CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Pris: 5,50 € EMALJERADE FISKPINSAR Emaljerade och färggranna pinsar av hög kvalitet. Ett fäste på baksidan. Pris: 3,50 € Beställ en åt kompisen också!. Två fästen på baksidan. TENNPINSAR Tennpinsar av hög kvalitet. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Shoppa på adressen ahven.net
Foto: Karin Lindroos, Marthaförbundet PI IA N O RD ST RÖ M. 24 Vad då för ismete. 26 Intensifierad fiskeövervakning längs kusten 30 Gemensam fiskeripolitik och spårbarhet 33 Fiskare sökes 34 Skarv & abborre 5 Ledaren 6 Notiser 28 Fisk och fiske i siffror 29 10 fakta om fisk 36 Fisk och fiske i siffror 37 Lagspalten 38 Personnytt 18 24 I VA RJ E N U M M ER TA PI O G U ST AF SS O N PÄRMBILD Fiskrom är både näringsrikt och en verklig delikatess. På sidorna 10-14 berättar Anita Storm mer om fiskrom. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 3 Innehåll 10 Ta tillvara fiskrom – vinterhalvårets superfood 14 Svartån öppnas upp för vandringsfisk 18 Kvinnan på Svenskfinlands norra utpost 22 Ska man mata havsörn eller inte
Blad 212 mm. (09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Fiskhantering rätt & slätt! Pris 19,00 € Pris 8,00 € Pris 16,00 € Brynstål (Mora). CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Fiskpik. OBS! Vid beställning av våra fiskhanteringsredskap sänder vi faktura som ska vara betald innan vi levererar varan. Frost ProGrip filékniv (Mora). Blad 160 mm
Å andra sidan har efterfrågan och försäljningen av fisk ökat markant i detaljhandeln. Låt oss hålla oss friska fram till dess. Även husbehovsoch fritidsfisket har ökat och mer fiskevårdsavgifter har sålts. INOM FISKERIHUSHÅLLNINGEN medförde krisen besvär för såväl fisketurismföretag, hotelloch restaurangbranschen och de fiskare som levererar sin fisk till dem. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 5 Som avslut på ett konstigt år FÖR DE FLESTA kommer året 2020 att gå till historien som coronaåret. Många vaccintillverkare har ändå rapporterat om framsteg, så förhoppningsvis lugnar läget ner sig under nästa år. Du kan läsa mer om detta på våra nätsidor ahven.net under rubriken aktuellt samt på sidan 9. Avslutningsvis vill jag önska alla Fiskeritidskrifts läsare en fridfull och frisk jul och ett framgångsrikt fiskeår 2021! Vesa Karttunen verksamhetsledare LEDARE efterfrågan och försäljningen av fisk har ökat markant i detaljhandeln”. I fiskeriområdena och delägarlagen är digiklivet ännu på hälft, men fiskerirådgivningen hjälper till så gott det går. Pandemin har orsakat mycket mänsklig sorg och bekymmer och sjukdomens ekonomiska effekter kommer att kännas av ännu länge. DET GÅGNA ÅRET kommer också att gå till historien som året då man tog det stora digiklivet. En sak som det är skäl att ta itu med omedelbart, är för fiskeriområdena och delägarlagen att se till att ha sina Suomi.fi-fullmakter i skick, då Katso-koderna som man hittills använt för att sköta myndighetsärenden upphör fungera vid utgången av 2020. Även en hel del fiskmarknader blev inställda. Förvaltningen och organisationerna övergick på våren till att hålla distansmöten och -fortbildningar. Det ökade inflödet av fiskevårdsavgiftsmedel kommer att synas i fiskerihushållningsbudjeten år 2022. Även mörka moln har med andra ord något slag av guldkant
MÄRK DINA REDSKAP RÄTT -BROSCHYREN HAR FÖRNYATS Märk dina redskap rätt -broschyren som ges ut av Centralförbundet för Fiskerihushållning har fått ett nytt fräscht utseende. LANDSOMFATTANDE FISKERIOMRÅDESDAGAR I VANDA På grund av coronaepidemin kommer Centralförbundet för Fiskerihushållning inte att kunna ordna de landsomfattande fiskeriområdedagarna som en traditionell kryssning. 2021. Broschyren finns på både finska och svenska och i såväl papperssom elektroniskt format. Istället hålls dagarna på Original Sokos Hotel Vanda den 17–18. Du hittar broschyrerna på Centralförbundets nätsida www.ahven.net under fliken produkter. 2020.. 2. 6 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER Ny karttjänst för vattenrestaurerare Den nya karttjänsten för vattenrestaurerare samlar information om restaureringar under ett tak och erbjuder en plats för branschens alla aktörer att föra in information om egna genomförda restaureringar. Programmet och anmälningsblanketten finns på adressen ahven.net/ valtakunnalliset-kalatalousaluepaivat/. Det är också möjligt att delta på distans. Bekanta dig med karttjänsten på adressen: ymparisto.fi/vesistokunnostajankarttapalvelu. Tjänsten är en utmärkt ingångsport då man ska börja planera egna restaureringar och innehåller kontaktuppgifter till personer som kan bistå med hjälp i restaureringsfrågor. Sista anmälningsdag är den 18.12. Huvudansvarig för portalen är ProAgria Uleåborg/ Uleåborgs Maaja kotitalousnaiset samt Uleåborgs Fiskerihushållningscentral
Uppgifterna framgår ur Naturresursinstitutets insjöfiskestatistik för 2019. Hannu Hellsten från Pyttis blev andra och tredje platsen kammades hem av Pirjo och Reima Salonen från Töfsala. Årets kryddfisktävling vanns av Vento Aalto från Pyhämaa. De kommerseilla fiskfångsterna från insjövattnen uppgick i sin tur till 6,4 miljoner kilo. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 7 NOTISER 729 000 kräftor fick de kommersiella fiskarna som fångst år 2019, mestadels signalkräfta. NYTT SKÄRGÅRDSPROGRAM 2020–2023 Finlands skärgård ser inte lika ut i insjöoch havsområdena, vilket gör den finländska skärgårdspolitiken unik. Dessa olika särdrag har beaktats i programmet. Världen förändras och därmed också livet i skärgården, säger skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist, bosatt i Nagu. Segern för årets strömmingsöverraskning gick till Toni Rantamaa från Sastmola med produkten Ämmäkarin silakka. Andra platsen gick till Holger Sjögren från Kotka och hans rosépepparströmming. Havsområdena kännetecknas av öar och insjöområdena är splittrade av vattendrag. Man hade ändå hållit fast vid tävlingen att utse årets bästa kryddfisk samt strömmingsöverraskning. Tredje blev Jörgen och Johanna Kellgren från Pellinge med sin ingefäraströmming.. Efter mötet bekantade sig styrelsen med fiskeplatserna vid Kotalankosket och fick delta i restaureringen av lekplatser. Värdet på insjöfiskets fångster var 17,5 miljoner euro, en ökning med två miljoner euro från året innan. H EI DI M O IS IO HELSINGFORS STRÖMMINGSMARKNAD Helsingfors strömmingsmarknad ordnades detta coronaår 2020, men med färre programpunkter än vanligt. Fiskfångsten är drygt en miljon kilo mer än 2018, men på samma nivå som 2017. Programmets bärande tema är visionen om ett gott liv i skärgården. 8. I programmet presenteras fem spetsteman: förbindelser och transporter, boende, med barn och unga som specialtema, näringar och tjänster, skärgårdskultur samt natur och miljö. STYRELSEN GREPPADE KRATTSKAFTET Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse höll sitt sommarmöte i Virdois den 11 – 12. Centralförbundets styrelsemedlem Ari Tapanainen och förbundets verksamhetsledare Vesa Karttunen föregår med exempel
De kommersiella havsfångsterna för sik, lax, abborre, gös och siklöja åren 1998-2019. Fångsterna har minskat med 12 miljoner kilo, bland annat för att strömmingskvoterna var mindre. – En indikation på att beståndet ökar och att gråsälarna rör på sig är att det vid inventeringstidpunkten fanns cirka 2 500 individer fler än 2019 i Finlands havsområde, säger Mervi Kunnasranta, specialforskare vid Naturresursinstitutet. Kommersiellt fiske till havs 2019 Havsfångsterna uppgick ifjol till 135 miljoner kilo, värda 37 miljoner euro. Källa: Naturresursinstitutet. Understödet kan beviljas åt fiskodlingsföretag, kommersiella fiskare i grupp 1, kommersiella fiskare i grupp 2, vars genomsnittliga omsättning under de tre senaste räkenskapsperioderna överstiger 3 000 euro. 40 000 sälar räknades vid flyginventeringen av gråsäl i Östersjön 2020 berättar man från Naturresursinstitutet. 8 • Fiskeritidskrift för Finland 4 NOTISER AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLSHANAR Statsrådets förordning (184/2020) innehåller bestämmelser om användningsändamål, maximibelopp och beviljningsförfaranden för understöd som betalas ut för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. Både nätoch ryssjefisket har minskat under 2000-talet, mätt såväl i fångstdagar som i antalet fiskare. Kustfiskefångsternas andel var drygt nio miljoner kilo. Antalet gråsälar som observerats vid inventeringarna har i många år uppgått till cirka 30 000 individer, men nu har resultatet varit cirka 40 000 individer två år i rad. Sedan 2003 har gråsälsbeståndet i Östersjön ökat med i genomsnitt cirka fem procent om året. Kustfiskets kommersiellt viktigaste fångstarter är sik, abborre, gös och lax, följt av strömming och siklöja. År 2019 fanns det 3??205 registrerade fiskefartyg, varav 1?279 var i aktivt bruk. Understödet kan beviljas fram till slutet av 2023 och administreras av NTM-centralen. Över 90 procent av de kommersiella kustfiskarna fiskar med nät eller ryssjor
