligare uppgifter. Det är ändå viktigt att se till så man inte filmar områden som faller inom hemfridsskydd eller att man på något annat sätt kränker någons privatliv. Som huvudregel behöver man inte något myndighetstillstånd för att kamerabevaka på en allmän plats. Om avsikten är att få personer och inte vilt på bild, är det alltid fråga om en övervakningskamera, inte en viltkamera. Jenny är tjänsteledig under tiden 1.10.201930.9.2020, under den tiden sköts hennes uppgifter av Irena Pirhonen.. ALL KAMERABEVAKNING DÄR personer går att identifiera, är en form av personuppgiftsbehandling. I registerbeskrivningen tar man upp uppgifter om hur den registrerade ska gå till väga för att förverkliga sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen. På marknaden finns kameror med rörelsedetektor som säljs som viltkameror
Irena vikarierar Jenny Fredrikson som är tjänsteledig i ett år. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 CHRISTINA GESTRIN ÄR ÅRETS FREDRIKA Christina Gestrin fungerade som Nylands fiskarförbunds ordförande i elva år fram till mars 2015. Christina Gestrins arbete för miljön började redan på 1990-talet på Miljöministeriet och i Forststyrelsen. IRENA PIRHONEN TILL CENTRALFÖRBUNDET Irena Pirhonen började jobba som vikarierande jurist vid Centralförbundet för Fiskerihushållning den 16.9.2019. I september 2019 tilldelades Gestrin årets Fredrika Runeberg-stipendium på 10 000 euro för sitt långa och outtröttliga engagemang för miljön. Sin kandidatexamen avlade hon på engelska vid universitetet i Tallinn där hon studerade internationell rätt. PERSONNYTT JO H AN N ES RO M PP AI N EN /S VE N SK A KU LT U RF O N DE N TA PI O G U ST AF SS O N. Irena har tidigare jobbat vid en privat juristbyrå, först som praktikant och senare som jurist. Irena har avlagt sin magistersexamen i juridik vid Helsingfors universitet. Stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté. Till utbildningen är Gestrin agroforstmagister inom miljövård. Som hobbyn nämner Irena att vara ute i naturen, joga och boxning. Under 15 år i riksdagen var Gestrin bland annat medlem i miljöutskottet. I prismotivationen sägs att Christina Gestrin jobbade för miljöfrågor långt innan flygskammen, klimatångesten och den globala uppvärmningen fyllde våra flöden. De två första veckorna vid Centralförbundet jobbade Irena med Jenny för att få en så bred bild som möjligt av sina arbetsuppgifter. Fredrika Runeberg-stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september till förtjänta personer som arbetar i hennes anda
Silverrudan hör till klimatförändringens vinnararter. Fiskeritidskrift önskar alla sina läsare en God jul och ett Gott nytt år! M AL IN LÖ N N RO TH. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2020 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2020 Nr Material Utkommer 1 17.1 14.2 2 17.4 15.5 3 14.8 11.9 4 13.11 11.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Arkmedia Oy, Vasa 2019 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2020 utkommer fre 14.2 Helsingfors stad försöker bekämpa spridningen av den främmande arten silverruda. Läs mer om silverruda och klimatförändringens inverkan på våra fiskevatten i nästa nummer av Fiskeritidskrift. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlemstidskrift i Tidskrifternas Förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Jenny Fredrikson REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Kari Ranta-aho, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Lena Talvitie ANNONFÖRSÄLJNING tel
Pris 15,00 €. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Beställ nu! ahven.net Fiskerilagstiftningen 2019 Fiskerihushållningens viktigaste lagar samlade på ett ställe. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Boken fungerar som ett viktigt arbetsredskap för delägarlag, fiskeriområden och fiskeövervakare samt övriga som jobbar med fiskefrågor