41 % uppgav att de äter strömming och 11 % äter mört. Exempelvis är anmälning av fiskoch kräftutsättning ett egen fullmaktsärende, liksom att sköta skatteärenden. Suomi.fi fullmakter behövs bland annat i MinSkatt-tjänsten, för inkomstregistret samt Sähi. De som väljer strömming på tallriken berättar att de främsta orsakerna är att fisken är inhemsk, den är billig och traditionell. Fullmakten kan undertecknas av samma person, som för vilken man söker fullmakt att sköta ärenden. Även om finländarna uppskattar inhemska livsmedel äter man mest importerad fisk. Katso-koderna tas ur bruk den 31.12.2020 och från och med början av nästa år övergår man till att använda Suomi.fi-tjänsten. En registrerad förening kan i tjänsten Suomi.fi-fullmakter själv ge befullmäktigandet. Delägarlag och fiskeriområden behöver däremot använda tjänsten för tjänstemannabefullmäktiganden. Det kan ta tid att ansöka om Suomi.fi -fullmakter i tjänsten för tjänstemannabefullmäktiganden, så gör det nu, för att kunna sköta ärenden nästa år utan uppehåll. De 504 deltagarna i undersökningen berättade att de åt mest lax, regnbåge och tonfisk. Varför äter man då inte mer strömming och mört. Till ansökningen ska bifogas en högst sex månader gammal fullmakt eller utdrag ur protokoll, ur vilken framgår de personer för vilka man söker fullmakt. Mört väljer man för att den är inhemsk, för variationens skull och för att den är miljövänlig. Det finns många olika slags typer av befullmäktigande och i ansökningen måste man specificera vilka fullmakter som söks. Som orsaker angavs bl.a. Strömming och mört äts för det mesta mer sällan än en gång i månaden. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 9 NOTISER Delägarlag, fiskeriområden och föreningar som sköter sina myndighetsärenden elektroniskt har hittills kunnat autentisera sig med Katso-kod. att man inte är van och inte kan tillreda fisken, smakupplevelsen och benigheten. VARFÖR SMAKAR INTE STRÖMMING OCH MÖRT. TA PI O G U ST AF SS O N. Utvecklingscentralen för funktionella livsmedel vid Åbo universitet har sökt svar på varför inte strömming och mört smakar åt stadsborna. För delägarlagets del undertecknas fullmakten av de personer som enligt delägarlagets stadgar har namnteckningsrätt. Nuförtiden konsumeras endast lite strömming och mört. Det här är viktiga insikter som det är skäl att beakta i såväl marknadsföring och produktutveckling framöver säger forskningsledare Anu Hopia vid Åbo universitet. Ansökningen kan lämnas in elektroniskt eller per post, eller lämnas in till skattebyrån
Just innan lek rinner rommen ut ur rompåsen, men anses vara övermogen och har sämre hållbarhet. Allt från hornsimpan vars rom skiftar i regnbågens färger, till lakens finkorniga rom. I hemförhållanden kan man salta när man tinar upp rommen eftersom osaltad rom fryser in snabbare och hållbarheten förbättras • Tina rommen långsamt, vira in burken i tidningspapper eller handduk och sätt in i kylskåp. Rommen är lättast att ta tillvara strax innan fiskens lekperiod, när romkornen lossar lättare från romsäcken. Den näring fiskynglet behöver under de första dagarna eller veckan finns i romkornet. Ju snabbare rommen tinar desto vattnigare blir den. Det finns med andra ord högklassiga produkter redan, som borde nå en större publik. Under vintern kan man ta tillvara rom från många olika fiskar. • Rommen mognar under månaderna innan lektid och strax innan lektid fyller romsäcken större delen av bukhålan hos honfiskarna. • Rommen ska frysas in i minst ett dygn för att ta bort risken för exempelvis binnikemask och andra parasiter. Ett viktigt framsteg för rom från andra arter än sik och siklöja var när gäddrom från Strandis/Fiskboden vann guld i mathantverks-FM för några år sedan. Vid behov kan man ha rommen att rinna av efter att den är upptinad. Ta tillvara fiskrom – vinterhalvårets superfood Fiskrom inte bara är en delikatess utan även ett väldigt näringsrikt födoämne. TEX T ANITA STORM, MARTHAFÖRBUNDE T FOTO K ARIN LINDROOS, MARTHAFÖRBUNDE T. Kom ihåg att hålla kylkedjan och låt inte rommen bli för varm. I den här artikeln ligger fokus på fisk som man får under vintern och vårvintern, och vars rom man kan ta tillvara. Ilona Miglavs, svensk fiskexpert, ansåg att det var den bästa rommen hon någonsin provsmakat. I dag pratas det en hel del om näringstäthet och näringsinnehåll i mat. Tillvaratagning av rom Rommen ska tas tillvara genast efter att fisken rensats för bästa kvalitet. Hon gav gäddrommen full pott då hon utvärderade smak och konsistens. Jag hoppas på en utveckling där vi skulle se mer rom på tallriken och från fler arter än vad nu är fallet. När man utvecklar dessa sätt är det viktig att tänka hållbart, det vill säga att man inte enbart tar tillvara rommen och slänger fisken, utan att hela råvaran förädlas och hamnar på tallriken. • Hållbarhet i kylskåp är 3 –4 dagar, beroende på kylskåpstemperatur. Sikoch siklöjerom har traditionellt varit de viktigaste i Finland, men vi borde få fram sätt att ta tillvara fler arters rom. Öppna rompåsen och pressa ut innehållet i en skål. • Hållbarhet i hemmafrysen är ett par månader, sedan börjar fetterna att härska. Ett annat sätt är att sätta hela rompåsar i skål med vatten och sedan vispa, det är dock lite mera tidskrävande. • Rom är fiskarnas äggsamlingar som finns samlat i romsäckar i fiskens buk. 10 • Fiskeritidskrift för Finland 4 VAD ÄR ROM. Fiskrom är ett exempel på en mycket näringstät råvara, som är lätt att omvandla till en läcker gourmémiddag
Äldre elvispar med trådvispar är också effektiva. Vispa rom-vattenblandningen med bollvisp. Vispa 1–2 minuter, låt rommen falla till bottnen, och häll bort vattnet. Om man inte vill arbeta med att tvätta och salta rommen, så kan man röka, koka eller steka hela rompåsen. Häll sedan fiskrommen i en tät sil eller sätt ett kaffefilter eller en fiberduk i silen. Om man ska röka rommen behöver den saltas. Gör ett snitt i den gräddade smördegsfisken och fyll den med rom, smetana, rödlök och lite dill. När man vispar fastnar hinnorna i vispen och äggviteämnen och hinnor åker upp till ytan. Hur skulle det vara att nästa gång äta blinierna med rom från någon av våra smarthfiskar. Väg sedan den avrunna rommen och tillsätt salt enligt smak, från 2 till 4 viktprocent. Testa nya sätt att äta rommen Det finns olika sätt att äta rommen på testa gärna på nya sätt. Låt rinna av, ett bra sätt är att låta stå över natten i kylen. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11. Låt fantasin flöda och skapa vackra kreationer till förrättstallriken – vi äter ju mycket med ögonen också! Ett roligt tips är att göra små fiskar av smördeg med hjälp av fiskformade pepparkaksformar. Lägg rompåsen i saltlag endera före eller efter rökning. Låt mörka limpor utgöra grunden i en förrätt eller varför inte sötsura limpor, kavring eller skärgårdslimpor – de passar bra till rommen. Pröva också byta ut rödlöken mot gullök eller gräslök och hitta din favorit. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 11 När man tvättar rommen är ett bra förhållande 3/4 vatten och 1/4 fiskrom. Alternativt kan man göra en större sats romröra eller gubbröra att lägga som sås på ugnsbakad potatis eller på rågeller knäckebröd. Fiskeritidskrifts läsare bjuds också på ett blinirecept. Även hårda knäckebröd, kex och skorpor kan kombineras med rom. En potatiskaka passar även bra till rom och smetana. Själv fryser jag in rommen i vacuumpåsar, cirka 50?–?100 gram rom per påse. Infrysning kan göras utan salt, det försnabbar infrysning och upptining. För hemmabruk är det här ett ypperligt sätt att ta förvara rommen. På följande uppslag kan du läsa mer om fyra av vinterns och vårvinterns bästa romfiskar. Ute i skogen går det även bra att grilla rommen över öppen eld. Smaklig måltid! Färgen på hornsimpsrommen varierar väldigt mycket och färgen antas bero på vad honan har ätit. Stekta blinier gjorda på bovetemjöl och jäst med en rejäl klick smetana toppat med fiskrom med ett tunt lager av rödlök ovanpå är mångas favorit, även min. Använd salt utan jod eftersom jod kan missfärga rommen och ge bismak. Häll på nytt vatten och upprepa processen tills tvättvattnet är klart. Man kan även steka rom som sådan i stekpanna
FÖR FLER RECEPT OCH INSPIRATION SURFA IN PÅ MARTHA.FI! 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4. Vänd försiktigt äggvitorna i smeten. Värm upp en stekpanna eller plättpanna, gärna gjutjärn, på medelhög värme. Värm mjölken och gräddfilen tills den är ljummen (ej över 37 grader) i en kastrull. Separera äggulorna från äggvitorna, ställ äggvitorna i kylskåpet utan lock. Låt smeten jäsa övertäckt i en bunke i ca 40 minuter. Stek blinierna gyllenbruna på vardera sidan. Lägg i lite smör i pannan och häll i lämplig mängd med blinismet. 12 • Fiskeritidskrift för Finland 4 FÖR FLER RECEPT OCH INSPIRATION SURFA IN PÅ MARTHA.FI! BLINIER MED HORNSIMPSROM 25 g jäst 2 dl helmjölk 1 dl gräddfil 2 st äggulor 1 dl vetemjöl 2 dl bovetemjöl 1 tsk salt 2 st äggvitor Smör till stekning (eller skirat smör) Sätt ugnen på 100 grader. Tillsätt mjölet och saltet under omrörning. Lägg de färdigstekta blinierna i en ugnsform håll dem varma tills du stekt hela smeten. Häll den ljumma vätskan över jästen och rör om. Vispa ner äggulorna i smeten. Vispa äggvitorna till ett hårt skum
Gäddrommen kan med fördel ätas antingen kall eller varmrökas innan avnjutning. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 13 GÄDDANS rom har ett rykte om sig att vara lite hård i smaken och den kan mjukas upp med några droppar konjak eller vodka i samband med saltningen. Den klarar av behandling och frysning väl och blir inte lika vattnig som löjrommen när den tinas upp. Rommen kan nästan ha regnbågens alla färger, blåoch grönbrokig, ibland nästan turkos, inland guleller brunaktig. Lakrommen räknas som en midvinterläckerhet och blir bra i december eftersom laken leker under februari månad. NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS HORNSIMPAN är nätfiskarens mardröm, men gourmandens dröm. Norsen leker i slutet av april och tidsperioden när man kan ta tillvara norsrommen är från och med februari fram till lektiden i slutet av april eller början av maj. APRIL. Hornsimpan är en fantastisk romfisk och många anser att dens rom är den allra bästa. Traditionellt brukar man koka lakens lever och pressa den genom en gaffel, för att blanda med ner i rommen, med grädde och peppar till. LAKEN har sin lektid från januari till mars, i motsats till många andra fiskar. Rommen passar bra till förädlade romprodukter. Rommen är gulröd till färgen och romkornet är mycket litet, en hona kan ha många miljoner romkorn. Det här ger möjlighet att leka med färgskalan på tallriken. Rommen är bäst i mars, men man kan börja ta tillvara den under senhösten. Hornsimpan leker från december till februari, honan känns igen på den runda magen och blåaktig färgen. NORSENS rom är finkornig, ljusgul och fast i konsistensen. Norsrommen är så finkornig att den även kallas för romsmör
14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 14 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Byggandet av fiskvägen vid Åminnefors i Svartån inleddes våren 2018 och fiskvägen öppndes i maj 2020. Åminnefors är den nedersta av Svartåns fyra kraftverksdammar. PI IA N O RD ST RÖ M
Åtminstone vimman har redan hittat hem och även för lax och öring är förväntningarna höga.. Att man nu kunnat öppna de första fiskvägarna är resultat av ett brett kommunsamarbete under ledning av Västra Nylands Vatten och miljö som år 2015 samlade en samarbetsgrupp kring en gemensam vision om Laxfiskar i Svartån. Åminnefors och Billnäs fisktrappor öppnades våren 2020 och gör det åter möjligt för vandringsfisk att stiga upp i Svartån och fortplanta sig på naturlig väg. Den observerades leka vid Åminnefors fiskväg i början av juni. Förväntningarna på att också lax och öring ska börja fortplanta sig är höga, under sommaren har tiotals stora laxar och några stora havsöringar observerats vandra upp i ån. Ån rinner ut i Pojoviken, som klassas som Finlands enda fjord. Ån strömmar brusande genom Högfors, stannar upp i Hiidenvesi och Lojo sjö, för att fortsätta sin färd mot Finska viken under namnet Svartån. Drömmen om att återställa laxfiskbestånden Drömmen om att återställa laxfiskbestånden i Svartån fick sin början för trettio år sedan, då Svartåns laxarbetsgrupp tillsattes år 1990 för att främja byggandet av fiskvägar i ån. A v vandringsfiskarna i Svartån var vimman först att börja fortplanta sig. Samtidigt fortsätter arbetet med främja byggandet av fiskvägar vid de högre upp belägna kraftverken. Under nästa år är det meningen att problemen med nervandring ska ses över. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 15 Svartån öppnas upp för vandringsfisk TEX T JUHA-PEKK A VÄHÄ, VÄSTR A NYL ANDS VAT TEN OCH MILJÖ RF. Freshabit Life IP –projektet (2016–2022) har gett vind i seglen då man fått Svartåns vattenled får sin början vid Marskin Maja i Loppis, Tavastland
Nu när mängden uppstigande fisk ännu är liten och främst beroende av utsättningar är det speciellt viktigt att försöka utvärdera hur väl fiskvägarna fungerar. Lite överraskande, men glädjande nog, visade sig fiskvägens steniga botten lämpa sig som lekplats för vimman. Härnäst på planeringsbordet är att kringgå dammen i Åkerfors med en fiskväg. Även det skulle vara unikt i Finland. Därtill möjliggjorde tekniska lösningar att mynningarna placerades nära turbinströmningarna, för att maximera fiskarnas möjligheter att hitta in i fiskvägen. Och inte utan orsak, nervandringen och den därpå följande födosöksvandringen är den mest betydande av alla livsfaser oberoende av om fisken är utplanterad eller född i naturen. Fiskvägarna som en del av kulturhistorien Fiskvägarna vid Åminnefors och Billnäs grundar sig på planering utförd av Maveplan Oy. Livscykelns viktigaste fas Under de senaste åren har betydelsen av en lyckad nervandring betonats. 16 • Fiskeritidskrift för Finland 4 EU-finansiering för att rädda flodpärlmusslan i ån. I somras stod Åminnefors och Billnäs fiskvägar färdiga. Placeringen av utloppet i övre kanalen i närheten av turbinkanalen uppskattades förbättra nervandringsmöjligheterna. Fiskvägens funktionalitet förbättrades ännu i byggnadsplaneringsskedet – fårans botten försågs med natursten och i mellanväggarna gjordes så kallade krypöppningar. Den nervandringsforskning som görs i Svartån är viktig även nationellt, med tanke på att många fiskvägar som för tillfället planeras, i synnerhet vid mindre kraftverk. Det visade sig svårt att bygga naturenliga lösningar vid de gamla kraftverksmiljöerna och det ansågs att tekniska fiskvägar av vertikal slitsrännetyp skulle lämpa sig bra som en del av den bebyggda kulturmiljön. Uppföljningen kommer att pågå fram till slutet av november och i slutet av året står det klart vilka alla fiskarter som har hittat genom fiskvägen under det första året. Uppföljning av fiskvägarnas funktionalitet Sedan maj har man följt upp hur fisken rör sig i Åminnefors fiskväg med en så kallad VAKI-räknare, som i augusti kompletterades med videouppföljning. I början av sommaren upptäcktes mycket trafik i fiskvägen och räknaren registrerade upp till ett par hundra vandrande fiskar per dag. Enligt forskningen finns det behov av olika nervandringslösningar, men å andra sidan även goda förutsättningar att skapa lyckade lösningar på problemen. I Finland har man inte rutinmässigt beaktat nervandringen och forskat i effekten av olika tekniska lösningar som minskar på dödligheten vid nervandringen. TI IN A AS P, LU VY. En naturenlig fiskväg planeras Mycket arbete återstår ännu, för målsättningen för Laxfiskar i Svartån -visionen är att återställa fiskvandringen till Lojosjön och de åar som ligger ovanför sjöna. Den långsiktiga målsättningen med uppföljningen är att utvärdera det uppvandrande fiskbeståndet och hur det utvecklas. Flodpärlmusslans larver är beroende av laxfiskar, vars gälar de sitter fästade vid under sitt första levnadsår. Enligt forskningsresultaten varierade dödligheten och var störst i de tre översta kraftverken och betydligt lägre vid Åminnefors, den lägst ner belägna dammen. Vid Åkerfors finns också förutsättningar att bygga en naturenlig omlöpsfåra, i vilken vattnet kunde strömma fritt året runt. Videokameran har registrerat bildmaterial av stora laxar och upp till nästan tio kilo vägande havsöringar. Nervandringen främjas De fiskvägar som byggts i Svartån kunde även fungera som nervandringsleder, men för att trygga en snabb och säker nervandring behövs konstruktioner som styr fisken in i fiskvägen, möjligtvis även separata nervandringsstrukturer. Uppföljningen kommer att fortsätta och i framtiden även att utvidgas till fiskvägen i Billnäs. Under födosöksvandringen växer fisken snabbt, når fiskesamt lekstorlek, varefter fisken söker sig tillbaka till vattendraget för att föröka sig. Den naturenliga fåran kunde, förutom att fungera som lekplats för fiskarna, även fungera som livsmiljö för musslorna. Under nästa år är det meningen att man ska installera en styrkonstruktion vid Billnäs kraftverk och följa upp hur den tillsammans med fiskvägen, påverkar hur nervandring lyckas. Efter att regeringen beviljade spetsfinansiering för att bygga fiskvägarna, inleddes byggarbetena sommaren 2018. I Svartån undersökte man hur väl nervandringen lyckades år 2017 genom att förse vandringsyngel med radiosändare
På grund av dammarna dog vattendragets ursprungliga laxbestånd ut på 1950-talet och öringen lever endast kvar som små lokalt förökande bestånd i vattendragets övre lopp. De mest förödande förändringar för vattenmiljön och arter beroende av strömmande vatten har ändå skett under 1900-talet, då så gott som alla Svartåns forsar byggdes ut för vattenkraft. Svartån är också känd som ett eldorado för musslor. Laxen och havsöringen kunde då stiga i Svartån upp till Lojo sjö, Hiidenvesi sjö och till de ovanförliggande vattendragen fram till det, att vandringsfiskarnas vandring förhindrades av en kraftig utbyggnad av vattenkraft under första hälften av 1900-talet. Billnäs fisktrappa är till typen en så kallad bassängtrappa, där fiskarna simmar från ett trappsteg till ett annat och kan vila i bassängerna mellan stegen. I Svartån förekommer sju stormusselarter, av vilka den mest kända, men även den mest utrotningshotade, är flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera). Svartån har formats av mänsklig verksamhet allt sedan 1300-talet. Både slottsruiner och bruksmiljöer vittnar om en rik kulturhistoria. Vid botten av fisktrappan finns ett lager olika stora naturstenar, med vars hjälp man har försökt göra fisktrappan så lätt som möjligt också för de sämst simmande fiskarterna och till exempel kräftdjuren. Svartåns nedre del, nedanför Lojo sjö, var i tiderna även en viktig å för vandringsfisken: den var den näststörsta av de laxåar som utmynnar i Finska viken. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17 NATURHISTORIA MÖTER KULTURHISTORIA Svartåns vattendrag är det största, och fiskeriekonomiskt sett, det mest betydande vattendraget i Nyland. Alla flodpärlmusslor i ån är gamla, vilket för sin del vittnar om vattendragets forna glans och de stora förändringar som skett i ån som livsmiljö. PI IA N O RD ST RÖ M Fiskeritidskrift för Finland 4 • 17
Det var så Birthe, biolog från Åbo Akademi, halkade in på fiskeribranschen. Kvinnan på Svenskfinlands norra utpost. – Dels har vi många stora industrier här inom ramen för vilkas ålagda miljökontroller det görs regelbundna fiskeriundersökningar. Cirkeln är sluten. Låt oss ta en pratstund med Birthe och se hur fiskeområdesnumera fiskeriområdesverksamheten har sett ut under de nästan 30 åren som Birthe jobbat med fiskerifrågor i Svenskfinlands nordligaste utpost. Hon fick en deltidsanställning vid fiskeriområdet och år 2004 började Birthe också jobba för Nykarleby fiskeområde. Än en gång är det dags att göra upp en ny nyttjandeoch vårdplan. Den ska stå färdig 2021. Inom bägge fiskeområdena finns, som tidigare nämnt, stora industrier och kraftverk med stora ålägganden. Det berodde förstås på okunskap och på att yngelpriset avgjorde vad som utplanterades, förklarar Birthe. Birthe Wistbacka inledde sin karriär inom fiskeribranschen år 1994 med att utarbeta en nyttjandeoch vårdplan för Norra Svenska fiskeområde. Numera har vi ett moderfiskbestånd av Larsmosiken och det är denna sikform som används i områdets utplanteringar. – Under 1980och ännu under 1990-talets början utplanterades rakt ut sagt så gott som vad som helst, säger Birthe. Efter årsskiftet väntar pensionärsdagar för Birthe, som avslutar sin karriär med att utarbeta Norra Kust-Österbottens nya nyttjandeoch vårdplan. Larsmosiken är en storväxt stationär skärgårdssik. Omfattande uppföljningsdata finns insamlat – Vårt fiskeriområde är i den lyckliga ställningen att vi sitter på ett verkligt stort informationskapital, berättar Birthe. Då de nya fiskeriområdena grundades 2018 fortsatte Birthe som verksamhetsledare för det nygrundade Norra Kust-Österbottens fiskeriområdet. – Vi är också väldigt glada att svarsprocenten vissa år har varit imponerande 75 %, säger Birthe och berömmer det goda samarbetet mellan delägarlagen och fiskeriområdet. Det behövdes någon som kunde skriva en ny nyttjandeoch vårdplan för fiskeområdet. 18 • Fiskeritidskrift för Finland 4 TEXT MALIN LÖNNROTH, CFF Å r 1994 blev Birthe kontaktad av Norra Svenska fiskeområdes ordförande. Enkäten har vi under åren kunnat finslipa så att den betjänar fiskeriområdets behov. I Norra svenska fiskeområdet började vi jobba med Larsmosiken år 1998. Dels samlar vi årligen i januari in uppföljningsdata från områdets delägarlag, fortsätter Birthe. Det nuvarande fiskeriområdet omfattar ett tjugotal stora delägarlag och två fiskargillen som förvaltar staden Jakobstads och kommunen Pedersöres vatten. Arbete med lokala sikbestånd Vid sidan om det omfattande uppföljningsdatat, är ett annat ämne till stolthet det stora jobb som gjorts i såväl Norra Svenska som Nykarleby fiskeområden för att använda lokala sikstammar vid utplantering. På uppdrag av UPM gör fiskeriområdet vart femte år en fiskeriförfrågan
Även om Larsmosikprojektet landar på Birthes top 3 lista över karriärens bästa, hamnar den även på botten 3 listan. Alla år av utsättningar har blandat ut sikbestånden rejält. I september i år intervjuade Birthe en del av yrkesfiskarna för nyttjandeoch vårdplanen. Inom området verkar för tillfället 86 kommersiella fiskare. Braxen nyttjas bland annat av företaget Brama som gör fiskbiffar till storkök. Nykarleby fiskeområde och Birthe Wistbacka undersöker sikyngelproduktionen i området nedanför Nykarleby Kraftverk i Nykarlebyälv i april-maj år 2013. M AT TI AS BA CK M AN. Fritidsfiskare som fiskar med lokala fiskekort 2 400 stycken (2018, Norra svenska fiskeområde). Det finns 86 stycken kommersiella fiskare inom området (2019, LUKE). NORRA KUST-ÖSTERBOTTENS FISKERIOMRÅDE Till fiskeriområdet hör havsområdet utanför Öja, Larsmo, Jakobstad och Nykarleby; åarna Kronoby å, Esse å, Purmo å, Kovijoki å, Nykarleby älv och Munsala å; Larsmo-Öjasjön och många större och mindre sjöar i inlandet. Yrkesfisket viktigt i området I Norra Kust-Österbotten lever en stark kustfisketradition. Medlemmar är 20 delägarlag (8 000 ha – 150 ha), 3 fiskargillen och 1 privat vattenägare. Årligen utplanteras 400 000 sikar för Nykarleby kraftverks räkning. Varför. Tre största fångstarterna (mätt i volym) är braxen, strömming och sik. Om man tar en titt på fångststatistiken visar den att den största fångsten består av braxen, följt av strömming och sik. Jo, under åren har de genetiska undersökningsmetoderna utvecklats raskt, och Naturresursinstitutets undersökning från 2018 visar att nejdens sikbestånd inte är så rena trots allt. Fiskeområdets hemsida finns på adressen https://www.fishpoint. Nykarleby kraftverk, med en damm i mynningen till Nykarleby älv, som längre upp går med namnet Lappo å, har de facto ett av Finlands största sikålägganden, vet Birthe berätta. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 19 I Nykarleby använder man sedan i år, 2020, den lokala Nykarlebysiken för utsättningar. Vattenarealen är 53 963 hektar, varav 78 % finns i havet. net/norra-kust-osterbottens-fiskeriomrade Fiskeriomrrådet finns också på Facebook under namnet Norra Kust-Österbottens fiskeriområde. – Fisket fördelar sig rätt så jämnt över hela fiskeriområdet, och från diskussioner inom vårt område kan man konstateras att inställningen till yrkesfisket är positivt, berättar Birthe
Mycket arbetstid går åt till att ansöka om extern finansiering för att kunna genomföra en meningsfull verksamhet. – Fiskeövervakningen, eller kanske närmare att fungera som fiskeövervakare, har av någon konstig anledning ett oförtjänt dåligt rykte i vår del av landet, säger Birthe. Ändå är fiskeövervakningen en viktig del av fiskevården. Ny verksamhetsledare söks Bithe Wistbacka kommer som sagt att gå i pension vid årsskiftet, men fortsätter jobba med den nya nyttjandeoch vårdplanen fram till att den godkänns nästa år. På programmet stod bland annat ett besök hos yrkesfiskare Roland Semskar som här förevisar en av sina ryssjor. För Birthe kommer pensionärsdagarna medföra mer tid för familjen, på stugan och med kära hobbyn, så som blommor och kanske även en möjlighet att damma av måldukarna. • De nya genetiska sikutrednigarna som visar att de lokala sikstammarna som utplanteras tyvärr inte är så genetiskt rena som man trodde. Ett lite mer överraskande utmaning är däremot problemen med att rekrytera fiskeövervakare. – Detta trots att vi jobbat med rekrytering och har en relativt nyutarbetad fiskeövervakningsplan. Under hösten har fiskeövervakningen genomförts som en köptjänst. Finansiering och fiskeövervakning stötestenar Utmaningar med att hitta tillräcklig finansiering för fiskeriområdets verksamhet som en stötesten är naturligtvis en dålig sak, men ett problem som fiskeriområdet inte är ensamt om. För den som tar över som verksamhetsledare utlovas ett intressant jobb, och en sak är säker, då man jobbar med fiskerifrågor, blir arbetet aldrig långrandigt! KARRIÄRENS 3 BÄSTA • Arbetet med lokal fiskevård och att bevara de lokala moderfiskbestånden av sik – så att det finns lokal fisk att utplantera. KARRIÄRENS 3 SÄMSTA • Finansieringen – hur ska man få pengarna att räcka till. Försurningen lyftes äntligen fram som ett nationellt problem – inte enbart ett lokalt. Den nya verksamhetsledaren kommer att få ta över ett fiskeriområde som sitter på mycket information och har sin grund i skick. • Det är svårt att rekrytera fiskeövervakare. fter vintern 2006-2007:s försurningschock jobbade fiskeriområdena hårt för att få gehör för problemet. Bra bakgrundsdata är en förutsättning för en bra planering. Birthe i förgrunden med röd rock. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 – Fiskeriområdet ser inget behov att separera vatten i bruk av fritidsfisket från vatten i bruk av yrkesfiskare, utan bägge ska kunna samexistera som hittills, fortsätter hon. På to-do listan för den nya verksamhetsledaren finns bland annat ritningarna till en fisktrappa i Nykarleby älv som äntligen skulle öppna upp älven som varit stängd för vandrande fisk sedan 1928. Hösten 2016 hölls de svenska fiskeområdesdagarna i Norra svenska fiskeområdet. • All den statistik och information fiskeriområdet besitter och har varit med och samlat in. 20 • Fiskeritidskrift för Finland 4 M AL IN LÖ N N RO TH. • Arbetet med att ge synlighet åt försurningsproblemet
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net. Redskapsmärke 2021 ahven.net/personoidut -pyydysmerkit/ CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 21 Beställ nu! PRIS 0,22 € /st (minimibeställning 70 st) Tryck med egna uppgifter 20 € Leveranskostnader 6 € Redskapsmärke i enlighet med 48 § i lagen om fiske. Beställ med det tryck du önskar och löpande numrering
Av tio familjemedlemmar jobbar åtta inom företaget. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Från att under 1970-talet ha varit nära att försvinna som finländsk häckningsfågel, uppskattades antalet förökande havsörnsindivider år 2019 överstiga 1?000 individer. I verkligheten lär det gå betydligt fredligare till. Tack vare beståndsökningen kunde havsörnen i och med det tas bort från listan av hotade arter. Toni Hukkanen (tv) bryter hand med pappa Veijo Hukkanen. SA M I JA N SS O N 22 • Fiskeritidskrift för Finland 4. 22 • Fiskeritidskrift för Finland 3 TEX T PATRIK BYHOM KA LA N EU VO S Fiskrester vid fiskodlingar och så kallad skräpfisk lämnad liggande på isen utgör en viktig födokälla för havsörnar vintertid. Ska man mata havsörn eller inte. Dessa havsörnar är fotograferade i Sydösterbotten
Med andra ord: om man anser att den nu delvis onaturliga situationen med obefintlig födobrist för havsörnarna under vinterhalvåret bör rättas till, är det skäl att hålla tillbaka med utfodringen av havsörnarna framöver. Sådana ställen utgörs förutom av vinteråtlar även av fiskodlingar och andra platser var skräpfisk i en form eller annan finns lätt tillgängliga vintertid. Genom att få tillgång till föda fri från miljögifter i form av svinkroppar blev havsörnarna avgiftade och i samma veva undvek de därtill svältdöden under den svåraste av årstiderna. I dessa dagar då tidigare ”skräpfisk” så som braxen och andra mörtfiskar därtill har fått ett kommersiellt värde kunde det vara en bättre idé att ta dessa till vara för det mänskliga matbordet framom att slänga ut dem på isen. Bland dessa kan listas till exempel lämpliga häckningsrevir, en ledig häckningsparter att bilda par med och tillräcklig födotillgång. Havsörnens överlevnad ovanligt hög Men vad har allt detta då med denna artikels rubrik att göra. För havsörnens del skulle denna tidpunkt naturligt infalla under vinterhalvåret. I detta hänseende är faktum att de ofta illa ansedda minkarna och mårdhundana kommer på andra plats vad kommer till graden av effektivitet. Och när skärgården var full av både fisk och fågel sommartid så kunde havsörnsbeståndet fortsätta att öka. Bestånd av stora rovdjur regleras naturligt (miljögifter och andra av människan orsakade störningar så som jakt borträknade) egentligen bara en faktor: brist på näring. Den sist nämnda är kanske den faktor som väger allra tyngst: från att ha lidit starkt av föda späckad med miljögifter under 1960och 1970-talen, är tillgången på ren föda numera i stort säkrad. För tillfället är han tjänsteledig från Novia och jobbar som universitetslektor vid Helsingfors universitet, forskningsprogrammet för organismoch evolutionsbiologi. I Österbotten och Nyland har jag med egna ögon kunnat se hur havsörnar till stor del kan omintetgöra häckningen för skärgårdsfåglar på de öar de slår till på, till och med bara på några timmar. Havsörnar är nämligen duktiga på att hitta födokällor och samlas ofta i stora flockar bestående till och med av flera tiotals individer varhelst enkel föda finns att tillgå. Patrik Byholm är utbildningsledare och specialforskare vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg. Havsörnen är naturligtvis hemmahörande i vår natur, men om beståndet inte regleras på naturlig väg kan våra skärgårdsfågelbestånd i allt större grad komma att lida till följd av ett onaturligt hårt jakttryck från skärgårdens bevingade topprovdjur. Till denna kategori hör således även de platser var isfiskaren dumpar eventuell oönskad bifångst och/eller sälskadade fiskar. Speciellt i sydvästra Finlands skärgårdar har oron över havsörnens inverkan på ejderbeståndet varit stor redan under flera år. Det har det också fortsatt att göra tills ända tills dessa dagar, trots att den systematiska vinterutfodringen upphörde redan under 1990-talet. Vad detta beror på är inte i detalj känt, men klart är i alla fall att födobrist under vintern inte i nämnvärd omfattning begränsar havsörnens överlevnad. Men enligt utförda beräkningar har havsörnen fortsättningvis, det vill säga även om systematisk vinterutfodring numera inte bedrivs, ovanligt hög överlevnad jämfört med flertalet andra rovdjur i näringskedjans topp. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 23 A tt det går bra för havsörnen kan helt pragmatiskt sammanfattas bero på att häckningarna har lyckats bra redan under en längre tid och att överlevnaden av flygga örnar är hög. Ett stort havsörnbestånd inte problemfritt Ett stort havsörnsbestånd är nämligen inte helt problemfritt. Vinterutfodrning räddade i tiderna havsörnen Under ”miljögiftseran” på 1970-talet, och delvis ännu på 1980-talet, var den vinterutfordring som WWF Finland koordinerade havsörnens räddning. ”om man anser att den nu delvis onaturliga situationen med obefintlig födobrist för havsörnarna under vinterhalvåret bör rättas till, är det skäl att hålla tillbaka med utfodringen”. Detta igen beror på att det finns gott om resurser
24 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Vad då för ismete. TEXT: IRENA PIRHONEN, CFF FOTON: TAPIO GUSTAFSSON När man ismetar använder man sig av korta ismetespön, rulle och en så kallad fjädervippa med bjällror tillkopplande, som agerar nappindikator.
Ett ismetespö med stöd av fiskevårdsavgiften Som ismete klassificeras ett svirvellikande kortare spö, med en rulle och riktig fisk som bete. Utbudet av fisketillstånd behöver uppdateras Eftersom agnfiske på vintern har blivit väldigt populärt borde man nu i delägarlagen och fiskeriområdena se över hurudana fisketillstånd man erbjuder och hur man kunde marknadsföra dem. I fiskerilagstiftningen finns för tillfället inte någon definition för ismete, som för övrigt också på finska går under benämningen ismete, så det är förståeligt att saken upplevs som oklar och att det finns skillnader i synsätt. Och hur många spön får man använda på en gång. Angelfiske kräver vattenägarens tillstånd Vid angelfiske placerar man ut angeldon på isen (på finska ootto-onki) och det här fisket räknas i sin tur Ismete, ett slags agnfiske med spö under vintern, har blivit populärt i Finland under senaste år. Efter att man har betalat fiskevårdsavgiften får man fiska med ett ismetespö. Vanligtvis placeras spöet vid vakkanten att vänta och det är såldes inte fråga om aktivt fiske. Om man vill fiska med fler än ett ismetespö, måste man för dessa spön ha vattenägarens tillstånd. Om inte vattenägarens tillstånd finns att köpa kan man såldes endast fiska med ett ismetespö. Fiskemetoden har också väckt många frågor. I motiveringar till lagen om fiske (RP 192/2014) har det konstaterats att man med ett kort spö avser ett högst en meter långt spö, och det understryks att definitionen för pilkfiske ska ske uttryckligen ur fiskesättet. Vilka fisketillstånd behövs egentligen. Ismete klassificeras inte som en allmän avgiftsfri fiskerätt (mete, pilke, fiske med strömmingshäckla), så för ismete måste man avlägga fiskevårdsavgift, såvida man inte är under 18 eller har fyllt 65 år. I tillståndet definierar vattenägaren pris och hur många angeldon man får placera ut samt när tillståndet är i kraft. Fiskeövervakarna har ställts inför tolkningsfrågor om vad de olika fiskeredskapen som används egentligen är, och vilka tillstånd som behövs. Även om ismete är ett effektivt fiskesätt för att fiska rovfiskar, finns det säkerligen områden till vilka dylikt fiske kunde styras via fisketillståndsförsäljningen. Angelfiske räknas som fiske med stående redskap och därmed behövs vattenägarens tillstånd.. Ismete är inte pilkfiske För att inte blanda ihop ismetet med pilkfiske, ska man komma ihåg definitionen på pilkfiske i lagen om fiske som lyder så här (4 § 1 mom. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 25 som krokredskap i enlighet med lage om fiske 4 § 1 momentet 15 punkten, det vill säga ett stående redskap för vilket man förutom fiskevårdsavgiften även behöver tillstånd av vattenägaren. Dylika tillstånd säljs till exempel av delägarlag eller eventuellt fiskeriområden som säljer samtillstånd till större vattenområden. Man behöver inte nödvändigtvis hitta på en ny tillståndstyp, utan exempelvis lokalt bestämma att de nya fiskemetoderna ismete och angelfiske ingår i de gamla krokfisketillstånden eller tillstånden för saxkrokar. O lika slag av vinterfiske med bete har under senaste år gett fiskeövervakarna huvudbry. Ismete är som fiskesätt mycket nära släkt med agnkroksfiske från isen. 6 punkten): pilkfiske är fiske med ett kort spö och en vid en lina fäst pilk som hålls i rörelse i lodrät riktning
Fiskeövervakningen har gjorts i samarbete med fyra fiskeriområden; Ekenäs-Pojo, Ingå, Kyrkslätt-Sjundeå å och Borgå-Sibbo, i områden som identifierats som så kallade hotspots. –?Det är en trevlig bisyssla om man är intresserad av fiske, säger Göran. – Här är det nog ingen som mig veterligen bryter mot reglerna. Han berättar att rapporteringen har förenklats efter att han har tagit i bruk en 10 tums datorplatta som kan användas antingen från båten eller bilen. Öringparadiset Ingarskila å De utrotningshotade öringarna trivs bra i Ingarskila å, i vilken det råder totalt fiskeförbud året om. Fångstbegränsningen är högst tre gösar per person och dygn och högst en öring eller lax per person och dygn. 26 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Jordoch skogsbruksministeriet beviljade kustens tre svenskspråkiga fiskarförbund bidrag för intensifierad fiskeövervakning år 2020. Specialfiskeområdet i Borgå å Göran Ek från Borgå, som övervakar Borgå ås specialfiskeområde, är en av de fiskeövervakare som deltar i projektet. Det är ganska lugnt, några gäddfiskare vid vassen och nätfiske vid sommarstugorna. –I början var det flera som inte visste om begränsningarna och några böter delades ut när vi var på runda med polisen men den här sommaren har allt gått bra och fiskarna har haft loven betalda. Markus Porkka, som har varit fiskeövervakare på området denna sommar samt då och då under år 2018, berättar att det i dagens läge verkar som om fisket huvudsakligen sker vid åmynningen och havet utanför, samt i vassarna på området. Han berättar att mete tillåts utan avgift på specialfiskeområdet. Göran började som fiskeövervakare för cirka fyra år sedan och trivs bra med uppdraget. Han påpekar att lovet är obligatoriskt både för barn och pensionärer. TEXT: MALIN LÖNNROTH OCH JOAN GRANQVIST FOTO: MALIN LÖNNROTH. Intensifierad fiskeövervakning längs kusten I Nylands Fiskarförbund har man inom ramen för projektet bland annat informerat allmänheten om fiskeövervakning och om den utrotningshotade öringen. Med hjälp av projektet kunde man utöka fiskeövervakningen med 120 timmar utöver den ordinära övervakningen. Jason Holmström sköter fiskeövervakning och övervakar nu tack vare projektet Ingarskila å med biflöden och havet utanför. Fiskarna har för det mesta också haft fiskeloven i skick, säger Markus. Fokus har legat på att övervaka fisket efter vandringsfisk och hotade fiskarter, men även kommunikation och uppgörandet av en fiskeövervakningsplan har ingått i projektet. Svartså i Borgå övervakas också Svartså är en å som rinner ut i Borgå, i byn Svartså. Vattenkvaliteten är bra, det finns gott om förökningsplatser och fisketrycket i det omkringliggande området är lågt. –?Största delen av fritidsfiskarna rör sig med båt och fiskarna verkar vara medvetna om Svartsås nedre dels fiskeförbud som är i kraft 1.8–30.11. – Som fiskeövervakare och fritidsfiskare övervakar och skyddar jag mera än gärna öringen, det hör till mina intressen! Jason nämner att man gärna får kontakta honom i fall det är något avvikande vid Ingarskila å. Med tillstånd får man antingen pilka eller kastfiska med ett spö från stranden eller från en båt i rörelse eller för ankar
Tyvärr satte corona käppar i hjulet för den utbildningen, berättar Kaj. –?I den ursprungliga projektplanen hade vi också inplanerat en fiskeövervakningskurs. Inom ramen för projektet har vi kunnat utöka vår fiskeövervakning och ge den mer synlighet, berättar Marina. Fredningen gäller både lokala sikbestånd, till exempel Malaxsiken och Larsmosiken, som leker i älvmynningsområden, samt den havslekande sik som leker på grynnor i havet, berättar Marina Nyqvist, verksamhetsledare på Österbottens Fiskarförbund. Siken är en viktig fisk i Österbotten och ett tjugotal delägarlag och fiskargillen i Österbotten fredar siken i havet under höstens lektid. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 27 Fiskeövervakningsplan för Åboland Inom ramen för projektet har man i Åboland utarbetat en fiskeövervakningsövervakningsplan som täcker hela fiskarförbundets område, berättar verksamhetsledare Kaj Mattsson på Åbolands Fiskarförbund. År 2021 har det gått 10 år sedan de första fiskeövervakarna avläggde sitt fiskeövervakningsprov i enlighet med den nya lagen om fiske, som stadgar att provet ska förnyas vart tionde år. – Vi står liksom på andra håll inför den situationen att många av våra fiskeövervakare behöver förnya sitt fiskeövervakningsprov i början av nästa år för att kunna fortsätta som övervakare, sammanfattar Kaj läget. På Lappfjärds fiskelags område gäller totalt fiskeförbud 1.9?–?31.3, medan fredningen i åns övriga delar gäller 1.9?–?30.11 i enlighet med lagen om fiske. Det är beläget på Kimitoön och omfattar vattnen kring Strömma kanal och även in mot mynningen till Kisko å. – Istället har vi skickat ut fortbildningsmaterial per e-post åt alla våra fiskeövervakare, inklusive en länk till Centralförbundets digitala övervakningskurs. – För det här området har vi med projektpengarna köpt mer fiskeövervakning för detta år. Fiskeövervakning, som först och främst handlar främst om rådgivning till fiskare, är en viktig del av fiskevården. Vid Strömma kanal på Kimitoön samlas mycket fiskare vackra höstdagar.. I Österbotten ska sik och öring få leka i fred I Lappfjärds å, hem för en av Finlands viktigaste naturliga öringstammar, övervakades höstfredningen effektiverat tack vare finansieringen från Jordoch skogsbruksministeriet, berättar Paavo Rantala från Kristinestad-Storå fiskeområde. Inom vårt område finns det ett så kallat hotspot-område för fiskeövervakningen
28 • Fiskeritidskrift för Finland 4 STOP 63 % 35 % HADE MÖTT en ?skeövervakare HADE INTE MÖTT en ?skeövervakare 2 % hade inte ?skat Fiskeövervakningens kundbelåtenhetsenkät 2019 H EI DI M O IS IO FISK OCH FISKE I SIFFOR
På våren har gäddan räddat många från hungerdöd då det varit brist på annan föda. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29. 4 Gäddans spräckliga färg är bekant för de flesta, men det finns gäddor med avvikande färg. 8 Finskt åldersrekord för gädda innehas av en gädda fångad i Enare som visade sig vara 40 år gammal. 7 Man kan särskilja hanoch hongäddor genom att titta på deras analöppning. Gäddan äter alla slags fiskar, även artfränder. Den gröna färgen beror på en störning i ämnesomsättningen. I Finlands trivs gäddan i nästan alla slags vatten. Ibland påträffas nästan helt silverfärgade gäddor eller helt gröna individer. 9 Gäddan har i forntiden varit en viktig fisk för finländarna. 10 I Kalevala figurerar gäddan i sin tur som en jättefisk med magiska krafter. Gäddan klarar av pH under 4, alternativt pH på 9,5–9,8. Gäddan är en rovfisk redan från det första levnadsåret. Hanar har en analöppning som är T-formad medan honans är rund. Torkad gädda har även ingått i skattetionde som kungen och kyrkan samlat in. Det är i synnerhet honorna som blir storvuxna. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 29 M AL IN LÖ N N RO TH 1 Gäddan är den insjöfisk som har den mest utbredda spridningen i världen. 5 Innan gäddan attackerar sitt byte spänner den kroppen i s-form. Ynglen som hänger fast i vegetationen liknar växtdelar, så de små ynglen undgår att upptäckas av bytesdjur. 6 Gäddynglen har en liten sugkopp på huvudet, med vars hjälp de fäster sig vid vattenvegetation under 4–7 dygn. 3 Gäddan är den av våra fiskar som bäst klarar av olika pH. Då gäddan attackerar bytet har den en hastighet på 1,7 meter i sekunden, ibland till och med mer. Vid sidan om ormen har gäddan haft förmågan att röra sig mellan de levandes och dödas rike genom att via sjöbottnen simma till Tuonela, dödsriket. Källor: Suomen Kalat 2015, Sakke Yrjölä, Hannu Lehtonen, Kari Nyberg www.havochvatten.se 10 fakta om gädda TEXT NIINA TUURI 10 FAKTA Drömmen om storgäddan lever hos många sportfiskare. Helt gäddfria vatten finns endast högt uppe i fjällen och ute på öppet hav. Gäddans tillväxt är snabb och varierar beroende på miljön. 2 Gäddan klarar i Östersjön av att föröka sig i 8–9 promilles salthalt
Det kan de facto vara så att det. Men för att återgå till frågan i ingressen – är inget nog för myndigheterna. I Finland började lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken tilllämpas år 2015. Grunden för kravet på partispårbarhet finns i GFP I GFP räcker det inte med ett motsvarande ”ett steg bakåt, ett steg framåt”, som förutsätts av aktörerna i enlighet med livsmedelslagstiftningen. Jo, kort och gott: att nå och trygga ett hållbart fiske, så att vi har fisk i haven även i framtiden. Bestämmelserna om spårbarhet av fiskerioch vattenbruksprodukter enligt Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik har varit i kraft sedan 2011. Gemensam fiskeripolitik och spårbarhet inte ännu är tillräckligt. I Finland är livsmedelssäkerheten och livsmedlens spårbarhet av världsklass, likaså de livsmedelsuppgifter som ges åt konsumenterna. Det är viktigt att observera att i skillnad till annan lagstiftning, inkluderar GFP-spårbarheten även de uppgifter som ska ges konsumenterna. Vad kommer till spårbarheten av partier kan i horisonten anas ett krav på att man aktörsspecifikt måste hantera, överlämna och motta partispårbarhetsuppgifterna elektroniskt. Från havet fiskade eller i havet odlade fiskprodukter ska kunna spåras hos leveranskedjans alla aktörer, från primärproducenten, via förädling och distribution fram till detaljhandeln. Den spårbarhetsövervakning som GFP förutsätter inleddes i Finland i juni 2020. GFP-SPÅRBARHETSKRAV GÄLLER FÖR » levande fiskar, färska fiskar, kyld fisk, fryst fisk » kylda eller frysta fiskfiléer och annat fiskkött » kylt eller fryst kross eller mjöl » torkade, saltade, rökta och halstrade fiskar (i alla former) » fiskrom (även saltad rom) » pelletar Då de ovannämnda foremrna av fisk har blivit till foder, eller på annat sätt kommit ut ur livsmedelskedjan, gäller inte GFP-spårbarhetskraven längre. 30 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Är inget nog för myndigheterna. GFP och kommersiellt fiske För aktörer som innehar fiskerioch vattenbruksprodukter är spårbarhetskraven i enlighet med GFP mer krävande än de krav på spårbarhet som kommer via livsmedelslagstiftningen. Förutom detta ett steg bakåt och framåt, ska fiskpartier som härstamTEX T JUSSI PEUSA, LIVSMEDEL SVERKE T D e spårbarhetskrav som kommer från den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) handlar inte fiskens livsmedelssäkerhet och därmed möjligheten att till exempel dra tillbaka felaktiga slutprodukter, även om spårbarheten baserad på den gemensamma fiskeripolitiken underlättar detta arbete. Kraven på spårbarhet i den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) handlar dock inte om livsmedelssäkerhet, utan om att säkra ett hållbart fiske. Vad är då avsikten och målsättningen med den gemensamma fiskeripolitiken. Vad slutresultatet blir, är i skrivande stund ännu öppet på EU-nivå, och lagstiftningsprocessen är lång och komplicerad
Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 Fiskeritidskrift för Finland 4 • 31 M AL IN LÖ N N RO TH KONSUMENTER SKA GES FÖLJANDE UPPGIFTER Enligt GFP ska konsumenten ges följande uppgifter om fiskprodukter. Avsaknaden av information, det vill säga att man bryter mot bestämmelserna, gäller såväl aktören som inte överlåtit uppgifter, samt den aktör som tagit emot livsmedlet med bristfällig information.. fiskad i sött vatten Finland, Saimen. » artens godkända handelsnamn och artens vetenskapliga namn » produktionsmetod (odlad eller fångad eller fångad i sötvatten) » område var fisken kommer ifrån (t.ex. » fångstredskapstyp » om fisken är upptinad » minsta hållbarhetstid / sista användningsdatum (gäller inte opackad fisk) Det finns en handbok om de uppgifter man måste ge konsumenten: https://op.europa.eu/sv/ publication-detail/-/publication/3ad9eea9-c142-490f-976f-a1c68c951390 Fiskaren är i en särskild viktig ställning för att rätt information går framåt i kedjan. Detta krav gäller både fisk från hav och från insjövatten. Saknas någon information redan från början, kan den inte tillföras längre fram i kedjan. Östersjön) eller var den är odlad (t.ex. Norge) » För färskvattenfisk: fiskens ursprungsland och vattenområdets namn (på noggrannhet av ett vattendrag eller sjö) T.ex
En kommersiell fiskare får även sälja fisk fiskad med den registrerade fiskebåten, eller från isen fiskad, direkt till konsumenten. Då är mängden begränsad till 30 kilogram/konsumentuppköp. I det här skedet ska man tillföra ett partispecifikt preciserande id (nummerserie eller annan kod) till partiet eller partierna. Krav på uppgifter som ska ges till konsumenter om bland annat artens vetenskapliga namn och redskapstyp, gäller däremot både fisk från havet och insjövatten. NTM-centralerna och gränsbevakningsväsendet ansvarar för uppföljningen av GFP-reglerna inom själva fisket. Iakttagelser och misstankar om brott mot GFP-reglerna (i princip att uppgifter saknas) kan framöver i värsta fall leda till överträdelseavgifter på 100?–?10 000 euro för den som inte följer spårbarhetsreglerna, inklusive produktinformation som ska ges till konsumenterna. Indelningen i partier måste ske senast i samband med förstahandsuppköpet. Då man som kommersiell fiskare fiskar i havet och fisken man fiskat går in i livsmedelskedjan, måste man omedelbart ge följande uppgifter till sin företagskund (i princip förstahandsuppköpare) om den fångst man överlåter/säljer: » fiskefartygets registernummer och namn » artens FAO-kod bestående av tre bokstäver » fångstdatum » nettovikten per art i kilogram eller i vissa fall styckeantal » leverantörens namn och adress (förutsätts vid behov) I sista hand är det den registrerade förstahandsuppköparen som ansvarar för vägningen av fisken (det vill säga fångsten hen tar emot/köper). Måste all fisk från havet säljas till förstahandsuppköpare. Det finns en nationell rekommendation om hur man skapar och presenterar ovanstående listning av obligatoriska uppgifter på Jordoch skogsbruksministeriets SPÅRBARHET I LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN Där GFP-spårbarheten ska trygga ett hållbart fiske är livsmedelslagstiftningens syfte att: » trygga livsmedelssäkerheten och en säker livsmedelshantering samt att säkerställa en god hälsomässig livsmedelskvalitet och annan kvalitet enligt livsmedelsbestämmelserna, » säkerställa att informationen om livsmedlen är sanningsenlig och tillräcklig och att den inte är vilseledande, » skydda konsumenten från hälsofaror och ekonomisk förlust som uppstår till följd av livsmedel som inte motsvarar livsmedelsbestämmelserna, » säkra livsmedlens spårbarhet, » säkra en högklassig livsmedelstillsyn, och » förbättra verksamhetsbetingelserna för livsmedelsföretagare.. mar från havet kunna spåras till varje aktör i kedjan ner till var partiet fiskats. Det är i GFP-lagstiftningen för tillfället upp till aktören hur uppgifterna hanteras, överlämnas och förvaras. De uppgifter som ska ges konsumenterna ingår som en del av kravet på uppgifter. NTM-centralen övervakar fisket till havs och i hamnarna och iakttagandet av anmälningsskyldigheterna gällande fångsterna och fiskhandeln samt upprätthåller register över tillsynen. För varje parti måste det finnas minst följande uppgifter: » partispecifikt preciserande id (nummerserie eller annan kod) » fiskefartygets registernummer och namn (eller från flera fiskefartyg om ursprungliga partiet mindre än 30 kilo) » varje arts FAO-kod bestående av tre bokstäver » fångstdatum » nettovikten per art i kilogram eller i vissa fall styckeantal » leverantörens namn och adress Dessa krav på information gäller den information som ska gå från aktör från aktör – de behöver inte ges åt konsumenten. Observera! Definitionen på ett parti är annorlunda i GFP än vad det är i livsmedelslagstiftningen. Definitionen kan exempelvis kontrolleras i Oiva anvisningen https://www.oivahymy.fi/wp-content/uploads/2020/07/ruotsinkieliset_heh_pino_3.3.2020.pdf Skillnad mellan fiske till havs och insjöfiske Kraven på GFP:s partispårbarhet och information om vilket fartyg, när fisken landats och så vidare, gäller uttryckligen och enbart fisk från havet. Dessa obligatoriska uppgifter som tillförs partiet ska följa med fiskpartiet som spårbarhetsuppgift genom hela leveranskedjan. 32 • Fiskeritidskrift för Finland 4 hemsidor: https://mmm.fi/sv/fiskar/fiskerinaring/overvakning-av-kommersiellt-fiske-och-kvotuppfoljning/ sparbarhet/identifieringsnummer Observera att det är fråga om en rekommendation, inte ett krav. Den kommunala livsmedelsmyndigheten granskar Det är den kommunala livsmedelsmyndigheten, med stöd och styrning av Livsmedelsverket, som från förstahandsuppköpet framåt genom livsmedelskedjan granskar att GFP-reglerna efterföljs. I varje skede av livsmedelskedjan måste man per parti kunna påvisa bland annat från vilket fartyg fångsten kommer
I den första livesändningen 12.12 deltar bland annat riksdagsledamot Anders Norrback och Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 33 Fiskare sökes! Ö sterbottens Fiskarförbund inledde i november kampanjen “Fiskare sökes” där målsättningen är att skapa en framtidsbild av yrket som fiskare, skapa en ökad förståelse för fiskenäringen i samhället och också förmedla en fiskares vardag just nu. Samtidigt lanseras en egen podcast för projektet och återkommande livesändningar. Kampanjen genomförs i samarbete med kommunikationsbyrån Bertills&Jung och pågår till sista juli 2021. – Fisket är en affärsverksamhet som man ska kunna leva av, speciellt med tanke på att efterfrågan är stark, säger Nyqvist. Via kampanjen kan alla få ta del av hur yrket kan se ut i vardagen samt även här förväntningar inför framtiden. Många primärnäringar har haft det utmanande de senaste åren generationsväxlingen är inte självklar, nyrekryteringen är liten och verksamhetsförutsättningarna förändras de också. Projektet har fått finansiering från Europeiska havsoch fiskerifonden via Kustaktionsgruppen i Österbotten. För yrkesfisket har verksamheten försvårats under de senaste 20 åren på grund av de växande populationerna av skarv och säl. Vi vill ta fram en fräsch och nytänkande bild av näringen via våra egna yrkesfiskare och helt enkelt skapa ökad förståelse för näringen i samhället. I kampanjen lyfts yrkesfiskare fram i Österbottens Fiskarförbunds sociala medier en yrkesfiskare per månad presenteras. – Jag är glad över att vi har fått projektstöd för att kunna förverkliga en kampanj där vi förutom de utmaningar vi har just nu kan jobba med en framtidsbild av yrket som fiskare, säger verksamhetsledaren för Österbottens Fiskarförbund Marina Nyqvist. Podcasterna hittar du på soundcloud.com under Österbottens Fiskarförbund Kasköfiskare Anders Granfors berättar om trålfiskarens arbete och vardag i podcastens första avsnitt.
Kusten utanför Vasa är ett viktigt område för abborrfiske för både kommersiella fiskare och fritidsfiskare. I detta fall är undersökningsområdet den 50 x 50 kilometer statisti. Märket motsvarar funktionellt de id-chip man märker husdjur med. Baserat på mängden kan man konstatera att abborren är en viktig födokälla för skarven i Kvarken. En typisk abborre som äts av skarv är cirka 15 centimeter lång. De abborrindivider som förblir småväxta utsätts under hela sitt liv för skarvens predation, men undgår fisket. Abborrens tillväxthastighet inverkar Abborrens naturliga mortalitet betyder dödlighet förorsakad av annat än fiske. Fåglarna rastar utanför kolonierna och en del av märkena hamnar således på slumpmässiga platser i skärgården. Det vill säga den andel av fiskbeståndet som fångas av predatorer eller dör av exempelvis sjukdomar. 34 • Fiskeritidskrift för Finland 4 Skarv & abborre Det har debatterats mycket om skarvarnas inverkan på fiskbestånden under senaste år. Utgående från mängden fåglar och födouppskattning uppskattades också mängden märkta abborrar TEXT LARI VENERANTA, NATURRESURSINSTITUTET som sannolikt äts utanför häckningstid, så att vi kunde räkna ut effekten för hela den period skarven befinner sig i området. Abborren är en viktig födokälla för skarv i Kvarken Cirka 10 procent av märkena återfanns, med söksvinn inräknat. Med stöd av litteraturuppgifter uppskattade vi att cirka hälften av märkena inte hamnar i häckningskolonierna. Skarven uppskattades öka abborrens naturliga mortalitet med 7–26 procentenheter. I kustvattnen utanför Vasa ökade antalet häckande skarv kraftigt till över 3 000 bon år 2016, och har legat på en hög nivå sedan dess. E nligt fiskarnas observationer påverkar skarvarna på både fångstmängderna och fiskbarheten. Abborrens tillväxthastighet påverkar också hur stor del av abborrbeståndet som utsätts för skarvens predation. Baserat på resultaten äter skarvarna som mest 20–33 % av de märkta abborrarna, då man inkluderar de unga individernas födokonsumtion och antar att skarvarna hålls inom samma område även efter häckning. För att utvärdera skarvens inverkan på fiskbestånden i Kvarken märkte man år 2018 abborrar under lektid med PIT-märken som fästes under huden vid basen av ryggfenan. Oftast koncentreras konflikten till de områden där det finns häckningskolonier med tusentals bon på ett litet område. I undersökningen räknades den övriga naturliga mortaliteten för över två-åriga abborrar vara 63 %, skarven står för 8 % och fisket för 29 %. Utgående från abborrens åldersoch tillväxtbestämningar, förblir cirka hälften av forskningsområdets abborrbestånd naturligt litet och andra hälften når på 3–4 år fiskbar storlek, 22–25 centimeter. I området finns fyra häckningskolonier, med sammanlagt 3 140 bon. I undersökningen tog man reda på hur stor del av abborrarnas märken som återfanns i Kvarkens häckningskolonier och hur den nivå av predation som märkningsresultaten gav, påverkar områdets abborrfångster
Cormorant (Phalacrocorax carbo) predation on a coastal perch (Perca fluviatilis) population: estimated effects based on PIT tag mark-recapture experiment. Ekosystemeffekterna är ännu oklara Det är sannolikt att skarven övergår till att nyttja andra fångstarter eller byter fångstområde då abborrbestånden glesas ut. Den bruna färgen illustrerar områden som är väldigt fördelaktiga för abborrlek i skärgården och det streckade området den antagna omfattningen av de märkta abborrarnas födosöksområde. Även de längre norrut häckande 3 000 skarvparen har en inverkan under flyttid, men detta har inte beaktats i uträkningarna på grund av bristfälligt observationsmaterial. Statistikrutans område lämpar sig väl för skarvens predation, för över hälften av vattnen är grundare än 10 meter.. Fåglarna i kolonierna utanför Vasa har observerats att söka föda på max 40 kilometers avstånd. Det skulle vara bra att veta mer om hur skarvens inverkar på ekosystemet. Då abborrtätheten är lägre kan abborrens tillväxt öka och fortplantningsavkastningen öka. Störst inverkan i närheten av kolonierna Utgående från märkningsstudiens resultat och material insamlat om områdets abborrbestånd utvärderades skarvpredationens inverkan på abborrfångsterna. Veneranta, L., Heikinheimo, O., & Marjomäki, T. Tyngdpunkten för skarvens predation finns i närheten av kolonierna i södra delen av statistikrutan. Det finns ändå inte forskningsdata om hur tätheten påverkar den totala fångstmängden eller hur exempelvis mörtfiskbestånden utvecklas och abborrstammen försvagas på grund av skarvpredation medan övriga arters fortplantning fortsätter vara effektiv. https://doi.org/10.1093/icesjms/fsaa124 Abborrarna i undersökningen märktes utanför Vasa och märken hittades i alla häckningskolonier A-D. (2020). ICES Journal of Marine Science. Lokalt kan skarven således försvaga förutsättningarna för abborrfiske i närheten av häckningsområdena, i synnerhet om häckningsområdena ligger nära områden som är viktiga för abborrens lek. Skarvens inverkar omfattar också mängden abborre som växer till fångststorlek, fångstmöjligheter och eventuellt även fiskarnas beteende. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 35 FORSKAT kruta som omger kolonierna. Om antalet skarvar och tätheten av 2-åriga abborrar skulle förbli på samma nivå som 2018, skulle minskningen i abborrfångster inom influensområdet för de häckande skarvarna vara högst 32–67 procent, om man utgår från att abborrarna inte vandrar, att de unga skarvarna äter på samma områden där de häckar och att fåglarna håller sig stationära fram till höstflyttningen. Abborrens födosökningsvandring från lekområdet är rätt så kort, huvudsakligen rör sig abborrarna mindre än 10 kilometer från lekområdet. J. Skarvarnas predationsområde varierar mycket, huvudsakligen försöker fåglarna utnyttja områden som ligger nära häckningsområdena med några tiotals kilometers radie. På så sätt försvagas skarvens effekt på abborrbestånden då man ser till hela statistikrutan, och för hela rutan försvagas abborrfångsten högst 10–33 %. De röda, oranga och blåa strecken beskriver avstånden från kolonierna
36 • Fiskeritidskrift för Finland 4 FISK OCH FISKE I SIFFOR Lähde: Maaja metsätalousministeriön tiedote 15.10.2019 Lax huvudbassängenBottniska viken 94 496 kpl +9 % Strömming Bottniska viken 65 018 tn % Strömming huvudbassängenFinska viken 97 551 tn -36 % Lax Finska viken 8 883 kpl -8 % 222 958 tn Vassbuk +6 % 595 tn* Torsk östra -70 % 4 000 tn Torsk västra +5 % * Endast bifångst, inte riktat ?ske 1 575 tn Strömming västra -50 % Från bilden saknas: Rödspätta 6 894 tn, % Rigabuktens strömming 39 446 tn, + 15 % Östersjöns ?skekvoter 2021 och förändring (%) till år 2020 H EI DI M O IS IO
I spalten behandlas även aktuella rättsfall.. SAMTIDIGT HAR NTM-CENTRALEN fått en ansökan om att fortsätta specialfisket år 2021 på sitt bord. Dessa fick veta om beslutet först efter att besvärstiden hade löpt ut. Fiskeguiderna ansökte hos högsta förvaltningsdomstolen om att få besvärstiden återställd. Förbudet är förenat med ett villkor om att Borgå stad måste ordna med fisketillståndsförsäljning som är öppen för alla. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 37 LAGSPALTEN B ORGÅ ÅS NEDRE LOPP i centrum av Borgå har blivit ett populärt fiskeställe med goda gösfångster. Många har med det ökande fisketrycket ställt sig frågan om fiskbeståndet håller eller om man borde begränsa fångsttrycket genom kvoter. Beslutet om fiskeförbud påverkade direkt deras rätt, skyldighet eller fördel. Fiskeguiderna fick enligt det 28.9.2020 givna beslutet 30 dagar tid på sig för att överklaga NTM-centralens beslut. Man får lyfta högst tre gösar och en öring eller lax per dag och per person. I SAMBAND MED BEREDANDET av beslutet hörde NTM-centralen Nylands Fiskarförbund och Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation. För att få fisket under kontroll ansökte Borgå stad om att få inrätta ett specialfiskeobjekt och med stöd av 54 § i lagen om fiske förbjöd NTM-centralen mete, pilkfiske och handredskapsfiske med stöd av allmän fiskerätt. Däremot är det för tidigt att säga om besluten i framtiden till sitt innehåll kommer att påverkas. På basis av de positiva erfarenheterna från år 2020 är det ändå att vänta att specialfiskearrangemangen i Borgå kommer att fortsätta. Enligt reglerna för specialfisketillståndet är mete avgiftsfritt, men pilkeller kastfiske förutsätter ett dags-, veckoeller årskort. Fiskeguiderna hade enligt HFD på grund av ett vägande skäl inte kunnat söka ändring i tid, eftersom de inte hade blivit delgivna beslutet så som lagen kräver. Däremot hördes fiskeguiderna inte. Beslutet är i kraft till slutet av år 2020. Besväret ska lämnas till Helsingfors förvaltningsdomstol. Det står klart att NTM-centralen denna gång måste höra fiskeguiderna. Det här tog HFD inte ställning till, utan det blir Helsingfors förvaltningsdomstols uppgift. HFD ansåg att de fiskeguider som år 2019 hade ordnat fiskeresor till det område som sedermera ingick i specialområdet var delaktiga i ärendet. Enligt förvaltningsprocesslagens 61 § kan en besvärstid återställas för den som på grund av laga förfall eller annat synnerligen vägande skäl inte inom utsatt tid har kunnat söka ändring i ett beslut. Ny besvärstid för specialfiskeområdet i Borgå I den här spalten svarar Centralförbundet jurist Jenny Fredrikson på frågor från delägarlag, fiskeriområden, fiskare och fiskeintresserade
Ranta-aho har gjort en lång karriär inom fiskeriförvaltningen och gick i slutet av 2019 i pension från sin tjänst som fiskerichef vid Egentliga Finlands NTM-central. ANDERS NORRBACK NY I CENTRALFÖRBUNDETS STYRELSE Anders Norrback, riksdagsledamot för SFP, invaldes i Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse på representantmötet den 9.11. I den politiska vardagen vill Norrback vara en röst som betonar växelverkan mellan stad och landsbygd, utbildningens och vetenskapens betydelse och en miljöpolitik som utgår utifrån vetenskapliga fakta och sunt bondförnuft. Han har aktivt varit med i delägarlagsverksamheten sedan början av 1990-talet och under åren 1995-2018 har han fungerat som fiskeriområdesdisponent. Som sina fritidssysselsättningar räknar Tähti upp jakt och fiske. Sedan 2019 sitter han som styrelsemedlem i ett fiskeriområde. Norrback anser att man i beslutsfattandet gällande miljöfrågor på ett bättre sätt måste ta hänsyn till rovdjurens inverkan på miljön.. 38 • Fiskeritidskrift för Finland 4 PERSONNYTT KARI RANTA-AHO UTNÄMND TILL FISKERIRÅD Republikens president har beviljat Kari Ranta-aho titeln fiskeriråd den 11.6.2020. Fiskeriråd Ranta-aho uppvaktades i samband med innovationsdagana i Vanda den 5.11.2020. Tähti som i det civila jobbar som utbildare, har en gedigen bakgrund inom fiskeribranschen. I riksdagen sitter Norrback i jordoch skogsbruksutskottet där han jobbar med frågor som gäller bland annat jordoch skogsbruk, landsbygdsnäringar, jakt och fiske. Målsättningarna för Norrback är att minska byråkratin och säkerställa den inhemska rena matproduktionen. Det var Centralförbundet för Fiskerihushållning som, med stöd av fiskeribranschens övriga regionala och nationella förbund, ansökte om titeln för Ranta-aho. Hjärtliga gratulationer till Kari! KARI TÄHTI NY I CENTRALFÖRBUNDETS STYRELSE Kari Tähti, 59 år gammal från Fredrikshamn, valdes som ny representant till Centralförbundet för Fiskerihushållnings styrelse på representantmötet den 9.11. Förutom riksdagsledamot är Norrback bonde, småföretagare, make och fembarnsfar, bosatt i Övermark, Närpes
Finländarna återupptäckte fiskets glädje och i detaljhandeln ökade fiskförsäljningen med 20 procent. CO VI D19 /C DC. (09) 6844 5915 PRISUPPGIFTER 2021 Fortlöpande prenumeration 38 euro/år Tidsbunden prenumeration 39 euro/år Lösnummer 10 euro/nummer UTGIVNING 2021 Nr Material Utkommer 1 22.1 19.2 2 23.4 21.5 3 20.8 17.9 4 12.11 10.12 VISUELL UTFORMNING Katja Kuittinen OMBRYTNING Malin Lönnroth TRYCK Eura Print Oy, Eura 2020 I NÄSTA NUMMER Nr 1/2021 utkommer fre 19.2 Coronans år 2020 innebar stora förändringar för hela vårt samhälle, inklusive fiskesektorn. Nerstängningarna och distansjobb drabbade ändå horeca-sektorn hårt, och därmed även de fiskare som levererar sin fisk via dessa kanaler. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net PRENUMERATION OCH ADRESSÄNDRING Heidi Moisio tel. Fiskeritidskrift för Finland 4 • 39 ISSN 0015-3125 Medlemstidskrift i Tidskrifternas Förbund UTGIVARE Centralförbundet för Fiskerihushållning REDAKTION Malms handelsväg 26, 4 våningen 00700 Helsingfors tel. I nästa nummer av Fiskeritidskrift tar vi oss en närmare titt på coronans effekter på fiskesektorn. (09) 6844 5922 malin.lonnroth@ahven.net CHEFREDAKTÖR Malin Lönnroth REDAKTÖR Jenny Fredrikson REDAKTIONSUTSKOTT Gabi Lindholm, Tapani Pakarinen, Mikko Koivurinta, Olle Lerche, Marina Nyqvist och Anita Storm ANNONFÖRSÄLJNING tel
(09) 6844 590 fiskeri@ahven.net Till vinterns spelkvällar Beställ nu! Spela kort och lär dig samtidigt om naturen. CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors tel. Alla kortlekar omfattar 55 olika arter. Välj mellan fiskar, fåglar, småkryp, hundar och växter. Normalpris: 6,00 € Spelkorten på rea hela december 5,00 €